Välkommen! Eva Lennström Kommunstyrelsens ordförande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välkommen! Eva Lennström Kommunstyrelsens ordförande"

Transkript

1 Välkommen! Välkommen till Järfälla kommuns MiljöDIPLOMering! Det är ett miljöledningssystem som riktar sig till företag, föreningar, kommunala enheter och andra verksamheter inom vår kommun. För enkelhets skull använder vi företag som samlande begrepp för alla typer av verksamheter - oavsett vad ni arbetar med. Ett organiserat miljöarbete kan ge stora konkurrensfördelar samtidigt som vi tillsammans kan bidra till ett hållbart samhälle. Järfälla Eva Lennström Kommunstyrelsens ordförande

2

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Miljökunskap Hållbar utveckling Vinster med miljöanpassning? Miljöledningssystem Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Miljöutredning var står vi idag? Företagsbeskrivning Miljölagstiftning och miljömyndigheter Kemikalier Energihushållning Avfall Transporter och bränslen Buller Inköp Företagets miljöpåverkan Utbildning Socialt ansvarstagande Beredskapsplan för miljöolyckor (miljötillbud) Redan införda miljöförbättringar Miljöaspekter Miljöpolicy Miljöplan Tips för miljöplanen Ledningens genomgång Inför bronsdiplomering, förlängt brons Inför silverdiplomering, förlängt silver Inför gulddiplomering, förlängt guld Miljöberättelse

4

5 11 1. Introduktion Miljöarbete ger fördelar Överenskommelsen om MiljöDIPLOMering Handbokens innehåll Miljöfrågorna har fått allt större roll i samhällsutvecklingen. Miljökraven kommer inte bara från myndigheter utan även från kunder, konsumenter, anställda, banker och försäkringsbolag. En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. (Brundtlandkommissionens rapport: Vår gemensamma framtid) Det gäller att se möjligheterna! Den nya miljökraven kan leda till nya affärsmöjligheter, förbättrad konkurrensförmåga och en bättre livsmiljö. Genom miljöanpassning kan ni bland annat: Spara pengar genom bättre hushållning med de naturresurser som används i form av råvaror, energi, kemikalier och vatten. Minska riskerna för oförutsedda kostnader i form av höjda miljöskatter och miljöavgifter genom att i tid ställa om företaget till ett mer miljöanpassat arbetssätt. Uppfylla kundernas miljökrav. En miljöprofil ger konkurrensfördelar gentemot andra företag. Få ett bra grepp om den egna verksamheten. Få mer engagerade medarbetare. Ta ert samhällsansvar i arbetet för ett hållbart samhälle. Varje medborgare och företag har ett ansvar att försöka minska den negativa miljöpåverkan. Säkra er långsiktiga överlevnad. Förr eller senare kommer strukturförändringar genom höjda priser på råvaror och energi. Då är ert företag rustade att möta dem. 1

6 11 Överenskommelse om samarbete För att få vara med i MiljöDIPLOMeringen ska ni skriva under en överenskommelse med oss på kommunen. Den gäller tills vidare och innebär följande åtagande både för er och för oss: Företaget Ni är beredda att aktivt arbeta för att miljöanpassa verksamheten genom att: Tydliggöra hur ansvaret för miljö frågor är för delat. Genomföra en utredning om er miljöpåverkan och hålla den aktuell. Ta fram en miljöpolicy till grund för ert miljöarbete. Upprätta en miljöplan med miljömål och åtgärdsprog ram för vad ni vill uppnå med miljöarbetet och hålla miljöplanen aktuell. Upprätta en årlig miljöberättelse. Ge personalen den kunskap som krävs för att miljöanpassning ska vara möjlig i den dagli ga verksamheten. För att kunna tilldelas och behålla Järfälla kommuns MiljöDIPLOM måste ni uppfylla de krav som finns i lagar och författ ning ar. Ni ska också uppfylla de diplomvillkor som anges i denna handbok. Kommunen Genom överenskommelsen erbjuder vi er: Ett inledande besök där vi informerar om aktuella lagkrav på miljöområdet. Hjälp att komma igång med miljöutredning, upprättande av miljöpolicy och miljöplan. Vi ger också råd när ni ska uppdatera dessa dokument inför den årliga revisionen/ uppgraderingen. Handboken för Järfälla kommuns MiljöDIPLOMering med fakta och instruktioner för arbetet samt grundutbildning för två personer. Möjlighet att delta i nätverk och träf far. En årlig bedömning av företagets framsteg relaterat till de egna målsättningarna samt till de villkor som anges i handboken för Järfällas MiljöDIPLOMering. 2

7 11 Förlängt eller uppgraderat Järfälla kommuns MiljöDIP LOM när ni uppfyllt villkoren för det. Beslutet tas av miljö- och bygglovsnämnden eller kommunfullmäktige. Viss marknadsföring av MiljöDIPLOMeringen och av de diplomerade företagen. Diplom och märken När ni har fått ert MiljöDIPLOM kan ni använda det i er marknadsföring. Märken och diplom ser ut som bilden visar med tillägget BRONS, SILVER eller GULD. De finns i de digitala formaten eps och jpeg. Ni får förstora och förminska märket men inte ändra det i övrigt. Handboken Handboken för Järfälla kommuns MiljöDIPLOMering är skräddarsydd för er som arbetar i ett litet eller medelstort företag och som vill komma igång med miljöanpassning av det egna företaget. Med hjälp av handbokens checklistor kan ni göra en miljöutredning i företaget. Utredningen blir en startpunkt för arbetet med att miljöanpassa företaget. Checklistorna hjälper er att gå igenom: Miljölagstiftning Kemikalier Energihushållning Avfall Transporter Buller Inköp Företagets miljöpåverkan Utbildning Socialt ansvarstagande Beredskapsplan för miljöolyckor 3

