Kollisioner och olyckor med rådjur i Sverige under 10 år ( ). Variation i tid, geografi och kostnader

Transkript

1 Utgivningsår Kollisioner och olyckor med rådjur i Sverige under 1 år (23 212). Variation i tid, geografi och kostnader Annika K. Jägerbrand

2

3 Utgivare: Publikation: Linköping Projektnamn: Utgivningsår: Projektnummer: Dnr: /578 Rådjurskollisioner del 1 Författare: Annika K. Jägerbrand Uppdragsgivare: Stiftelsen Fredrik Bachmanns minnesfond Titel: Kollisioner och olyckor med rådjur i Sverige under 1 år (23 212). Variation i tid, geografi och kostnader Referat Målen med detta projekt var att skapa en 1-årig översikt över antalet rådjurskollisioner i Sverige och olyckornas variation i tid, geografi och kostnader, både avseende egendomsskador och personskadeolyckor. Olycksstatistik från NVR, Nationella viltolycksrådet (kollisioner), Strada (personskadeolyckor i Swedish Traffic Accident Data Acquisition) och Ofelia (system för järnväg) har använts. Resultaten visar att antalet rådjurskollisioner ökat under 1-årsperioden. Totalt antal rådjursolyckor som blivit inrapporterade under åren är (egendomsskador och personskadeolyckor) medan antalet omkomna och skadade personer i dessa olyckor är Ökningen i antalet rådjurskollisioner har varit betydligt större i de nordligaste länen och Gotland. Antalet rådjurskollisioner är betydligt fler under försommaren (maj juni) och tidigt på vintern (oktober december), medan antalet personskadeolyckor med rådjur är högst under sommaren. Antalet rådjurskollisioner varierar under dygnet men flest kollisioner och olyckor sker under morgon och kväll för både egendomsskador och personskadeolyckor. För antalet omkomna i olyckor med rådjur inblandade är antalet dubbelt så stort än de officiellt rapporterade antalen, medan antalet svårt skadade är minst 177 % högre än de officiella siffrorna. Det är troligt att den officiella statistiken även underskattar antalet dödade och skadade från övriga viltslag såsom älg, hjort och vildsvin. Denna studie visar att totala kostnaderna för rådjurskollisioner och rådjursolyckor 212 överstiger 1 miljard kronor varav cirka 7 % är kostnader för egendomsskador. Nyckelord: rådjur, kollision, personskadeolycka, variation, kostnader ISSN: Språk: Antal sidor: Svenska 38 + bilagor

4 Publisher: Publication: Published: Projectcode: Dnr: / SE Linköping Sweden Author: Annika K. Jägerbrand Project: Roe deer collisions part 1 Sponsor: Stiftelsen Fredrik Bachmanns minnesfond Title: Collisions and accidents with roe deer in Sweden during 1 years (23 212). Variation in time, geographical patterns, and costs. Abstract The goal for this project was to create a 1-year overview of the number of deer collisions in Sweden and accidents variation in time, geography and cost, both in terms of property damage and personal injuries. Accident statistics were gathered from NVR (National Wildlife Accident Council, data on collisions), Strada (fatalities and injuries in Swedish Traffic Accident Data Acquisition) and Ofelia (collisions at railway). The results show that the number of deer collisions has increased over the 1-year period and that the increase has been much greater in the northernmost counties and Gotland. The number of deer collisions is higher during the early summer (May June) and winter (October December), whereas the number of fatalities and injury accidents is highest during the summer. The number of deer collisions varies during the day, but most accidents occur in the morning and evening for both property damage and personal injury accidents. For fatalities in accidents with roe deer, there are more than twice as many compared to the officially reported numbers, and the number of serious injuries is 177% higher than the official records. It is likely that the official statistics are also underestimating the number of fatalities and injuries from wildlife accidents caused by moose, deer and wild boar. This study shows that the total cost of roe deer collisions and accidents in 212 exceeds 1 billion SEK, of which approximately 7% account for the cost of property damage. Keywords: roe deer, collisions, vehicle accidents, injuries, costs ISSN: Language: No of pages: Swedish 38 + appendices

5 Förord Denna rapport utgör avrapportering för del I, i projektet Orsakssamband mellan rådjurskollisioner och: landskap, vägmiljö och bebyggelse, (VTI projektnummer 251, diarienummer 211/578-24) finansierat av Stiftelsen Fredrik Bachmans Minnesfond. Projektet genomförs för att långsiktigt öka kunskapen om kollisioner med rådjur och därmed bidra till det förebyggande arbetet att förhindra eller minska antalet rådjurskollisioner. Rapporten, figurer och analyser har gjorts och författats huvudsakligen av författaren och projektledaren Annika Jägerbrand, medan Urban Björketun, VTI har tagit fram data och resonerat kring uppgifter och data från Strada, (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Urban har även författat texten om hur uppgifterna för olyckor med rådjur ur Strada tagits fram inom detta projekt. Medverkande och hjälpande i projektet på ett eller annat sätt har Ulrika Lundin och Åsa Selander, Trafikverket varit. Dessutom har Andreas Seiler, SLU och Urban Björketun, VTI, bistått med insiktsfulla kommentarer som gjort rapporten bättre. Stort tack även till Staffan Dahlberg för assistens med krångliga beräkningar! Ett speciellt stort tack till Stiftelsen Fredrik Bachmans Minnesfond och NVR, Nationella Viltolycksrådet som gjort detta arbete möjligt. Stockholm i april 214 Annika Jägerbrand Omslag: Thinkstock

6 Kvalitetsgranskning Intern peer review har genomförts den 27 mars 214 av Jörgen Larsson. Annika Jägerbrand har genomfört justeringar av slutligt rapportmanus 11 april 214. Projektledarens närmaste chef Kerstin Robertson har därefter granskat och godkänt publikationen för publicering 25 april 214. De slutsatser och rekommendationer som uttrycks är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis myndigheten VTI:s uppfattning. Quality review Internal peer review was performed on 27 March 214 by Jörgen Larsson. Annika Jägerbrand has made alterations to the final manuscript of the report 11 April 214. The research director Kerstin Robertson examined and approved the report for publication on 25 April 214. The conclusions and recommendations expressed are the author s own and do not necessarily reflect VTI s opinion as an authority. Tryckt på VTI i Linköping 214

