Välkommen! Eva Lennström Kommunstyrelsens ordförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen! Eva Lennström Kommunstyrelsens ordförande"

Transkript

1 Välkommen! Välkommen till Järfälla kommuns MiljöDIPLOMering! Det är ett miljöledningssystem som riktar sig till företag, föreningar, kommunala enheter och andra verksamheter inom vår kommun. För enkelhets skull använder vi företag som samlande begrepp för alla typer av verksamheter - oavsett vad ni arbetar med. Ett organiserat miljöarbete kan ge stora konkurrensfördelar samtidigt som vi tillsammans kan bidra till ett hållbart samhälle. Järfälla Eva Lennström Kommunstyrelsens ordförande

2

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Miljökunskap Hållbar utveckling Vinster med miljöanpassning? Miljöledningssystem Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Miljöutredning var står vi idag? Företagsbeskrivning Miljölagstiftning och miljömyndigheter Kemikalier Energihushållning Avfall Transporter och bränslen Buller Inköp Företagets miljöpåverkan Utbildning Socialt ansvarstagande Beredskapsplan för miljöolyckor (miljötillbud) Redan införda miljöförbättringar Miljöaspekter Miljöpolicy Miljöplan Tips för miljöplanen Ledningens genomgång Inför bronsdiplomering, förlängt brons Inför silverdiplomering, förlängt silver Inför gulddiplomering, förlängt guld Miljöberättelse

4

5 11 1. Introduktion Miljöarbete ger fördelar Överenskommelsen om MiljöDIPLOMering Handbokens innehåll Miljöfrågorna har fått allt större roll i samhällsutvecklingen. Miljökraven kommer inte bara från myndigheter utan även från kunder, konsumenter, anställda, banker och försäkringsbolag. En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Brundtlandkommissionens rapport: Vår gemensamma framtid) Det gäller att se möjligheterna! Den nya miljökraven kan leda till nya affärsmöjligheter, förbättrad konkurrensförmåga och en bättre livsmiljö. Genom miljöanpassning kan ni bland annat: Spara pengar genom bättre hushållning med de naturresurser som används i form av råvaror, energi, kemikalier och vatten. Minska riskerna för oförutsedda kostnader i form av höjda miljöskatter och miljöavgifter genom att i tid ställa om företaget till ett mer miljöanpassat arbetssätt. Uppfylla kundernas miljökrav. En miljöprofil ger konkurrensfördelar gentemot andra företag. Få ett bra grepp om den egna verksamheten. Få mer engagerade medarbetare. Ta ert samhällsansvar i arbetet för ett hållbart samhälle. Varje medborgare och företag har ett ansvar att försöka minska den negativa miljöpåverkan. Säkra er långsiktiga överlevnad. Förr eller senare kommer strukturförändringar genom höjda priser på råvaror och energi. Då är ert företag rustade att möta dem. 1

6 11 Överenskommelse om samarbete För att få vara med i MiljöDIPLOMeringen ska ni skriva under en överenskommelse med oss på kommunen. Den gäller tills vidare och innebär följande åtagande både för er och för oss: Företaget Ni är beredda att aktivt arbeta för att miljöanpassa verksamheten genom att: Tydliggöra hur ansvaret för miljö frågor är för delat. Genomföra en utredning om er miljöpåverkan och hålla den aktuell. Ta fram en miljöpolicy till grund för ert miljöarbete. Upprätta en miljöplan med miljömål och åtgärdsprog ram för vad ni vill uppnå med miljöarbetet och hålla miljöplanen aktuell. Upprätta en årlig miljöberättelse. Ge personalen den kunskap som krävs för att miljöanpassning ska vara möjlig i den dagli ga verksamheten. För att kunna tilldelas och behålla Järfälla kommuns MiljöDIPLOM måste ni uppfylla de krav som finns i lagar och författ ning ar. Ni ska också uppfylla de diplomvillkor som anges i denna handbok. Kommunen Genom överenskommelsen erbjuder vi er: Ett inledande besök där vi informerar om aktuella lagkrav på miljöområdet. Hjälp att komma igång med miljöutredning, upprättande av miljöpolicy och miljöplan. Vi ger också råd när ni ska uppdatera dessa dokument inför den årliga revisionen/ uppgraderingen. Handboken för Järfälla kommuns MiljöDIPLOMering med fakta och instruktioner för arbetet samt grundutbildning för två personer. Möjlighet att delta i nätverk och träf far. En årlig bedömning av företagets framsteg relaterat till de egna målsättningarna samt till de villkor som anges i handboken för Järfällas MiljöDIPLOMering. 2

