Ett förebyggande HIV/STI-projekt på regional nivå.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett förebyggande HIV/STI-projekt på regional nivå."

Transkript

1 2009 En kartläggning av grundskolans sex- och samlevnadsundervisning och skolans samverkan med externa aktörer. Ett förebyggande HIV/STI-projekt på regional nivå. Projektledare: Maria Jordy Projektansvarig: Margaretha Månsson, Barn-Familj-Kvinnosjukvård, Helsingborgs Lasarett

2 Kartläggningen SeSam-karta Skåne har finansierats med statliga STI/HIV-medel. Dessa har ansökts om och beviljats utifrån intresset för aktuellt kunskapsläge i Skåne av Region Skåne. Sektionen för Mödra- barn och ungdomshälsovård inom Verksamhetsområde Barn- Familj och Kvinnosjukvård, Helsingborgs Lasarett, Region Skåne. För kontakt och vidare information om kartläggningen: nils.lundin@skane.se 2

3 Förord Kunskap är makt och för att kunna utveckla och förbättra måste vi veta var vi befinner oss idag. Detta är bakgrunden till en kartläggning i området sex- och samlevnadsundervisning, det och en stor dos nyfikenhet. Denna nyfikenhet delas av projektets styrgrupp, Margaretha Månsson och Nils Lundin, som har varit ett tryggt och gott stöd under projektets gång. Projektets handledare, Ronny Tikkanen, är nyfikenheten och vetgirigheten personifierad och har, utöver rent praktiska och metodiska råd, fungerat som en återkommande startmotor och inspiratör. Teknisk support och hjälp med skapandet av enkäter på nätet har varit möjligt tack vare tålmodigt stöd från Karin Christensen och Margareta Davegårdh på Helsingborgs Lasarett. Sist, men inte minst, tack till de skolor och verksamheter som, trots tidspressade scheman och stora arbetsbördor, har sett frågan om sex- och samlevnadsundervisning som tillräckligt viktig för att delta i kartläggningen. Att genomföra ett projekt kan vara en svår uppgift. Med kloka, intresserade och entusiasmerande människor runt omkring sig är det bara roligt och givande. Tack. Helsingborg Maria Jordy 3

4 1. Sammanfattning Inledning Kunskapsläge och styrdokument Skola Tidigare studier och kartläggningar Vad säger styrdokumenten Region Skåne Tidigare studier och kartläggningar Vad säger styrdokumenten Frivilligorganisationer Tidigare studier och kartläggningar Vad säger styrdokumenten Resultat Särskola Grundskola Arbetssätt Kontinuitet Samverkan Metod / modell / arbetsmaterial Fortbildning Upplevda behov Intervjuerna Styrdokument Fortbildning Metod / modell / arbetsmaterial Medgång / motgång i SeSam-undervisningen Goda råd Upplevda behov Region Skåne och frivilliga verksamheter Samverkan Metod och upplägg Upplevda behov Goda exempel Diskussion Källförteckning Bilagor

5 1. Sammanfattning I denna rapport redovisas resultatet av en kartläggning som genomförts under 2009 av Skånes skolors sex- och samlevnadsundervisning (SeSam-undervisning). Kartläggningen genomfördes med hjälp av enkäter till skolor och andra aktörer som är aktuella för samverkan i undervisningen, samt ett antal uppföljande intervjuer. Svarsfrekvensen från grundskolor var förhållandevis god, över 60 procent (126 av 206 skolor), medan det från särskolor och andra skolformer var en väldigt låg svarsfrekvens (sex av 48 skolor). Antalet elever på de deltagande grundskolorna uppgår till För de externa aktörer som erbjöds medverka var svarsfrekvensen 100 procent från verksamheter tillhörande Region Skåne (13 av 13) medan knappt hälften av frivilligorganisationerna besvarade enkäten (fem av 11). Den kunskap som enkäterna gav sammanfattas här: Sex- och samlevnadsundervisning ges till störst del i årskurs åtta och koncentrerat vid enstaka tillfällen. Planeringen såväl som genomförandet av undervisningen sker till störst del av lärare i naturorienterade ämnen och de vanligaste formerna för undervisning är värderingsövningar och diskussioner i grupp. De områden som huvudsakligen tas upp är de som rör kroppen och samlevnad medan samtidsfenomen av typen pornografi eller sex och Internet tas upp till lägre del. Färre än en tredjedel av skolorna uppger sig ha genomfört eller deltagit i någon form av fortbildning i ämnet och då rör det sig om enstaka kurstillfällen. Vad gäller styrdokument eller handlingsplan så är det drygt två femtedelar av skolorna som har sådana kring sex- och samlevnad. Samverkan med någon extern aktör sker till störst del i årskurs åtta och vanligaste samverkanspartner är ungdomsmottagning eller RFSU och RFSL. De externa samverkansaktörer som besvarat enkäten träffade sammanlagt elever och nästan 100 lärare under förra verksamhetsåret. Det är genomgående mest vanligt med samverkan i årskurs åtta för ungdomsmottagningarna och i årskurs nio eller högre för frivilligorganisationerna. Det sker en låg grad av uppföljning av insatserna, endast en femtedel av frivilligorganisationerna och knappt en tiondel av ungdomsmottagningarna har angivit att de har uppföljning med samtliga skolor. 5

6 De önskemål som framförs från skolorna gäller större grad av samverkan, uppdaterat och lättillgängligt material samt fortbildning medan det från de externa aktörerna uttrycks en önskan om att samverkan ska förtydligas och bli mer tydlig från styrande håll i exempelvis kommunerna. 2. Inledning I Sverige har sex- och samlevnadsundervisning varit obligatoriskt för grundskolan i över 50 år. Tidigare har lärarhandledningar för sex- och samlevnadsundervisning utgivits av Skolverket och reviderats efterhand, men sedan den nya läroplanen 1994 finns istället så kallat referensmaterial för lärarna (exempelvis Centerwall, 2000). Det har publicerats rapporter som beskriver en sex- och samlevnadsundervisning i grundskolan med mycket stor variation i förekomst och innehåll och en lärarkår som saknar och efterfrågar utbildning och fortbildning i ämnet (Skolverket, 1999). Enligt Lpo94 (Skolverket, 2006:1) är sexualitet och samlevnad ett kunskapsområde inom flera olika ämnen och det är rektors ansvar att denna undervisning genomförs. I Socialstyrelsens kartläggning av förebyggande arbete kring ungdomars sexuella hälsa konstateras att / / skolan är den centrala arenan för undervisning om sex- och samlevnad / / men det poängteras också att / / olika aktörer i samverkan kan skapa starkare förutsättningar för framgångsrika interventionsprogram / / (Forsberg, 2007, s. 48) I Skåne finns det, förutom grundskolorna, aktörer inom vården men också frivilligorganisationer som aktivt arbetar preventivt med ungdomars sexuella hälsa. Ett projekt med målsättning att kartlägga sex- och samlevnadsundervisningen i Skåne initierades av Helsingborgs Lasarett och medel från Socialstyrelsens HIV/STI-medel söktes och anslogs. Projektets syfte var: Att inventera när och hur mycket Skånes grundskoleelever får SeSam- (sex- och samlevnads) undervisning. Att kartlägga på vilket sätt samverkan med andra externa aktörer sker. Att beskriva de mål varje skolområde/kommun har utformat kring sina elevers SeSam-undervisning. 6

