Innehållsförteckning:

Transkript

1

2

3 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse... 6 Fem år i sammandrag Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Redovisnings- och värderingsprinciper Noter till resultaträkningen Noter till balansräkningen Revisionsberättelse Förtroendemän

4 VD har ordet Internationell och svensk ekonomi 2008 Världsekonomin är på väg in i en djup lågkonjunktur Den amerikanska bolånekrisen, som synliggjordes redan under andra halvåret 2007, blev startskottet till en världsomspännande finanskris. Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september 2008 övergick oron på de finansiella marknaderna i en akut förtroendekris. Den därpå kraftigt stigande riskaversionen har lett till kraftigt förhöjda riskpremier, akuta likviditets- och solvensproblem i det finansiella systemet och stora globala börsfall. Ett stort antal banker och kreditinstitut har antingen blivit uppköpta eller förstatligade. Den finansiella krisen påverkar alltmer den reala ekonomin genom högre riskpremier, stramare kreditvillkor och fallande tillgångspriser, vilket håller tillbaka investeringarna och hushållens konsumtion. Samtidigt har framtidstron bland hushåll och företag försvagats. Det har bidragit till en fördjupad global konjunkturnedgång och som förutses långsamt vända tidigast under Recession i svensk ekonomi under 2008 Finanskrisen och en svag omvärldskonjunktur har satt allt större avtryck på svenska ekonomin. Riksbanken började i oktober 2008 att genomföra ett flertal likviditetsoperationer genom att låna ut till svenska banker för att undvika en allvarligare kreditåtstramning. Samtidigt beslutade regeringen om en stabilitetsplan för finansiell stabilitet. I denna plan lanserades ett program för att garantera svenska bankers återfinansiering. Nationalräkenskaperna för tredje kvartalet 2008 visar att ekonomin befinner sig i en recession, dvs negativ BNP-tillväxt två kvartal i rad. Det är första gången sedan början av 1990-talet som ekonomin krymper. En minskad privat konsumtion och lagernerdragningar drog ned BNP-tillväxten medan investeringar och export fortsatte att växa om än i en allt långsammare takt. Inkommande statistik under det sista kvartalet 2008 visade att den svenska ekonomin har försvagats ytterligare. Antalet personbilsregistreringar nådde i december den lägsta nivån sedan Konjunkturnedgången sätter allt djupare spår på den svenska arbetsmarknaden. Antalet personer som varslades ökade med drygt under fjolårets sista kvartal, vilket på sikt kommer att leda till en betydande ökning i arbetslösheten under Merparten av varslen kommer från verkstadsindustrin samtidigt som konjunkturnedgången allt mer fördjupas. Swedbanks inköpschefsindex (PMI) föll i december till nya rekordlåga nivåer. Exportutsikterna har påtagligt försämrats Den snabbt försvagade omvärldskonjunkturen har lett till markant försämrade exportutsikter för svenska exportföretag. Det var främst under senhösten 2008 som exportorderingången sjönk kraftigt. Den snabba försämringen i konjunkturen och växande finansieringsproblem gör nu att investeringsplanerna ses över och att många projekt skjuts på framtiden. Förutom att efterfrågan på investeringsvaror sjunker i spåren av färre nyinvesteringar så begränsas exporten också av en vikande efterfrågan på råvaror. Kronförsvagningen under 2008 kan till viss del mildra nedgången i exporten men är otillräcklig för att kompensera den vikande världsmarknadstillväxten för svensk export. Ett exportfall under 2009 som är större än under lågkonjunkturåren 2001/2002 förefaller oundvikligt. Investeringstillväxten i den svenska ekonomin har avtagit. En minskad efterfrågan och ett lägre kapacitetsutnyttjande i näringslivet bidrar till den lägre investeringsbenägenheten samtidigt som finanskrisen försvårar företagens möjligheter att finansiera sina investeringar. Det var främst fallande bostadsinvesteringar som bidrog till att 2

