Formler och tabeller. Fysik/Kemi
|
|
- Anita Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Formler och tabeller Fysik/Kemi Tryck: 014
2 Prefix Tiopotens Beteckning Namn Tiopotens Beteckning Namn E exa P peta 1 10 T tera 9 10 G giga 6 10 M mega 3 10 k kilo 10 h hekto 1 10 da deka Algebra p p Andragradsekvationen x px q 0 har lösningarna x q 1 10 d deci 10 c centi 3 10 m milli 6 10 μ mikro 9 10 n nano 1 10 p piko f femto a atto Trigonometri För en rätvinklig triangel gäller: a b c a c b c a b sin cos tan c Area, omkrets och volym för några geometriska figurer IRKEL: Area r r Omkrets r TRIANGEL: bh Area h b KLOT: r 4 r Volym 3 Mantelarea 4 r 3 PRISMA: Ett prisma med basarean B, och höjden h, har Volym Bh KON: En kon med basarean B, och höjden h, har Bh Volym 3 1
3 Fysikaliska konstanter Universella atommassenheten Ljushastigheten i vakuum Elementarladdningen Elektronens vilomassa Protonens vilomassa Neutronens vilomassa u c e m e m p m n 7 1, kg, m/s 19 1, (As) 31 9, kg 7 1, kg 7 1, kg 8 Gravitationskonstanten G 6, Nm /kg Tyngdaccelerationen (för Sverige) g 9, 8 m/s 11 Plancks konstant Rydbergs konstant h R 34 6, Js 1, m -1 7 Avogadros konstant N A 6,0 10 mol -1 Allmänna gaskonstanten R 8, 3145 J/(mol K) Boltzmanns konstant Stefan-Boltzmanns konstant k σ 3 3 1, J/K Absoluta nollpunkten (0 K) 73, 15 o 8 5, W/(m K 4 ) Permittiviteten för vakuum Permeabiliteten för vakuum o o 1 8, As/(V m) Vs/(A m) Omvandlingsfaktorer Längd Tryck 1 Å (ångström) = m = 0,1 nm 1 N/m = 1 Pa 15 1 ljus = 9, m 1 bar = 10 5 Pa 1 pc (parsec) = 3,6 ljus 1 atm = 1, Pa = 760 torr (mm Hg) 1 nautisk mil (sjömil) = 185 m 1 tum = 5,40 mm 1 fot = 1 tum = 304,8 mm 5 Area Arbete, energi 1 a (ar) = 100 m 1 J = 1 Nm = 1 Ws 1 ha (hektar) = 10 4 m 1 cal = 4,1868 J 19 1 ev = 1,60 10 J Volym Effekt 1 liter = 1 dm 3 1 ml = 1 cm 3 1 hk = 735,5 W Massa, energi 16 1 kg motsvarar 8, J 1 u motsvarar 931,494 MeV
4 Fysik: Formler Givna formler gäller då man använder SI-enheter. Mekanik Beteckningar, storheter och enheter a acceleration m/s p tryck Pa medelacceleration m/s F kraft N s sträcka m M kraftmoment Nm t tid s p rörelsemängd kgm/s v o begynnelsehastighet m/s I impuls Ns v momentanhastighet m/s W arbete J medelhastighet m/s P effekt W ω vinkelhastighet rad/s E k kinetisk energi (rörelseenergi) J T periodtid s E p potentiell energi (lägesenergi) J f frekvens Hz m massa kg ρ densitet kg/m 3 V volym m 3 Densitet m V Tryck F p där A är arean. A Rörelse v m s t Δs är tillryggalagd sträcka under tiden Δt ds v momentanhastighet dt a m v t Δv är hastighetsändring under tiden Δt dv d s a dt dt Likformigt accelererad rörelse (a är konstant) v v 0 at at s v0t v m v 0 v v vo as 3
5 Friktion F F N FN friktionstal normalkraft Kraftmoment M F d där d är det vinkelräta avståndet från vridningsaxeln till kraftens riktningslinje Tyngdkraft Gravitationskraft F m g F m m 1 G där r är avståndet mellan partiklarna r Kaströrelse v v x y v 0 v 0 cos sin gt x v t cos 0 gt y v0t sin a där α är elevationsvinkeln Kraftekvationen (Newtons :a lag) F ma Arbete, energi och effekt W F s F s är kraftkomposanten i förflyttningens riktning s E p mgh E p är lägesenergin mv E k E k är rörelseenergin E P P är effekten t P nyttig η är verkningsgraden P tillförd Rörelsemängd, impuls p mv v är hastigheten p p före efter F t p Rörelsemängdslagen Impulslagen 4
6 entralrörelse (farten är konstant) r v r T där r är radien v a r v r F mv r F är centripetalkraften Harmonisk svängningsrörelse F k l Hookes lag, k är fjäderkonstanten, är längdförändringen E p, el k( l) E p,el är den elastiska lägesenergin y Asin( t) v Acos( t) a Asin( t) y är elongationen, A är amplituden v är hastigheten a är accelerationen T m T är periodtiden, m är den svängande massan k 1 f T f är frekvensen f och k m är vinkelhastigheten Plan pendel T l T är periodtiden för små utslagsvinklar. l är pendelns längd. g 5
7 Optik Beteckningar, storheter och enheter n brytningsindex - c ljusets hastighet i vakuum m/s v ljusets hastighet i det aktuella mediet m/s a avstånd från lins till föremål m b avstånd från lins till bild m f brännvidd m Reflektionslagen i r Brytningslagen n där 1 sin1 n sin c n v Tunna linser 1 1 a b 1 f 6
8 Vågrörelselära Beteckningar, storheter och enheter v hastighet m/s λ våglängd m f frekvens Hz d avstånd mellan spalter, ljud- och ljuskällor m I ljudintensitet W/m P effekt W L ljudnivå db Fortskridande våg v f Gitter d sin k, k 0,1,... Brytning f v1 v 1 Optisk väg Ljudintensitet och ljudnivå s opt n s k där n är materialets brytningsindex, s är den verkliga sträckan i materielet, k är antal reflektioner mot optiskt tätare medium och är våglängden i vakuum. P I där r är avståndet från isotropt strålande punktkälla 4 r I L 10 log där I 0 I W/m Dopplereffekt f m f v v l m s vl vs f m är den uppfattade frekvensen, s där f är sändarens frekvens, v l är ljudhastigheten, v m är mottagarens hastighet mot sändaren och v s är sändarens hastighet mot mottagaren. 7
