Mars NYTT NR: 1. SAN FrANCISCo

Transkript

1 NYTT SAN FrANCISCo Mars 2009 NR: 1

2 SAN FRANCISCO ANSVARIG UTGIVARE Inger Skogström Tel: Fax: REDAKTÖr Cecilia Norlin Tel: grafisk formgivare Anna Cobb Tel: KORREKTUR Ulla Wikander Reilly Tel: Fax: sweasanfrancisco.org och Anna Kemdal Pho Tel: Redaktionen förbehåller sig rätten att korrigera stavning och text av insänt material. ANNONSER Anna Hansson Shea Tel: DEADLINES Till NÄsta TIDNING ANNONSER: 15 MAJ ARTIKLAR: 15 MAJ Vad kostar det att annonsera i SWEA Nytt? 1/8 sida (3.5 x2.25 ) $20 1/4 sida (3.5 x4.75 ) $40 1/2 sida (7.25 x4.75 ) $75 Helsida (7.25 x9.75 ) $125 Helsida färg (7.25 x8.5 ) $325 Priserna gäller per tidning 10% rabatt vid helårsannonsering Funderar du över att annonsera i SWEANYTT? kontakta ANNA HANSSON shea idag! REDAKTÖR hemsidan Linda Dahl Tel: webmaster@sweasanfrancisco.org E-POSTANSVARIG Anita Benson Tel: office@sweasanfrancisco.org 2 SWEA NYTT Vår 2009 Några tips om du vill skriva en artikel eller bidraga med foton Skriv din text i ett Word-dokument och bifoga det via epost till sweanytt@sweasanfrancisco.org. Vi är tacksamma för om digitala foton bifogas i samma epost-meddelande. Om det inte är samma person som både skriver och fotograferar blir vi glada för tips om vem som kan ha foton. Bildtext kan skrivas i samma Word-dokument som artikeln, med tydlig förklaring om vilken bild texten tillhör. För att foton ska bli bra i tryck är det bra om de är så stora som möjligt (minst 1200 pixlar). Om fotona inte redan är digitala, eller om du inte har möjlighet att själv skanna in dem, kan du skicka dem med vanlig post. Ring eller eposta redaktionen för adressuppgifter. Detsamma gäller om du inte har tillgång till dator men ändå vill bidraga med skrivet material. Vi kan självklart returnera både text och foton. Verkar det krångligt? Låt inte tipsen hindra din kreativitet! Hör av dig så hjälps vi åt. Hej! Cecilia Norlin Redaktör Redaktionens rader Tack för alla positiva kommentarer vi har fått för tidningen! Det är verkligen roligt att få sådan återkoppling. Med det sagt vill vi även meddela att vi tacksamt tar emot förbättringsförslag och önskemål. En sak bara - istället för att föreslå vad vi skulle kunna skriva om ber vi er att skriva själva! Var inte oroliga för om det inte blir korrekt svenska, det ordnar våra korrekturläsare i efterhand. Med detta nummer har vi gjort tre tidningar tillsammans och tyvärr blir det inte fler av just denna redaktionsuppställning. Jag, Cecilia, ska återvända till Sverige senare i vår. Anna Kemdal Pho tar över min roll inför sommarnumret. Hon är ju redan en av våra korrekturläsare och erfaren styrelsemedlem, så jag lämnar med stort förtroende över redaktörsposten till henne. Tidningen kommer att behålla samma utseende eftersom Anna Cobb stannar kvar som grafisk formgivare. Epostannonser: Om du har en affärsrörelse har du möjlighet att annonsera till medlemmar i SWEA San Francisco genom epostutskick. Om du är intresserad av det kan du kontakta ordföranden på president@sweasanfrancisco.org SWEA-medlem: $25 Ej medlem: Mindre företag $50, Större företag $100 Anna Cobb Grafisk Formgivare Innehåll Redaktionens rader 2 Ordförandens ord 3 Promenad i Berkeley 4 Nytt på SWEA-biblioteket 5 SWEAs årsmöte SWEA-porträtt: Marianna DeFina 8 Julmarknaden: En förstagångsbesökares intryck 10 Julmarknaden: Tacklunch med 2008 års resultat 11 Julgransplundring med rim 12 Fullt hus för lutfisklunch 13 Julvesper - en stilla kväll i jultid 13 Barbros ruta: Semla till jul? 14 SWEA-bio på Kolping Hall 15 Kaviar - inget för veklingar 16 Närbilder av nya medlemmar 18 SWEA firar med Nationalmuseum 20 SWEA höjer avgiften efter 20 år 20 Viktig information till dig som är medlem 21 SWEAs internationella rumsförmedling 21 Sweor kan: Anna Andersson 22 Posta checken snabbt - få plats 23 Vestkusten avtackas på SFs huvudbibliotek 24 Svenskarna och jordbävningen Dop i San Francisco 27 Tre händer vatten med konsekvenser för livet 27 SWEA-Nytt på nätet SWEA-Nytt finns även som pdf-fil på hemsidan, Hemsidan kommer att ha ett arkiv för SWEA-Nytt från och med november-numret Du kan ju även tipsa vänner och bekanta om att gå in och läsa om vad vi hittar på här i SWEA San Francisco! Om du vill värna om miljön kan du avsäga dig papperstidningen. Hör i så fall av dig till redaktören. omslag: Carola Williams dotter som påskkärring

3 Ordförandens Ord Kära SWEAsystrar, Nu skall jag försöka skriva ordförandens spalt och inte ett ord kommer ur denna tomma hjärna... Jag kan ju börja med att säga God Fortsättning på det nya året, men när Ni läser spalten har redan tre månader gått. Förhoppningsvis har också förkylningen flytt sin väg vid det här laget. Här är jag igen, ännu ett år till... Ni blir inte av med mig så lätt... man kan undra om jag är riktigt klok eller någon slags masochist. Jag tackar för era röster och att ni vill att jag sitter kvar. Det är ju glädjande. Jag hoppas att Ni alla vilat upp er efter december månads aktiviteter, som sträckte sig in i januari. Hur skulle vi Sweor kunna känna att vi haft en riktig svensk julhelg utan vår julmarknad? Jag känner mig som en slav under de svenska traditionerna som måste upprätthållas. Tröttheten och värken talar om att jag stått på cementgolv i två dagar när jag rullar ur sängen på söndagen efter den lyckade julmarknaden. Så skönt att det gick så bra, trots att alla trodde vi hade ekonomisk katastrof i landet, men det såg vi inte inne på marknaden. Vi kan tacka vår duktiga julmarknadskommitté för denna succé. De arbetar ett helt år för att allt skall klaffa och vi tackar för det. Vi hade även chansen att sjunga våra härliga julpsalmer på julvespern i Norska Sjömanskyrkan. Trots vädret så var det många som kom för andlig lekamen och kaffe med dopp. Vi dansade också ut julen i Albany. Det var många föräldrar och mor- och farföräldrar som tog med sina barn och barnbarn för att dansa ut julen och som tack fick de godispåsar som vår egen Swea, Pia Anderson - Mimi the Sardine - sytt och skänkt. Julfirandet avslutades med en lutfisklunch i Sonoma. Det var andra året vi har haft denna lunch och vi hade fler anmälda än vad vi kunde ha rum med. Vem kunde tro att denna delikatess skulle betyda så mycket för en svensk att den kan få henne/honom att köra i upp till två timmar för att komma fram? Årsmötet är nu överstökat och jag tror alla var nöjda med maten och semlorna. Vi hade flera lyckliga vinnare som vann blomsterarrangemanget vid bordet. Det var Gunn Jensen som igen stått för de fina blommorna. Det var också rosutdelning till alla Sweor som arbetat bakom kulisserna och vi är verkligen tacksamma för det. Hur kan en stor organisation som SWEA fungera utan alla Er? Siv Richards hade igen gjort ett jättejobb med den nya adressboken. Vilket jobb, och det skall Ann Faut och Anita Benson också veta som kor- rekturläste hela boken. Jag uppmanar er att gynna alla annonsörer som ni kan hitta först i boken och kom ihåg att boken inte kan användas för kommersiella ändamål. Jag vill också påminna er om att inte kasta den gamla boken i soptunnan utan att köra den i en dokumentförstörare. Detta råd kommer från Ulla Fishman och jag tycker det är ett klokt råd i dessa tider. Själv sparar jag alla böcker, men min man tycker ju naturligtvis att jag är en pack rat. Birgitta Durrett blev avtackad för sina fyra år i styrelsen med den fina SWEA-broschen. Hon har varit en enorm hjälp på programkommittén. Inget har varit omöjligt för Birgitta Det ordnar sig sa hon alltid och var det ett problem så hade hon alltid en lösning. Hon var alltid positiv och jag vet inte var hon fick energin ifrån. Dessutom var hennes bil alltid full upp till taket med SWEA-grejor. Ann Faut blev också avtackad för sina fyra år som sträcker sig till 15 år, eftersom hon har varit in och ut ur styrelsen sedan tidiga forntiden. Hon har varit en klippa och en riktig diplomat. Nu kommer hon att ha mer plats i sitt garage efter att hon överlämnat allt SWEA-material. Vi sade adjö till tre och välkomnade tre. Vi hade redan sagt adjö till Annica Nederberg, som så snällt hoppade in som sekreterare och gjorde ett toppenjobb. Hon flyttade till östkusten och jag hoppas hon hittar något SWEA-jobb där. De nya Sweorna är Anita Benson, Gun Bolin och Helena Simon. Anita och Gun kommer båda med erfarenhet. Det är skönt att ha ett par tjejer som vet hur det går till. Helena är helt ny i SWEA och i styrelsen och kommer att arbeta med program. Jag kan se att Helena inte är rädd att ta på sig saker och det är vi glada för. Vår redaktör, Cecilia Norlin, åker nu tillbaka till Sverige efter detta SWEA-Nytt. Hon har varit fenomenal och jobbat så fint med Anna Cobb. Vår tidning blir mer och mer professionell och det har vi våra yngre nya Sweor att tacka för. De är duktiga med datorer. Jag kan bara se detta på Linda Dahl som fått sådan ordning på vår hemsida. Gå gärna in och kolla på bildgalleriet och allt annat gott. Jag hoppas nu att se många av er i Washington DC på vårt årsmöte. Det finns något för alla. De har ett fullspäckat program med utflykter och parties. Kram, Inger Skogström Ordförande SWEA San Francisco San Francisco President Vår 2009 SWEA NYTT 3

