Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén Debatt på Bankmötet Christian Clausen, Bankföreningens nya styrelseordförande.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén Debatt på Bankmötet Christian Clausen, Bankföreningens nya styrelseordförande."

Transkript

1 november Foto: Lars Nyman Bankmötet 2010 Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén Debatt på Bankmötet Christian Clausen, Bankföreningens nya styrelseordförande

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 VD har ordet Kära läsare, Hösten har gått försvinnande fort. Vintern är här och julen står snart för dörren. Bankföreningens Bankmöte 2010 handlade om de högst aktuella frågorna runt nya regleringar och vilka effekterna blir när reglerna införs. Vi var mycket glada över att kunna presentera så många centralt placerade och väl initierade talare. Frågan om bostadsbubbla eller inte har varit återkommande under hösten. Vi har deltagit i flera seminarier och diskussioner om hur utvecklingen ska bedömas. Den höga ökningstakten i bostadskrediter är självklart något som måste följas noga. De låga räntorna tillsammans med ROT-avdrag och ränteavdrag har varit gynnsamma för många hushåll. Riksbankens oro över att inte ha tillräckliga verktyg är säkert befogad. Samtidigt är det nog så att penningoch finanspolitiken måste arbeta mer tillsammans så att inte överhettning sker på det sätt vi nu ser. Bolåneinstituten och bankerna är en del av marknaden och det är svårt att säga nej till en stark kreditefterfrågan så länge kunderna klarar kreditprövningar med högt ställda krav på buffert för högre räntor. Både Riksbanken och Finansinspektionen bedömer att vi inte står inför några stabilitetsproblem i det finansiella systemet. Däremot kan man inte utesluta att hushåll som belånar sig högt skulle kunna få problem om fastighetspriserna sjunker dramatiskt och man samtidigt är tvungen att sälja sin bostad. Bankföreningen har i diskussionerna med Finansinspektionen inför bolånetaket lyft frågan om att ta bolånen i ett bredare perspektiv. Vi ser inte att ett bolånetak i sig gör stor skillnad. Ett gott konsumentskydd handlar om att kunden ska förstå sitt åtagande, det handlar om rimliga amorteringar och en rimlig balans mellan fast och rörlig ränta. Vi har i dialogen istället pekat på vikten av att stärka konsumentens ställning med bättre utbildning i finansiell ekonomi. Lån till bostaden är ofta en av de största affärer ett hushåll gör. Det är därför viktigt att ungdomar får grundläggande kunskaper med sig från skolan så att de förstår vikten av att ha balans mellan tillgångar och skulder. Det är också viktigt att ha ett helhetsperspektiv på vad som är ett bra bolån för den enskilde låntagaren. Att inte belåna sig för högt är en sak men om man nu ändå gör det så är det viktigt att man amorterar för att skapa sig utrymme för en värdeminskning på sin fastighet. Det är också sunt att ha en bra balans mellan rörlig och fast ränta. Ett bolån är ett långsiktigt åtagande och om man inte har stora marginaler bör man inte ligga med alla sina lån med rörlig ränta. Slutligen, jag träffade mina baltiska kollegor i veckan som gick och de förmedlar en positiv bild av de svenska bankerna i Baltikum. Att svenska banker stod bakom sina baltiska dotterbanker och filialer i krisen stärker förtroendet. Kerstin af Jochnick, vd Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i PDF-format och skickas även med e-post till prenumerater. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Kerstin af Jochnick Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Form: Luxlucid Produktion: M Pacerek AB

3 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER nya styrelsen Christian Clausen, koncernchef i Nordea, valdes till ny ordförande i Svenska Bankföreningen vid årsmötet den 11 november. Annika Falkengren, koncernchef i SEB, valdes in i styrelsen som vice ordförande. Tre frågor till Bankföreningens nya styrelseordförande Christian Clausen: Vilka är de viktigaste frågorna för dig i din nya roll som Bankföreningens styrelseordförande? Finanskrisen är nog över i Sverige, men vi har fortfarande stora utmaningar framför oss. En viktig fråga är hur vi nu kan stärka förtroendet för finansbranschen hos allmänheten, våra kunder men också bland politiska beslutsfattare. Bankerna fyller en avgörande samhällsfunktion, och det är en fördel för Sverige att ha så stora och välskötta banker. Men det finns ändå en stor misstänksamhet mot oss. En annan viktig fråga är det globala arbetet med de framtida regelverken. Vi är inte emot striktare regelverk. Det ligger tvärtom i branschens eget intresse att försäkra oss om att de skadliga beteenden och osunda bankmodeller som fanns för några år sedan inte kommer tillbaka de har skapat misstroende för hela branschen och destabiliserat det viktiga finansiella systemet. Vad tycker du är Bankföreningens viktigaste uppgifter? Bankföreningen ska vara en samarbetsinriktad, ansvarstagande och transparent röst i samhällsdiskussionen som kan bygga förtroende hos allmänheten och hos myndigheter. Det är inte möjligt med hård retorik och ett snävt egenintresse. Bankföreningen kan bara bli en naturlig samarbetspartner om vi agerar professionellt och har hela samhället och många olika perspektiv för ögonen i våra analyser och vårt engagemang. Foto: Nordea Just nu har vi den viktiga uppgiften att säkra att de nya regelverken inte slänger ut barnet med badvattnet: Överreglera inte. Bestraffa destabiliserande beteenden, men försvåra inte för de banker som stod starka genom finanskrisen och bidrog med stabilitet. Kräv buffertar, men öka inte priset på kapital och likviditet så att bördorna för företag och hushåll hotar den försiktiga ekonomiska återhämtningen i Europa. Det är balansen som jag hoppas att Bankföreningen ska bidra till. Du är själv redan engagerad i internationellt arbete. Kan du berätta något om det? Ja, jag har ett stort formellt och informellt internationellt nätverk av beslutsfattare, myndighetspersoner och andra bankchefer. Det kommer sig naturligt av att vara vd för en bank som är så stor som Nordea, med en betydande kundorienterad verksamhet i nio länder att jag blir inbjuden till ett stort antal möten. Jag kommer också att vara med i den europeiska bankföreningens styrelse, vilket jag ser fram emot. Det kanske viktigaste för svenska banker generellt är att säkra att spelreglerna blir lika i alla länder i Europa och i USA. Man kanske lätt glömmer bort det, men några av våra största konkurrenter på företagssidan är amerikanska banker. Från och med den 11 november 2010 ingår följande personer i Bankföreningens styrelse: Ordförande: Christian Clausen, Nordea Bank Vice ordförande: Annika Falkengren, SEB Pär Boman, Handelsbanken Michael Wolf, Swedbank Lars Mørch, Danske Bank Jörgen Wennberg, ICA Banken Peter H Carlsson, DnB NOR Kerstin af Jochnick, Bankföreningen Suppleanter: Fredrik Rystedt, Nordea Bank Nils-Fredrik Nyblaeus, SEB Björn Börjesson, Handelsbanken Catrin Fransson, Swedbank Lars Sjögren, Danske Bank Mats Ericsson, Länsförsäkringar Bank Clas Rönnlöv, Citi Bankföreningens styrelseledamöter väljs för en tid av högst tre år. I styrelsen ingår representanter för de 28 medlemsföretagen. Styrelsen utser sin ordförande samt Bankföreningens verkställande direktör, som ingår i styrelsen. Bankföreningen är medlem i den europeiska bankföreningen EBF och sitter i dess styrelse och exekutiva organ.

