Frö- och Oljeväxtodlarna ÅRSREDOVISNING

Transkript

1 Frö- och Oljeväxtodlarna ÅRSREDOVISNING 2009/2010

2 sveriges frö- och oljeväxtodlare ek för Styrelseledamöter Göran Brynell, f -61, ordförande Åkerslätts Gård, Håslöv, Vellinge Tel: , fax: Mobil: E-post: goran@svenskraps.se m.period: % delägare i Bryla Jordbruks AB Åker: 720 ha. Spannmål, oljeväxter, vallfrö och sockerbetor Anders Borgquist, f -53, vice ordförande Nya Wärslätt, Billinge Tel och fax: Mobil: E-post: anders.borgquist@swipnet.se m.period: Åker: 190 ha. Spannmål, oljeväxter, vallfrö och smågrisproduktion Jarl Ryberg, f - 55 Hacksta Gård, Enköpingsnäs Enköping Tel: Mobil: E-post: jarl.ryberg@telia.com m.period: Åker: 350 ha. Spannmål, vallfrö, oljeväxter, ärtor, dikor och lammproduktion. Elenore Wallin f -60 Navestad Fjärdedel, Skänninge Tel: Mobil: E-post: elenore.wallin@telia.com m.period: Ekonomirådgivare, HS Rådgivning Agri Åker: 75 ha. Skog 12 ha. Spannmål, oljeväxter Per-Olof Hilmér, f -64 Bäckens gård Mellerud Tel och fax: Mobil: E-post: per-olof.hilmer@pn.lrf.se m.period: Åker: 500 ha. Skog 21 ha. Spannmål, oljeväxter, vallfrö, smågris- och nötköttsproduktion. Lars-Johan Merin, f -59 Oppegården Nederby Fellingsbro Tel och fax: Mobil: E-post: merin@swipnet.se m period: Åker: 560 ha. Skog: 100 ha. Spannmål, oljeväxter, vallfrö, och lantbruksentreprenad Tomas Fahlgren, f-55 Ystad Gård, Vikbolandet Tel: Fax: Mobil: E-post: t.fahlgren@telia.com m.period: Åker: 87ha Skog 5 ha. Spannmål, raps, lin, klöverfrö och timotejfrö Revisorer Ordinarie Jan-Anders Andersson, f -52 Stångby gård Lund Tel: Fax: Mobil: E-post: stongbygord@telia.com Aukt revisor Mats Pålsson, f -60 Lindebergs Grant Thornton AB Box Malmö Tel: Suppleanter Åke Ahlsten, f -52 Larsarve, Roma Romakloster Tel: Fax: E-post: larsarve@gotland.com Aukt revisor Ann Theander, f -59 Lindebergs Grant Thornton AB Box Malmö Tel: Hedersledamöter 1986 Godsägare Ingmar Johansson, Lilla Edet Agronom Olle Hakelius, Enköping 1992 Lantmästare Stig Brynell, Vellinge, hedersordf 2002 Lantmästare Stig Lindén, Borensberg, hedersordf 2004 Lantmästare Gunnar Henningsson, Limhamn styrelse svensk raps ab Göran Brynell, ordförande Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Charlotte Elander, vice ordförande Lantmännen Lantbruk Annelie Kihlstrand Lantmännen, SW Seed AB Kenneth Hellqvist AarhusKarlshamn AB Erik Hartman Föreningen Foder och Spannmål Niklas Ingvarsson Svenska Foder AB Henrik Strindberg Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Elenore Wallin Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Per-Olof Hilmér Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare Lars-Johan Merin Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare 2

3 Att leverera odlarnytta Nu kan vi lägga ännu ett verksamhetsår bakom oss. Inför varje nytt verksamhetsår funderar jag vad som kommer att bli de frågor som kommer att kräva mest fokus under året. Som alltid är det vår kärnverksamhet som är absolut viktigast. Att leverera odlarnytta. Det ordet, odlarnytta, är ett ledord för både oss förtroendevalda och vår personal. En sak som hände under året har varit vår rekrytering av en ny VD efter Johan Biärsjö. Johan som varit hos oss i 14 år valde att engagera sig på full tid i det egna företaget som sysslar med hallonodling och förädling. Många sökte jobbet och efter ett antal intervjuer ledde detta fram till att Henrik Strindberg anställdes som ny VD för Svensk Raps AB. I samband med personalförändringar lämnar man inarbetat arbetssätt och då gäller det att hitta de former som ska gälla framåt. Inga arbetssätt är statiska och speciellt i samband med personalförändringar. Eu-projektet Rapsolja för hälsa och njutning rullade sitt andra år av 3 och resultaten syns nu allt tydligare ute hos konsument. De mätningar som blivit gjorda sedan projektet startade visar tydligt att förbrukningen av rapsolja som livsmedel ökar. I detta projektet arbetar fortfarande Johan Biärsjö kvar som konsult till och med år tre. När vallfrö projektet drogs igång beslutade vi att det skulle pågå under tre år. Vad det gäller vallfrö så behövs det tid att dra tydliga slutsatser så projektet rullar ytterligare ett år för att få ut maximalt av de försök som är utlagda. Projektet kommer att avslutas med en konferens den 2 februari 2011 i Linköping. För den engagerade fröodlaren är denna konferens ett måste. Under året har föreningen bytt förvaltare av vårt kapital. Vi har under ett antal år åkt berg och dalbana med såväl avkastning som bokslutsvärde på vårt kapital. Detta kapital är en förutsättning för att vi ska kunna hålla odlaravgifterna på en så låg nivå som möjligt och samtidigt kunna bedriva en spetsverksamhet. Nu har vi skrivit ett förmånligt avtal med LRF:s förvaltare och hoppas på så sätt att få en något lugnare resa med kapitalet, samtidigt som vi får en bra och stabil avkastning att tillföra verksamheten. Det pågår mycket diskussioner inom branschen om de problem som uppstår i samband med olika myndighetsbeslut. Myndigheter som visserligen agerar utifrån sitt uppdrag men konsekvensen av besluten får ibland märkliga resultat. Vi har nu tagit initiativ till att träffa berörda myndigheter med företrädare för branschen. Det krävs någon form av helikopterperspektiv för att se konsekvenser av de beslut som tas. Här måste våra olika verk och myndigheter samarbeta mycket mer. Visst, detta är kanske inte den lättaste uppgiften att ge sig på, men om vi ska ha ett produktionslantbruk värt namnet så måste vi börja någonstans. Ordförande Göran Brynell INNEHÅLL SFO och Svensk Raps, nu blickar vi framåt 4 Svensk Vallfröodling Oljelin Nystart av gammal gröda 7 EKONOMI Sveriges Frö och Oljeväxtodlare ek för 9 Förvaltningsberättelse 9 Resultaträkning 10 Balansräkning 10 Redovisningsprinciper och noter 12 Revisionsberättelse 14 Svensk Raps AB 15 Förvaltningsberättelse 15 Resultaträkning och Balansräkning 16 Redovisningsprinciper och noter 17 Revisionsberättelse 20 Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning 21 Förvaltningsberättelse 21 Resultaträkning och Balansräkning 22 Redovisningsprinciper och noter 23 Revisionsberättelse 25 Adresser 26 Produktion: Lime AB, Britt-Marie Persson, Foto: Hans Jonsson och Jens Blomquist 3