7 Att lyfta fram goda exempel som främjar samverkan mellan aktörer inom SeSamundervisningen. Rapporten du håller i din hand innehåller resultatet av en undersökning genomförd med hjälp av webenkäter till såväl Skånes grundskolor som andra verksamheter och organisationer som arbetar med sexualprevention och sexualupplysning riktat mot skolungdomar. Ett antal intervjuer har också genomförts för att utveckla en del av enkätens svar och få en mer mångfacetterad bild av de enskilda skolornas arbete med SeSam-undervisningen. Rapporten består av sju kapitel och inleder med en sammanfattning av projektet och denna rapport. I det andra kapitlet beskrivs projektets syfte och tillvägagångssätt. En utförligare beskrivning av metod för datainsamling och bearbetning återfinns i bilaga 1. Det tredje kapitlet innehåller en kort beskrivning av det kunskapsläge vi ser idag som varit relevant för kartläggningen, alltså vad säger de dokument och den forskning som hittills publicerats. I det fjärde kapitlet presenteras så resultaten av de enkäter och intervjuer som genomförts. Resultatet är uppdelat så att skolornas enkätresultat och intervjuer först redovisas och därefter resultatet för den enkät som genomfördes med verksamheter och organisationer utanför skolans värld. Att denna sista resultatpresentation är mindre i omfång, beror dels på att enkäten som genomfördes var betydligt mindre omfattande men också på att fokus för kartläggningen har varit skolornas SeSam-undervisning och därmed Regions Skånes och frivilligorganisationernas del i denna. Syftet har aldrig varit att beskriva samverkansaktörernas verksamhet i detalj eller till fullo. I detta kapitel görs också ett försök att belysa goda exempel kopplat till aktuell forsknings slutsatser. Det femte kapitlet redogör för diskussionen utifrån kartläggningens resultat. I det sjätte kapitlet finner du källförteckningen, ett kapitel som förhoppningsvis kan användas för vidare läsning och studier, då så mycket referensmaterial i ämnet SeSam-undervisning samlat på ett ställe bör ses som en tillgång för alla med intresse i ämnet. Det sista kapitlet innehåller rapportens bilaga, vilket utgörs av avsnittet för metodredovisning. Enkäter och intervjufrågor kan rekvireras från rapportförfattaren eller angiven kontaktperson. Genom att ha kunskap om vilka resurser som finns att tillgå i regionen samt kunna dra lärdom av hur andra utvecklat sin verksamhet kring SeSam-undervisning ges varje kommun och skola en större förutsättning att erbjuda sina elever en SeSam-undervisning baserad på erfarenhet och beprövad kunskap. Denna rapport ger förhoppningsvis också en möjlighet att reflektera över den egna skolans och kommunens upplägg och samtal kring just frågor som 7

8 rör sex- och samlevnad, från en strukturell nivå till den enskilde läraren och eleven. Även om kartläggningens syfte sträcker sig till att lyfta fram det aktuella läget så finns chansen att det också skapar de slags sidoeffekter som projekt ofta får (Sahlin, 1996), nämligen en punkt på dagordningen, medverkan och synliggörande av ett ämne som är aktuellt ur såväl den enskilde ungdomens synvinkel som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Projektet har bestått av en projektledartjänst på 50 procent och projekttiden var mellan Till sin hjälp hade projektledaren en styrgrupp och en extern handledare. 3. Kunskapsläge och styrdokument 3.1 Skola Tidigare studier och kartläggningar Det har under senare år genomförts en del kartläggningar och studier kring sex- och samlevnadsundervisning eller vikten av sådan, både på nationell, regional och lokal nivå. Exempel på sådana är: Skolverkets Nationella kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning Här problematiseras kring de stora variationer man ser i sex- och samlevnadsundervisningen mellan men också inom kommuner och även inom enskilda skolor. En genomgående brist var avsaknad av rektors styrning och frånvaron av lokala måldokument. Skolverket Översyn av målen i grundskolans kursplaner avseende sex- och samlevnad 2006:2. I denna rapport har Skolverket arbetat igenom grundskolans kursplaner med uppdragets alla dimensioner i fokus och gjort ett urval av aktuella ämnen och innehåll. Man noterar att kunskapsområdet sex och samlevnad inte är ämnesspecifikt utan något som bör integreras i verksamhetens olika delar. Socialstyrelsens Ungdomars sexuella hälsa - internationella kunskapssammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete (Forsberg, 2007). I denna sammanställning av Forsberg lyfts, som tidigare nämnts, skolans viktiga roll fram som den centrala arenan för undervisning av sex- och samlevnad, men också vikten av olika aktörer i samverkan. Göteborgs Universitets projekt Utveckling av forskningsbaserad undervisning i Sex och Samlevnad för lärarutbildning och skola Ett pågående forskningsprojekt 8

9 finansierat av Socialstyrelsen som bland annat kartlagt utbildning i sex- och samlevnad vid Sveriges lärarutbildningar och tittat på det material som används av skolor i sex- och samlevnadsundervisningen. LAFA:s Sex- och samlevnadsundervisning i skolan. En kartläggning av sex- och samlevnadsundervisningen på sju högstadieskolor i Stockholms län I denna kartläggning genomförd med fokusgruppsintervjuer framkommer tydligt att det råder stora skillnader mellan och inom skolor vad gäller de flesta aspekter av sex- och samlevnadsundervisningen. Utbildning, material, tid och stöd från ledning och kollegor lyfts fram som något många saknar. Malmö stads Goda avsikter en kartläggning av sex- och samlevnadsundervisning och tobaks- alkohol- och drogförebyggande arbete i skolor, årskurs I denna kartläggning, som genomfördes i och av Malmö stad med hjälp av såväl enkäter till som intervjuer med skolpersonal, konstateras att det efterfrågas en större tydlighet bland annat vad gäller plan och mål samt val av arbetssätt/arbetsmetod. Karlstad kommuns Rapport Inventering av sex- och samlevnadsundervisningen Vt (Engh-Kraft, 2008). En inventering i och av Karlstad kommun där man med hjälp av enkäter till rektorer och fokusgruppsintervjuer med elever nådde fram till slutsatsen att det behövs ett mer samlat grepp, med tydliga mål och varierade metoder Vad säger styrdokumenten De styrdokument skolan har att rätta sig efter är skollagen och läroplanen. Formuleringen i läroplanen Lpo94 lyder: Rektor ansvarar för att en lokal arbetsplan upprättas / / samt att rektor har ett särskilt ansvar för att: / / ämnesövergripande kunskapsområden integreras i undervisningen i olika ämnen. Sådana kunskapsområden är till exempel miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger. Läroplanen lyfter också fram rektors ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för ett professionellt utförande av sina uppgifter. I de enskilda ämnenas kursplaner finner vi lite mer specifika mål för just sex- och samlevnad. Inom biologi ska eleven; / / ha kunskap om sexuallivets biologi, preventivmetoder och sexuellt överförbar smitta / / kunna föra diskussioner om sexualitet och 9

10 samlevnad / / ha respekt för andras ståndpunkter och för olika samlevnadsformer. I de samhällsorienterade ämnena nämns dels; / / ingår att diskutera och reflektera över begrepp som identitet, sexualitet, kärlek och jämställdhet / / samt att / / ämnet belyser samlevnad och jämställdhet ur ett religions- och livsåskådningsperspektiv. 3.2 Region Skåne Tidigare studier och kartläggningar I den översyn av Skånes ungdomsmottagningars verksamhet som publicerades 2007 framgår att de flesta av mottagningarna uppskattar att de arbetar med utåtriktad verksamhet till mindre än 10 procent av sin totala verksamhet. Rekommendationerna som översynen landade i är att mottagningarna ska verka för en utökning av det utåtriktade arbetet, samt att det ska ske i samarbete med andra aktörer såsom skola och socialtjänst samt utvärderas kontinuerligt. (SRH Skåne, 2007) Region Skåne och Kommunförbundet Skånes Hälso- och sjukvårdsprogram för Barns och ungdomars psykosociala hälsa från I detta program beskrivs bland annat ungdomsmottagningarnas uppsökande gruppinriktade upplysningsarbete i sex- och samlevnadsfrågor. Socialstyrelsens Nationell kommunikationsstrategi för det förebyggande arbetet mot hiv, sexuellt överförda infektioner och vissa blodburna sjukdomar I denna noterar man att ungdomar är bland de riskutsatta grupperna. Man påpekar återigen att skolan är den viktigaste arenan för ungdomar. På skolarenan finns goda möjligheter för kommunikation om HIV (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförbar infektion) samt för dialoger, både enskilda och i grupp. Statens Folkhälsoinstitut Folkhälsopolitikens målområden; 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa Ett av de 11 folkhälsopolitiska mål regeringen bestämt att Sverige ska lägga fokus på är just sexualitet och reproduktiv hälsa. Att sex- och samlevnadsundervisning ses som en viktig del för att uppnå målen är tydligt: Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla 10

