Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén Debatt på Bankmötet Christian Clausen, Bankföreningens nya styrelseordförande.

Transkript

1 november Foto: Lars Nyman Bankmötet 2010 Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén Debatt på Bankmötet Christian Clausen, Bankföreningens nya styrelseordförande

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 VD har ordet Kära läsare, Hösten har gått försvinnande fort. Vintern är här och julen står snart för dörren. Bankföreningens Bankmöte 2010 handlade om de högst aktuella frågorna runt nya regleringar och vilka effekterna blir när reglerna införs. Vi var mycket glada över att kunna presentera så många centralt placerade och väl initierade talare. Frågan om bostadsbubbla eller inte har varit återkommande under hösten. Vi har deltagit i flera seminarier och diskussioner om hur utvecklingen ska bedömas. Den höga ökningstakten i bostadskrediter är självklart något som måste följas noga. De låga räntorna tillsammans med ROT-avdrag och ränteavdrag har varit gynnsamma för många hushåll. Riksbankens oro över att inte ha tillräckliga verktyg är säkert befogad. Samtidigt är det nog så att penningoch finanspolitiken måste arbeta mer tillsammans så att inte överhettning sker på det sätt vi nu ser. Bolåneinstituten och bankerna är en del av marknaden och det är svårt att säga nej till en stark kreditefterfrågan så länge kunderna klarar kreditprövningar med högt ställda krav på buffert för högre räntor. Både Riksbanken och Finansinspektionen bedömer att vi inte står inför några stabilitetsproblem i det finansiella systemet. Däremot kan man inte utesluta att hushåll som belånar sig högt skulle kunna få problem om fastighetspriserna sjunker dramatiskt och man samtidigt är tvungen att sälja sin bostad. Bankföreningen har i diskussionerna med Finansinspektionen inför bolånetaket lyft frågan om att ta bolånen i ett bredare perspektiv. Vi ser inte att ett bolånetak i sig gör stor skillnad. Ett gott konsumentskydd handlar om att kunden ska förstå sitt åtagande, det handlar om rimliga amorteringar och en rimlig balans mellan fast och rörlig ränta. Vi har i dialogen istället pekat på vikten av att stärka konsumentens ställning med bättre utbildning i finansiell ekonomi. Lån till bostaden är ofta en av de största affärer ett hushåll gör. Det är därför viktigt att ungdomar får grundläggande kunskaper med sig från skolan så att de förstår vikten av att ha balans mellan tillgångar och skulder. Det är också viktigt att ha ett helhetsperspektiv på vad som är ett bra bolån för den enskilde låntagaren. Att inte belåna sig för högt är en sak men om man nu ändå gör det så är det viktigt att man amorterar för att skapa sig utrymme för en värdeminskning på sin fastighet. Det är också sunt att ha en bra balans mellan rörlig och fast ränta. Ett bolån är ett långsiktigt åtagande och om man inte har stora marginaler bör man inte ligga med alla sina lån med rörlig ränta. Slutligen, jag träffade mina baltiska kollegor i veckan som gick och de förmedlar en positiv bild av de svenska bankerna i Baltikum. Att svenska banker stod bakom sina baltiska dotterbanker och filialer i krisen stärker förtroendet. Kerstin af Jochnick, vd Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i PDF-format och skickas även med e-post till prenumerater. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm info@swedishbankers.se Ansvarig utgivare: Kerstin af Jochnick Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Form: Luxlucid Produktion: M Pacerek AB

3 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER nya styrelsen Christian Clausen, koncernchef i Nordea, valdes till ny ordförande i Svenska Bankföreningen vid årsmötet den 11 november. Annika Falkengren, koncernchef i SEB, valdes in i styrelsen som vice ordförande. Tre frågor till Bankföreningens nya styrelseordförande Christian Clausen: Vilka är de viktigaste frågorna för dig i din nya roll som Bankföreningens styrelseordförande? Finanskrisen är nog över i Sverige, men vi har fortfarande stora utmaningar framför oss. En viktig fråga är hur vi nu kan stärka förtroendet för finansbranschen hos allmänheten, våra kunder men också bland politiska beslutsfattare. Bankerna fyller en avgörande samhällsfunktion, och det är en fördel för Sverige att ha så stora och välskötta banker. Men det finns ändå en stor misstänksamhet mot oss. En annan viktig fråga är det globala arbetet med de framtida regelverken. Vi är inte emot striktare regelverk. Det ligger tvärtom i branschens eget intresse att försäkra oss om att de skadliga beteenden och osunda bankmodeller som fanns för några år sedan inte kommer tillbaka de har skapat misstroende för hela branschen och destabiliserat det viktiga finansiella systemet. Vad tycker du är Bankföreningens viktigaste uppgifter? Bankföreningen ska vara en samarbetsinriktad, ansvarstagande och transparent röst i samhällsdiskussionen som kan bygga förtroende hos allmänheten och hos myndigheter. Det är inte möjligt med hård retorik och ett snävt egenintresse. Bankföreningen kan bara bli en naturlig samarbetspartner om vi agerar professionellt och har hela samhället och många olika perspektiv för ögonen i våra analyser och vårt engagemang. Foto: Nordea Just nu har vi den viktiga uppgiften att säkra att de nya regelverken inte slänger ut barnet med badvattnet: Överreglera inte. Bestraffa destabiliserande beteenden, men försvåra inte för de banker som stod starka genom finanskrisen och bidrog med stabilitet. Kräv buffertar, men öka inte priset på kapital och likviditet så att bördorna för företag och hushåll hotar den försiktiga ekonomiska återhämtningen i Europa. Det är balansen som jag hoppas att Bankföreningen ska bidra till. Du är själv redan engagerad i internationellt arbete. Kan du berätta något om det? Ja, jag har ett stort formellt och informellt internationellt nätverk av beslutsfattare, myndighetspersoner och andra bankchefer. Det kommer sig naturligt av att vara vd för en bank som är så stor som Nordea, med en betydande kundorienterad verksamhet i nio länder att jag blir inbjuden till ett stort antal möten. Jag kommer också att vara med i den europeiska bankföreningens styrelse, vilket jag ser fram emot. Det kanske viktigaste för svenska banker generellt är att säkra att spelreglerna blir lika i alla länder i Europa och i USA. Man kanske lätt glömmer bort det, men några av våra största konkurrenter på företagssidan är amerikanska banker. Från och med den 11 november 2010 ingår följande personer i Bankföreningens styrelse: Ordförande: Christian Clausen, Nordea Bank Vice ordförande: Annika Falkengren, SEB Pär Boman, Handelsbanken Michael Wolf, Swedbank Lars Mørch, Danske Bank Jörgen Wennberg, ICA Banken Peter H Carlsson, DnB NOR Kerstin af Jochnick, Bankföreningen Suppleanter: Fredrik Rystedt, Nordea Bank Nils-Fredrik Nyblaeus, SEB Björn Börjesson, Handelsbanken Catrin Fransson, Swedbank Lars Sjögren, Danske Bank Mats Ericsson, Länsförsäkringar Bank Clas Rönnlöv, Citi Bankföreningens styrelseledamöter väljs för en tid av högst tre år. I styrelsen ingår representanter för de 28 medlemsföretagen. Styrelsen utser sin ordförande samt Bankföreningens verkställande direktör, som ingår i styrelsen. Bankföreningen är medlem i den europeiska bankföreningen EBF och sitter i dess styrelse och exekutiva organ.

