Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén Debatt på Bankmötet Christian Clausen, Bankföreningens nya styrelseordförande.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén Debatt på Bankmötet Christian Clausen, Bankföreningens nya styrelseordförande."

Transkript

1 november Foto: Lars Nyman Bankmötet 2010 Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén Debatt på Bankmötet Christian Clausen, Bankföreningens nya styrelseordförande

2 2 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 VD har ordet Kära läsare, Hösten har gått försvinnande fort. Vintern är här och julen står snart för dörren. Bankföreningens Bankmöte 2010 handlade om de högst aktuella frågorna runt nya regleringar och vilka effekterna blir när reglerna införs. Vi var mycket glada över att kunna presentera så många centralt placerade och väl initierade talare. Frågan om bostadsbubbla eller inte har varit återkommande under hösten. Vi har deltagit i flera seminarier och diskussioner om hur utvecklingen ska bedömas. Den höga ökningstakten i bostadskrediter är självklart något som måste följas noga. De låga räntorna tillsammans med ROT-avdrag och ränteavdrag har varit gynnsamma för många hushåll. Riksbankens oro över att inte ha tillräckliga verktyg är säkert befogad. Samtidigt är det nog så att penningoch finanspolitiken måste arbeta mer tillsammans så att inte överhettning sker på det sätt vi nu ser. Bolåneinstituten och bankerna är en del av marknaden och det är svårt att säga nej till en stark kreditefterfrågan så länge kunderna klarar kreditprövningar med högt ställda krav på buffert för högre räntor. Både Riksbanken och Finansinspektionen bedömer att vi inte står inför några stabilitetsproblem i det finansiella systemet. Däremot kan man inte utesluta att hushåll som belånar sig högt skulle kunna få problem om fastighetspriserna sjunker dramatiskt och man samtidigt är tvungen att sälja sin bostad. Bankföreningen har i diskussionerna med Finansinspektionen inför bolånetaket lyft frågan om att ta bolånen i ett bredare perspektiv. Vi ser inte att ett bolånetak i sig gör stor skillnad. Ett gott konsumentskydd handlar om att kunden ska förstå sitt åtagande, det handlar om rimliga amorteringar och en rimlig balans mellan fast och rörlig ränta. Vi har i dialogen istället pekat på vikten av att stärka konsumentens ställning med bättre utbildning i finansiell ekonomi. Lån till bostaden är ofta en av de största affärer ett hushåll gör. Det är därför viktigt att ungdomar får grundläggande kunskaper med sig från skolan så att de förstår vikten av att ha balans mellan tillgångar och skulder. Det är också viktigt att ha ett helhetsperspektiv på vad som är ett bra bolån för den enskilde låntagaren. Att inte belåna sig för högt är en sak men om man nu ändå gör det så är det viktigt att man amorterar för att skapa sig utrymme för en värdeminskning på sin fastighet. Det är också sunt att ha en bra balans mellan rörlig och fast ränta. Ett bolån är ett långsiktigt åtagande och om man inte har stora marginaler bör man inte ligga med alla sina lån med rörlig ränta. Slutligen, jag träffade mina baltiska kollegor i veckan som gick och de förmedlar en positiv bild av de svenska bankerna i Baltikum. Att svenska banker stod bakom sina baltiska dotterbanker och filialer i krisen stärker förtroendet. Kerstin af Jochnick, vd Bankföreningen Svenska Bankföreningens nyhets brev kommer ut med 6 nummer om året. Det publiceras på i PDF-format och skickas även med e-post till prenumerater. Svenska Bankföreningen, Box 7603, Stockholm Ansvarig utgivare: Kerstin af Jochnick Redaktion: Lena Barkman , Bodil Bjerre Sekund Form: Luxlucid Produktion: M Pacerek AB

3 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER nya styrelsen Christian Clausen, koncernchef i Nordea, valdes till ny ordförande i Svenska Bankföreningen vid årsmötet den 11 november. Annika Falkengren, koncernchef i SEB, valdes in i styrelsen som vice ordförande. Tre frågor till Bankföreningens nya styrelseordförande Christian Clausen: Vilka är de viktigaste frågorna för dig i din nya roll som Bankföreningens styrelseordförande? Finanskrisen är nog över i Sverige, men vi har fortfarande stora utmaningar framför oss. En viktig fråga är hur vi nu kan stärka förtroendet för finansbranschen hos allmänheten, våra kunder men också bland politiska beslutsfattare. Bankerna fyller en avgörande samhällsfunktion, och det är en fördel för Sverige att ha så stora och välskötta banker. Men det finns ändå en stor misstänksamhet mot oss. En annan viktig fråga är det globala arbetet med de framtida regelverken. Vi är inte emot striktare regelverk. Det ligger tvärtom i branschens eget intresse att försäkra oss om att de skadliga beteenden och osunda bankmodeller som fanns för några år sedan inte kommer tillbaka de har skapat misstroende för hela branschen och destabiliserat det viktiga finansiella systemet. Vad tycker du är Bankföreningens viktigaste uppgifter? Bankföreningen ska vara en samarbetsinriktad, ansvarstagande och transparent röst i samhällsdiskussionen som kan bygga förtroende hos allmänheten och hos myndigheter. Det är inte möjligt med hård retorik och ett snävt egenintresse. Bankföreningen kan bara bli en naturlig samarbetspartner om vi agerar professionellt och har hela samhället och många olika perspektiv för ögonen i våra analyser och vårt engagemang. Foto: Nordea Just nu har vi den viktiga uppgiften att säkra att de nya regelverken inte slänger ut barnet med badvattnet: Överreglera inte. Bestraffa destabiliserande beteenden, men försvåra inte för de banker som stod starka genom finanskrisen och bidrog med stabilitet. Kräv buffertar, men öka inte priset på kapital och likviditet så att bördorna för företag och hushåll hotar den försiktiga ekonomiska återhämtningen i Europa. Det är balansen som jag hoppas att Bankföreningen ska bidra till. Du är själv redan engagerad i internationellt arbete. Kan du berätta något om det? Ja, jag har ett stort formellt och informellt internationellt nätverk av beslutsfattare, myndighetspersoner och andra bankchefer. Det kommer sig naturligt av att vara vd för en bank som är så stor som Nordea, med en betydande kundorienterad verksamhet i nio länder att jag blir inbjuden till ett stort antal möten. Jag kommer också att vara med i den europeiska bankföreningens styrelse, vilket jag ser fram emot. Det kanske viktigaste för svenska banker generellt är att säkra att spelreglerna blir lika i alla länder i Europa och i USA. Man kanske lätt glömmer bort det, men några av våra största konkurrenter på företagssidan är amerikanska banker. Från och med den 11 november 2010 ingår följande personer i Bankföreningens styrelse: Ordförande: Christian Clausen, Nordea Bank Vice ordförande: Annika Falkengren, SEB Pär Boman, Handelsbanken Michael Wolf, Swedbank Lars Mørch, Danske Bank Jörgen Wennberg, ICA Banken Peter H Carlsson, DnB NOR Kerstin af Jochnick, Bankföreningen Suppleanter: Fredrik Rystedt, Nordea Bank Nils-Fredrik Nyblaeus, SEB Björn Börjesson, Handelsbanken Catrin Fransson, Swedbank Lars Sjögren, Danske Bank Mats Ericsson, Länsförsäkringar Bank Clas Rönnlöv, Citi Bankföreningens styrelseledamöter väljs för en tid av högst tre år. I styrelsen ingår representanter för de 28 medlemsföretagen. Styrelsen utser sin ordförande samt Bankföreningens verkställande direktör, som ingår i styrelsen. Bankföreningen är medlem i den europeiska bankföreningen EBF och sitter i dess styrelse och exekutiva organ.

