Framtida kollektivtrafik i Sörmland. Kommunöversyn Oxelösund. Remissversion

Transkript

1 Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Oxelösund Remissversion

2

3 Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Oxelösund, svarar på en del av dem kraven och är den andra rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser kräver dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten lär inte vänta på sig. Maj 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef

4

5 Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Oxelösunds kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet, som tagits fram av konsultföretaget DanielssonDosk AB på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. Målet har varit att skapa förutsättningar att öka resandet genom enklare tidtabell, relevanta körvägar och mer konkurrenskraftiga restider. Oxelösunds kommun berörs enbart av busstrafiken på sträckan Nyköping Oxelösund som i huvudsak trafikeras av Länstrafikens linje715. Samtliga turer går via Arnö och Sunda i norra Oxelösund därefter går ett ben via Mastvägen väster om motorvägen och det andra via Frösäng och Trädgårdsgatan till Oxelösund centrum där de båda benen möts. I Nyköping vänder linjen vid bussterminalen, lasarettet eller Skavsta flygplats. Sträckan bussterminalen - Skavsta trafikeras även av linje 515 i de tider som sträckan inte trafikeras av linje 715. Analysen av dagens trafik visar att den största bristen är den långa restiden samt den krångliga tidtabellen som är en följd av flera olika linjesträckningar och avsaknad av styv tidtabell. Linjens olika syften är också svåra att kombinera. Körtider och mellantider varierar kraftigt med varierande beläggning och över dygnet och resulterar i ständiga förseningar och risk för missade anslutningar. Trots att en viktig del med trafiken har varit bra koppling till och från tåget är det endast uppskattningsvis färre än 5 % av resenärerna som nyttjar linje 715 för detta ändamål. Vidare är det en begränsad andel resenärer som använder linjen för resor till/från Skavsta och då rör det sig i första hand om gymnasielever. I ett förslag till nytt trafikupplägg föreslås linje 715 endast gå till Nyköpings bussterminal där möjlighet finns till byte till/från stadstrafiken. Detta innebär att linje 715 får kvartstrafik under högtrafiktider. Sträckan mellan bussterminalen och Skavsta flygplats föreslås uteslutande trafikeras med linje 515. För resenärer som ska resa vidare med tåg från Nyköpings centralstation är förslaget att låta särskilda direktturer inrättas mellan Oxelösund och Nyköping till/från de viktigaste tåganslutningarna. Utifrån bebyggelsestrukturen i Oxelösund är bedömningen att linje 715 även fortsättningsvis behöver ha två ben, på var sin sida motorvägen, i Oxelösund tätort. Körvägarna kan dock förenklas och förslaget är att respektive ben endast kör på en sida av motorvägen. Den västra delen kopplas ihop med Arnö medan den östra delen kör motorvägen mellan Frösäng och Nyköping. Mellan Oxelösund och Nyköping rör det sig sammantaget om fler turer, tätare trafik och enklare tidtabell. Restiden mellan Oxelösund och Nyköping centrum minskar från ca 33 minuter till ca 25 minuter i genomsnitt. Det totala antalet turer ökar från 84 till 110 turer per vardag. Totalt, för samtlig trafik i stråket Oxelösund- Skavsta, innebär förslaget lägre produktionskostnad jämfört med idag. Bruttokostnaden för trafiken i hela stråket Oxelösund-Skavsta bedöms kunna reduceras med ca 1,2 miljoner kr per år. Sammantaget innebär utredningens trafikförslag för resenären att det blir fler turer och minskad restid samtidigt som samhället får minskade kostnader för kollektivtrafiken.

6

7 INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunbeskrivning Befolkning Befolkningens åldersstruktur Sysselsättning och utbildning Arbetspendling Infrastruktur Framtida bebyggelseutveckling Skolor och utbildningspendling Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Statistik Trafikekonomi Konkurrenskraft Behovsanalys Resenärsundersökning Företagsundersökning Utredningens trafikförslag Trafikförslag per linje Linje Linje Linje Linje Konsekvensanalys För kommun och landsting För resenär Slutsats Fortsatt arbete Bilaga 1 - Sammanställning av enkätundersökning på linje 715/ Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag... 42

8

9 Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Oxelösunds kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet. Namn Organisation Funktion Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Anna Djärv Oxelösunds kommun Trafikingenjör Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Marika Norrberg Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Matthias Pfeil Länstrafiken Sörmland/Regionförbundet Statistik och underlag Mari Widegren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Oxelösunds kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. Som en följd av Oxelösunds kommuns geografiska läge handlar utredningen i realiteten endast om stråket Oxelösund-Arnö-Nyköping-Skavsta. Ett särskilt syfte med denna kommunöversyn är att öka det totala resandet i stråket ovan genom att bättre tillfredsställa de olika resbehoven som finns; arbetspendling, studiependling, nytto- och nöjesresor både lokalt och regionalt. Andelen arbetspendlare ska öka genom en effektivare produktion och samverkan med de stora arbetsgivarna (Nyköpings kommun, Nyköpings Lasarett, Oxelösunds kommun, SSAB, Oxelösunds Hamn, SAAB och Swenox mfl). Målet har varit att skapa förutsättningar att öka resandet i stråket genom enklare tidtabell, relevanta körvägar och mer konkurrenskraftiga restider. 9

10 Kommunbeskrivning Oxelösunds kommun är till ytan, 36 kvadratkilometer, en av landets mindre kommuner. Kommunen präglas av dess industrier och närheten till havet. Stålverket SSAB är Sörmlands största industri och Oxelösunds hamn är ostkustens största djuphamn och hanterar över 7 miljoner ton gods varje år. Genom dess geografiska läge, på en udde i Östersjön, är 85 % av landgränsen strandlinje. I norr finns Nyköping som enda angränsande kommun. Befolkning Antalet invånare uppgick vid årsskiftet 2010/2011 till personer varav i stort sett samtliga bor i Oxelösund tätort. Efter flera år då antalet invånare i kommunen minskade har kommunen under 2000-talet vänt utvecklingen och har sedan millennieskiftet haft en svag men stabil befolkningsökning. Kommunen har också de flesta år under 2000-talet haft ett positivt flyttningsnetto samtidigt som man haft ett mindre födelseunderskott. Befolkning i Oxelösunds kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB) 10

11 Befolkningsutveckling i Oxelösunds kommun (Källa: SCB) Flyttnings- och födelsenetto för Oxelösunds kommun (Källa: SCB) 11

12 Befolkningens åldersstruktur Oxelösunds kommun har precis som Sörmlands län i övrigt en lägre andel befolkning mellan 20 och 50 och högre andel befolkning över 50 år än vad som är genomsnitt för riket. Oxelösunds kommun avviker generellt från genomsnittet för riket i större utsträckning än vad länet som helhet gör. Av diagrammet nedan framgår också att antalet gymnasieelever kommer att minska under de närmsta åren. Åldersfördelning (Källla: SCB) Sysselsättning och utbildning Sysselsättning och utbildningsnivå avspeglar en kommuns näringslivsstruktur och är viktig utifrån ett kollektivtrafikperspektiv. Oxelösund har en förhållandevis hög medelinkomst. Karaktären av bruksort återspeglas av en högre andel invånare med endast förgymnasial utbildningsnivå och lägre andel med högskoleutbildning jämfört med riket. Nyckeltal utbildning och sysselsättning Oxelösund Riket Medelinkomst kr kr Andel sysselsatta (20-64 år) 78,1 % 78,4 % Förgymnasial utbildningsnivå 17,5 % 14,5 % Gymnasial utbildningsnivå 60,0 % 47,7 % Eftergymnasial utbildningsnivå 21,7 % 36,0 % Nyckeltal utbildning och sysselsättning (Källa: SCB 2010) 12

13 Arbetspendling Oxelösunds kommun har en positiv nettopendling vilket innebär att fler pendlar till än från kommunen. Efter att haft en i stort sett konstant ökning i antalet inpendlare till kommunen minskade dock inpendlingen med nästan 14 % under Något som troligtvis hänger samman med den allmänna konjunkturnedgången under året. Samtidigt ökade utpendlingen marginellt vilket innebär att pendlingsnettot år 2009 uppgick till 80 personer jämfört med nästan 400 år År Till Från Netto Arbetspendling till och från Oxelösunds kommun (Källa: SCB) Kommun Inpendling Utpendling Nyköping Stockholm Norrköping Södertälje 42 Riktad in- och utpendling, till respektive från Oxelösunds kommun (Källa: SCB) De flesta arbetsplatser i Oxelösunds kommun finns lokaliserade kring centrumkärnan i kommunens södra del. Pendlingen till och från Nyköping är omfattande och uppgår till ungefär personer per rikting. Även mellan Arnö och Oxelösund är arbetspendlingen till stor del dubbelriktad om än på en lägre nivå antalsmässigt. 1 Endast pendlarströmmar med minst 25 personer/riktning redovisas 13

14 Dagbefolkning (antal förvärvsarbetande) per 250-metersruta (Källa: SCB 2008) Pendlingsflöden (ackumulerade) till/från Oxelösunds kommun (Källa: SCB 2006) 14

15 Arbetspendling mellan tätorter (Källa: SCB 2008) 15

16 Infrastruktur Oxelösunds kommun har en väl utbyggd infrastruktur som till stor del beror på industrins och hamnens behov. Till Nyköping finns motorväg med kapacitet för fordon per dygn anpassad utifrån järnverkets behov. Kommunen har även järnvägsförbindelse med Nyköping via den s.k. TGOJ-banan vilken i dagsläget saknar persontrafik. Diskussioner pågår om att återuppta persontrafiken på banan mellan Oxelösund och Flen men någon formell tidplan saknas i skrivande stund. Motorvägen når ända in till centrala delarna av tätorten och delar tillsammans med järnvägen effektivt upp Oxelösund i två delar. Framtida bebyggelseutveckling Enligt kommuns översiktplan 2 planeras inte för några större nyetableringar utan det handlar i stor utsträckning om förtätning, främst i centrumområdet, samt permanentning av vissa fritidshusområden. Skolor och utbildningspendling Enligt Oxelösunds kommuns reglemente erbjuds skolskjuts till elever som har 3km (förskoleklass till skolår 3), 4 km (skolår 4-6) respektive 5 km (skolår 7-9) mellan hemmet och skolan. Skolskjuts erbjuds i första hand med buss och i särskilda fall med taxi. Avståndsgränserna ovan avser även avstånd mellan hemmet och närmsta hållplats med busstrafik. Skolskjuts medges endast då eleven går i av kommunen anvisad skola. På grund av kommunens storlek innebär detta att kommunens skolskjutsbehov, om kommunens skolskjutsreglemente följs, bör vara mycket begränsat. Kommunen har ingen egen gymnasieskola (med undantag av det individuella programmet) utan gymnasieelever hänvisas i första hand till Nyköping. Antal invånare under 19 år per 250-metersruta i Oxelösunds kommun (Källa: SCB 2008) 2 Antagen av kommunstyrelsen

