Bullernivå och bildmontage för vindkraftstation Hultema, Motala kommun, samt analys av samrådsunderlag

Transkript

1 Rapport 2012: revidering Bullernivå och bildmontage för vindkraftstation Hultema, Motala kommun, samt analys av samrådsunderlag av Bertil Persson Bertil Persson Betongteknik AB Organisationsnummer Daggpilsgränd 23, Bara Tfn , mobil

2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 2 1. BAKGRUND OCH SKADESTÅND 3 2. BERÄKNINGAR AV BULLERNIVÅ FÖR BOSTÄDER Metod Indata Resultat Beräkningsslutsatser 6 3. BILDMONTAGE 6 4. TEKNISK ANALYS AV SAMRÅDSUNDERLAG Inledning Generella förutsättning Verksamhetsbeskrivning Alternativt område Miljökonsekvenser Kulturmiljö Samlad bedömning Mål och miljönytta Samråd Fortsatt arbete ÅTERSTÄLLANDE AV NATUREN Betongfundament inklusive armeringsstål Betongtorn Dränering Kabeldragningar Luftledningar Maskinhus Plastturbiner Ståltorn Uppställningsplatser och vägar SLUTSATSER 18 BILAGOR 19 Sammanfattning Rapporten omfattar en teknisk analys av ett prospekt med 26 vindkraftverk vid Hultema, Motala kommun, jämte bildmontage och beräkningar av bullernivå vid bostäder intill prospektet. För detta ändamål har samrådsunderlaget använts samt allmänt tillgängliga brev, etc. Prospektet uppvisar betydande brister i kompetens. Prospektet bygger som förutsättning på en rad missförstånd. Planförfattaren har nog hämtat underlaget från ett land med produktion av kolel. Vår elproduktion har hälften så stora utsläpp av koldioxid jämfört med vindel. I Sverige innebär vindel dubbelt så höga utsläpp av koldioxid jämfört med annan elproduktion. Ökad koldioxid från vindkraft leder t.ex. till ökad försurning i dubbelt så hög takt jämfört med de utsläpp som el från vattenkraft / kärnkraft ger upphov till. Prospektet innebär att regionalt prioriterade naturområden kring källflöden, småsjöar och gölar kan påverkas menligt av vägbyggnad, utdikning och alkaliskt lakvatten från betong. Även om livsmiljön kring bostäder, med hänsyn till hörbart buller, säkerställs bestämmelsemässigt, kan denna ändå påverkas av lågfrekvent buller då området är obeforskat. Irrelevant och vilseledande uppgifter om alternativ placering, nollalternativet och bildmontage gör att samrådet bör tas om i synnerhet som en samlad bedömning av prospektet saknas i samrådsunderlaget. Arbetet genomfördes på privat uppdrag Bara som ovan... Bertil Persson, tekn. Dr, docent i byggteknik Rapport 2012:143 (sid. 1-41) ISBN Bertil Persson Tel: Daggpilsgr 23 Mobil: SE Bara info@bertil-persson.se 2

3 1. Bakgrund och skadestånd På uppdrag av Olof Bröte, Brötkullens gård, Ljusfallshammar, tfn ; har Bertil Persson Betongteknik AB, Bara, gjort bildmontage, beräknat bullernivå för bostäder invid Hultema vindkraftstation, Motala kommun, samt tekniskt analyserat samrådsunderlaget 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13. Vid tvist om innehållet i denna rapport maximeras skadeståndets storlek enligt ABK 96 till arvodets storlek. 2. Beräkningar av bullernivå för bostäder 2.1 Metod SNV:s modell 6241 har använts 14. Ackumulerad bullernivå beräknades med WindPRO version version okt 2012 för REpower 3,2-MW-VKV 3,2 114 med 114 m turbindiameter och 123 m i navhöjd (105,0 db(a) i källbuller vid mod 0 resp. 99,4 db(a) i mod 3 15 ). Tabell 1 visar begränsningsvärden för externt industribuller vid nyetablering av miljöstörande industrier 16, 17. Begränsningsvärde för bullernivå nattetid är 40,0 db(a) för andra bostäder än fritidsbebyggelse, bostäder i lä eller Tyst område, där 35,0 db(a) gäller. Lovlig bullernivå är 39,0 db(a) resp. 34,0 db(a) med SNV:s modell 6241 m.h.t. osäkerheten 18. En osäkerhet i beräkningen om 1-4 db(a) skall räknas de av bullerdrabbade grannarna tillgodo 19, 20.För verk med högre effekt än 2,0 MW rekommenderas 35,0 db(a) som högsta bullernivå utomhus 21, 22. Riktvärden för bullernivå upphävdes genom domar i MMÖD, SVEA HOVRÄTT, 2009, varför endast begränsningsvärden nu finns 23, Lena Carlsson. Jenny Grönesjö Norén. Hanna Gårdstedt. Elin Gyllenhammar. Vindkraftpark Hultema. Tyréns. Norrköping. Ann-Sofi Laurin. VKS. Motala , 56 sid. 2 Johanna och Rogier Woltjer. Ove Dahlqvist. Inga-Britt Dahlqvist. Aldona Ullmann och Burkhard Kutschbach. Svar på samråd för planerad byggnation av vindkraft i projektområde Hultema, Motala kommun. Motala kommun. Motala , 12 sid. 3 Alisa Basic. Vindkraftspark Hultema - synpunkter under samråd enligt 6 kap Miljöbalken. Motala kommun. Motala , 3 sid. 4 Ann-Sofi Laurin. Minnesanteckningar från möte med Länsstyrelsen ang. behov för naturinventeringar vindkraftsprojekt Hultema. Motala kommun. Motala , 2 sid. 5 Lars Laurin. Angående samrådssvar vindkraftsprojekt Hultema. VKS Vindkraft Sverige AB. Motala , 1 sid. 6 Rolf Åbjörnsson. Olof Bröte. Samrådssvar angående vindkraftsprojekt Hultema. Motala kommun. Motala , 20 sid. 7 Johanna och Rogier Woltjer. Ove Dahlqvist. Inga-Britt Dahlqvist. Aldona Ullmann och Burkhard Kutschbach. Svar på fortsatt samråd avseende planerad byggnation av vindpark Hultema, Motala kommun. Motala kommun. Motala , 3 sid. 8 Gerhard Wittmann. Vindkraftprojekt Hultema - fortsatt samråd. Motala kommun. Motala , 2 sid. 9 Myndighetssamråd. VKS Vindkraft Sverige AB. Motala kommun Motala kommun. Motala , 16 sid. 10 Hinderljusbelysning. VKS Vindkraft Sverige AB. Motala , 1 sid. 11 Preliminär Layout. Översikt. VKS Vindkraft Sverige AB. Motala , 1 sid. 12 info@vksvind.se 13 Kulturmiljö och Rekreation. VKS Vindkraft Sverige AB. Motala. 2012, 1 sid. 14 Ljud från vindkraftverk. Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket rap , 38 sid 15 Guaranteed Sound power level Råd och riktlinjer 1978:5. Omtryckt 1983, inga sakändringar. Riktlinjer för externt industribuller. Naturvårdsverket. 1983, 30 sid Dom meddelad i mål nr M Mark- och Miljööverdomstolen. Dom meddelad i mål nr M Elis Johansson. Ljudimmissionsberäkning och utredning av lågfrekvent ljud från vindpark vid Palsbo i Jönköpings kn. ÅF-INFRASTRUKTUR AB / f.d. INGEMANSSON. RAPP Göteborg , sid. 5, rad Henrik Møller och Christian Sejer Pedersen. Lavfrekvent støj fra store vindmøller. ISBN Aalborg universitet. 2010, 53 sid. 22 Bullret från stora vindkraftverk undervärderat. Gösta Bluhm, Professor, Karolinska institutet, SVT, Elektroniskt länk 23 SVEA hovrätt. Mark- och Miljööverdomstolen, MMÖD. Rotel Länsstyrelsen i Kalmar län visavi Cementa AB. Mål M Dnr 617. Löpnr , 6 sid. 3

