K3 Risker. Kreditrisker NOTER KONCERNEN

Transkript

1 78 K3 Risker Swedbank definierar risk som en potentiell negativ påverkan på koncernens värde som kan uppstå på grund av pågående interna processer eller framtida interna eller externa händelser. I riskbegreppet ingår dels sannolikheten att en händelse inträffar, dels den påverkan händelsen skulle kunna ha på koncernens resultat, eget kapital eller värde. Styrelsen har antagit en policy för Enterprise Risk Management (ERM) vilken beskriver riskramverket, riskhanteringsprocessen samt roller och ansvar inom riskhanteringen. Swedbank identifierar kontinuerligt de risker som dess verksamhet medför och har utformat en process för hur riskerna ska hanteras. Riskhanteringsprocessen omfattar åtta steg: att förebygga risker, identifiera risker, kvantifiera risker, analysera risker, föreslå åtgärder, kontrollera och övervaka, rapportera risker samt att följa upp hanteringen av risken. Processen spänner över samtliga risk- typer och resulterar även i en beskrivning av Swedbanks riskprofil, som i sin tur ligger till grund för Swedbanks interna kapitalutvärderingsprocess. För att försäkra sig om att Swedbank bibehåller en långsiktigt låg riskprofil har styrelsen fastställt en övergripande riskaptit. I linje med riskaptiten finns individuella toleranslimiter för de risktyper koncernen är exponerad mot. Toleranslimiterna begränsar hur exponering och utveckling i portföljen kan ske. Förutom toleranslimiter har styrelsen också beslutat om ett signalsystem som syftar till att ge tidiga signaler på om förutsättningarna förändras Kapitalutvärderingsprocessen utvärderar behovet av kapital med utgångspunkt i Swedbanks samlade risknivå och beslutade affärsstrategi. Syftet är att säkerställa en effektiv kapitalanvändning och att Swedbank samtidigt även under besvärliga omvärldsförhållanden uppfyller det legala minimikapitalkravet och har fortsatt tillgång till de inhemska och internationella kapitalmarknaderna Risk Kreditrisk Marknadsrisk Likviditetsrisk Operativ risk Försäkringsrisk Övriga risker Kreditrisker Beskrivning Risken för att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk inkluderar även motpartsrisk, koncentrationsrisk och avvecklingsrisk. Risken för att koncernens resultat, eget kapital eller värde minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutakursrisk, aktierisk och råvarurisk samt risker från förändringar i volatiliteter eller korrelationer. Risken för att inte kunna infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt. Risken för förlust till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Risken för en förändring i värde på grund av avvikelse mellan faktiska försäkringskostnader och förväntade försäkringskostnader. Innefattar affärsrisk, pensionsrisk, strategisk risk och ryktesrisk. DEFINITION Med kreditrisk avses risken att en motpart, också kallad kredittagare, inte fullgör sina förpliktelser mot Swedbank, samt risken för att ställda säkerheter inte täcker fordran. Kreditrisk omfattar även motpartsrisk, koncentrationsrisk och avvecklingsrisk. Motpartsrisk är risken för att en motpart i en tradingtransaktion inte fullgör sina finansiella åtaganden mot Swedbank och att de säkerheter som erhållits inte är tillräckliga för att täcka fordran på motparten. Med tradingtransaktion avses här repor, derivat, värdepappersfinansieringstransaktioner och penningmarknadstransaktioner. Koncentrationsrisken utgörs bland annat av stora exponeringar eller koncentration i kreditportföljen till specifika motparter, sektorer eller geografier. Avvecklingsrisk är risken att en motpart inte fullgör sitt åtagande innan Swedbank fullgör sitt i samband med att en transaktion går till förfall (leverans/betalning). Riskhantering En central princip i Swedbanks kreditgivning är att varje affärsenhet i koncernen har det fulla ansvaret för sina kreditrisker, samt att kreditbeslut följer kreditprocessen, fattas i enlighet med relevanta regelverk samt är i linje med Swedbanks affärs- och kreditstrategier. Beroende på krediternas storlek och natur kan beslut om kreditgivning fattas av exempelvis en handläggare med hjälp av systemstöd eller i en kreditkommitté. Affärsenheten har det fulla affärsmässiga ansvaret oavsett vem som fattar slutligt beslut i affären, inklusive ansvaret för den interna kreditkontrollen. Dualitetsprincipen är vägledande vid all kredit- och kreditriskhantering inom koncernen. Principen återspeglas i den oberoende kreditriskorganisationen, i beslutsinstanser och i kreditprocesserna. Respektive affärsenhet svarar för att internkontroll är integrerad i relevanta delar av kreditprocessen. Riskklassificeringssystemet är en central del av kreditprocessen och omfattar arbets- och beslutsprocesser för kreditgivning, kredituppföljning och kvantifiering av kreditrisk. Beviljande av kredit förutsätter att kredittagaren på goda grunder kan förväntas fullgöra sitt åtagande mot koncernen. Som kreditriskreducerande åtgärd eftersträvas också adekvat och betryggande säkerhet. En sund, långsiktigt robust och riskmässigt balanserad kreditgivning förutsätter att kreditaffären sätts i relation till påverkande omvärldsfaktorer. Detta innebär att såväl koncernens som omvärldens kunskap om förväntad lokal, regional och global förändring och utveckling, av betydelse för affären och dess risk, beaktas. Systematisk analys av de enskilda kreditexponeringarna sker genom löpande uppföljning av individuella engagemang. Exponeringar mot företagskunder, finansiella institutioner och stater omprövas dessutom minst årligen. Riskmätning Swedbanks interna riskklassificeringssystem är utgångspunkten för: riskbedömning och kreditbeslut beräkning av riskjusterad avkastning (inklusive RAROC) beräkning av portföljreserveringar övervakning och hantering av kreditrisker (inklusive migrationer) rapportering av kreditrisker till styrelse, VD och koncernledning utveckling av kreditstrategier med påföljande riskhanteringsaktiviteter beräkning av kapitalkrav och kapitalallokering Riskklass prövas och fastställs i samband med kreditbeslut. Den påverkar också kraven på omfattningen av analysen och dokumentationen samt styr på vilket sätt uppföljning av kunden ska ske. Detta gör att krediter med låg risk kan godkännas i en enklare och snabbare kreditprocess. Riskklassificeringen ingår också som en central del i uppföljning av enskilda kreditexponeringar. Swedbank har fått godkänt av Finansinspektionen för att använda Intern riskklassificeringsmetod (IRK-metoden) för att beräkna merparten av kapitalkravet för kreditrisker. IRK-metoden används för huvuddelen av utlåning till allmänheten med undantag för utlåning till stater samt kreditportföljen i Ryssland. För de exponeringar där IRK-metoden inte tillämpas används istället Finansinspektionens schablonmetod. Riskklassificeringens mål är att förutsäga fallissemang inom 12 månader och uttrycks på en skala med 23 klasser där 0 representerar störst risk, 21 representerar lägst risk, samt en klass för fallissemang. Efterföljande tabell beskriver koncernens riskklassificering och hur den relaterar till den teoretiskt beräknade sannolikheten för fallissemang inom 12 månader (PD) samt indikativ rating enligt Standard & Poor s. Av de totala IRK-klassade exponeringarna ligger 78 (77) procent inom riskklasserna 13 21, så kallad investment grade, där risken för fallissemang anses vara låg. Av exponeringarna har 44 (42) procent åsatts riskklass 18 eller högre, som motsvarar A rating från de stora ratinginstituten. Exponeringsandelarna avser finansiell företagsgrupp. Riskklass enligt IRK-metoden Indikativ rating Intern rating PD (%) Standard & Poor s Fallerade Fallerad 100 D Hög risk 0 5 >5,7 C till B Förhöjd risk 6 8 2,0 5,7 B+ Normal risk ,5 2,0 BB- till BB+ Låg risk <0,5 BBB- till AAA För att uppnå en så stor exakthet i den interna ratingen som möjligt har olika modeller för riskklassificering utvecklats. Modellerna är i huvudsak av två slag. Den ena bygger på statistisk metod, vilket förutsätter tillgång till en stor mängd information om motparter samt tillräckligt stor andel av information om motparter som fallerat. I de fall statistiska metoder inte är tillämplig skapas modeller där bedömningskriterierna fastställs genom expertbedömning. Modellerna valideras såväl vid införandet av nya modeller som vid större förändringar samt fortlöpande (minst årligen). Valideringen tar fasta på att säkerställa att respektive modell mäter risk på ett tillfredsställande sätt. Därtill kontrolleras att modellerna fungerar väl i den dagliga kreditverksamheten. Modellerna ger normalt en sannolikhet för fallissemang på ett års sikt.