5 de totala investeringarna ökade långsammare under Nästa år förväntas investeringsnedgången sprida sig till fler branscher varför landets samlade investeringar beräknas minska för första gången sedan Det största investeringsfallet förväntas ske inom industrin och i bostadssektorn. Näringslivets minskade investeringar motverkas i viss mån av kraftigt stigande offentliga investeringar, främst inom infrastrukturområdet Snabb försämring på arbetsmarknaden Den svenska arbetsmarknaden var fram till första halvåret 2008 relativt stram trots mörkare globala konjunkturutsikter. Sannolikt fanns det en förväntan bland de svenska företagen att det skulle bli en relativt kortvarig nedgång och att finanskrisen skulle bli begränsad varför företagen bibehöll personalstyrkan. I samband med att den globala finanskrisen förvärrades och sedermera spred sig till den reala ekonomin har en påtaglig försämring på arbetsmarknaden skett de senaste kvartalen. Antalet nyanmälda lediga platser minskar samtidigt som varslen stiger till de högsta nivåerna sedan början av 1990-talskrisen. Den sysselsättningsminskning som skedde i slutet av 2008 kommer att intensifieras under 2009 när företagen anpassar arbetsstyrkan till den lägre efterfrågan. Det innebär också att produktivitetstillväxten i svensk ekonomi kommer att stiga efter två år i rad med negativ produktivitetsutveckling. Lägre räntor och minskad inflationstakt Kraftigt fallande globala råvarupriser, lägre räntor och en allt svagare arbetsmarknad pressar ned det inhemska pristrycket i snabbt takt. Inflationen var i december 0,9 % jämfört med 4,4 % så sent som i september Den avtagande inflationstakten bedöms fortsätta under Den kraftiga försämringen i den svenska konjunkturen och ett lägre inflationstryck har lett till en påtaglig omsvängning i Riksbankens penningpolitik. I december beslutade centralbanken att sänka styrräntan med 1,75 procentenheter till 2 % från 3,75 %. Sedan räntehöjningen i början av september har styrräntan sänkts med hela 2,75 procentenheter och fler räntesänkningar kan komma under 2009 om konjunkturnedgången fortsätter. Samtidigt har regeringen beslutat om ytterligare stimulansåtgärder utöver de 30 miljarder som låg till grund i höstbudgeten Det sker bland annat genom att förstärka arbetsmarknadspolitiken och stimulera byggaktiviteten via ROT-avdrag. De finanspolitiska stimulansåtgärderna och en vikande arbetsmarknad kommer att belasta de offentliga finanserna med stigande underskott som följd. Svenska ränteutvecklingen 3

6 Sparbanken i Karlshamn Sparbanken i Karlshamn grundades 1829 av Karlshamnsborna, för Karlshamnsborna. De grundläggande värderingarna kommer från Sparbanksrörelsen och den nytta som flit och sparsamhet tillför individ och samhälle. Motivet för att bilda Sparbanken var framförallt att främja den enskilda människans sparande och förmedla lån för att vidareutveckla bygden. Vi verkar fortfarande efter de grundläggande värderingarna, men måste naturligtvis utvecklas med våra kunder och den marknad som vi verkar på. Vi har en god ställning på vår marknad men vi är ödmjuka och förstår att vi måste arbeta hårt för att förtjäna våra kunders förtroende och affärer. Med ett starkt lokalt engagemang och med en uttalad långsiktighet i vårt agerande ger vår position som självständig Sparbank en unik möjlighet att bidra till utvecklingen i vårt verksamhetsområde. Vi skickar inga pengar till Stockholm. De vinster som vi skapar i Sparbanken i Karlshamn stannar kvar i vår bygd. Sparbanken i Karlshamn är NÄRA, BRA och NYTTIG. NÄRA = nära till service, nära till beslut, nära till ledning och styrelse och en nära angelägenhet för Karlshamns- och Olofströmsborna eftersom banken är ägd och styrd av kunderna. BRA = som kund i Sparbanken i Karlshamn skall man uppleva banken som bra oavsett om det gäller service, bemötande, produkter, tjänster etc. Banken skall alltid vara klart konkurrenskraftig vid en helhetsjämförelse. NYTTIG = Sparbanken i Karlshamn är samhällsnyttig. Bankens resurser används lokalt för utveckling och stöd inom kommunen. Sparbanken i Karlshamn är den största sponsorn i Karlshamns- och Olofströms kommun. Fusion med Kyrkhults Sparbank Vid stämman 2008 fattade huvudmännen i Kyrkhults Sparbank beslut om att fusionera med Sparbanken i Karlshamn. Avgörande för beslutet var att de båda bankerna vilar på samma värdegrund enligt ovan. Att kunna fortsätta att arbeta med kundnytta och samhällsnytta som ledstjärna i bankens verksamhet kunde säkerställas om banken gick samman med Sparbanken i Karlshamn. I och med fusionen så omfattar Karlshamn och Olofström bankens verksamhetsområde. I och med fusionen så ökade serviceutbudet för kunderna i Olofström då de specialister som finns i banken numera även står till kunderna i Olofströms förfogande. 4

