POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT"

Transkript

1 SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 2/2009 TEMA: Droger och missbruk på fängelse SNPF: utbildningskonferens i Göteborg Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg Illegal hantering av narkotikakemikalier Provokativ och offensiv narkotikabekämpning i Tampa

2 MILJÖMÄRKT ÅKESSONS TRYCKERI Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Thomas H Ekman CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson REDAKTIONSKOMMITTÉ: Gunnar Hermansson (GH) Jonas Hartelius (JH) Heidi Joensuu (HJ) Lennart Karlsson (LK) Jessica Vikberg (JV) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP NarkR Box Göteborg Telefon: SNPF:s hemsida: SVENSKA NARKOTIKAPOLIS- FÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan Göteborg Telefon: Fax: MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, Göteborg Tel: Ansökan via hemsidan Postgiro SNPF ADRESSÄNDRING: Använd gärna mailadressen org eller eller tel MANUSSTOPP: 1 augusti Utgivning v. 38. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till OMSLAGET: Gino är narkotikasökhund inom Kriminalvården och arbetar här med hundföraren Pernilla Rask. Foto: Per Wichmann PRODUKTION OCH TRYCK: Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, Emmaboda Telefon ISSN /09 Årgång 22 INNEHÅLL Ordföranden har ordet... 2 Medlemsinfo och redaktörens spalt... 3 Fullbokad utbildningskonferens i Göteborg... 6 Tema: Droger och missbruk på fängelse Svårare smuggla in droger på fängelse sedan hösten Narkotika på Kronobergshäktet Narkotikasituationen inom kriminalvården En fängelsetandläkares erfarenheter Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg Aktualiserade farlighetsbedömningar El Choco svensken i Bolivias mest ökända fängelse Konferensbilder Årets stipendiater Angår den illegala hanteringen av narkotikakemikalier svensk tull och polis? Narkotikabekämpning i Afghanistan en global angelägenhet Största odlingen av narkotikasvamp Narkotikamässan Sverige Mot Narkotika SNPF på polismuseet SNPF på världens största polisbåt Notiser: Världen runt Landet runt Narkotikamissbruk på arbetsplatser Insändare: Om svensk narkotikabekämpning Rättsrutan Provokativ och offensiv narkotikabekämpning i Tampa Boktips Lösning och vinnare till Kryss Stipendierutan Kryss Svårare smuggla in droger på fängelse sedan hösten 2004 TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Traditionella åtgärder för att förhindra insmuggling av narkotika och andra droger har under senare år blivit bättre och effektivare, säger Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson. v antalet personer som är dömda att avtjäna straff Ainom kriminalvården är ca 60 procent missbrukare eller dömda för illegal droghantering. Detta gör naturligtvis att efterfrågan på narkotika och andra droger i hög grad finns innanför murarna och langare utanför vill gärna tillgodose denna efterfrågan. Priset på narkotika är också högre inne på anstalt. Allvarliga händelser ledde till ökad säkerhet Christer Isaksson har under många år varit säkerhetschef inom Kriminalvården. Han ser en klar förbättring av säkerheten och en minskad tillgång på droger inne på anstalt. Vändningen kom hösten 2004 efter några uppmärksammade våldshändelser och fritagningar det året, säger Christer Isaksson. Han berättar att i januari 2004 fritogs tre grova brottslingar från Kumlaanstalten. I juli ägde en väpnad fritagning rum på Hall. En av de intagna hade smugglat in en pistol till den kände brottslingen Tony Olsson, som kunde ta två kvinnor som gisslan inne på Hall. Med hjälp utifrån lyckades han och tre andra interner fly. I augusti genomfördes en väpnad fritagning på Norrtäljeanstalten sedan en bil i hög fart backat in genom porten. På fängelset i Mariefred tog två fångar en kvinnlig vårdare som gisslan och rymde. Detta hände i september 2004 och det blev kulmen på en serie allvarliga händelser. Generaldirektören avgick och Lars Nylén blev ny chef för Kriminalvården. Kraven på en starkt förbättrad säkerhet ledde till att Kriminalvårdens 55 fängelser säkerhetsklassades i sex olika nivåer, A-F. Christer Isaksson är Kriminalvårdens säkerhetschef. Nio anstalter prioriterade Särskilda säkerhetsrutiner infördes på de nio ABCanstalterna Kumla, Hall, Norrtälje, Tidaholm, Hällby, Kirseberg, Mariefred, Salberga och Österåker. Runt dessa anläggningar löper idag ett högt elstängsel 100 meter utanför murarna. Detta försvårar fritagning och rymning men gör det också svårare att kasta in narkotika eller andra föremål, vilket var det vanligaste införselsättet förut. De nio anstalterna har också ett förhöjt skalskydd som gör att besökare och permittenter blir kontrollerade vid inpassering som vid säkerhetskontrollen på en flygplats, fastän ännu noggrannare, säger Christer Isaksson. Förutom extra noggranna visitationer och undersökningar av kläder och väskor, sitter en narkotikahund vid ingången under besökstimmarna. Enligt Christer Isaksson har det hänt att fästmör på besök till de intagna vänt i dörren när de sett hunden. De har skyllt på att de har glömt något i bilen och sedan inte kommit tillbaka. Besöksfrekvensen har också minskat på de hårdast bevakade anstalterna. Besökare räds numera att smuggla in narkotika, säger Christer Isaksson. Kriminalvården har idag 21 narkotikahundar mot tre för knappt fem år sedan. Hundarna används primärt för att söka inne på anstalterna. Den hårdare kontrollen gör också att de som vill gömma något i lokalerna gör detta effektivare idag. Sidan 46 Pernilla Rask med sina hundar Gino (nästan pensionär) och Simba, samt Lars Engelin med sin Etza. Foto: Kriminalvården. I ett urgröpt hål på baksidan av en bräda med krokar kan man gömma några gram marijuana till exempel. Foto: Kriminalvården I slutet av december 2008 tog forensikeraspiranten Ingrid Areskoug på SKL emot ett samtal från polisen i Malmö. Man befann sig i en lägenhet där en storskalig odling av psykedeliska svampar pågick. 59 odlingslådor med svampar i olika odlingsstadier fanns på olika ställen i lägenheten. Det var otroligt mycket. För det mesta får vi in ett par odlingslådor i taget, säger Ingrid Areskoug. Lägenhetsbråk resulterade i narkotikaärende Svampodlingen avslöjades av en tillfällighet sedan polisen fått larm om ett lägenhetsbråk i en lägenhet på Professorsgatan i Malmö. Patrullen som kom till platsen upptäckte någon form av svampodling i köket. Narkotikaspanare som kallades dit kunde konstatera att den 25-årige lägenhetsinnehavaren hade narkotikaklassad svamp i 59 olika odlingslådor. Lådorna stod inneslutna i plastpåsar och svamparna befann sig i olika växtstadier. En intern köpte under en bevakad permission en flaska med duschtvål innehållande narkotika. En medhjälpare hade i förväg preparerat flaskan och ställt den i ICA-butiken på en viss överenskommen plats i hyllan. Övriga slutna anstalter i klass D och E har inte samma höga säkerhets- och kontrollsystem som ABCanstalterna. Här får istället personalen vara än mer fokuserad och observant, till exempel när de intagna återkommer efter permission. Man har numera också bättre teknik för att upptäcka insmugglade mobiltelefoner, och ett större utstörningssystem för mobiltelefontrafik är under upphandling. Personalen behöver inte använda mobiltelefoner inom anstaltsområdena eftersom man numera har ett kommunikationssystem av samma slag som det polisen använder. Rökförbud minskar drogmissbruk Sedan drygt ett år råder rökförbud inne på alla anstalter. De intagna får inte ha cigaretter och tändare, men får tillfälle att röka på promenadtid en till två gånger per dag. Personalen får gå ut utanför området för att röka. Christer Isaksson, som vid intervjutillfället just kommit tillbaka från New York efter hämtningen av Annika Östberg, berättar att i det federala fängelsesystemet i USA råder det totalt rökförbud för alla. Övergången till det rökförbud vi har på fängelserna i Sverige har gått bra och rökning har en direkt koppling till narkotikamissbruk. Många intagna har sagt till personalen att rökförbudet är det bästa man gjort inom Kriminalvården, och det näst bästa är den ökade kontrollen av narkotika. Den minskade förekomsten av droger innebär mindre våld, mindre abstinens och dessutom mindre tvång för de intagna att medverka i den illegala hanteringen. Hundförares erfarenheter Pernilla Rask är chef för Kriminalvårdens hundförare och hon arbetar på Hall med sina två hundar. Lars Engelin är hundinstruktör och verksam på Skogomeanstalten. Båda är överens om att mindre mängder droger kommer in på anstalterna numera jämfört med tidigare. Särskilda insatser som leder till beslag av droger bygger ofta på information från Kriminalvårdens underrättelsetjänst. Hasch och Marijuana är de droger som oftast hittas på anstalterna. Under en av Lars Engelins hundutbildningar på Skogomeanstalten i början av maj i år hittade en hund 22 gram insmugglat hasch som en av de intagna försökt gömma. På Hall har man också hittat Subutex samt bensodiazepiner och tramadoltabletter. Numera är gymmen på fängelserna inriktade på motion och saknar fria vikter. Där finns träningsmaskiner med en maxbelastning av 50 kilo samt roddmaskiner och löpband. Detta hindrar inte att vissa intagna vill ha anabola steroider. Nyligen hittade en hund 600 tabletter anabola steroider i ett skåp i ett allmänt utrymme på Tidaholmsanstalten. Största odlingen av narkotikasvamp - bland småbarn i en lägenhet TEXT: GUNNAR HERMANSSON FOTO: POLISEN I MALMÖ Att avslöja illegala svampodlingar av större format hör inte till vanligheterna i Sverige. Polisen i Malmö gjorde troligen det största beslaget hittills när man hittade 59 odlingslådor och en större mängd torkad narkotikaklassad svamp i en lägenhet. Fakta om svampar som innehåller psilocin/psilocybin Psilocin och psilocybin samt svampar som innehåller dessa ämnen är narkotika, om svamparna är framodlade eller om de har torkats eller på annat sätt beretts. Som moderna rusmedel har de i stort sett samma effekter och risker som LSD. En missbruksdos anses vara 1-2,5 gram torkad svamp som tillförs genom nedsväljning. Praxisgranser: Narkotikabrott av normalgraden vid innehav av gram torkad svamp. Källor: Läkemedelsverkets författningssamling LVFS 2000:7. RättsPM 2009:1, Utvecklingscentrum Stockholm: NARKOTIKA farlighetsbedömning av narkotikapreparat. Sidan 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09 Odlingslådor med växande svampar inneslutna i plast anträffades på flera ställen i bostaden. Svampar låg helt öppet på tork på flera ställen i köket. På flera platser i lägenheten hittades dessutom skördad svamp som låg på torkning. I ett köksskåp anträffades 1259 gram cannabis i form av haschkakor. Pengar, vågar, försäljningsanteckningar m.m. fanns i lägenheten, vilket bekräftade att narkotikan inte var för eget bruk. 25-åringen visade tecken på drogpåverkan och resultatet av provtagningen visade att han var påverkad av kokain och bensodiazepiner. Tillsammans med 25-åringen bodde också hans två små flickor, 3 och 4 år gamla. Han hade fått vårdnaden om dem efter separationen med flickornas mamma som är narkotikamissbrukare! Kontaktade SKL När polisen anträffar illegala odlingar av svamp eller andra växter, vill man på SKL bli kontaktade innan odlingen tas om hand. Vi kan då ge instruktioner om hur man ska hantera materialet, säger Ingrid Areskoug och hennes kollega forensikeraspiranten Maria Wallberg. Svampar är känsligt material och det kan t.ex. vara fel att torka beslagtagna svampodlingslådor eftersom mycket då kan förstöras. Polisen i Malmö fick direktiv om att skörda de uppväxta svampar som anträffats i lägenheten innan hela odlingen skickades till SKL för analys. På så sätt kan man veta hur mycket svamp som fanns vid beslagstillfället. På SKL fortsätter man odla upp de lådor där svampar ännu inte vuxit upp och även de odlingslådor där svampar redan skördats. Det kan vara möjligt att skörda minst fyra skördar ur samma odlingslåda. Vid analys konstaterades att de beslagtagna svamparna innehöll psilocin och psilocybin och att den sammanlagda mängden var 850 gram. SKL gör inte haltbestämning av denna typ av material eftersom man i dagsläget saknar metod för detta. Fängelsedom Den 25-årige tvåbarnspappan dömdes av tingsrätten till fängelse i3årförgrovt narkotikabrott avseende innehav och försäljning av narkotikaklassade svampar och hasch. Han dömdes också för ett fall av misshandel samt stöld och skadegörelse. Vid husrannsakan anträffades också gult pulver i en påse. Detta visade sig vara svavel som mannen skulle använda tillsammans med några andra kemikalier för att tillverka smällare. 1 LICENSNUMMER

