Gröna jobb i sociala företag Förutsättningar i Tranås kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gröna jobb i sociala företag Förutsättningar i Tranås kommun"

Transkript

1 2015 Gröna jobb i sociala företag Förutsättningar i Tranås kommun Förstudierapport Uppdaterad Författare: Clara Edenstrand

2

3 Sammanfattning I denna rapport sammanfattas resultatet av förstudien Gröna jobb i sociala företag, som under första halvåret 2014 genomfördes av miljö- och hälsoskyddsavdelningen i Tranås kommun på uppdrag av kommunstyrelsen. Förstudien syftade till att utreda möjligheterna att utveckla och bredda dagens kommunala projekt Gröna jobb för Tranås inom ramen för i första hand socialt företagande. Förstudierapporten syftar till att vara såväl ett diskussions- och beslutsunderlag som ett arbetsmaterial i det fortsatta arbetet med att främja socialt företagande i kommunen både generellt och med särskild inriktning på olika typer av gröna jobb. Förstudien har genomförts genom bl.a. samtal, intervjuer, enkäter och litteraturstudier. Arbetet har skett i nära dialog med projektets styrgrupp, bestående av kommunens miljöstrateg, chefen för Arbetscentrum, kommunens näringslivschef, tillika VD för Tranås United, en representant för Arbetsförmedlingen samt projektledaren (tillika rapportförfattare). Arbetet har samordnats av miljö- och hälsoskyddsavdelningen via projektledaren. Enligt den projektbeskrivning som legat till grund för förstudien skulle fem fördefinierade affärsområden utredas genom tillämpning av en specifik affärsmodell (Canvas). Dessa områden har under arbetets gång delvis omdefinierats och de affärsområden som slutligt redovisas i denna rapport är följande: 1) Ekologisk matproduktion odling, sortbevarande och förädling, 2) Lokal matsamverkan försäljning, distribution och matchning, 3) Lantbruks- och trädgårdsservice, 4) Natur- och kulturmiljövård samt 5) Frilufts- och närturismfrämjande insatser. För varje affärsområde har en affärsmodell och en ekonomisk plan utarbetats. På kort sikt bedöms affärsområdena 1, 3 och 5 ha bäst potential för en etablering. För affärsområde 1 hänger det samman både med en förväntad efterfrågan och med möjligheterna att anpassa verksamheten till varierande kompetens hos medarbetarna. I fråga om affärsområdena 3 och 5 är det främst den förväntade efterfrågan från privata respektive offentliga aktörer som bör kunna ge en tillräckligt stabil bas för ett socialt företag på relativt kort sikt. Långsiktigt bedöms alla de angivna affärsområdena ha en god utvecklingspotential förutsatt att insikten i samhället ökar om behovet av denna typ av varor och tjänster för att klara omställningen till ett hållbart samhälle. Efterfrågan på och betalningsviljan för dessa varor och tjänster bör således öka i såväl offentlig som privat sektor i framtiden. För att ett socialt företag ska kunna uppnå ekonomisk bärkraft även på kort sikt krävs dock flexibilitet avseende de varor och tjänster som erbjuds. Utöver försäljning till privata kunder är ett antal lite mer långsiktiga basbeställningar från kommunen ofta en förutsättning för att sociala företag ska kunna bygga upp en stabil verksamhet. Nationellt råder politisk enighet om behovet och värdet av sociala företag. Som offentlig organisation antas därför kommunen ha ett särskilt intresse av att stödja verksamheter med sociala och samhälleliga syften. Vilka möjligheter sociala företag har att bli framgångsrika i en kommun beror i stor utsträckning på kommunens vilja och förmåga att stödja deras framväxt. Kommunen behöver därför uttrycka sin vilja att främja socialt företagande genom att anta såväl en policy som en handlingsplan för detta. Förarbetena för detta har redan (2013) gjorts av socialtjänsten. Som en grund för det fortsatta arbetet föreslås sammanfattningsvis att Tranås kommun utarbetar och beslutar om en policy och en handlingsplan för att främja socialt företagande, bl.a. inom den gröna sektorn utarbetar och beslutar om riktlinjer för hur sociala hänsyn ska kunna vägas in vid kommunens upphandlingar avsätter resurser för att fullfölja policyns och handlingsplanens intentioner.

4

5 Innehåll 1 Inledning Bakgrund Projektbeskrivning... 3 Syfte och avgränsningar... 4 Metoder Rapportens disposition Läsanvisningar och definitioner Gröna jobb Vad är gröna jobb? Lokala och regionala förutsättningar för gröna jobb Socialt företagande Vad är socialt företagande? Lokala och regionala förutsättningar för socialt företagande Utredda affärsområden Tillämpad modell Gemensamma utgångspunkter för samtliga affärsområden Ekologisk matproduktion odling, sortbevarande och förädling Verksamhetsidé Kunder, samarbetspartners och resurser Kostnader och intäkter Sammantagen bedömning Lokal matsamverkan försäljning, distribution och matchning Verksamhetsidé Kunder, samarbetspartners och resurser Kostnader och intäkter Sammantagen bedömning Lantbruks- och trädgårdsservice Verksamhetsidé Kunder, samarbetspartners och resurser Kostnader och intäkter Sammantagen bedömning Natur- och kulturmiljövård Verksamhetsidé Kunder, samarbetspartners och resurser Kostnader och intäkter Sammantagen bedömning Frilufts- och närturismfrämjande insatser Verksamhetsidé Kunder, samarbetspartners och resurser Kostnader och intäkter Sammantagen bedömning Slutsatser och förslag till fortsatt arbete Slutsatser Utgångspunkter för det fortsatta arbetet Förslag Referenser och lästips Bilagor

6 2

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det finns många samhälls- och miljönyttiga arbetsuppgifter som skulle behöva utföras runt om i Tranås kommun. Trots detta är arbetslösheten i kommunen hög eftersom de aktuella arbetsuppgifterna ännu inte motsvaras av några arbetstillfällen. De kanske mest intressanta av dessa potentiella arbetstillfällen är de som också bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling av kommunen. Vad en hållbar utveckling egentligen innebär finns det olika uppfattningar om, men många är nog överens om att en stärkt och inkluderande lokalekonomi, med arbetstillfällen som finns kvar även när omvärlden förändras, är en viktig pusselbit i detta. Mycket talar för att denna typ av arbetstillfällen i stor utsträckning är gröna, i den meningen att de bidrar till klimat- och miljöomställningen av samhället och i större utsträckning än i dag utgår ifrån lokala naturresurser. Att dessa resurser i huvudsak finns på landsbygden innebär också att det är där många av de potentiella gröna arbetstillfällena finns. Vad kan vi då göra för att åstadkomma fler arbetstillfällen och samtidigt bidra till en långsiktigt hållbar utveckling av Tranås kommun? För att främja hållbara arbetstillfällen i kommunen krävs såväl ett brett nämnd- och förvaltningsövergripande samarbete inom kommunen som ett samarbete mellan kommunen och övriga aktörer i lokalsamhället. Ett exempel på ett försök att komma framåt i detta arbete är projektet Gröna jobb för Tranås som sedan februari 2013 bedrivs av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Tranås kommun i samarbete med Arbetscentrum och Arbetsförmedlingen. Även skid- och orienteringsklubben SOL Tranås och Omställning Tranås har varit samarbetspartners i projektet. Enligt den beskrivning som togs fram för detta projekt syftar projektet bl.a. till att erbjuda långtidsarbetslösa personer meningsfull sysselsättning samtidigt som viktiga arbetsuppgifter blir utförda för naturvård och friluftsliv arbetsuppgifter som inte utförs inom ordinarie kommunal verksamhet.. I dag (februari 2015) ingår sju personer i satsningen, varav tre hittills har kunnat erbjudas anställning. Resterande personer deltar för närvarande i projektet inom ramen för jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas eller genom praktik eller arbetsträning. Hittills har gruppen bl.a. anlagt och restaurerat vandringsstigar i Romanäs respektive Illerns naturreservat, anlagt Hälsans stig i Tranås tätort, byggt vindskydd och bänkar, ordnat grillplatser, byggt fiskeplattformar vid Svartåns utlopp från Säbysjön och utfört underröjningsarbete. I syfte att bredda och hitta mer långsiktiga lösningar för dagens Gröna jobb -verksamhet undersöks olika möjligheter. En av dessa möjligheter är att Tranås kommun aktivt verkar för att stödja så kallat socialt företagande, bl.a. inom den gröna sektorn i kommunen (se avsnitt 2 och 3). Som framgår av avsnitt 3 nedan är det samtidigt viktigt att kommunen inte försöker styra vilken verksamhet lokala sociala företag bedriver. Kommunens roll i sammanhanget handlar istället om att stödja. 1 Den förstudie, vars resultat sammanfattas i denna rapport, har haft som huvudsakligt syfte att underlätta etablering av sociala företag inom i första hand den gröna sektorn i Tranås kommun med omnejd. 1.2 Projektbeskrivning Förstudien genomfördes huvudsakligen under första halvåret 2014 av Miljö- och hälsoskyddsavdelningen i Tranås kommun på uppdrag av kommunstyrelsen. Förstudien har finansierats av kommunen, genom de särskilt avsatta tillväxtmedel som kommunstyrelsen förvaltar och beslutar om. En särskild projektledare (tillika rapportförfattare) har drivit arbetet. Projektet har haft en styrgrupp som, utöver projektledaren, har bestått av kommunens miljöstrateg, chefen för Arbetscentrum, kommunens näringslivschef (tillika VD för Tranås United) samt en representant för Arbetsförmedlingen. 1 Se bl.a. Tillväxtverket 2012b 3

8 Att slutjusteringen och publiceringen av förstudierapporten har dröjt till februari 2015 hänger samman med att det under förstudieprocessens slutfas och andra halvåret 2014 var nödvändigt att prioritera det konkreta arbetet med dagens kommunala projekt Gröna jobb för Tranås. Syfte och avgränsningar Det huvudsakliga syftet med förstudien har varit att utreda möjligheterna att utveckla och bredda dagens kommunala projekt Gröna jobb för Tranås inom ramen för i första hand socialt förtagande (se avsnitt 3 för en beskrivning av denna företagsform). Med utgångspunkt i den projektbeskrivning som ligger till grund för förstudien har fem, på förhand föreslagna, affärsområden utretts, delvis omdefinierats och prövats utifrån två olika perspektiv. Dels har en bedömning gjorts av vilken samhällelig och marknadsmässig efterfrågan som finns på varor och tjänster inom den gröna sektorn (se definition i avsnitt 2) hos offentliga och privata aktörer, lokalt och regionalt. Dels har förutsättningarna att bedriva respektive affärsverksamhet inom ramen för den sociala företagsformen granskats. I enlighet med projektbeskrivningen har utredningen genomförts med hjälp av tillämpningen av en specifik affärsmodell (se avsnitt 4.1 för en beskrivning av denna). Denna förstudierapport syftar bl.a. till att vara ett diskussions- och beslutsunderlag avseende utvecklingsmöjligheterna inom ramen för konceptet Gröna jobb i Tranås kommun samt till att, genom framtagna affärsmodeller och ekonomiska planer, tillhandahålla ett arbetsmaterial som kan fungera som stöd och checklista vid eventuella företagsetableringar inom den gröna sektorn. Metoder Förstudien har främst genomförts genom insamling, bearbetning och sammanställning av information. Avstämningar med projektets styrgrupp har gjorts vid möten ca en gång i månaden under projektperioden. En viktig bas för arbetet har varit de många samtal som har förts med olika lokala och andra aktörer under förstudieperioden. Genom medverkan vid ett antal seminarier anordnade av dåvarande Regionförbundet Jönköpings län 2 på temat socialt företagande har värdefull information samlats in till förstudien och viktiga kontakter knutits med både sociala företag i regionen och andra viktiga aktörer på området. Utöver detta har en rad andra möten genomförts med andra potentiella framtida nyckelaktörer och -partners. I syfte att undersöka den privata marknaden på för förstudien relevanta områden skickades en enkät ut till alla lantbruksföretag som finns registrerade i Tranås kommun, (se bilaga 1), bl.a. innehållande frågor om vilka tjänster som företagarna efterfrågar. Svarsfrekvensen på enkäten blev ca 35 % (55 av 156 företagare svarade). I samma syfte genomfördes intervjuer med fem livsmedelshandlare i Tranås kommun, bl.a. angående deras bedömning av kundernas efterfrågan på lokalproducerade och ekologiska livsmedel (se bilaga 2). Utöver detta har viss inläsning skett av styrdokument, litteratur m.m. på relevanta områden. 1.3 Rapportens disposition Rapporten är indelad i fem huvudavsnitt, av vilka inledningen utgör det första. I avsnitt 2 beskrivs hur begreppet gröna jobb används i rapporten samt vilka lokala och regionala förutsättningar som bedöms 2 Från och med den 1 januari 2015 tog den nya organisationen Region Jönköpings län över ansvaret för de verksamheter som innan dess bedrevs av Jönköpings läns landsting respektive Regionförbundet Jönköpings län. Dessa organisationer ombildades i och med detta till en s.k. regionkommun. 4

9 finnas för att skapa arbetstillfällen inom den gröna sektorn. I avsnitt 3 görs en översiktlig beskrivning av innebörden i begreppen socialt företagande och social ekonomi samt en kort genomgång av lokala och regionala initiativ och förutsättningar på området. I avsnitt 4 presenteras de fem affärsområden som har utretts inom ramen för förstudien. Avslutningsvis, i avsnitt 5, sammanfattas de viktigaste slutsatserna av undersökningen och ett antal förslag till fortsatt arbete redovisas. Till rapporten bifogas även ett antal bilagor, vars innehåll presenteras under det avsnitt som respektive bilaga tillhör. 1.4 Läsanvisningar och definitioner Som framgått av avsnitt 1.2 finns det flera delsyften med denna förstudie. Bilagorna till de olika affärsområdena kan naturligtvis användas relativt oberoende av den tillhörande texten i rapporten. För att förstå och kunna använda materialet på ett adekvat sätt finns det dock anledning att gå igenom de antaganden som redovisas i avsnitt 4 och som ligger till grund för innehållet i dessa bilagor. Innehållet under vissa av underrubrikerna i avsnitt 4.3 till 4.7 är mycket likt och i vissa fall t.o.m. identiskt något som också avspeglas under vissa av rubrikerna i respektive affärsmodell. Syftet med detta är att göra det möjligt att läsa de olika delarna av avsnitt 4 förhållandevis oberoende av varandra. I rapporten används en rad olika ord och begrepp, vars innebörd inte är självklar. I möjligaste mån definieras dessa främst i avsnitt 2 och 3 nedan. Vissa ord används också på ett sätt som inte är helt konsekvent. Detta gäller bl.a. för orden affärsområde och verksamhetsområde som i denna rapport används synonymt. 2 Gröna jobb I avsnitt 1 beskrevs bakgrunden till varför gröna jobb står i fokus i denna förstudie. Jobb inom den gröna sektorn bedöms i många fall kunna bidra med nytta för såväl samhälle som individ, genom att de både bidrar till klimat- och miljöomställningen av samhället och i större utsträckning än andra jobb utgår ifrån lokala naturresurser. Vad som i denna förstudie avses med gröna jobb och den gröna sektorn framgår av det följande. 2.1 Vad är gröna jobb? I denna förstudie hämtas inspiration från olika förståelser av vad gröna jobb innebär. Nedanstående definition används dock som övergripande utgångspunkt. Enligt FN:s miljöprogram (UNEP 3 ) är gröna jobb ( ) work in agricultural, manufacturing, research and development (R&D), administrative, and service activities that contribute substantially to preserving or restoring environmental quality. Specifically, but not exclusively, this includes jobs that help to protect ecosystems and biodiversity; reduce energy, materials, and water consumption through high efficiency strategies; de-carbonize the economy; and minimize or altogether avoid generation of all forms of waste and pollution. Denna definition återfinns i rapporten Green Jobs: Towards decent work in a sustainable, low-carbon world (d.v.s. ungefär Gröna jobb: Med sikte mot anständiga arbeten i en hållbar, koldioxidsnål värld) som gavs ut av UNEP år 2008, i samarbete med ett antal andra FN-organ m.fl. organisationer. I rapporten tas ett globalt helhetsgrepp om de jobb som anses ha potential att bidra till klimat- och miljöomställningen av samhället. Som framgår av definitionen handlar det bl.a. om jobb inom jordbruk, tillverkning, forskning och utveckling, förvaltning och tjänstesektor som påtagligt bidrar till att bevara 3 United Nations Environment Programme 5

10 eller återställa miljökvaliteten och som specifikt, men inte uteslutande, inkluderar jobb som hjälper till att skydda ekosystem och biodiversitet; minska energi-, material- och vattenkonsumtionen genom strategier för hög effektivitet; minska koldioxidutsläppen och minska eller helt undvika alstrandet av alla typer av avfall och föroreningar. Enligt UNEP:s definition är gröna jobb alltså jobb som bidrar till klimat- och miljöomställningen av samhället, samtidigt som de är anständiga, i den meningen att de bygger på goda arbets- och anställningsförhållanden något som bl.a. bör omfatta en strävan att skapa så trygga jobb som möjligt. Jobben kan naturligtvis vara av både praktisk och mer teoretisk karaktär. När vi i Sverige talar om gröna jobb syftar vi ofta på jobb inom den gröna sektorn ett begrepp som ofta används synonymt med de gröna näringarna. Vad som ingår i denna sektor är i sin tur en definitionsfråga. Vanligtvis avses dock jobb som har någon typ av direkt koppling till jord, skog och trädgård eller till djur och natur. Med det perspektivet är jobb inom den gröna sektorn inte nödvändigtvis jobb som bidrar till klimat- och miljöomställningen, även om detta förstås också ofta är fallet. Den gröna sektorn i Sverige förknippas oftare med den traditionella lantbrukssektorn än med miljösektorn i vidare mening, så som begreppet ofta används internationellt. I enlighet med projektbeskrivningen omfattar gröna jobb i denna förstudie också jobb vars bidrag till klimat- och miljöomställningen inte är självklar. Av de affärsområden som beskrivs i avsnitt 4 gäller detta främst lantbruks- och trädgårdsservice (avsnitt 4.5) samt delvis också frilufts- och närturismfrämjande insatser (avsnitt 4.7). Detta handlar delvis om att produktionsmetoderna i det svenska lantbruket fortfarande är mycket beroende av fossil energi och delvis om att flera av de tjänster som bedöms kunna erbjudas inom ramen för affärsområdena inte medför någon direkt miljönytta. Samtidigt är det lokala lantbrukets själva existens en förutsättning för att kunna skapa mer lokala flöden av energi och materia, framförallt om vi vill skapa en mer lokal matförsörjning. Tjänsterna inom affärsområdet lantbruks- och trädgårdsservice kan där indirekt bidra till klimat- och miljöomställningen helt enkelt genom att främja att ett lokalt lantbruk finns kvar även i framtiden. Den traditionella lantbrukssektorn är också en av få sektorer som, trots en stor andel icke-lokala insatsmedel, är ofrånkomligt förankrad i lokala och förnyelsebara naturresurser, något som naturligtvis utgör en stor potential även vid den förändring av sektorn som klimat- och miljöomställningen kräver. Sammantaget avses alltså med gröna jobb i denna förstudie sådana jobb som direkt eller indirekt bidrar till klimat- och miljöomställningen av samhället, bl.a. genom en långsiktigt hållbar förankring i det lokala landskapet och dess naturresurser. Att, bättre än i dag, tillvarata lokala resurser som en grund för sysselsättning och företagande utgör också ett av de tre insatsområden som identifieras i det förslag till lokal utvecklingsstrategi för Leader Sommenbygd-Vätterstrand som färdigställdes i januari Om strategin godkänns kommer Tranås kommun framöver att ingå i leaderområdet Leader Sommenbygd-Vätterstrand, som kommer att ersätta leaderområdet Leader Sommenbygd. 4 Fortsättningsvis hänvisas därför till Leader Sommenbygd-Vätterstrand när det är det framtida lokala leaderområdet som åsyftas. 4 I samband med EU:s nya programperiod ändras benämningen leader (som är en förkortning av ett franskt uttryck) till Community-led Local Development (CLLD), eller på svenska: lokalt ledd utveckling (LLU) genom leadermetoden. Benämningen leaderområde kommer dock att bestå för att undvika hopblandning med andra lokala utvecklingsområden. 6

11 2.2 Lokala och regionala förutsättningar för gröna jobb Som beskrevs i avsnitt 1 arbetar man i Tranås kommun aktivt med projektet Gröna jobb för Tranås sedan februari Hittills har projektet avgränsats till främst olika typer av friluftsfrämjande och naturvårdande insatser inom kommunens ansvarsområde. Genom denna förstudie har det varit möjligt att vidga perspektiven, vilket bör ge goda förutsättningar för att fler gröna jobb ska kunna etableras i kommunen. Hur de lokala och regionala förutsättningarna för gröna jobb ser ut är något som kan beskrivas såväl i samhälleliga som i mer naturgeografiska termer. Inom ramen för denna förstudierapport ryms ingen genomgång av de lokala naturgeografiska förutsättningarna. Framställningen nedan avgränsas därför i princip till en kort beskrivning av några lokala och regionala samhälleliga förutsättningar som bedöms som relevanta vid försök att etablera flera gröna jobb i Tranås kommun med omnejd. Det natursköna läget vid Sommen, tillsammans med ett mycket aktivt föreningsliv på friluftssidan, gör att många Tranåsbor identifierar kommunen med goda möjligheter till ett rörligt friluftsliv. I flera år har kommunen legat förhållandevis högt i den rankning av svenska friluftskommuner som görs av Naturvårdsverket varje år. År 2014 hamnade Tranås kommun på en 16:e plats. Förutsättningarna för friluftsliv hänger i sin tur nära samman med förutsättningarna för turism; främst då naturturism. Även på det området finns goda förutsättningar och en stor utvecklingspotential för fler gröna jobb i kommunen till stor del genom samverkan med lokala företagare på landsbygden. 5 Arbetstillfällen inom naturturism utgör typexempel på jobb som är förankrade i det lokala landskapet och som inte går att flytta. Samtidigt bygger de ofta i stor utsträckning på tillresande turister som inte kommer från området. Av klimat- och andra miljöskäl förespråkas i denna förstudie därför en ökad satsning på när- och ekoturism (se avsnitt 4.7). Det samarbete som sedan 1990-talet har funnits mellan ett antal kommuner under det historiskt etablerade samlingsnamnet Sommenbygd har bidragit till arbetet för att etablera Tranås kommun som turistdestination. I Tranås kommun finns även osedvanligt mycket kunskap om och erfarenheter av såväl ekologisk trädgårdsodling som ekologisk matproduktion generellt bl.a. till följd av dagens och tidigare verksamheter och projekt på bl.a. Rås gård och vid Romanäs, men också tack vare den stora andelen ekologiska lantbruk. Att ca 43 % av jordbruksmarken i kommunen brukas ekologiskt 6 kan tolkas som ett av många tecken på det förhållandevis stora miljöintresse som finns i Tranås kommun. Precis som i andra skogs- och mellanbygder domineras lantbruket i Tranås kommun av mjölk- och köttproduktion. Samtidigt som det finns en stor efterfrågan på lokalproducerad och ekologisk mat saknas dock en välfungerande lokal infrastruktur som stärker kopplingen mellan lokal produktion och konsumtion av mat. Inom det området bör det därför finnas goda möjligheter att skapa nya gröna jobb (se avsnitt 4.4). Vid verksamheterna på Rås gård och vid Romanäs har den ekologiska trädgårdsodlingen kombinerats med djurhållning i liten skala och med olika kulturella aktiviteter. Båda dessa verksamheter har också haft sociala syften. Människor som har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden har erbjudits möjligheter till arbete, praktik, arbetsträning eller meningsfull sysselsättning genom odling, annat trädgårdsarbete, djurskötsel m.m. Det är viktigt att försöka dra lärdom av de många erfarenheter som har gjorts på såväl Rås gård som vid Romanäs vid ett fortsatt arbete med att främja gröna jobb i Tranås kommun. En möjlighet är att verka för en vidareutveckling av Rås gård till ett miljö- och kulturcentrum för utveckling av olika typer av hållbara lösningar inom såväl miljö- och energi- som det sociala området något som bl.a. kan gälla jobbskapande. Eventuellt skulle t.ex. ett socialt företag kunna ha sin bas där. 5 Se bl.a. The RIKON Group Enligt uppgifter för 2013, hämtade från Jordbruksverkets statistikdatabas 7

12 Sammantaget bedöms att Tranås kommun har goda förutsättningar för att kunna etablera och förbättra förutsättningarna för gröna jobb inom bl.a. områdena landskapsvård samt naturturism och annat friluftsliv. En satsning på en ökad ekologisk vegetabilieproduktion i kommunen bedöms också vara ett område som kan utvecklas för att ge fler gröna jobb. 3 Socialt företagande Som framgick i avsnitt 1.2 är denna förstudie i huvudsak avgränsad till att behandla möjligheterna att skapa gröna jobb genom socialt företagande. Det är därför viktigt att den som använder sig av förstudiematerialet har förståelse för vad som avses med begreppet socialt företagande. De affärsområden som har utretts inom ramen för förstudien bedöms vara olika lämpliga att bedriva som sociala företag åtminstone i de fall man avser att driva affärsområdet i renodlad form. Skälen till detta framgår i avsnitt 3.1 nedan. 3.1 Vad är socialt företagande? Såväl existerande sociala företag som andra aktörer som på ett eller annat sätt arbetar med socialt företagande är överens om att det inte finns någon helt gemensam definition av vad socialt företagande innebär. I praktiken använder sig dock många sociala företag av den definition av arbetsintegrerande sociala företag som finns i den Handlingsplan för fler och växande arbetsintegrerande sociala företag som antogs av regeringen år Denna definition lyder: Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet (producerar och säljer varor och/eller tjänster) med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle, som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt, som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter, som är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet. När man talar om sociala företag är det i de flesta fall arbetsintegrerande sociala företag som avses. Det finns dock sociala företag som inte har ett arbetsintegrerande syfte, men som uppfyller de andra kriterierna i definitionen. Att majoriteten av de ca 350 arbetsintegrerande sociala företag som finns i Sverige i dag bedrivs som kooperativ innebär att även de sju kooperativa principerna 8 ofta är vägledande för de sociala företagen. Detta kan bl.a. yttra sig i en uttrycklig strävan att bedriva verksamhet som är samhälls- och miljönyttig. Tillsammans med återinvesteringskravet kan detta i sin tur förstås som ett uttryck för det övergripande ideella syfte som i grunden styr det sociala företagets verksamhet. Det ideella syftet är kärnan i det som brukar kallas den sociala ekonomin, eller den tredje sektorn. Den sociala ekonomin kan förstås som den del av den ekonomiska verksamheten i ett samhälle som i huvudsak bedrivs i syfte att nå mänskliga, samhälleliga och miljömässiga mål, byggda på demokratisk grund. 9 Behoven inom denna typ av verksamhet definieras ofta lokalt och syftar också till att stärka lokalsamhället och den lokalekonomiska utvecklingen på en specifik plats. Ofta beskrivs den sociala ekonomin som en sektor belägen i 7 Se regeringsbeslut , N2010/1894/ENT 8 Se t.ex. Mattson & Olsson 2009:59f 9 Jfr t.ex. Tillväxtverket 2012b:11f och Blideman & Laurelii 2003:16f 8

13 skärningspunkten mellan offentlig och privat sektor. I praktiken motsvaras den sociala ekonomin i princip av den del av den ideella sektorn där ekonomisk verksamhet, ofta genom s.k. samhällsentreprenörskap, används som medel för att nå ideella mål. 10 Vad avses då med den sociala företagsformen? Socialt företag är ju ingen egen företagsform i juridisk mening, utan bara ett samlingsnamn för olika typer av företag som uppfyller kriterierna i definitionen ovan. Organisationer som har flera delägare eller medlemmar kan ha olika associationsformer. Dessa former kan delas in i två huvudkategorier: föreningar och bolag. Exempel på bolag är aktiebolag och handelsbolag, medan föreningsformen i huvudsak kan delas in i ekonomiska och ideella föreningar. En ekonomisk förening är, liksom ett bolag, en företagsform, d.v.s. en organisation som bedriver näringsverksamhet. Ideella föreningar m.fl. är exempel på andra organisationsformer. Begreppet organisationsform har ingen strikt avgränsning i juridisk mening, utan används mycket vidare än begreppet associationsform. Sociala företag kan organiseras i olika associationsformer. Ekonomisk förening, ideell förening respektive aktiebolag är de tre former som vanligen är aktuella. Huvuddelen av alla sociala företag använder sig av den ekonomiska föreningen som associationsform, eftersom det är den form som i de flesta fall passar bäst ihop med det sociala företagets specifika karaktär. 11 Det krav på delaktighet som finns i sociala företag yttrar sig ofta genom den kooperativa principen om en medlem en röst, en princip som också gäller i ekonomiska föreningar (som ofta bedrivs som kooperativ), såvida det inte har skrivits in särskilt i föreningens stadgar att någon annan princip ska gälla. 12 Ekonomiska föreningar har som övergripande ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. I de ekonomiska föreningar som beskriver sig som kooperativ råder också principen om ett frivilligt och öppet medlemskap, vilket i praktiken betyder att alla som har behov av föreningens verksamhet ska kunna bli medlemmar. 13 Principen om en medlem en röst i ekonomiska föreningar kan jämföras med motsvarande princip i aktiebolag om en aktie en röst, en princip som kan vara svårare att kombinera med den lika rätt till delaktighet och medbestämmande som ska gälla medarbetarna i sociala företag. En annan viktig skillnad består i att vinsten i sociala företag har en underordnad roll och dessutom ska återinvesteras i den egna eller liknande verksamheter, medan den i aktiebolaget i regel har en överordnad roll (jfr 3 kap. 3 aktiebolagslagen (2005:551)) och inte följs av några krav på återinvestering. Likväl finns det sociala företag som organiserar sig som aktiebolag då ofta i den specifika formen aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Vad kännetecknar då ett socialt företag, utöver kriterierna i definitionen som angavs inledningsvis och valet av associationsform? Det finns mycket skrivet om detta. Inom ramen för denna rapport ryms dock ingen uttömmande beskrivning, utan nedan görs bara en sammanfattning som dessutom avgränsas specifikt till arbetsintegrerande sociala företag. Sammanfattningsvis kan sägas att arbetsintegrerande sociala företag är företag där människor med olika typer av tillfälliga eller permanenta arbetshinder ges en möjlighet att arbeta utifrån 100 % av sin egen förmåga, utan lika stora krav på effektivitet och resultat som normalt karaktäriserar andra konkurrensutsatta företag. För vissa kan ett socialt företag fungera som en sluss in på 10 Se Lagerström 2004 för en redogörelse för hur den sociala ekonomin kan utgöra en kommunal resurs. 11 Jfr Tillväxtverket Jfr 7 kap. 1 lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar 13 Förutsättningarna för medlemskap regleras dock naturligtvis också i föreningens stadgar. I sociala företag är det vanligt att möjligheten att ansöka om medlemskap bl.a. är beroende av den tid som en person har varit delaktig i företaget jfr t.ex. Blideman & Laurelii 2003:101. 9

14 arbetsmarknaden, medan det för andra kan fungera som ett bra långsiktigt alternativ till andra typer av arbeten. Viktigt att förstå i sammanhanget är att de sociala företagen utgör en del av näringslivet och den öppna arbetsmarknaden. Genom sitt speciella syfte och funktionssätt kompletterar de övriga aktörer på arbetsmarknaden och bidrar därmed till att vidga denna, så att fler personer kan delta. Arbetsintegrerande sociala företag är därmed företag som i första hand är till för medarbetarna. Den näringsverksamhet som företagen bedriver är därför i första hand ett medel för att stärka människor och i andra hand ett mål i sig självt. Genom att arbeta tillsammans och därmed dela på ansvar och arbetsuppgifter blir arbetssituationen för den enskilde mer hanterlig, samtidigt som medbestämmandet över företagets verksamhet bidrar till egenmakt (empowerment). Att det arbetsintegrerande sociala företaget syftar till att integrera människor inte bara i arbetslivet, utan också i samhället i stort, innebär att sociala företag både bidrar till att skapa fler arbetstillfällen och till att ge fler människor förutsättningar att bli aktiva samhällsmedborgare. Det är mot denna bakgrund som påståendet att olika verksamheter är olika lämpliga att bedriva i form av sociala företag ska förstås. De arbetsintegrerande sociala företagen bedriver dock, precis som alla andra företag, affärsverksamhet och är aktörer på en marknad. Det ställs därmed precis samma krav på sociala företag som på andra företag, bl.a. vad gäller arbetsgivaransvaret och ekonomisk och annan redovisning, och precis som andra företag kan de gå i konkurs om verksamheten inte bär sig ekonomiskt. Sociala företag har därmed också behov av att kontinuerligt arbeta med företags- och affärsutveckling. Den ekonomiska föreningen Coompanion är en nationell rådgivningsorganisation som, genom 25 fristående regionala föreningar, bistår olika typer av kooperativa företag, däribland arbetsintegrerande sociala företag, med stöd och rådgivning vid både företagsetablering och verksamhetsutveckling. Såväl nationellt som regionalt finns även en rad andra aktörer som kan bistå sociala företag med olika typer av stöd. Vilka av dessa som kan vara viktiga samarbetspartners för sociala företag specifikt i Jönköpings län behandlas i avsnitt 3.2 nedan. 3.2 Lokala och regionala förutsättningar för socialt företagande I Tranås kommun finns i dagsläget ett socialt företag: Pärlan Second Hand, ett socialt arbetskooperativ som är en del av den ekonomiska föreningen Kooptjänst. 14 Tidigare fanns även verksamheten Café Pärlan i Tranås. Kooptjänst grundades i Norrköping och har också sin huvudsakliga bas i Östergötland. Pärlan Second Hand är i dag (februari 2015) det enda företaget inom Kooptjänst som finns i Småland. I Jönköpings län finns i dag ca 10 sociala företag. Coompanion Jönköpings län (som fortsättningsvis bara benämns Coompanion ) och Region Jönköpings län (via FoUrum kommunernas gemensamma utvecklingspartnerskap inom socialtjänstens område) är i dagsläget de aktörer som arbetar mest aktivt tillsammans med länets sociala företag. Förutom att anordna nätverksträffar och bistå länets sociala företag med gratis rådgivning, ordnar de även seminarier, utbildningsdagar m.m. om socialt företagande, i syfte att informera och utbilda bl.a. kommunala politiker och tjänstemän i ämnet. Både Coompanion och FoUrum tillhandahåller också olika nätverk (både på regional och på nationell nivå), bl.a. för erfarenhetsutbyte mellan kommuner m.m. I juni 2014 publicerade det dåvarande regionförbundet en förstudie där förutsättningarna för att skapa en regional stödstruktur för länets sociala företag behandlas. I förstudien drogs bl.a. slutsatsen att det finns ett stort intresse för socialt företagande i länets kommuner, men att kunskapen på området är begränsad. Via FoUrum kommer därför Region Jönköpings län att fortsätta verka för att det skapas en 14 Kooptjänst står egentligen för Kooperativtjänst K ekonomisk förening. För mer information om företaget, se kooptjanst.se. 10

15 regional stödstruktur för socialt företagande. Genom denna struktur ska såväl sociala företag som länets kommuner kunna få stöd i arbetet med att främja socialt företagande utifrån sina respektive roller. 15 Förutom Coompanion och Region Jönköpings län bedöms att de tre samordningsförbunden i Jönköpings län (i Tranås fall; Höglandets samordningsförbund) kan komma att bli viktiga samarbetspartners för länets sociala företag. Så är fallet i vissa andra delar av landet, bl.a. i Haninge, Nynäshamns och Tyresö kommuner, där Samordningsförbundet Östra Södertörn finns. Även Samordningsförbundet Uppsala län m.fl. arbetar aktivt med att stödja sociala företag i sina respektive regioner såväl ekonomiskt som på andra sätt. Vid en träff för representanter för de sociala företagen i Jönköpings län, som anordnades av det dåvarande regionförbundet i början av 2014, kom de närvarande företagen överens om att de ville organisera sig regionalt i någon form för att kunna stötta varandra bl.a. i frågor om ekonomi, men också för att t.ex. kunna bygga upp någon form av gemensam vikariepool. Många sociala företag runt om i landet organiserar sig i vad som brukar kallas konsortier en typ av paraplyorganisationer som samlar och bistår sina medlemsföretag på olika sätt. Det finns även många exempel på andra samarbetsformer. Dialogen mellan de sociala företagen i Jönköpings län kring deras gemensamma organisering har sedan dess fortsatt på olika platser i länet. Hur den konkreta utformningen av samarbetet kommer att se ut återstår att se, men med största sannolikhet kommer det att bidra till att skapa ännu bättre förutsättningar för socialt företagande i länet. I princip alla länets kommuner har under senare år inlett någon form av arbete för att främja socialt företagande. I takt med att kunskapen ökar förbättras förutsättningarna. I andra delar av Sverige finns det flera exempel på kommuner som har tagit fram policyer och handlingsplaner för socialt företagande. I de fall dessa är tydligt formulerade och väl förankrade bland såväl politiker som tjänstemän i kommunledningen finns det goda förutsättningar för denna typ av dokument att fungera som konkreta verktyg i det lokala arbetet för att förbättra förutsättningarna för socialt företagande i respektive kommun. Även i Tranås kommun har detta arbete påbörjats. År 2013 presenterade socialtjänsten förslag till såväl en policy som en handlingsplan för främjande av sociala företag. I och med denna förstudie har även det förvaltningsövergripande samarbetet mellan samhällsbyggnadsförvaltningen (via miljö- och hälsoskyddsavdelningen) och socialtjänsten fördjupats något som har gett både nya infallsvinklar och konkreta idéer om vägar framåt samt bidragit till kunskapsuppbyggnaden i fråga om socialt företagande inom kommunen. 4 Utredda affärsområden Mot bakgrund av vad som har redovisats i avsnitt 1 t.o.m. 3, beskrivs i detta avsnitt de fem olika affärsområden för sociala företag inom den gröna sektorn i Tranås kommun med omnejd, som har utretts inom ramen för denna förstudie. Affärsområdena har numrerats från 1 till 5. I texten hänvisas därför i vissa fall enbart till exempelvis affärsområde 1. Numreringen följer den ordning i vilken affärsområdena presenteras i detta avsnitt. Numreringen används också i bilagorna till respektive affärsområde. Vidare görs en bedömning av hur pass realistiskt det är att etablera sociala företag inom respektive affärsområde på kort respektive lite längre sikt. Inledningsvis i avsnitt 4.1 redogörs för den modell som har använts vid denna utredning och bedömning. 15 Se Regionförbundet Jönköpings län

16 4.1 Tillämpad modell De affärsområden som behandlas här beskrivs och värderas med hjälp av en modellmall som benämns affärsmodellen Canvas en mall för affärsmodeller som världen över används som ett strategiskt verktyg för affärsutveckling. I Jönköpings län används den bl.a. inom ramen för Science Park-systemet. I bilaga 3 återfinns mallen i en egenhändigt översatt och layoutmässigt något reviderad version. 16 Genom att använda denna mall för samtliga utredda affärsområden säkerställs att underlaget för bedömningarna blir enhetligt och konsekvent genomarbetat. Vid en eventuell start av ett företag kan den framtagna affärsmodellen utgöra det första steget i en kommande affärsplan. De affärsmodeller som har tagits fram i denna förstudie utgör en sammanfattning av de mer verbala beskrivningarna av de olika affärsområdena som görs nedan i avsnitten Affärsmodellerna återfinns i bilagorna 4-8 tillsammans med en ekonomisk plan för respektive affärsområde. Modellerna och de ekonomiska planerna ska betraktas som en första bedömning av ett affärsområdes utvecklingspotential, men måste självfallet fördjupas om man beslutar att gå vidare med en företagsetablering. Detta är något som kan ske i samverkan med Tranås kommun. Urvalet av och gränsdragningen mellan de olika affärsområdena har gjorts för att i möjligaste mån tydliggöra respektive områdes specifika karaktär. I fallet med affärsområdena 4 och 5 har t.ex. indelningen av områdena främst gjorts med utgångspunkt i det bakomliggande syftet med verksamheten, snarare än utifrån skillnader i praktiska arbetsuppgifter. I praktiken finns dock inga vattentäta skott mellan de olika föreslagna verksamheterna. Vid en eventuell företagsstart är tvärtom en kombination av olika delar av de olika affärsområdena det mest sannolika och också det mest lämpliga scenariot, då det är viktigt för företaget att ha några olika ben att stå på. I praktiken är det också sannolikt att man försöker smyga igång en verksamhet, utan att i ett inledningsskede nödvändigtvis behöva göra de investeringar som beskrivs i de ekonomiska planerna. Det bör betonas att de ekonomiska planerna bygger på en rad olika antaganden, uppskattningar och schablonberäkningar såväl vad gäller affärsområdenas inriktning och omfattning som vad gäller sammansättningen av gruppen medarbetare. När det gäller just sammansättningen av gruppen medarbetare ska antagandena i planerna bara betraktas som exempel. Där kan slutliga bedömningar göras först när man vet vilka individer som kan bli aktuella att ingå i en verksamhet. Som framgår ovan förutsätter således en eventuell företagsstart, med utgångspunkt i presenterade affärsmodeller och ekonomiska planer, ett urval och en fördjupad prövning med utgångspunkt i de konkreta behov och förutsättningar som gäller vid ett faktiskt etablerande. De i denna förstudie framtagna affärsmodellerna och ekonomiska planerna kan fungera som en grund och en checklista för en sådan fördjupad prövning. Som tidigare har betonats bedöms de utredda affärsområdena också vara olika lämpliga att bedriva i form av sociala företag. Detta beror bl.a. på att vissa av affärsområdena förutsätter en högre produktivitet än andra något som kan vara svårt att kombinera med det sociala företagandets övergripande mål om att skapa möjligheter för människor att arbeta utifrån sin egen förmåga, utan alltför stort fokus på resultatet (jfr avsnitt 3.1). 16 För originalversionen, se t.ex. eller 12

17 4.2 Gemensamma utgångspunkter för samtliga affärsområden De affärsområden som har identifierats och utretts i denna förstudie redovisas nedan i avsnitten 4.3 till 4.7. Redovisningen följer i huvudsak strukturen och begreppsapparaten i affärsmodellen Canvas. För att undvika alltför många upprepningar görs här inledningsvis en sammanställning av de parametrar som bedöms vara desamma för alla affärsområden. Under rubriken för respektive affärsområde preciseras alltså bara det som bedöms vara specifikt för varje område. Att rubriken Nyckelaktiviteter inte finns med i sammanställningen nedan beror på att dessa aktiviteter i sin helhet bedöms vara specifika för respektive affärsområde. Värdeerbjudande till kund Värdeerbjudandena är till stor del specifika för respektive verksamhet. I de fall Tranås kommun och andra offentliga aktörer är kunder, är tillhandahållandet av platser för praktik, arbetsträning m.m. ett viktigt värde som är gemensamt för alla affärsområden. Kundsegment Olika kundsegment är olika viktiga för de olika affärsområdena och den numrering av kunderna som har gjorts i respektive affärsmodell anger en rangordning av hur viktig kunden bedöms vara för ett företag med respektive verksamhetsinriktning. En kund som finns med i alla affärsmodeller är socialtjänsten i Tranås kommun. Det innebär att försäljning av platser för praktik, arbetsträning m.m. antas ske inom ramen för alla affärsområdena. Som nämnts i avsnitt 3 är försäljningen av sådana platser ofta en viktig inkomstkälla för sociala företag. Även Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan vara viktiga kunder i detta avseende. Kundrelationer I sina relationer till privata kunder förutsätts verksamheten fungera som i vilket annat företag som helst. Det innebär bl.a. att relationerna präglas av leveranssäkerhet, pålitlighet och tydlighet och att man i möjligaste mån strävar efter att anpassa sina varor eller tjänster till kundernas behov. Samtidigt måste det säkerställas att även dessa kunder har en viss förståelse för det sociala företagets specifika karaktär och övergripande syfte. I kontakten med de privata kunderna bedöms det som viktigt att vara tydlig med vilka förväntningar kunden kan ha på företaget i fråga om erbjudna tjänster och medarbetarnas kompetens allt för att säkerställa att förväntningarna överensstämmer med vad som faktiskt kan erbjudas. I de fall Tranås kommun är kund bedöms det som viktigt att relationen präglas av långsiktighet och stabilitet bl.a. eftersom ett socialt företag i första hand är till för sina medarbetare och inte tvärtom. Kommunens intresse av att stödja företaget förutsätts också i första hand handla om detta och först i andra hand om de tjänster och produkter som företaget erbjuder. Vid försäljning av såväl platser för praktik, arbetsträning m.m. som av andra tjänster samt varor skulle en sådan långsiktighet och stabilitet kunna garanteras genom ett särskilt avtal mellan kommunen och företaget på relevanta områden. Detta är vanligt förekommande när det gäller sociala företag. I de fall andra offentliga aktörer är kunder till företaget har dessa troligen viss kunskap om vad socialt företagande innebär. Sannolikt gör detta att de, utöver intresset för de aktuella tjänsterna, också har ett intresse av att stödja den sociala verksamhet som företaget bedriver. Det bör därför finnas goda 13

18 förutsättningar att skapa ömsesidigt förtroendefulla och i många fall också långsiktigt stabila relationer mellan företaget och dessa kunder. Kanaler De kanaler företaget använder sig av för att nå sina kunder är till stor del specifika för respektive verksamhet. Generellt kan dock sägas att informationsspridning och marknadsföring antas ske via vedertagna kanaler med visst stöd från kommunen och i samverkan med andra lokala och regionala aktörer. När det gäller den fysiska transporten av personer och materiel till kund, som är aktuell inom flera affärsområden förutsätts att transportlösningarna miljöanpassas i så hög grad som möjligt, då detta ligger i linje med den definition av gröna jobb som redovisas i avsnitt 2. Nyckelpartners Följande samarbetspartners bedöms vara de viktigaste för alla affärsområdena: Tranås kommun: i första hand socialtjänsten, och där främst Arbetscentrum Arbetsförmedlingen och eventuellt Försäkringskassan och andra offentliga aktörer som t.ex. Höglandets samordningsförbund Tranås United och det lokala näringslivet Andra sociala företag i regionen samt lokala och regionala aktörer inom det aktuella verksamhetsområdet Det lokala civilsamhället olika delar beroende på verksamhetsområde, men oftast de som arbetar med natur- och miljöfrågor, friluftsliv eller lantbruk m.m. Leader Sommenbygd-Vätterstrand Regionala organisationer som kan bistå med stödstrukturer, utbildning och nätverk: bl.a. Coompanion och Region Jönköpings län Angränsande kommuner kanske främst inom Sommenbygd, där ett samarbete redan finns etablerat på flera områden Nyckelresurser Följande resurser bedöms vara de viktigaste för alla affärsområdena: Medarbetarna och deras kompetens och engagemang Kunskap och erfarenheter hos främst lokala aktörer inom samma verksamhetsområde Organisationer som kan bistå med stödstrukturer, utbildning, nätverk m.m. Kostnader och intäkter Ekonomiska planer har tagits fram för alla de utredda affärsområdena och redovisas tillsammans med affärsmodellerna i bilaga. I samtliga fall omfattar förslaget till resultatbudget verksamhetens tre första år, men i övrigt varierar de ekonomiska planernas karaktär beroende på verksamhetens inriktning. Vissa gemensamma antaganden får dock ett genomslag i samtliga ekonomiska planer. I syfte att möjliggöra att planerna kan användas relativt oberoende av denna text redovisas ett antal viktiga gemensamma antaganden som ligger till grund för de ekonomiska planerna i en nästan helt identisk ingress i respektive plan. För samtliga affärsområden görs följande antaganden: 14

19 Ett socialt företag inom respektive verksamhetsinriktning antas ha sex medarbetare: två handledare (kostnaden förutsätts finansieras av Tranås kommun och antas årligen motsvara en årsarbetskraft) och fyra kooperatörer, varav en heltidsanställd med någon typ av anställningsstöd, två personer i arbetsträning eller praktik och en person inom jobb- och utvecklingsgarantins sysselsättningsfas. I affärsområde 2-5 antas att en av platserna för arbetsträning eller praktik övergår i en halvtidsanställning (utan anställningsstöd) under verksamhetens tredje år, medan det i affärsområde 1 rör sig om en deltidsanställning på 30 % under i övrigt samma förutsättningar. Ett antagande som kan diskuteras är om det är möjligt att göra en ny deltidsanställning utan anställningsstöd redan under verksamhetens tredje år. Många sociala företag använder en stor del av de första årens intäkter till att bygga upp en ekonomisk buffert för att säkra företagets framtida existens istället för att nyanställa. För att markera en utvecklingspotential har detta antagande ändå gjorts. Vad gäller finansieringen vid en potentiell etablering av ett socialt företag antas i samtliga ekonomiska planer att det endast är aktuellt med ett mindre belopp från externa offentliga finansiärer. I praktiken etableras dock många sociala företag genom projekt med finansiering från Europeiska socialfonden (ESF), ibland i kombination med medel från Allmänna arvsfonden. Detta är en realistisk möjlighet på kort sikt. Anledningen till att detta scenario ändå inte utreds i denna förstudie är en strävan att försöka utröna vad som krävs för att sociala företag ska kunna etableras även utan omfattande extern projektfinansiering. Att det inte är en hållbar lösning att starten av sociala företag i stor utsträckning sker med hjälp av denna typ av projektmedel är också något som betonas i den förstudie som genomfördes av det dåvarande Regionförbundet Jönköpings län och som beskrevs i avsnitt 3.2. Ett annat antagande som kan diskuteras i sammanhanget gäller ett socialt företags möjligheter och vilja att ta lån i samband med etableringen av företaget. Förutom svårigheterna att över huvud taget få ett lån beviljat är ett lån också förknippat med en ekonomisk risk som flertalet nyetablerade sociala företagare sannolikt varken vill eller bör ta. I praktiken är det därför troligare att ett lån, i de fall det blir aktuellt, tas i ett skede när företaget är mer etablerat och själv kan stå för säkerhet för lånet. Syftet med att ändå ta med ett lån i de ekonomiska planerna är främst att illustrera de amorterings- och finansiella kostnader (alternativt låneavgifter) som i så fall tillkommer i resultatbudgeten. Det finns många olika typer av statliga anställningsstöd som kan bli aktuella för medarbetare i ett socialt företag. För enkelhetens skull görs här ett antagande om att det aktuella anställningsstödet i respektive affärsområde motsvarar 2014 års maxbelopp för stöd för en lönebidragsanställning ( kr). Vidare antas att den medarbetare som har en anställning med samhällsstöd har en bruttolön på kr i månaden. Med den månatliga lönekostnad som följer av denna bruttolön fås därmed ett statligt stöd på ca 53 % av lönekostnaden. Utöver kostnaden för handledarresurser antas Tranås kommun även stå för kostnaden för lokal (och i affärsområde 1 även mark) och kontorsmaterial samt en telefon och en begagnad dator (exklusive kostnaden för telefon- och Internetabonnemang). I sammanhanget bör också nämnas att de låga kostnader som återfinns under övrigt m.fl. andra poster i resultatbudgeten kommer att ställa mycket stora krav på medarbetarnas förmåga till ekonomisk planering och resurshushållning. Bland annat mot bakgrund av de enkätsvar som antagandena i affärsområde 3 (se avsnitt 4.5) till stor del baseras på, har det bedömts som rimligt att ett socialt företag med en försäljning motsvarande så lite som 500 timmar första året, andra året och tredje året bör ha 15

20 förutsättningar att kunna bli tillräckligt ekonomiskt bärkraftigt för att motivera en etablering. Detta bedöms vara möjligt under förutsättning att företaget tar ut ett genomsnittligt marknadsmässigt timpris på 275 kr (exklusive moms) och att kostnaderna hålls nere, bl.a. genom att använda begagnad utrustning. Antagandena i denna punkt gäller för affärsområdena 2-5, men bara delvis för affärsområde 1 (jfr avsnitt 4.3). 4.3 Ekologisk matproduktion odling, sortbevarande och förädling Verksamhetsidé Verksamhetsidén är att erbjuda lokalproducerade och ekologiska grönsaker och andra vegetabilier samt insamlade och egenförädlade livsmedel till i första hand privatpersoner och lokala företag, men på lite längre sikt också till de kommunala köken. Allt fler inser att lokalt och ekologiskt producerad mat bidrar till att skapa ett mer hållbart samhälle. I Tranås kommun är hela 43 % av jordbruksmarken ekologiskt brukad. 17 Precis som på det sydsvenska höglandet i övrigt bedriver lantbruksföretagen i Tranås kommun i huvudsak kött- och mjölkproduktion. Samtidigt finns en brist på lokalproducerade vegetabilier som potatis, grönsaker, frukt och bär m.m. På detta område finns endast ett fåtal aktiva lokala aktörer. I kommunens översiktsplan konstateras att det finns en allt större efterfrågan på lokalproducerade och ekologiska livsmedel 18 något som också bekräftas av de intervjuer som har genomförts med lokala livsmedelshandlare inom ramen för denna förstudie. Att verka för en ökad ekologisk matproduktion lokalt är också ett sätt att bidra både till en högre självförsörjningsgrad och till att uppnå de nationella, regionala och lokala miljökvalitetsmålen. Framförallt gäller det målen Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv samt i viss mån också Begränsad klimatpåverkan. I Tranås kommuns lokala miljömål gällande Ett rikt odlingslandskap anges bl.a. att kommunen vill arbeta för nätverksstyrning av närproducerade livsmedel och för att andelen ekologiskt odlad åkermark ökar. 19 I den kostpolicy som antogs av kommunen år 2013 anges att verksamheterna i Tranås kommun bl.a. ska sträva efter att säsongsanpassa matsedeln utifrån tillgänglighet på närproducerade varor. 20 Vad gäller vegetabilierna skulle detta naturligtvis underlättas om utbudet av lokalt och ekologiskt producerade livsmedel var större än det är i dag. Ett socialt företag med verksamhetsinriktningen ekologisk matproduktion (i detta exempel enbart vegetabilieproduktion) skulle kunna bidra till att uppnå flera av de mål som har angetts ovan. Den ekonomiska plan som redovisas i bilaga 4 för detta affärsområde utgår ifrån ett antal, förhållandevis specifika, antaganden om ett socialt företags verksamhet antaganden som det bedöms som rimligt att bygga ett trovärdigt exempel på. De aktuella antagandena redovisas nedan. Det första året odlas 500 m 2 mark upp med lika stora ytor potatis, morötter, lök och brytbönor i en fyraårig växtföljd. Den odlade arealen utökas sedan successivt från 750 m 2 år två till m 2 år tre. Att arealen är så liten gör att det är mycket sannolikt att ett socialt företag, redan det första året, skulle kunna få fram den skörd som räkneexemplet i den ekonomiska planen bygger på. De odlade grödorna och växtföljden antas för enkelhetens skull förbli densamma de tre första åren. Skördarna antas ligga något lägre än genomsnittsskördarna vid ekologisk odling av de aktuella grödorna. I Tranås kommun 17 Enligt uppgifter för 2013, hämtade från Jordbruksverkets statistikdatabas 18 Tranås kommun 2011:23 19 Tranås kommun 2013a:26 20 Tranås kommun 2013b:3 16

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag

Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag ANSÖKAN Datum: 2014-11-25 Övergångslösning för sociala företag och individstöd för personer i sociala företag Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad Projektledare: Smajo Murguz

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Socialt företag en väg till egen försörjning

Socialt företag en väg till egen försörjning VÄSTERÅS STAD AMA arbetsm arknad Socialt företag en väg till egen försörjning Reidun Andersson & Sm ajo Murguz Socialt företagande En väg till arbetsmarknaden Tillväxtverkets definition av ett arbetsintegrerade

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345

Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2014-11-18 358 Policy för socialt företagande i Falkenberg. KS 2014-345 KS, KF Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Inspel från Social Entrepreneurship Network

Inspel från Social Entrepreneurship Network Inspel från Social Entrepreneurship Network Sven Bartilsson Coompanion Eva Carlsson, Tillväxtverket Anna-Lena Wettergren Wessman, ESF-rådet Vad kan/bör vi lära av Social entrepreneurship network Social

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting

Folkhälsocentrum Norrbottens läns landsting Ett samhällsekonomiskt perspektiv på socialt företagande - en hållbar föreläsning i landstingshuset, Luleå eller online www.nll.se/folkhalsa den 6 okt 2014, kl 1530-1645 Folkhälsocentrum Norrbottens läns

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag.

Regeringen beslutar om en handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag. Kon c e p t Regeringsbeslut 2010-04-22 N2010/1894/ENT Näringsdepartementet Adressat Entrepr e n ör s k a p Mari Mild Telefon 08-405 28 34 Handlingsplan för arbetsintegrerande sociala företag Regeringens

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se

Sociala arbetskooperativ. inte starta eget - men starta vårat. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Sociala arbetskooperativ inte starta eget - men starta vårat Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, www.rsmh.se Att vara behövd Allas rätt till arbete måste betyda att alla har rätt till arbete - och

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT

RÅDGIVNING, UTBILDNING, UTVECKLINGSINSATSER OCH PROJEKT OM COOMPANION Vi finns på 25 orter i landet Har ca 130 medarbetare Omsätter drygt 100 milj kr Har ca 900 medlemmar Startar ca 600 ekonomiska föreningar per år Rådgiver ca 4 500 personer/år Informerar ca

Läs mer

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR

PROJEKTANSÖKAN PROJEKTPLAN FÖR PROJEKTANSÖKAN Datum: 2011-10-26 PROJEKTPLAN FÖR Socialt företag en väg till egen försörjning Projektägare: Verksamhetsområde AMA Arbetsmarknad, Västerås Stad kommer att rekryteras Projekttid: 3 år varav

Läs mer

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland

Ansökan om projektmedel, Mikrofonden Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-08-25 RS140295 Johan Lindberg, utvecklingsledare Näringslivsavdelningen 072-216 26 75 johan.hansson-lindberg@regionhalland.se Regionstyrelsen

Läs mer

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen.

Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Äntligen! Ett stöd för alla som hamnat i den här situationen. Entusiastiska kollegor berättar om sina erfarenheter med arbetsintegrerande sociala företag - ASF. Att få ett jobb ska inte behöva vara omöjligt.

Läs mer

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009

alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla PRESSMAPP Almedalsveckan 2009 alla kan bidra alla kan påverka alla kan arbeta = Socialt f öretagande tillväxt och vinster för alla 100% PRESSMAPP Arrangör: - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och företagsrådgivaren

Läs mer

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset

Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset Utvärdering av projektet Sociala entreprenörshuset -juni 2012 Utvärderare, Christina Ehneström och Torbjörn Skarin Skellefteå, 14 juni Uppföljning av vårens utvärdering Workshop om framtiden Fokusgrupper

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10

KARLSTADS KOMMUN. Ärende 10 KARLSTADS KOMMUN Ärende 10 Dnr KS-2011-660 Dpl 01 sid 1 (1) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteskrivelse 2012-06-11 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Politiskt initiativ

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Fiber Ranrike Journalnummer: 2011-2500 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Ranrike Norra

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro

Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Plattform för entreprenörskap och social ekonomi ett europaperspektiv i Örebro Gordon Hahn Jobbar för en organisation som heter Serus och har varit med och tagit fram en plattform för hur man kan jobba

Läs mer

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge!