4 Tabell 1 - Bestämmelser för externt industribuller vid nyetablering. Områdesanvändning 25 Ekvivalent bullernivå (db(a)) Högsta bullernivå (FAST) Tid kl. 07- Kväll 18-22; sönd., Natt Momentant 18 helgdag buller Arbetslokaler för ej bullrande verksamhet Bostäder och rekreationsytor i bostäders grannskap samt utbildningslokaler och vårdbyggnader Områden för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv där naturupplevelsen är en viktig faktor Tabell 2 visar markråhetslängd 28, 29. I ett koncept (SNV 5933) till förslag till ändringar av SNV 6241 uppges samma markråhetslängd för slät, öppen mark som för skog, 0,05 m. I ett utlåtande om markråhetslängd uppges 0,30 m som ett rimligt värde för skog 30. Markråhetslängden beskriver luften strömning i form av varierande vindprofiler. Över slät mark är strömningen nästan laminär dvs. vindhastigheten tämligen lika mellan verkets nav och en på 10 meters höjd vid en tänkt mätpunkt för bullernivå vid en bostad där. I skog är luftströmmen mer turbulent vilket leder till betydligt högre vindhastighet vid navet. Det kan i skog råda svag vid 10 meters höjd vid bostaden medan det vid navet kan råda en vindstyrka som ger högsta källbullernivå för verket. Då maskeras inte vindkraftsbullret lite eller inte alls vid bostaden genom vindens sus i buskar, träd eller löv. Tabell 2 - Värden på markråhetslängd och ytråhetsklass. Typ av terräng Förortsbebyggelse, landsortsstäder. Skog, skogsbälten. Många träd och/eller större buskar. Jordbruksområden med få byggnader, träd, etc. Flygplatser, eller områden med utspridda träd och byggnader Vattenytor (sjöar, fjärdar, öppet hav). Bar mark. Slät yta av snö, sand eller klippt gräs. Landningsbana på en flygplats, reviderad version Markråhetslängd Ytråhetstal (m) Indata Koordinater i RT90 och nivåer för 26 verk och 60 bostäderna baseras på samrådsunderlaget, Tabellerna 3-4. Inom 10 gånger höjden eller 1,8 km får verken arkitektoniskt sett en dominerande effekt varför detta avstånd tillsammans med bullernivåer 34,0 och 39,0 db(a) valdes som gränssättande. Nivåer beräknades med SRTM satellit. Bullerberäkning skedde för markråhetslängd för skog, 0,30 m (ytråhetstal 2,8), dels i mod 0, dels med 15 verk i mod 0 samt övriga i mod 3, 31. Tabell 3 visar vilka verk som nedställts i mod Resultat Tabellerna 3-4, Figurerna 1-2 samt Bilagorna 1-3 visar beräknad bullernivå och inbördes avstånd mellan VKV. Lovlig bullernivå, 39,0 db(a), överskrids för fem (5) de 60 bostäderna, varför verken inte får köras nattetid, om inte nedställning sker. Lovlig bullernivå för bostäder kan nås genom nedställning av 11 verk till mod 3 samt övriga verk i mod 0. Krav om 34,0 db(a för Skönnarleden) kräver ytterligare nedställning av närliggande verk. Verken står som ett medelvärde 25 m högre än bostäderna vilket ökar verkens dominans radiellt med 250 m jämfört med om bostäder och verk hade stått på exakt samma nivå. T.ex. Länsstyrelsen i Kronoberg motsätter sig nedställning i effekt av verk 24 SVEA hovrätt. Mark- och Miljööverdomstolen, MMÖD. Rotel Länsstyrelsen i Kalmar län visavi Kalmar industrier. Mål M Dnr 546. Löpnr , 13 sid. 25 Vid de fall kringliggande områden ej utgörs av angivna områdestyper bör bullernivån anges på annat sätt, t.ex. bullernivå vid detaljplanegräns eller på ett visst avstånd från anläggningen. 26 Värden för natt behöver ej tillämpas för utbildningslokal. 27 Avser områden som planlagts för fritidsbebyggelse och rörligt friluftsliv. 28 Ljud från vindkraftverk. Boverket, Energimyndigheten, Naturvårdsverket. Rap , 38 s. 29 Ljud från vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport Naturvårdverket. 2009, 43 sid. 30 Tekn. Dr Krister Larsson, Granskning av bullerutredning för vindkraftsetablering. Energiteknik, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Borås, tfn , e-post Krister.Larsson@sp.se, PX05194, SNV rapport

5 32 och efterlyser lösningar där kraven uppfylls utan nedställning. Verk körs ofta i mod 0 även om källbuller i miljörapporter ges för t.ex. mod 4 eller 7 nedställda moder) 33, 34, 35 resp. i mod 0 (full effekt) i stället för mod Följande kan f.ö. citeras ur en ansökan 37 : Tabell 3 - Koordinater och nivåer samt mod för verk i olika mod. No. Öst Nord Z Turbindiameter Navhöjd Typ-generator LwA,ref (db(a)) (m) (m) (m) REpower (kw) Mod 0 Mod 0, 3 Nedställd mod M ,0 99, M ,0 99, M ,0 99, M ,0 99, M ,0 99, M ,0 99, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 99, M ,0 105, M ,0 99, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 99, M ,0 105, M ,0 99, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 105, M ,0 99,4 3 Medelvärde 150 Varje vindkraftverksmodell kan justeras i ett antal fördefinierade reduktionslägen, vilket leder till att varje vindkraftverksmodell har ett visst antal standardkälljud.... För att nyttja områdets vindresurser på bästa möjliga sätt bör denna åtgärd inte vidtas om det inte i efterhand kan visas vara nödvändigt. Vindhastigheten på nivå 72 m över förskjutningsplanet är 6,1 m/s enligt Motala översiktplan. För 123 m erhålls 6,1+( )*0,012= 6,5 m/s med 0,012 m/s,m som vindprofil. Tabell 5 visar energifångst, dels för verk i mod 0, dels för 15 verk i mod 0 och 11 i mod 3. Energifångst minskas avsevärt, med drygt 12%, beroende av nedställd effekt. Tabell 5 - Energifångst, dels för verk i mod 0, dels för 15 verk i mod 0 och 11 i mod 3. Vindhastiget (m/s) 6,5 6,5 6,5 8,0 8,0 8,0 8,0 6,5 6,5 Parameter Energi Eff. Andel mod 0 Källbuller Diff. mod 0 Energi Eff. Mod 0 Mod 0, 3 Sort (GWh) (%) (%) (db(a)) (db(a)) (GWh) (%) (antal) (antal) Mod 0 6,920 24, ,0 0,0 12,902 46, ,238 22, ,9-2,1 11,629 41,5 2 5,811 20, ,2-2,8 10,834 38,6 3 5,029 17, ,4-5,6 9,376 33,4 11 Energifångst (GWh/år) Henrik Skanert, Carl-Philip Jönsson, Kaisa Sandstedt. Komplettering av ansökan om tillstånd i ärende , Furuby, Växjö kommun. Föreläggande Göran Fagerström et al. Tillstånd enligt Miljöbalken till uppförande och drift av ett vindkraftverk, SNI kod Dnr ; LST i Skåne län Göran Fagerström et al. Tillstånd enligt Miljöbalken till uppförande och drift av ett vindkraftverk, SNI kod Dnr ; LST i Skåne län Miljörapporter. Dnr 2007/ (502), 2009/ (524). Höörs kommun. 2009, 10 sid 36 Miljö- och byggnämnden i Ödeshögs kommun. Protokoll , 4.sid. 37 Vindplats Göteborg. En del av ett hållbart Göteborg. Samrådsunderlag enligt Miljöbalken , 72 sid. sid./rad 56/20. 5

6 2.4 Beräkningsslutsatser Efter beräkningar av bullernivå för 26 verk och 60 bostäder kan följande konstateras: 1. Lovlig bullernivå överskrids vid full effekt på verken för fem (5) av de 60 bostäderna. 2. För att få köras nattetid måste maximal nedställning i mod 3 ske för 11 av 26 verk. 3. Nedställningen minskar energifångsten med drygt 12% jämfört med full effekt. 4. Prospektet blir nog oekonomiskt då ca 12,5% lägre energifångst innebär att en åttondel av intäkterna försvinner dvs. en investering i ca tre (ca 3) av verken. 5. För att uppfylla kommunens krav intill Skönnarboleden måste än fler verk ställas ned 3. Bildmontage Bildmontage utfördes med WindPRO version version okt 2012 för REpower 3,2- MW-VKV 3,2 114 med 114 m turbindiameter och 123 m. Bilder genom uppdragsgivarens försorg från Annsjön, Skönnarbosjön och Tjällmo med notat om kamerakoordinater i RT90 samt koordinater för minst två (2) kontrollpunkter inom bildens ram bland andra en 120 m hög mast med koordinaterna RT ; Tre punkter i terrängen ger en korrekt placering av vindkraftverken i förhållande till denna. Strävan var att använda ca 100 mm brännvidd på mm då denna brännvidd ger en för ögat optimal upplevelse av horisonten. I datorprogrammet finns en mängd parametrar som justerar in horisonten i lutning, höjd, etc. Bilagorna 6-8 visar bildmontagen. 4. Teknisk analys av samrådsunderlag 4.1 Inledning Livscykelanalys: Analysen sker med samma struktur, om än ologisk, som finns i samrådsunderlaget, med fördjupningar. Det uppges att ca 3% av vindkraftverket energifångst under dess livstid åtgår för att tillverka verket. I en spansk artikel görs en livscykelanalys, LCA, för ett vindkraftverk med effekten 2 MW, turbindiametern 80 m samt totalhöjden 108 m 39. Jämförelsen med svenska förhållanden i skog och förhållanden på spansk slätt, haltar dock eftersom det i ett väldokumenterat svensk prospekt i skog t.ex. i Hishult, Laholms kommun, krävs ett 150 m högt verk med turbindiametern 90 m för att nå ungefärligen samma energifångst (4 300 MWh per år) som Spanien, som har högre vindhastighet än i Hishult (4 000 MWh per år). Därmed ökar storleken på fundamentet från 729 ton i Spanien till ton i Hishult. Granskning av artikeln visar vidare att fel har begåtts i fråga om betongen. Hela energiåtgången för betongen till fundamentet i Spanien beräknas i artikeln till 0,4 MWh eller till 0,541 kwh per ton betong (400/729). Betongen till fundamentet skulle då kräva lika mycket energi som produceras av verket under ett tiotusendels år (0,4/4000). Korrekt siffra för att tillverka betong är 560 kwh per ton 40. Vidare har i artikeln endast själva verket LCA-beräknats, inte entreprenadenergi, inte kablage från verk till transformator, inte kablar från transformator till nätanslutning, inte skogsavverkning, inte transformator, inte vägar, etc. Aluminium, bitumen, bly, grus, polyeten till andra delar av vindkraften än själva verket kräver avsevärd energi varför korrekt LCA-tid är 3,4 år. Till denna tid kommer den tid som krävs för att producera energin till elcertifikat och kapitaltillskott till verket. Nyare vindkraftverk är för närvarande en förlustbringande affär varför kapitaltillskott är nödvändigt. För el-certifikat och kapitaltillskott beräknat på skattemedel i Sverige krävs energianvändning för boende, bostäder, mat, omsorg, transporter, sjukvård, skola, etc., för de människor, som genom sitt arbete skall skapa el-certifikat till verket. 38 Henrik Bröte. Personlig information. E-post , 2 sid. 39 E. Martınez, F. Sanz, S. Pellegrini, E. Jimenez, J. Blanco. Life cycle assessment of a multi-megawatt wind turbine. Renewable Energy 34 (2009), sid p8 further_evidence_from_bwea_cymru_on_carbon_reduction_via_land_use.pdf.pdf 40 Karin Adalberth. Energy Use and Environmental Impact of New Residential Buildings. Rapport TVBH-1012, Avdelning Byggfysik. Lunds tekniska högskola, Lund