7 Sparbankens Sociala Ansvar Det har blivit allt viktigare för företag att visa leverantörer, kunder och anställda att företaget tar ett stort ansvar i olika sociala frågor. Med ett finare ord kallas detta för CSR (corporate social responsibility). För Sparbanken i Karlshamn är inte det här någonting nytt utan banken har praktiserat detta under alla år som banken har varit verksam. Det är en av de hörnpelare som är bankens fundament. En förutsättning är naturligtvis att banken är lönsam och att banken har ett stort eget kapital som garanti vid sämre tider. Under 2008 har Sparbanken i Karlshamn lämnat bidrag till idrottsföreningar, kulturevenemang, samarbete med högskolan, satsningar på företagande och aktiviteter som har till syfte att göra Karlshamn och Olofström till bättre städer att bo och verka i. Banken har tillsammans med våra bankombud och fackföreningarna arbetat fram ett trygghetspaket som erbjuds alla bankens kunder som hamnar i arbetslöshet. Att ställa upp även i sämre tider är en självklarhet för banken. Strategiska samarbeten För att kunna säkerställa att Sparbanken i Karlshamn kan fortsätta sitt arbete med att vara en egen bank krävs att vi har bra partners. Vår viktigaste partner, Swedbank, har under året tappat stort i förtroende. Swedbanks kraftiga expansion i Baltikum, Ukraina och i Ryssland har ifrågasatts av många. Osäkerhet om utvecklingen av dessa marknader i kombination med osäkerhet om ägarnas förmåga att tillskjuta pengar vid behov, ledde till nyemission under slutet av året. Även efter emissionen har frågetecknen varit många och ägarförändringar har skett under början av För Sparbanken är det också av största vikt att skapa samarbeten med andra Sparbanker. Vi har en gemensam historisk bakgrund och vi delar värdegrund. Exempel på samarbeten är bland annat vårt delägarskap i Sparbankernas Kort AB, som administrerar vårt betal- och kreditkort, vårt delägarskap i Sparbankernas Affärsutvecklingsbolag AB, som arbetar med att ta fram nya produkter och tjänster som är anpassade för sparbanker samt delägarskap i Sveland Sakförsäkring AB som tillhandahåller sakförsäkringar. Sparbanken i Karlshamn är även delägare i den oberoende investeringskonsulten Indecap AB. Tillsammans har produkten Fondguide premiepension tagits fram och med stor framgång erbjudits våra kunder. Under 2009 kommer nya samarbeten som syftar till att säkerställa att vi kan leverera nya produkter och tjänster till våra kunder att kunna presenteras. Medarbetare Vi har fortsatt höga ambitioner med kompetensutveckling av bankens medarbetare. Kompetens i vår rådgivning och i vår kontakt med våra kunder är naturligtvis hjärtat i Sparbanken i Karlshamns verksamhet och är en förutsättning för att långsiktigt förtjäna kundernas förtroende. Vår bank skall vara en attraktiv arbetsplats för alla medarbetare. Att känna att det finns möjlighet till personlig utveckling och stimulans skapar förutsättningar för en kompetent och effektiv bank till nytta för våra kunder. Kundnöjdhet Sparbanken i Karlshamn har sedan 180 år haft ett direkt uppdrag från människorna i Karlshamn och Olofström. Uppdraget handlar om att på ett ansvarsfullt sätt hantera kundernas sparande och att låna ut pengar till förvärv av bostad eller någon annan stor affär. Det är ett uppdrag som vi tar på mycket stort allvar. Självklart känner vi också ett stort ansvar att förvalta det förtroende våra kunder har för oss, när de anförtror oss sin privatekonomi och sitt företags affärer. Vi är helt beroende av den här bygden; människorna och företagen i de två kommunerna där vi är verksamma. Utvecklas bygden bra är det bra för banken, men går det dåligt så kan vi inte flytta vår verksamhet till någon annan del av Sverige där tillväxten är bättre. Vi finns och verkar här. Det faktum att vi är den största banken lokalt gör att vi alltid måste vara extra ödmjuka inför våra kunder, deras behov och synpunkter på oss och vår verksamhet. Lever vi inte upp till kundens förväntningar på oss, så minskar våra möjligheter att vara en god kraft i samhället. Att ständigt arbeta med kundnöjdhet är därför en självklarhet för alla medarbetare då vi är väl medvetna om att kundnöjdhet är en färskvara. Till sist vill jag tacka alla våra kunder för fortsatt förtroende och alla bankens medarbetare för goda insatser under det gångna året kommer att bli ett tufft år för flera av våra kunder men även för vår bygd. Min förhoppning är att vår närvaro och vårt engagemang kan bidra till att göra nytta och skillnad både för individ och för samhället. Karlshamn i mars 2009 Henrik Kördel, VD 5