7 11 Förlängt eller uppgraderat Järfälla kommuns MiljöDIP LOM när ni uppfyllt villkoren för det. Beslutet tas av miljö- och bygglovsnämnden eller kommunfullmäktige. Viss marknadsföring av MiljöDIPLOMeringen och av de diplomerade företagen. Diplom och märken När ni har fått ert MiljöDIPLOM kan ni använda det i er marknadsföring. Märken och diplom ser ut som bilden visar med tillägget BRONS, SILVER eller GULD. De finns i de digitala formaten eps och jpeg. Ni får förstora och förminska märket men inte ändra det i övrigt. Handboken Handboken för Järfälla kommuns MiljöDIPLOMering är skräddarsydd för er som arbetar i ett litet eller medelstort företag och som vill komma igång med miljöanpassning av det egna företaget. Med hjälp av handbokens checklistor kan ni göra en miljöutredning i företaget. Utredningen blir en startpunkt för arbetet med att miljöanpassa företaget. Checklistorna hjälper er att gå igenom: Miljölagstiftning Kemikalier Energihushållning Avfall Transporter Buller Inköp Företagets miljöpåverkan Utbildning Socialt ansvarstagande Beredskapsplan för miljöolyckor 3

8 11 Genom att gå igenom checklistorna har ni klarat det första steget i ett förenklat miljöledningssystem, det vill säga en miljöutredning/nulägesanalys. Sedan kan ni gå vidare och formulera miljömål utifrån tid och möjligheter, utse ansvariga, utbilda personal och följa upp arbetet. I handboken för Järfälla kommuns MiljöDIPLOMering finns också bakgrundsfakta om miljöfrågorna, fakta om miljöledningssystem och mycket, mycket mer. Allt är lokalt anpassat och utformat för att vara användbart i små och medelstora företag. Genom att ta de första stegen med hjälp av handboken blir det även lättare om ni bestämmer er för att gå hela vägen mot en certifiering/registrering enligt den internationella standarden för miljöledningssystem ISO eller EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision EMAS. Så här är handboken upplagd Handboken är indelad i 29 kapitel. Innehållet är i kortfattat: 1. Introduktion Miljöfrågor i samhället och information om Järfälla kommuns MiljöDIPLOM. 2. Miljökunskap Fyra enkla grundregler och vilka miljöproblem vi står inför. 3. Hållbar utveckling Vad menas med hållbar utveckling och Agenda 21? Hur påverkar de ert företag och vad har Järfälla kommun uträttat? 4. Vinster med miljöanpassning? Varför ska just ert företag satsa på miljöanpassning? Goda exempel ges från företag som fått nya kunder och sparat pengar på sitt miljömedvetande. 5. Miljöledningssystem Beskriver vad ett miljöledningssystem är och ger några exempel på olika system. 6. Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Beskriver hur MiljöDIPLOMeringen är uppbyggd. Här får ni information om hur ni kommer igång och hur arbetsgången ser ut. Miljöutredning 7. Miljöutredning - var står vi idag? Miljöutredningen är första steget när ni bygger upp ert miljöledningssystem. 4

9 11 8. Företagsbeskrivning Uppgifter om företaget och dess organisation. 9. Miljölagstiftning och miljömyndigheter Beskriver hur samhällets miljölagstiftning är uppbyggd samt hur miljötillsyn över företagen fungerar, vilka företag som behöver tillstånd etc Ämnesområden Fakta och checklistor Innehåller fakta, checklistor och tabeller. Med hjälp av dem kan företaget genomföra en miljöutredning av lagstiftning, kemikalier, energihushållning, avfall, transporter, buller, inköp, företagets miljöpåverkan, utbildning, socialt ansvarstagande och beredskapsplan för miljöolyckor. 20. Redan införda miljöförbättringar Hur var utgångsläget före arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIP- LOM, vad har gjorts hittills? Uppföljning av er miljöplan, en årlig revidering ska göras. Miljöaspekter 21. Miljöaspekter Handlar om att utvärdera och prioritera alla ämnesområden i miljöutredningen. Här finns stödfrågor och tabellen Värderingsmall för miljöaspekter. Ni ska bedöma de prioriterade miljöaspekterna och sedan sätta upp mätbara mål i Miljöplanen. Miljöpolicy 22. Miljöpolicy Policyn ska kort och kärnfullt ange företagets uppgift, vision och grundläggande värderingar och övertygelse. Miljöplan 23. Miljöplan mål, åtgärder och uppföljning Tydliga mål ska finnas för alla högprioriterade miljöaspekter. Målen ska också vara mätbara för att kunna följas upp och tidsatta så att alla vet när de ska vara klara. Här finns stödfrågor för att ta fram åtgärder för målen samt tabellen Miljöplan. Regelbunden uppföljning av miljömålen. 5

10 Tips för miljöplanen Frågor och tips som utgår från checklistorna. Ständiga förbättringar 25. Ledningens genomgång Beskriver vad ledningens genomgång innebär Inför brons-, silver- och gulddiplom Järfälla kommuns MiljöDIPLOM gäller ett år. En instruktion finns här för vad ni ska göra för att förnya eller uppgradera ert diplom. 29. Miljöberättelse Miljöberättelsen är ett sammanfattande dokument över hur det gått i miljöarbetet. Detta dokument kan vara till hjälp när ni ska redovisa för andra hur det går med ert miljöarbete. Handboken för Järfälla MiljöDIPLOMering har sin egen miljöchef. Miljöbävern finns med överallt för att på sitt eget sätt se till att miljöarbetet bedrivs med kraft och konsekvens. 6