3 Ordföranden har ordet Tack för sist!! Sitter på jobbet helgen efter konferensen, har inte hunnit sortera allt ifrån förra helgen. Klart är att vi ånyo blev strax över 800 deltagare i Göteborg. Det är imponerande tycker jag!! Vem är då jag? Av rubriken kan man få fram att jag är föreningens nye ordförande sedan årsmötet i Göteborg. Många medlemmar har sett mig i föreningen sedan tidigare, jag var verksam med konferensbokningar mellan 2000 och Blev avtackad i Örebro och hade ingen tanke på att återkomma i styrelsesammanhang Tillbaka till frågan, jag började polisskolan i augusti 1990 och kom till Göteborg sommaren Efter ett par år på radiobil sökte jag till en gatulangningsgrupp vid narkotikaroteln 1995 och blev antagen i det som kom bli någon slags plantskola för SNPF. Bland mina närmaste chefer fanns nämligen bl a Anders Stolpe, Thomas Ekman, Helmer Larsson och Björn Landsten, alla kända namn i föreningen. Vad jag än gjort efter detta inom polisen så har alltid narkotikan funnits som minsta gemensamma nämnare, det går inte att arbeta med brottsprevention eller brottsbekämpning UTAN att passera narkotikabrott ringa -normalt eller grovt. Detta har funnits som ett inslag i arbetet mot s.k. fotbollshuliganer, grova våldsbrott i övrigt och gängmiljön i synnerhet, oavsett brott. Idag arbetar jag inom ramen för den nationella Alcatrazsatsningen i Västra Götaland som ligger i skarven mot dom nya satsningarna mot grov organiserad brottslighet. Mycket av detta kommer säkerligen att landa till sensommaren. Vi hade lite speciella förutsättningar under helgen i Göteborg, jag vill inte skriva om de andra festerna i detta forum, men vi kan konstatera att allt förlöpte friktionsfritt, hade förvisso inte räknat något annat ifrån vårt håll. Vi kan lägga till att några kollegor lyckades att gripa en person för grovt narkotikabrott i anslutning till en de andra av festerna som anordnades i Göteborg av HA och Bandidos. Inom kort kommer vi per att skicka ut en enkät angående årets konferens. Detta för att fånga upp bra saker men även sådant som vi kanske måste förbättra. Hjälper Ni oss med detta har vi alla möjligheter att börja planera inför en bra konferens i Västerås Vi i styrelsen påbörjar som vanligt detta arbete redan den första helgen i september. Självklart tar vi gärna emot tips på nya föreläsare och ämnesområden. Nu kommer vi snart att sjösätta vår båt och jag ser fram emot att få åka ut med familjen utmed västkusten. Lite krabb- och kräftfiske, soliga och framförallt lata dagar till sjöss. Här hade jag tänkt att sluta, men plikttrogen som jag är ringer jag till redaktören Gunnar Hermansson och kan lite ledsamt bara räkna ihop bokstäver inklusive blanksteg. Det är ungefär lika många bokstäver jag skriver på jobbet när jag loggar utsättningar med mera under 7 veckor! Undra om man kan delegera något av skrivandet till vice ordförande? Sedan kan Ni säkert undra vad jag gör eftersom jag inte skriver så mycket på jobbet, svaret är att prata i radio högt och lågt, tidvis nästan över hela riket, mycket tack vare det nya radiosystemet Rakel. Men tänk att vi skall behöva samarbeta över hela riket, alla myndigheter kors och tvärs bara för att de kriminella inte kan respektera befintliga läns- och verksamhetsgränser. Oavsett, att det saknas 631 bokstäver, avslutas mina ord med detta för denna gång. Lite tidigt men, Jag önskar er alla en skön sommar! 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

4 Medlemsinfo Det lönar sig att betala medlemsavgiften i SNPF Läs i spalten här till höger varför det lönar sig rent ekonomiskt att vara medlem i Svenska Narkotikapolisföreningen. Vi behöver medlemmars stöd, men vi ger också tillbaka. I år har vi satt den 31 mars som sista betalningsdag för medlemsavgiften. Till den som ännu inte betalat och således heller inte önskar vara medlem, kommer vi inte att göra några utskick av tidningen eller inbjudan till konferenser efter den 1 juli. Övriga medlemsförmåner upphör också, som t.ex. möjlighet till resebidrag. Du som vill vara fullvärdig medlem i SNPF och nu upptäcker att du inte betalat in medlemsavgiften i år, gör det snarast genom att föra över 150 kr till SNPF:s plusgirokonto Det lönar sig. Nya i styrelsen Vi hälsar Mika Jörnelius välkommen tillbaka i SNPF:s styrelse och denna gång som ordförande. Mika har presenterat sig själv på föregående sida. Även Jane Palmborg hälsas välkommen som ny suppleant i styrelsen. Många känner Jane eftersom hon under ett flertal år arbetat på Droganalysenheten på SKL med bland annat amfetamin som specialinriktning. Idag tituleras Jane som forensisk generalist på SKL med ett mer övergripande ansvarsområde. SNPF-utbildningar under hösten Styrelsen har beslutat att den traditionella höstkonferensen, som under alla år arrangerats en fredag eftermiddag/kväll i november någonstans i Sverige, ska utgå i år. Istället kommer föreningen att anordna två halvdagsutbildningar med lite annat upplägg under hösten. Närmare detaljer om tid och plats samt innehåll kommer att meddelas efter sommaren. Dessutom anordnar SNPF för sjätte året ett Norrlandsseminarium i höst. Det hålls denna gång på Nolia Konferens i Umeå den 1 oktober. Förra gången vi gästade Umeå var Deltagande är kostnadsfritt och inbjudan riktar sig i första hand till personal inom rättsväsendet i Norrlandslänen. Den som vill ha mer information om detta vänder sig till eller eller till Redaktörens spalt Vi har glädjande nog en ständig tillväxt av nya medlemmar till föreningen. Det kan bero dels på att ett medlemskap i SNPF ger en känsla av samhörighet med andra drogbekämpare och dels att SNPF erbjuder goda möjligheter till utbildning och förkovran. Alla ni som deltog på konferensen i Göteborg vet detta. Det är ju dessutom så att det lönar sig rent ekonomiskt att vara medlem i SNPF. För den blygsamma medlemsavgiften 150 kronor får man bland annat möjlighet att delta i den årliga utbildningskonferensen, vilket inkluderar två övernattningar, två middagar, en lunch och deltagande i valfritt antal föreläsningar under två dagar. En medlem betalade för detta paket i Göteborg 1295 kronor med boende i dubbelrum, respektive 2145 kronor för enkelrum. Den egentliga kostnaden är mer än det dubbla och för mellanskillnaden stod SNPF. Jämför vårt pris med deltagande i Mässan Sverige Mot Narkotika i Örebro i maj, där kostnaden per person var över 5000 kronor och antalet måltider färre. Varje medlem i SNPF får dessutom denna innehållsrika medlemstidning i brevlådan fyra gånger per år. Efter ett års medlemskap ges du möjlighet att söka resebidrag för studiebesök hos utländska kollegor. Du som utnyttjar dessa och andra förmåner gör alltså ett bra val på flera sätt. Och nu är sommaren på gång med lata soldagar och regniga innedagar. Att då ha senaste SNPF-tidningen inom räckhåll är ingen dum idé. Den är som vanligt späckad med läsning. Jag önskar er alla en trevlig och skön sommar. GUNNAR HERMANSSON SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

5 Konferensen i Göteborg 2009 Fullbokad utbildnings text och foto: gunnar hermansson Konferenshotellet Gothia Towers. När SNPF:s 23:e årliga utbildningskonferens i inleddes den sista helgen i april i Göteborg, var kongresshallen i Svenska Mässan välfylld. Närmare 800 deltagare var i år anmälda till konferensen och trenden håller i sig. Narkotikabekämpare är engagerade och offrar både sin fritid och i många fall pengar ur egen ficka för att träffas och få möjlighet att lära sig mer som man har nytta av i arbetet. Det digra programmet med ett tjugotal olika föreläsningar under helgen lockade många deltagare och på kvällarna gavs goda möjligheter till trevlig samvaro. Att underhålla gamla kontakter och skapa nya, både inom myndigheter och över myndighetsgränser, är mycket värdefullt i vårt avlånga land. Länspolismästare Ingemar Johansson i talarstolen. Invigningen Under planeringen av invigningen hade styrelsen vilda planer på att låta en av Göteborgspolisens piketgrupper rappellera ner på scenen iförda full stridsmundering. Nu blev invigningen istället betydligt lugnare, men hade ändå sina höjdpunkter. Efter inledningsanföranden av den avgående ordföranden Thomas Hessius Ekman och länspolismästaren i Västra Götaland, Ingemar Johansson, sjöng Göteborgspolisens manskör några vårsånger och en tullvisa innan det var dags för de fyra verkscheferna att berätta om narkotikastrategin inom sina respektive myndigheter. Verkscheferna Förutom satsning på grov organiserad brottslighet påpekade rikspolischefen Bengt Svensson att alla i organisationen måste ha kunskap och alla måste arbeta med narkotikabrottslighet. RPS vill satsa på ungdomarna och försvåra nyrekryteringen av missbrukare. Spaning mot drogförsäljning på Internet måste också intensifieras. Göteborgspolisens sångkör sjunger vårsånger på scenen. 6 svenska narkotikapolisföreningen 2-09