9 Elektricitet Beteckningar, storheter och enheter Q laddningsmängd ρ resistivitet Ωm F kraft N R resistans Ω U elektrisk spänning V B magnetisk flödestäthet T I elektrisk ström A Ф magnetiskt flöde Wb P elektrisk effekt W kapacitans F elektrisk fältstyrka N/ L induktans H ω vinkelhastighet rad/s Elektrostatik oulombs lag Elektrisk strömstyrka Q Q F k r Q I t k 8,98810 Nm / (As) 4 0 r = avståndet mellan laddningarna Elektrisk spänning E U E är omsatt elektrisk energi Q Resistans i en ledare Ohms lag l R A U R I l = ledarens längd A = ledarens tvärsnittsarea Seriekoppling av motstånd R tot R R R... R tot är ersättningsresistansen Parallellkoppling av motstånd... R R R R tot 1 3 Polspänning hos ett batteri Elektrisk effekt U R I är batteriets elektromotoriska spänning i R i är batteriets inre resistans P U I Elektrisk fältstyrka Homogent elektriskt fält Elektriskt fält utanför punktladdning eller sfärisk laddningsfördelning 8
10 Kondensatorlagen Energin i laddad kondensator Plattkondensatorn Q U Q U E A d A är arean, d är plattavståndet, är permittiviteten o r är den relativa permittiviteten r Magnetfält Magnetisk flödestäthet B B-fältet vinkelrätt mot arean A Magnetisk flödestäthet kring en oändligt lång, rak ledare: B I r μ = permeabiliteten för luft 4π 10-7 Vs/(Am) r = avståndet till ledaren Magnetisk flödestäthet inuti en platt spole: B N I r N = antalet varv i spolen r = spolens radie Magnetisk flödestäthet i en långsträckt spole: B N I l l = spolens längd Kraft på en ledare i magnetfält Kraft på en laddad partikel i magnetfält F B I l l = ledarens längd F Q v B Induktion och växelström Inducerad spänning d u l v B N dt di u L dt Transformatorn N N 1 U U 1 I I 1 Växelström och spänning i iˆsin( t) u uˆ sin( t) Vid resistiv belastning Effektivvärde I U iˆ uˆ 9
11 Värmelära, tryck och gaser Beteckningar Storhet Enhet A area m p tryck Pa densitet kg/m 3 h vätskedjup m T absolut temperatur K n antal mol - N antal molekyler - k Boltzmanns konstant J/K R allmänna gaskonstanten J/(mol K) S entropi J/K V volym m 3 v hastighet m/s E värmeenergi J E k kinetisk energi J c specifik värmekapacitet J/(kg K) l s smältentalpitet J/kg l å ångbildningsentalpitet J/kg m massa kg U inre energi J Tryck Vätsketryck Gasernas allmänna tillståndslag F p där kraften F är vinkelrät mot ytan A p h g pv NkT nrt Kinetisk gasteori 3 E k kt (medelvärde) Värmeenergi vid temperaturförändring Smältning och stelning Ångbildning och kondensation Volymändringsarbete Ändring av inre energi Entropiändring E cmt E l m s E l m å Maximal verkningsgrad är mediets högsta temperatur Värmefaktor 10
12 Atom- och kärnfysik Beteckningar, storheter och enheter A aktivitet Bq våglängd m D absorberad dos gray (J/kg) m massa kg E energi J N antal kärnor - W u utträdesarbete J p rörelsemängd kgm/s f frekvens Hz Q kvalitetsfaktor - H ekvivalent dos sievert (J/kg) T ½ halveringstid s h Plancks konstant Js Z atomnummer - Fotonens energi och rörelsemängd E hf p h Fotoelektrisk effekt hf W u E k Bohrs atommodell E n 13,6Z n (huvudkvanttalet) Energin anges i ev de Broglie-våglängden Braggs lag Heisenbergs obestämdhetsrelationer h p d cos k d är avståndet mellan två atomplan, är infallsvinkeln, k p x E t h 4 h 4 är ett heltal Radioaktivt sönderfall t N Noe N No ln T ½ t 1 T½ dn A dt A N t o E ( m m ) c Frigjord energi före efter är sönderfallskonstanten A är aktiviteten Absorption (röntgen- och -strålning) Stråldos I I o e x E D m H Q D I och I o är intensiteter, är linjära absorptionskoefficienten, x är sträckan 11
13 Elektromagnetisk strålning Beteckningar, storheter och enheter A area m c ljushastigheten i vakuum m/s f frekvens Hz h Plancks konstant Js k Boltzmanns konstant J/K λ våglängd m M emittans W/m P effekt W (J/s) T temperatur K Emittans (utstrålningstäthet) P M A Plancks strålningslag dm d hc 5 hc kt ( e 1) Stefan-Boltzmanns lag 4 M T 8 5,67010 W/(m K 4 ) Wiens förskjutningslag 3 max T, K m 1
14 Astrofysik Beteckningar, storheter och enheter G gravitationskonstanten Nm /kg H Hubble-parametern (km/s)/mpc m skenbar magnitud - M absolut magnitud - p parallax bågsekunder Parallax 1 p p är parallaxen i bågsekunder, r r är avståndet i pc Absolut och skenbar magnitud r m M 5lg r är avståndet i pc 10 Hubbles lag v H r Rödförskjutning o z o v z för v c c o är vilovåglängden Schwarzschild-radien R S GM M är massan c 13
15 Relativitetsteori Beteckningar Storhet Enhet c ljusets hastighet i vakuum m/s E tot total energi J E k kinetisk energi J E 0 viloenergi J l sträcka m m massa kg p rörelsemängd kgm/s t tid s v hastighet m/s Gammafaktorn 1 v 1 c Tidsdilatation t t 0 v 1 c t 0 Längdkontraktionen l l 0 1 v c l0 Rörelsemängd p mv v 1 c mv Viloenergi E0 mc E E Kinetisk energi k tot 0 E E tot mc p 4 Total energi m c c Hastighetsaddition v1 v v v v 1 c 1 14
16 Tabeller Fasta ämnen Ämne Densitet Specifik Smältpunkt Smältentalpitet Längdutvidgvärmekapacitet 10 3 J/kg ningskoefficient 10 3 kg/m J/(kg K) o 10-5 K -1 aluminium,70 0, ,3 bly 11,3 0, ,7,9 glas (fönster),5 0,84 0,8 granit,7 0,80 0,8 guld 19,3 0, ,4 is (-4 o ) 0,9, ,0 järn 7,87 0, , kisel,33 0, ,5 kol (grafit), 0, ,19 koppar 8,96 0, ,7 kork 0,0-0,35 1,7-,1 mässing 8,4 0,40 915,1 nickel 8,9 0, ,3 platina 1,5 0, ,89 plexiglas 1, 1,4-, silver 10,5 0, ,9 stål 7,8 0, , tenn 7,3 0,3 3 59,7 trä 0,5-0,6 0,4 0,5-3 zink 7,13 0, ,0 Vätskor Ämne Densitet Specifik Smältpunkt Kokpunkt Ångbildningsentalpitet värmekapacitet 10 3 kg/m J/(kg K) o o 10 3 J/kg etanol 0,789, , 841 glykol 1,113, kvicksilver 13,55 0, vatten 1,000 4, Gaser Ämne Densitet Specifik Kokpunkt värmekapacitet kg/m J/(kg K) o helium 0,18 5,1-69 koldioxid 1,98 0,8-78,3 kolmonoxid 1,5 1,04-19 kväve 1,5 1, luft 1,9 1, syre 1,43 0,9-183 väte 0,090 14,