8 11 Genom att gå igenom checklistorna har ni klarat det första steget i ett förenklat miljöledningssystem, det vill säga en miljöutredning/nulägesanalys. Sedan kan ni gå vidare och formulera miljömål utifrån tid och möjligheter, utse ansvariga, utbilda personal och följa upp arbetet. I handboken för Järfälla kommuns MiljöDIPLOMering finns också bakgrundsfakta om miljöfrågorna, fakta om miljöledningssystem och mycket, mycket mer. Allt är lokalt anpassat och utformat för att vara användbart i små och medelstora företag. Genom att ta de första stegen med hjälp av handboken blir det även lättare om ni bestämmer er för att gå hela vägen mot en certifiering/registrering enligt den internationella standarden för miljöledningssystem ISO eller EU:s förordning om miljöstyrning och miljörevision EMAS. Så här är handboken upplagd Handboken är indelad i 29 kapitel. Innehållet är i kortfattat: 1. Introduktion Miljöfrågor i samhället och information om Järfälla kommuns MiljöDIPLOM. 2. Miljökunskap Fyra enkla grundregler och vilka miljöproblem vi står inför. 3. Hållbar utveckling Vad menas med hållbar utveckling och Agenda 21? Hur påverkar de ert företag och vad har Järfälla kommun uträttat? 4. Vinster med miljöanpassning? Varför ska just ert företag satsa på miljöanpassning? Goda exempel ges från företag som fått nya kunder och sparat pengar på sitt miljömedvetande. 5. Miljöledningssystem Beskriver vad ett miljöledningssystem är och ger några exempel på olika system. 6. Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Beskriver hur MiljöDIPLOMeringen är uppbyggd. Här får ni information om hur ni kommer igång och hur arbetsgången ser ut. Miljöutredning 7. Miljöutredning - var står vi idag? Miljöutredningen är första steget när ni bygger upp ert miljöledningssystem. 4

9 11 8. Företagsbeskrivning Uppgifter om företaget och dess organisation. 9. Miljölagstiftning och miljömyndigheter Beskriver hur samhällets miljölagstiftning är uppbyggd samt hur miljötillsyn över företagen fungerar, vilka företag som behöver tillstånd etc Ämnesområden Fakta och checklistor Innehåller fakta, checklistor och tabeller. Med hjälp av dem kan företaget genomföra en miljöutredning av lagstiftning, kemikalier, energihushållning, avfall, transporter, buller, inköp, företagets miljöpåverkan, utbildning, socialt ansvarstagande och beredskapsplan för miljöolyckor. 20. Redan införda miljöförbättringar Hur var utgångsläget före arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIP- LOM, vad har gjorts hittills? Uppföljning av er miljöplan, en årlig revidering ska göras. Miljöaspekter 21. Miljöaspekter Handlar om att utvärdera och prioritera alla ämnesområden i miljöutredningen. Här finns stödfrågor och tabellen Värderingsmall för miljöaspekter. Ni ska bedöma de prioriterade miljöaspekterna och sedan sätta upp mätbara mål i Miljöplanen. Miljöpolicy 22. Miljöpolicy Policyn ska kort och kärnfullt ange företagets uppgift, vision och grundläggande värderingar och övertygelse. Miljöplan 23. Miljöplan mål, åtgärder och uppföljning Tydliga mål ska finnas för alla högprioriterade miljöaspekter. Målen ska också vara mätbara för att kunna följas upp och tidsatta så att alla vet när de ska vara klara. Här finns stödfrågor för att ta fram åtgärder för målen samt tabellen Miljöplan. Regelbunden uppföljning av miljömålen. 5

10 Tips för miljöplanen Frågor och tips som utgår från checklistorna. Ständiga förbättringar 25. Ledningens genomgång Beskriver vad ledningens genomgång innebär Inför brons-, silver- och gulddiplom Järfälla kommuns MiljöDIPLOM gäller ett år. En instruktion finns här för vad ni ska göra för att förnya eller uppgradera ert diplom. 29. Miljöberättelse Miljöberättelsen är ett sammanfattande dokument över hur det gått i miljöarbetet. Detta dokument kan vara till hjälp när ni ska redovisa för andra hur det går med ert miljöarbete. Handboken för Järfälla MiljöDIPLOMering har sin egen miljöchef. Miljöbävern finns med överallt för att på sitt eget sätt se till att miljöarbetet bedrivs med kraft och konsekvens. 6