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 En paus i vimlet på Bankmötet, den 11 november. Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén. Foto: Lars Nyman

5 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november Basel III ett kraftfullt paket Som ordförande i Baselkommittén för banktillsyn är Nout Wellink den som sitter inne med flest svar vad gäller de finansiella regleringar som är på gång i världen just nu. I november var han i Stockholm på Bankföreningens årliga konferens, Bankmötet, och Nyhetsbrevet passade på att ställa några frågor. Baselkommittén är källan till de globala kapitaltäckningsregler som är på gång just nu, Basel III. Det är visserligen bara rekommendationer, men eftersom uppdraget kommer från G20 har världens ledande ekonomier förbundit sig att följa dem. Via EUdirektiv kommer de så småningom in i svensk lagstiftning. I kommittén sitter representanter för centralbanker och tillsynsmyndigheter från 27 länder, som USA, Kina och även Sverige. Nout Wellink själv är chef för den holländska centralbanken. Tror du någonsin vi får uppleva en liknande finanskris igen? I och med Basel III och andra åtgärder som införs över hela världen, anser jag att vi har ett väldigt kraftfullt verktygspaket för att förebygga en liknande kris. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, till exempel att implementera Basel III i lagstiftning och tillsynspraxis. Och är det något vi har lärt oss så är det att finanskriser alltid bjuder på oväntade inslag. Så vi Ordlista Kärnprimärkapital: Primärkapital: Hybridkapital: Förlustabsorberande kapital: kommer aldrig att kunna eliminera risken för en kris helt. Den nuvarande standarden Basel II bygger på att man tar långtgående hänsyn till risk när man bestämmer Baselkommittén utfärdar bara rekommendationer, men eftersom uppdraget kommer från G20 har världens ledande ekonomier förbundit sig att följa dem. en banks kapitalkrav. I Basel III föreslås måttet leverage ratio, det vill säga bankens kapital i förhållande till bankens utlåning oavsett risk. Vilka i princip eget kapital, det vill säga aktiekapitalet samt innehållna vinstmedel kärnprimärkapital plus hybridkapital ett mellanting mellan lån och aktie det kapital som tar stöten vid en konkurs. Aktier är till exempel 100 procent förlustabsorberande eftersom aktieinnehavarna inte kan få tillbaka sina pengar om företaget går omkull. Lån är 0 procent förlustabsorberande. Hybridkapital är någonstans mitt emellan, beroende på vad som avtalats. tankar låg bakom beslutet att rekommendera ett icke riskbaserat mått? Leverage ratio ska fungera som sista spärr utöver de riskbaserade minimimåtten. Under tiden som föregick krisen rapporterade många banker väldigt starka primärkapitalsiffror, samtidigt som de lyckades bygga upp höga risker, både på och utanför balansräkningen. Det kompletterande måttet leverage ratio ska hjälpa till att tygla uppbyggnaden av överdriven risk i systemet. Det ska också fungera som ett extra skydd mot försök att tricksa med de riskbaserade kapitalkraven och ska hjälpa till att undvika modellrisker. Avsikten med leverage ratio är att det ska ha en ganska enkel konstruktion, att det ska inkludera tillgångar både i och utanför balansräkningen och vara tillämpbart på alla banker på ett enhetligt sätt. Hur ska ni säkerställa att avsikten uppnås? Eftersom tanken är att leverage ratio ska fungera som en sista spärr, så måste det hamna på en nivå så att det inte gör de riskbaserade standarderna i Basel III verkningslösa. Efter att ha kört standarderna parallellt ett tag ska vi utvärdera resultatet i de här avseendena och göra slutjusteringar om det visar sig nödvändigt. Tidigare i år tog Baselkommittén in data från en mängd banker för att göra en konsekvensanalys av de nya reglerna. Kommittén har också bett att få in synpunkter på sina förslag genom att sända ut dem på konsultation. Ett förslag, det om net stable Fortsättning på nästa sida.

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 Fortsättning från föregående sida. funding ratio, gäller kravet att en del av bankernas finansiering ska vara långfristig, och därmed stabilare. En omarbetad version av förslaget sägs vara på gång i slutet av året. Vad var det som kom fram i konsultationssvaren och i konsekvensanalysen som nu kan leda till ändringar av förslaget? Det mått vi föreslagit är ett viktigt men också komplext verktyg. Det kräver viktning av många in- och utflödesvariabler. Vi hade liten erfarenhet av hur allt skulle fungera ihop, så konsultationen och konsekvensanalysen gav värdefull information. Till exempel såg vi att de första förslagen skulle få oönskade konsekvenser på flera områden. Vi har därför gjort ändringar, samtidigt som vi har hållit fast vid målet att komma åt banker med instabila finansieringsmönster. I Basel III kommer också krav på att banker ska hålla mer kapital när den totala utlåningen i landet blir överdrivet stor i förhållande till BNP. Detta extra kapital kallas för en kontracyklisk buffert. Tanken är att den ska verka återhållande i goda tider och sedan kunna användas av bankerna i dåliga tider. Det är upp till de enskilda ländernas centralbanker eller tillsynsmyndigheter att bestämma vad som är en överdriven kreditgivning. Har ni bestämt vilken typ av kapital som ska tillåtas i den kontracykliska bufferten? Det jag kan säga är att bufferten ska bestå av kärnprimärkapital eller annat helt förlustabsorberande kapital. Baselkommittén håller på och undersöker om contingent capital (red: instrument i både primär- och supplementärkapital som vid en särskild gräns ska omvandlas till aktier) ska kunna användas i en kontracyklisk buffert eller inte. Montera ner bufferten Om en bank har tvingats bygga upp en kontracyklisk buffert på grund av överdriven kredittillväxt, hur ser du på möjligheten att sedan montera ner bufferten när kredittillväxten avtar igen? Tror du marknaden accepterar att en bank minskar sitt kapital när tiderna blir sämre? Det verkar osannolikt att den beslutsfattande myndigheten, efter att obalanser byggts upp under ett antal år, skulle besluta att släppa på buffertkravet vid första bästa tecken på normal kredittillväxt. Myndigheterna rekommenderas att noggrant studera andra indikatorer som kan tyda på fortsatta obalanser, och att använda nödvändigt omdöme. Observera också FÄRDIGT BASEL III- FÖRSLAG I DECEMBER Vid sitt möte i mitten av november ställde sig G20 bakom den rapport som Baselkommittén lämnat om framskridandet av Basel III-paketet. Baselkommittén väntas presentera sitt slutgiltiga förslag till regelverk i december. Därefter ska EUkommissionen lägga ett förslag (CRD IV) till förändringar i EU-direktiven under våren De flesta regelförändringar kommer att införas gradvis från 2013 fram till år Foto: Lars Nyman