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 En paus i vimlet på Bankmötet, den 11 november. Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén. Foto: Lars Nyman

5 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november Basel III ett kraftfullt paket Som ordförande i Baselkommittén för banktillsyn är Nout Wellink den som sitter inne med flest svar vad gäller de finansiella regleringar som är på gång i världen just nu. I november var han i Stockholm på Bankföreningens årliga konferens, Bankmötet, och Nyhetsbrevet passade på att ställa några frågor. Baselkommittén är källan till de globala kapitaltäckningsregler som är på gång just nu, Basel III. Det är visserligen bara rekommendationer, men eftersom uppdraget kommer från G20 har världens ledande ekonomier förbundit sig att följa dem. Via EUdirektiv kommer de så småningom in i svensk lagstiftning. I kommittén sitter representanter för centralbanker och tillsynsmyndigheter från 27 länder, som USA, Kina och även Sverige. Nout Wellink själv är chef för den holländska centralbanken. Tror du någonsin vi får uppleva en liknande finanskris igen? I och med Basel III och andra åtgärder som införs över hela världen, anser jag att vi har ett väldigt kraftfullt verktygspaket för att förebygga en liknande kris. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, till exempel att implementera Basel III i lagstiftning och tillsynspraxis. Och är det något vi har lärt oss så är det att finanskriser alltid bjuder på oväntade inslag. Så vi Ordlista Kärnprimärkapital: Primärkapital: Hybridkapital: Förlustabsorberande kapital: kommer aldrig att kunna eliminera risken för en kris helt. Den nuvarande standarden Basel II bygger på att man tar långtgående hänsyn till risk när man bestämmer Baselkommittén utfärdar bara rekommendationer, men eftersom uppdraget kommer från G20 har världens ledande ekonomier förbundit sig att följa dem. en banks kapitalkrav. I Basel III föreslås måttet leverage ratio, det vill säga bankens kapital i förhållande till bankens utlåning oavsett risk. Vilka i princip eget kapital, det vill säga aktiekapitalet samt innehållna vinstmedel kärnprimärkapital plus hybridkapital ett mellanting mellan lån och aktie det kapital som tar stöten vid en konkurs. Aktier är till exempel 100 procent förlustabsorberande eftersom aktieinnehavarna inte kan få tillbaka sina pengar om företaget går omkull. Lån är 0 procent förlustabsorberande. Hybridkapital är någonstans mitt emellan, beroende på vad som avtalats. tankar låg bakom beslutet att rekommendera ett icke riskbaserat mått? Leverage ratio ska fungera som sista spärr utöver de riskbaserade minimimåtten. Under tiden som föregick krisen rapporterade många banker väldigt starka primärkapitalsiffror, samtidigt som de lyckades bygga upp höga risker, både på och utanför balansräkningen. Det kompletterande måttet leverage ratio ska hjälpa till att tygla uppbyggnaden av överdriven risk i systemet. Det ska också fungera som ett extra skydd mot försök att tricksa med de riskbaserade kapitalkraven och ska hjälpa till att undvika modellrisker. Avsikten med leverage ratio är att det ska ha en ganska enkel konstruktion, att det ska inkludera tillgångar både i och utanför balansräkningen och vara tillämpbart på alla banker på ett enhetligt sätt. Hur ska ni säkerställa att avsikten uppnås? Eftersom tanken är att leverage ratio ska fungera som en sista spärr, så måste det hamna på en nivå så att det inte gör de riskbaserade standarderna i Basel III verkningslösa. Efter att ha kört standarderna parallellt ett tag ska vi utvärdera resultatet i de här avseendena och göra slutjusteringar om det visar sig nödvändigt. Tidigare i år tog Baselkommittén in data från en mängd banker för att göra en konsekvensanalys av de nya reglerna. Kommittén har också bett att få in synpunkter på sina förslag genom att sända ut dem på konsultation. Ett förslag, det om net stable Fortsättning på nästa sida.

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 Fortsättning från föregående sida. funding ratio, gäller kravet att en del av bankernas finansiering ska vara långfristig, och därmed stabilare. En omarbetad version av förslaget sägs vara på gång i slutet av året. Vad var det som kom fram i konsultationssvaren och i konsekvensanalysen som nu kan leda till ändringar av förslaget? Det mått vi föreslagit är ett viktigt men också komplext verktyg. Det kräver viktning av många in- och utflödesvariabler. Vi hade liten erfarenhet av hur allt skulle fungera ihop, så konsultationen och konsekvensanalysen gav värdefull information. Till exempel såg vi att de första förslagen skulle få oönskade konsekvenser på flera områden. Vi har därför gjort ändringar, samtidigt som vi har hållit fast vid målet att komma åt banker med instabila finansieringsmönster. I Basel III kommer också krav på att banker ska hålla mer kapital när den totala utlåningen i landet blir överdrivet stor i förhållande till BNP. Detta extra kapital kallas för en kontracyklisk buffert. Tanken är att den ska verka återhållande i goda tider och sedan kunna användas av bankerna i dåliga tider. Det är upp till de enskilda ländernas centralbanker eller tillsynsmyndigheter att bestämma vad som är en överdriven kreditgivning. Har ni bestämt vilken typ av kapital som ska tillåtas i den kontracykliska bufferten? Det jag kan säga är att bufferten ska bestå av kärnprimärkapital eller annat helt förlustabsorberande kapital. Baselkommittén håller på och undersöker om contingent capital (red: instrument i både primär- och supplementärkapital som vid en särskild gräns ska omvandlas till aktier) ska kunna användas i en kontracyklisk buffert eller inte. Montera ner bufferten Om en bank har tvingats bygga upp en kontracyklisk buffert på grund av överdriven kredittillväxt, hur ser du på möjligheten att sedan montera ner bufferten när kredittillväxten avtar igen? Tror du marknaden accepterar att en bank minskar sitt kapital när tiderna blir sämre? Det verkar osannolikt att den beslutsfattande myndigheten, efter att obalanser byggts upp under ett antal år, skulle besluta att släppa på buffertkravet vid första bästa tecken på normal kredittillväxt. Myndigheterna rekommenderas att noggrant studera andra indikatorer som kan tyda på fortsatta obalanser, och att använda nödvändigt omdöme. Observera också FÄRDIGT BASEL III- FÖRSLAG I DECEMBER Vid sitt möte i mitten av november ställde sig G20 bakom den rapport som Baselkommittén lämnat om framskridandet av Basel III-paketet. Baselkommittén väntas presentera sitt slutgiltiga förslag till regelverk i december. Därefter ska EUkommissionen lägga ett förslag (CRD IV) till förändringar i EU-direktiven under våren De flesta regelförändringar kommer att införas gradvis från 2013 fram till år Foto: Lars Nyman

7 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november att det inte handlar om årlig kredittillväxt, vilket skulle vara volatilt, utan om själva nivån på utlåningen jämfört med nivån på BNP. I ditt scenario skulle det betyda att uppbyggnaden av en överdriven utlåning, över trenden, först måste försvinna, och det kan ta ett tag. Trovärdig nivå på kapital Som svar på din andra fråga vill jag betona att förslaget har formulerats utifrån antagandet att den kontracykliska bufferten är utöver en trovärdig miniminivå på kapitalkrav. Marknaden bör då kunna lita på att bankerna kan använda det frigjorda kapitalet utan att sätta sin solvens på spel i dåliga tider. Hur ska ni säkerställa att myndigheter i olika länder gör liknande bedömingar när det gäller överdriven kredittillväxt? Baselkommittén arbetar på riktlinjer som ska hjälpa tillsynsmyndigheterna i deras bedömning. En annan del i de nya regelförslagen från Baselkommittén gäller att man vill definiera systemviktiga banker och sedan ställa högre krav på dem, i ett försök att skydda samhället från problem i de instituten. Det leder dock även till att man delvis sätter tanken om en jämlik konkurrens ur spel. Baselkommittén håller just nu tillsammans med Financial Stability Board, FSB, på att arbeta fram kriterier som kan identifiera en bank som systemviktig. Hur ska man hitta en definition på systemviktig som inte leder till oönskade konsekvenser och som är hållbar över tid? Liten kan ha nyckelroll Man måste komma ihåg att det inte är en exakt vetenskap. Ett instituts systemvikt handlar inte enbart om storlek, utan även om hur sammanflätat det är med andra och hur lätt det är att ersätta. Många små banker har också en nyckelroll i det finansiella systemet, kanske som betalningsförmedlare. Så oavsett vilken lista på kriterier vi kommer fram till ska man inte exkludera andra viktiga aspekter. Bankföreningen och många andra är bekymrade över hur alla de nya oprövade reglerna ska samverka. Konsekvensanalyser som gjorts på olika håll har gett olika resultat, men Nout Wellink tycker att den som Baselkommittén gjorde under sommaren har varit mycket användbar. Vi fick in en mängd information från bankerna. Aldrig någonsin i Baselkommitténs historia har vi gjort en så omfattande analys av så många finansiella institut, där vi undersökt alla effekter både var för sig och tillsammans. Det har hjälpt oss väldigt mycket att bättre förstå bankernas olika affärsmodeller, riskerna de är exponerade för och anpassningen som många banker över hela världen blir tvungna att göra. Man måste komma ihåg att det inte är en exakt vetenskap. Ett instituts systemvikt handlar inte enbart om storlek. Vad tycker du om att Baselkommittén har så stort inflytande på länders lagstiftning samtidigt som beslutsprocessen inte är särskilt transparent, om man jämför med lagstiftningsprocessen i EU (eller Sverige)? Kommitténs beslutsprocess är så transparent den kan vara. Å andra sidan kan vi inte vara så öppna med datat från konsekvensanalyserna, eftersom det handlar om konfidentiell tillsynsdata. Vi försöker kommunicera viktiga beslut så fort som möjligt. För varje standard vi skapar har vi en konsultationsperiod då branschen, den akademiska världen och den bredare allmänheten kan delta. På vår konsultation om Basel III i april vi fick nästan 300 svar som vi sedan diskuterade noggrannt. Utöver det har vi hållit flera tal då vi också svarat på frågor från publiken. Läs Nout Wellinks fullständiga svar på engelska på Publicerat/Nyhetsbrev nr 5 Pågående konsultationer EU-kommissionen Ratinginstitut Konsultationens syfte är att skapa debatt kring behovet av förändrade regler för ratinginstitut och användningen av rating i olika sammanhang. Publicerat: 5 november 2010 Svarstid: 7 januari 2011 CEBS Konsultation om intern kontroll CEBS har tagit fram en guidebok om intern styrning som syftar till att förbättra och stärka förväntningar som tillsynen har för att förbättra ett sunt genomförande av interna styrningssystem. Publicerat: 13 oktober 2010 Svarstid: 14 januari 2011 Nya rekommendationer CEBS Liquidity cost benefit allocations Riktlinjerna gäller bland annat hur banker ska allokera och prissätta likviditetsrisk. Gäller från: 30 juni 2011 Riktlinjer för hantering av operativ risk CEBS har tagit fram detaljerade riktlinjer för tillsynsmyndigheters bedömning av operativ risk inom tradingområdet. Riktlinjerna avser främst intern styrning och rapportering. Gäller från: 30 juni 2011

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 Bankmötet 2010 Efter den globala krisen finns det behov av att se över bankernas affärsmodeller, deras riskkontroll och rollen för ledning och styrelse. Det finns också behov av att se över internationella överenskommelser om lagstiftning och styrning. Men det är inte självklart att mer reglering och mer kapital nödvändigtvis skapar sundare banker. Det sade Kerstin af Jochnick, vd för Bankföreningen, när hon hälsade välkommen till Bankföreningens årliga möte den 11 november, som i år gick av stapeln på Moderna Museet i Stockholm. I år var rubriken Bankmarknad i förändring. Det handlade främst om det nya regelverk på kapitaltäckningsområdet som nu håller på att arbetas fram i spåren av finanskrisen och hur det kommer att påverka banker, finansiella marknader och den reala ekonomin. På Bankmötet var alla överens om att det behövs ett bättre regelverk, som kommer att innebära ökade kapitalkrav och bättre likviditet. Det är framförallt nivån men också kvaliteten på kapitalet samt vilka konsekvenser olika alternativ får som diskuterades flitigt och här går åsikterna isär. Från branschens sida ställer man sig även bakom inrättandet av tre nya EU-tillsynsmyndigheter med ett övergripande systemriskråd. Kerstin af Jochnick varnade dock för att europeiska banker riskerar att bli särskilt hårt drabbade av det nya regelverket, som man ännu inte sett effekterna av, i kombination med förväntad svag tillväxt i Europa och USA. Bankerna har en grundläggande roll i Europa. Den europeiska ekonomin tar tre fjärdedelar av sin finansiering från banker, jämfört med endast en fjärdedel för USA. Det finns därför en rädsla för att höjda räntor och minskade kreditflöden kan få negativa effekter på den reala ekonomin Kerstin af Jochnick efterfrågade också en effektivare krishantering. Så länge vi inte har ett trovärdigt system som effektivt kan stänga institutioner som får problem finns det risk att politiker och allmänhet kommer att begära ännu mer kapital. På frågan om de konsekvenser som det nya regelverket får menade Kerstin af Jochnick på att det är för tidigt att dra några slutsatser om hur bankernas affärsmodeller kommer att förändras. Det finns naturligtvis en risk att det kan uppmuntra till att de delar av verksamheten som omfattas av höga kapitalkrav flyttas bort från banksektorn. Sådana förändringar kan äventyra den finansiella stabiliteten. De bör därför åtföljas av ny reglering och tillsyn för icke-banker. Kerstin af Jochnick, vd för Bankföreningen Foto: Lars Nyman

9 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november Som exempel på andra frågor på Bankföreningens agenda nämnde Kerstin af Jochnick bankbyteskoden som gör att det är lätt att byta bank i Sverige, genomförandet av konsumentkreditdirektivet under våren samt projektet mobila betalningar. Mormors lapptäcke Nout Wellink, ordförande i Baselkommittén och chef för den holländska centralbanken, tog även han upp frågan att det är viktigt att Basel III utformas på ett sådant sätt att det förhindrar regelarbitrage. Wellink förklarade också den långa implementeringstiden åtta år av de nya reglerna. Charles H Dallara, chef för Institute of International Finance, IIF, sade att man nu är mer överens än på länge om det nya regelverket och att man inom banksektorn inte har något val. Men han varnade för att det nya regelverket inte får bli som hans mormors lapptäcke. Alla trådar måste hålla ihop om man drar i en tråd får inte hela täcket nystas upp, menade han. Han pekade framförallt på vikten av ett level playing field att det blir lika regler i alla länder och att utformningen av reglerna måste minimera risken för regelarbitrage. Dallara efterfrågade även en global standard för avveckling av gränsöverskridande banker som får problem. Vi måste undvika regleringar som förstör sunda affärsmodeller. Överreglering kommer att drabba bankernas kunder och hela ekonomin. Charles H Dallara, chef för Institute of International Finance, IIF Foto: Lars Nyman Dyrare att låna Christian Clausen, Nordeas koncernchef och nytillträdd ordförande i Bankföreningen, visade konkreta exempel på att det nya regelverket kan inverka negativt på hela branschens lönsamhet. Vi måste undvika regleringar som förstör sunda affärsmodeller. Överreglering kommer att drabba bankernas kunder och hela ekonomin. Baselkommitténs nya regler kommer att kosta. Det kommer att bli dyrare att låna pengar, konstaterade han. Clausen påtalade också att de nya likviditetsreglerna kräver större likviditetsbuffert än tidigare samt krav på att bufferten ska innehålla en större andel statsobligationer och han undrade om tillgången på statobligationer är tillräckligt stor. Clausen visade på att det nya regelverket kommer att innebära att avkastningen på eget kapital minskar. Vad är den nya nivån på avkastningen på eget kapital? frågade han. Är den nog för att den finansiella sektorn ska kunna attrahera nytt kapital? Rätt regler inte fler Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt med rubriken Möjligheter och hot på en striktare reglerad bankmarknad. Deltog gjorde riksbankschefen Stefan Ingves, Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson, Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv och Annika Falkengren, koncernchef för SEB. Samtliga i panelen var överens om att det är oerhört viktigt att man arbetar fram rätt regler inte nödvändigtvis fler regler. Martin Andersson sade att vi behöver hårdare kapitalregler och större buffertar och att det är ledningens och styrelsens ansvar att reglerna efterlevs. Han menade att det finns en enorm kreativitet att kringgå reglerna inte minst när det gäller det nya ersättningssystemet. Finansinspektionen kommer nu att rikta in sitt arbete på att träffa företagens ledning och styrelse samt deras revisorer. Annika Lundius, konstaterade att finansiella kriser slår hårt mot företagen men att det finns ett intresse av att undvika överreglering eftersom det höjer priset på kapital. Hon efterlyste ett makrofinansiellt regelverk. Fortsättning på nästa sida.

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 För att vi banker ska förtjäna förtroendet krävs långsiktighet och transparent prissättning. Annika Falkengren, vd SEB Christian Clausen, vd Nordea Martin Andersson, Generaldirektör Finansinspektionen Fortsättning från föregående sida. SEB:s koncernchef Annika Falkengren sade att kriser inte enbart är av ondo utan att det finns viktiga lärdomar att dra från varje enskild kris. Men att det är viktigt att hitta en balans i regleringen. Hon pekade på att det finns en fara i att svenska banker har ett stort finansieringsunderskott eftersom sparandet i de nordiska länderna är stort i fonder och aktier och inte på bankkonton som i många andra länder. Liksom Christian Clausen poängterade hon hur viktigt det är för bankerna att nu arbeta på sitt förtroende hos politiker och allmänheten. Förtroende är allt. För att vi banker ska förtjäna det förtroendet krävs långsiktighet och transparent prissättning, sade hon. Kerstin af Jochnick avlutade med att sammanfatta eftermiddagen. Basel III inte är slutdestinationen för reglering av bankerna. Basel III kommer att vara bättre än Basel II, men fortfarande finns det förbättringar att göra, sade hon. Effektiv bankreglering kan bidra till ett sunt och säkert finansiellt systemet, men utan en sund och korrekt hantering av bankerna kommer vi inte att lyckas. Tillsynen är lika viktig som reglering och därför måste vi utveckla kompetensen och fokusera mer på dialog mellan tillsynsmyndigheterna och branschen. En aktiv dialog om potentiella risker i systemet hjälper oss att identifiera risker tidigt och vidta nödvändiga åtgärder i tid. Foto: Lars Nyman

11 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER Goda resultat i bankernas kamp mot barnpornografi Företag som säljer barnpornografiskt material på nätet har snabbt kunnat stängas av som betalningsmottagare, med hjälp av rutinerna som den svenska finanskoalitionen mot barnpornografi har skapat. Inom ramen för den svenska finanskoalitionen mot barnpornografi har Bankföreningen sedan våren 2009 ett samarbete med Rikskriminalpolisen som syftar till att förhindra att betalningstjänster används för köp av övergreppsbilder på barn. Samarbetet innebär till exempel att om polisen identifierar en webbplats som erbjuder barnpornografiskt material mot kortbetalning, så kan säljföretaget identifieras och stängas av som betalningsmottagare. Den etablerade kortbetalningsrutinen har visat sig ha snabb och god effekt. Säljföretag som har identifierats via rutinen har via bankernas och kortföretagens åtgärder snabbt kunnat stängas av. Rikskriminalpolisen anser även att det faktum att rutinen finns och fungerar har en viktig preventiv effekt. Enligt en rapport från den europeiska koalitionen mot barnpornografi har antalet webbplatser som kommersiellt saluför övergreppsbilder på barn minskat markant sedan Vi är glada att ha kunnat bidra till detta. En särskild arbetsgrupp inom finanskoalitionen arbetar med att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra att kommersiella betaltjänster används vid köp och försäljning av övergreppsbilder på barn, säger Pär Karlsson, som arbetar med frågan på Bankföreningen. Barnpornografiskt material distribueras i huvudsak genom olika fildelningstjänster. I viss utsträckning används betaltjänster utanför bankernas kontroll, till exempel i form av förutbetalda konton eller olika former av elektroniska plånböcker. Det förekommer även att betalningsmottagare informerar betalaren hur en överföring av medel ska ske så att det inte uppstår misstanke om vad köpet avser. Ny SCB-statistik visar bolån I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om olika balansposter individuellt publicerade för ett antal banker och bostadsinstitut. I samband med publiceringen av uppgifterna för september 2010 har SCB utvidgat innehållet i statistikdatabasen, dels med fler balansposter, dels med fler individuella institut. En nyhet i statistikdatabasen är att SCB lagt till posten utlåning till hushåll mot säkerhet i bostad. 51 individuella institut och åtta grupper (inklusive undergrupper) av institut, till exempel bankaktiebolag, finns specificerade i statistikdatabasen. Bland de individuella instituten finns flera som inte är verksamma idag, men som finns kvar med anledning av att de finns med tidigare i tidsserien. Uppgifterna i databasen publiceras månadsvis, även om de mindre instituten enbart rapporterar kvartalsvis. Databasen innehåller uppgifter tillbaka till Finanskoalitionen mot barnpornografi Finanskoalitionens uppgift är att utveckla och samordna åtgärder för att försvåra och förhindra handeln med övergreppsbilder på barn. Arbetet påbörjades 2007 och i dag ingår 13 banker* i koalitionen. Under 2009 inleddes ett nära samarbete med Rikskriminalpolisen för att lättare identifiera de företag som säljer barnpornografiska bilder och kunna stoppa transaktioner. Bankerna samarbetar även med ECPAT Sverige, som är en ideell förening som arbetar med att förebygga och stoppa alla former av barnsexhandel barnpornografi, trafficking och barnsexturism. För att uppnå goda resultat finns en styrgrupp som leds av Mats Odell med representanter från ECPAT, Bankföreningen, Skandiabanken, Finansinspektionen, Finansdepartementet och Justitiedepartementet. Dessutom samverkar Rikskriminalpolisen och Ekobrottsmyndigheten med koalitionen. I mitten av december lanserar Finanskoalitionen en egen hemsida: *Danske Bank, Forex Bank, GE Money Bank, Handelsbanken, ICA Banken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, Marginalen Bank, Nordea, SEB, Skandiabanken, Sparbanken Öresund och Swedbank samt försäkringsbolaget Skandia ingår i koalitionen.

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 Visste du att den totala utlåningen till svenska hushåll uppgick till miljarder kronor i september 2010, jämfört med miljarder kronor i december småhusutlåningen till hushåll uppgick till miljarder kronor i september 2010 jämfört med 860 miljarder i december hushållens lån till bostadsrätter på nästan sex år har ökat från 13 procent till 20 procent av hushållens totala lån. Figur: Hushållens lån uppdelade efter säkerhet, december 2004 och september Big bang eller gradvis införande? IASB, den internationella standardsättaren för redovisning, ber om branschens synpunkter på hur de nya redovisningsstandarder som är på gång ska implementeras. IASB och dess amerikanska motsvarighet Financial Accounting Standards Board, FASB, har ett Memorandum of Understanding, ett MoU, sedan 2006 där syftet är att uppnå global konvergens på redovisningsområdet till För att målet ska kunna uppfyllas sker en revidering av flera befintliga internationella standarder på redovisningsområdet, IFRS. IASB har i oktober 2010 publicerat en remiss om tidpunkt för ikraftträdande och övergångsregler för samtliga IFRS som nu är föremål för översyn. Frågan är om företagen som ska tillämpa IFRS vill ha en gemensam tidpunkt för ikraftträdande av alla nya IFRS:er ( big bang ) eller om företagen vill att tidpunkten för ikraftträdande fördelas över tiden. Remisstiden är fram till den 31 januari Bankföreningen arbetar med ett svar på IASB:s remiss.

13 Gästskribenten Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november Två kriser, två risker Sverige har gått igenom två svåra finansiella kriser under en 20-årsperiod. Kriserna har varit av olika karaktär. Den första, i början av 1990-talet, förklarades väsentligen av inhemska, svenska faktorer. Den andra, som började 2007, hade sitt ursprung i USA, drabbade Europa lika hårt som USA och blev snabbt global. I den tidigare krisen, den inhemska som började runt 1990, var det en bubbla i fastighetssektorn som först slog hårt mot finansbolagen och sedan mot bankerna. Svenska banker hade svårt att låna utomlands vilket berodde på problem som vi själva hade skapat. Svenska banker betraktades som stora kreditrisker. Krisen som började 2007 och som vi inte kan vara säkra på huruvida den är slut eller inte, är inte svensk till sitt Om risken att vår omvärld drabbas av en finanskris minskar är det goda nyheter för det svenska banksystemet. ursprung. De svenska bankerna hade i allt väsentligt låga kreditrisker i sina balansräkningar år 2007 åtminstone i jämförelse med de kollegor som det gick illa för, såsom de amerikanska investmentbankerna, de schweiziska storbankerna och de stora brittiska bankerna. Svenska banker hade ingen exponering mot amerikanska bostadslån, förpackade och omförpackade och mycket mer riskabla än vad investerarna förstod. De svenska bankernas börskurser var ändå periodvis under svår press på grund av exponeringen mot Baltikum, men det är en annan historia. Det som var problemet för Sverige i krisen som började 2007 var att andra länders banker fick problem och att de svenska bankerna lånade av banker i andra länder. När de andra bankerna fick problem var det rationellt för dem att krympa sina balansräkningar. I klartext innebär det att de bland annat inte lånade ut mer till svenska banker. Inte för att de var svenska utan för att utlåning till dem krävde kapital och finansiering och de hade inte längre råd med sådant. Detta är historia, men det går att lära av historien. De två kriserna illustrerar de största riskerna det svenska banksystemet är exponerat för. Den första stora risken är fastighetsfinansieringen. Jämfört med väldigt många länder i världen har Sverige en mycket hög andel av sin fastighetsfinansiering i banksystemet. Detta är en bra, effektiv och säker finansieringsform. Problem kan uppstå om det blir en bubbla i fastighetspriserna så som det blev i början av 1990-talet. Alla länder har goda skäl att vara på sin vakt mot sådana bubblor men Sverige mer än de flesta just därför att en bubbla skulle slå så hårt mot vårt banksystem. Vår tidigare bankkris illustrerar det. Det som händer i Irland just nu illustrerar samma problem i ett annat land. Omsorgen från Riksbanken, Finansinspektionen och bankerna själva som syftar till att undvika en ny fastighetsbubbla är således mycket välmotiverad. Den andra stora risken för det svenska banksystemet är beroendet av omvärlden för finansieringen. Beroendet kan Pehr Wissén är huvudsekreterare i Finansmarknadskommittén, som är tillsatt av regeringen med uppdraget att utgöra ett forum för dialog mellan staten och finansbranschen kring sektorns villkor. Han är adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm och gäst vid Svenska institutet för finansforskning, SIFR. vi inte göra så mycket åt. Vi lever i en globaliserad värld där alla lånar av och placerar hos varandra. Däremot kan vi konstatera att de ansträngningar som görs med regelverken i syfte att göra världens banksystem mer stabila gynnar Sverige i stor utsträckning. Om risken att vår omvärld drabbas av en finanskris minskar är det goda nyheterför det svenska banksystemet. PEHR WISSÉN

14 14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 Starka säkerhetslösningar i nordiska banker Att nordiska banker är moderna och säkerhetsmedvetna gör att vi har betydligt mindre bedrägerier förknippade med elektroniska banktjänster här än i andra länder. I slutet av oktober träffades 80 säkerhetsansvariga från hela Norden på Bankföreningens konferens Nordic e-banking security för att utväxla erfarenheter och vässa sig ytterligare. Eftersom hoten hela tiden utvecklas så måste de lösningar och tjänster som bankerna erbjuder via Internet eller mobila gränssnitt också på motsvarande sätt utvecklas när det gäller säkerheten. Därför kan man inte anse att något som man gjorde för några år sedan kommer fortsätta att vara tillräckligt bra. Det gäller att bankerna hela tiden har koll på vad som händer, säger Pär Karlsson, sakkunnig i säkerhetsfrågor på Bankföreningen och värd för mötet. Hur jobbar bankerna med säkerheten? Det handlar inte bara om att sätta en pryl i händerna på bankkunderna som de ska använda för att logga in och genomföra transaktioner, utan också om vad som finns hos bankerna. Det kan vara avancerade system för att övervaka om det som sker på kundernas konton är normalt eller om man kan misstänka att det pågår bedrägerier. formerna av angrepp utnyttjar ofta att kunderna inte har de senaste och mest skyddade versionerna. Trots att det förekommer brott, är den totala nivån på Internetbanksrelaterade bedrägerier väldigt låg i Sverige och Norden i ett internationellt perspektiv. Senast tillgängliga tekniken De lösningar som svenska banker erbjuder sina kunder är väldigt 'up to date' och utnyttjar den senast tillgängliga tekniken. Man brukar skilja på svaga och starka lösningar och det är starka lösningar som svenska banker använder, för att identifiera kunder och godkänna betalningar. I många länder i Europa och i USA är det fortfarande väldigt vanligt att man bara behöver användarnamn och lösenord för att genomföra betalningar från sitt konto. Den typen av extremt enkla lösningar har vi i Sverige överhuvudtaget aldrig nöjt oss med så länge vi har haft Internetbankstjänster, säger Pär Karlsson. Rent tekniska bedrägerier är sällsynta. Ofta handlar det om den mänskliga faktorn. Människor emellan De bedrägerier som ändå lyckas här i Norden handlar ofta om att bedragaren på något sätt är personligen i kontakt med kunden via telefon eller Internet, för att förmå henne eller honom att genomföra en transaktion eller lämna information. Rent bondfångeri helt enkelt. Därför är det fortfarande väldigt viktigt att bankerna aktivt informerar sina kunder om hur bankerna agerar, och framför allt vad bankerna inte gör. Banken ringer inte hem till kunden för att få koder till exempel. Det ska vara tryggt och säkert för kunden att utföra sina bankärenden elektroniskt och som svensk bankkund anser jag att man kan känna sig väldigt trygg, säger Pär Karlsson. Skydda sin utrustning Information till kunderna är en annan viktig del av bankernas säkerhetsarbete, att exempelvis upplysa om vad man som bankkund ska göra för att skydda sig mot angrepp. Banken äger ju inte hela leveranskedjan och har ingen kontroll över säkerheten i den utrustning som kunden använder för att få åtkomst till tjänsterna, PC:n eller mobiltelefonen. Uppdaterade virusskydd och brandvägg är viktigt, men egentligen ännu viktigare i dagsläget är att ha uppdaterade programvaror. De mer avancerade

15 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER Nätbedrägeri som storskalig business Nätet har dragit till sig många lycksökare som vill tjäna pengar på att komma åt andras pengar. Men lyckas de? Inte särskilt ofta. Jag måste medge att jag är förvånad hur lite nätbedrägerier ni har här i Norden, så ser det inte ut på andra håll i världen! inleder den israeliska säkerhetsexperten Yael Villa sitt anförande på den nordiska e-bankingkonferensen om säkerhet som Bankföreningen höll i slutet av oktober i Stockholm. Och så börjar hon en lika skrämmande som fascinerande berättelse om hur det ser ut i cyberrymdens skuggvärld. Specialistkompetenser möts Nätbedrägeri är global business som bygger på skalfördelar. Glöm den ensamma hackern, här har var och en sin kompetens: en är specialist på att skaffa sig lösenord och kontouppgifter, en annan är specialist på att rekrytera målvakter som används för att omvandla elektroniska transaktioner till kontanter. Bedragarna med de olika kompetenserna möts i chatforum för att göra affärer. Vill du köpa ett trojankit? Ett av de vanligare kostar 3000 dollar. Vill du prenumerera på stulna lösenord? 299 dollar/månad. Vill du köpa fejksamtal från banken? 1 dollar styck. Det går att pruta också. Eftersom nätbedrägeri är så till synes lätt, känner många sig kallade. Färre lyckas dock faktiskt få ut pengar på det, enligt Yael Villa. Hon och hennes kollegor som sitter i Tel Aviv har god överblick över vad nätbedragarna har för sig. På RSA:s avdelning Anti Fraud Command Center arbetar man som agenter och infiltrerar chatforumen för att följa samtalen och affärsuppgörelserna som pågår. En svag länk för bedragarna är just omvandlingen till kontanter. Till det behövs så kallade mulor, människor som är villiga att tillfälligt upplåta sitt konto för en insättning och sedan skicka pengarna vidare. Vi har säkert alla fått mer eller mindre övertygande mejl om övergivna arv som just du kan få del i, bara du är villig att utföra vissa saker. De senaste åtta månaderna har det blivit den största frågan för bedragarna att få tag på mulor. Mellan 2007 och 2009 var det en stark uppgång av antalet mulrekryteringar, troligen på grund av den finansiella krisen. Ett annat problem ur bedragarsynpunkt är förstås att banker och säkerhetsföretag å sin sida inte sitter passiva utan rustar sig för att klara bedrägeriförsöken. Bästa skyddet är hybridlösningar. Dels att banken har starka identifikationsmetoder, vilket ni i Norden verkar vara väldigt duktiga på, dels att genom avancerade datorprogram upptäcka misstänkta transaktioner och sedan eventuellt stoppa dem, säger Yael Villa. Det var genom att uppfinna en matematisk formel, en algoritm, för ett sådant dataprogram, som Yael Villa själv hamnade i säkerhetsbranschen. Hon är matematiker och statistiker från början. Katt och råtta I algoritmerna lägger man in parametrar för vanliga kundtransaktioner och misstänkta transaktioner. Hur man skiljer det ena från det andra är avgörande och bygger på analyser av kundbeteenden, även det med matematiken som grund. Detta tror Yael Villa blir allt viktigare att utveckla. Det är som en katt-och-råtta-lek. Bedrägeriförsöken kommer aldrig att sluta, och de blir allt mer sofistikerade, men det blir säkerhetslösningarna också. Än så länge är det vi på säkerhetsföretagen och bankerna som har övertaget. Lyckade nätbedrägerier är faktiskt ovanliga händelser säger Yael Villa. Yael Villa Roll: Bakgrund: Bor: Fritid: Chief Technology Officer på det amerikanska säkerhetsföretaget RSA statistiker på universitetet tel Aviv har inte så mycket tid för hobbies, eftersom jag har fyra barn, men förut brukade jag spela tennis!

16 16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 Aktuella lagändringar Starkare integritetsskydd vid kreditupplysning Kreditupplysningslagen ändras för att stärka den enskildes personliga integritet vid kreditupplysningsverksamhet. Bakgrunden är att det har påtalats brister i lagstiftningen när kreditupplysningar lämnas via Internet ur databaser som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari Ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden Riksdagen har den 17 november 2010 beslutat att införa en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. Den nya lagen ersätter tidigare lag från Förändringarna handlar främst om förtydliganden i förhållande till nuvarande uppgiftsskyldighetslag. Lagen börjar gälla den 1 januari Höjt prisbasbelopp för år 2011 Regeringen har fastställt prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring till kronor respektive kronor för år Prenumerera på nyhetsbrevet från bankföreningen! Gå in på eller mejla till info@swedishbankers.se