6 konferens i Göteborg Konferensen i Göteborg 2009 Tullen ska minska tillflödet av narkotika, konstaterade generaltulldirektör Karin Starrin. Men tillgången på droger är för stor idag och ett utvecklat samarbete och fortsatt kompetensutveckling är nödvändigt. Bland andra gör droginformatörerna inom Tullverket ett mycket bra arbete. Riksåklagaren Anders Perklev betonade också utvecklingen av arbetet i sin myndighet mot den grova organiserade brottsligheten. I detta är arbetet mot narkotikabrottslighet prioriterat liksom förverkande av pengar och egendom. Anders Perklev ville dessutom se bättre och snabbare möjligheter att kunna omhänderta och klassa nya droger. Kriminalvården har mer än 60 procent missbrukare bland sina intagna och man möter ungefär tunga missbrukare varje år. Därför är såväl kontrollverksamhet som motiverande verksamhet viktigt, menade Lars Nylén. Kriminalvården har nollvision när det gäller narkotika på fängelserna och bland annat har förstärkt skalskydd och en kraftig utökning av antalet narkotikahundar på anstalterna varit mycket effektivt och förebyggande. Leva med en missbrukare Första dagen avslutades med en föreläsning om hur det är att vara anhörig till en missbrukare. Robert Bohman, sedan åtta år nykter och drogfri, och hans hustru Katerina Janouch har erfarenheter av ett liv med skam, smuts och smussel. Dagar fyllda av hemligheter och nätter fyllda av vånda. Robert Bohman är numera bland annat verksam som alkohol- och drogterapeut och föreläser tillsammans med hustrun Katerina känd som journalist och författare till boken Anhörig. En anhörigs historia är inte trevlig utan en story fylld av vånda och skit, tårar och svek, berättade Katerina Janouch. En tillvaro av förnekelse och medberoende och anklagelser mitt i natten, om bråk och hot och flaskor med slattar på botten och knark i små platta påsar. Det är verkligen för jävligt att vara anhörig. På varje missbrukare går det fem anhöriga, men detta talar man inte mycket om i debatten. Idag lever fembarnsfamiljen i ett tillfrisknande. Utsikt från Gothia Towers över ett vårgrönt Liseberg. Verkscheferna för Polisen, Tullverket, Riksåklagaren och Kriminalvården talade om strategier mot narkotika. Fr v Bengt Svensson, Karin Starrin, Anders Perklev och stående Lars Nylén. Mer om konferensen på sid Katerina Janouch och Robert Bohman föreläste om livet med en missbrukare i familjen. svenska narkotikapolisföreningen

7 Svårare smuggla in droger på fängelse sedan hösten 2004 TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Traditionella åtgärder för att förhindra insmuggling av narkotika och andra droger har under senare år blivit bättre och effektivare, säger Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson. Av antalet personer som är dömda att avtjäna straff inom kriminalvården är ca 60 procent missbrukare eller dömda för illegal droghantering. Detta gör naturligtvis att efterfrågan på narkotika och andra droger i hög grad finns innanför murarna och langare utanför vill gärna tillgodose denna efterfrågan. Priset på narkotika är också högre inne på anstalt. Allvarliga händelser ledde till ökad säkerhet Christer Isaksson har under många år varit säkerhetschef inom Kriminalvården. Han ser en klar förbättring av säkerheten och en minskad tillgång på droger inne på anstalt. Vändningen kom hösten 2004 efter några uppmärksammade våldshändelser och fritagningar det året, säger Christer Isaksson. Han berättar att i januari 2004 fritogs tre grova brottslingar från Kumlaanstalten. I juli ägde en väpnad fritagning rum på Hall. En av de intagna hade smugglat in en pistol till den kände brottslingen Tony Olsson, som kunde ta två kvinnor som gisslan inne på Hall. Med hjälp utifrån lyckades han och tre andra interner fly. I augusti genomfördes en väpnad fritagning på Norrtäljeanstalten sedan en bil i hög fart backat in genom porten. På fängelset i Mariefred tog två fångar en kvinnlig vårdare som gisslan och rymde. Detta hände i september 2004 och det blev kulmen på en serie allvarliga händelser. Generaldirektören avgick och Lars Nylén blev ny chef för Kriminalvården. Kraven på en starkt förbättrad säkerhet ledde till att Kriminalvårdens 55 fängelser säkerhetsklassades i sex olika nivåer, A-F. Christer Isaksson är Kriminalvårdens säkerhetschef. Nio anstalter prioriterade Särskilda säkerhetsrutiner infördes på de nio ABCanstalterna Kumla, Hall, Norrtälje, Tidaholm, Hällby, Kirseberg, Mariefred, Salberga och Österåker. Runt dessa anläggningar löper idag ett högt elstängsel 100 meter utanför murarna. Detta försvårar fritagning och rymning men gör det också svårare att kasta in narkotika eller andra föremål, vilket var det vanligaste införselsättet förut. De nio anstalterna har också ett förhöjt skalskydd som gör att besökare och permittenter blir kontrollerade vid inpassering som vid säkerhetskontrollen på en flygplats, fastän ännu noggrannare, säger Christer Isaksson. Förutom extra noggranna visitationer och undersökningar av kläder och väskor, sitter en narkotikahund vid ingången under besökstimmarna. Enligt Christer Isaksson har det hänt att fästmör på besök till de intagna vänt i dörren när de sett hunden. De har skyllt på att de har glömt något i bilen och sedan inte kommit tillbaka. Besöksfrekvensen har också minskat på de hårdast bevakade anstalterna. Besökare räds numera att smuggla in narkotika, säger Christer Isaksson. Kriminalvården har idag 21 narkotikahundar mot tre för knappt fem år sedan. Hundarna används primärt för att söka inne på anstalterna. Den hårdare kontrollen gör också att de som vill gömma något i lokalerna gör detta effektivare idag. 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

8 En intern köpte under en bevakad permission en flaska med duschtvål innehållande narkotika. En medhjälpare hade i förväg preparerat flaskan och ställt den i ICA-butiken på en viss överenskommen plats i hyllan. Foto: Kriminalvården Övriga slutna anstalter i klass D och E har inte samma höga säkerhets- och kontrollsystem som ABCanstalterna. Här får istället personalen vara än mer fokuserad och observant, till exempel när de intagna återkommer efter permission. Man har numera också bättre teknik för att upptäcka insmugglade mobiltelefoner, och ett större utstörningssystem för mobiltelefontrafik är under upphandling. Personalen behöver inte använda mobiltelefoner inom anstaltsområdena eftersom man numera har ett kommunikationssystem av samma slag som det polisen använder. Pernilla Rask med sina hundar Gino (nästan pensionär) och Simba, samt Lars Engelin med sin Etza. Foto: Kriminalvården. Foto: Gunnar Hermansson I ett urgröpt hål på baksidan av en bräda med krokar kan man gömma några gram marijuana till exempel. Foto: Kriminalvården Rökförbud minskar drogmissbruk Sedan drygt ett år råder rökförbud inne på alla anstalter. De intagna får inte ha cigaretter och tändare, men får tillfälle att röka på promenadtid en till två gånger per dag. Personalen får gå ut utanför området för att röka. Christer Isaksson, som vid intervjutillfället just kommit tillbaka från New York efter hämtningen av Annika Östberg, berättar att i det federala fängelsesystemet i USA råder det totalt rökförbud för alla. Övergången till det rökförbud vi har på fängelserna i Sverige har gått bra och rökning har en direkt koppling till narkotikamissbruk. Många intagna har sagt till personalen att rökförbudet är det bästa man gjort inom Kriminalvården, och det näst bästa är den ökade kontrollen av narkotika. Den minskade förekomsten av droger innebär mindre våld, mindre abstinens och dessutom mindre tvång för de intagna att medverka i den illegala hanteringen. Hundförares erfarenheter Pernilla Rask är chef för Kriminalvårdens hundförare och hon arbetar på Hall med sina två hundar. Lars Engelin är hundinstruktör och verksam på Skogomeanstalten. Båda är överens om att mindre mängder droger kommer in på anstalterna numera jämfört med tidigare. Särskilda insatser som leder till beslag av droger bygger ofta på information från Kriminalvårdens underrättelsetjänst. Hasch och marijuana är de droger som oftast hittas på anstalterna. Under en av Lars Engelins hundutbildningar på Skogomeanstalten i början av maj i år hittade en hund 22 gram insmugglat hasch som en av de intagna försökt gömma. På Hall har man också hittat Subutex samt bensodiazepiner och tramadoltabletter. Numera är gymmen på fängelserna inriktade på motion och saknar fria vikter. Där finns träningsmaskiner med en maxbelastning av 50 kilo samt roddmaskiner och löpband. Detta hindrar inte att vissa intagna vill ha anabola steroider. Nyligen hittade en hund 600 tabletter anabola steroider i ett skåp i ett allmänt utrymme på Tidaholmsanstalten. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

9 Narkotika på Kronobergshäktet TEXT OCH FOTO: LENNART KARLSSON Under senare år har mycket fokus riktats mot förekomsten av narkotika på landets anstalter och häkten. Kronobergshäktet som ligger placerat på toppen av Stockholms centrala polishus är inget undantag. Hur kan det förekomma narkotika på en sådan välbevakad plats? Svaret är kanske lite provokativt och ironiskt. Den största narkotikainförseln sker på grund av polisen! De allra flesta narkotikabeslag som sker på häktet görs i samband med ankomsten av de frihetsberövade. På grund av bristfälliga skydds/kroppsvisitationer gör kriminalvårdens personal beslag av narkotika, tillbehör och vapen flera gånger i månaden. En arbetsmiljöfråga Situationen vid häktena skiljer sig från den på anstalterna. I samband med ankomst till häktet handlar det ofta om att personalen måste kunna hantera en akut uppkommen stress hos den frihetsberövade. Situationer som många gånger är laddade. I dessa lägen kan en bristfällig kroppsvisitation få mycket stora konsekvenser. Personalen på Kronobergshäktet rapporterar därför samtliga fynd i ett incidentrapporteringssystem. Efter en snabb titt i de senaste månadernas rapporter kan jag konstatera att en hel del slinker igenom. Beslagen och fyndplatserna varierar. Lite oroande kan jag konstatera att det väldigt ofta anträffas sprutor och kanyler, såväl nya som begagnade. I en rapport läser jag om hur en frihetsberövad förs upp till häktet av polis och lämnas över. I samband med visitation så står den frihetsberövade plötsligt med en spruta i handen. Den har förmodligen förvarats dolt i strumpan. Vapen och knark Amfetamin i handen, hasch i byxfickan, tabletter i skon, kniv som förvaras i jackfickan. Listan kan göras lång. Vid enstaka tillfällen inträffar snudd på ofattbara incidenter. En person grips av polis. Ett överlämnande sker till en annan polispatrull som för in den frihetsberövade. I samband med ankomstvisitationen faller en skarpladdad pistol ned på golvet. Självklart ett extremfall men likafullt en mycket obehaglig upplevelse för samtliga inblandade. Fortfarande påtänd Häktet är kanske inte en idyllisk men ändå mycket effektiv plats för avgiftning av narkotikaberoende. I den delen har häktets medicinska personal huvudansvaret. Vid varje ankomst sker ett ankomstsamtal. Här ställs bland annat frågan om den frihetsberövade har ett narkotikaberoende. En del frihetsberövade nekar till detta. Facit kommer något dygn senare när narkotikan börjat gå ur kroppen. Plötsligt ändrar de inställning och vill ha hjälp med medicin för att kunna plana ut. Vissa frihetsberövade håller dock igång sitt rus. Vid dessa tillfällen kan det ofta misstänkas att narkotika förvaras dolt i kroppens håligheter. Här måste personalen bygga upp en skälig misstanke. Uppstår misstanke kan personalen besluta sig för att visitera cellen. Kriminalvården har även, med hjälp av läkare, utbildat vissa i personalen att kunna genomföra kroppsbesiktningar. Hur kan incidenter undvikas Vad kan vi som poliser göra bättre i samband med överlämnande till häktet? Kriminalvårdens personal bjuder gärna på några tips. möjligt när ni kroppsvisiterar. Är det stökigt vid ingripandet så utnyttja tiden när ni fört in den frihetsberövade i arresten. som ansvarar för att söka kläder och tillhörigheter. handrörelser. Myntfickan i byxorna, strumpor, skor. prestigelös och säg det. Glöm inte bort att kolla skorna! 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