7 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november att det inte handlar om årlig kredittillväxt, vilket skulle vara volatilt, utan om själva nivån på utlåningen jämfört med nivån på BNP. I ditt scenario skulle det betyda att uppbyggnaden av en överdriven utlåning, över trenden, först måste försvinna, och det kan ta ett tag. Trovärdig nivå på kapital Som svar på din andra fråga vill jag betona att förslaget har formulerats utifrån antagandet att den kontracykliska bufferten är utöver en trovärdig miniminivå på kapitalkrav. Marknaden bör då kunna lita på att bankerna kan använda det frigjorda kapitalet utan att sätta sin solvens på spel i dåliga tider. Hur ska ni säkerställa att myndigheter i olika länder gör liknande bedömingar när det gäller överdriven kredittillväxt? Baselkommittén arbetar på riktlinjer som ska hjälpa tillsynsmyndigheterna i deras bedömning. En annan del i de nya regelförslagen från Baselkommittén gäller att man vill definiera systemviktiga banker och sedan ställa högre krav på dem, i ett försök att skydda samhället från problem i de instituten. Det leder dock även till att man delvis sätter tanken om en jämlik konkurrens ur spel. Baselkommittén håller just nu tillsammans med Financial Stability Board, FSB, på att arbeta fram kriterier som kan identifiera en bank som systemviktig. Hur ska man hitta en definition på systemviktig som inte leder till oönskade konsekvenser och som är hållbar över tid? Liten kan ha nyckelroll Man måste komma ihåg att det inte är en exakt vetenskap. Ett instituts systemvikt handlar inte enbart om storlek, utan även om hur sammanflätat det är med andra och hur lätt det är att ersätta. Många små banker har också en nyckelroll i det finansiella systemet, kanske som betalningsförmedlare. Så oavsett vilken lista på kriterier vi kommer fram till ska man inte exkludera andra viktiga aspekter. Bankföreningen och många andra är bekymrade över hur alla de nya oprövade reglerna ska samverka. Konsekvensanalyser som gjorts på olika håll har gett olika resultat, men Nout Wellink tycker att den som Baselkommittén gjorde under sommaren har varit mycket användbar. Vi fick in en mängd information från bankerna. Aldrig någonsin i Baselkommitténs historia har vi gjort en så omfattande analys av så många finansiella institut, där vi undersökt alla effekter både var för sig och tillsammans. Det har hjälpt oss väldigt mycket att bättre förstå bankernas olika affärsmodeller, riskerna de är exponerade för och anpassningen som många banker över hela världen blir tvungna att göra. Man måste komma ihåg att det inte är en exakt vetenskap. Ett instituts systemvikt handlar inte enbart om storlek. Vad tycker du om att Baselkommittén har så stort inflytande på länders lagstiftning samtidigt som beslutsprocessen inte är särskilt transparent, om man jämför med lagstiftningsprocessen i EU (eller Sverige)? Kommitténs beslutsprocess är så transparent den kan vara. Å andra sidan kan vi inte vara så öppna med datat från konsekvensanalyserna, eftersom det handlar om konfidentiell tillsynsdata. Vi försöker kommunicera viktiga beslut så fort som möjligt. För varje standard vi skapar har vi en konsultationsperiod då branschen, den akademiska världen och den bredare allmänheten kan delta. På vår konsultation om Basel III i april vi fick nästan 300 svar som vi sedan diskuterade noggrannt. Utöver det har vi hållit flera tal då vi också svarat på frågor från publiken. Läs Nout Wellinks fullständiga svar på engelska på Publicerat/Nyhetsbrev nr 5 Pågående konsultationer EU-kommissionen Ratinginstitut Konsultationens syfte är att skapa debatt kring behovet av förändrade regler för ratinginstitut och användningen av rating i olika sammanhang. Publicerat: 5 november 2010 Svarstid: 7 januari 2011 CEBS Konsultation om intern kontroll CEBS har tagit fram en guidebok om intern styrning som syftar till att förbättra och stärka förväntningar som tillsynen har för att förbättra ett sunt genomförande av interna styrningssystem. Publicerat: 13 oktober 2010 Svarstid: 14 januari 2011 Nya rekommendationer CEBS Liquidity cost benefit allocations Riktlinjerna gäller bland annat hur banker ska allokera och prissätta likviditetsrisk. Gäller från: 30 juni 2011 Riktlinjer för hantering av operativ risk CEBS har tagit fram detaljerade riktlinjer för tillsynsmyndigheters bedömning av operativ risk inom tradingområdet. Riktlinjerna avser främst intern styrning och rapportering. Gäller från: 30 juni 2011

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 Bankmötet 2010 Efter den globala krisen finns det behov av att se över bankernas affärsmodeller, deras riskkontroll och rollen för ledning och styrelse. Det finns också behov av att se över internationella överenskommelser om lagstiftning och styrning. Men det är inte självklart att mer reglering och mer kapital nödvändigtvis skapar sundare banker. Det sade Kerstin af Jochnick, vd för Bankföreningen, när hon hälsade välkommen till Bankföreningens årliga möte den 11 november, som i år gick av stapeln på Moderna Museet i Stockholm. I år var rubriken Bankmarknad i förändring. Det handlade främst om det nya regelverk på kapitaltäckningsområdet som nu håller på att arbetas fram i spåren av finanskrisen och hur det kommer att påverka banker, finansiella marknader och den reala ekonomin. På Bankmötet var alla överens om att det behövs ett bättre regelverk, som kommer att innebära ökade kapitalkrav och bättre likviditet. Det är framförallt nivån men också kvaliteten på kapitalet samt vilka konsekvenser olika alternativ får som diskuterades flitigt och här går åsikterna isär. Från branschens sida ställer man sig även bakom inrättandet av tre nya EU-tillsynsmyndigheter med ett övergripande systemriskråd. Kerstin af Jochnick varnade dock för att europeiska banker riskerar att bli särskilt hårt drabbade av det nya regelverket, som man ännu inte sett effekterna av, i kombination med förväntad svag tillväxt i Europa och USA. Bankerna har en grundläggande roll i Europa. Den europeiska ekonomin tar tre fjärdedelar av sin finansiering från banker, jämfört med endast en fjärdedel för USA. Det finns därför en rädsla för att höjda räntor och minskade kreditflöden kan få negativa effekter på den reala ekonomin Kerstin af Jochnick efterfrågade också en effektivare krishantering. Så länge vi inte har ett trovärdigt system som effektivt kan stänga institutioner som får problem finns det risk att politiker och allmänhet kommer att begära ännu mer kapital. På frågan om de konsekvenser som det nya regelverket får menade Kerstin af Jochnick på att det är för tidigt att dra några slutsatser om hur bankernas affärsmodeller kommer att förändras. Det finns naturligtvis en risk att det kan uppmuntra till att de delar av verksamheten som omfattas av höga kapitalkrav flyttas bort från banksektorn. Sådana förändringar kan äventyra den finansiella stabiliteten. De bör därför åtföljas av ny reglering och tillsyn för icke-banker. Kerstin af Jochnick, vd för Bankföreningen Foto: Lars Nyman