11 också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor Vad säger styrdokumenten FSUM:s (Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar) policyprogram för Sveriges ungdomsmottagningar 1993 beskriver ungdomsmottagningarnas övergripande mål på följande sätt: / / att främja ungdomars fysiska och psykiska hälsa, stärka ungdomar i identitetsutvecklingen så att de kan hantera sin sexualitet samt att förebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne Här beskrivs ungdomar upp till 25 år som en prioriterad grupp och en av huvudaktiviteterna kring denna är att: / / tillsammans (hälso- och sjukvård, kommuner och frivilligorganisationer) utveckla det förebyggande arbetet som sker inom kommuner (skolor, fritid, socialtjänst) och föreningar. Socialstyrelsen tar i sitt senaste kunskapsunderlag från 2009 Att förebygga HIV och STI bland ungdomar och unga vuxna. Kunskap och vägledning för hälso- och sjukvården och andra intresserade aktörer upp samverkan med bland annat skola som en viktig del av ungdomsmottagningarnas förebyggande arbete: Sammanfattningsvis är således ett samarbete med en utvecklad dialog mellan skola och ungdomsmottagning nödvändig både för att undvika parallella spår och för att få en ökad förståelse för elevers olika livssammanhang. 3.3 Frivilligorganisationer Tidigare studier och kartläggningar Det finns inte tillgång till samma källa av studier, översyner och kartläggningar av frivilligorganisationerna och deras verksamhet som vid sökandet av detsamma för skola och Region Skånes ungdomsmottagningar. De studier och kartläggningar som dyker upp och känns relevanta är snarare de som frivilligorganisationerna utfört kring exempelvis 11

12 skolundervisning och skolmaterial. Dessa är mycket intressant och givande men redovisas inte som en del av denna rapport utan kan sökas från respektive frivilligorganisation Vad säger styrdokumenten Många frivilligorganisationer, såväl som offentliga verksamheter, har möjlighet att bedriva sitt sexualpreventiva arbete med stor hjälp av de statliga HIV/STI-medlen. Här följer beskrivningen av dessa medel hämtat från Socialstyrelsens hemsida: Bidrag betalas ut efter ansökningsförfarande till arbete att förebygga spridning av hiv och aids och andra sexuellt överförda infektioner, STI. Bidragen kan sökas av landsting, regioner, kommuner och ideella organisationer på riksnivå som arbetar med dessa frågor samt frågor som rör konsekvenserna för samhället och den enskilde. I vissa fall fördelas även projektmedel till kunskapsutveckling inom området hiv/sti-prevention. De aktörer som får medel till förebyggande arbete mot hiv/sti ska följa upp hur medlen använts och rapportera resultat och måluppfyllelse, tillsammans med en ekonomisk redovisning till Socialstyrelsen. De frivilligorganisationer som medverkat i kartläggningen har alla haft beviljade medel från Socialstyrelsen, via Region Skåne, under förra verksamhetsåret. Så här beskrivs dessa medel på Region Skånes hemsida: Centrum för folkhälsa och miljö i Region Skånes koncernstab ansvarar för hanteringen av statliga hiv/aids medel för begränsning av spridning av hiv och andra sexuellt överförbara och blodburna sjukdomar. Bidragen fördelas i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer, Region Skånes strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och de nationella folkhälsomålen. 4. Resultat I följande kapitel presenteras resultaten av de enkäter och intervjuer som genomförts. För att tydliggöra resultaten används ibland tabeller eller diagram/figurer. Alla procenttal är 12

13 avrundade till heltal, varför summan ibland inte blir 100 procent. På många frågor har det också varit möjligt att ange flera svarsalternativ, vilket ger en totalsumma om mer än 100 procent. För att kunna göra jämförelser inte bara mellan olika skolor utan också mellan kommuner har jag valt att dela upp dessa i grupper efter invånarantal där kommunerna kallas liten, medelstor eller stor. Med stor kommun menas att invånarantalet överstiger , för medelstor ska invånarantalet vara mellan och , samtliga kommuner därunder kallas här för liten. Denna uppdelning baseras inte på någon värdering av kommunerna eller deras verksamheter, utan är enbart till för att förenkla analysen. Kapitlet börjar med en kort sammanfattning av resultatet från särskola, då detta material är för litet för att kunna ligga till grund för någon egentlig analys. Därefter följer en redovisning av resultatet från grundskolans enkät, följt av de genomförda intervjuerna. Sist i kapitlet redovisas resultaten från enkäten som genomförts med ungdomsmottagningar och frivilligorganisationer. 4.1 Särskola Det beslutades att inte skilja ut olika skolformer för enkätinsamlingen, och att därmed inte heller utforma olika enkätfrågor för olika skolformer. De skolor som fick en förfrågan om att delta var, som beskrivs i Metodkapitlet, samtliga skolor i Skolverkets register som geografiskt tillhör Skåne och har årskurs sju, åtta och/eller nio. Malmö kommuns skolor är undantagna (se under Urval och svarsfrekvens skola ). Några särskolor avböjde direkt från att delta i kartläggningen med motiveringar som att enkäten inte var utformad på ett sätt som berörde deras undervisningssätt, eller att skolans elever hade exempelvis grav autism och därför inte var aktuella för denna slags undervisning. I kontakt med några av dessa skolor konstaterades att de förvisso tar upp frågor som kan anses härröra under sex- och samlevnadsspektrat, på de sätt som fungerar för deras elever, men att denna slags undervisning inte riktigt passade in i den nu aktuella kartläggningen, som ju är av relativt hög kvantitativ form. Svarsfrekvensen från särskolor var väldigt låg, endast sex skolor, vilket motsvarar 13 procent av de inbjudna skolorna. Enkätresultaten kan därför inte användas med någon slags statistisk säkerhet som kartläggningsunderlag. Trots detta presenteras kortfattat den information som de 13

14 svarande skolorna delgivit, inte minst för att visa respekt för de särskolor som valt att delta i kartläggningen. Av svaren går att utläsa att elevantalet varierar mellan två till 48 elever och att det överlag sker en åldersintegrerad undervisning, det vill säga, att uppdelningen i enkäten för årskurs sju, åtta och nio är svår att göra och respondenten har istället besvarat generellt kring SeSamundervisningen. En del av skolorna har också angivit att det inte förekommer någon generell eller planerad SeSam-undervisning utan att sådan sker när behov uppstår och kan då även ske individuellt. Samtliga skolor har angivit att de har SeSam-undervisning i årskurs sju och nästan samtliga även i årskurs åtta och årskurs nio. De delområden som flest skolor tar upp till ganska eller mycket stor omfattning är anatomi, känslor, relationer/samlevnad och genus. Utöver de delområden som föreslagits har skolorna även angivit andra som tas upp i stor omfattning, såsom integritet, handikapp och utanförskap. Intressant att notera är att dessa delområden inte alls finns med i svaren från grundskolorna, trots att de berör alla ungdomar, inte enbart de som har någon form av funktionsnedsättning. Ungefär hälften av skolorna har angivit att de samverkar med ungdomsmottagningen eller habiliteringen. Varför särskolorna avstått från att svara i så stor omfattning tål att funderas på. I vissa fall kan det bero på att rektor som fått enkätinbjudan har såväl grundskola som särskola som sitt ansvarsområde och då automatiskt kopplat enkäten till grundskolan. I rundringningen uppfattades också att ämnet för kartläggningen gjorde att särskolan genast lade enkäten åt sidan som irrelevant för deras verksamhet, att SeSam-undervisning inte finns som begrepp inom särskolan, kanske inte för att den slags undervisning saknas utan för att man inte sätter samma etikett på undervisningen som grundskolan? Något som framgår tydligt av särskolornas enkätsvar är att SeSam-undervisningen i mycket hög grad är en integrerad del av skolundervisningen, i hög omfattning individuellt baserad och att den utformas utifrån de möjligheter och behov som finns i varje elevgrupp. 4.2 Grundskola Det totala antalet elever som angivits gå i årskurs sju, åtta och nio på de deltagande skolorna uppgår sammanlagt till nästan För att kunna göra jämförelser med storlek på skolan 14