17 Resistiviteter och relativa permittiviteter (Isolermaterial) Resistiviteter (Metaller och legeringar) Ämne Resistivitet Ämne Resistivitet r m m asfalt ,1 aluminium 0,07 bakelit bly 0,1 glas guld 0,04 luft, torr - 1,0006 järn 0,097 papper, vaxat koppar 0,0167 paraffin 15 10,1 kvicksilver 0,96 porslin ,5 platina 0,106 transformatorolja 11 10,4 silver 0,0159 vatten, destillerat konstantan 0,50 stål 0,16 Våglängder i luft för några grundämnens emissionslinjer (urval) Ämne Våglängd nm Ämne Våglängd nm Ämne Våglängd nm aluminium 394,40 kalcium 393,37 natrium 589,00 396,18 396,85 589,59 4,67 barium 455,40 445,48 neon 470,44 553,55 643,91 471,53 577,77 540,06 614,17 kalium 404,41 585,5 649,69 404,7 640, 659,53 691,11 766,49 strontium 407,77 cesium 455,54 769,90 41,55 459,3 460,73 61,31 koppar 515,3 483,1 67,33 51,8 578,1 syre 760,8 helium 388,86 777,19 447,15 krypton 47,40 471,31 431,96 väte 397,01 49,19 450,4 410,17 501,57 557,03 434,05 587,56 587,09 486,13 667,81 64,10 656,7 706,5 kvicksilver 404,66 zink 468,01 kadmium 467,81 434,75 47, 508,58 435,83 481,05 643,85 546,07 636,3 576,96 579,07 16
18 Nuklidtabell Nuklidmassan är hela den neutrala atomens massa, dvs massan av kärnan och alla elektronerna. Ämne Z Symbol A Nuklidmassa Rel förek Radioaktiv nuklid u % Typ av sönderfall Halveringstid elektron 0, proton 1,00776 neutron 1, ,3 min väte 1 H 1 1,00785, ,985 0, , ,3 helium He 3 3, litium 3 Li 6 7 beryllium 4 Be 8 9 bor 5 B kol kväve 7 N syre 8 O , ,0151 7,5 7, ,5 8, , , ,9 11, ,1 11, , ,89 13, ,11 14, , , , , , , , , , ,634 0,366 99,76 0,038 0,00 fluor 9 F 18 18, , neon 10 Ne 0 19, ,48 natrium 11 Na 3, , magnesium 1 Mg 19 19, , , , , , ,99 aluminium 13 Al 7 8 kisel 14 Si fosfor 15 P , , , , , , , , ,3 4,67 3, svavel 16 S 3 31, ,0 klor 17 l , , ,77 4,3 argon 18 Ar , , , , , , ,063 99,60 kalium 19 K , , , ,6 0,01 6,73 (definition på u) min 71 s 1, s 7 s 110 min 15 h 90,8 ms 1 ms 3,88 s 11,3 s,3 min,5 min 14,3 d, 17
19 Ämne Z Symbol A kalcium 0 a scandium 1 Sc 45 44, titan Ti , , ,7 5,18 vanadin 3 V , , ,75 krom 4 r 5 51, ,79 mangan 5 Mn , , järn 6 Fe 5 51, , ,75 kobolt 7 o 58 57, , , , , nickel 8 Ni koppar 9 u zink 30 Zn gallium 31 Ga germanium 3 Ge Nuklidmassa Rel förek Radioaktiv nuklid u % Typ av sönderfall Halveringstid 36, , , , ,966 40, , , ,14 43,95548,09 45, ,004 57, , , , , , , , , , , , , , , ,1 6, 69, 30,8 48,6 7,9 5,6 d 8,3 h 5,7 68, , , ,9076 7, , ,91403 arsenik 33 As 75 74,91597 selen 34 Se 73 7, ,15 h brom 35 Br 79 78, krypton 36 Kr rubidium 37 Rb , , , , , , ,0 strontium 38 Sr , , yttrium 39 Y 89 88, ,90715 zirkon 40 Zr 90 89, ,5 10,7 3 s 7,17 7,84,6 min 8, h 18
20 Ämne Z Symbol A Nuklidmassa Rel förek Radioaktiv nuklid u % Typ av sönderfall Halveringstid niob 41 Nb 90 89, h 93 9, molybden 4 Mo 90 89, ,7 h 95 94, ,9 technetium 43 Tc , ,90655 E ruthenium 44 Ru , ,6 d rhodium 45 Rh , E 3,3 palladium 46 Pd , , ,7 min silver 47 Ag 98 97, , ,905097,,4 min , , , s , kadmium 48 d , , , ,9 1,5 indium 49 In , tenn 50 Sn , antimon 51 Sb 11 10, tellurium 5 Te jod 53 I xenon 54 Xe cesium 55 s , , , , , , , , , , , ,91 1, 100 barium 56 Ba , , ,3 71,70 lanthanum 57 La , ,91 cerium 58 e , ,48 praseodym 59 Pr , neodym 60 Nd , , promethium 61 Pm samarium 6 Sm europium 63 Eu , , , , , ,75 151, , ,9893 5, gadolinium 64 Gd , ,84 terbium 65 Tb ,95347 dysprosium 66 Dy , ,18 holmium 67 Ho ,9303 erbium 68 Er , ,50 thulium 69 Tm , ytterbium 70 Yb , ,83 lutetium 71 Lu , ,41 hafnium 7 Hf , tantal 73 Ta , ,99 volfram 74 W , min 8,0 d 30 rhenium 75 Re , , osmium 76 Os ,95489 iridium 77 Ir , ,83 d 19
21 Ämne Z Symbol A Nuklidmassa Rel förek Radioaktiv nuklid u % Typ av sönderfall Halveringstid platina 78 Pt , guld 79 Au , kvicksilver 80 Hg 0 01, ,86 thallium 81 Tl , , , , , , ,5 bly 8 Pb vismut 83 Bi polonium 84 Po astatine 85 At radon 86 Rn , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,011394, , min 4,8 min 3,1 min 1,3 min 4,1 1,1 1 5, min 10,6 min 7 min 100,, 5,0 d,1 min 61 min 0 min 138,4 d 0,5 s 0,30 s 0,164 ms 1,78 ms 0,15 s 3,0 min 0,10 ms 0,30 ms 1,6 s 4,0 s 56 s 3,8 d frankium 87 Fr 3 3, min radium 88 Ra , , , ,0540 7, , , , ,4 d 3,7 d 5,8 actinium 89 Ac ,0305 6, , , , , , ,04130, 6,1 h 1 Den relativa förekomsten av bly är beroende på att olika radioaktiva sönderfallsserier slutar i olika blyisotoper 0
22 Ämne Z Symbol A thorium 90 Th protactinium 91 Pa uran 9 U neptunium 93 Np plutonium 94 Pu americium 95 Am curium 96 m 45 Nuklidmassa Rel förek Radioaktiv nuklid u % Typ av sönderfall Halveringstid 7, ,7 d 8, ,91 9, , , h 3, , , d 35, , , , , , , , , , , , , , , , , ,0056 0,70 99,7 7 d 6,7 h 6,8 d 3,5 min 37, ,05939,4 d 39, , , ,4 41, , , ,0674 berkelium 97 Bk 47 47, californium 98 f 49 49, einsteinium 99 Es 53 53, ,5 d fermium 100 Fm 5 5, h mendelevium 101 Md 55 55, min nobelium 10 No 54 54, s lawrencium 103 Lr 57 57, ,65 s rutherfordium 104 Rf 59 59, dubnium 105 Db 61 61,11063 seaborgium 106 Sg 63 63,11831 bohrium 107 Bh 6 6,1894 hassium 108 Hs 65 65,13009 meitnerium 109 Mt 66 66,