8 Redogörelse för verksamhetsåret 2008 Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org nr , med säte i Karlshamn, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2008, bankens 180:e verksamhetsår. Sparbanksstämma äger rum den 8 maj Förvaltningsberättelse Finansiell översikt Sparbanken i Karlshamn är den ledande finansiella aktören i Karlshamns kommun. Efter årets fusion med Kyrkhults Sparbank är Sparbanken i Karlshamn en stor aktör även i Olofströms kommun. Sparbanken gör det möjligt för sina kunder att förverkliga sina drömmar genom ett brett utbud av produkter, tjänster och lösningar inom bank och försäkring. Sparbanken i Karlshamn har ca kunder som betjänas av 77 tjänstemän via sju kontor, en egen telefonbank samt via Internet. Sparbanken i Karlshamns organisation Högsta beslutande instans i Sparbanken i Karlshamn är dess stämma. Rösträtt har bankens huvudmän. Dessa tillsätter i sin tur en styrelse som utser en VD. Banken är organiserad i en privat del som hanteras via bankens kontor i Ringamåla, Svängsta, Asarum, Mörrum, Kyrkhult, Vilshult samt Karlshamn. Företagskunder hanteras via företagsavdelningen i Karlshamn. Till stöd för ovannämnda kontor och avdelningar har banken specialister i form av börsgruppen, försäkringsavdelningen samt den juridiska avdelningen. Banken har även en marknadsavdelning samt en administrativ avdelning vilkas uppgift är att bland annat bistå kontoren. Fusion Under året har Sparbanken i Karlshamn och Kyrkhults Sparbank gått samman genom fusion. Sparbanken i Karlshamn är den övertagande banken. Övertagna tillgångar, skulder och eget kapital för den infusionerade Kyrkhults Sparbank framgår nedan Bokförda värden Tillgångar Summa tillgångar Skulder och avsättningar Obeskattade reserver 257 Eget kapital reservfond Eget kapital fond för verkligt värde Eget kapital Redovisat resultat Summa skulder och eget kapital Kyrkhults Sparbanks siffror finns med i 2008 års siffror på alla sidor. Däremot inkluderas inte denna banks siffror i efterföljande 5 år i sammandrag, resultat- och balansräkning, samt noter för år 2004, 2005, 2006 och Resultat 2008 i korthet Resultatet före kreditförluster minskade med 18,4 %. I årets resultat har kostnad för tvist angående fondaffärer tagits med 11,9 mkr. Sparbanken förlorade målet i hovrätten men har överklagat till HD. Om justering för denna kostnad sker är resultatet före kreditförluster 92,2 mkr - en minskning med 6,3 % jämfört med Intäkterna är oförändrade medan kostnaderna ökat med 17,9 % 6

