Verksamhetsberättelse. inklusive årsredovisning 2008

Transkript

1 Verksamhetsberättelse inklusive årsredovisning 2008

2 2 innehållsförteckning förord Innehåll Steg i rätt riktning 2 Året som gick i korthet vad ville vi uppnå? 6 Att skapa en rörelse 7 Värderingsförändringen av våra yrken en bit på väg 14 Paradigmskifte för bättre vård 22 Vårdförbundet och omvärlden 26 Lönestatistik 30 Medlemsstatistik 31 Vårdförbundets representation Förvaltningsberättelse 34 Revisionsberättelse 43 Förbundsadresser 44 Kort om Vårdförbundet Vårdförbundet är ett partipolitiskt obundet yrkesförbund. Hos oss samlas medlemmar från fyra unika yrken barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Alla med kunskaper och erfarenheter som garanterar en trygg och säker vård. Vår uppgift är att medverka till de bästa villkoren och skapa förutsättningar för varje medlem att utveckla sitt yrke och förbättra vården. Steg i rätt riktning Utan oss stannar vården. Barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor bidrar med en oumbärlig kunskap och utför ett arbete som är livsviktigt. Värderingen av den kunskapen och det arbetet be höver förändras för att avspegla dess verkliga betydelse för ett bra resultat i vården. Vi behöver påminna om detta gång på gång. För det tar tid att förändra människors och samhällets värderingar. Under avtals-, konflikt- och kongressåret 2008 har detta arbete intensifierats och fått ny kraft blev ett år då Vårdförbundet satte sina tydliga spår i samhällsdebatten och synen på hur man värderar kvinnodominerade grupper med akademisk utbildning. Avtalsrörelsen och de diskussioner som följt därav har gett oss ny fart och nya initiativ till att utveckla Vårdförbundet och att ta nya tag i många viktiga frågor. Det är många olika faktorer som påverkar våra löner. Därför kan vi inte diskutera lönen separat utan bara i sammanhanget: Yrke Värde Lön. Den kunskap som jag förvaltar i mitt yrke och delar med mig av i mitt arbete ska värdesättas efter det värde den tillför vården. Den värderingen måste sedan avspeglas i en rättvis lön. Även om vi länge tänkt i dessa banor så har avtalsrörelsen och konflikten 2008 tagit oss vidare i vårt sätt att uttrycka oss i dessa frågor. Jag är glad och stolt över det stora engagemang som Jag är glad och stolt över det stora engagemang som Vårdförbundets medlemmar visat... Vårdförbundets medlemmar visat under det gångna året och jag känner en stor tillit till den enorma kraft som vi mobiliserat tillsammans. Under konflikten framträdde många goda förebilder och allmänheten fick på så sätt en text: Nina Enström Fotografer: Åsa-Lo Ekstrand, Ted Fahn, Eva Langlet, Malin Lövdahl Form: Form & Funktion i Sverige AB Tryck: Alfaprint Upplaga: 1400 ex Artikelnummer:

3 kapitelområde 3 ökad kunskap om vad våra fyra yrkesgrupper bidrar med i den svenska vården en livsnödvändig kunskap som utgör en viktig pusselbit för att uppnå en god vård. Det massiva stöd som allmänheten visade oss under konflikten är otroligt värdefullt. Det stärker oss i vårt arbete och i vårt självförtroende. Vårdförbundets medlemmar är allt mer välutbildade, vilket också kan bidra till ett bättre självförtroende. Många har den senaste högskole utbildningen och fortsätter kontinuerligt att utbilda sig under arbetslivet. Allt fler ägnar sig åt forskning inom våra kunskapsområden, som nu är väl etablerade inom akademin. Detta ger också en större tyngd åt professionerna att det vi säger och gör i vården verkligen vilar på vetenskaplig grund, inte enbart på beprövad erfarenhet. Det avtal vi nu har med vårdens största arbetsgivare, Sveriges Kommuner och Landsting (skl), stöder en utveckling i den riktning vi vill se. För första gången står det inskrivet i avtalet att kunskapen ska värderas. Det skapar nya möjligheter att föra diskussioner kring vårt bidrag till verksamheten. Men det räcker inte med ett avtal det måste efterlevas och användas på varje enskild arbetsplats för att vi ska komma vidare. I det centrala avtalet skapar vi förutsättningarna för den lokala lönebildningen, men vi löser inte problemet att Vårdförbundets medlemmar i många fall är felvärderade och därmed felavlönade. Om arbetsgivarna inte vill öppna upp för samtal kring värderingen av våra yrken, om betydelsen av den kunskap vi står för och om var och ens bidrag till verksamheten, så bryts intentionerna i vår gemensamma överenskommelse. Det massiva stöd som allmänheten visade oss under konflikten är otroligt värdefullt. Det stärker oss i vårt arbete och i vårt självförtroende. Men 2008 var så mycket mer än bara avtalsrörelse och konflikt: året blev också en skjuts för Vårdförbundets politik, då vi formulerade oss gemensamt kring ett antal nyckelområden: Vision 2018, vårdens ledarskap, lönepolitiken och utbildningspolitiken. Vi har dessutom beslutat oss för att genomföra en ordentlig översyn av vår egen organisation. Vår vision ska leda och inspirera oss i vårt strategiska politiska arbete och ute på arbetsplatserna i vår vårdvardag. Vår gemensamma vilja ger oss en tydlig inriktning för vad vi vill åstadkomma i praktiken och en tydlig riktning i vår strävan mot en vård som utgår ifrån individen och där hälsa och helhet är grunden är minst sagt ett år att minnas! Vi har upplevt en konflikt där av Vårdförbundets medlemmar var uttagna i strejk i flera omgångar. Vi har genomfört fyra (!) kongresser och vi har utsett en ny styrelse för förbundet. Allt detta har utvecklat oss och bidragit till att vi kan ta nya viktiga steg framåt. Året har visat styrkan i vår organisation: det är genom att Vårdförbundets frågor drivs både lokalt och centralt, nationellt och internationellt, som vi får genomslag för våra idéer. Kan vi fortsätta utveckla våra styrkor och arbeta tillsammans har vi goda förutsättningar att nå våra mål: en vård som utgår från individens behov, högre löner och bra villkor för alla Vårdförbundets medlemmar. Anna-Karin Eklund, Förbundsordförande