11 2. Miljökunskap Miljöproblemen har blivit globala och berör oss alla 2 Vi måste anpassa oss till naturens grundläggande principer Fyra enkla grundregler för hållbar utveckling De största miljöproblemen Vad är miljö? Ordet miljö använder vi för att beteckna den yttre miljön: luft, mark och vatten. Allt vi gör påverkar miljön på ett eller annat sätt oavsett om vi vill det eller inte. Därför är det viktigt att minska utsläppen till luft, mark och vatten och sträva efter en hållbar utveckling. Miljöproblemen ändrar karaktär Människan har alltid påverkat miljön. Men det är först under industria lismen som mil jöproblemen blivit stora. Det var på 1960-talet som insikten om miljöproblemen växte fram. Det var utsläpp från skorstenar och avloppsrör som var i fokus. Sedan dess har kunskapen om miljöproblemen vuxit: det har gått från att vara lokala till globala. Nu riktas intresset allt mer mot problem som har sitt ursprung i storskaliga och komplexa verksamheter, till exempel jordbruk, skogsbruk, energisystem, trafik och flödet av produkter i samhället. Också vårt sätt att försöka lösa miljöproblemen har förändrats sedan 1960-talet: På 1960-talet inriktade sig industrin på att späda ut de utsläpp som läm nade fabrikerna. Det handlade om att bygga högre skorstenar och längre avloppsrör. På 1970-talet sysslade man med att koncentrera utsläppen. Man satte in tvättinrättningar i skorstenar och avlopp för att koncentrera de farliga ämnena i filter eller liknande. På 1980-talet började allt fler företag arbeta med återvinning av material och resurser. Förståelsen för kretsloppens betydelse började öka. 7

12 2 På 1990-talet började många företag rikta intresset mot produkterna och produktionen. De började arbeta med minimering. Det betyder att mäng den farliga ämnen ska minimeras eller helst inte alls cirkulera i produkten eller produktionen. På 2000-talet talar man om en helhetssyn på produkten. Målet är att minimera produktens miljöbelastning från vaggan till graven. Till exempel betraktas de ökande transporterna av varor ofta som ett större miljöproblem än själva tillverkningen. Få ignorerar längre hoten om skogsdöd, globala klimatförändringar, utrotning av värdefulla djur- och växtarter och andra konsekvenser av vårt sätt att han tera miljön. Problemen angrips vid källan I dag läggs allt mer kraft på att angripa miljöproblemen på ett tidigt sta dium, bland annat genom att använda mindre råvaror och energi vid pro duktionen av varor och tjänster. Kretsloppsprincipen blir vägledande i allt högre grad. Den innebär att det som utvinns ur naturen ska brukas, åter användas, återvinnas och slutligen omhändertas utan att skada naturen och med minsta möjliga förbrukning av naturresurser. Miljöarbetet sker i dag på många fronter. Det är inte längre bara en fråga för miljövårdsmyndigheterna. Såväl privatpersoner som företag har nu möjlighet att ta sitt ansvar över att sikta in sig på en långsiktigt hållbar utveckling. Fyra enkla grundregler De miljöproblem vi står inför är resultatet av att naturen exploaterats utan hänsyn till hur den fungerar. De grundläggande principerna går inte att ändra. Vår överlevnad är beroende av att vi anpassar vårt samhälle till natu rens sätt att fungera. De principer som är viktigast för miljöarbetet kan enkelt sammanfattas i fyra grundregler, som Konsumentverket tagit fram: 1. Ingenting försvinner De minsta beståndsdelarna av allt på jorden (atomerna) fanns redan när jorden bildades. Inga tillkommer och inga försvinner. Undantaget är några rymdsonder och satelliter som vi skickat iväg, samt meteoriter som fallit ner på jorden. När du kör bil försvinner inte atomerna i bensinen. De finns kvar allihop, fast i annan form. När bensinen förbränns bryts de kemiska ämnena i bensinen sönder. Atomerna formar nya ämnen tillsammans med andra atomer från luften: koloxid, koldioxid, organiska kväveföreningar, polyaromatiska kol väten och många andra, som släpps ut med avgaserna. 8

13 2 När det sista trädet är fällt, den sista floden förgiftad, den sista fisken fångad, då först kommer människan att upptäcka att hon inte kan äta pengar. (gammalt indianskt talesätt) 2. Allting sprider sig, det är bara frågan om när Det som händer när en bil rostar är att bilen sprider sig. Atomer från bilen hamnar som rostflagor på vägen eller rinner iväg med regnet. Ett glas vatten som får stå orört, blir till slut tomt. Vattnet har inte försvunnit, utan blivit vattenånga i atmosfären. Vattnet har spridit sig. Så småningom faller det ned som regn någon annanstans. Allt vi sprider på jorden hamnar någonstans. Därför har exempelvis isbjörnarna i Arktis flamskyddsmedel från våra elekt riska apparater i sitt blod. 3. Naturen har alltid rätt Naturen går inte att ändra på. Översvämningar, stormar och häftiga regn kan vi till exempel inte stoppa när det pågår. Däremot kan vi påverka framtida händelser om vi ändrar vårt levnadssätt nu. 9

14 2 4. Det finns inga gratisluncher Vi får alltid betala för våra handlingar även om det inte märks direkt. Vår livsstil med hög konsumtion och energiförbrukning leder till växthuseffekt och brist på naturresurser. Framför allt är det vi i västvärlden som måste gå före och ändra livsstil, vi som har ekonomisk möjlighet att pröva ny teknik. Miljöproblemen Följande översikt ger grundläggande fakta om några av de största miljöproble men. Urvalet har gjorts med tanke på frågor som är relevanta för industrin och som är aktuella i vår del av landet. Världsbefolkningen och resursslöseriet Det är ont om jordklot (Harry Martinsson) År 1950 var jordens befolkning 2,5 miljarder. År 1987 var den 5 miljarder. År 2020 beräknas jordens befolkning vara större än 8 miljarder människor. Den större delen av ökningen 85 procent kommer att ske i u-länderna. Vi som bor i de så kallade i-länderna är bara 20 procent av jordens befolkning, men förbrukar idag ca 80 procent av resurserna. Skulle u-ländernas människor göra av med lika mycket resurser som vi, skulle det behövas två jordklot till. Vi tär på kapitalet Människan förbrukar naturresurser i en rasande takt. Mellan 1965 och 1995 tog vi upp lika mycket metaller (järn, koppar, nickel med flera) på jorden som vi gjorde från bronsåldern fram till Vi tär på kapitalet. Vi tar upp olja, kol och metaller snabbare än de nybildas. Samtidigt hamnar till exempel metaller på ställen där vi inte vill ha dem: kadmium i våra njurar och kvick silver i fisken vi äter. Resurser används ofta på ett sådant sätt att det blir omöjligt att använda dem igen. Vi tillverkar komplicerade produkter, där mängder av olika material blandas utan tanke på återvinning. En förpackning som består av både plast, papper och aluminium kan till exempel inte återvinnas. I stället hamnar den på ett avfallsupplag. Redan om några generationer har vi förbrukat all olja, aluminium och fosfor om vi fortsätter i samma takt som hittills. 10

15 Strängare regler för avfall Den ökande resursförbrukningen leder till mer avfall. Mycket lite har gjorts hittills för att minska råvaruanvändningen och sluta kretsloppen. Det betyder att en stor del av de råvaror som vi använt hittills har hamnat på avfallsupplag. 2 Avfall är ett stort miljöproblem, inte bara på grund av att värdefulla råvaror slösas bort. Andra problem är att avfallshanteringen kräver omfattande transporter, att avfallsupplagen tar stora markområden i anspråk och att de lång siktigt kan orsaka miljöskadliga utsläpp till både vatten och luft. Det är inte ovanligt att avfallsupplag läcker giftiga tungmetaller och stabila organiska ämnen till miljön. Sedan den 1 januari 2000 finns det en lag om deponiskatt, vilket innebär att allt avfall som hamnar på deponi (soptippen) är belagt med en extra skatt. Från och med 2002 är det dessutom förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall och från och med 2005 gäller förbudet om deponering även för allt organiskt avfall. Miljögifter Mer än 10 miljoner kemiska ämnen finns beskrivna. Varje år tillkommer ytterligare ämnen. I Sverige används över kemiska ämnen. Miljöeffekterna av de flesta kemiska ämnen är otillräckligt kända. De miljögifter vi riktar uppmärksamheten mot i dag är därför toppen på ett isberg. Risken för att nya oönskade effekter ska uppstå i miljön är överhäng ande så länge nya kemikalier med okända miljöeffekter släpps ut. Stabila organiska ämnen Av miljögifterna är de stabila organiska ämnena en stor grupp. Hit hör till exempel DDT och dioxiner. Att de är stabila betyder att det tar mycket lång tid innan de sönderdelats i andra, ofarliga ämnen. De är dessutom mycket lättlösliga i fett. Det betyder att de kan lagras i levande organismer och att de därför också anrikas i näringskedjorna i naturen. Rovdjur samlar på sig de stabila organiska ämnen som finns i bytesdjuren. Det är därför rovdjur som havsörn, utter och sälar drabbats hårt av miljögifter som DDT och PCB. Deras fortplantningsförmåga har skadats. På 1970-talet var miljögifterna nära att ut rota havsörnen och sälarna i Östersjön. Självklart har dessa ämnen också skadliga effekter på människan. Alla män niskor har idag spår av PCB och andra organiska miljögifter i sina kroppar. Kunskapen om de stabila organiska ämnena i miljön är mycket begränsad. Det är i stort sett bara DDT, PCB och dioxiner som är någorlunda väl undersökta. En ny ämnesgrupp som upptäcktes i början av 1980-talet är de bromerade flamskyddsmedlen, som nu visat sig vara lika vitt spridda hos människor 11