4 VD har ordet SFO och Svensk Raps, nu blickar vi framåt Henrik Strindberg VD Svensk Raps AB En väsentlig händelse under året var att Svensk Raps fick ny VD. Johan Biärsjö som lett verksamheten i 14 år, har valt att fullt ut arbeta i familjens företag Hallongården. Som nytillträdd VD för Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare genom företaget Svensk Raps AB, känns det angeläget att ta tillfället i akt och beskriva mina tankar om vår framtida organisation. Detta är en viktig fråga, som jag sett har varit uppe för diskussion ett antal gånger tidigare. Det känns som det är dags att sätta ner foten nu. Svensk Raps verksamhet består till stor del av att utföra försök till gagn för frö- och oljeväxtodlingen i Sverige. Hälften av vår budget läggs på försöksverksamhet, där sortförsök är den absolut tyngsta biten. Sortförädlingen i Sverige är idag mycket begränsad vad gäller frö och oljeväxter, och vi är hänvisade till utländsk förädlingverksamhet. Att testa dessa sorter under svenska förhållanden innan de når marknaden, är mycket viktigt. Att utföra försök inom ramen för olika projekt, där även andra odlingstekniska parametrar, såsom gödslingsnivåer, såtider, etableringstekniker, mm är också en stor del av försöksverksamheten. Rapsprojektet 20/20 samt Vallfrö är exempel på framgångsrika projekt som Svensk Raps på uppdrag av SFO, utfört under senare åren. Vi förmedlar denna information fortlöpande till våra medlemmar via vår tidning, Svensk Frötidning, eller via vår hemsida Dagligen hanterar Svensk Raps frågeställningar och remisser som ställs från våra myndigheter. Som branschorganisation är vi unika i Europa att ha en speciell organisation som bevakar just våra frågor gentemot myndigheter. Detta har exempelvis resulterat i flertal registreringar både on label och off label av växtskyddsmedel som är viktiga för vår odling. Att bevaka intresse- och marknadsfrågor internationellt är en annan viktig uppgift för Svensk Raps. Vi har egen representation i Copa-Cogeca, lantbrukets gemensamma organisation i EU-25. Mycket av den information som kommer från annan rådgivning bygger på de resultat Svensk Raps får fram via sina försök runt om i landet. Möjligheten att fortfarande kunna gödsla med 60 kg N, på hösten i rapsen, är ett typiskt resultat av de ansträngningar som gjorts gentemot myndigheter i samband med remisskrivningar. Förslaget från jordbruksverket för de spridningsregler som träder i kraft var annars 50 kg N. All denna verksamhet kostar naturligtvis pengar. Finansieringen sker till stor del genom odlaravgifterna, 1,9 öre per kilo oljeväxtfrö och 1% av likviden på vallfröer. Ramarna för hur stor vår verksamhet kan vara är därför väl kända, och dessa pengar är också vad odlarna känner är priset för vad forskning och utveckling får kosta. Det är en viktig uppgift att se till att vår verksamhet är så slimmad som möjligt. Medlemmarna i framtidens frö- och oljeväxtorganisation kommer inte acceptera att deras odlaravgifter inte används effektivt. Under hösten 2010 har det därför tillsatts en arbetsgrupp som skall se över vår framtida organisation. Det får inte finnas otydligheter eller dubbla budskap i vår organisation, om den skall nå det resultat som medlemmarna förväntar sig. Arbetsgruppen skall också se över hur vi i dag finansierar vår verksamhet. Gör strukturrationaliseringen som ständigt pågår i vårt lantbruk, att högre fasta avgifter är att föredra framför rörliga? Spannmålsodlarna finansierar sin verksamhet med arealbaserad avgift, betodlarna på kvotsockermängd. Ett antal stora frågor skall belysas och utredas, och arbetsgruppen skall vara klar med detta under senhösten Rapsodlingen har en stor potential. Drivmedelsmarknaden ökar sin inblandning av RME i diesel. I Tyskland går ca 80% av rapsoljan till drivmedel. Konsumtionen av rapsolja som livsmedel ökar ständigt. Världens konsumtion av vegetabiliska oljor motsvarar inte längre vad vi producerar. Allt detta borgar för att oljeväxter kommer att vara en ekonomiskt intressant gröda. Sveriges lantbrukare skall ges absolut bästa förutsättningar för att kunna odla denna gröda på ett optimalt ekonomiskt sätt. Där har SFO och Svensk Raps en viktig uppgift att fylla i sin verksamhet. 4

5 Svensk vallfröodling 2010 Vår svenska vallfröareal håller sig stadigt kring ha. Värt att notera är att den ekologiska andelen idag utgör nästan 25%. Det gör oss till en av världens största producenter av ekologisk vallfrö. Från att under de tre senaste åren varit världsledande fick vi i år dock kännas vid att den danska arealen översteg den svenska med ett par hundra hektar. Av den danska fröarealen, som 2010 var ovanligt låg med bara ha, utgör ekofrö endast mellan 3 och 5%. Den svenska vallfröodlingen är inte arealmässigt någon stor gröda med sina ha, men för organisationen är det en viktig verksamhetsgren och under de senaste tre åren har det genom projektet Vallfrö gjorts en extra stor satsning på att fröodlingen ska vara en effektiv odling med hög avkastningsnivå och god odlingsekonomi. Ömsom vin och ömsom vatten Årsmånen påverkar alltid skörderesultatet och det är inte ofta alla väderfaktorer stämmer in för att ge en toppskörd har det både varit ihållande torka med höga temperaturer under juni och regn under skördeperioden. Torkan har påverkat inlagringen i fröet och den rödklöver som blommade under denna period har vid skörd tyvärr visat sig producera ett frö med stor andel skrynkligt brunt frö. Regn i skördeperioden har i vissa områden i mellansverige och även i Skåne inneburit att skördarna blivit mycket låga. I Skåne bedöms det att 30 % av timotejfröskörden regnade bort. Regnet slog helt enkelt fröet ur axen. Årets glädjeämnen är skördarna i rödsvingel, rajgräs och även ängsgröe där vi i många fall ser exempel på höga avkastningsnivåer. Rödklöver har tyvärr flera av de senaste åren drabbats av svaga skördar och 2010 blir återigen ett år med klent skörderesultat och grobarhetsproblem. Det är abnorma och döda frön som ställer till problemen. Frövaran innehåller mycket av brunt och skrynkligt frö. Det går förvisso att rensa bort en hel del av detta dåliga frö, men det betyder i gengäld att det kostar av det bra fröet, men en omrensning är ingen garanti för att grobarheten klarar certifieringsgränsen. Risk finns för att det blir nödvändigt att ansöka om dispenser för lägre grobarheter om det inte blir bättre resultat när vi kommer längre fram på säsongen. Det finns också en del vitklöverfält som tyvärr är oskördade på grund av nederbörd. Fortfarande pressad marknad 2009 års kraftiga prissänkning på fröet speglar givetvis odlarintresset och när nu spannmålsoch oljeväxtpriset stigit kraftigt konkurrerar dessa grödor givetvis om arealen hos en del fröodlare. Förhoppningsvis kommer vi att se en viss höjning av fröpriset på årets vara. Efter att» 5

6 Svensk vallfröareal ha varit en tämligen stillastående världsmarknad för frö har det under hösten åter börjat göras affärer. Framförallt är det på fodersidan och frö till privatmarknaden handeln är bäst. Vid ingången av det nya marknadsåret 2010/2011 är lagersituationen inom EU för flera av fröslagen fortfarande på relativt höga nivåer. Men förhoppningsvis kommer dessa att minska under året till mera hanterbara nivåer. Bekymmersamt är det framförallt för ängssvingel, hundäxing och rörsvingel. Intresset för ängssvingel är svagt ute i Europa och det är i Tyskland, Sverige och Danmark vi återfinner de största kvantiteterna. Det svenska frölagret är inte besvärande stort utan kommer förhoppningsvis att förbrukas under kommande säsong. Vallfrö Den största svenska satsningen på många år inom vallfröområdet har varit projektet Vallfrö Under tre år ( ) har det satsats ca 3 miljoner kronor och genomförts 59 försök i 23 olika försöksserier, det har varit skördedemonstrationer och vid många fältvandringar under året har resultat från försöken varit intressanta diskussionsunderlag. Denna stora satsning kommer att visa resultat som är positiva för fröodlingen under flera år framåt. Projektet kommer att avslutas genom att det hålls en frökonferens i Linköping den 2 februari Nu gäller det för organisationen att finna en väg för hur det även i fortsättningen ska vara möjligt att finansiera försök och forskning för att utveckla fröodlingen. Även om det inte kan ske i samma omfattning som de senaste tre åren är det viktigt att fortsätta belysa de frågeställningar och problem som finns. «6

7 Oljelin Nystart av gammal gröda Lin är en gröda som återintroducerades i Sverige i samband med omställning 90. Odlingen tog rejäl fart kring mitten på nittiotalet i samband med stora subventioner till odlarna. I takt med att subventionerna sjönk minskade odlingen för att sedan i marknadens våld börja fluktuera kraftigt i slutet av 2000-talet odlades c:a ha oljelin av sorterna Taurus och Sunrise i Sverige. När odlingen var ny på 90-talet söktes svar och odlingsanvisningar i gamla böcker och hos pensionerade lantbrukskonsulenter. Runt sekelskiftet bistod rikslinkonsulent Sven-Erik Larsson SFO med sina resurser att utveckla och bevaka svensk linodling under ett antal år. Men rent odlingstekniskt har försöks- och utvecklingsverksamheten varit mycket liten inom linodlingen i Sverige. Ändå skedde det senaste odlingstekniska framsteget faktiskt så sent som i våras då allt lin började betas mot linjordloppan vilket blev en stor succé våren I avsaknad av säkra odlingstekniska lösningar och på initiativ av Mellansvenska försökssamarbetet i samarbete med Svensk Raps påbörjades därför i våras 3 nya odlingstekniska försöksserier i lin. En handlar om utsädesmängder, en om kväve och den tredje om NPK. Självfallet fanns också sortförsök under året. Sorter I sortförsöken har provats fem sorter på fyra platser i Mellansverige. Försöken har legat i Österoch Västergötland samt Örebro och Uppland. Sorterna i försöken var mätaren Taurus (Ssd), Sunrise (Ssd), Lirina (Ssd), Serenade (SW) och LAN 0811 (Ssd). Taurus är och har varit marknadsledare sedan början på 2000-talet. Först nu börjar odlingsvärda sorter som kan ersätta Taurus dyka upp. Främst handlar det om Lirina och Serenade. Det största problemet är dock mognadstiden för oljelin i Sverige. De sorter vi odlar i Sverige mognar betydligt senare än de Kanadensiska men ger också en högre skörd. Både Lirina och Serenade är väsentligt senare än Taurus, i försöken tre dagar senare. Etablering När det gäller etablering av lin så är grödan en av de mest packningskänsliga vi kan odla i Mellansverige. Lin etableras med fördel på plöjda och höstjämnade fält. En harvning på våren är att räkna med för att kunna skapa en grund såbotten med gott om finjord. Jorden skall vara varm för att få en snabb etablering men också minska risken för tidiga alternariaangrepp. Ett lagom bestånd består av omkring 600 pl/ m2. Fältuppkomsten är ofta låg varför man bör eftersträva att så runt 900 frö/m2. Det säger litteraturen och det visar också första årets utsädesmängdsförsök. Försöksåret 2010 för lin har varit synnerligen besvärligt. Lin är en gröda med väldigt grunt rotsystem samtidigt som linet trivs i blött och kallt väder. Sommaren 2010 var precis tvärt om. Linet var förmodligen en av de grödor som led allra mest i torkan. När sedan regnet kom så kom det för sent och i många fall för mycket vilket i» stället kan ha påverkat kvalitén negativt. Dessa små späda linplantor hade inte en chans när försommartorkan övergick i högsommartorka och Rysslands vidder i öster stod i ljusan låga. 7

8 Linskördarna 2010 går till historien som de lägsta i mannaminne. I skrivande stund kan man finna en medelskörd under 1400 kg/ha i SFOs skördestatistik för 2010 på NPK Nytt för året var gödslingsförsök. 4 försök i serien M har strävat efter att placeras på jordar med svag fosfor klass III. I praktiken hamnade flera försök på klass IV fält. Alltså jordar med ganska god fosforförekomst. Samtidigt är kaliumstatusen också ganska god på försöksplatserna, svaga klass IV i samtliga fall. Försöken gödslas med 60 kg N och med c:a 9 kg S samtidigt som fosforgivan varierats mellan 0 och 16 och kaliumgivan mellan 0 och 20 kg/ha. Skördenivåerna i försöken är inget undantag från skördarna i riket som helhet. Även fast försöken vid besiktning sett ganska bra ut finns ingen större fröskörd att rapportera om. Tyvärr finns inget utslag alls i försöken från 2010 på annat än att gödsling i allmänhet gett högre skörd. I litteraturen skrivs det om att lin svarar dåligt på P och K. Lin trivs bättre på fosforstarka jordar än att gödslas med P. Kaliumbehovet är litet och endast på lätta jordar torde kaliumgödsling vara lönsam. Tittar man i den gamla linlitteraturen från förr hur det borde vara så finns uppgifter att man med skörden för bort 2,6 kg P per ton linfrö samt ytterligare 1,3 kg P i halmen (stubben kvar på fältet). Kaliumbehovet är destå större. 7,2 kg K per ton linfrö och ytterligare 35 kg i halmen (stubben kvar på fältet). Vad som förs bort med halmen är förstås beroende av halmskörden men exemplen ovan är räknade på 6,5 ton halm/ha vilket inte alls var fallet sommaren Således kanske det inte är så förvånande att vid så pass låga skördar som 2010 har behovet av fosfor varit väldigt litet. Med en normal linskörd bör man annars gödsla motsvarande bortförseln vilket borde vara med drygt 8 kg P och 50 kg K. Kvävegödsling Nytt var också kväveförsök. I serien M har man använt sig av kvävestegar från 0 till 120 kg i steg om 20 kg/ha. Tillförseln om 80 respektive 120 kg/ha har både gjorts som engångsgiva och som delad giva. I två av dessa försök, Nybble i Örebro och Strömsvik i Västmanland, syns en ganska tydlig stegring av skörden vid ökad kvävegiva. Båda försöken har i grunden en låg fröskörd, med som mest 1,6 ton i de högst avkastande leden. Försöket på Klostergården som såg mycket bra ut har avkastat upp till 2,9 ton men tyvärr saknas skörden från 2 av 4 block. Gemensamt för samtliga 4 försök är att delad giva har sänkt skörden undantaget ett fall där skörden är lika. Vad mer bekymmersamt är att den delade givan, som getts i samband med tidigt knoppstadie, skjutit mognaden framåt. Det syntes tydligt i fält och går att utläsa genom högre vattenhalter vid skörd. Högsta ledskördar har fåtts i de lägst avkastande försöken med 120 kg N/ha. På Klostergården med en skörd i 0-rutan på 2 ton återfinns den högsta skörden med 80 kg N. En nettoberäkning med ett linpris på 3,7 kronor och ett kvävepris på 9 kr kg ger det ett optimum på hela serien på 101 kg/ha men på Klostergården 71 kg/ha. Att göra sådana här beräkningar på bara ett år och så få försök är väldigt osäkert och ger egentligen ingen ny användbar information. Fler resultat måste till vilket också planeras. Serierna fortsätter 2011 och Svamp i lin Sveriges Frö och Oljeväxtodlare fick under året en offlabel i lin med Amistar. Offabeln tillåter endast användning för tekniskt bruk där varken frö eller frökaka får konsumeras. I samband med offlabeln gjordes nya försök med Amistar i lin. Syftet med försöket har varit att minska den utsädesburna smittan av Alternaria. I försök har Amistar fungerat mycket bra med en tydlig dos respons. Bäst effekt på skörden har fåtts med 1 liter Amistar per hektar och en behandling i DC 69. Mognaden verkar inte ha påverkats vilket man nog annars bör räkna med. Hur sprutningen har påverkat angreppen av Alternaria på fröet är inte färdiganalyserat. Svensk Raps jobbar vidare med att få till en förändrad offlabel tillsammans med Jordbruksverkets Minor Use projekt. Det finns mycket kvar att göra när det gäller odlingsutvecklingen i linodlingen och det känns inte som om sommaren 2010 bjudit på några stora framsteg rent försöksmässigt. Inför vårsådden 2011 ser ändå linkalkylen ganska bra ut. Den europeiska GMO-friheten håller priset uppe. Oljelin betalas nästan en krona bättre per kilo jämfört mot våroljeväxter samtidigt som gödningspriserna rört sig uppåt vilket gynnar linet med dess låga insatskostnader. Vid en snabb jämförelse mellan vårraps och lin kan man faktiskt förvänta sig en linskörd som bara är runt 250 kg lägre än vårrapsskörden. Med en kvävekostnad som är knappt hälften av vad det kostar att odla vårraps blir linkalkylen drygt 500 kronor bättre per hektar justerat för en högre utsädeskostnad i lin. Därför är chanserna stora att det lyser blått i markerna om försommarmornarna «8

9 SVERIGES FRÖ- OCH OLJEVÄXTODLARE EK FÖR Org nr förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten KONCERNEN Koncernen består av Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ek för och Svensk Raps AB. Föreningen äger 51 % av aktierna i Svensk Raps AB. MODERFÖRENINGEN Den ekonomiska föreningen hade vid bokslutstillfället ett medlemsantal på (4 789) och är huvudorganisation för 11 lokala föreningar. Föreningen arbetar endast med arvodesanställd personal och med hjälp av köpta tjänster från Svensk Raps AB. MODERFÖRENING OCH KONCERN Uppköpen av lin, oljeväxtfrö och vallfrö från odlarna sker till övervägande del av handelsföretagen. Inkasseringen av serviceavgiften sker dels genom att handelsföretagen åtagit sig att ta upp en viss del, medan medlemsavgifter och en mindre serviceavgift handlägges av föreningen själv. Medlemsavgiften utgör 150 kronor per medlem och i den serviceavgift som föreningen själv tar upp ingår prenumeration på Svensk Frötidning. Under verksamhetsåret har Svensk Frötidning utgivits med 7 nummer. Flerårsöversikt Nedan visas utvecklingen under de senaste fyra åren (tkr). 09/10 08/09 07/08 06/07 Omsättning Rörelseresultat Finansiella intäkter/ kostnader Nedskrivning/ återföring nedskrivningar aktier/andelar Resultat efter finansiella poster Eget kapital Balansomslutning Väsentliga händelser Under året har beslut tagits om att byta förvaltningsmodell för värdepappersdepån. I stället för att placera i enskilda värdepapper har föreningen och Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning övergått till att placera enbart i fonder. Fondförvaltningen sker sedan i samarbete med LRF:s finansavdelning. Detta kommer att bli administrativt enklare och förhoppningsvis även ge en förvaltning med jämnare resultatmässigt utfall. Det senaste årets uppgång på börsen har inneburit att kapitalförvaltningen åter lämnat ett positivt bidrag till verksamheten. I årets resultat ingår en nedskrivning på -437 tkr avseende ett värdepapper som i efterdyningarna av finanskrisen visat sig vara omöjligt att sälja eller sätta något marknadsvärde på. Vi har då valt att sätta marknadsvärde 0 kr, men hoppas naturligtvis att med tiden kunna sälja det aktuella pappret och därigenom kunna återta en del av nedskrivningen. Efter bokslutsdagen har det skett en värdeuppgång i de fonder som ingår i den nya förvaltningen med i storleksordningen 250 tkr. Föreningens rörelseresultat visar ett underskott på 564 tkr, mycket beroende på att serviceavgifterna p.g.a. de lägre vallfröpriserna blev lägre än budgeterat. Tack vare sin kapitalbas har föreningen kunnat fortsätta att genomföra projekt Vallfrö och andra aktiviteter som planerat. Framtida utveckling KONCERNEN Den svenska oljeväxtarealen har potential att öka ytterligare. Marknaden efterfrågar allt större kvantiteter av frö till vegetabiliska oljor. Konsumtionen i världen av vegetabilisk olja och fett ökar kraftigt och här fyller odlingen av raps och lin en väsentlig roll. Politiska krav på ökad inblandning av förnyelsebara bränslen i våra drivmedel öppnar en ännu större marknad för vegetabiliska oljor, detta samtidigt som även konsumtionen till livsmedel ökar. Bättre sortmaterial och säkrare odlingsteknik för odlingen ständigt framåt. Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO) har genom Svensk Raps en viktig uppgift att vara den part odlarna behöver för att uppnå ökad lönsamhet i sina odlingar. Svensk Raps skall genom försöksverksamhet, odlingsinformation, marknadsövervakning samt intressebevakning vara det instrument odlarna skall tillhandahållas, för att öka lönsamhet och areal. En av de viktigaste frågor för det svenska jordbruket i nära framtid, är att förmå politiker och beslutsfattare, att inse vikten av lika konkurrensvillkor på våra gemensamma marknader. SFO skall här vara initiativtagare och tillsammans med den samlade näringen i övrigt, belysa vikten av dessa frågor. Under 2011 kommer SFO och Svensk Raps att avsluta två framgångsrika projekt, Vallfrö och Projekt 20/20. Projekten kommer att sammanställas i skrifter, samt avslutas med konferenser. Av de slutsatser som kan dras från resultat av projekten, skall den vidare försöksverksamheten planeras. På så sätt kommer odlare av vallfrö och oljeväxter under många år att dra nytta av projektresultaten i praktisk odling. För att ytterligare stimulera efterfrågan på oljeväxtprodukter driver Svensk Raps ännu ett år det hittills framgångsrika projektet Rapsolja för hälsa och njutning. Insatsen från Svensk Raps sida är ca 200 tkr/år vilket tillsammans med övriga rapsbranschen och framförallt EU och svenska staten ger en årlig budget på 4 miljoner kronor. Kampanjen omfattar 9

10 butiksdemonstrationer, framtagning av recept tillsammans med Kocklandslaget, mässor och PR-verksamhet. MODERFÖRENINGEN Vallfröodlingen har fått uppleva ett år med kraftigt fallande priser. Den finansiella krisen som började 2008 har medfört betydligt mindre efterfrågan på gräsfröer, i och med att många tänkta anläggningsbyggen skjutits på framtiden. Lagren av vallfröer har ökat både nationellt och internationellt. Dock kan vi nu börja se en ljusning och marknaden har inlett en återhämtning. Det treåriga projektet Vallfrö har under sitt andra år haft möjlighet att redovisa ett stort antal försöksresultat. Projektet kommer att innebära ett kunskapslyft för SFO:s medlemmar, vilket bidrar till att vallfröodlingen i Sverige kommer att stå sig stark när konjunkturen återvänder. SFO och medlemsföreningarna avsätter årligen ca 500 tkr till projektet. Förslag till vinstdisposition Från föregående år balanserad vinst Årets förlust Vinstmedel till förfogande Styrelsens förslag till disposition Avsättning till reservfond 0 Balanseras i ny räkning Summa resultaträkning Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Köpta tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar 5 Nedskrivning av aktier/andelar Återföring av nedskrivningar aktier/andelar Resultat från övriga värdepapper och fordringar Räntor och utdelningar Räntekostnader och liknande Resultat efter finansiella poster Årets resultat balansräkning TILLGÅNGAR Not ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag Fordringar hos intresseföretag Andra långfristiga värdepappersinnehav Summa anläggningstillgångar

11 Not OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos SSO Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristiga placeringar Övriga kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER 10 Bundet eget kapital Insatskapital Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skulder till koncernföretag Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter: Statens Jordbruksverk har genom Skånes Provinsbank en bankgaranti på 458 tkr som säkerhet för Svensk Raps AB:s genomförande av EU-projektet Rapsolja för hälsa och njutning (år 2 av 3). Bankgarantin upphör när 2:a årets redovisning är godkänd, vilket beräknas ske under december. Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ek för har gått i proprieborgen för denna säkerhet. Ansvarsförbindelser I inga inga 11

12 redovisningsprinciper och noter Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd avseende små företag. Redovisningsprinciperna har ej förändrats i förhållande till föregående år. Försäljning har skett till Svensk Raps AB med 204 tkr (förgående år 94 tkr) och inköp har skett från Svensk Raps AB med tkr (föreg år tkr). Koncernredovisning behöver ej upprättas enligt ÅRL kap 7 3. Koncernens fria egna kapital uppgår till kr, av detta utgör kr minoritetens andel. Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges nedan. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Not 1 Nettoomsättning 2009/ /2009 Serviceavgifter vallfrö Serviceavgifter övriga Medlemsavgifter Intäkter försök Not 2 Köpta tjänster 2009/ /2009 Ersättningar till lokala föreningar Odlingsutveckling vallfrö SFO:s del av odlingsutveckling oljeväxter Övrigt Not 3 Övriga externa kostnader 2009/ /2009 Serviceavgifter till andra organisationer Svensk Raps AB, köpta kanslikostnader Inköp externa tjänster Övrigt Arvode till revisor Grant Thornton Revisionsuppdrag Övriga uppdrag Not 4 Personal 2009/ /2009 Löner och ersättningar Styrelse 1) Övriga anställda ) Varav tantiem och dylikt 0 0 Sociala kostnader Övriga sociala kostnader Not 5 Resultat från finansiella investeringar 2009/ /2009 Ränteintäkter Utdelningar Vinst vid försäljning aktier/andelar Förlust vid försäljning aktier/andelar Nedskrivning av aktier/andelar Återföring nedskrivning av aktier/andelar

13 Not 6 Andelar i koncernföretag Ingående anskaffningsvärde Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående bokfört värde Spec av moderföreningens innehav av aktier och andelar i koncernföretag Dotterföretag Org nr Företagets säte Antal andelar Kapitalandel Bokfört värde Svensk Raps AB Malmö % Not 7 Insatser Insatskapital LRF Not 8 Andra långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående nedskrivningar Återförda nedskrivningar Årets nedskrivningar Utgående ackumulerade nedskrivningar Utgående bokfört värde Specifikation av andra långfristiga värdepapper Börsvärde Anskaffn.värde Bokfört värde Svenska aktiefonder Utländska aktiefonder Utländska ränteobligationer/fonder Övriga fonder Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Räntor Externa anslag till Vallfrö Ej redovisade odlaravgifter Not 10 Eget kapital insatskapital Reservfond Fritt eget kapital Summa Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 11 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Odlingsutveckling Stämmo- och styrelsekostnader Övriga poster

14 Not 13 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Försöksverksamhet Stämmo- och styrelsekostnader Övriga poster Alnarp Alnarp Göran Brynell Anders Borgquist Johan Henrik Biärsjö Strindberg Per-Olof Hilmér Ordförande Vice Vice ordförande VD VD Svensk Raps Raps AB Fredrik Lundén Lars-Johan Merin Björn Wallin Elenore Wallin Vår Tomas revisionsberättelse Fahlgren har avgivits Lars-Johan Merin Jarl Ryberg Elenore Wallin Vår revisionsberättelse har avgivits Mats Pålsson Auktoriserad revisor Lindebergs Grant Thornton AB Mats Pålsson Auktoriserad revisor Grant Thornton REVISIONSBERÄTTELSE Jan Anders Andersson Förtroendevald revisor Jan Anders Andersson Förtroendevald revisor Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ek för för räkenskapsåret Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovsningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på revisionsberättelse grundval av vår revision. Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt nen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om Revisionen styrelsens har utförts förvaltning i enlighet i Sveriges med god Frö- revisionssed och Oljeväxtodlare i Sverige. Det innebär ansvarsfrihet att vi planerat har och vi genomfört granskat väsentliga revisionen beslut, för att med åtgärder och hög men Ekonomisk inte absolut Förening säkerhet för försäkra räkenskapsåret oss om att årsredovisningen inte innehåller förhållanden väsentliga i föreningen felaktigheter. för att En kunna revision bedöma innefattar om att någon granska ett urval Det av är underlagen styrelsen som för belopp har ansvaret och annan för räkenskapshandlingarna och och förvaltningen styrelsens tillämpning och för att av årsredovsningslagen dem samt att bedöma de även betydelsefulla granskat uppskattningar om någon styrelseledamot som styrelsen på gjort annat när sätt de hand- information i räkenskapshandlingarna. styrelseledamot är I en ersättningsskyldig revision ingår också mot att föreningen. pröva redo-vvisningsprinciperna har upprättat tillämpas årsredovisningen vid upprättandet samt att av utvärdera årsredovisningen. den samlade Vårt informationen ansvar i lat årsredovisningen. i strid med lagen Som om underlag ekonomiska för vårt föreningar, uttalande årsredovisningslagen om ansvarsfrihet är att har uttala vi granskat oss om årsredovisningen väsentliga beslut, åtgärder och förvaltningen och förhållanden på i föreningen för eller att kunna föreningens bedöma stadgar. om någon Vi anser styrelseledamot är ersättningsskyldig mot föreningen. Vi har även granskat om någon styrelseledamot på annat sätt handlat i strid med lagen om att vår revision grundval av vår revision. ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. ekonomiska föreningar, årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen därmed rättvisande och ger en bild rättvisande av föreningens bild av resultat föreningens och Årsredovisningen Sverige. Det har innebär upprättats att i vi enlighet planerat med och årsredovisningslagen genomfört revisionen och ger ställning för i enlighet att med med hög god men redovisningssed inte absolut säkerhet i Sverige. försäkra Förvaltningsberättelsen oss om resultat är förenlig och ställning med årsredovisningens i enlighet med övriga god redovisningssed delar. i att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga disponerar delar. vinsten enligt förslaget i förvalt- Vi tillstyrker En revision att föreningsstämman innefattar att granska fastställer ett resultaträkningen urval av underlagen och balansräkningen, för ningsberättelsen belopp och och annan beviljar information styrelsens ledamöter i räkenskapshandlingarna. ansvarsfrihet för räkenskapsåret. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och Vi tillstyrker att föreningsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen, disponerar vinsten Malmö den 28 november 2006 styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när de upprättat enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informatio- räkenskapsåret. Mats Pålsson Jan-Anders Andersson Auktoriserad Malmö revisor den 30 november 2010 Förtroendevald revisor 17 Mats Pålsson Auktoriserad revisor Jan-Anders Andersson Förtroendevald revisor 14

15 Svensk Raps AB Org nr förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Bolaget ägs till 51% av Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ek.förening. Övriga ägare är Lantmännen ek för (19%), Lantmännen SW Seed AB (10%), AarhusKarlshamn AB (10%), Föreningen Foder och Spannmål (4%), Svenska Foder AB (4%) och Scandinavian Seed AB (2%). Verksamheten finansieras genom serviceavgifter som tas upp av handelsföretagen. För oljeväxter och lin är serviceavgiften 1,9 öre/kg på avräkningslikviden. År med låga arealer och/eller låg avkastning då serviceavgifterna inte räcker för att täcka utgifterna, skall Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO) åtaga sig en större andel av ansvaret för odlingsutveckling och information. Flerårsöversikt Nedan visas utvecklingen under de senaste fyra åren (tkr). 09/10 08/09 07/08 06/07 Omsättning Rörelseresultat Resultat efter finansiella poster Antal anställda Balansomslutning Väsentliga händelser Den svenska oljeväxtarealen ökade återigen under Det gäller både raps och lin medan rybsarealen var konstant. För skörd 2010 är arealen ha raps och rybs ( ha 2009). Linarealen ökade med över 100%, från ha till ha. Skördarna blev dock betydligt måttligare än rekordåret Vi räknar med ca 15% mindre vara En förhållandevis sträng vinter, med uttunnade bestånd, tillsammans med en onormalt torr och varm högsommar är de viktigaste anledningarna till minskad skörd Även övriga rapsodlande länder i Europa har erfarit samma skördereduktion då vädersituationen varit likvärdig över hela europeiska kontinenten. Glädjande har prisbilden förstärks kraftigt under sensommaren 2010, varför odlingsnettot är fortsatt gott i rapsen. Svensk Raps AB påbörjar den 1/ det sista året av tre med EU-projekt rapsolja. Hittills har kampanjen givit starkt fokus på rapsolja som livsmedel och en marknadsundersökning bekräftar en stark ökning av konsumtionen av rapsolja. Under året har Svensk Raps AB fått ny VD, då Johan Bjärsjö efter 13 år valt att övergå till annan verksamhet. Den 1 maj tillträdde lantmästare Henrik Strindberg posten som verksamhetsledare och VD. Årets resultat innebär en vinst på 153 tkr, främst beroende på en ökad intäkt av odlaravgifter från rekordskörden 2009, samt att budgeterade kostnader, framförallt marknadsföringskostnader, blivit lägre under året. I årets bokslut har Svensk Raps AB också kunnat göra en avsättning på 250 tkr till Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning. Efter några magra år med låga finansiella intäkter i stiftelsen är detta en god hjälp för att kunna lämna nya anslag samt hålla igång pågående flerårsprojekt. Framtida utveckling Den svenska oljeväxtarealen har potential att öka ytterligare. Marknaden efterfrågar allt större kvantiteter av frö till vegetabiliska oljor. Konsumtionen i världen av vegetabilisk olja och fett ökar kraftigt och här fyller odlingen av raps och lin en väsentlig roll. Politiska krav på ökad inblandning av förnyelsebara bränslen i våra drivmedel öppnar en ännu större marknad för vegetabiliska oljor, detta samtidigt som även konsumtionen till livsmedel ökar. Bättre sortmaterial och säkrare odlingsteknik för odlingen ständigt framåt. Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare (SFO) har genom Svensk Raps en viktig uppgift att vara den part odlarna behöver för att uppnå ökad lönsamhet i sina odlingar. Svensk Raps skall genom försöksverksamhet, odlingsinformation, marknadsövervakning samt intressebevakning vara det instrument odlarna skall tillhandahållas, för att öka lönsamhet och areal. En av de viktigaste frågor för det svenska jordbruket i nära framtid, är att förmå politiker och beslutsfattare, att inse vikten av lika konkurrensvillkor på våra gemensamma marknader. SFO skall här vara initiativtagare och tillsammans med den samlade näringen i övrigt, belysa vikten av dessa frågor. Under 2011 kommer Svensk Raps och SFO att avsluta två framgångsrika projekt, Vallfrö och Projekt 20/20. Projekten kommer att sammanställas i skrifter, samt avslutas med konferenser. Av de slutsatser som kan dras från resultaten av projekten, skall den vidare försöksverksamheten planeras. På så sätt kommer odlare av vallfrö och oljeväxter under många år att dra nytta av projektresultaten i praktisk odling. För att ytterligare stimulera efterfrågan på oljeväxtprodukter driver Svensk Raps ännu ett år det hittills framgångsrika projektet Rapsolja för hälsa och njutning. Insatsen från Svensk Raps sida är ca 200 tkr/år vilket tillsammans med övriga rapsbranschen och framförallt EU och svenska staten ger en årlig budget på 4 miljoner kronor. Kampanjen omfattar butiksdemonstrationer, framtagning av recept tillsammans med Kocklandslaget, mässor och PR-verksamhet mm. Förslag till vinstdisposition Från föregående år balanserad vinst Årets förlust Vinstmedel till förfogande Styrelsens förslag till disposition Balanseras i ny räkning Summa

16 resultaträkning Not Rörelsens intäkter Nettoomsättning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader Köpta tjänster Övriga externa kostnader Personalkostnader Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter och liknande Räntekostnader och liknande Resultat efter finansiella poster Resultat före skatt Skatt på årets resultat Årets resultat balansräkning Not TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer Summa anläggningstillgångar OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordringar hos koncernföretag Skattefordran Övriga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR

17 Not Eget kapital och skulder Eget kapital 8 Bundet eget kapital Aktiekapital (3000 aktier) Reservfond Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Ställda säkerheter: Statens Jordbruksverk har genom Skånes Provinsbank en bankgaranti på 458 tkr som säkerhet för Svensk Raps AB:s genomförande av EU-projektet Rapsolja för hälsa och njutning (år 2 av 3). Bankgarantin upphör när 2:a årets redovisning är godkänd, vilket beräknas ske under december. Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare ek för har gått i proprieborgen för denna säkerhet. Ansvarsförbindelser inga inga redovisningsprinciper och noter Årsredovisningen är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd avseende små företag. Redovisningsprinciperna har ej förändrats i förhållande till föregående år. Försäljning har skett till Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare med tkr (föreg. år tkr) och inköp har skett från Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare med 204 tkr (föreg. år 94 tkr). Tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges nedan. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta Avskrivningar görs med följande procentsats: 2009/ /2009 Materiella anläggningstillgångar Inventarier 20% 20% Avskrivningar framgår av not för respektive balanspost. Not 1 Nettoomsättning 2009/ /2009 Serviceintäkter Intäkter odlingsutveckling Svensk Frötidning

18 Not 2 Övriga rörelseintäkter 2009/ /2009 SFO:s del av administration och kansli SFO:s del av odlingsutveckling oljeväxter Försäljning tjänster mm Medfinansiärer rapsoljeprojekt EU-bidrag Rapsoljeprojekt Övrig projektfinansiering Övrigt Not 3 Köpta tjänster 2009/ /2009 Odlingsutveckling oljeväxter Odlingsutveckling vallfrö Svensk Frötidning Anslag till Stiftelsen Svensk Oljeväxtforskning Övrigt Not 4 Övriga externa kostnader 2009/ /2009 Marknadsföring EU Rapsoljeprojekt Serviceavgifter till andra organisationer Inköpta externa tjänster Övrigt Arvoden till revisor Grant Thornton Revisionsuppdrag Övriga uppdrag Not 5 Personal 2009/ /2009 Medelantalet anställda Kvinnor 1 1 Män 2 2 Totalt för bolaget 3 3 Löner och ersättningar Styrelse och verkställande direktör 1) Övriga anställda ) Varav tantiem och dylikt 0 0 Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse och verkställande direktör Pensionskostnader övriga anställda Övriga sociala kostnader Avtal om avgångsvederlag Till verkställande direktören Henrik Strindberg har bolaget tecknat pensionsförsäkring i enlighet med gällande ITP-plan. Uppsägning från arbetsgivarens sida är 12 månader. Härutöver är verkställande direktören berättigad till en engångsersättning på 75% av en årslön. 18

19 Not 6 Inventarier, verktyg och installationer Ingående anskaffningsvärde Inköp Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Ingående avskrivningar Försäljningar/utrangeringar Årets avskrivningar Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående planenligt restvärde Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna räntor Intäkter odlingsutveckling EU-projekt Rapsolja Ej redovisade odlaravgifter Övrigt Not 8 Eget kapital Aktiekapital Reservfond Fritt eget kapital Summa Belopp vid årets ingång Årets resultat Belopp vid årets utgång Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Personalkostnader Odlingsutveckling Stämma och styrelsekostnader Övrigt

20 Alnarp Göran Brynell Charlotte Elander Henrik Strindberg Erik Hartman Ordförande Vice ordförande VD Kenneth Hellqvist Per-Olof Hilmé Niklas Ingvarsson Lars-Johan Merin Elenore Wallin Annelie Kihlstrand Min revisionsberättelse har avgivits Mats Pålsson Auktoriserad revisor Grant Thornton revisionsberättelse Jag har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning i Svensk Raps AB för räkenskapsåret Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättande av årsredovisningen. Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av min revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt handlat i strid med aktiebolagslagen, årsredovisningslagen eller bolagsordningen. Jag anser att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Malmö den 30 november 2010 Mats Pålsson Auktoriserad revisor 20