10 Narkotikasituationen inom kriminalvården TEXT: HEIDI JOENSUU Alf Andersson arbetar som nationell samordnare av köpt vård och behandling inom kriminalvården. Kriminalvården köper vård och behandling för 360 miljoner kronor om året. Strategisk arena för narkotikabekämpning Kriminalvården är en strategisk arena för narkotikabekämpning. Man kommer i kontakt med ungefär tyngre missbrukare per år. Häktesverksamheten är särskilt betydelsefull i detta sammanhang och ett stort arbete läggs därför ner på uppsökande verksamhet. De intagna är då ensamma, inlåsta, mottagliga för påverkan och därmed motiverade till att göra något åt sitt missbruk. Häktet i Göteborg är exempelvis den största avgiftningscentralen i hela landet. Kriminalvården har genom frivården ca personer som är föremål för övervakning eller annan tillsyn. Frivården är därför en viktig koordinator för hela fängelse- och frivårdstiden och frivårdsinspektörerna är aktiva i en intagens ärende från dag ett i häktet. 40 procent av Kriminalvårdens intagna är dömda för narkotikabrott och 60 procent är narkotikamissbrukare. Fem-i-topp listan för klienter sett till huvudbrottet ser ut på följande sätt: 31 procent är dömda för narkotikabrott/smuggling, 27 procent för våldsbrott, 9 procent för rånbrottslighet respektive sexualbrott samt 7 procent för tillgreppsbrott. Andelen kvinnor som är narkotikamissbrukare är högre än andelen män. Kvinnor har dessutom större social problematik, mindre stöd utifrån, mindre antal besökare och missbruket har gått betydligt längre när kvinnorna hamnar hos Kriminalvården. Även de fysiska och psykiska skadorna är större hos kvinnor. Dock är det upplevda hjälpbehovet ungefär lika stort hos män som hos kvinnor. Kursändring för Kriminalvårdens narkotikabekämpning Kriminalvårdens narkotikabekämpning präglas av balans mellan åtgärder för att minska behovet samt åtgärder i kontrollerande syfte. De stora problem som fanns i samband med permissioner och i samband med utslussning för ett antal år sedan ledde till att nuvarande kriminalvårdschefen Lars Nylén fick i uppdrag att åtgärda problemen. För fyra år sedan inleddes den kursändring för narkotikabekämpningen som nu gett uppenbara resultat. Identifiering och kartläggning Kriminalvården ska identifiera och kartlägga missbruksproblem och vårdbehov hos klienterna. Detta sker i form av uppsökande verksamhet redan på häktena där en utredning om vårdbehov startar. Det är också viktigt med s.k. differentiering av anstaltsplatser vilket innebär avskild behandlingsplacering. Kriminalvården har sju behandlingsanstalter varav fem är för män och två för kvinnor. Det finns också 300 behandlingsplatser i särskilda avdelningar på andra anstalter. Motivering och behandling Våga Välja Kriminalvården bedriver ett ständigt motivationsarbete vill man göra något åt sitt missbruk ska man kunna göra det. Motivation och behandling sker genom att klienterna tillhandahålls verktyg för att hantera livet som en drogfri och social person. Behandlingen bygger på s.k. kognitiv beteendeterapi och 12-stegs programmet. Det finns även program för att hantera aggressioner och program för att behandla s.k. kriminellt tänkande personer. Särskilda program finns även för relationsproblem och för psykopater. Drygt personer är involverade i olika program i Kriminalvårdens regi. För narkotikamissbrukare köper man in Våga Välja -programmet. 14 procent av dem som genomgått detta program har haft lägre återfallsrisk, vilket innebär att programmet betalat sig samhällsekonomiskt sett. Klienterna som genomgår behandlingsprogram hos Kriminalvården har oftast ett problem - tiden. En vettig behandling kräver minst sex månader. Och behandlingen fungerar enligt Alf Andersson under de rätta betingelserna och om den rätta viljan finns. Säkerhet och kontroll Kriminalvården har slutligen markant ökat satsningen på säkerhet och kontroll för en narkotikafri miljö. Visitationer på både besökande och intagna har ökat betydligt, i både cellerna samt i de allmänna utrymmena. Man satsar på underrättelseverksamhet och narkotikahundar. Antalet narkotikahundar har ökat från 2 stycken år 2002 till 21 stycken år Resultat Trots att visitationerna har ökat har inte beslagen ökat. Ungefär 5 procent av tagna urinprov är positiva. Antalet positiva heroin- och amfetaminprov har minskat. Anstalter med narkotikaproblematik har minskat. Resultatet är enligt Alf Andersson lyckat, det finns mindre narkotika i fängelserna år 2008 jämfört med år SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

11 Kvalificerad underrättelsetjänst inom kriminalvården Per-Olov Humla är chef för Kriminalvårdens underrättelsetjänst (KUT). Underrättelseverksamheten är egentligen ett indikatorstyrt säkerhetsarbete. Verksamheten syftar till att förebygga kritiska incidenter och grov kriminalitet inom Kriminalvården. Från säkert inlåst till bättre ut Underrättelsearbetet har sin grund i Björn Erikssons utredning Säkert inlåst som bl a pekade på att det fanns brister i Kriminalvårdens underrättelseverksamhet. Visionen Bättre ut ska uppnås genom Bättre in Bättre inne Bättre vidare. Kriminalvården har utarbetat en vision om drogfria anstalter och anstalter där inga brott begås. Detta innebär konkret för underrättelsearbetet att bl.a. placeringen av de intagna är viktig. Man vill hålla isär gäng och personer med våldsrelaterad historik. Säkerhetsregister Kriminalvården arbetar med traditionell underrättelseverksamhet och rapporteringen sker till Kriminalvårdens säkerhetsregister som är det stora stödet i arbetet. I registret finns både intagna och besökare som targetmarkeras. Målet med arbetet är att avstyra eller ta bort dessa markeringar. Registret är nationellt så information om besökare och intagna delges alla som arbetar med underrättelseverksamhet. Scenarioarbete för garanterad säkerhet Inom Kriminalvården vet man att det är svårt att bekämpa narkotikan när den väl kommit in på anstalten. Därför görs stora ansträngningar med att ta narkotikan vid införseln och där är narkotikasökhundarna ett utmärkt hjälpmedel. I arbetet ser man till att ha en plan för den mest sannolika utvecklingen och den farligaste utvecklingen vid ett möjligt scenario. Problemet inom underrättelseverksamheten brukar traditionellt vara att man saknar information. Men problemet inom Kriminalvården är att det finns för mycket information. Därför krävs ett metodiskt och strukturerat arbete för bearbetning och analys. Målet är att rätt information ges till rätt mottagare på rätt plats. Den osynliga verksamhet som hotar ordningen och säkerheten på anstalten ska synliggöras för att Kriminalvården ska kunna agera för att skydda både intagna och personal. Alf Andersson, Kriminalvården i Göteborg, t v, och Per-Olov Humla från huvudkontoret i Norrköping, föreläste på SNPF-konferensen i Göteborg om narkotikasituationen och underrättelseverksamhet inom Kriminalvården. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

12 En fängelsetandläkares erfarenheter TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON Bo Cederblom är troligen den tandläkare som sett och behandlat flest dåliga tänder på fler missbrukare än någon annan. För några månader sedan slutade Bo Cederholm att vara verksam som tandläkare på Norrtäljeanstalten. Han har haft detta uppdrag en dag i veckan i mer än 47 år och behandlat ett 20-tal intagna varje arbetspass, förutom att han också haft jour. På nästan ett halvt sekel hinner man samla en hel del erfarenhet om missbrukares tandskador. Tänderna avslöjar missbruket Olika droger ger olika specifika skador och det är oftast inte en vacker syn. Narkotikamissbrukare har för det mesta inget större intresse att hålla en god munhygien. I kombination med muntorrhet, mycket läsk och ett stort sug efter sötsaker blir det givetvis lätt hål i tänderna. Detta stämmer bland annat in på haschrökare som ofta får skador på tänderna vid tandköttskanten. En heroinist får ofta uppkastningar som fräter och lätt ger karies på insidan av tänderna. En accelererande tandlossning blir också resultatet. Bo Cederblom har noterat att kokain kan ge små hål i undertändernas nederkant. En kokainist brukar också testa kokainet genom att gnugga det mot tandköttet. Blir det bedövat så är det kokain och eftersom man ofta gnuggar på samma ställe, bryts tandköttet och tandbenet ner där. Detta resulterar så småningom i att tanden lossnar. Typiskt för de som tuggar kat är stora hål i kindtänderna. Dags att trappa ner Typiska tandskador hos en som röker mycket hasch och marijuana. Amfetamin ger också muntorrhet och dessa missbrukare kännetecknas bland annat av att de biter ihop tänderna och sliter ner tänderna genom att mala fram och tillbaka med käkarna. Vid snedtändning av ruset kan sammanbitningen bli så kraftig att tänderna ibland spricker. Bo Cederblom har samlat många bilder av tandskador på missbrukare, bilder som han haft användning av på föreläsningar. Bo Cederblom har under många år åkt runt och föreläst om sina erfarenheter av tandskador bland missbrukare. När han nu vid 75 års ålder slutar som tandläkare på fängelset, funderar han på att också trappa ner eller stänga sin privata mottagning i Norrtälje. Praktiken tog han över efter sin far för snart 50 år sedan. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