4 4 året som gick i korthet Året som gick i korthet Januari Sjuksköterskor i Norden utvecklar kvaliteten Den januari samlas sjuksköterskor från hela Norden och enas om att ta fram kvalitetsindikatorer inom områdena trycksår, fall, nutrition, smärta och infektion. Dialog med lokala politiker Den 29 januari anordnar Vårdförbundet samtal kring verksamhet, kompetens och lönebildning med lokala politiker och tjänstemän över hela landet. Vårdförbundet bidrar till forskning Fyra forskningsprojekt får dela på nio miljoner kronor ur Riksbankens Jubileumsfond. Vårdförbundet är en av finansiärerna. Februari Kollega till Kollega För att utveckla det kollegiala utbytet och ge fler möjlighet till kollegiala samtal erbjuder Vårdförbundet en ny mötesplats: Kollega till Kollega. Patienternas säkerhet är hotad Anna-Karin Eklund och Ylva Johansson (s) skriver debattartikel i SvD apropå att antalet specialistutbildade sjuksköterskor minskat med under en tioårsperiod. Medlare kallas in i avtalsförhandlingarna Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Vårdförbundet enas om att kalla in medlare i avtalsförhandlingarna om ett nytt löneavtal. Mars Stor efterfrågan på sjuksköterskor i framtiden Högskoleverkets rapport visar också att särskilt specialistutbildade sjuksköterskor saknas. Samma trend gäller för biomedicinska analytiker och barnmorskor. Fast kontakt behöver inte vara läkare Den fasta kontakten i sjukvården ska i framtiden inte behöva vara en läkare, föreslår regeringens utredare. Vårdförbundet välkomnar utredarens förslag. Medlarnas bud tillbakavisas Helgen mars röstade Vårdförbundets kongressombud nej till medlarnas slutliga hemställan med 154 röster mot 43. Kongressen beslutade också att öppna konfliktfonden. April Strejken bryter ut Klockan tolv den 21 april bryter strejken ut. Bakläxa om samhällsfarlighet Vårdförbundet tar emot rekordmånga anmälningar om samhällsfarliga stridsåtgärder. De som inte kan lösas lokalt går vidare till centrala nämnden, som ger de lokala arbetsgivarna bakläxa. Starkt stöd för strejken Vårdförbundets strejk har starkt stöd hos svenska folket. Det visar två undersökningar gjorda av Novus Opinion och Synovate 73 respektive 85 procent anser att vi gör rätt. Maj Kongress under pågående konflikt Den 13 maj samlas kongressombuden i Stockholm, som ajournerar kongressen till hösten efter val av ny styrelse. Anna-Karin Eklund blir omvald som förbundsordförande. Vårdförbundet går rond Torsdagen den 22 maj går Vårdförbundets alla ordförande i landet tillsammans med presidiet rond hos partiledarna. Därefter får SKL ta emot över namnunderskrifter som stöder kravet på rättvisa löner. Ja till avtal Medlarna överlämnar ett avtalsförslag för parterna att ta ställning till 28 maj. Vårdförbundets kongressombud godtar medlarnas förslag med148 röster mot 50. Den drygt fem veckor långa konflikten är över. Juni Lokala överenskommelser Jönköping är först med ett utfall på cirka 10 procent under två år och i Kalmar kommer man överens om att införa en lägsta lön om kr redan från 1 oktober Den 11 juni 2008 öppnar webbplatsen forandringskraft.se. Värdighet för äldre Betänkandet Värdigt liv i äldreomsorgen presenteras och Vårdförbundet välkomnar många av förslagen, men framhåller att värdighet för äldre berör hela sektorn hälsa, vård och omsorg. januari april juni Vårdförbundet bidrar till forskning. Strejken bryter ut. Värdighet för äldre.

5 året som gick i korthet 5 Juli Flera medlemmar i förbundet Medlemsökningen i Vårdförbundet är vid halvårsskiftet medlemmar. Vårdförbundet i Almedalen Under veckan arrangerar förbundet seminarier kring säker vård, valfrihet, välfärd, värdighet och bemötande av äldre. Varje morgon håller Anna-Karin Eklund frukostsamtal med en representant från det riksdagsparti som den aktuella dagen talar i Almedalen. Stockholm Europride 2008 Vårdförbundet deltar i TCO:s tält på Europride och går med Gaysyrrorna i Pridetåget. Augusti Remissvar Vårdval i Sverige Det behövs en definition av primärvårdens uppdrag innan beslut tas om den fria etablerings rätten, skriver Vårdförbundet i ett remissvar på Vårdval i Sverige. September Vårdförbundet på ESF European Social Forum, ESF, är den största europeiska mötesplatsen för organisationer och människor som arbetar för ett rättvist, solidariskt och hållbart samhälle. Vårdförbundet var medarrangör i seminarier om vård för papperslösa och mot trafficking. Vårdförbundet bland de mest omskrivna Vårdförbundet hamnar på fjärde plats på listan över de mest omskrivna organisationerna i media under andra kvartalet Anna-Karin Eklund är en av få kvinnor på listan över de 25 personer som synts mest i media. Nationell konferens om patientsäkerhet Vårdförbundet är medarrangör och deltar i konferensen september. Oktober Brådskande utbildningsbehov Vårdpersonal behöver få mer och fördjupad IT-kunskap för att driva utvecklingen mot säkrare vård, påpekar förbundsordförande Anna-Karin Eklund i en debattartikel i Dagens Samhälle. Lust & Kunskap Sjuksköterskedagarna 2008 Den 2 3 oktober anordnar Svensk sjuksköterskeförening årets sjuksköterskedagar i Örebro, där Anna-Karin Eklund deltar. Min Vårdbok på väg att realiseras I ett samverkansprojekt i Stockholm finns nu planer på att införa ett system som har stora likheter med Min Vårdbok. November Röntgensjuksköterskans dag Den 8 november firas röntgensjuksköterskans dag. Röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, får besök av Anna-Karin Eklund som överlämnar en tavla med den nyligen antagna yrkesetiska koden för röntgensjuksköterskan. Sjuksköterskor vanligast som chefer Vårdförbundet genomför 18 november dialogkonferensen Vårdens Ledarskap. Samtidigt rapporterar Dagens Medicin att sjuksköterskor gått om läkare som den vanligaste yrkeskategorin som verksamhetschefer i primärvården. Kongress igen Vårdförbundets ordinarie kongress, som ajournerades i maj, återupptas den november i Nynäshamn. Kongressen behandlar idéer och motioner kring samhälle, yrke och utbildning, vård, arbetstid, lön, etik och bemötande, samt Vårdförbundets egen organisation. Kongressen direktsänds via webb-tv. I linje med förbundets nya vision beslutar kongressen att Vårdförbundet ska skriva på Klimatuppropet. Kongressen gör också ett uttalande för papperslösas rätt till vård, som överlämnas direkt till statsminister Fredrik Reinfeldt. December Högskolor förlorar examensrätten Vårdförbundet välkomnar Högskoleverkets granskning och beslutet att återkalla examensrätten för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och biomedicinska analytiker från ett antal högskolor. De utbildningar som inte lever upp till kvalitetskraven måste förändras och förbättras. Vårdförbundet kräver nolltolerans Sedan många år finns en nolltolerans för dödsfall i biltrafiken. Vårdförbundet anser att det är hög tid att införa nolltolerans för vårdskador. Fler rondeller och mitträcken behövs i den svenska vården. Anna-Karin Eklund på rysk konferens ryska sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker samlas på The Russian Nurses Associations tredje allryska konferens i S:t Petersburg, där Anna-Karin Eklund är en av talarna. JULI september november Stockholm Europride Patientsäkerhetskonferens. Röntgensjuksköterskans dag.

6 vad ville vi uppnå? 2008 vad ville vi uppnå? I Vårdförbundet är vi medlemmar från fyra professioner barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor. Förbundet är i kraft av sin storlek och våra yrkens betydelse för samhället en självklar auktoritet som omvärlden lyssnar på. Det ger också styrka och inflytande i relationen till våra motparter bland arbetsgivarna. Vårdförbundets kongressmål , koncentrerades till fyra områden: Vi utvecklar oss som ett förbund. Vi ska utveckla vårdmiljön utveckling ska löna sig. Vi ska möta individers och gruppers behov i dess sammanhang och stödja mångfald. Vi ska öppna vården mot världen. Inför 2007 beslutade förbundsstyrelsen efter dialog med förbundsrådet att fokusera arbetet fram till kongressen 2008 inom följande områden: Vi förbättrar vårdmötet, vårdmiljön och vårdpolitiken och skapar ett förbund i världsklass. Då den ordinarie kongressen ajournerades kom dessa mål och fokusområden att gälla för i princip hela Det paradigmskifte i vården som vi arbetar för att vården ska utgå från individen/vårdtagaren och inte från vårdens interna organisationsintressen kan ge våra professioner ett större utrymme att med sina kunskaper bidra till en bättre vård, och även till att resurserna används rätt. Detta är inte bara viktigt för vårdtagarna, utan är också avgörande för bra villkor och god lön för medlemmarna. Under avtalsrörelsen preciserades en politik för behovet av en värderingsförskjutning när det gäller de fyra yrkena, sammanfattad i devisen Yrke Värde Lön. Värderingen av yrkesgruppernas betydelse för vården ska kopplas till den kunskap vi bidrar med och inte till kön. Vårdförbundets övergripande mål gör sambanden tydliga. Ett förbund i världsklass utgör bottenplattan och är förutsättningen för att vi ska lyckas med att förbättra vårdmötet, vårdmiljön och vårdpolitiken. Det är grunden för att bestämma såväl värde och villkor som förutsättningar för att få ett bra resultat i vården. Det ger utrymme för medlemmar som känner att Vårdförbundets kunskaper och idéer kan användas konkret i arbetet med att utveckla vården.

7 att skapa en rörelse 7 Att skapa en rörelse Vi måste ständigt fråga oss själva är detta världsklass? Kan vi göra det på något annat sätt som blir ännu bättre? Att vara i världsklass fordrar att vi bryter perspektiv Lisbeth Löpare-Johansson, vice förbundsordförande Vårdförbundet En förutsättning för att nå resultat i arbetet för erkännande av våra professioners kunskaper och insatser i vården är en ändamålsenlig organisation. Därför är ett av Vårdförbundets övergripande mål att skapa ett förbund i världsklass en utmanande och perspektivbrytande organisation av yppersta kvalitet och effektivitet med dialogen som verktyg. Året 2008 innehöll rikliga tillfällen att närma sig detta mål, flytta fram positionerna och utveckla formerna för delaktighet. Vi positionerar oss och påverkar beslutsfattare. Vårdförbundet har idag stor legitimitet i samhället och i debatten men utan medlemmarnas engagemang och aktivitet är vi ingenting! Nytt avtal i vardande När det nya året 2008 inleddes var det gamla avtalet med skl, Sveriges Kommuner och Landsting, och Pacta uppsagt sedan två månader och yrkanden från Vårdförbundet inlämnade i december. Den 22 januari konkretiserade Vårdförbundet sina yrkanden till skl och Pacta. Vårt huvudbudskap var att den uppvärdering av akademiska kvinnodominerade yrken som kom av sig i början av 2000-talet måste återupptas. Målsättningen var att avtalet skulle vara klart i god tid före 1 april, då de nya villkoren skulle börja gälla. I februari hade skl ännu inte lagt något eget bud, varför Vårdförbundet ytterligare specificerade sina yrkanden, som även publicerades på dn-debatt och på förbundets webbplats. Den av såväl skl som Socialstyrelsen erkända och allvarliga bristen på specialist- och funktionsutbildade lyftes fram och konkreta åtgärder efterlystes. Eftersom lön liksom personlig ekonomi spelar en avgörande roll för rekrytering krävde Vårdförbundet specialistoch funktionsutbildning på arbetstid och att den ska ge en tydlig löneutveckling. Nu preciserades kraven på lägsta accepterade lön, verksamhetsnära löneutveckling, löneöversyn med garanterat utfall och en arbetstid som tar hänsyn till hälsa och säkerhet. Men parterna blev inte överens trots intensiva kontakter, och tillsammans begärde man hjälp av medlare Christina Rogestam och Anders Lindström som tillsattes 4 mars. Två veckor senare lämnade de en hemställan till parterna med begäran om svar senast 26 mars, sex dagar innan ett nytt avtal skulle börja gälla.

8 8 att skapa en rörelse Närmare konflikt Svaret på medlarnas förslag som inte var offentligt blev nej från Vårdförbundet och ja från skl. Nu återstod bara några dagar till den extrakongress som var inkallad för att ta slutlig ställning till nytt avtal. Medlarna gjorde ytter ligare ett försök och kom med ett slutförslag till helgen mars, då kongressombuden var samlade. Vid det här laget var missnöjet med arbetsgivarna utbrett och medlemstrycket starkt. Det fanns en kompakt misstro mot de lokala arbetsgivarnas förmåga att sköta den lokala lönebildningen och en ilska mot deras sätt att möta våra krav i de pågående förhandlingarna. Trots att förbundsstyrelsen rekommenderade kongressen att anta slutbudet röstade kongressombuden nej med stor majoritet 154 röster mot 43. Från 1 april rådde avtalslöst tillstånd. skl:s hemställan att prolongera avtalet för korta perioder avvisades. Efter analys och planering av det avtalslösa läget togs ny kontakt med medlarna. När det inte gick att komma vidare beslutade förbundsstyrelsen att lägga det första varslet 4 april, följt av ytterligare tre varsel. Den 21 april bröt vårdkonflikten ut. Den skulle pågå i drygt fem veckor med cirka medlemmar uttagna på strategiska platser över hela landet. En viktig förutsättning för det framgångsrika arbetet med att planera och genomföra konflikten var att medlemmarnas och de förtroendevaldas kunskap om vårdens organisation och verksamhet togs till vara. Centrala nämnden, som avgör om en konflikt är samhällsfarlig, fick många anmälningar. I samtliga fall fick arbetsgivarna bakläxa och ärendena återfördes till de lokala parterna och löstes. Lyckad mobilisering Under hela året hade mycket kraft lagts ned på att samordna förtroendevalda och medlemmar för att öka trycket i förhandlingarna och på arbetsgivarna, men också för att påverka politiker och allmänhet. I detta arbete användes elektroniska nyhetsbrev från förbundsordförande Anna- Karin Eklund direkt till förtroendevalda och på webben, även nyhetsbrev till medlemmar, kontinuerlig uppdatering av Vårdförbundets webbplats, servicetelefon, täta e-postkontakter och under konflikten regelbundna telefonkonferenser mellan förbundsledning och lokala avdelningar. Det kombinerades med traditionella former som vanliga möten, konferenser, annonser, dekaler, flygblad och knappar. Den budskapsplattform som togs fram fick stor betydelse. Det Vårdförbundets chefsförhandlare Margareta Öhberg var hett uppvaktad av media under konflikten. märktes inte minst på det mediala genomslaget, och på att medlemmar som uttalade sig beskrev sitt livsviktiga yrke och sitt värde för vården på ett tydligt sätt. Förbundsordföranden och även chefsförhandlaren Margareta Öhberg, förekom flitigt i tv, radio och tidningar, men ännu oftare syntes medlemmarna. Regionala och lokala medier hade stor bevakning av Vårdförbundets frågor och aktiviteter. Det sammanlagda antalet pressklipp under veckan april räknades till stycken varav 84 procent var positiva. Under april och maj var strejken i fokus, men också förhandlingarna, eftersom de pågick samtidigt. Den vanligaste budbäraren under hela den uppmätta perioden april till juni var enligt Vårdförbundets egen undersökning en yrkesverksam medlem och de frågor som Vårdförbundet syntes mest i var: Oskäliga löner. Utbildning ska löna sig. Politikernas ansvar. Den omfattande mediabevakningen under avtalsrörelsen vittnar om att det fanns ett starkt stöd bland allmänheten för att Vårdförbundets yrkesgrupper måste få rättvis lön för sitt livsviktiga arbete. Under året gjordes två undersökningar för att mäta allmänhetens stöd för konflikten med ungefär samma resultat. I maj ansåg hela 73 procent av de tillfrågade att det var rätt av medlemmarna att strejka för högre lön.

9 att skapa en rörelse 9 Avdelning Västmanland En dag under strejken Strejken startade 21 april och avslutades 29 maj. När den pågått en vecka gjorde Kanalen ett nedslag i Västmanland, där strejkorganisationen började ta form med möten för förtroendevalda två gånger om dagen, klockan 9 och 15. Då samlas alla förtroendevalda från de arbetsplatser som är uttagna i strejk för att ta del av det senaste, lämna namnlistor och hämta flygblad. Den här morgonen informerar avdelning Västmanlands ordförande Björn Gustafsson om en undersökning (publicerad i dn) som visar att Vårdförbundet har ett starkt stöd hos allmänheten. Under morgonmötet kommer det fram att det saknats strejkvakter på vissa strategiska ställen som akuten och lasarettets entré under helgen. Därför kommer man överens om att samköra sina strejkscheman, och Mimmi Högblom från avdelningsstyrelsen tar på sig att göra ett samlat schema. Efter mötet beger sig Carina Sehlin till Gamla Village, en nattklubb som lånar ut lokalen kostnadsfritt. Här samlas alla medlemmar som är uttagna i strejk och får information om dagsläget. Carina berättar om samordningen av strejkvaktschemat och delar ut Vårdförbundsplåster att sättas på dem som stöder strejken. Hon uppmanar också till klungbildning. Ni syns bättre om ni är fler som står tillsammans när ni delar flygblad. Tillbaka på avdelningen lämnar Carina den lista på sina medlemmar på Hälso- och sjukvårdsupplysningen och Resursen som kan vara strejkvakter. Efter en del ytterligare praktiskt arbete är det dags för lunch och reflektion över den första strejkveckan tillsammans med kollegan Margareta Bill, som funderar. Strejkvakter i Västmanland placerades på strategiska ställen. Medlemmarna har vant sig vid att hålla sig uppdaterade via förbundets webbplatser och många har skaffat e-postadress via Min sida. Det ställer höga krav på förbundets kommunikation även i fortsättningen. Carina oroar sig lite över de reaktioner man kan vänta när ett centralt avtal är klart, och betonar att det gäller att vara realist. Ett centralt avtal är bara en första legobit. Sedan gäller det att bygga vidare lokalt. Det blir nog en pedagogisk nöt att knäcka. På avdelning Västmanland råder nu full aktivitet. Förtroendevalda från Operation sitter och spånar uppslag till insändare medan andra kopierar flygblad. Carina och Margareta räknar insamlade namn och kommer fram till och då är inte hela dagens skörd inlämnad. Det är härligt att se vilket massivt stöd vi har. Man undrar varför vi ska behöva strejka när alla verkar tycka att vi ska ha en rättvis lön. Vi längtar ju till jobbet det är där vi vill vara. (Kanalen 4/08) Fyra kongresstillfällen Under det första hektiska halvåret samlades Vårdförbundets kongressombud tre gånger. Den första kongressen i mars gällde medlarnas förslag, och vid den tredje 28 maj tog kongressombuden ställning till ett slutbud från medlarna efter drygt fem veckors konflikt. Det antogs med 148 för och 50 emot. Mellan de två avtalskongresserna höll Vårdförbundet också första delen av den ordinarie kongressen. Den inföll 13 maj mitt under brinnande konflikt och ajournerades efter en dag för att återsamlas i november. Förutom valen till ny förbundsstyrelse, där Anna-Karin Eklund omvaldes till förbundsordförande, beslutade kongressen bland annat att anta den etiska koden för röntgensjuksköterskorna.

10 10 att skapa en rörelse Dialog och delaktighet I slutet av november, 26 27, återupptogs den ajournerade kongressen. Då skulle alla de idéer/motioner/förslag som kommit in behandlas. För att utveckla formerna för delaktighet och engagemang uppmanades medlemmar skicka in sina idéer direkt, utan formella krav eller krav på något konkret förslag till beslut. Bara under samlingsrubriken Arbetstidsmåttet fanns nästan 50 olika förslag. Totalt kom det in drygt 200 idéer/förslag/ motioner till kongressen från sammanlagt 132 medlemmar och förtroendevalda. Som förberedelse till den ajournerade kongressen arrangerades i oktober en webbdialog med alla kongressombud, som handlade om de framtidsfrågor som skulle behandlas av kongressen Vision 2018 och en översyn av Vårdförbundets organisation. Arbetet med Vision 2018 hade påbörjats redan 2007 och pågick parallellt med förhandlingarna om ett nytt avtal. Förbundsrådets ledamöter formulerade det första utkastet till visionen i augusti 2007 och utifrån detta embryo växte så småningom fram en slutprodukt som antogs av kongressen. Det, liksom andra beslut, var resultatet av en lång process inför och under kongressen, där många förtroendevalda och medlemmar deltog och därmed påverkade både process och slutprodukt. Alla idéer/motioner/förslag och alla underlag har hela tiden funnits tillgängliga på kongresswebben. Avdelning Östergötland Medlemmarnas idéer stöts och blöts Inför Vårdförbundets kongress i maj förberedde sig ombuden på olika sätt genom att läsa på och diskutera med medlemmar, förtroendevalda och varandra. Kanalen var med när kongressombud och förtroendevalda i Östergötland pratade om motioner och idéer. Alla ombud har till uppgift att under hela kongressperioden prata med medlemmar om viktiga frågor och ta till sig deras synpunkter och idéer, något som blir allt angelägnare när kongressen närmar sig, påpekar Anneli Gåverud, kongressombud och vice ordförande i avdelningen. Just nu, när förhandlingar om nytt avtal pågår, är det svårt att prata med medlemmar om annat än lön, säger Hedvig Axén och Gunnel Möller tillägger. Men vi försöker väva in andra frågor i lönediskussionerna, som arbetstider. Ett sätt att engagera medlemmarna inför kongressen är att marknadsföra förbundets webbplats och visa hur medlemmarna kan påverka genom att skicka in idéer och motioner. Den här februaridagen är uppgiften just att diskutera det som kommit in till kongressen, och mötesdeltagarna delar in sig i tre grupper efter områden: arbetstid och villkoren inom ambulanssjukvården, lön och utbildning samt yrke, samhälle och Vårdförbundets organisation. Efter en timmes diskussion redovisar varje grupp vad de kommit fram till och vad de vet om medlemmarnas ståndpunkter i de olika frågorna. En del känns självklart medan annat behöver kompletteras med fakta och synpunkter från medlemmarna innan det är dags att fatta beslut på kongressen. Vi har kommit en bit på väg, men behöver fortsätta både diskussioner och förankring bland medlemmarna, sammanfattar Anneli Gåverud, avdelning Östergötland som på sin agenda har många tillfällen till detta fram över e-postutskick och cafékvällar för medlemmar, träffar för förtroendevalda och kongressombud. Bland annat. (Kanalen 2/08) Kongressombud och förtroendevalda i Östergötland diskuterade motioner inför majkongressen.

11 att skapa en rörelse 11 Direktsänd kongress Året 2008 innebar ett genombrott för informationsteknologin i Vårdförbundets strävan att bli ett förbund i världsklass och skapa nytt värde i medlemskapet. Det skedde framför allt genom att utveckla möjligheterna att använda sig av internet, och göra den egna webbplatsen till en informations- och kommunikationscentral. Inför kongressens första del kunde intresserade på webbplatsen följa tre kongressombud i deras förberedelser och funderingar, och även följa deras arbete under kongressen. Till del 2 i november blev det premiär för direktsändning på webben från kongressen i Nynäshamn. Möjligheten att direkt följa kongressförhandlingarna utnyttjades av många. Ökat medlemsantal Efter uppsägningen av avtalet med skl och Pacta hösten 2007 vände den neråtgående trenden avseende Vårdförbundets medlemsantal. En kraftig tillströmning av medlemmar skedde under första kvartalet Trots att ett antal medlemmar lämnade förbundet efter konflikten slutade året med en ökning av medlemsantalet på drygt medlemmar (se medlemsstatistik sidan 31). För år 2008 satte förbundsstyrelsen målet att 60 procent av de studerande vid grundutbildningarna till biomedicinsk analytiker, röntgensjuksköterska och sjuksköterska skulle vara medlemmar i Vårdförbundet vid årets slut. Som ett led i arbetet rekryterades bland annat 13 studenter från nio utbildningsorter till Vårdförbundsambassadörer med uppgift att värva medlemmar på plats. Vid årets slut var anslutningen bland studenterna 41 procent. Vårdförbundet lyckades inte nå målet då vi inte varit tillräckligt närvarande bland studenterna och inte lyckats med att tydliggöra medlemsnyttan för dem. Stöd till enskilda medlemmar En grundläggande del av det vardagsfackliga arbetet är stödet till enskilda medlemmar som får problem i sin anställning eller sitt yrkesutövande. Till största delen sker detta lokalt, ibland efter konsultation med Vårdförbundets Den 28 maj sa Vårdförbundets extrainkallade kongress ja till det andra avtalsförslaget från medlarna.

12 12 att skapa en rörelse nationella kansli. En mindre del går dock så långt att de hanteras centralt. Denna verksamhet tar en inte oansenlig del av förbundets resurser i anspråk och utgör en viktig del av värdet i medlemskapet. Syftet är att tillvarata enskilda medlemmars rättigheter och Vårdförbundets intressen i lokala och centrala förhandlingar samt rättsprocesser. Exempel på orsaker till det dryga tiotalet centrala tvisteförhandlingarna under 2008 är: avskedande, uppsägning på grund av personliga skäl, avstängning samt kollektivavtals- och lagbrott. Förbundsstyrelsen har beviljat rättshjälp till ett antal med lemmar. Utöver dessa tvister har förbundet drivit ett antal konfliktrelaterade tvister, vilka sedan avskrevs som ett led i den centrala uppgörelsen. lo-tco Rättsskydd ab har fått ett antal försäkringsärenden som avser medlemmar med arbetsskador för bedömning efter handläggning på Vårdförbundets kansli. Ett 20-tal har bedömts vara möjliga att driva vidare. Ett hundratal ansvarsärenden har hanterats på Vårdförbundets nationella kansli varav drygt hälften var pågående sedan tidigare år. Dessa utgör endast en del av de ansvarsärenden där medlemmar tar kontakt med Vårdförbundet och får stöd av förtroendevalda och ombudsmän på de lokala avdelningarna. Inkomstförsäkringen Vårdförbundets inkomstförsäkring för arbetslösa medlemmar som har haft en lön över taket i arbetslöshetsförsäkringen började gälla från 1 januari Den ingår i medlemsavgiften till Vårdförbundet och omfattar de som också är medlemmar i A-kassan. 46 medlemmar fick utbetalningar från inkomstförsäkringen under året. Novemberkongressen i Nynäshamn direktsändes på webben.

13 att skapa en rörelse 13 Vårdförbundsveckan Vecka 47 genomfördes Vårdförbundsveckan för sjätte året i rad. Precis som under tidigare år stod mötet mellan medlemmar och förtroendevalda i fokus. Temat för årets Vårdförbundsvecka var Yrke Värde Lön. Bland de lokala avdelningarnas arrangemang fanns chefsinternat, medlemsutbildning, föreläsningar om bemötande i vården, jämställd vård och vårdens ledarskap, tävlingar och medlemsmingel med teater på veckans tema. Här befinner vi oss så går vi vidare Kongressbeslut Vision 2018 för hälsa och helhet antogs. Tre strategiska fokusområden antogs: Säker vård, Profession, Villkor. Översyn av Vårdförbundets organisation ska göras. En idé om Vårdens ledarskap antogs. Den utbildningspolitiska idén antogs. Lönepolitiska mål antogs. Stadgeändring. Vårdförbundet ställer sig bakom Klimatuppropet. Vårdförbundet ska utarbeta en miljöpolicy under Vårdförbundet ansöker om medlemskap i Rättvisemärkt. Kongressen antog ett uttalande om papperslösas rätt till vård som lämnades direkt till statsminister Fredrik Reinfeldt, som var gäst på kongressen. Här befinner vi oss så går vi vidare Under året sattes Vårdförbundets arbete med att skapa ett förbund i världsklass på hårda prov. Vi genomförde en framgångsrik avtalsrörelse på det kommunala avtalsområdet, ökade värdet i medlemskapet och utvecklade den interna dialogen i förbundet. Det ger en god grund för vårt fortsatta arbete med värderingsförändringen och får betydelse för alla avtalsområden. Efter avtalskongressens nej till medlingsförslaget formerade ett enigt förbund sig till en slagkraftig konfliktorganisation med välplanerade och strategiska varsel sam tidigt som medlingskontakter pågick. Budskapsplattform som formulerades och spreds i en kortversion nådde ut till medlemmarna. Våra budskap återkom i tidningsartiklar, radio- och tv-inslag och insändare över hela landet oavsett om det var enskilda medlemmar eller förtroendevalda som intervjuades. Vårdförbundet nådde ut med budskapen och vann även allmänhetens stöd. Under avtalsrörelsen hittade medlemmar och andra intresserade flera nya sätt att kommunicera om Vårdförbundets frågor utanför de egna kanalerna via chattar, bloggar och på sajter som Facebook och Youtube. De nya medierna som kan användas för att skapa engagemang och konstruktiva samtal är nu prövade i skarpt läge. Det påverkar vår organisation och bidrar till en större öppenhet och ökat deltagande från medlemmar. Avtalsrörelse och konflikt liksom kongressförberedelser blev tillfällen att utveckla medlemsdemokratin med nya former och metoder för påverkan, delaktighet, deltagande och inflytande. Dialogen och nya sätt att skapa engagemang och kreativitet kring Vårdförbundets frågor om lön och yrke har utvecklats. Processen har varit demokratiskt genomgripande och politiken formulerad runt sambandet Yrke Värde Lön är efter avtalsrörelsen och kongressen väl förankrad. Lönebildning är ingen teknisk avtalsfråga och demokrati ingen formfråga det handlar i båda fallen om att skapa en rörelse. Vision 2018: Hälsa och helhet är vårdens grund.

14 14 värderingsförändringen av våra yrken en bit på väg Värderingsförändring av våra yrken Vision 2018: Vården är kunskapsbaserad som grund för ständiga förbättringar. Röntgensjuksköterskan respekterar individens rätt till självbestämmande och ger stöd i hans/hennes beslut. Röntgensjuksköterskan tar ansvar för vårdens/verksamhetens utveckling. Röntgensjuksköterskan visar respekt för andra yrkesutövares kunskap. Röntgensjuksköterskan bevarar och skyddar miljön. Utdrag från Yrkesetisk kod för röntgensjuksköterskor Arbetet med att stärka och utveckla våra yrken är en förutsättning för att få tillstånd en värderingsförändring. Det är därför vi lyfter fram behovet av att förbättra vårdmötet och vårdmiljön och deltar aktivt i den vårdpolitiska diskussionen. Professionaliseringen av våra yrken fortsätter och nu har alla fyra en egen yrkesetisk kod. Utvecklingen, såväl inom vården som inom våra kunskapsområden, ställer nya och större krav. Med ett akademiskt ämne som ska förvaltas och utvecklas måste utbildningen ge en grund inte enbart för att utöva yrket utan också för att utveckla yrket och kunskapen. Utbildningen måste därför ha ett innehåll som ger hela den akademiska grunden samtidigt som det ger praktisk träning för att utöva yrket. En utbildning på avancerad nivå kommer att behövas för att upprätthålla våra professioner och färdigheter i yrket. Det fastslogs av kongressen i den utbildningspolitiska idén.

15 värderingsförändringen av våra yrken en bit på väg 15 en bit på väg Etisk kod för röntgensjuksköterskan På kongressen den 13 maj fattades beslut om att ansluta Vårdförbundet till principerna i den yrkesetiska koden för röntgensjuksköterskor. Den hade arbetats fram av Svensk förening för Röntgensjuksköterskor (sfr) och Vårdförbundet gemensamt. Syftet med den yrkesetiska koden är att vara en vägledning för röntgensjuksköterskan i etiska resonemang och ge stöd i det dagliga arbetet. Den yrkesetiska koden kan användas som underlag vid till exempel medarbetarsamtal, lönesamtal eller nyanställning för att stärka röntgensjuksköterskan i hans/hennes kompetensområde. Den yrkesetiska koden tydliggör att röntgensjuksköterskan har ett eget yrke i grunden. Men professionaliseringen är inte klar med det utan fortsätter. Arbetet med att formulera och avgränsa det egna kunskapsområdet är tydliggjort för tre yrken. För röntgensjuksköterskan pågår det arbetet och det kommer att vara en viktig uppgift där Vårdförbundet är en naturlig samarbetspartner med Svensk förening för röntgensjuksköterskor. Internationella yrkesdagar 2008 blev det år då Vårdförbundet på allvar lyfte fram alla fyra yrkesdagar, som genomfördes på likartat sätt. Anna- Karin Eklund besökte en arbetsplats för respektive yrke och gratulerade till dagen. Huvudslogan var Vår kunskap din trygghet. Affischer och kort som beskrev respektive yrkes bidrag till verksamheten hade tagits fram. Att Vårdförbundet uppmärksammade yrkesdagarna lite extra detta år var också ett led i värderingsförändringen. Biomedicinska analytikerdagen firades 15 april, sedan följde Barnmorskedagen 5 maj och Sjuksköterskedagen 12 maj. Röntgensjuksköterskedagen inföll 8 november. Kunskap ska värderas Vårdförbundets yrkesgrupper har tagit ytterligare steg för att bli värderade efter de kunskaper och den akademiska utbildning de har. Kärnan är att kunskap ska värderas, att den enskilde medlemmens bidrag till verksamhetens utveckling ska vara en grund för lönen och lönespridningen. Därför är texterna i 2008 års avtal med skl och Pacta viktiga, eftersom de slår fast detta. Att begreppet kunskap är infört i avtalstexterna är något helt nytt. Det ger oss möjlighet att visa att barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor ska värderas på ett annat sätt och på en annan nivå än tidigare. För att nå dit behöver vi också få en ökad lönespridning. Det ska ske bland annat genom att prioritera specialistutbildade och funktionsutbildade så att lönen speglar den ökade kunskapen men också för att avhjälpa den brist som funnits länge. Under 2008 blev bristen åter aktuell. Vårdförbundet belyste problemet både genom egna undersökningar och i kommentarer till rapporter från Socialstyrelsen, Högskoleverket, ams och scb. Alla talade samma språk. Bristen på specialistutbildade sjuksköterskor och svårigheten att rekrytera kommer bara att förvärras om inget görs. Läget innebär redan ett hot mot patientsäkerheten. Det recept som Vårdförbundet för fram är: bättre förmåner under utbildningstiden, högre lön för den nya och fördjupade kunskapen och en arbetsorganisation som tar vara på kunskaperna. Det är inte rimligt att löneskillnaden efter en vidareutbildning handlar om några hundralappar eller i bästa fall en tusenlapp i månaden, påpekade Anna- Karin Eklund i ett uttalande i maj. Specialist- och funktionsutbildningar är en förutsättning för att ny och fördjupad kunskap ska tillföras verksamheten, användas och därigenom förbättra säkerhet och kvalitet i vården och vårdmötet. En guldgruva Texten i avtalet med skl och Pacta är en guldgruva för den som vill argumentera för en annan värdering av våra yrken. Här finns en röd tråd att följa: kunskap fördjupning löne spridning. I avtalet finns också en fastslagen lägsta lön för den som varit anställd i yrket minst ett år, kr, från och med mars Men i flera lokala löneöversyner under året har höjningen av lägstalönen redan genomförts. De lokala avtalen skiljer sig en del från varandra. Av dem som slöts 2008 har flera lokala avdelningar slagit ihop två löneöversyner, medan andra valt det centrala avtalets ingång med löneöversyn varje år. I avtalet finns det utrymme för många förhandlingstillfällen, något vi tidigare har tjänat på. Nu kommer vi att kunna se effekten av olika typer av överenskommelser under samma period.

16 16 värderingsförändringen av våra yrken en bit på väg Samspelet centralt lokalt Att enskilda arbetsgivare under avtalstiden skyllt sin oförmåga på skl och vice versa och även på Vårdförbundet ledde till ett slags Moment 22. Vi ville styra upp detta genom att peka på varje arbetsgivares eget ansvar och i förhandlingarna med skl yrkade vi på lokal konflikträtt. Resultatet av den diskussionen blev nya skrivningar i avtalet med skl och Pacta om att de centrala parterna har ett ansvar för att den lokala lönebildningen fungerar. Man ska gemensamt inventera lokala erfarenheter med speciell uppmärksamhet på avstämning efter löneöversyn, undersöka vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik lokal löneprocess, varefter parterna gemensamt presenterar inventeringen. Man beslöt också inrätta ett forum för att aktivt diskutera löneavtalet under avtalsperioden. Där kan arbetsgivare eller Vårdförbundet ta upp och reda ut problem och utgångspunkten är att avtalet ska leva under hela avtalsperioden som gäller fram till Det garanterade utfallet blev 4 procent för 2008, 3 procent för 2009 och 2 procent för För chefer finns ett garanterat utrymme som inte är preciserat i siffror. Arbetstiden en het fråga Arbetstiden är en fråga som även påverkar värderingen av kunskap och yrke. Hur vi använder arbetstiden påverkar den individuella löneutvecklingen men det påverkar också vårdmiljön. När på dygnet ska kunskap finnas tillgänglig och hur får vi arbetstider som främjar hälsa? Arbetsgivarens hantering av den nya arbetstidslagen ledde till att arbetstidsfrågan togs upp i avtalsförhandlingarna. Det resulterade i en möjlighet att begränsa dygnsvilan, men även en protokollanteckning om att dygnsvila enligt arbetstidslagen (atl) så långt det är möjligt bör följas vid förläggning av ordinarie arbetstid. Verksamhetens behov lyfts fram och ska bedömas och det gäller såväl det enskilda vårdmötet som hela vårdmiljön. En kartläggning av frekvensen avbrott i dygnsvila under beredskap pågår. Kartläggningen omfattar även vilka verk - samheter som tillämpar beredskap. Det partsgemensamma arbetet med att följa upp protokollanteckningen om hälsosamma arbetstider startade under hösten. Det pågår också en analys av forskningsresultat kring hälsosamma arbetstider som ska användas i det fortsatta arbetet mellan parterna. Vision 2018: Vi skapar förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

17 värderingsförändringen av våra yrken en bit på väg 17 Nyckelroll i vården Opinionsarbetet under året och avtalsrörelsen gjorde att Vårdförbundets yrkesgrupper blev mer synliga också för verksamhetschefer och arbetsgivare. Det visade inte minst diskussionerna om dispenser och eventuell samhällsfarlighet under konflikten. Det blev tydligt hur viktigt det är för verksamheten att till exempel laboratorier och röntgen fungerar. Kanske är det de biomedicinska analytikerna som tagit det största klivet ur anonymiteten Så skrev Vårdfacket nr 6 apropå att flera av de strejkvarsel som arbetsgivaren bedömde som samhällsfarliga var just analysarbete av olika slag. Detta uppmärksammades bland annat i Västra Götaland och i Stockholm, där arbetsgivaren ville undanta flera laboratorier, där Vårdförbundet varslat om strejk. Konflikten tydliggjorde också sjuksköterskornas nyckelroll för att kommunerna ska klara ansvaret för den kommunala hälso- och sjukvården. En annan positiv effekt blev att konflikten tvingade fram nya sätt att organisera arbetet, som man sedan fortsatte med. På en akutmottagning ändrade man exempelvis ru- tinerna så att alla yrkesgrupper fick ett gemensamt möte med patienten istället för att vänta in varandras olika möten. Det går alltså att konstatera att avtalsrörelse och konflikt satte strålkastaren på flera av Vårdförbundets huvud frågor värdering av kunskap, vårdens organisation och medlemmarnas betydelse för god vård. Lönepolitiskt projekt Vårdförbundet har under 2008 deltagit i ett forskningsprojekt med namnet Individuell lön på arbetsplatsen konsekvenser för partssystem och förvaltningar (startat 2006), lett av forskarna Lotte Alsterdal och Jan Wallenberg. I referensgruppen, som består av arbetsgivare, verksamhetschefer och fackligt förtroendevalda, representeras Vårdförbundet av Carola Andersson från avdelning Östergötland. Vi är indelade i arbetsgrupper som har till uppgift att leverera dilemman till forskarna, det vill säga konkreta exempel på vad som händer när man inför individuell lönesättning på en arbetsplats. Det blir ofta kollision med verkligheten, eftersom många arbetsplatsnära chefer har ett omöjligt uppdrag ingen Internationella Biomedicinska analytikerdagen Laboratoriet är vårdens hjärta På Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge firades den internationella yrkesdagen för biomedicinska analytiker på flera sätt för att synliggöra professionens roll och betydelse i vården. I centralhallen visade tio olika laboratoriespecialiteter upp sin verksamhet för allmänhet och intresserade med postrar och demonstrationer. I en annan del av sjukhuset talade Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund om biomedicinska analytikers stora betydelse för välfärden och folkhälsan. Att planera och genomföra analyser för att spåra sjukdom och ohälsa är ofta avgörande för att veta vilka övriga åtgärder som behövs. Då måste det finnas många olika kompetenser i vården för att den ska bli säker och vi kan ge rätt vård. Maja Fuchs, som arbetar på laboratoriet för närvård och preanalys, konstaterade att 60 procent av alla diagnoser grundar sig på resultat som biomedicinska Internationella yrkesdagen för biomedicinska analytiker firas den 15 april varje år. analytiker på olika laboratorier tagit fram. Och hon sammanfattade. Laboratoriet är vårdens hjärta.

18 18 värderingsförändringen av våra yrken en bit på väg möjlighet att påverka budgeten men fullt ansvar för verksam heten. En del får inte ens lönesätta medarbetarna på den egna enheten. En annan slutsats Carola Andersson drar är att lönefrågan är större och mer komplex än att parterna själva kan lösa den, som att lönesättningen av kvinnor med akademisk utbildning har så stark koppling till genusfrågan det påverkar mycket mer än våra avtal. Därför hade det varit intressant att ha med politiker i arbetet. Resultatet av det lönepolitiska forskningsprojektet kommer hösten 2009 i bokform. Lugnt i privata och statliga sektorn På de privata och statliga avtalsområdena var 2008 ett mellanår med löpande centrala avtal. Nytt avtal slöts med Arbetsgivaralliansen och förberedande diskussioner inför kommande avtalsförhandlingar pågår i arbetsgrupper med Vårdföretagarna. Indragen examensrätt Under hösten drog Högskoleverket in examensrätten för flera program med inriktning på Vårdförbundets yrkesgrupper. När Karolinska institutet miste examensrätten för sjuksköterskeutbildningen framförde Vårdförbundet allvarlig kritik mot ledningen för ki. Det är skamligt att ett av Europas största medicinska universitet och Sveriges största centrum för medicinsk utbildning och forskning inte ens lyckas hålla en miniminivå på sjuksköterskeutbildningen, skrev Anna-Karin Eklund i en debattartikel i Dagens Medicin i december. Vårdförbundet betraktade denna brist på agerande som en indikation på att ki:s ledning nedvärderar sjuksköterskeprofessionen. Ytterligare ett tecken på denna nedvärdering var att årets löneöversyn för Vårdförbundets medlemmar på Karolinska Universitetssjukhuset väntades landa på en nivå endast promille över avtalets lägsta nivå. Enligt sjukhusledningen skulle detta uppvägas av det mervärde det innebär att arbeta på just detta sjukhus. Anna-Karin Eklund uppmanade ledningen för Karolinska institutet och Karolinska Universitetssjukhuset att ta sitt ansvar och visa att de förstår allvaret i situationen med förlorad examensrätt och frustrerade medarbetare: Vi kan inte acceptera en fortsatt dränering av kunskap ur verksamheten. Det måste finnas finansiering för att rekrytera kvalificerade lärare till sjuksköterskeutbildningen och för att betala löner utifrån den kunskap som behövs på sjukhuset. Vision 2018: Utvecklingen av våra kunskapsområden förbättrar vården.

19 värderingsförändringen av våra yrken en bit på väg 19 Kollega till Kollega I arbetet för att bli ett förbund i världsklass skapar Vårdförbundet nya mötesplatser för medlemmarna. På den webbaserade mötesplatsen Kollega till Kollega är avsikten att utveckla det kollegiala utbytet. Alla har inte möjlighet till kollegiala samtal på arbetsplatsen om yrkesmässigt påfrestande situationer eller där man känner att man inte räcker till. Här kan intresserade dela med sig av sin kunskap och erfarenhet och få en samtalspartner att resonera med. Under 2008 har arbetet inriktats på att utveckla tekniken och utbilda samtalspartners. Hittills har tio medlemmar utbildats och fler står på kö. Intresset för att bli samtalspartner är stort men än så länge är användarna få, vilket stämmer med andra organisationers erfarenheter. Marknads föringen är under utveckling, vilket sker både på webbplatsen och i Vårdfacket. Förändringskraft I december 2007 beslutade regeringen att bidra med fem miljoner kronor till Vårdförbundet för utbildningsinsatser och rådgivning till medlemmar i ett projekt som syftar till att främja en mångfald av utförare inom den kvinnodominerade branschen hälsa, vård och omsorg. Under 2008 drog projekt Förändringskraft i gång och ska pågå till halvårsskiftet Projektet är ett samarbete mellan Vårdförbundet, Jobs & Society, Nyföretagarcentrum, Sveriges Kommuner och Landsting och Swedbank. Ett kansli inrättades hos Vårdförbundet. Utbildningsmaterial har producerats, fyra regionala team har bildats som har haft en workshop för att komma igång och inspirationsträffar har ordnats för intresserade. En forskargrupp i Linköping är kopplad till projektet för utvärdering. Röntgensjuksköterskans dag i Huddinge En egen dag är viktig liksom en egen etisk kod Firandet av Röntgensjuksköterskans dag den 8 november tjuvstartade redan dagen innan på röntgenkliniken i Huddinge. Det blev både tårta och besök av Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund, som hade med sig en present. Det var en inramad tavla med den nyligen antagna yrkesetiska koden för röntgensjuksköterskan, den första i världen och ett mycket viktigt steg för professionen, sade Anna-Karin och tillade. En egen dag är viktig och ger möjlighet att fundera lite extra på sitt yrke och dess betydelse för vårdens utveckling. Jag hoppas att ert nästa steg blir att bestämma vad ert kunskapsområde ska heta. Det är betydelsefullt när man ska förklara sin kunskap för andra. Vårdchefen Pirjo Kontkanen visade runt på klinikens 20 laboratorier, där sammanlagt 90 röntgensjuksköterskor arbetar. Hon berättar att det är vid sådana här tillfällen, när hon visar och berättar om verksamheten, som hon verkligen inser vilken bra avdelning hon företräder. Och gåvan från Anna-Karin Eklund den inramade tavlan med den yrkesetiska koden skulle få en central plats på röntgenkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Förbundsordförande Anna-Karin Eklund firade Röntgensjuksköterskan dag på röntgenkliniken i Huddinge.

20 20 värderingsförändringen av våra yrken en bit på väg Avdelning Blekinge Inte nöjda, men åt rätt håll Att förändra värderingen av våra yrken görs inte i en handvändning. I Blekinge har Vårdförbundet arbetat med den inriktningen sedan början av 2000-talet. När det gäller 2008 års avtal arbetade man fram ett lokalt avtal utifrån det centrala. Parterna gjorde en verksamhetsanalys som bildade underlag för prioriteringar, som i sin tur blev till utgångspunkter för lönediskussioner. Ambitionen är att det ska ske på arbetsplatsnivå. På så sätt ska löneprocessen integreras i verksamheten, säger Annika Wåhlin, avdelning Blekinges ordförande. Hon har när det här skrivs i januari 2009 just undertecknat ett löneprocessdokument. Där redogör Vårdförbundet och landstinget Blekinge för sin gemensamma syn på hur löneprocessen ska gå till. Att arbeta så har stora fördelar, menar Annika. Att inte isolera sig på sin egen kammare utan sätta sig ned tillsammans och omsätta det centrala avtalet till lokala förhållanden är en klar framgångsfaktor. Vi har högt i tak och en ömsesidig respekt och förståelse för varandras ståndpunkter. Vi är ju inte överens om utfallet men har ändå hittat kärnan att verksamheten måste delta och att mål och resultat hör samman med löneutvecklingen. Men det går för långsamt. Landstingsledningens syn, som uttrycks i det partsgemensamma löneprocessdokumentet, är inte tillräckligt förankrat. Det når inte ända ut till de enskilda enheterna av olika skäl. Ett är att det inte alltid är den verksamhetsansvariga och därmed lönesättande chefen som involveras, utan att man ser lön som en ren personalfråga. Så visst finns det bromsar, men vi har fått tydliga signaler från förtroendevalda att parternas gemensamma syn på löneprocessen har nått ut i verksamheten. För landstinget hade man slagit samman löneöversynerna 2007 och 2008, som gav åtta procent. Av de löne översynerna med de fem kommunerna är bara ett en sammanslagning av Det avtalet gav tio procent. Övriga kommunala avtal är ettåriga. Annars är vi restriktiva mot sammanslagningar av avtal. Det är bra med många tillfällen att prata lön. Och avtalet med Sveriges Kommuner och Landsting betyder så mycket mer även om man ibland undrar om en del arbetsgivare bara förstår siffror... När det gäller kommunerna är de väldigt olika i kontakterna med Vårdförbundet. En del förhandlar bara via e-post, medan andra sätter sig ner och resonerar. Det är en väldig styrka att ha en avtalstext att utgå från. Men man måste träffas, som Annika säger. Då finns det tillfällen till parallell folkbildning om Vårdförbundets medlemmars yrken, vilket avdelning Blekinges förtroendevalda tagit fasta på. Vi har resonerat mycket med både politiker och tjänstemän och fått en större förståelse för våra yrkens betydelse i vården. Bland annat har flera kommuner insett att det behövs fler specialistutbildade sjuksköterskor på äldreområdet. Högskolan i Blekinge ska starta utbildningar, kanske som en följd av aktiviteterna kring avtalsrörelsen. Vi är som sagt inte nöjda med hastigheten och nivå erna, men det går åt rätt håll, säger Annika Wåhlin. Hon berättar också att landstinget har gjort en del överenskommelser inför 2009 års förhandling att lägsta lönen på kronor ska gälla alla fast anställda från november 2008 utan karensår. Annika Wåhlin är ordförande i avdelning Blekinge. Fotograf: Pär-Ola Ingemansson