2 79 Maximal kreditriskexponering fördelad utifrån rating 2013 Låg risk PD <0,5 Normal risk PD 0,5-2,0 Riskklass enligt IRK-metoden Förhöjd risk PD 2,0-5,7 Hög risk PD >5,7 Fallerade PD 100,0 Icke riskklassificerade Schablon metoden Exponerat belopp Totalt belopp Svensk bankrörelse % Stora företag & Institutioner % Baltisk bankrörelse % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk , , , , ,1 Normal risk , , , , ,3 Förhöjd risk , , , , ,0 Hög risk , , ,6 14 0, ,4 Fallerade , , , ,5 Icke riskklassificerade , , , , ,9 Schablonmetoden , , , , ,7 Summa , , , , ,0 Hushåll % Företag % Institut % Stater % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk , , , ,1 Normal risk , , , ,3 Förhöjd risk , , , ,0 Hög risk , ,4 63 0, ,4 Fallerade , ,2 70 0, ,5 Icke riskklassificerade , , ,9 Schablonmetoden , , , , , ,8 Summa , , , , , ,0 Ovanstående tabell avser Finansiell Företagsgrupp Riskklass enligt IRK-metoden Maximal kreditriskexponering fördelad utifrån rating 2012 Låg risk PD <0,5 Normal risk PD 0,5-2,0 Förhöjd risk PD 2,0-5,7 Hög risk PD >5,7 Fallerade PD 100,0 Icke riskklassificerade Schablon metoden Totalt belopp Exponerat belopp Svensk bankverksamhet % Stora företag & Institutioner % Baltisk bankverksamhet % Ryssland & Ukraina % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk , , , , ,7 Normal risk , , , ,5 Förhöjd risk , , , ,4 Hög risk , , , ,7 Fallerade , , , ,7 Icke riskklassificerade , , , , ,1 Schablonmetoden , , , , , ,8 Summa , , , , , ,0 Hushåll % Företag % Institut % Stater % Övriga % Totalt % Exponerat belopp Låg risk , , , ,7 Normal risk , , , ,5 Förhöjd risk , , , ,4 Hög risk , , , ,7 Fallerade , ,3 73 0, ,7 Icke riskklassificerade , , ,1 Schablonmetoden , , , , , ,8 Summa , , , , , ,0 Ovanstående tabell avser Finansiell Företagsgrupp

3 80 Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning 2013 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Stater Kommuner Övriga Utlåning till kreditinstitut Återköpsavtal* Utlåning till allmänheten Riksgäldskontoret Återköpsavtal* Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter Övriga fastigheter Garantier Kontanter Övrigt Blanco Obligationer och andra räntebärande värdepapper Bostadsinstitut Banker Andra finansiella företag Icke finansiella företag Derivat Finansiella tillgångar som innehas för försäljning Övriga finansiella tillgångar Ansvarsförbindelser och åtaganden Garantier Löften Summa % av total * Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. Nettningsvinster och erhållna säkerheter för derivat 2013 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden Nettningsvinster Aktuell nettad kreditexponering Erhållna säkerheter** Netto kreditexponering Netto kreditriskexponering med interna riskpåslag*** ** Säkerheter består till 84,3 procent av kontanta medel, till 15,7 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor s. *** Interna riskpåslag används vid hanteringen av kreditriskexponeringar med avseende på motpartslimiter. Kreditderivat Nominella värden Effekt på säkerheter till följd av en nedgradering av den långsiktiga kreditratingen med 1 enhet, Moody s Effekt på säkerheter till följd av en nedgradering av den långsiktiga kreditratingen med 1 enhet, från Standard & Poor s Kreditderivat används i kundhandel men även för att optimera kreditrisken i handelsportföljer med räntebärande värdepapper.

4 81 Maximal kreditriskexponering, geografisk fördelning 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Stater Kommuner Övriga Utlåning till kreditinstitut Återköpsavtal* Utlåning till allmänheten Riksgäldskontoret Återköpsavtal* Bostadsfastigheter, inkl bostadsrätter Övriga fastigheter Garantier Kontanter Övrigt Blanco Obligationer och andra räntebärande värdepapper Bostadsinstitut Banker Andra finansiella företag Icke finansiella företag Derivat Finansiella tillgångar som innehas för försäljning Övriga finansiella tillgångar Ansvarsförbindelser och åtaganden Garantier Löften Summa % av total * Verkligt värde för erhållna värdepapper i återköpsavtal täcker återköpsavtalens redovisade värden. Nettningsvinster och erhållna säkerheter för derivat 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Totalt Positiva marknadsvärden Nettningsvinster Aktuell nettad kreditexponering Erhållna säkerheter** Netto kreditexponering Netto kreditriskexponering med interna riskpåslag*** ** Säkerheter består till 98,0 procent av kontanta medel, till 1,8 procent obligationer med en kreditrating motsvarande AAA från Standard & Poor s och till 0,2 procent övriga marknadsnoterade obligationer. *** Interna riskpåslag används vid hanteringen av kreditriskexponeringar med avseende på motpartslimiter. GIIPS-exponering, redovisat värde Grekland Irland Italien Portugal Spanien Summa Grekland Irland Italien Portugal Spanien Summa Obligationer varav stater varav hålles till förfall Lån (penningmarknad och certifikat) Lån (kreditfaciliteter) 4 4 Derivat netto* Övrigt** Summa * Derivat till marknadsvärde efter hänsyn till nettnings- och säkerhetsavtal. Derivatens bruttovärden, dvs marknadsvärden plus interna riskpåslag uppgår till: Irland 10 mkr (72), Italien 338 mkr (396) och Spanien 104 mkr (218). Summa 452 mkr (686). ** Inkluderar handelsfinansiering och hypotekslån.

5 82 Utlåning till allmänhet och kreditinstitut, redovisat värde 2013 Lån som individuellt inte bedömts osäkra Lån som individuellt bedömts osäkra Totalt Portföljreserveringar Efter portföljreserveringar Före reserveringar Reserveringar Efter reserveringar Före portföljreserveringar Betalande Förfallna Geografisk fördelning Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Finland USA Övriga Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Sektor/bransch Privatpersoner Hypoteksutlåning, privat Bostadsrättsföreningar Övrigt, privat Företagsutlåning Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Offentliga tjänster och samhällsservice Byggnadsverksamhet Handel Transport Sjötransport och offshore Hotell och restaurang Informations- och kommunikationsverksamhet Finans och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsfastigheter Kommersiella fastigheter Industri och lagerlokaler Övrig fastighetsförvaltning Företagstjänster Övrig företagsutlåning Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Utlåning till kreditinstitut inklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

6 83 Utlåning till allmänhet och kreditinstitut, redovisat värde 2012 Lån som individuellt inte bedömts osäkra Lån som individuellt bedömts osäkra Totalt Före portföljreserveringar Betalande Förfallna Portföljreserveringar Efter portföljreserveringar Före reserveringar Reserveringar Efter reserveringar Geografisk fördelning Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Finland USA Övriga Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Sektor/bransch Privatpersoner Hypoteksutlåning, privat Bostadsrättsföreningar Övrigt, privat Företagsutlåning Jordbruk, skogsbruk och fiske Tillverkningsindustri Offentliga tjänster och samhällsservice Byggnadsverksamhet Handel Transport Sjötransport och offshore Hotell och restaurang Informations- och kommunikationsverksamhet Finans och försäkring Fastighetsförvaltning Bostadsfastigheter Kommersiella fastigheter Industri och lagerlokaler Övrig fastighetsförvaltning Företagstjänster Övrig företagsutlåning Utlåning till allmänheten exklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Utlåning till kreditinstitut inklusive Riksgäldskontoret och återköpsavtal Utlåning till allmänheten och kreditinstitut

7 84 Osäkra, förfallna och omstrukturerade lån 2013 Sverige Estland Lettland Litauen Norge Danmark Totalt Osäkra lån Redovisat värde före reserveringar Reserveringar Redovisat värde efter reserveringar Andel osäkra lån, netto, % 0,13 1,65 3,79 3,06 0,00 0,18 0,35 Andel osäkra lån, brutto, % 0,21 2,41 6,98 4,37 0,03 0,17 0,55 Redovisat värde för osäkra lån som under perioden återfått status normal Förfallna lån som inte är osäkra Värderingskategori, lånefordringar Kapitalfordran med förfallet belopp, dagar dagar mer än 60 dagar Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Kapitalfordran med förfallet belopp, dagar dagar mer än 60 dagar Summa Lån som omstrukturerats under perioden och som inte är osäkra eller förfallna Redovisat värde före omstruktureringen Redovisat värde efter omstruktureringen Osäkra, förfallna och omstrukturerade lån 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark Totalt Osäkra lån Redovisat värde före reserveringar Reserveringar Redovisat värde efter reserveringar Andel osäkra lån, netto, % 0,10 2,72 7,59 4,20 5,26 33,42 0,03 0,33 0,52 Andel osäkra lån, brutto, % 0,20 4,14 13,37 6,67 10,39 69,61 0,13 0,33 1,05 Redovisat värde för osäkra lån som under perioden återfått status normal Förfallna lån som inte är osäkra Värderingskategori, lånefordringar Kapitalfordran med förfallet belopp, dagar dagar mer än 60 dagar Värderingskategori, verkligt värde via resultaträkningen Kapitalfordran med förfallet belopp, dagar dagar mer än 60 dagar Summa Lån som omstrukturerats under perioden och som inte är osäkra eller förfallna Redovisat värde före omstruktureringen Redovisat värde efter omstruktureringen

