Standardisering och styrning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Standardisering och styrning"

Transkript

1 Elizabeth Martinell Barfoed, fil dr i socialt arbete, Centrum för Professionsstudier (CPS), Malmö högskola, tel: Standardisering och styrning om standardiserade intervjuer i socialt arbete Introduktion Standardiserade bedömningsinstrument lanseras som en del i rörelsen mot ett mer mätbart, transparent och evidensbaserat socialt arbete (Jergeby 2008). Ett exempel är ASI (Addiction Severity Index) som introducerades i Sverige i mitten av 1990-talet och idag har bred spridning inom svensk socialtjänst och kriminalvård. Mer än hälften av missbruksenheterna inom socialtjänsten använder ASI (Abrahamson & Tryggvesson 2009). Resultaten används idealtypiskt på tre olika nivåer: 1. De data som samlas in vid en personlig intervju mellan klient och socionom används för individuell vårdplanering. 2. På organisationsnivå används dessa data för kartläggning och planering av verksamheten. 3. De aggregerade data som genereras kan användas för statistik, men även forskning (Socialstyrelsen 2009). Resultaten av intervjun matas idealt sett in i för ändamålet avsedda nationella databaser (exempelvis ASI-net och KRIM-net). 1 ASI-intervjun är enkätliknande med i huvudsak förutbestämda svarsalternativ. Socionomen ställer frågorna och klientens svar markeras i rutor med standardiserade svar av typen Ja, Nej, X (kan eller vill ej svara), och N (ej relevant) (Socialstyrelsen 2009). Vid frågor som kräver särskilda förklaringar finns ett litet utrymme avsett för skriftliga kommentarer. ASI kallas ibland standardiserad intervju (Anderberg & Dahlberg 2009), men det är socionomen som håller i pennan och fyller i kryssen i formuläret. ASI har i 1 I september 2012 fanns ASI-intervjuer inmatade i det nationella datasystemet, e-post av Joel Kobberstad, delägare i Råbe & Kobberstad. Kommunerna har själva möjlighet att ta ut sin statistik från databasen. 61% av svensk missbruksenheter använder ASI idag, e-post fil dr Siv Nyström, Socialstyrelsen, september

2 korta ordalag transformerats från ett kvantitativt forskningsinstrument skräddarsytt för vietnamveteraner i missbruksbehandling i USA till ett bedömningsinstrument med socialarbetare som användare. Syftet med standardisering är att kunna jämföra enheter med varandra. Standardisering förutsätter kvantifiering det är utifrån siffror och värden fenomen beskrivs, analyseras och bedöms. Med de standardiserade instrumenten belyses och regleras önskvärda och icke-önskvärda beteenden för att styra och/eller för att förebygga skada (Star & Lampland 2009). Standardisering medför att erfarenheter reduceras. Till synes enkla frågor som att sätta kryss för etniskt ursprung kan vara svåra att besvara: Often, individuals are forced to self-silence some aspect of their lineage / / (ibid.:10). Kritiker menar att kraven på standardisering riskerar att göra formen viktigare än innehållet (Gubrium, Buckholdt & Lynott 1989). Förespråkare menar dock att mätbarhet både är ett krav för utvärdering och kvalitet i socialt arbete (jfr Jergeby 2008). Som fenomen betraktat är de standardiserade bedömningsinstrumenten (SBI) intressanta att studera på olika nivåer. Metoder är förankrade i en given tid utifrån dess historiska förutsättningar. Politiskt klimat, samhälleliga trender vad gäller offentlig förvaltning och infrastrukturstöd (exempelvis IT) bidrar till hur metoder i socialt arbete konstrueras. Ur ett strukturellt perspektiv kan standardiserade instrument som ASI användas som styrningsinstrument för att möta krav på utvärderingsbara, konkurrenskraftiga och uppföljningsbara verksamheter (Abrahamson & Tryggvesson 2009). På organisationsnivå finns möjligheten att studera hur organisationer anpassar sig till de metoder som förespråkas av statsförvaltningen. För professionen finns frågor som rör legitimitet och självständighet (jfr Karlsson & Svensson 2008; Brante 2009; Bergmark & Lundström 2011). I detta paper är det i första hand den sistnämnda infallsvinkeln som berörs, men dessa olika nivåer är sammanflätade och därför behöver standardiseringen belysas ur flera perspektiv. Socialkonstruktionistisk analys används för att analysera hur språk både konstruerar och befäster olika praktiker (Berger & Luckmann 1966/1998). När konstruktioner av olika verklighetsversioner analyseras är språket centralt; genom att studera interaktionen i mötet mellan socialarbetare och klient kan metoder i socialt arbete närstuderas och sättas i ett sammanhang. I korthet: Hur påverkar förändrade samtalsformer det sociala arbetet? 2

3 Problemformulering I socialt arbete finns klassiska spänningar som rör kontroll och stöd. Hur ska socialarbetare betraktas? Som Foucaults normalitetsdomare eller som professionella medmänniskor? Eller som byråkrater, starkt begränsade av lagar och förordningar med krav på handläggning och redovisning? En rad aktörer gör anspråk på att förstå och förklara det sociala arbetets praktik men vems röst är det som hörs i mötet klientsocionom (Jokinen, Juhila & Pösö 1999:19) och hur regisseras deltagarnas röster? Att lyssna till välfärdsstaten genom att studera interaktion kan kasta ljus över aktuella metoder i en större kontext (jfr Seltzer et al 2001). De samtal som förs med klienter i socialt arbete har av tradition trots att de är uppgiftsorienterade haft en relativt öppen form. Samtalen kan sägas tillhöra socionomprofessionens handlingsutrymme (Lipsky 1980). Dessa samtal sker dock i hög grad bakom slutna dörrar där klienten och socialarbetaren utifrån en given agenda själva navigerar. En granskning av hur det vardagliga sociala arbetet utförs var länge relativt sällsynt (Johansson 1997). Idag finns en rad studier av institutionella samtal (Agar 1985) i en svensk/nordisk kontext, (ett axplock: Berg Sörensen 1995; Cedersund 1992; Cedersund & Olaison 2010; Hydén 1995; Jokinen, Juhila & Pösö 1999; Karvinen, Pösö & Satka 1999; Kullberg 1994; Mik-Meyer 2006; Seltzer et al 2001; Överlien 2006). Med tanke på omfattningen av det sociala arbete som dagligen bedrivs är det dock relativt få studier som ägnas interaktion i det svenska sociala arbetet. Forskning om interaktionen i-sig har viktiga bidrag att ge om görandet av socialt arbete hur går det till när det standardiserade samtalet klient-socialarbetare vecklas ut? Vilka är de professionella konsekvenserna? Socialt arbete är starkt påverkat av trender och ideologier. Att framhålla bestämda metoder/arbetsredskap har historiskt och internationellt visat sig vara sätt att hävda kompetens och legitimitet, både inåt och utåt i organisationen (Pettersson 2001). Det senaste decenniet har standardiserade bedömningsinstrument introducerats som ett sätt att erhålla mer säker kunskap (Jergeby 2008). En rad standardiserade instrument har lanserats under senare år, med varierad grad av standardisering exempelvis BBIC (Barns Behov i Centrum) inom barnavården, ASI inom missbrukarvården och BRA-fam 3