15 (antal elever) som underlag gjordes en gruppindelning av liten, medelstor och stor skola. Uppdelningen baserades på den kumulativa procentfördelningen av antal elever på varje skola, så att varje grupp innehöll cirka en tredjedel av skolorna. I tabell 4.1 visas gruppindelningen och andelen skolor. Tabell 4.1 Gruppindelning av skolorna Antal (N) Procent % Liten skola = elever Medelstor skola = elever Stor skola = elever TOTAL Bland de personer som besvarade enkäten återfinns olika yrkeskategorier, vilket framgår av tabellen 4.2. Tabell 4.2 Vad arbetar du som? Antal (N) Procent % Rektor Skolsköterska 11 9 Pedagog Skolkurator 2 2 Annat 7 5 TOTALT Tabellen visar att det till största del är rektorer och pedagoger som fyllt i enkäten. De som svarat annat som yrkeskategori har bland annat angivit biträdande rektor, elevhälsosamordnare och platschef. Det syns väldigt få skillnader mellan storleken på skolorna, förutom att det är vanligast förekommande att yrkeskategorin annat är angivet på skolor som tillhör gruppen liten. Denna skillnad syns också i jämförelse mellan kommunerna där yrkeskategorin annat är vanligast förekommande i kommuner som tillhör liten men inte alls förekommer i någon stor kommun. Av de 32 skånska kommuner som tillfrågades att delta i kartläggningen finns 31 stycken representerade i resultatet. Figur 4.3 visar fördelningen mellan de deltagande skolornas huvudmän, där 100 skolor har kommunal huvudman och 26 skolor är fristående. Av de svarande skolorna är alltså 21 procent fristående, vilket stämmer bra överens med den totala andelen fristående skolor som ingått i urvalet, vilket utgör 23 procent. 15

16 Figur 4.3 Skolans huvudman 21% Figur 4.3 Skolans huvudman Kommun Fristående 79% Arbetssätt Nästan två tredjedelar av skolorna har angivit att det finns mål uppsatta för SeSamundervisningen medan en tiondel uppgivit att de inte vet om mål finns. I följdfrågan kring vilka mål som finns har ungefär 35 skolor hänvisat till Skolverkets läroplan eller kursplaner för Biologi/NO och/eller SO. En stor del har valt att skriva ut skolans mål, ibland är de en motsvarighet till det som återfinns i läroplanen, ibland är de mer utförliga med lokala variationer och ibland anges något helt annat. Exempel på detta är att skolan har som mål att alla elever ska delta i diskussioner samt göra studiebesök på ungdomsmottagningen, eller att delta i gruppsamtal med skolsköterska. På frågan om det finns styrdokument eller handlingsplan för SeSam-undervisningen har lika delar, 41 procent, svarat ja eller nej medan resterande 18 procent angivit att de inte vet om skolan har något sådant dokument. Vad gäller planering av den generella SeSam-undervisningen framträder ett fåtal personer som vanligast förekommande, se tabell 4.4. Att den totala procentsatsen här överskrider 100 beror på att frågan är konstruerad som flervalsalternativ, vilket innebär att varje skola har kunnat ange ett fritt antal svarsalternativ. Det bör också nämnas att samtliga av de personalkategorier som föreslagits har angivits, om än i väldigt låg grad. De föreslagna kategorierna är; skolchef, skolkurator, SO-lärare, livskunskapslärare, rektor, SYV (studie- och yrkesvägledare), språklärare, hemkunskapslärare, skolsköterska, NO-lärare, idrottslärare samt fritidsledare. 16

17 procent Tabell 4.4 Vem planerar den generella utformningen av skolans SeSam-undervisning? Antal (N) Procent % Skolkurator 11 9 SO-lärare Skolsköterska NO-lärare Idrottslärare Övriga kategorier Annat TOTAL I svarsalternativet annat, som 18 procent angivit som svar, anges i hög grad arbetslaget/alla lärare tillsammans och i lägre grad extern informatör, exempelvis MVC-barnmorska eller ungdomsmottagningen. Att flera personer är engagerade i SeSam-undervisningen kan alltså visa sig genom att skolan antingen angivit de yrkeskategorier som är aktuella eller angivit arbetslaget/alla lärare tillsammans Kontinuitet En viktig fråga för kartläggningen har varit hur mycket och när i utbildningen som SeSamundervisningen ges. I figur 4.5 visas förekomsten av SeSam-undervisning i de olika årskurserna. Figur 4.5 Förek omst av SeSam-undervisning i årsk urserna :an 8:an 9:an Ja Nej Ej besvarat Ja Nej Ej besvarat Som figur 4.5 visar är det mest vanligt förekommande att SeSam-undervisning ges i årskurs åtta. Då kontinuitet har visat sig vara viktig för att denna typ av undervisning ska ha en preventiv effekt (Forsberg, 2007) har kartläggningen också tittat på i vilken utsträckning SeSam-undervisningen följer med eleverna genom årskurserna. Tabellen 4.6 illustrerar detta. Antalet deltagande skolor är 126 och antalet deltagande kommuner är 31, men flera 17

18 svarsalternativ var möjliga att ange varför procentsumman överstiger 100. Värt att notera är att så många som 55 procent av skolorna ger SeSam-undervisning i fler än en årskurs och 40 procent ger sina elever denna undervisning genom samtliga tre årskurser. Tabell 4.6 Förekomst av SeSam-undervisning i fler än en årskurs (procent) Skolor Kommuner 7:an + 8:an :an + 9:an :an + 9:an :an + 8:an + 9:an Vad gäller kontinuiteten i undervisningen för varje läsår presenteras detta resultat i tabell 4.7. I tabellen finns även inkluderat det antal respondenter som valt att inte besvara dessa frågor eller inte ger SeSam-undervisning i aktuell årskurs. Som går att utläsa är svaret annat vanligt förekommande i samtliga årskurser. I följdfrågan gavs möjlighet att utveckla svaret och det som framkom som vanligast var att upplägget på undervisningen var koncentrerat till en begränsad period, som en slags temaperiod där många eller samtliga lektionstimmar fokuserar kring SeSam-undervisningen under en till ett flertal veckor. Tabell 4.7 Kontinuitet i SeSam-undervisningen för de olika årskurserna (N=126) 7:an 8:an 9:an 1 tillfälle per vecka tillfällen per månad tillfälle per termin tillfälle per läsår annat ej besvarat frågan ingen SeSam-undervisning i årskursen TOTAL Förenklat kan detta resultat beskrivas som att SeSam-undervisningen i årskurs sju och nio ges koncentrerat vid enstaka tillfällen till mer än två tredjedelar. I årskurs åtta är det endast vid en femtedel av skolorna som undervisningen ges vid fler än ett tillfälle/månad. I enkäten ställdes också frågor om hur många lektionstimmar som gavs i SeSamundervisning. Tabell 4.8 visar svaren fördelat på de olika årskurserna. Under alternativet annat finns inkluderat de svar där respondenten valt att inte ange något lektionsantal utan istället lämnat förklaring, exempelvis att detta är föränderligt beroende på behov hos skolklassen eller att SeSam-undervisningen ges så många timmar som behövs. 18

19 procent Tabell 4.8 Antal lektionstimmar i de olika årskurserna (N=126) 7:an 8:an 9:an 1-10 lektionstimmar lektionstimmar fler än 20 lektionstimmar annat ej besvarat frågan ingen SeSam-undervisning i årskursen TOTAL Av tabellen går att utläsa att det genomgående läggs flest lektionstimmar på SeSamundervisning i årskurs åtta. Värt att notera är att en femtedel av skolorna angivit att de har fler än 20 lektionstimmar i ämnet i årskurs åtta Samverkan Den forskning som tidigare presenterats poängterar samverkan med andra aktörer som viktigt för en framgångsrik sexualprevention och undervisning. Inte minst ökar chansen för flera olika synvinklar på SeSam-frågor då eleverna får möta ett tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt perspektiv. Figur 4.9 visar hur stor del av skolorna som i sin SeSamundervisning samverkar med någon extern aktör i respektive årskurs, resultaten är angivna i procent av antalet deltagande skolor i respektive årskurs. Figur 4.9 Samverkan med extern aktör :an 8:an 9:an Samverkan :an 8:an 9:an Av svaren framgår alltså att det är vanligast förekommande med samverkan i årskurs åtta. Försöker vi jämföra storlek på skola och kommun med detta resultat, för att utröna huruvida samverkan är mer eller mindre vanligt förekommande, så framträder inga tydliga skillnader. I årskurs sju är samverkan vanligast förekommande på skola som är medelstor och i kommun som är liten. I årskurs åtta är samverkan vanligast förekommande på skola som är medelstor eller stor och i kommun som är stor medan det för årskurs nio är mest vanligt förekommande 19