11 2. Miljökunskap Miljöproblemen har blivit globala och berör oss alla 2 Vi måste anpassa oss till naturens grundläggande principer Fyra enkla grundregler för hållbar utveckling De största miljöproblemen Vad är miljö? Ordet miljö använder vi för att beteckna den yttre miljön: luft, mark och vatten. Allt vi gör påverkar miljön på ett eller annat sätt oavsett om vi vill det eller inte. Därför är det viktigt att minska utsläppen till luft, mark och vatten och sträva efter en hållbar utveckling. Miljöproblemen ändrar karaktär Människan har alltid påverkat miljön. Men det är först under industria lismen som mil jöproblemen blivit stora. Det var på 1960-talet som insikten om miljöproblemen växte fram. Det var utsläpp från skorstenar och avloppsrör som var i fokus. Sedan dess har kunskapen om miljöproblemen vuxit: det har gått från att vara lokala till globala. Nu riktas intresset allt mer mot problem som har sitt ursprung i storskaliga och komplexa verksamheter, till exempel jordbruk, skogsbruk, energisystem, trafik och flödet av produkter i samhället. Också vårt sätt att försöka lösa miljöproblemen har förändrats sedan 1960-talet: På 1960-talet inriktade sig industrin på att späda ut de utsläpp som läm nade fabrikerna. Det handlade om att bygga högre skorstenar och längre avloppsrör. På 1970-talet sysslade man med att koncentrera utsläppen. Man satte in tvättinrättningar i skorstenar och avlopp för att koncentrera de farliga ämnena i filter eller liknande. På 1980-talet började allt fler företag arbeta med återvinning av material och resurser. Förståelsen för kretsloppens betydelse började öka. 7

12 2 På 1990-talet började många företag rikta intresset mot produkterna och produktionen. De började arbeta med minimering. Det betyder att mäng den farliga ämnen ska minimeras eller helst inte alls cirkulera i produkten eller produktionen. På 2000-talet talar man om en helhetssyn på produkten. Målet är att minimera produktens miljöbelastning från vaggan till graven. Till exempel betraktas de ökande transporterna av varor ofta som ett större miljöproblem än själva tillverkningen. Få ignorerar längre hoten om skogsdöd, globala klimatförändringar, utrotning av värdefulla djur- och växtarter och andra konsekvenser av vårt sätt att han tera miljön. Problemen angrips vid källan I dag läggs allt mer kraft på att angripa miljöproblemen på ett tidigt sta dium, bland annat genom att använda mindre råvaror och energi vid pro duktionen av varor och tjänster. Kretsloppsprincipen blir vägledande i allt högre grad. Den innebär att det som utvinns ur naturen ska brukas, åter användas, återvinnas och slutligen omhändertas utan att skada naturen och med minsta möjliga förbrukning av naturresurser. Miljöarbetet sker i dag på många fronter. Det är inte längre bara en fråga för miljövårdsmyndigheterna. Såväl privatpersoner som företag har nu möjlighet att ta sitt ansvar över att sikta in sig på en långsiktigt hållbar utveckling. Fyra enkla grundregler De miljöproblem vi står inför är resultatet av att naturen exploaterats utan hänsyn till hur den fungerar. De grundläggande principerna går inte att ändra. Vår överlevnad är beroende av att vi anpassar vårt samhälle till natu rens sätt att fungera. De principer som är viktigast för miljöarbetet kan enkelt sammanfattas i fyra grundregler, som Konsumentverket tagit fram: 1. Ingenting försvinner De minsta beståndsdelarna av allt på jorden (atomerna) fanns redan när jorden bildades. Inga tillkommer och inga försvinner. Undantaget är några rymdsonder och satelliter som vi skickat iväg, samt meteoriter som fallit ner på jorden. När du kör bil försvinner inte atomerna i bensinen. De finns kvar allihop, fast i annan form. När bensinen förbränns bryts de kemiska ämnena i bensinen sönder. Atomerna formar nya ämnen tillsammans med andra atomer från luften: koloxid, koldioxid, organiska kväveföreningar, polyaromatiska kol väten och många andra, som släpps ut med avgaserna. 8

13 2 När det sista trädet är fällt, den sista floden förgiftad, den sista fisken fångad, då först kommer människan att upptäcka att hon inte kan äta pengar. (gammalt indianskt talesätt) 2. Allting sprider sig, det är bara frågan om när Det som händer när en bil rostar är att bilen sprider sig. Atomer från bilen hamnar som rostflagor på vägen eller rinner iväg med regnet. Ett glas vatten som får stå orört, blir till slut tomt. Vattnet har inte försvunnit, utan blivit vattenånga i atmosfären. Vattnet har spridit sig. Så småningom faller det ned som regn någon annanstans. Allt vi sprider på jorden hamnar någonstans. Därför har exempelvis isbjörnarna i Arktis flamskyddsmedel från våra elekt riska apparater i sitt blod. 3. Naturen har alltid rätt Naturen går inte att ändra på. Översvämningar, stormar och häftiga regn kan vi till exempel inte stoppa när det pågår. Däremot kan vi påverka framtida händelser om vi ändrar vårt levnadssätt nu. 9

14 2 4. Det finns inga gratisluncher Vi får alltid betala för våra handlingar även om det inte märks direkt. Vår livsstil med hög konsumtion och energiförbrukning leder till växthuseffekt och brist på naturresurser. Framför allt är det vi i västvärlden som måste gå före och ändra livsstil, vi som har ekonomisk möjlighet att pröva ny teknik. Miljöproblemen Följande översikt ger grundläggande fakta om några av de största miljöproble men. Urvalet har gjorts med tanke på frågor som är relevanta för industrin och som är aktuella i vår del av landet. Världsbefolkningen och resursslöseriet Det är ont om jordklot (Harry Martinsson) År 1950 var jordens befolkning 2,5 miljarder. År 1987 var den 5 miljarder. År 2020 beräknas jordens befolkning vara större än 8 miljarder människor. Den större delen av ökningen 85 procent kommer att ske i u-länderna. Vi som bor i de så kallade i-länderna är bara 20 procent av jordens befolkning, men förbrukar idag ca 80 procent av resurserna. Skulle u-ländernas människor göra av med lika mycket resurser som vi, skulle det behövas två jordklot till. Vi tär på kapitalet Människan förbrukar naturresurser i en rasande takt. Mellan 1965 och 1995 tog vi upp lika mycket metaller (järn, koppar, nickel med flera) på jorden som vi gjorde från bronsåldern fram till Vi tär på kapitalet. Vi tar upp olja, kol och metaller snabbare än de nybildas. Samtidigt hamnar till exempel metaller på ställen där vi inte vill ha dem: kadmium i våra njurar och kvick silver i fisken vi äter. Resurser används ofta på ett sådant sätt att det blir omöjligt att använda dem igen. Vi tillverkar komplicerade produkter, där mängder av olika material blandas utan tanke på återvinning. En förpackning som består av både plast, papper och aluminium kan till exempel inte återvinnas. I stället hamnar den på ett avfallsupplag. Redan om några generationer har vi förbrukat all olja, aluminium och fosfor om vi fortsätter i samma takt som hittills. 10

15 Strängare regler för avfall Den ökande resursförbrukningen leder till mer avfall. Mycket lite har gjorts hittills för att minska råvaruanvändningen och sluta kretsloppen. Det betyder att en stor del av de råvaror som vi använt hittills har hamnat på avfallsupplag. 2 Avfall är ett stort miljöproblem, inte bara på grund av att värdefulla råvaror slösas bort. Andra problem är att avfallshanteringen kräver omfattande transporter, att avfallsupplagen tar stora markområden i anspråk och att de lång siktigt kan orsaka miljöskadliga utsläpp till både vatten och luft. Det är inte ovanligt att avfallsupplag läcker giftiga tungmetaller och stabila organiska ämnen till miljön. Sedan den 1 januari 2000 finns det en lag om deponiskatt, vilket innebär att allt avfall som hamnar på deponi (soptippen) är belagt med en extra skatt. Från och med 2002 är det dessutom förbjudet att deponera utsorterat brännbart avfall och från och med 2005 gäller förbudet om deponering även för allt organiskt avfall. Miljögifter Mer än 10 miljoner kemiska ämnen finns beskrivna. Varje år tillkommer ytterligare ämnen. I Sverige används över kemiska ämnen. Miljöeffekterna av de flesta kemiska ämnen är otillräckligt kända. De miljögifter vi riktar uppmärksamheten mot i dag är därför toppen på ett isberg. Risken för att nya oönskade effekter ska uppstå i miljön är överhäng ande så länge nya kemikalier med okända miljöeffekter släpps ut. Stabila organiska ämnen Av miljögifterna är de stabila organiska ämnena en stor grupp. Hit hör till exempel DDT och dioxiner. Att de är stabila betyder att det tar mycket lång tid innan de sönderdelats i andra, ofarliga ämnen. De är dessutom mycket lättlösliga i fett. Det betyder att de kan lagras i levande organismer och att de därför också anrikas i näringskedjorna i naturen. Rovdjur samlar på sig de stabila organiska ämnen som finns i bytesdjuren. Det är därför rovdjur som havsörn, utter och sälar drabbats hårt av miljögifter som DDT och PCB. Deras fortplantningsförmåga har skadats. På 1970-talet var miljögifterna nära att ut rota havsörnen och sälarna i Östersjön. Självklart har dessa ämnen också skadliga effekter på människan. Alla män niskor har idag spår av PCB och andra organiska miljögifter i sina kroppar. Kunskapen om de stabila organiska ämnena i miljön är mycket begränsad. Det är i stort sett bara DDT, PCB och dioxiner som är någorlunda väl undersökta. En ny ämnesgrupp som upptäcktes i början av 1980-talet är de bromerade flamskyddsmedlen, som nu visat sig vara lika vitt spridda hos människor 11

16 2 som DDT och PCB även om halterna fortfarande är lägre. Tillverkningen av flamskyddsmedlen pågår fortfarande och försök visar att flera av dem bryts ned mycket långsamt. Halterna av DDT och PCB har genomgående minskat i såväl fisk som däggdjur i Sverige sedan användningen av dessa ämnen förbjöds. Nu tycks dock minskningen ha avstannat. Det beror troligen på att många stabila organiska ämnen kommer in i vårt land som luftföroreningar från källor i andra länder. När det gäller bromerade flamskyddsmedel är bilden motsägelsefull huruvida halterna ökar eller minskar hos fisk och däggdjur. I bröstmjölk hos människan har däremot halten fördubblats sedan Organiska miljögifter - några exempel PCB PCB (polyklorerade bifenyler) är en grupp svårnedbrytbara klorerade organiska ämnen som har använts bland annat i transformatoroljor, färger och självkopierande papper. Den avveckling av PCB-användningen som skett sedan 1970-talet har minskat belastningen på miljön. Nyanvändning av PCB i Sverige förbjöds 1978 och från 1995 får inga PCB-innehållande produkter användas. PCB fortsätter att läcka ut till miljön bland annat via avfallshantering. En potentiell PCB-källa är de fogmassor som användes vid byggandet av bland annat elementhus under 1960-talet. Fogmassorna bestod till nästan en fjärdedel av PCB. Det finns risk för att dessa massor sprids i miljön när äldre fastigheter saneras. Golvbeläggningar i livsmedelslokaler kan också innehålla PCB. DDT och Toxafen DDT och Toxafen är bekämpningsmedel som sedan länge är förbjudna i Sverige. Tillförseln sker numera genom luftföroreningar som transporteras in över landets gränser med vindarna. Halterna har minskat avsevärt de senaste decennierna. Dioxiner Dioxiner och dibensofuraner är en ämnesgrupp som består av mer än 200 olika kemiska föreningar. Alla är extremt giftiga klorkolväten, de förekommer oftast i mycket små mängder. Utsläppen från stålverk och metallindustri är störst. Andra viktiga källor är biltrafik, skogsindustri och avfallsförbränning. 12

17 Bromerade flamskyddsmedel Flamskyddsmedel tillsätts ett material så att det brinner sämre. Tyvärr avger många flamskyddsmedel giftiga gaser när de väl börjat brinna. Bromerade föreningar används främst i kretskort och lättplaster men även i textilier. Stora mängder har importerats i datorer, TV-apparater o.dyl. Problemen med bromföreningar är att de är svårnedbrytbara och att det bildas giftiga ämnen när de brinner som lagras i levande organismer. 2 Bromorganiska föreningar Bromerade organiska ämnen är i princip uppbyggda på samma sätt som klorerade organiska ämnen, men innehåller brom i stället för klor. Hit hör bromerade flamskyddsmedel, som bland annat finns i flamskydds behandlade textilier och i elektroniska apparater. Den totala användningen av bromerade flamskyddsmedel ökade kraftigt under 1980-talet. Klorerade paraffiner Klorparaffiner används huvudsakligen i fogmassor, lim, färg och verkstadsoljor. De används också som flamskyddsmedel och mjukgörare i PVC-plast, vinyltapeter och vissa golvmaterial. Fluorkarboner Fluorkarboner är en grupp ämnen som används inom bland annat textiloch garveriindustrin. De direkta utsläppen bedöms vara små. Kunskaperna om fluorkarbonernas miljöeffekter är i dag mycket liten. Nonylfenol Nonylfenoletoxylater är tensider, som bland annat används i olika rengöringsmedel. De bryts ner till miljöfarliga föreningar i naturen. Organiska fosforföreningar Stabila organiska fosforföreningar används som flamskyddsmedel inom textilindustrin. De bad- och sköljvatten som uppkommer innehåller lösta organiska fosforföreningar. Organiska tennföreningar De huvudsakliga användningsområdena för organiska tennföreningar är träskyddsbehandling, glastillverkning, stabilisatorer vid plasttillverkning samt inom textilindustrin. Kunskaperna om de diffust spridda nedbrytningsprodukterna är bristfälliga. 13

18 2 Ftalater Ftalater används framför allt som mjukgörare i plast och vid papperstillverkning. Användningen i textilindustrin är relativt liten. Ftalater kan transporteras långa sträckor i atmosfären och bryts ned långsamt i naturen. De används framför allt som mjukgörare i PVC-plast men även som lösningsmedel och som doftförstärkare i kosmetika och parfymer. Ett flertal ftalater har så kallade reproduktionstoxiska egenskaper. De ger minskad fertilitet, fosterskador, minskad överlevnad hos avkomman, förändrade hormonnivåer, livmoderskador, prostataskador, missbildade könsorgan på spädbarn, minskad spermaproduktion etc. Människor och djur kan exponeras för flera ftalater samtidigt och eftersom många har liknande egenskaper kan i värsta fall effekterna förstärka varandra. Kreosot Kreosot utvinns ur stenkolstjära och består till största delen av olika aroma tiska kolväten. Kreosot används som aktiv substans i träskyddsmedel. Mineralolja Utsläpp av mineralolja sker från många källor i dagens samhälle. Mineral olja innehåller ofta svårnedbrytbara och giftiga ämnen. Stora olje utsläpp kommer från fordonstvättar, verkstäder, användning av skum dämpningsmedel, spill av hydraulolja och eldningsolja. Strategier Det finns tre olika strategier för att minska belastningen av stabila organiska ämnen. Den första och viktigaste är att minska användningen av de mest miljöfarliga stabila organiska ämnena. Det kan ske i producentledet, genom att utbytesregeln i miljöbalken tillämpas i företagen och vid myndigheternas tillsyn eller i samband med prövning av villkor enligt miljö balken. Utbytesregeln innebär att om det finns ett likvärdigt, mindre miljöfarligt alternativ till ett kemiskt ämne så ska det mindre miljö farliga alternativet användas. Den andra strategin går ut på att minska utsläppen från befintliga källor i till exempel plast-, kemi- och textilindustrin och via avloppsreningsverken. Den tredje strategin går ut på att minska skadeverkningarna av äldre utsläpp genom sanering. 14

19 Flyktiga organiska ämnen Flyktiga organiska ämnen är ett samlingsnamn för många ämnen med olika kemiska egenskaper. Gemensamt är att de huvudsakligen är upp byggda av grundämnena kol och väte och att de förångas relativt snabbt. De brukar förkortas VOC (volatile organic compounds). De förekommer bland annat i lösningsmedel, lacker och bensin. Bilavgaser innehåller tusentals flyktiga organiska ämnen. De uppstår också vid annan förbränning. Vedeldning i villapannor och braskaminer är en stor källa till utsläpp. 2 Aromatiska VOC, som har kolatomerna i ringar, och klorerade VOC (där klor ingår), reagerar lättare än andra VOC med andra ämnen. Därför är de skadligare för hälsa och miljö. Vissa är mycket stabila, till exempel klorfluorkarboner ( freoner ). Exempel på aromatiska VOC är toluen, xylen och styren. Till klorerade VOC räknas bland annat trikloretylen och metylenklorid. Andra vanliga VOC är alkoholer och aldehyder. Ett flertal VOC är cancerframkallande, skadar arvsmassan, ger nervskador eller är allergiframkallande. De bidrar också till bildning av marknära ozon och smog. Metaller Flera metaller, framför allt de så kallade tungmetallerna, kan orsaka skador om de förekommer i för höga halter i naturen. Metallerna bly, kvicksilver och kadmium är mycket giftiga och har ingen biologisk funktion. Även metaller som är livsnödvändiga i små mängder, exempelvis zink, koppar och selen, kan vara giftiga om de förekommer i lättillgänglig form i överskott. Tungmetallerna är inte bara skadliga för människor. I vatten kan flera metaller påverka växtplankton, fisk och andra organismer. I vissa vattenområden har direktutsläppen av metaller varit stora. Utsläppen från verkstadsindustri, ytbehandlingsindustri och annan metallindustri har genom olika åtgärder kunnat minskas kraftigt de senaste decennierna. Det har medfört att andra källor nu står för huvuddelen av direktutsläppen till vatten. Det är bland annat dagvatten, kommunalt avloppsvatten och utsläpp från skogsindustrin. Kadmium och kvicksilver är de två metaller som är de allvarligaste hoten i vår del av landet. Även bly, koppar, krom och zink kan vara problem i vissa vatten- och markområden. Ofta är också höga aluminiumhalter ett problem i försurningsdrabbade områden. 15

20 2 Kadmium och kvicksilver sprids diffust i samhället, i otaliga produkter som till exempel batterier. Därför kommer de att finnas kvar i kretsloppen under lång tid, också sedan alla större punktutsläpp upphört. Kadmium Nettoinflödet av kadmium till Sverige minskade under perioden Sedan 1987 har dock inflödet ökat kraftigt, bland annat på grund av den ökande användningen av inmonterade nickel/kadmiumbatterier i sladdlösa verktyg, mobiltelefoner och andra elektriska apparater. Kadmium används som färgpigment i glasindustrin i röd och gul färg. Kadmium finns också som förorening i konstgödsel. Trots att kadmiumhalten i konstgödsel minskat avsevärt sedan 1970-talet överstiger fortfarande tillförseln till åkermarken via gödselmedel den bortförda mängden. Därför fortsätter kadmiumhalterna i åkerjorden att öka. De direkta utsläppen av kadmium till vatten är små. Bidragen från dagvatten och nedfall är störst. En annan källa är skogsindustrin, vars utsläpp beror på kadmium från vedråvaran. Kadmiumhalten i vetekärnor har nästan fördubblats under 1900-talet. Detta är allvarligt, eftersom kadmium lagras i människans njurar. Höga kadmiumhalter kan bland annat orsaka njurskador. Kvicksilver Utsläppen av kvicksilver till luft och vatten är numera små och halterna genomgående låga. Utlakningen från skogsmark är numera den största källan för kvicksilvertillförsel till våra skogssjöar. 16

21 Växthuseffekten Växthuseffekten uppstår genom att vissa gaser i atmosfären, såsom vattenånga och koldioxid, håller kvar en del av den värme som strålar ut från jordytan. Det är en naturlig process som gör klimatet på jorden varmare och mer stabilt. Utan växthuseffekten skulle jordens medeltemperatur vara minus 18 grader i stället för plus 15 som i dag. 2 När vi släpper ut mer växthusgaser i atmosfären än vad som lagras i jordskorpan, förstärks denna effekt. Detta innebär att jordens medeltemperatur stiger. Följden kan bli att vissa områden drabbas av torka medan andra drabbas av översvämning. I Sverige kan effekterna av växthuseffekten paradoxalt nog bli ett kallare klimat på grund av att Golfströmmen försvagas. Gaser från mänsklig verksamhet som påverkar växthuseffekten är: koldioxid, metan, dikväveoxid och klorfluorkarboner. Koldioxiden bidrar mest. Det är konstaterat att koldioxidhalterna i atmosfären har ökat. Medeltemperaturen på jorden har stigit med omkring en halv grad under det senaste seklet. Energihushållning är viktigt För att koldioxidutsläppen ska kunna begränsas måste vi hushålla bättre med energin. Minskad energiförbrukning bidrar inte bara till att begränsa koldioxidutsläppens globala effekter, utan har också andra positiva miljöeffekter. Minskad energianvändning innebär ofta mindre utsläpp med regional och lokal påverkan. Det innebär i allmänhet också mindre effekter vid utvinning och uttag av olika bränslen och även mindre avfall. Strategi För att nå uppställda mål krävs dels att energiförbrukningen minskar på kort sikt, dels att samhällsplaneringen ändras för att skapa möjligheter till ett energisnålare samhälle. 17

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl

TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5 juni 2007, kl KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för Energi- och miljöteknik Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, den 5

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen?