8 85 Osäkra lån Osäkra lån är sådana för vilka det är sannolikt att betalningarna inte fullföljs enligt kontraktsvillkoren. Ett lån bedöms som osäkert när det dels finns objektiva belägg för att en förlusthändelse inträffat på individuell nivå efter lånets första redovisningstillfälle, dels uppstår en förlust när lånets förväntade framtida kassaflöden skiljer sig från de kontraktsenliga kassaflödena (båda diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta). Förlusthändelser på individuell nivå är exempelvis då låntagaren hamnar i betydande finansiella svårigheter, när det är troligt att låntagaren går i konkurs eller i likvidation, när låntagaren är föremål för finansiell rekonstruktion, kontraktsbrott såsom uteblivna eller försenade ränte- eller amorteringsbetalningar alternativt olika anståndsåtgärder till följd av låntagarens finansiella svårigheter. Exponeringar som är förfallna mer än dagar eller exponeringar för vilka villkoren förändrats på ett betydande sätt till följd av låntagarens finansiella svårigheter betraktas automatiskt som osäkra lån. Ett lån är inte osäkert om det finns säkerheter som med betryggande marginal täcker både kapital, räntor och ersättning för eventuella förseningar. Ovan specificeras reserveringar som gjorts för osäkra lån samt för övriga delar av utlåningen där förlusthändelser inträffat men där individuella lån ännu inte har identifierats. Omstrukturerade lån Omstrukturerade lån avser lån där någon förändring gjorts i kontraktsvillkoren till följd av kundens försämrade återbetalningsförmåga. Syftet med omstruktureringen är att få låntagaren att bli fullt betalande igen eller då detta inte anses möjligt, att maximera återbetalningen för utestående lån. Villkorsändringar inkluderar olika former av betalningsanstånd, nedsättning av ränta under marknadsränta, eftergift av del eller hela lånet eller utfärdande av nya lån för att betala förfallna räntor eller förfallna amorteringar. Villkorsändringar kan vara så betydande att lånet också bedöms som osäkert, vilket är fallet om omstruktureringen medför att det ursprungliga lånets redovisade värde minskar oaktat engångseftergifter. Det omstrukturerade lånets redovisade värde fastställs genom att diskontera framtida förväntade kassaflöden med det ursprungliga lånets effektivränta. Innan ett omstrukturerat lån kan redovisas som ett icke omstrukturerat lån igen ska alla försenade eller uppskjutna betalningar vara fullt betalda, ursprungliga lånevillkor ska ha återupptagits eller så ska nya marknadsmässiga villkor ha satts samt att låntagaren ska ha betalat enligt kontraktet de senaste tre betalningarna eller minst under en sex månaders period. Om låntagaren har bedömts vara osäker ska en ny bedömning göras av relevant beslutsinstans för att låntagaren inte längre ska rapporteras som osäker. Ovan specificeras omstrukturerade lån som inte klassificerats som osäkra eller förfallna. Differensen mellan dessa låns redovisade värde före och efteromstrukturering visar effekten av engångseftergifter. Bortskrivna lån Lån skrivs bort då förlusten anses belopssmässigt slutligen fastställd. Helt bortskrivna lån ingår inte i osäkra lån eller i omstrukturerade lån. Kvarstående lån som delvis skrivits bort ingår även efter bortskrivningen i osäkra lån eller i omstrukturerade lån.förlusten anses vara beloppsmässigt fastställd då konkursförvaltare lämnat redovisning av utdelning i konkurs, då ackordsförslag antagits, då fordringar eftergivits eller då Kronofogdemyndighet eller inkassoföretag med vilken koncernen samarbetar med redovisat att en fysisk person saknar utmätningsbara tillgångar. Bortskrivning av lån medför normalt inte att kraven emot gäldenären efterskänks. Kraven mot gäldenären eller borgensmän drivs som regel vidare genom efterbevakning efter det att bortskrivning skett. Efterbevakning sker inte då juridisk person upphört att existera till följd av konkurs, då ackordsförslag antagits eller då fordringar eftergivits helt. Lån skrivs också bort då osäkra lån avyttras. I samband med bortskrivningen ianspråktas tidigare gjorda reserveringar. Reserveringar lån 2013 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark USA Finland Övrigt Totalt Ingående balans Nya reserveringar Ianspråktagande av tidigare gjorda reserveringar Återvinningar av tidigare gjorde reserveringar Portföljreservering för lån som inte är osäkra Valutakursdifferenser Avvecklade verksamheter Utgående balans Total reserveringsgrad för osäkra lån, % (Inklusive portföljreservering i relation till lån som individuellt klassats som osäkra) Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % Reserveringar lån 2012 Sverige Estland Lettland Litauen Ryssland Ukraina Norge Danmark USA Finland Övrigt Totalt Ingående balans Nya reserveringar Ianspråktagande av tidigare gjorda reserveringar Återvinningar av tidigare gjorde reserveringar Portföljreservering för lån som inte är osäkra Valutakursdifferenser Utgående balans Total reserveringsgrad för osäkra lån, % (Inklusive portföljreservering i relation till lån som individuellt klassats som osäkra) Reserveringsgrad för individuellt identifierade osäkra lån, % Koncentrationsrisk, kundexponering Antal 0 0 Exponeringar > 20 % av kapitalbasen 0 0 Exponeringar mellan 10 % och 20 % av kapitalbasen 0 0 Summa 0 0 Utnyttjande av 800 % limiten, % 0 0 Erhållna säkerheter som kan säljas eller pantsättas även då motparten fullgör kontraktsenliga villkor Utlåning i form av återköpsavtal innebär att koncernen erhåller värdepapper vilka kan säljas eller pantsättas. Värdepapprens verkliga värde täcker återköpsavtalens redovisade värden. Koncernen erhåller även säkerheter i form av värdepapper som kan säljas eller pantsättas för derivat och övriga exponeringar. Verkligt värde för sådana erhållna säkerheter uppgick per årsskiftet till mkr (150). Ingen av dessa erhållna säkerheter hade per årsskiftet sålts eller vidarepantsatts.

9 86 Egendom som övertagits för skydd av fordran samt återtagna leasingobjekt Koncernen övertar egendom i syfte att återvinna så mycket som möjligt av uteblivna kassaflöden från lämnade lån som fallerat och på så sätt minimera kreditförluster. Detta förväntas ske genom aktiv tillgångsförvaltning och andra värdeskapande åtgärder. Avsikten är också att minimera kostnader under innehavstiden av den övertagna egendomen. Fastigheter övertas både i syfte att omgående avyttras eller i syfte att innehas i ett längre perspektiv för att erhålla hyresintäkter och värdestegring. Koncernen har skapat separata enheter som är specialiserade på att hantera den övertagna egendomen, såsom Ektornet. Ektornets fastighetsportfölj är mycket diversifierad både vad gäller typ av fastighet, storlek, teknisk standard, värde och geografisk marknad. Fastigheter som bedöms ha betydande utvecklingspotential hänförs till en kärnportfölj där varje fastighet hanteras separat och förvaltas till den tidpunkt målsättningen med innehavet uppfyllts på bästa sätt. Övriga, individuellt beloppsmässigt obetydliga fastighetsinnehav, avyttras så snart det kan ske med hänsyn till marknaden. Flertalet av fastigheterna förväntas bli avyttrade en och en, men även andra metoder kan bli aktuella. Koncernens innehav av förvaltningsfastigheter, vilka till övervägande del förvärvats för skydd av fordran, redovisas i not K31 Förvaltningsfastigheter. Merparten av övrig övertagen egendom avyttras omgående Intäkter Kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Vinst/förlust vid avyttring Resultat Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter, med hyresintäkter Förvaltningsfastigheter, utan hyresintäkter Aktier och andelar Övrigt Summa Intäkter Kostnader Avskrivningar Nedskrivningar Vinst/förlust vid avyttring Resultat Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter, med hyresintäkter Förvaltningsfastigheter, utan hyresintäkter Aktier och andelar Övrigt Summa

10 Antal Redovisat värde, övertaget under året Redovisat värde Verkligt värde Antal Redovisat värde Verkligt värde Estland Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter Fordon Aktier och andelar Summa Lettland Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter Fordon Övrigt Summa Litauen Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter Fordon Summa USA Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter Aktier och andelar Summa Ukraina Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter Summa Sverige Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter Fordon Aktier och andelar Övrigt Summa Övriga länder Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter Fordon Aktier och andelar Summa Totalt Fastigheter värderade som varulager Förvaltningsfastigheter Fordon Aktier och andelar Övrigt Summa Koncernens förvaltningsfastigheter ägs främst av Ektornet. Förvaltningsfastigheternas verkliga värden har främst fastställts genom kassaflödesanalyser för respektive objekt. Varje fastighet värderas separat. Eftersom det på flera delmarknader sker begränsat med transaktioner av kommersiella fastigheter är det vanskligt att tillämpa direkta ortprismetoder. Värderingarna har baserats på antaganden utifrån tillgänglig marknadsinformation om de transaktioner som har skett samt om hyresmarknaden. Värderingarna har även inkluderat objektsspecifika variabler avseende intäkter, kostnader och investeringsbehov. De verkliga värdena har huvudsakligen fastställts av interna värderare med stor kunskap om de aktuella fastigheterna och den relevanta marknaden. De interna antagandena vid värderingen anses vara så betydande att värderingen hänförs till nivå 3 i hierarkin för verkligt värde. I de fall fastigheterna skrivits ned har det skett till nyttjandevärden. För vissa enstaka fastigheter där försäljning är nära förestående har dock fastigheterna värderats till förväntat försäljningspris. I dessa fall hänförs värderingen till nivå 2 i hierarkin för verkligt värde. Kapitalkrav för kreditrisker Kapitalkravet för kreditrisker i Swedbank (Finansiell företagsgrupp) uppgick per till totalt mkr (31 095). För ytterligare information se not K4 Kapital.

11 88 Likviditetsrisk DEFINITION Med likviditetsrisk avses risken att koncernen inte kan infria betalningsförpliktelser vid respektive förfallotidpunkt utan att kostnaden för att erhålla betalningsmedel ökar avsevärt på grund av höga upplåningskostnader, alternativt ofördelaktiga priser vid avyttring av tillgångar. I linje med koncernens riskaptit har Swedbanks styrelse fastställt limiter för likviditetsrisk. Swedbanks likviditetsportfölj är limiterad utifrån krav på storlek och riktlinjer för dess sammansättning. Därtill har Swedbanks styrelse fastställt krav på minsta outnyttjade utrymme i säkerhetspoolen för emission av säkerställda emissioner (Over Collateralisation, OC ). Limiten syftar till att kunna parera ett prisfall på fastighetsmarknaden. Swedbanks likviditetsrisk är även limiterad i termer av en överlevnadsperiod på koncernnivå. Denna kompletteras av andra limiter vilka istället begränsar det maximalt tillåtna ackumulerade negativa kassaflödet för en viss tidsperiod. Finansierings och likviditetsstrategi Group Treasury har det övergripande ansvaret för hanteringen av Swedbank koncernens likviditetssituation inom det mandat som beslutats av bankens styrelse och koncernchef. Vad avser hantering av likviditetsrisker så är den så kallade överlevnadshorisonten det viktigaste måttet. Det är ett stresstest som mäter hur länge banken kan möta sina kontraktuella kassaflöden utan att ha tillgång till kapitalmarknaden. Finansieringsstrategin är baserad på tillgångarnas struktur. Mer än hälften av utlåningen består av svenska bostadslån som primärt är finansierade med säkerställda obligationer. Swedbank är marknadsledande på inlåning på våra hemmamarknader. Inlåningsvolymer tillsammans med säkerställda obligationer och aktiekapital täcker nästan hela Swedbanks finanseringsbehov. Det innebär att Swedbank har ett begränsat strukturellt behov av icke säkerställd finansiering. Finansieringsstrategin är också nära sammanlänkad till kreditkvaliteten på tillgångarna i balansräkningen. En av Swedbanks fokusområden för att hantera likviditetsrisken är därför att säkerställa att kvaliteten i utlåningen är mycket god. Swedbank strävar efter att matcha såväl volym som löptid avseende all icke säkerställd finansiering. Andelen icke säkerställd finansiering bestäms främst utifrån bankens likviditetsbehov och den buffert som banken vill hålla i säkerhetspoolen för emission av säkerställda obligationer (over-collateralisation) för att klara fluktuationer i huspriser. Likviditetsreserv Swedbanks syfte med att bygga upp och upprätthålla en likviditetsreserv är att minska koncernens likviditetsrisk. När Swedbanks förfall av obligationer är stora måste likviditetsreserven anpassas för att kunna möta förfall i olika typer av stressade situationer på kapitalmarknaderna där till exempel tillgången på finansiering är begränsad eller där marknader är helt eller delvis stängda under en längre period. Det innebär också att när Swedbanks förfall är mindre så kan även likviditetsreserven minskas eftersom refinansieringsbehovet, och därmed också likviditetsrisken, minskar. Swedbanks styrelse har beslutat om en lägsta nivå för Group Treasurys likviditetsportfölj. Portföljen måste överstiga en viss volym och investeringar ska vara gjorda i likvida och pantsättningsbara tillgångar (ska inte förväxlas med likviditetsreserven, som i tillägg till likvditetsportföljen även inkluderar tillgångar som placerats hos centralbanker och i den så kallade overnightmarknaden). Likviditetsreserv * I enlighet med mall definierad av den Svenska Bankföreningen Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Inlåning i andra banker tillgänglig overnight 397 Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller statliga enheter Säkerställda obligationer Emitterade av andra institutioner Värdepapper emitterade av finansiella företag (exkl. säkerställda obligationer) Summa * 90% (96) av de värdepapper som ingår i likviditetsreserven per 31 december 2013 innehar AAA rating. Ytterligare likvida tillgångar inom gruppen ** Värdepapper emitterade eller garanterade av stater, centralbanker eller multinationella utvecklingsbanker Värdepapper emitterade eller garanterade av kommuner eller statliga enheter 265 Säkerställda obligationer Emitterade av andra institutioner Egenemitterade Värdepapper emitterade av icke finansiella företag Värdepapper emitterade av finansiella företag (exkl. säkerställda obligationer) Summa ** 82% (80) av de ytterligare likvida tillgångarna uppfyller kraven enligt Svenska Bankföreningens mall förutom att dessa hålls utanför Treasury.

12 89 Löptidsöversikt I löptidsöversikten fördelas odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden utifrån återstående löptid till avtalad förfallotidpunkt. För utlåning till allmänheten fördelas lån med amortering utifrån amorteringsplan. Skulder, där återbetalningstidpunkten kan bero på olika optionaliteter, har fördelats utifrån den tidigaste tidpunkten då återbetalningen kan bli aktuell. Skillnad mellan nominellt belopp och redovisat värde, diskonteringseffekten, redovisas i kolumnen Utan löptid/diskonteringseffekt. I denna kolumn redovisas även poster utan avtalad förfallotidpunkt och där förväntad realisationstidpunkt inte fastställts. Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Utan löptid/ Återstående löptid 2013 Betalbar på anfordran < 3 mån 3 mån 1 år 1 5 år 5 10 år > 10 år diskonteringseffekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken Aktier och andelar Derivat Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken Derivat Övriga skulder Efterställda skulder Eget kapital Summa Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla. Odiskonterade kontraktsenliga kassaflöden Utan löptid/ Återstående löptid 2012 Betalbar på anfordran < 3 mån 3 mån 1 år 1 5 år 5 10 år > 10 år diskonteringseffekt Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Finansiella tillgångar där kunder bär placeringsrisken Aktier och andelar Derivat Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Finansiella skulder där kunder bär placeringsrisken Derivat Övriga skulder Efterställda skulder Eget kapital Summa Merparten av inlåning från allmänheten är avtalsmässigt betalbar på anfordran. Trots avtalsmässiga villkor är inlåningen i praktiken en långsiktig och stabil finansieringskälla.

13 90 Riskmätning Vid sidan av treasuryfunktionens övergripande ansvar, ska koncernens riskkontroll identifiera alla relevanta aspekter kring likviditetsrisk, samt mäta, kontrollera och rapportera likviditetsriskerna på daglig basis. Förutom de analyser som görs på gruppnivå genomförs även analyser i enskilda valutor. Vidare har Swedbank metoder och system för att säkerställa att Swedbank kan infria sina betalningsförpliktelser och åtaganden varje dag, såväl under normala som under stressade förhållanden. Swedbanks hantering av betalningsflöden under dagen innebär bland annat att förestående betalningsåtaganden bevakas och följs upp så att dessa betalas punktligt liksom att eventuella finansieringsbehov identifieras. Beräkningen av Swedbanks likviditetsrisk baserar sig på koncernens framtida kontrakterade nettokassaflöden vilka ackumuleras över tiden och genererar en överlevnadshorisont. Kassaflöden från likvida tillgångar modelleras utifrån konservativa antaganden om när dessa tidigast kan realiseras. Utöver överlevnadshorisonten analyseras Swedbanks likviditetsrisk utifrån effekten av icke-kontrakterade flöden genom simulering och olika stresstester. Analyserna av koncernens framtida likviditetsflöden ger viktig information för likviditetsriskhanteringen, inte minst vad gäller planeringen av koncernens framtida likviditetsbehov. Därutöver mäts koncernens likviditetsrisker med ett antal olika riskmått såsom likviditetstäckningsgrad ( LCR ) och nettofinansieringskvot ( NSFR ). LCR syftar till att säkerställa att Swedbanks likviditetsreserv är tillräckligt stor för att möta kortfristiga utflöden i stressade situationer. Från den 1a januari 2013 gäller i Sverige en reglering (FFFS 2012:6), vilket kravställer en miniminivå om 100 %, såväl totalt som i USD och EUR isolerat. Utöver den svenska regleringen rapporterar Swedbank LCR enligt kommande Basel regelverk. NSFR, som förväntas införas 2018, mäter matchningen mellan löptider längre än ett år för tillgångar och skulder i Swedbanks balansräkning och syftar till att säkerställa att långfristig utlåning som i praktiken ej kan omsättas, till en betryggande grad är finansierad med långfristig upplåning. Som ett komplement till de regelverksrelaterade riskmåtten redovisar Swedbank även likvida tillgångar i relation till förfallande upplåning för de kommande 3, 6 och 12 månaderna. En siffra över 100 % indikerar att volymen likvida tillgångar överstiger den förfallande upplåningen. Relevanta siffror framgår av tabellen nedan, där även LCR utifrån FFFS 2012:6, nedbruten i dess huvudkomponenter utifrån Riksbankens rekommendationer om ökad transparens, framgår. För att på ett tidigt stadium identifiera och kunna agera på ökade likviditetsrisker följer Swedbank ett antal olika framåtblickande riskindikatorer, t.ex. volatiliteter i utvalda marknadspriser och prisskillnader mellan olika finansiella instrument m.m. Indikatorerna ger signaler om stigande stress på de finansiella marknaderna och därmed ökade likviditetsrisker. Swedbank har utarbetat särskilda kontinuitetsplaner för att hantera de effekter som uppstår i händelse av allvarliga störningar på marknaden. Planer finns framtagna på såväl koncernövergripande nivå som på lokal nivå i de länder där Swedbank är verksam. Stresstester Stresstester genomförs regelbundet i syfte att öka beredskapen om störningar skulle uppstå på marknaden. Dessa beaktar såväl bankspecifika störningar som marknadsövergripande. Analyserna inbegriper även de kombinerade effekter som uppstår om samtliga störningar inträffar samtidigt. Scenarierna bygger på att ett antal riskfaktorer som bygger upp likviditetskurvan stressas till osannolika, men inte otänkbara nivåer. Exempel på detta är stora uttag från inlåningskonton, högt utnyttjande av kreditfaciliteter samt krav på ökade volymer av ställda säkerheter för olika ändamål. Därtill antas att Swedbanks likviditetsreserv faller i värde liksom att de fastigheter som utgör säkerheter för de bolån som ingår i hypoteksrörelsen faller kraftigt i värde. Den sistnämnda riskfaktorn påverkar Swedbanks möjligheter att emittera säkerställda obligationer, vilket är av strategisk betydelse för Swedbanks finansiering. Slutligen antas att tillgång till kapitalmarknaden dras undan, men att Swedbanks likvida tillgångar fortfarande kan generera likviditet. Tabellen nedan är en ögonblicksbild av hur den så kallade säkerhetspoolen såg ut per 31 december 2013 ( Oförändrat ) och åskådliggör effekterna på Swedbank Hypoteks OC, givet olika grader av prisfall på bolånen i säkerhetspoolen som skulle kunna inträffa under en tidsperiod. Ju större prisfall desto mer begränsade är möjligheterna att emittera. Swedbanks styrelse har emellertid fastställt en lägsta OC-nivå vilken aldrig får underskridas, oaktat kreditvärderingsinstitutens egna krav på OC-nivå. Bankens mål är att klara ett kraftigt och omedelbart husprisfall och ändå klara de krav som ställs av styrelse och kreditvärderingsinstitut. Säkerhetspoolens känslighet för prisfall på fastigheter 31december 2013 Husprisförändring Oförändrat 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Totala tillgångar i säkerhetspool, mdkr 737,2 730,5 718,7 701,7 681,0 657,2 630,7 601,5 569,8 535,6 499,0 Totalt utgivna säkerställda obligationer, mdkr 512,1 512,1 512,1 512,1 512,1 512,1 512,1 512,1 512,1 512,1 512,1 Övervärde i säkerhetspoolen ( OC ), % 44,0% 42,6% 40,3% 37,0% 33,0% 28,3% 23,2% 17,5% 11,3% 4,6% -2,6% LCR, nytt regelverk FFFS 2012:6 fr.o.m Dec 31 Dec % LCR, totalt LCR, EUR LCR, USD LCR, SEK* 45 *För LCR i SEK finns det inte ett explicit regelverkskrav att uppfylla 100%, som är fallet för LCR total samt för USD och EUR Nedbrytning av komponenterna i LCR, FFFS 2012:6, Totalt 31 Dec 31 Dec mdkr Likvida tillgångar nivå Likvida tillgångar nivå Likviditetsreserv* Kundinlåning Marknadsupplåning Övriga kassautflöden Kassautflöden Inflöde från förfallande utlåning till icke-finansiella kunder 9 12 Övriga kassainflöden Kassainflöden (LCR = Likvida tillgångar / (totalt utflöde - totalt inflöde) LCR, Basel kommitténs rekommendation BCBS238 per Dec 31 Dec % LCR, totalt Nyckeltal, likviditet och upplåning 31 Dec 31 Dec % NSFR, totalt** Tillgänglig stabil upplåning (ASF), mdkr Erforderlig stabil upplåning (RSF), mdkr Likvida tillgångar i relation till förfallande upplåning kommande 3, 6 och 12 månader*** Likviditetsreserv 3 mån Likviditetsreserv 6 mån Likviditetsreserv 12 mån Likviditetsreserv + övriga likvida tillgångar 3 mån Likviditetsreserv + övriga likvida tillgångar 6 mån Likviditetsreserv + övriga likvida tillgångar 12 mån * Likviditetsreserv enligt FFFS 2012:6 definition. ** NSFR: beräknad i enlighet med Swedbanks tolkning av föreslaget regelverk. *** Likviditetsreserv enligt Svenska bankföreningens definition. Övriga likvida tillgångar: pantsättningsbara tillgångar, ej inkluderade i likviditetsreserven. Förfallande upplåning: förfallande lång- och kortfristig upplåning från kapitalmarknaderna samt nettoupplåning från kreditinstitut.

14 91 Emission av värdepapper Under 2013 emitterade Swedbank totalt 103 mdkr i långfristiga skuldinstrument. Swedbank har fortsatt att vara aktiv i flera kapitalmarknader för att diversifiera sin upplåning. Merparten av emissionerna var säkerställda obligationer, men också i form av icke säkerställda obligationer där också ett nytt upplåningsprogram introducerades och som vänder sig främst mot amerikanska investerare (under regel 144a i den amerikanska värdepapperslagen). Emission av värdepapper Omsättning under året Certifikat Ingående balans Emitterat Återköpt Återbetalat Marknadsvärdeförändring Valutakursförändring Utgående balans Säkerställda obligationslån Ingående balans Emitterat Återköpt Återbetalat Marknadsvärdeförändring Utgående balans Statligt garanterade obligationslån Ingående balans Återköpt Återbetalat Marknadsvärdeförändring Valutakursförändring Utgående balans Omsättning under året Övriga räntebärande obligationslån Ingående balans Emitterat Återköpt Återbetalat Marknadsvärdeförändring Valutakursförändring Utgående balans Strukturerade produkter Ingående balans Emitterat Återbetalat Marknadsvärdeförändring Valutakursförändring 2 1 Utgående balans Summa emitterade värdepapper

15 92 Fördelning av typ av skulder (rad) och intecknade tillgångar (kolumn), mkr Centralbanker och överstatliga myndigheters skuldinstrument 2013 Statliga skuldinstrument Säkerställda obligationer Värdepapperiserade tillgångar Hypotekslån Kontanter Totalt Intradags clearing Återköpsavtal 1) Derivat 2) Säkerställda obligationer 3) Övrigt 4) Summa Finansiella tillgångar pantsatta för försäkringstagare Skuldinstrument emitterade av kreditinstitut Värdepapper emitterade av företag och övriga Ytterligare tillgångar som är möjliga att inteckna, mkr Centralbanker och överstatliga myndigheters skuldinstrument 2013 Statliga skuldinstrument Säkerställda obligationer Värdepapperiserade tillgångar Hypotekslån Kontanter Totalt Värdepapper 5, 6) Säkerhetspool (övervärden) 7) Tillgångar som kan ingå i säkerhetspoolen 8) Summa Skuldinstrument emitterade av kreditinstitut Värdepapper emitterade av företag och övriga Fördelning av typ av skulder (rad) och intecknade tillgångar (kolumn), mkr Centralbanker och överstatliga myndigheters skuldinstrument 2012 Statliga skuldinstrument Säkerställda obligationer Värdepapperiserade tillgångar Hypotekslån Kontanter Totalt Intradags clearing Återköpsavtal 1) Derivat 2) Säkerställda obligationer 3) Övrigt 4) Summa Finansiella tillgångar pantsatta för försäkringstagare Skuldinstrument emitterade av kreditinstitut Värdepapper emitterade av företag och övriga Ytterligare tillgångar som är möjliga att inteckna, mkr Centralbanker och överstatliga myndigheters skuldinstrument 2012 Statliga skuldinstrument Säkerställda obligationer Värdepapperiserade tillgångar Hypotekslån Kontanter Totalt Värdepapper 5, 6) Säkerhetspool (övervärden) 7) Tillgångar som kan ingå i säkerhetspoolen 8) Summa Skuldinstrument emitterade av kreditinstitut Värdepapper emitterade av företag och övriga 1) Värdepapper med återköpsavtal på balansräkningen. 2) Säkerheter enligt CSA avtal, brutto (3-års period, mkr, Max: (21 572), Min: (10 945) Genomsnitt: (13 644)). 3) Varav upplupen ränta på tillgångar i säkerhetspoolen uppgår till mkr (2 330). 4) Säkerheter pantsatta för värdepapperslån och annan börshandel. 5) Omvända återköpsavtal är inkluderade. 6) Alla typer av värdepapper, inkl värdepapper ej pantsatta hos centralbanker, varav 78 % har kreditbetyg AAA (82), 2 % har kreditbetyg under A- (2) och 7 % har inget kreditbetyg (8). 7) Varav upplupen ränta på tillgångar i säkerhetspoolen uppgår till 932 mkr (831). 8) Värdepapper erhållna som säkerhet i exemplevis omvända återköpsavtal, vilka antingen har (intecknad) eller inte har (inte intecknad) använts som säkerhet av Swedbank. Kapitalkrav för likviditetsrisk I dag åläggs inte banker och finansiella institut något kapitalkrav för likviditetsrisk. Däremot kan störningar i likviditeten uppstå på grund av obalans mellan risk och kapital. Den interna kapitalutvärderingsprocessen syftar till att förebygga denna typ av obalanser.

16 93 Marknadsrisk DEFINITION Med marknadsrisk avses risken för att koncernens resultat, eget kapital eller värde minskar på grund av förändringar i riskfaktorer på finansiella marknader. Marknadsrisk inkluderar ränterisk, valutarisk. aktiekursrisk och råvarurisk samt risker från förändringar i volatiliteter och korrelationer. Riskhantering Koncernens totala risktagande styrs genom styrelsens beslut om riskaptiter som begränsar det finansiella risktagandets art och storlek. Enbart så kallade risktagande enheter, det vill säga enheter som erhållit ett riskmandat från VD, är tillåtna att ta marknadsrisker. För att övervaka de av VD allokerade limiterna har koncernens riskchef satt så kallade eskaleringslimiter samt olika typer av indikatorer som, när dessa når vissa nivåer, visar på förhöjd risk i den för indikatorn avsedda verksamheten. Utöver riskchefens satta limiter och valda indikatorer finns även lokala affärsområdeslimiter som även dessa utgör viktiga verktyg i de risktaganden enheternas dagliga aktiviteter. Koncernens avdelning för marknadsriskanalys arbetar på daglig basis med att mäta, övervaka samt rapportera marknadsriskerna inom Swedbank. Merparten av koncernens marknadsrisker är av strukturell eller strategisk natur och hanteras i huvudsak av Group Treasury. Strukturella ränterisker är en naturlig del av en bankverksamhet som hanterar in-och utlåning. Ränterisk uppstår i huvudsak då det är skillnad i löptid mellan koncernens tillgångar och skulder och hanteras genom att koncernens treasuryavdelning, inom givna mandat, i stor utsträckning matchar dessa löptider, antingen direkt, eller via användandet av olika derivat till exempel ränteswappar. Strategiska valutarisker uppstår oftast genom risker kopplade till innehaven i de utländska verksamheterna samt då in-och utlåning sker i olika valutor. Riskerna hanteras, inom givna mandat, genom bland annat användandet av terminskontrakt. Riskmätning Swedbank använder sig av en mängd olika riskmått, både statistiska och icke-statistiska med syftet att vägleda koncernens risktagande enheter samt för att uppnå en stark regelefterlevnad. Statistiska mått som till exempel Value-at-Risk (VaR) och Stressad Value-at-Risk (SVaR) är väsentliga verktyg i Swedbanks riskhanteringsprocess och används bland annat för att beräkna koncernens kapitalkrav. VaR innebär att man utifrån en modell, i vilken man tar det senaste årets rörelse i olika marknadsriskfaktorer (t.ex. marknadsräntor och aktiekurser), beräknar en sannolikhetsfördelning för värdeförändringen i Swedbanks portföljer. Beräkningen görs utifrån det hypotetiska antagandet att portföljerna får ligga orörda över en viss tidshorisont. Koncernen använder en VaR-modell med ett konfidensintervall på 99 procent och en tidshorisont på en handelsdag. Statistiskt innebär detta att förlusten för en portfölj kommer att överstiga VaR-beloppet en dag utav 100. VaR är ett användbart verktyg, inte bara då man vill bedöma risknivån för ett enskilt värdepapper eller tillgångsslag, utan främst för att man med detta mått kan jämföra nivåer mellan olika riskfaktorer. Då VaR är en modell som bygger på ett antal antaganden, utvärderar Swedbank dagligen VaR-modellens tillförlitlighet med olika typer av utfallstest, så kallad backtesting. Ordinarie VaR och Stressad VaR (SVaR) skiljer sig något åt, då man i den stressade modellen applicerar marknadsdata från en ettårsperiod av märkbar stress. Den av Swedbank valda ettårsperioden täcker våren 2008 och ett år framåt. Icke-statistiska mått, till exempel känslighetsanalyser, är viktiga komplement till VaR och SVaR då dessa mått, i vissa fall, ger en vidare förståelse för de marknadsriskfaktorer man avser att mäta. Utöver VaR och olika typer av känslighetsanalyser, utför Swedbank även en omfattande mängd stresstester. Dessa stresstester kan delas in i tre grupper; historiska, framåtblickande samt metod-och modellstress scenarier. Syftet med dessa stresstester, och de scenarier som ligger till grund för testerna, är att ytterligare kunna identifiera signifikanta rörelser i riskfaktorer eller förluster som skulle kunna uppstå till följd av exceptionella marknadsstörningar. Riskexponering Swedbanks marknadsrisker uppstår i huvudsak inom tradingverksamheten vilken sker inom affärsområdet Stora företag & Institutioner (LC & I) eller inom koncernens bankverksamhet som hanteras av koncernens treasuryavdelning. Value-at-Risk (VaR) Trots en fördjupad skuldkris, både i Europa och i USA, sjönk under året volatiliteten på de finansiella marknaderna, vilket bidrog till att VaR för koncernen minskade inom samtliga tillgångsslag. Koncernens totala VaR inkluderar inte strategiska valutakursrisker, detta eftersom ett VaR-mått baserat på en handelsdag inte är relevant att applicera på positioner som koncernen avser att hålla under längre tidsperioder. Jan-dec 2013 (2012) mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Ränterisk 99 (141) 49 (69) 75 (102) Valutakursrisk 17 (14) 2 (3) 8 (6) 10 5 Aktiekursrisk 9 (14) 1 (3) 3 (7) 3 4 Diversifiering 12 ( 19) Total 101 (131) 58 (66) 74 (96) 66 66

17 94 Ränterisk Ränterisk Med ränterisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar, skulder samt ränterelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av räntenivån eller andra relevanta riskfaktorer. Merparten av koncernens ränterisker är strukturella och uppstår inom koncernens bankverksamhet där räntebindningstiderna för tillgångar och skulder, inklusive derivat, inte alltid sammanfaller. Ränterisken i bundna tillgångar, i huvudsak kundlån, står för den största delen av denna ränterisk och hedgas antingen genom att de finansieras med räntebunden upplåning, eller genom att koncernen ingår olika typer av swapavtal. Ränterisk uppstår också inom tradingverksamheten genom kundrelaterade aktiviteter. En höjning av samtliga marknadsräntor med en procentenhet (inklusive realräntor) skulle per den 31 december 2013 ha påverkat värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, med 75 mkr (-117). I denna beräkning ingår delar av bankens inlåning som åsatts en duration på mellan två och tre år. Påverkan på positioner i svenska kronor skulle ha uppgått till 250 mkr (-267) medan positioner i utländsk valuta skulle ha påverkats med -175 mkr (150). Koncernens nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde, per den 31 december 2013, skulle ha påverkats med -608mkr ( 52), där de stora bidragen kommer från koncernens likviditetsportfölj och tradingverksamheten inom affärsområdet Stora företag & Institutioner. Räntenettokänslighet För att ytterligare fånga strukturella ränterisker som uppstår i koncernen mäts också på regelbunden basis till exempel koncernens räntenettokänslighet. Räntenettokänsligheten påverkas av de strukturella riskerna inom Swedbanks inlåningsverksamhet där olika produkter är olika känsliga för förändringar i marknadsräntor. Hur stor effekten av en ränteförändring blir beror dels på hur lång den återstående räntebindningstiden är för koncernens räntebundna tillgångar, skulder och derivat, dels på i vilken utsträckning koncernen förmår anpassa räntorna på in- och utlåning med rörlig ränta. För redovisning av räntenettorisken (mätt som känsligheten för en varaktig förändring av samtliga räntor med en procentenhet) hänvisas till not K56. Kreditspreadrisk Med kreditspreadrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder inklusive derivat kan variera på grund av förändringar i det företagsspecifika räntepåslaget (kreditspreaden). Koncernens kreditspreadrisker är koncentrerade till kundrelaterade aktiviteter och andra typer av mandat (hanteras av tradingverksamheten) samt till likviditetsportföljen där innehavet består av räntebärande tillgångar. En höjning av samtliga företagsspecifika spreadar med en hundradels procentenhet (1 bp) skulle den 31 december 2013 ha medfört en minskning av värdet av koncernens räntebärande tillgångar, inklusive derivat, med 18 mkr (13). Värdeförändring om räntan stiger med en procentenhet Inverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, (mkr) om marknadsräntorna höjs med en procentenhet < 3 mån 3 6 mån 6 12 mån 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 5 år 5 10 år > 10 år Totalt Svenska kronor Utländsk valuta Summa I ovanstående tabell har delar av inlåning från allmänheten som är betalbar på anfordran åsatts en räntebindning på mellan 2 och 3 år. varav positioner som marknadsvärderas 2013 < 3 mån 3 6 mån 6 12 mån 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 5 år 5 10 år > 10 år Totalt Svenska kronor Utländsk valuta Summa Inverkan på nettovärdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, (mkr) om marknadsräntorna höjs med en procentenhet < 3 mån 3 6 mån 6 12 mån 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 5 år 5 10 år > 10 år Totalt Svenska kronor Utländsk valuta Summa I ovanstående tabell har delar av inlåning från allmänheten som är betalbar på anfordran åsatts en räntebindning på mellan 2 och 3 år. varav positioner som marknadsvärderas 2012 < 3 mån 3 6 mån 6 12 mån 1 2 år 2 3 år 3 4 år 4 5 år 5 10 år > 10 år Totalt Svenska kronor Utländsk valuta Summa

18 95 Valutakursrisk Valutakursrisk Med valutakursrisk avses risken för att värdet av koncernens tillgångar och skulder, inklusive derivat, kan variera på grund av förändringar i valutakurser eller andra relevanta riskfaktorer. Den övervägande delen av Swedbanks valutakursrisker är av strategisk och strukturell natur. Den strategiska valutakursrisken uppstår i huvudsak i samband med investeringar i de utländska verksamheterna. Dessa exponeringar är valutasäkrade, med undantag för goodwill och andra immateriella tillgångar. Den strategiska valutakursrisken uppstår i huvudsak genom koncernens verksamheter belägna i Lettland och Litauen, där en stor del av utlåningen i dessa länder sker i euro medan inlåningen sker i de lokala valutorna (lettiska lat och litauiska litas). De valutakursrisker som uppstår i andra delar av koncernen, till exempel inom tradingen, är låga jämfört med riskerna i dessa utländska verksamheter. Valutakursrisker som uppstår i bankverksamheten eller som är av strategisk karaktär hanteras av koncernens treasuryavdelning genom att det samlade värdet av tillgångar och skulder, inklusive derivat, i en och samma valuta begränsas till önskad nivå genom användande av derivat, såsom valutaswappar och valutaterminer. Per 31 december 2013 hade koncernen en kort strategisk och strukturell position i litauiska litas på 10 mdrkr. Koncernledningen och Swedbanks treasuryavdelning har fattat ett strategiskt beslut att bibehålla en viss nivå på denna position med syftet att eliminera devalveringsrisken av denna valuta. Den litauiska litan är för närvarande knuten till euron i väntan på att landet kan komma att ingå i eurosammarbetet. Detta kommer att ske tidigast 1 januari Swedbanks exponering i lettiska lats övergick till euro 1 januari Lettland trädde då in som medlem i den europeiska monetära unionen. Koncernens exponering för resultatpåverkande valutakursrisker, det vill säga exklusive exponeringar relaterade till investeringar i utlandsverksamhet och därtill hörande säkringar, är begränsad. En kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om +5 procent skulle vid årets utgång innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat på 6 mkr (126). Vidare gäller att en kursrörelse av utländska valutor gentemot den svenska kronan om -5 procent vid årets utgång skulle innebära en direkt effekt på koncernens redovisade resultat om 117 mkr (33). En kursrörelse för den svenska kronan gentemot utländska valutor om +/ 5 procent avseende nettoinvesteringar i utlandsverksamheter samt relaterade säkringar innebär en direkt effekt i övrigt totalresultat på +/- 863 mkr efter skatt (859). Valutafördelning 2013 SEK EUR USD GBP LVL LTL RUB NOK Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Tillgångar som innehas för försäljning Övriga ej valutafördelade tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper och efterställda skulder Skulder hänförliga till tillgångar som innehas för försäljning Övriga ej valutafördelade skulder Eget kapital Summa Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat Nettopositioner i valuta Nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på mkr (33 091) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens. Valutafördelning 2012 SEK EUR USD GBP LVL LTL RUB UAH Övriga Totalt Tillgångar Kassa och tillgodohavande hos centralbanker Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Övriga ej valutafördelade tillgångar Summa Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper och efterställda skulder Övriga ej valutafördelade skulder Eget kapital Summa Övriga tillgångar och skulder inklusive positioner i derivat Nettopositioner i valuta Nettoupplåning i utländsk valuta motsvarande ett verkligt värde på mkr (21 037) används som säkringsinstrument vid säkring av nettoinvestering i utlandsverksamheter. Ovanstående nettoposition i valuta avser huvudsakligen delar av nettoinvesteringar i utlandsverksamhet som inte valutasäkrats. Kursförändringar på denna position redovisas direkt i eget kapital som omräkningsdifferens.

19 96 Aktiekursrisk Aktiekursrisk Med aktiekursrisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av aktier och aktierelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av aktiekurser eller andra relevanta riskfaktorer. Aktiekursrisker uppstår inom tradingverksamheten, till följd av innehav i aktier och aktierelaterade derivat. Swedbanks aktiehandel syftar i huvudsak till att skapa likviditet till koncernens kunder. Inom koncernen mäts och begränsas aktiekursrisk bland annat med avseende på sämsta utfall i 80 olika scenarier där aktiekurser och den implicita volatiliteten förändras. I scenarierna förändras aktiekurserna maximalt med +/ 20 procent och den implicita volatiliteten maximalt med +/ 30 procent. Utfallen för de olika kombinationerna bildar en riskmatris för aktiekursrisken och det värsta utfallet är limiterat. Vid årets utgång skulle det sämsta utfallet i rimliga scenarier innebära en värdeförändring på tradingverksamhetens positioner med -64 mkr ( 52). Råvarurisk Med råvarurisk avses risken för att värdet av koncernens innehav av råvarurelaterade derivat påverkas negativt vid en förändring av tillgångspriser. Exponering mot råvarurisker uppstår i koncernen endast i undantagsfall och då som del i kundrelaterade produkter. Alla positioner med råvaruexponering ska alltid säkras med annan part sådant att ingen öppen exponering kvarstår. Per den 31 december 2013 hade Swedbank ingen öppen råvaruexponering. Tradingverksamhet Marknadsrisker tradingverksamhet Tradingverksamheten bedrivs inom Swedbanks affärsområde Stora företag & Institutioner (LC & I) och syftar i första hand till att tillgodose kundernas behov av att göra transaktioner på den finansiella marknaden. Positionstagande sker endast i begränsad omfattning och risknivån (mätt i termer av VaR) i verksamheten är låg. I december 2013 erhöll Swedbank tillstånd av Finansinspektionen att uppdatera sin VaR-modell för att beräkna kapitalkrav. Den uppdaterade modellen innehåller ett antal nya riskfaktorer, bland annat inflationsrisk och utökade volatilitetsytor för aktier. Jan-dec 2013 (2012) mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Value-at-Risk 24 (30) 8 (9) 14 (16) Stressat Value-at-Risk 61 (69) 20 (14) 35 (32) Jan-dec 2013 (2012) mkr Max Min Medel 31 dec 31 dec Kreditspreadrisk 18 (n/a) 1 (n/a) 10 (n/a) 10 n/a Aktiekursrisk 9 (14) 1 (3) 4 (7) 3 4 Valutakursrisk 16 (15) 4 (2) 9 (6) 10 7 Ränterisk 25 (29) 8 (9) 14 (17) Diversifiering 17 ( 14) Total 31 (29) 10 (9) 19 (15) * Data i tabellen är framtaget genom användandet av den VaR-modell som koncernen använder sig av för intern riskhantering och skiljer sig därför från de värden genererade vid användandet av VaR-modellen för kapitalkravsberäkningar års data inkluderar specifik ränterisk, vilket inte var inkluderad * Siffror för 2013 är framtagna genom den nya VaR- modellen för kapitalkravsberäkning, medan data för 2012 är genererad genom användandet av föregående riskmätningsmodell. Kapitalkrav för marknadsrisker Kapitalkravet för marknadsrisker i Swedbank uppgår till totalt mkr (1 724) och presenteras nedbrutet på riskslag i not K4 under Kapitaltäckning. Swedbank utvärderar dagligen VaR modellens tillförlitlighet med faktiska och hypoetiska utfallstest (backtesting) för att försäkra sig om att VaR modellen är tillförlitlig. Faktiskt utfallstest använder sig av tradingverksamhetens faktiska dagliga resultat för att bedöma hur korrekt VaR-modellen är, medan det i hypotetisk utfallstest görs en jämförelse mellan portföljens värde vid dagens slut och dess värde vid slutet av påföljande dag. Jämförelsen görs genom att beakta eventuella marknadsrörelser under det dygn för vilket man avser att utföra testet, men under antagande att positionerna i portföljen förblir oförändrade under denna tidsperiod. De hypotetiska utfallstest som koncernen utförde under 2013 visar, genom att indikera på endast två förlustdagar, att modellen tjänar sitt syfte väl. Förutom den VaR-modell som tillämpas vid beräkning av Swedbanks kapitalkrav använder koncernen i sin interna riskhanteringsprocess en VaR-modell som sedan våren 2013 fångar även den specifika ränterisken. Tradingverksamhetens totala VaR hade under 2013 ett medelvärde på 19 mkr, vilket kan jämföras med den totala VaR-siffran för 2012 då den specifika ränterisken inte var inkluderad i modellen. Risken (mätt i termer av VaR) var under året välbalanserad mellan de olika tillgångsslagen och, på totalnivå, väldiversifierad.

