Program, FOU- dagen

Transkript

1 Program, FOU- dagen

2 Innehåll Program FoU- dagen... 4 Seminarium Värderingar i matematik Seminarium Läroplansteori vad menar vi med det?... 6 Seminarium Lärare som medforskare ett forskningsutkast om att studera elevlösningar på offentliggjorda ämnesprov Seminarium Ämnesdidaktiskt nätverk i naturvetenskap och teknik för lärardriven praktiknära forskning... 7 Seminarium Hur tar kunskapen form i ett integrativt forskningsprojekt I biologi?... 7 Seminarium Om pedagogisk atmosfär och lärares taktfullhet Seminarium Vad vill vi ha då, män och kvinnor? Är det någon skillnad från vad djuren vill ha?... 8 Sexualundervisning på gymnasiet Seminarium Nanovetenskap/teknik i gymnasieskolan... 9 Seminarium Developing early mathematical understanding Seminarium Students strategies on additive and multiplicative co- variation problems Seminarium Vilket utrymme har en matematiklärare att styra sin matematikundervisning? Seminarium Bedömning av muntliga presentationer på gymnasiet Seminarium Tvåspråkigt arbetssätt kan lärarstudenter ta del av erfarenheter från teckenspråkig undervisning i matematik och naturvetenskap? Seminarium

3 Vad kan skolmatematiken lära av vuxnas matematik i yrkeslivet? Seminarium Webbaserade samarbetsverktyg

4 Program FoU- dagen När? Vad, var? Vad, var? Vad, var? Introduktion (E248/E250) What can we learn from comparative studies? Paul Andrews Kaffe, smörgås (E248/E250) Posterpresentationer. Mattias Winnberg, Soheila Ghafouri, Toufic Tarabeih Seminarier (E248) Seminarier (E376) Seminarier (E476) Seminarium 1 Värderingar i matematik Seminarium 3 Lärare som medforskare ett forskningsutkast om att studera elevlösningar på offentliggjorda ämnesprov. Seminarium 5 Hur tar kunskapen form I ett integrativt forskningsprojekt i biologi? Pres. Lisa Österling Ordf. Karim Hamza Seminarium 2 Läroplansteori vad menar vi med det? Pres. Jöran Petersson Ordf. Eva Norén Seminarium 4 Ämnesdidaktiskt nätverk i naturvetenskap och teknik för lärardriven praktiknära forskning. Pres. Veronica Flodin Ordf. Veronica Jatko Kraft Seminarium 6 Om pedagogisk atmosfär och lärares taktfullhet Pres. Carolina Svensson Huldt Ordf. Karim Hamza Paus Pres. Maria Andrée, Malin Lavett Lagerström, Pernilla Lundgren & Jonna Wiblom Ordf. Eva Norén Pres. Lotta Jons Ordf. Veronica Jatko Kraft Seminarier (E248) Seminarier (E376) Seminarier (E476) Seminarium 7 Vad vill vi ha då, män och kvinnor? Är det någon skillnad från vad djuren vill ha? Sexualundervisning på gymnasiet. Seminarium 9 Developing early mathematical understanding. Seminarium 11 Vilket utrymme har en matematiklärare att styra sin matematikundervisning? Pres. Auli Arvola Orlander Ordf. Karim Hamza Pres. Judy Sayers Ordf. Eva Norén Pres. Anna Pansell Ordf. Veronica Jatko Kraft 4

5 Seminarium 8 Seminarium 10 Seminarium Nanovetenskap/teknik i gymnasieskolan Students strategies on additive and multiplicative co- variation problems. Bedömning av muntliga presentationer på gymnasiet Pres. Kerstin Larsson & Kerstin Pettersson Ordf. Eva Norén Pres. Karin Rösmer & Katarina Kristiansson Ordf. Veronica Jatko Kraft Pres. Margareta Enghag Ordf. Karim Hamza Lunch (E248/E250) institutionen bjuder Posterpresentationer. Mattias Winnberg, Soheila Ghafouri, Toufic Tarabeih Seminarier (E248) Seminarier (E376) Seminarier (E476) Seminarium 13 Tvåspråkigt arbetssätt kan lärarstudenter ta del av erfarenheter från teckenspråkig undervisning i matematik och naturvetenskap? Seminarium 14 Vad kan skolmatematiken lära av vuxnas matematik i yrkeslivet? Seminarium 15 Webbaserade samarbetsverktyg Pres. Camilla Lindahl Ordf. Karim Hamza Avslutningsfika (E248/E250) Pres. Lisa Björklund Boistrup Ordf. Eva Norén Pres. Monica Andersson Ordf. Veronica Jatko Kraft 5