13 Polisrazzior mot kroppsbyggare i Göteborg TEXT: BJÖRN EKSTRÖM, Narkotikaroteln i Göteborg Under två aprilveckor i år genomförde två av spaningsgrupperna på länskriminalpolisens narkotikarotel i Göteborg en insats riktad mot bruk och innehav av AASpreparat, androgena anabola steroider. Några av oss hade funderat över hur man skulle kunna arbeta med AAS-problematiken, och om det var möjligt att nå ett godkänt resultat genom att under en kortare period arbeta enbart med inriktning mot AAS-preparat. Bakgrunden till vårt intresse var att vi ansåg att bruk av AAS-preparat var ett förhållandevis stort problem som vi tidigare ägnat alldeles för lite tid åt. De flesta dopningsbrott som tidigare uppdagats var sådana man fått på köpet. Främst då AAS-preparat anträffats i samband med husrannsakan hos någon som var misstänkt för annan brottslighet. Inriktning mot gym Insatsen planerades som om det hade handlat om arbete mot gatulangning av narkotika, alltså genom ingripande mot säljare och brukare utan alltför lång spaningsinsats. Tyvärr uppstod problem vid insamlingen av underrättelseinformation, det fanns helt enkelt inte speciellt mycket tips rörande personer som sålde och använde AAS-preparat. Vi valde därför att förlägga en stor del av arbetet på och utanför olika gym. På grund av det stora antalet träningslokaler i Göteborg var vi tvungna att begränsa oss och välja ut några av dessa. Vi bestämde oss för två av de större gymkedjorna samt några fristående träningsställen. Eftersom AAS-preparat till skillnad mot narkotika inte framkallar ett rus vid intag kunde vi inte använda oss av den arbetsmetodik vi var vana vid. Istället för att leta efter tecken som till exempel pupillstorlek, pupillreaktion på ljusinsläpp, muskelspänning och tidsuppfattning fick vi förlita oss mer på långsiktiga kroppsliga tecken. Men framförallt fick energin läggas på det samtal som fördes med den person som kontrollerades. Det gick förhållandevis bra att bilda sig en uppfattning om bruk av AAS-preparat under dessa diskussioner och på så sätt bygga upp en skälig misstanke. I de allra flesta fall medgavs till sist bruk och många berättade även att de hade AAS-preparat i bostaden. Somliga bar till och med preparat i träningsväskan. Många bodybuilders använder anabola steroider Eftersom våra kontroller riktade sig mot de i vart fall kroppsligen största personerna på gymmen hade vi förväntat oss att problem skulle uppstå. Tacksamt nog uppstod få incidenter. Flera som medtogs berättade att de förr eller senare förväntat sig att åka fast. Några av dom som tävlade i bodybuilding slog fast att den som siktar på en topplacering måste ta hjälp av AASpreparat i sin träning. När insatsen avslutats och sammanställdes konstaterades att ett 60-tal olika AAS-preparat tagits i beslag tillsammans med en större mängd injektionssprutor och en mindre mängd narkotika. De flesta av dom som medtagits för provtagning var tidigare inte dömda för dopningsbrott. Ett antal tillhörde de allra bästa inom svensk bodybuilding, någon tillhörde världseliten. Personalen på de gym som besöktes var till övervägande del positiv till våra kontroller och efterlyste en fortsättning. Ryktesvis fick vi höra att en del gym nästan avfolkats av rädsla för att polisen skulle komma dit och hämta med sig personer för provtagning. Tragiskt nog har en av de personer som medtogs i insatsen avlidit. Om det finns ett samband med hans bruk av AAS-preparat är ännu inte klarlagt, men man kan fundera över varför en mycket vältränad 27-årings hjärta plötsligt stannar 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

14 Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF:s) riktlinjer för professionell etik i narkotikabekämpning På förslag av styrelsen antog Svenska Narkotikapolisföreningens årsmöte den 25 april 2009 i Göteborg enhälligt följande etiska riktlinjer. Svenska Narkotikapolisföreningens (SNPF:s) motto är Professionell utveckling och kollegial samverkan för effektiv narkotikabekämpning. Narkotikabekämpning omfattar samhällets alla rättsvårdande insatser för att förebygga, upptäcka och beivra narkotikabrottslighet och utgör därmed den operativa grenen av samhällets narkotikakontroll. Narkotikabekämpning tjänar det högre syftet att värna allmän ordning och säkerhet, folkhälsa och andra vitala samhällsintressen mot störningar och skador som vållas av olovlig hantering av narkotika och besläktade ämnen. Då narkotikabekämpningen bedrivs med vida rättsliga befogenheter och ofta även under betydande personliga risker är kraven stora på medarbetarnas etik, integritet, kompetens och omdöme. Den som valt narkotikabekämpning som yrkesroll har åtagit sig ett krävande och ansvarsfullt uppdrag. Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF) har därför antagit följande etiska riktlinjer för sina medlemmars insatser. Svenska Narkotikapolisföreningens medlemmar förväntas: 1. Respektera mänskliga rättigheter och allmänna rättsregler Narkotikakontrollen utgör en del av folkrätten och följer dess allmänna principer. Särskilt gäller det skydd för mänskliga rättigheter och allmänna rättsregler, som ej får kränkas eller åsidosättas ens under avsikt eller förevändning att bekämpa allvarlig samhällshotande brottslighet. Verksamheten ska så långt möjligt bygga på respekt för människors integritet och självbestämmanderätt. 2. Upprätthålla internationella konventioner för kontroll av narkotika och besläktade ämnen Den internationella kontrollen av narkotika och besläktade ämnen har till syfte att begränsa användningen av dylika medel till medicinska och vetenskapliga syften. För att upprätthålla konventionerna fordras insatser för att förklara och försvara narkotikakontrollen, insatser för att förebygga, uppdaga och hejda all användning av narkotika och besläktade ämnen i strid med internationella konventioner och svenska lagar samt insatser för att ingripa mot överträdelser på alla nivåer. 3. Utveckla sin egen kompetens Narkotikabekämpning är en professionell verksamhet, som kräver fortlöpande kompetensutveckling för att kunna möta skiftande uppgifter. Detta kräver vaksamhet på ändringar inom drogpanorama, brottsliga förfaranden (modus operandi), forensiska hjälpvetenskaper m.m. Kraven på att bevara och utveckla sin kompetens fordrar även att medarbetaren i varje läge nyttjar bästa tillgängliga kunskap. 4. Iakttaga saklighet Saklighet, dvs. att hålla fast vid det som går att styrka med hjälp av utredningar, forskningsresultat och professionella kunskaper, är avgörande för att bevara och fördjupa respekten för medarbetarnas kompetens och integritet. Medarbetare får endast bestyrka sådant som har saklig och professionell grund. De bör avstå från att på olämpligt sätt fästa uppmärksamhet på sin person och gärning. 5. Dela med sig av kunskaper till kolleger och andra Professionell kunskap utvecklas och förvaltas inom en kollegial tradition, som alla medarbetare har möjligheter att bidra till och vidareutveckla, inte minst genom att dela med sig av sina färdigheter och kunskaper, särskilt till yngre kolleger. I detta ingår även att dokumentera och bevara vunna erfarenheter så att narkotikabekämpningen kan baseras på bästa tillgängliga kunskap (evidensbasering). Så långt det är lämpligt, kan upplysningar även meddelas andra yrkesgrupper, medier och allmänheten. 6. Stödja och uppmuntra kolleger Narkotikabekämpning leder förr eller senare till konfrontationer, som kan bli påfrestande för medarbetare, kolleger och anhöriga. Stöd och uppmuntran till kolleger är därför en förutsättning för sammanhållning och uthållighet i all narkotikabekämpning. 7. Samarbeta med andra professionella grupper Samverkan med andra professionella grupper bidrar till att förstärka samhällets totala insatser mot missbruk och brottlighet med narkotika och besläktade ämnen. Det fordrar hänsyn till regler om bl.a. sekretess samt respekt för andra professionella gruppers kompetens och ansvarsområden. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

15 Aktualiserade farlighetsbedömningar Vice överåklagaren Astrid Eklund och fil. kand. Jonas Hartelius har aktualiserat Åklagarmyndighetens farlighetspromemoria. Den nya upplagan, som utkom i mars 2009, ger rekommendationer om nya narkotika, som bromo-dragonfly och tramadol. Där ges även rekommendationer om straffvärdebedömningar utifrån mängder. Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm presenterade i december 2005 en promemoria med förslag till farlighetsbedömning av en rad narkotika som antingen var nya eller saknade rättspraxis. Vi har kunnat se att domstolarna allt mer accepterar den grundläggande strukturen i vår promemoria med flera kriterier för farlighet, t.ex. giftighet och beroenderisk. Nu har vi aktualiserat promemorian med de senaste preparaten och underlagen, säger Astrid Eklund, som varit rapportansvarig. Den nya upplagan behandlar bl.a. de nyligen klassade preparaten bromodragonfly, DOC och tramadol. För bromodragonfly håller redan en sträng praxis på att utvecklas. Hovrätten för Västra Sverige dömde i oktober 2008 en ung man till tre års fängelse för innehav av två flaskor med sammanlagt 88 milliliter. Hovrätten uttalade också att BDF bör jämställas med LSD och MDMA i farlighetshänseende. I en dom i mars 2009 från Eskilstuna tingsrätt dömdes en man till tio års fängelse för att ha sålt stora mängder tramadol per postorder över hela Sverige. Promemorian innehåller även en översikt över aktuell praxis för preparat som tillkommit under senare år, bl.a. Subutex (buprenorfin). Astrid Eklund är vice överåklagare vid Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. Jonas Hartelius är vetenskaplig rådgivare åt Svenska Carnegie Institutet. (SNPF) Den nya upplagan har även den skrivits av Jonas Hartelius, vetenskaplig rådgivare vid Svenska Carnegie Institutet. UC Stockholm arbetar nu med att utveckla samarbetet med andra myndigheter för att bygga upp ett system för fortsatta farlighetsbedömningar av nya narkotika eller preparat som kommer att klassade som narkotika, bl.a. 4-fluor-amfetamin och mefedron. Peter Sundberg Referens Narkotika Farlighetsbedöming Rekommendationer för straffvärdebedömning, RättsPM 2009:1 Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. Rapporten finns på Åklagarmyndighetens hemsida. Nya narkotika Regeringen har förklarat att mefedron och 4-fluoramfetamin skall vara narkotika. Bakgrunden är ökande missbruk och växande internethandel. Mefedron Mefedron (4-metylmetkatinon, 4-MMC, mmcat; Roxy, krabba, räka, räkmjöl (p.g.a. doften)) är en syntetisk drog med huvudsakligen centralstimulerande effekter av samma slag som metkatinon (efedron). Medlet konsumeras främst genom snusning (snortande) men kan även injiceras (intravenöst), rökas och tillföras rektalt. Ruseffekterna är primärt eufori med orgasmsliknande känsla, men hallucinationer kan uppträda. Ruset kan likna MDMA:s med bl.a. markant empati och uttalad känsla av välvilja mot andra människor. Mefedronrusets biverkningar kan omfatta bl.a. illamående, yrsel, ångest och förvirring intill psykos. Yttre symptom kan vara sluddrigt tal, darrningar (tremor), stora pupiller, pulsstegring och kramper. Medvetslöshet kan förekomma. Ett dödsfall i Sverige anses hittills ha haft direkt samband med mefedronmissbruk. Mefedron har stor beroendepotential. Flerfaldiga berättelser finns om personer som snabbt kommit in i ett hastigt upprepad tillförsel med flera intag per dygn, vilket lett konsumtion av en stor kumulativ mängd. Missbruket har ökat kraftigt under det senaste året. Mefedron är klassat som narkotika från den 25 maj fluor-amfetamin 4-fluor-amfetamin (4-FMP) är ett centralstimulerande medel inom fenetylamingruppen, vari ingår bl.a. metamfetamin. Medlet intas vanligtvis genom nedsväljning, eftersom snusning framkallar smärtor i slemhinnorna. 4-FMP har viss serotoninfrisättande effekt, vilket ger empatikogena effekter som liknar MDMA:s. En halvtimme efter nedsväljning inträder eufori och en känsla av lätthet i kroppen. Hallucinationer kan förekomma. Medlet har en kort historia som missbruksmedel. Det har förekommit i en polisutredning i Sverige, dock utan att leda till åtal eftersom det då ej var narkotikaklassat. Narkotikaklassningen av 4-fluoramfetamin träder i kraft den 8 juni Jonas Hartelius SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