Växthuseffekt. Vad innebär det? Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? Vad innebär det? Växthuseffekt Vilka ämnen påverkar växthuseffekten? Vilka är källorna till dessa ämnen? 1 Ola Wong UNT 26 sept 2010 Snar framtid? Vad händer just nu? -En kines släpper ut lika mycket koldioxid

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt.

Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. Föreläsningsbilder i Miljöteknik M1 och TD2, 2003 10. Extra föreläsning. Sammanfattning. Översikt. YTTRE MILJÖ luft biosfären mark vatten PÅVERKAN

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd

Kravstandard. Järfälla kommuns Miljödiplomering. Fastställd 20101207 Kravstandard Järfälla kommuns Miljödiplomering Fastställd 2010-12-07 1. ALLMÄNT 3 2. GRUNDLÄGGANDE KRAV 3 3. MILJÖANSVARIG 3 4. MILJÖUTREDNING 3 5. MILJÖPOLICY OCH MILJÖPLAN 4 6. RUTINER OCH/ELLER

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Ekosystemtjänster Vad handlar miljö om? Miljökunskap Överkonsumtion Jorden Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Naturreservat Utfiskning Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck

GREEN TECH. Livsstil. vind vatten. Luftföroreningar. livskvalitet Elektricitet FOSSILA BRÄNSLEN. Kol. kroppens energi. ekologiska fotavtryck energiformer förnyelsebar energi Klimatförändringar energikällor fossila bränslen kroppens energi VÄDER Naturkatastrofer Växthuseffekten Klimatförändringar KLIMAT & ENERGI klimat- och energipolitik beteende

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING

MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING MILJÖMÅL: INGEN ÖVERGÖDNING Lektionsupplägg: Östersjön ett hav i kris Idag anses övergödningen vara Östersjöns mest akuta miljöproblem. Eleverna får undersöka hur en förenklad näringsväv i Östersjön ser

Läs mer

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM

Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Att arbeta med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM Arbetet med Järfälla kommuns MiljöDIPLOM sker i åtta steg. Denna information beskriver övergripande hur arbetet är uppbyggt och hur ni startar det. Trots att

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22

Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 Datum Sida 2010-02-22 1(16) Lokala miljömål för Tibro kommun Antagna av kommunfullmäktige 2010-02-22 2(16) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Strategiskt miljöarbete... 4 Miljöpolitiskt

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Grundläggande miljökunskapsutbildning

Grundläggande miljökunskapsutbildning Grundläggande miljökunskapsutbildning 3 oktober 2013 Per Nordenfalk per.nordenfalk@jarfalla.se, 08-580 287 06 Jessica Lindqvist jessica.lindqvist@jarfalla.se, 08-580 291 36 www.jarfalla.se/miljodiplom

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga.

1. Viktiga egenskaper som potentiella (tänkbara) miljögifter har är att de är: 1) Främmande för ekosystemen. X) Är lättnedbrytbara. 2) Fettlösliga. KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Skolan för kemivetenskap Industriell Ekologi TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D2334 HÖGSKOLEINGENJÖRSUTBILDNINGEN, KI 1 OCH KI 2, 4 POÄNG, DEN 7 JUNI 2006

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing

Miljöbokslut. Foto: Daniel Helsing Miljöbokslut 2015 Foto: Daniel Helsing Innehåll Inledning... 3... 3 Vad innehåller miljöbokslutet?... 3 Miljömålen... 3 Begränsad klimatpåverkan... 4 Frisk luft... 5 Bara naturlig försurning... 6 Giftfri

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

1. Vad är naturkunskap?

1. Vad är naturkunskap? Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg

LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET. Åsa Paletun - Miljöstrateg LANDSTINGET OCH MILJÖARBETET Åsa Paletun - Miljöstrateg ÄR VÅR MILJÖ VÄRD ATT VARA RÄDD OM? Bilder från WWF och eget foto HUSHÅLLNING MED NATURRESURSER Tecknare: Max Gustafsson Vi har den planet vi har

Läs mer

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper

Läs mer

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet?

2. Klimatförändringar hänger ihop med rättvisa och fred i världen. År 2009 samlades FN för ett möte om klimatförhandlingar. Var hölls det mötet? Vuxenfrågor 1. Fairtrade är en produktmärkning som skapar förutsättningar för anställda i utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor. Var odlas de flesta Fairtrade-certifierade bananer

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar Varför prioriterar Sverige fosforavskiljning i markbaserade anläggningar Jane Hjelmqvist Enheten för miljöfarlig verksamhet Miljörättsavdelningen Möjligtvis två frågor... Varför prioriterar vi fosforavskiljning?