4 (rekrytering av familjehem i socialtjänsten). För att förstå hur det sociala arbetet förändras krävs studier som undersöker den interaktion som uppstår när dessa instrument används. Det övergripande syftet med texten är att studera den standardiserade intervjuns praktik i det svenska sociala arbetet. Frågeställningarna lyder: Hur hanteras instrumenten i interaktionen? Hur framställs klienten och den professionella genom denna interaktion? Vilka konsekvenser får deras interaktion för det sociala arbetet? Metod Det samlade empiriska materialet består av tre delar: 1. Deltagande observation under 8 standardiserade intervjuer (5 inom kriminalvårdens frivård och 3 inom socialtjänsten). 6 av dessa är ASIintervjuer och 2 är det standardiserade bedömningsinstrumentet IU (Integrerad Utvärdering). 2. För- och efterintervjuer med socionomer och klienter (se tabell). 3. Deltagande observation vid ASI-utbildningar (10 dagar) och fältanteckningar. Det empiriska materialet har samlats in från 2010 och är pågående. Många försök har gjorts att få deltagare, ibland har tiden varit ett hinder (upptagna socionomer), ibland har geografiskt avstånd komplicerat mitt deltagande. Klienter som inte kommit på avtalad tid har också försvårat empiriinsamlandet. Tillträdet till fältet har inte varit helt enkelt. Tre platser valdes slutligen efter besök där jag introducerat studiens upplägg för personalen: Ett frivårdskontor (fem intervjuer) och två socialkontor (tre intervjuer). Sammanlagt har fem socialarbetare följts. 2 Tabellen på följande sida visar hela det empiriska materialet i dagsläget deltagande observation vid de standardiserade intervjuerna och individuella intervjuer med socionom respektive klient. 2 I de empiriska exemplen kallas socialarbetaren utredaren och klienten har ett anonymiserat namn. 4

5 Intervjumaterialet har bandats och transkriberats ordagrant vid ett tillfälle fungerade bandspelaren inte. Detaljerade anteckningar fördes i direkt anslutning till intervjuerna. Från ASI-utbildningarna för socionomer där jag deltagit finns tio dagars fältanteckningar. Projektet godkändes av etikprövningsnämnden i Lund (Dnr 2010/584). Tabell 1. Empiriskt material i studien deltagande observation samt kvalitativa intervjuer. Kön Ålder c:a Bedömnings- Instrument Skattning socionom Återkopplingsintervju (S+K) Klientintervju/ eftersnack Socionom- Intervju Antal interv. Kristian 50 ASI soc X X X X 5 Patrik 25 ASI KV X X X X 5 Lars 50 IU soc - - X X 3 Roger 45 IU soc - - X X 3 Ali 25 ASI soc X X X X 5 Tom 45 ASI KV X X X X 5 Goran 25 ASI KV X X X X 5 Bosse 65 ASI KV - - X - 2 Summa Under studiens gång har även fältanteckningar insamlats, exempelvis från väntrummet. Frivårdens klienter har sällan kommit på avtalad tid, medan de tre intervjuer som utförts på socialtjänsten genomförts som planerat. Klienter som besöker sociala myndigheter är i behov av resurser (Johansson 1997). Att socialtjänstens klienter i högre grad än frivårdens klienter varit beroende av materiella resurser som ekonomiskt bistånd kan vara en anledning till denna skillnad. Informerat samtycke har getts skriftligt av klienten. Klienterna har i de flesta fall på förhand genom sin socialarbetare varit informerade om mitt önskemål att delta. Vid ett par tillfällen har socionomen valt att berätta i anslutning till intervjun. Vid ASIutbildningarna gavs först samtycke genom kursledarna (två stycken) därefter berättade jag om forskningsprojektet vid utbildningsdagarna de hade då möjlighet att avböja mitt deltagande. 5

6 Det idealtypiska användandet av ASI innehåller flera delar: En ASI grundintervju, ett moment där utredaren själv skattar intervjun, återkopplingssamtal klienten, samt en uppföljningsintervju 6-8 månader senare, med något färre frågor. IU-intervjun, ett svenskt instrument utformat i Sverige, har både en kvalitativ och en kvantitativ dimension där data kan genereras på gruppnivå. Även här finns IT-stöd och ett fastlagt frågeformulär (Sandell, 2012). Två av de empiriska exemplen kommer från denna IUintervju. Studiens huvudsakliga material härrör dock från ASI-intervjuer. Etnografiska studier om standardiserade bedömningsinstrument är svåra att finna. Ett exempel: En sökning på ASI + ethnography i databasen Summon gav inga träffar. Sökningar på standardized assessment och ethnography gav fyra träffar i Summon (inga som rör ASI). Sökningar på ASI ger dock träffar. Denna forskning rör dock i första hand instrumentets psykometriska egenskaper som inte är i fokus i denna text. En överblick av dessa studier visar att exempelvis är vida spritt i Europa, men också i andra delar av världen, t ex i Kina. För att belysa mina analytiska poänger har jag hämtat inspiration från samtalsstudier i socialt arbete (detta sökande är under arbete ). De ASI-intervjuer som studerats inom kriminalvården har alla (fyra) varit del i en personutredning inför en kommande rättegång. Klienterna har varit misstänkta för brott och frivården har haft att utreda deras personliga förhållanden för att avgöra huruvida frivårdens insatser (t ex övervakning, fotboja och samhällstjänst) skulle kunna vara aktuella för klienten. Förslaget som lämnas till domstolen kan ha betydelse för vilken påföljd som väljs. 3 I alla fyra ASI- intervjuer där jag deltog som observatör väntade klienten på en rättegång detta kan antas haft betydelse för hur intervjun vecklats ut. Under projektets gång har min yrkeskunskap både varit en tillgång och en belastning. Som före detta socialarbetare är jag väl medveten om samhällets definition av sociala problem, hanteringen av byråkratins krav på dokumentering och professioners krav på legitimitet ( inåt och utåt ) och därför möjligen alltför välbekant med den logik som råder på fältet. Dock tillhör jag en generation som inte arbetat med standardiserade intervjuer i den meningen är fenomenet nytt för mig (om att studera sitt eget fält, se Hall, Slembrouck & Sarangi 2006). 3 Svensson & Persson (2011) visar i en studie av frivården att standardiserade bedömningsinstrument mer sällan används som del i personutredningen (4,4 % år 2010). 6