20 på medelstor skola i kommun som är liten eller stor. Slutsats som kan dras av materialet är att det är mest vanligt förekommande att man bjuder in eller på annat sätt använder sig av samverkan med externa aktörer i SeSam-undervisningen på de skolor som kallas medelstora. En viktig fråga i samband med samverkan är naturligtvis vilka aktörer skolorna samverkar med. De aktörer som angivits redovisas nedan i tabell Även här har flera svarsalternativ varit möjliga att ange, varför totalsumman överstiger 100 procent. Tabell 4.10 Samverkansaktörer i respektive årskurs (procent) 7:an 8:an 9:an Ungdomsmottagning RFSU RFSL Malmö RFSL Kristianstad RFSL Ungdom HBTre Barnmorskemottagning Noaks Ark Kärleksakuten Annat TOTAL Tabellen visar att samverkan med ungdomsmottagning är vanligast förekommande i samtliga årskurser och att det är näst mest vanligt att samverka med RFSU och RFSL. Det råder inga stora skillnader mellan de olika årskurserna i samverkansfrekvens, förutom för just ungdomsmottagningarna, som nästan alla skolor samverkar med i årskurs åtta. Där respondenten valt att utveckla svaret annat anges exempelvis ungdomssamtalarna, konfirmationsprästen, fältarbetare/socialförvaltningen, homosexuella kontakter, Skåneidrotten eller teatergrupp. Vad som går att se av svaren kring samverkansaktörerna är att det i liten kommun är mer vanligt med samverkan med barnmorskemottagning och med RFSU än i övriga kommuner. I kommuner som kallas stor är det mest vanligt att samverka med ungdomsmottagningen. En förklaring till dessa skillnader kan mycket väl ligga i hur själva samverkan går till, då det vid samverkan med sjukvården (ungdomsmottagning och barnmorskemottagning) är mycket vanligare att eleverna går till mottagningen för SeSamundervisning, medan det vid samverkan med frivilligorganisationer är betydligt vanligare att organisationen kommer till skolan. Då de 13 ungdomsmottagningar som finns i Skåne i regel har sina mottagningar på större orter medan barnmorskemottagningar finns även på de mindre orterna kanske detta kan vara en förklaring till ovan redovisade resultat, nämligen att det blir för resurs/tidskrävande för skolorna i de mindre kommunerna att resa till 20

21 ungdomsmottagningarna. Därav utnyttjas istället den kompetens som finns i närheten, som barnmorskemottagningen, eller så bjuds samverkanspartners in som kommer ut till skolan. Av resultatet går också att utläsa att skolorna överlag har angivit att en återkommande samverkan sker i högre grad med sjukvården än med frivilligorganisationerna. Ett resultat som är genomgående för samtliga årskursers samverkan rör kontakten med externa aktörer, där mellan 85 och 90 procent av respondenterna angivit att det är skolan som tar kontakt med sjukvården och mellan 89 och 100 procent av skolorna angivit att de tar kontakt med frivilligorganisationerna angående medverkan i SeSam-undervisningen Metod / modell / arbetsmaterial Ett av enkätens intresseområde var hur SeSam-undervisning genomförs på skolorna. För att utröna detta inkluderades frågor kring vilken slags undervisningsform som används, vilka delområden som tas upp samt om någon metod, modell eller arbetsmaterial används. Att den sistnämnda frågan ställdes så ospecificerad var avsiktligt, då en alltför specifik fråga om exempelvis arbetsmodell skulle kunna leda till att färre skolor ansåg sig kunna svara ja på frågan. Tabell 4.11 visar resultaten av frågan, här visas en procentsats av de skolor som angivit att de använder metod, modell eller arbetsmaterial till ganska stor eller mycket stor del i arbetet av antalet skolor som angivit att de har SeSam-undervisning i respektive årskurs. Tabell 4.11 Används någon metod/modell/arbetsmaterial till ganska stor eller mycket stor del i SeSam-undervisningen? 7:an 23 procent av 54 skolor 8:an 30 procent av 112 skolor 9:an 20 procent av 66 skolor Vad gäller olika undervisningsformer som kan vara aktuella i arbetet med SeSamundervisningen gavs ett antal förslag, och respondenten ombads ange till hur stor del dessa undervisningsformer användes. Då respondenten kunde ange flera svarsalternativ blir summan av undervisningsformerna i varje årskurs större än 100 procent. I figur 4.12 visas siffrorna för de som angivit att undervisningsformerna förekommer till ganska eller mycket stor del i respektive årskurs. Antalet svarande för årskurserna var 52 skolor i 7:an, 109 skolor i 8:an och 63 skolor i 9:an. De undervisningsformer som föreslagits var; diskussion i grupp, 21

22 procent värderingsövningar, katederundervisning, film, problembaserat lärande (PBL), grupparbeten med redovisning skriftligt och/eller muntligt samt annat. Figur 4.12 Undervisningsform för SeSam-undervisningen som förekommer till ganska eller mycket stor del Diskussio n i grupp Värderings övningar Katederun dervisning Film Problemba serat Grupparbe ten med 7:an :an :an Annat 7:an 8:an 9:an De undervisningsformer som angivits under alternativet Annat är för 7:an är bland annat som underlag för musikal, externa aktörer samt samarbetsövningar. För 8:an angavs till exempel besök till ungdomsmottagning, enskilda samtal med skolsköterska, underlag för musikal, läsning av skönlitteratur med kärleksinnehåll, dans och att flickor fick lära sig självförsvar medan pojkar fick planera och förbereda en picknick. För 9:an angavs exempelvis enskilda samtal med skolsköterska, underlag för musikal samt enskilda arbeten som redovisas skriftligt. En annan aspekt av hur undervisningen bedrivs är vad som tas upp i SeSam-undervisningen. Även här föreslogs ett antal alternativ på delområden som ingick med möjlighet för respondenten att ange flera svarsalternativ och även ange andra delområden som inte föreslagits. De delområden som föreslogs var; anatomi, känslor, STI/HIV/AIDS, preventivmedel/oönskad graviditet, HBT-frågor (homo, bi och trans), relationer/samlevnad, hångel/petting, pornografi, sex och Internet, sexualbrott, onani, jämställdhet/genusfrågor och annat. Resultatet presenteras nedan och svaren som redovisas i procent är uppdelade för svarsalternativen Nej, har inte ingått, Ja, har ingått till väldigt liten eller liten del och Ja, har ingått till ganska stor eller mycket stor del. 22

23 anatomi känslor STI/HIV/AIDS preventivmedel/oönskade HBT-frågor realtioner/samlevnad hångel/petting pornografi sex och internet sexualbrott onani jämställdhet/genusfrågor annat Antal respondenter som besvarade frågan för 7:an var 53 stycken. Figur 4.13 Förekomst av delområden i SeSam-undervisningen för 7:an (procent) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% nej, har inte ingått har ingått till väldigt liten eller liten del har ingått till ganska eller mycket stor del För årskurs sju är det högst procentuell andel som angivit att annat delområde ingår till ganska stor del eller mycket stor del. Här presenteras exempel på vad respondenterna menat med annat: o ART, värdegrunds/värderingsövningar o Eleverna har fått skriva sina egna sexfrågor som vi svarat på o Hemliga frågor, tidningar, läromedel o Naturens fortplantning kopplat till människans, vilka likheter och skillnader som finns o Respekt, förståelse, samarbete o Utifrån aktuella mediadebatter 23

24 anatomi känslor STI/HIV/AIDS preventivmedel/oönska de graviditeter HBT-frågor realtioner/samlevnad hångel/petting pornografi sex och internet sexualbrott onani jämställdhet/genusfrågo r annat Antalet respondenter som besvarade frågan för 8:an var 110 stycken. Figur 4.14 Förekomst av delområden för SeSam-undervisningen i 8:an (procent) 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% nej, har inte ingått har ingått till väldigt liten eller liten del har ingått till ganska eller mycket stor del En liten del av respondenterna har angivit att svarsalternativet annat ingått till någon del. Här redovisas några av beskrivningarna av detta delområde: o Dejting, första kärleken, kärlek i text och bild, dikter o Diskussioner kring ANSVAR och att våga göra VAL och stå för dem o Diskuterat abort o Fler former av sexualitet än HBT, graviditet, fosterutveckling, abort och alternativ till abort o Historia och kulturer o Könsstympning o Menscykel, abort, prostitution, självbild o Vill förtydliga att alla ovan angivna delområden arbetas med flitigt, inte bara under NO-undervisningen även om det är där tyngdpunkten lägges. Ofta har diskussioner/debatter genomförts Antalet respondenter som besvarade frågan för 9:an var 64 stycken. 24

25 anatomi känslor STI/HIV/AIDS preventivmedel/oönska HBT-frågor realtioner/samlevnad hångel/petting pornografi sex och internet sexualbrott onani jämställdhet/genusfrågo annat Figur 4.15 Förekomst av delområden i SeSam-undervisningen för 9:an (procent) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% nej, har inte ingått har ingått till väldigt liten eller liten del har ingått till ganska eller mycket stor del Som går att utläsa av figurerna ovan ingår till stor del de delområden som nämns i de nationella styrdokumenten, alltså de som rör det biologiska men också frågor som rör känslolivet. Andelen respondenter som angivit att annat ingått är här väldigt liten. Exempel på vad annat kan innebära här är: o må-bra och livsfrågor o graviditet och ärftlighet o elevernas behov och intresse styr, vi erbjuder det mesta av ovanstående En gruppindelning av delområdena gjordes för att försöka illustrera vilka delområden störst tonvikt läggs på och i vilken årskurs. Uppdelningen gjordes i tre grupper, där den första kallas Samlevnad och innehåller delområdena känslor, relationer/samlevnad, HBT-frågor och jämställdhet/genusfrågor. Den andra gruppen kallas Kroppen och innehåller delområdena anatomi, STI/HIV/AIDS, preventivmedel/oönskad graviditet, hångel och onani. Den tredje gruppen kallas Samtidsfenomen och innehåller resterande delområden, det vill säga pornografi, sex och Internet och sexualbrott. Figur 4.16 illustrerar resultatet av dessa delområdesgrupper. Siffrorna som anges är ett medeltal av den procentuella förekomsten av delområdena till ganska stor eller mycket stor del som angivits i enkäten, uppdelat på varje årskurs. Det vi kan utläsa är att det överlag är större fokus på såväl Samlevnad som Kroppen i 25

26 procent samtliga årskurser medan de delområden som ingår i gruppen Samtidsfenomen tas upp i betydligt mindre omfattning Förek omst av delområdesgrupperna :an 8:an 9:an 0 Samlevnad Kroppen Samtidsfenomen 7:an :an :an Fortbildning I figur 4.17 visas förekomst av fortbildning eller utbildning i SeSam-undervisning. Som går att utläsa anger mindre än en tredjedel av skolorna att personalen fått någon form av vidareutbildning i ämnet. Tittar vi på förhållandet till storlek på skola och kommun så framkommer att det är en lägre andel av skolorna i gruppen liten som angivit att de fått fortbildning medan det i jämförelse mellan kommunerna syns motsvarande andelsdipp bland de kommuner som tillhör gruppen medelstor. Jämförs svaren mellan yrkesgrupperna som besvarat enkäten är det en något högre andel av rektorerna som angivit att fortbildning ges än i de övriga yrkeskategorierna. 26

27 Figur 4.17 Ges någon fortbildning eller utbildning i SeSam-undervisning Ja Nej Vet inte Antal (N) Procent % Upplevda behov Enkätens sista fråga gav möjlighet till respondenten att tycka till, antingen om enkäten eller om SeSam-undervisningen på den egna skolan. Här öppnades också upp för funderingar eller förslag på hur man kan utveckla skolans SeSam-undervisning och samverkan kring denna. De behov som lyftes fram var; Större samarbete med externa aktörer, exempelvis ungdomsmottagningen, eller mer resurser för att kunna samverka med externa aktörer som kostar. Mer material till övningar, gärna samlat på ett och samma ställe Uppdaterad fakta och information, gärna samlat på ett och samma ställe Fortbildning Mer tid Undervisning i ämnet även för de yngre årskurserna, alltså innan eleverna kommer upp i årskurs sju 4.3 Intervjuerna Nedan följer en redovisning av de 12 intervjuer som genomförts. Svaren presenteras tematiskt utifrån frågorna som ställts, även antalet svarande anges då vissa av frågorna inte ställts till samtliga respondenter. De respondenter som utvecklat svar kring exempelvis styrdokument är också de som i enkäten besvarat frågan om huruvida skolan har styrdokument med ja. 27

28 4.3.1 Styrdokument Av de utvalda respondenterna hade fem angivit i enkäten att skolan hade styrdokument eller handlingsplan för SeSam-undervisningen. Vid intervjun ombads de utveckla detta svar. Samtliga menade att läroplan och kursplaner var att anse som styrdokument, men tre av skolorna hänvisade också till befintlig likabehandlingsplan, skolans värdegrundsarbete, arbete och dokument som rör EQ eller skolhälsovårdens styrdokument från Socialstyrelsen Fortbildning Åtta av de 12 intervjuade hade angivit att det givits någon form av fortbildning eller utbildning i SeSam-undervisning till personalen. De fortbildningar som tas upp är exempelvis kondomseminarier som anordnas av Region Skåne, där inbjudan kommer via Elevhälsan och alltså vänder sig till skolsköterska i första hand. Två skolor nämner den SeSam-satsning som Malmö Stad gjorde för några år sen, där de som tillhörde kranskommunerna egentligen inte ingick men tiggde sig till plats på fortbildningen eller lyckades komma med tack vare kontakter. Av de intervjusvar som givits, där yrkeskategorierna rektor, lärare och skolsköterska finns representerade, framstår det som att det finns en något bättre förutsättning för skolsköterskorna att ta del av fortbildning. Denna förutsättning är relaterad till förekomsten av nätverket kring Elevhälsa och fortbildningen som erbjuds genom detta och inte relaterad till tidsresurs. Vad gäller lärarna så har någon gått på en föreläsning med Olle Waller och någon gått en metodikföreläsning i Lund för ett antal år sedan, men uppfattningen verkar vara den att lärarna uppdaterar sig själva vid behov, detta framkommer särskilt i de svar rektorerna givit Metod / modell / arbetsmaterial Nio av de 12 respondenterna har besvarat frågan kring vilken metod, modell eller arbetsmaterial som används i undervisningen. Nedan presenteras dessa i punktform. Litteratur: o Gleerups Solrosen o Natur & Kulturs Puls-serie o Spektrums biologibok o FHIs Kärleksvägar o Våga vara, våga mötas o LAFAs Röda Tråden 28

29 Film: Material: Internet: o Tidningen GLÖD o Tidningen HIV-aktuellt ges till lärarna o Man tar en tant o Love Boogie o RFSUs skollåda o o o o o Utöver det som nämnts ovan anger nästan samtliga respondenter att de varvar diskussioner med värderingsövningar, föreläsningar och enskilda uppgifter för eleverna. Något som återkommer i intervjuerna är känslan av att det är svårt att hitta uppdaterat, välfungerande material och information, att det är upp till varje lärare att leta upp detta vilket är väldigt tidskrävande. Funderingar förs fram från några skolor kring behovet av en plattform eller ett nätverk där aktuell information, uppdaterade film- och litteraturtips, nya värderingsövningar med mera skulle finnas tillgängligt. Större samverkan med externa aktörer lyfts återigen fram som något som skulle vara positivt. Exempel på ett sådant nätverk ges av en av skolorna. Nätverket, KÖR (Kärlek Ömhet Respekt), beskrivs mer utförligt längre fram i rapporten som ett av de goda exempel som framkommit i kartläggningen Medgång / motgång i SeSam-undervisningen Ett antal frågor ställdes till samtliga intervjurespondenter gällande exempelvis stödet uppifrån, elevers och föräldrars reaktioner på undervisningen. Nedan har svaren på dessa frågor samlats under rubrikerna Medgång och Motgång. Medgång: Det som samtliga intervjuade skolor lyfter fram som mest positivt med SeSamundervisningen är eleverna. Elevernas reaktioner inför SeSam-undervisningen beskrivs som 29

30 förväntansfulla, nyfikna, uppmärksamma och väldigt tacksamma att arbeta med. Elever som inte presterar betygsmässigt högt i andra ämnen kan här vara väldigt aktiva och prestera mycket väl, inte minst i diskussioner och värderingsövningar. En skola menar att eleverna har oerhört höga förväntningar på SeSam-undervisningen, som inte alltid infrias när det väl är dags. Respondenten funderar på om inte det kan vara av godo ändå, att spänningen lägger sig lite och att ämnet sex blir avdramatiserat till någon del. Även stödet uppifrån beskrivs av en del skolor som en tillgång, där någon tycker sig se en positiv utveckling de senaste åren i takt med att behovet av sexualprevention och upplysning varit aktuellt i media. En skola uttrycker sig så här: Vi vet att vi ger våra elever en bra undervisning och vi kan skryta med att vi har mycket sex- och samlevnadsundervisning jämfört med vad man läser om andra skolor. Detta vet också vår ledning om. Även bland de respondenter som inte upplever något uttalat stöd från ledningshåll finns en känsla av att SeSam-undervisningen ges det utrymme som efterfrågas, och att det snarare är den egna tidsresursen som begränsar utvecklingen av arbetet. Motgång: Vad gäller negativa föräldrareaktioner så verkar detta förekomma i väldigt liten omfattning. De skolor som har erfarenhet av detta beskriver enstaka tillfällen då föräldrar från frikyrkliga organisationer har opponerat sig mot att SeSam-undervisning ska ges det egna barnet, eller att en debatt startats av någon frikyrklig församling mot undervisningen just då någon församlingsmedlems barn är i ålder att delta i denna. Ingen av skolorna beskriver föräldrareaktioner som något egentligt problem, däremot har en del av skolorna haft oro för att de ska få reaktioner och diskuterat hur de ska hantera detta, en oro som visat sig obefogad. Många av skolorna nämner bekymmer kopplat till samverkan med externa aktörer. Exempel på detta är logistiska svårigheter att ta sig till och från den större tätort där ungdomsmottagningen ligger, eller svårigheter att få externa föreläsare att ta sig ut till skolan. Det gemensamma bekymret är tid, dels lektionstid som ska räcka till såväl undervisning som resor, men också lärarens tid, när det gäller att ringa runt och boka externa föreläsare. Bristen på lättillgängligt, bra material, som tagits upp tidigare, återkommer som en motgångsfaktor. Skolorna fick även en fråga om handledning, om var de kan vända sig med frågor. Ingen av respondenterna hade någon tydlig handledningskontakt, däremot uppgav en del rektorer och lärare att skolsköterskan var en person att vända sig till med frågor i ämnet, och 30

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna?

ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? ationer med ch våld. Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas rättigheter En första utvärdering - vad säger eleverna och lärarna? FÖRORD Det handlar om kärlek ett projekt om barns och ungas

Läs mer

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna.

Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Sex och samlevnad en pusselbit i ämnesundervisningen Jämställdhet, sexualitet och relationer i de nuvarande kurs- och ämnesplanerna. Tommy Eriksson Undervisningsråd, Skolverket Sex och samlevnad varför?

Läs mer

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen

Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen 2013-06-19 Ungdomars synpunkter på sexualundervisningen Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Katz, Olle, Enheten för Prevention och Utveckling, Social resursförvaltning, Göteborg, 2009.

Katz, Olle, Enheten för Prevention och Utveckling, Social resursförvaltning, Göteborg, 2009. Rapportdel 3. Material som används av skolor i sex och samlevnadsundervisning Katz, Olle, Enheten för Prevention och Utveckling, Social resursförvaltning, Göteborg, 2009. Inledning Sexualitet och samlevnad

Läs mer

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad

Anvisningar för arbete med hiv/sti-prevention i Stockholms stad Socialförvaltningen Dnr 3.1-285/2013 Bilaga Handläggare Maria Saario Telefon: 508 25 403 hiv/sti-prevention i Stockholms Förord I enlighet med Stockholm vision Ett Stockholm i världsklass är invånarnas

Läs mer

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET InnovationskontorEtt Författare Gustav Pettersson Projektledare Robert Wenemark & Johan Callenfors 21 mars 2012 2012 Skill Om Skill Skill grundades

Läs mer

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan

Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta

Förslag till beslut Socialnämnden föreslås besluta SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Venemalm Sofia Datum 2016-03-30 Rev 2016-04-13 Diarienummer SCN-2016-0127 SCN-2016-0068 Socialnämnden RFSU- ansökan om föreningsbidrag avseende utbildningsinsatser riktade

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015

Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Strategi för sexuell och reproduktiv hälsa i Region Skåne 2011 2015 Förord Denna strategi utgör Region Skånes övergripande styrdokument för området sexuell och reproduktiv hälsa (SRH) för perioden 2011

Läs mer

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9

FÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9 FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens

Läs mer

Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass

Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass RFSU Katrineholms kolinformatör kommer gärna till er grundskola, gymnasieskola eller annan verksamhet för ungdomar och håller i ett 90-minuterspass kring

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:103 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:17 av Inger Ros (S) om start av en informationskampanj i syfte att minska spridningen av klamydia Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört

Läs mer

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

HUR FUNKAR DET? OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN

HUR FUNKAR DET? OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN HUR FUNKAR DET? OM SEX- OCH SAMLEVNADSUNDERVISNING I SKOLAN Att skapa förutsättningar för att förändra och förbättra människors liv har varit RFSU:s målsättning ända sedan starten 1933. RFSU är en politiskt

Läs mer

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION

ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION ATT VARA LÄRARE I DAGENS MEDIESITUATION WORLD SUMMIT ON Sammanfattande analys Undersökningen är initierad av Pratoo AB på uppdrag av World Summit Karlstad. Datainsamlingen, som genomfördes vecka 9, 2010

Läs mer

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Sexatlas för skolan. Vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i g rundskolan och gymnasiet

Sexatlas för skolan. Vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i g rundskolan och gymnasiet Sexatlas för skolan Vägvisare för att planera och genomföra sex- och samlevnadsundervisningen i g rundskolan och gymnasiet RFSU är en partipolitiskt och religiöst obunden organisation som verkar för att

Läs mer

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi

RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19. Analys & Strategi RAPPORT Bemötandets betydelse i kollektivtrafiken 2010-10-19 Analys & Strategi Innehåll/Sammanfattning BAKGRUND... 4 Undersökning om bemötandets betydelse i kollektivtrafiken... 4 Undersökningsmetodik...

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9 Lärande Verksamhetens måluppfyllelse Svenska Åk 3 Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Nått målen i ämnesprovet* Svenska

Läs mer

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun

Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Utvärderare: Jens Sjölander, Malmö högskola E-post: jens.sjolander@mah.se Tel. 040/665 75 38, 073/261 35 49 Utvärdering av försöket med frivilliga drogtester i Landskrona kommun Bakgrund Under 2008 införs

Läs mer

Den individuella utvecklingsplanen

Den individuella utvecklingsplanen SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen

Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Ämnesprovet i matematik i årskurs 9, 2014 Margareta Enoksson PRIM-gruppen Inledning Konstruktionen av de nationella ämnesproven utgår från syftet med dessa, d.v.s. att stödja en likvärdig och rättvis bedömning

Läs mer

2016-03-09. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. maja.osterlund@sll.se

2016-03-09. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. Maja Österlund. Lafa enheten för sexualitet och hälsa. maja.osterlund@sll.se Maja Österlund maja.osterlund@sll.se Vikten av god sexuell hälsa En god grund för att komma igång Tips och metoder för att prata sexualitet, relationer och normer God sexuell och reproduktiv hälsa är en

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för vuxenutbildningen Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586

Läs mer

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten?

Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Visionen om att lära eleverna engelska under mattelektionen hur fungerar den i verkligheten? Liss Kerstin Sylvén, fil.dr i engelska I Sverige talar de flesta av oss svenska. Svenskan är ett litet språk.

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Inspektionsrapport från Skolverket 2006:127 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun Bes lut S kolrapport Beslut Mona Hurtig Skol AB Solskiftegatan 4 442 53

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla Inspektionsrapport från Skolverket 54-2007:2183 Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Vassbo skola i Uddevalla Bes lut Skolrapport Beslut Explicarium AB Råane 9 451 91 Uddevalla 2008-05-08

Läs mer

Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm

Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN SID 1 (5) 2008-03-27 Handläggare: Daniel Liljendahl Telefon: 08-508 25 026 Till Socialtjänstnämnden Skrivelse angående hivsituationen i Stockholm Svar på skrivelse

Läs mer

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser skolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2012. Kontaktperson på Karlstads kommun är Sofia Nylander. Undersökningen

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Färsingaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800) Innehållsförteckning sid Vad säger lagen?

