Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats

Transkript

1 Uppföljning av svenska militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats ÅRSRAPPORT 2018 FYSISK OHÄLSA Aux Analysis Military

2 REGISTERSTUDIER AV MILITÄRA UTLANDSVETERANER På uppdrag av Försvarsmakten utför Aux Analysis uppföljning av militära utlandsveteraner efter hemkomst från internationell insats. Studierna omfattar samtliga svenskar (exklusive hemlig personal) som varit på militär utlandstjänstgöring från 1990 och framåt. Studierna genomförs genom länkning av befintliga register vid Socialstyrelsen och Statistiska centralbyrån till Försvarsmaktens register över militär personal som tjänstgjort utomlands samt till Rekryteringsmyndighetens/Krigsarkivets data över mönstrande. Samtliga analyser utförs på avidentifierade data och resultat presenteras på gruppnivå för att omöjliggöra identifiering av enskilda individer. Etiskt tillstånd för studierna har erhållits från den Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm. Årligen utkommer en rapport med fokus på antingen psykisk ohälsa (år 1), fysisk ohälsa (år 2) eller sociala utfall (år 3). Efter tre år börjar cykeln om. Denna broschyr presenterar resultat avseende fysisk ohälsa. Den fullständiga rapporten finns att ladda ner från

3 JÄMFÖRELSEGRUPPER De militära utlandsveteranerna jämfördes med två matchade kontrollgrupper bestående av individer som genomfört mönstring men inte tjänstgjort militärt utomlands: Militära utlandsveteraner en jämförelsegrupp som endast matchades på ålder, kön och mönstringsår (kontrollgrupp 1) en jämförelsegrupp som matchades på ålder, kön, mönstringsår, begåvning, psykologutvärdering, psykisk ohälsa, vård för självmordsförsök/självskada, läkemedelsbehandling för depression, ångest eller hjärt-kärlsjukdom, kroppsmasseindex (BMI), våldsbrottsdom, civilstånd, skilsmässa, samt slutenvård för hjärt-kärlsjukdom (kontrollgrupp 2) I varje kontrollgrupp matchades upp till 5 individer till varje militär utlandsveteran. Kontrollgrupperna följdes upp med avseende på utfallen från matchningsdatum, vilket motsvarade hemkomstdatum för de militära utlandsveteranerna. Individer som genomfört mönstring men inte tjänstgjort militärt utomlands. Matchade på kön, ålder och mönstringsår. Kontrollgrupp 2 Individer som genomfört mönstring men inte tjänstgjort militärt utomlands. Matchade på kön, ålder, mönstringsår samt ytterligare variabler såsom psykisk ohälsa och begåvning.

4 SVENSKA MILITÄRA UTLANDSVETERANER Sedan 1990 har Sverige årligen bemannat mellan 500 till över 3000 militära utlandsbefattningar. I början av 1990-talet dominerade Mellanöstern, främst Libanon, som insatsområde, varefter insatser på Balkan kom att utgöra det huvudsakliga insatsområdet i närmare ett decennium. Från och med årsskiftet 2001/2002 bidrog Sverige med trupp till ISAF-insatsen i Afghanistan, där den svenska närvaron ökade under en tioårsperiod och kom att utgöra det främsta insatsområdet för svensk trupp. År 2014 och framåt har svenska soldater bemannat mellan 500 och 1000 utlandsbefattningar årligen, med Afrika som huvudsakligt insatsområde. Under hela perioden bemannades totalt över 40,000 utlandsbefattningar av mer än 26,000 individer, varav 9% var kvinnor. Under perioden var över hälften av veteranerna under 25 år vid första utfärd och ytterligare en fjärdedel var mellan 25 och 29 år. Drygt 60% av veteranerna genomförde bara en insats under perioden, medan cirka 20% genomförde två insatser. Omkring 15% genomförde tre eller fler insatser. Insatserna var i genomsnitt 6 månader långa. Veteranerna som grupp skiljde sig från de individer som matchats på ålder, kön och mönstringsår (kontrollgrupp 1) i flera avseenden redan före utfärd. Veteranerna hade till exempel högre poäng på såväl begåvningstestet som psykologutvärderingen vid mönstring, samt lägre förekomst av psykisk ohälsa. Individerna från den mer noggrant matchade kontrollgruppen (kontrollgrupp 2) var däremot mycket lika veteranerna före utfärd i dessa avseenden.

5 Antal svenska militära utlandstjänstgöringar % 20% 10% Begåvningstest Psykologutvärdering Övrigt Mellanöstern Balkan Afrika Afghanistan Veteraner 0%

6 DÖDLIGHET Förtida död kan betraktas som den yttersta manifestationen på ohälsa. Det är också ett utfall som lämpar sig väl för registerstudier, eftersom risken för felklassificering eller mörkertal är närmast obefintlig om registret håller hög kvalitet, vilket det svenska dödsorsaksregistret gör. Andra mått på ohälsa kan diskuteras och ifrågasättas utifrån att vissa grupper undviker vård trots sjukdom eller att diagnoserna som sätts varierar mellan kliniker och kanske även över tid. Registerdata på dödlighet, däremot, talar ett tydligt språk. I denna studie uppvisade veteranerna en lägre dödlighet upp till 25 år efter hemkomstdatum jämfört med båda kontrollgrupperna. Jämfört med kontrollgrupp 1 var veteranernas dödlighet efter hemkomst nästan halverad. Jämfört med kontrollgrupp 2 var skillnaden i dödlighet något mindre, men även här kunde en lägre dödsrisk efter hemkomst bland veteranerna säkerställas statistiskt. Denna skillnad i dödlighet även mot den noggrant matchade kontrollgruppen förklaras troligtvis av the healthy soldier effect, det vill säga effekten av urvalsprocessen inför militär utlandstjänstgöring.

7 Kumulativ andel avlidna 5% 4% 3% 2% 1% 0% Dödlighet Kontrollgrupp 2 Veteraner Antal år sedan hemkomst

8 HJÄRT-KÄRLSJUKDOM Psykiska men efter insats har visats ha ett samband med förhöjt blodtryck och förhöjd puls i utländska studier av veteraner, eventuellt orsakat av höga stressnivåer. Detta kan innebära belastning på hjärta och blodkärl och leda till hjärt-kärlsjukdom, till exempel hjärtinfarkt (blodpropp i hjärtat), stroke (blodpropp i hjärnan) och hjärtsvikt. Vad gällde uthämtning av läkemedel mot högt blodtryck efter hemkomst uppvisade veteranerna i denna studie en statistiskt säkerställd lägre frekvens jämfört med kontrollgrupp 1. Jämfört med kontrollgrupp 2 kunde ingen skillnad i denna typ av läkemedelsuthämtning observeras bland veteranerna. Ifråga om vårdtillfällen för hjärt-kärlsjukdom i slutenvård eller specialiserad öppenvård kunde inte någon skillnad i sjukvårdsutnyttjande efter hemkomstdatum observeras mellan veteranerna och någon av kontrollgrupperna. Veteranerna uppvisade däremot en statistiskt säkerställd lägre risk för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom jämfört med båda kontrollgrupperna. Liksom för dödlighet oavsett orsak är detta troligen en konsekvens av the healthy soldier effect.

9 Kumulativ andel uthämtningar 10% 8% 6% 4% 2% 0% Blodtrycksläkemedel 6 8 Kontrollgrupp 2 Veteraner Antal år sedan hemkomst Kkumulativ andel som fått sjukvård 25% 20% 15% 10% 5% Sjukvård för hjärt-kärlsjukdom Kontrollgrupp 2 Veteraner 0% Antal år sedan hemkomst

10 TUMÖRER Vistelse i stridszoner kan innebära riskfylld exponering för strålning och kemikalier. Under Vietnamkriget besprutades skogsområden med Agent Orange, en kemikalie som avlövar träd, vilket vissa hävdar kan ligga bakom en mängd hälsoproblem, och kanske även cancer, bland vietnamveteraner. Utarmat uran, som används i stridsspetsar, gav upphov till hypoteser om ökad risk för leukemi, en typ av cancer med ursprung i benmärgen, bland hemvändande balkanveteraner på 1990-talet. Vetenskapliga uppföljningsstudier kunde dock inte bekräfta dessa hypoteser. Vad gäller svenska veteraner som varit på internationell militär insats mellan 1990 och 2015 hade mindre än 1% vårdats för tumörer efter hemkomst enligt befintliga register. Ingen skillnad i risk mellan veteranerna och kontrollgrupperna kunde observeras ifråga om sjukvård eller död i tumörer efter hemkomst.

11 Kkumulativ andel som fått sjukvård 2% 1.5% 1% 0.5% Sjukvård för tumörer Kontrollgrupp 2 Veteraner 0% Antal år sedan hemkomst Kumulativ andel avlidna 2% 1.5% 1% 0.5% 0% Dödlighet i tumörer Kontrollgrupp 2 Veteraner Antal år sedan hemkomst

12 YTTRE ORSAKER Yttre orsaker är en samlingsterm för orsaker till sjukvård och dödlighet som inte direkt har med sjukdom att göra. Begreppet omfattar bland annat trafikolyckor, fallolyckor, idrottsskador och brännskador, men även avsiktligt destruktiv självskada och självmord. Veteranerna i denna studie hade generellt en liknande eller något lägre risk för vård eller död i yttre orsaker efter hemkomst jämfört med kontrollgrupperna. Under de första åren efter hemkomst föreföll dock dessa utfall vara förhållandevis mer frekventa hos veteranerna. Detta drevs av ett fåtal dödsfall i transportolyckor, sjukvård för övriga olyckor (till exempel drunkning, kvävning eller olyckor relaterade till rök, eld, skjutvapen, övriga föremål) samt sjukvård för oavsiktlig förgiftning. Resultaten var för osäkra för att kunna säkerställas statistiskt, men flera stora studier från andra länder har funnit en ökad risk för död i olyckor och självmord bland veteraner just under den första tiden efter hemkomst från internationell insats, men inte senare.

13 Kkumulativ andel som fått sjukvård 10% 8% 6% 4% 2% Sjukvård för yttre orsaker Kontrollgrupp 2 Veteraner 0% Antal år sedan hemkomst Kumulativ andel avlidna 2% 1.5% 1% 0.5% 0% Dödlighet i yttre orsaker Kontrollgrupp 2 Veteraner Antal år sedan hemkomst

14

15 SAMMANFATTNING & SLUTSATS Baserat på befintliga svenska register undersökte denna studie fysisk ohälsa efter hemkomst bland svenska militära utlandsveteraner som varit på internationell insats någon gång mellan 1990 och Resultaten visade att dessa veteraner hade lika bra eller bättre resultat på de flesta av de studerade utfallen upp till 25 år efter hemkomst jämfört med matchade kontrollgrupper. Studien fann således få belägg för att fysisk ohälsa skulle vara ett stort generellt problem bland svenska veteraner som tjänstgjort utomlands någon gång mellan 1990 och Däremot pekade resultaten på en eventuell ökad risk för olyckor bland veteranerna just under de första åren efter hemkomst. Eftersom dessa olyckor var mycket ovanliga drevs resultaten av ett fåtal fall och ska tolkas med försiktighet, men ett liknande mönster har observerats i veteranstudier från andra länder. Resultaten från denna studie gäller militära utlandsveteraner som grupp. Individuella fall av svår ohälsa efter internationell militär insats förekommer givetvis. Det är därför viktigt att Försvarsmakten och övriga samhället är uppmärksamma på militära utlandsveteraners hälsa, framförallt under de första åren efter hemkomst, och erbjuder adekvat hjälp vid behov.

16 Detta är en rapport i en serie av registerbaserade studier utförda av företaget Aux Analysis. Studierna finansierades av Försvarsmakten. En doktorand finansierad av Kungafonden var också kopplad till projektet. Alla fotografier från Combat Camera. Fullständiga rapporter: Kontakt: info@auxmilitary.se