9 Intäkter Bankens intäkter var i stort sett oförändrade, räntenettot ökade med 21,5 % tack vare en fortsatt tillväxt av främst utlåningen. Erhållna utdelningar ökade med 0,8 mkr och avser utdelning på bankens innehav av aktier i Swedbank. Provisionsintäkterna minskade under året med 8,4 mkr. Bankens totala intäkter minskade med 1,2 % och uppgick till 184,3 mkr. Kostnader Kostnaderna ökade med 17,9 % till 104,0 mkr. Ökningen av personalkostnader var 3,7 mkr eller 8,1 %. Ökningen beror dels på högre löner och större avsättning till pensioner men även fortsatt satsning på utbildning. IT kostnaderna minskade marginellt (1,6 %) till 12,7 mkr. Kostnad för tvist angående fondaffärer står till stor del för ökningen av kostnaderna. Bortsett från denna har kostnaderna ökat med 4,4 %. Finansiella risker Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, samt redogörs för kapitalbehov och kapitalplanering i not 34. Kreditförluster Kreditförlusterna netto var 4,4 mkr. Det är en förbättring gentemot förra året med 0,9 mkr. Årets resultat Årets rörelseresultat minskade med 35,7 % och uppgår till 59,8 mkr. Efter avdrag för skatt och avsättning till periodiseringsfond uppgår resultatet till 25,6 mkr. I årets resultat har en nedskrivning av Swedbankaktier gjorts med 16,1 mkr. Bankens avkastning på eget kapital var 7,0 %. Finansiell struktur Balansomslutningen ökade under året med 221,4 mkr eller 4,8 % och uppgår till 4 824,4 mkr. Den ökade balansomslutningen avspeglar högre affärsvolymer enligt nedan. Utlåning Utlåningen inom balansräkningen ökade med 454,6 mkr och uppgår till 4521,5 mkr. Swedbankaktier Nedskrivning av aktier i Swedbank har under året gjorts med 16,1 mkr till följd av Swedbankaktiens kraftiga nedgång under året. Inlåning och finansieringsverksamhet Inlåningen har under året ökat med 97,4 mkr eller 2,8 % i jämförelse med föregående år. Eftersom utlåningen ökade i större skala, har bankens skulder till kreditinstitut ökat med 110,3 mkr till 555,5 mkr. Poster utanför balansräkningen. Förmedling av krediter till Swedbank hypotek minskade något till 1666,4 mkr (1715,8 mkr). Utveckling av förmedling till Swedbank Finans var svag under året och volymen minskade till 17,4 mkr. Utvecklingen av Swedbank Roburs fonder var negativ för helåret. Totalt minskade volymen i Swedbank Robur med 612,9 mkr till 1592,7 mkr. 7