20 97 Operativa risker Försäkringsrisker DEFINITION Med operativ risk avses risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna processer eller rutiner, mänskliga fel, felaktiga system eller externa händelser. Definitionen inkluderar legal risk och compliancerisk. Riskhantering Koncernens riskkontroll ansvarar för en enhetlig och koncernövergripande mätning och rapportering av operativa risker. En analys av risknivån i alla stora affärsenheter genomförs minst kvartalsvis och rapporteras till lokal ledning samt till styrelsen, VD och koncernledning. Swedbank strävar ständigt efter att utveckla och förbättra metoder för hantering av operativ risk och har under 2012 startat ett arbete för att implementera internmätnings- metoden för operativa risker. I detta ingår att ytterligare förbättra Swedbanks riskkultur och rutiner för att effektivt och proaktivt hantera operativa risker och incidenter i syfte att säkra att dessa inte utvecklas till en kris på koncernnivå. Självutvärderingar Alla affärsområden använder den koncerngemensamma metoden för självutvärderingar för operativa risker och denna används löpande för att täcka samtliga nyckelprocesser inom koncernen. Metoden inkluderar identifiering av risker samt åtgärdsplanering och uppföljning för att hantera dessa. Incidenthantering och rapportering Swedbank har etablerat rutiner och systemstöd för att möjliggöra rapportering och uppföljning av incidenter. Koncernens riskkontroll stödjer affärsområdena i rapportering, analys och framtagande av åtgärdsplan för att säkerställa att grundorsaker identifieras och att lämpliga åtgärder vidtas. Incidenter och relaterade operationella förluster rap- porteras i en koncerngemensam databas för ytterligare analys. Process för godkännande av nya produkter Swedbank har en koncerngemensam process för godkännande av nya och/eller ändrade produkter, tjänster, aktiviteter, processer och/eller system. Syftet är att säkerställa att koncernen inte påbörjar aktiviteter som innefattar oönskade risker eller risker som inte omedelbart hanteras och kontrolleras av någon del av processen samt att koncernen säkerställer kvalitet vid lansering av nya och/eller förändrade produkter och tjänster. Beredskapshantering och säkerhet Swedbank arbetar förebyggande med säkerhet för att skydda alla typer av tillgångar, det vill säga människor, materiella och immateriella tillgångar, genom att använda både tekniska, organisatoriska, samt administrativa åtgärder. Swedbanks modell för säkerhetsarbete baseras på den internationella standarden ISO/Iec 27002:2005. Swedbank arbetar förebyggande för att förhindra och/eller förbättra förmågan att hantera allvarliga händelser (till exempel störningar i IT systemen, naturkatastrofer, oroligheter på den finansiella marknaden och pandemi) som kan påverka Swedbanks förmåga att tillhandahålla service och erbjudanden. Principerna för säkerhets- respektive kontinuitetsarbete samt incident- och krishantering definieras i ett koncerngemensamt regelverk. En koncernövergripande krishanteringsgrupp ansvarar för hantering, koordinering och kommunikation. Kontinuitetsplaner för affärskritisk verksamhet och för samhällskritiska tjänster har etablerats. Planerna beskriver hur Swedbank ska agera om ett allvarligt avbrott inträffar. Swedbank har också, för stora delar av verksamheten, försäkringsskydd med tyngdpunkt på katastrofskydd. Compliance Compliancerisk avser risken att koncernen genom att bryta mot lagar, förordningar eller policys (externa och/eller interna) inte uppfyller de krav på kvalitet och uppförande som förväntas av kunder och tillsynsmyndigheter. Swedbanks interna regelverk innehåller regler för hantering av compliance-risker. Den centrala delen av det interna regelverket är VD:s compliance-instruktion. Syftet med de interna reglerna är att säkerställa att Swedbank vid var tid uppfyller de krav på kvalitet och uppförande som förväntas av kunder och tillsynsmyndigheter. DEFINITION Med försäkringsrisker avses livförsäkringsrisker och skadeförsäkringsrisker. I dessa inkluderas även kostnadsrisk, dvs. risken att kostnader, såväl administrativa som kostnader i form av provisioner avseende försäljning, överstiger de kostnadsantaganden som ligger till grund för premierna. Livförsäkringsrisker består av dödlighetsrisk, sjuklighetsrisk, långlevnadsrisk samt annullationsrisk, det vill säga risken att avtalet sägs upp i förtid eller reduceras i framtida värde. Skadeförsäkringsrisker omfattar både risken att försäkringsutfallet under det kommande året blir ovanligt ogynnsamt och att slutbetalning för redan inträffade skador blir dyrare än beräknat. Riskhantering Innan en livförsäkring kan beviljas måste den försäkrade genomgå en riskbedömning. Syftet är att bedöma om den försäkrade kan beviljas försäkringen utifrån dennes hälsotillstånd. Den sökta försäkringen ska också motsvara försäkringstagandens försäkringsbehov. För att ytterligare begränsa bolagets riskexponering återförsäkras delar av försäkringsrisker. Koncentrationsrisken hanteras genom att försäkringsverksamheten i Swedbank har en bred produktflora och är verksam på hela den svenska marknaden samt i de tre baltiska länderna vilket medger en god riskspridning av försäkringsrisker både vad avser marknad, bransch, ålder och kön. Försäkringsavtal är utformade så att premien och antaganden kan ändras årligen vilket gör att bolaget snabbt kan balansera premier och villkor avseende snabba förändringar till exempel avseende sjuklighet. Premiesättningen grundar sig på antaganden, såsom förväntad livslängd, dödlighet och sjuklighet samt skadefrekvens, samt om hur stora kostnaderna för inträffade försäkringshändelser förväntas bli. Erfarenhet i form av statistiskt material samt förväntningar om marknadens framtida utveckling är avgörande för val av antaganden. Riskmätning Försäkringsrisker i försäkringsverksamheten mäts genom att stressa försäkringsbolagets balansräkning, resultaträkning och eget kapital på en ettårssikt och given konfidensgrad. För skadeförsäkringsverksamheten mäts försäkringsrisker genom att beräkna skadekvoten, vilket innebär skador i förhållande till premier, per produkt och land. Riskexponering Koncernens antaganden om dödlighet, sjukfall, långlevnad, olycksfall, och skadeutfall samt prissättning ger upphov till ett riskresultat. Antagandena kan ändras årligen vilket medför att det kan korrigeras med snabb effekt på riskresultatet. Skadeförsäkring utgör idag en mycket liten del av den totala försäkringsverksamheten i Swedbank. Eftersom försäkringskontrakten utfärdas på årsbasis, begränsas försäkringsriskerna genom att ny prissättning är möjlig för nästa år. Kapitalkrav för försäkringsrisk Solvens är ett mått på försäkringsföretags finansiella ställning och styrka. Syftet är att visa hur stor kapitalbuffert företaget har för att leva upp till sina åtaganden gentemot kunderna i enlighet med villkor och garantier i försäkringsavtalen. Kapitalbasen i den svenska försäkringsverksamheten i Swedbank uppgick per 31 december 2013 till mkr (2 437). Detta ska ställas i relation till erforderlig solvensmarginal som uppgick till mkr (1 602). Solvenskvoten uppgick till 1.44 (1.52). Kapitalbasen i den baltiska livförsäkringsverksamheten uppgick per 31 december 2013 till 469 mkr (300). Solvenskvoten uppgick till 3.81 (2.53). Kapitalbasen i den baltiska sakförsäkringsverksamheten uppgick per 31 december 2013 till 265 mkr (677). Solvenskvoten uppgick till 3.72 (10.40). Trafikljusmodellen är en del av Finansinspektionens metodik för tillsynen över svenska livförsäkringsbolag och mäter företagens exponering mot olika risker. Resultatet ger upphov till ett totalt kapitalkrav för företaget och var för Swedbank Försäkring AB per den 31 december 2013 tillfredställande. Kapitalkrav för operativa risker Swedbank använder schablonmetoden för att beräkna kapitalkravet för operativa risker. Swedbanks kapitalkrav för operativa risker uppgick till mkr (4 326) varav kapitalkravet för Svensk bankrörelse utgjorde huvuddelen. För ytterligare information se not 4 Kapital.