4 SWEA SAN FRANCISCO Tre gånger varje vardag, utom under examensdagarna, kan man höra de 61 klockorna spela. Vänster: Huvudbiblioteket, Doe Memorial Library, byggt Höger: Sather-tornet, mest känt som kampanilen, är 93,6 meter högt. Man kan åka hiss upp till åttonde våningen och få en underbar utsikt över hela Bay Area. Foto: Karen, han älskade böcker. När han avled 1904 lämnade han 25% av sin förmögenhet till universitetet. Strax innanför ingången till höger finner du Morrisons bibliotek, känt som universitetets vardagsrum. Morrison avlade sin examen i Berkeley 1878 och arbetade sedan som advokat i San Francisco. Rummet ser ut som ett elegant vardagsrum med sköna soffor och fåtöljer, som gjort för att sitta ner och läsa en bra bok. Det används bland annat för presskonferenser och lunch-poesi. På väg till trapporna, som tog oss upp till norra läsrummet, kunde vi se gamla historiska fotografier från universitetets barndom då det var omgivet av landsbygd. När biblioteket byggdes 1910 var denna lässal landets näst största efter den i New Yorks stadsbibliotek. 400 personer kan sitta i salen och läsa. Salen renoverades 2005 och mycket arbete och pengar lades ner på att den skulle se ut som originalet från Beaux Arts-perioden. Nästa mål var kampanilen, men på vägen dit passerade vi sju speciella parkeringsplatser markerade Endast för NL parkeringsplatser för Nobelpristagare. UC Berkeley har sju Nobelpristagare som fortfarande lever. Vi kom fram till Sathertornet, mest känt som kampanilen. Janet Sather byggde det till åminnelse av sin man Peder Sather, född i Norge och en pionjär inom bankväsendet. Det kallas kampanilen (fristående klocktorn) för att det påminpromenad i berkeley ann faut En vacker söndag i november träffades sex Sweor för att följa med Ann Faut och Birgit Chase på en promenad runt UC Berkeleys universitetsområde. Universitetet grundades 1868, ett Agricultural, Mining and Mechanic Art College var den första skolan. Nu finns det fem colleges och nio schools (ungefär = fakulteter). Första anhalten var Valley Life Science Building (livsvetenskaper) där vi besökte Tyrannosaurus Rex, som är den största dinosaurien i världen denna hittades i Montana. Man kan också se andra dinosaurieskelett i samma sal. Vi fortsatte därefter upp till California Hall, som byggdes 1905 och är en av de första byggnaderna på området och också en av de många byggnader som är på listan över UC Berkeleys historiska byggnader. I denna byggnad finner man universitetets kansli och det var här eleverna kedjade fast sig till dörrhandtaget i en demonstration för yttrandefrihet på 60-talet. Vi lade märke till att det inte finns något dörrhandtag längre! Nästa byggnad som vi kommer till är det stora huvudbiblioteket Doe Library. Varje fakultet har minst ett eget bibliotek och det finns nu 29 bibliotek förutom Doe. Doe var en känd affärsman i San Francisco och 4 SWEA NYTT Vår 2009

5 ner om St Marks kampanil i Venedig. De fyra urtavlorna är de största i Kalifornien. De 17 fot stora visarna är gjorda av Sitka-gran och siffrorna av brons. Tornet är 93,6 meter högt och har 13 våningar. Man kan åka hiss till åttonde våningen och därifrån få en underbar utsikt över the Bay Area. Tre gånger varje vardag, utom under examensdagarna, kan man höra de 61 klockorna spela. För mer information om kampanilen, besök berkeley.edu. Stärkta av vila, smörgås och musik fortsatte vi sedan upp till the Hearst Memorial Mining Building, byggd 1902 och renoverad i sex år mellan 1996 och Vi kom in i en stor ljus och luftig sal med högt i tak, väggar täckta av tegel och järnbjälkar i taket. Byggnaden är en av de byggnader, som liksom San Franciscos City Hall, rullar under en jordbävning för att inte förstöras. Hallen används ofta för mottagningar. Phoebe A. Hearst donerade pengar till byggnaden till minne av sin make George Hearst, som hade gjort sin förmögenhet i gruvindustrin. Phoebe var 19 år när hon gifte sig med George som var 42. De fick en son 1863, William Randolph Hearst, som startade San Francisco Examiner och senare San Francisco Chronicle. När George dog 1891 var Phoebe 48 år och hon flyttade tillbaka till San Francisco efter att ha bott i Washington, D.C., där George varit ledamot i Representanthuset. Phoebe var starkt engagerad i skolundervisning och finansierade bland annat en skola för lekskolelärare grundade hon National Congress of Mothers som blev en föregångare till PTA (Parent Teacher Association). Hon var styrelseledamot i University of California, där hon föreslog och finansierade en tävling 1897 för att hitta en arkitekt som skulle planlägga universitetsområdet. En fransman vann men han tyckte det var för långt att åka ända till Kalifornien, så det är därför John Galen Howard står som arkitekt för de flesta byggnader. Phoebe betalade Howards lön som professor i arkitektur och 1904 grundade han The School of Architecture. Julia Morgon, en välkänd kvinnlig arkitekt, började arbeta för Howard öppnade hon sin eget kontor och blev anställd av William Randolph Hearst för att designa Hearst Castle. Vi fortsatte vår promenad till the Faculty Building som har Bernard Maybeck som arkitekt, byggd i Arts and Craft -stil. Det är mörkt inomhus, men mysigt. Det finns en restaurang och också möteslokaler samt övernattning för besökande professorer. Vi lämnade det stora universitetsområdet och följde Piedmont Avenue till ett annat UC Berkeley-område Clark Kerr Campus, som tidigare var en skola för hörselskadade. Efter en kort promenad igenom området fortsatte vi på smågator, trappor och stigar fram till Clairmont Spa & Hotel, som ligger på en sluttning i Berkeley. Om du har sett det en gång så kommer du ihåg det. Jag tycker det ser ut som en stor gräddbakelse. Därifrån fortsatte vi mest nerför genom ett område med underbara gamla, stora och små, hus. Alla har välskötta trädgårdar som vi ibland stannade och beundrade, särskilt efter att vi kommit uppför en lång trappa. Till slut anlände vi till Rockridges BART-station. Några sa tack och adjö där, men flera av oss lyckades få plats på ett utomhuscafé för vårt eftermiddagskaffe. Om någon är intresserad av att göra denna promenad kontakta Ann Faut. Lingonberry Farm Bed & Breakfast State Route One Point Reyes Station, CA The New Transatlantic Agenda Ambassadör Jan Eliasson, som fram till 1 juli 2008 var FNs särskilda sändebud för Darfur och tidigare varit Sveriges utrikesminister, kommer att tala på Stanford den 31 mars om The New Transatlantic Agenda Läs mer på the_new_transatlantic_agenda/. Anmälan görs senast kl 17 den 30 mars. Nytt på SWEA-BIBLIOTEKET Tyvärr har det inte varit någon som har hört av sig och haft önskningar om biblioteket. Dock har vi några nya besökare och det är roligt. Och massor med nya böcker. Fr o m i år har vi också möjlighet att köpa in en del talböcker och tar gärna emot förslag på vad ni vill lyssna till. Den 16 mars kommer ni att träffa författaren Linda Olsson vid en middag och vi har båda hennes böcker på biblioteket Nu vill jag sjunga dig milda sånger samt Sonat till Miriam. Biblioteket håller öppet som tidigare andra söndagen i månaden, men kommer i år att ha stängt juni, juli och augusti. Kom in i maj och förse dig med läsning för sommaren! Ulla Sabelström Billigaste Priset Till Sverige Fifth Avenue San Rafael, CA Fax: Garanterat! Vår 2009 SWEA NYTT 5