17 Kollektivtrafik och resande Linjenätsbeskrivning Oxelösunds kommun berörs enbart av busstrafiken på sträckan Nyköping Oxelösund som trafikeras av Länstrafikens linjer 715 och 615. Huvudlinje är linje 715 med två alternerande körvägar inom Oxelösund. Samtliga turer går via Arnö och Sunda i norra Oxelösund därefter går ett ben via Mastvägen väster om motorvägen och det andra via Frösäng och Trädgårdsgatan till Oxelösund centrum där de båda benen möts. Linjen har till syfte att dels tillgodose studie- och arbetspendling mellan orterna och vidare i regionen, men också att försörja Oxelösundsborna med lokal trafik. I Nyköping vänder linjen vid bussterminalen, lasarettet eller Skavsta flygplats. Sträckan bussterminalen - Skavsta trafikeras även av linje 515 i de tider som sträckan inte trafikeras av linje 715. Linje 615 körs via motorvägen och går direkt till/från Nyköpings två gymnasieskolor, Tessinskolan i östra delen av Nyköpings tätort och Gripenskolan i den västra delen av Nyköping. Linjeöversikt, linje 615, 715 och 515 Statistik Antalet påstigande på linje 715 uppgår till ca per dag (genomsnitt för vecka år 2010). Antalet påstigande har legat på en stabil nivå de senaste åren och de små förändringar som finns beror generellt på hur antalet gymnasieelever växlar mellan åren. Som ett led i arbetet för att minska kontanterna ombord har antalet kontantbiljetter minskat betydligt senaste året till förmån för SMS-biljetter och rabattkort. 17

18 De flesta resor görs i riktning mot Nyköping på morgonen och i riktning mot Oxelösund på eftermiddagen vilket till stor del hör samman med gymnasieelevernas resande. Det är överlag relativt god beläggning på de flesta turerna under dagen även om det med tanke på den omfattande pendlingen bör finnas potential att öka resandet ytterligare och särskilt i riktning mot Oxelösund på morgonen. Linje 615 fyller tre bussar på morgonen medan resandet på eftermiddagen i huvudsak verkar ske via linje 715. Resandet på linje 515 är betydligt mindre omfattande och avgångarna har sällan fler än 10 påstigande. Undantaget är några turer i anslutning till sluttider för den gymnasieskola som finns lokaliserad vid Skavsta flygplats. Antal påstigande per färdbevistyp och vardag, vecka (Källa: Biljettstatistik, Länstrafiken Sörmland, vecka år 2010) 3 (SMS-biljett återfinns under kategorin övrigt) 18

19 Linje 715, antal påstigande per avgång och vardag, riktning från Nyköping (Källa: Biljettstatistik, Länstrafiken Sörmland, vecka ) Linje 715, antal påstigande per avgång och vardag, riktning från Oxelösund (Källa: Biljettstatistik, Länstrafiken Sörmland, vecka ) 19

20 Linje 615, antal påstigande per avgång och vardag (Källa: Biljettstatistik, Länstrafiken Sörmland, vecka ) Linje 515, antal påstigande per avgång och vardag, riktning Skavsta-Nyköping (Källa: Biljettstatistik, Länstrafiken Sörmland, vecka ) 20

21 Oxelösund Arnö Nyköping Skavsta Linje 515, antal påstigande per avgång och vardag, riktning Nyköping-Skavsta (Källa: Biljettstatistik, Länstrafiken Sörmland, vecka ) Biljettstatistik redovisar endast var resenärerna kliver på medan information om avstigningshållplats saknas. År 2005 gjordes en omfattande resandeundersökning där samtliga resenärer som reste med buss eller tåg till/från och inom Sörmland intervjuades, bland annat om start- och målpunkt för resan. Även om undersökningen är några år gammal ger den ändå en indikation på hur resmönstret ser ut. Av de totalt resor som uppmättes på linje 715 gjordes två tredjedelar mellan Nyköpings och Oxelösunds tätorter. Därefter är det relativt jämnt fördelat mellan resor inom Oxelösund tätort och mellan Nyköping och Skavsta med omkring 10 % vardera. 5 % av resorna gjordes mellan Oxelösund och Arnö, 4 % mellan Oxelösund och Skavsta och 2 % av resorna gjordes som en delresa mellan Oxelösund och Stockholm (med byte till/från tåget i Nyköping). Oxelösund 10% Arnö 5% 0% Nyköping 64% 1% 1% Skavsta 4% 0% 12% 0% Stockholm 2% 0% 0% 0% Resrelationer andel Oxelösunds kommun genomförde i samarbete med Länstrafiken Sörmland en enklare enkätundersökning ombord på bussarna under mars Denna förstärker bilden av att en stor 21

22 andel av resenärerna kliver av eller på vid Nyköpings bussterminal medan det är mer jämnt fördelat mellan hållplatserna i Oxelösund. Trafikekonomi Linje 715 körs idag med 7 fordon varav 5 ledbussar. Den rena produktionskostnaden för trafiken, enligt nuvarande trafikavtal, uppgår till ca 11,5 miljoner kr per år. Intäkterna går för närvarande inte att på ett säkert sett koppla till en enskild linje men beräknat utifrån den genomsnittliga intäktsgraden i Sörmland (ca 44 %) skulle nettokostnaden för trafiken uppgå till ca 6,5 miljoner kr per år, motsvarande 15 kr per påstigande. Linje Antal Fordon Antal km Antal timmar Produktionskostnad per år Uppskattade produktionskostnader per linje (2010) Landstingets eller kommunernas kostnader är dock inte detsamma som produktionskostnaden. Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: Trafikform Omfattar linje Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommuner Stomtrafik på järnväg 50 % 50 % Stomtrafik på väg 715, % 25 % Stadstrafik 22 % 78 % Lokal linjetrafik på väg % 60 % 4 Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. Linje 515 definieras som lokal linjetrafik på väg men då den endast går inom Nyköpings kommun är inte Oxelösund med och finansierar denna linje. Oxelösunds kommun berörs således enbart av kostnader för trafik som definieras som stomtrafik på väg och järnväg. För 2012 är kommunens beräknade underskott knappt 3 miljoner kr varav ca 1 miljon är för tågtrafiken på Nyköpingsbanan och resterande 2 miljoner är för linje 715 och Kommunernas andel fördelas utifrån trafikproduktion mätt i turlistetid 22

23 Konkurrenskraft Viktiga faktorer för att kollektivtrafiken ska vara konkurrenskraftig gentemot biltrafiken är restid, turtäthet och prisvärdhet. Länstrafikens och Oxelösunds kommuns undersökning (se bilaga 1) visar att befintliga resenärer framförallt prioriterar hög turtäthet medan lättförståelig tidtabell prioriteras lågt. Något som dock kan förklaras av att befintliga resenärer är de som lärt sig hur trafiken fungerar medan det är en viktigare faktor när det gäller att locka nya resenärer. Utbudsmässigt håller trafiken mellan Oxelösund-Nyköping och Skavsta en hög kvalitet. Mellan centralorterna går varje vardag drygt 80 enkelturer. I stort sett innebär detta att det går en avgång per riktning var 15:e minut under högtrafik och var 30:e minut mitt på dagen. Genom att linjen dock går olika vägar i Oxelösund omfattar detta dock endast boende i centrum samt mellan Ramdalen och Peterslund (i norra delen av tätorten). Turtätheten är också relativt ojämnt fördelad över trafikdygnet. Även sträckan Skavsta-Nyköping omfattar drygt 80 enkelturer. Mest trafik återfinns på de delar av sträckorna där det finns parallell stadstrafik, exempelvis trafikeras sträckan Arnö-Nyköping av totalt 174 turer per vardagsdygn och Lasarettet-Bussterminalen av hela 246 turer per vardag. Trafikutbud (antal enkelturer, hösten 2010) Oxelösund-Arnö-Nyköping-Skavsta Restidsmässigt har kollektivtrafiken i stråket däremot svag konkurrenskraft gentemot bilen. Räknat på restiden från Oxelösund är restidskvoten till samtliga destinationer över 2 vilket innebär att det tar dubbelt så lång tid att resa kollektivt än med bil. Skälet är framförallt långa körvägar inom Oxelösund tätort samt att linje 715 inte på någon del av sträckan körs via motorvägen. 23

24 Prismässigt är skillnaden relativt liten mellan bussen och bilen, åtminstone om hänsyn endast tas till ren körkostnad. Orsaken är att Länstrafikens taxemodell innebär att korta resor blir förhållandevis dyra och långa resor billiga. Kostnaden för ett månadskort (pendlarkort) mellan Nyköping och Oxelösund låg i april 2011 på 570 kr per månad. Med förutsättning att en arbetspendlare gör 40 enkelresor under en månad (fram och tillbaka under 20 dagar) motsvarar rullkostnaden för en bilist för samma resa 736 kr. Om hänsyn även tas till bilägarens fasta kostnader (motsvarande den skattefria milersättningen) blir bilkostnaden kr per månad 5. Restidskvot från Oxelösund centrum, bil respektive buss (Källa: Färdmedel Pris månad 6 Pris resa Buss 570 kr 33 Bil kr 7 28 Bil (endast körsträcka) 736 kr 8 16 Analys priser buss och bil mellan Oxelösund och Nyköping Slutligen avseende kollektivtrafikens enkelhet innebär det faktum att linjen har olika körsträckor att tidtabellen blir svår att överskåda och förstå. Något som blir särskilt tydligt vid en jämförelse mellan dagens tidtabell med hur tidtabellen såg ut på 70-talet. Även om befintliga resenärer inte 5 Den fasta kostnaden är dock i själva verket betydligt högre. Konsumentverket anger exempelvis den faktiska milkostnaden för en ny bil till mellan kr per mil vilket motsvarar mellan 45 och 60 kr för en enkelresa eller runt kr per månad. 6 Resa till/från jobbet, 20 dagar per månad á 15 km per enkelresa 7 Beräknat utifrån en kostnad på 18,50 kr/mil 8 Beräknat utifrån en förbrukning på 0,83 l/mil och ett bensinpris på 14,78 kr/l 24

25 uppger att tidtabellens förståelighet är en viktig faktor är det rimligt att anta att det är en viktig faktor när det gäller att attrahera nya resenärer. Tidtabell för linje 715/615 hösten 2010 (Källa: Länstrafiken) 1972 års tidtabell för Nyköping-Oxelösund (Källa: Eje Larssons tidtabellsarkiv) Behovsanalys Resenärsundersökning För att fånga upp resenärernas synpunkter om linje 715/615 genomförde Oxelösunds kommun tillsammans med Länstrafiken en enkätundersökning. Under en dag befann sig representanter från Oxelösunds kommun och Länstrafiken ute på bussarna och delade ut enkäter till resenärerna, som fylldes i under resans gång och samlades in för varje tur. Därefter har enkäten även funnits tillgänglig på Oxelösunds kommuns hemsida. Resultatet från undersökningen återfinns i bilaga 1. Företagsundersökning Linje 715 är viktig för att tillgodose arbetspendlingen mellan orterna och vidare i regionen. Då andelen arbetspendling på linjen är låg genomförde Länstrafiken telefonintervjuer och enkätundersökningar bland större företag längs linjen för att få en bättre bild av hur behoven ser ut för arbetspendling 9. I undersökningen kontaktades företagens personalchefer i ett första skede via e-post med information om undersökningen och frågorna för att kunna förbereda sig inför 9 De företag som kontaktades var SSAB, Oxelösunds hamn, Saab Automobile Parts AB, Swenox AB, Oxelösunds kommun och Nyköpings kommun. De företag som har deltagit och ligger till grund för undersökningens resultat är Oxelösunds hamn, Saab, Swenox AB och Oxelösunds kommun. 25

26 intervjun. Då det visade sig att flera företag var intresserade av att få ett bättre underlag om de anställdas resvanor togs det även fram en enkät som företagens anställda kunde besvara. Oxelösunds kommun valde att genomföra en egen undersökning bland de anställda utifrån de frågor som skickades ut inför telefonintervjun. I och med att undersökningarna har genomförts på olika sätt med olika frågor gör att det är svårt att göra en tydlig sammanställning. Ur resultatet går att tyda att det är väldigt få som åker buss till/från jobbet idag. 92 % uppgav att de inte reser med buss idag. En följdfråga ställdes till dessa för att ta reda på hur de tar sig till/från jobbet där närmare hälften(49 %) uppgav att de åker bil, 12 % uppger att de cyklar eller går och 21 % att de antingen åker bil, cyklar eller går. Däremot kan drygt hälften (54 %) av de tillfrågade tänka sig att åka buss till/från jobbet medan 44 % inte kan tänka sig det. Resultatet är exklusive Swenox AB, men enligt representanter för företaget är behovet av att kunna åka buss till/från jobbet väldigt stort. De menar vidare att om trafiken fungerade bättre så skulle fler av de anställda välja att åka kollektivt. De faktorer som påverkar och som gör att de väljer bilen före bussen är dålig tidspassning, att stadsbussarna vänder inne i Arnö, bättre anpassning med arbetstider och att bussarna inte går att lita på. I enkätundersökningen som genomfördes på Saab och Oxelösunds hamn ställdes frågan Vad krävs av kollektivtrafiken för att du ska kunna arbetspendla? och de faktorer som stack ut var nära till hållplats, tätare avgångar, passa arbetstider och önskemål om direktlinje. Från samtliga företag som kontaktades inför undersökningen framgick det att kopplingen till Skavsta inte är viktig för företaget och dess anställda, likaså behovet av att kunna åka buss i tjänsten. I enkätundersökningen anses den acceptabla restiden med buss till jobbet vara 32 minuter (framräknat medelvärde) och bussen anses gå var 26:e minut (framräknat medelvärde). 26

27 Utredningens trafikförslag Analysen av dagens trafik visar att den största bristen är den långa restiden samt den krångliga tidtabellen som är en följd av flera olika linjesträckningar och avsaknad av styv tidtabell. Linjens olika syften är också svåra att kombinera. Körtider och mellantider varierar kraftigt med varierande beläggning och över dygnet och resulterar i ständiga förseningar och risk för missade anslutningar. Trots att en viktig del med trafiken har varit bra koppling till och från tåget är det endast uppskattningsvis färre än 5 % av resenärerna som nyttjar linje 715 för detta ändamål. Vidare är det en begränsad andel resenärer som använder linjen för resor till/från Skavsta och då rör det sig i första hand om gymnasielever. Samtidigt innebär den nya stadstrafiken nya förutsättningar när det gäller landsbygdstrafiken. Genom att någon hänsyn idag inte tagits till den utökade turtätheten i stadstrafiken innebär den täta trafiken med både stads- och landsbygdsbussar, att trängseln i centrala Nyköping ökar, särskilt under morgon- och eftermiddagsrusningen. Systemet med att alla stadslinjer möts vid bussterminalen kring varje kvart ger dock möjligheter att skapa bytesmöjligheter mellan landsbygds- och stadstrafik och därigenom bör antalet regionala linjer och landsbygdslinjer som trafikerar stadskärnan kunna reduceras. Trafikförslag per linje Utredningen föreslår: Att linje 715 uteslutande körs mellan Oxelösunds centrum och Nyköpings bussterminal via två olika körvägar: 1. Via Mastvägen, Sundavägen och Arnö 2. Via Trädgårdsgatan, Frösäng och motorvägen Att nuvarande centrumhållplats i Oxelösund flyttas från Torggatan till Föreningsgatan alternativt att linje 715 körs via Björntorpsvägen istället för Mastvägen Att en ny hållplats anläggs vid Västerleden i Nyköping (mellan Oxelösundsrondellen och järnvägsbron) Att linje 615 körs som idag men att Gripenskolan endast angörs via den föreslagna hållplatsen vid Västerleden Att en särskild linje inrättas mellan Oxelösund och Nyköpings centralstation i anslutning till de viktigaste tågtiderna. Att ett försök görs med direktförbindelser mellan Nyköping och SSAB i Oxelösund Att sträckan Nyköpings bussterminal och Skavsta flygplats uteslutande trafikeras av linje 515 med särskilt anpassat fordon. I ett nytt trafikupplägg föreslås linje 715 endast gå till Nyköpings bussterminal. Sträckan mellan bussterminalen och Skavsta flygplats föreslås uteslutande trafikeras med linje 515. För linje 715 skulle detta innebära att risken för förseningar minskar samtidigt som en klar majoritet av resenärerna har sin start- eller sluthållplats vid bussterminalen. Resenärer som ska resa till/från flygplatsen har också andra behov än vardagsresenärer som arbets- eller skolpendlar mellan Nyköping och Oxelösund vilket gör den delen av sträckan olämplig att trafikera med samma fordonstyp då det där är av större vikt med väl tilltaget bagageutrymme. För resenärer som ska 27

28 resa vidare med tåg från Nyköpings centralstation är förslaget att låta särskilda direktturer inrättas mellan Oxelösund och Nyköping till/från de viktigaste tåganslutningarna. De tidtabeller som legat till grund för utredningens trafikförslag återfinns i bilaga 2. Observera dock att detta endast rör sig om arbetsmaterial och syftar endast till att beskriva principen för den nya trafiken. Tidtabellerna kommer att bearbetas vidare och kalibreras under sommaren/hösten Trafikförslaget avser trafikstart tidigast i december Linje 715 Linje 715 föreslås gå mellan Oxelösund centrum och Nyköpings bussterminal där tidtabellen anpassas för att passa med byten till/från stadsbussarna. Trafiken förutsätts därför att köras med styv tidtabell med kvartstrafik under högtrafik och halvtimmestrafik mitt på dagen och under kvällen. Utifrån bebyggelsestrukturen i Oxelösund är bedömningen att linjen även fortsättningsvis måste ha två ben, på var sin sida motorvägen, i Oxelösund tätort. Körvägarna kan dock förenklas och förslaget är att respektive ben endast kör på en sida av motorvägen istället som idag där de förenas i Sunda. Den västra delen kopplas ihop med Arnö medan den östra delen kör motorvägen mellan Frösäng och Nyköping. Detta innebär att respektive sida av motorvägen får halvtimmestrafik under högtrafik och timmestrafik under lågtrafik. Körtidstester har gjorts av Länstrafiken tillsammans med entreprenören Nobina. Testerna visar att sträckan Oxelösund centrum-mastvägen-arnö-nyköpings bussterminal bör kunna ha en körtid på 27 minuter medan körtiden för Frösängssidan beräknas kunna ligga på ca 22 minuter centrum till centrum. Ett helt varv kan således ta ca 49 minuter vilket i sådana fall möjliggör kvartstrafik med endast fyra fordon. Principen är att två fordon kör varvet motsols och två fordon medsols. Den huvudsakliga reglertiden läggs i Nyköping vilket gör det möjligt att resa genom Oxelösund centrum utan någon extra väntetid vid hållplatsen. För att uppnå dessa restider krävs dock viss förenkling av körvägarna i centrala Oxelösund. Bedömningen är att om linjen fortsatt ska gå via Mastvägen finns inte utrymme att köra via nuvarande centrumhållplatsen. Därför föreslås i detta alternativ en ny centrumhållplats anläggas mellan polishuset och kommunhuset. Alternativet att behålla nuvarande körväg i centrum är att köra Björntorpsvägen istället för Mastvägen. Några enstaka hållplatser rekommenderas också att dras in eller slås ihop. I Nyköping föreslås en ny hållplats anläggas vid Västerleden för att försörja viktiga arbetsplatsområden samt Gripenskolan. Här ska det dessutom etableras en ny biograf som också har uttryckt önskemål om kollektivtrafikförsörjning. Totalt innebär detta att mellan centrum och centrum minkar restiden i snitt med 22 % medan antalet turer ökar med ca 30 %. Samtidigt kan produktionskostnaden för trafiken reduceras med ca 22 %. Detta genom att såväl antal körda timmar och antal fordon reduceras genom att sträckan Nyköping-Skavsta tas bort och att restiden kan kortas mellan Nyköping och Oxelösund. Utefter Sundavägen (hållplatserna Sundstigen till Peterslundsplatsen) innebär dock förslaget totalt sett något färre turer då samtliga turer idag går via Sundavägen. 28

29 Trafikförslag linje 715 (hållplatser markerade med stjärna avser nya eller flyttade hållplatser), infälld bild visar även alternativ körväg i Oxelösund 29

30 Linje 515 Förslaget är att låta delen Bussterminalen-Skavsta trafikeras uteslutande av linje 515. Trafiken planeras för att kunna utföras med enbart ett fordon med en avgång var 40:e minut. Trafiken på linjen föreslås att utföras med ett särskilt fordon med extra plats för bagage för att därigenom kunna locka flygresenärer i större utsträckning än idag. Linje 615 Linje 615 förutsätts trafikeras precis som idag med undantaget att elever som ska till/från Gripenskolan förutsätts kunna använda den föreslagna nya hållplatsen vid Västerleden. Något som innebär att körtiden kan minskas och att turernas avgångstid från Oxelösund på morgonen kan senareläggas något. Linje 815 Linje 815 (arbetsnamn) är en ny linje mellan Oxelösund och centralstationen i Nyköping samt mellan Nyköping och SSAB anpassad till skiftestider. Linjen ger en direktförbindelse till de viktigaste tågavgångarna mot Stockholm på morgonen och från Stockholm på eftermiddagen. Linjen har totalt 14 turer per vardag varav hälften är tågturer. Lördag/söndag finns fem turer per dag men då endast till/från SSAB. Att skapa en särskild tågbuss bedöms som nödvändigt för att kunna låta linje 715 brytas vid bussterminalen i Nyköping. Däremot är utredningens bedömning att en särskild SSAB-linje inte är ett krav utan snarare ska ses som ett sätt att öka kollektivtrafikresandet bland de som arbetar på SSAB. Förslaget är därför att låta denna del införas under en försöksperiod, med särskild kampanj riktad mot anställda på SSAB. Trafikmässigt samordnas linjen med linje 615 så att samma fordon ska kunna användas på båda linjerna. Tågturerna planeras starta vid Frösäng och därefter köras via centrum, Mastvägen, Sundavägen och därefter direkt till centralstationen (omvänd riktning på eftermiddagen). SSAB-turerna körs direkt mellan Nyköpings bussterminal och SSAB (hållplats Järnverket). 30

31 Konsekvensanalys För kommun och landsting Totalt, för samtlig trafik i stråket Oxelösund- Skavsta, innebär förslaget en lägre produktionskostnad jämfört med idag. Totalt bedöms bruttokostnaden för trafiken i hela stråket Oxelösund-Skavsta kunna reduceras med ca 1,2 miljoner kr per år. Detta trots att antalet körda kilometer totalt sett ökar. Orsaken är i första hand att trafiken kan utföras med 8 istället för 12 fordon. Den stora kostnadsminskningen sker på linje 715 där minskade restider och därmed reducering av fordonsbehovet gör att produktionskostnaden kan minska med drygt 2,5 miljoner kr per år (22 %). Linje 515 får något ökad kostnad. Att kostnadsökningen blir relativt måttlig är dels att inte samtliga turer som idag körs på linje 715 till/från Skavsta har bedömts vara nödvändiga att behålla samt att fordonsbehovet reduceras från två till ett dimensionerande fordon. Linje 615 får marginellt lägre kostnad än idag genom att antalet km och timmar kan reduceras något genom att linjen inte behöver köra omvägen via Gripenskolan om en ny hållplats anläggs vid Västerleden. För linje 815 redovisas kostnaden separat för den del som körs till centralstationen respektive SSAB. Totalt innebär trafiken en merkostnad på 1,2 miljoner kr varav ca är för tåganslutningen till/från centralstationen. I och med att trafiken har planerats för att kunna utföras med samma fordon som används för linje 615 krävs inga extra dimensionerande fordon för linje 815. Linje Antal Fordon Antal km Antal timmar Produktionskostnad Förändring kr kr kr kr 815 (Centralstation) kr kr 815 (SSAB) kr kr kr kr Summa kr kr Förändring Ungefärlig produktionskostnad (bruttokostnad) avseende utredningens trafikförslag Sett utifrån vad respektive ägare får betala för trafiken beror detta på hur respektive linje definieras i konsortialavtalet. Enligt dagens konsortialavtal är samtliga linjer i trafikförslaget utom linje 515 att betrakta som regional stomtrafik. Utan förändringar i dagens avtal bör förslaget innebära minskad bruttokostnad för landstinget på ca 1 miljon kr per år medan Oxelösund får ca kr lägre kostnader per år. För Nyköping som påverkas i mindre utsträckning av linje 715 och samtidigt får något ökad kostnad för linje 515 bör effekten bli en i stort sett oförändrad kostnad. Ett förslag på nytt konsortialavtal har tagits fram av Regionförbundet i vilket förslaget är att Landstinget ska finansiera tåg- och stomtrafik med buss till 100 % medan lokal linjetrafik och stadstrafik helt finansieras av berörda kommuner. I ett sådant avtal skulle sannolikt endast linje 31

32 715 kunna definieras som stomlinje medan övriga linjer sannolikt blir att betrakta som lokala linjer. Utifrån detta scenario skulle effekterna av utredningens trafikförslag sannolikt innebära oförändrade kostnader för såväl Oxelösunds kommun som Nyköpings kommun genom att tillkommande kostnadsökningar av linje 515, 615 och 815 helt kompenseras av att man inte finansierar linje 715. Landstinget kan i sin tur tillgodoräkna sig hela den besparing på 2,5 miljoner kr som linje 715 beräknas ge. Notera att dessa beräkningar endast tar hänsyn till den isolerade effekten som utredningsförslaget antas innebära. Medan Ägare Nuvarande fördelningsmodell Regionförbundets förslag till fördelningsmodell Nyköping Oförändrat Oförändrat 10 Oxelösund tkr Oförändrat 11 Landsting tkr tkr Antagande om konsekvenser för respektive ägare av utredningsförslaget För resenär Mellan Oxelösund och Nyköping rör det sig sammantaget om fler turer, tätare trafik och enklare tidtabell. Restiden mellan Oxelösund och Nyköping centrum minskar från ca 33 minuter till ca 25 minuter i genomsnitt. Det totala antalet turer ökar från 84 till 110 turer per vardag. Utefter Sundavägen, där samtliga turer passerar idag, minskar dock utbudet något. En nackdel är att möjligheten att resa utan byte till lasarettet och Skavsta samt även till centralstationen, utanför pendlingstid, försvinner. Linje 715 anpassas dock utifrån stadsbussarnas avgångs- och ankomsttider vid bussterminalen för att underlätta för bytesresor. Det ska dock poängteras att det krävs ett pendlarpluskort för att kunna resa med stadstrafiken i Nyköping vilket kostar 190 kr mer per månad. Det är av vikt att ett arbete initieras av Länstrafiken för att i så stor utsträckning som möjlighet undvika en sådan kostnadshöjning. Förslaget avseende linje 715 redovisades för allmänheten vid ett öppet samrådsmöte i Oxelösund den 2 maj Generellt var det ett positivt mottagande av det nya trafikupplägget. När det gäller centrumhållplats i Oxelösund förespråkades ett centralt hållplatsläge utefter Föreningsgatan istället för Torggatan. Detta oavsett om linjen i övrigt går via Björntorpsvägen eller Mastvägen. Det var också tydligt att en särskild direktlinje till/från centralstationen är en förutsättning för att trafikförslaget ska få acceptans hos allmänheten. 10 Nyköpings andel av kostnaden för linje 615 och 815 har antagits vara 25 % 11 Oxelösunds andel av kostnaden för linje 615 och 815 har antagits vara 75 % 32

33 Slutsats Sammantaget innebär utredningens trafikförslag för resenären att det blir fler turer och minskad restid samtidigt som samhället får minskade kostnader för kollektivtrafiken. Såväl utifrån ett resenärs- som ett ägarperspektiv är det således svårt att hitta något som talar mot utredningens genomförande. Osäkerheter är huruvida behovet av ny centrumhållplats i Oxelösund samt vid Västerleden i Nyköping kan realiseras då detta är något som förutsätter en investering från respektive kommun. Det finns också skäl att se över taxefrågan och då särskilt kravet på att månadskortsresenärer som behöver byta till/från stadstrafik i Nyköping hänvisas till det dyrare pendlarpluskortet. Det finns även skäl att se över den allmänna prissättningen på sträckan där en sänkning av priset är önskvärd för att kollektivtrafikens konkurrenskraft gentemot bilen ska stärkas. En särskild utredning bör initieras av Länstrafiken i denna fråga. Fortsatt arbete Trafikförslaget förutsätter ett antal fysiska åtgärder i form av nya hållplatser samt flytt av vissa hållplatslägen. Vidare bör ett arbete göras om prisbilden på sträckan samt problematiken kring att resenären behöver lösa ett pendlarpluskort när denne hänvisas till stadstrafiken för vidare resa i Nyköping. Länstrafiken behöver också i samverkan med entreprenören Nobina mer i detalj planera tidtabellen och diskutera eventuell ersättning av fordon. Åtgärd Tidsplan Ansvariga Kommentar Detaljplanering Sommar/Höst 2011 Länstrafiken/Nobina Eventuellt Sommar/Höst 2011 Länstrafiken/Nobina anskaffande av nya fordon Ny hållplats Sommar/Höst 2011 Nyköpings kommun Västerleden Ny centrumhållplats i Sommar/Höst 2011 Oxelösunds kommun Oxelösund Flytt av hållplatser i Oxelösund Sommar/Höst 2011 Oxelösunds kommun Beroende på val av linjesträckning Taxefrågor Sommar/Höst 2011 Länstrafiken Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Oxelösunds och Nyköpings kommun 33

34 Bilaga 1 - Sammanställning av enkätundersökning på linje 715/615 Inledning Den 23:e mars 2011 genomförde Oxelösunds kommun tillsammans med Länstrafiken en enkätundersökning på busslinje 715/615 för att fånga resenärernas synpunkter samt tips och trix angående busslinjen. Det var främst under morgonen, förmiddagen och tidig eftermiddag, fram till kl 15.00, som enkäterna delades ut. Enkäterna fylldes i av resenärer under resans gång och samlades in för varje tur. Därefter har enkäten även funnits tillgänglig på Oxelösunds kommuns hemsida med stoppdatum den 3:e april Antalet resenärer som besvarade enkäten på bussarna uppgår till 232 och webbenkäten har besvarats av 39 personer. Detta gör att 271 besvarade enkäter ligger till grund för denna sammanställning. Dock förekommer ett visst bortfall, vilket redovisas för respektive fråga. Sammanställningen har gjorts av Marika Norrberg, Länstrafiken Sörmland och Anna Djärv, Oxelösunds kommun. Fråga 1, Är du man eller kvinna? Denna fråga har besvarats av 270 respondenter, vilket gör att bortfallet är mycket litet och utgörs av en person. Majoriteten som har svarat på enkäten består av kvinnor, 60%. Fråga 2, Hur gammal är du? Bortfallet på denna fråga utgörs av 6 respondenter. Medelåldern bland de 265 som besvarat frågan ligger på 34 år. Fråga 3, Hur ofta åker du med den här busslinjen? Nästan två tredjedelar anger att de åker med linjen dagligen/nästan dagligen. Ca 20 % har svarat några dagar i veckan. 1 % angav att det var deras första resa med linjen. Svarsfrekvensen för denna fråga är 269 respondenter, vilket ger ett minimalt bortfall på enbart 2 personer. 34

35 Hur ofta åker du med den här busslinjen? 1% 5% 10% Dagligen/nästan dagligen Några dagar i veckan 19% Någon/några gånger i månaden 65% Mer sällan För första gången Fråga 4, I vilket samband gör du den här resan? Även denna fråga har ett mycket litet bortfall, endast 3 personer. Det innebär att 268 respondenter har besvarat frågan. Bortfallet anses vara så pass litet att det inte påverkar resultatet. Denna fråga är mycket viktig, då det ger en bild av vilken typ av resenärer linje 715 har. Det är en fråga som har stor betydelse vid planeringen av linjens körvägar och tidtabell. Undersökningen visar att det är främst till arbete och skola som linjen använts, ca 80 %, (arbete 42 % och skola 38 %). Orsaken till detta kan vara de tider som enkätundersökningen genomfördes; morgon, förmiddag och tidig eftermiddag. Enligt webbenkäten är det främst till arbete och fritid/nöje som linjen använts, 85 %, (arbete 56 % och fritid/nöje 29 %). En anledning till att resultaten skiljer sig åt från buss och webb kan bero på att vi inte lyckats fånga in fritid/nöjes turerna när enkätundersökningen genomfördes. 35

36 Fråga 5, Hur ofta åker du med den här busslinjen på helgen? Frågan har besvarats av 267 resenärer och det finns ett minimalt bortfall på 4 personer. De flesta, ca 40 %, anger att de åker med busslinje 715/615 någon helg i månaden och ca en femtedel anger att de åker denna busslinje varje helg. Ca en femtedel anger att de åker med busslinjen mer sällan på helgen, lika många att de aldrig åker den på helgen. 36

37 Fråga 6, Om du arbetar, vilka arbetstider har du? Diagrammet nedan illustrerar arbetstider; när de startar och slutar sitt arbete. Det är främst kl 07:00, 08:00 och 17:00, 18:00 som folk startar/slutar sitt arbete. Även kl 06:00. 07:30 och kl 14:00, 15:00, 16:30 och 22:00 är det många som startar/slutar sitt arbete. Antalet relevanta svar som inkommit är 121 st, vilket innebär ett bortfall på 150 svar, vilket motsvarar ett bortfall på 55 %. Orsaken till att bortfallet var så pass högt var att enbart de som arbetade tillfrågades om arbetstider. En annan bidragande orsak var att ett antal svarade exempelvis skift, flextid, olika tider, varierar och heltid, vilket innebar att dessa svar föll bort i den sammanställning vi valt att presentera fördelningen. Fråga 7 & 8, Var startade din resa? Vilken är din slutliga destination för den här resan? Båda dessa frågor är av öppen karaktär. Det innebär att respondenten helt fritt kan skriva sitt svar. Denna typ av frågor är mycket mer omfattande att sammanställa än slutna frågor (frågor med svarsalternativ). Syftet med frågorna var att få en bild av hur resenärerna reser, från och till vilken hållplats. I sammanställningen har frågorna istället slagits ihop för att ge en tydlig bild av vilka hållplatser som används mer än andra och var det finns som mest rörelse. I arbetet med sammanställningen har de hållplatser med betydligt fler på- och avstigande resenärer plockats ut och presenterats i både diagram- och tabellform (se nedan). Den hållplats som används mest är bussterminalen i Nyköping med 130 på- och avstigande resenärer vid undersökningens tillfälle. Ytterligare hållplatser med höga resandesiffror är Trädgårdsgatan, Mastvägen, Oxelösunds Centrum och Lingonvägen. 37