7 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Summary Bakgrund Syfte och mål Metodik Data från NVR, Nationella Viltolycksrådet Data från STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition Data från Ofelia Resultat Översikt viltolyckor Tidsmässig variation för kollisioner och olyckor med rådjur Geografisk variation i vägtrafikolyckor med rådjur Personskadeolyckor med rådjur Samhällsekonomiska kostnader av kollisioner och olyckor med rådjur Diskussion Trender i tid Geografisk variation Trender i inrapporteringen Personskador, egendomsskador och kostnader Referenser Bilaga A. Totalt antal kollisioner med rådjur per månad och län för åren Bilaga B. Personskadeolyckor med rådjur per månad och län totalt för åren Bilaga C. Tidpunkter för kollisioner med rådjur per månad, Bilaga D. Antal kollisioner med rådjur per län för åren Bilaga E. Kostnadsuppskattningar för viltolyckor, Länsförsäkringar. Bilaga F. Inrapporterade rådjurskollisioner i OFELIA

8

9 Kollisioner och olyckor med rådjur i Sverige under 1 år (23 212). Variation i tid, geografi och kostnader. av Annika Jägerbrand VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut Linköping Sammanfattning Rådjurskollisioner står för den allra största delen av alla viltolyckor i Sverige, cirka 75 8 procent, under åren Rådjurskollisionerna orsakar dödsfall, allvarliga och lättare personskador men även substantiella kostnader för samhället och för den privata ekonomin. I dagsläget saknas en uppdaterad översikt över antalet rådjursolyckor som sker, variation i tid, geografisk fördelning samt vad rådjursolyckorna kostar. Målen med detta projekt var att skapa en 1-årig översikt över antalet rådjurskollisioner i Sverige och olyckornas variation i tid, geografi och kostnader, både avseende egendomsskador och personskadeolyckor. Olycksstatistik från NVR, Nationella viltolycksrådet (kollisioner), Strada (personskadeolyckor i Swedish Traffic Accident Data Acquisition) och Ofelia (för järnväg) har använts. Resultaten visar att antalet rådjurskollisioner ökat under 1-årsperioden. Sedan 28 har antalet rådjurskollisioner i vägtrafikolyckor legat omkring 3 36 per år. Totalt antal rådjursolyckor som blivit inrapporterade under åren är (egendomsskador och personskadeolyckor) medan antalet omkomna och skadade personer är Generellt har antalet rådjurskollisioner i de flesta län stigit mellan 23 och 212 (förutom i Västra Götaland och Örebro län där de minskat något). Ökningen i antalet rådjurskollisioner har varit betydligt större i de nordligaste länen och Gotland jämfört med övriga län. Antalet rådjurskollisioner är betydligt fler under försommaren (maj juni) och tidig vinter (oktober december), medan antalet personskadeolyckor med rådjur är högst under sommaren. Antalet rådjurskollisioner varierar under dygnet men flest kollisioner och olyckor sker under morgon och kväll för både egendomsskador och personskadeolyckor. För personskadeolyckor skiljer sig antalet skadefall åt i denna studie jämfört med den officiella statistiken eftersom en djupare analys i Strada genomförts så att personskadeolyckor som är orsakade av rådjur kommit med. Detta skiljer sig mot den officiella statistik som endast inkluderar viltolyckor där viltet faktiskt sammanstött med fordonet och fordonet sedan inte sammanstött med något annat. Analysen visar att antal dödsfall och personskador för rådjursolyckor är mycket underskattat i den officiella statistiken. För antalet omkomna i olyckor med rådjur inblandade är antalet dubbelt så stort än de officiellt rapporterade antalen, medan antalet svårt skadade är minst 177 procent högre än de officiella siffrorna. Det är troligt att den officiella statistiken även underskattar antalet dödade och skadade från övriga viltslag såsom älg, hjort och vildsvin. Denna studie visar att totala kostnaderna för rådjurskollisioner och rådjursolyckor 212 överstiger 1 miljard kronor varav cirka 7 procent är kostnader för egendomsskador. Summan av de externa kostnaderna (dvs. personskadeolyckor, dödsfall, jaktvärde och eftersökskostnader) för rådjursolyckorna omfattar cirka 3 miljoner kronor för

10 Under de tio år som ingår i denna beräkning har rådjursolyckorna kostat drygt 9 miljarder kronor, varav de externa kostnaderna utgör 2,8 miljarder kronor. I denna beräkning ingår dock inte mörkertal, vilka kan vara så stora som 6 procent för egendomsskadorna. 6

11 Collisions and accidents with roe deer in Sweden during 1 years (23 212). Variation in time, geographical patterns and costs. by Annika K. Jägerbrand The Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) SE Linköping Summary Roe deer vehicle collisions account for the vast majority of all accidents involving wild animals in Sweden, about 75 8 per cent in the years Roe deer collisions cause deaths, serious and light injuries but also substantial costs to society and to the private economy. Currently, there is a lack of an updated overview of the number of roe deer accidents occurring and their variation in time, geograhical patterns and the associated costs. Thus, the goal of this project was therefore to create a 1-year overview of the number of deer collisions in Sweden and accidents variation in time, geography and cost, both in terms of property damage and personal injuries. Accident statistics were gathered from NVR (National Wildlife Accident Council, data on collisions), Strada (fatalities and injuries) and Ofelia (collisions at railway). The results show that the number of deer collisions has increased over the 1-year period. Since 28, the number of roe deer collisions in road traffic accidents in Sweden has been about 3 to 36 per year. The total number of roe deer accidents that has been reported is (including property damage and personal injury accidents), while the number of fatalities and injured persons is Generally, the number of roe deer collisions in most counties has increased between (except in Västra Götaland and Örebro County where they declined slightly). The increase in the number of roe deer collisions has been much greater in the northernmost counties and Gotland. The number of deer collisions is much higher during the early summer (May June) and winter (October December), whereas the number of fatalities and injury accidents with deer are highest during the summer. The number of deer collisions varies during the day, but most accidents occur in the morning and evening for both property damage and personal injury accidents. This study reveals a difference in the number of personal injuries and fatalities between the official statistics and the findings in this study. In this study, a deeper search in Strada was undertaken to include accidents that were caused by roe deer, while the official statistics only include wildlife accidents where the game has actually collided with the vehicle and the vehicle has subsequently not collided with anything else. This study shows that the number of fatalities and injuries for deer accidents is very underestimated in the official statistics. For fatalities in accidents with roe deer, there are more than twice as many compared to the officially reported numbers, and the number of serious injuries is 177 per cent higher than the official records. It is likely that the official statistics are also underestimating the fatalities and injuries from wildlife accidents caused by moose, deer and wild boar. This study shows that the total cost of roe deer collisions and accidents in 212 exceeds 1 billion Swedish krona, of which approximately 7 per cent account for the cost of property damage. The sum of the external costs (i.e. personal injury accidents, fatalities, loss of hunting value and costs for retrieval of animals) for roe deer accidents is 3 million SEK for 212. During the ten years included in this calculation, roe deer 7