7 ASI som regissör & aktör Utmärkande för ASI-instrumentet är dess enkätliknande karaktär med 180 förutbestämda frågor. Intervjuns sju livsområden följs enligt en på förhand given ordning, vilket innebär att interaktionen på förhand har en fast struktur. Frågorna har en hög detaljeringsgrad, vilket gör det svårt att avvika från manus. Ett exempel: Utredaren intervjuar Patrik, misstänkt för narkotikabrott. Intervjun föregår i ett samtalsrum inom kriminalvårdens frivård. Han är inte dömd tidigare. Vi befinner oss på livsområdet Alkohol: Utredare: Eh lever du tillsammans med någon som för närvarande missbrukar alkohol? Ja eller nej. (Patrik skakar på huvudet) eller använder icke-ordinerade narkotiska preparat? Är det någon som missbrukar narkotika? (Patrik skakar på huvudet) Nej (pennan raspar). Då kommer vi till hur du tillbringar din fritid. Med vem tillbringar du den största delen av din fritid? Och då är det några alternativ här: Familj eller anhöriga utan (betonat) aktuella alkohol- eller narkotikaproblem. Alltså familj eller anhöriga med alkohol- eller narkotikaproblem? Vänner utan dessa problem, eller vänner med [dessa problem]. Eller ensam. Patrik: Vänner utan dom problemen. Utredaren: Du tillbringar största delen av din fritid med vänner utan aktuella alkohol- eller narkotikaproblem. Ja. Är du nöjd med detta? Nej, ja, eller både och? Patrik: Ja, jag är nöjd. Utredaren: Du är nöjd. Citatet innehåller flera centrala delar av ASI-intervjuns särskilda logik. Interaktionen är tydligt regisserad formuläret styr, socionomen ansvarar för frågandet och klienten 7

8 svarar. Svaren är korta, ibland reducerade till huvudskakningar, och följer i denna passage formulärets språkbruk tätt. Korta instruktioner (understrukna) mjukar upp instrumentets kantighet. De på förhand givna frågorna påverkar också interaktionen på andra sätt. Begrepp som ätstörning visade sig inte vara så lätta att tolka för vissa klienter. Ett exempel från en ASI-intervju, området Psykisk hälsa: Utredare: Har du upplevt andra psykiska eller känslomässiga problem än de vi berört här, t ex ätstörningar tar man upp här, eller manier, som du själv Goran: (bryter in) Alltså jag hade störningar. Kunde inte äta, alltså, det hade hänt mig under en kort period. Jag hade familjeproblem. Jag hade problem med min sambo, alltså, det gick allting, på en månad allting hände. Och då mådde jag riktigt dåligt, då ville jag inte äta och så. Jag vet inte om det jag vet inte om man ska kalla det ätstörning och så, men. Utr: Ja. Du nämnde själv det här. Du hade ingen aptit om jag fattar dig rätt. Du mådde, du mådde psykiskt dåligt i alla fall under den perioden. Goran: Ja, det gjorde jag. Utr: OK. När var detta ungefär? Hur länge sen var det? Det var inte dom senaste 30 dagarna? Goran: Nej, inte senaste, men tidigare. Här används en diagnos i professionellt vardagligt tal kallat ätstörningar (eg. anorexia nervosa) för att ringa in eventuella problem. Frågan slår an en sträng hos Goran och utlöser en kort berättelse, som dock avslutas med en tveksamhet huruvida hans erfarenhet kan omfattas av begreppet ätstörning. Utredaren korrigerar Gorans utsaga till ett mer allmänt må psykiskt dåligt och accepterar därigenom inte klientens definition. I socialt arbete finns en tendens mot en allt högre grad av formalisering kvalitativa studier av denna formalisering i allmänhet och standardisering i synnerhet är dock sporadisk. Studier visar att formen får konsekvenser för hur hjälpmottagare konstrueras. Gubrium, Buckholdt & Lynott (1989) har i en etnografisk studie undersökt 8

9 dokument i sjuk- och socialvård. Formen visade sig sätta ramar för vad som togs upp och hur patienter beskrevs. Rapporterna hade fokus på vad som tidigare hänt snarare än nuvarande och framtida behov. Ytterligare ett resultat var att formen knöts till individen och dennes namn inte till klientroller, nätverk och andra social extensions of personality (s. 201). White, Hall & Peckover (2009) analyserar ett formaliserat och evidensbaserat instrument, The Common Assessment Framework, som en teknologi i Foucaults mening och finner en rad konsekvenser som de menar är oönskade. En eftersträvad likhet visar sig ofta vara skenbar. Socialarbetarna går utanför ramarna och skriver inte sällan i mer traditionell narrativ stil. Många av dem menade att det var svårt att få in viktiga upplysningar på avsatt plats i formuläret. Detta formulär skiljer sig från ASI & IU, då detaljeringsgraden inte är lika stor. Ändå finns likheter i lanseringen och motiveringen för en högre grad av formalisering i bedömningsarbetet i socialt arbete, exempelvis att alla ska göra lika och få ett gemensamt språk. Studien visar dock att både professionella och organisatoriska hänsyn tas när socialarbetarna fyller i formuläret. Mer erfarna socionomer fyllde i strategiskt (och lämnade ibland tomma områden), medan nyutbildade i högre grad följde formulärets egna förslag till uppmärksamhetsområden (ibid: 1204). De professionella hittade sätt att krångla sig ur ett strikt användande av formuläret, trots manualer och riktlinjer. Detaljeringsgraden i de standardiserade bedömningsinstrumenten kräver särskild uppmärksamhet och koncentration från utredarens sida. Min bedömning är att mer än hälften av tiden går till ifyllandet av formuläret. Utredaren behöver en väl utvecklad simultankapacitet både formulär och klient behöver uppmärksamhet. Det standardiserade frågeformuläret har stor betydelse för hur interaktionen vecklas ut och kan i denna mening både betraktas som regissör och aktör. Etnografiska studier av enkäter, utförda av forskare, visar sig ha relevans för denna studie. Houtkoop-Steenstra (2000) påtalar frågeformulärets absoluta dominans över hur interaktionen vecklas ut. Formulären har en strikt design och manualer detaljreglerar hur de ska användas. I kraft av denna definitionsmakt över samtalet bör enkätformulär betraktas som auktoriteter i sig (ibid.). Formuläret styr interaktionen, men avgör också vilka livsområden som betraktas som relevanta. I ASI-intervjun: Fysisk hälsa, Arbete & försörjning, Alkohol- och 9

10 narkotikaanvändning, Rättsliga problem, Missbruk, psykiska problem och kriminalitet i släkten, Familj och umgänge samt Psykisk hälsa (Socialstyrelsen 2009). I socialt arbete är berättelsen central (t ex Hall 1997; M. Hydén 2008; Riessman & Quinney 2005). I de standardiserade intervjuerna är berättelserna dock påtagligt få. Den standardiserade interaktionen ger litet utrymme för berättelser i narrativ form (jfr Hydén & Hydén 1997). Klientens livsberättelse presenteras istället som fakta och information. Relationsproblem skattas i siffervärden och ett digitalt språk med ettor och nollor konstrueras: Utr: Och så kommer då nästa fråga och det berör även dom här 30 dagarna. Har du under dom senaste 30 dagarna fått pengar från (lätt skratt) arbetslöshetsersättning, heter det va (stakar sig) (Patrik: skakar på huvudet) Det har du inte, nej. Ekonomiskt bistånd från socialtjänsten? Patrik: Jag får studiebidrag. Om det räknas som det. Utr: Njae, inte där. Det kommer ju från nej, det kommer under en annan punkt här: Bidrag eller lån för studier. Det får du det har du haft dom senaste 30 dagarna (Patrik: mm). Utr: (för sig själv) en etta där. Men ingenting från socialbyrån, försäkringskassan, ingenting där? Nej? Lån från vänner, familj, någonting sådant, partner? (Patrik skakar på huvudet) Olaglig verksamhet, alltså kriminell verksamhet? (Patrik: Nä) Ingenting där. Prostitution? Det är kanske mest kvinnor, jag vet inte det finns väl en och annan man också, men frågan finns. Patrik: Det är noll. Utr: Jaha. Spel? En del livnär sig ju på att spela också, vet jag. Patrik: Mm. Nej. Det är väl noll. Jag har en del jag tycker det är kul med aktier, så jag köper och säljer det, men allt är ju låst så att säga, ingenting att ta ut. I utsnittet används ettor och nollor istället för mer elaborerade svar. Avsnittet ligger sent i intervjun klienten har lärt sig instrumentets uppbyggnad. Att svara med denna binära logik, med nollor och ettor, kan i sig ses som ett sätt att reducera subjektivt viktiga aspekter i en levnadsberättelse (jfr Sarangi & Slembrouck 1999; Star & Lampland 10

11 2009). Det subjektiva objektiveras under processen och presenteras som jämförbara siffervärden som idealt sett blir rådata för statistik och forskning. Klientens berättelser, med de mångtydigheter och dubbla bottnar som finns i allt berättande (Riessman 2008), transformeras till fakta och information. Den standardiserade samtalsformen gör att klientens egna berättelser har svårt att få plats. En vetenskaplig diskurs används när de data som samlas in av socialarbetarna värderas utifrån begrepp som validitet och reliabilitet (jfr Socialstyrelsen, 2008). Denna vetenskapliga vokabulär förekom också under ASI-utbildningen (Martinell Barfoed, 2012). Med en sociologisk term sker en reifikation (ett förtingligande). Genom siffervärden och retorisk argumentation konstrueras verklighetsversioner där särskild kunskap konstrueras som solid och trovärdig (jfr Potter 1997). Att detta får konsekvenser för professionen följande uttalande kursledaren på en ASI-utbildning (kurs 1, dag II): Det gäller att vara professionell utifrån den sakliga information vi har fått. Det är ett litet nytt sätt att jobba på, att sluta tolka. En förändring av professionens arbetssätt konstrueras i citat. En studie av Martinell Barfoed & Jacobsson (2012) visar att vid lanseringen av ASI framställs en ny professionsstil som direkt och indirekt kontrasteras mot en traditionell dito med därtill följande professionsideal. Medan den nya professionsstilen sägs stå för objektivitet/vetenskaplighet och opererar med begrepp som kvalitetssäkring och likhet vid bedömning som professionellt ideal, framställs den traditionella professionsstilen med begrepp som sunt förnuft/ magkänsla. Att ställa rationalitet mot magkänsla för att problematisera socionomers beslutsfattande är dock inte nytt (Taylor & White 2001). Professionellt beslutsfattande är komplext och ingår i normativa kontexter med spänningar mellan olika principer som vägs mot varandra till exempel principen om likabehandling, principen om reproducerbarhet och principen om individualisering. Skönsmässiga värderingar är en del i socialarbetarens professionella arbete (för en teori kring skön i professioner se Grimen & Molander 2008). 11

12 Verbal knapphet Som tidigare nämnts är interaktionen i ASI-intervjun präglad av asymmetri. Utredaren frågar och klienten svarar. Då frågorna är många krävs en anpassning till formen som kan ge en närmast entonig interaktion. Följande exempel kommer från en ASI-intervju i kriminalvårdens frivård. Området är Psykisk hälsa: Utredare: Hur många ggr har du fått behandling för psykiska eller känslomässiga problem i slutenvård frågar man, om du har fått det någon gång. Psykiska. Bosse: Nej. Utr: Nej. Noll. I öppenvård? Psykiska eller känslomässiga problem. Nej. Har du sjukersättning på grund av psykiska besvär? Nej det har du inte, va? Bosse: Nej. Utr: Nej. Har du ordinerats läkemedel för något psykiskt eller känslomässigt problem? Bosse: Nej. Utr: (lätt skratt) Dom senaste 30 dagarna? Bosse: Nej. Utr: Inte tidigare heller? Bosse: (hostar) Utr: Då ska vi se. Har du upplevt allvarlig depression under dom senaste 30 dagarna? Bosse: Nej. Utr: Tidigare i livet? Bosse: Nej. Utr. Har du upplevt allvarlig ångest eller allvarliga spänningstillstånd dom senaste 30 dagarna? 12