Socialdemokraterna Haninge. Haninge 2009-04-17. Social ekonomi. Det är något för Haninge! Socialdemokraterna Haninge Haninge 2009-04-17 Social ekonomi Det är något för Haninge! 2 (6) Innehållsförteckning Social ekonomi Vad är det?... 3 Den sociala ekonomin viktigt verktyg... 3 Principiell överenskommelse

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet.

Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Det är smart att driva företag kooperativt. Det förenar det bästa av två världar resultatorientering och mänsklighet. Socialt Företagande Info om Coompanion Definition sociala företag Inuti och utanför

Läs mer

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag

Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Att välja företagsform för arbetsintegrerande sociala företag Innehåll Förord 1 Inledning 2 Företagsformer för 3 arbetsintegrerande sociala företag Några exempel 12 Mera hjälp 14 Ordförklaringar 16 Tillväxtverket

Läs mer

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening

Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Entrécoop - Din guide till ekonomisk förening Dalarna, Gävleborg och Värmland i samverkan ... Ekonomisk förening - en företagsform för er? En ekonomisk förening ägs och drivs av minst tre medlemmar. Medlemmar

Läs mer

Projektet Stödstruktur för socialt företagande

Projektet Stödstruktur för socialt företagande PROJEKTBESKRIVNING 10-11-15 Projektet Stödstruktur för socialt företagande 1. Uppdrag Samordningsförbundet Umeå beslutade att bevilja medel till en förstudie som bl.a. syftar till att utreda en projektidé

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26

Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Bredband på gång i Kalmar län 2014-08-26 Dagens program 09.30 Landsbygdsprogrammet 2014-2020 10.15 Venet, så gjorde vi 10.55 Bensträckare 11.00 Vad gäller inför ansökan? 11.45 Lunch (80 kr, betalas kontant)

Läs mer

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne

Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne KS.2013.0554 2013-12-17 Teresa Andersson 0418-628 22 Kommunstyrelsen Förslag till bolagsbildning för besöksnäringen i Mittskåne Ärendebeskrivning Turismen är en basindustri i Sverige med potential att

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2015 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Ung och grön blivande företagare i de gröna näringarna

Läs mer

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets integrationssatsning. Namn på förslaget: ECO trails LAG Doboj-Maglaj- LAG Söderslätt Journalnummer: 2011-1261

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Småland och öarna. Ragnar Andersson, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, Jönköping, 2013-11-15

Småland och öarna. Ragnar Andersson, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, Jönköping, 2013-11-15 Småland och öarna Ragnar Andersson, Temagruppen Entreprenörskap och Företagande inom social ekonomi, Jönköping, 2013-11-15 Arbetsintegrerande sociala företag är: På en marknad med varor och tjänster Delaktighet

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Järnkraft Journalnummer: 2009:7722 (2009 och 2010) 2010:7771 (2011) Namn på LAG

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND

RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND RAPPORT 2013-02-27 ETT SAMLAT NÄRINGSLIV FÖR DESTINATIONSMARKNADSFÖRINGEN AV GOTLAND BAKGRUND I november 2013 fick Tillväxt Gotland frågan om föreningen skulle kunna vara den samlade kraften för näringslivet

Läs mer

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län

Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Tjänsteskrivelse 2015-03-25 Regionledningskontoret Nämnden för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet Samhällsentreprenörskap och sociala innovationer i region Jönköpings län Förslag till beslut Samhällsentreprenörskap

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande

PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande PRESSMAPP Samarbete för socialt företagande Arrangör: SKOOPI - Sociala arbetskooperativens intresseorganisation - och Tillväxtverket i samarbete med företagsrådgivaren Coompanion och Allmänna Arvsfonden

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan

Verksamhetsplan 2013. Länsturismen. Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan 2013 Länsturismen Effektivitet genom samverkan Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2013 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar i nära

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2014 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön. Redovisning förstudie Komhall Heby kommun Bakgrund till förstudien: I förstudiens kartläggning i att identifiera åtgärder/ insatser för att minska utanförskap från arbetsmarknad har komhall flera gånger

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET. Sammanträdesdatum 2013-10-01 l. SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTIET Sammanträdesdatum 2013-10-01 18 (38) 244 Motion om insatser för att främja start av arbetsintegrerade sociala företag i Sala kommun Dnr 2012/66 INLEDNING

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen

Socialt Bokslut 2013. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012

Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 UTLYSNING Kooperativ utveckling Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens år 2012 Sista ansökningsdag den 22 november 2011 Inbjudan att ansöka om medel för aktiveter under Kooperationens

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag!

Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! Överenskommelse om samverkan mellan offentlig och idéburen sektor e8 verktyg för utveckling av arbetsintegrerande sociala företag! 22 februari 2012 Christoph Lukkerz, regional koordinator Nätverk Social

Läs mer

Avsiktsförklaring 1 (2) 2010-01-18

Avsiktsförklaring 1 (2) 2010-01-18 1 (2) 2010-01-18 Avsiktsförklaring Erbjudande till LAG Att teckna ett Anordnaravtal FAS 3 / FAS 2 med Arbetsförmedlingen samt snarast ta emot en person FAS 2, i syfte att utveckla metoder för sysselsättning

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen

Socialt Bokslut 2012. GF Chansen GF Chansen Socialt Bokslut 0 Sociala redovisning är en metod för att definiera GF Chansens mål samt i förhållande till målens indikatorer mäta och redovisa verksamhetens sociala/samhälleliga resultat.

Läs mer

Hur blir vi startklara leaderområden?

Hur blir vi startklara leaderområden? Hur blir vi startklara leaderområden? Utbildning starta leaderområde 12 och 13 maj 2015 Carin.alfredsson@jordbruksverket.se Lokalt ledd utveckling optimalt genomförande Möta potential och utmaningar som

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Projekt Eriksgata Journalnummer: 2010-637 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader Norra

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag Årets Leader. Namn på förslaget: Entreprenörsutbyte Åre-Siria Journalnummer: 2011-3526 Namn på LAG grupp som nominerar: Leader

Läs mer

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland

Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland Affärsplan NyföretagarCentrum Jämtland 2013 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Organisation 3. Vision 4. Affärsidé 5. Marknad och andra aktörer 6. Verksamhet 6.1 Kommuner 6.2 Rådgivare 6.3 Rådgivning

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner

Bakgrund. Fatme Ibrahim vid Yalla Trappans uteservering. Foto: Urszula Striner Bakgrund Det arbetsintegrerande sociala företaget och kvinnokooperativet Yalla Trappan på Rosengård i Malmö har sedan starten 2010 framgångsrikt verkat för att skapa arbetstillfällen för utrikes födda

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och

Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Våga Växa Vinna Under 2008-2010 driver ALMI i Gotlands, Jönköpings, Kalmars och Kronobergs län tillsammans med Science Park Jönköping, Träcentrum och Swerea SWECAST projektet Våga Växa Vinna. Projektet

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige

Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige Europeiska socialfonden i Västsverige och Norra Mellansverige - ESF-rådet har cirka 130 anställda och är indelat i åtta regioner, med huvudkontor i Stockholm - En nationell handlingsplan och åtta regionala

Läs mer

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras.

tämligen kortfattad. Vi anser det inte vara RKR:s uppgift att kommentera hur själva medelsförvaltningen bör utföras. Följande dokument är en sammanställning av de remissyttranden som inkommit med anledning av utkastet till rekommendation om redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder. Den vänstra kolumnen

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

( GDMPANION SALA KOM UN. Ink. 2013-12- O 5. Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1. Kommunstyrelsens förvaltning

( GDMPANION SALA KOM UN. Ink. 2013-12- O 5. Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1. Kommunstyrelsens förvaltning Bi l a ga KS 201 3 / 285/ 1 Västerås den 4 december 2013 SALA KOM UN. Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2013-12- O 5 Coompanion Västmanland ansöker härmed om anslag för 2014 års verksamhet, som ska ses

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Stadgar för föreningen Växtlust Värmland

Stadgar för föreningen Växtlust Värmland Stadgar för föreningen Växtlust Värmland 1 Föreningens namn (firma) Föreningen Växtlust Värmland. 2 Föreningens vision Med gemensamma krafter formar vi Växtlustområdet med ekonomisk, social och ekologisk

Läs mer