16 Du kommer aldrig att överleva på San Pedro kommentar av den intern/vakt som skrev in Jonas i fängelset. TEXT: JESSICA VIKBERG Dålig ekonomi på grund av drogmissbruk i kombination med en medfödd oförmåga att säga nej. Det bidrog till att Jonas Andersson från Kungälv hamnade i Bolivias mest ökända fängelse San Pedro. Många har läst om Jonas öde i Markus Luttemans bok El Choco (Den blonde). Har man åkt fast för narkotikasmuggling kan man väl sitta där och ruttna hade Markus resonerat. Ändå var han nyfiken på den svenska fången på San Pedro. När han och hans fru Malin reste i Bolivia besökte de likt många andra turister fängelset. När de blivit insläppta av poliser som själva stannade kvar utanför, var den första de mötte inne på fängelsegården den blonde svensken Jonas, som stod där med en baby i famnen. Drygt fem år senare, står Jonas och Markus bredvid varandra på Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens på Hotel Gothia i Göteborg och föreläser. Malin och Jonas fru Deisy sitter bredvid varandra på första bänkraden. Helt i avsaknad av offermentalitet berättar Jonas sin historia. Men när ämnet berör dottern blir Jonas gråtfärdig. Markus och Jonas berättelse framkallar både skratt och tårar hos publiken i den överfyllda salen denna tidiga söndagsmorgon. En manlig polis kommer fram och kramar om Jonas efteråt. San Pedro San Pedro-fängelset mitt i den bolivianska staden La Paz invigdes år 1897 och byggdes för 350 fångar. När Jonas var på San Pedro fanns där 1500 fångar. Hälften av de intagna på San Pedro sitter för kokarelaterad brottslighet. DEA betalar för varje person som fängslas för koka. Därför händer det att hela familjer och delar av släkter döms och fängslas. Ett hundratal anhöriga och barn bor innanför murarna. Barnen som växer upp på San Pedro går till och från skolan utanför fängelset. Att där finns barn bidrar till en lugnare atmosfär. Men priset för barnen är dyrt. På eftermiddagarna lämnar vakterna San Pedro och med solnedgången ökar våldet. Det är dödssynd att skada ett barn där, vilket inte är någon garanti. Det är inte heller med stolthet ett barn berättar att de har adress San Pedro. Det sägs att droger är billigare innanför San Pedros murar än utanför. Detta sägs också bidra till att drogturister lockas till San Pedro. När makthavare våren 2009 beslutade att förbjuda de av fångarna guidade turerna blev det protester bland fångarna. Att guida turister är en viktig inkomstkälla för internerna som även säljer souvenirer till dem. Inne på San Pedro sköter fångarna sig i stort sett själva. Fängelset är ett miniatyrsamhälle med allt från egen president, hantverkare och kyrkor till kokainförsäljare. När Jonas kom till San Pedro insåg han ganska snabbt att han var tvungen att köpa sig en cell om han inte skulle riskera att sova i de om nätterna lika farliga som kalla allmänna utrymmena. Cellerna ägs av interner. En del äger flera stycken. På San Pedro finns åtta avdelningar, från 1-stjärniga till 5-stjärniga. Delegados kallas de interner som har makten på en avdelning. Fotbollsturneringar, gudstjänster med fängslade kokainbaroner som präster, barnkalas, hustrumord och rena avrättningar. Det är en del av vardagen på San Pedro. Deisy Vad skulle du säga om din dotter ringde en dag och berättade att hon träffat en narkotikasmugglare från Turkiet som sitter på Hall, att hon ska sluta sina juridikstudier för att flytta in till honom i fängelset?, frågar Markus publiken. Det var ungefär det faktum Deisys föräldrar ställdes inför när deras dotter blev kär i den blonde europén. Deisy hade träffat Jonas ett par månader tidigare i tron att han var den vanliga turisten han utgav sig för att vara. Ett kort tag senare skulle Deisy bli Jonas räddning på San Pedro. Deisy hoppade av sina läkarstudier och besökte Jonas nästan dagligen mellan januari 2002 och juli Nio av dessa månader bodde hon med honom där. Hennes lugn hade god inverkan på Jonas som var allt annat än stabil under den första tiden på fängelset; aggressiv, kort stubin och ständigt förberedd på problem. Paret svetsades samman. Det hade aldrig varit deras dröm att gifta sig på fängelset. Men när Deisy blev gravid hade de inget val. Deisys mamma beslutade om bröllop. Den katolska fängelseprästen Padre Filippo Clementi vigde paret. En kör bestående av allt annat än skönsjungande bolivianska fängelsekunder sjöng och skrålade allt medan 500 personer försökte ta sig in i kyrkan för att få sig en skymt av den unika händelsen. Svenska konsulatet skickade en tårta. Bröllopsnatten tillbringades inte i någon bröllopssvit men väl i den lånade fem-stjärniga cellen på avdelningen La posta. Cellen med den smala 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

17 Deisy och Jonas gifter sig i San Pedro-fängelset. sängen hade en dörr av frostat glas som vette mot fängelsemuren. Barnen När dottern Steffany föddes ringde Jonas till sjukhuset ungefär hundra gånger. Sjukhuspersonalen var i tron att den blivande fadern var på resa. Två dagar efter att Deisy förlösts med kejsarsnitt hälsade hon och hennes föräldrar på Jonas med den nyfödda Steffany. När babyn räcktes över till Jonas såg han inte vad som var upp och ner utan tog emot det inlindade knytet åt fel håll; med fötterna upp och huvudet ner. Jonas hade önskat ett brunögt barn. När han lyckades få Steffany åt rätt håll upptäckte han två bruna ögon som tittade upp på den pappa som hon under sina första två och ett halvt år endast skulle få träffa inne på fängelset. Samvetskvalen som Jonas kände då dottern och hustrun lämnade honom den dagen är något som sitter kvar i Jonas för alltid. När ens dotter måste kroppsvisiteras varje gång hon skall träffa sin pappa, är det omöjligt att känna sig som en stolt far. Att vara överbeskyddande hör väl till som pappa, menar Jonas. Men han tror att han, av förklarliga skäl, varit extra överbeskyddande. När han för första gången var ensam med dottern på fängelset kom en narkotikapåverkad man och drog tag i Jonas bakifrån. Jonas kände till att mannen satt inne för att han mördat sin treårige son, och reagerade kraftigt. Det var en lika glad som förvånad tjej som 2,5 år gammal såg sin pappa för första gången utanför fängelsets murar. Jonas straff hade, tack vare gott uppförande, omvandlats till inlåsning endast nattetid. Steffany visade lyckligt men förundrad runt pappa i den lilla lägenheten där hon och mamma Deisy bott ensamma fram till nu. Två dagar efter att Jonas kommit utanför murarna föddes sonen Sebastian och Jonas fyllde 31 år. Sverige En mardrömslik bussresa genom Sydamerika tog den unga familjen mot Europa och flyget till Sverige. Valet att fly till Sverige var för att Steffany drogs med en förlossningsskada och ett misstänkt hjärtfel. Läkarna i Bolivia ville använda henne att testa en ny behandling på. Jonas vägrade. De varma bussarna de färdades i blev stoppade flera gånger och gränspoliserna ifrågasatte om Jonas var pappan eller om han hade kidnappat barnen. En kall decemberdag landade familjen Andersson- Aparicio i Kungälv. Där fanns en väntande mamma som blivit farmor och andra familjemedlemmar som närapå hade slutat hoppas. Jonas kroniskt dåliga samvete omfattar, förutom fru och barn, även hans mamma som stöttade Jonas under fängelsevistelsen med att bedyra sin kärlek och tömma sitt sparkonto. Steffany, som har övergått från att prata flytande spanska till flytande svenska, bär fortfarande på minnesbilder från tiden då hon och mamma gick med mat till pappa på fängelset. Uttalandet från mannen, om att Jonas aldrig skulle komma att överleva på San Pedro, blev en av orsakerna till att Jonas faktiskt sitter här med sin Deisy och pratar med mig i dag. Jonas insåg att han för sin överlevnad måste han vara skärpt 24 timmar om dygnet. Drogfrihet var enda alternativet. I dag är han stolt medlem i IOGT. Det andra och viktigaste skälet att han klarade sig på San Pedro är Deisy som sitter mitt emot honom i foajén på hotellet i dag, där jag fått låna dem en stund för att höra deras historia. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

18 Konferensen i Göteborg 2009 En hälsning från den gamle f.d. rikspolischefen och tillika hedersordföranden i SNPF, Carl G Persson, lästes upp av Jonas Hartelius under invigningen. Under årsmötet avtackades Kent Legersjö som avgick efter 14 förtjänstfulla år i styrelsen. I pauserna fanns goda tillfällen till mingel. Thomas Hessius Ekman har också i många år arbetat för SNPF, suttit i styrelsen sedan 2001 varav de senaste två åren som ordförande. Nu avgick han och lämnade över till Mika Jörnelius från polisen i Göteborg. Eva Brännmark var ansvarig för narkotikafrågor på RPS under många år fram till sin pensionering i höstas. Denna viktiga funktion saknas idag på RPS, och enligt rikspolischefen Bengt Svensson finns heller inga direkta planer på att besätta den. Arbetsuppgiften är istället fördelad på landets regionala underrättelsecentra (RUC). Göteborgsgruppen No Tjafs spelade och underhöll under lördagens bankett. 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