12 accidents cost 9 billion SEK, of which the external cost constitutes 2.8 billion. This calculation does not include corrections of non-reported accidents, a number that can be as large as 6 per cent for property damage. 8

13 1 Bakgrund Rådjurskollisioner står för den allra största delen av alla viltolyckor i Sverige, närmare 75-8 % för åren , enligt Nationella viltolycksrådets statistik. Eftersom rådjurskollisioner sällan leder till dödsfall och relativt få allvarliga personskador har lite fokus och resurser satsats på att reducera eller förebygga olyckorna. De cirka 3 rådjurskollisionerna som sker varje år orsakar dock ibland dödsfall, svåra och lindriga personskador men även substantiella kostnader för samhället och för den privata ekonomin. Med tanke på det stora antalet rådjurskollisioner som sker varje år utgör rådjursolyckorna ett hot mot både den mänskliga hälsan och rådjurens hälsa. Rådjurskollisioner är inte bara ett isolerat problem i Sverige utan ett allvarligt problem även i andra delar av Europa. I Tyskland exempelvis sker varje år 2 rådjurskollisioner som leder till cirka 5 dödsfall och 3 skadade (Hothorn m fl. 212). Det verkar finnas korrelationer mellan antalet viltolyckor och geografiska mönster och även samband med temporala mönster. De temporala mönstren kan också vara bundna till geografi och klimat, exempelvis antalet ljusa timmar per dygn och mängden snö varje månad i ett län skiljer sig betydligt åt mellan de olika geografiska delarna i Sverige. Seiler (24a) studerade viltolyckor för älg och rådjur mellan och konstaterade ett starkt samband mellan viltavskjutning och trafikvolym, men med viss variation mellan åren. Under 1993 och framåt ökade antalet rådjurskollisioner utan att avskjutningen ökade och stabiliserade sig 1993 och framåt på över 2 per år. Ökningen i antalet rådjurskollisioner utan koppling till avskjutning eller populationsstorlek tolkas som en direkt effekt av ökningen i trafikvolym. Många studier har blivit utförda på trender i kollisionerna med vitsvanshjort i USA och Nordamerika, men då hjorten är större än rådjur och har annorlunda ekologisk nisch är inte resultaten direkt applicerbara eller generaliserbara för rådjur. Eftersom de amerikanska studierna på vitsvanshjort inte är direkt applicerbara i Europa är det därför viktigt att analysera viltolycksdata för Sverige separat. I dagsläget saknas en uppdaterad översikt över antalet rådjursolyckor som sker, trender i tid och i geografisk fördelning samt vad rådjursolyckorna kostar. Sambanden mellan rådjursförekomst och vägmiljö, landskap och bebyggelse har bekräftats i en rad olika vetenskapliga studier (Jägerbrand 212) och är inget som detta projekt kommer att detaljstudera i denna del av projektet. 9

14 2 Syfte och mål Målet med detta projekt är att skapa en översikt över antalet rådjurskollisioner i Sverige, var i följande ingår: Trender mellan år i antalet rådjurskollisioner Var rådjurskollisionerna sker När rådjurskollisionerna sker Personskador som orsakas av rådjur Att uppskatta de samhällsekonomiska kostnaderna av olyckor och kollisioner med rådjur Det övergripande syftet är att ta fram en god kunskapsbasis och dataunderlag för rådjursolyckor i Sverige för att i ett fortsättningsprojekt analysera orsakssamband mellan rådjursolyckor och andra faktorer såsom landskapskaraktärer, vägmiljö och bebyggelsepåverkan. Detta kommer även att ge ett bra underlag för förebyggande arbete. 1

15 3 Metodik I denna rapport görs skillnad mellan rådjurskollisioner, som innebär en sammanstötning mellan djur och med motorfordon eller spårbundet fordon och rådjursolycka, som innebär en olycka som inte nödvändigtvis har föranletts av kollision. En rådjursolycka kan uppstå genom sammanstötning med rådjur men även genom väjning för rådjur som lett till trafikolycka, exempelvis frontalkollision eller singelolycka. Mörkertal är olyckor som i dagsläget inte inräknas på grund av olika orsaker såsom brister i inrapporteringen eller andra skäl. 3.1 Data från NVR, Nationella Viltolycksrådet Data över rådjurskollisioner har hämtats genom inloggning på viltolycka.se, genom NVR s databas (Nationella Viltolycksrådet, I NVRs databas registreras trafikolyckor där en kollision ägt rum. Uppgifterna är sammanställda av Nationella Viltolycksrådet på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Viltolycksstatistiken bygger på uppgifter från polisens nationella koder i T-rar och omfattar alla kollisioner där vilt varit inblandat, dvs. även sådana kollisioner som inte lett till personskador utan endast egendomsskador. T-rar var ett system där polisen diarieförde alla typer av trafikbrott och incidenter, där händelserna registrerades och fick ett diarienummer. Olika sökbegrepp kunde sedan användas för att hitta händelser, t.ex. personnummer, namn, relationskod (exempelvis kod för viltslag) eller registreringsnummer. Antalet registrerade viltolyckor är därför betydligt högre än de som finns redovisade i STRADA. T-rar är i dagsläget nedlagt och blev ersatt av ett system som heter PUST som skall läggas ner i år. Data över viltkollisioner finns från 23, men på grund av ändrade rapporteringsrutiner är vissa uppgifter fr.o.m. 21 inte helt jämförbara med tidigare år. Enligt NVR: Tidigare har högsta värdet från två system redovisats. Efter några års test och parallellkörning redovisas nu statistiken enbart från polisens nationella koder i T- diariet. Data från NVR kommer antingen från T-rar eller från inrapporter från eftersöksjägarna. Alla incidenter i T-rar rapporteras inte in via eftersöksjägarna. I rapporten anges i varje figur eller tabell hur många rådjurskollisioner som ingår. 3.2 Data från STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition STRADA-materialet omfattar polisrapporterade olyckor med personskada åren För varje år skapar Transportstyrelsen ett underlag för officiell statistik som levereras till Trafikanalys. Tidigare fanns samma rutin mellan Vägverket och SIKA. Samma underlag finns även tillgängligt på VTI och har använts för åren I avvaktan på motsvarande material för år 212 har en s.k. dump från det levande STRADA-registret använts. Det innebär att resultaten för år 212 bygger på preliminära data där exempelvis sjukdom och suicid ingår. De olyckor som identifierats som rådjursolyckor torde inte i någon större utsträckning påverkas av den granskning som görs inför underlag för officiell statistik. Däremot kan betydande justeringar komma att göras för övriga olyckor. Till rådjursolyckor räknas de olyckor som uppfyller minst ett av följande villkor. 11