16 2 som DDT och PCB även om halterna fortfarande är lägre. Tillverkningen av flamskyddsmedlen pågår fortfarande och försök visar att flera av dem bryts ned mycket långsamt. Halterna av DDT och PCB har genomgående minskat i såväl fisk som däggdjur i Sverige sedan användningen av dessa ämnen förbjöds. Nu tycks dock minskningen ha avstannat. Det beror troligen på att många stabila organiska ämnen kommer in i vårt land som luftföroreningar från källor i andra länder. När det gäller bromerade flamskyddsmedel är bilden motsägelsefull huruvida halterna ökar eller minskar hos fisk och däggdjur. I bröstmjölk hos människan har däremot halten fördubblats sedan Organiska miljögifter - några exempel PCB PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp svårnedbrytbara klorerade organiska ämnen som har använts bland annat i transformatoroljor, färger och självkopierande papper. Den avveckling av PCB-användningen som skett sedan 1970-talet har minskat belastningen på miljön. Nyanvändning av PCB i Sverige förbjöds 1978 och från 1995 får inga PCB-innehållande produkter användas. PCB fortsätter att läcka ut till miljön bland annat via avfallshantering. En potentiell PCB-källa är de fogmassor som användes vid byggandet av bland annat elementhus under 1960-talet. Fogmassorna bestod till nästan en fjärdedel av PCB. Det finns risk för att dessa massor sprids i miljön när äldre fastigheter saneras. Golvbeläggningar i livsmedelslokaler kan också innehålla PCB. DDT och Toxafen DDT och Toxafen är bekämpningsmedel som sedan länge är förbjudna i Sverige. Tillförseln sker numera genom luftföroreningar som transporteras in över landets gränser med vindarna. Halterna har minskat avsevärt de senaste decennierna. Dioxiner Dioxiner och dibensofuraner är en ämnesgrupp som består av mer än 200 olika kemiska föreningar. Alla är extremt giftiga klorkolväten, de förekommer oftast i mycket små mängder. Utsläppen från stålverk och metallindustri är störst. Andra viktiga källor är biltrafik, skogsindustri och avfallsförbränning. 12

17 Bromerade flamskyddsmedel Flamskyddsmedel tillsätts ett material så att det brinner sämre. Tyvärr avger många flamskyddsmedel giftiga gaser när de väl börjat brinna. Bromerade föreningar används främst i kretskort och lättplaster men även i textilier. Stora mängder har importerats i datorer, TV-apparater o.dyl. Problemen med bromföreningar är att de är svårnedbrytbara och att det bildas giftiga ämnen när de brinner som lagras i levande organismer. 2 Bromorganiska föreningar Bromerade organiska ämnen är i princip uppbyggda på samma sätt som klorerade organiska ämnen, men innehåller brom i stället för klor. Hit hör bromerade flamskyddsmedel, som bland annat finns i flamskydds behandlade textilier och i elektroniska apparater. Den totala användningen av bromerade flamskyddsmedel ökade kraftigt under 1980-talet. Klorerade paraffiner Klorparaffiner används huvudsakligen i fogmassor, lim, färg och verkstadsoljor. De används också som flamskyddsmedel och mjukgörare i PVC-plast, vinyltapeter och vissa golvmaterial. Fluorkarboner Fluorkarboner är en grupp ämnen som används inom bland annat textiloch garveriindustrin. De direkta utsläppen bedöms vara små. Kunskaperna om fluorkarbonernas miljöeffekter är i dag mycket liten. Nonylfenol Nonylfenoletoxylater är tensider, som bland annat används i olika rengöringsmedel. De bryts ner till miljöfarliga föreningar i naturen. Organiska fosforföreningar Stabila organiska fosforföreningar används som flamskyddsmedel inom textilindustrin. De bad- och sköljvatten som uppkommer innehåller lösta organiska fosforföreningar. Organiska tennföreningar De huvudsakliga användningsområdena för organiska tennföreningar är träskyddsbehandling, glastillverkning, stabilisatorer vid plasttillverkning samt inom textilindustrin. Kunskaperna om de diffust spridda nedbrytningsprodukterna är bristfälliga. 13

18 2 Ftalater Ftalater används framför allt som mjukgörare i plast och vid papperstillverkning. Användningen i textilindustrin är relativt liten. Ftalater kan transporteras långa sträckor i atmosfären och bryts ned långsamt i naturen. De används framför allt som mjukgörare i PVC-plast men även som lösningsmedel och som doftförstärkare i kosmetika och parfymer. Ett flertal ftalater har så kallade reproduktionstoxiska egenskaper. De ger minskad fertilitet, fosterskador, minskad överlevnad hos avkomman, förändrade hormonnivåer, livmoderskador, prostataskador, missbildade könsorgan på spädbarn, minskad spermaproduktion etc. Människor och djur kan exponeras för flera ftalater samtidigt och eftersom många har liknande egenskaper kan i värsta fall effekterna förstärka varandra. Kreosot Kreosot utvinns ur stenkolstjära och består till största delen av olika aroma tiska kolväten. Kreosot används som aktiv substans i träskyddsmedel. Mineralolja Utsläpp av mineralolja sker från många källor i dagens samhälle. Mineral olja innehåller ofta svårnedbrytbara och giftiga ämnen. Stora olje utsläpp kommer från fordonstvättar, verkstäder, användning av skum dämpningsmedel, spill av hydraulolja och eldningsolja. Strategier Det finns tre olika strategier för att minska belastningen av stabila organiska ämnen. Den första och viktigaste är att minska användningen av de mest miljöfarliga stabila organiska ämnena. Det kan ske i producentledet, genom att utbytesregeln i miljöbalken tillämpas i företagen och vid myndigheternas tillsyn eller i samband med prövning av villkor enligt miljö balken. Utbytesregeln innebär att om det finns ett likvärdigt, mindre miljöfarligt alternativ till ett kemiskt ämne så ska det mindre miljö farliga alternativet användas. Den andra strategin går ut på att minska utsläppen från befintliga källor i till exempel plast-, kemi- och textilindustrin och via avloppsreningsverken. Den tredje strategin går ut på att minska skadeverkningarna av äldre utsläpp genom sanering. 14

19 Flyktiga organiska ämnen Flyktiga organiska ämnen är ett samlingsnamn för många ämnen med olika kemiska egenskaper. Gemensamt är att de huvudsakligen är upp byggda av grundämnena kol och väte och att de förångas relativt snabbt. De brukar förkortas VOC (volatile organic compounds). De förekommer bland annat i lösningsmedel, lacker och bensin. Bilavgaser innehåller tusentals flyktiga organiska ämnen. De uppstår också vid annan förbränning. Vedeldning i villapannor och braskaminer är en stor källa till utsläpp. 2 Aromatiska VOC, som har kolatomerna i ringar, och klorerade VOC (där klor ingår), reagerar lättare än andra VOC med andra ämnen. Därför är de skadligare för hälsa och miljö. Vissa är mycket stabila, till exempel klorfluorkarboner ( freoner ). Exempel på aromatiska VOC är toluen, xylen och styren. Till klorerade VOC räknas bland annat trikloretylen och metylenklorid. Andra vanliga VOC är alkoholer och aldehyder. Ett flertal VOC är cancerframkallande, skadar arvsmassan, ger nervskador eller är allergiframkallande. De bidrar också till bildning av marknära ozon och smog. Metaller Flera metaller, framför allt de så kallade tungmetallerna, kan orsaka skador om de förekommer i för höga halter i naturen. Metallerna bly, kvicksilver och kadmium är mycket giftiga och har ingen biologisk funktion. Även metaller som är livsnödvändiga i små mängder, exempelvis zink, koppar och selen, kan vara giftiga om de förekommer i lättillgänglig form i överskott. Tungmetallerna är inte bara skadliga för människor. I vatten kan flera metaller påverka växtplankton, fisk och andra organismer. I vissa vattenområden har direktutsläppen av metaller varit stora. Utsläppen från verkstadsindustri, ytbehandlingsindustri och annan metallindustri har genom olika åtgärder kunnat minskas kraftigt de senaste decennierna. Det har medfört att andra källor nu står för huvuddelen av direktutsläppen till vatten. Det är bland annat dagvatten, kommunalt avloppsvatten och utsläpp från skogsindustrin. Kadmium och kvicksilver är de två metaller som är de allvarligaste hoten i vår del av landet. Även bly, koppar, krom och zink kan vara problem i vissa vatten- och markområden. Ofta är också höga aluminiumhalter ett problem i försurningsdrabbade områden. 15

20 2 Kadmium och kvicksilver sprids diffust i samhället, i otaliga produkter som till exempel batterier. Därför kommer de att finnas kvar i kretsloppen under lång tid, också sedan alla större punktutsläpp upphört. Kadmium Nettoinflödet av kadmium till Sverige minskade under perioden Sedan 1987 har dock inflödet ökat kraftigt, bland annat på grund av den ökande användningen av inmonterade nickel/kadmiumbatterier i sladdlösa verktyg, mobiltelefoner och andra elektriska apparater. Kadmium används som färgpigment i glasindustrin i röd och gul färg. Kadmium finns också som förorening i konstgödsel. Trots att kadmiumhalten i konstgödsel minskat avsevärt sedan 1970-talet överstiger fortfarande tillförseln till åkermarken via gödselmedel den bortförda mängden. Därför fortsätter kadmiumhalterna i åkerjorden att öka. De direkta utsläppen av kadmium till vatten är små. Bidragen från dagvatten och nedfall är störst. En annan källa är skogsindustrin, vars utsläpp beror på kadmium från vedråvaran. Kadmiumhalten i vetekärnor har nästan fördubblats under 1900-talet. Detta är allvarligt, eftersom kadmium lagras i människans njurar. Höga kadmiumhalter kan bland annat orsaka njurskador. Kvicksilver Utsläppen av kvicksilver till luft och vatten är numera små och halterna genomgående låga. Utlakningen från skogsmark är numera den största källan för kvicksilvertillförsel till våra skogssjöar. 16

21 Växthuseffekten Växthuseffekten uppstår genom att vissa gaser i atmosfären, såsom vattenånga och koldioxid, håller kvar en del av den värme som strålar ut från jordytan. Det är en naturlig process som gör klimatet på jorden varmare och mer stabilt. Utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara minus 18 grader i stället för plus 15 som i dag. 2 När vi släpper ut mer växthusgaser i atmosfären än vad som lagras i jordskorpan, förstärks denna effekt. Detta innebär att jordens medeltemperatur stiger. Följden kan bli att vissa områden drabbas av torka medan andra drabbas av översvämning. I Sverige kan effekterna av växthuseffekten paradoxalt nog bli ett kallare klimat på grund av att Golfströmmen försvagas. Gaser från mänsklig verksamhet som påverkar växthuseffekten är: koldioxid, metan, dikväveoxid och klorfluorkarboner. Koldioxiden bidrar mest. Det är konstaterat att koldioxidhalterna i atmosfären har ökat. Medeltemperaturen på jorden har stigit med omkring en halv grad under det senaste seklet. Energihushållning är viktigt För att koldioxidutsläppen ska kunna begränsas måste vi hushålla bättre med energin. Minskad energiförbrukning bidrar inte bara till att begränsa koldioxidutsläppens globala effekter, utan har också andra positiva miljöeffekter. Minskad energianvändning innebär ofta mindre utsläpp med regional och lokal påverkan. Det innebär i allmänhet också mindre effekter vid utvinning och uttag av olika bränslen och även mindre avfall. Strategi För att nå uppställda mål krävs dels att energiförbrukningen minskar på kort sikt, dels att samhällsplaneringen ändras för att skapa möjligheter till ett energisnålare samhälle. 17