19 Årets stipendiater Som vanligt delades ett antal stipendier ut på SNPF:s utbildningskonferens och som så ofta var det mest stockholmare och göteborgare som var mottagare av stipendierna. Naturligtvis var alla årets stipendiater motiverade narkotikabekämpare som verkligen förtjänade denna uppmuntran. Men det finns förtjänstfulla kandidater till stipendierna över hela landet, och för att dessa ska få chansen att konkurrera är det viktigt att ni därute hör av er till oss på och lämnar namn och motivering på er kandidat. Se stipendierutan på sidan 78 för mer information. Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium Kriminalinspektör Bosse Pettersson, länsnarkotikaroteln i Göteborg, fick för sina insatser RPS-stipendiet av rikspolischef Bengt Svensson. Konferensen i Göteborg 2009 Sv. Carnegie Institutets polisstipendium Kriminalinspektör Cecilia Fant, Rikskriminalpolisen KUT, premierades för sitt arbete mot droger på Internet av Peder Langenskiöld, SCI. Tullverkets stipendium Tullinspektör Christer Nilsson, Tullkrim i Stockholm, befann sig på Filippinerna när han tog emot stipendiet via telefon av tullchefen Karin Starrin. Mediahusets stipendium Socionom Lennart Johansson, Göteborg, flitig föreläsare på SNPF:s och Mediahusets företagarseminarier, belönades för detta av John Sandersson, Mediahuset, (t v) Rotary-stipendiet Årets nykomling För uppmärksammat arbete mot narkotika mottog Pehr Hagenklev detta stipendium av Christer Fogelberg, Past President i Göteborg-Frölunda Rotaryklubb. SNPF:s PTN-stipendium Kriminalinspektör Mats Friman, polisen Uppsala, får under några dagar besöka en PTN-sambandsman i Europa. Utdelare: Lena Larsson, SNPF och RKP. CNOA-konferensen i San Fransisco Till konferens i San Fransisco i november reser Anette Öjhammar, Tullkriminalen Stockholm, i sällskap med två från SNPF:s styrelse. Thomas Cederqvist delade ut stipendiet. Stipendiet Årets observation Stipendiet tilldelades Magnus Adriansson, polis i Göteborg, som efter ovanligt skärpta iakttagelser kunde gripa en knarklangare. Utdelare var länspolismästare Ingemar Johansson. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN

20 Angår den illegala hanteringen av narkotikaprekursorer svensk tull och polis? TEXT: STEWE ALM Kontroll av kemikalier som kan användas för framställning av narkotika har blivit en internationell angelägenhet. Varför skulle svensk tull och polis satsa resurser på att bekämpa den illegala hanteringen av narkotikakemikalier? Frågan har ställts vid diskussioner om prioriteringar av olika typer av brottsbekämpning. Av nödvändighet har svensk polis prioriterat den brottslighet som direkt påverkar Sverige och dess medborgare som exempelvis smugglingen och distributionen av narkotika och andra droger. Grundförutsättning Svaret är att tillgången till sådana kemikalier är en grundförutsättning för en illegal produktion av de flesta typer av narkotika som avsätts i världen, inklusive i Sverige. Situationen är något annorlunda när det gäller tullens arbete, eftersom en viktig del omfattar kontroll av varor i handelsflödena, exempelvis kemikalier. Samtliga syntetiskt tillverkade narkotika, som exempelvis amfetamin, metamfetamin och olika ecstasypreparat, tillverkas utifrån kemikalier i laboratorier. Tillgången till narkotikakemikalier är också en grundförutsättning för att kunna tillverka preparat som heroin och kokain, även om man i dessa fall utgår från växtbaserade produkter som opium respektive kokablad. Endast naturbaserade preparat, som ej omvandlas kemiskt, t.ex. cannabispreparat, kat och opium, kan produceras utan hjälp av kemikalier. Vid en fortsatt diskussion i ämnet brukar följande kommentar fällas Men Sverige har väl inget problem med tillverkning av narkotika i laboratorier?. Svaret blir vanligtvis att vi inte kan utesluta att sådan produktion sker men att inga omfattande illegala laboratorier ännu har påträffats i Sverige. Att ingen omfattande produktion ännu inte uppstått i landet kan möjligen förklaras med att vårt väl utbyggda kontrollsystem för import och export eller annan hantering av narkotikakemikalier. I lagtext kallas de viktigaste narkotikakemikalierna för narkotikaprekursorer. Deras hantering regleras i svensk lagstiftning genom narkotikastrafflagen (1968:64) och lagen (1992: 860) om kontroll av narkotika. Det nationella svenska kontrollsystemet koordineras av Samverkansgruppen för kontroll av narkotikakemikalier. I gruppen ingår experter från Läkemedelsverket, Tullverket, Rikskriminalpolisen samt representanter från kemikaliebranschen, Plast- och Kemiföretagen samt Kemisk-Tekniska Leverantörsförbundet (KTF). Gruppens viktigaste uppgifter är att identifiera misstänkt kriminell hantering av narkotikakemikalier, att utbyta information om hur kontrollsystemet fungerar nationellt och internationellt samt att via branschorganisationerna upprätthålla kontakten med kemikalieföretagen. Grund i FN-konvention Av det stora antalet möjliga kemikalier som används för tillverkning av droger är 23 kontrollerade i svensk lag. Kontrollen av de 23 kemikalierna har en direkt koppling till FN:s narkotikabrottskonvention (1988). Andra kemikalier som har används i illegal drogtillverkning återfinns bl.a. i EU:s frivilliglista över ej Stewe Alm är kemist vid Rikskriminalpolisens narkotikarotel. Han har bl.a. gått kurs i forensisk kemi vid amerikanska Drug Enforcement Administration (DEA) samt varit expert åt FN-organ. Foto: SNPF. 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-09

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009

SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 SNPF:s årskonferens i Göteborg 24-26 april 2009 Inledningsanförande av SNPF:s ordförande Thomas Ekman Välkomna till Göteborg och Svenska Narkotikapolisföreningens tjugotredje utbildningskonferens. Ett

Läs mer

20 frågor om Kriminalvården

20 frågor om Kriminalvården 20 frågor om Kriminalvården Frågor och svar Duveholmsskolan Läsåret 2002-03 Innehållsförteckning HUR MÅNGA FÄNGELSER FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA HÄKTEN FINNS DET I SVERIGE?...3 HUR MÅNGA FRIVÅRDSENHETER

Läs mer

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats.

Vi träffade Wenche Fredriksen som är norska tullverkets chef för kontrollverksamheten vid Svinesund, Fredrikstad och Rygge flygplats. Ingen narkotika inga missbrukare Om det inte finns någon narkotika så finns det inte några missbrukare. Så enkelt är det i teorin, men verkligheten ser annorlunda ut. Narkotika måste bekämpas på många

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum

Sida 1 (7) Riksåklagarens kansli Datum Dnr Rättsavdelningen 2012-09-03 ÅM-A 2012/1292. Ert datum Sida 1 (7) Ert datum Straffmätning i narkotikamål rättsläget i september 2012 Högsta domstolen har i 12 under 2011 och 2012 meddelade domar gällande narkotikabrott gjort generella uttalanden i fråga om

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Narkotikakartläggning för 2009

Narkotikakartläggning för 2009 KARTLÄGGNING 1(9) 21-4-11 Handläggare, titel, telefon Britt Birknert, programansvarig 11-15 22 68 Narkotikakartläggning för 29 Bakgrund I elva år har det genomförts en kartläggning av personer med identifierat

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 mars 2012 B 4468-11 KLAGANDE KP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PS MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott

Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Proposition om ett tryggare samhälle utan brott Gemenskapspartiet Ingen människa ska behöva bli utsatt för brott. Brott skadar människor och kostar samhället stora pengar. En vanlig dag sitter cirka 5000

Läs mer

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter

Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter Drogpolicy för Vansbro Utbildningscenter På Vansbro Utbildningscenter vill vi klart markera att all användning och hantering av alkohol och droger (se rubrik Vad är en drog?) inom skolans verksamhet inte

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juli 2012 B 1158-12 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART DBO Ombud och offentlig försvarare: Advokat BJ Ombud och

Läs mer

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON

ALKOHOL NARKOTIKA LENNART JOHANSSON ALKOHOL NARKOTIKA 2010-06-01 www.lensikonsult.se 2010-06-01 www.lensikonsult.se DEFINITION (i vart fall den vanligaste) BERUSANDE BEROENDEFRAMKALLANDE GIFTIG www.lensikonsult.se 2010-06-01 ENDORFIN DOPAMIN

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott

Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sida 1 (5) Kammaråklagare Nicklas Lagrell Ert datum Er beteckning Åklagarmyndigheten Brottmålsavdelningen Yttrande i ÅM 2008/0391 FS./. Riksåklagaren ang. narkotikabrott Sammanfattning Jag bestrider ändring

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m.

Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott m.m. Överklagande Sida 1 (6) Rättsavdelningen 2012-03-08 ÅM 2012/1639 Byråchefen Hedvig Trost Ert datum Er beteckning Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom grovt narkotikabrott

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING SKÅNE NARKOTIKA PÅ KROGEN Vad tittar man efter?? Första intrycket Lugn, rastlös, dominant, uppjagad Rörelsemönster Yviga rörelser, kontrollerad, grimaserande, talet Uteslut

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Svarsskrivelse Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2012-04-03 ÅM 2012/2362 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2012-03-23 B 965-12 Rotel 39 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm CJ./. riksåklagaren

Läs mer

www.krogarmotknark.se

www.krogarmotknark.se KROGAR MOT KNARK ÄR ETT NATIONELLT NÄTVERK BESTÅENDE AV REPRESENTANTER FRÅN KROGEN OCH MYNDIGHETER I 21 KOMMUNER KROGAR MOT KNARK ARBETAR FÖR ATT MINSKA OCH FÖRSVÅRA ANVÄNDANDET AV NARKOTIKA I KROGMILÖ

Läs mer

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie

RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie RIKSÅKLAGAREN 2005-09-07 RÅ-A Agneta Blidberg, överåklagare RIKSPOLISSTYRELSEN RKP-102- Stefan Erlandsson, kriminalkommissarie Regeringen Justitiedepartementet Hemlig teleavlyssning m.m. vid förundersökning

Läs mer

Trygghet och studiero

Trygghet och studiero Juridisk vägledning Reviderad december 2014 Mer om Trygghet och studiero Utbildningen ska utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero Rektorn och lärarna

Läs mer

Lag och rätt. Vecka 34-38

Lag och rätt. Vecka 34-38 Lag och rätt Vecka 34-38 Brottet Ett brott begås Ungdomsgänget klottrar på skolans väggar och fönster krossas. Paret som är ute på sin kvällspromenad ser vad som händer Anmälan och förundersökning Paret

Läs mer

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105.

Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. Riktlinjer för studenter vid Högskolan i Halmstad gällande droger Utbildningsnämnden ställer sig bakom dokumentet vid sammanträde 041216/050105. 1. Bakgrund och definitioner Högskolan i Halmstad anser

Läs mer

Till dig som är tonårs förälder i Solna

Till dig som är tonårs förälder i Solna Till dig som är tonårs förälder i Solna Solna_original.indd 1 09-04-14 09.31.07 Din TONÅRING är viktig Solna bedriver sedan många år ett förebyggande arbete riktat till barn och ungdomar. Tillsammans med

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda.

påverkade av droger på arbetsplatsen försämrar både den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön samt medför risker i arbetet för alla berörda. Sid 1/5! 1 av! 5 DROGPOLICY En Blanketten god arbetsmiljö skickas till ALFEMA är en självklarhet Care, Fjärdhundragatan i arbetslivet. 14, Anställda. som använder och är påverkade av droger på arbetsplatsen

Läs mer

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6)

Anvisning till myndigheter 7/2012 2 (6) Anvisning till myndigheter 7/2012 1 (6) Enligt sändlista Ändringarna av tobakslagen ur barnskyddsanstalternas perspektiv Allmänt Tobakslagen (693/1976) ändrades den 1 januari 2010 (698/2010). Ett nytt

Läs mer

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg

Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg Undrar vad de gör ikväll? Till dig som är tonårsförälder i Sundbyberg 1 Fokus barn och unga vad gör vi? Tillsammans med er föräldrar och andra vuxna har vi i Sundbybergs stad ett ansvar för att våra barn

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd.

Ert datum. Min inställning Jag medger att fängelsestraffets längd sätts ned. Jag motsätter mig inte att Högsta domstolen meddelar prövningstillstånd. Svarsskrivelse Sida 1 (8) Datum Rättsavdelningen 2011-12-01 ÅM 2011/7069 Ert datum Er beteckning Byråchefen Hedvig Trost 2011-10-28 B 2100-11 Rotel 35 Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm BN./. riksåklagaren

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

2009 2008 2007 Legal varehandel Importangivelser antal, handel med lande udenfor 1.240.746 1.339.956 1.330.550

2009 2008 2007 Legal varehandel Importangivelser antal, handel med lande udenfor 1.240.746 1.339.956 1.330.550 Tullen i Danmark Efter vårt reportage om tullen vid Svinesund i Norge reste vi vidare till det som idag heter Copenhagen Airport och som då den grundlades 1925 var en av de första civila flygplatserna

Läs mer

Drogpolicy för Helixgymnasiet

Drogpolicy för Helixgymnasiet 1(6) Drogpolicy för Helixgymnasiet Bakgrund På Helixgymnasiet bryr vi oss om våra elever och deras framtid. Drogmissbruk i skolan och på fritiden är en av de faktorer som kan vara avgörande för individens

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Riktlinjer för bestämning av straffvärde

Riktlinjer för bestämning av straffvärde Riktlinjer för bestämning av straffvärde Narkotika Alkohol Tobak Antagna vid praxisdiskussion den mars Hovrätten över Skåne och Blekinge Hovrätten över Skåne och Blekinge Sida PM () Datum -- Riktlinjer

Läs mer

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt

Spice. Knark från cyberrymden 2015-01- 30. Flashback kommentarer. Rubrik Arial 40 pt. Startsida med endast Logo och ev en rubrik. Brödtext Arial 24 pt Startsida med endast Logo och ev en rubrik Knark från cyberrymden ENDAST BILD Spice 3 4 Flashback kommentarer 6 1 Fler Spice-rökare söker akutvård Häromnatten fördes tre ungdomar från Tidaholm till sjukhus

Läs mer

Allt missbruk kan behandlas.

Allt missbruk kan behandlas. 2014-08-01 1 (5) DROGPOLICY FÖR VOXNADALENS GYMNASIUM Vision Allt missbruk kan behandlas. Att motverka och förhindra missbruk och ohälsa är viktigt. När individen inte längre har förmågan att ta ansvar

Läs mer

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012

Ungdomar och trygghet. i Ljungby kommun. våren 2012 Ungdomar och trygghet i Ljungby kommun våren 2012 En sammanställning av gruppintervjuer med ungdomar i Ljungby kommun Bakgrund och genomförande Trygghetsundersökningen genomförs för att vi ska få en bild

Läs mer

APPENDIX. till rapporten. Polisens arbete mot narkotika. Stefan Holgersson

APPENDIX. till rapporten. Polisens arbete mot narkotika. Stefan Holgersson APPENDIX till rapporten Polisens arbete mot narkotika Stefan Holgersson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Linköpings universitet 58183 Linköping Syftet med exemplifieringarna

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 oktober 2003 B 2854-02 KLAGANDE K. S. Offentlig försvarare och ombud: advokaten P. M. MOTPART Riksåklagaren SAKEN Narkotikabrott m.m.

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Internationell jämförelse

Internationell jämförelse Diagram 26. En internationell jämförelse. ESPAD-undersökningen genomförd 2003 Andelen elever motsvarande åk.9 som någon gång provat narkotika Kunskapskällar n PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten)

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever

Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Policy och handlingsplan för tidig upptäckt av drogmissbruk hos Elever Framtagen i samverkan mellan Ekerö kommun, Polismyndigheten och Landstinget, HT 2012. 1 Innehållsförteckning 1. Varför en Policy och

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m.

Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Överklagande Sida 1 (7) Datum Rättsavdelningen 2014-01-08 ÅM 2013/10106 Byråchefen Hedvig Trost Högsta domstolen Box 2066 103 12 Stockholm Överklagande av en hovrättsdom narkotikasmuggling m.m. Klagande

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (13) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2012 B 965-12 KLAGANDE CJ Ombud och offentlig försvarare: Advokat JvH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen

Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Fastställt av kommunfullmäktige 2010-03-25 Alkohol- och drogpolitiskt program för Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Bakgrund...3 3. Syfte...3 4. Mål...3

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt

Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 B 4343-11 KLAGANDE Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm MOTPART PW Ombud och offentlig försvarare: JG SAKEN Grovt narkotikabrott

Läs mer

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut

Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER. samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut Simklubben Elfsborgs policy gällande DROGER samt riktlinjer för att motverka, minska och senarelägga ungdomars alkoholdebut 1 Denna drogpolicy är ett av flera policydokument för att styra arbetet och verksamheten

Läs mer

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad

DOM 2012-11-19 meddelad i Kristianstad l_ l KRISTIANSTADS Rotel 7 meddelad i Kristianstad JMålnrB396-12 ----------~~~~~=~---------- p ARTER (Antal tilltalade: l) Åklagare Extra åklagare Christer Almfeldt Åklagarmyndigheten Åklagarkammaren i

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården

Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Kartläggning av yrkesinriktade utbildningar inom kriminalvården Disposition Presentation Uppdragets bakgrund Tillvägagångssätt Resultat Slutsatser Övriga frågor Presentation Barbro Pellsäter och Sarah

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Ungdomar Drickande & Föräldrar

Ungdomar Drickande & Föräldrar Örebro/Folketshus/SVEKOM/041012 Ungdomar Drickande & Föräldrar enter for Developmental Research Koutakis & Stattin Örebro universitet Del av en longitudinell undersökning. Alla elever i Örebro i årskurs

Läs mer

Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009

Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009 Jämtlands Gymnasium Ordningsregler Dnr 90-2009 Ansvar för vår gemensamma arbetsmiljö Allt arbetsmiljöarbete utgår från Arbetsmiljölagen. Målet för arbetsmiljöarbetet i gymnasiet är att skapa en bra studie-

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR

EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR _ _ - _ _ - _ _ - _ _ centre-school-class-questionnaire code EU-DAP PROJEKT FRÅGEFORMULÄR Kontaktperson : Ann-Marie Lindahl, Centrum för Tobaksprevention Tfn : 08 517 780 43 Fax: 08 51778072 E-post : ann-marie.lindahl@smd.sll.se

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken

Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Råd för hantering av alkoholmissbruk på Hanken Hanken som arbetsgivare vill förtydliga handläggningen av problem med alkoholmissbruk och hänvisning till vård. Man ingriper när det bedöms som nödvändigt

Läs mer

alkohol och droger på arbetsplatsen

alkohol och droger på arbetsplatsen alkohol och droger på arbetsplatsen April 2008 Foto: Patrik Axelsson Alkohol och droger på arbetsplatsen 2008 Missbruk av alkohol och andra droger Missbruk av alkohol och andra droger är vanligt förekommande

Läs mer

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012

KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 2012 KARTLÄGGNING AV NARKOTIKAANVÄNDANDET I VÄSTERÅS 212 Rapport Drogsamrådet 2 Kartläggning av narkotikaanvändandet i Västerås 212... 1 Förord 5 Kartläggningen 6 Metoder 6 212 års insamlande av uppgifter för

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Enkät om kränkningar och hot mot journalister

Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister Enkät om kränkningar och hot mot journalister 2013 Journalistförbundet genomför regelbundna enkätundersökningar bland sina medlemmar för att kartlägga förekomsten

Läs mer

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727)

PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 874001-9727) PROTOKOLL STYRELSEMÖTE FÖR ALBIN 25 KLUBBEN (ORG.NR 87001-9727) Tid: 11 januari kl 19.5 Plats: Skype-konferens Närvarande: Ordförande Carl-Olov Filipsson () Kassör Börje Andersson () IT-ansvarig Morgan

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program Alkohol- och drogpolitiskt program Förslag från livsmiljörådet Antaget av kommunfullmäktige den 19 juni 2006 Dnr KS2006/421 Kommunkansliet Alko_06.doc Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Inställning...

Läs mer

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender

Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender Alkohol- och narkotikasituationen - Lokala, nationella och internationella trender PrevU (Preventions- och utvecklingsenheten) Kunskapskällar n Ove Lundgren Tel. 031-367 93 27 Göteborgs stads informationscentrum

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser

cannabisstudien Röster från Fyra berättelser cannabisstudien Röster från Fyra berättelser Under åren 2012-2014 intervjuade forskaren Russell Turner personer som sökte hjälp på Behandlingsgruppen för drogproblems mottagningar. Alla som intervjuades

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning sid Inledning 2 Mål för likabehandlingsarbetet 3 Lagar, styrdokument 4 Definition av begrepp 4 Främjande arbete 5 Förebyggande arbete 6 Rutiner för åtgärder och uppföljning när det

Läs mer

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde

Strukturer baserade på medlemskap. Strukturer baserade på gemensam uppväxt eller bostadsområde DE KRIMINELLA STRUKTURERNA Strukturer baserade på medlemskap Strukturer baserade på medlemskap, även kallade självmarkerande gäng, bär ofta markeringar som tydliggör medlemskapet i gänget. Det finns även

Läs mer

Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 4 juni 2013

Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 4 juni 2013 PROTOKOLL NPM-enheten Dnr 2768-2013 Sid 1 (6) Inspektion av Kriminalvården, anstalten Visby, den 4 juni 2013 Inledning På uppdrag av chefsjustitieombudsmannen Elisabet Fura genomförde tf. enhetschefen

Läs mer

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska

Anabola androgena steroider. Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Anabola androgena steroider Linköping, 16/5-2013 Milja Ranung, leg sjuksköterska Dopingjouren Telefonrådgivning 10-16 vardagar www.dopingjouren.se Forskning Utbildning Projekt Nätverk Önskade effekter

Läs mer

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd.

1.2 Det är förbjudet att fotografera, filma eller göra ljudinspelningar på skolans område utan att alla inblandade gett sitt tillstånd. Ordningsregler Under skoltid får endast Önnerödsskolans elever, personal och eventuella gäster vara på skolan. Gästerna ska innan besöket meddela skolans expedition när och varför de kommer. Dessa ordningsregler

Läs mer