6 Seminarium 1 Värderingar i matematik. Vad är det som är viktigt att kunna i matematik? Anette deron presenterar vilka värderingar som är syliga i kommentarmaterialet till kursplanen i matematik. Elisabeth Hector och Lisa Österling presenterar en WiFi- study, en kvantitativ undersökning, där elevers värderingar av vad som är viktigt för att lära sig matematik undersöks. Vi tar med oss preliminära resultat! Seminarium 2 Läroplansteori vad menar vi med det? Carolina Svensson Huldt Sedan 2011 handlar flera av våra kurser uttalat om läroplansteori. I utbildningen av blivande lärare i naturvetenskapsämnena har skillnaderna mellan å ena sidan de akademiska disciplinerna fysik, kemi och biologi och å andra sidan skolämnena fysik, kemi och biologi varit centralt så länge jag varit verksam. Det uttrycks bland annat i de olika kunskapsemfaserna för naturvetenskaplig skolundervisning, som uttrycker olika värderingar av vad som är viktigt att kunna i och varför elever ska lära sig naturvetenskap. Förutom ett akademiskt intresse stöter jag upprepade gånger på behovet av att förstå mera matematikdidaktik i just detta avseende i handledning av självständigt arbete. Därför vill jag gärna ta tillfället i akt på FOU- dagen att göra en komparativ ansats för att lära mer om läroplansteori genom att försöka initiera en diskussion matematikdidaktiker och nv- didaktiker sinsemellan. Frågor att diskutera skulle kunna vara: Vad menar vi med läroplansteori? Av vilka skäl bör läroplansteori ingå/inte ingå i ämnesdidaktiska kurser? Vilken nytta kan en lärare ha av läroplansteori? Seminarium 3 Lärare som medforskare ett forskningsutkast om att studera elevlösningar på offentliggjorda ämnesprov. Jöran Petersson Detta forskningsprojekt handlar om olika elevgruppers lösningsstrategier på olika uppgiftstyper. Elevgrupperna är dem som har svenska som första- eller andraspråk. De senare delas in i elever som har invandrat under skolår 1-7 eller 8-9 samt övriga med svenska som andraspråk. Jag har granskat elevgruppernas lösningsfrekvenser och lösningsstrategier på ÄP9- liknande uppgifter samt intervjuat några elever om lösningsstrategier. Ett preliminärt och väntat resultat är att elevgrupperna presterar olika väl. Särskilt gäller att sent invandrade elever ofta presterar bättre än tidigt invandrade elever på de undersökta problemformuleringarna. Ett annat preliminärt och oväntat resultat är att även om två elevgrupper presterar lika så kan de visa olika profiler i val av representationsform. 6

7 Seminarium 4 Ämnesdidaktiskt nätverk i naturvetenskap och teknik för lärardriven praktiknära forskning Maria Andrée, Malin Lavett Lagerström, Pernilla Lundgren & Jonna Wiblom Vi kommer presentera vårt arbete med det ämnesdidaktiska nätverket för naturvetenskap och teknik. Nätverket ingår i samarbetet Stockholm Teaching and Learning Studies som är ett samarbete mellan SU, Stockholms stad, Botkyrka och Nacka kommun. Inom nätverket handleds ämnesdidaktiska FOU- projekt som drivs av yrkesverksamma NT- lärare, nätverket initierar också projekt som drivs i samarbete med verksamma lärare. Under våren 2014 har nätverket startat ett projekt kring Förmågor och formativ bedömning i naturvetenskapliga ämnen och teknik tillsammans med NT- utvecklarna i Stockholms stad. Sammanlagt deltar cirka 60 lärare i Stockholms stad i detta projekt. Nätverket leds av en vetenskaplig ledare tillsammans med FOU- samordnare i Stockholms stad och de licentiander med inriktning mot naturvetenskapsämnenas didaktik som ingår i den kommunfinansierade ämnesdidaktiska forskarskolan (ÄdFo). Seminarium 5 Hur tar kunskapen form i ett integrativt forskningsprojekt I biologi? Veronica Flodin I undervisningen på högskolenivå möter studenterna ämnet biologi i form av subdiscipliner. Det är kurser ibland annat cell- och molekylärbiologi, fysiologi och ekologi. Det är vanligt att också läroböcker i biologi startar med livets kemi och slutar i ekologin, som någon form av kumulativt bygge. Subdisciplinernas innehåll framställs utifrån en hierarki av molekyler, organ, individer, populationer och ekosystem. Men olika lärandeproblem i biologi hänförs ofta till att biologiska fenomen, till exempel ärftlighet, behandlas separat i olika kurser/delmoment som representera olika hierarkiska nivåer. Vid Stockholms universitet pågår just nu ett integrativt biologiskt projekt kring fenomenet evolutionär adaption. Olika subdiscipliner har gått samman om delvis gemensamma frågor att lösa. Projektet innebär ett sätt att förstå biologiskt kunnande som inte bara är subdisciplinärt eller hänvisat till en förståelse av biologiska fenomen på en viss hierarkisk nivå. Syftet med min studie är att studera integrering av kunskap när olika subdiscipliner möts i ett gemensamt forskningsprojekt. Hur tar kunskapen form? Vilka är de strukturerande villkoren? I detta möte finns möjlighet att få syn på skillnader/likheter när representanter från olika subdiscipliner tvingas förstå och förklara sig i förhållande till varandra. Seminarium 6 Om pedagogisk atmosfär och lärares taktfullhet. Lotta Jons 7

8 Jag kommer att presentera temana för två bokkapitel jag håller på att skriva som handlar om seminarieundervisning. Presentationen tar utgångspunkt i Otto Friedrich Bollnows tankar om pedagogisk atmosfär och Max van Manens om pedagogisk taktfullhet för att försöka konkretisera sådana subtila verktyg som tystnad, tonläge och "en talande blick" i lärarens arbete. Seminarium 7 Vad vill vi ha då, män och kvinnor? Är det någon skillnad från vad djuren vill ha? Sexualundervisning på gymnasiet. Auli Arvola Orlander Studiens syfte är att diskutera och problematisera föreställningar om femininitet och maskulinitet som konstrueras i undervisningssituationer bland gymnasielever som läser Naturkunskap 1b. Det empiriska materialet är hämtat från en undervisningsperiod med temat sex och samlevnad. Jag har undersökt vilka metaforer som kommer till uttryck under en lektion som tar sin utgångspunkt i djurvärlden. Resultatet visar att lektionen sex och relationer i djurvärlden är fylld av antropomorfism - metaforer som förmänskligar djurens beteenden. Läraren och eleverna jämför djurens sexuella beteenden med människans med följden att djurens värld kan uppfattas som representativt för det naturliga sexuella beteendet. Undersökningen belyser den problematik som uppstår då exemplen genomsyras av kulturella värderingar i presentationen av djurvärlden och hur dessa formar konstruktioner av femininitet och maskulinitet i klassrummet. 8

9 Seminarium 8 Nanovetenskap/teknik i gymnasieskolan Margareta Enghag Nanovetenskap och nanoteknik (NVT) följer kriterierna för ett nytt tekniskt paradigm i linje med, ångmaskinen, elektriciteten och halvledaren (Shea, Grinde, & Elmslie, 2011). Det finns därför ett växande behov av att skolans undervisning behandlar NVT med tillhörande sociala och etiska frågor, samt risker och nytta. I en pilotstudie har vi genomfört en undervisningssekvens för fysik på gymnasiet. Den startade med en presentation av nanopartiklar i konsumentprodukter som ett sociovetenskapligt dilemma, arbete med Big Ideas of Nano, inkluderade besök på nanolab, samt en avslutande diskussion om risker och fördelar med nano efter elevers presentation av användning av NVT inom olika områden. Under presentationen visas preliminära resultat, och idéer för den fortsatta studien. Seminarium 9 Developing early mathematical understanding. Judy Sayers In this presentation, I will talk about the eight categories Paul and I have developed from the literature that identifies a Foundational Number Sense (FoNS): A pre- cursor to arithmetic competence for elementary mathematics. I will show how the framework has been operationalised in a number of different European countries CERME (Hungary and England), MADIF (development), Julianna Celebration conference (Hungary only) and one under review for the Early Childhood Education Journal (Hungary, England and Sweden). The papers under construction for - POEM (Invited early years mathematics conference, Malmö June 2014) looking at Hungary and Sweden, CERME 2015 (Poland, Hungary and Russia - examining mathematics teaching in the post Soviet world) and ICMI study 23 conference in Summarising the next steps in terms of a funded project. Seminarium 10 Students strategies on additive and multiplicative co- variation problems. Kerstin Larsson & Kerstin Pettersson Co- variation problems deal with two phenomena that change at the same time. The change can be of additive nature, e.g. the age of two persons when time goes on, or of multiplicative nature, e.g. the cost of cookies when the number of cookies changes. This study aims to attain a fine- grained understanding of students reasoning when they solve co- variation problems of additive and multiplicative nature. What strategies do students use when they 9