23 Astronomiska data Jorden Solen Ekvatorradie 6378,14 km Radie 6, m Polarradie 6356,78 km Massa 1, kg Massa 5, kg Tyngdacceleration vid ytan 74 m/s Tyngdacceleration vid Flykthastighet vid ytan 618 km/s ytan (medelvärde) 9,80665 m/s Totalt utstrålad effekt 3, W Flykthastighet vid ekvatorn 11,19 km/s Solarkonstanten utanför Medelavstånd från solen 1, m jordatmosfären 1, W/m Medelhastighet i banan 9,78 km/s Jordmagnetiska flödestätheten vid magnetiska nordpolen T vid ekvatorn T Månen Konstanter och parameter Radie 1738 km 1 ljus 9, m Massa 7,35 10 kg 1 parsec (pc) 3, m = 3,6 ljus Tyngdacceleration vid ytan 1,6 m/s 1 astronomisk enhet (AU) 1, m Flykthastighet,38 km/s Hubble-parametern (70 80) (km/s)/mpc Medelavstånd från jorden 3, m Medelhastighet i banan 1,03 km/s Planeterna Medelavstånd från solen (jordbaneradier) Omloppstid () Rotationstid (dygn h m) Massa (jordmassor) Ekvatorradie (10 3 km) Merkurius 00, ,41 58 d 15,5 h 000,055 0,440 Venus 00,73 000, d 000,815 06,05 Jorden 01, ,000 3 h 56 m 001,000 06,378 Mars 01,54 001,881 4 h 37 m 000,107 03,397 Jupiter 05,03 011,870 9 h 55 m55 317,800 71,500 Saturnus 09,58 09, h 39 m 095,160 60,300 Uranus 19,18 084, h 14 m 014,500 5,600 Neptunus 30, , h 07 m 017,00 4,800 Ljudhastigheter i olika medier Ämne Ljudhastighet i [m/s] Luft 340 Väte 130 Helium 970 Vatten 1500 Glas 4500 Järn 5150 Brytningsindex i olika medier Ämne Brytningsindex Syrgas 1,0007 Luft 1,0009 Kvävgas 1,00030 Vatten 1,33 Etanol 1,36 Terpentin 1,47 Glas 1,5 Diamant,47 Titandioxidkristall 3
24 Kemiformler 1--kurs Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa. Inom kemi och biokemi används också den alternativa benämningen Dalton (Da) (ofta i formen kilodalton - kda) för att ange massan hos proteiner och andra stora molekyler. 1 u = 1 Da = 1/1 av massan hos en atom av kol-isotopen 1 1, kg och motsvarar ungefär massan hos en proton eller neutron. Rent formellt är u (liksom Da) inte en SI-enhet, men båda är dock officiellt erkända enheter som används i vetenskapliga sammanhang när kilogram är storleksmässigt otympligt. Atommassenheten är kopplad till Avogadros tal (N A ) och SI-enheten mol så att en mol av en substans med atom- eller molekyl-massan 1 u väger exakt 1 gram och 1 g av sådan materia innehåller N A partiklar. Alltså är: Stökiometri n m M n V c 1 u = 1 g/mol eller ekvivalent uttryckt: 1 g = N A u. Där n = substansmängden i mol m = massan i g M = molmassan i g/mol V = volym i dm 3 c = koncentration i mol/dm 3 Syror och baser H logh O ph log 3 ph mol H H 3O 10 3 Där H O dm H 3 vätejonkoncentrationen i mol/dm 3 3
25 Konstanter: Gaskonstanten Avogadros konstant Absolut nollpunkt R 8, 314 J mol K 3 N A 6,010 0 K = -73,15 o st mol Formler Gaslagen Daltons lag Jämviktsvillkor p V n RT p tot p p p... p 1 för jämvikten 3 n p i Pa V i m 3 n i mol T i K aa + bb c + dd gäller A c a D B d b K, där K är jämviktskonstanten Löslighetsprodukt För en mättad lösning av saltet A a B b gäller A a B b (s) aa b+ + bb a- K s b a a A B b Protolys av en syra HA + H O A - + H 3 O + K a A H HA Protolys av en bas B + H O HB + + OH - K b Vattnets jonprodukt HB OH B H O OH K K w w ( mol / dm³) M K w o vid 5 Samband mellan syra och baskonstant för ett syra-bas-par K a K b K w 4
26 Elektrokemisk spänningsserie K, Ba, a, Na, Mg, Al, Zn, Fe, Ni, Sn, Pb, H, u, Hg, Ag, Pt, Au Reducerande förmåga avtar Beräkning av upptagen eller avgiven värmeenergi E för en kemisk reaktion E cmt där J c ämnets specifika värmekapacitet i kg K m ämnets massa i kg T T T där T är ämnets begynnelsetemperatur Entalpi 1 och T 1 är ämnets sluttemperatur. Entalpiändringen för en reaktion H i kj 0 Bildningsentalpi i kj/mol bildat ämne Förbränningsentalpi H f 0 H c i kj/mol brännbart ämne 5
27 Tabell: Bindningsenergier Bindning(ämne) Energi i kj/mol Bindning(ämne) Energi i kj/mol H H (H ) 436 O=O (O ) 498 H O (H O) 464 O Si (SiO ) 466 H N (NH 3 ) 391 NN (N ) 945 H S (H S) H l (Hl) 43 = ( H 4 ) 598 H Br (HBr) 366 ( H ) 837 H I (HI) 98 O 358 F F (F ) 158 =O (O ) 805 l l (l ) 43 O (O) 1077 Br Br (Br ) 193 H 413 I I (I ) 151 Si H (SiH 4 ) 318 Tabell: Syrakonstanter vid 5 Syra (trivialnamn) Rationellt namn Formel K a i (mol/dm 3 ) pk a oxalsyra etandisyra H O 4 6,510-1,19 svavelsyrlighet H SO 3 1,310-1,89 vätesulfatjon - HSO 4 1,010 -,00 fosforsyra H 3 PO 4 7,110-3,15 salpetersyrlighet HNO 7, ,15 vätefluorid HF 6, ,17 myrsyra metansyra HOOH 1, ,76 väteoxalatjon - H O 4 5, ,9 ättiksyra etansyra H 3 OOH 1, ,76 aluminiumjon 3+ Al(H O) 6 1, ,90 propionsyra propansyra H 5 OOH 1, ,89 kolsyra H O 3 4,10-7 6,38 divätesulfid H S 8, ,05 vätesulfitjon - HSO 3 6, ,0 divätefosfatjon - H PO 4 6,10-8 7,1 borsyra H 3 BO 3 1, ,00 vätecyanid HN 6, , ammoniumjon + NH 4 5, ,4 vätekarbonatjon - HO 3 4, ,33 vätesulfidjon HS - 1, ,00 vätefosfatjon - HPO 4 4, ,36 citronsyra H 3 6 H 5 O 7 8, ,08 divätecitratjon - H 6 H 5 O 7 1, ,74 vätecitratjon - H 6 H 5 O 7 4, ,40 6