4 4 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 En paus i vimlet på Bankmötet, den 11 november. Nout Wellink, ordförande för Baselkommittén. Foto: Lars Nyman

5 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november Basel III ett kraftfullt paket Som ordförande i Baselkommittén för banktillsyn är Nout Wellink den som sitter inne med flest svar vad gäller de finansiella regleringar som är på gång i världen just nu. I november var han i Stockholm på Bankföreningens årliga konferens, Bankmötet, och Nyhetsbrevet passade på att ställa några frågor. Baselkommittén är källan till de globala kapitaltäckningsregler som är på gång just nu, Basel III. Det är visserligen bara rekommendationer, men eftersom uppdraget kommer från G20 har världens ledande ekonomier förbundit sig att följa dem. Via EUdirektiv kommer de så småningom in i svensk lagstiftning. I kommittén sitter representanter för centralbanker och tillsynsmyndigheter från 27 länder, som USA, Kina och även Sverige. Nout Wellink själv är chef för den holländska centralbanken. Tror du någonsin vi får uppleva en liknande finanskris igen? I och med Basel III och andra åtgärder som införs över hela världen, anser jag att vi har ett väldigt kraftfullt verktygspaket för att förebygga en liknande kris. Men det finns fortfarande mycket kvar att göra, till exempel att implementera Basel III i lagstiftning och tillsynspraxis. Och är det något vi har lärt oss så är det att finanskriser alltid bjuder på oväntade inslag. Så vi Ordlista Kärnprimärkapital: Primärkapital: Hybridkapital: Förlustabsorberande kapital: kommer aldrig att kunna eliminera risken för en kris helt. Den nuvarande standarden Basel II bygger på att man tar långtgående hänsyn till risk när man bestämmer Baselkommittén utfärdar bara rekommendationer, men eftersom uppdraget kommer från G20 har världens ledande ekonomier förbundit sig att följa dem. en banks kapitalkrav. I Basel III föreslås måttet leverage ratio, det vill säga bankens kapital i förhållande till bankens utlåning oavsett risk. Vilka i princip eget kapital, det vill säga aktiekapitalet samt innehållna vinstmedel kärnprimärkapital plus hybridkapital ett mellanting mellan lån och aktie det kapital som tar stöten vid en konkurs. Aktier är till exempel 100 procent förlustabsorberande eftersom aktieinnehavarna inte kan få tillbaka sina pengar om företaget går omkull. Lån är 0 procent förlustabsorberande. Hybridkapital är någonstans mitt emellan, beroende på vad som avtalats. tankar låg bakom beslutet att rekommendera ett icke riskbaserat mått? Leverage ratio ska fungera som sista spärr utöver de riskbaserade minimimåtten. Under tiden som föregick krisen rapporterade många banker väldigt starka primärkapitalsiffror, samtidigt som de lyckades bygga upp höga risker, både på och utanför balansräkningen. Det kompletterande måttet leverage ratio ska hjälpa till att tygla uppbyggnaden av överdriven risk i systemet. Det ska också fungera som ett extra skydd mot försök att tricksa med de riskbaserade kapitalkraven och ska hjälpa till att undvika modellrisker. Avsikten med leverage ratio är att det ska ha en ganska enkel konstruktion, att det ska inkludera tillgångar både i och utanför balansräkningen och vara tillämpbart på alla banker på ett enhetligt sätt. Hur ska ni säkerställa att avsikten uppnås? Eftersom tanken är att leverage ratio ska fungera som en sista spärr, så måste det hamna på en nivå så att det inte gör de riskbaserade standarderna i Basel III verkningslösa. Efter att ha kört standarderna parallellt ett tag ska vi utvärdera resultatet i de här avseendena och göra slutjusteringar om det visar sig nödvändigt. Tidigare i år tog Baselkommittén in data från en mängd banker för att göra en konsekvensanalys av de nya reglerna. Kommittén har också bett att få in synpunkter på sina förslag genom att sända ut dem på konsultation. Ett förslag, det om net stable Fortsättning på nästa sida.

6 6 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 Fortsättning från föregående sida. funding ratio, gäller kravet att en del av bankernas finansiering ska vara långfristig, och därmed stabilare. En omarbetad version av förslaget sägs vara på gång i slutet av året. Vad var det som kom fram i konsultationssvaren och i konsekvensanalysen som nu kan leda till ändringar av förslaget? Det mått vi föreslagit är ett viktigt men också komplext verktyg. Det kräver viktning av många in- och utflödesvariabler. Vi hade liten erfarenhet av hur allt skulle fungera ihop, så konsultationen och konsekvensanalysen gav värdefull information. Till exempel såg vi att de första förslagen skulle få oönskade konsekvenser på flera områden. Vi har därför gjort ändringar, samtidigt som vi har hållit fast vid målet att komma åt banker med instabila finansieringsmönster. I Basel III kommer också krav på att banker ska hålla mer kapital när den totala utlåningen i landet blir överdrivet stor i förhållande till BNP. Detta extra kapital kallas för en kontracyklisk buffert. Tanken är att den ska verka återhållande i goda tider och sedan kunna användas av bankerna i dåliga tider. Det är upp till de enskilda ländernas centralbanker eller tillsynsmyndigheter att bestämma vad som är en överdriven kreditgivning. Har ni bestämt vilken typ av kapital som ska tillåtas i den kontracykliska bufferten? Det jag kan säga är att bufferten ska bestå av kärnprimärkapital eller annat helt förlustabsorberande kapital. Baselkommittén håller på och undersöker om contingent capital (red: instrument i både primär- och supplementärkapital som vid en särskild gräns ska omvandlas till aktier) ska kunna användas i en kontracyklisk buffert eller inte. Montera ner bufferten Om en bank har tvingats bygga upp en kontracyklisk buffert på grund av överdriven kredittillväxt, hur ser du på möjligheten att sedan montera ner bufferten när kredittillväxten avtar igen? Tror du marknaden accepterar att en bank minskar sitt kapital när tiderna blir sämre? Det verkar osannolikt att den beslutsfattande myndigheten, efter att obalanser byggts upp under ett antal år, skulle besluta att släppa på buffertkravet vid första bästa tecken på normal kredittillväxt. Myndigheterna rekommenderas att noggrant studera andra indikatorer som kan tyda på fortsatta obalanser, och att använda nödvändigt omdöme. Observera också FÄRDIGT BASEL III- FÖRSLAG I DECEMBER Vid sitt möte i mitten av november ställde sig G20 bakom den rapport som Baselkommittén lämnat om framskridandet av Basel III-paketet. Baselkommittén väntas presentera sitt slutgiltiga förslag till regelverk i december. Därefter ska EUkommissionen lägga ett förslag (CRD IV) till förändringar i EU-direktiven under våren De flesta regelförändringar kommer att införas gradvis från 2013 fram till år Foto: Lars Nyman