10 solve additive and multiplicative co- variation problems? What differences do students discern in additive and multiplicative co- variation problems? Twenty- two students in 6 th grade were given two tasks; to solve two co- variation problems, one additive and one multiplicative, and to describe what was different and same in the two problems. The investigation of strategies used in students discussions resulted in a network structuring the strategies. Multiplicative reasoning strategies are described in three categories, two by the use of between times ratio or within time ratio, and a third called building up. Additive reasoning strategies are described in two categories by the use of within time difference or between times difference and a third category of additive building up. The analysis of data related to the second research question is still in progress. Seminarium 11 Vilket utrymme har en matematiklärare att styra sin matematikundervisning? Anna Pansell Vilket utrymme har en matematiklärare att styra sin matematikundervisning? Genom att följa en matematiklärare genom några möten med kollegor där de fattar gemensamma beslut om matematikundervisningen målas en bild upp av saker som påverkar henne. Jeppe Skott skriver att lärare tvingas vara självgående i ett decentraliserat system och att de tvingas fatta alla beslut rörande sin undervisning på egen hand. Men vad kan man se av orsaker till varför beslut fattas i mötet med en grupp matematiklärare som försöker komma överens om hur matematikundervisningen ska genomföras? Jag berättar om en pågående studie där jag är mitt i analysprocessen. Det är alltså ytterst preliminära resultat som presenteras men jag bjuder på en inblick i en intressant fallstudie. Seminarium 12 Bedömning av muntliga presentationer på gymnasiet. Karin Rösmer & Katarina Kristiansson Sedan 1998 har det funnits ett muntligt delprov i ämnesprovet i matematik för årskurs 9. I Lgy11 betonas elevernas muntliga prestationer i matematik även på gymnasiet. Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla förmågan att kommunicera matematiska tankegångar muntligt, skriftligt och i handling. I och med detta utökades uppdraget med de nationella kursproven i matematik på gymnasiet till att även innehålla ett muntligt delprov. Vi vill presentera de modeller som används för att bedöma muntliga prestationer i matematik på de nationella kursproven. Bedömningen av de muntliga prestationerna görs av lärarna på skolan och som stöd för bedömningen tillhandahåller Skolverket sedan april 2014 ett bedömningsstöd för muntliga prestationer som PRIM- gruppen utarbetat. Till skillnad från de skriftliga delproven har hittills inga studier gjorts på interbedömarreliabiliteten på de muntliga delproven i Sverige. Vi kommer under 2014 och 2015 att genomföra en sådan studie och skulle inför denna vilja diskutera några frågor kring vår bedömningsmodell. 10

11 Seminarium 13 Tvåspråkigt arbetssätt kan lärarstudenter ta del av erfarenheter från teckenspråkig undervisning i matematik och naturvetenskap? Camilla Lindahl Syftet med presentationen är att skapa en diskussion om vad ett tvåspråkigt arbetssätt i ämnesundervisning innebär och om lärarstudenterna skulle ha en fördel av att ta del av de erfarenheter som finns. I skolor med döva och hörselskadade elever har det bedrivits teckenspråkig tvåspråkig undervisning sedan början på talet. I praktiken innebär det att teckenspråk är undervisningsspråk medan det svenska språket, såväl i tal som i skrift, används parallellt i lärandet. Med teckenspråkig tvåspråkighet som exempel ligger fokus på relationen mellan språken och ämnesspråket samt ett pedagogiskt arbetssätt i en tvåspråkig ämnesundervisning. Att det idag går allt fler elever med hörselnedsättning integrerat i den vanliga skolan ger ytterligare en dimension på diskussionerna om huruvida lärarstudenter skulle ha nytta av kunskaper i området. Seminarium 14 Vad kan skolmatematiken lära av vuxnas matematik i yrkeslivet? Lisa Björklund Boistrup Vid MND arbetar Lisa i projektet "Vuxnas matematik. Från yrkeslivet till skolan" som finansieras av Vetenskapsrådet. I projektet försöker vi undvika att ta skolmatematiken för given och i stället studera vuxnas yrkeskompetenser inom Fordon och transport och Vård och omsorg, för att därigenom lära oss mer om vad matematikinnehållande aktiviteter i yrkeslivet kan handla om. Lisa kommer att berätta om den komplexitet som vi i projektet har kunnat fånga i det som sker bl.a. i undersköterskors arbete och i arbetet på bilverkstäder. Seminarium 15 Webbaserade samarbetsverktyg. Monica Andersson Det utvecklas allt fler webbaserade samarbetsverktyg och i den här workshopen får du en introduktion till Google Drive, ett verktyg som används av många skolor världen över. Hela 72 av Top universiteten använde Google Apps for Education år Ta med din dator och skaffa helst ett Google- konto i förväg, så får du möjlighet att testa några grundläggande funktioner. Vi diskuterar också om det finns intressanta funktioner som vi och våra studenter har nytta av. 11

12 12