28 Tabell: Syrabasindikatorer Färgändring Indikator Omslagsintervall pk a sur basisk Pikrinsyra 0 1,3 0,8 Färglös Gul Tymolblått 1,,8 1,7 Röd Gul Metylorange 3,1 4,4 3,7 Röd Gul Kongorött 3,0 5,0 4,0 Blå Röd Bromkresolgrönt 3,8 5,4 4,7 Gul Blå Metylrött 4, 6,3 5,1 Röd Gul p-nitrofenol 5,4 6,6 6,0 Färglös Gul Lackmus 5,4 7,9 6,8 Röd Blå Bromtymolblått 6,0 7,6 7,0 Gul Blå Tymolblått 8, 9,8 8,9 Gul Blå Fenolftalein 8, 10,0 9,6 Färglös Röd Tymolftalein 9,3 10,3 9,7 Färglös Blå Alizaringult 10,1 13,0 1,5 Gul Violett Tabell: Vattenångans maximitryck Temperatur i ( o ) Tryck i (Pa) Temperatur i ( o ) Tryck i (Pa) Temperatur i ( o ) Tryck i (Pa) -15 0, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,5610 3, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
29 Tabell: Koncentrerade syror och ammoniak Namn Densitet i Koncentration i g Masshalt i mol 3 % 3 cm dm saltsyra 1, svavelsyra 1, salpetersyra 1, fosforsyra 1, ättiksyra 1,05 99,5 17 ammoniak 0, Tabell: Genetisk kod Första basen Andra basen Tredje basen U A G Phe Ser Tyr ys U U Phe Ser Tyr ys Leu Ser Stopp Stopp A Leu Ser Stopp Trp G Leu Pro His Arg U Leu Pro His Arg Leu Pro Gln Arg A Leu Pro Gln Arg G Ile Thr Asn Ser U A Ile Thr Asn Ser Ile Thr Lys Arg A Met/Start Thr Lys Arg G Val Ala Asp Gly U G Val Ala Asp Gly Val Ala Glu Gly A Val Ala Glu Gly G 8
30 Tabell: Oorganiska föreningars egenskaper Smältpunkt i o Kokpunkt i o Löslighet i Förening Formel (Beteckning) Molmassa Densitet i i g/mol g/cm 3 mol/100g H O aluminiumklorid All 3 133,34, kpa 178 subl 0,5 aluminiumklorid -6- hydrat All 3 6H O 41,43, sönd 0,346 aluminiumoxid (korund) Al O 3 101,96 3, , ammoniak NH 3 17, ,11 18 o ammoniumjärn(ii)sulfat -6- hydrat (NH 4 ) Fe(SO 4 ) 6H O 39,13 1, sönd 0,069 ammoniumjärn(iii)sulfat -1- hydrat NH 4 Fe(SO 4 ) 1H O 48,18 1, deh 0,57 ammoniumklorid NH 4 l 53,49 1, subl 0,734 ammoniumnitrat NH 4 NO 3 80,044 1, ,68 bariumhydroxid -8- hydrat Ba(OH) 8H O 315,48, deh 0, o bariumklorid -- hydrat Bal H O 44,8 3, deh 0,178 bariumnitrat Ba(NO 3 ) 61,35 3,4 59 sönd 0,038 bariumsulfat BaSO 4 33,40 4, , blyjodid PbI 461,01 6, sönd 1, blyklorid Pbl 78,10 5, , blynitrat Pb(NO 3 ) 331,1 4, sönd 0,447 (0,63) bly(ii)oxid PbO 3,0 9, , o bly(iv)oxid PbO 39,0 9, sönd olösl bly(ii,iv)oxid Pb 3 O 4 685,60 9,1 773 sönd olösl blysulfat PbSO 4 303,6 6, , divätesulfid H S 34, , guld(iii)klorid Aul 3 303,38 3,90 54 sönd 0,701 järn(iii)klorid Fel 3 16,0, sönd 0,567 0 o järn(iii)klorid -6- hydrat Fel 3 6H O 70, ,340 järn(iii)oxid (hematite) Fe O 3 159,69 5, olösl järn(ii,iii)oxid (magnetit) Fe 3 O 4 31,54 5, olösl järn(ii)sulfat -7- hydrat FeSO 4 7H O 78,01 1, (-6H O) 0,194 järn(iii)sulfat Fe (SO 4 ) 3 399,87 3, sönd 0,18 kalciumhydroxid a(oh) 74,09,4 853 deh sönd 1, kalciumkarbonat (kalcit) ao 3 100,09, MPa 899 sönd 1,
31 Smältpunkt i o Kokpunkt i o Löslighet i Förening Formel (Beteckning) Molmassa Densitet i i g/mol g/cm 3 mol/100g H O kalciumklorid -- hydrat al H O 147,0 1, ,746 kalciumnitrat a(no 3 ) 164,09, ,6 kalciumoxid ao 56,079 3, , kalciumsulfat -- hydrat aso 4 H O 17,17,3 18 (-1,5 H O) 163 deh 7, kalciumkarbid a 64,10, kaliumaluminiumsulfat -1- hydrat (alun) KAl(SO 4 ) 1H O 474,38 1, deh 3, kaliumdikromat K r O 7 97,19, sönd 5, kaliumhydroxid KOH 56,109, ,71 kaliumjodid KI 166,01 3, ,89 (0,619) kaliumkarbonat K O 3 138,1, sönd 0,811 (0,596) kaliumklorat KlO 3 1,55, sönd 7, (0,068) kaliumkromsulfat -1- hydrat (kromalun) Kr(SO 4 ) 1H O 499,40 1, deh 4, kaliumnitrat (salpeter) KNO 3 101,11, sönd 0,375 kaliumsulfat K SO 4 174,6, , kaliumpermanganat KMnO 4 158,04,70 <40 sönd 4, kopparnitrat -3- hydrat u(no 3 ) 3H O 41,60, (-HNO 3 ) 0,570 koppar(i)oxid u O 143,09 6, sönd olösl koppar(ii)oxid uo 79,545 6, , kopparsulfat uso 4 159,60 3, sönd kopparsulfat -5- hydrat uso 4 5H O 49,68,8 110 (-4H O) 150 deh 0,139 (0,138) krom(iii)klorid rl 3 158,355, krom(iii)oxid r O 3 151,99 5, , krom(vi)oxid ro 3 99,994, sönd 1,69 (1,07) kromsulfat -18- hydrat r (SO 4 ) 3 18H O 716,44 1, (-1H O) 0,167 litiumklorid Lil 4,394, ,00 (1,40) magnesiumhydroxid Mg(OH) 58,30, deh, magnesiumkarbonat MgO 3 84,314, sönd 1, o magnesiumklorid -6- hydrat Mgl 6H O 03,30 1, sönd 0,577 magnesiumnitrat -6- hydrat Mg(NO 3 ) 6H O 56,41 1, sönd 0,490 (0,0394) magnesiumoxid MgO 40,304 3, ,
32 Smältpunkt i o Kokpunkt i o Löslighet i Förening Formel (Beteckning) Molmassa Densitet i i g/mol g/cm 3 mol/100g H O mangandioxid MnO 86,937 5, sönd olösl mangan(ii)klorid -4- hydrat Mnl 4H O 197,91, deh 0,631 (0,518) mangan(ii)sulfat MnSO 4 151,00, sönd 0,583 natriumfluorid NaF 41,988, , natriumhydroxid NaOH 39,997, ,05 natriumjodat NaIO 3 197,89 4,8 300 sönd 6, natriumkarbonat Na O 3 105,99, sönd 6, natriumkarbonat -10- hydrat Na O 3 10H O 86,14 1, sönd 0,103 (0,099) natriumklorid Nal 58,443, ,615 (0,54) natriumkromat Na ro 4 161,97,7 0,54 natriumnitrat NaNO 3 84,995, sönd 1,08 natriumsulfat -10- hydrat Na SO 4 10H O 3,19 1, deh 0,197 natriumtiosulfat -5- hydrat Na S O 3 5H O 48,17 1, deh 0,480 natriumvätekarbonat NaHO 3 84,007,16 70 sönd 0,1 natriumvätesulfat NaHSO 4 10,06, sönd 0,38 silverbromid AgBr 187,78 6, sönd 7, silverjodid AgI 34,77 5, , silverklorid Agl 143,3 5, , silvernitrat AgNO 3 169,87 4, sönd 1,4 silversulfat Ag SO 4 311,79 5, sönd 1, tenn(ii)klorid -- hydrat Snl H O 5,63,71 38 sönd sönd tenn(iv)klorid Snl 4 60,50, sönd zinkklorid Znl 136,8, ,03 zinkoxid ZnO 81,369 5, , zinksulfat -7- hydrat ZnSO 4 7H O 87,54 1, deh 0,356 31
