LANDSBYGDi Norr. Skog Köra häst ett företag? Kontinuitetsvärden i skogen bevara skogskänslan. tema. Nr 1 Februari :a årgången

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LANDSBYGDi Norr. Skog Köra häst ett företag? Kontinuitetsvärden i skogen bevara skogskänslan. tema. Nr 1 Februari 2008 82:a årgången"

Transkript

1 LANDSBYGDi Norr Nr 1 Februari :a årgången tema Skog Köra häst ett företag? Kontinuitetsvärden i skogen bevara skogskänslan Medlemstidskrift för Hushållningssällskapet i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland

2 LEDARE ledare Härliga framtidsutsikter Har vi under det senaste året upplevt en historisk vändning för landbygdens näringar? Det är visserligen först i backspegeln som vi kan säkra slutsatser om nuet, men det ser onekligen ljust ut! Det finns verkligen fog till att vara optimist, men det gäller att vara beredd på att även landsbygdens näringar numera är beroende av den globala marknadens svängningar på gott och ont. I dag är det mest på gott! Framtidsutsikterna för område efter område ser plötsligt väldigt ljusa ut. I många fall har landsbygdens näringar lyfts av en ökad global efterfrågan på råvaror i takt med en alltjämnt ökad globalisering. Den globala efterfrågeökningen gäller inte minst på mjölkprodukter vilken lett till en 25-procentig höjning av priset till mjölkproducenterna. Det är en välbehövlig prishöjning i elfte timmen som lär ingjuta mod i en tapper grupp av företagare på landsbygden. Prishöjningarna på spannmål har också de varit fantastiska och fört med sig både optimism och råg i ryggen hos producenterna. På kort sikt har dock prisökningarna på spannmål lett till ökade kostnader för både etanoltillverkare och köttproducenter. De ökande kostnaderna för köttproducenter kan mycket väl uppvägas av ett högre globalt pris på kött, en trend vi redan idag ser. Vidare kanske ett högre pris på spannmål för etanolproducenter öppnar för större möjligheter att producera etanol m.fl. produkter ur skogsråvara, en resurs särskilt vi i norr är välsignade med. Apropå skogråvara kan också skogsnäringen räknas som en stor framtidsbransch där skogsägarna sitter på en veritabel guldgruva. Den globala uppvärmningens farhågor till trots, kommer högre medeltemperaturer sannolikt öka värdet på skogen. Även landsbygdsturismen, som i mångt och mycket bygger på värden och tillgångar i bygderna, utvecklas mycket positivt. Ett genombrott för denna näringsgren är nära. En hoppingivande trend är att media börjat spegla det positiva som händer på landsbygden. Förutom positiva TV-såpor såsom Bonde söker fru skildrar landets affärstidningar nästan dagligen det nya affärslivet på landsbygden, med fokus på landsbygdsföretagare som blickar framåt. Som hängiven medarbetare på Hushållningssällskapet har jag upplevt det senaste årets kontakter med företrädare för landsbygdens näringar som extra positiva. Det bubblar av framåtanda. För Hushållningssällskapen, som under mycket lång tid trott och i handling verkat för att utveckla landsbygdens näringar, kan utvecklingen närmast liknas vi en renässans. Äntligen har vår breda verksamhet hamnat i centrum. Det nya Landsbygdsprogrammet, som kan användas i arbetet med att utveckla landsbygden, är ytterligare ett smörjmedel som kommer våra medlemmar och kunder till gagn. Den mycket omfattande rådgivnings- och utvecklingsverksamhet som Hushållningssällskapet bedriver i Norrbotten, Västerbotten och delvis Jämtland är efterfrågad och vår samlade kompetens är imponerande. Läs mer om utbudet av personal och tjänster på sidan 30 i tidningen samt på vår nya portal jan-olof puranen, vd hushållningssällskapet rådgivning nord ab och hushållningssällskapet i norrbotten Tidningen ges ut av Hushållningssällskapen i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. I Norrbotten medverkar Naturbruksskolorna i samarbetet. Ansvarig utgivare Jan-Olof Puranen Redaktör Alec Lundström Redaktionsråd Alec Lundström, Ingvar Persson, Karin Forsgren, Bengt Åsengård och Jan-Olof Puranen. Adjungerade Victoria Sjöholm-Jansson, Bo Wiberg och Mikael Andersson. Landsbygd i Norr utkommer med fem nr per år, ISSN Upplaga ex Grafisk form Lena Ahlbäck Tryck Luleå grafiska. Tidningen är svanmärkt. Omslagsbild: Lars-Olov Lundgren med havretraktorerna Vilma och Virmi i arbete. Foto: Sara Borgström Affärs- och verksamhetsidé Hushållningssällskapet är en medlemsbaserad kunskapsorganisation med 200-åriga anor. Vi arbetar för att utveckla småföretagandet i länet, främst på landsbygden, genom rådgivning och utvecklingsprojekt inom lantbruk, trädgård, mat, miljö, energi, turism, slöjd fiske, jakt, skog och företagsekonomi. Vill du bli medlem kontakta Annika Widgren, BD, , Karin Forsgren, AC, eller Bengt Åsengård, Z, nästa nummer av Landsbygd i Norr utkommer omkring den 20 april. Material till tidningen skickas senast den 7 mars till Annonsbokning senast den 14 mars till Jan-Olof Puranen, eller Bengt Åsengård, För signerade artiklar svarar författaren. Citera oss gärna men ange källan. 2 LANDSBYGD I NORR NR1 2008

3 Ny hemsida PERSONALNYTT ERIK ISAKSSON är sedan januari anställd som vikarie på Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB. Han kommer att arbeta med växtodlingsfrågor, SAM m.m., med kontoren i Luleå och Öjebyn som bas. Erik bor tillsammans med familjen i Hemmingsmark utanför Piteå. De brukar en jord- och skogsbruksfastighet med bl.a. jordgubbsodling och fårskötsel i liten skala. Erik är utbildad lantmästare och har jobbat med grisproduktion på Alviksgården i 15 år samt de senaste två åren med kontrollverksamhet på Länsstyrelsen. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord har släppt vår nya hemsida: Här hittar du, bland mycket annat, information om vår rådgivning och vilka tjänster vi erbjuder. I kalendariet presenteras kurser, seminarier och andra aktiviteter. På hemsidan finns också kontaktuppgifter till vår personal och information om våra utvecklingsprojekt. På startsidan finns en länk till Hushållningssällskapet Norrbottens respektive Västerbottens sidor. Här finns medlemsinformation, kalendarium med medlemsaktiviteter och information från lokala Hushållningssällskap resp Gillen. Vill du marknadsföra en medlemsaktivitet eller lyfta fram annan medlemsinformation på vår hemsida? Kontakta Susanne Lundblom, e-post: Innehåll Ledare... 2 Personalnytt... 3 En billig traktor?... 7 Kooperativ Offensiv Köp & Sälj Krysset...14 Balans i mark och plånbok...16 NPP-Hunt Utveckling av hållbar jaktturism...17 Från kock till köttproducent är steget inte långt...17 Rörflen ger grön energi i Västerbotten...18 Bioenergigårdar i ett nytt landskap Slöjd & konsthantverk till salu Mjölkföretagardagar i Umeå...21 Nyheter i SAM Nya möjligheter för växtproduktion Intressant läge för Efterkalkyl Mjölk Satsning på bärodling i Norrbotten Skattenyheter Måttsundsskolans hälsotema från skördefest till nobellunch Gnosjöanda i ryska Karelen Julmarknadlockade över till Östersund Hushållningssällskapet kontaktuppgifter Nya grepp i medlemsarbetet i Norrbotten...31 NATURBRUKSINFO Stadig efterfrågan... 4 P g a tekniska problem med adressfiler fick inte alla lemmar i Norrbotten Landsbygd i Norr nr 5, Vi beklagar detta. Om du med- inte fick din tidning kan du kontakta oss. Mejla namn och adress till eller ring så skickar vi ett nytt ex. bo sundberg, luleå grafiska LANDSBYGDi Norr Nr 5 December :a årgången God Jul tillönskas alla våra läsare tema Lantbruk Energi - en het fråga för framtiden! Sparsam traktorkörning Valldag i Holmträsk Carl von Linné 300 år Medlemstidskrift för Hushållningssällskapet i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Hänsyn till framtiden... 4 TEMA SKOG Fräscha maskiner... 5 Kontinuitetsvärden i skogen bevara skogskänslan... 6 Rekordmånad för Norrskog gav nästan 100 nya medlemmar... 7 Köra häst ett företag?... 8 I Öravattnet finns en toppmodern skördare i arbete...10 LANDSBYGD I NORR NR

4 NATURBRUKSINFO Eleverna tycker att det är roligt att ny teknik används så mycket Foto: Kalix Naturbruksgymnasium Stadig efterfrågan Tiden går men maskinförarna består. Det finns alltid efterfrågan på maskinförare inom skogsnäringen. På Skogsbruk är de två tunga inslagen avverkning och skogsvård. En annan viktig del av utbildningen är naturhänsynen som genomsyrar allt. Skogsbruksutbildningen speglar så långt det är möjligt verkligheten ute i skogsbruksindustrin. Exempelvis har Kalix Naturbruksgymnasium den allra senaste tekniken så att eleverna ska lära känna de maskiner de kommer att möta när de kommer ut i arbetslivet. Det innebär bland annat GPS-uppkopplade skördare och digital planeringsutrustning. Finns inte tekniken är en skogsutbildning inte trovärdig idag, skolan måste ligga i fas med den tekniska utvecklingen inom skogsbruket, menar Lars Lundström som är lärare i skogsbruk. Skogseleverna får högskolekompetens. En omtyckt väg att gå är den treåriga Skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg. Hänsyn till framtiden Skogsvård handlar i mångt och mycket om ett långsiktigt hänsynstagande till återväxt och framtida användning av skogen som kräver noggrann planering. APU en möjlighet För maskinförare inom skogsbruket finns det ständigt bra jobbchanser. Jag vill inte skönmåla och säga att det alltid är så, men just nu ser det ljust ut, säger Lars. Visst är det ljust. När skolan följde upp vad gamla elever gjorde för några år sedan visade det sig att av 100 elever så var 60 kvar i skogsnäringen efter fem år. Det finns alltid en generell efterfrågan, men i dagens läge kanske en nyutexaminerad får flytta för att få jobb. I vår undersökning kunde man dock se att de flesta får jobb där de själva vill bo. Under APU (arbetsplatsförlagd utbildning) finns det ett gyllene tillfälle att visa sig duktig och intresserad. Det är många elever som får in en fot och som kanske först får sommarjobb hos den entreprenör de gjort APU hos, sedan till och med fast anställning. Tidigare läste man av marken och miljön för lite vid slutavverkning. Idag har det blivit allt viktigare att lära sig att sköta och föryngra skog - en på rätt sätt och med rätt planering, förklarar skogslärare Lars Lundström. Vid Kalix Naturbruksgymnasium har eleverna möjlighet att få en omfattande utbildning i skogsskötsel genom två valbara kurser inom inriktning Skoglig virkesproduktion. Skogsskötsel A är en grundläggande kurs om skogsföryngring. Skogskötsel B ger eleverna mer ingående kunskaper och de får bland annat lära sig att upprätta skogsbruksplaner, berättar Lars och tillägger att kurserna i skogsskötsel även går att kombinera med maskinförarkurserna. Modern skogsvård handlar om att an- passa åtgärderna efter hur naturen ser ut i verkligheten när det gäller exempelvis jordart, markfuktighet och trädbeståndets historia. Det krävs bra föryngringsplanering innan det gamla beståndet avvecklas. Exempelvis måste man ta ställning till vilka träd som ska vara kvar vid naturlig föryngring eller vilken trädsort som lämpar sig bäst om man planterar nytt. Stigande intresse För att lära sig hur man gör en skogsbruksplan får eleverna även kunskaper om hur man följer upp föryngringsarbetet och när skogen är mogen att röja och gallra. Arbeten med digitala kartor och GPS är standard. Våra elever har också möjlighet att som tillval få kompetens för att utföra markberedning, säger Lars. Han framhåller att det finns ett stort och stigande intresse bland eleverna för skogsskötselkurserna. Inte minst på grund av de goda möjligheterna till framtida jobb som finns inom området. Merparten av all skogsvård sköts idag av entreprenörer som har behov av utbildad personal. Vill man starta eget krävs inte heller så stora investeringar det kan räcka med planteringsutrustning och röjsågar så kan man vara igång. Arbetsuppgifterna är dessutom näst intill obegränsade eftersom skogen alltid ska förnyas, betonar Lars. kalix naturbruksgymnasium 4 LANDSBYGD I NORR NR1 2008

5 TEMA SKOG Foto: Kalix Naturbruksgymnasium Fräscha maskiner Heta, feta, men framförallt nya maskiner På maskinförarsidan på skogsbruk uppdateras maskinparken varje år. De senaste maskinerna och den sennaste tekniken finns alltid här. Ett arbete inom skogsbruk är i dag högteknologiskt. De stora maskinerna sköts med avancerad teknik och föraren måste inte bara behärska att köra en stor maskin. Han eller hon måste också klara av den senaste informationstekniken. GPS Skördarna använder sig av GPS. Automatiskt skapas arealuppgifter som talar om exakt i vilket område skördare kört och vilka gallringsvägar som gjorts. På så sätt får man en gallringsskiss uppritad utan att föraren själv behöver göra det manuellt. Denna skiss lämnas sedan till skotarföraren så att han eller hon får en karta att köra efter när virket ska plockas upp, förklarar Lars Lundström som är lärare i Skogsbruk. Varje dag kalibreras skördarna i den dataklave som håller kontrollen på virkets längd- och diametermätning. Detta är ett måste eftersom virket i sig är värt så oerhört mycket och det måste man ha koll på! Skogsbrukseleverna på Kalix naturbruksgymnasium tränar med fordon i skolans egen skog som är på 1850 hektar. Vår egen skog räcker inte på avverkningssidan. Vi är beroende av att näringen stöter till med avverkningsobjekt och det gör de gärna, berättar Lars. Nytt varje år Varje år finns det en ny maskinpark att jobba med. Det gör att eleverna hela tiden blir uppdaterade på den senaste tekniken och att de verkligen vet vilka krav som ställs ute i arbetslivet. Skolan har tre stycken skördare och det är dessa som byts ut varje år. Vi skriver egentligen hyreskontrakt på tre år och så får leverantörerna välja om de vill låta oss ha skördaren i tre år eller byta tidigare. Hittills har de kommit med nya maskiner varje år! Skördarna på skolan är de gröna John Deere och de röda Valmet, traditionella medelstora skördare. På skotarsidan har skolan sex maskiner. Här mixar vi inhyrda maskiner och en gammal maskinpark. Vi har inte råd att hyra sex maskiner, utan släpar på en del lite äldre skotare. Fördelen med det är att det kan vara bra att lära sig meka. Modern teknik Med modern teknik är de gamla pappersskisserna vid avverkningsplanering ett minne blott. GIS och GPS är hjälpmedel som underlättar arbetet avsevärt. Det är en otroligt fascinerande värld som öppnar sig med den nya satellittekniken. De kartor vi jobbar med stämmer numera precis med verkligheten och vi kan få fram exakta arealer. Det förenklar planeringsarbetet väldigt mycket, säger Lars. Självklart med datorer Att använda datorer i skördare eller handdatorer vid avverkning och föryngring av skogen är numera nästa lika självklart som på kontoret. I kombination med GPS och GIS-teknik har det skapat en mängd nya möjligheter som effektiviserar arbetet. På Kalix Naturbruksgymnasium använder vi den senaste tekniken. Det är viktigt att våra elever behärskar modern utrustning så att de är redo för detta och kan planera för skogsvård med den nya tekni- ken efter utbildningen, betonar Lars. Med hjälp av GIS kan man få fram exakta kartor i datorn över det aktuella området. Kartor som också visar hur skogen är beskaffad, skyddsvärda biotoper, kulturlämningar och liknande. Det är väldigt viktig information vid exempelvis markberedning där det gäller att veta hur området ser ut för att kunna planera arbetet, förklarar Lars. Exakta kartor Han framhåller exaktheten och kommunikationsmöjligheterna mellan GIS/GPS och dator som de största fördelarna med den nya tekniken. Jämfört med de pappersskisser man jobbade med tidigare är det en väldigt stor skillnad. Här ritar man ut avverkningsområdets ytterkanter och får sedan en karta där man markerar vilken hänsyn till trädgrupper och liknande som ska tas vid avverkningen. Den skickas sedan över till skördarens dator där föraren kan se sin position och färdväg på kartan. Det är även ett mycket bra hjälpmedel vid gallring då man får en exakt bild över gallringsvägarna. Lars Lundström betonar även fördelarna efter avverkning då man snabbt och enkelt kan sammanställa hur stora arealer som ska markberedas, hur mycket plantor som går åt och liknande. kalix naturbruksgymnasium LANDSBYGD I NORR NR

6 TEMA SKOG Kontinuitetsvärden i skogen bevara skogskänslan Kontinuitetsskogar och kontinuitetsskogsbruk är ett nationellt projekt som har pågått under åren och letts av Skogsstyrelsen. Projektet har bestått av sju olika delprojekt. Ett delprojekt har behandlat hyggesfria skötselmetoder. Projektet har haft i uppdrag att ta fram befintlig kunskap och kommer att fortsätta i mindre skala under Förhoppningen är att man på områden med rätt förutsättningar för att skötselmetoderna ska fungera och med virkesvärden och andra värden sida vid sida ska ha ett hyggesfritt skogsbruk som valmöjlighet. Nyckelbiotoper och skogar med höga naturvärden i form av många rödlistade arter har inte ingått i projektets uppdrag. För mer information kan man söka på Skogsstyrelsens hemsida, Kontinuitetsskog Vad är en kontinuitetsskog? En defi nition som bland annat använts i en förstudie till projektet är; Kontinuitetsskog är mark som varit kontinuerligt trädbevuxen utan väsentliga trädslagsbyten sedan år Enligt denna definition finns det knappt ha kontinuitetsskog i landet. Störst andel kontinuitetsskog verkar finnas i norra Sverige, men det är ändå bara några procent av den totala arealen skogsmark. Begreppet kontinuitetsskog är mycket svårbedömt i fält. Det kan vara mer funktionellt att prata om olika grader av kontinuitetsvärden som kan finnas i de flesta äldre skogar. Kontinuitetsvärden kan vara arter, exempelvis insekter, vedsvampar, lavar och mossor, som är beroende av kontinuerlig tillgång till gammal grov bark och gamla träd. Varför fi nns det ett behov av mer kunskap kring skötselmetoder för att bevara kontinuitetsvärden? Svaret finns i vår skogshistoria. Naturvärden knutna till gamla träd, rennäring samt rekreation i form av fisketurism är exempel på värden som skulle gynnas av hyggesfria skötselmetoder. Laisälven, Sorsele kommun, i bakgrunden. Dimensionsavverkning Skogsbruket började ta fart i Sverige ungefär från 1800-talets mitt med etablering av sågverk längs norrlandskusten och virkesflottning längs älvarna. Sågarna efterfrågade grovt sågtimmer och de grövsta träden dimensionsavverkades. Allt eftersom efterfrågan ökade sökte man det grova virket längre in i landet och norrut. Så småningom sänktes dimensionsgränserna stegvis och man återkom till redan dimensionsavverkade skogar en gång till. Under 1930-talet blev det lågkonjunktur och jakten på virke och sänkta kostnader skapade det som kom att kallas trasskogar och restbestånd. Man återkom flera gånger till samma områden med huggningar, ljushuggningar och föryngringshuggningar. Tanken var en naturlig föryngring av skogarna. Restaurering Plantskolor med förädlat plantmaterial låg längre fram i tiden. Under åren utfördes en taxering av hela Sveriges skogar, som visade på alarmerande glesa skogar i norra Sverige. Det blev startskottet för en stor satsning på att restaurera dessa skogar med trakthyggesbruk, (kalavverkning, markberedning och plantering). Etablering av plantskolor med tillgång på plantmaterial och en efterfrågan på klenare virkesdimensioner (massaved) till massavedsfabrikerna vid sidan av sågverken underlättade övergången till ett trakthyggesbruk. Den maskinella utvecklingen och storskaligheten under och 70-talen tillsammans med ett skogsbruk utan dagens krav på naturvårdshänsyn, evighetsträd m.m., skapade ensartade och homogena skogar. Alternativa huggningsformer bannlystes, eftersom man sett vad tidigare exploaterande dimensionsavverkningar haft för effekt. Olika skötselmetoder Idag finns ett behov av en bredare palett av skötselmetoder i skogar där man har kombinerade mål. Skogar där virkesvärdet finns sida vid sida med andra värden. Projektet har tagit fram kunskap kring lämpliga skötselmetoder för skogar med kontinuitetsvärden eller där rekreation, kulturmiljö eller andra värden gör att kalavverkning är olämpligt. En del gamla försöksytor med blädningar, skärmställningar och luckhuggningar har återinventerats. Ett antal försöks- och demonstrationsytor har anlagts både i Västerbotten och andra delar av landet, där hyggesfria metoder visas. Att ta naturvårdshänsyn i form av exempelvis lämnade evighetsträd är viktigt för alla dessa metoder. Metoderna går inte att tillämpa överallt och ger ca 20% lägre virkesproduktion jämfört med trakthyggesbruket. Projektet kan även peka på att dagens moderna trakthyggesbruk med naturvårdshänsyn i form av kantzoner, evighetsträd och lämnade trädgrupper i vissa fall kan vara tillräckligt för att bevara kontinuitetsvärden. När det gäller kulturvärden är det markberedning som ställer till den största skadan. Alla skogar kan inte föryngras genom naturlig föryngring utan markberedning. En ökad användning/utveckling av skonsamma markberedningsmetoder är önskvärd. kristina nilson, skogsstyrelsen, lycksele distrikt Foto: Kjell Wikström, Skogsstyrelsen 6 LANDSBYGD I NORR NR1 2008