13 Bosse: Nej. Utr: Tidigare i livet? Bosse: Nej. Utr: Har du upplevt svårigheter att förstå minnas eller kunna koncentera dig? Bosse: Nej, nej, nej! Utr: Inte tidigare heller? Har du upplevt hallucinationer? Bosse: Nej. Utr: Aldrig? Bosse: Nej. Utr: Har du upplevt svårigheter att kontrollera ett våldsamt beteende? Bosse: Nej. Utr: Nej. Har du haft allvarlig menade självmordstankar dom senaste 30 dagarna? Bosse: Nej. Utr: Tidigare i livet? Bosse: Nej. Utr: Nej. Och inte gjort självmordsförsök heller? Bosse: Nej. Utr: Nej. Har du upplevt andra psykiska eller känslomässiga problem än dom här vi talar om och så nämner man t ex ätstörningar eller manier? Bosse: Nej. Utr: OK. Då nollar jag här också. Det var det hela hör du! Bosse: Det var fantastiskt. Utr: Ja (lite ursäktande). Jag ska inte fråga om du vill betygsätta det här! Detta interaktionsavsnitt infaller i slutet av intervjun och det är tydligt att klienten förstår enkätlogiken. Han är välbekant med de frågor som återkommer regelbundet, t ex begreppet 30 dagar. En trötthet på frågorna har vuxit fram under intervjuns gång. Från 13

14 ett relativt öppet klimat, där klienten brutit in med en och annan kort berättelse som avvikit från manus har stämningen i rummet blivit mer spänd. En obligatorisk fråga huruvida klienten har prostituerat sig ställs över huvud taget inte upptäcker jag vid transkriberingen. Klienten återställer i slutet av citatet interaktionsbalansen genom en ironisk slutkommentar och utredaren backar litegrann, båda verkar lättade över att intervjun är över. Utredarens sista kommentar visar att han uppfattar klientens avvisande svar som en indirekt kritik mot instrumentet något som inte visar sig stämma. Vid en efterföljande kortfattad individuell intervju uttalar Bosse att han är nöjd med intervjuns utformning och beskriver det som komplett. En studie av Engström (2005) visar stor acceptans för ASI-intervjun (95 % av klienterna) 8 % menade dock att enskilda frågor varit kränkande. 4 Att tänka i stuprör I ASI-formuläret finns sju fastlagda olika livsområden som har brutits ner till färdiga frågor att besvara med i huvudsak fasta svarsalternativ. De inledande frågorna har en objektiv karaktär, medan de så kallas klientskattningarna är subjektiva (ASI-manualen 2009). Genom att följa dessa på förhand utvalda livsområden och inte blanda ihop dem med varandra antas bedömningarna bli enklare det går också lättare att jämföra data på gruppnivå (ibid.). Att tydligt separera de sju olika livsområdena är en central tanke i ASI-intervjun, varje område avhandlas och skattas (bedöms) för sig. Detta omnämndes vid lanseringen av ASI för socionomer av en av kursledarna med begreppet stuprörstänk. Initialt kan det vara svårt att förstå skillnaderna mellan olika livsområden. Två exempel från området Fysisk hälsa visar att förvirring kan uppstå kring vilket område som avses. Först en passage från en ASI-intervju i socialtjänsten: Utredare: Får du för närvarande hjälp med problem som rör din fysiska hälsa? Kristian: Ja, både ja och nej. Jag har ingen [psyko]terapi. 4 Frågan om klienten prostituerat sig brukar mer allmänt ges som exempel på en känslig/kränkande fråga i ASI. 14

15 Utr: Nej, fast alltså.. men det finns en plan för din fysiska.? Kristian: Ja, men ändå får jag då hjälp på något sätt ändå. Jag ser ju då att jag får ju hjälp, jag får ju det för min metadon, så jag ser ju det att jag får en hjälp.. Utredare: Fast då tänker vi oss att beroendet är det psykiska, nu är det fysiskt. Från en ASI-intervju i kriminalvården, avsnitt Fysisk hälsa: Utredare: Är du ordinerad att regelbundet ta läkemedel för någon skada eller sjukdom? Tom: Ja, jag tar Prozac och Zoloft mot panikångest. Utredare: Ja, det är inte kroppsligt, men jag skriver det ändå här. Tom: Annars är det ingenting. /Ohörbart/ Utredare: Zoloft och Prozac? Vad sa du? Tom: Ja, det är samma sak. Zoloft hette det från början ohörbart. Utredare: Ja? För panikångest. Tom: Ja. Ångest. Utredare: Det kommer sen, så du får upprepa dig sen. Tom: Mm. Utredare: Men inte för någon annan sjukdom eller. Mm. Eh har du sjukersättning på grund av sjukdom, kroppslig sjukdom eller skada? Tom: Nej. I båda dessa exempel blandar klienterna ihop olika livsområden. Området fysisk hälsa kommer tidigt i intervjun och dessa båda klienter missförstår på lite olika sätt. Medan det hos Kristian finns en förväntan om att han ska svara på sitt psykiska mående, verkar Tom (med all rätt) ha svårt för att avgöra om hans panikångest ska ses som ett psykiskt 15

16 eller fysiskt tillstånd symptomen på panikångest är i hög grad fysiska. Utredarna korrigerar klienterna på olika sätt, i första fallet genom att tydligt uttala skillnaden mellan de olika områdena, i andra fallet genom ett Det kommer sen, så då får du upprepa dig sen. Metakommentarer Den standardiserade samtalsformen väcker reaktioner under intervjuernas gång. För både intervjuare och klient krävs hög grad av situationsanpassning, ofta även tålamod. Både utredare och klient kliver ibland ur manus och kommenterar interaktionen genom verbala och icke-verbala metakommentarer. Ett exempel på en verbal metakommentar hämtas från en ASI-intervju i kriminalvården, Fysisk hälsa: Utredare: Har du sjukersättning på grund av någon kroppslig skada eller sjukdom? Goran: Nej. Utr: Nej. Får du för närvarande hjälp med problem som rör din fysiska hälsa? (formell enkätröst ). Goran: Vad? Nej, OK. Min fysiska? Ja, det får jag. Jag får ju dom här tabletterna. Och så. Så. Utr: Precis. Alltså det är kluriga frågor, va. Ja, jag börjar undra. Vad är det för frågor! Vi har precis konstaterat att du har problem! Goran: (överlappande prat.) Ja, är det psykiskt eller fysiskt? Dessa verbala metakommentarer är inte helt ovanliga. När utredaren fastnar i någon del väljs ibland att ställa sig bredvid klienten och visa oförståelse för formulärets utformning. Detta kan ses som ett sätt att kommentera upprepningar (som är vanliga i dessa intervjuer), men också som försök att förmänskliga den standardiserade interaktionen. Dessa metakommentarer används även när socialarbetaren gör fel och fastnar i frågorna. 16