33 Tabell: Normalpotentialer E 0 i volt, vid 5 och 101,3 kpa Oxform elektroner Redform E 0 i V Li + 1e - Li -3,05 K + 1e - K -,9 Ba + e - Ba -,90 Sr + e - Sr -,89 a + e - a -,87 Na + 1e - Na -,71 Mg + e - Mg -,37 - Al(OH) 4 3e - Al + 4OH - -,35 Al 3+ 3e - Al -1,66 - Zn(OH) 4 e - Zn + 4OH - -1, Mn + e - Mn -1,18 H O e - H + OH - -0,83 Zn + e - Zn -0,76 r 3+ 3e - r -0,74 Fe + e - Fe -0,44 r 3+ 1e - r + -0,41 d + e - d -0,40 PbSO 4(s) e - - Pb + SO 4-0,36 o + e - o -0,8 Ni + e - Ni -0,5 AgI 1e - Ag + I - -0,15 Sn + e - Sn -0,14 Pb + e - Pb -0,13 H + e - H 0,00 AgBr 1e - Ag + Br - 0,07 Sn 4+ e - Sn + 0,15 Agl 1e - Ag + l - 0, u + e - u 0,34 + Ag(NH 3 ) 1e - Ag + NH 3 0,37 lo - + H O e - l + 4OH - 0,40 O +H O 4e - 4OH - 0,40 I e - I - 0,54 Fe 3+ 1e - Fe + 0,77 Ag + 1e - Ag 0,80 NO H + 1e - NO + H O 0,81 Hg + e - Hg 0,85 NO H + 3e - NO + H O 0,96 Br e - Br - 1,07 O + 4H + 4e - H O 1,3 r O H + 6e - r H O 1,33 l e - l - 1,36 MnO H + 5e - Mn + + 4H O 1,5 Au + 1e - Au 1,68 PbO + SO H + e - PbSO 4(s) + H O 1,69 - S O 8 e - - SO 4,01 F e - F -,87 3
34 Tabell: α-aminosyror NH O H 3 H H OH N H H O H O H O N O H OH O H OH H H OH NH H NH NH OH NH NH alanin (ala) arginin (arg) asparagin (asn) asparaginsyra (asp) HS H H NH O OH H N O H H H NH O OH HO O H H H NH O OH H NH O OH cystein (cys) glutamin (gln) glutaminsyra (glu) glycin (gly) N H N H H H H NH O OH H 3 O H 3 H OH H H NH H 3 H O H H N H O H H OH H H OH H H 3 NH NH histidin (his) isoleucin (ile) leucin (leu) lysin (lys) H H O O O S H 3 H H OH H H H OH H OH H O H H H OH H H HO NH NH NH H H NH metionin (met) fenylalanin (phe) prolin (pro) serin (ser) H 3 OH H O H OH NH H H H H N H H H H O NH OH H O H H H H 3 O OH H OH H 3 H H NH HO NH H treonin (thr) tryptofan (trp) tyrosin (tyr) valin (val) 33
35 I 1H väte u,0 II III IV V VI VII 3Li 4Be 5B 6 7N 8O 9F 10Ne litium beryllium < Namn bor kol kväve syre fluor neon u u < Atommassa u u u u u u 0,98 1,57 < Elektronegativitet,04,55 3,04 3,44 3,98 11Na 1Mg 13Al 14Si 15P 16S 17l 18Ar natrium magnesium aluminium kisel fosfor svavel klor argon u u u u u 3.06 u u u 0,93 1,31 1,61 1,90,19,58 3,16 19K 0a 1Sc Ti 3V 4r 5Mn 6 Fe 7o 8Ni 9u 30Zn 31Ga 3Ge 33As 34Se 35Br 36Kr kalium kalcium skandium titan vanadin krom mangan järn kobolt nickel koppar zink gallium germanium arsenik selen brom krypton u u u u u u u u u u u u 69.7 u 7.59 u u u u u 0,8 1,00 1,36 1,54 1,63 1,66 1,55 1,83 1,88 1,91 1,90 1,65 1,81,01,18,55,96 37Rb 38Sr 39Y 40Zr 41Nb 4Mo 43 Tc 44Ru 45Rh 46Pd 47Ag 48d 49In 50Sn 51Sb 5Te 53I 54Xe rubidium strontium yttrium zirkonium niob molybden teknetium rutenium rodium palladium silver kadmium indium tenn antimon tellur jod xenon u 87.6 u u 91. u u u (98 u) u u u u u u u u u u u 0,8 0,95 1, 1,33 1,6,16 1,9,,8, 1,93 1,69 1,78 1,96,05,1,66 55s 56Ba 57La 7Hf 73Ta 74W 75Re 76Os 77Ir 78Pt 79Au 80Hg 81Tl 8Pb 83Bi 84Po 85At 86Rn cesium barium lantan hafnium tantal volfram renium osmium iridium platina guld kvicksilver tallium bly vismut polonium astat radon u u u u u u u 190. u 19. u u u u u 07. u u (09 u) (10 u) ( u) 0,79 0,89 1,1 1,3 1,5,36 1,9,,,8,54,04,33,0, 87Fr 88Ra 89Ac 104 Rf 105Db 106 Sg 107 Bh 108 Hs 109 Mt francium radium aktinium rutherfordium dubnium seaborgium bohrium hassium meitnerium (3 u) u u (61 u) (6 u) 63 u (6 u) (65 u) (66 u) 0,7 0,9 1,1 Grundämnenas Periodiska system 58e 59Pr 60Nd 61Pm 6Sm 63 Eu 64Gd 65Tb 66Dy 67Ho 68Er 69Tm 70Yb 71Lu cerium praseodym neodym prometium samarium europium gadolinium terbium dysprosium holmium erbium tulium ytterbium lutetium 140,1 u 140,908 u 144,4 u (145 u) 150,4 u 151,96 u 157,5 u 158,953 u 16,50 u 164,9304 u 167,6 u 168,934 u 173,04 u 174,97 u 90Th 91Pa 9U 93Np 94Pu 5Am 96 m 97Bk 98f 99Es 100Fm 101 Md 10 No 103 Lr torium protaktinium uran neptunium plutonium americium curium berkelium californium einsteinium fermium mendelevium nobelium lawrencium 3,0381 u 31,0359 u 38,09 u 37,048 u (44 u) (43 u) (47 u) (47 u) (51 u) (54 u) (57 u) (58 u) (59 u) (60 u) VIII He helium u
36
Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2
Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning
Läs merSkrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18
Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Hjälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst 15 poäng
Läs merAtomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,
Atomernas byggnad Om en 2400 år gammal idé Jonas Arvidsson, 2012 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: förklara och använda begreppen proton, neutron och elektron, samt
Läs merIntroduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs merTABELLSAMLING ATT ANVÄNDA I SAMBAND MED PROV I KEMI B
TABELLSAMLIG ATT AVÄDA I SAMBAD MED PRV I KEMI B ågra fysikaliska konstanter Atommassenheten 1u = 1,66 10 27 kg Elektronens massa m = 9,1096 10 31 kg Protonens massa m p = 1,6726 10 27 kg eutronens massa
Läs merLadugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06
Bilaga 9:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-11-06 kl.02:15 till kl.19:00. Kommun Härryda. Ort Rävlanda. Objekt
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs merAppendix 2. APPENDIX 2. BAKGRUNDSHALTER AV GRUNDÄMNEN BACKGROUND LEVELS OF ELEMENTS. Norrbottens. län. Västerbottens. län. Jämtlands.
Appendix 2. Bakgrundshalter av grundämnen i morän i Sveriges Background levels of elements in till in Swedish counties Uppgiften att bestämma bakgrundshalter av olika grundämnen i miljön är en viktig del
Läs merBilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Läs merPERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2019 TEOETISKT POV nr 1 Provdatum: vecka 45, 6-9 november Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: äknare, tabell- och formelsamling. edovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Onsdag 30 november 2013, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merHjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A
Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska
Läs merREPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER
KEMI REPETITIONSKURS I LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER Magnus Ehinger Fullständiga lösningar till beräkningsuppgifterna. Kemins grunder.10 Vi antar att vi har 10 000 Li-atomer. Av dessa är då 74 st 6 Li
Läs merSkrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, K081, K041, 2007-12-17 08.45-12.45 jälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst
Läs merKemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6)
Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) CALMERS TEKISKA ÖGSKOLA ISTITUTIOE FÖR KEMI- OC BIOTEKIK Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Måndag 111212
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av
Läs merHjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Läs merICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
Läs merSkrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Måndag
Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) CALMERS TEKISKA ÖGSKOLA ISTITUTIOE FÖR KEMI- OC BIOTEKIK Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Del 1. Termodynamik
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merRevision av FICKFAKTA I KEMI Sid 1/7 Utskriftsdatum Fickfakta i kemi har utarbetats av Svenska Kemisamfundets Nomenklaturutskott.
Revision av FICKFAKTA I KEMI Sid 1/7 Utskriftsdatum www.kemisamfundet.se Fickfakta i kemi har utarbetats av Svenska Kemisamfundets Nomenklaturutskott. FICKFAKTA I KEMI Grundstorheter Grundenheter Längd
Läs merTentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014
Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Läs mer4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?
Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:
Läs merTentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet
Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) 2007-02-15 kl. 08.30-13.30 Institutionen för kemi, Göteborgs universitet Lokal: Väg och Vatten-huset Hjälpmedel: Räknare Ansvarig lärare: Leif Holmlid 772
Läs merKemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Läs merDe delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Läs merUTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2006 TEORETISKT PROV 2006-03-15 Provet omfattar 6 uppgifter, till vilka du ska ge fullständiga lösningar, om inte annat anges. Konstanter som inte ges i problemtexten, hämtas
Läs merBeslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
Läs merFör positiva tal x och y gäller: Peta P LOGARITMLAGAR PREFIX. tera T giga G mega M kilo k hekto h 10 2.
Formelamling i Fyik PREFIX Peta P 10 15 tera T 10 1 giga G 10 9 mega M 10 6 kilo k 10 3 hekto h 10 deka da 10 1 deci d 10 1 centi c 10 milli m 10 3 mikro μ 10 6 nano n 10 9 piko p 10 1 LOGARITMLAGAR För
Läs merStökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd
Stökiometri I Massa-Molmassa Substansmängd 1 1 Bestäm atommassan för a) Syre b) Barium c) N 2 d) 8 S 2 2 Bestäm formelmassan för: a) Natriumklorid b) Aluminiumoxid c) Ag 2 SO 4 d) ZnHg(SCN) 4 e) UO 2 (NO
Läs merTentamen i FysikB IF0402 TEN2:3 2010-08-12
Tentamen i FysikB IF040 TEN: 00-0-. Ett ekolod kan användas för att bestämma havsdjupet. Man sänder ultraljud med frekvensen 5 khz från en båt. Ultraljudet reflekteras mot havets botten. Tiden det tar
Läs merKemiprov vecka 51 HT 2012
Namn: Klass: Kemiprov vecka 51 HT 01 Provet består av tre delar, en grön, en lila och en blå del. Den gröna delen ger maximalt och testar endast för betyget E. Du som nöjer dig med betyget E, behöver bara
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen
Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten
Läs merPeriodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Läs merÖvningar Stökiometri och Gaslagen
Övningar Stökiometri och Gaslagen 1 1 På baksidan av ett paket med Liljeholmens Stearinljus står berättat att Lars Johan Hierta, grundaren av Aftonbladet, i London år 1837 kom i kontakt med ett nytt ljus,
Läs merProtonen upptäcktes 1918 och neutronen 1932. 2. Atommodellen
1. Atomens historia Det har alltid funnits olika teorier om vad allting består av. Under antiken utvecklades läran om de 4 elementen som blev den teorin som användes mest ända fram till modern tid. Teorin
Läs merTentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära
Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november
Läs merFörsättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution DFM Skriftligt prov i delkurs Fastatillståndsfysik
Läs merRepetitionsuppgifter. gymnasiekemi
Repetitionsuppgifter i gymnasiekemi Att börja med: A 2, 5, 7 B 2, 4, 5, 14, 15, 16, 19 C 2, 7, 8 D 1,2, 3 Om det är för lätt: B 9, 10, 12, 13, 21 C 3, 6 D 4, 5 Boel Lindegård 2006 Reviderad 2012 A. Atomernas
Läs mer2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
Läs mer2000:05 AVDELNINGEN FÖR PERSONAL- OCH PATIENTSTRÅLSKYDD. Doskoefficienter för beräkning av interna doser
2000:05 AVDELNINGEN FÖR PERSONAL- OCH PATIENTSTRÅLSKYDD Doskoefficienter för beräkning av interna doser AVDELNINGI DIVISION: Avdelningen för personal- och patiemstrålskydd TITEUTITlE: Doskoefficicntcr
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801)
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Torsdag 1 november 2012, 8.00-13.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merIndustrifastighet, Sävenäs, Partille
Bilaga 6:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Industrifastighet, Sävenäs, Partille 2003-08-26 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-08-26 kl. 20:23 till 2003-08-29 kl. 14:45. Kommun Partille.
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med
Läs merVI-1. Proteiner VI. PROTEINER. Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988.
Proteiner VI. PTEINE VI-1 Källor: - L. Stryer, Biochemistry, 3 rd Ed., Freeman, New York, 1988. VI-2 Molekylmodellering VI.1. Aminosyra En aminosyra (rättare: α-aminosyra) har strukturen som visas i figur
Läs merGöran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken
Göran Stenman Syror och Baser Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Syror och baser är frätande, det viktigaste att komma ihåg då vi laborerar är.. Skyddsglasögon Göran Göran Stenman
Läs merAllmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
Läs merTENTAMEN. Institution: Fysik och Elektroteknik. Examinator: Pieter Kuiper. Datum: 7maj2016. Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803
TENTAMEN Institution: Fysik och Elektroteknik Examinator: Pieter Kuiper Datum: 7maj2016 Namn:... Adress:...... Tid: 5timmar Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik
Läs merAnalyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merMätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys
Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod
Läs merKemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Läs merAlla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Läs mer11 Kärnfysik LÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. 3, J 3, ev 1,9 ev. c 3, E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm
11 Kärnfysik 1101-1102. Se lärobokens facit. c 3,0 108 1103. a) f Hz 4,6 10 14 Hz 65010 9 b) E hf 6,6310 34 4,610 14 J 3,1 10 19 J 3,110 19 J 3,11019 ev 1,9 ev 1,6 1019 Svar: a) 4,6 10 14 Hz b) 3,1 10
Läs merPd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I
Läs merTentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351. 2010-09-20, kl. 14 00-19 00
IFM/Kemi Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE351 2010-09-20, kl. 14 00-19 00 Ansvariga lärare: Helena Herbertsson 285605, 070-5669944 Lars Ojamäe 281380 50% rätt ger säkert godkänt! Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merStrålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda).
SFS 1988:293 Strålskyddsförordning; i sin lydelse 2001-09-01 (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda). utfärdad den 19 maj 1988. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelse
Läs merKEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12
KEMI 5 Saana Ruotsala saana.ruotsala@mattliden.fi Kursbok Kaila, Meriläinen et al.: Kemi 5 Reaktioner och jämvikt All kursinfo (t. ex. lektionsanteckningar, eventuella övningsprov...) finns på Matteus.
Läs mer12 Elektromagnetisk strålning
LÖSNINGSFÖRSLAG Fysik: Fysik oc Kapitel lektromagnetisk strålning Värmestrålning. ffekt anger energi omvandlad per tidsenet, t.ex. den energi ett föremål emitterar per sekund. P t ffekt kan uttryckas i
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2018:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer
Läs merStrömning och varmetransport/ varmeoverføring
Lektion 8: Värmetransport TKP4100/TMT4206 Strömning och varmetransport/ varmeoverføring Den gul-orange färgen i den smidda detaljen på bilden visar den synliga delen av den termiska strålningen. Värme
Läs merFöreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi
IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.
Läs merProvtagning vid mottagningsstationen för organiskt material på Ryaverket samt slamtömningsstationen i Göddered 2016
Foto: Lars Nordén Provtagning vid mottagningsstationen för organiskt material på Ryaverket samt slamtömningsstationen i Göddered Emilie Grubbström 2017-06-01 Gryaab Rapport 2017:6 Gryaab AB medverkar till
Läs merTentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012,
Tentamen: Atom och Kärnfysik (1FY801) Lördag 15 december 2012, 9.00-14.00 Kursansvarig: Magnus Paulsson (magnus.paulsson@lnu.se, 0706-942987) Kom ihåg: Ny sida för varje problem. Skriv ditt namn och födelsedatum
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Inledning 2 Grundläggande fysik 3 SI enheter 3 Area och godstjocklek 4 Tryck 5 Temperatur 7 Densitet 8 Flöde 10 Värmevärde 11 Värmeutvidgning 14 Sträckgränser 15 Allmänna gaslagen
Läs merStrålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt
Läs merämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
Läs merATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson
ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.
Läs merInstuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9
Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?
Läs merSkriv namn, program och personnummer på alla inlämnade blad.
Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(5) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KEMI- OCH BIOTEKNIK Namn Program Personnummer Skrivning i Termodynamik/Kinetik och i Biokemi för Bt1 (KOO041),
Läs merProvningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Läs merFöreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur
Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =
Läs merAstrofysikaliska räkneövningar
Astrofysikaliska räkneövningar Stefan Bergström, Ylva Pihlström Ulf Torkelsson 23 november 2004 Uppgifter 1. Dubbelstjärnesystemet VV Cephei har en period P = 20.3 år. Stjärnorna har massorna M 1 M 2 20
Läs merMineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
Läs merLackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Läs merRättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.
Kemi Bas A Provmoment: Tentamen Ladokkod: TX011X Tentamen ges för: Tbas, TNBas 7,5 högskolepoäng Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-22 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi kalkylator
Läs merFöreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
Läs merMateria och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
Läs merTENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M
TENTAMEN I TILLÄMPAD VÅGLÄRA FÖR M 2012-01-13 Skrivtid: 8.00 13.00 Hjälpmedel: Formelblad och räknedosa. Uppgifterna är inte ordnade efter svårighetsgrad. Börja varje ny uppgift på ett nytt blad och skriv
Läs merTenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 2013-12-19
Tenta Elektrisk mätteknik och vågfysik (FFY616) 013-1-19 Tid och lokal: Torsdag 19 december kl. 14:00-18:00 i byggnad V. Examinator: Elsebeth Schröder (tel 031 77 844). Hjälpmedel: Chalmers-godkänd räknare,
Läs merFörsättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen.
Försättsblad Tentamen (Används även till tentamenslådan.) Måste alltid lämnas in. OBS! Eventuella lösblad måste alltid fästas ihop med tentamen. Institution DFM Skriftligt prov i delkurs Vågrörelselära
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG. 11. Kärnfysik. c 3, , J 3, ev 1,9 ev. E hc. 5, m 0,36 pm. hc 1, m 1,43 pm E 6, ,0 10 8
Kärnfysik 0-0. Se lärobokens facit. c 3,0 08 03. a) f Hz 4,6 0 4 Hz 6500 9 b) E hf 6,630 34 4,6 0 4 J 3, 0 9 J 3,0 9 J 3,09 ev,9 ev,6 09 Svar: a) 4,6 0 4 Hz b) 3, 0 9 J (,9 ev) 04. a) Kol är nr 6 i det
Läs merAllmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laborationsteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4K3A TGKEB5h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 5--6 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
Läs merAllmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik
Allmän och organisk kemi KKA20 2015-02-09 Ulf Ellervik Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning
Läs merSyror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning 3 2009-10-27
Begrepp Syror och baser Kemiföreläsning 9--7 Några vanliga syror HCl (aq) saltsyra HNO salpetersyra H SO svavelsyra H CO kolsyra H PO fosforsyra HAc ättiksyra (egentligen CH COOH, Ac är en förkortning
Läs merTentamen i termodynamik. 7,5 högskolepoäng. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Tentamen i termodynamik 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten01 TT051A Årskurs 1 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: 2012-06-01 9.00-13.00
Läs merKemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.
Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström
Läs merOptiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?
1 Föreläsning 2 Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material? Strålen in mot ytan kallas infallande ljus och den andra strålen på samma sida är reflekterat
Läs merNmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Läs merInstuderingsuppgifter
Instuderingsuppgifter Litterarum radices amarae, fructus dulces Kemisk bindning Uppgiftena är indelade i tre olika kategorier efter svårighetsgrad. bservera dock att det inte går att sätta betyg på en
Läs merRättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:
Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator
Läs merBERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING
DIREKTIV ST 7.3 / 13.6.2014 BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING 1 Allmänt 3 2 Hur intecknad effektiv dos beräknas 3 3 Dosomvandlingskoefficienter som behövs För beräkning av intecknad effektiv
Läs merTENTAMEN. Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper. Datum: april 2010
TENTAMEN Institution: DFM, Fysik Examinator: Pieter Kuiper Namn:... Adress:... Datum: april 2010... Tid: Plats: Kurskod: 1FY803 Personnummer: Kurs/provmoment: Vågrörelselära och Optik Hjälpmedel: linjal,
Läs merGaser: ett av tre aggregationstillstånd hos ämnen. Flytande fas Gasfas
Kapitel 5 Gaser Kapitel 5 Innehåll 5.1 Tryck 5.2 Gaslagarna från Boyle, Charles och Avogadro 5.3 Den ideala gaslagen 5.4 Stökiometri för gasfasreaktioner 5.5 Daltons lag för partialtryck 5.6 Den kinetiska
Läs merLösningsförslag - Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111
Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Avdelningen för Tillämpad Fysik Mike Andersson Lösningsförslag - Tentamen Måndagen den 21:e maj 2012, kl 14:00 18:00 Fysik del B2 för tekniskt
Läs mer