7 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november att det inte handlar om årlig kredittillväxt, vilket skulle vara volatilt, utan om själva nivån på utlåningen jämfört med nivån på BNP. I ditt scenario skulle det betyda att uppbyggnaden av en överdriven utlåning, över trenden, först måste försvinna, och det kan ta ett tag. Trovärdig nivå på kapital Som svar på din andra fråga vill jag betona att förslaget har formulerats utifrån antagandet att den kontracykliska bufferten är utöver en trovärdig miniminivå på kapitalkrav. Marknaden bör då kunna lita på att bankerna kan använda det frigjorda kapitalet utan att sätta sin solvens på spel i dåliga tider. Hur ska ni säkerställa att myndigheter i olika länder gör liknande bedömingar när det gäller överdriven kredittillväxt? Baselkommittén arbetar på riktlinjer som ska hjälpa tillsynsmyndigheterna i deras bedömning. En annan del i de nya regelförslagen från Baselkommittén gäller att man vill definiera systemviktiga banker och sedan ställa högre krav på dem, i ett försök att skydda samhället från problem i de instituten. Det leder dock även till att man delvis sätter tanken om en jämlik konkurrens ur spel. Baselkommittén håller just nu tillsammans med Financial Stability Board, FSB, på att arbeta fram kriterier som kan identifiera en bank som systemviktig. Hur ska man hitta en definition på systemviktig som inte leder till oönskade konsekvenser och som är hållbar över tid? Liten kan ha nyckelroll Man måste komma ihåg att det inte är en exakt vetenskap. Ett instituts systemvikt handlar inte enbart om storlek, utan även om hur sammanflätat det är med andra och hur lätt det är att ersätta. Många små banker har också en nyckelroll i det finansiella systemet, kanske som betalningsförmedlare. Så oavsett vilken lista på kriterier vi kommer fram till ska man inte exkludera andra viktiga aspekter. Bankföreningen och många andra är bekymrade över hur alla de nya oprövade reglerna ska samverka. Konsekvensanalyser som gjorts på olika håll har gett olika resultat, men Nout Wellink tycker att den som Baselkommittén gjorde under sommaren har varit mycket användbar. Vi fick in en mängd information från bankerna. Aldrig någonsin i Baselkommitténs historia har vi gjort en så omfattande analys av så många finansiella institut, där vi undersökt alla effekter både var för sig och tillsammans. Det har hjälpt oss väldigt mycket att bättre förstå bankernas olika affärsmodeller, riskerna de är exponerade för och anpassningen som många banker över hela världen blir tvungna att göra. Man måste komma ihåg att det inte är en exakt vetenskap. Ett instituts systemvikt handlar inte enbart om storlek. Vad tycker du om att Baselkommittén har så stort inflytande på länders lagstiftning samtidigt som beslutsprocessen inte är särskilt transparent, om man jämför med lagstiftningsprocessen i EU (eller Sverige)? Kommitténs beslutsprocess är så transparent den kan vara. Å andra sidan kan vi inte vara så öppna med datat från konsekvensanalyserna, eftersom det handlar om konfidentiell tillsynsdata. Vi försöker kommunicera viktiga beslut så fort som möjligt. För varje standard vi skapar har vi en konsultationsperiod då branschen, den akademiska världen och den bredare allmänheten kan delta. På vår konsultation om Basel III i april vi fick nästan 300 svar som vi sedan diskuterade noggrannt. Utöver det har vi hållit flera tal då vi också svarat på frågor från publiken. Läs Nout Wellinks fullständiga svar på engelska på Publicerat/Nyhetsbrev nr 5 Pågående konsultationer EU-kommissionen Ratinginstitut Konsultationens syfte är att skapa debatt kring behovet av förändrade regler för ratinginstitut och användningen av rating i olika sammanhang. Publicerat: 5 november 2010 Svarstid: 7 januari 2011 CEBS Konsultation om intern kontroll CEBS har tagit fram en guidebok om intern styrning som syftar till att förbättra och stärka förväntningar som tillsynen har för att förbättra ett sunt genomförande av interna styrningssystem. Publicerat: 13 oktober 2010 Svarstid: 14 januari 2011 Nya rekommendationer CEBS Liquidity cost benefit allocations Riktlinjerna gäller bland annat hur banker ska allokera och prissätta likviditetsrisk. Gäller från: 30 juni 2011 Riktlinjer för hantering av operativ risk CEBS har tagit fram detaljerade riktlinjer för tillsynsmyndigheters bedömning av operativ risk inom tradingområdet. Riktlinjerna avser främst intern styrning och rapportering. Gäller från: 30 juni 2011

8 8 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 Bankmötet 2010 Efter den globala krisen finns det behov av att se över bankernas affärsmodeller, deras riskkontroll och rollen för ledning och styrelse. Det finns också behov av att se över internationella överenskommelser om lagstiftning och styrning. Men det är inte självklart att mer reglering och mer kapital nödvändigtvis skapar sundare banker. Det sade Kerstin af Jochnick, vd för Bankföreningen, när hon hälsade välkommen till Bankföreningens årliga möte den 11 november, som i år gick av stapeln på Moderna Museet i Stockholm. I år var rubriken Bankmarknad i förändring. Det handlade främst om det nya regelverk på kapitaltäckningsområdet som nu håller på att arbetas fram i spåren av finanskrisen och hur det kommer att påverka banker, finansiella marknader och den reala ekonomin. På Bankmötet var alla överens om att det behövs ett bättre regelverk, som kommer att innebära ökade kapitalkrav och bättre likviditet. Det är framförallt nivån men också kvaliteten på kapitalet samt vilka konsekvenser olika alternativ får som diskuterades flitigt och här går åsikterna isär. Från branschens sida ställer man sig även bakom inrättandet av tre nya EU-tillsynsmyndigheter med ett övergripande systemriskråd. Kerstin af Jochnick varnade dock för att europeiska banker riskerar att bli särskilt hårt drabbade av det nya regelverket, som man ännu inte sett effekterna av, i kombination med förväntad svag tillväxt i Europa och USA. Bankerna har en grundläggande roll i Europa. Den europeiska ekonomin tar tre fjärdedelar av sin finansiering från banker, jämfört med endast en fjärdedel för USA. Det finns därför en rädsla för att höjda räntor och minskade kreditflöden kan få negativa effekter på den reala ekonomin Kerstin af Jochnick efterfrågade också en effektivare krishantering. Så länge vi inte har ett trovärdigt system som effektivt kan stänga institutioner som får problem finns det risk att politiker och allmänhet kommer att begära ännu mer kapital. På frågan om de konsekvenser som det nya regelverket får menade Kerstin af Jochnick på att det är för tidigt att dra några slutsatser om hur bankernas affärsmodeller kommer att förändras. Det finns naturligtvis en risk att det kan uppmuntra till att de delar av verksamheten som omfattas av höga kapitalkrav flyttas bort från banksektorn. Sådana förändringar kan äventyra den finansiella stabiliteten. De bör därför åtföljas av ny reglering och tillsyn för icke-banker. Kerstin af Jochnick, vd för Bankföreningen Foto: Lars Nyman