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se

MILJÖMÅL: FRISK LUFT. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.se MILJÖMÅL: FRISK LUFT Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat

Läs mer

Lektionsupplägg: Undersök det osynliga

Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Lektionsupplägg: Undersök det osynliga Det kan vara svårt att förstå effekterna av luftföroreningar när de inte fysiskt går att se. Genom ett enkelt experiment synliggör ni för ögat osynliga luftföroreningar

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4

Svanenmärkning av Tryckerier. Utbildningspaket till kriterieversion 4 Svanenmärkning av Tryckerier Utbildningspaket till kriterieversion 4 Varför finns Miljömärkningen Svanen? Samhället är inte hållbart Vår vision är ett hållbart samhälle Vårt syfte är att bidra till arbetet

Läs mer

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö

LOKALA MILJÖMÅL Giftfri miljö Giftfri miljö LOKALT ÖVERGRIPANDE MÅL De kemiska ämnenas påverkan på hälsa och miljö skall vara försumbar inom en generation i Trelleborgs kommun. Tillförsel av miljögifter i avloppsvatten, dagvatten,

Läs mer

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa

UPPDRAG: AVLOPP. Toaletten - slasktratt eller sparbössa UPPDRAG: AVLOPP In till samhället fraktas nyttigheter i form av olika material, mat, bränsle och vatten. Resurserna används och blir avfall av olika slag: fasta sopor, vattensopor och sopor i gasform.

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen?

Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck och diskutera. Lärarinstruktion

Läs mer

Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag

Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Lektionsupplägg: Farliga ämnen i vår vardag Farliga ämnen finns i vår omgivning i textilier, teknikprodukter, livsmedel, kosmetika och rengöringsprodukter. Eleverna får i grupper undersöka olika produktgrupper

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning

Innehållsförteckning. Strategi. Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning version 22 jan 2004 2 Innehållsförteckning Sida Bakgrund 3 Strategi Kommunens övergripande policy 4-6 Planering Konsumtion Transporter Energi Avfall Kemikalier Utbildning Miljöledningssystem för kommunens

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. miljöpolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset miljöpolicy Genom Sahlgrenska Universitetssjukhusets (SU) miljöpolicy visar ledningen sitt engagemang, intentioner och avsikt med SU:s miljöarbete. Vi ska som en del

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Utsortering av leksaker Rutiner och fakta kring farliga kemikalier Om Retoy Retoy erbjuder aktiviteter där barn får leka sig till en bättre värld genom att byta, låna, skapa och ge. Med leksaken som verktyg

Läs mer

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se

Innehåll. Ingenjörsmässig Analys. Ellie Cijvat Inst. för Elektro- och Informationsteknik ellie.cijvat@eit.lth.se Innehåll Ingenjörsmässig Analys Föreläsning 1 Föreläsningarnas upplägg: Miljöhistoria Naturresurser Biologisk mångfald Miljöförstöring Klimat Livscykelanalys (LCA) Elektronikavfall Lagstiftning Elektronik

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE

Plan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet

Läs mer

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Naturliga försurningsprocesser. Försurning. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER 52(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER Ett genomförande av de möjligheter till utveckling som den fördjupade översiktsplanen medger ger olika konsekvenser i samhället. I följande

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Människan, resurserna och miljön

Människan, resurserna och miljön Människan, resurserna och miljön Hålbar utveckling "En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov." http://www.youtube.com/watch?v=b5nitn0chj0&feature=related

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem Fastställda av kommunfullmäktige 2002-12-18/ 111 Sid 1 Innehåll Sid Allmänt om dessa riktlinjer 3 Varför miljöledningssystem?. 3 Miljöledningsnivåer 3 Beskrivning

Läs mer

Med Fokus på miljön.

Med Fokus på miljön. Med Fokus på miljön. Vårt miljöarbete Produktsortiment: - Material - Kvalitet - Miljöinformation - Miljömärkning - Transporter - Returhantering Personal: - Kunskap - Delaktighet - Rutiner - Service Vår

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal

Miljöbokslut 2006. Höörs kommuns gröna nyckeltal Miljöbokslut 26 Miljöbokslutet är en redovisning av miljötillståndet i kommunen. Det är också ett sätt att följa upp kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Tryckerier. Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Tryckerier Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info Tryckerier Varför Svanen? Fem enkla skäl Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet. Det spar inte bara tid och

Läs mer

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker 15 Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial

Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial Svanenmärkning av Hotell, Restauranger och Konferenser (HRK) Fördjupningsmaterial PPT slide 5: fördjupad info HRK Varför Svanen? Fem enkla skäl: Svanen är ett kostnadseffektivt verktyg i miljöarbetet.

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället

B-TEORI. Lektion 1 Trafiken och samhället B-TEORI Lektion 1 Trafiken och samhället Grundläggande regler Uppträd mot andra trafikanter så som Du vill att de ska uppträda mot Dig! bengt hedlund - bräckegymnasiet 2(23) Grundläggande regler En trafikant

Läs mer

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad

Luftföroreningar i tätorter är ett hälsoproblem. De orsakar en ökad Miljömålet Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Sist i kapitlet finns miljömålet i sin helhet med precisering av dess innebörd Ja Nära

Läs mer

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället

Avfallsplan 2015-2020. Vägen mot det hållbara samhället Avfallsplan 2015-2020 Vägen mot det hållbara samhället 1 En strävan efter att vara hållbar Övergripande mål Alla kommer i kontakt med avfall dagligen vare sig det är blöjor, nagellacksflaskor, potatisskal

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer