Handlingsprogram. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Mandatperioden Kommunfullmäktige

Transkript

1 Handlingsprogram Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Mandatperioden Kommunfullmäktige MANDATPERIODEN

2 Kalmar Brandkår Box Kalmar Tel: Fax: E-post: Hemsida:

3 FÖRORD Detta handlingsprogram beskriver hur Kalmar kommun uppfyller sitt ansvar och sina mål enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Handlingsprogrammet består dels av säkerhets- och prestationsmål för den förebyggande verksamheten och dels säkerhets- och prestationsmål för den operativa verksamheten. Verket är fjärde generationen av handlingsprogram sedan ny lagstiftning infördes 1 januari Programmet tas fram för varje ny mandatperiod och gäller således under 4 år. I dokumentet beskrivs hur kommunen har organiserat sin förebyggande verksamhet samt sin operativa verksamhet utifrån dels nationella och dels lokala mål. I denna generations program för åren har detaljerade beskrivningar av verksamheten utelämnats till förmån för mer övergripande och långsiktiga mål. Här beskrivs hur kommunen i ökad utsträckning skall arbeta med att förebygga vanligt förekommande olyckor såsom bostadsbränder och fallolyckor. Under mandatperioden kommer kommunen sannolikt att åläggas att göra en försvarsplanering som avser den lokala nivån. En fördjupat arbete kommer under 2015 att påbörjas när det gäller brandskydd i bostäder. Detta skall göras genom hembesök i bostäder och riktad brandskyddsinformation samt även s.k. individanpassat brandskydd, i huvudsak för äldres säkerhet. Programmen beskriver hur den operativa verksamheten i kommunen bör förändras och utvecklas under de närmaste 4-5 åren. Under mandatperioden kommer en ny brandstation eventuellt med en bemannad räddningscentral att byggas. En mindre tillbyggnad kommer att genomföras på brandstationen i Rockneby. Under mandatperioden skall arbetet med rekrytering av brandpersonal till räddningsstyrkorna i beredskap ( deltidsanställda ) intensifieras med målet att ha fulltaliga styrkor och om möjligt även reservpersonal. Handlingsprogrammen har remissats med berörda kommuner, statliga verksamheter samt andra som kan beröras eller ha intresse av innehållet. Med dessa program bifogas också den riskinventering som är gjord i kommunens risk och sårbarhetsanalys (RSA). Kalmar i september 2015 Kommunstyrelsen Vid frågor gällande handlingsprogrammet kontakta räddningschef Gert Friberg Telefon: E-post: gert.friberg@kalmar.se Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1

4 Innehållsförteckning 1 INLEDNING Bakgrund Syfte Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Avgränsningar och ansvar Den enskildes ansvar Kommunens ansvar Förkortningar Definitioner KALMAR KOMMUN Allmänt om Kalmar kommun Samhällsviktiga verksamheter och skyddsvärden Riskbild Industriverksamheter Farliga verksamheter Transporter Bebyggelse Naturliga risker STATISTIK Nationell olycksstatistik Omvärldsanalys Transportolyckor Brand i byggnad Brand ej i byggnad Utsläpp farligt ämne Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

5 4 MÅL Nationella mål Kommunala mål Övergripande mål Inriktningsmål FÖREBYGGANDE ARBETE Kommunens uppdrag Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P) Bränder Trafikolyckor Utsläpp av farligt ämne Fallolyckor Drunkningsolyckor RÄDDNINGSTJÄNST (OPERATIVT ARBETE) Kommunens uppdrag Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P) Bränder Trafikolyckor Utsläpp av farligt ämne Drunkningsolyckor Förmåga Organisation Räddningsledare Samband Kompetens Samverkan Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3

6 6.5 Höjd beredskap ALARMERING OCH KOMMUNIKATION Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Alarmering Hantering av automatiska brand- och sprinklerlarm UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Olycksutredningar Egenkontroll Underställda dokument till handlingsprogram för skydd mot olyckor LITTERATURFÖRTECKNING BILAGA A SKYLDIGHETER ENLIGT LSO... I 2 kap. Enskildas skyldigheter... I 3 kap. Kommunens skyldigheter... II 8 kap. Räddningstjänst under höjd beredskap... III BILAGA B HAMNGRÄNSER... V BILAGA C RÄDDNINGSINSATSER I REFERENSKOMMUNER... VIII BILAGA D RÄDDNINGSTJÄNSTORGANISATION... IX BILAGA E UTBILDNING... XI BILAGA F ORGANISATION UNDER HÖJD BEREDSKAP... XIII BILAGA G RISKINVENTERING OCH RISKANALYS... XIV 4 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

7 1 INLEDNING Ingen i Sverige ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand det är en av visionerna som Kalmar Brandkår, tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och övriga kommuner, ska arbeta mot för att öka den enskildes säkerhet i samhället. 1.1 Bakgrund Grundsynen när det gäller att hantera olycksrisker är att olyckor kan förebyggas. Målet är att genom förebyggande arbete minska sannolikheten för att olyckor inträffar samt att minska konsekvenserna av de olyckor som trots det sker, genom inbyggda skyddsåtgärder. Att helt förhindra olyckor är dock alltför kostsamt för att vara samhällsekonomiskt försvarbart och det skulle dessutom påverka människors frihet i stor omfattning. Därutöver kommer det alltid att inträffa oförutsedda händelser. Olyckor som inträffar blir i många avseenden mer komplexa ju mer samhället utvecklas, vilket ökar kraven på en effektiv räddningstjänst. För att utnyttja de resurser som finns på bästa sätt ska den operativa och den förebyggande verksamheten inom Kalmar kommun samverka. Även samverkan över kommungränser och med andra samverkande organ ska vara en naturlig del av kommunens verksamhet. Enligt 3 kap. 3 och 3 kap. 8 i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) samt 3 kap. 3 i tillhörande Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor (FSO) ska en kommun ha ett handlingsprogram för den förebyggande verksamheten och räddningstjänsten. I programmet ska målet för kommunens verksamhet anges och även de risker som finns i kommunen samt de olyckor som kan leda till räddningsinsats ska presenteras. I handlingsprogrammet ska det även anges hur den förebyggande verksamheten är organiserad och hur den planeras. I Kalmar kommun är det Kalmar Brandkår som har i uppdrag att bedriva räddningstjänst samt förebyggande verksamhet enligt LSO, men det är kommunstyrelsen som har ansvaret för Brandkårens verksamhet. Kommunstyrelsen har ett lokalt tillsynsansvar samt ger löpande direktiv och anvisningar för verksamheten. 1.2 Syfte Syftet med handlingsprogrammet är att beskriva kommunens mål och organisation för att förebygga bränder och olyckor som kan innebära räddningstjänst. Programmet beskriver även hur arbetet ordnas och planeras samt hur organisationen ser ut, för att efter avslutad räddningsinsats kunna undersöka olyckan i syfte att klargöra orsak, olycksförlopp samt hur insatsens genomfördes. Dokumentet innehåller hur information till allmänheten ges, hur samverkan mellan den förebyggande och operativa verksamheten sker samt organisationen runt rengöring (sotning) av fasta förbränningsanordningar och brandskyddskontroll. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige vid varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter och kommuner som kan ha ett väsentligt intresse i saken. 1.3 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) LSO, trädde i kraft den 1 januari 2004 och ersatte då Räddningstjänstlag (1986:1102). Lagen syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor, med hänsyn till de lokala förhållandena. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 1

8 Målen med lagen är att: skydda människors liv och hälsa, egendom och miljö mot olyckor, skapa bättre förmåga i samhället att förebygga och hantera situationer som kan leda till räddningsinsatser, förbättra möjligheterna att minska antalet olyckor. 1.4 Avgränsningar och ansvar Detta handlingsprogram avgränsar sig till ansvarsområdet enligt LSO och olyckor som kan innebära räddningsinsats. Förebyggande åtgärder mot andra typer av olyckor anges i Riktlinjer för säkerhetsarbete i Kalmar kommun (Carlsson, 2015). Detta arbete hänför sig till kommunens ansvar enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Den enskildes ansvar Den enskilde har enligt LSO ett stort och tydligt ansvar för sitt skydd och sin säkerhet. Den enskilde åläggs dels att för egen del hålla ett skäligt skydd mot brand och annan olyckshändelse, samt att alltid larma i händelse av brand eller annan olycka. Skyldigheterna anges i 2 kap. LSO, se Bilaga A. Med den enskilde menas här varje medborgare eller juridisk person som äger eller bedriver någon form av verksamhet i kommunen Kommunens ansvar Kommunstyrelsen har ett yttersta ansvar för att säkerhetsarbetet samordnas inom kommunen och över kommunens geografiska yta. De ansvarar också för att arbetet bedrivs mot gemensamma mål och att antagna övergripande mål följs. Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att det bidrar till att medborgarna i kommunen får ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Kommunens skyldigheter anges i 3 kap. LSO, se Bilaga A. Räddningschefen i kommunen ansvarar enligt lag för räddningstjänsten. 1.5 Förkortningar Nedan beskrivs de förkortningar som används i detta handlingsprogram. AL Arbetsledare Deltid. BmD BmH FSO IVPA LBE LSO MSB Rakel RCB Brandman Deltid. Brandman Heltid. Förordning (2003:789) om Skydd mot Olyckor. I Väntan På Ambulans, första hjälpen vid akutsjukvårdsfall som utförs av räddningstjänsten. Lag (2010:1011) om Brandfarliga och Explosiva varor. Lag (2003:778) om Skydd mot Olyckor. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Radiokommunikation för effektiv ledning. RäddningsChef i Beredskap, räddningschefens operative ställföreträdare. RC Kalmar RäddningsCentral Kalmar 2 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

9 RUB SLD SLH SMO VMA YB RäddningstjänstUtbildning för Brandingenjörer. StyrkeLedare Deltid. StyrkeLedare Heltid. Skydd Mot Olyckor, tvåårig eftergymnasial utbildning som ersätter utbildningen brandman heltid. Viktigt Meddelande till Allmänheten. Yttre Befäl 1.6 Definitioner Nedan beskrivs definitioner på begrepp som används i detta handlingsprogram. Anspänningstid Angreppstid Farlig verksamhet Insatstid Körtid Sevesoanläggning Tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan utgå. Tiden från det att fordonen placerats vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas. Verksamheter som omfattas av 2 kap. 4 LSO eftersom de innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön. Tiden från alarmering av insatsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, d.v.s. summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från brandstation till skadeplats. Verksamheter där farliga ämnen vid ett och samma tillfälle överstiger de mängder som anges i Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och Förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (även kallad Sevesolagstiftningen). Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3

10 2 KALMAR KOMMUN I följande kapitel ges en kortfattad beskrivning av Kalmar kommun, dess skyddsvärda objekt samt den riskbild som bedöms finnas inom kommunen. Även kommunens övergripande inriktningsmål för mandatperioden beskrivs. Se även riskinventering, bilaga G. 2.1 Allmänt om Kalmar kommun Kalmar kommun har en area på 957 km 2 och en befolkningstäthet på 67 invånare/km 2 (SCB, 2014a & SCB, 2014b). I december 2014 hade kommunen invånare, men har som mål att inom snar framtid uppnå invånare (SCB, 2014a & Kalmar kommun, 2014a). I Kalmar tätort bor cirka 58 procent av kommunens invånare och 9,5 procent bor i glesbygd utanför tätorterna. Övriga är fördelade på 14 mindre tätorter. Figur 1 visar en översiktskarta över Kalmar kommun. Figur 1. Översiktskarta över Kalmar kommun samt Kalmar län (Nationalencyklopedin, 2014). Kalmar är en expanderande stad och kommunens redan rika näringsliv växer. I maj 2014 fanns verksamma företag och arbetsplatser i kommunen (Kalmar kommun, 2014b). Flertalet företag är små och medelstora, vilket gör kommunen motståndskraftig mot konjunkturförändringar. I kommunen finns också större bolag med huvudkontor i Kalmar såsom Electra Sweden AB, KLS Ugglarps, Norden Machinery och Trelleborg Automotive Kalmar AB. Det finns även industrier samt ett flertal sågverk och träförädlingsindustrier. Europaväg 22 sträcker sig från södra till norra delen av Kalmar kommun och utgör en viktigt transportled liksom riksväg 25 och 137. Utöver transporter på väg förekommer även godstrafik på järnväg till och från industrier i tätorten och Kalmar hamn. Förutom godstransporter är persontrafiken väl utvecklad på järnvägen och trafikeras av både Öresundståg och Kust-till-kust-tåg. Kalmar Öland 4 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

11 Airport, med både gods- och persontransport, hade starter under år 2013, vilket innefattar passagerare (Kalmar Öland Airport, 2014). Flygplatsen har en egen räddningsstyrka. Under perioden januari till augusti 2012 hade Kalmar kommun övernattningar (Andersson, 2012). Denna statistik baseras på antalet övernattningar på hotell, vandrarhem, stugbyar och campingar och inkluderar varken båt- och husbilsgäster eller besökare som privat har ordnat logi hos exempelvis bekanta. De exkluderade anses vara den största gruppen besökare i kommunen. Kalmar Gästhamn är en populär besöksplats för seglare och besöks varje år av turister (Destination Kalmar AB, 2014). De fasta turistattraktioner som lockar flest besökare per år är Äventyrsbadet, Kalmar Travet, Länsmuseet samt Kalmar Slott. I takt med att stora evenemang ökar blir dagsbesökarna fler. Stadsfesten har cirka besökare under tre dygn och sommarteatern i Krusenstiernska gården lockade under 2010 cirka personer med sina föreställningar. IronMan Kalmar är ett exempel på idrottsevenemang som lockar många nationella och internationella besökare. År 2014 var omkring personer anmälda till tävlingen. 2.2 Samhällsviktiga verksamheter och skyddsvärden Enligt MSB (2009a) är definitionen av en samhällsviktig verksamhet en verksamhet som uppfyller det ena eller båda av följande villkor; 1. Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. 2. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt. Skyddsvärden är sådana objekt eller verksamheter som har ett högt kulturhistoriskt eller samhällsekonomiskt värde och som därmed bör skyddas och bevaras. Samhällsviktiga verksamheter och skyddsvärda objekt kan omfatta företag och byggnader knutna till exempelvis el, dricksvattenförsörjning, renhållning, information och kommunikation, livsmedel, betalningsfunktioner, gods- och persontransporter, drivmedel och bränsle samt skydd, ordning och säkerhet. Vatten och avlopp Infiltrerat vatten från Hagbyån tillsammans med naturligt grundvatten i Nybroåsen nyttjas som råvatten till Kalmars dricksvattenförsörjning (Carlsson, 2011). Därutöver finns några grundvattentäkter med bergbrunnar. Fastställda vattenskyddsområden sträcker sig från sjöarna Hultebräan och Krokstorpasjön i Nybro kommun till Vassmolösa i öster. Runt 90 procent av kommunens invånare är anslutna och totalt levereras ca 6 miljoner m 3 dricksvatten per år från de kommunala vattenverken, vilket motsvarar 190 liter/s. Leverans av dricksvatten sker också till Torsås kommun. El Inmatningen för elförsörjningen till Kalmar tätort består av tre parallella ledningar som kommer in norrifrån (Carlsson, 2011). Elleverantörer är Kalmar Energi AB (Kalmar tätort) EON, Nybro energi och KREAB. Speciellt sårbara verksamheter vid ett elbortfall är exempelvis äldreomsorgen, vattenförsörjningen, elförsörjningen, tillagningskök. Under år 2015 färdigställer Brandkåren mobila reservkraftverk att användas vid längre avbrott. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 5

12 Fjärrvärme Fjärrvärmecentralen Draken och kraftvärmeverket i Moskogen som ägs och drivs av Kalmar Energi AB, förser årligen kalmarborna med fjärrvärme (Carlsson, 2011). Kulturhistoriska byggnader Inom kommunen finns det ett stort antal kulturhistoriskt intressanta byggnader och kyrkor som representerar oersättliga värden. Så många som 43 kulturminnesmärkta byggnader och 15 kyrkor från 1100-talet och framåt finns i kommunen. Kvarteret Kattrumpan i Kalmar tätort och Kalmar slott är exempel på kulturhistoriska byggnader i kommunen. Övriga verksamheter Exempel på övriga verksamheter inom Kalmar kommun som är att betrakta som samhällsviktiga och skyddsvärda är; Vårdanläggningar och vårdboenden, så som exempelvis Kalmar Länssjukhus, Polismyndigheten i Kalmar län, Media, i form av Barometern, Östra Småland, Kalmar läns tidning och SR P4 Kalmar, Kalmar Läns Trafik (KLT). 2.3 Riskbild År 2014 genomfördes 817 insatser i Kalmar kommun för att hjälpa dess invånare, och i vissa fall även invånare i grannkommunerna. Framtagen olycksstatistik, se Diagram 1, visar att trafikolyckor samt bränder är de mest frekventa olyckorna i kommunen, bortsett från felaktiga automatlarm. Under åren omkom tio personer i kommunen till följd av brand, det innebar att 0,63 personer omkom per år. Samtliga dödsbränder var kopplade till bostaden. Automatlarm ej brand/gas Trafikolycka Annat uppdrag I väntan på ambulans Brand ej i byggnad Brand i byggnad Förmodad brand Utsläpp av farligt ämne Person i kris Annan vattenskada Förmodad räddning Nödställt djur Drunkning/-tillbud Stormskada Nödställd person Falsklarm brand Hjälp till ambulans Hjälp till Polis Översvämning av vattendrag Falsklarm räddning Antal insatser 245 Diagram 1. Antalet insatser i Kalmar kommun under år 2014 (Core). 6 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

13 2.3.1 Industriverksamheter Ett flertal industrier i kommunen har verksamheter som innebär en ökad brandrisk, till exempel metall- och verkstadsindustrier. Andra verksamheter har en stor mängd brännbart material lagrat, såsom däckhandlare, stormarknader för livsmedel och byggvaror, spannmålshantering samt oljedepåer. Några företag lagrar väteperoxid, vätgas, gasol och acetylen. I södra och norra delen av Kalmar ligger två anläggningar för biogasproduktion. En olycka i dessa verksamheter kan medföra stora konsekvenser på egendom och ekonomi, men även ett komplicerat och mycket resurskrävande räddningsarbete. I kommunen finns ett antal sågverk och träförädlingsindustrier som lagrar stora mängder trävaror med sågspån och flis som restprodukter. Sågspån och flis lagras utomhus och en brand i dessa eller i trävarulagret skulle innebära ett långvarigt släckningsarbete och stora ekonomiska förluster för ägaren. Industrierna ligger oftast utanför tätorterna vilket innebär svårigheter för Brandkåren i form av dålig tillgång på vatten och långa insatstider. Träindustrierna ligger dock i närheten av deltidsstyrkor som kan göra en snabb första insats. Kraftvärmeverket i Moskogen som producerar fjärrvärme till Kalmar, Lindsdal och Smedby innebär en ökad brandrisk då det lagras stora mängder skogsflis och bark. Värmeverket är även en samhällsviktig verksamhet då det förser många hushåll med el och värme. På hamnområdet Tjärhovet finns flera företag som hanterar ämnen som kan utgöra risker för omgivningen. Exempelvis hanteras petroleumprodukter, lösningsmedelsavfall och ammoniumnitrat. Se utförligare information om riskerna i kapitel Farliga verksamheter Nedan beskrivs kortfattat de verksamheter som enligt 2 kap. 4 LSO klassas som farliga verksamheter. Att klassas som farlig verksamhet innebär att anläggningens ägare, eller den som utövar verksamheten på anläggningen, är skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa allvarliga skador på människor eller miljö. Inom Kalmar kommun finns sex verksamheter som klassas som farliga Brenntag Nordic AB, Kalmar Lantmän AB, Kalmar Öland Airport, Nynas AB, Statoil samt Stena Recycling AB. Brenntag Nordic AB Brenntag Nordic AB förvarar och distribuerar kemikalier bl.a. lösningsmedel, drivmedel och lösningar för NO x -reducering (kvävereducering). Företaget ligger på Tjärhovet i Kalmar hamn och är en sevesoanläggning. Verksamheten är även klassad som farlig verksamhet. Produkterna kommer till företaget via järnväg, tankbil eller fartyg. Produkter som hanteras är (Kalmar Kommun, 2014c); ammoniaklösning miljöfarlig och frätande, alkylatbensin giftig, miljöfarlig och mycket brandfarlig, balsamterpentin hälsoskadlig och miljöfarlig, kalilut frätande, kylarglykol (koncentrerad) hälsoskadlig, organiska lösningsmedel mycket brandfarliga, alkoholer hälsoskadliga och mycket brandfarliga. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 7

14 Kalmar Lantmän AB Kalmar Lantmän är placerade på Tjärhovet i Kalmar hamn. Företaget tillverkar foder som de distribuerar vidare. Lantmännen är klassad som sevesoanläggning och som farlig verksamhet. Produkter som hanteras är; ammoniumnitrat mycket brandfarlig och oxiderande. Kalmar Öland Airport Kalmar Öland Airport är lokaliserad i utkanten av Kalmar tätort och har drygt starter per år. Alla flygplatser som meddelats drifttillstånd enligt 6 kap. 8 i Luftfartslag (2010:500) klassas som farlig verksamhet enligt 2 kap. 4 LSO. Nynas AB Nynas AB har en depå ute på Tjärhovet i Kalmar hamn, vilken klassas som farlig verksamhet samt är en sevesoanläggning. De förvarar och distribuerar diverse oljor samt bitumen som är en viktig komponent i asfalt. Produkter som hanteras är; eldningsolja brandfarlig, bitumen brandfarlig. Statoil Statoil, som ligger på Tjärhovet i Kalmar hamn, lagrar och distribuerar petroleumprodukter och kemikalieprodukter. Företaget är klassad som en sevesoanläggning och farlig verksamhet. Produkterna fraktas till och från företaget med fartyg eller tankbil samt via pipelines till/från andra företag i hamnen. Produkter som hanteras är: bensin giftig, miljöfarlig och mycket brandfarlig, etanol giftig, miljöfarlig och mycket brandfarlig, diesel hälsoskadlig och miljöfarlig, brandfarlig, eldningsolja hälsoskadlig och miljöfarlig, brandfarlig. Stena Recycling AB Stena Recycling är ett företag som bedriver återvinningsverksamhet på Tjärhovet i Kalmar hamn. De är klassade som farlig verksamhet. Produkter som hanteras är; brandfarliga vätskor Transporter På de vältrafikerade vägarna, så som Europaväg 22, riksväg 25 och 137, förekommer större delen av trafikolyckorna i kommunen. Dessa vägar är samtliga statliga varför det åligger Trafikverket att förebygga olyckor där. Kommunen bör dock påverka Trafikverket för att få till stånd sådana åtgärder. Nya och gamla Europaväg 22, väg 520 och väg 528 passerar över ytvattentäkten vid Hagbyån och Nybroåsen. Ett utsläpp där skulle kunna slå ut en stor del av kommunens färskvattenförsörjning för lång tid framåt. Den största mängden farligt gods transporteras på Södra vägen mellan E22, trafikplats Kalmar S, och Tjärhovet i Kalmar hamn, där främst oljehamnen utgör den största omsättningen. Uppgifter från bland annat Kalmar hamn visar att det går cirka transporter per år med farligt gods på Södra vägen och cirka ton farligt gods lastas och lossas varje år i Kalmar hamn (Brand och Riskanalys AB, 2010). Tabell 1 visar mängder av farliga ämnen som transporteras på Södra vägen. 8 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

15 Tabell 1. Transport av farligt gods på Södra vägen (Brand och Riskanalys AB, 2010). Ämne Ammoniakvatten 25 % Ammoniumnitrat N34 Bensin, diesel, eldningsolja Bitumen Brandfarlig vätska Flygbränsle Frätande vätska (lut och ammoniaklösning 25 %) Gasol Lösningsmedel Myrsyra n-paraffin Propionsyra Spillolja Total transporterad mängd m 3 /vecka ton/år m 3 /år ton/år ton/år 62 transporter/år ton/år 70 transporter/år transporter/år liter/år ton/år liter/år 600 ton/år Bebyggelse I stadsdelen Kvarnholmen i Kalmar finns en stor andel äldre träbyggnader som dels utgör ett kulturellt värde men även en risk i form av en stor brand- och spridningsrisk. Kalmar centrum präglas av den äldre bebyggelsen som består av hus med två eller tre våningar. Det finns dock ett fåtal fastigheter, där personer vistas mer än tillfälligt, med fler än de åtta våningar som Brandkårens utrustning klarar av. I Kalmar tätort finns ett antal stora handelsanläggningar där flertalet personer vistas samtidigt. För att minska konsekvenserna vid brand har en rad byggnadstekniska åtgärder vidtagits i dessa anläggningar. Expansionen av Kalmar tätort medför att verksamheter och bostäder byggs allt närmre farligt godsleder och stora industrier som tidigare låg avsides. Expansionen ställer därmed stora krav på byggnadstekniska lösningar för att uppnå ett likvärdigt och tillfredställande skydd mot olyckor. Trots förebyggande åtgärder mot olyckor kan förtätningen intill industrier och farligt godsleder leda till stora utmaningar för Brandkåren vid en räddningsinsats Naturliga risker Förutom tidigare nämnda risker, som ofta orsakas av oss människor, finns det en del naturliga risker. Dessa kan exempelvis vara översvämningar, oväder och stormar samt ras och skred. Inom Kalmar kommun bedöms det framförallt vara Ljungbyån och Hagbyån som kan utsättas för översvämningar. Även oväder så som blixtnedslag kan leda till exempelvis bränder i skog och mark. Översvämningar på grund av kraftig nederbörd är relativt vanliga händelser. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 9

16 3 STATISTIK Olyckor är ett omfattande och kostsamt samhällsproblem oavsett om det är personer, miljö eller egendom som skadas. Olyckor leder till ohälsa, inte bara för den drabbade utan även människor runt omkring. Därför är det viktigt att med hjälp av förebyggande åtgärder minimera riskerna för olyckor samt minimera konsekvenserna om en olycka inträffar. 3.1 Nationell olycksstatistik Under år 2014 omkom 535 personer till följd av olyckor där räddningstjänst tillkallats och omkring personer tvingades uppsöka sjukhus under minst ett dygn (MSB, 2015a). Olyckor kostar samhället stora summor varje år. År 2011 kostade olyckorna samhället drygt 65 miljarder kronor i direkta och indirekta kostnader (MSB). De vanligaste olyckorna som orsakade dödsfall i Sverige år 2014 visas i Diagram 2. Av statistiken framgår att fallolyckor är den vanligaste dödsorsaken följt av exponering genom olyckshändelse för andra och icke specificerade faktorer, förgiftningsolyckor och exponering för skadliga ämnen genom olyckshändelse samt transportolyckor (Socialstyrelsen, 2015). Olycksstatistiken för Kalmar län följer samma trend som den nationella statistiken. Diagram 2. Antalet omkomna i Sverige under år 2014 fördelat på olika olyckstyper (Socialstyrelsen, 2015). Kalmar kommuns handlingsprogram för perioden baserades till stor del på nationellstatistik från år 2009, vilket inte skiljer sig markant från den statistik som är grunden till detta uppdaterade handlingsprogram för perioden , se Diagram 3. Som synes har antalet fallolyckor samt förgiftningsolyckor ökat. Antalet olyckor som leder till dödsfall på grund av exponering genom olyckshändelse för andra och icke specificerade faktorer har minskat, medan antalet transportolyckor är relativt oförändrat. 10 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

17 Diagram 3. De fyra vanligaste olyckorna i Sverige som ledde till dödsfall under 2010 och 2014 (Socialstyrelsen, 2015). Både när det gäller fallolyckor och exponering genom olyckshändelse för andra och icke specificerade faktorer är de över 80 år överrepresenterade, se Diagram 4. Diagram 4. Antalet omkomna i Sverige under år 2014 per åldersgrupp och olyckstyp (Socialstyrelsen, 2015). 3.2 Omvärldsanalys Utifrån de händelser som i Kalmar kommun ledde till flest insatser år 2014, se kapitel 2.3, genomförs en jämförelse med fyra referenskommuner. Omvärldsanalysen tar ingen hänsyn till den nationella statistiken över olyckstyper. De fyra referenskommuner som används i analysen är Halmstad, Karlskrona, Kristianstad och Växjö. Referenskommunerna är liknande i storlek och befolkningsmängd. Insatsstatistik visas även för år 2010, vilket var de siffror som föregående handlingsprogram baserades på. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 11

18 3.2.1 Transportolyckor Transportolyckor är en av de olyckstyper som leder till flest dödsfall i riket. I Kalmar kommun blev Brandkåren år 2014 utlarmade på 95 stycken transportolyckor. Det innebär att det skedde i snitt 1,47 transportolyckor per invånare, vilket kan jämföras med riksgenomsnittet på 1,67 transportolyckor per invånare, se Diagram 5. Diagram 5. Antalet insatser mot transportolyckor i de fem referenskommunerna samt riket under år 2010 respektive 2014 (MSB, 2015a) Brand i byggnad Vad gäller antalet bränder i byggnader så har Kalmar kommun år 2014 näst lägst antal bränder i byggnader jämfört med referenskommunerna. Enligt insatsrapportering har det i Kalmar kommun skett 0,85 insatser mot brand i byggnad per invånare under år 2014 (MSB, 2015a). Det kan jämföras med år 2010 då antalet var 0,97 insatser per invånare. Kalmar kommun ligger även lägre än riksgenomsnittet som är 0,99 insatser mot brand i byggnad per invånare. I Diagram 6 visas antalet insatser mot brand i byggnad för samtliga fem referenskommuner för åren 2010 och Även statistik för riket visas i diagrammet. Under de båda studerade åren ligger Kalmar kommun under riksgenomsnittet. 12 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

19 Diagram 6. Antalet insatser mot brand i byggnad i de fem referenskommunerna samt riket under år 2010 respektive 2014 (MSB, 2015a) Brand ej i byggnad Antalet bränder som ej inkluderas under brand i byggnad är bland de fem referenskommunerna lägst i Kalmar kommun, där det under år 2014 förekom 0,80 insatser per invånare. Siffran kan jämföras med riskgenomsnittet på 1,50, se Diagram 7. Antalet insatser i Kalmar kommun har dock ökat jämfört med år 2010 då antalet var 0,73 per invånare. Diagram 7. Antalet insatser mot brand ej i byggnad i de fem referenskommunerna samt riket under år 2010 respektive 2014 (MSB, 2015a). Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 13

20 3.2.4 Utsläpp farligt ämne Sedan upprättandet av föregående handlingsprogram tyder statistiken på att antalet utsläpp av farliga ämnen har ökat i Kalmar kommun, se Diagram 8. Antalet insatser under 2014 ligger nästhögst bland referenskommunerna på i snitt 0,48 insatser per 1000 invånare. Antalet insatser är även högre än riksgenomsnittet på 0,28 insatser per invånare. Diagram 8. Antalet insatser mot utsläpp av farligt ämne i de fem referenskommunerna samt riket under år 2010 respektive 2014 (MSB, 2015a). 14 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

21 4 MÅL I följande kapitel beskrivs övergripande nationella och kommunala mål samt de inriktningsmål som Kalmar kommun har under mandatperioden Nationella mål I LSO finns två paragrafer som kan tolkas som nationella mål. 1 kap. 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 4.2 Kommunala mål Inför varje mandatperiod sätter Kalmar kommun upp övergripande mål samt inriktningsmål för Kalmar Brandkår. Samtliga mål ska uppfyllas inom mandatperioden Övergripande mål Kommunstyrelsen beslutade inför mandatperioden om ett antal övergripande mål för Kalmar Brandkår. Målen ska uppnås under mandatperioden Uppförandet av en ny brandstation Sedan 2007 har utredning och planering pågått för uppförandet av ny huvudbrandstation i centrala Kalmar. Planering, byggnation samt inflyttning i den nya brandstationen ska ske under mandatperioden. Figur 2 visar en skiss över den nya brandstationen på Celsiusgatan. Figur 2. Ny brandstation på Celsiusgatan i Kalmar. Förebyggande arbete Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 15

22 Räddningscentral Kalmar (RC Kalmar) I samhällsbyggnadsnämndens förstudie antagen år 2008 beskrivs stundtals problem med att Brandkåren är ansluten till SOS Alarm ABs larmcentral i Växjö (Kalmar kommun, 2008). I samband med uppförandet av en ny huvudbrandstation skapas möjligheten att inrätta en egen räddningscentral, kallad Räddningscentral Kalmar (RC Kalmar). Den nya stationen innebär mycket goda förutsättningar för RC Kalmar både tekniskt och lokalmässigt sett. Syftet är att Kalmar kommuns verksamheter, eventuellt tillsammans med SOS Alarm AB och grannkommunerna ska ansluta till RC Kalmar. Det öppnar även för en ökad samverkan i länet inom Brandkårens ansvarsområde. Ett förslag på upplägg samt medverkande organ vid inrättandet av RC Kalmar presenterades i augusti år 2014 och ett beslut i frågan förväntas tas under En fortsatt samverkan mellan den förebyggande och operativa verksamheten En större samordning mellan den förebyggande verksamheten och den operativa räddningstjänstverksamheten ska fortskrida under mandatperioden för att minska risken för olyckor samt för att minska konsekvenserna av olyckor. Det görs bland annat genom att kombitjänster har inrättats som innebär arbete såväl operativt som förebyggande. Att bibehålla en kvalitativ intern och extern utbildning För att fortsätta ha en bra och kvalitativ utbildning ska Kalmar Brandkår arbeta för att utveckla och utvärdera den utbildning som hålls i Brandkårens regi, både intern och extern utbildning. Med början år 2011 har Kalmar Brandkår fått i uppdrag att utbilda i Räddningsinsats, vilket är en grundutbildning för deltidstjänstgörande brandmän Inriktningsmål Kalmar kommun har satt upp ett antal inriktningsmål för Kalmar Brandkår för kommande mandatperiod. 1. Kalmar kommun ska vara en trygg och säker kommun att bo i. Brand- och olycksriskerna ska kontinuerligt minska. Särskilda åtgärder ska vidtas för att minska dödsbränder och bränder i bostäder. Särskilda insatser ska också göras för att minska bränder på äldreboenden samt i oersättlig egendom, då främst genom förebyggande åtgärder. 2. En ökad samproduktion mellan förebyggande och operativ verksamhet. En ökad samverkan mellan den förebyggande och operativa verksamheten ska utredas med målet att stärka skyddet för tredje man. Men det ska även utredas med målet att samverkan med södra Kalmar län ska öka på ett påtagligt sätt. 3. Kommunens arbete med skydd mot olyckor ska bedrivas systematiskt. Detta ska främst ske genom uppföljning och utvärdering, analys, information och rådgivning men även genom regelbundna tillsyner. 4. Stärka skyddet mot farligt godsolyckor. Under mandatperioden ska särskilda förebyggande åtgärder vidtas för att förhindra uppkomsten av farligt godsolyckor, samt minska konsekvenserna av en sådan olycka. Särskilda insatser ska göras för att minska riskerna längs Södra vägen som är rekommenderad farligtgodsled. 16 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

23 5. En fortsatt teknisk utveckling av räddningstjänstens materiel. För att säkerställa att tredje man får tillfredsställande hjälp inom rimlig tid ska Kalmar Brandkår arbeta för en kontinuerlig utveckling och uppdatering av Brandkårens materiel. 6. Ökade insatser mot fallolyckor i hemmet. Riktade insatser ska göras för att minska fallolyckor i hemmet. Det görs i samverkan med andra förvaltningar inom kommunen samt med andra organisationer. 7. Ökade insatser mot brand i bostad. Detta skall ske genom hembesök och riktad information om förebyggande åtgärder mot brand i bostad. Genom projektet individanpassat brandskydd i samverkan med social- och omsorgsförvaltningen vill Brandkåren stärka brandskyddet hos äldre och personer med särskilda behov. Förebyggande arbete Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 17

24 5 FÖREBYGGANDE ARBETE Inom ramen för den kommunala räddningstjänstens ansvarsområde ska risken för olyckor enligt LSO minska. I Kalmar kommun gäller det särskilt olyckor som drabbar; människors liv och hälsa, i synnerhet i bostäder, egendom i allmänhet och oersättlig egendom i synnerhet, miljö, samhällsviktiga funktioner, företag och industriell verksamhet. Brandkåren och dess förebyggande enhet ska även arbeta för att olyckor som inträffar vid hantering och transport av farligt gods minskar då dessa olyckor kan få effekter på alla ovanstående punkter. 5.1 Kommunens uppdrag Nedan följer en kortfattad beskrivning av kommunens uppdrag inom området skydd mot olyckor. Kommunens uppdrag är följande; Genomföra tillsyner. I enlighet med LSO och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) ska kommunen, genom Brandkåren, utföra tillsyner enligt behovsanpassad planering. Kommunen är även tillståndsgivare enligt bland annat LBE. Kommunen ska utföra tillsyner över sotningsentreprenören. IT-stöd för tillsynsplanering och hantering av brandskyddsredogörelser ska finnas. Information och rådgivning. Kommunen ska informera allmänhet och företag om brandskydd. Det görs framförallt i samband med tillsyner och via kommunens hemsida. Information sprids även via uppsökande verksamhet i form av hembesök och närvaro vid offentliga arrangemang. Utbildning. Kommunen ska, genom Brandkåren, erbjuda utbildning i såväl enklare brandskyddskurser som kvalificerade kurser för företag, förvaltningar, skolor och allmänhet. För att förbättra utbildningen ytterligare ska samverkan ske med södra Kalmar län. Systematiskt brandskyddsarbete inom kommunen. Kommunens verksamheter ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete inom kommunen i enlighet med MSBs rekommendationer. Rengöring och brandskyddskontroll. Kalmar kommun ansvarar för att rengöring (sotning) och brandskyddskontroll utförs av de anordningar som enligt 3 kap. 4 LSO ska omfattas av detta. Kommunen har slutit avtal med enskild entreprenör, sotningsbolaget Kalmar Sotning och Ventilation AB, om att utföra sotning och brandskyddskontroll för kommunens räkning. Bolaget ska även se till att rengöring och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler sker inom rimliga och fastställda frister. Kommunen kan tillåta enskilda fastighetsägare att utföra rengöring på egen fastighet under förutsättning att säkerheten uppfylls. Riskidentifiering och riskanalys. Kommunen ska göra en risk och sårbarhetsanalys för kommunen och den ska uppdateras kontinuerligt. Även riskanalyser för särskilda objekt ska genomföras när behov föreligger. Särskild vikt ska läggas vid kommunens farliga verksamheter och sevesoanläggningar. Handlingsprogrammens bedömningar har gjorts bland annat utifrån kommunens risk och sårbarhetsanalys (RSA). Delar av RSA bifogas dessa program. 18 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

25 Analys och uppföljning. Kommunen är skyldig att utreda alla olyckor som föranleder räddningsinsats. Samtliga olyckor som medför räddningsinsats och inte utreds av annan part ska utredas i skälig omfattning. Vid vissa olyckor görs en fördjupad olycksutredning. Fysisk planering. Kommunen ska granska planärenden inom kommunen och vid behov remisser från andra myndigheter och organisationer ur brand- och personsäkerhetssynpunkt. Vid byggråd ska brandtekniskt kunnig personal närvara för att lämna råd och synpunkter. Vid om- och nybyggnation ska en brandskyddsdokumentation skickas till Kalmar Brandkår för kännedom. Organisation. Operativ personal ska arbeta inom det förebyggande området med utbildning, information till allmänhet och den enskilde, besiktningar, tillsyner samt insatsplaner och insatskort. 5.2 Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P) Kalmar kommun har formulerat ett antal säkerhets- och prestationsmål som det förebyggande arbetet ska inriktas mot för att nå upp till de inriktningsmål som är bestämda. Målen är uppställda utan inbördes prioritet och utgår från de risker som i kapitel 2.3 visade sig vara de största i Kalmar kommun. Säkerhets- och prestationsmål har även formulerats för fall- och drunkningsolyckor då dessa två olyckstyper, enligt den nationella statistiken, är vanligt förekommande i landet, se kapitel 3.1. Sammanfattningsvis finns säkerhets- och prestationsmål för följande händelser; brand, trafikolyckor, utsläpp av farligt ämne, fallolyckor, drunkningsolyckor Bränder Varje år omkommer i Sverige omkring 100 personer i bränder, de flesta i bostadsbränder (MSB, 2015a). Trenden visar att antalet omkomna ständigt minskar. År 2013 var första året på 10 år som dödsiffran understeg 100 personer (MSB, 2014b). Bränder ger ofta stora egendomsskador och är mycket kostsamma för samhället. Ungefär var femte brand i Sverige är anlagd. I detta handlingsprogram finns flera åtgärder för att förhindra brand. Förebyggande arbete Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 19

26 S.1 Skador på människors liv och hälsa, egendom och miljö ska minimeras. P.1a P.1b P.1c P.1d Samtliga elever i 2:a, 5:e och 8:e klass i grundskolan ska utbildas i brandskydd och säkerhet, där de får både praktiska och teoretiska kunskaper. Stödet till den enskilde för att öka antalet verksamheter som bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete (SBA) ska stärkas, samt att alla kommunens verksamheter ska bedriva ett SBA vid mandatperiodens slut. Utrymningsmöjligheterna från publika lokaler och kommunens lokaler ska ses över i samband med tillsyn. Samtliga byggnader där personer vistas mer än tillfälligt ska vara försedda med anläggning för upptäckt av brand. S.2 Antalet bränder förorsakade av uppvärmningsanordningar ska minska. P.2a P.2b P.2c Kommunen ska informera allmänheten via hemsidan om hur man på tryggast och bäst sätt eldar i sin kamin eller dylikt. De som genomför rengöring och brandskyddskontroll för kommunens räkning ska ha erforderlig kompetens. Brandskyddskontroll och rengöring av eldstäder och rökkanaler ska genomföras inom fastställda frister. S.3 Antalet anlagda bränder ska minska under mandatperioden. P.3 Information ska gå ut till riktade grupper så som till exempel skolungdomar för att öka förståelsen för anlagda bränder samt de konsekvenser som bränderna medför. S.4 Antalet bränder och brandtillbud i äldreboenden ska minska. P.4a P.4b Information till personal och boende, samt rådgivning vid behov, ska ges i samband med tillsyn, i syfte att minska risken för brand. Kommunens samtliga äldreboenden ska bedriva ett välfungerande systematiskt brandskyddsarbete vid mandatperiodens slut. 20 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

27 S.5 Fungerande brandvarnare eller brandlarm ska finnas i samtliga bostäder. P.5a P.5b För att öka antalet brandvarnare ska information om brandvarnare ges till fastighetsägare i riktade insatser. På kommunens hemsida ska det finnas kontinuerligt uppdaterad information till allmänheten om brandskydd i allmänhet och om brandvarnare i synnerhet Trafikolyckor Det totala antalet trafikolyckor har de senaste åren ökat i Sverige. Trenden var nedåtgående år 2011, för att därefter öka igen (MSB, 2015a). I Kalmar kommun är det främst på Europaväg 22 samt riksväg 25 och 137 som de större olyckorna sker. Utrustning för tung räddning fås genom samverkan med grannkommunerna. S.6 Inga människor ska omkomma på grund av trafikolyckor. P.6a P.6b P.6c P.6d Kommunen ska påverka andra aktörer i trafiksäkerhet så att andelen fordon som framförs i laglig hastighet ökar. Kommunens arbete med implementering av Don t Drink & Drive och projektet Trafik utan Droger ska fortskrida över mandatperioden. Kommunen ska påverka Trafikverket så att förebyggande åtgärder mot trafikolyckor på E22, riksväg 25 och riksväg 137 kommer till stånd. Kommunen ska påverka Trafikverket så att de kontinuerligt bygger bort plankorsningar för att öka säkerheten. S.7 Andelen cykelolyckor ska minska under mandatperioden. P.7 På kommunens hemsida ska det finnas allmänna råd och information om säkerhet i samband med cykling Utsläpp av farligt ämne Allvarliga farligt gods olyckor är i dagsläget inte så vanligt förekommande men då de sker kan de få stora konsekvenser. I takt med att verksamheter i oljehamnen på Tjärhovet växer, kommer även antalet transporter med farligt gods att öka, vilket i sin tur ökar sannolikheten för en allvarlig farligt gods olycka. Förebyggande arbete Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 21

28 S.8 Antalet miljöolyckor och olyckor med farliga ämnen ska minska. P.8a P.8b Tillsyner enligt LSO och LBE ska ske enligt behovsanpassad planering. För att kunna föreslå åtgärder för att minska riskerna för olyckor med farliga ämnen, med hänvisning till andra lagstiftningar än enbart LSO, ska företag där farliga ämnen utöver brandfarlig vara hanteras, identifieras och analyseras i samarbete med andra myndigheter. S.9 Allmänhetens kunskap om farliga verksamheter i kommunen ska öka. P.9 Information om vilka ämnen de sevesoklassade verksamheterna distribuerar samt information till allmänhet om dessa ska finnas på kommunens hemsida Fallolyckor Varje år omkommer cirka 700 personer i fallrelaterade olyckor, de flesta är äldre, och över skadas så allvarligt att de behöver sjukhusvård. Kalmar kommun ska vidta olika åtgärder för att minska antalet fallolyckor. S.10 Äldre ska inte skadas i fallolyckor i hemmet. P.10a Ta fram checklistor för att eliminera fallrisker i hemmet hos äldre med hemtjänst. P.10b Kommunen ska deltaga i MSBs kampanjdag Peppar peppar en dag för seniorers säkerhet. Kurser för seniorer kommer att erbjudas från och med Drunkningsolyckor Varje år omkommer omkring 85 personer i drunkningsolyckor i Sverige (MSB, 2015a). Kalmar kommun har hittills varit förskonade mot flertal dödsfall knutna till drunkning, men då närheten till vattnet är stor anses det av stor vikt att kommunen fortsatt arbetar för att förhindra drunkningstillbud och drunkningsolyckor. S.11 Antalet drunkningar och drunkningstillbud ska minska. P.11a Tillsyn av kommunens badplatser ska ske med dykare varje år. P.11b Tillsyn av offentliga livräddningsmaterielen ska ske kontinuerligt. P.11c Informationsmaterial ska delas ut till alla 2:a, 5:e och 8:e klassare i samband med brandskyddsutbildning. 22 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

29 S.12 Alla skolungdomar ska vid slutet av 5:e klass kunna simma och hantera nödsituationer vid vattnet. P.12 Kalmar familjebad och grundskolorna i kommunen ska tillsammans bedriva simundervisning. Förebyggande arbete Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 23

30 6 RÄDDNINGSTJÄNST (OPERATIVT ARBETE) Detta kapitel syftar till att lyfta de operativa säkerhets- och prestationsmål som Kalmar kommun kommer arbeta med under mandatperioden. Även den operativa organisationen och förmågan beskrivs. 6.1 Kommunens uppdrag Med räddningstjänst avses, enligt 1 kap 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna ska svara för vid olyckshändelser eller överhängande fara för olyckshändelser. Räddningsinsatserna utförs för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljö, där det krävs att samhället bistår med hjälp. Samtliga av fyra följande kriterier ska uppfyllas för att en räddningsinsats ska genomföras; behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen, omständigheterna i övrigt. Majoriteten av de räddningsinsatser som genomförs är ett kommunalt ansvar, dock finns ett antal undantag enligt 4 kap 1-6 LSO. Undantagen följer och de ansvariga för respektive insats anges inom parantes; fjällräddningstjänst (Polisen), sjöräddningstjänst (Sjöfartsverket), flygräddningstjänst (Sjöfartsverket), efterforskning av försvunna personer i andra fall än vid misstanke om brott (Polisen), miljöräddningstjänst till sjöss (Kustbevakningen), räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen och sanering efter sådana utsläpp från en kärnteknisk anläggning (Länsstyrelsen). Räddningsinsats vid olyckor på båtar och fartyg liggande vid kaj samt inom hamnområden, enligt Bilaga B, faller under kommunal räddningstjänsts ansvarsområde. Gränsen mellan kommunal och statlig räddningstjänst följer i övrigt kustlinjen. Jämfört med andra kommuner i liknande storlek, befolknings- och ytmässigt, har Kalmar kommun ett lägre antal larm i genomsnitt och per antal invånare, se Bilaga C. 6.2 Säkerhetsmål (S) och prestationsmål (P) Även för operativa verksamheten har Kalmar kommun säkerhets- och prestationsmål som ska uppnås under mandatperioden. All utbildning sker enligt Brandkårens dokument Mål för Kalmar Brandkår Bränder Den operativa verksamheten i kommunen ska under mandatperioden arbeta för att öka säkerheten för tredje person i samband med brand, då Kalmar kommun ska vara en trygg kommun att bo i. 24 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

31 S.1 Skador på människor, egendom och miljö till följd av brand ska minimeras. P.1a P.1b P.1c P.1d Livräddning med rökdykare ska utföras i byggnader där personer vistas mer än tillfälligt. Nödvändig släckning ska utföras för att rädda egendom. Första hjälpen ska utföras för att hjälpa skadade. Kalmar Brandkår ska ha all erforderlig utrustning för insatser vid brand. S.2 Brandkåren ska vara på plats för att påbörja en insats inom en rimlig tid. P.2a P.2b P.2c För byggnader i Kalmar tätort ska en räddningsinsats kunna påbörjas inom 10 minuter. För byggnader utanför Kalmar tätort ska insats kunna påbörjas inom 20 minuter. Brandkåren ska få kännedom om vägbyggen och andra hinder som kan förlänga körtiden, för att kunna välja andra vägar till olycksplatsen Trafikolyckor Trafikolyckor ska förebyggas i största möjliga mån men om olyckan är framme ska Kalmar Brandkår arbeta för att tredje man ska få hjälp så snabbt som möjligt. S.3 Brandkåren ska arbeta för att skadade ska nå sjukhus inom den gyllene timmen. P.3a P.3b P.3c Losstagning av fastklämda personer ska utföras. Första hjälpen-insatser ska utföras för att hjälpa skadade. Material för att kunna utföra tung räddning ska finnas tillhanda Utsläpp av farligt ämne Allvarliga farligt gods olyckor är i dagsläget inte vanligt förekommande, men då de sker kan de få stora konsekvenser. I takt med att verksamheter i oljehamnen på Tjärhovet växer, kommer även antalet transporter med farligt gods att öka, vilket i sin tur ökar kravet på Brandkårens kapacitet. Kalmar Brandkår ska arbeta för att minimera konsekvenserna av en olycka med farligt gods. S.4 Skador på människor, egendom och miljö på grund av utsläpp av farligt ämne ska minimeras. P.4a P.4b Livräddning ska utföras även i riskmiljö. Brandkåren ska ha nödvändigt material för att klara av olyckor med de vanligaste typerna av farligt gods som transporteras i kommunen. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 25

32 6.2.4 Drunkningsolyckor I Kalmar kommun är det aldrig långt till hav och vattendrag vilket ökar risken för drunkningsolyckor och tillbud. För att minimera dem ska Kalmar Brandkår arbeta för att stärka beredskapen. Under mandatperioden tas ett nytt dykfordon i drift. S.5 Antalet drunkningar och drunkningstillbud ska minska. P.5a P.5b Räddningsdykare ska finnas tillgängliga året runt. Ytlivräddning ska utföras året om. 6.3 Förmåga Framförallt för följande händelser ska kommunen ha ständig beredskap för att med egen personal kunna påbörja ett effektivt räddningsarbete; brand i byggnad, brand i upplag, brand i det fria, kommunikationsolyckor på väg, järnväg och inom flygtrafiken, utflöde av skadligt ämne i mark, luft och vatten, ras inom- och utomhus, drunkningsolyckor, utflöde av radioaktivt ämne med undantag av kärnkraftsanläggning, allvarliga naturolyckor. Samtliga brandstationer i kommunen har eget reservkraftverk för elförsörjning av samtliga funktioner. Utöver det finns det inom kommunen tillgång till följande material och personal. Brandkåren förfogar även över ett antal mobila större reservkraftverk. räddningsstyrkor i Kalmar, Påryd, Voxtorp och Rockneby, rökdykare, vattendykare, kemdykare, en kvalificerad räddningstjänstutbildning, en kvalificerad övningsverksamhet, en effektiv larm- och ledningsverksamhet, en effektiv stabsfunktion, samverkan med externa aktörer, erforderligt materiel och fordon av god kvalité, höjdfordon. Tabell 2 beskriver Kalmar Brandkårs förmåga att hantera olika nivåer av olyckor som kan uppkomma inom kommunens gränser, med avseende på personal. För att nå långvarig uthållighet kan samverkan med andra kommuners räddningsorganisationer behövas. I tabellen redovisas den minsta bemanning som ska finnas i beredskap för respektive styrka under dygnets alla timmar. Tabellen visar också vilken anspänningstid som gäller för respektive styrka. 26 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

33 Tabell 2. Anspänningstider och minsta bemanning. Station RCB YB SLH BmH SLD BmD Anspänningstid Kalmar sek.* Påryd 1 AL 3** 5 min. Voxtorp 1 AL 3 5 min. Rockneby min. * RCB 90 sek. på telefon samt 20 min. till ledningscentral. ** Kompletteringsstyrka i Tvärskog med en BmD och ett fordon för upprätthållande av 1+3 i Påryd. Dessa angivna styrkor ingående i deltidsorganisationen skall ses som kommunens ambitionsnivå. Tillfälligtvis kan en mindre styrka utgöra beredskap vid respektive station på grund av personalbrist. 6.4 Organisation Kommunfullmäktige är kommunens högst beslutande organ, följt av kommunstyrelsen. Därutöver finns det nämnder och förvaltningar. Kalmar Brandkår sorterar under kommunstyrelsen och en förvaltningschef. Under förvaltningschefen har Kalmar Brandkår en räddningschef som ansvarar för Brandkårens verksamhet. Figur 3 visar Kalmar Brandkårs förvaltningsorganisation. FÖRVALTNINGSCHEF RÄDDNINGSCHEF DRIFTANSVARIG Mekaniker SKYDD & SÄKERHET TEKNIKANSVARIG ENHETSCHEF Operativa enheten Assistent ENHETSCHEF Brandskyddsenheten ENHETSCHEF Utbildningsenheten FÖREBYGGANDE VERKSAMHET Styrkeledare Lag 1 Påryd Lag 1 LEDNINGSGRUPP: Förvaltningschef Räddningschef Enhetschef Utbildningsenheten Enhetschef Brandskyddsenheten Enhetschef Operativa enheten Rockneby Voxtorp Styrkeledare Lag 2 Styrkeledare Lag 3 Styrkeledare Lag 4 Lag 2 Lag 3 Lag 4 OPERATIV VERKSAMHET Figur 3. Kalmar Brandkårs förvaltningsorganisation. Under sig har räddningschefen tre enhetschefer som styr enheterna brandskydds-, utbildnings- och operativa enheten. Brandskyddsenheten ansvarar för det förebyggande arbetet samt tillsyner och tillstånd. Utbildningsenheten ansvarar för både extern och intern utbildning. Den operativa enheten ansvarar för räddningstjänstverksamheten i Kalmar kommun. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 27

34 Komplexiteten i olyckor som inträffar i kommunen samt kommunens area, gör att en kombination av hel- och deltidsstyrkor är lämplig. Enbart deltidsstyrkor skulle ha svårt att upprätthålla den kompetens som dagens och det framtida samhället, med alla dess risker, ställer på Brandkåren. Samtidigt kan inte en heltidsstyrka med acceptabel insatstid täcka upp hela kommunens yta. Deltidsstyrkorna medför att relativt korta insatstider i kommunen kan hållas med undantag för vissa delar söder och väster om Kalmar tätort. Deltidsstyrkorna ger även förutsättningar till god styrkeuppbyggnad vid större eller långvariga insatser Räddningsledare Det operativa ledningsarbetet kan, i enighet med Bilaga D, delas upp enligt följande; Nivå 1 Ledning av enskild enhet, Nivå 2 Skadeplatsledning, Nivå 3 Operativ ledning, Nivå 4 Normativ/strategisk ledning. Räddningsledaren är ansvarig för att rätt ledningsnivå inkallas samt att nödvändiga ledningsresurser organiseras och samordnas med övriga samverkande ledningsorgan. Vid behov kan en bakre ledningsstab i sambands- och ledningscentralen i Kalmar upprättas. Räddningschef i beredskap (RCB), är i sin beredskapsfunktion direkt underställd räddningschefen och kan vid större eller mer komplicerade insatser ta över som räddningsledare. RCB blir då ansvarig för den operativa ledningen. Det yttre befälet (YB) blir vid större insatser skadeplatschef och ansvarar då för ledningen av det minutoperativa arbetet på skadeplatsen. Beredskap för nivå 4 som utgörs av räddningschefen finns inte i ständig beredskap utan får organiseras då behov uppstår. RCB utgör också kommunens TiB (Tjänsteman i Beredskap) Samband Samband mellan brandstationer, styrkor och personer ska ske via Radiokommunikation för effektiv ledning (Rakel) på tilldelade talgrupper, mobiltelefonnät samt över det vanliga telefonnätet. Datorkommunikation ska kunna utföras med berörda myndigheter, samverkande enheter och andra för insatsen betydelsefulla personer. Utrustning för larmmottagning och statussignalering i fordonen är i drift Kompetens Nedan beskrivs de kompetenser som finns inom Kalmar Brandkår samt de övningstimmar respektive personalkategori har per år. Specifik information gällande respektive utbildning finns i Bilaga E. Utbildningsnivå Kommunen ska ha en räddningschef, nivå 4-befäl, som har kompetens som räddningsledare i enlighet med LSO. Denne ska vara brandingenjör samt ha genomgått MSBs Räddningstjänstutbildning för brandingenjörer (RUB). Befäl som har RCB-beredskap, nivå 3-befäl, ska ha minst brandmästarkompetens eller ha genomgått Räddningsledning B samt Tillsyn och olycksförebyggande B. Brandingenjör ska ha genomgått RUB. Målsättningen är att samtliga befäl som har RCB-beredskap skall utgöras av brandingenjörsutbildad personal. Insatsledare, nivå 2-befäl, ska ha brandmästarexamen eller utbildningen Räddningsledare A. Målsättningen är att samtliga yttre befäl ska ha genomgått Räddningsledning B, samt att de yttre befäl 28 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

35 som är placerade på brandskydds- och utbildningsenheten bör ha genomgått Tillsyn och olycksförebyggande B inom två år efter tjänstetillsättning. Styrkeledare, nivå 1-befäl, ska ha brandförmansexamen eller Räddningsledare A. Målsättning är att samtliga styrkeledare heltid ska ha genomgått Räddningsledning B samt Tillsyn och olycksförebyggande A. Vid styrkorna i Påryd och Voxtorp leds insatsen vid räddningstjänst initialt av en arbetsledare med internutbildning. Målsättningen är att brandman heltid ska ha genomgått MSBs utbildning Skydd mot olyckor (SMO) eller annan utbildning som bedöms likvärdig. Lägsta utbildningsnivå är utbildningen Räddningsinsats. De personer som för kommunens räkning utför rengöring (sotning) respektive brandskyddskontroll ska ha erforderlig kompetens enligt 14 SRVFS (2005:9) om rengöring (sotning) och brandskyddskontroll. De som utför tillsyn enligt LSO och LBE skall ha lägst kompetensen Tillsyn A. Övning Övningar för respektive personalkategori ska ske i enighet med övningsprogram som tas fram av utbildningsenheten. Med utgångspunkt från detta ska ett detaljplanerat övningsprogram, som omfattar 6-12 månader, göras för respektive personalkategori. Programmet ska beskriva övningarnas innehåll och tidsomfattning. De olika personalkategorierna övas i de befattningar som de kan förväntas verka i. Heltidsanställd personals övnings- och utbildningstid ska omfatta minst 150 timmar per år. För personal som ingår i RCB-organisationen ska övningarna omfatta minst 24 timmar per år medan yttre befälets övningar ska omfatta minst 70 timmar per år. Deltidstjänstgörande personal ska ha en övningstid som omfattar minst 50 timmar per år. RCB ska tillsammans med operativ personal regelbundet delta i samverkansövningar med polis, sjukvård samt andra myndigheter och organisationer. Befäl med RCB-beredskap ska övas i denna funktion regelbundet. Ledningspersonal, räddningsstab och räddningsledarna i organisationen ska ges övning vartannat år i samverkan och i respektive befattning. Mål för Kalmar Brandkår följs Samverkan Samverkan inom Brandkårens operativa verksamhetsområde ska ske dels i förberedande syfte och dels akut vid pågående insatser. Samverkande organ är bland annat: förvaltningar och bolag inom kommunen, grannkommunernas räddningstjänster, övriga räddningstjänster i länet, Länsstyrelsen, MSB, Polismyndigheten, Landstinget, Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Trafikverket. Inom Kalmar län finns ett samarbete som kallas RäddSam H-län där det finns ett antal arbetsgrupper inom de olika arbetsområdena som räddningstjänsten har. Grupperna arbetar med olika frågor i syfte att få en ökad samverkan och en mer slagkraftig räddningstjänst över hela länet. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 29

36 En mindre stab kan upprätthållas av Kalmar Brandkår men ingen av kommunerna i Kalmar län har resurser att själva bedriva större stabstjänst i ett akutläge. Därför har en överenskommelse gjorts i länet, Räddningsstab Kalmar län, som bygger på att grannkommunernas RCB kan larmas vid behov av att bilda stab. Nedan presenteras exempel på samverkansavtal som tecknats mellan Kalmar Brandkår och andra aktörer. avtal om förstainsatser med närmsta styrka finns med kommunens samtliga grannkommuner, avtal om länsgemensam mobil ledningsbuss H8080 finns med Oskarshamns kommun. avtal om gränslös samverkan finns med samtliga räddningstjänster inom länet, avtal med SOS Alarm AB finns om räddningstjänstalarmering, avtal om kemkoordinator finns med MSB, avtal finns med Trafikverket om insatser på Ölandsbron, avtal med Trafikverket finns om insatser vid järnvägstrafik, samarbetsavtal med Kalmar Öland Airport finns om övningsfält och brandövningsplats, avtal med Försäkringsbranschens Restvärdesräddning i Sverige AB om akut restvärde, Kalmar kommun har i samverkan med andra kommuner tecknat avtal med brukshundsklubben om tillgång till räddningshund i fred och vid höjd beredskap, avtal finns med Kalmarsunds gymnasieförbund angående hjälp vid höjd beredskap och vid omfattande fredsolyckor/kriser, avtal om utlarmning av dykare finns upprättat med Mönsterås kommun, Nybro kommun och Torsås kommun, avtal om SAMS-verksamhet (SAve More Lives) finns med Landstinget Kalmar län, avtal med Kalmar läns brandskyddsförening om utbildningsresurser, avtal med Trafikverket om sanering av vägbana. 6.5 Höjd beredskap I 8 kap. 2 LSO anges att i syfte att rädda befolkning och civil egendom från krigets verkningar ska Brandkåren under höjd beredskap, utöver fredstida uppgifter, även ansvara för: upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden, indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel, kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt 8 kap. 2 ska kunna fullföljas. Brandkåren ska under samma tid vidare delta i åtgärder för första hjälp åt och transport av skadade samt åtgärder för befolkningsskydd. Kommunens organisation för räddningstjänst vid höjd beredskap bygger på en förstärkning av den fredstida organisationen, se Bilaga F. Lednings-, räddnings-, förvaltnings- och skadeförebyggandeorganisationen ska utnyttjas med så små förändringar som möjligt enligt ansvarsprincipen. En effektiv räddningstjänst i fred är grunden för en väl fungerande räddningstjänst vid höjd beredskap. 30 Vid höjd beredskap kan mål i kommunen bli utsatta för flygbekämpning, varvid befolkning i exempelvis bostäder och annan bebyggelse kan komma att skadas. Brandkåren kommer vid höjd beredskap att utökas vad gäller materiel, fordon, specialutbildad personal och frivilliga. Samverkan mellan kommuner ska ske i vissa specialuppgifter. Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

37 Insatstider vid höjd beredskap Insatstider i fred är desamma som insatstider under höjd beredskap. Vid behov kan hela eller delar av stationerna Påryd, Rockneby och Voxtorp förläggas med förkortad insatstid. Varning, alarmering och information under höjd beredskap Varning samt alarmering under höjd beredskap sker på samma sätt som under fred. Information till allmänheten sker via media. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 31

38 7 ALARMERING OCH KOMMUNIKATION Detta kapitel behandlar kommunikation från räddningstjänst till allmänhet samt hur alarmering av räddningstjänst sker. 7.1 Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) Generellt I Sverige finns två nivåer av meddelande till allmänheten; varningsmeddelande samt informationsmeddelande. Varningsmeddelande sänds omedelbart i situationer där det finns risk för skada på liv och hälsa, egendom eller miljö. Har signalen Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) utlösts ska den alltid följas av ett varningsmeddelande. Meddelandet ska upprepas inom fem minuter och sänds alltid i samtliga radio- och TV-kanaler som omfattas av systemet. Ett VMA kan kompletteras genom användning av ljudsändare utomhus. Utomhussignalen följs alltid av information i radio och TV. Informationsmeddelande sänds, dock utan krav på omedelbarhet, för att förebygga och begränsa skador på liv, hälsa, egendom eller i miljön. Ett informationsmeddelande ska upprepas inom tio minuter och kan sändas i alla medverkande radio- och TV-kanaler. Kalmar kommun Inom vissa delar av Kalmars och Smedbys tätorter ska VMA kunna ges via utomhusvarningssystem. Information till allmänheten som kräver snabb information till berörda i samband med räddningstjänst ska ske via lokalradio, riksradio och/eller TV. Räddningsledaren avgör när akut information till allmänheten ska äga rum och beställer meddelandet via SOS Alarm AB. Allmänheten ska minst en gång per år upplysas om handlingsprogrammets avsnitt om varning och information vid allvarliga olyckshändelser. 7.2 Alarmering Alarmering av Brandkåren sker via larmnummer 112. Alarmeringen mottas och utlarmning sker genom avtal med SOS Alarm AB. Vid varje brandstation finns larmanordning där allmänheten kan larma Brandkåren direkt. Detta ska kunna ske även då teleförbindelsen är utslagen. SOS Alarm AB kan alltid larma Brandkåren på en av två av varandra oberoende larmvägar. Den första är via ordinarie telefonförbindelse och den andra via radio direkt till brandstationerna, fordonen och personsökarna. Reservkraft finns för alarmeringssystemet. 7.3 Hantering av automatiska brand- och sprinklerlarm Avtal ska tecknas mellan Kalmar Brandkår och anläggningsägarna av automatiska brand- och sprinklerlarm om vilka kriterier som gäller för larmhantering. Larm till Brandkåren från automatiska brandlarm som orsakats av annan anledning än fara för brand, debiteras i enlighet med avgift fastställd av kommunfullmäktige. 32 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

39 8 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Handlingsprogrammet kommer att följas upp med hjälp av olycksstatistik av kommunstyrelsens arbetsutskott på de regelbundna utskottsmötena. Utöver det sker kontinuerliga olycksutvärderingar samt egenkontroller inom kommunens verksamheter. 8.1 Olycksutredningar När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet samt hur insatsen genomförts. Utredning av orsakerna till olyckan och olycksförloppet kan bidra till att fastställa vilka förebyggande åtgärder som behöver vidtas för att minska olycksrisken. Utredning av hur insatser som genomförs, i kombination med olycksförlopp, är underlag för den kontinuerliga utveckling av taktik, metoder och materiel som behövs för att upprätthålla och utveckla en effektiv räddningstjänstorganisation. Räddningsledaren ansvarar för att utredning av olyckan sker i enlighet med framtagna rutiner. Kalmar Brandkår har även kompetens att utföra fördjupade olycksutredningar. 8.2 Egenkontroll Arbete med ständiga förbättringar Olycksutredningarna ska sammanställas och tillsammans med utryckningsstatistiken bilda underlag för den uppföljning som Länsstyrelsen ska göra av räddningstjänstverksamheten. Sammanställningarna är också ett direkt underlag för den övningsplanering som utbildningsenheten genomför. Brandposter och vattenreservoarer Brandposter med kapacitet enligt gällande normer finns i tätorterna Kalmar, Rockneby, Lindsdal, Läckeby, Trekanten, Smedby, Rinkabyholm, Ljungbyholm, Vassmolösa, Hagby, Halltorp, Tvärskog, Påryd, Boholmarna, Dunö, Revsudden och Drag. Under gjordes omfattande kontroller och viss upprustning av kommunens brandposter. I de områden där kapaciteten i brandpostnätet inte är tillräcklig eller då alternativsystem införs ska brandvattenförsörjningen säkerställas med brandpersonal och tankbilar efter särskild utredning. Vid uttag från brandpostnätet ska hänsyn tas till risken för större störningar i dricksvattenförsörjningen. Kalmar Vatten AB ska informeras då uttag från brandpostnätet gjorts. Branddammar och andra öppna vattentag ska inom en rimlig tidsram avvecklas efter beslut av Samhällsbyggnadsnämnden. Underhållsansvar och skötsel Kalmar Vatten AB sköter nyanläggning och underhåll av brandposter. Brandkåren har möjlighet att erhålla aktuella kartor och kapacitetsuppgifter över brandpostnätet. Ansvaret för underhåll av branddammar och öppna vattentag vilar på Brandkåren. 8.3 Underställda dokument till handlingsprogram för skydd mot olyckor I Tabell 3 presenteras dokument som finns, ska tas fram eller är under revidering för att uppfylla kommunens handlingsprogram. Dessa är levande dokument som kontinuerligt ska följas upp, utvärderas och uppdateras. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 33

40 Tabell 3. Underställda dokument. Dokument Status Uppdateras Tillsynsplan Varje år Frister för rengöring (sotning) Vid behov Taxor för rengöring (sotning) Varje år Taxor för tillsyn och tillstånd Varje år Risk- och sårbarhetsanalys för kommunen Varje år 34 Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

41 9 LITTERATURFÖRTECKNING Andersson, T. (2012). Gästnätterna ökade i Kalmar. Hämtat från den Brand och Riskanalys AB. (2010). Riskanalys av farligtgodsled i Kalmar. Kalmar: Brand och Riskanalys AB. Carlsson, P. (2011). Kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Kalmar: Kommunfullmäktige, Kalmar kommun. Carlsson, P. (2015). Riktlinjer för säkerhetsarbete i Kalmar kommun. Kalmar: Kalmar kommun. Destination Kalmar AB. (2014). Kalmar gästhamn - fakta. Hämtat från den Kalmar kommun. (2008). Förstudie av den operativa verksamheten inom Kalmar Brandkår inför Kalmars mål på invånare. Kalmar: Samhällsbyggnadsnämnden, Kalmar kommun. Kalmar kommun. (2014a). Kalmar Hämtat från Kalmar/vision-2020/ den Kalmar kommun. (2014b). Kalmars näringsliv i korthet. Hämtat från den Kalmar Kommun. (2014c). FH Tank Storage AB. Hämtat från almar.se%2finvanare%2fbrand%2fom-nagot-hander-pa-tjarhovet%2ffh-tank-storageab%2f&uaid=2a920e80f den Kalmar kommun. (2014d). Statoil. Hämtat från den Kalmar Öland Airport. (2014). Fakta om flygplatsen. Hämtat från den LTH. (2013). Kurser & upplägg. Hämtat från den LTU. (2011). Läs Brandingenjörsprogrammet vid LTU. Hämtat från Brandingenjorsprogrammet-vid-LTU den MSB. (2009a). Samhällsviktig verksamhet. Hämtat från g_verksamhet.pdf?epslanguage=sv den MSB. (2009b). Att bli räddningspersonal i beredskap. Hämtat från -ovning/utbildning/raddningstjanst/raddningsinsats/ den MSB. (2009c). Om utbildningen Skydd mot olyckor. Hämtat från den Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 35

42 MSB. (2010). Påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer. Hämtat från den MSB. (2014b). Lågt antal omkomna i bränder. Hämtat från den MSB. (2014c). Räddningsledare A. Hämtat från ovning/utbildning/kurser-a-till-o/?type=visakurs&kursid=53 den MSB. (2014d). Räddningsledning B. Hämtat från ovning/utbildning/kurser-a-till-o/?type=visakurs&kursid=52 den MSB. (2014e). Tillsyn och olycksförebyggande - enklare objekt, kurs A. Hämtat från O/?type=VisaKurs&kursid=47 den MSB. (2014f). Tillsyn och olycksförebyggande - komplexa objekt, kurs B. Hämtat från O/?type=VisaKurs&kursid=46 den MSB. (2015a). IDA fridyk. Hämtat från tatistik/fridyk.dbk,area=alla händelsetyper,topic=öppna Alla händelsetyper den Nationalencyklopedin. (2014). Kalmar. Hämtat från den Ryen, L. (2011). Samhällets kostnader för olyckor. Karlstad: MSB. SCB. (2014a). Befolkningsstatistik. Hämtat från den SCB. (2014b). Land- och vattenareal i kvadratkilometer efter region, arealtyp och år. Hämtat från MI MI0802/Areal2012/table/ta bleviewlayout1/?rxid=90dd5b8c-be27-46e2-ab84-2efa1b20907c den Socialstyrelsen. (2015). Statistikdatabas för dödsorsaker. Hämtat från den Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

43 BILAGA A SKYLDIGHETER ENLIGT LSO Följande bilaga innehåller utdrag ur LSO som behandlar de skyldigheter som enskilda samt kommuner har för att förebygga och begränsa olyckor. Även 8 kap. som behandlar räddningstjänst under höjd beredskap finns bifogat i denna bilaga. 2 kap. Enskildas skyldigheter Skyldighet att varna och tillkalla hjälp 1 Den som upptäcker eller på annat sätt får kännedom om en brand eller om en olycka som innebär fara för någons liv eller allvarlig risk för någons hälsa eller för miljön skall, om det är möjligt, varna dem som är i fara och vid behov tillkalla hjälp. Detsamma gäller den som får kännedom om att det föreligger en överhängande fara för en brand eller en sådan olycka. Skyldigheter för ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader och andra anläggningar 2 Ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar skall i skälig omfattning hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. 3 Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, skall i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättshavare skall ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Är det fråga om sådana anläggningar som avses i 4 skall i stället den som utövar verksamheten på anläggningen se till att en redogörelse enligt första stycket upprättas. Ägaren av anläggningen skall ge den som utövar verksamheten de uppgifter som behövs för att denne skall kunna fullgöra sin skyldighet. Redogörelsen skall lämnas in till kommunen. Skyldigheter vid farlig verksamhet 4 Vid en anläggning där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön, är anläggningens ägare eller den som utövar verksamheten på anläggningen skyldig att i skälig omfattning hålla eller bekosta beredskap med personal och egendom och i övrigt vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa sådana skador. Den som utövar verksamheten är skyldig att analysera riskerna för sådana olyckor som anges i första stycket. Första och andra styckena gäller även flygplatser som har meddelats drifttillstånd enligt 6 kap. 8 första stycket luftfartslagen (2010:500). Lag (2010:519). 5 Vid utsläpp av giftiga eller skadliga ämnen från en anläggning som avses i 4 ska den som utövar verksamheten underrätta länsstyrelsen, Polismyndigheten och kommunen om utsläppet kräver särskilda åtgärder till skydd för allmänheten. Underrättelse ska också lämnas om det finns överhängande fara för ett sådant utsläpp. Lag (2014:688). Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor I

44 3 kap. Kommunens skyldigheter Förebyggande verksamhet 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 2 En kommun ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3 En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan ledatill räddningsinsatser. I programmet ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund ska handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 4 En kommun ska i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker av fasta förbränningsanordningar, som inte är inrättade för eldning uteslutande med gas, och därtill hörande rökkanaler. Detsamma ska gälla imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen. Kommunen får medge att en fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Ett sådant medgivande får endast ges om sotningen kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Kommunen ska i brandförebyggande syfte även ansvara för att det som ska rengöras enligt förstastycket samt skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar kontrolleras från brandskyddssynpunkt (brandskyddskontroll). Detsamma ska gälla fastaförbränningsanordningar inrättade för eldning uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. 5 Den som utför sotning eller brandskyddskontroll enligt 4 har rätt att få tillträde till den anläggning som berörs och att få nödvändiga upplysningar och handlingar. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. 6 En kommun får föreskriva att avgift ska betalas för sotning och brandskyddskontroll enlig 4. Kommunen får ge den som enligt 4 tredje stycket utför brandskyddskontroll utan att vara tjänsteman hos kommunen befogenhet att på kommunens vägnar meddela nödvändiga förelägganden och förbud enligt 5 kap. 2 andra stycket. Ett sådant föreläggande eller förbud får inte förenas med vite. Räddningstjänst 7 En kommun ska ansvara för räddningstjänst inom kommunen, om inte annat följer av 4 kap 1-6. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för räddningstjänst. II Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

45 8 En kommun ska ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan ska anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan ska redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund ska handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Efterföljande åtgärder 9 En räddningsinsats är avslutad när den som leder insatser (räddningsledaren) fattar beslut om detta. Beslutet ska redovisas i skriftlig form. När en räddningsinsats är avslutad ska räddningsledaren, om det är möjligt, underrätta ägaren eller nyttjanderättshavaren till den egendom som räddningsinsatsen har avsett om behovet av bevakning, restvärdeskydd, sanering och återställning. Behövs bevakning med hänsyn till risken för nya olyckor men kommer bevakningen inte till stånd, får räddningsledaren utföra bevakningen på ägarens eller nyttjanderättshavarens bekostnad. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. 10 När en räddningsinsats är avslutad ska kommunen se till att olyckan undersöks för att i skälig omfattning klarlägga orsakerna till olyckan, olycksförloppet och hur insatser har genomförts. Den som utför en undersökning enligt första stycket har rätt att få tillträde till olycksplatsen. Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs. 8 kap. Räddningstjänst under höjd beredskap 1 När den totalförsvarspliktiga personal som är inskriven för civilplikt vid en kommunal organisation för räddningstjänst inkallats för tjänstgöring enligt 4 kap. 7 lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt ingår även denna personal i kommunens organisation för räddningstjänst. 2 I syfte att skydda och rädda befolkningen och civil egendom från verkningar av krig ska kommunens organisation för räddningstjänst under höjd beredskap, utöver vad som i övrigt framgår av denna lag, ansvara för 1. upptäckande, utmärkning och röjning av farliga områden 2. indikering, sanering och andra åtgärder för skydd mot kärnvapen och kemiska stridsmedel 3. kompletterande åtgärder som är nödvändiga för att verksamhet enligt denna paragraf ska kunna fullgöras. Personal inom kommunens organisation för räddningstjänst ska under samma tid delta i åtgärder för första hjälp åt och transport av skadade samt för befolkningsskydd. Vad som gäller vid kommunal räddningstjänst ska gälla även när personalen inom kommunens organisation för räddningstjänst utför uppgifter enligt första och andra styckena. 3 Är Sverige i krig eller krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen meddela sådana föreskrifter som avviker från denna lag om det är av Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor III

46 betydelse för totalförsvaret eller om det behövs för räddningstjänsten eller för att sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen ska kunna genomföras. 4 Under höjd beredskap får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att personal inom en kommuns organisation för räddningstjänst får tas i anspråk för uppgifter som inte rör den egna kommunen. Om personal har tagits i anspråk enligt första stycket, har kommunen rätt till ersättning av staten för skäliga kostnader. IV Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

47 BILAGA B HAMNGRÄNSER Inom hamnarna svarar kommunen för räddningstjänst, utanför hamnområdet ligger ansvaret för en eventuell insats på Sjöfartsverket. Figur 4 Figur 6 visar gränsdragningen till havs för tre hamnområden i Kalmar kommun. Figur 4. Gräns för Kalmar hamn. Inom markeringen svarar kommunen för räddningstjänsten. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor V

48 Figur 5. Gräns för Stensö fiske- och småbåtshamn. Inom markeringen svarar kommunen för räddningstjänsten. VI Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

49 Figur 6. Gräns för Revsuddens fiske- och småbåtshamn. Inom markeringen svarar kommunen för räddningstjänsten. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor VII

50 BILAGA C RÄDDNINGSINSATSER I REFERENSKOMMUNER Tabell 4 visar antalet räddningsinsatser i respektive kommun bland referenskommunerna. Tabell 4. Räddningsinsatser i referenskommunerna under åren (MSB, 2015a). Kommun Antal inv. Antal larm per år och inv. Genomsnitt per inv. Halmstad ,2 8,6 9,2 8,9 9,8 8,8 9,1 Kalmar ,1 8,3 8,5 7,7 8,7 8,5 8,3 Karlskrona ,5 12,0 10,6 11,4 10,9 11,0 11,2 Kristianstad ,2 9,7 10,2 10,0 9,3 10,7 10,0 Växjö ,1 11,3 11,4 11,2 10,7 10,4 10,9 VIII Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Kalmar kommun

51 BILAGA D RÄDDNINGSTJÄNSTORGANISATION Figur 7 visar den operativa räddningstjänstorganisationen inom Kalmar Brandkår. Ledningsorganisationen beskrivs i Figur 8. RÄDDNINGSCHEF Räddningschef i beredskap (RCB) 5 personer delar denna beredskap med en vecka i taget Yttre befäl 8 pers., jour 1 dygn samt dagtidsarbete. 1 Styrkeledare 5 Brandmän 1 Styrkeledare 3 Brandmän 1 Arbetsledare 3 Brandmän 1 Arbetsledare 3 Brandmän 4 lag, jour Helt/halvt dygn 4 lag, beredskap i en vecka 4 lag, beredskap i en vecka 4 lag, beredskap i en vecka Heltid Kalmar Deltid Rockneby Deltid Voxtorp Deltid Påryd I beredskap dygnet runt: 1 RCB 1 Yttre befäl 1 Styrkeledare heltid 5 Brandmän heltid 1 Styrkeledare deltid +2 AL 9 Brandmän deltid Totalt 20 personer 1 Brandman 4 lag, beredskap Deltid Tvärskog Komplettering för upprätthållande av Påryd 1+3 Figur 7. Kalmar Brandkårs operativa räddningstjänstorganisation. Kalmar kommun Handlingsprogram enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor IX