9 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november Som exempel på andra frågor på Bankföreningens agenda nämnde Kerstin af Jochnick bankbyteskoden som gör att det är lätt att byta bank i Sverige, genomförandet av konsumentkreditdirektivet under våren samt projektet mobila betalningar. Mormors lapptäcke Nout Wellink, ordförande i Baselkommittén och chef för den holländska centralbanken, tog även han upp frågan att det är viktigt att Basel III utformas på ett sådant sätt att det förhindrar regelarbitrage. Wellink förklarade också den långa implementeringstiden åtta år av de nya reglerna. Charles H Dallara, chef för Institute of International Finance, IIF, sade att man nu är mer överens än på länge om det nya regelverket och att man inom banksektorn inte har något val. Men han varnade för att det nya regelverket inte får bli som hans mormors lapptäcke. Alla trådar måste hålla ihop om man drar i en tråd får inte hela täcket nystas upp, menade han. Han pekade framförallt på vikten av ett level playing field att det blir lika regler i alla länder och att utformningen av reglerna måste minimera risken för regelarbitrage. Dallara efterfrågade även en global standard för avveckling av gränsöverskridande banker som får problem. Vi måste undvika regleringar som förstör sunda affärsmodeller. Överreglering kommer att drabba bankernas kunder och hela ekonomin. Charles H Dallara, chef för Institute of International Finance, IIF Foto: Lars Nyman Dyrare att låna Christian Clausen, Nordeas koncernchef och nytillträdd ordförande i Bankföreningen, visade konkreta exempel på att det nya regelverket kan inverka negativt på hela branschens lönsamhet. Vi måste undvika regleringar som förstör sunda affärsmodeller. Överreglering kommer att drabba bankernas kunder och hela ekonomin. Baselkommitténs nya regler kommer att kosta. Det kommer att bli dyrare att låna pengar, konstaterade han. Clausen påtalade också att de nya likviditetsreglerna kräver större likviditetsbuffert än tidigare samt krav på att bufferten ska innehålla en större andel statsobligationer och han undrade om tillgången på statobligationer är tillräckligt stor. Clausen visade på att det nya regelverket kommer att innebära att avkastningen på eget kapital minskar. Vad är den nya nivån på avkastningen på eget kapital? frågade han. Är den nog för att den finansiella sektorn ska kunna attrahera nytt kapital? Rätt regler inte fler Eftermiddagen avslutades med en paneldebatt med rubriken Möjligheter och hot på en striktare reglerad bankmarknad. Deltog gjorde riksbankschefen Stefan Ingves, Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson, Annika Lundius, vice vd på Svenskt Näringsliv och Annika Falkengren, koncernchef för SEB. Samtliga i panelen var överens om att det är oerhört viktigt att man arbetar fram rätt regler inte nödvändigtvis fler regler. Martin Andersson sade att vi behöver hårdare kapitalregler och större buffertar och att det är ledningens och styrelsens ansvar att reglerna efterlevs. Han menade att det finns en enorm kreativitet att kringgå reglerna inte minst när det gäller det nya ersättningssystemet. Finansinspektionen kommer nu att rikta in sitt arbete på att träffa företagens ledning och styrelse samt deras revisorer. Annika Lundius, konstaterade att finansiella kriser slår hårt mot företagen men att det finns ett intresse av att undvika överreglering eftersom det höjer priset på kapital. Hon efterlyste ett makrofinansiellt regelverk. Fortsättning på nästa sida.

10 10 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november 2010 BANKMÖTET 2010 För att vi banker ska förtjäna förtroendet krävs långsiktighet och transparent prissättning. Annika Falkengren, vd SEB Christian Clausen, vd Nordea Martin Andersson, Generaldirektör Finansinspektionen Fortsättning från föregående sida. SEB:s koncernchef Annika Falkengren sade att kriser inte enbart är av ondo utan att det finns viktiga lärdomar att dra från varje enskild kris. Men att det är viktigt att hitta en balans i regleringen. Hon pekade på att det finns en fara i att svenska banker har ett stort finansieringsunderskott eftersom sparandet i de nordiska länderna är stort i fonder och aktier och inte på bankkonton som i många andra länder. Liksom Christian Clausen poängterade hon hur viktigt det är för bankerna att nu arbeta på sitt förtroende hos politiker och allmänheten. Förtroende är allt. För att vi banker ska förtjäna det förtroendet krävs långsiktighet och transparent prissättning, sade hon. Kerstin af Jochnick avlutade med att sammanfatta eftermiddagen. Basel III inte är slutdestinationen för reglering av bankerna. Basel III kommer att vara bättre än Basel II, men fortfarande finns det förbättringar att göra, sade hon. Effektiv bankreglering kan bidra till ett sunt och säkert finansiellt systemet, men utan en sund och korrekt hantering av bankerna kommer vi inte att lyckas. Tillsynen är lika viktig som reglering och därför måste vi utveckla kompetensen och fokusera mer på dialog mellan tillsynsmyndigheterna och branschen. En aktiv dialog om potentiella risker i systemet hjälper oss att identifiera risker tidigt och vidta nödvändiga åtgärder i tid. Foto: Lars Nyman

11 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER Goda resultat i bankernas kamp mot barnpornografi Företag som säljer barnpornografiskt material på nätet har snabbt kunnat stängas av som betalningsmottagare, med hjälp av rutinerna som den svenska finanskoalitionen mot barnpornografi har skapat. Inom ramen för den svenska finanskoalitionen mot barnpornografi har Bankföreningen sedan våren 2009 ett samarbete med Rikskriminalpolisen som syftar till att förhindra att betalningstjänster används för köp av övergreppsbilder på barn. Samarbetet innebär till exempel att om polisen identifierar en webbplats som erbjuder barnpornografiskt material mot kortbetalning, så kan säljföretaget identifieras och stängas av som betalningsmottagare. Den etablerade kortbetalningsrutinen har visat sig ha snabb och god effekt. Säljföretag som har identifierats via rutinen har via bankernas och kortföretagens åtgärder snabbt kunnat stängas av. Rikskriminalpolisen anser även att det faktum att rutinen finns och fungerar har en viktig preventiv effekt. Enligt en rapport från den europeiska koalitionen mot barnpornografi har antalet webbplatser som kommersiellt saluför övergreppsbilder på barn minskat markant sedan Vi är glada att ha kunnat bidra till detta. En särskild arbetsgrupp inom finanskoalitionen arbetar med att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra att kommersiella betaltjänster används vid köp och försäljning av övergreppsbilder på barn, säger Pär Karlsson, som arbetar med frågan på Bankföreningen. Barnpornografiskt material distribueras i huvudsak genom olika fildelningstjänster. I viss utsträckning används betaltjänster utanför bankernas kontroll, till exempel i form av förutbetalda konton eller olika former av elektroniska plånböcker. Det förekommer även att betalningsmottagare informerar betalaren hur en överföring av medel ska ske så att det inte uppstår misstanke om vad köpet avser. Ny SCB-statistik visar bolån I SCB:s statistikdatabas finns uppgifter om olika balansposter individuellt publicerade för ett antal banker och bostadsinstitut. I samband med publiceringen av uppgifterna för september 2010 har SCB utvidgat innehållet i statistikdatabasen, dels med fler balansposter, dels med fler individuella institut. En nyhet i statistikdatabasen är att SCB lagt till posten utlåning till hushåll mot säkerhet i bostad. 51 individuella institut och åtta grupper (inklusive undergrupper) av institut, till exempel bankaktiebolag, finns specificerade i statistikdatabasen. Bland de individuella instituten finns flera som inte är verksamma idag, men som finns kvar med anledning av att de finns med tidigare i tidsserien. Uppgifterna i databasen publiceras månadsvis, även om de mindre instituten enbart rapporterar kvartalsvis. Databasen innehåller uppgifter tillbaka till Finanskoalitionen mot barnpornografi Finanskoalitionens uppgift är att utveckla och samordna åtgärder för att försvåra och förhindra handeln med övergreppsbilder på barn. Arbetet påbörjades 2007 och i dag ingår 13 banker* i koalitionen. Under 2009 inleddes ett nära samarbete med Rikskriminalpolisen för att lättare identifiera de företag som säljer barnpornografiska bilder och kunna stoppa transaktioner. Bankerna samarbetar även med ECPAT Sverige, som är en ideell förening som arbetar med att förebygga och stoppa alla former av barnsexhandel barnpornografi, trafficking och barnsexturism. För att uppnå goda resultat finns en styrgrupp som leds av Mats Odell med representanter från ECPAT, Bankföreningen, Skandiabanken, Finansinspektionen, Finansdepartementet och Justitiedepartementet. Dessutom samverkar Rikskriminalpolisen och Ekobrottsmyndigheten med koalitionen. I mitten av december lanserar Finanskoalitionen en egen hemsida: *Danske Bank, Forex Bank, GE Money Bank, Handelsbanken, ICA Banken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, Marginalen Bank, Nordea, SEB, Skandiabanken, Sparbanken Öresund och Swedbank samt försäkringsbolaget Skandia ingår i koalitionen.

12 12 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 Visste du att den totala utlåningen till svenska hushåll uppgick till miljarder kronor i september 2010, jämfört med miljarder kronor i december småhusutlåningen till hushåll uppgick till miljarder kronor i september 2010 jämfört med 860 miljarder i december hushållens lån till bostadsrätter på nästan sex år har ökat från 13 procent till 20 procent av hushållens totala lån. Figur: Hushållens lån uppdelade efter säkerhet, december 2004 och september Big bang eller gradvis införande? IASB, den internationella standardsättaren för redovisning, ber om branschens synpunkter på hur de nya redovisningsstandarder som är på gång ska implementeras. IASB och dess amerikanska motsvarighet Financial Accounting Standards Board, FASB, har ett Memorandum of Understanding, ett MoU, sedan 2006 där syftet är att uppnå global konvergens på redovisningsområdet till För att målet ska kunna uppfyllas sker en revidering av flera befintliga internationella standarder på redovisningsområdet, IFRS. IASB har i oktober 2010 publicerat en remiss om tidpunkt för ikraftträdande och övergångsregler för samtliga IFRS som nu är föremål för översyn. Frågan är om företagen som ska tillämpa IFRS vill ha en gemensam tidpunkt för ikraftträdande av alla nya IFRS:er ( big bang ) eller om företagen vill att tidpunkten för ikraftträdande fördelas över tiden. Remisstiden är fram till den 31 januari Bankföreningen arbetar med ett svar på IASB:s remiss.

13 Gästskribenten Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 november Två kriser, två risker Sverige har gått igenom två svåra finansiella kriser under en 20-årsperiod. Kriserna har varit av olika karaktär. Den första, i början av 1990-talet, förklarades väsentligen av inhemska, svenska faktorer. Den andra, som började 2007, hade sitt ursprung i USA, drabbade Europa lika hårt som USA och blev snabbt global. I den tidigare krisen, den inhemska som började runt 1990, var det en bubbla i fastighetssektorn som först slog hårt mot finansbolagen och sedan mot bankerna. Svenska banker hade svårt att låna utomlands vilket berodde på problem som vi själva hade skapat. Svenska banker betraktades som stora kreditrisker. Krisen som började 2007 och som vi inte kan vara säkra på huruvida den är slut eller inte, är inte svensk till sitt Om risken att vår omvärld drabbas av en finanskris minskar är det goda nyheter för det svenska banksystemet. ursprung. De svenska bankerna hade i allt väsentligt låga kreditrisker i sina balansräkningar år 2007 åtminstone i jämförelse med de kollegor som det gick illa för, såsom de amerikanska investmentbankerna, de schweiziska storbankerna och de stora brittiska bankerna. Svenska banker hade ingen exponering mot amerikanska bostadslån, förpackade och omförpackade och mycket mer riskabla än vad investerarna förstod. De svenska bankernas börskurser var ändå periodvis under svår press på grund av exponeringen mot Baltikum, men det är en annan historia. Det som var problemet för Sverige i krisen som började 2007 var att andra länders banker fick problem och att de svenska bankerna lånade av banker i andra länder. När de andra bankerna fick problem var det rationellt för dem att krympa sina balansräkningar. I klartext innebär det att de bland annat inte lånade ut mer till svenska banker. Inte för att de var svenska utan för att utlåning till dem krävde kapital och finansiering och de hade inte längre råd med sådant. Detta är historia, men det går att lära av historien. De två kriserna illustrerar de största riskerna det svenska banksystemet är exponerat för. Den första stora risken är fastighetsfinansieringen. Jämfört med väldigt många länder i världen har Sverige en mycket hög andel av sin fastighetsfinansiering i banksystemet. Detta är en bra, effektiv och säker finansieringsform. Problem kan uppstå om det blir en bubbla i fastighetspriserna så som det blev i början av 1990-talet. Alla länder har goda skäl att vara på sin vakt mot sådana bubblor men Sverige mer än de flesta just därför att en bubbla skulle slå så hårt mot vårt banksystem. Vår tidigare bankkris illustrerar det. Det som händer i Irland just nu illustrerar samma problem i ett annat land. Omsorgen från Riksbanken, Finansinspektionen och bankerna själva som syftar till att undvika en ny fastighetsbubbla är således mycket välmotiverad. Den andra stora risken för det svenska banksystemet är beroendet av omvärlden för finansieringen. Beroendet kan Pehr Wissén är huvudsekreterare i Finansmarknadskommittén, som är tillsatt av regeringen med uppdraget att utgöra ett forum för dialog mellan staten och finansbranschen kring sektorns villkor. Han är adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm och gäst vid Svenska institutet för finansforskning, SIFR. vi inte göra så mycket åt. Vi lever i en globaliserad värld där alla lånar av och placerar hos varandra. Däremot kan vi konstatera att de ansträngningar som görs med regelverken i syfte att göra världens banksystem mer stabila gynnar Sverige i stor utsträckning. Om risken att vår omvärld drabbas av en finanskris minskar är det goda nyheterför det svenska banksystemet. PEHR WISSÉN