7 Tabell 4 Koordinater och nivåer samt bullernivå för bostäder med verk, dels i full effekt mod 0, dels för 11 verk i mod 3 och 15 verk i mod 0. Bullernivå för Skönnarboleden. Märke Namn Öst Nord Z Bullernivå (db(a)) (m) Mod 0 Mod 0, 3 A Bostad ,2 35,5 B Bostad ,3 36,6 C Bostad ,4 38,2 D Bostad ,7 37,3 E Bostad ,8 38,4 F Bostad ,4 38,0 G Bostad ,4 34,9 H Bostad ,7 35,2 I Bostad ,6 34,0 J Bostad ,1 30,0 K Bostad ,9 33,2 L Bostad ,9 34,1 M Bostad ,2 38,9 N Bostad ,7 32,3 O Bostad ,5 31,4 P Bostad ,2 32,2 Q Bostad ,2 30,6 R Bostad ,0 32,2 S Bostad ,0 31,7 T Bostad ,9 31,1 U Bostad ,2 31,4 V Bostad ,0 31,2 W Bostad ,1 31,3 X Bostad ,3 31,5 Y Bostad ,8 32,0 Z Bostad ,8 32,0 AA Bostad ,2 32,3 AB Bostad ,8 31,6 AC Bostad ,0 32,2 AD Bostad ,5 33,6 AE Bostad ,9 33,1 AF Bostad ,0 33,3 AG Bostad ,0 33,5 AH Bostad ,9 32,3 AI Bostad ,4 31,9 AJ Bostad ,9 31,5 AK Bostad ,9 31,6 AL Bostad ,7 32,6 AM Bostad ,2 33,1 AN Bostad ,9 33,8 AO Bostad ,3 37,8 AP Bostad ,5 38,0 AQ Bostad ,1 37,7 AR Bostad ,7 38,3 AS Bostad ,7 34,2 AT Bostad ,3 35,1 AU Bostad ,4 35,2 AV Bostad ,5 35,4 AW Bostad ,0 34,6 AX Bostad ,8 33,4 AY Bostad ,0 37,0 AZ Bostad ,4 37,5 BA Bostad ,6 37,8 BB Bostad ,8 36,9 BC Bostad ,3 36,4 BD Bostad ,4 35,4 BE Bostad ,3 35,3 BF Bostad ,4 33,4 BG Bostad ,9 38,1 BH Bostad ,8 38,2 BI Skönnarboleden ,8 38,1 Medelvärde ,5 34,3 Fet stil: Lovlig bullernivå överskrids vid bostad och vid Skönnarboleden (kommunkrav). 7

8 Figur 1 Bullernivå för alla verk i mod 0. 8

9 Figur 2 Bullernivå för 15 verk i mod 0 och 11 verk i nedställd mod 3. Sveriges elenergiåtgång kan jämförelse med Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, vilket ger en bedömning av energikostnaden, ekonomiskt sett, för el-certifikat och kapitaltillskott eller ca 0,20 kwh/kr. Den spanska artikeln bygger vidare på förutsättningen att betongen skall höljas över efter 20 års drift och därmed inte belasta LCA-tiden. I och med att fundamentet överhöljs så förloras dock hela dess energi som LCA-tid. Förutsättningarna i den spanska artikeln är slutligen att allt övrigt material skall kunna återvinnas till 90%. 9

10 En norsk fällningsmetod innebär att endast en liten del av verket kan återvinnas energimässigt sett 41. Alternativt ökas i stället kostnaden för demontage trefalt, vilken kostnad inte täcks av den bankgaranti som ställts fortlöpande under verkets driftstid, normal ca kr per verk. Fällningsmetoden kostade ca 3,3 Mkr per verk. Allt från det efter 9 år uttjänta verket blir således skrot. T.ex. stålet får stöpas om för andra ändamål. Energin i stål utgörs till allra största delen av smältvärme. Om nytt stål skall skapas som ett steg i återvinningsprocessen krävs att det först smälts ned. Till sist, det inte är möjligt att 150 m höga vindkraftverk i skog i Sverige skulle kunna produceras dubbelt så mycket energi som 108 m höga verk i Spanien. Detta skulle innebära fullasttimmar i Sverige (2x4 000/2000) eller en nyttjandegrad av 46 procent vilken inte ens uppnås på Nordsjön. I Sverige var fullasttiden för stora, moderna verk timmar Sammantaget arbete, elcertifikat, kapitaltillskott och materialenergi, ökar LCA från 5 månader i den spanska artikeln, till ca 6 år i Hishult, Laholms kommun, Tabellerna 6-8. Ca 30% av energifångsten åtgår således för att tillverka och riva verket. Tabell 6 Materialenergi till 12 st. 2 MW Vestas V90 i Hishult, Laholms kn (livstid 20 år) Vikter (ton) Aluminium Betong Bitumen Bly Grus Koppar Polyeten Polypropylen PVC Stål Fundament Kabel 36 kv, 12 km Kabel 132 kv, 12 km Maskinhus Turbin Torn 2820 Vägar, 24 km Summa (ton) à (kwh/ton) Energi (GWh) 9,8 7,9 0,6 12,2 7,1 32,3 2,7 13,5 3,0 38,1 Tabell 7 LCA-tid för 12 verk 2 MW Vestas V90 i Hishult, Laholms kn (livstid 20 år). Parameter Energi (GWh) LCA (år) LCA (mån) Material 127 2,5 30 varav fundament 12 0,2 3 Byggande och underhåll 42 0,8 10 El-certifikat och kapitaltillskott (elproduktion/bnp = 0,20 kwh/kr) 140 2,7 33 Totalt 310 6,0 72 Energiproduktion år Tabell 8 Kalkyl för 12 verk 2 MW Vestas V90 i Hishult, Laholms kn (livstid 20 år). Kostnad Belopp Sort Kostnad per MW 18,75 Mkr Investering 450 Mkr Ränta 6% över 20 år 300 Mkr Kablar, skrotning, underhåll, etc. 75 Mkr Totalkostnad 825 Mkr Kilowattkostnad 0,80 kr/kwh El-certifikat -0,15 kr/kwh Nettopris för vindkraftsel 0,65 kr/kwh Nätavgift, skatt, mvs 0,65 kr/kwh Totalpris för vindkraftsel 1,30 kr/kwh Medelspotpris -0,39 kr/kwh Nätavgift, skatt, mvs -0,39 kr/kwh Totalpris för nätel -0,77 kr/kwh Kapitaltillskott 0,53 kr/kwh El-certifikat + kapitaltillskott 0,68 kr/kwh El-certifikat + kapitaltillskott 35 Mkr/år El-certifikat + kapitaltillskott 15 år 702 Mkr/20 år 41 Birger Aarmo. Sturla Nordbøe. Bjørn Erik Øvrelid. Her felles en vindmølle til 25. mill. ScanWind. Namdalsavisa. 21/

11 4.2 Generella förutsättning Vindhastighet: Det hävdas i samrådet att vindhastigheten på höjden 103 m över förskjutningsplanet är upp till 8 m/s. Denna siffra har dock reviderats av Energimyndigheten eftersom den baserades på fel indata i datormodellen. För 123 m över förskjutningsplanet gäller 6,5 m/s. 4.3 Verksamhetsbeskrivning Blixtrande, vitt, högintensivt ljus: Maximal verkshöjd bör inte överstiga 150 m. Blixtrande, vitt, högintensivt ljus krävs även i inre delar av området eftersom nivåskillnaden uppgår till ca 40 m mellan randverk och verk i de inre delarna av området. Blixtrande, vitt, högintensivt ljus är synnerligen störande för grannarna (tränger genom persienner och rullgardiner). Miljöskadan med att öka verken från 150 m till 180 m i höjd torde inte kompenseras av den ökade energifångsten med 180 m höga verk, ca (6,5/6,04)^3 = 25%, jämfört med 150 m höga verk. Ny väg med tillhörande utdikning; energifångst: Det kommer att krävas ca 1 km ny väg per verk med tillhörande utdikning vilket kommer att förändra naturen till industrimark. Risken finns att högalkaliskt lakvatten (ph = 13,5) från ca ton betong kan komma att påverka omgivande mossmarker till följd av utdikningen intill de nya vägarna. Aktuell effekt är 83 MW med en årsproduktion av ca 159 GWh/år till följd av nödvändiga nedställningar att jämföra med samrådet uppgifter om 90 MW resp. 200 GWh/år. Därmed kan, efter nedställning m.h.t. buller, ca hushåll per år försörjas med el eller ca eluppvärmda villor per år försörjas med el. 4.4 Alternativt område Alternativt område och nollalternativ: Prospektören skall redovisa ett alternativt område även om detta skulle ligga utanför Motala kommun. Att som i samrådsunderlaget redovisa ett militär stoppområde är irrelevant. Nollalternativet innebär att nuvarande elproduktion i Motala kommun bibehålls dvs. från ungefär lika delar vattenkraft och kärnkraft. En produktion av 159 GWh/år vindel kommer att öka utsläpp av CO2 till atmosfären med 20* *6,4*0,000001= ca ton CO2 jämfört med el från lika delar vattenkraft och kärnkraft. Vindel ger nämligen dubbelt så stora utsläpp över sin livscykel jämfört med vattenkraft och kärnkraft, Figur 3. Elen från verken orsakar över sin livscykel koldioxidutsläpp, CO2, om 12,8 g/kwh 42, 43, Figur 3. CO2-utsläpp från vattenkraft är 8,4 g CO2/kWh över dess livstid - från kärnkraft 4,4 g CO2/kWh, Figur 3. Även nollalternativet är därför irrelevant och motsägelsefullt då nollalternativet inte ger något motiv för att ersätta vattenkraft och kärnkraft med vindkraft. 4.5 Miljökonsekvenser Bildmontage : Samtliga bildmontage är utförda med för kort brännvidd och därför missvisande. Ögats upplevelse av horisonten kräver 100 mm brännvidd på mm film för att bli korrekt. Kamerapunkt O finns t.ex. på östra udden av Skönnarbosjön med 13 verk inom vyn, Figurerna 4-5. Detta betyder att vidvinkel om 95 har använts dvs. panoramavinkel. Metoden får betraktas som vilseledande eftersom ögat inte upplever horisonten i panorama. Landskapsanalys: Verken sticker upp 160 m över storskogen och även över de största landskapselementen. Enda sättet att inte påverkas av verkens enorma storlek är att titta bort. Oberoenden av vilka finurliga bildmontage som gjorts, går det inte att bestrida att landskapet totalindustrialiseras med verk med en höjd av 360 m. ö. h. eller 272 m över Vätterns ytnivå. 42 Elens ursprung och miljöpåverkan. Utredning. Vattenfall

12 Figur 3 Fossilt CO2 vid elenergiproduktion vid Vattenfall

13 Figur 4 Plankarta av de verk som ingår i bildmontage O. Figur 5 Bildmontage med vidvinkel ca 95 i panorama 13

14 Verken kommer, i siktigt väder, även med hänsyn till jordens rundning, att synas 8 mil. I övrigt finns fler miljökonsekvenser än landskapspåverkan varför avsnittet är irrelevant. 4.5 Kulturmiljö Skönnarboleden: Tekniskt sett påverkas Skönnarboleden mest i och med att bullernivån från verken i mod med full effekt vida kommer att överstiga kommunens krav om 35 db(a). Enda sättet att bemästra bullernivån vid Skönnarboleden är att nedställa verken i dess närhet maximalt. Alkalisk lakvatten: Tekniskt sett tas inte hänsyn till ett regionalt naturintresseområde mellan Axsjön, Kvasjön och Stackemossen. I område finns även en mängd gölar och småsjöar som är källflöden och därför känsliga för utdikning och för starkt alkalisk lakvatten (ph = 13,5) från betongfundamenten. I samrådsunderlaget saknas känslighetsanalys för dessa aspekter. Lovlig bullernivå: Buller- och skuggberäkning saknas för aktuell placering av verk varför samrådet rimligen bör tas om. Beträffande bullerkrav så har vindkraftsprospektören Eolus Vind AB till Markoch Miljödomstolen, MMD, Växjö Tingsrätt, uppgivit en beräkningsosäkerhet om 1,0 db(a) för WindPro i ett rättsfall i Hörby, Sölvesborgs kommun. Osäkerheten i bullerberäkningen gör att tillåtlighetsgränsen sänks. I mål nr M , 8/9-11 krävde sökanden tillstånd för miljöfarlig verksamhet med vindkraftverk vid bullernivå 39,8 db(a) oaktat en osäkerhet i beräkningen om 1,0 db(a). Tillståndet upphävdes genom MMD:s dom eftersom av sökanden uppgiven osäkerhet i bullerberäkningen inte hade beaktats jämfört med kravet 40,0 db(a). Mark- och miljööverdomstolen, MMÖD, har visserligen överprövat ovanstående dom och ändrat utgången. Det gjordes i dom meddelad i mål nr M Den ändrade utgången berodde dock helt på att verksamhetsutövaren vid handläggningen i MMÖD gav in en kompletterande utredning som visade att begränsningsvärdet innehölls även med beaktande av beräkningsosäkerheten. Osäkerheten har inte beaktats vid nu aktuellt prospekt. Lovligt begränsningsvärde blir 39,0 db(a) i stället för 40,0 db(a). För att uppfylla 40,0 db(a) så skall numera osäkerheten räknas grannen tillgodo dvs. enligt ovanstående dom och nedanstående referens erhålls 1,0 db(a) i osäkerhet för SNV6241 samt i skog 4,0 d(b)a i osäkerhet för Nord2000. Beräkningsmässigt skall då, normalt sett, lovligheten sättas till 39,0 db(a) resp. 36,0 db(a) för bostäder eller till 34,0 db(a) resp. 31,0 db(a) för bostäder i Tyst område, bostäder med läeffekt eller fritidsbostäder i planlagt område. Nord 2000: Om beräkningsmodell Nord 2000 skall nyttjas i stället för rekommenderad modell SNV 6241 så bör beaktas att osäkerhetsmarginalen för Nord 2000 är 4,0 db(a) 44. Naturvårdsverkets modell SNV 6241 beaktar värsta fall dvs. vind mot alla bostäder (dock givetvis inte samtidigt). Indata för Nord 2000 bör uppges t.ex. vindriktning, luftfuktighet, inversion i temperatur, temperatur, etc., då Nord 2000 är känslig för dessa parametrar. Om Nord 2000 används bör känslighetsanalys upprättas. Risk för iskast över större väg: Säkerhetsavstånd till väg regleras av risken för iskast som är 1,5*( ) = 355 m Elis Johansson. Ljudimmissionsberäkning och utredning av lågfrekvent ljud från vindpark vid Palsbo i Jönköpings kn. ÅF-INFRASTRUKTUR AB / f.d. INGEMANSSON. RAPP Göteborg , sid. 5, rad Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning. Boverket, Elforsk rapport 04:13, maj

15 Bullernivå och bildmontage för vindkraftstation Hultema, Motala kommun, samt analys av samrådsunderlag Överhöljda betongfundament: Det får anses som oacceptabelt inför framtiden att betongfundament lämnas kvar i naturen, Figur 6. Inom en förhållandevis kort period, ca 50 år, kommer nämligen korroderande armering av spräcka betongen och sticka upp ur marken till skada för djur och natur Figur 6 Överhöljt fundament, Hishult, Laholms kn. Finansiering av pilotförsök med återställande av natur efter vindkraftepoken: Energimyndigheten. Foto: Jenny Waldeman. 4.6 Samlad bedömning Titel utan text i samrådsunderlaget. Utan en samlad bedömning torde relevans saknas för prospektet. 4.7 Mål och miljönytta Nationella miljömål: Det förefaller som om texten avser annat land än Sverige med elproduktion baserad på olja, gas eller kol, vilket är irrelevant här. Följande vetenskapliga klarlägganden krävs: Begränsad klimatpåverkan: Prospektet minskar inte utsläpp av CO2 utan dessa ökas med ca ton, Figur 3. Frisk luft: Även om ingen förbränning sker så måste epoxiturbiner brännas efter ca 20 år. Vidare ger bränning av cement till betongfundamenten stora utsläpp till atmosfären. Bara naturlig försurning: Elproduktion i Sverige ger mindre utsläpp till atmosfären än vindel gör. Vindel har därför en större försurande effekt än vad nuvarande elproduktion i Sverige har. Skyddande ozonskikt: Effekter på ozonskiktet av epoxibränning från turbinerna är ett obeforskat område. Ingen övergödning: Elproduktion i Sverige ger mindre utsläpp till atmosfären av kväve än vindel gör. Levande sjöar och vattendrag: Byggande av ca ton betong i ytterst känsliga källflöden, småsjön och gölar kan påverka dessa p.g.a. högalkaliskt lakvatten och nödvändig utdikning intill vägar. 15

16 7. Hav i balans med levande kust och skärgård: Verken kommer att synas 272 m över Vätterns nivå, ca 2 mil från prospektet. 8. Myllrande våtmarker: Hänsyn har inte tagits till det regionalt sett prioriterade naturområdet vid Axsjön, Kvasjön och Stackamossen m.h.t. vägbyggnad, utdikning och högalkaliskt lakvatten. 9. Storslagen fjällmiljö: Ingen fjällmiljö ingår i prospektet men kan finnas i ett relevant alternativområde. 10. Ett rikt växt- och djurliv: Hänsyn har inte tagits till det regionalt sett prioriterade naturområdet vid Axsjön, Kvasjön och Stackamossen m.h.t. vägbyggnad, utdikning och högalkaliskt lakvatten. 11. Giftfri miljö: Förbränning av ca ton epoxiturbiner kan ge giftutsläpp till atmosfären 46. Det är inte heller klarlagt hur ca 57 m långa och ca 4 m breda epoxiblad skall kunna sönderdelas för att kunna transportas och förbrännas vid hög temperatur. Om sedvanlig kantslipning används uppstår troligen sekundärt stora mängder av giftiga partiklar och glasfiber, vilka inte kan hanteras m.h.t. de stora materialmängder som det är fråga om. Transport bör nog ske till en central destruktion av bladen. 12. Säker strålmiljö: Neodym i generatorerna ger radioaktiva utsläpp då metallen utvinns i Kina. 13. Grundvatten av god kvalitet: Grundvattnet kan påverkas av högalkaliskt lakvatten från betong. 14. Levande skogar: I Oberga, Gripenberg, Tranås kommun, föreslår prospektören inför markägaren och grannar till två (2) verk, akut aktiva skogsvårdsåtgärder i form av kalavverkning av skog i syfte att fördubbla livslängden m.h.t. turbulens, från ca 10 år till ca 20 år 47. Hänsyn har inte tagits till det regionalt sett prioriterade naturområdet vid Axsjön, Kvasjön och Stackamossen m.h.t. vägbyggnad, utdikning och högalkaliskt lakvatten. 15. Ett rikt odlingslandskap: Inget odlingslandskap finns inom prospektet men påverkas väl nära omkring detta. 16. God bebyggd miljö: Bostäder får, efter nedställning av verk, inte mer än 39 db(a), men kan ändå störas. 4.8 Samråd Samråd: Till följd av en rad irrelevanta och vilseledande uppgifter i samrådsunderlaget bör detta helt tas om efter uppdatering, eftersom skriftlig dokumentation i vissa avsnitt saknades. 4.9 Fortsatt arbete Tidplan: Tidplanen är spräckt då Miljökonsekvensbeskrivning, MKB, och tillståndsansökan saknas. 5. Återställande av naturen I samrådsunderlaget saknas helt följande moment i återställande av naturen: 1. Betongfundament inklusive armeringsstål, Figur Betongtorn 3. Dränering 4. Kabeldragningar 5. Luftledningar 6. Maskinhus 7. Plastturbiner 8. Ståltorn 9. Uppställningsplatser 10. Vägar 46 Henning Theorell. Personlig information. Lidingö Henric Carlsson. Föredrag i Dunker församlingshem. Eolus Vind AB. Flen

17 5.1 Betongfundament inklusive armeringsstål Fundamenten till vindkraftverk kan i Sverige lämnas kvar i naturen efter ett ovan visat pilotförsök, Figur 6. Återställandet av vindkraftfundamentet i pilotprojektet har dock inte utförts på ett resurssnålt, beständigt sätt utan får betecknas som slöseri med ändliga resurser. Metoden med överhöljning går även stick i stäv med resurssnålt byggande. Återställandet får inte heller betecknas som beständigt. I sig är betong beständig, t.ex. vägbetong i Via Appia, ålder 2100 år. Betong är dock inte beständig i armerad form. Inom relativt kort tid, ca 50 år, kommer korrosion av armeringsstål att självspräcka betongen med förorening och nedskräpning av naturen som följd. Erosion av överhöljt material, jord och grus, kan inom ca 50 år, leda till att betongbitar och utstickande armeringsstål påverkar omgivningsmiljön. Eftersom återvinning inte har skett av armering, betong och grus på ett resurssnålt sätt innebär detta en ca 3 månader lång intjäningstid energimässigt före det att balans uppnås mellan, dels energi för att tillverka den armerade betongen, dels utkomst av energi från vindkraftverket. För att tillverka betong till fundamentet krävs ett utsläpp till atmosfären av ca ton koldioxid per 3,2-MW-verk om ton i samband med bränning av cement, etc.. Till denna tid kommer energiåtgång för stål ingjutet i fundamentet då även detta stål kvarlämnas. Ifrågavarande fundamentöverhöljning kan bli ett prejudikat för tusentals fundament. Det är därför viktigt att metoden överhöljning ifrågasätt på ett sakligt sätt. Kommande generationer bör rimligen inte få ta ansvaret för tusentals överhöljda fundament i naturen. Fundamenten bör i stället tas till vara på ett resurssnålt sätt. Kunskap finns om hur resurssäker återvinning sker av armerad betong men denna utnyttjas inte med föreliggande metod med överhöljning. 5.2 Betongtorn Högre VKV består till stor del av betongtorn i sin undre del. Nedre delen av detta verk har diametern 11,3 m varför det sannolikt innehåller betong. Frånsett att dessa typer av verk ger att mer massivt intryck än ståltorn, finns problem med att återvinna betong. Denna bör därför lämnas in för deponi. I vindkraftsplanen bör anvisningar för krankostnad och återställande av betongtorn införas, även från ekonomsikt perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas i planen. Bankgaranti bör krävas för finansieringen. 5.3 Dränering För vägbyggnad inom VKV-områden krävs omfattande dränering bland annat intill sjöar och kärr. I vindkraftsplanen bör anvisningar för återställande av dränering införas, även från ekonomsikt perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas i planen. Bankgaranti bör krävas för finansieringen. 5.4 Kabeldragningar I det fall kabeldragningar väljes, från och inom VKV-områden, bör i vindkraftsplanen anvisningar för återställande av dessa införas, även från ekonomsikt perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas i planen. Bankgaranti bör krävas för finansieringen. 5.5 Luftledningar I det fall luftledningar väljes från VKV bör i vindkraftsplanen anvisningar ges för återställande av dessa införas, även från ekonomsikt perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas i planen. Bankgaranti bör krävas för finansieringen. 5.6 Maskinhus Maskinhuset med 100-tals ton i tyngd, innehåller flera komponenter, vilka är viktiga för kretsloppet. Bland annat måste växellådeolja hanteras samt den sällsynta jordartsmetallen neodym till magneterna återvinnas, med flera komponenter i maskinhuset. För att lyfta ned maskinhuset krävs en stor mobilkran med 100-tals tusen kr i kostnad som följd. Det bör i vindkraftsplanen införas anvisningar för kranskostnad och återställande av maskinhuset, även från ekonomsikt perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas. Bankga- 17

18 ranti bör krävas för finansieringen, även av nedtagning av verket. En ny norsk fällningsmetod bör inte godtas för rivning av VKV. Den nya norska metoden kostade en tredjedel jämfört med krandemontering. Att riva ett 80 m högt och 450 ton tungt 9 år gammal omodernt vindkraftverk beräknades till 10 Mkr. Fällningsmetoden gjorde att kostnaden eventuellt skulle kunna bli noll efter sortering och försäljning av skrotet 48. Nackdelar är att olja kan rinna ut i naturen och (som i Norge) oljebrand uppstå med fällningsmetoden. 5.7 Plastturbiner Plastturbiner till VKV, ca ton epoxiplast till 26 verk området i planen, kan inte återvinnas utan får brännas upp. I plastturbinerna finns emellertid tonvis av glasfiber, vilken inte kan bränner upp och inte heller återvinnas. I vindkraftsplanen bör anvisningar för krankostnad och återställande av plastturbiner och glasfiber först utredas och sedan införas, även från ekonomsikt perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas i planen. Bankgaranti bör krävas för finansieringen. 5.8 Ståltorn Ståltorn kan, om de inte har korroderat för mycket, smältas ned och återvinnas som stål. I vindkraftsplanen bör anvisningar för krankostnad och återställande av ståltorn införas, även från ekonomsikt perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas i planen. Bankgaranti bör krävas för finansieringen. 5.9 Uppställningsplatser och vägar Det krävs ca 26 ha uppställningsplatser för bara för möjliga 26 verk inom planen. Uppställningsplatser skall uppta stort axeltryck och punktlaster från mobilkran varför ca 0,5 m bärlagergrus krävs. Naturlig återväxt av uppställningsplatserna är därför osannolik efter VKV-epokens slut. I vindkraftsplanen bör anvisningar för återställande av uppställningsplatser införas, även från ekonomsikt perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas i planen. Bankgaranti bör krävas för finansieringen. Det krävs i planen ca 20 km ny väg med bredd om 6 m för 26 verk vilket motsvarar standardkravet om ca 1 km/verk 4,5 m bred ny väg. Svackor och kurvor kan inte finnas på vägarna. Vägarna skall ta stort axeltryck och punktlaster från mobilkran varför ca 0,5 m bärlagergrus krävs. Naturlig återväxt av de nya vägarna är därför osannolik efter VKV-epokens slut. I vindkraftsplanen bör anvisningar för återställande av vägar införas, även från ekonomsikt perspektiv, vilka anvisningar nu helt saknas i planen. Bankgaranti krävs för finansiering. 6. Slutsatser Följande slutsatser kan dras efter beräkningar av bullernivå vid bostäder intill prospektet samt analys av samrådsunderlaget: 1. En rad missförstånd genomsyrar prospektet såsom beträffande klimatnytta och minskad fossilförbränning med vindel i Sverige jämfört med nuv. elproduktion här. 2. Planförfattaren har nog hämtat underlaget från ett land med produktion av kolel. 3. Vår elproduktion här ger hälften så stora utsläpp av koldioxid jämfört med vindel. 4. Utsläpp av koldioxid ökar med drygt ton om prospektet genomförs. 5. Vindel är därför, i kontrast till vad som sägs i prospektet, dubbelt så försurande. 6. Livscykeltiden är ca 6 år jämfört med i prospektet uppgivna 8 månader. 7. Alternativa områden, nollalternativet samt bildmontagen är gravt vilseledande. 8. I samrådsunderlaget saknas en samlad bedömning av prospektet dvs. relevans. 9. De nationella miljömålen uppfylls inte varför samrådsunderlaget är vilseledande. 10. Återställande av naturen saknas helt i prospektet samt miljöbeskrivning, MKB. 11. Nödvändig bullernedställning av verken minskar energifångsten med ca 12,5%. 12. Prospektet blir sannolikt oekonomisk dvs. samhällsonyttigt om så mycket som ca 12,5% av energifångsten går till spillo till följd av nedställning av verken. 48 Birger Aarmo. Sturla Nordbøe. Bjørn Erik Øvrelid. Her felles en vindmølle til 25. mill. ScanWind. Namdalsavisa. 21/

19 Bilagor (totalt 22 sid.) Bilaga 1 Bullerberäkning för verk vid full effekt mod 0 (5 sid.) Bilaga 2 Inbördes avstånd mellan verk (1 sid.) Bilaga 3 Bullerberäkning för verk vid nedställd effekt (5 sid.) Bilaga 4 Bildmontage från Annsjöns östra strand riktning västsydväst(2 sid.) Bilaga 5 Bildmontage från norra udden vid Skönnarbosjön riktning sydsydväst (2 sid.) Bilaga 6 Bildmontage från norra udden vid Skönnarbosjön riktning sydväst (2 sid.) Bilaga 7 Bildmontage från norra udden vid Skönnarbosjön riktning västsydväst (2 sid.) Bilaga 8 Bildmontage från Tjällmo riktning norr(3 sid.) 19