10 Förslag på vinstdisposition Styrelsen föreslår årsstämman att avsätta 960 kkr till Sparbanken i Karlshamns Näringslivsstiftelse, 240 kkr till Kyrkhults Sparbanks Utvecklingsstiftelse och kkr överförs till reservfonden. Principer för ersättning till personer i ledande ställning Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. För detaljuppgifter hänvisas till not 10. Personal Personalkostnader, arbetad tid, könsfördelning mm redovisas i not 10. Resultatandelssystem Sparbanken i Karlshamn har för all personal ett resultatandelssystem. Årets avsättning uppgick till 4,0 mkr, en ökning med 0,4 mkr. Verkställande direktören omfattas inte av resultatandelssystemet. Risker och osäkerhetsfaktorer Sparbankens finansiella risker presenteras i not 3, Finansiella risker. Härutöver gäller i nuläget en förhöjd finansiell risk föranledd av finansrisk och lågkonjunktur. Sparbanken har förberett sig för detta genom nedskrivning av aktieinnehavet i Swedbank med 16,1 mkr. Kursen på Swedbankaktier har fortsatt nedåt under de första månaderna Eftersom banken har så litet innehav är denna risk liten. Inom ramen för bankens affärsverksamhet är banken föremål för krav i civilrättsliga stämningar och tvister varav de flesta rör värdepappersrådgivning ifrån början av 2000-talet. Sparbankens bedömning utöver de reserveringar som gjorts i årets resultat, är att inte dessa kommer att medföra någon väsentlig negativ effekt på banken eller dess finansiella ställning, se not 30. Bankens kapitaltäckning är stark och bedöms vara lika stark vid årsskiftet 2009 trots ovan nämnda. Miljöhänsyn I enlighet med bankens principer för samhällsansvar verkar Sparbanken i Karlshamn för en hållbar utveckling. Sparbanken i Karlshamn kommer under 2009 att fortsätta arbetet med att miljöcertifiera banken. Förväntningar avseende den framtida utvecklingen Sparbankens rörelseresultat för 2009 bedöms bli något lägre än för Detta med tanke på ränteutvecklingen, slopad aktieutdelning och sannolikt högre kreditförluster om lågkonjunkturen förvärras. Till detta kommer kostnader för att slutgiltigt befästa fusionen med Kyrkhults Sparbank. Väsentliga händelser Sparbanken i Karlshamn och Kyrkhults Sparbank har under året fusionerats till en bank med Sparbanken i Karlshamn som övertagande bank och Kyrkhults Sparbank som bifirma. Sparbankens kontor i Mörrum utsattes i december för rånöverfall. Ingen människa kom till fysisk skada. Stämma 2009 Stämma i Sparbanken i Karlshamn kommer att hållas den 8 maj. 8

11 Fem år i sammandrag (mkr) 2008* 2007* 2006** Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr , , , , ,3 förändring under året, % 16,36 12,74 13,78 14,63 8,44 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet Beskattat eget kapital + 73,7 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 12,58 12,97 12,67 13,17 12,79 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,22 2,00 2,11 2,15 2,12 Primärkapitalrelation Primärkapital/Kapitalkrav 2,22 2,12 2,11 2,15 2,12 Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 3,09 2,84 2,78 2,96 3,21 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,41 1,57 1,44 1,45 1,58 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,46 0,82 0,66 0,65 0,60 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt 7,78 13,21 10,91 10,36 9,37 eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och nedskrivning av 0,56 0,46 0,50 0,54 0,56 Swedbankaktier i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster, men exklusive 0,59 0,48 0,54 0,55 0,62 nedskrivning av Swedbankaktier, i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % 56,16 61,00 53,49 59,38 63,94 av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till 0,70 0,48 0,75 0,58 0,76 allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 9

12 2008* 2007* 2006** Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till 0,10 0,07 0,16 0,06 0,28 allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantal anställda (Årsarbetare) Antal kontor

13 Resultat- och balansräkning Resultaträkning (mkr) 2008* 2007* 2006** Räntenetto 147,4 103,2 86,3 82,2 85,0 Provisioner, netto 31,7 34,2 33,7 29,2 24,5 Nettoresultat av finansiella transaktioner -2,6 1,6 1,0 1,1 1,5 Övriga intäkter 7,8 21,8 9,8 3,4 2,3 Summa intäkter 184,3 160,8 130,8 115,9 113,3 Allmänna administrationskostnader -91,6-63,5-57,1-53,6-54,8 Övriga kostnader [1] -12,4-10,8-8,9-8,6-9,0 Kreditförluster -4,4-2,1-4,3-1,6-6,9 Summa kostnader -108,4-76,4-70,3-63,8-70,7 Värdeförändring på finansiella tillgångar -16,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Rörelseresultat 59,8 84,4 60,5 52,1 42,6 Bokslutsdispositioner -18,4 0,3-0,1 60,4-5,0 Skatter -15,8-18,7-16,6-31,7-10,1 Årets resultat 25,6 66,0 43,8 80,8 27,5 Balansräkning (mkr) Kassa 30,4 33,9 27,5 26,9 23,2 Utlåning till kreditinstitut 57,9 120,4 82,3 12,8 4,4 Utlåning till allmänheten 4 564, , , , ,4 Räntebärande värdepapper 51,7 0,0 0,0 0,0 0,0 Aktier och andelar 53,1 65,2 37,5 30,2 29,6 Materiella tillgångar 21,7 18,6 19,6 20,2 21,9 Övrigt 45,4 114,0 68,0 50,8 39,9 Summa tillgångar 4 824, , , , ,4 Skulder till kreditinstitut 555,5 417,5 512,8 491,2 535,5 Inlåning från allmänheten 3 597, , , , ,3 Övrigt 55,9 30,7 24,9 34,3 14,7 Avsättningar för pensioner m m 2,8 1,0 0,5 0,5 0,6 Summa skulder och avsättningar 4 211, , , , ,1 Obeskattade reserver 20,7 2,1 2,3 2,3 62,7 Eget kapital 591,8 499,2 417,5 377,7 299,6 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 824, , , , ,4 *Enligt lagbegränsad IFRS **Enligt lagbegränsad IFRS med undantag för IAS39 och IFRS7 [1] inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 11

14 Förslag till disposition beträffande bankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, mkr. 25,6 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål 1,2 - överföring till reservfonden 24,4 Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,22 (2,00). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 604,2 mkr (474,5 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 271,8 mkr (224,3 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. Resultaträkning 1 januari - 31 december mkr Not Ränteintäkter 273,4 193,5 Räntekostnader -126,0-90,3 Räntenetto 4 147,4 103,2 Erhållna utdelningar 5 4,6 2,4 Provisionsintäkter 6 43,3 42,9 Provisionskostnader 7-11,6-8,7 Nettoresultat av finansiella transaktioner 8-2,6 1,6 Övriga rörelseintäkter 9 3,2 19,4 Summa rörelseintäkter 184,3 160,8 Allmänna administrationskostnader 10-91,6-63,5 Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 20-3,2-2,8 Övriga rörelsekostnader 11-9,2-8,0 Summa kostnader före kreditförluster -104,0-74,3 Resultat före kreditförluster 80,3 86,5 Kreditförluster, netto 12-4,4-2,1 Nedskrivningar av finansiella tillgångar 13-16,1 0,0 Rörelseresultat 59,8 84,4 Bokslutsdispositioner 14-18,4 0,3 Skatt på årets resultat 15-15,8-18,7 Årets resultat 25,6 66,0 12

15 Balansräkning Per den 31 december Tillgångar mkr Not Kassa och banktillgodohavanden 30,4 33,9 Utlåning till kreditinstitut 16 57,9 120,4 Utlåning till allmänheten , ,9 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring 42,7-25,5 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 18 51,7 0,0 Aktier och andelar 19 53,1 65,2 Derivat 3 32,3 107,2 Materiella tillgångar 20 - Inventarier 6,5 6,4 - Byggnader och mark 15,2 12,2 Aktuell skattefordran 2,3 0,0 Övrigt 21 4,3 0,1 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 6,5 6,7 Summa tillgångar 4 824, ,5 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut ,5 417,5 Inlåning från allmänheten , ,5 Aktuell skatteskuld 0,0 0,0 Övrigt 25 39,8 19,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 16,1 10,8 Avsättningar - Avsättningar för pensioner 27 2,3 0,0 - Uppskjuten skatteskuld 15 0,5 0,5 Summa skulder och avsättningar 4 211, ,2 Obeskattade reserver 28 20,7 2,1 Eget kapital ,8 499,2 Reservfond 566,2 415,4 Fond för verkligt värde 0,0 17,8 Årets resultat 25,6 66,0 Summa eget kapital 591,8 499,2 Summa skulder, avsättningar och eget kapital 4 824, ,5 Poster inom linjen Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser 30 34,3 129,3 - Garantier 34,3 129,3 Åtaganden ,0 328,3 - Övriga Åtaganden 415,0 328,3 13

16 Kassaflödesanalys (indirekt metod) mkr 1 januari - 31 december Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) 59,8 84,4 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) 0,0 0,0 Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) 4,4 0,0 Avskrivningar (+) 3,2 2,8 Kreditförluster (+) 5,6 3,3 Betald inkomstskatt (-) -15,8-18,7 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 57,2 71,8 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av utlåning till allmänheten (+/-) -460,2-464,4 Förändring av värdepapper (+/-) 0,0 0,0 Förändring av inlåning från allmänheten (+/-) 97,4 560,8 Förändring av skulder till kreditinstitut (+/-) -41,0 230,1 Förändring av övriga tillgångar (+/-) 37,7-61,4 Förändring av övriga skulder (+/-) 21,2 0,0 Kassaflöde från den löpande verksamheten -287,7 336,9 Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) 28,2 17,4 Investering i finansiella tillgångar (-) -32,1-18,5 Förvärv av materiella tillgångar (-) -1,8-1,9 Kassaflöde från investeringsverksamheten -5,7-3,0 Finansieringsverksamheten Utbetalt anslag (-) -13,3-2,1 Kassaflöde från finansieringsverksamheten -13,3-2,1 Årets kassaflöde -306,7 331,8 Likvida medel vid årets början 678,4 346,6 Likvida medel vid årets slut 371,7 678,4 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa och banktillgodohavanden 30,4 33,9 Summa enligt balansräkningen 30,4 33,9 Checkräkningskrediter som är omedelbart uppsägningsbara (Avgår skuld på checkräkningskredit) 492,9 644,5 Summa enligt kassaflödesanalysen 523,3 678,4 Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel enligt följande utgångspunkter: -De har en obetydlig risk för värdefluktuationer. -De kan lätt omvandlas till kassamedel. 14

17 Noter 1 Uppgifter om sparbanken Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, org. Nr , med säte i Karlshamn får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet per 31 december 2008, bankens 180:e verksamhetsår. Årsredovisningen avges per 31 december 2008 och avser Sparbanken i Karlshamn, som är en sparbank med säte i Karlshamn, Karlshamns kommun i Blekinge län. Adressen till huvudkontoret är Sparbanken i Karlshamn, Drottninggatan 55, Box 44, Karlshamn. 2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25 ) och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2.1 Redovisning för juridiska personer. Utöver dessa regler tillämpas även p3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till FFFS. Sparbankerna tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2.1 och FFFS 2006:16. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning skall tillämpas. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman den De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 32) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp anges i mkr om inte annat anges. Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not. 15

18 Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår efter 2009 planeras inte att förtidstillämpas. I den mån förväntade effekter på de finansiella rapporterna av tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade standarder och tolkningsuttalanden inte beskrivs nedan, har företaget ännu inte gjort en bedömning av dessa effekter. Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till historiska anskaffningsvärden omräknas till valutakurs vid transaktionstillfället. Icke-monetära tillgångar och skulder som redovisas till verkliga värden omräknas till den funktionella valutan till den kurs som råder vid tidpunkten för värdering till verkligt värde. Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (I) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (II) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (III) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (IV) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäktsredovisning redovisas enligt metoden successiv vinstavräkning vilket innebär att intäkterna som redovisas baseras på uppdragets eller tjänstens färdigställandegrad på balansdagen. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt 16

19 att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument) i den mån det inte särredovisas på egen rad. - Valutakursförändringar Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas direkt mot eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Följande temporära skillnader beaktas inte; för temporär skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill, första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. 17

20 Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och obligationsfordringar. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder och låneskulder. Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med 18