14 14 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 Starka säkerhetslösningar i nordiska banker Att nordiska banker är moderna och säkerhetsmedvetna gör att vi har betydligt mindre bedrägerier förknippade med elektroniska banktjänster här än i andra länder. I slutet av oktober träffades 80 säkerhetsansvariga från hela Norden på Bankföreningens konferens Nordic e-banking security för att utväxla erfarenheter och vässa sig ytterligare. Eftersom hoten hela tiden utvecklas så måste de lösningar och tjänster som bankerna erbjuder via Internet eller mobila gränssnitt också på motsvarande sätt utvecklas när det gäller säkerheten. Därför kan man inte anse att något som man gjorde för några år sedan kommer fortsätta att vara tillräckligt bra. Det gäller att bankerna hela tiden har koll på vad som händer, säger Pär Karlsson, sakkunnig i säkerhetsfrågor på Bankföreningen och värd för mötet. Hur jobbar bankerna med säkerheten? Det handlar inte bara om att sätta en pryl i händerna på bankkunderna som de ska använda för att logga in och genomföra transaktioner, utan också om vad som finns hos bankerna. Det kan vara avancerade system för att övervaka om det som sker på kundernas konton är normalt eller om man kan misstänka att det pågår bedrägerier. formerna av angrepp utnyttjar ofta att kunderna inte har de senaste och mest skyddade versionerna. Trots att det förekommer brott, är den totala nivån på Internetbanksrelaterade bedrägerier väldigt låg i Sverige och Norden i ett internationellt perspektiv. Senast tillgängliga tekniken De lösningar som svenska banker erbjuder sina kunder är väldigt 'up to date' och utnyttjar den senast tillgängliga tekniken. Man brukar skilja på svaga och starka lösningar och det är starka lösningar som svenska banker använder, för att identifiera kunder och godkänna betalningar. I många länder i Europa och i USA är det fortfarande väldigt vanligt att man bara behöver användarnamn och lösenord för att genomföra betalningar från sitt konto. Den typen av extremt enkla lösningar har vi i Sverige överhuvudtaget aldrig nöjt oss med så länge vi har haft Internetbankstjänster, säger Pär Karlsson. Rent tekniska bedrägerier är sällsynta. Ofta handlar det om den mänskliga faktorn. Människor emellan De bedrägerier som ändå lyckas här i Norden handlar ofta om att bedragaren på något sätt är personligen i kontakt med kunden via telefon eller Internet, för att förmå henne eller honom att genomföra en transaktion eller lämna information. Rent bondfångeri helt enkelt. Därför är det fortfarande väldigt viktigt att bankerna aktivt informerar sina kunder om hur bankerna agerar, och framför allt vad bankerna inte gör. Banken ringer inte hem till kunden för att få koder till exempel. Det ska vara tryggt och säkert för kunden att utföra sina bankärenden elektroniskt och som svensk bankkund anser jag att man kan känna sig väldigt trygg, säger Pär Karlsson. Skydda sin utrustning Information till kunderna är en annan viktig del av bankernas säkerhetsarbete, att exempelvis upplysa om vad man som bankkund ska göra för att skydda sig mot angrepp. Banken äger ju inte hela leveranskedjan och har ingen kontroll över säkerheten i den utrustning som kunden använder för att få åtkomst till tjänsterna, PC:n eller mobiltelefonen. Uppdaterade virusskydd och brandvägg är viktigt, men egentligen ännu viktigare i dagsläget är att ha uppdaterade programvaror. De mer avancerade

15 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER Nätbedrägeri som storskalig business Nätet har dragit till sig många lycksökare som vill tjäna pengar på att komma åt andras pengar. Men lyckas de? Inte särskilt ofta. Jag måste medge att jag är förvånad hur lite nätbedrägerier ni har här i Norden, så ser det inte ut på andra håll i världen! inleder den israeliska säkerhetsexperten Yael Villa sitt anförande på den nordiska e-bankingkonferensen om säkerhet som Bankföreningen höll i slutet av oktober i Stockholm. Och så börjar hon en lika skrämmande som fascinerande berättelse om hur det ser ut i cyberrymdens skuggvärld. Specialistkompetenser möts Nätbedrägeri är global business som bygger på skalfördelar. Glöm den ensamma hackern, här har var och en sin kompetens: en är specialist på att skaffa sig lösenord och kontouppgifter, en annan är specialist på att rekrytera målvakter som används för att omvandla elektroniska transaktioner till kontanter. Bedragarna med de olika kompetenserna möts i chatforum för att göra affärer. Vill du köpa ett trojankit? Ett av de vanligare kostar 3000 dollar. Vill du prenumerera på stulna lösenord? 299 dollar/månad. Vill du köpa fejksamtal från banken? 1 dollar styck. Det går att pruta också. Eftersom nätbedrägeri är så till synes lätt, känner många sig kallade. Färre lyckas dock faktiskt få ut pengar på det, enligt Yael Villa. Hon och hennes kollegor som sitter i Tel Aviv har god överblick över vad nätbedragarna har för sig. På RSA:s avdelning Anti Fraud Command Center arbetar man som agenter och infiltrerar chatforumen för att följa samtalen och affärsuppgörelserna som pågår. En svag länk för bedragarna är just omvandlingen till kontanter. Till det behövs så kallade mulor, människor som är villiga att tillfälligt upplåta sitt konto för en insättning och sedan skicka pengarna vidare. Vi har säkert alla fått mer eller mindre övertygande mejl om övergivna arv som just du kan få del i, bara du är villig att utföra vissa saker. De senaste åtta månaderna har det blivit den största frågan för bedragarna att få tag på mulor. Mellan 2007 och 2009 var det en stark uppgång av antalet mulrekryteringar, troligen på grund av den finansiella krisen. Ett annat problem ur bedragarsynpunkt är förstås att banker och säkerhetsföretag å sin sida inte sitter passiva utan rustar sig för att klara bedrägeriförsöken. Bästa skyddet är hybridlösningar. Dels att banken har starka identifikationsmetoder, vilket ni i Norden verkar vara väldigt duktiga på, dels att genom avancerade datorprogram upptäcka misstänkta transaktioner och sedan eventuellt stoppa dem, säger Yael Villa. Det var genom att uppfinna en matematisk formel, en algoritm, för ett sådant dataprogram, som Yael Villa själv hamnade i säkerhetsbranschen. Hon är matematiker och statistiker från början. Katt och råtta I algoritmerna lägger man in parametrar för vanliga kundtransaktioner och misstänkta transaktioner. Hur man skiljer det ena från det andra är avgörande och bygger på analyser av kundbeteenden, även det med matematiken som grund. Detta tror Yael Villa blir allt viktigare att utveckla. Det är som en katt-och-råtta-lek. Bedrägeriförsöken kommer aldrig att sluta, och de blir allt mer sofistikerade, men det blir säkerhetslösningarna också. Än så länge är det vi på säkerhetsföretagen och bankerna som har övertaget. Lyckade nätbedrägerier är faktiskt ovanliga händelser säger Yael Villa. Yael Villa Roll: Bakgrund: Bor: Fritid: Chief Technology Officer på det amerikanska säkerhetsföretaget RSA statistiker på universitetet tel Aviv har inte så mycket tid för hobbies, eftersom jag har fyra barn, men förut brukade jag spela tennis!

16 16 Bankföreningens nyhetsbrev Nr 5 NOVEMBER 2010 Aktuella lagändringar Starkare integritetsskydd vid kreditupplysning Kreditupplysningslagen ändras för att stärka den enskildes personliga integritet vid kreditupplysningsverksamhet. Bakgrunden är att det har påtalats brister i lagstiftningen när kreditupplysningar lämnas via Internet ur databaser som omfattas av yttrandefrihetsgrundlagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari Ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden Riksdagen har den 17 november 2010 beslutat att införa en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden. Den nya lagen ersätter tidigare lag från Förändringarna handlar främst om förtydliganden i förhållande till nuvarande uppgiftsskyldighetslag. Lagen börjar gälla den 1 januari Höjt prisbasbelopp för år 2011 Regeringen har fastställt prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 lagen (1962:381) om allmän försäkring till kronor respektive kronor för år Prenumerera på nyhetsbrevet från bankföreningen! Gå in på eller mejla till

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel

Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel ANFÖRANDE DATUM: 2011-05-18 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Brussels Economic Forum, Bryssel SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden

Reglering är en ödesfråga för finansmarknaden eye Eye on executive matters no 2 2010 Eurotrubbel Är gemensam ekonomisk politik för hela Europa möjlig? Tänk efter före Väl förberedd kan en etablering i Östeuropa bli en fullträff. Dubbel skatt, nej

Läs mer

Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig

Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig ANFÖRANDE DATUM: 19 mars 2014 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärs Världen Bank och Finans Outlook, Berns, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Finansiell stabilitet är viktigt för oss alla

Finansiell stabilitet är viktigt för oss alla ANFÖRANDE DATUM: 2012-03-15 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Finansutskottet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012

Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Protokoll från Samverkansrådets möte den 2 oktober 2012 Finansinspektionen och Riksbanken har haft sitt andra möte inom ramen för Samverkansrådet för makrotillsyn. Vid mötet deltog från Finansinspektionen

Läs mer

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016

Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Den historiska utvecklingen och utmaningar inom bankreglering och makrotillsyn Finanstilsynet, Oslo, 20 Oktober 2016 Riksbankschef Stefan Ingves Prolog: Palmstruch och Riksens Ständers Bank Palmstruch

Läs mer

Vad gör FI på bankområdet?

Vad gör FI på bankområdet? Vad gör FI på bankområdet? FI-forum 25 februari 2016 Agenda 14.00 14.10 Inledning 14.10 14.40 Banktillsynens utgångspunkter och prioriteringar 14.40 15.10 Kapitalkraven och FI:s översyn- och utvärderingsprocess

Läs mer

Yttrande över Finansdepartementets förslag till ytterligare verktyg för makrotillsyn

Yttrande över Finansdepartementets förslag till ytterligare verktyg för makrotillsyn Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017

Detta är Swedbank. 2 februari, 2017 Detta är Swedbank 2 februari, 2017 Sverige, Estland, Lettland och Litauen är våra hemmamarknader 16,2 miljoner invånare 7,3 miljoner privatkunder 650 000 företagskunder 389 bankkontor 13 700 medarbetare

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning

Åtgärder mot risker med hushållens skuldsättning ANFÖRANDE Datum: 2015-11-19 Talare: Erik Thedéen Möte: SNS: Bostadsmarknaden och hushållens skuldsättning Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet

Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgälden och finansiell stabilitet Hans Lindblad Riksgäldsdirektör DNB Sverige Stockholm 26 januari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

Vad gör staten med en bank i kris?

Vad gör staten med en bank i kris? Vad gör staten med en bank i kris? Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Stockholm 17 augusti 2016 Riksgäldens uppdrag Statens betalningar och kassahantering Upplåning och skuldförvaltning Garantier och lån

Läs mer

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering

Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering 2016-12-07 Finansiella stabilitetsrådet Överenskommelse om samarbete avseende finansiell stabilitet och krishantering Överenskommelsen är upprättad mellan Regeringskansliet (Finansdepartementet), Sveriges

Läs mer

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya regler om verksamhet med bostadskrediter Regelrådets ställningstagande Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor)

Förhandling. Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) BOLÅNEBOK #1 Förhandling Du kan tjäna cirka 10.000 kronor per år på en lyckad förhandling (räknat på bolån på 2 miljoner kronor) En lyckad förhandling kräver: o Att du har en någorlunda god privatekonomi

Läs mer

Riksbanken och finansiell stabilitet

Riksbanken och finansiell stabilitet Riksbanken och finansiell stabilitet 2013 S v e r i g e S r i k s b a n k g Innehåll Riksbankens roll och uppdrag 3 Vad är finansiell stabilitet? 6 Det finansiella systemet och systemrisk 9 Finansiell

Läs mer

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet

Promemorian Avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skuldförbindelser samt vissa förenklingar på företagsskatteområdet REMISSYTTRANDE Vår referens: 2016/03/025 Er referens: Fi2016/01229/S1 1 (7) 2016-04-27 Skatte- och tullavdelningen Att. Fredrik Opander Finansdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Avdragsförbud för

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

Nödvändiga reformer för en stabilare finanssektor

Nödvändiga reformer för en stabilare finanssektor ANFÖRANDE DATUM: 10 november 2016 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens bankmöte, Grand Hôtel, Stockholm S V ERI GES RI KS BANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009

Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009 Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014

Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Direktiv för utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010 2014 Riksbanken är en myndighet under riksdagen med ansvar för den svenska penningpolitiken. Sedan 1999 har Riksbanken en självständig ställning

Läs mer

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt.

MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. 2011-03-24 MW Årsstämma Ordförandes anförande om styrelsens arbete Ärade stämmodeltagare, SEB har en aktiv styrelse. I den ekonomiska miljö banken verkar så förblir styrelsearbetet i SEB intensivt. Under

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Finansplats Stockholm

Finansplats Stockholm PROMEMORIA Datum 2006-06-30 FI Dnr 05-7920-000 Finansplats Stockholm Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad

Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad Sida 1/6 Plan för Kommuninvests kapitaluppbyggnad med riktlinjer och beslutsordning Planen har behandlats av styrelsen 2014-12-11 och därefter fastställts 2015-03-11 samt redovisats för föreningsstämman

Läs mer

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet

Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet A N F Ö R A N D E Datum 2013-03-20 Talare Martin Andersson Möte Bank & Finans Outlook, Berns Salonger Finansinspektionens roll i ett ramverk för finansiell stabilitet Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur

Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur FRAMSTÄLLAN 1 (5) 2016-12-13 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansiering av resolutionsreserven - Bankföreningens förslag på avgiftsstruktur

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen

Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut

Läs mer

It-stabilitet i otakt. 10 december 2008 DNR :19

It-stabilitet i otakt. 10 december 2008 DNR :19 It-stabilitet i otakt 10 december 2008 DNR 08-7951 2008:19 INNEHÅLL SLUTSATSER 1 AVBROTT I VÄSENTLIGA SYSTEM 2 De finansiella företagen och avbrott i väsentliga system 2 Resultat och analys 3 INTRÅNG I

Läs mer

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar.

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2012-01-01-2012-06-30 Allmänt om verksamheten Världens ekonomi

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Lån och Sparande 2015

Lån och Sparande 2015 SVENSKT KVALITETSINDEX Lån och Sparande 2015 SKI Svenskt Kvalitetsindex www.kvalitetsindex.se 2 För ytterligare information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta; Henrik Nyman, projektledare

Läs mer

Finansiell stabilitet vart är vi på väg?

Finansiell stabilitet vart är vi på väg? ANFÖRANDE DATUM: 2009-11-19 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 05.08.2009 K(2009)6228 slutlig Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet Herr Minister, FÖRFARANDE (1) Genom

Läs mer

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd

Utmaningar för banker och svensk finanssektor. Hans Lindberg Vd Utmaningar för banker och svensk finanssektor Hans Lindberg Vd Två utmaningar Basel 4 Finansiell skatt 2 Mer än sju svåra år i världsekonomin Procent 6 Procent 6 4 4 2 2 0 0-2 -2-4 -4-6 -6 Årlig förändring

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började

Efter den globala finanskrisen återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började Efter den globala finanskrisen 2007 2009 återhämtade sig den svenska ekonomin ganska snabbt. Räntorna, som hade sänkts kraftigt under krisen, började långsamt höjas under 2010 och 2011. Senare skulle denna

Läs mer

Föreskrifter och anvisningar 4/2016

Föreskrifter och anvisningar 4/2016 Föreskrifter och anvisningar 4/2016 Tillämpningen av EBAs GSII-anvisning Dnr FIVA 8/01.00/2016 Utfärdade 28.4.2016 Gäller från 1.6.2016 FINANSINSPEKTIONEN telefon 010 831 51 fax 010 831 5328 fornamn.efternamn@finanssivalvonta.fi

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Kapitaluppbyggnaden. Version fyra: 2014-09-26

Kapitaluppbyggnaden. Version fyra: 2014-09-26 Kapitaluppbyggnaden Version fyra: 2014-09-26 Minnen från finanskrisen 2008 www.kommuninvest.se 2 Med syfte att undvika framtida finanskriser har EU ökat trycket på finansbranschen Ökade krav på företagsledning

Läs mer

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef

Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef Tid för omprövning - i huvudet på en centralbankschef Nationalekonomiska föreningen, Stockholm Riksbankschef Stefan Ingves 6 april 2016 Nya utmaningar - nya vägval Finansiella innovationer och globalisering

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

STRUKTURERADE PLACERINGAR I SVERIGE

STRUKTURERADE PLACERINGAR I SVERIGE STRUKTURERADE PLACERNGAR Fi2015/578 Stockholm den 11 maj 2015 Värdepappersmarknadsutredningens betänkande SOU 2015:2 Strukturerade Placeringar i Sverige (SPS) lämnar härmed synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut

Kapitalbuffert för övriga systemviktiga institut 2015-11-17 BESLUT Skandinaviska Enskilda Banken AB FI Dnr 15-8080 Att: Verkställande Direktören Delgivning nr 1 106 40 STOCKHOLM Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46

Läs mer

Innehåll Ökad säkerhet i internetbanken för företag och företagare... 3 Mobilt BankID... 3 Så här skaffar du mobilt BankID...

Innehåll Ökad säkerhet i internetbanken för företag och företagare... 3 Mobilt BankID... 3 Så här skaffar du mobilt BankID... Viktig information om internetbankens behörighetssystem, trojaner och virus Den senaste tiden har ett antal svenska bankkunder drabbats av så kallade trojaner i sina datorer. En trojan infekterar datorn

Läs mer

VD:s anförande vid årsstämman 2015

VD:s anförande vid årsstämman 2015 VD:s anförande vid årsstämman 2015 Även jag vill hälsa er varmt välkomna till vår årsstämma här i Konserthuset. 2014 var ett bra år för bankens kunder och för er bankens ägare. De senaste decennierna har

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 14.5.2010 2010/2074(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om Basel II och översynen av direktiven om kapitalkrav (CRD 4) (2010/2074(INI)) Utskottet

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer De svenska storbankerna har förbättrat sin transparens relativt mycket sedan finanskrisen, och tillhör idag några av de mest transparenta bankerna i Europa avseende likviditetsrisker.

Läs mer

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN

ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN PRESSMEDDELANDE, Stockholm, 24 november 2010 ENIRO OFFENTLIGGÖR VILLKOREN FÖR FÖRETRÄDESEMISSIONEN Eniro AB (publ) ( Eniro eller Bolaget ) offentliggjorde den 28 oktober 2010 en företrädesemission på cirka

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån

Yttrande över Finansinspektionens förslag till nya föreskrifter om krav på amortering av nya bolån Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6)

Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-05-24 15-2013-0258 2013-02-27 Fi2013/329 Yttrande över betänkandet Att förebygga och hantera finansiella kriser (SOU 2013:6) Sammanfattning

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT

BOMBER OCH GRANATER SVENSKA BANKERS INVESTERINGAR I KONTROVERSIELL VAPENEXPORT BOMBER OCH GRANATER S V E N S K A B A N K E R S I N V E S T E R I N G A R I K O N T R O V E R S I E L L VA P E N E X P O R T Detta är en sammanfattning av en längre rapport publicerad på engelska av Diakonia

Läs mer

Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2.

Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2. Den kanske mest intressanta delen är rödmärkt på sidan 2. ANFÖRANDE DATUM: 2009-11-19 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Bankföreningen, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg

Läs mer

Hantering av problembanker

Hantering av problembanker DATUM: 2012-11-08 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens årsmöte SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Stabilitet ger trygghet

Stabilitet ger trygghet Stabilitet ger trygghet Finansmarknadsminister Peter Norman Finansliv den 13 mars 2013 - Subprime sector kollapsar i USA - Global kreditåtstramning börjar - Am staten tar över Fannie Mae & Freddie Mac

Läs mer

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007

Internetsäkerhet. banktjänster. September 2007 Internetsäkerhet och banktjänster September 2007 Skydda din dator Att använda Internet för att utföra bankärenden är enkelt och bekvämt. Men tänk på att din datormiljö måste vara skyddad och att du aldrig

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (Fi/2017/01329/B)

Utkast till lagrådsremiss Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (Fi/2017/01329/B) 2017-04-28 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 17-4581 Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

Börsen och räntan påverkar nöjdheten hos lån- och sparkunder

Börsen och räntan påverkar nöjdheten hos lån- och sparkunder Svenskt Kvalitetsindex SKI Lån och Sparande Datum: -12-05 För ytterligare information besök vår hemsida (www.kvalitetsindex.se) eller kontakta Henrik Nyman, områdesansvarig Telefon: 0731-51 41 51 E-post:

Läs mer

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B)

Ytterligare verktyg för makrotillsyn (Fi2017/00842/B) 2017-04-11 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 17-3164 Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Riksbanken analyserar och övervakar kontinuerligt det finansiella systemet för att identifiera och bedöma risker och hot mot den finansiella stabiliteten. Riksbankens bedömningar,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om särskild tillsyn och kapitalbuffertar; SFS 2014:993 Utkom från trycket den 8 juli 2014 utfärdad den 26 juni 2014. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015

Finansiell Stabilitet 2015:1. 3 juni 2015 Finansiell Stabilitet 2015:1 3 juni 2015 Aktieindex Index, 1 januari 2000 = 100 Anm. Benchmarkobligationer. Löptiderna kan därmed periodvis vara olika. Källor: Bloomberg och Riksbanken Tioåriga statsobligationsräntor

Läs mer

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT

31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT 31 AUGUSTI, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄDSLA, INGET ANNAT Det blev endast en ytterst kort period av optimism efter att oron för Grekland lagt sig. Finansmarknadernas rörelser har de senaste veckorna präglats

Läs mer

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar

3.4 Förslag till nya allmänna råd om att söka tillstånd att driva bank- och finansieringsrörelse eller ge ut elektroniska pengar undantag från tillståndsplikt. Finansinspektionen föreslår därför en ändring som innebär att en registrerad betaltjänstleverantör ska lämna motsvarande information vid en ändring av ägarföretaget och dess

Läs mer