Årsredovisning 2013 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS. Bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag

Transkript

1 Årsredovisning 2013

2 Årsredovisning 2013 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS Bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag Årsstämma äger rum fredagen den 11 april 2014 kl i bankens lokal i Skara.

3 Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret... 2 Allmänt om bankens verksamhet... 3 Fem år i sammandrag... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst... 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar Rapport över totalresultatet Balansräkningar Rapport över förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys Noter till de finansiella rapporterna Styrelse Revisionsberättelse Företagsstyrning Styrelse, revisor, kontorsförteckning, kontorsråd... 57

4 Redovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr , får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2013, bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag. Förvaltningsberättelse Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7 procent uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8 procent halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder USD per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in. Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet. I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9 procent i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska centralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2 procent. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5 procent till 0,25 procent i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten. Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8 procent i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14 procent i årstakt och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas. Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 procent jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshetsoch socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad. Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell och restaurang som 2

5 pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1 procent i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1 procent till 0,75 procent, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad. Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån. Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan. Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året med 2,1 procent. De inlåningskonton som ökat mest är placeringskonto och transaktionskonto avseende företag samt E-sparkonto medan fasträntekonto har minskat något. Utlåningen till allmänheten ökade med 5,2 procent. Efterfrågan på krediter har ökat jämfört med föregående år framförallt vad gäller företag. Volymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 4,4 procent. Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 20,5 procent främst på grund av en förbättring av värdet på både ränte- och aktierelaterade fonder under året. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring ökade med 15,4 procent. En stigande börs under året har medfört att värdet på förmedlade fondvolymer till Swedbank Robur AB har förbättrats. Detta har påverkat bankens värdepappersprovisioner positivt, som ökade med 22,9 procent. Provisionsintäkterna avseende courtage och spaxförsäljning har också ökat. Användning av bankens digitala tjänster ökar Bankens kunder har under året blivit än mer aktiva i bankens digitala kanaler. Ca kunder är anslutna till bankens mobilbank och de får med tjänsten ett smidigt och enkelt bankkontor i fickan. Mobilbanksanvändarna loggar in mer än dubbelt så ofta som användarna i internetbanken. Under våren lanserades även specialutvecklade appar för företag och ungdomar. Hela tiden pågår en utveckling i de digitala plattformarna med nya smarta funktioner. Bland annat kan man nu spontanspara i mobilbanken samt lägga den gamla bankdosan på hyllan tack vare Mobilt BankID var också året då svenska folket på allvar började swisha varandra. Swish är en tjänst där du enkelt kan överföra pengar mellan mobilnummer på ett säkert och enkelt sätt. Fler än kunder anslöt sig till denna smidiga tjänst under 2013 och antalet överföringar ökar per person. Bankens arbete för att möta successiva förändringar i kundernas beteende fortsätter. Banken ska fortsätta förenkla och förbättra de digitala kanalerna med målet att kunderna väljer att genomföra sina dagliga transaktioner i dessa. Detta kommer att frigöra mer tid för proaktiva kundkontakter och kvalificerad rådgivning på kontoren. Kundernas beteendeförändringar märks även i andra delar av bankens verksamhet. Ett tydligt exempel är hur antalet kortköp fortsätter att öka på årsbasis samtidigt som både uttag av kontanter över disk och antalet bankomatuttag minskar. Trygghetsfrågan allt viktigare för våra kunder Försäljningen av Sparbanken Skaraborgs trygghetserbjudande, Trygga, uppgick under året till drygt produkter, en ökning med produkter jämfört med föregående år. En åldrande befolkning i kombination med ansvarsförskjutning från samhälle till individ gör att efterfrågan på både pensions- och trygghetsprodukter väntas öka. Den största potentialen bedöms finnas inom riskförsäkring, till exempel liv- och sjukförsäkring och även inom tjänstepension på företagssidan. Nya sparaprodukter i vårt sortiment Via vår samarbetspartner Folksam har banken nu möjlighet att erbjuda både privat- och företagskunder Traditionell Förvaltning i pensions- och kapitalförsäkringar. Traditionell Förvaltning är en trygg sparform där garanti lämnas både på kapital och på ränta. För att bredda bankens erbjudande på strukturerade produkter, så inleddes under våren 2013 ett samarbete med Garantum, som för närvarande är Sveriges största aktör på området. I inledningsskedet så riktar sig denna produkt till Kapitalrådgivningskunder. 3

6 Populära kundevent Under 2013 genomfördes flera större kundträffar som uppskattades av kunderna. Vårens Vi äro musikanter, ett samarrangemang med Vara Konserthus där Anders Berglund gästades av bl a Lasse Holm, lockade många kunder. 500 Nyckelkunder fick se Små citroner gula då Nyckelkundsbio visades på fyra biografer i bankens verksamhetsområde. Bussresor till lantbruksmässan Borgeby fältdagar i Skåne fick en god uppslutning av bankens lantbrukskunder. Fullt hus på höstens Stand up på Rosers salonger i Skara lockade till många skratt. Även Kundgolf med 80- tal golfare gick av stapeln på Vara Bjertorp GK i maj. Den årliga Spardagen med temat barnkalas genomfördes i november. Detta är ett axplock av det som arrangerades under året. Nya bankomater Under 2013 har bankens uttags- och insättningsautomater migrerats till Bankomat AB. De flesta av de svenska bankerna är med och gör motsvarande migrering. Bankerna är delägare i Bankomat AB. Bankomater finns i anslutning till bankens kontor i Skara, Vara, Götene, Nossebro och Kvänum. Oavsett vilken bankomat kunden väljer att använda går det att ta ut pengar, få aktuella kontoutdrag och byta PIN-kod i en välbekant Sparbanksmiljö. Numera finns även euro i en av automaterna vid kontoret i Skara. Kontinuerligt miljöarbete Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling. En del i miljöarbetet är att minska kontanthanteringen som, utöver den risk den utgör i arbetsmiljön, orsakar stor miljöbelastning vid transporter mellan butiker, bankkontor och uttagsautomater. Konceptet Nyckelkund är ett miljöpaket för kunder som använder kort i butik och betalar sina räkningar via Internetbanken. Under året har ytterligare drygt av våra kunder anslutit sig till konceptet. I slutet av 2012 lanserades Swish, en tjänst som gör det enkelt för privatpersoner att skicka och ta emot pengar via mobilnumret och på så sätt minska kontanthanteringen. Flera miljöaktiviteter riktade till våra kunder har genomförts under året, bl.a. en tävling för de kunder som istället för att ta ut kontanter, i automat eller bankkassa, använt sitt kort i butik. Vinst i denna tävling var en iphone. Även bankens personal har under 2013 haft en miljöaktivitet där de fick lära sig köra bil energisnålt, s k Eco-driving. Fastigheter och kontorslokaler Under året har ombyggnader gjorts av en affärslokal i Vara. På fastigheten i Nossebro har taket renoverats. Utöver detta har mindre reparationer utförts på fastigheten i Skara och Kvänum. Personal Antalet anställda uppgick vid årets slut till 111 personer, varav 105 personer i banktjänst. Av de 105 personerna i banktjänst är 67 kvinnor och 38 män. Medelåldern i banken är 49 år, vilket är samma som föregående år. För att upprätthålla allmänhetens förtroende för de företag som verkar på värdepappersmarknaden är personalens kompetens i dessa företag av stor vikt. Avgörande betydelse i detta sammanhang är kvalitén på rådgivningstjänster till kund och förvaltning av kundens medel i finansiella instrument. Det är mot denna bakgrund som kravet ställs på bl a banker att personal som utför kvalificerade rådgivningar och även andra arbetsuppgifter är innehavare av Swedseclicens. För att erhålla denna licens ställs därför högra krav på lämplighet, yrkeserfarenhet, kunskap och förmåga att följa det regelverk som gäller på värdepappersmarknaden. Samtliga (71 personer) företags- och privatrådgivare i banken har licensierats 2013 enligt Swedsec. Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2013 i sammandrag (2012 inom parentes) Rörelseresultatet ökade till 201,1 mkr (172,1) Räntenettot minskade till 187,1 mkr (199,5) Provisionsnettot ökade till 67,6 mkr (64,8) Summa kostnader före kreditförluster ökade till 121,6 mkr (120,2) Kreditförluster minskade till 4,3 mkr (15,7) In- och upplåningen ökade till 6.498,5 mkr (6.366,7) Utlåningen ökade till 5.625,5 mkr (5.346,7) Affärsvolymen ökade till ,4 mkr (21.707,2) Bankens resultat Rörelseresultatet för 2013, 201,1 mkr, är en ökning med 16,8 procent jämfört med föregående år. 4