16 1) Olyckstypen är W1 som betyder Rådjur, hjort. 2) I olyckan finns element Rådjur/Hjort (kod SubElemtype=52). Dovhjort/kronhjort har kod 54 som inte definieras som rådjursolycka. 3) Rådjur nämns i olycksbeskrivningen (klartext i fält AccidentDescription). För villkor 3) kontrolleras förekomst av rådjur, RÅDJUR eller Rådjur. Genom läsning av olycksbeskrivningen exkluderas de fall där den funna texten är en del av ett gatunamn eller på annat vis avser annat än ett trafikelement. Varianter av sökorden som uppstår genom felstavning kommer inte att räknas in bland rådjursolyckor baserat på villkor 3). Exempelvis finns råddjur och rpdjur bland olyckor som hittats genom villkoren 1) eller 2). För 212 års olyckor användes även sökorden get, kid och tjur (med samma varianter av gemener och versaler som för rådjur). Inte i något fall gav dessa sökord upphov till rådjursolyckor enligt villkor 3) som inte hittats via sökning efter rådjur. 3.3 Data från Ofelia Antalet inrapporterade rådjurskollisioner från Ofelia erhölls för från Trafikverket (se Bilaga F). Före 1 juli 212 gällde lagstiftningen om anmälningsplikt för statens vilt för järnväg. Felrapportering inom järnvägsinfrastrukturen sker via Ofelia (Trafikverket 211). Systemet Ofelia används för att lagra händelser som medför risk för olycka och driftstörningar i Trafikverkets infrastrukturanläggningar. Därför registrerar spårentreprenörer och felavhjälpare vad man gjort åt felsymptom i Ofelia. Inrapportering av operativ personal inom trafikverket sker via basun-klienten (Basun), men återrapporteringen och hela felrapporten sparas i Ofelia. I Ofelia rapporteras verkligt fel, orsak och vilken åtgärd som är utförd av spårentreprenörerna. 12

17 4 Resultat 4.1 Översikt viltolyckor Figur 1 visar viltolyckor mellan åren men inte för alla djurslag. Endast älg, dovhjort, kronhjort, vildsvin och rådjur är redovisade. Björn, järv, lo, mufflonfår, utter, varg, örn och övriga djur är inte med. Under 2-talet har totala antalet viltolyckor ökat. I medeltal är 79 % av viltolyckorna rådjurskollisioner, 14 % älgkollisioner, 5 % vildsvinskollisioner och 2 % hjortkollisioner mellan , se Tabell 1. Tabell 2 visar trender i viltolyckor mellan år i procent och förändringar mellan år. Det är tydligt att det finns mycket stor variation för viltslagen mellan år och att den totala förändringen i viltolyckor har gått relativt stadigt uppåt med undantag för några enskilda år Antal viltolyckor på väg Vildsvin Rådjur Hjort total Älg År Figur 1 Totala antalet viltkollisioner för älg, hjort total (kronhjort och dovhjort), rådjur och vildsvin per år, för Ett nytt inrapporteringssystem infördes 21 som kan ha ökat antalet inrapporterade viltolyckor. Källa: NVR, Nationella viltolycksrådet. 13

18 Tabell 1 Viltkollisioner fördelat per viltslag och år, Totalt ingår viltolyckor. Källa: NVR, Nationella viltolycksrådet. Viltslag Medelvärde Älg (%) Hjort total* (%) Rådjur (%) Vildsvin (%) Totalt (%) * För hjort total ingår både dovhjort och kronhjort. Tabell 2 Procentuell förändring i antalet viltolyckor per viltslag mellan enskilda år, från till och med Totalt ingår viltolyckor. Källa: NVR, Nationella viltolycksrådet. Viltslag Älg (%) Hjort total* (%) Rådjur (%) Vildsvin (%) Totalt (%) 3,4-2,4 2,6 2,5 12,4 11, 6,9-13,5 14,8 * För hjort total ingår både dovhjort och kronhjort. 14

19 4.2 Tidsmässig variation för kollisioner och olyckor med rådjur Variation i kollisioner med rådjur åren Antal kollisioner med rådjur under åren visar en ökning under de senare åren, undantaget 211 som låg på ungefär samma nivå som 28, se Figur 2. Under åren har antalet vägtrafikolyckor med rådjur legat under 3 per år och från 28 ökat till runt 3-36 per år. Kollisioner med rådjur Antal kollisioner per år År Figur 2 Variation i kollisioner med rådjur Totalt ingår kollisioner. Källa: NVR, Nationella viltolycksrådet. 15

20 4.2.2 Variation i antalet rådjursolyckor under året Figur 3 visar alla kollisioner som skett med rådjur per månad under tio års tid (23 212). Genomgående finns två olyckstoppar under året, en topp under försommaren (maj-jun) och en under tidiga vintermånaderna (okt-dec). Månadsvis uppdelning av rådjurskollisioner per län finns i Bilaga A. Länen har olika månadstrender i antalet rådjurskollisioner. I de mellersta och södra delarna av Sverige återfinns tydliga toppar under sommarmånaderna och vintermånaderna liknande trenderna som återfinns i Figur 3, medan det i de nordligare länen förekommer mindre antal rådjurskollisioner under sommarhalvåret (t.ex. Jämtland och Norrbotten) Antal kollisioner med rådjur Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 3 Antal kollisioner med rådjur per månad för hela Sverige Totalt rådjurskollisioner ingår. Källa: NVR, Nationella viltolycksrådet. Antalet personskadeolyckor (dödade, svårt skadade och lätt skadade) i rådjursolyckor visar att det finns en genomgående trend med högre frekvens av personskadeolyckor under sommarhalvåret medan betydligt lägre antal personskadeolyckor med rådjur sker under vinterhalvåret (Figur 4). Månadsvis uppdelning av personskadeolyckor med rådjur per län och månad finns i Bilaga B för de län med över 7 personskadade Även här syns ofta tydliga sommartoppar i antalet personskador men det förekommer även viss högre frekvens av personskadeolyckor under vissa vintermånader för några län (t.ex. november i Blekinge, januari i Halland, oktober-december i Jönköping, oktober i Kalmar, november i Skåne, osv.). 16

21 Personskadeolyckor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 4 Personskadeolyckor med rådjur per månad för hela Sverige, Totalt 211 personskadeolyckor ingår. Källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition Dygnsvariation I Figur 5 visas tidpunkt på dygnet när rådjurskollisioner inträffat åren För tidpunkt på dygnet finns bara registrerat uppgifter från 21 och framåt i NVRs databas och antalet rådjurskollisioner som ingår är därför lägre än i Figur 2 och Figur 3. På morgonen mellan ungefär 6-9 finns en mycket tydlig topp med högre frekvens av vägtrafikolyckor. En liknande men mer tidsmässigt utplanad koncentration i fler antal rådjurskollisioner återfinns under eftermiddagen och kvällen, mellan Tidpunkt på dygnet för personskadeolyckor i rådjurskollisioner visar att det även här finns två toppar men att antalet olyckor är högst mellan 5-8 och mellan 21-24, ungefär (se Figur 6). Dygnsvariation i antalet rådjurskollisioner per månad för Sverige visas i Bilaga C. Man ser tydligt att vägtrafikolyckorna följer månadsbasis och under juli månad finns en ökad frekvens med vägtrafikolyckor timmarna 21-23, medan två toppar (en på morgonen och en på eftermiddag/kväll) syns i övriga månader. 17

22 5 45 Antal kollisioner med rådjur Tid på dygnet Figur 5 Tidpunkt på dygnet när rådjurskollisioner inträffar. Summan av rådjurskollisionerna fördelat per timma. Totalt rådjurskollisioner ingår (för varje år: 21: kollisioner, 211: kollisioner, 212: kollisioner). Källa: NVR, Nationella Viltolycksrådet. Personskadeolyckor Tid på dygnet Figur 6 Totala antal personskadeolyckor per timma med rådjur personskadeolyckor ingår. Källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition. 18

23 4.2.4 Ljusförhållande De flesta antalet personskadeolyckor med rådjur har skett i mörker och dagsljus och inte i gryning/skymning (Figur 7). 12 Antal personskadeolyckor med rådjur Okänt Dagsljus Mörker Gryning/skymning Figur 7 Vilka ljusförhållanden som noterats vid personskadeolyckor med rådjur i Sverige personskadeolyckor ingår. Källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition. 4.3 Geografisk variation i vägtrafikolyckor med rådjur Vägtrafikolyckor med rådjur per län och år Den geografiska variationen i vägtrafikolyckor och personskadeolyckor stämmer överens ganska väl, se Figur 8 och Figur 9. Antalet rådjurskollisioner och personskadeolyckor domineras främst av Västra Götaland, Skåne och Stockholm. I Bilaga D visas länsvariation och trender för rådjursolyckor uppdelat på län från 23 till 212. I många av länen syns en topp under 21. I vissa län har det funnits en stadig uppåtgående trend i antalet rådjurskollisioner från 23 till 212 och detta bekräftas av skillnaden i procent för rådjurskollisioner mellan och procentuell ökning mellan och på länsnivå, se Tabell 3. 19

24 6 Vägtrafikolyckor med rådjur Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Figur 8 Totala antalet vägtrafikolyckor med rådjur uppdelat per län. Totalt ingår olyckor. Källa: NVR, Nationella Viltolycksrådet. Personskadeolyckor Blekinge Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland Figur 9 Totala antalet personskadeolyckor per län för rådjursolyckor. Totalt 2 11 personskadeolyckor ingår. Källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition. 2

25 Några län som har haft stor procentuell ökning mellan åren och under jämfört med i antalet rådjurskollisioner är Gotland, Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland. Några län som har haft mindre än 5 % ökning när man jämför de tre åren och är Södermanland, Västmanland, Västra Götaland och Örebro, där de två senare länen haft en svag nedgång i antalet rådjurskollisioner, se Tabell 3. Tabell 3 Procentuell skillnad i antalet rådjurskollisioner mellan 23 och 212, samt mellan de tre åren och i procent för varje län. Källa: NVR, Nationella Viltolycksrådet. Län Procentuell skillnad i antalet rådjurskollisioner mellan 23 och 212 (%) Procentuell skillnad i antalet rådjurskollisioner mellan och (%) Blekinge 12 9 Dalarna Gotland Gävleborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar 4 45 Kronoberg 2 18 Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland 25 3 Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland 5 3 Västra Götaland -4-2 Örebro -3-1 Östergötland 3 24 Den geografiska dominansen hos vissa län i antalet rådjurskollisioner och personskadeolyckor syns även tydligt i den procentuella fördelningen av olyckorna mellan länen (Tabell 4). Kvoten mellan ett läns andel av personskadeolyckorna och länets andel av rådjurskollisionerna kan användas som ett mått på ifall personskadeolyckorna är övereller underrepresenterade på länsbasis. En kvot på 1 visar att den procentuella mängden 21

26 som länet har av båda sortens olyckor ligger på ungefär samma nivå, jämfört med hela Sverige. Ifall antalet skadade i rådjursolyckor är procentuellt högre än antalet rådjurskollisioner kommer kvoten att vara över 1 och ifall antalet personskadade är lägre procentuellt än rådjurskollisionerna kommer kvoten att vara under 1. Tabell 4 Rådjurskollisioner respektive personskadeolyckor med rådjur Fördelning per län i andel rådjurskollisioner, personskadeolyckor samt kvot mellan länets andel av personskadeolyckor och länets andel av rådjurskollisioner. Län Rådjurskollisioner Fördelning per län i procent 1 Personskadeolyckor med rådjur. Fördelning per län i procent 2 Kvot mellan länets andel av personskadeolyckor och länets andel av rådjurskollisioner 1 & 2 Blekinge 2,7 3,1 1,1 Dalarna 4,9 3,3,7 Gotland,3,8 2,7 Gävleborg 2,6 1,2,5 Halland 3,3 3,6 1,1 Jämtland 1,8,7,4 Jönköping 6,3 7,3 1,2 Kalmar 6,3 5,6,9 Kronoberg 4,9 3,9,8 Norrbotten,5,2,4 Skåne 1,6 13,4 1,3 Stockholm 7,9 12,5 1,6 Södermanland 4,4 4,5 1, Uppsala 4,9 3,9,8 Värmland 6,1 3,4,6 Västerbotten,9,8,9 Västernorrland 1,8 1,6,9 Västmanland 3, 4, 1,3 Västra Götaland 17,2 17,1 1, Örebro 4,2 3,9,9 Östergötland 5,3 5,1 1, 1 (totalt) 1 (totalt) 1, (medel) 1 Totalt vägtrafikolyckor med rådjur ingår (källa: NVR, Nationella Viltolycksrådet), 2 Totalt 211 personskadeolyckor med rådjur ingår (källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition). 22

27 De län som har en överrepresentation av antalet personskadeolyckor på länsnivå jämfört med andelen av procent rådjurskollisioner är Gotland, Stockholm, Skåne, Västmanland, Jönköping, Halland, Blekinge. Några län har väsentligt lägre andel procent personskadade jämfört med andelen rådjurskollisioner per län och det är exempelvis Norrbotten, Jämtland, Gävleborg, Värmland och Dalarna Vilka län står ut i statistiken? De län som utmärker sig med ett stort antal rådjurskollisioner och högst antal personskadeolyckor med rådjur under åren är Västra Götaland, Skåne, Stockholm, Jönköping och Kalmar (Tabell 5). Stockholm, Skåne, Jönköping har även ett större antal personskadeolyckor än rådjurskollisioner jämfört på länsbasis, medan Gotland, Blekinge och Halland inte är speciellt utmärkande i totala antalet vägtrafikolyckor eller personskadeolyckor, men har en överrepresentation av personskadeolyckor jämfört med andra län. Tabell 5 Lista över de län som utmärker sig mest i statistiken genom ett stort antal rådjursolyckor. Län med högst antal rådjurskollisioner (antal), län med högst andel personskadeolyckor med rådjur (% av hela Sverige) och län med högst andel personskadeolyckor med rådjur som andel av alla rådjurskollisioner. Beräknat för Nr Högst antal vägtrafikolyckor med rådjur (totalt antal) 1 Högst antal personskadeolyckor med rådjur (% av hela Sverige) 2 Län med högst andel personskadeolyckor med rådjur av alla vägtrafikolyckor med rådjur (%) 1 & 2 1 Västra Götaland (52626) Västra Götaland (17) Gotland (2,7) 2 Skåne (32596) Skåne (13) Stockholm (1,6) 3 Stockholm (24272) Stockholm (12) Västmanland (1,3) 4 Jönköping (19425) Jönköping (7,3) Skåne (1,3) 5 Kalmar (19219) Kalmar (5,6) Jönköping (1,2) 6 Värmland (18569) Östergötland (5,1) Blekinge (1,1) 7 Östergötland (163) Södermanland (4,5) Halland (1,1) 8 Uppsala (1591) Västmanland (4,) 9 Kronoberg (1491) Uppsala (3,9) 1 Dalarna (14867) Örebro & Kronoberg (3,9) 1 Källa: NVR, Nationella viltolycksrådet, 2 källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition 4.4 Personskadeolyckor med rådjur Om man jämför antalet personskadade ifrån Transportstyrelsens officiella statistik över dödade och skadade i hjort- och rådjurskollisioner med det nya datat över antalet personskadade i rådjursrelaterade olyckor som tagits fram inom detta projekt, syns stora skillnader. 23

28 Antalet dödsfall är häften så många i den officiella statistiken (4 jämfört med 8) medan antalet svårt skadade är mycket underskattat i den officiella statistiken (se Tabell 6). Enligt de nya siffrorna från STRADA som tagits fram i detta projekt uppgår antalet svårt skadade i rådjursolyckor till 34 personer och inte 11 personer som anges för både rådjurs- och hjortolyckor, dvs 177% högre, utan att ta hänsyn till hur många svårt skadade personer vars olyckor klassats som hjortkollisioner. Det nya datat som presenteras i denna rapport innehåller även omkomna och personskadeolyckor som beror på, till exempel att man väjt eller bromsat och därmed råkat ut för en olycka (t.ex. kollision eller åkt av vägen) eller ifall man först krockat med ett rådjur och sedan med ett annat fordon. I den officiella statistiken redovisas omkomna och personskador som klassificerats som viltolycka med rådjur och hjort i olyckstypsklassificeringen. I datat som presenteras här har ett vidare urval av olyckor gjorts och även antalet omkomna och skadade som beror indirekt på förekomst av rådjur ingår. Dessa är baserade på beskrivningar av olyckan av polisen på plats. Tabell 6 Personskador enligt inrapporterade olyckor i STRADA. Vägtrafikolyckor för rådjur/hjort kollisioner enligt transportstyrelsens officiella statistik (Källa: Transportstyrelsen, 214a), samt antal personskadade i rådjursolyckor. Källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition. Vägtrafikolyckor enligt Transportstyrelsen (rådjur & hjort) STRADA rådjursolyckor (ej hjort) Dödade Svårt Dödade Svårt Lätt Summa av skadade skadade skadade skadade Totalt Olyckor och vägtyp Antalet personskadeolyckor med rådjur uppdelat per vägtyp för åren visar tydligt att de flesta personolyckorna sker på annan allmän väg och betydligt färre inträffar på motorväg eller motortrafikled, se Figur 1. 24

29 Figur 1 Totalt antal personskadeolyckor med rådjur uppdelat på vägtyper för åren Totalt 211 personskadeolyckor ingår. Källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition Hastighetsgränser De flesta personskadeolyckorna med rådjur sker vid 7 och 9 km/h medan ett mindre antal sker vid 5, 8 och 11 km/h, se Figur 11. De nya hastighetsgränserna (6, 8, 1 och 12 km/h) har dock endast funnits under ett fåtal år Antal personskadeolyckor Hastighet, km/h Figur 11 Antal personskadeolyckor med rådjur uppdelat för olika hastigheter För 348 personskadeolyckor var hastigheten okänd och de är exkluderade från denna figur. Totalt ingår 1814 personskadeolyckor. Källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition. 25

30 4.4.3 Väderleksförhållande Väderleksförhållandena som registrerats vid personolyckorna med rådjur visar att vid 83 % av fallen var det uppehållsväder medan övriga väderleksförhållanden förekom i mindre omfattning, se Figur Procent (%) Uppehållsväder Dis/dimma Regn Snöblandat regn Snöfall Figur 12 Personskadeolyckor med rådjur inblandade Fördelning (%) på olika väderleksförhållanden. Personskadeolyckor där väderleksförhållandena är okända är exkluderade. Totalt ingår 1961 personskadeolyckor. Källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition Vägförhållande De vägförhållanden som registrerats vid personskadeolyckor med rådjur visar att största andelen skedde med torr vägbana (62 %) och då vägbanan var våt eller fuktig (29 %), se Figur

31 7, 6, 5, Procent (%) 4, 3, 2, 1,, Vägbanan torr Vägbanan våt/fuktig Tjock is / packad snö Tunn is, vägbanan synlig Lös snö / snömodd Figur 13 Personskadeolyckor med rådjur vid olika vägförhållanden (%). Personskadeolyckor med okända vägförhållanden är exkluderade. Totalt ingår 1952 personskadeolyckor. Källa: STRADA, Swedish Traffic Accident Data Acquisition. 4.5 Samhällsekonomiska kostnader av kollisioner och olyckor med rådjur Beräkningar av kostnader Kostnaderna av kollisioner och olyckor med rådjur har beräknats för egendomsskador, personskadeolyckor, förlorat jaktvärde och även eftersökskostnader för åren Kostnader för transporter delas upp i två grupper: externa och interna. För interna kostnader gäller att kostnadseffekter av fordonets framfart beaktas av de som för fram fordonen, t.ex. genom att man tvingar fram ett beaktande som påverkar handlingen att framföra fordon genom skatter eller avgifter. Externa kostnader är sådana som inte beaktas vid framförandet av ett fordon, dvs. externa kostnader som samhället eller andra får betala. De externa kostnaderna kan överföras till interna genom internalisering, vilket innebär att man lägger på avgifter eller skatter som gör att effekterna börjar beaktas. Utav de kostnader som beräknats för kollisioner och olyckor med rådjur är enbart egendomsskadekostnaderna internaliserade (och bekostas av försäkringstagarna) medan övriga kostnader är externa kostnader. I denna beräkning ingår inte mörkertal. Genomgående har kostnadsuppskattningar omräknats med KPI utifrån olika basår (SCB 214). Internaliserade kostnader För egendomsskador som orsakats av rådjurskollisioner har värdena i ASEK5 inte använts eftersom uppgifter från försäkringsbolagen indikerar att dessa har varit för lågt satta (15 kronor per egendomsskadetillfälle i 21-års pris). För egendomsskador har Länsförsäkringars uppgifter om reparationskostnader för rådjurskollisioner använts (Länsförsäkringar 214, och Bilaga E). Kostnader av egendomsskador är baserade på ett medelvärde av reparationskostnaderna för rådjurskollisioner i Kronobergs och Kalmar län för år , inklusive självrisk. Kostnaderna för egendomsskador (inklusive 27

32 självrisk) orsakade av rådjurskollisioner är i medel kronor i 212-års pris (se Bilaga E). Kostnaderna har räknats ut genom att multiplicera kostnader för reparationer och självrisk med antalet totala inrapporterade fall enligt NVRs statistik per år. I kostnader av personskador och dödsfall ingår dock även egendomsskador så dessa personskadefall har subtraherats från totala antalet kollisioner från NVRs statistik i dessa beräkningar. Externa kostnader Antalet inrapporterade personolyckor enligt uttaget ur STRADA har räknats av från totala antalet rådjurskollisioner som är inrapporterat till NVR för att undvika dubbelräkning, då det i NVRs olycksdata ingår alla typen av kollisioner (oavsett ifall de lett till en personskada eller ej). För personskadekostnader har olycksvärdering för dödsfall, svårt skadade och lindrigt skadade använts med 21-års pris enligt ASEK5 (ASEK5 212) och dessa olycksvärderingar har räknats om för övriga år i enlighet med förändringen i KPI. För 21-års pris är olycksvärderingen kr för dödsfall, 4412 kronor för svårt skadad och 217 kronor för lindrigt skadad. I uppskattningen av de externa kostnaderna för jaktvärde ingår förlorat köttvärde och förlorat jaktligt rekreationsvärde. Beräkningarna baseras på ett examensarbete som genom intervjuer gjorde beräkningar och uppskattningar av jaktvärdet av klövvilt i 24-års pris (Karlsson 21). Förutsättningarna är att rådjur har en genomsnittlig slaktvikt om 15,1 kg, förlust av köttvärde är 75 % (då inte allt kött kan användas vid slakt), samt ett värde om 34 kronor per kg rådjurskött. Totala köttvärdet per rådjur blir då 513 kronor. Jaktlig rekreationsvärdesförlust för rådjur uppskattas till 16 kronor enligt Karlsson (21). Totala jaktvärdet har multiplicerats med totala antalet inrapporterade vägtrafikkollisioner med rådjur och antalet påkörningar av tåg. Detta är ett realistiskt antagande då tidigare studie visat att 98 % av de inrapporterade rådjurskollisionerna lett till dödlig utgång för djuren (Almkvist m fl. 198). Kostnader för eftersöksjägare baseras på uppgifter om utbetald ersättning från NVR för år 212 (14 miljoner kronor) och med antagandet att rådjursolyckorna orsakar 8 % av kostnaderna av eftersöket dividerat med antalet eftersökta rådjur för detta år. Mörkertalet I tidigare kostnadsuppskattningar av viltolyckor har ett mörkertal om 6 % använts för egendomsskador med rådjur (Seiler & Folkesson 26; Karlsson 21) medan mörkertalet för personskadeolyckor uppskattas till 6 % för omkomna, och 27 % för svårt och lindrigt skadade. Mörkertalsuppskattningarna för viltolyckor är till stor del baserade på en studie gjord innan 198 (Almkvist m fl. 198) och det är oklart hur aktuella och pålitliga dessa uppskattningar är idag. Med den nya lagstiftningen är förmodligen mörkertalet betydligt mindre än det var 198. I ett pågående forskningsprojekt Mörkertalet i rapportering av viltolyckor genomförs en nationell webbenkät där antalet mörkertalsolyckor kommer att uppskattas under nuvarande lagstiftning och förhållande. Det verkar därför lämpligt att avvakta denna undersökning och vid ett senare tillfälle göra en realistisk uppräkning av kostnaderna som redovisas i denna rapport. Man skall dock vara medveten om att kostnadsuppskattningarna därför kan komma att väsentligt revideras i framtiden. 28

33 4.5.2 Kostnader för vägtrafikolyckor med rådjur Totala kostnaderna för vägtrafikolyckor med rådjur har beräknats till nästan totalt 9 miljarder, medan egendomsskadorna uppskattats att ha kostat 6,2 miljarder. Personskador och dödsfall värderas till strax under 2 miljarder under samma period, se Tabell 7. Förluster i jaktvärde och kostnader för eftersök uppskattas till totalt cirka 68 miljoner kronor för 23 till 98 miljoner kronor för år 212. Under 2-talet visar beräkningarna att totala kostnaderna för kollisioner och olyckor med rådjur ökat från 8 miljoner för 23 till över 1 miljard för 212 i en relativt stabil uppåtgående trend (Tabell 7). Tabell 7 Totala kostnader för kollisioner och olyckor med rådjur Internaliserade kostnader Externa kostnader Totalt (tkr) År Kostnad egendomsskador (tkr) Personskador och dödsfall (tkr) Jaktvärde* (tkr) Eftersök (tkr) Summa av externa kostnaderna (tkr) Totalt * För jaktvärdesförluster ingår både väg- och järnvägskollisioner. 29

34 5 Diskussion Rådjurskollisionerna står för i medeltal nästan 8 % av viltolyckorna och har ökat i antal under åren , men eftersom antalet viltolyckor med vildsvin och hjort ökat under samma tidsperiod har andelen rådjurskollisioner minskat till 75 % under 212. Det finns en möjlighet att viltolyckorna och rådjurskollisionerna har ökat på grund av att trafikarbetet har ökat under samma period. Liknande trender har tidigare konstaterats mellan viltkollisioner och trafikarbetet, till exempel visade Seiler (24a) att antalet rådjurskollisioner hade ett signifikant samband med trafikarbete och avskjutning mellan för Sverige. Trenderna mellan stämmer dock inte helt överens med trafikarbetets förändring under samma tidsperiod (Trafikanalys 213a) om man jämför generella på trender och toppar. Det behövs troligen noggrannare analyser för att i detalj undersöka orsakssamband mellan viltolyckor, trafikarbete och populationsstorlek än var som var möjligt inom ramarna för detta projekt. En faktor som med stor sannolikhet påverkat antalet inrapporterade rådjurskollisioner är jaktförordningens förändring från 1 januari 21 som lyder: 4 Har ett djur av arterna björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, utter, vildsvin, mufflonfår eller örn varit inblandat i en sammanstötning med ett motorfordon, är fordonets förare skyldig att snarast möjligt märka ut olycksplatsen och underrätta närmaste polismyndighet. (SFS 1987:95) Detta betyder att sedan 1 januari 21 måste man kontakta polisen ifall man råkat ut för en sammanstötning med vilt. Förordningen innebar en skärpning i lagstiftningen från att man tidigare rapporterade in viltolyckor när viltet dödats eller fått tydliga skador till att gälla alla typer av sammanstötningar. Mellan 29 och 21 skedde en procentuell uppgång i inrapporteringen av älg (25 %) och rådjurskollisioner (7 %) medan vildsvins- (-21 %) och hjortkollisioner (-9 %) minskade. I dagsläget är det inte möjligt att med säkerhet avgöra ifall dessa förändringar beror på den nya lagstiftningen. På grund av att viltkollisioner har en tendens att variera kraftigt mellan åren, beroende av exempelvis snömängd och vintertemperatur, kan endast mer långsiktiga observationer avgöra ifall en signifikant ökning skedde från och med den lagändringen som infördes Trender i tid Resultaten i denna rapport visar att förutom att det finns en variation mellan år i rådjurskollisioner, finns även stor variation inom året och under dygnet, samt att olika län drabbas i väldigt olika hög grad av rådjurskollisioner, avseende både egendomsskador och personskadeolyckor. Detta beror till stor del på att länen skiljer sig åt i många karaktärer förutom förekomst av rådjur, exempelvis i yta, trafikvolym och landskapskaraktärer. Orsakssamband mellan länens karaktärer och rådjurskollisioner kommer att studeras i ett pågående projekt och i denna rapport redovisas därför bara trender i länen. Det finns tydliga skillnader under året att det sker flest rådjurskollisioner under sommaren och vintern i Mellersta och Södra Sverige medan det i vissa delar av norra Sverige verkar ske mindre antal rådjurskollisioner under sommaren. Generellt sett sker 3