9 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november Som exempel på andra frågor på Bankföreningens agenda nämnde Kerstin af Jochnick bankbyteskoden som gör att det är lätt att byta bank i Sverige, genomförandet av konsumentkreditdirektivet under våren samt projektet mobila betalningar. Mormors lapptäcke Nout Wellink, ordförande i Baselkommittén och chef för den holländska centralbanken, tog även han upp frågan att det är viktigt att Basel III utformas på ett sådant sätt att det förhindrar regelarbitrage. Wellink förklarade också den långa implementeringstiden åtta år av de nya reglerna. Charles H Dallara, chef för Institute of International Finance, IIF, sade att man nu är mer överens än på länge om det nya regelverket och att man inom banksektorn inte har något val. Men han varnade för att det nya regelverket inte får bli som hans mormors lapptäcke. Alla trådar måste hålla ihop om man drar i en tråd får inte hela täcket nystas upp, menade han. Han pekade framförallt på vikten av ett level playing field att det blir lika regler i alla länder och att utformningen av reglerna måste minimera risken för regelarbitrage. Dallara efterfrågade även en global standard för avveckling av gränsöverskridande banker som får problem. Vi måste undvika regleringar som förstör sunda affärsmodeller. Överreglering kommer att drabba bankernas kunder och hela ekonomin. Charles H Dallara, chef för Institute of International Finance, IIF Foto: Lars Nyman Dyrare att låna Christian Clausen, Nordeas koncernchef och nytillträdd ordförande i Bankföreningen, visade konkreta exempel på att det nya regelverket kan inverka negativt på hela branschens lönsamhet. Vi måste undvika regleringar som förstör sunda affärsmodeller. Överreglering kommer att drabba bankernas kunder och hela ekonomin. Baselkommitténs nya regler kommer att kosta. Det kommer att bli dyrare att låna pengar, konstaterade han. Clausen påtalade också att de nya likviditetsreglerna kräver större likviditetsbuffert än tidigare samt krav på att bufferten ska innehålla en större andel statsobligationer och han undrade om tillgången på statobligationer är tillräckligt stor. Clausen visade på att det nya regelverket kommer att innebära att avkastningen på eget kapital minskar. Vad är den nya nivån på avkastningen på eget kapital? frågade han. Är den nog för att den finansiella sektorn ska kunna attrahera nytt kapital? Rätt regler inte fler Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt med rubriken Möjligheter och hot på en striktare reglerad bankmarknad. Deltog gjorde riksbankschefen Stefan Ingves, Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson, Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv och Annika Falkengren, koncernchef för SEB. Samtliga i panelen var överens om att det är oerhört viktigt att man arbetar fram rätt regler inte nödvändigtvis fler regler. Martin Andersson sade att vi behöver hårdare kapitalregler och större buffertar och att det är ledningens och styrelsens ansvar att reglerna efterlevs. Han menade att det finns en enorm kreativitet att kringgå reglerna inte minst när det gäller det nya ersättningssystemet. Finansinspektionen kommer nu att rikta in sitt arbete på att träffa företagens ledning och styrelse samt deras revisorer. Annika Lundius, konstaterade att finansiella kriser slår hårt mot företagen men att det finns ett intresse av att undvika överreglering eftersom det höjer priset på kapital. Hon efterlyste ett makrofinansiellt regelverk. Fortsättning på nästa sida.

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 För att vi banker ska förtjäna förtroendet krävs långsiktighet och transparent prissättning. Annika Falkengren, vd SEB Christian Clausen, vd Nordea Martin Andersson, Generaldirektör Finansinspektionen Fortsättning från föregående sida. SEB:s koncernchef Annika Falkengren sade att kriser inte enbart är av ondo utan att det finns viktiga lärdomar att dra från varje enskild kris. Men att det är viktigt att hitta en balans i regleringen. Hon pekade på att det finns en fara i att svenska banker har ett stort finansieringsunderskott eftersom sparandet i de nordiska länderna är stort i fonder och aktier och inte på bankkonton som i många andra länder. Liksom Christian Clausen poängterade hon hur viktigt det är för bankerna att nu arbeta på sitt förtroende hos politiker och allmänheten. Förtroende är allt. För att vi banker ska förtjäna det förtroendet krävs långsiktighet och transparent prissättning, sade hon. Kerstin af Jochnick avlutade med att sammanfatta eftermiddagen. Basel III inte är slutdestinationen för reglering av bankerna. Basel III kommer att vara bättre än Basel II, men fortfarande finns det förbättringar att göra, sade hon. Effektiv bankreglering kan bidra till ett sunt och säkert finansiellt systemet, men utan en sund och korrekt hantering av bankerna kommer vi inte att lyckas. Tillsynen är lika viktig som reglering och därför måste vi utveckla kompetensen och fokusera mer på dialog mellan tillsynsmyndigheterna och branschen. En aktiv dialog om potentiella risker i systemet hjälper oss att identifiera risker tidigt och vidta nödvändiga åtgärder i tid. Foto: Lars Nyman

11 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER Goda resultat i bankernas kamp mot barnpornografi Företag som säljer barnpornografiskt material på nätet har snabbt kunnat stängas av som betalningsmottagare, med hjälp av rutinerna som den svenska finanskoalitionen mot barnpornografi har skapat. Inom ramen för den svenska finanskoalitionen mot barnpornografi har Bankföreningen sedan våren 2009 ett samarbete med Rikskriminalpolisen som syftar till att förhindra att betalningstjänster används för köp av övergreppsbilder på barn. Samarbetet innebär till exempel att om polisen identifierar en webbplats som erbjuder barnpornografiskt material mot kortbetalning, så kan säljföretaget identifieras och stängas av som betalningsmottagare. Den etablerade kortbetalningsrutinen har visat sig ha snabb och god effekt. Säljföretag som har identifierats via rutinen har via bankernas och kortföretagens åtgärder snabbt kunnat stängas av. Rikskriminalpolisen anser även att det faktum att rutinen finns och fungerar har en viktig preventiv effekt. Enligt en rapport från den europeiska koalitionen mot barnpornografi har antalet webbplatser som kommersiellt saluför övergreppsbilder på barn minskat markant sedan Vi är glada att ha kunnat bidra till detta. En särskild arbetsgrupp inom finanskoalitionen arbetar med att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra att kommersiella betaltjänster används vid köp och försäljning av övergreppsbilder på barn, säger Pär Karlsson, som arbetar med frågan på Bankföreningen. Barnpornografiskt material distribueras i huvudsak genom olika fildelningstjänster. I viss utsträckning används betaltjänster utanför bankernas kontroll, till exempel i form av förutbetalda konton eller olika former av elektroniska plånböcker. Det förekommer även att betalningsmottagare informerar betalaren hur en överföring av medel ska ske så att det inte uppstår misstanke om vad köpet avser. Ny SCB-statistik visar bolån I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om olika balansposter individuellt publicerade för ett antal banker och bostadsinstitut. I samband med publiceringen av uppgifterna för september 2010 har SCB utvidgat innehållet i statistikdatabasen, dels med fler balansposter, dels med fler individuella institut. En nyhet i statistikdatabasen är att SCB lagt till posten utlåning till hushåll mot säkerhet i bostad. 51 individuella institut och åtta grupper (inklusive undergrupper) av institut, till exempel bankaktiebolag, finns specificerade i statistikdatabasen. Bland de individuella instituten finns flera som inte är verksamma idag, men som finns kvar med anledning av att de finns med tidigare i tidsserien. Uppgifterna i databasen publiceras månadsvis, även om de mindre instituten enbart rapporterar kvartalsvis. Databasen innehåller uppgifter tillbaka till Finanskoalitionen mot barnpornografi Finanskoalitionens uppgift är att utveckla och samordna åtgärder för att försvåra och förhindra handeln med övergreppsbilder på barn. Arbetet påbörjades 2007 och i dag ingår 13 banker* i koalitionen. Under 2009 inleddes ett nära samarbete med Rikskriminalpolisen för att lättare identifiera de företag som säljer barnpornografiska bilder och kunna stoppa transaktioner. Bankerna samarbetar även med ECPAT Sverige, som är en ideell förening som arbetar med att förebygga och stoppa alla former av barnsexhandel barnpornografi, trafficking och barnsexturism. För att uppnå goda resultat finns en styrgrupp som leds av Mats Odell med representanter från ECPAT, Bankföreningen, Skandiabanken, Finansinspektionen, Finansdepartementet och Justitiedepartementet. Dessutom samverkar Rikskriminalpolisen och Ekobrottsmyndigheten med koalitionen. I mitten av december lanserar Finanskoalitionen en egen hemsida: *Danske Bank, Forex Bank, GE Money Bank, Handelsbanken, ICA Banken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, Marginalen Bank, Nordea, SEB, Skandiabanken, Sparbanken Öresund och Swedbank samt försäkringsbolaget Skandia ingår i koalitionen.

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 Visste du att den totala utlåningen till svenska hushåll uppgick till miljarder kronor i september 2010, jämfört med miljarder kronor i december småhusutlåningen till hushåll uppgick till miljarder kronor i september 2010 jämfört med 860 miljarder i december hushållens lån till bostadsrätter på nästan sex år har ökat från 13 procent till 20 procent av hushållens totala lån. Figur: Hushållens lån uppdelade efter säkerhet, december 2004 och september Big bang eller gradvis införande? IASB, den internationella standardsättaren för redovisning, ber om branschens synpunkter på hur de nya redovisningsstandarder som är på gång ska implementeras. IASB och dess amerikanska motsvarighet Financial Accounting Standards Board, FASB, har ett Memorandum of Understanding, ett MoU, sedan 2006 där syftet är att uppnå global konvergens på redovisningsområdet till För att målet ska kunna uppfyllas sker en revidering av flera befintliga internationella standarder på redovisningsområdet, IFRS. IASB har i oktober 2010 publicerat en remiss om tidpunkt för ikraftträdande och övergångsregler för samtliga IFRS som nu är föremål för översyn. Frågan är om företagen som ska tillämpa IFRS vill ha en gemensam tidpunkt för ikraftträdande av alla nya IFRS:er ( big bang ) eller om företagen vill att tidpunkten för ikraftträdande fördelas över tiden. Remisstiden är fram till den 31 januari Bankföreningen arbetar med ett svar på IASB:s remiss.

13 Gästskribenten Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november Två kriser, två risker Sverige har gått igenom två svåra finansiella kriser under en 20-årsperiod. Kriserna har varit av olika karaktär. Den första, i början av 1990-talet, förklarades väsentligen av inhemska, svenska faktorer. Den andra, som började 2007, hade sitt ursprung i USA, drabbade Europa lika hårt som USA och blev snabbt global. I den tidigare krisen, den inhemska som började runt 1990, var det en bubbla i fastighetssektorn som först slog hårt mot finansbolagen och sedan mot bankerna. Svenska banker hade svårt att låna utomlands vilket berodde på problem som vi själva hade skapat. Svenska banker betraktades som stora kreditrisker. Krisen som började 2007 och som vi inte kan vara säkra på huruvida den är slut eller inte, är inte svensk till sitt Om risken att vår omvärld drabbas av en finanskris minskar är det goda nyheter för det svenska banksystemet. ursprung. De svenska bankerna hade i allt väsentligt låga kreditrisker i sina balansräkningar år 2007 åtminstone i jämförelse med de kollegor som det gick illa för, såsom de amerikanska investmentbankerna, de schweiziska storbankerna och de stora brittiska bankerna. Svenska banker hade ingen exponering mot amerikanska bostadslån, förpackade och omförpackade och mycket mer riskabla än vad investerarna förstod. De svenska bankernas börskurser var ändå periodvis under svår press på grund av exponeringen mot Baltikum, men det är en annan historia. Det som var problemet för Sverige i krisen som började 2007 var att andra länders banker fick problem och att de svenska bankerna lånade av banker i andra länder. När de andra bankerna fick problem var det rationellt för dem att krympa sina balansräkningar. I klartext innebär det att de bland annat inte lånade ut mer till svenska banker. Inte för att de var svenska utan för att utlåning till dem krävde kapital och finansiering och de hade inte längre råd med sådant. Detta är historia, men det går att lära av historien. De två kriserna illustrerar de största riskerna det svenska banksystemet är exponerat för. Den första stora risken är fastighetsfinansieringen. Jämfört med väldigt många länder i världen har Sverige en mycket hög andel av sin fastighetsfinansiering i banksystemet. Detta är en bra, effektiv och säker finansieringsform. Problem kan uppstå om det blir en bubbla i fastighetspriserna så som det blev i början av 1990-talet. Alla länder har goda skäl att vara på sin vakt mot sådana bubblor men Sverige mer än de flesta just därför att en bubbla skulle slå så hårt mot vårt banksystem. Vår tidigare bankkris illustrerar det. Det som händer i Irland just nu illustrerar samma problem i ett annat land. Omsorgen från Riksbanken, Finansinspektionen och bankerna själva som syftar till att undvika en ny fastighetsbubbla är således mycket välmotiverad. Den andra stora risken för det svenska banksystemet är beroendet av omvärlden för finansieringen. Beroendet kan Pehr Wissén är huvudsekreterare i Finansmarknadskommittén, som är tillsatt av regeringen med uppdraget att utgöra ett forum för dialog mellan staten och finansbranschen kring sektorns villkor. Han är adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm och gäst vid Svenska institutet för finansforskning, SIFR. vi inte göra så mycket åt. Vi lever i en globaliserad värld där alla lånar av och placerar hos varandra. Däremot kan vi konstatera att de ansträngningar som görs med regelverken i syfte att göra världens banksystem mer stabila gynnar Sverige i stor utsträckning. Om risken att vår omvärld drabbas av en finanskris minskar är det goda nyheterför det svenska banksystemet. PEHR WISSÉN

14 14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 Starka säkerhetslösningar i nordiska banker Att nordiska banker är moderna och säkerhetsmedvetna gör att vi har betydligt mindre bedrägerier förknippade med elektroniska banktjänster här än i andra länder. I slutet av oktober träffades 80 säkerhetsansvariga från hela Norden på Bankföreningens konferens Nordic e-banking security för att utväxla erfarenheter och vässa sig ytterligare. Eftersom hoten hela tiden utvecklas så måste de lösningar och tjänster som bankerna erbjuder via Internet eller mobila gränssnitt också på motsvarande sätt utvecklas när det gäller säkerheten. Därför kan man inte anse att något som man gjorde för några år sedan kommer fortsätta att vara tillräckligt bra. Det gäller att bankerna hela tiden har koll på vad som händer, säger Pär Karlsson, sakkunnig i säkerhetsfrågor på Bankföreningen och värd för mötet. Hur jobbar bankerna med säkerheten? Det handlar inte bara om att sätta en pryl i händerna på bankkunderna som de ska använda för att logga in och genomföra transaktioner, utan också om vad som finns hos bankerna. Det kan vara avancerade system för att övervaka om det som sker på kundernas konton är normalt eller om man kan misstänka att det pågår bedrägerier. formerna av angrepp utnyttjar ofta att kunderna inte har de senaste och mest skyddade versionerna. Trots att det förekommer brott, är den totala nivån på Internetbanksrelaterade bedrägerier väldigt låg i Sverige och Norden i ett internationellt perspektiv. Senast tillgängliga tekniken De lösningar som svenska banker erbjuder sina kunder är väldigt 'up to date' och utnyttjar den senast tillgängliga tekniken. Man brukar skilja på svaga och starka lösningar och det är starka lösningar som svenska banker använder, för att identifiera kunder och godkänna betalningar. I många länder i Europa och i USA är det fortfarande väldigt vanligt att man bara behöver användarnamn och lösenord för att genomföra betalningar från sitt konto. Den typen av extremt enkla lösningar har vi i Sverige överhuvudtaget aldrig nöjt oss med så länge vi har haft Internetbankstjänster, säger Pär Karlsson. Rent tekniska bedrägerier är sällsynta. Ofta handlar det om den mänskliga faktorn. Människor emellan De bedrägerier som ändå lyckas här i Norden handlar ofta om att bedragaren på något sätt är personligen i kontakt med kunden via telefon eller Internet, för att förmå henne eller honom att genomföra en transaktion eller lämna information. Rent bondfångeri helt enkelt. Därför är det fortfarande väldigt viktigt att bankerna aktivt informerar sina kunder om hur bankerna agerar, och framför allt vad bankerna inte gör. Banken ringer inte hem till kunden för att få koder till exempel. Det ska vara tryggt och säkert för kunden att utföra sina bankärenden elektroniskt och som svensk bankkund anser jag att man kan känna sig väldigt trygg, säger Pär Karlsson. Skydda sin utrustning Information till kunderna är en annan viktig del av bankernas säkerhetsarbete, att exempelvis upplysa om vad man som bankkund ska göra för att skydda sig mot angrepp. Banken äger ju inte hela leveranskedjan och har ingen kontroll över säkerheten i den utrustning som kunden använder för att få åtkomst till tjänsterna, PC:n eller mobiltelefonen. Uppdaterade virusskydd och brandvägg är viktigt, men egentligen ännu viktigare i dagsläget är att ha uppdaterade programvaror. De mer avancerade

15 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER Nätbedrägeri som storskalig business Nätet har dragit till sig många lycksökare som vill tjäna pengar på att komma åt andras pengar. Men lyckas de? Inte särskilt ofta. Jag måste medge att jag är förvånad hur lite nätbedrägerier ni har här i Norden, så ser det inte ut på andra håll i världen! inleder den israeliska säkerhetsexperten Yael Villa sitt anförande på den nordiska e-bankingkonferensen om säkerhet som Bankföreningen höll i slutet av oktober i Stockholm. Och så börjar hon en lika skrämmande som fascinerande berättelse om hur det ser ut i cyberrymdens skuggvärld. Specialistkompetenser möts Nätbedrägeri är global business som bygger på skalfördelar. Glöm den ensamma hackern, här har var och en sin kompetens: en är specialist på att skaffa sig lösenord och kontouppgifter, en annan är specialist på att rekrytera målvakter som används för att omvandla elektroniska transaktioner till kontanter. Bedragarna med de olika kompetenserna möts i chatforum för att göra affärer. Vill du köpa ett trojankit? Ett av de vanligare kostar 3000 dollar. Vill du prenumerera på stulna lösenord? 299 dollar/månad. Vill du köpa fejksamtal från banken? 1 dollar styck. Det går att pruta också. Eftersom nätbedrägeri är så till synes lätt, känner många sig kallade. Färre lyckas dock faktiskt få ut pengar på det, enligt Yael Villa. Hon och hennes kollegor som sitter i Tel Aviv har god överblick över vad nätbedragarna har för sig. På RSA:s avdelning Anti Fraud Command Center arbetar man som agenter och infiltrerar chatforumen för att följa samtalen och affärsuppgörelserna som pågår. En svag länk för bedragarna är just omvandlingen till kontanter. Till det behövs så kallade mulor, människor som är villiga att tillfälligt upplåta sitt konto för en insättning och sedan skicka pengarna vidare. Vi har säkert alla fått mer eller mindre övertygande mejl om övergivna arv som just du kan få del i, bara du är villig att utföra vissa saker. De senaste åtta månaderna har det blivit den största frågan för bedragarna att få tag på mulor. Mellan 2007 och 2009 var det en stark uppgång av antalet mulrekryteringar, troligen på grund av den finansiella krisen. Ett annat problem ur bedragarsynpunkt är förstås att banker och säkerhetsföretag å sin sida inte sitter passiva utan rustar sig för att klara bedrägeriförsöken. Bästa skyddet är hybridlösningar. Dels att banken har starka identifikationsmetoder, vilket ni i Norden verkar vara väldigt duktiga på, dels att genom avancerade datorprogram upptäcka misstänkta transaktioner och sedan eventuellt stoppa dem, säger Yael Villa. Det var genom att uppfinna en matematisk formel, en algoritm, för ett sådant dataprogram, som Yael Villa själv hamnade i säkerhetsbranschen. Hon är matematiker och statistiker från början. Katt och råtta I algoritmerna lägger man in parametrar för vanliga kundtransaktioner och misstänkta transaktioner. Hur man skiljer det ena från det andra är avgörande och bygger på analyser av kundbeteenden, även det med matematiken som grund. Detta tror Yael Villa blir allt viktigare att utveckla. Det är som en katt-och-råtta-lek. Bedrägeriförsöken kommer aldrig att sluta, och de blir allt mer sofistikerade, men det blir säkerhetslösningarna också. Än så länge är det vi på säkerhetsföretagen och bankerna som har övertaget. Lyckade nätbedrägerier är faktiskt ovanliga händelser säger Yael Villa. Yael Villa Roll: Bakgrund: Bor: Fritid: Chief Technology Officer på det amerikanska säkerhetsföretaget RSA statistiker på universitetet tel Aviv har inte så mycket tid för hobbies, eftersom jag har fyra barn, men förut brukade jag spela tennis!

16 16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 Aktuella lagändringar Starkare integritetsskydd vid kreditupplysning Kreditupplysningslagen ändras för att stärka den enskildes personliga integritet vid kreditupplysningsverksamhet. Bakgrunden är att det har påtalats brister i lagstiftningen när kreditupplysningar lämnas via Internet ur databaser som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari Ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden Riksdagen har den 17 november 2010 beslutat att införa en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. Den nya lagen ersätter tidigare lag från Förändringarna handlar främst om förtydliganden i förhållande till nuvarande uppgiftsskyldighetslag. Lagen börjar gälla den 1 januari Höjt prisbasbelopp för år 2011 Regeringen har fastställt prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring till kronor respektive kronor för år Prenumerera på nyhetsbrevet från bankföreningen! Gå in på eller mejla till

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt.

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. 2011-03-24 MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete Ärade stämmodeltagare, SEB har en aktiv styrelse. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. Under

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet A N F Ö R A N D E Datum 2013-03-20 Talare Martin Andersson Möte Bank & Finans Outlook, Berns Salonger Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 14.5.2010 2010/2074(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Basel II och översynen av direktiven om kapitalkrav (CRD 4) (2010/2074(INI)) Utskottet

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De svenska storbankerna har förbättrat sin transparens relativt mycket sedan finanskrisen, och tillhör idag några av de mest transparenta bankerna i Europa avseende likviditetsrisker.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2.

Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2. Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2. ANFÖRANDE DATUM: 2009-11-19 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Rapport från kreditmarknaden. 24 maj 2012 Linus Ericsson, VD AGL

Rapport från kreditmarknaden. 24 maj 2012 Linus Ericsson, VD AGL Rapport från kreditmarknaden 24 maj 2012 Linus Ericsson, VD AGL Aktuell kreditsituationen i Sverige Svenska banker är i ett internationellt perspektiv både lönsamma och välkapitaliserade Bankerna genomgår

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer

Översyn av statsskuldspolitiken

Översyn av statsskuldspolitiken Översyn av statsskuldspolitiken Kerstin Hessius 2014-02-19 Utredningens deltagare Kerstin Hessius, särskild utredare Sara Bergström, utredningssekreterare, Magnus Dahlberg, utredningssekreterare juridik

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Delårsrapport för januari - juni 2014

Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari - juni 2014 Delårsrapport för januari-juni 2014 Styrelsen för Södra Hestra Sparbank, org nr 528500-6408 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden

Läs mer

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn

Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Finansinspektionen tillsynsmyndighet för finansoch försäkringssektorn Varför finns Finansinspektionen? Finansinspektionen (FI) arbetar för att kunder i Finland tryggt ska kunna sköta sina ärenden hos tjänsteleverantörer

Läs mer

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004

Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004 Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...

Läs mer

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser

Framställning om lagändringar till stöd för en fördjupad finansiell analys i syfte att förhindra finansiella kriser Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 130131, 7 Regeringen 103 33 Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Kapitaluppbyggnaden. Version fyra: 2014-09-26

Kapitaluppbyggnaden. Version fyra: 2014-09-26 Kapitaluppbyggnaden Version fyra: 2014-09-26 Minnen från finanskrisen 2008 www.kommuninvest.se 2 Med syfte att undvika framtida finanskriser har EU ökat trycket på finansbranschen Ökade krav på företagsledning

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Finlands Banks strategi

Finlands Banks strategi Finlands Banks strategi Bankavdelningen vid Finlands Bank svarar för genomförandet av ECB:s penningmarknadsoperationer i Finland. Finlands Bank främjar prisstabilitet och finansiell stabilitet, effektivitet

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision

Det här är Finansinspektionen FI. Vår vision Vårt uppdrag Det här är Finansinspektionen FI FI är en myndighet som övervakar företagen på finansmarknaden. Riksdag och regering har gett oss i uppdrag att bidra till att det finansiella systemet fungerar

Läs mer

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv

Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv KKV2002, v1.2, 2011-02-05 ANFÖRANDE 2012-03-15 1 (5) Öppen utfrågning om finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv Anförande av Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid Riksdagens finansutskott

Läs mer

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter

Finansiella reformer och finansiell kris svenska erfarenheter ANFÖRANDE DATUM: 2006-03-28 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Central Bank of Sri Lanka SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007 Internetsäkerhet och banktjänster September 2007 Skydda din dator Att använda Internet för att utföra bankärenden är enkelt och bekvämt. Men tänk på att din datormiljö måste vara skyddad och att du aldrig

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn

Att hantera strukturella risker i den svenska banksektorn ANFÖRANDE DATUM: 2013-03-20 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärsvärldens Bank & Finans Outlook, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Innehåll Ökad säkerhet i internetbanken för företag och företagare... 3 Mobilt BankID... 3 Så här skaffar du mobilt BankID...

Innehåll Ökad säkerhet i internetbanken för företag och företagare... 3 Mobilt BankID... 3 Så här skaffar du mobilt BankID... Viktig information om internetbankens behörighetssystem, trojaner och virus Den senaste tiden har ett antal svenska bankkunder drabbats av så kallade trojaner i sina datorer. En trojan infekterar datorn

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K

Finansiell stabilitet 2012:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Finansiell stabilitet 2:1 S V E R I G E S R I K S B A N K Riksbankens rapport Finansiell stabilitet Riksbankens rapport Finansiell stabilitet publiceras två gånger om året. I rapporten ger Riksbanken

Läs mer

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck

Agenda. Välkomna. Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling. Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Agenda Välkomna Bank- och försäkring en bransch i kraftig omvandling Innovation inom bank parallellt med regelverkstryck Hur och varför driver Skandia samhällsutveckling Ca 15.30: Bensträckare Skandia

Läs mer

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker.

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2015-01-01-2015-06-30 Omvärlden Första halvåret 2015 har

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Sparbarometern QII 2010. Sparbarometern andra kvartalet 2010 1

Sparbarometern QII 2010. Sparbarometern andra kvartalet 2010 1 Sparbarometern QII 2010 Sparbarometern andra kvartalet 2010 1 SEBs Sparbarometer Andra kvartalet 2010 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande,

Läs mer

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering.

Kampen om kapitalet. Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering. Kampen om kapitalet Undersökning kring svenska företags utmaningar att erhålla en kostnadseffektiv finansiering/refinansiering Augusti 2011 Far, Box 6417, 113 82 Stockholm Besöksadress: Kungsbron 2, Tel.

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

n n Ekonomiska kommentarer

n n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer För att se till att banksektorn har tillräckligt med kapital för att kunna förse ekonomin med krediter, även under perioder av stress, kan det vara effektivt att ha kapitalkrav

Läs mer

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA FI Dnr 13-2866 Ändringar i regler om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring

Uppdaterat förslag till nya regler om metod för att bestämma diskonteringsränta för försäkring 2013-09-19 FI Dnr 13-795 (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Uppdaterat förslag

Läs mer

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen )

EU-kommissionens förordningsförslag om strukturförändringar i kreditinstitut ( Liikanen ) 2014-03-10 REMISSVAR Finansmarknadsavdelningen FI Dnr 14-2616 Finansdepartementet (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren Kapitaltäckningsregler Mats Walberg och Jenny Nordgren Juni 2014 Innehåll Kapitaltäckningsreglerna... 3 Bakgrund till reglerna... 3 Vad syftar de nya reglerna till?... 3 De tre pelarna... 4 Pelare 1 (kapitalkrav)...

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC?

SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? SBAB, ETT SVENSKT FREDDIE MAC? Per Nilsson 08.10. 27 Per Nilsson är fri skribent och Politices Magister i statsvetenskap och nationalekonomi. Han har tidigare arbetat som ledarskribent på Dagens Industri

Läs mer

Smartare banker. En rapport om hur vi med rätt teknik och system kan bygga en mer effektiv och stabil finansiell sektor

Smartare banker. En rapport om hur vi med rätt teknik och system kan bygga en mer effektiv och stabil finansiell sektor Smartare banker En rapport om hur vi med rätt teknik och system kan bygga en mer effektiv och stabil finansiell sektor Inledning Det finansiella systemet har vuxit i betydelse över en lång tid och är

Läs mer

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson

Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson Finanskriserna 1990 och 2009 - likheter och olikheter? Seminarium, Almi Företagspartner AB Seminarium, Almi Företagspartner AB 4 februari 2009 Karl-Henrik Pettersson The big five (Spanien 1977, Norge

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

SVENSKT KVALITETSINDEX - WHITE PAPER. Bank 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se

SVENSKT KVALITETSINDEX - WHITE PAPER. Bank 2015. SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se SVENSKT KVALITETSINDEX - WHITE PAPER Bank 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterligare information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta: Henrik Nyman, projektledare

Läs mer

Sparbarometern QIII 2012

Sparbarometern QIII 2012 Sparbarometern QIII 2012 SEBs Sparbarometer Tredje kvartalet 2012 Sparandestocken = bankinlåning från hushållen, försäkring, fonder, obligationer, riksgäldsspar, premiepensionssparande, där så anges även

Läs mer

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm

Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm 1 (5) 2015-02-02 Dnr SU FV-1.1.3-2916-15 Regeringskansliet (Finansdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Svensk kontanthantering (SOU 2014:61) Sammanfattande slutsatser Juridiska fakultetsnämnden tillstyrker

Läs mer

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort

2015-06-18. Vid mötet diskuterades också hushållens skuldsättning. Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden har tillsammans gjort 2015-06-18 Finansiella stabilitetsrådet Protokoll från Finansiella stabilitetsrådets möte den 15 juni 2015 Sammanfattning Stabilitetsrådets medlemmar diskuterade stabilitetsläget och det fanns en samsyn

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Lån och Sparande 2014

Lån och Sparande 2014 SVENSKT KVALITETSINDEX Lån och Sparande 2014 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterliga information kontakta: David Sjöberg, Projektledare bank och finans Telefon: 073-93 93 247 E-post:

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Finansiell månadsrapport för maj månad år 2014

Finansiell månadsrapport för maj månad år 2014 Ledningsstaben 2014--18 Dnr LiÖ 2014-20 Landstingsstyrelsens ordförande Landstingsdirektören Ekonomidirektören Landstingets revisorer Landstingsstyrelsen (C-ärende) Finansiell månadsrapport för maj månad

Läs mer

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet

Yttrande över SOU 2012:84 Näringsförbud tillsyn och effektivitet YTTRANDE Diarienr AD 138/2013 851 81 Sundsvall 2013-04-16 1 (5) Tfn: 060-18 40 00 Fax: 060-12 98 40 bolagsverket@bolagsverket.se www.bolagsverket.se Näringsdepartementet Enheten för marknad och konkurrens

Läs mer

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Bolagsstyrning och riskhantering. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Bolagsstyrning och riskhantering nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV). 1. Nya och ändrade bestämmelser Det nya kapitaltäckningsregelverket

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

Information om likviditetsrisker 2014-12-31. Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker.

Information om likviditetsrisker 2014-12-31. Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Information om likviditetsrisker 2014-12-31 Sparbankens målsättning och strategi Styrelsens målsättning är att Sparbanken i Enköping endast ska exponeras mot måttliga likviditetsrisker. Sparbanken ska

Läs mer

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14

KÄRNAVFALLSFONDEN 1(9) 2014-12-16 Dnr KAF 1.1-20-14 Placeringspolicy Fastställd av styrelsen den 16 december 2014 som en bilaga till verksamhetsplanen för 2015 att gälla från och med den 1 januari 2015. Ersätter den placeringspolicy som fastställdes den

Läs mer

Söderberg & Partners Wealth Management

Söderberg & Partners Wealth Management DJUPANALYS Söderberg & Partners Söderberg & Partners Wealth Management SEKTORUPPDATERING: NORDISKA BANKER December 2012 Sid 1 Var god läs informationen på sista sidan. Övergripande neutral syn på bankerna

Läs mer

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009

Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Michael Wolfs anförande vid Swedbanks årsstämma i Stockholm den 24 april 2009 Ärade stämmodeltagare, Jag vill helt kort inleda med att sammanfatta koncernens resultat från fjolåret. Mellan klockan 15 och

Läs mer