7 Rekordmånad för Norrskog gav nästan 100 nya medlemmar Norrskog, med sitt verksamhetsområde från Bergs kommun och hälsingegränsen i söder till Vilhelmina och Åsele - Dorotea i norr, hade under november en rekordmånad när det gäller antalet nytillkomna medlemmar. TEMA SKOG Foto: Jan-Eric Håkansson En vanlig månad brukar runt 25 skogsägare anmäla att de vill bli medlemmar. Under november var den siffran nära 100 och man kan spekulera om orsaken. Det höga virkespriset är utan tvekan en, men man har också lanserat ett nytt förmånligt medlemskonto, vilket gjort att skogsägarna funnit goda skäl att gå med i Norrskog. Att Norrskog är den enda aktören på marknaden som, för sina medlemmar, aktivt bevakar näringspolitiken kan vara en annan bidragande orsak. Högt prisläge Björn Skogh, skogschef för Norrskog med kontor i både Kramfors och Östersund, sade vid mitt besök på hans Östersundskontor att prisläget på skog just nu är högt även om man tittar bakåt i tiden och jämför. Det kan även märkas att det blir en avmattning så småningom eftersom sågverken sett tendenser till en minskad efterfrågan utifrån i första hand Europa, dit huvuddelen av virket exporteras, men även från Nordafrika som är stor importör av virke. Kraftsamling Skog Björn framhåller att man inom skogsägarrörelsen just nu gör stora insatser för att öka medvetenheten bland skogsägarna om möjligheten att genom rätt åtgärder öka produktionen i skogen med åtminstone 20%. I fjol startade man ett projekt, Kraftsamling Skog, som ska pågå fram till och med Det görs tillsammans med LRF och ingår i deras stora satsning på gröna näringar. LRF satsar 18 miljoner och skogsägarrörelsen i landet lika mycket. Totalt med andra bidrag beräknas projektet gå på miljoner. Sätten att öka lönsamheten är många med allt från bättre röjning, bättre plantor, mera Pinus Contorta, avverkning i rätt tid granskog redan vid år, plantera snarast möjligt och gallra för bättre tillväxt. Det är vad Kraftsamling Skog handlar om. Björn Skogh, skogschef för Norrskog med kontor i Kramfors och Östersund. Studiecirklar Det blir en stor studiecirkelverksamhet med en ny stor påkostad bok Nya tiders skog som utgångspunkt. Målet för Norrskog när det gäller studiecirkeln är att nå av de medlemmarna. Under tiden Kraftsamling Skog pågår visas det på över 100 demonstrationsgårdar runt om i landet hur de har gjort. Intresserade kan besöka dem och se hur de bedriver sitt skogsbruk och få tips och idéer som de själva kan dra nytta av på sin gård. Förutom Norrskog och LRF ingår Norra skogsägarna, Skogsägarna Mellanskog och Södra Skogsägarna i projektet. jan-eric håkansson, östersund En billig traktor? del 1 Hushållningssällskapets medarbetare Håkan Hultman i Öjebyn har köpt en traktor. Det kan vara ett klipp och det kan vara ett fiasko. Hur detta går får vi se Foto: Tanya Hultman, TH-Media En 4000-kronors traktor kan se ut så här. En fredag i våras såg jag en annons i ATL om att en John Deere 4440 från 1978 var till salu för kr. Det var en fyrhjulsdriven traktor som hade gått timmar. Det som verkligen gjorde mig intresserad var att det även stod att man hade en tvåhjulsdriven defekt 4440 som kunde följa med till en mindre kostnad. Nu hör det till saken att jag ända sen jag var i USA har gillat just den här typen av traktorer. Jag spenderade väldigt många timmar i hytten på just den här traktormodellen och har alltid velat ha en. Jag ringde och frågade vad en mindre kostnad var och svaret blev 4000 kr. Jag köpte traktorn utan att veta något om den, förutom att det var något fel med hydrauliken, inga hydraulfunktioner fungerade. Traktorn stod på en gård i Haninge, så jag fixade en transport från Haninge till Holmträsk som blev dyrare än traktorn. Förväntningarna på hur traktorn skulle se ut var väldigt låga med tanke på priset. Vi blev positivt överraskade när trailerbilen svängde in på gården. Traktorn såg faktiskt inte så risig ut. Motorn startade direkt men inga hydraulfunktioner fungerade. Där står vi i dag, traktorn står och väntar på att få komma in i verkstan. Då ska vi ta reda på var felet ligger. Går det att fixa så gör vi det. I annat fall blir det en trädgårdsprydnad. Fortsättning följer! LANDSBYGD I NORR NR

8 TEMA SKOG Foto: Sara Borgström Köra häst ett företag? Kan man leva på att göra det roligaste man vet? Ja, för vissa går det faktiskt. Det är Lars-Olof Lundgren i Blåsmark ett lysande exempel på. - När andra människor är på jobbet så längtar de tills dagen eller veckan är slut, så att de blir lediga och kan göra sådant som de tycker är roligt. Så känner aldrig jag men jag får ju börja dagarna med sådant jag tycker är roligt, säger Lars-Olof och klappar om Vilma. Lars-Olof är något så ovanligt som en professionell hästkörare om man inte räknar travkuskar förstås. Han är sedan många år egen företagare i hästbranchen. Företaget står på flera ben, där samtliga innefattar hästkörning i någon form. Det är bra med flera ben, du blir mindre sårbar. Jag tror att det krävs mycket mer av dig som företagare om du ska satsa på bara ett ben, funderar Lars-Olof. Kört kungen En del av verksamheten är körning av turister och vid olika evenemang. Lars-Olof och hans fyrbenta vänner har t.ex. skjutsat kungen vid ett av hans besök i länet. Det var något extra det. Jag fick först provköra sträckan så att SÄPO kunde vara med och kolla hur lång tid det tog. När dagen var där var det ett eländigt snöoväder och den stackars kungen skulle åka i öppen vagn, minns Lars-Olof. Körningen gick bra och kungen kom fram dit han skulle. Lars-Olof kör också turister från flygplatsen till Hotell Nordkalotten, en tur på ungefär sex kilometer. - Ofta är de här körningarna på vintern och det kan vara rejält kallt. Någon gång har det varit nästan -30 grader. Då väntade jag att de skulle meddela att det var inställt, men det gjorde de inte. Det gick bra. Turisterna blir nedbäddade i släden mellan renskinn och fårskinnsfällar så de sitter varmt och skönt, berättar Lars-Olof. Hästpoolen en bra resurs När en hel turistgrupp ska transporteras från flygplatsen till hotellet så räcker inte Lars-Olofs egna ekipage. Som mest har åtta ekipage varit där samtidigt! - Då är det jättebra att Hästpoolen finns! Lejer jag ekipage därifrån vet jag att både hästar och kuskar klarar av jobbet, säger Lars-Olof. Det handlar om att kusken ska kunna föra ekipaget på ett säkert sätt, att grejorna är i ordning och att hästarna ska orka, både fysiskt och mentalt. Det var en som hade skaffat körhäst som var sugen på att vara med och köra dessa turer en gång. De fick komma och prova utan passagerare. Vi hade redan lämnat av passagerarna och selat av och lastat hästarna innan de var framme vid hotellet och hästen var blöt i svett. Jag sade att hästen nog behövde tränas lite och de hörde aldrig av sig igen, berättar Lars-Olof. Gemütlich mit Schnee! För något år sedan skulle tyska turister åka släde i trakterna kring Piteå Havsbad. Det hade snöat ordentligt natten innan och tallarna var nedtyngda med tjock snö. Hästarna var pigga och i en kurva råkade jag köra för nära ett träd som fick sig en törn och naturligtvis trillade all snö ner på passagerarna. Oj vad skämmigt det var! Jag stannade förstås och bad så mycket om ursäkt, men de skrattade bara och sa att det var sehr gemütlich! Dagen efter när jag var ute med ett nytt lass tyskar så gjorde jag likadant, fast med flit den här gången. Även de tyckte att det var trevligt att få snö över sig, skrattar Lars-Olof. Skogskörning tar mer plats En allt mer växande del av verksamheten är skogskörning som har ökat mest senaste året. Lars-Olof har en skogsvagn med kran, utrustad med en 13 hk honda-motor. Med den kan han lasta 4-6 fastkubikmeter. I områden där marken är känslig och man inte vill köra med tunga maskiner gör hästarna ett fantastiskt jobb. Vilma och Virmi väntar lugnt medan husse sköter kranen, men så fort han vänder sig om för att ta tömmarna och köra fram en bit så är de på tårna för att få jobba. Det är imponerande att se de lugna hästarna 8 LANDSBYGD I NORR NR1 2008