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Agenda 21 Handlingsprogrammet Agenda 21 är ett av huvuddokumenten från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992.

Agenda 21 Handlingsprogrammet Agenda 21 är ett av huvuddokumenten från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992. Ordlista miljömål Agenda 21 Handlingsprogrammet Agenda 21 är ett av huvuddokumenten från FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio 1992. Alternativa bränslen Bränslen som kan användas istället för konventionella

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss

Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftens skurkar luftföroreningar som påverkar oss Luftföroreningar påverkar människor och miljö. Här kan du läsa om några föroreningar som du inandas dagligen. Ren luft åt alla! Redan i 1300-talets London

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3)

Ja Nej Uppgift. Bly (inklusive föreningar) (3, 4, 5) Ftalater (3, 4) Klorerade paraffiner (3, 4) Tennorganiska föreningar (3) Miljöfakta Företag: RUTAB Runbom & Tapper AB Produkt: 2167282 2167288, 2197100 2197118, 2197200 2197258, CTF2, CTF5, CT12GT, CT12NSG, CT24GL, CT5SG, MO14, PA12L, TCF Utarbetad av E.L. Elmateriel Leverantörernas

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN

MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN MILJÖMÅL FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2007-05-08 Tillsammans kan vi skapa förutsättningar för en god miljö! Det är nu vi avgör vilken miljö vi ska lämna över till våra barn och

Läs mer

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter

Hjälp oss att få ett renare vatten! Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Tillsammans kan vi minska utsläppen av miljögifter Vet du att din tandkräm, dina jeans och din tvättmaskin kan innehålla miljögifter, det vill säga kemikalier som är farliga för hälsa och miljö? Vet du

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska Miljöpolicy För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska hushålla med resurser och i största möjliga mån använda förnybara naturresurser i vår produktion och administration

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20

Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Programhandling för miljöarbetet i Östra Göinge Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-20 Medverkande Miljöprogramberedningen Sofia Nilsson (C), ordförande Magnus Nilsson (KD), 1:e vice ordförande Mikael

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1

Uppdrag: Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Östersjön mår dåligt. Antar du uppdraget och försöker rädda den? Uppdrag: Rädda Östersjön! Analys: Miljöhot Elevmaterial 1 Uppdrag: Rädda Östersjön! Har du funderat över Östersjön och de allvarliga miljöproblem

Läs mer

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER

AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER 1 (7) AGENDA 21 MILJÖDELEN - MÅL OCH VISIONER Antagen av kommunfullmäktige 1997-12-16, 93. ÖVERGRIPANDE VISION FÖR VÄNERSBORGS KOMMUN Alla beslut skall baseras på en helhetssyn som leder till en hållbar

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Miljöutredning 2001 Reviderad 2007

Miljöutredning 2001 Reviderad 2007 Miljöutredning 2001 Reviderad 2007 INNEHÅLL Miljöutredning...1 1. INLEDNING... 3 2. BESKRIVNING AV KÖPINGS BOSTADS AB... 3 Miljöorganisationen enligt nedan...4 Ledningsgruppen...4 Anders Nordqvist VD...4

Läs mer

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010)

Lokala miljömål. för Simrishamns kommun. Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Lokala miljömål för Simrishamns kommun Kortfattad åtgärdsplan till kommunens förvaltningar (augusti 2010) Inledning Lokala miljömål för Simrishamns kommun Simrishamns kommuns stora tillgång är dess kust

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Utbildningspaket Konsumtion

Utbildningspaket Konsumtion Utbildningspaket Konsumtion Hur och vad? Resurser Vi berättar om olika resurser och konsekvenserna av att vi använder dem. Hushållssopor Vi berättar om hushållssopor och vem som ansvarar för dem. Vad är

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2011 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär:

Avfall. Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Ont om plats? En sådan här container innebär: Avfall Hur förvandlar vi avfall från problem till värdefulla restprodukter? Varför är detta en vanlig syn vid byggen? Diskutera hur avfallshanteringen ser ut på era arbetsplatser. Sorterar ni det avfall

Läs mer

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för

Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Kultur och samhällsutvecklingsförvaltningen 2011/0132 Underlag för behovsbedömning/avgränsning av MKB för Detaljplan för Långbo fritidsområde, Långbo 3:55 m.fl. Planens syfte Handläggare Utökad byggrätt

Läs mer

Lokala miljömål i Tranås kommun

Lokala miljömål i Tranås kommun Sidan 1 av 6 Lokala miljömål i Tranås kommun Antagna av KF 2007-08-20, 122 Sidan 2 av 6 Miljömål Lokala mål Åtgärder för att nå de lokala målen 1. Begränsad klimatpåverkan Minska transportrelaterade utsläpp

Läs mer

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015

Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Dnr KK09/250 Miljö- och Folkhälsostrategi för Nyköpings kommun 2012-2015 Beslutad i kommunstyrelsen 2011-XX-XX Beslutad i kommunfullmäktige 2011-XX-XX Förord Alla globala problem är lokala någonstans.