Läs mer

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010

Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Uppföljning av studerande på yrkesvux inom GR 2010 Mars 2011 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av Göteborgsregionens kommunalförbund Uppföljning av studerande på yrkesvux 2010

Läs mer

Beslut för fristående grundskola

Beslut för fristående grundskola Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,

Läs mer

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3

Innehåll KK-STIFTELSEN 2001 E LEVER PÅ OLIKA PROGRAMS ANVÄ NDNING OCH. 1. Förord...2. 2. Metodsammanställning...3 KK-Stiftelsen 2001 på olika programs användning och attityd till datorer och IT Innehåll 1. Förord...2 2. Metodsammanställning...3 3. Användning och attityd till datorer och IT...5 4. Publiceringsregler...18

Läs mer

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014

Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Våren 2014 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsoplan Vt- 2014 Elevhälsa är ett nytt begrepp i skollagen Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola Utbildningsförvaltningen 2014-12-10 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola 2014-12-10 Inledning Vi som är anställda i Älmhults kommun arbetar alla i medborgarens tjänst.

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Dokumenttyp: Strategi/Policy/Plan Giltighetstid: Årligen Beslutad av: Gäller från: BUN Dokumentansvarig: Diarienr: Barn- och elevhälsoplan Till ledning för förskolechefer, rektorer och personal vid förskolor

Läs mer

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar?

Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? Praktiknära forskning inom ämnet idrott och hälsa Rapport nr. 3: 2006 Finns det en skillnad mellan vad barn tror sig om att klara jämfört med vad de faktiskt klarar? En studie kring barns självvärderingar

Läs mer

Nordiska språk i svenskundervisningen

Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. läsåret 2015/ 2016

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. läsåret 2015/ 2016 2015-11-26 Erik Dahlbergsgymnasiet LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING samt ORDNINGSREGLER läsåret 2015/ 2016 för Individuellt alternativ Samhällsvetenskapsprogrammet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola

LIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen

Läs mer

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift

Svenskt Näringsliv/Privatvården. Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift Svenskt Näringsliv/Privatvården Patienternas syn på vårdcentraler i privat och offentlig drift SAMMANFATTNING Denna rapport redovisar resultatet från en undersökning som jämför privat och offentligt drivna

Läs mer

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 1 Skiljeboskolan Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016 2 Innehållsförteckning Skolans trygghetsvision 3 Elevers rätt till stöd 3 Resultat av kartläggning LÅ 14/15 4 Plan mot kränkande behandling

Läs mer

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011

Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 1 (14) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011 Ämnesproven i årskurs 9 är obligatoriska 1 och resultaten används som ett av flera mått på måluppfyllelse i grundskolan. Resultaten ger en

Läs mer

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING

HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING HANDBOK I SEXUALUNDERVISNING Det är lätt att slå ner på dagens sexualundervisning när vi tittar på den statistik som vi fått fram i vår enkätundersökning. När vi började med arbetet med handboken var det

Läs mer

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Jämställt bemötande i Mölndals stad Mölndal 2010-12-14 Slutrapport Program för Hållbar Jämställdhet Jämställt bemötande i Mölndals stad Presentation av projektet Mölndals stad har sedan 2010 en bemötandeplan med följande målbild: Bemötande

Läs mer

Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska

Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska användas som ett aktivt verktyg i den dagliga verksamheten. Sida 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår värdegrund... 3 Delaktighet i upprättandet

Läs mer

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö

KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö KUPOL En studie av psykisk ohälsa i tonåren i relation till skolans pedagogiska miljö Vad är KUPOL? Skolan är, vid sidan av familjen, en betydelsefull miljö för lärande och socialisering under ungdomstiden.

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Beslut 2014-10-09 Ekerö kommun Rektorn vid Träkvista skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Träkvista skola i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m)

Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) PM 2005 RVII (Dnr 325-4023/2004) Informationsinsatser mot spridningen av HIV/AIDS Skrivelse av Kristina Axén Olin (m) Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Skrivelsen av Kristina

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016. Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016. Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå 2015-2016 Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem 1 Vision Kinnarummaskolan och Falkens fritidshem skall utgöra en trygg arbetsplats

Läs mer

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele

Kastellskolan Elevhälsoplan 2012-2013 antagen 201211, reviderad 20130911 Claesson Schéele Elevhälsoplan Kastellskolan 2013-2014 Skolans arbete ska vila på en grund av kunskap om vad som främjar elevens lärande och utveckling. Styrdokumenten för skolan är tydliga med att alla elever ska få den

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE 2013/2014 PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP Plan mot diskriminering och kränkande behandling Wijkmanska gymnasiet 1 Innehåll Plan mot diskriminering

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006

GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 GRs effektstudie 2008 Gällande studerande vid kommunal vuxenutbildning i Göteborgsregionen, våren 2006 Maj 2008 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag av GR Utbildning Innehållsförteckning

Läs mer

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik Tid för matematik, tid för utveckling Sveriges lärare

Läs mer

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument

Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument Utvecklingsavdelningen 1 (15) Sexualitet, genus och relationer i grundskolans styrdokument 2 (15) Innehållsförteckning INLEDNING... 4 LÄROPLAN FÖR GRUNDSKOLAN, FÖRSKOLEKLASSEN OCH FRITIDSHEMMET... 5 1.

Läs mer

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm

Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm Lokalpolitisk plattform för RFSU Stockholm RFSU Stockholm vill se en ambitiös sexualpolitik i Stockholms stad och län. Vi vill att Stockholms kommun och landsting satsar på det förebyggande arbetet och

Läs mer

Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016

Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016 Förslag till Trygghetsplan för Glanshammars skola 2015/2016 TRYGGT OCH ROLIGT LÄRANDE 1 Glanshammars skolas Trygghetsplan - likabehandlingsplan och plan mot annan kränkande behandling Innehåll Grunduppgifter...

Läs mer

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet

RAPPORT. Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet RAPPORT Markägarnas synpunkter på Kometprogrammet Ny enkätundersökning samt analys av markägarnas svar i tidigare genomförda enkäter kring processerna för formellt skydd av skog 2011-09-02 Analys & Strategi

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning

Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2. Lärares behörighet och användning efter utbildning Kvalitetsgranskning Rapport 2009:2 Lärares behörighet och användning efter utbildning Skolinspektionens rapport 2009:2 Stockholm 2009 Innehåll Förord Sammanfattning Inledning Kvalitetsgranskningens resultat

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Upprättad augusti 2015 1 Innehållsförteckning Mölstadskolan,

Läs mer

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel Ansökan avser medel som ska fördelas under 2012 Så här hanterar du det elektroniska ansökningsformuläret Innan du börjar fylla

Läs mer

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Upprättad september 2014 I samarbete med personal, elever, föräldrar och rektor samt fastställd av rektor. 2014-09

Läs mer

Likabehandlingsarbete

Likabehandlingsarbete Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen

Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Förskoleenkäten 2015 Förskoleförvaltningen Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2015-06-04 1.0 Christina Persson & Jimmie Brander Förskoleförvaltningen Kvalitetsenheten Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN 2014-2015 1 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 Innehållsförteckning: sida 3: Mål och vision. Så säger lagen. YTTERBYSKOLAN sida 4: Ansvarsfördelning för arbetet kring likabehandling.

Läs mer

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Utbildningsinspektion i Gotlands kommun Klinteskolan Dnr 53-2007:3378 Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen och övriga pedagoger på skolan. Vår vision

Läs mer

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 KATARINA KJELLSTRÖM Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9 I förra numret av Nämnaren beskrev vi elevernas kunskaper i och attityder till matematik enligt nationella utvärderingen 2003.

Läs mer

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling

Trygghetsplan. Trygga elever i Höörs kommun. Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012. Plan mot kränkande behandling Skola och fritidshem Lindvallaskolan Trygghetsplan Trygga elever i Höörs kommun Lindvallaskolan grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011/2012 Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan Innehållsförteckning

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning

Max18skolan årskurs 7-9. Utbildning Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har samma rättigheter och att ingen får bli diskriminerad av något skäl. Genom att reflektera

Läs mer

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Postadress: Nobelgymnasiet, 651 84 Karlstad Besöksadress: Nokiagatan 20. Webb: karlstad.se/nobelgymnasiet Tel: 054-540 15 00 E-post: nobelgymnasiet@karlstad.se 1

Läs mer

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer