FACKöversättaren. Vandring på världens tak. Läs Karin Ashings spännande reseberättelse från Nepal, sid 8.

Transkript

1 FACKöversättaren Organ för Sveriges Facköversättarförening Nr 1/2006 Årgång 17 Vandring på världens tak Läs Karin Ashings spännande reseberättelse från Nepal, sid 8.

2 FACKöversättaren 1/2006, årgång 17 Författarna svarar ensamma för innehållet i sina bidrag. Innehållet får gärna återges om källan anges. Avtal om juridisk rådgivning föreligger mellan Sveriges Facköversättarförening och Eurolawyers advokatfirma AB. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel Tel.tid: mån fre Kl Fax E-post: info sfoe.se Hemsida: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Karin Ashing Chefredaktör Loole Hagberg Violinvägen 30 SE Mölnlycke Tel Fax E-post: loole.hagberg telia.com Övriga redaktionsmedlemmar: Ulf Abrahamson, Rolli Fölsch och Britt-Marie Seex Grafisk design Heidi Vuoppola Tryck Ale tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2006 SEK 300:- + moms. ORDFÖRANDEN HAR ORDET Karin Ashing, karin.ashing@telia.com Översättning i strykklass Den senaste tidens utveckling oroar. Rikspolisstyrelsen har för statliga myndigheters räkning beslutat om ett nytt ramavtal för översättningstjänster. Förstahandsleverantören för engelska och frekventa språk är ett kommunalt bolag, som eftersom det inte drivs av vinstintresse kunnat erbjuda ett mycket lågt pris. Detta drabbar förstås övriga sökande från det privata näringslivet, och i slutändan frilansande översättare. Du kan läsa detaljerna om detta på sid 4 6 i tidningen och på vår hemsida. I artikeln Indraget stöd hot mot översättning i SvD den 15 januari står att stödet från Kulturdepartementet på 1,9 miljoner för översättning av svensk litteratur i utlandet dras bort från Svenska Institutet, som har i uppdrag att betala ut stöd för översättning av svensk litteratur hos utländska förlag. Pengarna går i stället till Kulturrådet som inte har något översättaruppdrag. I nuläget är det enligt tidningen ingen som vet vem som har fortsatt ansvar för översättarstödet. Riksdagen beslutade i december 2005 att svenskan ska vara Sveriges huvudspråk, men inte officiellt majoritetsspråk. För tre år sedan föreslog utredningen Mål i Mun, där SFÖ var ett remissorgan, att svenska skulle få status som officiellt språk. Många anser att det är viktigt med ett lagfäst skydd för att garantera att handlingar översätts till svenska. Det är lite löjligt att man har fem minoritetsspråk men inget lagstadgat majoritetsspråk som Svenska Akademiens ständige sekreterare Horace Engdahl uttryckte det till Sveriges Radios Ekoredaktion. Nog funderar man över statens och myndigheternas inställning till språk i allmänhet och översättning i synnerhet. De verkar inte inse att översättning är ett kvalificerat och komplicerat arbete. När det gäller myndighetstexter påverkar översättningen dessutom ofta tredje part vars rättssäkerhet äventyras om hans eller hennes ärende inte blir korrekt översatt. Det kräver hög språklig kompetens och goda insikter om olika kulturer. Styrelsen arbetar vidare långsiktigt med detta, bland annat genom att skriva till Nämnden för offentlig upphandling och klaga över upphandlingen. Engagera dig du också och hjälp till att sprida opinion! Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Preliminär utgivningsplan 2006 Manusstopp Utgivning 17 mars 24 april 17 maj 22 juni 17 juli 22 augusti 18 september 23 oktober 17 november 22 december ISSN X Sveriges Facköversättarförening INNEHÅLL 3 INSÄNDARE 3 SFÖ DEBATT 4 STYRELSEN INFORMERAR 7 SPRÅKSPALTEN 8 VANDRING PÅ VÄRLDENS TAK 10 SPRÅKGRUPPERNA 12 ÖVERSÄTTARVERKTYG GRUNDER 13 ARBETSGRUPPERNA 13 STUDENTSPALTEN 14 SFÖ:S SAMARBETE MED EUROLAWYERS 14 BOKTIPSET 15 HUMOR 15 MEDLEMSNYTT 16 YRKESKODEX FÖR SFÖ-MEDLEMMAR 2 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006

3 INSÄNDARE Skickas till: Varning för ojuste marknadsföring av översättningstjänster på nätet För någon tid sedan upptäckte vi att en för oss helt okänd svensk översättningsbyrå med relativt hög placering på Google hade kopierat en stor del av innehållet från vår hemsida till sin sida och dolt och maskerat innehållet. På samma sida fanns även marknadsföringsmaterial från fyra andra översättningsbyråer naturligtvis lika copyrightskyddat som vårt. Vi skrev till den aktuella byrån och krävde att de skulle ta bort vårt material omedelbart. Vi fick snabbt en kortfattad ursäkt och ett löfte om att texten skulle tas bort. All dold text försvann också snabbt från den aktuella sidan. Formuleringar kvar Emellertid upptäckte vi efter ett tag att delar av våra målsättningsformuleringar fortfarande fanns kvar på en av undersidorna. Dessa hade nu delats upp i fragment och halva meningar, troligen för att göra det svårare för oss att hävda copyright, samtidigt som byrån kunde fortsätta att åka snålskjuts på våra sökord. Det är olyckligt att konkurrensen mellan översättningsföretag på nätet ska ta sig sådana uttryck. Det gynnar ingen av oss. Och det är tråkigt att det ska vara nödvändigt att varna kollegor för något så simpelt som kopiering och missbruk av texter. Men så är det tyvärr. Upptäcker man oegentligheter på nätet, t.ex. missbruk med länkfarmar och liknande manipulation av sökmotorer, bör man normalt anmäla detta via sökmotorns abuse-funktion. I det här fallet har vi valt förhandlingsvägen, eftersom det trots allt rör sig om en kollega. En varning till alla er andra är dock på sin plats. Poul Hansen... SFÖ DEBATT Insändare och saxat från sfoe_debatt. Livliga diskussioner om medlemsavgiften och debattdisciplinen I förra numret av Facköversättaren fanns en diskussion av medlemsavgiften där styrelsen kastade fram två förslag om höjning: dels en höjning i takt med inflationen (10 24 % sedan senaste höjningen), dels en dubblering med målet att anställa en vd på heltid. (Se även artikel i detta nummer, sid 6) Efter en tid kom det igång en diskussion på SFÖ-debatt. De flesta var faktiskt positiva till en rejäl höjning, framför allt om den kan medföra att SFÖ blir en proffsig organisation som företräder proffs och SFÖ-medlemskap [blir] ett riktigt kvalitetsmärke så att medlemmarnas status höjs. Några påpekade också att flera jämförbara organisationer i andra länder har betydligt högre medlemsavgift än SFÖ, och att större delen av avgiften hur som helst är avdragsgill. Ett par sade sig vara medlem främst av sociala skäl och var därför mindre villiga att betala mer (utom till fler sociala aktiviteter). Ett fåtal tyckte att avgiften är hög nog som den är; någon fruktade att en höjning bara skulle mynna ut i en massa onödiga pampaktiga möten och middagar. (Det är uppenbart att inte alla vet att styrelsen och arbetsgrupperna arbetar gratis.) Samma person anförde de höga svenska skatterna som skäl till att inte höja avgiften. Mer information och helst en enkät var andra önskemål. Det finns en separat diskussionslista, Sweng, för SFÖ-medlemmar som översätter till engelska. Där är debatten oftast mycket livlig; så även i detta fall. Ett par deltagare är emot en höjning, de flesta för eller rättare sagt för att SFÖ blir en kraftfullare organisation. Någon tyckte att man borde höja avgiften för översättningsbyråer så mycket att de går ut ur SFÖ och bildar en egen organisation, varvid SFÖ skulle kunna agera som ett fackförbund för frilansar. En motsatt åsikt var att frilansar och byråer har allt att vinna på att agera gemensamt. Ytterligare en idé som kom upp i detta sammanhang är att föreningen skulle kunna spara mycket pengar på att distribuera FÖ som pdf-fil via hemsidan och e-post. Diskussionen på SFÖ-debatt kom att ge upphov till ett livligt meningsutbyte om det svenska skattesystemet, vilket ledde till att ämnesrubrikerna på inläggen snabbt mångfaldigades och en total förvirring uppstod. Detta ledde i sin tur till en omfattande diskussion om debattdisciplinen och den uppgift som listans moderatorer eller värdar har/bör ha. Det visar sig att listans värdar inte moderatorer inte ser som sin uppgift att förhandsgranska alla inlägg utan litar på att debattörerna är vuxna och ansvarskännande människor men om så krävs kan gå in och blockera en person som uppträder oansvarigt och även kan ta bort olämpliga meddelanden. Olika lösningar på problemet diskuterades; det är uppenbart att ingen anser sig ha tid med en regelrätt moderatorinsats, som kräver mycket arbete. Några tyckte att man skulle ha en gästbok med olika fora på hemsidan; andra var mer skeptiska och tyckte att det borde räcka med att folk lär sig att använda ämnesraden på ett vettigt sätt (vilket dock tycks vara väldigt svårt för många). Upphandlingsfrågan Slutligen har man på Sweng-listan, men konstigt nog inte på SFÖ-debatt, också diskuterat styrelsens hantering av upphandlingsfrågan, inte minst den artikel som återfinns i detta nummer och som dessförinnan hade lagts ut på hemsidan. De få som yttrade sig var ytterst kritiska mot vad man ansåg vara styrelsens svaga agerande. Flera uttalanden tycktes dock bottna i att man tror att SFÖ kan överklaga Rikspolisstyrelsens beslut; i själva verket är det bara de som har lämnat in anbud som kan göra det. Många oroar sig självfallet för vad upphandlingens resultat kan medföra när det gäller arvodena. Några debattanter menade dock att huvudfrågan inte egentligen är arvoderingen (uppenbart är att de som översätter till engelska har en betydligt bättre marknad än de som översätter till svenska) utan det faktum att offentligägda företag kan gå ut och bjuda under privata företag, eftersom man inte har samma krav på vinst. En debattör förde fram synpunkten att en översättningsbyrå som erbjuder extra bra betalt skulle kunna ta igen det genom att inte behöva sköta mycket Fortsättning på nästa sida FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006 3

4 Fortsättning från föregående sida mer än administrationen och därigenom erbjuda konkurrenskraftigt pris tack vare låga påslag. Samtidigt påtalades risken för att Rikspolisstyrelsens antagna anbud innebär både låga påslag och sämre översättningskvalitet därför att man varken kan betala goda översättararvoden eller har råd med egen kvalitetskontroll. Den som är intresserad av att ta del av diskussionerna om medlemsavgiften och debattdisciplinen på SFÖ-debatt hittar sammanställningar av diskussionsinläggen under Files på debattlistans hemsida, /groups.yahoo.com/group/sfoe_debatt/. Men först måste man bli medlem klicka på Join this group och följ anvisningarna. Mats Dannewitz Linder... Intressant diskussion Som vi tidigare har nämnt här i FÖ, så finns det mycket intressant att diskutera på sfoe_debatt. Där hittade Loole Hagberg bl a en trevlig text som hon med Olof Sandbergs medgivande får publicera i Facköversättaren. Det är inte bara när det gäller engelska som många överskattar sin förmåga, vare sig det gäller modersmålstalande eller andra. Jag noterade vid övernattning på ett hotell i Västsverige för några år sedan att de tyska rumsinformationsbladen var fulla av språk- och stavfel. Men, det är en tysk som har översatt det! sa tjejen i receptionen. Jaså!? sa jag. Ja, det är vår kock. Han är tysk. Vanligt fenomen Jag stöter ideligen på fenomenet att företag, och till och med kommuner, av snålhet och okunskap anlitar bekanta eller i stort sett vem som helst som kommer från ett land, för översättning till det landets språk. Vem har inte sett Vägverkets varningsskylt om övernattning på rastplatser, där den korta tyska texten har ett elementärt böjningsfel? Det hade inte kostat många kronor att anlita en översättare och en granskare. Eftersom jag koncentrerar mig på bank/finans tyska/svenska och engelska/svenska förmedlar jag då och då andra uppdrag. Ibland är det när kompisens x-talande kompis gått bet på översättningen, och uppdragsgivaren behöver en riktig översättare. Det kan då bli bråttom och stressigt för den jag anlitar. Ibland 4 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006 får jag höra Jaså var det så billigt? trots att översättaren får sitt offererade ordpris och jag lägger på en provision. Ej självklara språkkunskaper Inställningen att det räcker med engelska stämmer kanske ibland. I gamla östblocket är dock engelskkunskaper inte lika självklara som för oss. Bortsett från ungdomarna, är tyska mer gångbart än engelska i t.ex. Tjeckien. Oavsett detta är det en viktig säkerhetsaspekt att exempelvis operatörsmanualer översätts (korrekt!) till det importerande landets språk. För marknadsföring och turism har det ett stort goodwill-värde att göra sig besväret att använda läsarnas eget språk. Om fler företag bestämmer sig för att anlita proffsöversättare, får vi fler uppdrag att välja på, och kan därmed koncentrera oss på dem som vi är bra på = högre produktivitet och kvalité. Vi får också råd att välja bort de uppdrag som ger dåligt betalt. Viktigt är att få våra kunder att integrera översättningen i produktionsplaneringen, så att det inte blir en restpost, typ Javisst ja, och så måste det ju översättas också är det nån som känner nån som kan polska? SFÖ behöver bli mer känt. Säkert lägger många medlemmar pengar på att ha annonser under Gula Sidorna. Kanske skulle det kunna göras billigare eller undvikas, om SFÖ annonserade slagkraftigt där? Då skulle en höjd medlemsavgift lätt betala sig. Kanske TV-reklam på temat VD beslöt att översättningskompetensen fanns inom företaget, och så gick det som det gick, eller Företag borde lägga ner samma omsorg på sin kommunikation på främmande språk som på utformningen av sin produkt. Vissa intresseorganisationer använder systematiskt (mer eller mindre vinklade) undersökningar som metod för att få ut sitt budskap. Det vore väl inte oetiskt att låta göra en undersökning om exportföretags inställning till att använda professionella översättare? Det kunde t.ex. ske i samverkan med något universitets översättarutbildning. Viktigt är, att publiceringen blir effektfull, och att SFÖ framträder i media för kommentarer. Olof Sandberg P.S Bli medlem i SFÖ-debatt genom att anmäla dig på group/sfoe_debatt. STYRELSEN INFORMERAR Olof Dandanelle, sfoe-kassoren@chello.se Klarar staten av sin roll som upphandlare? Det finns få frågor som väcker så starka känslor hos översättare som frågan om priser. Det finns också få frågor där det råder så mycket osäkerhet och så mycket ryktesbildning som inom detta område. Men nu är det slut med denna osäkerhet, i alla fall på det vida och något oklara området översättningar som betalas av skattebetalaren. Som ni kanske hört har den kontroversiella statliga upphandlingen av översättningstjänster som genomförts av Rikspolisstyrelsen nu avslutats med att vinnarna har korats genom beslut av den 5 december (Ni som inte känner till denna följetong kan titta på där styrelsen sedan i höstas informerat om frågan.) I denna artikel vill SFÖ-styrelsen informera om utfallet av upphandlingen. Tanken med detta är att största möjliga transparens på marknaden möjliggör för största möjliga antal aktörer att fatta informerade beslut. Eftersom den upphandlande myndigheten har publicerat de vinnande anbuden ges här en intressant inblick i företagens syn på marknaden. För en gångs skull är det mesta solklart alla i branschen vet nu hur mycket vem tar betalt, alla kan själva räkna ut vilka marginaler vilka bolag har och slutligen kan alla enkelt fatta beslut om de priser bolagen erbjuder sina frilansare är rimliga eller inte. Eftersom avtalen som tecknats gäller olika språkkombinationer finns det en mängd olika kombinationer av källspråk/ målspråk auktoriserat/icke-auktoriserat. För att inte komplicera saken alltför mycket tar vi i denna artikel bara upp de viktigaste kombinationerna, för den intresserade finns alla detaljer på och på RPS har slutit ramavtal med fyra företag i kategorierna: Engelska Frekventa språk (bosniska, finska, franska, ryska, spanska, tyska) Övriga språk Avtalen löper till och kan förlängas med 12 månader.

5 I kategorin Engelska och Frekventa språk skall avrop i första hand ske från Tolkcentralen (och i andra hand Interverbum Localization AB resp. Språkservice Sverige AB). I kategorin Övriga språk skall avrop i första hand ske från A-J Ord och Stil AB (och i andra hand från Språkservice Sverige AB). Anbudsgivarna ombads lämna en mängd olika prisuppgifter (se nedan) bl.a. för auktoriserade och icke-auktoriserade översättningar samt normaltaxa, expresstaxa och timtaxa för både översättning och korrekturläsning/granskning. Följande anbud lämnades (alla priser ex. moms): Tolkcentralen, Göteborgs Stad Engelska Pris/ord Pris/ord Pris/ord Pris/ord SV-->EN EN-->SV SV-->EN EN-->SV (aukt.) (aukt.) (ej aukt.) (ej aukt.) < ord 1,43 kr 1,43 kr 1,43 kr 1,43 kr > ord 1,30 kr 1,30 kr 1,30 kr 1,30 kr Påslag expressleverans: 100 % Timtaxa översättning: 450 kronor Korrekturläsning/granskning: 450 kronor Bestyrkande av aukt. translator: 60 kronor per handling Frekventa Pris/ord Pris/ord Pris/ord Pris/ord språk från SV till SV från SV till SV (aukt.) (aukt.) (ej aukt.) (ej aukt.) < ord 1,60 kr 1,60 kr 1,60 kr 1,60 kr > ord 1,50 kr 1,50 kr 1,50 kr 1,50 kr Påslag expressleverans: 100 % Timtaxa översättning: 500 kronor Korrekturläsning/granskning: 500 kronor Bestyrkande av aukt. translator: 60 kronor per handling Interverbum Localization AB Engelska Pris/ord Pris/ord Pris/ord Pris/ord SV-->EN EN-->SV SV-->EN EN-->SV (aukt.) (aukt.) (ej aukt.) (ej aukt.) < ord 1,80 kr 1,80 kr 1,60 kr 1,60 kr > ord 1,75 kr 1,75 kr 1,50 kr 1,50 kr Påslag expressleverans: 25 % Timtaxa översättning: 575 kronor (aukt.), 475 (ej aukt.) Korrekturläsning/granskning: 575 kronor (aukt.), 475 (ej aukt.) Bestyrkande av aukt. translator: 0 kronor per handling A-J Ord och Stil AB Övriga Pris/ord Pris/ord Pris/ord Pris/ord språk från SV till SV från SV till SV (aukt.) (aukt.) (ej aukt.) (ej aukt.) < ord 2,39 kr 2,34 kr 1,68 kr 1,63 kr > ord 2,29 kr 2,24 kr 1,58 kr 1,53 kr Påslag expressleverans: 50 % Timtaxa översättning: 390 kronor Korrekturläsning/granskning: 390 kronor Bestyrkande av aukt. translator: 0 kronor per handling Övriga Pris/ord Pris/ord Pris/ord Pris/ord språk från SV till SV från SV till SV (aukt.) (aukt.) (ej aukt.) (ej aukt.) < ord 1,99 kr 1,99 kr 1,79 kr 1,79 kr > ord 1,89 kr 1,89 kr 1,69 kr 1,69 kr Påslag expressleverans: 25 % Timtaxa översättning: 490 kronor Korrekturläsning/granskning: 490 kronor Bestyrkande av aukt. translator: 80 kronor per handling Frekventa Pris/ord Pris/ord Pris/ord Pris/ord språk från SV till SV från SV till SV (aukt.) (aukt.) (ej aukt.) (ej aukt.) < ord 1,89 kr 1,89 kr 1,59 kr 1,59 kr > ord 1,79 kr 1,79 kr 1,49 kr 1,49 kr Påslag expressleverans: 25 % Timtaxa översättning: 490 kronor Korrekturläsning/granskning: 490 kronor Bestyrkande av aukt. translator: 80 kronor per handling Så vad kan man utläsa av detta? 1. Att Tolkcentralen, Göteborgs Stad är första leverantör i kategorierna Engelska och Frekventa språk. 2. Att Tolkcentralen tar 1,43 kr/ord upp till 2000 ord (översättningar >2 000 ord = 1,30 kr/ord) till/från engelska. 3. Att Tolkcentralen tar 1,60 kr/ord upp till 2000 ord (översättningar >2 000 ord = 1,50 kr/ord) till/från frekventa språk. 4. Att Tolkcentralen tar samma pris för både auktoriserat och icke-auktoriserat. Med tanke på att det är ganska mycket siffror och att ordpriser oftast är svårbedömda eftersom alla texter är olika, kan det vara enklast att titta på de timpriser företagen anger. Timpriser har ju också fördelen att det blir enklare att jämföra översättningsbranschen med andra branscher. Timpriserna som angetts varierar mellan kronor i timmen, en förhållandevis stor skillnad. Alla anbudsgivare anger samma priser för granskning/korrekturläsning som för översättning. En intressant detalj i sammanhanget är hur olika prispåslag för expressleverans är: vissa företag tar 25 % andra 100 %. Eventuellt kan detta vara en slamkrypare vad gäller priset. Det är inte otänkbart att expresstillägget utgår för en relativt stor del av de översättningar som staten behöver, vilket i så fall skulle medföra att det genomsnittliga priset per ord som i slutänden faktureras ligger klart över de (förhållandevis låga) priserna enligt tabell. Detta är något som särskilt frilansare bör titta på, så att de också får del av expresstillägget där sådant utgår från staten till anbudsgivaren. En annan iakttagelse är att prisskillnaderna mellan auktoriserade och icke-auktoriserade översättningar är oväntat små (mellan 0 och 13 procent beroende på anbudsgivare). Märkligt med tanke på att det bara finns omkring 300 translatorer i Sverige och att FAT rekommenderar sina medlemmar att ta ut 2,75 4,25 kronor/ord (timtaxa 900 kronor). Kanske något för vår systerorganisation FAT att fundera kring? Fortsättning på nästa sida FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006 5

6 Fortsättning från föregående sida Avslutningsvis vill styrelsen påpeka att den finner det ytterst anmärkningsvärt att ett kommunalt bolag som drivs utan vinstsyfte lämnar ett mycket lågt anbud i en statlig upphandling och därmed konkurrerar ut alla anbud från kommersiellt verksamma aktörer. Tolkcentralens anbud är det enda anbudet av de sammanlagt 10 godkända anbuden som erbjuder samma (låga) pris för auktoriserat/icke-auktoriserat. Tolkcentralens anbud (för engelska, auktoriserat) är det också det enda anbudet som ligger under 1,75 kr per ord, alla andra anbud (=90 %) ligger på 1,75 kr/ord eller högre (50 % av anbuden ligger dessutom på minst 1,90 kr/ord eller högre). Genomsnittspriset i anbuden är 2,01 kr/ord. I denna kategori motsvarar Tolkcentralens pris alltså 71 % av genomsnittligt anbud. Konkurrenssynpunkt Det är ju inte förbjudet att vara billig, men mot bakgrund av detta är det inte utan att man ställer sig frågan hur detta bör bedömas ur konkurrenssynpunkt. Ett flertal medlemmar har dessutom gett uttryck för att man misstänker att staten på ett otillbörligt sätt försöker sätta hela översättningsmarknaden ur spel vilket känns väldigt olustigt. SFÖ anser att det grundläggande felet med hela upphandlingen var att man från statens sida helt enkelt inte förstått vilken komplicerad verksamhet översättning egentligen är, och hur otroligt diversifierad översättningsbranschen är. De översättningar man velat upphandla är så enormt olika till sin natur att detta inte låter sig göras i en enda upphandling, det hade varit bättre för alla aktörer (både staten som köpare och översättningsbranschen som leverantör) om upphandlingen av översättningsarbete skötts decentraliserat av de berörda myndigheterna såsom tidigare. Detta är en ytterst angelägen fråga för hela branschen, både företag och enskilda översättare. SFÖ-styrelsen kommer att fortsätta sitt långsiktiga arbete för att upphandlingar i denna form inte ska upprepas, bl.a. kommer styrelsen att skriva till Nämnden för offentlig upphandling och klaga på det sätt som denna upphandling genomförts på. Styrelsen kommer i alla fall att bevaka frågan och fortsätta informera om den i 6 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006 både FÖ och på hemsidan. Vi uppmanar också alla våra medlemmar att engagera sig i denna fråga och försöka skapa opinion på sin kant. Styrelsen i januari Höjning av medlemsavgifterna I förra numret av FÖ skrev styrelsen att den anser att medlemsavgiften behöver höjas. Eftersom det inte är styrelsen utan alla medlemmar som bestämmer medlemsavgifterna kommer förslaget till höjning att läggas fram på nästa stämma i form av en motion från styrelsen. Styrelsen avser att lägga fram två olika förslag som alla medlemmar får rösta om: A. det ena förslaget går ut på att höja medlemsavgifterna motsvarande inflationsökningen den senaste höjningen (10 24 % beroende på medlemskategori) B. det andra förslaget går ut på att höja medlemsavgifterna med mellan 50 och 100 procent (beroende på medlemskategori). I detta sammanhang kan det vara intressant att påpeka att den årliga avgift vi betalar består av 1. medlemsavgift (20 %) 2. serviceavgift (80 %) 3. moms på serviceavgiften Serviceavgift och moms är avdragsgilla för den som bedriver näringsverksamhet, medlemsavgiften är det normalt inte. Medlemsavgifterna har inte höjts på ganska många år (se rutan på vidstående sida) och styrelsen anser att förslag A är absolut nödvändigt om föreningens ambitionsnivå inte ska sjunka. Priserna i samhället i stort ökar och därför ökar även kostnaderna för att driva SFÖ. Förslag B) görs mot bakgrund av att styrelsen anser att det skulle vara bra om föreningen anställde en person som ägnade hela sin tid åt SFÖ, en sorts VD. Tanken är att styrelsen ska fortsätta jobba som idag, och att den nyanställde personen används för att öka SFÖ:s samlade slagkraft. Styrelsen skulle vilja att VD:n inriktar sitt arbete på sådana frågor som idag inte alltid hinns med. En eventuell VD skulle a) utveckla (och kraftfullt lansera) SFÖmedlemskapet som kvalitetsstämpel b) föra en mer aktiv dialog med medlemmarna och ta fram beslutsunderlag åt styrelsen så att SFÖ kontinuerligt kan agera enligt medlemmarnas åsikter i aktuella frågor c) öka kunskapen om översättarbranschens betydelse för samhället d) aktivt delta i den allmänna debatten för att höja SFÖ:s profil i frågor som rör översättarbranschen och i synnerhet facköversättarnas intressen e) ansvara för att föreningens aktiviteter samordnas så att resurserna utnyttjas på bästa sätt f) öka SFÖ:s intäkter från annat än medlemsavgifterna (t.ex. annonsering, extern kursverksamhet etc.) g) samordna SFÖ:s arbete med det arbete som intresseorganisationer inom närliggande områden bedriver (translatorer, skönlitterära översättare, teknikinformatörer, tolkar etc.) Det är naturligtvis inte meningen att den höjda medlemsavgiften ska gå till några onödiga utgifter eller arvoden till styrelsemedlemmar; dessa förväntas jobba ideellt även i fortsättningen. Styrelsen avser heller inte att binda upp SFÖ mer än kanske 1 2 år initialt, d.v.s. en VD anställs under den uttryckliga förutsättningen att denne ska uppnå fastställda mål. Efter 1 2 års tid tittar man på vilket mervärde VD-funktionen gett. Skulle det visa sig att något mervärde inte skapats får man återigen fråga medlemmarna om de vill fortsätta ha en VD eller om de vill gå tillbaka till den gamla lösningen (och då åter sänka medlemsavgiften). Styrelsen är medveten om att en kraftig höjning av medlemsavgiften kan upplevas som betungande för en del medlemmar. Styrelsen tänker därför inte genomföra någon kraftig höjning av medlemsavgiften (enligt förslag B) om det inte finns en omfattande majoritet för detta, styrelsen anser att det är viktigt att SFÖ inte förlorar medlemmar p.g.a. för hög medlemsavgift. För att försöka bilda oss en uppfattning om vad medlemmarna tycker kommer vi att genomföra en enkät under den närmaste tiden. Vi ber samtliga medlemmar att svara på den, det tar bara 3 minuter och är väldigt viktigt för hela föreningen.

7 Även om styrelsen rekommenderar medlemmarna att rösta för förslag B), vill vi samtidigt påpeka att den primära frågan inte handlar om pengar: den primära frågan är hur medlemmarna vill att framtidens SFÖ ska se ut. Ska framtidens SFÖ drivas på ungefär samma sätt som idag, eller vill medlemmarna höja SFÖ:s profil i den allmänna debatten och öka SFÖ:s betydelse, inflytande och möjligheter att påverka? Det är detta omröstningen på stämman kommer att handla om. Styrelsen i januari 2006 FAKTA Medlemsavgifter (historik): Årtal Kategori Medlemsavgift 1990 Fullvärdig 500 Associerad 200 Företag Företag Fullvärdig 700 Associerad Associerad Fullvärdig 800 Associerad Intressemedlem 400 FÖRSLAG A Kategori Ny medlemsavgift Fullvärdig ( moms)= 1080 Associerad ( moms)= 720 Företag ( moms) = 7440 Intresse 400 (oförändrad)... FÖRSLAG B Kategori Ny medlemsavgift Fullvärdig ( moms)= 1920 Associerad ( moms)= 840 Företag ( moms)=12000 Intresse ( moms)= Siffror i fetstil = total medlemsavgift efter höjningen. SPRÅKSPALTEN Skicka frågor/svar till: Mai Ottoson, m.ottoson@telia.com Nytt år nya frågor Årets första bidrag till språkspalten kommer från Åke Rullgård. En etymologisk aha-upplevelse. Den här essän kan låta som ett aprilskämt men eftersom den baseras på ett vederhäftigt P1-program den 20 december 2005 får man avskriva aprilskämtsteorin och njuta av ett hisnande etymologiförlopp. Det finns ett engelskt ord, eavesdrop, som jag blev bekant med för många år sedan när jag sysslade med datakommunikation. Ordet översätts med takdropp eller tjuvlyssning. Det är den senare betydelsen som har att göra med datakommunikation. Eavesdrop var ett konstigt ord tyckte jag. Varför hette det så? Jag hörde ordet innan jag såg det i skrift och fick fonetiskt associationer till Eva, symbolen för det kvinnliga. Kunde det vara så illa att man bildat ett begrepp för tjuvlyssning genom koppling till kvinnan och egenskaper hos henne? Jag påmindes av Fritiof Nilsson Piratens maning i novellen om Dum-Dum-kulorna: Med etymologi ska man vara försiktig. Med lättnad lärde jag mig att ordet stavades e-a-v-e-s-d-r-o-p, som eliminerade associationen till kvinnonamnet. Jag fann dock ingen förklaring till det egendomliga ordet då utan fick leva med att tjuvlyssna heter eavesdrop på engelska. I P1-programmet Språket den 20 december 2005 fick jag förklaringen till ordet som etymologiskt har samband med ett svenskt ord, övsadröp. Professor Andersson förklarade att ordet övsadröp betyder takdropp. Övs är ett dialektord som betyder takskägg, som enligt Nationalencyklopedins ordbok är den nedersta, utanför väggen framskjutande delen av ett yttertak. Den rikssvenska termen lär vara ovs. Hur hänger nu detta ihop med tjuvlyssna? Jo, förklarade man i programmet, när man i forna tider tjuvlyssnade fick man stå så nära väggen som möjligt, dvs. under takskägget och innanför takdroppet, för att kunna lägga örat mot väggen och lyssna. Övsadröp blev, kanske någon gång under vikingatiden, på engelska eavesdrop som levt kvar metaforiskt in i våra dagar som yttryck för tjuvlyssning. Otroligt men tydligen sant! Vi har även fått en språkfråga från Malin som undrar varför det inlånade ordet bar heter barer i pluralis och inte bars. Välkommen med svar, nya frågor och inspirerande inlägg! ALLTID ETT SÄKERT KORT! Annonsera i Facköversättaren! Sammanfattningsvis kan man säga: Om förslag A antas ökar intäkterna sammanlagt (SFÖ och SFÖSAB) med ca förutsatt att antalet medlemmar inte minskar. Om förslag B antas ökar intäkterna sammanlagt (SFÖ och SFÖSAB) med ca förutsatt att antalet medlemmar inte minskar. FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006 7

8 För den som vill ha tips på en annorlunda semester med fantastiska naturupplevelser på hög nivå vill jag varmt rekommendera Nepal och trekkingturen Annapurna Circuit i Himalaya. Högsta punkten är passet Thorung La på möh. Vandring på världens tak En hel stab med folk skulle hjälpa oss på turen, sirdar (huvudguide), sherpaguide, kock, köksstab och bärare, totalt 15 personer. De var mycket vänliga och hjälpsamma men såg de inte lite betänksamma ut? Skulle de få oss över passet? Vi fyra är alla runt 55, inga toppidrottare på något vis, gråa på skulten, glasögon på näsan och (i vissa fall) hörapparat i örat En jak, eller grymtoxe som den även kallas, betar på Himalayas sluttning. 8 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006 I slutet av september förra året gav jag mig iväg på detta äventyr tillsammans med min man, en barndomskamrat och hennes man. Vi skulle vandra i 20 dagar, och hade därutöver sammanlagt en vecka på oss att uppleva nepalesisk stadsmiljö (i Kathmandu och Pokhara). Efter en dags sightseeing i fantastiska Kathmandu var det dags att ta bussen ut från huvudstaden tillsammans med våra nepalesiska guider och hjälpare. Bussturen var ett äventyr i sig med otrolig trafik och ständiga stopp för att betala avgifter eller visa intyg för grupper av allestädes närvarande soldater med automatvapen över axeln. Att se dem överallt kändes lite alarmerande i början, men eftersom folk i allmänhet inte tycktes ta någon notis om dem vande vi oss också snart. Slingriga stigar Resan var inte någon lyxtur inte nog med att vi skulle vandra på branta slingriga stigar i allt tunnare luft vi skulle också sova i tält. Tanken bakom det var att vi skulle slippa dela madrass med loppor och annat smått i de tea houses som låg utspridda i byarna. Dessutom skulle all vår mat tillagas renligt och omsorgsfullt efterhand av vår egen kökspersonal. Det visade sig sedan att utvecklingen gått framåt enormt, det finns massor med hyggliga små hotell och matställen i byarna. Och det gick hur bra som helst. Efter att ha vandrat hela dagen och sedan fått magen full av varm mat stupade man tidigt i sovsäck och sussade som ett barn tills väckningen kom i ottan med en kopp early morning tea och ett handfat med uppvärmt vatten till morgontoaletten. Utom när vi närmade oss toppen, då hade några av oss svårt att sova (vanligt på höga höjder) och fick fördriva nattimmarna med att lösa soduko i pannlampans sken för att inte bli knäppa i huvet av nattliga farhågor för att vi inte skulle lyckas ta oss över passet. I början var vägen upp mot passet otroligt vacker grönt och frodigt med gott om vatten. I byarna fanns det ofta

9 en vattenkran som stod och rann oupphörligt. Där tog byborna sitt vatten, tvättade sina kläder och ibland sig själva. Vi passade på att svalka oss, och ibland tvättade vi håret i det iskalla vattnet. Exotiska grödor Överallt fanns odlad mark, där potatis, hirs, vete, råg och mer exotiska grödor frodades. Den enda kommunikationsleden mellan byarna var de stigar vi gick på, det fanns inga vägar där fordon på hjul kunde ta sig fram, utan det var åsnor och apostlahästar som gällde. Vi mötte långa karavaner med fullastade åsnor då gällde det att stå på rätt sida av stigen (närmast berget) annars kunde man bli knuffad nedför branten. Då och då fick vi stanna för hjordar av får som vandrat ända från Kina med sina herdar, som manade på dem med högljutt sjungande tillrop en del av dem till häst. Vissa sträckor var väldigt branta och bestod mest av stora stenar, så man fick se sig noga för så man inte trampade fel (eller fastnade i åsnelort!). Dasstält Vi brukade slå läger på någon lämplig plats framåt eftermiddagen ibland i närheten av ett hotell/tea house så kockarna fick låna deras kök och vi deras toalett, annars grävdes ett hål i marken och ett speciellt dasstält sattes upp (1 kvm x 2 m). Ibland hade bärarna gått i förväg och satt upp tälten, andra gånger gick vi och letade upp en bar eller liknande och fick en öl medan vi väntade. Gissa vilket märke jo Tuborg! Utskänkningsställena varierade, från riktigt lyxiga restauranger med bekväma möbler och WC till något som närmast liknande boskapsskjul men överallt fanns det Tuborg! Det var nog tur det, för självklart smakade vi det lokala ölet men bara en gång. Fast alla pengar gick inte till öl. En del gick åt till ett riktigt spännande möte med maoisterna också. De höll till på olika platser, främst i skogiga områden och en dag när vi vandrade stigen fram blev vi stoppade av några killar som såg helt vanliga ut. När vi kom närmare såg vi att de hade pistol i bakfickan och vår nepalesiska ledsagare verkade nervös. Maoisterna ville ha skatt för att vi skulle få gå där, så det var bara att pilla fram sina sedlar ur myntbältet. De hade ställt upp ett bord vid sidan av stigen där man fick skriva sitt namn, var man kom ifrån, hur länge man skulle vara där, osv. Men vi fick ett kvitto på pengarna, så vi behövde inte vara rädda för att behöva betala igen. Det hela gick mycket välorganiserat och smidigt till. Maoistkontrollen i skogen var inte det enda spännande ögonblicket. På höga höjder är det svårt att få vattnet att koka, så vår kock hade med sig en tryckkokare. Det var inte tillåtet och om maoisterna såg det, tog de den för att som man sa tillverka bomber, och upptäcktes den av regeringssoldaterna konfiskerades den för att den inte skulle komma i maoisternas händer. Så vid ett par tillfällen när våra bärare genom sin djungeltelegraf förstått att det var en kontroll en bit bort frågade de om de inte kunde stoppa tryckkokaren i vår packning (de kollar inte turisternas packning), och det fick de. Det gick bra, de som bar på köksutrustningen hade stoppats, medan våra bärare bara seglade förbi. Bärarna var förresten helt otroliga! Flera av dem var unga killar, och såg så spensliga ut att man skämdes över att de skulle kånka runt på vårt bagage (nepaleserna i allmänhet är mycket mindre än vi jättestora nordbor), men starka var de! Utöver vår packning och vårt tält bar de sin egen packning, sammanlagt säkert upp mot kilo, med hjälp av ett band över pannan. Vi bar bara på en liten ryggsäck med vad vi behövde för dagen. Dagen när vi skulle över passet blev vi väckta klockan två på morgonen. Vi var tvungna att starta tidigt, för vid lunchtid kunde det bli svårt (om inte omöjligt) att ta sig genom passet på grund av vinden. Beckmörkt, iskallt och spännande! Turens längsta och svåraste dag framför oss, vi skulle gå i tolv timmar med relativt korta pauser. Visst blev vi lite andfådda, men vi tog det lugnt och hämtade andan ofta, så till slut stod vi där och hade besegrat Thorung La! Det måste firas, så vi plockade fram en liten flaska med Grants whisky och en hög med snapsglas i plast. Det blev uppskattat! Fast det såg ut som guiderna uppskattade snapsglasen mest, sådana hade de aldrig sett förut, det blev en nordisk souvenir att ta hem. Het källa i Tatopani Vägen ner ville aldrig ta slut den dagen. Tröstlös karg terräng, inte ett grässtrå i sikte och en vandring som pågick timme efter timme. Men till slut var vi ändå framme i Muktinath. Naturen var karg och ogästvänlig i några dagar till, men så småningom kom vi ner till en plats där det fanns en het källa, Tatopani. Gissa om det var ljuvligt att tvätta av sig och sedan bada i det varma vattnet efter två veckor utan dusch! Utvecklingen går fort i Nepal. I alla städer och större byar fanns Internet-café, så vi kunde skriva hem till våra familjer då och då. Folk är förstås fattiga mätt med vår standard, men man ser inte någon misär, som t.ex. i indiska städer. När man åker på en sådan resa som vi gjorde får man uppleva det mesta: fantastisk natur och vänliga människor på landet och myllrande stadsliv, spännande hus och tempel där man kan dyrka både Ganesh, Buddha och Mammon i städerna. De minnena kan man leva på länge! Karin Ashing Resenärerna från vänster: Karins make Peppe, Karin och vännerna Lisbet och Jan. Foto: Karin Ashing (även framsidan) FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006 9

10 Språkgrupperna Samordnare: Lisbeth Mejer, , SKANDINAVISKA Kontaktperson: Roar Riseld , Nya språkgruppen Som ni läste i förra tidningen har Lisbeth Mejer lämnat över stafettpinnen till Roar Riseld (sammankallande), Bo Widegren (svenska) och Lars Wiggers-Jeppesen (danska). Här följer en presentation av vår svenska representant i den skandinaviska språkgruppen: 10 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006 Jag heter Bo Widegren, har varit facköversättare på heltid sedan 1969, först som anställd översättare men sedan 1990 frilansare, medlem i SFÖ från starten och dessutom medlem i FAT och ITI. Jag översätter till svenska från elva källspråk och är auktoriserad translator från fem av dem till svenska. I botten har jag en filosofie ämbetsexamen (fil.mag.) med latin och romanska språk som huvudämnen; jag är alltså inte nordist. Syftet med en skandinavisk språkgrupp är enligt min mening att utgöra ett opretentiöst, jordnära och praktiskt forum för diskussion och erfarenhetsutbyte mellan skandinaviska översättare, där vi kan samråda om hur vi bör och kan översätta uppdykande nya ord och uttryck i våra källspråk, hur mycket vi bör anpassa våra översättningar till den förmodade målgruppens nivå och bakgrund. Vi kan också jämföra våra länders språkriktighetsnormer när det är relevant för vissa konkreta språkriktighetsfrågor. Däremot har jag ingen lust att gnälla på dålig svenska, det är snarare ett eventuellt problem för våra kolleger med svenska som källspråk. Jag tror ingen av oss översättare lämnar ifrån sig dåligt skrivna texter; jag skulle tro att de i många fall är bättre än källspråkstexterna (vårt problem är ju snarare dålig engelska, franska, tyska osv.). Beträffande svenskans framtid tror jag att det främsta hotet är domänförlusterna. Om det inte skrivs om naturvetenskap, teknik och medicin på svenska, går en svensk vetenskaplig terminologi så småningom förlorad och vi svenska översättare förlorar ett viktigt arbetsverktyg. Inlåning av främmande ord i svenskan har aldrig varit ett hot mot svenskan och kommer förmodligen aldrig att vara det. Däremot är jag avgjort för att det införs en språklag, som slår fast att svenska är Sveriges huvudspråk. Världen förändras och därmed förändras språken och språksituationerna. Det enda land där svenskan enligt lag är ett officiellt språk är Finland! Bo Widegren DANSKA Kontaktperson: Lars Wiggers-Jeppesen , lars@verbcom.com Ny förteckning över danska fallgropar/ falska vänner Nätets hittills mest omfattande lista över danska fallgropar har nu publicerats av Öresunds Översättningsbyrå på under rubriken Specialordlistor. Listan innehåller över 900 vanliga danska fallgropar och är därmed även mer omfattande än moderna tryckta förteckningar. Poul Hansen ENGELSKA Kontaktperson: Susan Larsson slarsson@cnw.com Mensa Invitation The Washington Post s Mensa Invitational once again asked readers to take any word from the dictionary, alter it by adding, subtracting, or changing one letter, and supply a new definition. Here are the winners for 2005: 1. Intaxication: Euphoria at getting a tax refund, which lasts until you realize it was your money to start with. 2. Reintarnation: Coming back to life as a hillbilly. 3. Bozone (n.): The substance surrounding stupid people that stops bright ideas from penetrating. The bozone layer, unfortunately, shows little sign of breaking down in the near future. 4. Foreploy: Any misrepresentation about yourself for the purpose of getting laid. 5. Cashtration (n.): The act of buying a house, which renders the subject financially impotent for an indefinite period. 6. Giraffiti: Vandalism spray-painted very, very high. 7. Sarchasm: The gulf between the author of sarcastic wit and the person who doesn t get it. 8. Inoculatte: To take coffee intravenously when you are running late. 9. Hipatitis: Terminal coolness. 10. Osteopornosis: A degenerate disease. 11. Karmageddon: It s like, when everybody is sending off all these really bad vibes, right? And then, like, the Earth explodes and it s like, a serious bummer. 12. Decaflon (n.): The grueling event of getting through the day consuming only things that are good for you. 13. Glibido: All talk and no action. 14. Dopeler effect: The tendency of stupid ideas to seem smarter when they come at you rapidly. 15. Arachnoleptic fit (n.): The frantic dance performed just after you ve accidentally walked through a spider web. 16. Beelzebug (n.): Satan in the form of a mosquito that gets into your bedroom at 3 in the morning and cannot be cast out. 17. Caterpallor (n.): The color you turn after finding half a grub in the fruit you re eating. 18. Ignoranus: A person who s both stupid and an asshole. Susan Larsson

11 FINSKA Kontaktperson: Laura Koskela , Finlands översättaroch tolkförbund Med anledning av den senaste tidens diskussion har jag saxat lite information från den finländska systerorganisationens Finlands översättar- och tolkförbunds hemsida. Finlands översättar- och tolkförbund (FÖTF) är en ideell intresseorganisation för översättare och tolkar, grundad år Dess syfte är bl.a. att bevaka översättarnas och tolkarnas yrkesmässiga intressen, främja inhemsk och internationell samverkan på området, verka för översättar- och tolkutbildningen och höja nivån på översättning och tolkning. FÖTF verkar för att internationella rekommendationer för branschen iakttas och verkställs i Finland. Förbundets medlemsantal är cirka Medlemmarna är grupperade inom fem sektioner: litteraturöversättare, facktextöversättare, AV-översättare, tolkar samt lärare och forskare. Förbundet har lokalavdelningar i Tammerfors och Åbo. Varje sektion ägnar sig åt specialfrågor i sitt fack och följer med händelserna och utvecklingen på området. Sektionerna och avdelningarna sammanträder minst en gång i månaden. Mötena är också samtidigt yrkeskurser. Till stöd för styrelsens arbete har inom förbundet bildats fem kommittéer: kommittén för internationella ärenden, litterära kommittén, utbildningskommittén, medlingskommittén och informationskommittén. Centralen för förbundets verksamhet är kansliet som ger både medlemmar och utomstående hjälp och information. Kansliet har för närvarande två heltidsanställda. Som medlem i förbundet upptar förbundsstyrelsen på ansökan en översättare, tolk, lärare, forskare eller studerande inom facket som uppfyller villkoren för medlemskap. Uppgifter om villkoren för medlemskap och ansökningsblanketter fås på förbundskansliet. Medlemsavgifterna år 2005 var: ordinarie medlem 90 euro, kandiderande medlem 45 euro, studentmedlem 30 euro och inskrivningsavgift 9 euro. Finlands översättar- och tolkförbund har sedan det grundades aktivt deltagit i internationella översättarorganisationen FIT:s verksamhet. Förbundet är också medlem av litteraturöversättarnas alleuropeiska samarbetsorgan CEATL och Nordiska författar- och översättarrådet. Förbundet har vidare samarbete med flera utländska systerorganisationer och deltar aktivt i internationella samarbetsföretag, bl.a. i nya projekt för europeiska författar- och översättarcentrum. Mer information finns att hämta på förbundets hemsida på adressen Informationen finns på finska, svenska och engelska. De finländska översättningsbyråerna har en egen organisation, Förbundet för översättningsbyråerna i Finland (SKTOL). Mer information finns på adressen Information finns på finska, svenska och engelska. Laura Koskela SPANSKA Kontaktperson: Gisela Thunberg , vox.populi@telia.com Följande är ett utdrag ur en artikel i den elektroniska spanska konsumenttidningen Consumer ( som handlar om sexistiskt språk och diverse tips för att undvika det. Más allá del niños y niñas Un asunto recurrente a la hora poner en práctica el lenguaje no sexista es la discutida acepción de hombre, más aún en su plural, hombres, para definir al ser humano. Hombre suma al macho y a la hembra como sinónimo de especie humana, pero no es menos sinónimo varón de hombre, y con el sencillo gesto de optar siempre por el primero se le conferiría una singularidad más acusada al término hombre como indicador de la especie. Esta aspiración puede parecer quimérica, pero no lo es evitar el abuso del masculino genérico, algo relativamente sencillo gracias a los múltiples recursos de la lengua española: colectivos (profesorado, en vez de profesores), perífrasis (la persona interesada, en vez del interesado), construcciones metonímicas (la infancia, en sustitución de los niños), desdoblamientos (los niños y las niñas), barras (Sr/a), omisión de determinantes o empleo de determinantes sin marca de género (cada contribuyente en lugar de los contribuyentes), utilización de formas personales genéricas o formas no personales de los verbos ( es necesario prestar más atención por es necesario que el usuario preste más atención ). Todas estas soluciones no son posibles en todos los contextos. Se trata de optar por la más adecuada, es decir, aquella que, sin atentar contra la gramática, no margine a la mujer en el discurso. Un sencillo manual de uso para elegir un lenguaje igualitario Quien desee no caer en el uso por inercia de un lenguaje sexista y depurar su expresión puede seguir unas sencillas normas, fáciles de interiorizar e incluir con total naturalidad en su habla y en su escritura. * Optar por términos genéricos: Infancia, por niños y niñas. Alumnado, por alumnos y alumnas. * Elegir nombres abstractos: Alcaldía, por alcalde o alcaldesa. Presidencia, por presidente o presidenta. * Usar dobles formas. Cuando se trata de nombrar a un grupo mixto, que precise evidenciar el femenino: Premio a la mejor empresaria o empresario del año. * No utilizar el término mujer como sinónimo de esposa, como no lo es el de hombre a esposo. Eliminar el tratamiento de señorita, igual que está caduco el señorito. * No usar No es un signo lingüístico. Si se quiere economizar espacio puede recurrirse a dobletes con barra (/). * Respetar la orden ministerial ( ) por la que quedan regulados la denominación de títulos académicos: Diplomada, arquitecta, médica, enfermera, obrera, etc. * Flexibilizar el orden de las palabras, no hay razón para anteponer por sistema el término masculino al femenino: Madres y padres, trabajadoras y trabajadores. * Dotar al discurso de homogeneidad. Cuando adoptemos una solución no sexista, mantenerla a lo largo de todo el texto, porque si no lo hacemos favorecemos la ambigüedad. FACKÖVERSÄTTAREN 1/

12 Översättningsverktyg - grunder Med ett översättningsverktyg kan översättaren spara alla översättningar i ett översättningsminne. Verktyget kallas även CAT-verktyg (CAT = computer aided translation datorstödd översättning) eller TM-verktyg (TM = translation memory översättningsminne). Det består av en redigeringsdel (editor) som är gränssnitt mot ett översättningsminne och ett termminne. Även ett matchnings-/synkningsverktyg brukar ingå. De vanligaste översättningsverktygen är Déjà Vu, SDLX, Trados, Transit och Wordfast. En bra beskrivning av verktygen, signerad Mats Linder, har publicerats tidigare i Facköversättaren. Översättningsminnet utgör hjärtat i översättningsverktyget och är en databas, där översatta meningspar på källspråk + målspråk sparas. I sin enklaste form kan det se ut som en tabell med kolumner för källtext och måltext samt uppgifter om ämnesområde, datum, redigerat av etc. Ett översättningsminne ska vara läsoch skrivbart från editorn och ska även kunna redigeras. Det senare är värdefullt om man upptäcker fel i tidigare sparade översättningar. Exempel på översättningsminnen: Äldre version av Déjà Vu Termminnet är en databas för par av termer eller fraser. Även detta kan man enklast tänka sig i form av en tabell med motsvarande kolumner som i översättningsminnet. Editorn används för att öppna eller importera filer som ska översättas. En viktig funktion är också att segmentera texten. Detta innebär vanligen att dela upp den efter meningsindelningen. Det är viktigt att segmenteringen fungerar på önskat sätt så att översättningsminnet kan ge bra träffar vid sökning. Ett segment som består av flera meningar eller t.o.m. ett helt stycke är normalt inte önskvärt och ger drastiskt försämrade träffar. I editorn visas källtexten, segment för segment, och det finns plats för att skriva in översättningen. Från editorn går det 12 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006 att söka i översättnings- och termminnet. Träffar från minnena visas med eventuella skillnader markerade. Från editorn sparas nyöversatt text i översättningsminnet i meningspar, källtext plus måltext. I vissa editorer går det även att spara nya termer direkt i termminnet. En ytterligare funktion är stavningskontroll. Det finns två olika skolor när det gäller editorn. Wordfast använder Word som editor, likaså Trados, men Trados använder även TagEditor, för filer i taggat format (t.ex. HTML, SGML två olika standarder för märkning av text). I dessa filer visas inte fetstil som fetstil eller kursiv stil som kursiv stil. Formatet visas med markörer eller taggar. T.ex. <B betyder här börjar fetstil och </B här slutar fetstil. Déjà Vu, SDLX och Transit använder en egen intern editor. Trados TagEditor För både översättningsminnet och termminnet är det önskvärt att utbyte av data mellan olika översättningsverktyg ska vara möjligt. Samtliga fem verktyg som nämnts ovan klarar utbyte av data i översättningsminnen i TMX-format (Translation Memory Exchange). Flera av verktygen kan även hantera data i Trados textformat. Det finns för närvarande inget standardformat för utbyte av termdata. Matchnings-/synkningsverktyget används för att gifta ihop översatta filer med de ursprungliga källspråksfilerna och skapa data som kan matas in i ett översättningsminne. Beroende på hur mycket handpåläggning som behövs kan detta ta % av den tid det skulle ta att översätta filerna. Olika versioner Déjà Vu, SDLX, Trados och Transit finns i flera versioner. Wordfast finns endast i en version. De versioner som enligt min bedömning är lämpliga för en frilansare är: Déjà Vu Professional (990 ), SDLX Professional (1395 ), Trados Freelance (795 ), Transit Professional (1595 ) och Wordfast (180 ). De billigare versionerna, Déjà Vu Standard (490 ), SDLX Standard (495 ) och Transit Smart (794 ), har vissa begränsningar och saknar en del funktioner som de mer fullvuxna versionerna har. De angivna priserna ska ses som riktvärden. Det förekommer kampanjpriser då och då. Wordfast kan möjligen vara det mest spridda verktyget eftersom det tidigare var gratis. Trados är sannolikt det verktyg som används mest. Det torde vara klart marknadsledande hos översättningsbyråer. Sedan följer troligen Déjà Vu, SDLX och Transit i nu nämnd ordning. Priset bör ej vara avgörande När du ska välja verktyg bör du inte se på priset i första hand, fast det skiljer en del. Verktygets pris utgör bara en del av kostnaden. Tillkommer gör även bl.a. bortfall av arbetstid (= inlärningstid), utbildningskostnad och supportkostnad. Ett översättningsverktyg kan öka din arbetskapacitet med 10 till 20 % och torde normalt betala sig inom några månader. Många byråer kräver att frilansaren använder Trados. Det går dock att jobba med Trados-filer i flera av de andra verktygen. Om du mestadels jobbar med projekt som består av en eller ett par stora filer, t.ex. i Word-format så är det ingen större skillnad mellan verktygen. Om du ofta jobbar med översättning av webbsidor och liknande skräckprojekt, som kan bestå av hundratals små filer, är Trados och Wordfast mindre lämpliga. Då bör du överväga att skaffa Déjà Vu eller SDLX, som kan behandla texten i många filer som en enda stor fil. Ett översättningsverktyg som används på rätt sätt kan normalt hjälpa översättaren att förbättra sin kvalitet och enhetlighet och öka sin produktivitet. Jag skulle dock dra mig för att använda ett översättningsverktyg för en skönlitterär text, t.ex Finnegans Wake (om den nu går att översätta överhuvudtaget). Bristande WYSIWYG (what you see is what you get), d.v.s. man ser inte den slutliga layouten. (Tvärtom är det vanligt med WYSINWYG [what you see is not what you get]). Byråer kräver ofta Trados-rabatter, vilket minskar vinsten med verktyget. Byråer kan ibland pracka på en filer som

13 matchats mot minnen, vars innehåll översatts av ordblinda klavertrampare, d.v.s. folk som borde pyssla med vad som helst utom översättning. Att röja upp i ett sådant träsk till kanske 10 % av normalt ordpris gör man nog bara en gång. Fördelar Bättre enhetlighet och kvalitet. Man slipper skriva in samma sak om och om igen. Ökad kapacitet (10 20 %) = ökad förtjänst. Möjlighet att arbeta med filer från exklusiva program, som t.ex. FrameMaker, QuarkXPress, InterLeaf och InDesign utan att behöva köpa dessa. Så, ärade läsare, tveka inte, utan skaffa ett översättningsverktyg och öka dina intäkter. Klas Törnquist [klas.tornquist@telia.com] Klas Törnquist har arbetat med teknisk översättning sedan 1977 och använder Déjà Vu och Trados sedan Han har genomfört några kurser om översättningsverktyg i SFÖ:s regi. Nästa nummer av Facköversättaren kommer ut omkring den 24 april. (manusstopp den 17 mars) I nästa nummer kommer ni att få läsa Sven Boreis och Gisela Möllers spännande berättelse om Rättegången som försvann eller vad en stämning innebär. Vi hoppas även att få in en rapport från Filmfestivalen i Göteborg. Har du något du tycker vi ska skriva om? Har du något du själv kan skriva och skicka in? Skicka till: loole.hagberg@telia.com SKRIV KORT! Arbetsgrupperna UTBILDNINGSGRUPPEN Maria Lundahl, littera.scripta@telia.com Kurs för medicinöversättare I början av december skickade utbildningsgruppen ut en förfrågan bland medicinöversättarna om intresset för olika typer av kurser på detta område. Intresset visade sig vara stort och de flesta svarade att de helst ville ha en kurs av typen föreläsning/diskussion. Vi arbetar nu vidare med detta och hoppas återkomma med en inbjudan inom kort. Translator s Workbench Den 25 november hölls en fortsättningskurs Trados Translator s Workbench i Stockholm med Margareta Eriksson som kursledare. Kursen var fulltecknad med 12 nöjda deltagare. Årsredovisningens språk Som vi rapporterade i förra numret av FÖ hölls i november en grundkurs i Årsredovisningens språk med Jan Sigfridsson. Den november hölls sedan den avancerade kursen i samma ämne, även denna med ett tjugotal deltagare. Önskemål har framförts om att dessa kurser skall arrangeras igen men då åt andra hållet, d.v.s. för översättare engelskasvenska, och vi hoppas kunna ordna detta under våren eller eventuellt till hösten. Planeringsmöte Utbildningsgruppen har haft ett tvådagars planeringsmöte under vilket en mängd idéer bollades och nya kurser diskuterades. Följande kurser finns på planeringsstadiet och vi hoppas att åtminstone en del av dem kan arrangeras under våren eller hösten; Edit yourself med Judy Petersen i samband med SFÖ-konferensen i Stenungsund; terminologikurs; medicinkurs; Trados Translator s Workbench, MultiTerm, TagEditor, WinAlign; Wordfast; Redovisning/företagsekonomi; Effektivare användning av Word; Skrivarkurs copywriting; Stresshantering; Förhandlingsteknik. Vi tar gärna emot fler förslag och idéer! Utbildningsgruppen Studentspalten Detta är en ny spalt i Facköversättaren. Syftet med spalten är att försöka fånga upp de unga, som är på väg in i översättaryrket. Vår första skribent är Malin Johnson, som studerar på TÖI. Min ljusa framtid Som student vid TÖI Tolk- och översättarinstitutet på Stockholms universitet måste jag säga att jag trivs som fisken i vattnet. Det bästa med institutionen är att den är väldigt målinriktad. Där har man bestämt sig för att utbilda översättare och tolkar i olika språkkombinationer och det är vad man gör. Människorna bakom utbildningen har tänkt till skulle man kunna säga. Den centrala frågan på institutet är hela tiden aktuell och levande: Vilka kunskaper behöver våra studenter med sig ut i arbetslivet? Det är bra kritik till de berörda anser jag som har studerat vid flera andra institutioner innan jag kom hit. Kurserna, både de valbara och de obligatoriska är noga utvalda. Helt nöjd med valet Som ni förstår är jag helt nöjd med mitt val att gå på TÖI och nu ser jag naturligtvis fram emot att få börja arbeta som översättare. Jag ser ljust på framtiden och vill starta en egen firma på frilansbasis där jag, om jag får precis som jag vill, kan blanda lite uppdrag. Jag skulle helst vilja jobba till hälften med undertextning för film och till hälften med andra sorters texter. Gärna turisttexter eller något inom restaurangbranschen eftersom jag har den bakgrunden. Jag har förstått att SFÖ har fyllt femton år och jag måste säga att ni gör ett bra jobb med professionaliseringen och ser det som någonting helt självklart att själv i framtiden ansöka om medlemskap i SFÖ. Malin Johnsson FACKÖVERSÄTTAREN 1/

14 SFÖ:s samarbete med Eurolawyers SFÖ har ett samarbete med Eurolawyers Advokatbyrå i Stockholm och i Europa Medlemmarna kan få 15 minuters kostnadsfri rådgivning. Därefter debiteras juridiskt arvode mellan SEK beroende på svårighetsgrad. Ett effektivt sätt att få svar på vissa frågor är att e-posta till Eurolawyers jjzander@eurolawyers.net. Tjänster till föreningen som föreningsenhet: 1. Standardavtal för medlemmarna 2. Ansvarsfrågor 3. Skadeståndsfrågor 4. Försäkringsfrågor 5. Rådgivning till företagsledningen 6. Samarbete i utlandet 7. Etablering i utlandet 8. Skattefrågor 9. Konkurrensrättsliga frågor 10. Rådgivning angående marknadsföring Tjänster till de enskilda medlemmarna i egenskap av facköversättare: 1. Bolagsbildning 2. Skattefrågor 3. Rådgivning vid deklaration 4. Arbetsrättsliga frågor 5. Sociala frågor 6. Indrivning av fordringar 7. Avtal och affärsvillkor 8. Försäkringar 9. Biträda juridiska översättningar, samt hjälp vid tolkningsfrågor av juridiska begrepp med hjälp av EUROLAW Vid behov biträda med rådgivning till medlemmarna i egenskap av individer i bland annat följande frågor: 1. Allmänna juridiska frågor 2. Testamente 3. Arvsskifte 4. Äktenskapsförord 5. Bodelning 6. Köp av fast egendom 7. Fastighetsköp 8. Köp av lös egendom 9. Avtalsrätt 10. Skattefrågor/Skattedeklaration 11. Förmögenhetsförvaltning BOKTIPSET Rolli Fölsch, rolli@folsch.se Du är mer värd än ett Efter förra numret av Facköversättaren fick jag ett gott gensvar och däribland ett intressant brev av en kollega. Ja, faktiskt ett riktigt brev gjort av papper och med frimärke på (hon hade även klistrat ett märke på kuvertet där det stod Du är mer värd än ett ). Hon klagade över en bortglömd aspekt när det gäller vårt jobb. Låt mig citera den inledande raden: Jag känner mig som en anonym skrivare kopplad till en dator som styrs av Trados. Därmed har hon berört något som skönlitterära översättare sedan tidernas begynnelse redan kämpat för ett erkännande. Det enda hon vill är egentligen att beställaren av hennes översättningar skall sätta ut namnet på den som gjort jobbet. Annonsyta, beställes genom: loole.hagberg@telia.com Namnet saknas Om man tittar i översatta böcker tryckta under första hälften av förra decenniet finner man att namnet på översättaren saknas i inte alltför sällsynta fall. Att det numera är obligatoriskt att sätta ut översättarens namn på titelsidan kan vi säkerligen tacka både stridbara översättare och Sveriges Författarförbund (SFF) för. Numera är det alltså obligatoriskt att på tryckortssidan ange vem som översatt boken. Och i det senaste ramavtalet mellan SFF och Sverige Förläggareförening (SvF) står det skrivet att översättarens namn numera skall anges även på verkets omslag om det är möjligt. Jag tror att något förlag numera inlemmat denna policy i sina rutiner, men överlag är många förlag av någon outgrundlig anledning fortfarande motsträviga till denna nyordning och ser till att utnyttja denna just nu luddiga och till intet förpliktande 14 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006

15 skrivning med krystade bortförklaringar om varför det inte är möjligt att publicera namnet på omslaget. En del tycks resonera som så att översättaren inte är något annat än en simpel budbärare mellan två språk och följaktligen inte förtjänar någon större kredit. Det räcker med att titta på hur bokrecensenter behandlar översatta böcker. I bästa fall kan de med några i sammanhanget allmängiltiga och floskelaktiga ord avfärda översättarens mödor. Bland favoritorden i dessa ett-ords-omdömen finns utmärkt, god, smidig och fin. Det sagda handlar alltså i första hand om översatt prosa. Så frågan är hur facköversättare upplever sin situation? Hur många får lov att ståta med att de är just de som översatt den glassiga broschyren där reklambyråerna alltid lyckas få med sina namn, om än finstilt och på tvären. Kanske något att börja fundera på, kanske rentav ta fram ett handlingsprogram för. En översättare är ju en precis lika viktig länk i tillkomsten av något som skall läsas av andra som vem som helst i kedjan. Välkomna med synpunkter! Kanske är det inte alls så illa som jag vill tro? Och det går bra att kommunicera via e-post också! Boktips till bokspalten Ett boktips skall vi väl också hinna med i denna utgåvas bokspalt. Boken heter Pinocchioeffekten och är skriven av Henrik Diamant och Mikael Zethelius (Natur och Kultur). En finurlig bok som både underhåller och kanhända förargar någon. Den utgår ifrån att vi människor egentligen inte alls är så rationella och fritt tänkande som vi vill tro. I stället är vi likt Pinocchio blott sprattlande marionetter som reagerar på ett förutsägbart sätt så fort någon drar i trådarna. Intressanta frågeställningar väcks: Gör det mer ont att förlora kronor än det är roligt att vinna samma summa? En rad experiment redovisas och boken är en blandning av psykologi, religion, filosofi, ekonomi och sociologi. Den ger alla läsare en hel del att fundera kring Rolli Fölsch HUMOR Skickas till: loole.hagberg@telia.com Thanks, but I Think I ll Pass on the Smashed Balls It all started with a rabbit on whipped cream. I was in Prague when I found that odd-sounding dish on a menu. No, thanks, I thought, imagining Thumper splashing a cloud of whipped cream around the room. Before long I was tempted by an ovenbaked joint really, what s the point of baking your marijuana? and some wellhung meat no comment necessary. Some mistranslations and misspellings are not only puzzling, they can also be rather revolting. For example, I was not really enticed by pee soup, cock terrine, roach terrine, or bowels in sauce, and I was somewhat frightened by the violent-sounding skewer on blackened loin and the fried potatoes stuffed with flesh. Tender lamp was not illuminating and, as much as I like Sweden, eating pink-roasted Swedes is not too appetizing. As I have a major interest for food that includes writing occasional articles about restaurants in Scandinavia and working on cookbooks, I decided something had to be done about this. Sometimes while eating at a restaurant, I would helpfully mention that the English translation of menu items such as cheese with accomplishments how proud they must be of their cheese! or duck with dry fruits and jewels aren t jewels a bit tough to chew? might be just a little off. At some restaurants, I was rewarded with glasses of wine; other places didn t seem too interested to know that offering plates piled high with rags of suckling pig might not draw in the crowds. Later, instead of helping for free, out of the generosity of my good-food-loving-heart, I incorporated food translations into my translation business. Of course, any translator is proud of a translation well done, but at the same time, I can t help but think of all the restaurant patrons who will be robbed of the enjoyment that comes with wondering what exactly has annoyed that fed-up chicken, why the petrified trout is so scared, and if there is in fact anything in the bowl of grilled fatless lard. Goose liver in veal farce indeed. Brett Jocelyn Epstein MEDLEMSNYTT Vi är nu sammanlagt 898 medlemmar! Vi önskar följande medlemmar välkomna in i SFÖ: Edurne Alvarez...Uppsala Hailey Andreasson...Ängelholm Per Morten Bergvall...Oslo Jesper Bodin...Göteborg Catarina Edelsvärd...Ekerö Anna Ericsson...Göteborg Urban Forsén...Göteborg Simon Francis...Malmö Marine Guiguet...Göteborg Emeli Holmqvist...Malmö Maria Holmström...Knivsta Irena Ivanic...Farsta Dirk Lübbers...Hamburg Hedvig Mattsson...Urshult Suzy Nilsson...Lund Tim Noack...Berlin Lars Ohlsson...Ramlösa Christine Oudenne...Berlin Daphne Theodoraki...Stockholm Thor Truelson...Minneapolis Lars Algotsson är död Lars var medlem i SFÖ i många år. Han var väl inte i första hand översättare (men han engagerade sig inom SFÖ med bland annat formgivningen av Facköversättaren i slutet av 90-talet och med konferensarrangemang vid samma tid); hans medlemskap var nog främst betingat av hans stora språkintresse. Jag kände honom inte nära men sedan länge. Han arbetade i många år på TNC, vars föreståndare han även var under en tid, och jag träffade honom där och i andra språksammanhang av och till under årens lopp. Det var trivsamma och stimulerande möten. Lars var alltid lika vänlig och, sina stora kunskaper och omfattande erfarenheter till trots, lika stillsamt ödmjuk. Det känns trist att veta att jag inte kommer att stöta på honom igen lite oväntat, mycket glädjande även i framtiden. Mats Dannewitz Linder Julrebus Vi fick in endast ett rätt svar på vår julrebus (se FÖ 6/2005, sid 14). Hedge + hog (gris) = hedgehog (sv. igelkotte). Ett stort grattis till Birgitta Härenstam, som härmed får en trisslott. FACKÖVERSÄTTAREN 1/

16 Inför varje uppdrag noga överväga om kompetens och förutsättningar i övrigt är sådana att uppdraget kan genomföras på ett godtagbart sätt själv ta initiativ till att inhämta den information och anskaffa/begära de hjälpmedel som kan vara nödvändiga för varje enskilt uppdrag Om dessa villkor inte är uppfyllda eller personliga eller andra skäl lägger hinder i vägen för uppdraget ska detta öppet meddelas till uppdragsgivaren behandla alla handlingar och alla upplysningar som uppdragsgivaren överlämnar för uppdraget som strängt konfidentiella såväl under pågående arbete som efter avslutat uppdrag inte utan uppdragsgivarens uttryckliga medgivande låta tredje part ta del av 5 Yrkeskodex för SFÖ-medlemmar Under år 2005 har SFÖ:s styrelse arbetat med en översyn av SFÖ:s yrkeskodex och det finns nu ett förslag som ska läggas ut på SFÖ:s hemsida. Frågan om etik, moral och yrkeskodex diskuterades också vid idémarknaden under SFÖ:s konferens den maj 2005 och det framkom då att den yrkeskodex som redan finns inte var känd av alla SFÖ:s medlemmar. Det är inte så märkligt. Dokument som yrkeskodex röner ofta ödet file-and-forget och därför avser styrelsen att låta trycka upp yrkeskodexen som en folder i kreditkortsformat så att man kan ha den med sig i plånboken och på så sätt ofta påminnas om dess existens och innehåll. Utförandet av foldern visas nedan. Den som så önskar kan redan nu göra en folder för plånboken genom att klippa ur foldern ur tidningen och vika ihop den. Tanken är att foldern ska distribueras till alla SFÖ:s medlemmar direkt efter varje årsmöte och uppdateras med namn på de valda styrelsemedlemmarna och e-postadresser till dessa. Vid behov uppdateras även yrkeskodexen vid dessa tillfällen; yrkeskodex är färskvara. Som framgår av foldern innehåller denna också alla adresser till SFÖ:s kansli så att man lätt kan ta kontakt med föreningen för att framföra idéer och åsikter om verksamheten. Sådana kontakter kan även tas med enskilda styrelsemedlemmar via angivna adresser; Lätt tillgång till adresser kan förhoppningsvis bidra till fler spontana kontakter från medlemmarna. Styrelsearbetet blir mer inspirerande och föreningen får en större betydelse om medlemmarna hör av sig med åsikter och kritik, positiv som negativ. Till att börja med inbjuds alla SFÖ:s medlemmar att tycka till om yrkeskodexen som sådan och om sättet att föra ut den till medlemmarna och till allmänheten via hemsidan. Skicka dina åsikter om yrkeskodexen till: Åke Rullgård, pidoc@tele2.se. Vik så här: 1) 6 4 pris och betalningsvillkor Denna handling tilldelas alla SFÖ-medlemmar SFÖ-dok-nr xxx terminologi som ska tillämpas upphovsrätt till översättningar annat hjälpmaterial.... leveranstid placering av ansvar leveranssätt Innehavarens namnteckning: Skriftliga avtal ska som minimum innehålla: en definition av arbetsuppgifterna 2) underleverantörer, om sådana anlitas. arbeta med skriftliga avtal och kontrakt med respekt i relationen översättare-kund en korrekt och fördomsfri uppfattning om översättarkåren och dess verksamhet. vedertaget bruk inom affärslivet upprätthålla jämbördighet och ömsesidig erfarenheter och rön till kollegers förfogande och bibringa uppdragsgivare och allmänhet professionalism, facklig kompetens, kvalitet, iakttagande av gällande lagstiftning och yrkesfärdigheter närhelst tillfälle därtill ges ställa sina dem själva och andra SFÖ-medlemmar bedriva översättaryrket på basis av ständigt sträva efter att bibehålla och förbättra sina språkkunskaper och övriga genom sitt medlemskap sträva efter att undvika handlande som kan misskreditera SFÖ-styrelse 2005 Karin Ashing, karin.ashing@telia.com Olof Dandanelle, olof.dandanelle@chello.se Karin Grönwall, karin@andersson-gronwall.se Harriet Johansen, dantext@swipnet.se Yrkeskodex för SFÖ-medlemmar Syftet med SFÖ:s:yrkeskodex är att främja och skapa ett gott kollegialt förhållande medlemmar emellan samt att stärka SFÖ och medlemmarnas omdöme och genomslagskraft i yrkeslivet, i samhället generellt och i förhållande till organisationer i utlandet. Yrkeskodex för Sveriges Facköversättarförening SFÖ Kansli: Sveriges Facköversättarförening Box 1091, BÅSTAD Tel: Fax: e-post: info@sfoe.se Telefontid: måndag-fredag Mats Dannewitz Linder mats.linder@bostream.nu Maria Lundahl, littera.scripta@telia.com Lisbeth Mejer, lisbeth@verbcom.com Maj Ottoson, m.ottoson@telia.com Mia Poletto Andersson, mpa@swipnet.se Robert Williams, robwilliams321@aol.com 1 2 SFÖ-medlemmar ska bedriva sin verksamhet så att de upprätthåller och främjar allmänhetens förtroende och aktning för översättarkåren ständigt iaktta lojalitet mot kolleger, uppdragsgivare, arbetsgivare och anställda marknadsföra sig på ett sanningsenligt sätt och enligt god marknadsföringssed se sig som kolleger med ett gemensamt intresse av att bygga upp ett välfungerande SFÖ och ett yrke baserat på samarbete och gemensamma värderingar 3 16 FACKÖVERSÄTTAREN 1/2006