7 Räntenettot minskade med 6,2 procent till 187,1 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 62,3 mkr (33,1 föregående år). Provisionsnettot ökade med 2,8 mkr till 67,6 mkr. De allmänna administrationskostnaderna ökade med 4,1 mkr till 108,6 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2013 till 4,3 mkr. Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 9.297,8 mkr, en ökning med 6,9 procent. Utlåningen ökade till 5.625,5 mkr, en ökning med 5,2 procent. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 4.484,7 mkr, en ökning med 4,4 procent. In- och upplåning från allmänheten ökade med 2,1 procent till 6.498,5 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 3.119,7 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 20,5 procent. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 844,0 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 15,4 procent. Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick per balansdagen till 2.166,8 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr. Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till aktier. Under året har banken förvärvat aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 1.158,4 mkr (anskaffningsvärde 268,1 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste 10 åren uppgått till 203,8 mkr. Bankens kapitalbas efter 2013 års resultat och dispositioner uppgår till 1.170,0 mkr varvid styrelsens förslag till utdelning beaktats. Detta ger en kapitaltäckningskvot på 2,24. Ägarförhållanden Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner. Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2013 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 114,7 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde. Risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken och oberoende riskkontroll finns en riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna. Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt. Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens Compliance officer ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad. Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt där Compliance officer bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Compliance officer rapporterar direkt till styrelsen. Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker. Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget. Mer information om risker finns under not 3. Bankens kapitalbas uppgår till 1.170,0 mkr, vilket ger en kapitaltäckningskvot på 2,24. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapitalutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning är stor. 5

8 Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ytterligare information finns i not 10. Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser som inträffat efter balansdagen har haft någon påverkan på bankens resultat- och balansräkning. Framtida utveckling Räntenivåerna under 2014 förväntas bli svagt stigande och en räntehöjning från Riksbanken förväntas under första kvartalet 2015, allt beroende av konjunkturutvecklingen i Sverige och vår omvärld. I omvärlden utmärker sig USA med en ekonomi som utvecklats bättre än väntat medan osäkerhet råder i många Euroländer kring nödvändiga reformer. Tyskland som är en tung aktör fortsätter att agera draglok men även Storbritannien som står utanför Euron har börjat återhämtningen bra, bland annat genom en expansiv penningpolitik av Bank of England. För 2014 beräknas tillväxten gällande BNP i Sverige bli runt 3 procent (jämfört med 1 procent 2013). Framförallt är det en starkare konsumtionsutveckling men även en återhämtning av investeringarna, t ex ökade bostadsinvesteringar, som ger den effekten. Exporten drar fördel av en förbättrad världskonjunktur och bör trots tron på en starkare krona kunna växa. Inflationstrycket ser ut att vara fortsatt lågt i omvärlden och så även i Sverige. Vår arbetslöshet förväntas sjunka, men endast marginellt. I denna något optimistiska framtid förväntas bankens resultat bli något lägre än föregående år, mycket beroende på ett fortsatt lågt ränteläge under stora delar av året samt en svag efterfrågan på investeringskrediter. 6

9 Fem år i sammandrag Nyckeltal VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 7,6 2,9 0,1 6,7 12,9 Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit KAPITAL Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen 26,1 22,1 19,3 19,6 18,7 Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav 2,2 2,1 2,0 1,9 1,8 RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO 2,1 2,4 2,5 2,1 2,3 Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym 1,5 1,4 1,3 1,1 1,2 Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,9 0,8 0,6 0,5 0,5 Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital 7,3 7,3 6,0 5,0 6,1 K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,37 0,39 0,44 0,54 0,55 K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter 0,39 0,44 0,56 0,58 0,59 OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto 50,56 70,62 51,26 54,58 43,60 Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) 1,05 0,46 1,40 0,74 1,11 Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker) 0,08 0,28 0,59 0,16 0,16 ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor

10 Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR Räntenetto 187,1 199,5 191,1 152,1 151,0 Provisioner, netto 67,6 64,8 62,4 61,0 61,0 Nettoresultat av finansiella transaktioner 5,0 6,8-2,0 5,4 9,6 Övriga intäkter 67,3 36,9 28,5 5,0 4,7 Summa intäkter 327,0 308,0 280,0 223,5 226,3 Allmänna administrationskostnader -108,6-104,5-104,0-103,2-106,8 Övriga rörelsekostnader ¹ -13,0-15,7-18,3-17,4-17,7 Kreditförluster -4,3-15,7-35,1-9,1-8,1 Summa kostnader -125,9-135,9-157,4-129,7-132,6 Rörelseresultat 201,1 172,1 122,6 93,8 93,7 Bokslutsdispositioner, netto 34,4-34,7 0,1-0,2 19,1 Skatter -37,3-27,2-28,8-24,7-26,5 Årets resultat 198,2 110,2 93,9 68,9 86,3 BALANSRÄKNINGAR Kassa 10,9 38,0 35,5 37,6 43,2 Utlåning till kreditinstitut 230,8 228,6 499,3 445,6 301,0 Utlåning till allmänheten 5 625, , , , ,1 Räntebärande värdepapper 2 166, , ,8 686,2 521,7 Aktier och andelar 1 160,8 793,4 556,7 592,2 442,2 Materiella tillgångar 58,6 60,8 63,8 68,8 70,3 Övriga tillgångar 44,4 48,4 46,4 45,0 58,6 Summa tillgångar 9 297, , , , ,1 Skulder till kreditinstitut 292,9 309,2 172,6 386,5 179,2 In- och upplåning från allmänheten 6 498, , , , ,5 Emitterade värdepapper 0,0 0,0 200,0 200,0 0,0 Övriga skulder 67,9 82,7 67,9 41,1 54,1 Avsättningar 11,4 11,5 7,9 8,0 8,2 Summa skulder 6 870, , , , ,0 Obeskattade reserver 1,8 36,3 1,6 1,7 1,5 Eget kapital 2 425, , , , ,6 Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital 9 297, , , , ,1 ¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar 8

11 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör tkr. Till bolagsstämmans förfogande står: - balanserad vinst tkr - fond för verkligt värde tkr - årets resultat tkr Summa tkr Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: - till aktieägare utdelas tkr - i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde tkr tkr Förslaget till utdelning, som utgör 0,8 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3 aktiebolagslagen. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,24 (2,07). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till mkr (1.035 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 522 mkr (501 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning. Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 9

12 Resultaträkningar 1 januari - 31 december Not tkr Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr Årets resultat Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Poster som inte kan omföras till årets resultat 0 0 Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

13 Balansräkningar Per den 31 december Not tkr Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar 19 - inventarier byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - inlåning upplåning Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser uppskjuten skatteskuld 14, Summa skulder Obeskattade reserver Eget kapital 29 Bundet eget kapital Aktiekapital ( st aktier, kvotvärde 100) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital Poster inom linjen Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser 30 - Garantier Åtaganden - Övriga åtaganden

14 Rapport över förändringar i eget kapital Bundet eget kapital Fritt eget kapital Totalt eget kapital Fond för verkligt värde Tkr Ingående eget kapital Aktiekapital Reservfond Verkligt värde reserv Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utdelning Utgående eget kapital Bundet eget kapital Fond för verkligt värde Fritt eget kapital Totalt eget kapital Tkr Ingående eget kapital Aktiekapital Reservfond Verkligt värde reserv Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Utdelning Utgående eget kapital

15 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) avskrivningar (+) kreditförluster (+) övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändringar av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Försäljning av materiella tillgångar (+) 23 0 Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Inlösen av räntebärande värdepapper (-) Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar) Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Betald ränta Erhållen utdelning

16 Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara, bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, Skara. Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 32. e) Ändrade redovisningsprinciper Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som banken tillämpar från och med 1 januari Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning. 14

17 Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilket innebär att presentation av övrigt totalresultat förändras så att poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat redovisas separat från poster som inte kan omföras till årets resultat. IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Ändringen ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. De nya upplysningskraven framgår av not 32. f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rapporter. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: 15

18 (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål. - Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via resultaträkningen (fair value option) - Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder - Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas - Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. - Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde - Valutakursförändringar l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. 16

19 Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. 17

20 Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Finansiella skulder värderade till verkligt värde Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder. 18