9 stå och vila när kranen jobbar med stockar som ligger mindre än en meter från deras ben. Det tar ett tag innan man skapat ett behov av sig själv och visat vilken kapacitet det finns i ett sådant här ekipage, funderar Lars-Olof. Det fi nns plats på marknaden för fler skogskörare. Någon anställd har han inte lust att ha, men det finns säkert jobb för någon. Äldste sonen arbetar i skogen och har eget företag. De brukar leja in varandra för olika jobb, till exempel då det gäller avverkning. Lars-Olof ska under hösten byta vagn, en ny är beställd och den som han kör med idag är såld. Jag hade hoppats att någon här i trakten skulle köpa den och våga satsa, men tyvärr blev det inte så. Vagnen är på väg söderöver istället. Det finns större behov av den varsamma körningen som hästarna innebär i södra Sverige, där man inte har tjälad mark. Hästarna en människomagnet - Förra sommaren blev jag lejd att göra ett jobb i närheten av Arcus camping. Snart upptäckte ägarna att jag drog publik, så jag fick vara kvar där och köra i flera månader! I bostadsnära miljöer, parker och t.ex. jordbruksmarker är det svårt att köra med maskiner. Då gör hästarna ett bra jobb istället! Det är synd att kommunerna inte är lite mera framåt, men det verkar som om de är rädd om jobben, funderar Lars-Olof. Sen tror han kanske att äldre generationer ser hästarna som en tillbakagång i utvecklingen, men det är ju tvärtom! I andra kommuner i landet är man mer framåt. I Alingsås, strax norr om Göteborg, har man för första gången lagt ut en offentlig upphandling på avverkning där det ska köras ut med häst spännande! Det tredje benet Nästa gren i företaget är inkörning. I hagarna bakom stallet går vid besöket fyra unga hästar. De är där för att köras in. Det är alla möjliga sorters hästar som kommer för inkörning. Jag har haft travhästar, arbetshästar och mer och mer ridhästar faktiskt, berättar Lars-Olof. Ridhästar börjar inte ridas in förrän de är drygt tre år, men köra dem kan man göra tidigare. Det är ett bra sätt att träna sin häst och förbereda den för inridningen. Man måste ta sig tid att lära hästen vad man förväntar sig av den, säger Lars- Olof. Mina hästar litar på mig Eftersom han har så mycket inkörningar jobbar han ofta i skogen på förmiddagarna och sedan hemma, med unghästarna på eftermiddagen. Nu har jag tre egna två-åringar att börja jobba med också. De har gått på hingstbete i sommar och behöver jobbas med. Då är det bra att ha kloka, äldre hästar att köra i par med. Det både lugnar och utbildar dem att gå brevid någon som vet hur jobbet ska göras, berättar Lars-Olof. Ett av stona som går i spannet har haft föl under sommaren. Hon får nu börja jobba så smått igen för att det behövs fler trygga gamlingar att skola in unghästarna brevid. - När mina hästar har lärt sig att lita på mig så gör de det tills jag förbrukat deras förtroende. Det gäller att aldrig försätta dem i knipa! Lärt ut körning Undervisning kan han också lägga på meritförteckningen. Under flera år jobbade Lars-Olof som körlärare på Grans Naturbruksskola. - Det var intressant, men när företaget utvecklades var jag tvungen att sluta med något och det fick bli lärarjobbet, säger Lars-Olof. En av hans gamla elever som numera är statstjänsteman berättar att det var besvärligt att köra Lars-Olofs hästar om han själv körde någon annan häst samtidigt. Om han sade ptroo så stannade mina hästar också, berättar den före detta eleven. De egna hästarna är alla nordsvenska brukshästar. De flesta är från egen uppfödning, men en av tvåårshingstarna är inköpt söderifrån. Förhoppningsvis blir han bra och får fortsätta vara hingst. Ett svenskt halvblod finns också i stallet. Den tävlar en av döttrarna i hoppning, med fina resultat. - Det hindrar förstås inte att den är inkörd och får göra tjänst ibland, både framför harven och på en och annan brölloppskörning, berättar Lars-Olof. Event Hemma på egen mark har Lars-Olof byggt upp en grillkåta där han i framtiden tänkt att han ska ta emot grupper för event. Hittills har han varit med och gjort en grej åt SCA:s kunder. Först besöker de den stora fabriken inne i stan och sen kommer de hit och får åka häst i skogen. De får fälla träd med yxa och svans och dra fram med hästarna och timmerkälke. Sen visas skogsmaskiner och till sist Lars-Olofs skogsvagn. - Det modernaste av alternativen, där driften går på råvaran till morgondagens bränsle, ler Lars-Olof och menar såklart hästarnas foder Det krävs lite fantasi och vilja om du vill jobba med din hobby!, avslutar Lars-Olof och fortsätter lasta av timmer. sara borgström, länsstyrelsen i norrbotten hästpoolen är en sammanslutning av företagare i Norrbotten som alla sysslar med hästar och hästverksamhet i någon form. Hästpoolen startade år 2006 som ett resultat av Hushållningssällskapets projekt Hästkraft. Totalt är ungefär 15 företag knutna till Hästpoolen. De sysslar med allt från bröllopskörningar till kurser, inkörning, hovslageri och uthyrning av stallplatser. Företag i Hästpoolen måste uppfylla särskilda säkerhets- och kvalitetskrav. Dessa omfattar till exempel försäkringar, krav på djurhållningen och ekonomisk redovisning. Hästpoolen är ett nätverk av entreprenörer, vilka presenteras på hemsidan vill du veta mer om Hästpoolen, kontakta Lennart Enberg på Hushållningssällskapet i Norrbotten, tel: eller e-post: LANDSBYGD I NORR NR

10 TEMA SKOG I Öravattnet finns en toppmodern skördare i arbete De arbetare i skogen som för 100 år sedan använde tvåmans stocksågar kunde inte ens i sin vildaste fantasi fantisera om de maskiner som likt monster på några sekunder idag förvandlar ett hundraårigt träd till virke i anpassade längder klara för avhämtning. Foto: Jan-Eric Håkansson det var det svar jag fick av Björn Åslin, planeringsinspektor åt Norrskog inom Ragunda SBO (skogsbruksområde), på frågan om var man kunde ta bilder och visa hur avverkning går till år Det är inte inom mitt revir utan inom Stugun-Kälarne SBO, men jag följer dig gärna dit och visar var det är. Det ligger runt 1,5 mil norr om Stugun och den som kör skördaren är härifrån, Singsån, påpekade Björn, med kontor i Hammarstrand. Vi bestämde att träffas dagen efter vid macken i Stugun, men inte för tidigt på dagen för då är det inte tillräckligt med fotoljus när molnen ligger som ett lock mellan himmel och jord. Klockan 11 möttes vi i Stugun för vidare gemensam färd till Öravattnet längs vägen mot Mårdsjön och Skyttmon. Platsen är känd för sina ovanligt stora och vackra hus. Husen i Skyttmon byggdes av skogsägare som inte sålde sina egendomar till, i vissa fall skrupelfria, skogsbolag för en billig penning under slutet av 1800-talet. I stället behöll man egendomen och byggde hus som än idag är omtalade sevärdheter. Slutavverkning Under bilfärden genom det snövita jul- kortslika landskapet frågade jag Björn om hur stor avverkning det var frågan om på platsen dit vi skulle och var skogsägaren bodde. Var det en så kallad utböling boende i Stockholm eller någon från trakten? Det var en slutavverkning som beräknas bli mellan m 3 när den är klar. Skogsägaren som bor i Stugun får några hundra tusen brutto eftersom virkespriset ligger över 300 kr per m 3. - Här är det, säger Björn och pekar upp mot en hyggeskant. Vi måste lämna bilen här och gå sista biten, men först ska jag rasta min och sambons pudel som du kanske sett i buren där bak. En pudel var nog det sista jag tänkt mig som jägare, men tro mig den här är jätterolig och faktiskt mycket klok. Det kanske man inte tror vid första anblicken. Går snabbt! Med kameran i högsta hugg följde vi spåren längs hygget upp mot den knallblå skördaren som likt en frustande jätte skakade om de snötyngda träden och på någ- Norrskogs Björn Åslin som själv en gång i tiden var maskinförare under många år tar del av Jan-Erik Gissléns synpunkter om hur den nya skördaren fungerar i arbete. ra sekunder inte bara fällde dem utan kvistade, kapade i längder och lade virket en bit från maskinen. Min första tanke gick tillbaka till min morfar och farfar som med tvåmans stocksågar fällde träd och slet som djur i snö och kyla. Tänk om de hade fått uppleva detta? En maskin som på några sekunder förvandlar ett stort träd till virke klart för avhämtning. Väl framme vid skördaren berättar jag för maskinföraren Jan-Erik Gisslén om mina första tankar och säger att det här måste gå 100 gånger snabbare än på den tiden. Det räcker inte, det går nog 1000 gånger snabbare idag, och ändå går det inte tillräckligt fort, svarar han omedelbart. jan-eric håkansson, östersund 10 LANDSBYGD I NORR NR1 2008

11 Hur tjänar du mer pengar på din skog? Den senare tidens högkonjunktur på skogsråvaror har gett privatskogsbruket ökade möjligheter att genom klokt förvaltarskap och god affärsmässighet tjäna pengar på sin skog. Alla skogsägare ser sig tyvärr inte som företagare och riskerar att missa de affärsmöjligheter som den goda skogskonjunkturen erbjuder. Hushållningssällskapet Rådgivning Nord kommer, på uppdrag av Baltiska fonden, genomföra en serie seminarier som ger råd och tips hur den privata skogsägaren kan öka avkastningen på sin skogsfastighet. För att täcka Norrbotten kommer seminarierna att genomföras i östra Norrbotten och i Fyrkanten. Seminarierna kompletteras med en 2-3 dagars studieresa till Finland. Seminarieverksamheten startar upp under mars och kommer att avslutas under Studieresan genomförs under sensommaren/hösten Kostnad för deltagande är kr plus moms. Avgiften är avdragsgill. Under seminarierna kommer bl.a. följande punkter att behandlas: Hur utvecklar jag min fastighet Trender i timmermarknaden Skogsekonomi och kapitalförvaltning Självverksamhet eller upphandling av tjänster? Internet i skogsbruket Information, program och intresseanmälan: Mikael Kivijärvi eller Jan-Olof Puranen eller Foto: Marie Lundberg TEMA Trä Lär dig tillverka hus med timmerramsteknik! Du lär dig både teoretiskt och praktiskt tekniken att bygga ramverkskonstruktioner sk Timber Frame. Kursen genomförs v19 Mer info finns på TEMA Skog Projekt löv & barrskog Projektet handlar om att stödja skötselalternativ som gynnar både lövträdens och barrträdens utveckling. Aktiviteterna koncentreras på röjning i ungskogsbestånd, med hög lövandel. Genom att lövträdens utveckling underlättas skapas även en god miljö för en ökad naturlig föryngring av kvalitetsgran. Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling Rösta ÅS Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling ingår i Jämtlands läns landsting LANDSBYGD I NORR NR

12 Plantera dina skogsinkomster där de växer bäst Fråga oss så berättar vi gärna mer om vårt Skogslikvidkonto och våra skogskonton. 12 LANDSBYGD I NORR NR1 2008

13 Foto: Privat Kooperativ Offensiv Europeiska Västerbotten: kooperativ är ett smart sätt att driva affärer det kombinerar det bästa ur två världar resultatorientering och mäsnklighet Norrbottten: Unionen Strukturfonderna Ingela Brännström, Åsa Lundberg och Linda Bergqvist driver Arjeplogs spinncykling ekonomisk förening De uppmanar folk att inte ge upp i pappersstadiet utan våga ta hjälp istället. coompanion norrbotten har erhållit medel från Nutek och Länsstyrelsen från programmet Kvinnors företagande stärker Sverige. Det ger möjlighet att särskilt arbeta med kvinnors företagande. Vi kommer under två års tid arbeta med Kooperativ offensiv. Vi har sedan 1988 arbetat med att öka kunskapen om det kooperativa, gemensamma företagandet i vårt län. De senaste åren har vi fört statistik över vilka våra rådgivnings- och informationskunder är och har då funnit att kvinnorna uppgår till 60% av dem och andelen ligger stabilt på den nivån. Nutek har även genom större nationella undersökningar funnit att många kvinnor vill starta företag, men tillsammans med andra. I vårt dagliga arbete ser vi att kvinnorna är drivande i kooperativen men överlåter alltför mycket av styrnings- och ledningsarbetet på männen trots att de ofta kommer in senare i arbetet och saknar kvinnornas engagemang. Vi kan inte heller finna att männen skulle vara komptentare. våra olika aktiviteter kommer att bestå av: att köpa företag tillsammans Vi står inför en generationsväxlingsproblematik detta gäller även för företagare. Därför vill vi visa på möjligheten att köpa ett redan befintligt företag för att skapa sig nya utvecklingsmöjligheter. coachning Personlig coachning av kvinnor som vill att det egna kooperativet eller de själva tar större plats i näringslivet. Coachningen består av både seminariedagar och enskilda träffar styrelseutbildning Vad innebär det att sitta i en styrelse och hur ska själva jobbet utföras? Vi planerar att ha två utbildningsdagar om både föreningstenik och arbetsgivarkunskap. nätverksträffar för sociala arbetskooperativ De sociala arbetskooperativen ska få möjlighet att träffas och diskutera för dem viktiga angelägenheter. Vi kommer att ha 4-6 träffar årligen med olika tema. kompetensutveckling för offentligt anställda att driva kooperativ Fler och fler kommuner väljer att köpa tjänster på öppna marknaden. För att ge anställda inom offentlig verksamhet chansen att själva starta företag och delta i upphandlingar vill vi visa på det kooperativa alternativet att starta företag med värderingar som självhjälp, personligt ansvar, demokrati, jämlikhet, rättvisa och solidaritet. ni som vill veta mer om någon aktivitet hör av dig till Coompanion, alt. gunnel mörtlund, rådgivare coompanion norrbotten Köp & Sälj På grund av kraftigt minskat intresse kommer vi att upphöra med denna annonsering. Idag fi nns det så många andra möjligheter att annonsera om köp eller försäljning av varor. SÄLJES Rörmjölkningsanläggning Komplett för 12 kor, 2 aggregat, automatisk maskin, Alfa. Varmvattenberedare 100 l Lars-Erik Esberg Tel , SÄLJES Ensilage och hö i rundbalar Totalt 5 resp. 13 ton ts, odlat enl. EU:s ekol. regler samt analyserat. Fint kanin-hö Småbalar pak. i 160-l.säck, från hässjat hö samt analyserat. Per Stenvall, Tel , Avelsvärdering av hingstar Lördag 3 maj Luleå Ridklubb, Hertsön Anmälan senast 1 mars till Svenska Hästavelsförbundet, eller Information om boxplatser och dyl; Helene Skogqvist, eller Foto: LANDSBYGD I NORR NR

14 KRYSSET 1-08 Vågrätt 1. Nu bättre betalt än på länge 8. Ett av Kekkonens förnamn 10. Har många tallplanteringar drabbats av 12. Vill ungdomar gärna ha fullt på radion 13. Sådan konjak kanske dracks till julkaffet 15. Rova 16. Använde många i bilkylaren innan glykolen kom i handeln 17. Är växt som vi sällan träffar på 19. Kan en del väder i abborrfenor 20. Ger energi till fotosyntesen 21. Ger sulfit 22. Ger laxen vandringshjälp 26. Skogsbyxor som blivit vanliga som fritidsbyxor 27. Nu stort teknikområde 29. Kan man eka 31. Lövträd med kottar 32. Vajar för vinden 33. Finns för idrott 36. Byggs nu åter många broar av 37. Underlättar vandring på myr och över bäck 38. Smörknivsträ 39. Karl Johan är en 40. Gjorde kanske den som samtyckte Lösning krysset nr H H 40 1/08 37 Konstruktör: Håkan Håkansson Lodrätt 1. Byggs nu upp till 5 etager 2. Visar var djur vilat 3. Hade många över huvudet förr 4. Den har vi nu passerat 5. Har finländarna men inte vi 6. Statusbil 7. Kunde vi läsa om i förra numret av Landsbygd i norr 9. Fick man förr av starr och fräken 11. Är Burträsk känt för t o m med eget hus! 14. Höggs mycket i våra skogar förr. Exporterades till bl a England 16. Handbilades förr 18. Vid sådan trivs väl Anja Persson 19. Den äldre helt kort 20. Är oftast våtmark 23. Gud 24. Sågs förr vid eller på älven 25. Vill vi helst ha prima 28. Tär på snödjupet 30. Trivs i ost 31. Augustipojke 34. Kan höras i skogen 35. Tändsticksvirke 36. Kort snöre Kryssvinnare nr 5-07 Margot Rödén, Brunflo, Christina Hedin, Rossön, Helga Olsson, Sveg, Maj-Britt Olofsson, Hammerdal, Bengt Hörnberg, Vindeln, Gunilla Markusson, Skellefteå, Hilding Gustavsson, Umeå, Anna-Lisa Karlsson, Gargnäs, Anita Weinz, Kangos, Birgit Hedalm, Överkalix, Göran Söderström, Lannavaara, Dagmar Lidström, Råneå Grattis! OBS! Skicka in/kopiera hela sidan. Ta chansen att vinna stora pengar! Vi lottar ut två trisslotter till fyra vinnare i vardera länet. Sänd lösningen till nedanstående adress, senast den 20 mars. Norrbotten: Hushållningssällskapet i Norrbotten Köpmangatan 2, Luleå. Västerbotten och Jämtland: Hushållningssällskapet i Västerbotten, Box 473, Umeå. Namn... Adress... Postnr... Ort LANDSBYGD I NORR NR1 2008

15 STARTPAKET NÖT Fördelar med att ha pengar på barken Med Startpaket nöt får du som är intresserad en god inblick i nötköttsproduktionens villkor. Samtidigt ges en stor möjlighet att knyta kontakter med rådgivare och kollegor för ett fortsatt samarbete kring ditt företags utveckling. Kursavgift 300 kr exkl. moms. I priset ingår lunch och fika samt Taurus kursmaterial Att satsa på nötkött. Deltagarna faktureras efter kursen. För mer Information kontakta Karin Isaksson, Gröna Navet Anmälan senast den 13 februari till GRÖNA NAVET , eller e-post Kursupplägg och innehåll Startpaket nöt består av tre träffar med olika innehåll och erbjuds på sex olika orter i Norr- och Västerbotten. En del har sina pengar på banken, för säkerhetens skull. Andra placerar dem i aktier, för lönsamhetens skull.ytterligare andra väljer konst och antikviteter, för kulturen och nöjets skull. Och så finns det dem som har sina pengar i skogen och får allt på en gång. Säkerhet, lönsamhet och nöje. Landshypotek erbjuder förmånliga lån vid köp av skog. I vår Barkbok får du en tydlig översikt över skogens alla tillgångar och värden. Beställ den kostnadsfritt på Träff 1 Studiebesök hos uppfödare samt information från slakteriet och marknaden. Hur ser marknaden ut, finns behov av mer kött och fler producenter? Medverkande: Alf Israelsson, NM Producenttjänst och Ingemar Hansson, Norrbottensgården 16/2 Jämtön besök hos Mikael Edström/Anette Glad (inkl. lunch) 17/2 Brobyn besök hos Mikael Bergdahl (inkl. lunch) 23/2 Kåge besök hos Per Lundqvist (inkl. lunch) 24/2 Umgransele besök hos Martin Berglund/Pia Laula (inkl. lunch) 1/3 Bodbysund besök hos Sven Markström (inkl. lunch) 4/3 Gubböle besök hos Kenneth Åström (inkl. fika) Träff 2 Ekonomiska förutsättningar och finansieringsmöjligheter. Medverkande: Birgitta Falk, LRF Konsult och Ingvar Persson, Hushållningssällskapet 4/3 Jämtön (inkl. fika) 5/3 Brobyn (inkl. fika) 11/3 Kåge (inkl. fika) 12/3 Umgransele (inkl. fika) 18/3 Bodbysund (inkl. fika) 19/3 Gubböle (inkl. fika) Träff 3 Olika uppfödningssystem och byggnadslösningar diskuteras och möjlighet ges till förslag och önskemål angående kurser och rådgivning framöver. Medverkande: Alf Israelsson, NM Producenttjänst och Jenny Nordin, Lst BD eller Bert-Tage Einarsson, Byggkonsult B-T Einarsson 1/4 Jämtön (inkl. fika) 2/4 Brobyn (inkl. fika) 3/4 Kåge (inkl. fika) 8/4 Umgransele (inkl. fika) 9/4 Bodbysund (inkl. fika) 10/4 Gubböle (inkl. fika) VÄLKOMMEN! Sprid gärna inbjudan till andra kollegor! Jordnära finansieringar LANDSBYGD I NORR NR

16 Balans i mark och plånbok Det har väl inte undgått någon att gödselpriserna stigit i takt med foderpriserna. Desto viktigare blir det alltså att gödsla optimalt! En markkartering ger svar på näringstillståndet i marken och eventuellt kalkningsbehov. Antingen kan du låna/hyra jordborr och ta markprover själv eller anlita en entreprenör som utför provtagningen. Här är Karin Wiberg, BodsjöGrönt, ute och tar prover för kunds räkning. Markkarteringen är värdefull hjälp i växtodlingsplaneringen. Med markkartor blir analysvärdena lättöverskådliga och tydliga. (Bildens källa: AnalyCen). Osäker på tvärvillkoren? Foto: Josefin Lundberg Ja, då känner du precis som många andra lantbrukare. Av oss får du veta vad tvärvillkoren innebär. Vi besöker dig och ger råd som passar din gård. Du får ett rådgivningsbrev med förslag till åtgärder. Och inga uppgifter lämnas vidare till några myndigheter. Priser för tvärvillkorsrådgivning: En modul, antingen grund- eller djurmodul: kr exkl moms. Båda modulerna: kr exkl moms. Rådgivningen finansieras delvis med medel från EU och därför kan vi erbjuda dig dessa förmånliga priser. För bokning och info, kontakta oss! Kristina Sigfridsson Hushållningssällskapet , Josefin Lundberg Hushållningssällskapet , Markkartering är ett bra verktyg i växtodlingsplaneringen som gör det lättare att behovsanpassa gödsling och kalkning efter både mark och gröda. Detta ger i sin tur bättre balans i plånboken. Samtidigt är det även fördelaktigt ur miljösynpunkt. Lönsam investering Med dagens gödselpriser finns det pengar att spara. På marker där det sprids stora mängder stallgödsel bör man regelbundet markkartera. Ur fodersynpunkt är det viktigt att ha balans mellan t.ex. kalium och magnesium i marken. En hög mängd kalium i förhållande till magnesium i vallfodret kan ge djurhälsoproblem. Markarteringen kan också visa på näringsbrist vilket i sin tur leder till produktionsminskning. Markkartering är en förutsättning för lönsam och resurssnål odling! Hur gör jag? Vanligtvis tar man ca 1 prov per ha. Provtagningen bör göras efter skörd på hösten eller före vårbruk. Man bör inte provta gödslade fält tidigare än en månad efter Liselott Åström Norrmejerier Producenttjänst , Nils Helmersson Hushållningssällskapet , gödsling samt ett år efter kalkning. För uppföljning av tidigare gjorda markkarteringar är det viktigt att de görs vid samma tid på året för att minimera årstidsvariationer. Markkarteringen bör ej vara äldre än tio år. Enligt reglerna i IP Sigill ska en kartering göras minst vart 10:e år. Man får dock dela upp karteringen över 5 år vilket gör att man kan fördela kostnaden om man har mycket mark (se IP Sigills regler för mer info). Provtagning kan du göra själv genom att hyra/låna jordborr och skicka proverna till ett analyslabb. Alternativt kan du anlita en provtagare/entreprenör som utför provtagningen, ombesörjer analyser samt gör en sammanställning av resultaten. Se rutan med kontaktinfo. Vill du diskutera dina markkarteringsresultat är du alltid välkommen att kontakta oss växtodlingsrådgivare på Hushållningssällskapet! josefin lundberg, hushållningssällskapet öjebyn Kontaktinfo: Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB (se sid. 30, växtodlingsrådgivare). Möjlighet att låna/hyra jordborr och få hjälp med att utvärdera resultaten. Vi förmedlar även kontakter till analyslabb. AnalyCens provtagningsservice i Norrbotten BodsjöGrönt, Karin Wiberg, tel alt AnalyCens provtagningsservice i Västerbotten Maskinring AC; Sune Falk, tel , Helge Forsell, tel el Håkan Nilsson, tel AnalyCens provtagningsservice i Jämtland Maskinring Z; tel Länsstyrelsen i Jämtlands län Möjlighet att låna/hyra jordborr och få hjälp med att utvärdera resultaten. Hanna Appelros, rådgivare Växtodling och ekologisk produktion, tel LANDSBYGD I NORR NR1 2008

17 NPP-Hunt Utveckling av hållbar jaktturism NPP-Hunt är ett utvecklingsprojekt där SLU i Umeå och Hushållningssällskapet Rådgivning Nord tillsammans med partners i Island, Kanada, Skottland och Finland ska arbeta för att lyfta jaktturismen i ett nordeuropeiskt perspektiv. Utvecklingsarbetet sker inom ramen för EU-programmet Norra Periferin och spänner över tre år med start under Projektet ska utveckla affärskoncept baserade på nordeuropeisk jaktkultur och utveckla miljön för jaktturism genom att undanröja hinder för företagarna. Vidare ska samarbetet mellan olika intressegrupper stärkas, liksom kontakterna mellan aktörer inom jakt- och turismnäringen. Man ska också etablera nordlig jaktturism på marknaden genom transnationellt samarbete. Slutligen ska kunskap tas fram kring jakt och landsbygdsutveckling i programområdet. Foto: Håkan Gyllbring Kontaktpersoner: Göran Sjöberg, och Håkan Gyllbring, och håkan gyllbring, hushållningssällskapet luleå Kvinnlig jaktguide lockar järpe åt amerikansk jaktgäst. Från kock till köttproducent är steget inte långt För några år sedan jobbade Johan Näslund som kock men efter en ryggskada ändrade Johan inriktning och satte upp målet att bli bonde. Sambon Frida var med på noterna och paret övertog en släktgård i Lillholmträsk mellan Malå och Norsjö. Frida Larsson och Johan Näslund med barn och djur. Foto: Privat En god introduktion till bondelivet fick Johan genom att arbeta på Ibackens gård i Raggsjö, Norsjö där Berit och Ivar Johansson generöst delade med sig av sina erfarenheter sedan mer än 30 år som mjölkbönder. I vintras införskaffades ett begagnat djurstall med plats för 72 djur. Besättningen är under uppbyggnad och i höst fanns ett femtiotal djur på gården. Djur av mjölkras köps in från en bonde i Piteåtrakten medan ca 100 ha mark inom 4,5 mils radie ska försörja besättningen med foder. För att öka gårdens intäkter, och så småningom kunna försörja både Johan och Frida, är målsättningen att även ha en gårdsbutik med produkter från gården. Eget kött, bröd och andra specialiteter ska säljas under eget varumärke. Det är mycket att tänka på vid uppstart av ett helt nytt företag men Johan och Frida ångrar inte sitt vägval. Att investeringarna blev dyrare än väntat, trots mycket eget arbete, överskuggar inte tillfredställelsen över den frihet som ett eget företag ger. cecilia wahlberg, hushållningssällskapet malå LANDSBYGD I NORR NR

18 Foto: Signar Hammargren Rörflen ger grön energi i Västerbotten Ett fält med frodig rörflen, gödslad med hönsgödsel. Det är en kylig höstdag i mitten av oktober. En liten grupp lantbrukare och rådgivare från Norrbotten och Västerbotten står i ett fält ca en mil utanför Boliden. På håll ser grödan ut som kraftig timotej innan axgång. Vid närmare anblick visar det sig vara en rörflensodling som såddes på våren. Brukaren Kurt Edvardsson odlar ca 40 hektar rörflen. Han är med i ett EU-projekt i Västerbotten. Målet med projektet är att öka produktionen av biobränsle och minska oljeberoendet. Projektet omfattar bl.a. en satsning på rörflen där LRF arbetar i samverkan med Umeå Energi och Skellefteå Kraft. Samarbete ger bättre ekonomi Tack vare projektet har ett fyrtiotal lantbrukare skrivit kontrakt med Umeå Energi och Skellefteå Kraft om att leverera rörflen under tre år. Energibolagen har skjutit till kr per ha i etableringsstöd till odlarna. Vidare får varje brukare kr i EU-medel via projektet, utöver de stöd som normalt ges vid odling av energigröda. En odlarring som utgörs av maskinringen i Västerbotten har bildats. Ett huvudsyfte är samordning. Energibolagen ska inte behöva hantera kontakten med ett fyrtiotal bönder utan endast en part. Odlarringen har gemensamt upphandlat frö, vilket gav ca 50% lägre pris jämfört med ordinarie. Maskinringen samordnar även inkörning till energibolagen. Inom projektet utbildas dessutom odlarna för att lära sig hur de kan uppnå en god produktion. Anläggning och etablering Man sår på våren och skördar första gången på våren två år senare. Först då får man betalning för anläggningskostnader i form av frö, gödning, ogräsbekämpning och jordbearbetning. Sedan kan odlingen ligga i ca 12 år och skördas varje vår, innan det är dags att bryta den. Det är viktigt med bra etablering. När väl rörflenet etablerat sig så är det ett aggressivt gräs. Etableringen är dock långsam vilket medför att insådden är känslig för konkurrens från ogräs. Bekämpning är ofta nödvändig. Nysådd rörflen växer för långsamt för att putsning av insådden ska ge hög effekt. Detta medför att gräset inte hinner växa om ogräset vid en eventuell putsning tidigt på säsongen under insåningsåret. I rörflensprojektet har man arbetat för att få dispens för att spruta växtskyddsmedlet Ariane S. I år fick man dock dispensen för sent för att få optimal effekt. Vallmaskiner På en gård som odlar vall finns vanligtvis alla maskiner som behövs vid rörflensodling. På våren sås ca 13 kg frö per ha. Det fi nns olika sorters rörflen, bl.a. Bamse, Palaton och Venture. När det är dags för skörd så slås lämpligen rörflenet sent på hösten och skördas sedan i slutet av maj. Då är vattenhalten i det vissna gräset ofta lägre än 15%. Gräset kan slås med slåtterkross och balas eller bärgas med hackvagn eller snittvagn. Hackvagnen innebär att energibolagen slipper sönderdelningen av balar, men problemet är att varan blir mer utrymmeskrävande och transporterna dyra. Någon form av komprimering behövs om man inte balar. Avgörande för ekonomin i rörflensodling är att få hög skörd, litet spill vid skörd samt att uppnå höga lassvikter på transporterna till köparen, i det här fallet energibolagen. Energiutvinning Skellefteå Kraft blandar in ca 10% rörflen med annat bränsle vid eldningen. Eventuellt kommer man även att kunna blanda in ca 5% rörflen i de pellets man producerar. Detta skulle innebära en efterfrågan på stora arealer rörflensodling i Västerbotten. Kanske kan projektet även öka intresset i grannlänen hos både lantbrukare och energiproducenter. Ett problem är dock att det i Sverige bara finns ett mindre antal värmeverk som är anpassade för att elda stråbränslen. Källor: Hushållningssällskapen Malmöhus och Kristianstads tidskrift, Skånska Lantbruk, nr 4, 2007 (s.18-20) och SLU, Fakta mark/växter nr 1, kristina sigfridsson, hushållningssällskapet luleå Rörflen (Phalaris arundinacea L.) är ett flerårigt gräs som kan bli ca 2 m högt. Strået är styvt och kraftigt, bladen är breda och det blommar med en lång vippa. Rörflen växer vilt i större delen av landet. Det trivs bra på mullrika, lätta jordar och förekommer särskilt på våtare marker och översvämningsmarker. Gräset står grönt långt in på hösten. Rörflen prövades som foderväxt i norra Sverige under 70-talet och visade sig ge hög skörd under många år. Ur fodersynpunkt kunde det dock inte hävda sig mot andra vallgräs. 18 LANDSBYGD I NORR NR1 2008

19 Bioenergigårdar i ett nytt landskap Under genomförde Länsstyrelsen i Västerbotten tillsammans med representanter för skog, jord, energibolag och myndigheter projektet Ökad produktion av biobränsleråvara - minskat oljeberoende. Målsättningen var att snabbt få fram mer biomassa från jord och skog. Det resulterade i 25 GWh från skogen och 420 ha insådd rörflen på åkerareal runt Umeå och Skellefteå. Projektet var unikt på många sätt och nu fortsätter verksamheten i ett nytt treårigt projekt med Länsstyrelsen som projektägare och flera olika organisationer som projektutförare. Det nya projektet heter Bioenergigårdar i ett nytt landskap och har som syfte att öka produktionen av biobränsleråvara på kort och lång sikt genom en serie åtgärder i skog och på åker i samverkan mellan energibolag, markägare och markägarorgan. Med ny teknik och nya metoder ska produktiviteten öka och generera ny energiråvara. Samverkan med FoU-institutioner och myndigheter utgör ett viktigt inslag i processen. Mål och målgrupp Resultatmålen är ny bränsleråvara under projektperioden motsvarande 100 GWh/ år samt skapande av produktionsområden med biobränsleinriktning på ca ha varav ca ha röflensodling. Effektmålet är ökad produktion av energiråvara motsvarande 150 GWh/år inom en 10-års period efter projektets slut. Målgruppen är skogs- och jordbruksföretag, maskinentreprenörer och maskintillverkare. Projektet kommer att erbjuda odlare och entreprenörer arealbaserat start- och renoveringsstöd, kontrakt med köpare för tre års skörd, kunskap och nätverk. Total storprojektbudget ligger på drygt 63 miljoner kronor. Nytt och unikt är delprojekt 4 Nationellt kompetenscenter Odling, skörd och förädling av rörflen i skogslandets jordbruk. Här ansluter sig Hushållningssällskapet Rådgivning Nord som ny aktör och utförare och deltar i ett inlandsprojekt som omfattar kommunerna Sorsele, Storuman, Lycksele, Arvidsjaur, Malå och Norsjö. Projektfokus Skogslandets jordbruk kännetecknas av små brukningsenheter, stor andel nedlagd åkermark, stor andel dikad torv- och myrmark, långa transportavstånd och få aktiva jordbrukare. Insatser för att återaktivera jordbruket med inriktning mot energigrödor krävs. Dessa insatser kan avse teknik och metoder, nya affärsmodeller samt utvärdering av de kvalitetsegenskaper som rörflen odlad på torv-/myrmark uppvisar. Området erbjuder betydande arealer av åkermark och nedlagd åkermark som kan vara lämplig för rörflensodling. Mot bakgrund av de långa transportavstånden från odling till de större avnämarna krävs insatser för att effektivisera hantering och transport genom komprimering eller annan form av beredning/förädling. I projektets inledning ska en bedömning av den ekonomiska och biologiska produktionspotentialen göras som referens för formuleringen av ett effektmål på 10-års sikt. För mer info, kontakta projektledare Cecilia Wahlberg, , eller cecilia wahlberg, hushållningssällskapet malå Kvalificerad yrkesutbildning (KY) som ger dig attraktiv kompetens Trädgårdsmästare För dig med intresse att jobba för gröna miljöer! Inriktning mot ledarskap, trädgårdsanläggning och gröna miljöer, 80 KY-poäng (2 år). Ansökan senast 4 april, start 4 augusti Forslunda Gymnasiet Foto. Leif Björk LANDSBYGD I NORR NR

20 Foto: Privat Slöjd & konsthantverk till salu - Hushållningssällskapets medlemmar tar initiativ till slöjdande, gemenskap och försäljning! 45:ans Hantverk i Moskosel Någonting positivt borde hända i Moskosel när både matbutik och bensinstation hade förlorats. En idé om att starta en ekonomisk förening spirade hösten Självklart ville de ta saken i egna händer för att skapa möjligheter att kunna slöjda och sälja. Det var fem kvinnor, Eva Viklund, Britt-Inger Lindgren, Gerd Dahlberg, Siv Jonsson och Sol-Britt Karlsson som tog ett beslut. På en månad kom registreringsbeviset från Bolagsverket och 45:ans Hantverk var ett faktum. E 45:an är en mycket trafikerad turistväg som passerar Moskosel. En liten plats av en parkering hyrdes i fem år av Arvidsjaurs församling och en stuga från Storforsens Camping köptes in. Därefter började en spännande och rolig tid med mycket arbete. Målet är att sälja slöjd av hög kvalitet. Själva tillverkar de bl.a. handgarvade renskinn, väskor, armband, vävda textilier, mattor, tröjor, strumpor, vantar, beredda lammskinn, kläder, luffarslöjd. För att komplettera deras egen slöjd så tog de kontakt med ytterligare slöjdare. Det resulterade i att ytterligare tolv slöjdare fick möjlighet att tillverka och sälja svepaskar, knivar, konstglas, björkkosor, tomtar, lapptäcksartiklar, bestick i masur och horn genom 45:ans Hantverk. För att klara av både tillverkning och försäljning beslutades att 45:ans Hantverk skulle ha öppet alla dagar från midsommar till sista juli. Alla fem delägare har delat på ansvaret med försäljningen. Det har varit en mycket rolig sommar med många besök från när och fjärran. Försäljningen har gått över förväntan och det är glädjande att så många förstår sig på kvalitetsslöjd. Dessutom deltar föreningen på Jokkmokks Marknad varje år med försäljning på Västra skolan. Detta är något man inte vill missa. Slöjden och det gemensamma ansvaret för den ekonomiska föreningen betyder otroligt mycket för alla. De träffas minst två gånger per månad för att få ny inspiration. Målet är att under de kommande fem åren ska fler slöjdare, särskilt de yngre, inspireras att komma igång så att verksamheten kan fortsätta och slöjden lever vidare. - Vi tror att det ska gå, säger man samstämmigt! Kontaktperson: Eva Viklund, ordf. Hushållningssällskapet Arvidsjaur Kulturhuset Gamla Apoteket i Jokkmokk firar 10-årsjubileum med sin verksamhet! Det var en grupp slöjdare och hantverkare som inom det lokala Hushållningssällskapet bildade hantverksgruppen Gamla Apoteket i Jokkmokk På så vis fick de möjlighet att vara verksamma i kulturhuset Gamla Apoteket som ägs av Jokkmokks kommun. Butiken och utställningslokalen har öppet juni september, december och under Jokkmokks Vintermarknad. Det är viktigt som försäljningskanal när det är många som producerar i liten skala och det är ett stort tillskott i den egna ekonomin. Slöjdarna och hantverkarna, ca 30 personer, delar på ansvaret för verksamhet, försäljning och bemanning av butiken. Besökare/kunder uppskattar att man kan berätta om produkterna och svara på frågor om Jokkmokk med omnejd. Det bidrar positivt till bra information och service för turistnäringen och hela kommunen. Hantverksgruppen Gamla Apoteket i Jokkmokk åker även iväg till andra orter i landet för gemensam försäljning samt söker nya säljkanaler, gärna i samverkan med andra hantverksgrupper. Kravet är att produkterna ska ha god kvalitet, vara välgjorda och av bra material. Föreningens mål är även att skapa mötesplatser med olika slöjd- och hantverksaktiviteter samt att bevara den gamla hantverkstraditionen och föra den vidare. Övrig verksamhet är att man träffas regelbundet för att slöjda tillsammans och att ge varandra kunskap och inspiration. Allmänheten erbjuds att delta i kurser, temadagar, traditioner kring jul och aktiviteter för barn, t.ex. under höstlovet. Ett annat exempel är att föreningen har tagit initiativ till stick-caféer en gång per månad. Där träffas man och stickar i en trivsam gemenskap på ett av Jokkmokks Caféer. - Slöjd och hantverk är för oss ett sätt att leva! Kontaktperson: Elise Tullnär Nilsson, vice ordf. Hushållningssällskapet Jokkmokk Höst- och Hantverksdagarna vid Strömsundshemmet i Råneå är ett bra redskap att marknadsföra slöjd och konsthantverk samt lokalproducerad mat från länet. Det lokala Hushållningssällskapet i Råneå anordnar de 10-årsjubilerande Strömsundsdagarna i den natursköna och trivsamma miljön vid Strömsundshemmet! Tack vare idéella krafter så har Höst- och Hantverksdagarna blivit en tradition och en positiv mötesplats där man kan äta god mat, våfflor samt kaffe med dopp och göra inköp av det som erbjuds. Det är en mångfald av kvalitetsprodukter och ett brett sortiment av både hantverk och lokalproducerad mat. För varje år ökar antalet besökare och utställare. Ursprunget till Strömsundsdagarna kommer från Jul på Melderstein. Det var det lokala Hushållningssällskapet som för 27 år sedan startade verksamheten för att presentera kvalitetshantverk på Herrgården i Melderstein som då ägdes av Missionskyrkan. När den såldes förändrades förutsättningarna för den verksamheten. Kontaktperson: Margareta Roos, ordf. Hushållningssällskapet Råneå sammanställt av maud ån, hushållningssällskapet luleå 20 LANDSBYGD I NORR NR1 2008

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Om skolan och miljon. Om framtiden

Om skolan och miljon. Om framtiden FAKTA Skolans internat har plats för 51 elever. Rummen är fördelade på fyra hus med eget kök och allrum med TV. Alla rum har egen dusch och toalett. På skolan finns ett välutrustat gym, datasal med internet,

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog

Henrik Larsson in på livet... Fortsatt högtryck. Lokal information till skogsägare i Uppland. www.korsnas.com/skog Lokal information till skogsägare i Uppland Henrik Larsson in på livet... Mitt namn är Henrik Larsson och jag är från och med i höst virkesköpare och kontaktperson hos Korsnäs inom distriktet Uppland Östra.

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Lansering av www.matvarden.se!

Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still

livsstil 48 hästfocus #4 2014 www.hastfocus.se Där tiden står still 48 hästfocus #4 2014 Med gripande och vackra bilder vill fotografen Lars-Olof Hallberg föra vidare ett kultur-arv som håller på att dö ut. Sedan slutet på 80-talet har han besökt ett 30-tal gårdar som

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

Nyheter från din kommun

Nyheter från din kommun Nyheter från din kommun Det här är Mariestads kommuns nyhetsbrev för näringslivet, här kan du läsa om vad som händer i kommunen och näringslivet. Har du nyheter som du vill lyfta i det här forumet tar

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling

KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com

PLUS Avverkning. enkelt och tryggt. SCA SKOG www.scaskog.com PLUS Avverkning enkelt och tryggt SCA SKOG www.scaskog.com Att sälja virke är ofta en stor affär. SCAs målsättning är att det ändå ska kännas både enkelt och tryggt. Därför har vi infört PLUS Avverkning

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2010 2009 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Bedriver FSC -certifierat skogsbruk. Nyckeltal 2010 2009 Antal anställda

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor.

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 5 Fredag 17 februari 2012. Isbanan är öppen. En del gick med hunden, andra åkte spark, pulka eller skridskor. LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 5 Fredag 17 februari 2012 NORRBOTTEN Isbanan är öppen I helgen var många ute på isbanan runt Luleå. -Det är jättefint. Vi har väntat på att få gå den här svängen, säger Åsa Karlström

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog.

En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. En personlig relation som hjälper dig att tjäna mer på din skog. Låt oss göra något fantastiskt med din skog. Det är många som är intresserade av din skog i dag. Efterfrågan på trävaror ökar och priserna

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Lantbrukare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Lantbrukare Vi hjälper dig att tjäna pengar på ditt lantbruk I snart 100 år har vi på LRF Konsult hjälpt lantbruksföretagare i hela

Läs mer

Dagordning 2015-04-29

Dagordning 2015-04-29 Dagordning 2015-04-29 Bakgrund till projektet Presentation av resultaten: energieffektivisering potentialen energinyckeltal utbildning och kalibrering av energikartläggare På gång inom Greppa Näringen

Läs mer

B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31.

B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31. B e r ä t t e l s e ö v e r Skånes Skogs- och Betesvårdsförenings verksamhet 2012-01-01 12-31. 1 Aktiviteter under året. 2 Ordinarie Årsmöte Den 21 maj höll föreningen ordinarie föreningsstämma på Skogsstyrelsens

Läs mer

Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea

Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea Mö te med Samördningsgruppen 10-11 april i Lulea Närvarande: Gunilla Lidström, Anne-Sofie Koivisto, Anders Aidanpää, Marie Sandström, Annica Berg-Flemström och Lotta Lundströmer Inledning Annica går igenom

Läs mer

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s

POLEN 2011. Jesper Hulterström. V10 s POLEN 2011 Jesper Hulterström V10 s 1 Jag heter Jesper Hulterström och Har varit på utlandspraktik 5/5 25/5 i Polen i en stad vid namn Tuchola. Resan varade i 3 veckor och den gjorde jag med John Pettersson

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 30 Fredag 30 september 2011. mot Älvsbyn. Vägar förstörda av regn

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 30 Fredag 30 september 2011. mot Älvsbyn. Vägar förstörda av regn LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 30 Fredag 30 september 2011 NORRBOTTEN Vägar förstörda av regn Dom senaste veckorna har det regnat mycket i Norrbotten. Det har regnat så mycket att vägar har blivit förstörda. Under

Läs mer

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning

Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Skördetid i skogen. Föryngringsavverkning Föryngringsavverkning skördetid i skogen Föryngringsavverkning är den åtgärd som ger de största intäkterna från skogsbruket. Det är nu du skördar de värden som

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar.

Så byggde man förr. Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Så byggde man förr Mårten Sjöbeck vid ängsladan som numera finns på Fredriksdal museer och trädgårdar. Att söka i landskapet I denna handledning möter du Mårten Sjöbeck och tre av de byggnader han inventerade,

Läs mer

Coompanion Blekinge blekinge@coompanion.se. Coompanion Sjuhärad sjuharad@coompanion.se. Coompanion Dalarna dalarna@coompanion.se

Coompanion Blekinge blekinge@coompanion.se. Coompanion Sjuhärad sjuharad@coompanion.se. Coompanion Dalarna dalarna@coompanion.se Coompanion Blekinge blekinge@coompanion.se Coompanion Sjuhärad sjuharad@coompanion.se Coompanion Dalarna dalarna@coompanion.se Coompanion Skaraborg skaraborg@coompanion.se Coompanion Fyrbodal fyrbodal@coompanion.se

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 22 Fredag 20 augusti 2010 NORRBOTTEN Färre nattåg till Norrbotten Ett av dom två nattågen från södra Sverige till Norrbotten kommer kanske att tas bort. Då skulle staten spara 40 miljoner

Läs mer

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara.

Vi marknadsför oss regelmässigt i Danmark och det är väldigt många danskar som nu tillhör vår spekulantskara. Marknadsbrev nr 10 Försäljningstakten håller i sig och under 2001 förmedlade Skånegårdar fastig-heter för ett sammanlagt värde om 326 Mkr. Det innebär att vi under de senaste tre åren förmedlat gårdar

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:

Läs mer

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010

LÄTTLÄSTA NYHETER NORRBOTTEN. Nr 20 Fredag 11 juni 2010 LÄTTLÄSTA NYHETER Nr 20 Fredag 11 juni 2010 NORRBOTTEN Kvinnor i Arjeplog protesterar Många kvinnor i Arjeplog är arga. Dom tycker det är fel att mammografi-bussen ska sluta komma till Arjeplog. I söndags

Läs mer

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs

Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Tecknologen AB - din resurs när det gäller tecken Att planera, köpa och genomföra teckenkurs Några tankar och förslag kring teckenkurser i samarbete med Tecknologen AB 2009-03-01 Att planera, köpa och

Läs mer

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se

Venture Cup. Läs mer på www.venturecup.se Venture Cup Det börjar alltid med en idé! Venture Cup är Sveriges ledande tävling för dig som vill utveckla din affärsidé till ett framgångsrikt affärskoncept och starta företag. Vi tar dig som tävlande

Läs mer

Inbjudan till. Träningsläger. Österrike Wipptal. 8-16 augusti 2015

Inbjudan till. Träningsläger. Österrike Wipptal. 8-16 augusti 2015 Inbjudan till Träningsläger Österrike Wipptal 8-16 augusti 2015 Info: Den andra veckan i augusti är det dags för årets stora klubb-händelse. Då drar nämligen OK Hammaren till Wipptal i Österrikiska alperna

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Gallringskvitto i praktiken Korsnäs gallringskvitto innehåller två delar, en beståndskarta och en beståndsbeskrivning och dessa beskriver hur din skog ser ut efter en gallring.

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27

Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Lissabon Porto Santo Madeira 2009 09 16 2009 09 27 Nu var det dags att lämna fastlandet för att segla mellan öar i ca 7 månader framåt. Efter att ha fyllt diesel och sett till att passa in tidvattnet åkte

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder

Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Elements, säkerhetskopiering och dina bilder Mattias Karlsson Sjöberg, december 2011. Moderskeppet.se Lär dig tänka rätt och använda rätt verktyg för att säkerhetskopiering, datorbyte och hårdiskbyte.

Läs mer

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE

EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE EN KUNSKAPSKÄLLA FÖR ALLA SKOGSÄGARE Utifrån de frågor, önskemål och ibland kritiska röster som nått oss under åren har vi fått en allt klarare bild av skogsägarens behov. Från detta unika skogsägarperspektiv

Läs mer

För dig som vill umgås och arbeta med hästar och andra djur i lugn och vänlig miljö. Välj vilket stall du vill arbeta vid. Öppna och läs!

För dig som vill umgås och arbeta med hästar och andra djur i lugn och vänlig miljö. Välj vilket stall du vill arbeta vid. Öppna och läs! Vi vill att du som är vuxen och har ett funktionshinder ska kunna arbeta i stall och gårdar. Det är en meningsfull dagligverksamhet. Du får en viktig arbetsplats i samhället, som säkert får dig att växa

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet? Utvärdering Hur är du med dagen som helhet? miss B. 2 4 12,1 C. 3 19 57,6 10 30,3 Total 33 100 97,1% (33/34) Bra ordnat trots sista-minuten-återbud Familjeverkstaden blev inställd pga sjukdom Det blev

Läs mer

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli

Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Är du intresserad av teater, musik, historia, undervisning, turism, jordbruk, djur eller skogsarbete? Tycker du om att arbeta med barnverksamhet? Är du intresserad

Läs mer

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002

Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Nr 514 2001 Känner du till Kunskap direkt? Enkät till inspektorer och distriktschefer, januari 2002 Malin von Essen Uppsala Science Park, SE 751 83 UPPSALA Tel: 018-18 85 00 Fax: 018-18 86 00 skogforsk@skogforsk.se

Läs mer

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT

OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT Nyhetsbrev nr 5, 2014 OKTOBER 2014 SÅ ENKELT MEN ÄNDÅ SÅ SVÅRT - När jag tänker på hur enkelt det är att bara vara till, lyssna på kunderna, att höra vad de säger och att hjälpa dem med det som de behöver

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap

Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Förslag till ledamöter i Förvaltningsutskott för Jämtland läns Hushållningssällskap Inledning Det är varje valberednings utmaning är att få en bra kombination av kompetens, erfarenhet och drivkraft som

Läs mer

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige

Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Pressmeddelande 030828 Ny statistik från LRF Konsult Skogsbyrån: Stabil prisutveckling för skog i norra Sverige Priserna för skogsfastigheter i Västernorrlands län och Norrbottens och Västerbottens kustland

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

DEN GLOBALA MATRESAN

DEN GLOBALA MATRESAN konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel Hultsfred 2015 05 31 Nu i maj blev det tätt mellan Medlemsbreven.

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Program för Studiefrämjandet i Sundsvall

Program för Studiefrämjandet i Sundsvall Program för Studiefrämjandet i Sundsvall Obligatorisk anmälan till Ammi Gyllenquist 060-785 59 11 eller ammi.gyllenquist@studieframjandet.se 27 september Bonde i butik Naturskyddsföreningen visar, tipsar

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION

FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION FÖRSTUDIE - SAMLAD FASTIGHETSSPECIFIK INFORMATION Ett samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Jönköping, Kronoberg och Kalmar län samt Skogsstyrelsen Genomförs i samarbete med Lantmäteriet, Jordbruksverket,

Läs mer

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet

Landsbygdsdepartementet (2011) Konkurrenskraft kräver jämställdhet Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige idag uppgår till 38%. Fortfarande är dock skogsnäringen av tradition en manlig domän som utgår från att det är mannens uppgift att äga och sköta skog (Regeringskansliet

Läs mer

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar

Om oss. * Projektet påbörjades hösten 2002. *!7 jan. 2004 Föreningen bildades formellt. * 1 febr. 2005 Föreningen startklar Om oss * Över 780 företagare i Norr- och Västerbotten har bildat en ek. förening vars uppgift är att ställa kreditgarantier i form av borgen till föreningens medlemmar * Projektet påbörjades hösten 2002

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling

travcentrum för uppfödning och träning under utveckling travcentrum för uppfödning och träning under utveckling Rundbana Tränlingsanläggning Fornminne Rakbana Sisyfos Välkommen till Sisyfos på Söderby Gård, en anläggning för människor och travhästar. Gården

Läs mer

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge

personlighet Hästbilder med Hästen är högt älskad av många. Det man älskar fotograferar Jag var ute i hagen runt halv sex på morgonen för att ge Hästbilder med personlighet De är vackra eller otäcka beroende på vem du frågar. Men sedda genom linsen är hästar det perfekta motivet när du vill testa djurfoto. De kan förmedla både skönhet och styrka.

Läs mer

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.

Läs mer

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk

Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk Ansökan om stöd Ädellövskogsbruk 1(11) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd till ädellövskogsbruk enligt förordning (2010:1879)

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.

Onsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm. Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar

Läs mer