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Sammanträdesprotokoll

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen Arbetsutskottet Sammanträdesdatum Sida 2010-11-15 226 Au Energi- och klimatplan/energieffektiviseringsstöd Beskrivning av ärendet Anneli Larsson redogör för arbetet

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum

Miljötillståndet i Bottniska viken. Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Miljötillståndet i Bottniska viken Siv Huseby Miljöanalytiker Umeå Marina Forskningscentrum Hur mår havet? BSEP 122 EU Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Sveriges 16 miljömål - Begränsad klimatpåverkan

Läs mer

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser

Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Miljörätt 2012 en enkätundersökning till kommuner, tillståndspliktiga företag, tekniska råd & länsstyrelser Bilaga till presentation på konferensen Fokus Miljörätt den 6 december 2012 av Pernilla Strid

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Policy för miljöanpassad upphandling

Policy för miljöanpassad upphandling HÄRNÖSANDS KOMMUN 1 (7) Policy för miljöanpassad upphandling Fastställd av kommunfullmäktige 1994-12-12, 105 Kommunfullmäktige beslutade 1994-12-12 att anta länspolicyn om miljöanpassad upphandling som

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen

Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Vad kan du göra för miljön i Skellefteå? Tips för dig som privatperson, företagare eller ansvarig inom kommunen Leva och bo God bebyggd miljö Giftfri miljö Levande kust och skärgård Säker strålmiljö Skellefteås

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET

MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET MILJÖMÅL: GRUNDVATTEN AV GOD KVALITET Lektionsupplägg: Rent vatten, tack! Lär er mer om grundvatten och låt eleverna, med hjälp av sina kunskaper och fantasi, konstruera en egen vattenrenare. Lärarinstruktion

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11

Miljöpolicy och miljömål 2009-2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna 2009-03-11 Miljöpolicy och miljömål -2011 Miljöpolicyn är antagen av Stadsbyggnadsnämnden 2007-02-14 och miljömålen är antagna -03-11 Stadsbyggnadsförvaltningen är miljöcertifierad Stadsbyggnadsförvaltningen är

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified

Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Hållbarhetskrav på IT-produkter TCO Certified Stockholm, 11 februari 2015 emma.nolte@tcodevelopment.com Agenda Kort om TCO Development IT produkter har stor miljö och social påverkan Kraven i TCO Certified

Läs mer

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15

Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Kravstandarder för: 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter 2010-11-15 Innehåll kravstandarder... 3 Inledning... 3 Utfärdare... 3 Revisorer... 3 Verksamheter... 3 Definitioner... 3 1. Krav på utfärdare...

Läs mer

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass:

Hållbar utveckling. Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013. Namn: Klass: Hållbar utveckling Ämnesövergripande område No,Tk, Sv, Slöjd, SO och Hkk 8A ht.2013 Namn: Klass: NO/TK - HÅLLBAR UTVECKLING Följande NO/TK mål i ämnet ligger till grund för arbetsområdet Du kommer att

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20

KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21. Måldokument för. Karlskrona kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 KARLSKRONA KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN AGENDA 21 Måldokument för Karlskrona kommun Antagen av kommunfullmäktige 2001-12-20 Karlskrona och Agenda 21 År 1992 höll Förenta Nationerna, FN, i Rio de

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3

Inte någon specifik sektor (Små och medelstora företag i allmänhet) - Gå till 3 EUROPEISK UNDERSÖKNING AV SMF OCH MILJÖN Välkommen till den Europeiska undersökningen om SMF och miljön. Det tar ungefär 5-10 minuter att fylla i frågeformuläret. Tack! Danska Teknologiska Institutet &

Läs mer

Välkommen till Naturväktarna EKO

Välkommen till Naturväktarna EKO Välkommen till Naturväktarna EKO Naturväktarna EKO tar reda på hur energi och resurser hanteras i närsamhället. I vår del av världen har det materiella välståndet ökat stort sedan andra världskriget. Många

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

Miljöredovisning 2014

Miljöredovisning 2014 Miljöredovisning 2014 Vi är stolta över vår fjärrvärmeproduktion som nu består av nära 100 % återvunnen energi. Hans-Erik Olsson Kvalitetsstrateg vid Sundsvall Energi Miljöfrågorna är viktiga för oss.

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04

Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Utg. Nr 1 Exempellista,del 1 Bilaga 2 Sid 1(10) Exempel på ämnen som ej skall användas VL 24 710:101/04 Varor och material Elektronik Bly och dess - C, E, R, T Kommer att förbjudas inom EU år 2006 för

Läs mer