6 SWEA SAN FRANCISCO Ia Delphey, Carin Bergman Hayashida och Elisabeth Fredricsson. Fotona ovan: Ann Faut och Birgitta Durett avtackades från sina uppgifter och många år i styrelsen. Ulla Reilly står till höger om Birgitta i bild. Fotot till vänster: Judy Barrows, Birgitta Bengtsson, Gun Bolin och Karin Seeman. Fotot ovan: Britta Rosenthal, Siv Hood och Birgitta Leh vid försäljningen av SWEA-produkter. Ovan till höger: Barbro Greene och Karin de Brer. Till vänster: Gun Janson och Birgitta Hallström. Fotot till höger: Ordförande Inger Skogström berättar bland annat om året som gått och tackar alla dem som på ett eller annat sätt hjälpt till med SWEAs mission, både inom och utanför styrelsen. Foto: Camilla Podowski 6 SWEA NYTT Vår 2009

7 SWEAS ÅRSMÖTE 2009 Birgitta Durrett Enligt tradition samlades nästan 100 Sweor på City Forest Lodge den sista måndagen i januari för årets första officiella SWEA-möte. Årsmötet är det forum då vi Sweor blir informerade om föregående års budget, hur det nya årets budget ser ut, vilka program som erbjöds under föregående år och vilka program vi kan ser fram emot i år. Vi blir också intoducerade till den nya styrelsen samt avtackar den avgående styrelsen, vilket allt sker på ett högtidligt och professionellt sätt. För de flesta av oss är årsmötet förstås en social sammankomst som också enligt tradition inkluderar god mat med semla som efterrätt, med mycket prat och skratt tillsammans med våra svensktalande väninnor i detta fantastiska, inte bara lokala men globala nätverk som SWEA har utvecklats till sedan hennes begynnelse. Eftersom julmarknaden är SWEAs största, mest omfattande och lönande projekt, försäkrade vår SWEA-skattmästare Camilla Podowski att inkomsten från marknaden var överraskande god trots den nuvarande ekonomiska krisen. Inträdesavgiften höjdes inte vilket tillät våra besökare att spendera sina pengar på all underhållning som erbjöds. Stolta kan vi också känna oss över att vi under 2008 dessutom donerade ordentligt med pengar till stipendier, skolor, vårt bibliotek och Svenska kyrkan i San Francisco, helt i enlighet med SWEAs mission att stödja och främja svensk kultur. Kerstin Eriksson-Splawn, vår finanskonsult, fick en eloge för sin expertis som har bidragit till SWEAs ekonomiska stabilitet. Tack och lov att Inger Skogström, SWEA San Franciscos ordförande, kommer att sitta kvar i sin roll ytterligare ett år. Gun Bolin, tog ledigt ett år men är tillbaka i styrelsen som sekreterare. Likaså är Anita Benson tillbaka och har tagit tillbaka sin forna uppgift som ansvarig för medlemskapet efter ett par års frånvaro från styrelsen. Inom Program välkomnades den nya styrelsemedlemmen Helena Simon, som tyvärr inte kunde komma till årsmötet. Ann Faut, SWEAs primus motor, avtackades efter dryga 10 år på styrelsen. Ann har under dessa år varit oumbärlig som ordförande och ansvarig för julmarknaden, medlemskap, rumsförmedlingen, utflykter och aktiviteter av olika slag. Nu består SWEA San Francisco av 400 medlemmar, den största avdelningen i USA. Många av oss har säkert blivit övertalade av Ann att hjälpa till och vet att hon har en otrolig förmåga att övertala vem som helst att säga ja. Av egen erfarenhet vet jag hur effektiv hon är i sin övertalning att ingenting är svårt, att allt är hur enkelt som helst. Denna författare avtackades också efter fyra år på styrelsens Programkommitté och mottog, liksom Ann, en vacker brosch designad av Swean Tove Norlander. Broschen, som är gjord i silver, föreställer en sittande kvinna och kan bäras som både brosch och halsband. De Sweor, både utanför och inom styrelsen, som alldeles särskilt har bidragit till att SWEAs mission uppfylls tackades också. Siv Richards, Anna Cobb, Cecilia Norlin, Ulla Reilly, Anna Kemdal Pho, Anna Hansson Shea, Linda Dahl, Gun Johnston, Ulla Sabelström, Karin Seeman, Barbro Johannesson, Kerstin Eriksson-Splawn, Kajsa Murphy, Christine Forsell, Agneta Bendsjö-Schipper, Christina Einstein, Gunnel Tottie, Marita Leth, Nina Webber, Eva Buxton, Kristina Bunger, Anita Benson, Gun Bolin, Elisabeth Fredriksson och Barbro Sandberg fick varsin ros och applåder för sitt ansvar för medlemsregister, SWEANytt, annonser, hemsidan, omsorg, bibliotek, nominering av stipendiater, utskick, BOST och julmarknadsorganisation. En fullspäckad kväll på City Forest Lodge med andra ord där vi också fick chans att köpa mat, böcker och andra produkter som fanns över från Julmarknaden. Själv köpte jag ett måttband med SWEA-symbolen på, ett absolut måste. Middagen var som föregående år god och riklig, serverad av den alltid trevliga och serviceinriktade personalen. Tack Camilla Jäderholm och den övriga kommittén för en mycket välorganiserad och trevlig sammankomst. tack Ann Faut Birgitta Durrett Siv Richards Anna Cobb Cecilia Norlin Ulla Reilly Anna Kemdal Pho Anna Hansson Shea Linda Dahl Gun Johnston Ulla Sabelström Karin Seeman Barbro Johannesson Kerstin Eriksson-Splawn Kajsa Murphy Christine Forsell Agneta Bendsjö-Schipper Christina Einstein Gunnel Tottie Marita Leth Nina Webber Eva Buxton Kristina Bunger Anita Benson Gun Bolin Elisabeth Fredriksson Barbro Sandberg Vår 2009 SWEA NYTT 7

8 SweaPorträtt: Marianna defina Text och foto: Susanne Larsson-Krieg Från Hollywood till Vendelbygden - till förhistorisk mark efter 40 års kostymskapande i filmvärlden. Hur kan man slå sig ner i Vendelbygden, mitt ute på landet efter 40 år i filmvärldens centrum Hollywood undrar jag när jag träffar Marianna Åström defina. För Marianna, som är född i Gävle, kan det te sig naturligt att vilja återvända till Sverige efter en framgångsrik karriär som kläddesigner over there, men vad tänker hennes amerikanske man Don om att komma till lilla Sverige? - Han trivs jättebra. Han blev förtjust i Sverige redan på 60-talet när han arbetade som filmfotograf åt Bo Widerberg. I SWEA-sammanhang är Marianna känd som den som målade San Franciscos häst till jubiléet. -Vi var samlade på Finnbo gård i tre veckor. Alla trähästarna var olika och jag fick en häst med vågig man, vilket passade utmärkt som symbol för San Franciscos kullar. Hästen fick guldsadel med tanke på alla guldgrävare som kom dit och så vinrankor förstås... Nu är det emellertid inte måleri som Marianna ägnat sig åt, utan att skapa kläder till skådespelare, sminka dem och fixa håren. Hon har ett digert CV som klädskapare (costume designer) och ansvarig för make-up och frisyrer i otaliga filmer. Det har ju blivit en hel del under hennes 40 år i Hollywood. Först kom hon till San Francisco, men föredrar Hollywood. - Det är betydligt lättare att arbeta i LA-fabriken än i San Francisco. I Hollywood finns det tillgång till allt man behöver och folk i filmbranschen där är generösare än vad många tror. Man hjälper varandra och jobbar i team. Hur hamnar en gävleflicka i filmens Mecca? Vägen gick via London, där hon egentligen skulle arbeta på ett sjukhem för äldre, men hennes intresse för kläder var stort redan då. Hon hade gått Tillskärakademien och Det är nu ett par år sedan Marianna DeFina och hennes man Don tog det stora steget att lämna Bay Area bakom sig och flytta till sitt gamla 1700-talstorp i Uppland. För alla er som saknar henne återger vi här en artikel i SWEA Stockholms SWEA- Bladet nr , med tillstånd av författaren och redaktionen. Det är intressant läsning även för er som inte känner henne sedan tidigare! 8 SWEA NYTT Vår 2009

9 älskade att rita kläder. I London blev hon med tiden mer affärsbiträde än vårdbiträde. Vem minns väl inte Carnaby street, innegatan för modemedvetna på 60-talet. Hela världens modeblickar riktades dit. -Jag fick kontakt med Erwin Sellers och ritade och sålde kläder i ett källarplan, för egentligen trodde Erwin inte på kläder för tjejer, han ägde nämligen sju herrmodebutiker. Mariannas tjejkläder blev emellertid en sådan succé att Sellers snart upptäckte att han tjänade mer pengar på dem än på det manliga modet. Bl a gjorde hon regnkläder i PVC-plast som blev populära. Inte så vanligt på den tiden. Framgången förde med sig att hon blev erbjuden ett treårskontakt. -Men jag skrev inte på för det var ett slavkontrakt och hur mycket jag än sålde så fanns ett tak för hur mycket jag fick tjäna, så jag tackade nej och sökte egna vägar. Det hade ju gått bra hittills. Det blev sex lyckosamma år i London som gav självförtroende. Det är ju inte alla som fått sina kläder sålda på Harrods. Eftersom hennes make Don defina, också han verksam inom filmbranschen, var amerikan flyttade de vidare till USA. De har arbetat ihop i många filmer, han ofta som production designer och hon som kläddesigner och/eller make-up artist. I början blev det mest reklamfilmer, men sedan även kortfilmer och långfilmer, både för bioduken och tv. Ibland fanns Marianna även med i rollistan i någon mindre roll som t ex kund. Mariannas första filmproduktion som production manager var Northern Lights ( Norrsken), Det var en väldigt speciell inspelning, bl a blev det snöstorm när vi skulle spela in scener där vi bl a dansade barfota och när bönderna skördar hö. Men det blev bra ändå. Filmen om svenskfödde bonden Ray Sorenson som organiserar ett uppror bygger på sanna berättelser om svenska och norska utvandrare som kom som farmare till North Dakota Man filmade på plats bland lokalbefolkningen. -Alla människoöden blev mycket personliga. Jag tog deras öden till mitt hjärta, så att leta fram tidstypiska kläder och arbeta med filmen blev för mig väldigt känslosamt. Filmen väcker fortfarande starka minnen. -Filmen var också speciell för vi var 3 kvinnor som var production designers inom kläder, filmfotografi (Judy Irola) och ljudteknik.(joan Musante). Det är ovanligt än i dag. Roligt också att filmen belönades med Golden Camera i Cannes Epokfilmer som Northern Lights är något av en favorit. Marianna tycker det är spännande att göra research om tiden historiskt sett och leta tidstypiska kläder. -Allt behöver inte sys upp på nytt. Second hand är bra att ta till också. Det gäller att vara uppfinningsrik. Och uppfinningsrikedom krävdes när hon gjorde filmen The Principal. Hon fick en ovanlig order. Det enda regissören sa var: Du får helt fria händer. Vi filmar i färg men du ska tänka svart-vitt. Är det några filmer som du inte vill medverka i? -Ja, skräckfilmer om de är för absurda. Eftersom jag har mitt eget företag bestämmer jag vad jag vill göra och sådana filmer undviker jag. Du har arbetat med många kända skådespelare och regissörer t ex George Lucas, bröderna Wachowski (Matrixfilmerna) och Tilda Swinton (Teknolust). Är det någon särskild du kommer ihåg? -Ja, Robin Williams, som jag träffade när jag jobbade med komedin Flabber 1997, där Robin spelade Phillip Brainard, en virrig professor. Robin kunde spexa och skoja, prata svenska på amerikanska och fara runt i studion, men då det blev dags för tagning gick han helt fokuserad direkt in i rollen. Beundransvärt! (PS. Flabber är en hopdragning av flying rubber.) Marianna var flitigt anlitad som sminkös när det gällde att gestalta skadade människor. Det blev hennes specialitet. Hon halkade in på området redan på 70-talet, då hon fick arbeta med makeupspecialisten Jerry Ruffner. Han blev hennes mentor på området och när han dog fick hon överta hans arbete. -Brännsår är kul! Men skador tar tid att göra. Det hände att skådespelare somnade i sminkstolen och vaknade lite halvt förskräckta. Drömmer jag eller har jag blivit skadad eller är jag rent av död? En gång skulle hon tillsammans med 20 andra sminka 3000 personer till en film där alla skulle vara döda och komma upp ur helvetet. Då gällde det att lägga på mycket lera och gipsduk. Marianna råkade en gång själv ut för en cykelolycka och fick blåmärken. Maken Don tog foton över färgförändringarna varje dag i en vecka. Det blev hennes perfekta lärobok i hur hon skulle sminka skådespelarna. Behöver man andra tillbehör, en halv arm eller två, finns ett fantastiskt labb att tillgå i Hollywood. Där tillverkas allt. Efter ett framgångsrikt arbete i nästa fyra årtionden med filmproduktioner i Hollywood, är hon och hennes man nu alltså mitt ute på vischan i Vendelbygden och trivs utmärkt. Är det inte svårt att byta miljö så tvärt från glassiga Hollywood mot landsbygden norr om Uppsala? -Inte alls. Vi hyrde först huset ett par somrar och trivdes så bra att vi ville flytta hit. Här nära Vendels kyrka vill jag skapa ett forum för kulturutbyte med film och även litteratur. Jag har inlett ett samarbete med författaren Elsie Johansson t ex. Jag planerar en bio och håller också på att skriva en pjäs som bygger på intervjuer jag gjort med äldre människor här i trakten. Vi ser med spänning fram emot detta. Bygden är historiskt intressant. Vendeltiden (ca ) fick sitt namn efter en båtgrav som återfanns vid Vendels kyrka. Ottar Vendelkråka tros ha varit kung över svearna på 500-talet. Låter inte detta som en intressant plats för en SWEA-utflykt? Jag anmäler mig direkt! Marianna och Bill Cosby. Vår 2009 SWEA NYTT 9

10 SWEA SAN FRANCISCO Vänster: Kristina Bunger och sonen Alexander förbereder sig för pepparkakeland. Foto: Karl Dandenell. Charlotte Ferrey säljer svenska godsaker till Marita Leth. Foto: Ulla Sabelström. En förstagångsbesökares intryck S WEA San Francisos julmarknad hölls för den 25:e gången den första lördagen i december och var lika populär som vanligt. I runda tal underhöll marknaden 3000 personer, inkluderat betalande besökare, barn och de som hjälpte till. En av besökarna som var där för första gången blev så full av intryck att han skrev ett brev till Nordstjernan, den svenska tidningen i Amerika ( Vi har med glädje fått tillåtelse att eftertrycka brevet, och kan delge upplevelserna av hur det är att som icke-svensk besöka vårt största evenemang. Hej! A brev from your non-swedish, avid reader!! I attended my first Svensk Julmarknad! I have read a lot about Swedish traditions, culture, literature, language, etc...but have never experienced them first hand (och jag har aldrig åkt till Sverige, men jag vill gaerna resa dit!). I attended the SWEA 25th annual Swedish Christmas Fair in San Francisco and really had the best time and was impressed by what I saw and whom I met! I thought it would be a small gathering in a church...no one would speak Swedish and perhaps there would be a few handmade ornaments, I would look around and then leave. However, I found the most warm environment, filled with books, music, handmade crafts, Swedish associations, food and cultural displays. 10 SWEA NYTT Vår 2009 SWEAJUL: JULMARKNADEN I am studying Swedish language on my own and was thrilled to find a huge assortment of Swedish books (pa svenska), for both vuxna och barn! I spent the majority of my time at the various book tables deliberating over which title to select...my Swedish is poor, so it took me quite awhile! I finally settled on a Swedish version of Selma Lagerlöf s Osynliga Länkar just because I loved reading her books The Wonderful Adventures of Nils Holgerson and also Memories of Mårbacka, both of which I highly recommend: They gave me a wonderful insight into Sweden and Swedish life! I must confess I bought a few gossip magazines in Swedish, Den Kungliga Veckotidningen-DAM, just to keep up with the royal family, as well as Brittney Spears! I was able to pull myself away from the array of books only by the wonderful Luciatåg that ensued. I have read about it but never seen it, this very Scandinavian procession. The procession stopped everyone in the hall, the lead flicka with candles on her head causing everyone to watch, led a procession up to the stage and I was glued to each and every Swedish song they sang...and they knew a lot of them! It was time to take a break after my book searching and the Luciatåg, so decided to try some Swedish mat. I first tried the infamous glögg and could barely swallow the first gulp, yet miraculously by the second cup could finish it all rather quickly!! Moving on to the Swedish meatballs with lingonberry sauce and an open-faced sandwich of salmon and lemon I completed my feast of Nordic food and was happy, thanks to that second cup of glögg! I have been learning Swedish for the past year at home and had been firmly convinced that no Swedish-Americans speak Swedish any longer. Much to my surprise, I found fluent Swedish being spoken at every turn! While at the book tables, watching the Lucia procession, or eating lingonberry sauce I heard Swedish being spoken! I leaned in to listen and absorb the language that I have learned to love and study and was pleasantly surprised to find so many people speaking Swedish...I was in linguistic heaven!! Being somewhat shy and unsure of my Swedish, I was reluctant to try speaking in my newly acquired tongue. However, with much trepidation and a lot of sweating, I did summon the courage to speak Swedish to the women who were selling the books, and somehow they understood me!! With my new found courage I moved on to the Swedish Consulate table and spoke Swedish with a nice lady from Blekinge, who helped correct my grammar and helped me with difficult pronunciations like sju and sjo and tje - which are almost impossible for us Americans! That day I was very lazy and it was very cold and I almost stayed home. I am so glad I made the effort to attend this Svensk Julmarknad - I was able to see up close and personal all the things I have read about, to see that Swedish-Americans do still speak Swedish, partake of wonderful Nordic food, and see the Lucia procession, not to mention the wonderful hand-made wares. Having attended The Swedish Christmas Fair in San Francisco further endeared me to the Swedish language and I will continue my pursuit in learning and am eagerly awaiting next year s Julmarknad. Thanks so much to the SWEA group of San Francisco for putting on a great Swedish Festival that this non-swede thoroughly enjoyed! And as always, tack så mycket för er underbara tidning! Darren Roth, Vallejo, CA

11 SWEAJUL: JULMARKNADEN landstema. Det visade sig att det var många Sweor som under året jagat småländskt material, och ännu fler Sweor som packat ner materialet i sina resväskor på väg hem ifrån sommarens Sverigebesök. Smålandsbordet visade bland annat film om glasblåsntacklunch med 2008 års resultat Text: Jennie Palmer FOTO: Camilla jäderholm L ördagen den 17 januari var det dags för den årliga tacklunchen för julmarknadskommittén och alla dess gruppledare. Som tack för årets hårda arbete träffades vi på the Spinnaker i Sausalito, som med sin vackra havsutsikt bjöd på god mat, segelbåtar, yachts och en och annan säl. Tillställningen tog sin början med kaffe och en underbart god kanelbulle. Under den halvtimmeslånga fikan fick vi en chans att mingla och småprata med trevliga Sweor och en och annan Swea-make. Med kanelbullen i färskt minne var det dags för det mer formella programmet att ta sin början. Inger Skogström hälsade oss alla varmt välkomna och tackade oss för arbetet med årets julmarknad. Kommittén fick ta emot presentkort till Macys, något som alla vi gruppledare tyckte de var mer än välförtjänta av. Därefter berättade Kerstin Eriksson Splawn om allt arbete och pusslande som behövts för att få ihop årets Små- Lisa Wiborg med pepparkaksflickorna Jennie Palmer och Jenny Sagström-Warnes. Julmarknadskommittén: Inger Skogström, Ann Faut, Kajsa Murphy, Gun Bolin, Kerstin Eriksson Splawn, Christine Forssell och julmarknadsgeneral Ulla Reilly. ing, berättade om kända småländska författare och sålde Pippi-peruker. Det var andra året i rad som julmarknaden hade ett tema (förra året var Lappland och samerna temat), och det var väldigt uppskattat av marknadens besökare, varför vi beslöt att forsätta med temakonceptet även nästa år. Förslag till teman är hjärtligt välkomna. Camilla Podowski, vår skattmästare, gav oss sedan julmarknadens resultat som visade sig vara drygt $23 000! Och även om detta är en något lägre siffra än julmarknaden 2007, så med tanke på det allmänna finansiella läget tycker Camilla att vi alla skall ta åt oss äran för att ha genomfört en fantastisk julmarknad! Därpå följde gruppledarnas rapporter. Varje gruppledare hade max två minuter för sin redovisning, något som de flesta klarade med god marginal. Men om någon var i farozonen hölls skylten 30 sekunder upp, eller i absoluta nödfall STOPP -skylten. Det hela var väldigt Academy Awards. Det mesta i våra rapporter var positivt, med ett och annat råd till förbättring för kommande julmarknader. Och även om det var många roliga anekdoter som berättades med många skratt till följd, så var det tack vare dessa rapporter som jag började inse vilket enormt arbete som ligger bakom årens alla julmarknader. Tänk bara på alla produkter som ska köpas in, pyssel som ska göras, underhållning som ska planeras, luciatåg som ska övas, för att inte tala om kökets arbete med tusentals mackor. T ex skalades det 700 ägg till alla räkmackor! Som avslutning på mötet serverades en trerätterslunch. Över god mat och ett glas vin fick vi igen tillfälle till småprat och skratt. Och innan vi mätta och belåtna begav oss hemåt fick vi som sista tack varsin pepparkaksburk och en bok ifrån IKEA. Och nu när ni alla har läst om hur trevligt vi hade det på vår tacklunch misstänker jag att ni alla kommer att vilja vara gruppledare på 2009 års julmarknad. Tänk på det. Det är värt det! Vår 2009 SWEA NYTT 11

12 SWEA SAN FRANCISCO Björnen sover... SWEAJUL: JULGRANSPLUNDRING Julgransplundring med rim TEXT: Anna Beeler FOTO: ulf ström En tidig eftermiddag på årets första söndag var det dags att samla både stora och små, vi träffades i Albany för julgransplundring och med lite smått och gott att äta på. Som traditionen bjuder skulle granen kastas ut, och detta skedde med glada rop och tjut. Ledda av Karin och Birgitta, med dans och sång oss alla de smitta. Efter några timmars dans, skutt och hopp var det dags för fika och en kaffekopp. I pausen vi fick bullar, pepparkakor och saft Inger och Birgitta med bak bråda dagar haft. Att dansa runt gran tyckte barnen var kul, även de vuxna fick leka av sig lite strul. Godispåsar delades ut till de små, med frukt och choklad med tomtar på. Nu är glada julen för detta år slut, och julegranen av starka pappor och morfar Thulin kastades ut. Men till nästa jul igen, vi alla hoppas samlas i Albany återigen. Tack till alla Sweor som oss hjälpte och grejade och till Elisabeth som ledare och på oss alla hejade. Klassiska danser till musik och sång - en oslagbar kombination för att kasta ut granen med buller och bång. 12 SWEA NYTT Vår 2009

13 SWEAJUL: LUTFISKLUNCH Fullt hus för Lutfisklunch Bridget Strömberg-Brink SWEAs lutfisklunch, som hade en relativt blygsam premiär i Sonoma förra året, visade sig så populär i år att den snabbt blev överbokad. För mig var det första gången, men jag kan intyga att det fanns många anledningar till succén. Bara platsen där lunchen gick av stapeln var unik. Nuvarande styrelseordförande Inger Skogström bor i ett område i Sonoma, byggt på vad jag förmodar en gång var en gård för den överste som på 1870-talet skapade sig ett hem i stil med något som ser ut som något hämtat ur Borta med vinden. Huset och omkringliggande trädgård kan nu hyras av dem som bor i området, och SWEA har vid flera tillfällen också haft möten för nya medlemmar här. Fantastisk organisation Om man nu anmäler sig till ett program som det här tycker man förmodligen om lutfisk, men den som försökt laga själv vet att det minsann inte är självklart att koket blir lyckat. Nu har SWEA San Francisco en fenomenal styrelse som också inkluderar Julvesper: en stilla kväll i jultid På kvällen den fjärde advent hade 35 personer trotsat hällregnet och kommit till Sweas och Svenska kyrkans julvesper i Norska Sjömanskyrkan på Hyde street. De närvarande möttes av många tända ljus och en vacker julgran. Juldikten Tomten av Viktor Rydberg framfördes, julevangeliet lästes, en jullegend berättades och sist men inte minst sjöng vi julens alla härliga psalmer. Efteråt fikade vi på lussekatter, pepparkakor och andra goda kakor innan alla åkte hem till sitt och hade fått sin lilla stund av svensk julstämning. Missa inte denna kväll nästa jul. Det är en minnesrik kväll. Yvonne Lundgren medlemmar som vet vad de gör i ett kök, även när det inte är det egna. Fantastiskt organiserade radade de upp medhavda mikrovågsugnar och pyrexformar på morgonen och satte igång, borstade potatis, satte 12 liter sås på värmning, började rulla senapsfrön med kanonkula (!) och vecklade upp alla de tvättade och strukna, rosa dukar som dyker upp på allehanda SWEA-möten. Jag fick åka med en styrelsemedlem, vilket betydde att också jag var tidig och tyckte väl jag kunde göra litet nytta särskilt som jag i min förra kria om hur det var när vi började med SWEA i San Francisco talade mig varm för hur roligt det faktiskt är att vara litet mer delaktig. sång & stämning högt i tak När gästerna anlände vid lunchdags var allting färdigt. Det fanns tid att umgås i salongen där det serverades vin och tilltugg verkligt gott tilltugg tillagat av vår ordförandes man Björn som också är en hejare i köket innan det var dags att sätta sig vid de blomsterprydda borden i matsalen. Lutfisken stod framme tillsammans med potatis, sås, ärtor och allehanda pepparsorter (det verkar som varje landsända i Sverige har sin egen idé om hur det skall gå till). Det var rikligt, men aptiten var också god och jag tror inte det var mycket kvar när det var dags för kaffet. Det var livligt kring borden som det alltid är när Sweor samlas, och det blev litet sång till lutfisken dessutom. När gästerna droppade av så småningom på eftermiddagen började akt två för styrelsemedlemmarna, för nu skulle allt återställas, bord och stolar flyttas igen, porslinet diskas, torkas, glasen och maten packas i lådor... Roligt att torka disk? Kan det vara roligt att torka disk? Jag tyckte det, för allting går lätt när man kan prata och skratta och känna att man är del av något på samma Torkad långa. gång. Men det var också en överraskning att se hur mycket styrelsen gör för oss andra. Jag talade ju en del i min förra kria om hur mycket arbete det var när vi började med SWEA. I mitt minne blev det så småningom mycket lättare för vi hade råd med litet mer och vi började ha många av mötena på restaurang ingen behövde nu laga mat och städa, tänkte jag. Men tiderna har förändrats igen. Det har inte alltid varit så lätt att hitta lokaler det har blivit dyrt, knepigt med catering, omgivning, parkering och annat. Därför blir man jätteimponerad när man ser hur styrelsemedlemmarna igen ställer upp för att göra det trevligt för oss andra. Det är ju tack vare alla dessa kvinnor som ställer upp ett par år för styrelsejobb eller på något annat hörn som SWEA San Francisco vuxit till en av de största lokalföreningarna i SWEAs historia. Om det är något man skulle önska är att fler särskilt nästa generation ställer upp på något av dessa hörn så vi klarar framtiden. Jag försäkrar att man får ut minst lika mycket som man sätter in! Vår 2009 SWEA NYTT 13

14 SWEA SAN FRANCISCO Barbros Ruta Semla till Jul? BARBRo OSher Lagom till svensk trettonhelg landade vi en smällkall afton. Morgonen därpå trevade sig en vintersol upp på den renskurade himlen. Natten hade bjudit på snöfall och isarna stod på tillväxt. En riktigt grann vinterdag blev det med man ur huse, hundar, vagnar, påbyltade barn, skridskor, vantar, mössor och äppelkinder. I november och december var den sammanlagda kvoten av solljus så mager att man inte ens brydde sig om att kommentera den disktraseliknande dager, som man bestods med. Dag efter dag. Men som sagt - nu var det äntligen sol och vitt och kallt och vinterlikt, minsann! Folk droppade in för att tina upp frusna fötter och få sig något varmt innanför västen medförandes gåvor och fler personer. I det berg som tornade upp sig av choklad och hyacinter och marsipangrisar och lingonkransar återfanns en liten finurlig påse från sommarens favoritbagare i Gustavsberg. och si vad hittade vi väl där? Jo, de allra finaste minisemlor - en mycket lagom munsbit. En försmak av takdropp och februarisol i den långa januarinatten. Men med eftertankens kranka blekhet börjar man begrunda detta faktum att det inte gives en skiljelinje mellan julen, dess eftermäle och alla andra kommande högtider. Kan inte jul få vara just detta och pågå till påska - fast däremellan kommer - ja just det - FASTAN! Och först då ska vi få förmånen att äta just semlor! Eller hur? I min tideräkning betyder det att Fastlagssöndagen infaller den 22 februari och att Fettisdagen alltså ramlar in den 24 februari och DÅ är det startskott för semlorna. Nu har vi ju alla redan tullat på nåden: om jag inte missminner mig serverades det digra semlor redan på SWEAs årsmöte i januari. Sweor brukar ju ligga i framkanten! Om de upp- och nervända årstiderna kan man också tycka ett och annat. Minns ni månne när sommarens första svenska jordgubbar gjorde sin bejublade entré? Då visste man att nu var det sommar på allvar. De små kusinerna i dikesrenen - smultronen - brukade hinna före strax efter midsommar. Och fram emot augustinatten kom hallonen och kräftorna. Inget fusk där inte! Ville man absolut äta kräftor i ogrannlaga tid fick man resa till Finland. Men till och med den heliga kräftpremiären är ett flytande streck i almanackan och midsommarafton är sedan länge flyttad till en fredag i närheten av sommarsolståndet. Färskpotatis kan vi dessutom få hela året runt - men den egna svenska smakar förstås bäst och brukar e v e n t u e l l t kunna skördas till just midsommar. Jordgubbar, hallon och blåbär kan man inhandla på ICA året runt numera - januaribären kommer ofta från Sydamerika eller antipoden - down under! Barndomens ynka blåbär, som man straffkommenderades att plocka åt en stor familj är ett bleknat minne blott. Säg det senare tiders barn, som frivilligt skulle utföra dylikt slavarbete. Då var det långt till handelsboden och cykel det enda färdmedlet - eller apostlahästarna. Det naturen gav togs till vara! Nu hoppar vi i bilen och åker till stormarknaden, som erbjuder allt från plockade blåbär till nystekt strömming. Enklare, snabbare, bättre, men flera upplevelser fattigare blev vi. Och den sugande längtan efter det inrutade tidsmönstrets kulinariska begivenheter suddade vi bort. En borttappad dimension! Foto: Gustav Holmström 14 SWEA NYTT Vår 2009

15 swea-bio på Kolping hall November 2009 Borkmanns Punkt Inger Agorio Den 18 november gick vi på bio igen, då SWEA visade ytterligare en svensk film, Borkmanns punkt, baserad på en detektivroman av den svenske författaren Håkan Nesser. Filmen handlade om en utredning av två yxmord som har skett i den lilla kuststaden Kaalbringen. Kommissarie Van Veeteren är inkallad till Kaalbringen för att hjälpa stans poliskår med att utreda dessa mord. Kommissarie Bausen, chef för Kaalbringens polisstyrka, är inte belåten över att ha fått dessa brott att ta hand om, speciellt inte nu när han ska pensioneras inom kort, så det kommer lägligt att Van Veeteren hjälper till med att försöka lösa frågan whodunnit. Det tar inte så lång tid innan situationen blir värre när ett tredje offer hittas halshuggen och en kvinnlig polisinspektör på Bausens avdelning, Beate Morck, spårlöst försvinner. Intervjuer med stans folk och medlemmar av offrens familjer frambringar inga resultat. Van Veeteren upptäcker att de mördade på något sätt hade varit inblandade i vad man inte kan kalla ett aktningsvärt leverne. Det går rykten om prostitution och missbruk av narkotika. Förhören fortsätter och det är många diskussioner fram och tillbaka mellan Van Veeteren och hans kolleger om hur de ska lösa dessa brott. De får även ett falskt erkännande från en man som inte verkar vara Gunilla Lehmkuhl Mäklare ~ Coldwell Banker East Bay och Rossmoor Vi kan hjälpa Dig när Du ska sälja, köpa eller byta boende oavsett i vilket skede i livet Du befinner Dig. Vår ambition är att ni som kunder skall få en fullständig och tillfredställande service i ert livs kanske största affär. Låt inte slumpen styra ditt bostadsbyte! 1801 N. California Blvd., Suite 100 Walnut Creek, California vid sina sinnens fulla bruk. Van Veeteren är ofta hembjuden till Bausen på middag, och de spelar ofta schack tillsammans. Bausen talar ofta om sin älskade dotter som har avlidit. Hon hade genom sin pojkvän fått kontakt med droger, vilket blev hennes undergång. Van Veeteren kommer ihåg en regel han hade lärt sig av Borkmann, en polis han hade träffat och som han hade respekterat och beundrat. Borkmanns punkt är en kärnpunkt som kommer i varje polisutredning då man redan vet tillräckligt för att lösa brottet med ingenting annat än logiskt tänkande. En god utredare skall veta när man har nått denna punkt. Borkmann påstod att denna förmåga, eller brist på den, är skillnaden mellan en god och en dålig utredare. Vad händer om mer information kommer in efter denna punkt? I bästa fall spelar det ingen roll, i de flesta fall skulle det inte göra så mycket skada heller, men i värsta fall är det en stor nackdel, eftersom dimridåer och falska vittnesuppgifter kan hindra utredningen. Van Veeteren såg nu framför sig det värsta tänkbara scenariot, ty det handlade inte bara om ett mord utan tre. Han hade mer än en schackbonde framför sig. Filmen visar att utredningen går vidare och att det inte bara är yxmorden som är på polisens dagordning. De måste också försöka att hitta Beate Morck. Van Veeteren har nu gått igenom allt som skett och vad han hört från olika personer inblandade i dessa händelser. Han har lagt ihop två och två och är nu säker på att han har lösningen till dessa brott. Han lade ut sin planering i sitt sinne och var färdig att slå till. Höjdpunkten kommer när Van Veeteren finner Beate Morck i mördarens källare, förskräckt och utmattad, men vid liv. Det blir ett spännande slut när mördaren helt plötsligt uppträder på scenen och en stor konfrontering tar plats, men han övermannas snart av polis som kom till Van Veeterens hjälp. Van Veeteren hade gjort schack och matt, hans uppdrag var ett fait accompli och det var nu dags för honom att resa hem. Efter att ha läst Nessers bok, vilken var intressant, tyckte jag inte att det här var en god filmatisering av den. Filmen följde den inte väl. Den var långtråkig och misslyckades med att åstadkomma en atmosfär av en småstad skräckslagen av dessa mord. Det är klart att ibland händer det att det är svårt att i en film frambringa det väsentliga i en bok både när det gäller skildringar av de inblandade personerna och vad som sker. Jag var inte speciellt imponerad av skådespelarna förutom Lars-Erik Berenett, som spelade Bausen. Han var trovärdig i sin roll. Trots att jag var missnöjd med filmen, så var kvällen ändå bra med så många trevliga Sweor för att inte tala om den varma korven med tillbehör. Vår 2009 SWEA NYTT 15

16 SWEA SAN FRANCISCO Eva Buxton med gott sällskap och ett bord med läckerheter. Foto: Camilla Podowski KAVIAR - inget för veklingar De var de första utlänningar som satt sin fot vid floden sedan Ami Rådström Ditzel N är SWEAs inbjudan till Kaviar inget för veklingar kom i min e-postlåda, blev jag mycket intresserad. Jag, som älskar kaviar och framför allt löjrom, måste helt enkelt gå. Det enda problemet var att det skulle ske en onsdag, vilket är samma kväll som min undervisning i svenska. Eftersom gäster var välkomna, skulle jag kanske kunna övertyga mina vuxenelever att följa med till San Francisco. Vi blev tio som åkte till The Ferry Building. Usikten från rummet var spektakulär med alla blinkande ljus runt bukten. Efter sedvanligt minglande blev vi bjudna på ett glas vin eller champagne, samt diverse uppdukade läckerheter; Gun Bolins hembakade kavring, bröd, kex, ostar, druvor, blinier, crème fraiche, kapris, hackad rödlök, rökt lax med sås och en jätteskål med löjrom (American Golden Whitefish). Underbart gott! Kvällens talare var vår egen Swea, Champagne och vin hör till när Sweor träffas. Dafne Engström, Foto: Camilla Podowski som tillsammans med sin man Mats är delägare i det omtalade Tsar Nicoulai Café och moderbolaget Tsar Nicoulai Caviar LLC. Dafne berättade med hjälp av diabilder om hur Mats och hon exporterade kräftor från Sacramentoflodens Delta till Sverige. Vid ett tillfälle, när de var ute på Sacramentofloden med en av sina kräftfiskare, såg de jättestora störar simma i vattnet. Dafne, som kom ihåg hur hon smakat kaviar som liten flicka på Arvid Nordquist i Stockholm, frågade fiskaren om han fångade stör och vad han då gjorde med rommen. Den fick katten äta, var svaret. Idén till att göra kaviar var född och redan 1979 drog de igång. De fick sin första störrom, 30 pund, levererad i en kylväska och undrade då Hur gör man kaviar?. Av någon fick de höra att man skulle borsta rommen med en babyborste, men av den omgången blev det bara gröt. Sedan dess har deras metoder förfinats och de anses nu vara topproducenter av kaviarer av allra högsta klass. Vägen dit har varit både krokig och äventyrsfylld. Dafne berättade livligt om sina besök i Washington D.C., dit hon åkte för att övertyga kongressen och senare senaten, om att ge finansiellt stöd till UC Davis för forskning om störar. Som smakvapen användes bland annat en stör, som flögs till Washington D.C. via Sverige för rökning, och som anlände precis i tid för lobbandet. Med i bagaget fanns också 20 pund nygjord 16 SWEA NYTT Vår 2009

17 kaviar. Resultatet blev dollar till UC Davis, som i samarbete med Mats och Dafne tog fram metoder på hur man från avelsdjur skördar rommen genom kejsarsnitt och sedan befruktar äggen, som efter 10 dagar kläcks och förvandlas till perfekta centimeterlånga små störar. Dafnes berättande tog oss bland annat genom TV-program med Julia Child, möten med James Beard (som anses vara urfadern av amerikanskt cuisine), invigningar av nya restauranger, och mottagandet av the James Beard Award. Paret etablerade kaviarfabriker i nordöstra Kina efter inresa på militärvisum och en 18-timmars färd över tundran med ankomst klockan två på natten till en 32-rätters välkomstmåltid. Det var tidig februari, minus 42 grader och utedass. Efter en förberedande inspektionsresa återkom de i maj för den första produktionen. Till hjälp hade de praktikanter från UC Davis. De var de första utlänningar som satt sin fot vid floden sedan Våren var rasande vacker och de störar som kom upp i floden för att lägga sina ägg var upp till sex meter långa och vägde ett ton. I skogarna runt floden fanns varg, björn, älg och vit tiger och strapatserna var många. På det tredje året tog Engströms med sig sina två döttrar Lucia och Alicia. De gick i byskola, studerade kinesiska och hjälpte till med kaviartillverkning i fiskerifabriken. Efter fem säsonger i Kina reste de till Ryssland för att producera störrom samt lära ryssarna att odla stör. Ryssland var både farligt och spännande. Ryssarna var konstnärliga och intressanta typer, men de söp alldeles för mycket, enligt Dafne var en övergångstid i Ryssland och laglöshet härskade. Hon fortsatte sin berättelse med hur de förhandlade med en rysk guvernör, som sedan stal den med stor möda producerade Engströmska kaviaren och sålde den till ryssar i Chicago. Dessa vann senare guldmedalj för kaviarens höga kvalitet, men de betalade aldrig guvernören. Sedan 1998 driver Mats och Dafne fiskodling i Sacramento. I de stora vattentankarna har de förutom störar också grönsaker som växer ovanpå vattnet. Grönsakerna bidrar till att hålla rätt temperatur i tankarna och att rena vattnet. Grönsakerna frodas i det näringsrika vattnet. Dafne påpekade att de använder helt miljövänliga metoder i sin produktion och strävar efter att använda allt från stören. Utöver kaviar och rökt fiskkött, nämnde hon att man kan tillverka lädersaker av skinnet och visade som ett exempel en vacker handväska. Eftersom stören är en så kallad broskfisk, kan man frystorka brosket och få fram en helt biodynamisk kondroitin (en ingrediens som kan användas tillsammans med glukosamin i läkemedel för artrit och andra reumatiska besvär). Vilket otroligt intressant föredrag! Tack Dafne, för att du delade med dig av dina vilda äventyr i kaviarbranschen. Nu förstår vi att veklingar inte alls hör ihop med kaviar. Det ska vara en stålkvinna som Dafne att ro det iland. Kanske vi kan hoppas på en inbjudan till er fiskodling någon gång i framtiden. Det vore mycket trevligt! Om du vill veta mer, gå till tsarnicoulai.com eller besök deras café i The Ferry Building. Cafeet har fått sitt namn efter Dafnes grekiske morfar Tsar Nicoulai. Kvällen avslutades med dessert - chokladkaka med hallon. Mums! Uppifrån och ned: En kalifornisk störhona får en spruta som ska framkalla ägglossning. På fotot under befruktas äggen med sperma. Kaviarframställning i Kina. Rengjord rom saltas och blir till kaviar. Till vänster: En perfekt packad kaviarburk. Bilderna är från Dafne engströms privata samling och ett urval av de hon visade under föredraget. Vår 2009 SWEA NYTT 17

18 SWEA SAN FRANCISCO Närbilder av nya medlemmar i SWEA San Francisco SWEA SF har idag runt 400 medlemmar och är den näst största lokalavdelningen inom SWEA. SWEA Stockholm är den största. SWEA International har cirka 8500 medlemmar i 78 lokalavdelningar i 40-tal länder på sex kontinenter. AGNETA NORDBERG Flicknamn: Wollin Hemort i Sverige: Stockholm Bor nu: San Jose, CA Familj: Min man Bert, tre vuxna döttrar boende i Sverige Yrke: Human Resource Specialist När kom du till SF: April 2008 Hur hamnade du här: Arbetet tog mig till Kalifornien Var har du bott tidigare: I Stockholm och Malmö Tidigare SWEA-medlem: Nej Bäst med Kalifornien: Trevliga människor, klimatet, maten Saknar: Döttrarna, övriga familjemedlemmar, vännerna Intressen: Massor Värt att veta om dig: Nyfiken, glad, sportig, gillar shopping och att resa, läser mycket ANNA ANDERSSON Flicknamn: Persson Hemort i Sverige: Malmö Bor nu: Menlo Park Familj: Min man Magnus Yrke: Civilingenjör datateknik. Tjänstledig från min konsulttjänst i Sverige. När kom du till SF: Oktober 2008 Hur hamnade du här: Flyttade med min man som ska jobba här i 2 år. Var har du bott tidigare: Olika ställen i Skåne, Tokyo Tidigare SWEA medlem: Nej Bäst med Kalifornien: Vädret och utbudet av restauranger. Att t ex kunna få tag på riktigt bra japansk mat. Saknar: Vännerna och släkten. Intressen: Läsa, resa, dyka, slalom... Värt att veta om dig: Vi väntar vårt första barn i mars och försöker förbereda oss på de stora förändringarna som alla säger kommer med en bebis. BIRGITTA SCOTT-DAVIS Flicknamn: Scott Hemort i Sverige: Deje i Värmland och Stockholm Bor nu: Eagle, Idaho Familj: Man Raymond J. Yrke: Hjärt- och lungtekniker (Cardio-pulmonary technologist) När kom du till SF: , Seattle, WA, , SF , bor sedan 2004 i Idaho Hur hamnade du här: Kom till USA med en cancerforskningsgrupp. Var har du bott tidigare: Ifrån Sverige till Seattle, WA. Flyttade därefter till SF. Tidigare SWEA medlem: San Francisco , Phoenix, AZ, 2008 Bäst med Kalifornien: Alla goda vänner och bra floristjobb Saknar: Människor från olika kulturer Intressen: Resor, människor, böcker och natur Värt att veta om dig: Eftersom jag nu kan kallas passionär tycker jag livet är härligt! Min man RJD reser mycket inom USA och ger tredagarskurser för CSI-personal. Vi tar ofta bilen och förenar arbete och fritid. HANNA BANKIER Flicknamn: Orrlander Hemort i Sverige: Jakobsberg, utanför Stockholm Bor nu: Berkeley Familj: man Jean-Gabriel, sönerna Julian (f. 04) och Oliver (f. 07) Yrke: Programchef för tvproduktionsbolaget Indigo Films När kom du till SF: 1998 Hur hamnade du här: Min man är härifrån Var har du bott tidigare: UK, Stockholm Bäst med Kalifornien: Mångfalden; mat, natur, människor Saknar: Familj och vänner Intressen: Pilates, middagar, naturen I Glädje & Sorg En liten påminnelse till er omtänksamma SWEA-systrar: När ni hör att en väninna har det kämpigt eller att en liten baby fötts, låt mej veta, så att vi kan delta med ett kort eller en blomma som tröst och uppmuntran eller gratulation. Slå en signal eller sänd E-post till Gunsan. Tel gunsan@gunjohnston.com 18 SWEA NYTT Vår 2009

19 JESSICA TER SCHURE Flicknamn: Lyborg Hemort i Sverige: Norrköping, Göteborg, Lund Bor nu: San Mateo Familj: Arnout, Marcus (5 år) och Oscar (2 år) Yrke: Trafik- och stadsplanerare När kom du till SF: Oktober 2004 Hur hamnade du här: Mitt jobb och min mans vindsurfning Var har du bott tidigare: Sverige och Hong Kong Tidigare SWEA medlem: Nej Bäst med Kalifornien: Vädret! Saknar: Cykel- och gångbanor Intressen: Familjen, god mat, vännerna och film Värt att veta om dig: Jag har amerikanskt medborgarskap från födseln, vilket ju underlättar när man flyttar hit. Barnen har också holländskt medborgskap eftersom min man är holländare. JUDy BARROWS Hemort i Sverige: Född i delstaten New Hampshire, uppvuxen i New York. Flyttade till Kalifornien 1976 med familjen. Bor nu: San Francisco Familj: Singel och fri Yrke: Marknadsföring och evenemangsplanering När kom du till SF:1980 Hur hamnade du här: Bytte universitet för att fortsätta mina studier Var har du bott tidigare: USA (Kalifornien, New York, New Hampshire), Sverige (Uppsala, Stockholm) Tidigare SWEA medlem: Nej Bäst med Kalifornien: Klimatet, naturen, den progressiva politiken och livstilen, kulturell mångfald, utomhusaktiviteter Intressen: Resor, konst, musik, film, naturen, att springa, allt skandinaviskt LOUISE OLOFSSON Flicknamn: Olofsson Hemort i Sverige: Göteborg Bor nu: San Francisco Familj: Sambo Yrke: Forskare (medicinsk forskning) När kom du till SF:Mars 2008 Hur hamnade du här: Pga mitt och min sambos jobb Var har du bott tidigare: Kungsbacka, Göteborg, London Tidigare SWEA medlem: Nej Bäst med Kalifornien: Vädret, naturen och människorna Saknar: Vänner och familj Intressen: Resor, segling, jogging, träffa vänner Foton till hemsidan Har du några foton från en SWEA-träff som du gärna delar med dig av? Vi vill gärna visa dem på SWEA San Franciscos hemsida, helst så snart som möjligt efter att en aktivitet har varit. Om du är intresserad kan du eposta fotona till Linda Dahl: webmaster@sweasanfrancisco.org. Var tydlig med vilken händelse bilderna kommer ifrån och vilka som är på bilderna om du vet det. Glöm inte att skriva vem som har tagit bilderna om det inte är du själv. Meddela gärna om det går bra att bilderna även används i vår tidning SWEA-Nytt. Om du inte vill vara med på foton på hemsidan och/eller i SWEA-Nytt kan du meddela Linda Dahl och/eller SWEA-Nytts redaktion: sweanytt@ sanfrancisco.org Ni vet väl att man kommer åt det mesta på vår hemsida utan att behöva logga in? På hemsidan hittar ni aktuella program, SWEA-Nytt, bilder från tidigare program och mycket annat. I vänstra kolumnen finns även ett diskussionsforum där SWEA San Francisco har en egen mapp för diskussioner. För att läsa inläggen krävs ingen inloggning, men vill du skriva ett inlägg måste du logga in, vilket du enkelt gör genom att skapa en användarprofil med din epostadress och ett lösenord du själv väljer. Klicka på Diskussionsforum och därefter Användarprofil. Vi har fått önskemål om att starta en SWEA San Francisco-blogg, men för att göra det behöver vi skribenter. Är du intresserad av att skriva om sådant som händer i SWEA och San Francisco så eposta webmaster@sweasanfrancisco.org PERNILLA PERSDOTTER ROSSI Flicknamn: Persdotter Hemort i Sverige: Habo utanför Jönköping Bor nu: San Ramon Familj: Min man Jim och hunden Cabo Yrke: Manager på Pottery Barn, fastighetsmäklare samt florist När kom du till SF: 2003 Hur hamnade du här: Uppbyggnaden av IKEA, East Palo Alto. Jag var här på frilansjobb. Träffade min man. Var har du bott tidigare: New York City, Long Island Tidigare SWEA medlem: Nej Bäst med Kalifornien: Solen, vädret är fantastiskt! Vegetationen och landskapet är otroliga! Saknar: Familjen i Sverige, husmanskost, fira julen i Sverige Intressen: Långpromenader med min hund, simma, trädgårdsarbete, läsa, mode, heminredning Värt att veta om dig: Har bott fem år i NY, gick en dekorationsutbildning där på F.I.T. Flyttade hem till Sverige i några år men är nu bosatt i San Ramon. Har jobbat på Pottery Barn i två år. Har en egen blomsterdesignsfirma (bröllop). Köp, sälj, byt! Som medlem i SWEA San Francisco kan du annonsera gratis på hemsidans anslagstavla om du vill köpa, sälja eller byta artiklar. Annonsen ligger ute i max två månader. Skicka din annons till webmaster@ sweasanfrancisco.org Vår 2009 SWEA NYTT 19

20 SWEA SAN FRANCISCO SWEA INTERNATIONAL SWEA firar med Nationalmuseum I år fyller SWEA 30 år och det ska firas genom en unik insamling till Nationalmuseum i Stockholm. Detta jubileumsprojekt har föreslagits av PR-kommittén och presenterats inför och godkänts av SWEA Internationals styrelse. Nationalmuseum är Sveriges ledande konst- och designinstitution, och fungerar även som kulturell ambassadör för Sverige utomlands och som mötesplats för kultur, samhälle och näringsliv i Sverige. Nationalmuseum har sedan länge levt under mycket ansträngda ekonomiska förhållanden och byggnaden har stort renoveringsbehov. Museet stängs för flera års renovering fr o m SWEAs bidrag ska gå till en film om museet, Förr, Nu och i Framtiden. Filmen kommer att visas på många platser i Sverige och utomlands under renoveringen. SWEA hjälper därmed till att sprida kunskap om Nationalmuseum, dess historik och dess kulturskatt internationellt. SWEA som sponsor och samarbetspartner presenteras i filmen genom en introduktion av Barbro Osher, vår egen San Francisco- Swea och själv donator till Nationalmuseum. Filmen avslutas också med SWEAs varumärke. Projektet faller helt inom ramen för SWEAs stadgar - att stödja svensk kultur och tradition - och sprida information som leder till ett gemensamt mål. Samarbetet förstärker SWEAs profil och varumärke och ger en positiv image till hela vår verksamhet både lokalt och globalt som Sveriges internationella nätverk av kulturambassadörer. SWEA-avdelningar liksom enskilda Sweor uppmanas att donera till Nationalmuseum. Läs mer på eller vår egen hemsida Där finns också information om hur du som privatperson går till väga för att lämna ett bidrag. Har Du frågor vänligen kontakta SWEAs PR-kommitté på swea. prkomm@gmail.com. Nationalmuseums butik erbjuder alla Sweor 10% rabatt under hela jubileumsåret 2009! Se deras sortiment på Beställ via e-post: butiken@nationalmuseum.se. Ta med ert SWEA-medlemskort eller annat bevis vid besök. SWEA höjer avgiften efter 20 år Kära Sweor, SWEA International har beslutat om en höjning på 10 dollar av den avgift som avdelningarna betalar till SWEA International. Detta betyder att alla avdelningar bidrar med totalt 30 dollar per medlem till den internationella verksamheten från år SWEA International har sedan 1990 inte gjort några justeringar av medlemsavgiften, trots ökade kostnader i en växande verksamhet. Att SWEA är en ideell förening vet vi alla. Att även ideella föreningar av SWEAs storlek behöver anställda för att dra runt den dagliga driften av föreningen förstår säkert många. Genom avgiftshöjningen ställer sig SWEA redo att möta de ökade kostnader som kan uppkomma i föreningen; vårt kansli kan behöva ytterligare utvecklas, vår juridiska rådgivare får alltmer komplicerade uppdrag när föreningen växer och den internationella ordföranden har redan 20 SWEA NYTT Vår 2009 idag en arbetsbörda motsvarande mer än heltid. Detta är några av de uppgifter som kan komma att bli kostnader för oss i framtiden samtidigt som det ställs krav på organisationen att vi skall vara beredda och redo för framtiden. SWEA Internationals styrelse tar kraven på allvar och har fattat detta beslut för att säkra framtiden. För lokalavdelningarna innebär det att man vid årsmötet 2009 skall besluta om den lokala medlemsavgiften för år 2010 och man ställer sig då frågan hur denna ökade kostnad skall täckas inom avdelningen. Många avdelningar har redan diskuterat saken och kommit fram till att det inte skall behöva påverka den avgift man tar ut från medlemmarna. Andra avdelningar kommer att behöva öka på sina medlemsavgifter, men kanske inte med hela beloppet. Inom många avdelningar har man satt igång tankeverksamheten med hur man på annat sätt skall kunna finansiera ökningen. Några förslag som inkommit är att anordna aktiviteter där man ser till att få ihop en vinst så att det täcker, ett annat förslag är att arrangera ett lotteri eller en auktion med skänkta objekt som auktioneras ut. Det står varje avdelning fritt att, inom ramen för SWEAs stadgar, använda sin fantasi för att komma fram till ett bra sätt. Avdelningarna kan känna sig trygga i vetskapen om att även SWEA Internationals styrelse kommer att göra allt för att fortsätta att hålla kostnaderna nere, så långt det är rimligt och samtidigt fortsätta att söka andra källor till intäkter till föreningen. Vi hoppas på medlemmarnas och avdelningarnas förståelse för detta och vi ser fram emot ett riktigt bra Jubileumsår för SWEA År Med bästa hälsningar, Åsa-Lena Lööf och hela den Internationella styrelsen