ALUMNITIDNINGEN. Kris. och. motgång. En specialutgåva av. ipikuré

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ALUMNITIDNINGEN. Kris. och. motgång. En specialutgåva av. ipikuré"

Transkript

1 ALUMNITIDNINGEN I n d u s t r i e l l e k o n o m i 2010 Tema: Att möta Kris och motgång En specialutgåva av ipikuré 1

2 Alumniutgåva 2010 Det ordnar sig! Det är i förändring som det verkligt intressanta föds, när vi tvingas utanför vår vanliga sfär och måste söka nya vägar. Motgångar känns ibland oöverstigliga men visar sig allt som oftast ge vika. Det är det vi vill visa med det här årets alumnitidning, vilken har temat kris och motgång. Då ni nu är över fem tusen I-alumner så är det vår förhoppning att ni ska inspireras av varandras berättelser och inte glömma bort varandra när ni lämnat universitetet. I årets nummer vill vi skildra både toppar och dalar; i05:an Peter Bäckström berättar om bergsbestigning, i02:an Per-Anders Bjelkstål beskriver hur det är att starta eget och Christina Grundström berättar om hur det är att arbeta och leva med en kronisk sjukdom. Utöver det vill vi också visa dig vad en del av dina gamla klasskamrater och studiekompisar gör nuförtiden, tillsammans med lite annat smått och gott. Den här tidningen är till dig, kära alumn, så varsågod, och kom ihåg: räds icke förändring. Trevlig läsning! Reportage I genom tiderna 04 I på den gamla goda tiden 06 Historik Framgångssagan Industriell Ekonomi Hur skapades industriell ekonomi? 08 Intervju Starta eget med Per Anders I-aren berättar om pizzor på internet Läsning 10 Att komma igen Christina Grundström om att leva med en kronisk sjukdom 14 Ekonomi I finanskrisens spår Börsgruppens analys 16 i05 Peter Bäckström berättar om bergsbestigning Reportage En I-alumns väg till toppen Innehåll 19 Läsning Smitta andra - på ett bra sätt Skratta med Helen Thyrvin Information från Alumniutskottet: Axel Norell & Villum Hansson, Chefredaktörer Villum och Axel på Sektionsaktivas fest, 50-talstema Intervjuer Jonas Holmberg Sara Johansson Får man jobb som nyexad Iare? Anseende 24 Utbildningens rykte Hur ser man på I - studenter och alumner tycker till I-40artikel Ordförande rapporterar Notiser - Vad Gör i-alumner? Ansvarig utgivare: Åsa Johansson ipikuré ipikuré 3

3 Historia Industriell ekonomi Historia Industriell ekonomi Industriell ekonomi genom tiderna Text Hanna Karlsson Foto Okänd fullt ös medvetslös I samband med att I-sektionen fyllde 40 år samlade vi en I-are från varje årtionde för att ta reda på hur industriell ekonomi och studentlivet har förändrats under årens lopp. För att få svar på frågor som hur utbildningen förändrats i avseende på föreläsningar, lektioner och tenta-p samt vilka fester som var de största och vilka uteställen som drog mest folk, tog vi med oss Torbjörn Tingdal i74, Björn Borg i81 och Patrik Eveborn i90 till det i dagsläget populära studentstället Nationernas Hus för att över några öl reda ut dessa frågor. Förutom alumnerna deltog även Johan Toverland och Peter Lögdal från Alumniutskottet. Det första som kommer på tal är undervisningsformer. Både Torbjörn och Björn berättar att de undervisades via TV-apparater i salar med hela 60 elever i varje sal och att fyra salar i sin tur hade en lektionsassistent som kunde hjälpa dem och svara på frågor. Denna hjälp utökades senare med fler assistenter, då det blev svårt för en assistent att hinna med alla de elever som behövde hjälp under en lektion. Däremot hängde TV-undervisningen med ett tag, dock inte så länge att Patrik fick uppleva det. De tekniska inriktningar som fanns då de tre började sina studier var maskinteknik och el, vilka nu har utökats med datateknik, bioteknik och systemteknik samtidigt som eltekniken har försvunnit. Den datatekniska inriktningen tillkom under tiden Patrik studerade. Enligt honom berodde det mycket på att de flesta ändå sökte jobb inom det området och att intresset för el var lågt. Vidare berättar Torbjörn att det i början var låga intagningsbetyg och att alla platser inte blev fyllda, men intresset ökade dock ganska snabbt. Björn konstaterar att om han hade sökt ett år senare hade han, på grund av de högre intagningsbetygen, inte kommit in. Torbjörn berättar att det ibland fanns frågetecken om utbildningen och Nolle-p en del kunde ha svårt att få jobb i början, vilket Björn stämmer in på och fyller i att många ansåg att utbildningen var lite av ett hopkok. Som på många andra civilingenjörsutbildningar var även här antalet tjejer lågt. Både Torbjörn och Björn menar att det endast var ett tiotal tjejer, vilka blev utspridda mellan klasserna. Antalet tjejer ökade sedan med åren och idag är I den civilingenjörsutbildningen på Linköpings universitet som näst bioteknik har störst andel tjejer. Något som också har varierat är åldersnittet. De tidiga åren var det väldigt spridda åldrar, vilket bland annat berodde på att folk hade hört talas om utbildningen och därför väntat på att den skulle börja. Detta förändrades och några år senare när Björn, och även när Patrik, började hade snittåldern på de intagna gått ner till runt år. I dagsläget verkar det vara betydligt fler som går direkt från gymnasiet, och snittet ligger nu snarare på år. Ytterligare förändringar vad beträffar utbildningen är att det tidigare ingick att studenterna gjorde praktik på ett industriföretag en eller flera somrar. Studenterna fick då jobba med produktion och syftet med detta var att de skulle få en helhetsbild av hur det fungerar på ett industriföretag och inte bara hoppa direkt in i kontoret. Patrik berättar även att de erbjöds chansen att åka utomlands en sommar och plugga språk. Detta var en bra möjlighet menar han då han annars saknade språkundervisningen på skolan. När jag byter ämne och frågar om det var några kurser de minns speciellt mycket får jag direkt svaret Grubbis-kurserna från Torbjörn. Namnet kommer från Grubbström, som höll i ekonomikurser, och både Torbjörn och Björn är överens om att kurserna var meningslösa och att de inte lärde sig något samt att nästan alla körde. Det var med andra ord en typiskt sådan tenta som många fick att gå och skriva iklädd frack och med levande ljus (10:e tentan). Björn berättar även att Mekanik I och II var väldigt svåra kurser med ett släpp på några ynka procent, varpå Patrik fyller i att detta ändrades när det istället började löna institutionen att studenterna klarade tentorna och nämner modern fysik som ett exempel där de flesta struntade i att gå på föreläsningarna eftersom tentan var så lätt på grund av typtal. I övrigt tyckte han att kurserna de läste i fyran var bra, förutom att han saknade kurser inom försäljning. På frågan vilka kurser de saknade under utbildningen svarade Torbjörn projektledning och Björn säger att han gärna hade läst en kurs om småföretagande med hur man startar eget och allt vad det innebär. De ekonomiska kurserna har utökats kraftigt sedan dess och det finns nu bra kurser inom alla ovan nämnda områden. De tar även upp rapportskrivande och Torbjörn och Björn berättar att de fick skriva alla arbeten på skrivmaskin, vilket tog lång tid eftersom det blev väldigt krångligt när de skrev fel och var tvungna att ändra saker. Därför gällde det att ha tänkt ut allt ordentligt och skriva bra från början. Torbjörn menar att det blev en hel del klippa och klistra. Björn berättar om några som fått skriva om hela sitt arbete på grund av att de skrivit så brett att det inte gick att läsa det som stod längst in när de senare häftade ihop sidorna. Detta sätt att skriva rapporter dog förstås ut och när Patrik hade börjat skrev de allt på datorer och I-sektionen hade då fått sin egen datorsal, Island. Här tar samtalet om utbildningen, tentor och kurser slut för att övergå i mer studentikosa ämnen som studentföreningar, nolle-p och fester. När jag tar upp ämnet nämner Björn först en förening som hette Lithe Efter, som startade året efter Torbjörn började. Föreningen hade ofta fester vid högtider såsom jul, påsk och midsommar. Första torsdagen efter varje tenta-p brukade de även gå till Herrgår n och dricka öl. För att få vara med i föreningen var de tvungna att ha kuggat minst en tenta, vilket de flesta hade gjort med tanke på det låga släppet i Grubbis - kurserna och mekanik. Torbjörn berättar att de fester som fanns då han började var SOF, Draget och VSR. Patrik fyller i med att när han pluggade fanns även Utekravallen och berättar att de vid det här laget hade overaller på sig på ovan nämnda studentfester och kravaller. Detta med overaller hade inte riktigt slagit igenom då Torbjörn och Björn pluggade, de minns däremot att ett fåtal hade overaller och att de i så fall var fulla med märken. Torbjörn berättar att de istället ofta bar frack på festerna, vilket senare kom att bli något som bara fadderier och festerier har på sig. Uteställen som gällde var HG, Kåren som de kallar det, samt Flamman. Kårallen Draget fanns inte när Torbjörn och Björn gick på universitetet, utan festerna anordnades istället i Colosseum. Patrik lägger även till att de ibland gick till ett ställe som hette En trappa upp, där fester ordnades helt av studenter. En typisk vecka, enligt Torbjörn, kunde se ut på följande sätt: punsch och ärtsoppa på torsdagar, Flamman på fredagar och slutligen Hg på lördagarna, men han lägger även till att de pluggade en hel del däremellan. När vi istället går över till nolle-p brister Björn ut fullt ös medvetslös, vilket fortfarande skulle kunna sammanfatta de två första veckorna ganska bra. Upplägget har dock förändrats en del över åren. Varken Torbjörn eller Björn har varit med om sittningar liknande de som i dagsläget ingår i nolle-p. Visst drack de öl och sjöng sånger menar de, men inte på samma sätt som nu med bland annat ost- och vin- och togasittningar. Detta med sittningar hann införas innan Patrik började, som verkar ha nollats in på ett liknande sätt som i dagsläget. Tidigare handlade det mycket om nolle-uppdrag, som att fylla Folke Filbyterfontänen med skumbad eller ha kräftfiske där. En annan klassiker var att ställa sig som skyltdockor i skyltfönstren och Björn berättar även att de hade snapslotteri på torget. Torbjörn och Björn fortsätter berätta om nolle-uppdrag som när alla Herr Gårmanskyltarna mellan stationen och universitetet målades om så att han bar på en portfölj. Nolleuppdrag är något som har levt kvar, fast de skiljer sig en del från de som Björn och Torbjörn berättar om. Nu går uppdragen främst ut på att delta i lunchtävlingar de olika utbildningarna emellan. Efter att vi diskuterat förändringar inom utbildningen och det är dags att avsluta kvällen, ställer Björn frågan: vad tycker ni egentligen om det nya I-märket?, och undrar varför man ska göra förändringar bara för sakens skull. Vad var det egentligen för fel på det gamla?. 4 ipikuré ipikuré 5

4 Historia Industriell ekonomi Tradition Industriell ekonomi Framgångssagan Industriell ekonomi i backspegeln Text Johan Toverland i40 Industriell ekonomi har fyllt 40 Text Åsa Johansson Foto Samuel Åström Hur startade den utbildning som vi känner så väl? Vad var spelet bakom kulisserna och hur blev Industriell ekonomi ett sådant framgångsrikt koncept? Att Linköpings Högskola startades 1965 och blev universitet 1975 vet många, men det fanns planer på att göra Linköping till universitetsstad långt tidigare. Det fanns ett behov på 1600-talet av att ha ett universitet i Götaland, där Linköping var ett alternativ bland andra städer, såsom Skara och Växjö. Turen låg då inte på Linköpings sida och istället blev Lund utsett till Sveriges fjärde universitetstad. Linköping fick vänta på sin tur i 309 år till. Den Tekniska Högskolan var från dess start högskolan på tvären. Man ville utmärka sig med nya sorters utbildningar som Y, D och självklart I. När riksdagen bestämde att man skulle ha en tvärvetenskaplig utbildning mellan ekonomi och teknik stod valet mellan Västerås och Linköping. I Västerås ville ASEA (nuvarande ABB) knyta till sig ett ingenjörsprogram. Dock övertalade östergötlands dåvarande landshövding riksdagen att utbildningen skulle till Linköping.. Första året antogs 50 studenter och efter fyra år examinerades den första I:aren. Även om det bara var en utexaminerad det året så hade en för Sverige ny sorts ingenjör skapats. Tidigare hade det enda sättet att få en liknande tvärvetenskaplig utbildning varit att ta en dubbel examina med en civil- Bild sxc.hu/ ingenjörsexamen och en ekonomiexamen. I och med I-programmet kunde man lösa det med enbart en examen. I-programmet startade i en tid då ingenjör var något oeftertraktat vilket ledde till låga antagningssiffror. Det fanns en oro för utbildningens framtid, då det bara fanns en ung lärare på ekonomisidan. Dessa problem försvann längre fram då man steg för steg förbättrade styrningen av programmet. I början styrdes alla ingenjörsprogram av en och samma nämnd men då arbetsbördan för nämnden blev för stor delades linjerna in i olika utskott, vilket förbättrade styrningen klubbade riksdagen igenom en utbildningsreform vilket ledde till en ny utbildningsnämnd. Denna var sammansatt av ledamöter från studenterna, lärarkåren, Istället blev Lund utsedd till Sveriges fjärde universitetstad och Linköping fick vänta på sin tur i 309 år marknadslivet och universitetsadministrationen. Nämnden fick en summa pengar som skulle fördelas på material, lärarlöner och hyror. Detta gjorde att nämnden i större utsträckning hade kontroll över utbildningen och då kunde sätta den i större fokus. Janerik Lundquist, den första ordföranden i I-nämnden berättar att det i starten av den nya nämden fanns meningskiljaktigheter om vilken produkt programmet skulle skapa. Frågan låg i om I-programmet skulle vara en riktig civilingenjörutbildning eller ifall den skulle var mer åt civilekonomhållet. Till slut bestämde man sig åt en civilingenjörsutbildning eftersom det gav en bättre nisch och en bredare kunskap. Istället för att inrikta sig på företagsekonomi satsade man på industriell ekonomi. Detta har i efterhand visat sig vara ett riktigt bra beslut då man kunde se att de andra lärosätena i landet härmade I-programmets ide. Chalmers och KTH var de första som därefter startade egna I-program. Dock anser jag att originalet fortfarande är bättre än kopiorna. I-sektionen börjar bli gammal och fyllde i höstas 40 år, något som sektionen ville fira med pompa och ståt. För detta tillsattes en hel kommitté ledd av i40-generalerna Gustav Bolin och Caroline Nässlander. Jubileet påbörjades på onsdagen med en invigning då en ek planterades och hela sektionen bjöds på tårta. Det avslutades med en stor galamiddag på lördagskvällen. Däremellan genomfördes många olika event såsom ett disco på Folkets Park för alla studenter, flera aktiviteter och fester tillsammans med festens samarbetspartners och föreläsningar av flera intressanta alumner. Gustav Bolin berättar att de i planeringsstadiet ville skapa ett annorlunda evenemang som skulle locka många alumner. Något som de lyckades med då det deltog cirka 140 alumner, betydligt fler än på till exempel i35. Det stora intresset hos både alumner och företag, menar Gustav, bådar gott inför i50. Positivt var också den stora gemenskap som syntes mellan I-are och I-alumner i alla åldrar, ett nätverk som vi vill vårda och bygga vidare på. Även om firandet inleddes redan på onsdagen var det lördagen som var den stora dagen. Dagen inleddes med en uppskattad föreläsning av Renata Chlumska som berättade om sina egna äventyrliga erfarenheter, där temat var att möta utmaningar och att flytta gränser. Efter en lunch på HG i Ryd följde eftermiddagsaktiviteter som alumniutskottet ordnade och sedan gavs tid för förberedelser inför galakvällen. Sittningen som hade temat I-lärare var väldigt lyckad och beskrevs i efterhand som årets fest av både alumner och studenter. Den goda stämningen höjdes ytterligare av uppskattade framträdanden: gyckel från CM, en födelsedagsrapp från Dell-alumner och tal av gamla I-profiler. Sammanfattningsvis är sektionen mycket nöjd med hur vi firade vår 40-årsdag och detaljen att i40-eken sågades ned av några andra studenter under nyårshelgen tar vi med oss som en lärdom att köpa ett lite mindre ömtåligt monument till nästa jubileum.

5 Starta eget med Intervju Starta eget Per Anders I-aren berättar om Text Linda Gunnarsson Foto Privat Det är tidig vardagsmorgon. Det regnar ute och du har inte kunnat sova sammanhängande på flera dagar. Du stänger av alarmet för sista gången. Nu måste du kliva upp, dricka ditt morgonkaffe, slänga i dig frukost och skynda till jobbet. På jobbet väntar en mängd uppgifter att ta tag i och när allt väl är gjort, självklart på bästa möjliga sätt, är det ändå ingen som tackar dig för det. Ännu en gång tänker du för dig själv: om jag ändå vore egen företagare. Trots det hårda arbetet som krävs och de många uppoffringarna, drömmer du ändå om att få bestämma själv över ditt liv och din tid. Du vill kliva upp ur sängen den där regniga morgonen för din egen skull. För att driva ditt företag där varenda krona du kämpar för att tjäna går till dig själv, din familj (och staten). Känner du igen dig? Då är du en av de många I-are som drömmer om att starta eget företag. Varför vill vi starta eget? Är det för att jobba dag och natt i tio år och sedan skörda frukterna, eller är det friheten som lockar? Att arbeta för sig själv kan kanske vara den bästa motivationen för att orka kliva upp på måndag morgon, så länge det går bra vill säga. Vi har pratat med en I:are som startade eget under studietiden. Per Anders Bjelkstål kom på idén till OnlinePizza tillsammans med sin nuvarande kollega när de diskuterade hur svårt det var att beställa pizza för hemkörning när de befann sig i en ny stad. Hur svårt ska det vara? tänkte de och spann vidare på det. Att OnlinePizza sedan startades berodde enligt Per Anders mycket på att de träffade rätt folk. OnlinePizza är ett företag som erbjuder människor över hela Sverige att beställa pizza via Internet. Företaget har numera även utökats med en liknande hemsida i Polen, samt en hemsida som erbjuder hemkörning av livsmedel. I en intervju delar Per Anders med sig av egna erfarenheter kring att starta eget företag. Hur vet man om man har en bra idé värd att satsa på? Det är du själv som avgör det. Givetvis ska du se till att ha gjort så mycket screening, om än lekmannamässig, som möjligt innan du bestämmer dig. Det finns aldrig några garantier, däremot finns det fantastiskt många företag som tjänar pengar på många underliga sätt. Tror du att det är bättre att starta själv eller tillsammans med andra? Det beror nog på idén samt vilken budget du har. Ska du starta ihop med en person är det dessutom viktigt att personkemin är bra samt att personen uppfyller det du tycker är viktigt. Det är alltid roligt att vara flera, dock måste du givetvis tänka på hur mycket du får ut av det. Ännu en gång tänker du för dig själv: om jag ändå vore egen företagare Vad tror du gör att kunderna använder OnlinePizza.se istället för att ringa direkt till pizzeriorna? De kan betala med kreditkort, slipper missförstånd i samtalen samt att pizzeriorna kan betygssättas av kunderna. Jag tycker sidan är rätt cool också och jag hoppas att någon håller med mig. Vilka större motgångar har du haft? Hur tog du dig igenom dem? Som tur är finns det oftast väldigt många lösningar när problem uppstår. Håll huvudet kallt ett tag, välj en väg och traska på. För övrigt är det i många fall problemen som tar dig framåt och du kommer inte framåt om du inte tar en vettig väg runt eller genom dem. Trodde du från början att företaget skulle kunna bli så stort som det är nu? Inte innan vi satte igång, men ganska tidigt förstod jag var vi kunde hamna i Sverige om vi lyckades lösa några knutar. Däremot hade jag aldrig räknat med att vi skulle ta oss utomlands. Vilka fördelar finns med att ha eget företag? Du känner att du bygger värde i något, och du eller ni jobbar för dig eller er. Vilka nackdelar finns med att ha eget företag? Du tänker på jobb väldigt ofta, och fredagen är ingen belöningsdag längre. Vilken nytta som egen företagare har du av din utbildning? Säkert många olika saker. Det jag gillade mest med Industriell Ekonomi var bredden av kurser samt den positiva stämningen som jag inte tror existerar på någon annan civilingenjörsutbildning i Linköping. Hur många timmar per vecka arbetar du med företaget? Just nu ligger det nog på 60 timmar. Det har varierat lite grann. Till sist, vilka praktiska tips och råd har du till andra I:are som vill starta eget? Testa många idéer. Gör någon form av enklare kalkyl eller budget som visar att idén är lönsam inom en viss tid. Av tradition utbildas vi svenskar till att vara anställda och inte till företagare. Kristider kan ibland ge oss den där sista knuffen att starta eget, då antalet lediga arbeten på marknaden är få. Lågkonjunkturen för även med sig många möjligheter för småföretagare. Små företag är mer flexibla och kan koncentrera sig på att ta marknadsandelar och tänka på sina kunder, istället för att bekymra sig om nedskärningar. För dig som vill starta eget finns det mycket hjälp att få. Bland annat finns det gratiskurser hos Skatteverket, mentorskapsprogram hos Nyföretagarcentrum, Almi bidrar med riskkapital och för tekniska lösningar kan bidrag fås av Vinnova. Sedan finns en enkel och användbar hemsida där du kan få många tips och råd som blivande företagare. I varje län finns även särskilda resurscentrum som riktar sig till kvinnliga företagare. Det finns fantastiskt många företag som tjänar pengar på underliga sätt Dags att starta eget? Tips till entreprenörer: Fundera igenom vad det innebär att bli egen företagare. Välj gärna ett område du har erfarenheter av och kunskaper om, annars skaffa dessa. Fundera kring genomförbarhet, möjligheter på marknaden samt din målgrupp. Diskutera din idé med många andra (men be dem skriva under ett sekretessavtal). Tänk över innehållet i din affärsidé (kundnytta, marknad, hur ska pengarna tjänas). Hitta olika sätta att finansiera ditt företag. Ta fram en affärsplan. Skydda din idé - dock är det bästa sättet att vara först och snabb. 8 ipikuré ipikuré 9

6 Livsskildring Kronisk sjukdom Livsskildring Kronisk sjukdom Christina Grundström berättar om att leva med en kronisk sjukdom och att komma igen Att man ska ta hand om sig själv och lyssna på sin kropp har vi nog alla hört många gånger. I ett stressigt liv med höga krav från både sig själv och omgivningen kan det dock vara lätt att ignorera kroppens signaler, något som i värsta fall kan få förödande konsekvenser. Detta har Christina Grundström, utbildad civilingenjör från Y-linjen och numera lektor på Linköpings universitet, fått uppleva den hårda vägen. Hon var tidigare en person med höga krav på sig själv och stora ambitioner, men efter många år i sjukvårdens händer har hon tvingats ändra sin livsstil och sänka sina krav. För oss berättar hon här sin historia. Mitt liv började i mitten av 1960-talet i en liten by utanför Örnsköldsvik i Ångermanland. Jag föddes som andra dotter till ett jordbrukarpar som börjat bygga upp sin gård med tomma händer. För familjen var det ofta ekonomiskt kärvt men ambitioner och visioner fanns. Redan i tidiga år, ja redan från skolstarten, fick jag börja hjälpa till efter förmåga på gården. Min äldre syster var alltid starkare och duktigare än mig på att arbeta, något som premierades hemma. Min far var själv stor och stark och han uppskattade om vi barn kunde jobba bra men trätte också på oss om vi inte gjorde vårt bästa. Jag kunde läsa redan som 5-åring och matte började jag intressera mig för kort därefter. Dock var jag för blyg för att börja skolan ett år tidigare än normalt. Att jag var väldigt duktig och framåt i skolan var bara som det skulle eftersom jag alltid förväntades göra mitt bästa. Då jag inte riktigt höll måttet hemma på gården vad det gällde fysiskt arbete, Text Christina Grundström Foto privat växte jag upp med en stor osäkerhet kring att inte duga, något som yttrade sig i att jag hela tiden kände mig tvungen att prestera för att på så sätt kompensera för mina svagheter. Detta är något som har färgat mitt liv väldigt starkt fram tills nyligen. Efter att ha avverkat grundskolan på endast 8 år blev det naturvetenskaplig linje på gymnasiet. Därefter åkte jag till USA som utbytesstudent under ett år. Min inre osäkerhet över att inte duga samt det faktum att jag tidigare knappt satt min fot utanför Sveriges gränser gjorde året i USA till bland det bästa och värsta jag varit med om. För att göra en lång historia kort brukar jag säga att utan det året hade jag aldrig vågat göra de saker jag faktiskt gjort i mitt liv. För att förtydliga, året gav mig en större självsäkerhet att våga göra saker men min självkänsla utvecklades tyvärr inte i samma takt. Jag började läsa Y-linjen i Linköping Det var då strikt fokus på att klara kurser eftersom jag levde på lånade pengar. Jag Christina i Australien, innan sjukdomen hann dock med sidoaktiviteter som till exempel Norrsken (nu en del av Norrlands nation), innebandydomarskap och kampanjen Flickor och teknik. När examen närmade sig 1988 sade jag: Norrland eller utomlands och det blev en kombination av dem. Efter en sommarkurs i tyska i Tyskland började jag arbeta på det som numera heter BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik och då mest med utländska kunder. Mina jobbeskrivningar där var kvalitetsingenjör, projektledare, marknadschef och så åter projektledare. Målet för mitt yrkesliv var att alltid utvecklas och jag ville bli den analytiska personen bakom VD:n, dvs. att jag ville verka (ordentligt) utan att synas för mycket. Under den mesta tiden på Hägglunds arbetade jag flera hundra övertidstimmar årligen. Det hände att jag sov på jobbet då ena kunden fanns i öster och andra kunden i väster eftersom jag inte ville visa mig slö eller svag inför kunden. Samtidigt var jag också politiskt engagerad på lokal nivå samt på olika nivåer inom CF (numera Sveriges Ingenjörer). Dessutom försökte jag hjälpa till hemma på gården i den mån jag kunde. Mitt liv gick i ett ekorrhjul under närmare tio år. Under perioder var jag så trött att jag inte kunde sova, förkylningar ignorerades och magen kraschade några gånger. Losec var en poppis kompis av och till. På skämt brukade jag säga att jag skulle skaffa mig en vigselring med inskriptionen RBT. Utläst blir det ärbete vilket just är arbete på ångermanländska. Jag var verkligen gift med arbetet och plikten att visa att jag dög. Under 1997 började jag söka efter nya utmaningar då jag tyckte jobbet gick på rutin. Jag sökte till forskarskolan IMIE vid Linköpings universitet och blev antagen som doktorand där våren Första tiden kände jag mig väldigt obekväm eftersom jag inte var van vid den akademiska miljön. Plötsligt skulle jag ha mig själv som kund och uppdragsgivare, en situation som tedde sig tämligen främmande. Intensiteten i mitt liv var på samma höga nivå. Jag försökte fokusera på forskning och kurser och skar ner på kringaktiviteter eftersom jag bara skulle hålla tidsplanen, dvs. doktorshatt efter högst fem år. Livet som doktorand var också en stor ekonomisk omställning då jag plötsligt skulle leva på 60 % av min tidigare nettolön. Efter två år på forskarskolan kunde jag presentera min licentiatavhandling. Därefter började mitt hälsohelvete. Eftersom jag hade en ny studie på gång så fortsatte jag mitt arbete i oförminskad takt efter avhandlingen. Det innebar att jag under cirka ett halvår samlade in det mesta av datan till den nya studien. Under denna tid hade jag fem kraftiga infektioner som krävde antibiotika. Samtidigt planerade jag även för mitt utlandsår som gästforskare i Australien med stipendieansökningar och allt det praktiska. I början av 2001 stod jag, precis frisk från min senaste infektion, med resväskorna packade för fem månader i Sydney. Jag hann vara en dryg månad i Sydney innan himlen ramlade ner. Det började med den värsta magsjuka jag någonsin haft. Efter den kunde jag inte äta mer än 5 g fett per måltid utan att bli kraftigt magsjuk. Fettfri mat kunde jag dock stoppa i mig i nästan obegränsad mängd. Det följdes av att jag fick blåsor i munnen, mensen försvann, jag fick konstant influensavärk från höfterna På skämt brukade jag säga att jag skulle skaffa mig en vigselring med inskriptionen RBT. 10 ipikuré ipikuré 11

7 Livsskildring Kronisk sjukdom Livsskildring Kronisk sjukdom och nedåt, jag började känna mig konstig och rejält orkeslös. Så en dag försvann min röst och var mer eller mindre borta under ett halvår. Kilona försvann ett efter ett. De läkare som jag träffade i Australien tittade bara konstigt på mig och de såg - precis som det senare visade sig i Sverige - varje symptom för sig, inte helheten. Det var redan på förhand planerat att jag skulle åka hem en sväng över sommaren Innan jag åkte hade jag bokat tid hos min distriktsläkare och efter det började en längre tids sjukskrivning med många sjukhusbesök och undersökningar. Efter många turer fram och tillbaka inom sjukvården kom jag till slut till reumatologen där jag blev systematiskt utredd. Ganska snart kom man fram till att jag hade primärt Sjögrens syndrom. Jag fick börja äta kortison vilket har gjort mycket för att hålla tillbaka värk och stelhet. Sjögrens syndrom är en autoimmun sjukdom, något som innebär att immunförsvaret ger sig på den egna kroppen. Däremot är den inte som många andra reumatiska sjukdomar ledförstörande utan den kan istället beskrivas som inflammation i och därmed sviktande funktion hos körtlar. Många inom vården som inte är specialister brukar fråga Då har du väl stora problem med torra ögon och muntorrhet?. Visst, det sägs vara det mest karakteristiska för sjukdomen men för mig är det som jag har minst problem med. Det är snarare en ibland totalt förlamande trötthet med olika karaktär som är det jobbigaste. Andra symptom är bland annat värk, problem med magen, krånglande slemhinnor i olika delar av kroppen som till exempel stora blåsor i munnen. Symptomen kommer och går med i stort sett slumpmässigt mellanrum men med viss inverkan av stress och om jag har tröttat ut mig för mycket. Jag var sjukskriven helt i ett halvår innan kroppen var så pass medgörlig att jag så sakteliga kunde komma tillbaka arbetsmässigt. Och så hade jag ju en avhandling att färdigställa! Drygt två år efter sjukdomsutbrottet var jag tillbaka på heltid. Under färdigställandet av avhandlingen pressade jag mig rejält av och till. Jag kände inte igen mig själv under vissa perioder då jag nästan vill beskriva mig som lynnig och gråtmild. Så här några år efteråt förstår jag att jag helt enkelt ansträngde mig för mycket och jag gick över den trötthets- och stressgräns som min kropp och mitt psyke klarar. I mars 2004 disputerade jag. Ett år senare hade jag fått en lektorstjänst. Mellan dessa tidpunkter träffade och flyttade jag ihop med min nuvarande sambo och hans då 4-åriga dotter som bor med oss på halvtid. Allt detta var en stor omvälvning i mitt liv. Men när jag trodde att lyckan äntligen sken mot mig som starkast hände i augusti 2005 något som jag än idag inte fått klarhet i vad det beror på, bara vad det är. En dag när jag stod framför spegeln och höll upp högra armen märkte jag en svullnad i armhålan. Det var starten på att i stort sett träffa varenda specialist på universitetssjukhuset i Linköping. Eftersom svullnaden var intermittent var det inte lätt att bli trodd avseende problemen den åsamkade. Från Jag växte upp med en stor osäkerhet kring att inte duga vilket hela tiden tvingade mig till att prestera. Det är något som har färgat mitt liv starkt ända fram tills nyligen. Christina hösten 2001, under den period hon inte kunde äta normalt. att det bara hade varit en svullnad som gav viss värk i armen och pirr i två fingrar blev det gradvis mer och mer smärta i armen, axeln och skuldran, som till exempel gav problem när jag skulle sova eller sitta mot ett ryggstöd. När jag hade som mest ont i axeln spände jag mig så att jag fick ont i nacken med en obehaglig huvudvärk till följd. Oftast fick jag då bara gå och lägga mig. Att jag inte förstod vad som hände gjorde mig rädd, vilket i sin tur ledde till att jag gick omkring och spände mig och det resulterade i att jag fick ännu mer ont och mera problem. Så småningom efter cirka 2,5 år - fick jag besked om att det var huvudvenen från armen som helt stokastiskt svällde upp och att det inte kunde åtgärdas eftersom jag då skulle tappa återflödet av blod från armen. Jag har en stor fördel av att jag är vänsterhänt men i och med att min högerarm är så pass obrukbar (till exempel kan inte lyfta tunga saker och inte göra upprepade små rörelser) blir vänster arm av och till påverkad. Då måste jag hitta arbetsuppgifter där jag i stort sett bara måste läsa för att på så sätt vila båda armarna. Hela den här processen hade varit oerhört mycket jobbigare om jag inte haft stöd från min omgivning. Min sambo och min syster har varit en stor trygghet och även vissa personer inom sjukvården har varit oumbärliga som stöd. Några bland alla är rehabiliteringsteamet på reumatologen som gav tips om rörelser och motion som jag kunde göra och fick mig även att inse att jag själv inte var orsaken till att jag blivit sjuk. Jag hade nämligen under hela tiden sedan jag blivit sjuk anklagat mig själv för att jag fått sjukdomen. Att slippa den skuldbördan hjälpte mig mycket med välbefinnandet. Jag har även pratat med psykologer för att mentalt kunna hantera smärtan och därtill följande sömnproblem samt att känna att jag duger fastän jag inte kan prestera lika mycket som förut. Min sambo har hjälpt mig så med att inse att jag duger som jag är; jag behöver inte bevisa det genom att vara så duktig hela tiden. Han har fått mig att inse att jag har vissa behov eftersom jag har den här sjukdomen, inte att jag är besvärlig eller ställer krav. Numera kan jag faktiskt be om hjälp samt säga nej. Men bara om jag inte blir för trött. Då får jag en kraftigt ökad tendens att försöka bevisa att jag faktiskt orkar (oftast med mindre lyckat resultat som följd). Under utredningsturerna med armen gick min arbetsförmåga ner till 25 % och vissa dagar var den i stort sett obefintlig då jag bara fick koncentrera mig på att stå ut med värken. Idag, våren 2010 är jag på väg upp mot 50 % eftersom jag lärt mig hantera mina olika problem bättre. Vägen dit har dock visat sig vara problematisk då jag gång på gång tröttat ut mig och kroppen har börjat protestera. Med min arbetsgivare min chef har varit helt fantastisk i sitt stöd att såväl visa förståelse som vilja att anpassa jobbet efter mina förutsättningar har jag kommit överens om att jag ska sikta på 40 %. Min chef tycker inte att jag ska känna mig tvingad att nå 50 % om jag inte orkar. Mitt nuvarande liv kan alltså sammanfattas med att jag alltid har något symptom från min sjukdom, det vill säga att jag är ofta väldigt trött, har alltid ont någonstans i kroppen samt att jag numera har en högerarm som bara fungerar till %. Så länge jag är någorlunda pigg accepterar jag att jag har en kronisk sjukdom som hindrar mig från att göra en mängd saker. Jag vet att jag måste planera min tid så att jag inte får för mig flera intensiva dagar efter varandra. Åker vi till exempel iväg på en weekendresa måste jag se till att ha minst måndagen fri från måsten. Bästa sättet för mig att återhämta mig är att bara vara, helst i tystnad. För även roliga saker som att prata strunt med min syster tröttar ut mig. Hela den här processen hade varit oerhört mycket jobbigare om jag inte haft stöd från min omgivning. Min sambo och min syster har varit en stor trygghet och även vissa personer inom sjukvården har varit oumbärliga som stöd. Jag är innerligt glad att familjen står ut med mig och mina behov, men jag har fortfarande en känsla av att jag är till besvär. Samtidigt vet jag dock att om jag inte talar om mina behov så blir saken bara värre. Jag brukar säga att min sjukdom är som att jag konstant trycker en vägg framför mig. Vissa dagar är det olja under väggen och då går det lättare, andra dagar är det grus och då går det väldigt trögt eller inte alls. Andra brukar likna det vid att ha konstant influensa. Det jag lärt mig och som jag fortfarande har svårt för ibland är att jag mår bäst om jag vågar visa mig svag. Försöker jag undvika att vara så himla duktig hela tiden kör jag inte slut på mig. När jag vågar visa mig svag hinner jag bromsa innan det går överstyr och jag bara gråter av mental och fysisk utmattning. Min förhoppning är att jag, genom att berätta för er läsare om mina erfarenheter, kan hjälpa andra som hamnat i en liknande situation att inse att livet inte tar slut utan det går att ta sig vidare till att leva ett rikt liv om än annorlunda. Eller ännu bättre, att jag kan hindra er eller era nära och kära från att upprepa de misstag som jag har gjort och därmed undvika att komma i närheten av en avgrund av den typ som jag upplevt. Christinas råd till andra: -Lär känna dina starka sidor och fokusera på dessa. -Förneka inte dina svaga sidor utan lär känna även dem. Arbeta systematiskt för att göra dem till positiva inslag i ditt liv. -Ta inte på dig allt, prioritera och lär dig säga nej. Och lev efter dina prioriteringar. -Våga visa dig svag och våga ta emot hjälp av andra. Och betänk: Du duger - i varje situation kan du inte göra mer än ditt bästa just då.

8 Reportage Finanskris Finanskris på Läsning Finansdagarna Två dagar med finansiellt fokus Text Erik Larsson & Christoffer Adrian från Projektgruppen för Finansdagarna 2010 Foto Okänd Linköpings Universitet? Text Viktor Gällström Foto sxc.hu Den 15 september 2008 ansökte en av världens största investmentbanker om konkursskydd. Aldrig förr hade en storbank gått omkull på detta sätt och Lehman Brothers fall är för många det som kännetecknat den finansiella krisen. Upprinnelsen var den okontrollerade utlåningen i USA, de så kallade Sub-prime lånen. Konsekvenserna har varit kraftiga produktions- och inkomstbortfall för bolag världen över. Den uppmärksamhet som den finansiella sektorn på senare tid fått har inte bara varit negativ för branschen. Den har nämligen väckt stor nyfikenhet och ett stort intresse för många unga som kanske inte visste så mycket om de finansiella marknaderna och hur de fungerar. Bland studenter är det många som har fått upp ögonen för finansbranschen och inte minst inom Industriell Ekonomi är detta spår lite av en fluga i dessa dagar. Jag läser själv finansinritkningen på I och kurserna inom området har varit väldigt intressanta då de hela tiden kunnat koppla samman teorin med det spännande finansiella klimat världen nu befinner sig i. Vi har även inom Börsgruppen, den studentförening för finansintresserade studenter som finns här på universitetet märkt skillnad. Även här märks hur intresset för finans har fått en skjuts och alla gästföreläsningar, utbildningar och aktiviteter som anordnas är ofta fullsatta. Ett exempel på detta är vår analysgrupp dit rekordmånga vänder sig för att lära sig mer om de finansiella marknaderna och aktörerna på den. En kris har självklart också negativa effekter och dessa påverkar således även oss som studenter. Har man som nyutexaminerad sökt sig till finansbranschen under det senaste året har man inte haft det alltför lätt. Många banker och företag verksamma inom sektorn har haft anställningsstopp och risktagandet hos aktörerna har minskat kraftigt. Just risktagandet är något som också varit centralt i denna finansiella kris och erkännas bör att det inte verkar helt sunt att spekulera i hävstångsinstrument med hela sin balansräkning. Huruvida Obama och Många banker och företag verksamma inom sektorn har haft anställningsstopp och risktagandet hos aktörerna har minskat kraftigt New York-börsen övriga världsledare får till några regleringar av marknaden som inte hindrar den fria konkurrens som måste råda återstår att se. Klart är i alla fall att de höga bonusar som förr varit ett incitament för att ge sig in i denna bransch nu inte är lika självklara. Detta kan dock gynna sektorn då intresset för själva ämnet finansiering kan komma mer i centrum då vi studenter väljer vårt framtida yrke. Har då finansmarkanden förändrats för alltid på grund av den här krisen? Jag vill inte tro det. Visserligen har så brant fallande grafer över aktieindex världen över sällan skådats men det inslag av upprepning som denna marknad tveklöst uppvisar är ändå något som jag inte ser som en slump. Det verkar onekligen som att aktörerna glömmer snabbt inom den finansiella världen. En sak är i alla fall säker och det är att när vi kommer ut på arbetsmarknaden kommer kunskapen om denna kris att stärka oss inför kommande utmaningar. Varje år går två dagar i finansens tecken. I år blev det en riktig succé med fullspäckat schema där aktuella finansprofiler höll i inspirerande och välbesökta föreläsningar. Under den andra dagen ställde företag ut montrar i Colosseum för att under avslappnade former informera ytterligare om sin verksamheten. Som avslutningsvis hölls en trevlig sittning i Scholanders med underhållning för studenter och företagsrepresentanter. Först ut på programmet var från skandiabanken affärsspecialisten Sten Törnqvist som informerade om bankens olika avdelningar och de utmärkta karriärmöjligheterna som erbjuds. Inte minst med tanke på att banken är en del av en multinationell koncern med huvudsäte i Sydafrika. Vid lunch var det dags för ett fullsatt C2 med partnern Thomas Bergqvist i spetsen för SkySparc som är inne i ett expansivt skede i deras utveckling av Internetbaserade finansplattformar. Thomas Bergqvist presenterade företaget och dess karriärmöjligheter tillsammans med en före detta I-are från Linköping. Efterföljande timme innehöll föreläsning med ingen mindre än Gunnar Ek från Aktiespararna, som gav sin syn på det ekonomiska läget. Få,för att säga ingen, har liknande erfarenhet och kunskaper av aktie- och trendanalyser, och samtliga åhörare satt med öronen på skaft under hela föreläsningen. Dagen avrundades med Helena Hagberg från Nordea markets i Stockholm. Hon är en före detta I-are från Linköping och specialiserad mot Social Responsible Investments (SRI). Efter att åhörarna huggit in på det generösa fikabordet berättade Helena bl.a. om hur branschen ändrat sin syn på området samt hur hennes dagliga arbete ser ut. Klimatsmarta och humanitärt ansvarstagande investeringar är något vi tveklöst kommer att höra mycket mer om framöver. Lunchföreläsning med HQ Bank Andra dagen inleddes med en fullsatt frukostföreläsning med Stefan Axelsson, Head of SAAB Treasury i Linköping. Stefan berättade om Treasury avdelningens viktiga betydelser, inte minst i flygbranschen där affärer i mångmiljardbelopp valutasäkras genom hedging. Stefan berättade även om sin egen karriär och sitt tidigare arbete på SEB:s tradingavdelning. Tyvärr fick draken i SVT:s succéprogram Draknästet, Sven Hagströmer, ställa in sin lunchföreläsning p.g.a. sjukdom. Ronald Domelid från HQ bank (som Sven Hagströmer en gång var med och grundade) som skulle haft sin presentation kl 10 var dock en mycket värdig ersättare. En föreläsning av affärsbanken HQ Bank med tyngdpunkten på entreprenörskap blev mycket uppskattad av åhörarna. Eftermiddagen inleddes med att CMC Markets representanter Magnus och Joakim presenterade deras handelsplattform där man kan handla med CFDs (Contracts For Difference) online i tusentals instrument på ett stort antal marknader från ett och samma konto. CFDs kan handlas på aktier, index, råvaror och valuta över hela världen dygnet runt, och väntas bli den stora flugan bland finansfolket i Sverige framöver. Med anledning av Börsgruppens 10 års jubileum avslutades eftermiddagen med tårtkalas tillsammans med Genesta Property Nordic. Genesta är ett nordisk private equity bolag som investerar i fastigheter...med föreläsare från Aktiespararna, Nordea Markets, HQ Bank, SAAB Treasury... och driver en fastighetsfond för internationella investerare och storbanker. Företaget företräddes av VD, HR avdelningen samt en alumn från LiU som nu jobbar som analytiker i företaget. Föreläsningen var delvis upplagd som en casetävling där bästa lösning belönades med en flaska champagne och biljett till den avslutande sittningen som revs av i Scholanders sal senare på kvällen. God mat och dryck avnjöts av ett 50-tal studenter tillsammans med deltagare från flertalet företag. Kvällen inleddes med fördrink och följdes av trerätters middag med gyckelunderhållning av ELIN players och Oral-spex. Sammanfattningsvis blev Finansdagarna 2010 mycket givande för både studenter och företag och kommer säkert dyka upp nästa år i minst lika stort format! 14 ipikuré ipikuré 15

9 Reportage Bergsbestigning Reportage Bergsbestigning Vissa siktar högre än andra. Peter Bäckström siktar på 8000 meter Text Villum Hansson Axel Norell Foto Peter Bäckström i05:an Peter i Anderna Väl på toppen vill man bara ner. Man tar de obligatoriska bilderna så fort det går, dunkar varandra i ryggen och skyndar sig ner. Det är inte förrän man är tillbaka i civilisationen och kläcker första bärsen som man kan börja njuta på riktigt", sa Peter Bäckström när vi träffade honom på ett café i centrala Linköping. Han fortsatte med berättelser om allt ifrån att väckas av en bergsjak i tältöppningen, whiteouts i Muztagh Ata och nedsläpandet av medvetslösa kamrater från meter. Jag har alltid brunnit för uteliv, och för mig är bergsbestigning ett sätt att ta det ett steg längre. Man kommer långt från civilisationen och får tampas med utmaningar som ensamhet, köld och den syrefattiga miljön, förklarade Peter sitt intresse för bergsbestigning. Egentligen är allt en hobby och Peter var noga med att påpeka att han jämfört med de riktigt duktiga ännu är en amatör. Ändå kan han på sin lista bocka av bestigningen av Aconcagua, som med sina 6962 meter är det högsta berget utanför Asien, och en expedition på det 7546 meter höga Muztagh Ata i Kina. För en sådan expedition krävs ett gediget intresse, mycket kunskap och månader av förberedelser. Peter har haft ett mångårigt intresse för bergsbestigning med flera mindre expeditioner och kurser i bland annat alperna. Från det att tid och plats för en expedition fastslås till att den genomförs kan det dröja ett halvår och det är mycket som ska förberedas. Matåtgången ska fastställas, logistiken planeras, lokala förhållanden kontrolleras och materiel inhandlas. Det är en kapitalintensiv hobby där just letandet efter materiel kan ta många timmar. Inför expeditionen till Aconcagua upptäckte Peter till exempel hur svårt det kan vara att hitta skor som klarar 40 grader under nollstrecket, och en specialbeställning från USA visade sig vara enda lösningen. Förberedelserna är A och O. Visst kan saker gå fel som gör att man måste avbryta, men ingenting man skulle kunnat förbereda sig för ska få tvinga en att vända om. Som vid ett tillfälle när en killes stegjärn inte passade på kängan, och han inte ens kunde påbörja sin expedition. Sånt är så onödigt. sa Peter och fortsatte: Sen kan man naturligtvis inte förbereda allt. Men silvertejp löser det mesta och ibland får man improvisera på plats. I Kina fick vi verkligen improvisera. Det fanns inga affärer, ingen fungerande infrastruktur, ja, nästan ingenting. För att ha något brännmedel i köket hittade vi tillslut lite gammalt helikopterbränsle och när vi fick ont om mat lyckades vi få tag i en stackars jak För att få en inblick i hur en bergsbestigning går till lät vi Peter beskriva expeditionen till Aconcagua, som han gjorde tillsammans med Erik, en gammal vän från tiden då han gjorde utlandstjänst i Liberia. Expeditionen inleddes med en tvådagars marsch till bergets basecamp, den sista riktigt trygga platsen. Där kan man på relativt låg höjd återhämta sig och samla kraft inför det som komma skall. Från basecamp gjorde de dagsutflykter upp till nästa camp för att långsamt låta kroppen vänja sig vid höjden. Efter ett par turer fram och tillbaka packade de ihop utrustningen och bar med den upp för att slå läger högre upp på berget. Så fortsatte det, med ett par dagsutflykter upp till högre höjder för att till slut ha anpassat sig så bra att de kunde bära med utrustningen till nästa camp. Det låter inte särskilt komplicerat men är på grund av omständigheterna betydligt svårare i verkligheten än på pappret. Det gäller att hela tiden lyssna på kroppen. Gör man inte det kan det gå illa. Huvudvärken ska man vara vaksam på, och när man spyr av illamåendet måste man stanna upp och kanske gå ner en etapp. Över meters höjd slutar kroppen fungera normalt. Sår läker inte och kroppen återhämtar sig inte alls på samma sätt som vid havsytan. 16 ipikuré ipikuré 17

10 Reportage Bergsbestigning Läsning Skrattyoga berättade Peter. Visst vill man skynda upp så man blir klar med eländet, men samtidigt finns det ingen poäng med att hetsa. I Aconcagua blev vi nästan omsprungna av två amerikaner men det tog inte lång tid innan vi mötte dem på väg ner, den ena släpandes på den andra. Visst kan jag förstå det, folk har investerat mycket pengar och tid och vill verkligen upp, men samtidigt måste man respektera att det inte alltid går vägen. Det är just detta, respekten för att yttre faktorer kan göra att man inte kommer upp, som Peter gång på gång framhåller. Bestigningen av Muztagh Ata tvingades han av olika anledningar avbryta utan att ha nått toppen. Ganska tidigt behövde vi hjälpa ett annat par ner och fick bland annat därför ont om tid. Den dagen vi skulle göra toppattacken såg vi ganska snabbt att det inte skulle gå, men började ändå knata och hoppas på det bästa. Men det började snart blåsa alldeles för mycket och vi vände om. Det var inte ett särskilt svårt beslut att fatta. Det var en så kallad whiteout hela himlen var vit av snöstormen. Man såg inte ens handen framför sig och enda kontakten vi hade med varandra var den lina vi satt ihop med. På Muztagh Ata finns glaciärsprickor, så att gå där utan att se något är inte hållbart. Visst finns det de som väljer att gå ändå, men för oss var valet enkelt. Bestigningen av Muztagh Ata misslyckades men Peter och Erik besteg Aconcagua trots att det inte var säsong, och att de var nästan ensamma på berget. Det var en häftig känsla. Det var nästan bara vi två och berget, en riktig naturupplevelse. Men samtidigt blir det en risk. Det är ingen som vet var vi är, vad händer om något går snett? Tryggheten fanns i att vi var två och man fick lita på att den ene skulle kunna ta hand om den andra. Det gäller att kunna lita på sina förberedelser. När man ligger ensam i mörkret i sitt tält, med vindar upp emot 30 sekundmeter och tältduken böjer sig så den bara är centimeter från ansiktet, det är då man börjar undra om man lade tillräckligt med sten runt tältet för att hålla det på plats Det är också under såna perioder det är oerhört viktigt att fungera med sin partner. När man ligger ensam i mörkret i sitt tält, med vindar upp emot 30 sekundmeter och tältduken böjer sig så den bara är centimeter från ansiktet, det är då man börjar undra om man lade tillräckligt med sten runt tältet för att hålla det på plats Man kan inte lära känna någon så bra att man vet hur han reagerar i de här förhållandena över en öl på after work. Det är krävande att vara insnöade tillsammans i tre dagar. Ens partner är den sista livlinan och om man blir sjuk måste man veta att han kommer att sätta upp tältet själv, trots att han är helt utmattad. Det är viktigt att man känner sina egna gränser, ena dagen kanske jag är för trött för att bära min väska och då måste jag låta kompisen ta den. Det kommer alltid en annan dag när det är min tur att vara stark. Ingen kan vara starkast jämt. När man befinner sig på över meters höjd slutar kroppen fungera normalt. Sår läker inte och kroppen återhämtar sig inte alls på samma sätt som vid havsytan. Tiden man kan vistas på så hög höjd blir därmed begränsad och är vädret för dåligt under för långa perioder måste toppattacken ställas in. Men på Aconcagua hade Peter och Erik tur och vädret lät dem att göra ett försök. Klockan två på natten började vi smälta snö för att få ihop dricksvatten. Man försöker hålla så många kroppsdelar som möjligt innanför sovsäcken samtidigt som man fipplar med köket i pannlampans svaga sken. Vi behövde en liter var att dricka innan och två, tre liter till att ta med oss. Det tog ett par timmar innan vi var klara och kunde påbörja toppattacken. Som tur var hade vi vädergudarna på vår sida just den dagen, men det är alltid en avvägning. Man får titta på himlen och hoppas på det bästa. Helt smärtfritt gick det ändå inte, kommenterade Peter, och berättade om hur han blandat i en äcklig argentinsk sportdryck i en av vattenflaskorna. En bra idé trodde han då, men snart visade det sig att vattnet i flaskan frös till is och lämnade den starka drycken i koncentrerat format. Dessutom, skrattade Peter, får man Peters tre lärdomar: 1. Förberedelser är A och O. Både på berget och i andra aspekter av livet. 2. Man måste vara ödmjuk inför uppgiften, vad det än må vara. Det är okej att inte klara allt själv och ibland behöver man be om hjälp. 3. Det finns alltid saker man inte kan påverka och det måste man acceptera. Det kan vara att vädret sätter stopp för ett toppförsök eller det kan vara att man inte får jobb på grund av finanskrisen. Det viktiga är att inse att det inte är ens eget fel. brännsår i munnen av den starka solen och reflexerna mot snön, så koncentrerad sportdryck sköljer inte jätteskönt i det läget Peter säger det aldrig rakt ut, men berättelserna talar sitt tydliga språk: bergsbestigning är en ständig psykisk kamp. Det är kallt och blåser starkt, man är illamående och spyr, har ont i huvudet och brännsår i munnen. Man kan aldrig känna sig riktigt trygg och måste hela tiden vara vaksam. Ändå utsätter han sig för detta, gång på gång under veckor som en bestigning kan ta, och han njuter inte ens på toppen. Varför gör man något sådant? För att det är roligt, svarar han med ett leende. Man njuter kanske inte på berget, men i efterhand njuter man av det man fått uppleva. Det kanske är lite som folk brukar förklara lumpen, det är kul efteråt. Framtiden då? Jag håller på så länge det är kul. Jag har tittat lite på något berg i Alaska. Sen finns det någon larvig drömgräns på meter för alla som sysslar med sånt här. Men vi får se, man vet aldrig vad framtiden för med sig Smitta andra och må bra själv! 2010 firar vi 15-årsjubileum för en skrattepidemi som startade i Indien Det handlar om skrattyoga Text Helen Thyrvin Skratt är lönsamt och kostnadseffektivt. Skratta dig friskare, piggare och trevligare. För företaget finns vinster att hämta både i bättre relationer, lägre sjukfrånvaro och faktiskt högre omsättning. Många försöker få ihop livspusslet. Finanskrisen skapar oro, har jag ett jobb i morgon? Huvudvärk, spänningar, magont eller förkylningar påverkar dagen. Att skratta är en mycket kostnadseffektiv metod för företaget att hjälpa de anställda till en bättre situation. Skrattyoga ger en avslappnad syresatt kropp och du får fokus och ny energi. Det jämförs med massage men till en lägre kostnad och på en bråkdel av tiden. Det leder även till en bättre gemenskap eftersom övningarna görs tillsammans och utan förflyttning från arbetet. Vadå, skratta utan anledning?! Ska vi bara vrålskratta så där rakt ut? Ska du få mig att skratta? Frågorna är många. Om du inte vill ja då fungerar inte skrattyoga. Det är en frivillig, varsam form av lekfullhet. Ingen tvingar dig, ingen ska prestera och behöva visa sig duktig. Skrattet är en direkt kommunikation, oavsett språk, kön, ålder, ras eller religion. Skrattyoga innebär enkla skrattövningar i grupp varvade med djupandning från yogan. Du behöver inte ha något att skratta åt och du behöver inte vara glad från början. Du blir glad. Samma områden aktiveras i hjärnan när vi tänker på att utföra något som när vi verkligen gör det. Rörelse, andning och ögonkontakt gäller. Inget ombyte eller svåra positioner. Efter ett tag övergår det simulerade skrattet för många till ett äkta då deltagarna smittar varandra. Gruppstorlek varierar från ett fåtal personer till tiotusen Inne eller utomhus kvittar. Världens arbetsplatser håller på att bli lekfullare Skrattar ni mycket på jobbet? En humorlös organisation är knappast den hälsosammaste. Det är svårt att förstå humor om man är stressad, därför är skrattyoga lättare att ta till. I Daniel Pinks konceptsamhälle är lek, spel och skratt inget att skratta åt! Han ser ett paradigmskifte där informationssamhällets logik och linjära tänkande byts ut mot ett empatiskt, uppfinningsrikt och holistiskt tänkande där leken har utrymme precis som på Quad Graphics där man säger funny business and good business go hand in hand. Skrattets effekter Du minskar stress och oro Du blir avslappnad i kroppen och klar i knoppen Din energinivå och prestation ökar Ditt immunförsvar förstärks Ditt blodtryck sänks Du blir närvarande i nuet Du blir mer positiv Din kreativitet stimuleras Din smärta lindras Din koncentration förbättras Du sover bättre 18 ipikuré ipikuré 19

11 Läsning Skrattyoga Intervju I-alumn Vad jobbar egentligen I-alumner med? Helen Thyrvin bor i Linköping och är utbildad civilekonom och gymnasielärare med magisterstudier i folkhälsa. Hon är certifierad skrattinstruktör och skrattlärare. Vill du prova på? Kolla in skrattklubben Helhetstanken i Linköping där Helen är instruktör! På T-Fordens tid sade man att på arbetet ska vi arbeta och fritiden är till för leken. Den som skrattade kunde bli uppsagd. Flygbolaget Southwest Airlines hävdar att Människor lyckas sällan med något om de inte har roligt när de gör det. Företagsläkaren Birger Rexed menar att den hälsofrämjande arbetsplatsen blir lyckosam och lönsam. Norrmännen säger att det är löjeväckande lönsamt att introducera skrattgrupper på jobbet. Ett danskt IT-företag provade skrattyoga i ett års tid en kvart om dagen och märkte att omsättningen ökade med 40 % samtidigt som sjukfrånvaron minskade rejält. British Airways har anställt en egen företagskomiker. Och Wall Street Journal visar att över 50 företag i Europa har börjat använda legoklossar i sin chefsutbildning, allt för att få igång lekfullheten. En lekfull ledare behövs för tjänsteproducerande högpresterande individer som inte längre bara motiveras av lönekuvertet. How to laugh about everything in your life that isn t really funny Optimister lever längre och är friskare. Faktiskt 7,5 år längre enligt läkaren Nisse Simonsson. De tjänar mer pengar och är mer framgångsrika. Om du vill uppfylla fler av dina drömmar under din livstid, välj sida! Anette Goodheart har sedan 70-talet använt skrattet i terapi för att bli av med ilska, rädsla och tristess. Hon jobbar med personer i livets slutskede, personer som missbrukar, blivit utsatta för våld eller hamnat på livets skuggsida. Kroppen är klok, den skrattar, gäspar, gråter och skakar för att komma i kemisk balans igen. Det är egentligen bara gråten som ska gråtas. If you are going to be miserable, you might as well enjoy it säger hon. Så bjud in lekfullhet även när det är mörkt på himlen. Även i kristider finns ett moment av utveckling. Att skratta innebär att man för en stund distanserar sig till problemet och kanske ser en bättre lösning att haha blir aha! World peace through laughter Att skratta är något vi har med oss från födseln, men skrattet börjar bli en bristvara bland vuxna. Forskare anser att vi skrattar för att visa oss välvilligt inställda och andra för att vi helar oss själva. Den du skrattar ihop med slår du inte och det är skrattrörelsens mål World Peace Through Laughter. Värdsskrattdagen, den första söndagen i maj varje år är alla skrattares dag! Historien om skrattyoga började i Indien 1995 började allmänläkaren Madan Kataria att skratta i parker i Mumbai, Indien. Efterhand krävdes inga ordlekar eller vitsar, det fysiska skrattet utmynnade ändå i äkta skratt. I 15 år har han sedan rest jorden runt för att sprida Hasya Yoga eller Laugh for no reason, tillsammans med sin fru Madhuri, yogalärare och inspiratör till djupandningen mellan övningarna. Idag finns cirka 6000 skrattklubbar i över 45 länder. Min skrattklubb startade 2005 i Linköping. Företag använder skrattet på konferenser, kick-offer och workshops. Andra när det fungerar mindre bra, i grupper där folk kommer och går. Hälsoinspiratörer provar skratt. Skrattbehovet återfinns t.ex. inom kommun och landsting, bland konsulter, i banker, ITföretag, försäkringsbolag och föreningar. I skolor, i fängelser, i konflikthärdar, i företag, på sjukhus och fitnesscenter och inom åldringsvården finns skrattyoga i världen. Ny positiv forskning Forskning om humor har funnits länge. På området skrattyoga börjar det dyka upp, i USA och Indien. I gränslandet mellan psyke, nervsystem och immunförsvar forskar man på positiva känslor, optimism och kreativitet. I stressade situationer kan vi reagera med så kallad inlärd hjälplöshet, vi upplever att vi inte kan påverka vår situation. Vi ger upp. Skratt bygger tillit och gör oss starkare i stunden. Positiv psykologi är en mycket populär kurs på Harvard. Man pratar om att en optimist ser på sina misslyckanden som specifika, situationsbundna, medan det som lyckats har mer permanenta förklaringar. En pessimist gör tvärtom han ser universella förklaringar till sina misslyckanden medan lyckosamma uppgifter är mera situationsbundna. Hur ser du på detta? Enligt WHO blir depression världens näst största sjukdomsorsak En deprimerad person har mindre mimik. En deprimerad hjärna arbetar långsammare, har färre associationer och sämre problemlösningsförmåga. Rörelse ordineras på recept. Skrattyoga är bra. Husmorsrådet ät vettigt, rör på dig och ha roligt med dina vänner gäller fortfarande. En del läkare menar att så mycket som 90 % av våra sjukdomar skulle kunna försvinna om vi följde dessa råd. Varför håller jag på med skrattyoga? Ett av mina barn blev sjuk med behov av dygnetruntvård i 10 år då jag knappast sov. Jag hade långt mer än heltid i mitt jobb som skolchef. Flera nära dödsfall följde på varandra; min bästa väninna dog och slutligen även min son. Då kunde jag inte skratta, jag var slutkörd och livet kändes nattsvart. Min dotter och jag såg skrattyoga på TV och då pekade min dotter och sa: mamma mamma det där är ju du! Jag blev skrattinstruktör 2001 och så småningom har glädjen kommit åter. Jag vidareutbildade mig till skrattlärare 2007 i Indien hos Dr Kataria. Metoden har förändrat mig. Du kanske är redo att förändras inifrån? Skrattyoga är livsglädje i praktiken! Skratt bygger tillit och gör oss starkare i stunden. i03 Jonas Holmberg berättar Text David Elofsson Foto Privat Vad arbetar du med? Jag är affärsutvecklare för Nefab Packaging Norway. Vilken är din arbetsroll? Jag tar reda på vilka som är framtidens marknadssegment inom förpackningsindustrin och har även en projektledarroll gällande hur dessa marknader skall bearbetas. Jag är även delaktig i säljarbetet in mot större potentiella kunder samt utvecklingsprojekt med befintliga kunder. Hur ser din arbetsvecka ut? I genomsnitt har jag två kundbesök per vecka. Ett kundbesök tar ofta en halv dag, lite beroende på vad som diskuteras. Diskuteras nya förpackningslösningar och det sitter med garvande ingenjörer som tycker om att diskutera tekniska detaljer tar det mycket längre tid. I övrigt går tiden till olika projekt, allt från besparingsberäkningar till Power Point-presentationer och Excelmodeller. Var det svårt att få jobb? Jag var färdig med examensarbetet just innan lågkonjunkturen satte in, så för oss var det fortfarande lätt att få jobb. Vi fick i princip de första vi sökte. Vilka inriktningar gick du (teknisk och ekonomisk)? Jag gick bioteknisk inriktning och som ekonomiska inriktningar körde jag både logistikoch marknadsföringsinriktning. Passar dina inriktningar för det du arbetar med? Biotekniken har jag inte behövt använda, vilket kan te sig naturligt då jag arbetar med förpackningar. Jag tryckte hårt på fördelen av kemiska kunskaper på arbetsintervjun de tittade mest skeptiskt på mig. Logistiken och marknadsföring har jag dock haft stor användning av. Min första tjänst var som trainee inom marknadsföring på Nefabs huvudkontor i Jönköping. Logistik är en viktig del av förpackningsbranschen, så detta var en mycket bra kombination. Vilka kurser har du haft mest nytta av? De flesta kurser inom marknadsföring och logistik samt alla kurser som tvingat mig bli bra på Excel och Power Point har hjälpt till. Att vara van att presentera resultat inför kritiska ögon är värt mycket, men det får man lära sig göra i de flesta kurser på I-linjen. Var du engagerad i något under studietiden och hur har det hjälpt dig i arbetslivet? Under studietiden var jag arbetsmiljöombud, klassföreståndare och studierepresentant. Jag tror att det visar på ett allmänt engagemang och det gillar arbetsgivare. Hur verkar I-linjen i Linköping stå sig på arbetsmarknaden? I-linjen står sig bra i arbetslivet. De flesta arbetsgivare vet vad I-linjen är för utbildning och respekterar den högt. Jag har på mer än ett ställe hört inofficiella rykten att om den arbetssökande personen är en I-are så är det ett stort plus. Vad gör du på fritiden? Sen i slutet av förra året bor jag i Norge och en bit från familj och vänner (de flesta bor, icke överraskande, i Stockholm). Dock ligger Oslo bara 40 minuter bort och dit har många lyckats ta sig. I övrigt är vi några som kör klassikern i år igen så jag tvingas träna en del till den. Hur trivs du i staden du bor i? Jag bor i Drammen, några mil sydväst om Oslo. Staden är bra, stor nog att inrymma alla bekvämligheter, men ligger som sagt en bit bort. Vad saknar du mest från Linköping? Definitivt det sociala, hade en fantastiskt rolig studietid. Att sitta och arbeta med grupparbeten till sent på nätterna i C-huset är jag dock rätt nöjd att slippa. 20 ipikuré ipikuré 21

12 Intervju I-alumn Intervju I-alumn Intervju med i04 Sara Johansson Text David Elofsson Foto Privat Vad arbetar du med? Jag är Global Product Manager på Volvo Construction Equipment. Avdelningen heter Service Marketing och jag jobbar med en telematiktjänst. Tjänsten heter CareTrack och gör det möjligt att via GSM och Satellitkommunikation hämta data från maskinerna, till exempel drifttimmar, bränsleförbrukning och serviceinformation. Denna information används sedan av kunder och återförsäljare i sitt arbete för att öka tillgänglighet och produktivitet. Vad är din arbetsroll? Jag är för tillfället projektledare för två olika lanseringsprojekt för CareTrack. De första lanseringarna kommer ske i juni och därefter ska tjänsten lanseras på 25 nya marknader, bland annat i Kina, Indien och Saudiarabien under Rollen som Product Manager innefattar även arbetsuppgifter som strategiutformning, prissättning, affärsutveckling och utbildning för kunder och återförsäljare. Hur ser din arbetsvecka ut? Det är ganska varierande uppgifter. Det kan handla om att ta fram marknadsmaterial, planera lanseringsevent eller att prata med legala representanter. Nästan varje dag är det även möten med leverantörer eller representanter från de regionala säljbolagen. Detta sker mest över telefon eftersom mina projektgrupper är utspridda över hela världen, men det blir även en hel del resor. Nästa vecka bär det till exempel av till München, och därefter väntar Singapore och Shanghai. Var det svårt att få jobb? Det här var faktiskt det första jobbet jag sökte och när jag fick det tackade jag ja direkt. Jag visste inte exakt vad jag ville jobba med, men jag kände att det var industriell marknadsföring som lockade. Vilka inriktningar gick du (teknisk och ekonomisk)? Jag gick den biotekniska (inriktningen) och som ekonomisk (profilinriktning) läste jag industriell marknadsföring och kvalitet. Under utlandsåret i Taiwan blev det även en del projektkurser. Passar dina inriktningar för det du arbetar med? Marknadsföringsinriktningen passar jättebra och jag har haft stor nytta av den. Volvo är ett klassiskt produktföretag men det är viktigt att tänka i nya banor med inkluderande tjänster och totala lösningar. Det tänket har jag fått med mig från inriktningen. Den biotekniska (inriktningen) är väl inte den perfekta för att arbeta med dumprar, men det har inte varit några problem. Vilka kurser har du haft mest nytta av? Jag har haft nytta av nästan alla marknadsföringskurser och från kvalitetskurserna har jag med mig ett processtänk. I det dagliga arbetet använder vi flera av de tankesätt och verktyg som man lärde sig i dessa kurser, till exempel vid problemanalys och beslutsfattande. Var du engagerad i något under studietiden och hur har det hjälpt dig i arbetslivet? D e t m ä r k s att du är I-are Jag var med i Integrera och Näringslivsutskottet. Integrera var kul och NärU var nyttigt för att få lite inblick i företag. Det var kul att vara engagerad och det får en att bli mer ansvarstagande vilket är nyttigt inför arbetslivet. Hur verkar I-linjen i Linköping stå sig på arbetsmarknaden? I-linjen står sig fortsatt bra. På mitt traineeprogram var det tre I-are från Linköping av totalt fem svenskar. När jag får beröm från mina chefer händer det att de säger: Det märks att du är I-are. Det de syftar på då är sättet att tänka gränsöverskridande. Vad gör du på fritiden? Jag tränar så ofta jag hinner, träffar kompisar och reser. Ridning är något jag tycker om och som jag har tagit upp igen efter att ha haft uppehåll under studietiden. När jag är på jobbresor försöker jag kombinera ihop det med en ledig helg i landet för att uppleva nya kulturer. Hur trivs du i staden du bor i? Jag trivs bra i Eskilstuna och tycker nog att staden har lite oförtjänt dåligt rykte. Eskilstuna känns som en rätt typisk mellanstor svensk stad, och gillar man sport och fritid så har man absolut inga problem att fylla sin lediga tid. Det tar mindre än en timma att åka till Stockholm och jag måste erkänna att det blir en del resor dit eftersom de flesta av mina vänner bor där. Vad saknar du mest från Linköping? De sena nätterna på Island och alla sköna människor. Det var en härlig gemenskap med en så stor grupp med liknande intressen. 22 ipikuré ipikuré 23

13 Anséende Utbildningens rykte Anséende Utbildningens rykte Vad tycker ni om Industriell ekonomi? Studenter och Alumner Frågor till alumner Frågor till studenter 1. Vad tycker du om utbildningen? 2. Varför valde du I? 3. Vad gör du om 10 år? Sara Gregorsson, i-etta 1. Det är en väldigt gedigen och seriös utbildning. Framförallt känns den väldigt bra och jag tror att jag kommer ha en stabil grund efter de här fem åren. 2. Som sagt är det en seriös utbildning, och jag tyckte att de kurser man läser verkade roliga. Jag har alltid haft ganska lätt för matte så jag ville fortsätta på det spåret, samtidigt som jag var intresserad av den ekonomiska biten. Sen var det lite av en chansning, jag vet fortfarande egentligen inte vad jag vill arbeta med, men det känns absolut som att jag är på rätt spår. Jag hade också hört väldigt mycket bra från äldre I-are. 3. Jag tror att jag kommer att vara någon typ av ledare, projektledare kanske, med en högre position i ett företag. David Svensson, i-trea 1. Den är tillräckligt bred för att täcka in många av mina intressen, och samtidigt tillräckligt djup för att verkligen ha någon substans. Jag kan nog påstå att jag hittat rätt. 2. Det var nog lite av en slump. Jag var helt inne på Design och Produktframtagning på KTH från början, men efter ett besök där kom jag fram till att jag inte alls ville bo i huvudstaden. Samtidigt hade ett par personer jag ser upp till pratat en del om Industriell Ekonomi i Linköping, men jag tyckte ekonomi lät fruktansvärt tråkigt. Efter att samma personer påpekat att goda kunskaper inom ekonomi är nödvändigt för en ledande position inom ett företag tänkte jag att "ja, då är det väl lika bra att få det överstökat med en gång". Efter första ekonomikursen var jag dock såld, och jag lärde mig att inte ha förutfattade meningar om saker och ting. 3. Jag har hittat min andra hälft och jobbar som projektledare i ett medelstort teknikintensivt företag. 1. Vad tycker du om utbildningen idag? 2. Varför valde du I? 3. Vad gör du idag? Vad trodde du att du skulle göra? Mikael Niska, i-femma 1. Utbildningen är väldigt bra. Uppdelningen mellan ekonomi och teknik ger en bra bredd och genom de många inriktningarna finns det väldigt många vägar att gå. 2. Det var faktiskt när några studenter kom hem till Piteå och köttbullemissionerade på min skola som jag fattade tycke för utbildningen. Det var just bredden och valfriheten jag fastnade för, så jag åkte ner till Linköping och besökte en vän som pluggade här, och sen var det inte ett svårt beslut. 3. Svår fråga Men jag tror att jag om tio år har bytt arbete tre gånger. Jag arbetar med logistik i ett mindre företag som jag är delägare i, förmodligen tillsammans med två eller tre kompisar från I. Företaget har vi köpt och vänt det från förlust till vinst. Rolf Almrots, i78 1. Jag tycker att utbildningen är helt utmärkt, den står sig väl och just det att linjen är väldigt företagsorienterad gör att man kanske har ett litet försprång jämfört med studenter från andra tekniska linjer när man kommer ut på arbetsmarknaden. 2. Jag var väldigt marknads- och teknikintresserad och på I-linjen såg jag en möjlighet att kombinera dessa intressen. 3. Jag trodde nog att jag skulle arbeta mycket internationellt med exempelvis industriell marknadsföring och svenska exportföretag, och även själv arbeta utomlands, men jag har till största delen hållit mig på hemmaplan. tycker till Foton Privata Maria Wirl, i88 1. Det var en bred utbildning, och jag kanske inte har haft så väldigt stor nytta av själva kunskaperna egentligen. Det jag har haft nytta av är snarare sättet att tänka och lösa problem, och att jag verkligen lärde mig att skriva rapporter, hålla presentationer och genomföra grupparbeten. 2. Jag var intresserad av att driva företag och kände att I var en bra grund eftersom det är en bred utbildning. Man får prova mycket och får bra förståelse för hur det funkar. 3. Jag driver företag, så det blev som jag tänkt mig. Bild sxc.hu/ Gustaf Hallgren, i98 1. För mig var utbildningen alldeles utmärkt. Helheten var väldigt rolig samtidigt som utbildningen i stort har givit mig mycket tillbaka, både i form av kunskaper och det nätverk man fick med utbildningen. 2. Jag var inne på att läsa till civilingenjör och valde egentligen Linköping och I på rekommendation från vänner och bekanta som gått utbildningen. KTH var visserligen ett alternativ men eftersom jag hört mycket gott om Linköping samtidigt som jag kände att det skulle vara kul att komma iväg från Stockholm var Linköping det naturliga valet. 3. Fram till för några år sedan arbetade jag på Accenture och sedan dess har jag startat ett par egna bolag och driver idag eget. Det stämmer ganska bra överens med vad jag trodde jag skulle göra, via Accenture fick jag prova på några olika branscher för att sedan övergå till att driva eget. 24 ipikuré ipikuré 25

14 Notiser Vad gör i-alumner? Vad hände egentligen med dina gamla kompisar? Här är ett axplock av i-alumner Utskottet, övre raden från vänster: Åsa Westberg, Lina Gustafsson, Åsa Johansson, Hanna Karlsson, Linda Gunnarsson Undre raden: David Elofsson, Johan Toverland, Villum Hansson, Axel Norell, Peter Lögdal i85:an Magnus Arfors är entreprenör och jobbar med visualisering av budskap för Sensavis. Han har fyllt 46 år, bor i Bromma och är gift, med två barn. i97:an Hanna Börjesson är 31 år och jobbar på Volvo CE som projektledare. Hon är sambo och bor i Eskilstuna. Bild A lumniutskottet arbetar för er alumner, och för att göra det så bra som möjligt behöver vi er hjälp. Vi vill gärna utveckla vår verksamhet, men för att veta åt vilket håll vi ska gå i framtiden behöver vi lite vägledning i form av tips och idéer. Deltagandet på både årets I-Pubar och i40 visar ett tydligt intresse från er sida. Till i höst kommer vi försöka utöka vår verksamhet med en inspirerande frukostföreläsning i Stockholm. Till detta har vi hittat en väldigt intressant alumn, men letar fortfarande efter en bra (läs lagom stor och gratis) lokal. Tips på detta mottages därför mer än gärna. I övrigt vill vi passa på att tacka alla alumner för året som gått! Ordförande har ordet Text Åsa Johansson J ag vill även passa på att tacka hela utskottet för deras hårda arbete under det gångna året. Ett särskilt stort tack går till tidningens redaktörer, Axel och Villum som har lagt ner mycket själ i tidningen. För att veta åt vilket håll vi ska gå i framtiden behöver vi lite vägledning i form av tips och idéer Åsa Johansson AlumnO 2009/2010 i87:an Henrik Wohlmer är inköpschef på Alfa Laval och är 44 år fyllda. Han bor i Huddinge, är gift och har två små barn. i70:an Lennart Hjelte jobbade tidigare på Scania och är vid 65 års ålder pensionär. Han bor i Nyköping med fru och två barn. i79:an Jan Bennerhed är exportchef på Pax och är 52 år. Han är gift och bor i Katrineholm. i79:an Karin Björkman jobbar som högstadielärarei Lidingö. Hon är 50 år och skild. i74:an Per Bouveng driver företaget Baccarat AB och är 55 år. Han är särbo och bor i Lidingö. i94:an Sofia Schönbeck (tidigare Krantz) jobbar som produktledare på Ericsson och är 35 år. Hon är gift och bor i Täby i95:an Jakob Algulin jobbar på Sectra och är där ansvarig för en affärslinje. Han är 35 år, gift och bor i Linköping. i98:an Hanna Pehrson jobbar på HiQ som konsultchef och säljare. Hon är 31 år och ska gifta sig i sommar. Gratulationer! i86:an Camilla Moström Koebe jobbar på IVA som kommunikations- och marknadschef. Hon är 44 år, bor i Stockholm och är gift, med två barn. i80:an Dan Johansson driver företaget Combe AB i Kristianstad. Han är 49 år, är gift och har barn. i82:an Carin Eriksson jobbar som projektledare på DHL i Stockholm. Hon är 46 år och singel. i82:an Anita Liew (tidigare Wischnowski) jobbar på VSM Group AB som chef för systemtest. Hon 48 år, bor i Jönköping och är gift, med två barn. i83:an Peter Eriksson är 45 år och jobbar med logistik och miljö på SCA Transforest AB. Han bor i Sundsvall och är ogift. i85:an Ann-Charlotte är marknadschef på WRAP International i Linköping. Hon är 47 år och gift. i91:an Jesper Ingre jobbar som marknadschef på HR Vattenfall i Lidingö. Han är 37 år och är gift, med två barn. i91:an Johan Mellberg jobbar med datasäkerhetsforskning på Ericsson. Han är 39 år, bor i Stockholm och är gift. i92:an Johan Erlandsson driver företaget Eco Profil i Göteborg. Han är 36 år och har barn. i93:an Maria Andersson är logistikchef för Beijer Byggmaterial i Täby. Hon är 36 år och är sambo. 26 ipikuré ipikuré 27

15 28 ipikuré

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler

Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler Unga killar om alkoholkonsumtion, öl och inköpskanaler - Fokusgrupper om förändringar i konsumtionsvanor och inköpsvanor Maria Melin Stockholm i juni 2004 Metod och urval Kvalitativ metod Två gruppdiskussioner

Läs mer

San Luis Obispo sett från Bishops Peak

San Luis Obispo sett från Bishops Peak Reseberättelse California Polytechnic State University 2014-2015 Om du läser detta och just nu funderar på att åka på utbytesstudier så har jag bara en sak att säga: SÖK! I denna reseberättelse tänker

Läs mer

Det blodiga slutet Den tjugoförsta maj 1989 landade Torbjörn Andersson och jag i Peking för att skildra demonstrationerna på Himmelska fridens torg. De var en del av en frihetsvåg som det året sköljde

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Han som älskade vinden

Han som älskade vinden Draken är färdig hos smeden Torbjörn Nilsson i Råby. Jörgens lilla blå MG Midget får också vara med på bild. Han som älskade vinden Det var en gång en man som tyckte om det som rörde sig. Han älskade vinden

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson

Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Läsnyckel Smart för en dag av KG Johansson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning än tidigare. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Bli företaget kunderna älskar att köpa av

Bli företaget kunderna älskar att köpa av Workshop för småföretagare som vill framåt snabbare Bli företaget kunderna älskar att köpa av ******************************************************************************** WORKSHOP MED BJÖRN STRID OBS!

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Vilken termin ska man åka?

Vilken termin ska man åka? Under höstterminen 2012 åkte jag till Kina som utbytestudent till ett universitet som heter Shanghai Jiao Tong University (SJTU). Jag valde Jiao Tong för att det ligger i min favoritstad Shanghai och är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Karolina Källoff karolina.kalloff@mah.se Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning

Placement Report 2011. - en rapport om I-arens första anställning Placement Report 2011 - en rapport om I-arens första anställning Hej! Bakom framtagandet av denna rapport står alumniutskottet vid Sektionen för Industriell Ekonomi vid Linköpings Universitet. Utskottets

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen

VÄNTA OCH FÖDA BARN. en broschyr inför förlossningen VÄNTA OCH FÖDA BARN en broschyr inför förlossningen 1 Den här broschyren Vänta och föda barn innehåller information för dig som är gravid och så småningom föder barn. Vi rekommenderar att du och din barnmorska

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst.

Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. Grattis! Om Du blir antagen till Vretagymnasiet, inriktning häst. För att få ut så mycket som möjligt av din tid här på skolan har jag satt ihop denna lilla tidning. Du har säkert massvis av intressanta

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Omställning till universietsstudier

Omställning till universietsstudier Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Ann-Kathrin Holm, Fysikalisk-kemiska institutionen. Omställning till universietsstudier En enkätstudie i hur kemistudenter inom grundkursen uppfattar universitetsstudier

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan:

Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Så här gör du för att skriva ut och sortera sidorna i sagan: Steg 1. Skriv ut berättelsen på A4 ark. Om du har en skrivare som skriver ut dubbelsidigt, tänk på att inte skriva ut den här sidan, dvs skriv

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi

Reserapport. Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010. Bethina Bergman. Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Reserapport Fachhochschule des BFI Wien Våren 2010 Bethina Bergman Arcada Nylands svenska yrkeshögskola Företagsekonomi Helsingfors 2009 1 INLEDNING Redan då jag började Arcada visste jag att jag i något

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan.

79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. 79 av cirka 100 besökare besvarade enkäten. 54 kommenterade den sista skriftliga frågan. KOMMENTARER: vad var särskilt positivt under dagen och vad kan förbättras? Tänk på innehållet under dagen, förtäring,

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013

FEBRUARI 2013. Kvar i Östersund. den 23 februari 2013. VM stafett. den 15 februari 2013 FEBRUARI 2013 Kvar i Östersund den 23 februari 2013 Har nu hunnit vara hemma några dagar efter VM som var en stor upplevelse för min del, tiden hemma har bestått till största delen av vila och återhämtning

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 006 Sidan 1 av 6 Försäkringstolkning Ordlista försäkringsbesked förmåner rättigheter gravid graviditet föräldrapenning förlossning havandeskapspenning värk yrsel omplacera omplacering sysselsättning

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi.

5. Vad kunde du tillgodoräkna inom ditt program? 5 veckor ortopedi, 2 veckor lungmedicin samt 5 veckor kardiologi. Reserapport efter utbytesstudier 1. Vilket program läser du på? Läkarprogrammet 2. Vilket universitet, land och stad åkte du till? University of Crete, Heraklion, Grekland 3. Vilken termin åkte du och

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Det är %!# % inte okej!

Det är %!# % inte okej! Det är %!# % inte okej! - diskussionsmaterial för olika tillfällen Just nu läser du ett material som är väldigt bra att ha med på läger och på kurser både för gamla och nya medlemmar och för lägerledare.

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6

Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Innehållsförteckning Kap 1 sida 2 Kap 2 sida 3 Kap 3 sida 4 Kap 4 sida 5 Kap 5 sida 6 Kapitel 1 David Drake är 28 år och bor i Frankrike.Han bor i en liten lägenhet långt bort från solljus.under sommaren

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Sigtuna projektet Ekilaskolan

Sigtuna projektet Ekilaskolan Sigtuna projektet Ekilaskolan Tre stenar och några träd. En kör längst bak i rummet. Några människor söker efter föda. För länge sedan Innan vi hade internet Och människan trodde Att solen var gud. Då

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP C H R I S T I N A J O H A N S S O N, S T U D E N T H Ä L S A N W W W. H I S. S E / S T U D E N T H A L S A N Bild 1 FÖRELÄSNINGENS

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Från fotbollsplan till affärsplan

Från fotbollsplan till affärsplan Från fotbollsplan till affärsplan Berättelsen om Newbody PRODUKTION Newbody AB, Göteborg 2011 Telefon 031-709 56 50 TEXT Dahn Renholm ILLUSTRATIONER och GRAFISK FORM Ulf Swerin Tryckt på miljövänligt papper

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Du är den jag vill ha

Du är den jag vill ha Text (Rosa): Måns Gahrton l Text (Ville): Johan Unenge Du är den jag vill ha Baserat på en berättelse av Måns Gahrton och Johan Unenge Illustrationer: Johan Unenge www.livetenligtrosa.se du är den jag

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

En helande Gud! Av: Johannes Djerf

En helande Gud! Av: Johannes Djerf En helande Gud! Av: Johannes Djerf Jag tänkte att vi idag skulle läsa ifrån Mark.7:31 32. Vi läser Det här är en fantastisk berättelse tycker jag om en man, vars öron fick nytt liv. Vi vet inte riktigt,

Läs mer