17 En vanlig icke-verbal metakommentar i interaktion är skratt, vilket kan betraktas som en metakommunikativ handling (Adelswärd 1989). Jefferson (1984) hävdar att skratt utlöses av skämtsamma uttryck och att skratt kan betraktas som inbjudande. Adelswärd visar dock att skratt i interaktion ofta utövas av den ena parten och inte alltid i situationer som kulturellt sätt är att betrakta som särskilt roliga ; detta visar även en etnografisk studie av danska socialarbetare i ett åtgärdsprogram för arbetslösa (Mik- Meyer 2006). Gemensamt skrattande är ett tecken på konsensus och fungerar kontaktskapande medan ensidiga skratt kan ses som sätt att modifiera språkliga uttryck och hantera spänningar och motsägelsefullheter. De används exempelvis som strategier för att behålla/skapa status och hantera face threats (ibid. s 129; jfr Goffman 1967). I denna studie finns både kontaktskapande skratt och skratt som sätt att lösa dilemman av olika slag. Ett exempel i studien är när klienten inte svarar på frågorna enligt manualen. Från en ASI-intervju, område Fysisk hälsa: Utredare: Alltså du väntar ju på att dom ska göra (Kristian: Ja) en typ av behandling för att. Kristian: Ja, ja (dröjande). Både ja och nej. Det där får du sätta vad du vill. Utr: (skrattar högt) Kristian: Du får sätta vad du vill. Utr: Nej, du bestämmer. Kristian: Nej, sätt vad du vill! (bestämt) Av sammanhanget framgår att klienten tröttnat på frågorna i detta livsområde han vill få ett avslut och tar kommandot i interaktionen. Utredarens skratt tolkar jag som en reaktion på att klienten tar över interaktionen. Kristian accepterar inte ASI-intervjuns strikta regi. En liten kamp mellan parterna vinns av klienten Kristian överlåter till utredaren att sätta det slutgiltiga svaret. 17

18 Ett annat exempel på hur skratt används under en ASI-intervju i frivården, område Missbruk, psykiska problem och kriminalitet i släkten: Utr 1: Har du någon bror? Goran: Ja, jag har två bröder. Utr: OK. Då tar vi bror 1 här står det. Bror 1 står det faktiskt! Alkohol? Goran: Ja, han dricker också. Utr: Han dricker. Den sätter vi där (ser ner i blanketten) Narkotika? Goran: Eh nej. Utr: Psykiska problem? Goran: Nej. Utr: Kriminell? Goran: Nej. Utr: Bror 2 (lätt skratt). Alkohol? Goran: Nej. Utr: Narkotika? Goran: Nej. Utr: Psykiska? Goran: Nej. Utr: Har du några systrar? Goran: Ja. Utr: Syster 1. Goran: Nej, ingen av mina systrar. Utr: Ohörbart. Det är ingenting där nej. Då sätter vi [krysset] där (för sig själv). 18

19 Den standardiserade interaktionen flyter här på som avsett. Formulärets avpersonifierade bror 1 och bror 2 kommenteras genom utredarens lätta skratt. Här kan skrattet som ett sätt att kommentera standardiseringens opersonliga vokabulär. När systrarna kommer på tal är klienten med på noterna. Han har nu förstått blankettens logik och gör på eget initiativ en sammanfattning som gör att intervjuns tempo snabbas på. Detta förfarande är inte ovanligt i forskningsenkäter (Houtkoop-Steenstra 2000). I en annan sekvens i samma intervju finns båda dessa metakommentarer representerade, dvs. verbala och icke-verbala metakommentar: Utr: Du har HIV-testats? Goran: Ja. Utr: En etta där [för sig själv, skriver i formuläret]. Vet du hur länge sen, ja, den senaste HIV-testet, eller det endaste, ungefär? Goran: Alltså det var Utr: Det är sex år sen. Goran: Ja. Utr: Jaha. Dom skulle ha i månader här. 6 gånger 2. vi skrattar lite alla tre Detta skratt ger intryck av att utlösas av utredarens användande av det diffusa och neutrala dom (näst sista raden), dvs. de som utformat blanketten, men kan också betraktas som spänningsreducerande. En känslig passage i intervjun är avklarad och skrattet lättar upp stämningen. Skrattet kan även betraktas som ett sätt att distansera sig från blankettens krav och fungerar även kontaktskapande som ett sätt att göra gemenskap i situationen. Dessutom räddas ansiktet (jfr face) på klienten som inte svarar fel; skulden läggs istället på blankettens byråkratiska utformning ett anonymt dom. Att jag som forskare sitter med som vittne är troligen inte betydelselöst; 19

20 möjligen vill utredaren visa en medvetenhet om interaktionens trubbighet genom dessa kommentarer. Omformuleringar Under intervjuerna förkommer inte sällan att frågor omformuleras. Syftet med standardiserade instrument är att erhålla jämförbara data, vilket innebär att frågor ska ställas på ett likartat sätt. ASI-manualen anvisar dock ett visst utrymme för omformulering. Från ASI-manualen (Socialstyrelsen 2009:12): ASI-intervjuns frågor är formulerade på ett konkret och sakligt sätt för att uppgifterna ska få en likvärdig standard, oberoende av vem som intervjuar och vem som blir intervjuad. I formuläret återges frågorna i klartext men intervjuaren kan formulera frågorna på ett annat sätt. Frågorna behöver inte ställas exakt som de är formulerade i formuläret. Det är viktigare att försäkra sig om att klienten förstår intervjuns syfte och intentionen bakom varje enskild fråga. I analysen har jag funnit särskilda kompetenser som krävs hos utredaren (och ibland även klienten) för att genomföra intervjun. Två av dessa är metaforer och översättningar: Metaforer Fastän ASI-manualen är tydlig med att varje fråga ska ställas på samma sätt har utredarna olika sätt att med små medel, och utifrån sin professionella stil, omformulera frågorna när klienten inte förstår frågan, eller den är formulerad på ett sätt att den kan antas ge svårigheter att svara. Två exempel ges. I det första fallet befinner vi oss under livsområdet Alkohol: 20

Standardiserade intervjuer i socialt arbete exemplet ASI

Standardiserade intervjuer i socialt arbete exemplet ASI Standardiserade intervjuer i socialt arbete exemplet ASI Utvecklingsenheten Standardiserade intervjuer i socialt arbete exemplet ASI Projektnummer 2010:182 Elizabeth Martinell Barfoed Layout: Jenny Botvidsson

Läs mer

Standardiserad interaktion en utmaning för socialt arbete

Standardiserad interaktion en utmaning för socialt arbete Standardiserad interaktion en utmaning för socialt arbete elizabeth martinell barfoed Standardiserade bedömningsinstrument har vunnit inträde i socialt arbete för att ge ökad mätbarhet och kvalitet. Ett

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2009 1 [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [3] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2009 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Årsrapport ASI 2010 1 [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 [41] Referens Staffan Wallier Årsrapport ASI 2010 SOCIALFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530 610 00 Direkt 08-53061814 E-post staffan.wallier@botkyrka.se

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten För att upptäcka och bedöma graden av alkoholeller narkotikaproblem hos en person behövs olika former av bedömningsinstrument.

Läs mer

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd

Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Systematisk Uppföljning i Ekonomiskt bistånd Utveckling av uppföljningsmodell Siv Nyström 2015-12-10 Återblick utvecklingsarbete 2005 ASI prövades i ekonomiskt bistånd i fyra stadsdelar i Stockholm. Klienter

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ

EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ EVIDENSBASERAD PRAKTIK & NYTTAN AV SYSTEMATISK OCH STANDARDISERAD DOKUMENTATION PÅ INDIVIDNIVÅ Lars Oscarsson professor socialt arbete Örebro universitet Utgångspunkten för Evidensbaserad praktik & systematisk

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 7 i Rogers et al.: Interaction design Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav Design 100326 Datainsamling

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015 Litteraturlistan är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse 2015-03- 05 att gälla från och med

Läs mer

Förändring, evidens och lärande

Förändring, evidens och lärande Förändring, evidens och lärande Runo Axelsson Professor i Health Management Den svenska utvecklingen Traditionell organisation Enkel men auktoritär struktur, byggd på militära ideal. Byråkratisering (1960/70-talet)

Läs mer

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c. Intervjuinformation 1. Individkod: 4. Datum för ifyllande av formulär: 2. Vårdtillfälle: 5. Löpnummer: 3. Inskrivningsdatum: 6. Intervjuare/uppgiftslämnare (II+3 siffror): A - Administrativa uppgifter

Läs mer

Mellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks

Mellanchefen i socialtjänsten. Emelie Shanks Mellanchefen i socialtjänsten Emelie Shanks Publikationer Lundström, T. & Shanks, E. (2013). Hård yta men mjukt innanmäte. Om hur chefer inom den sociala barnavården översätter evidensbaserat socialt arbete

Läs mer

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002

Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22 april 2002 Projektet Systematiska bedömningsinstrument är en del av Nationellt stöd för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Tillförlitlighetsaspekter på bedömningsinstrument Sammanfattning från workshop den 22

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Stöd för initial vårdplanering

Stöd för initial vårdplanering Stöd för initial vårdplanering Stöd för vårdplanering Ambitionen med det här materialet är att vara ett stöd vid vårdplaneringen för personer med missbruks- och/eller beroendeproblematik. Det bygger på

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete

GRANSKNINGSUNDERLAG. Te knis k de l. Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete 1 GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kva litets vä rderin g a v s ta n da rdis era de bedöm n in gs m etoder in om s ocia lt a rbete Te knis k de l Namn på granskat instrument Namn på granskare En he t

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Erfarenheter från ASI-intervjun och Ubåt (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder) ASI (Addiction Severity

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING DNR 3.2-0594/2011 SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV INFÖRANDET OCH ANVÄNDANDET AV STRENGTHS AND DIFFICULTIES QUES- TIONNAIRE

Läs mer

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del

GRANSKNINGSUNDERLAG. Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete. Deskriptiv del GRANSKNINGSUNDERLAG Kriterier för kvalitetsvärdering av standardiserade bedömningsmetoder inom socialt arbete Deskriptiv del Enheten för kunskapsutveckling Socialstyrelsen Dokument för granskning av standardiserade

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

KAPITEL 2 Sammanfattning

KAPITEL 2 Sammanfattning KAPITEL 2 Sammanfattning 14 detta avsnitt sammanfattar vi rapportens huvudresultat. I arbetet med rapporten har ett antal delstudier genomförts av Ungdomsstyrelsen samt av externa forskare och utredare.

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Unga, sex och nätet Om Ungdomsstyrelsen Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd Tar fram och förmedlar kunskap om det civila samhällets

Läs mer

Vuxna med högfungerande autism och arbetsliv. Samhällsnormativt arbetstagarskap och alternativ funktionalitet

Vuxna med högfungerande autism och arbetsliv. Samhällsnormativt arbetstagarskap och alternativ funktionalitet Vuxna med högfungerande autism och arbetsliv Samhällsnormativt arbetstagarskap och alternativ funktionalitet HFA/AS och arbetsliv Återkommande Begrepp Normal/normalitet det statistiskt vanliga/icke avvikande

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

De professionella bedömningarnas (kunskaps)grund

De professionella bedömningarnas (kunskaps)grund De professionella bedömningarnas (kunskaps)grund CPS-dagen, den 29 maj 2013 Malmö högskola Lisa Wallander (fil.dr. sociologi) Centrum för professionsstudier & Institutionen för socialt arbete Bedömning

Läs mer

UIV. Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare. Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna

UIV. Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare. Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna UIV Uppföljning av Insatser för Vuxna missbrukare Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare/SUD/Högskolan Dalarna ukf@du.se Varför uppföljning? Lagstiftningen Låta brukarna komma till tals Sprida professionens

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning. Olga Keselman

När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning. Olga Keselman När ett barn ska berätta: tolkens roll i asylutredning Olga Keselman Barns rätt att komma till tals och delta Har stöd i både Utlänningslagen och Barnkonventionen och är direkt kopplat till deras status

Läs mer

NET-PLAN Vad är Net-Plan Beslutsstöd?

NET-PLAN Vad är Net-Plan Beslutsstöd? RÅBE OCH KOBBERSTAD NET-PLAN 1 (6) 08-668 50 00 12-07-12 NET-PLAN Vad är Net-Plan Beslutsstöd? Net-Plan Beslutstöd är ett verktyg i ASI-Net som på individnivå underlättar val av vårdnivå och omfattning

Läs mer

På vetenskaplig grund. Manualbaserat socialt arbete i utbildning och praktik

På vetenskaplig grund. Manualbaserat socialt arbete i utbildning och praktik På vetenskaplig grund. Manualbaserat socialt arbete i utbildning och praktik KATARINA JACOBSSON OCH ELIZABETH MARTINELL BARFOED Två generella kravtrender dominerar den samtida offentliga sektorn i allmänhet

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården)

Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju. IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Att sammanställa och återkoppla en strukturerad intervju IKM (Institutet för kunskaps- och metodutveckling inom ungdomsoch missbruksvården) Varför ska vi återkoppla? För att öka klientens delaktighet i

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

WORKSHOP. Krami. Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson

WORKSHOP. Krami. Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson WORKSHOP Krami Presenterat Av Mona Sjögren & Mikael Andersson INNEHÅLL Bakgrund och organisation Målgruppen Krami programmet Arbetsmetodik Krami utvärderad VAD ÄR KRAMI? Rehabiliteringsprogram för unga

Läs mer

Anpassning av undervisning till målgruppen Pedagogiskt docenturarbete

Anpassning av undervisning till målgruppen Pedagogiskt docenturarbete Anpassning av undervisning till målgruppen Pedagogiskt docenturarbete Thomas Davidson DATUM 2015-05-19 MEDICINSKA FAKULTETEN Bakgrund Jag har hållit föreläsningar inom ämnet hälsoekonomiska utvärderingar

Läs mer

EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR?

EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR? EBP: VAD ÄR DET SOM HÄNDER OSS OCH VARFÖR? MÖTESPLATS FOU VÄLFÄRD YASURAGI HASSELUDDEN, STOCKHOLM, 29-30 AUG 2012. Kajsa Svanevie, Fil.Dr. socialt arbete Institutionen för socialt arbete (anknuten) Umeå

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen

Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun. Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Individ och familjeomsorgen Hällefors kommun Daniel Åhnberg Områdeschef Individ- och familjeomsorgen Socialtjänsten i Hällefors kommun Individ- och familjeomsorgen Individ- och familjeomsorgen Hällefors

Läs mer

Antaget av Fullmäktige [Välj datum]

Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Alkohol- och drogpolicy Antaget av Fullmäktige [Välj datum] Innehåll Innehåll... 2 Kapitel 1: Inledning... 3 Kapitel 2: Allmänna principer... 3 Kapitel 3: Ansvar... 4 Kapitel 4: Åtgärder... 5 2 Kapitel

Läs mer

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på 14000 ASI-intervjuer fram till oktober 2008 En rapport till Socialstyrelsens utredning om våldsutsatta kvinnor med missbruk.

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

Metod. Narrativ analys och diskursanalys

Metod. Narrativ analys och diskursanalys Metod Narrativ analys och diskursanalys Narrativ analys Berättande Som en metafor för människans liv Som en grundläggande form för tänkande och meningsskapande Handlingar som del av berättelser Berättande

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet

Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Internetbaserade spelprogrammet - en försöksverksamhet Kriminalvården i Sverige 13000 fängelsedomar årligen varav ca 3000 avtjänas med fotboja Nästan 7000 personer dömdes till skyddstillsyn 2013, ca 4300

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Barns strategier och ekonomisk utsatthet

Barns strategier och ekonomisk utsatthet Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö

Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Ungdomar med missbruksproblem en deskriptiv studie av Mariamottagningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö Mats Anderberg 1 Mikael Dahlberg 2 1 Fil.dr. i socialt arbete. Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet

Läs mer

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR

INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INTERAKTIVA WORKSHOPÖVNINGAR INLEDNING INTERAKTION: SAMVERKAN, SAMSPEL ELLER ÖMSESIDIG PÅVERKAN? Vad betyder det att något är interaktivt? Det är lite av ett modeord och många vill använda det. Många gånger

Läs mer

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder III Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder Här kommer det tredje frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller bland annat frågor om hur du har det tillsammans

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014)

Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Risk- och sårbarhetsanalys Erfarenheter från tio års forskning (2004 2014) Henrik Tehler Lunds universitet Avdelningen för riskhantering och samhällssäkerhet LUCRAM (Lund University Centre for Risk Assessment

Läs mer

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma) 1 SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma) Kursen utgör en fortsättning fördjupning av vissa områden inom modern sociologisk teori som fortfarande

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?

Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet

Läs mer

Inskrivning text, IKM-DOK

Inskrivning text, IKM-DOK Inskrivning text, IKM-DOK Individkod: Datum för intervju: Placerande kommun: Intervjuare: Inskriven: (A,B) Allmän information Klienten är en 39-årig man. Han är svensk medborgare och är född i Sverige.

Läs mer

Genomförandet av mätningen 2013

Genomförandet av mätningen 2013 2 Genomförandet av mätningen 2013 I sammanställningen redovisas resultaten från den enkät som genomfördes vid Socialförvaltningens Vuxensektion under 2013. Enkäten utförs årligen. Sammanställningar kommer

Läs mer

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar

Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar Etiska riktlinjer för SFS-medlemmar I formulerandet av dessa riktlinjer har avstamp tagits i de etiska riktlinjerna från Nordic Association for Clinical Sexology (NACS) och anpassats för sexologiskt yrkesverksamma

Läs mer

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK

Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Orientering i bedömningsinstrumentet DOK Bert Gren, specialist i klinisk psykologi Utvecklingsledare för IKMDOK IKM, Växjö universitet Social Resursförvaltning, Göteborgs stad Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer

Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering. - begrepp och möjliga tillvägagångssätt. Elisabeth Beijer Det professionella perspektivet Dokumentation Uppföljning/utvärdering - begrepp och möjliga tillvägagångssätt Elisabeth Beijer 2010-12-09 Evidensbaserad praktik mötet med brukare/klienter Situation och

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter

1 Börja samtalet med tjejerna idag! EnRigtigMand.dk. Äger alla rättigheter 1 Börja samtalet med tjejerna idag! Starta samtalet en kort introduktion Denna bok är skrivit med ett syfte. Syftet är att ge dig de redskapen som krävs, för att träffa människor. Varken mer eller mindre.

Läs mer

Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga?

Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga? Deltagarperspektiv och vetenskaplig kunskapsutveckling är de förenliga? Gunilla Jansson, Stockholms universitet Upplägg Hur det började: Ett utbildningsprojekt Hur det utvecklades till ett grundforskningsprojekt

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige

Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer