Förstudie Bazar. Avdelningen Integration och arbetsmarknad Andreas Konstantinides Stadskontoret Avd. Integration och arbetsmarknad

Transkript

1 Förstudie Bazar Avdelningen Integration och arbetsmarknad Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Andreas Konstantinides Stadskontoret Avd. Integration och arbetsmarknad

2 Förstudie Bazar Malmö är en stad med ett blomstrande näringsliv, stark tillväxt och stor framtidstro (Malmö Läget, Näringslivskontoret, Malmö Stad 2010) Fler självförsörjande Malmöbor är grundläggande för stadens sociala hållbarhet och verksamhet mot otrygghet, utanförskap och segregation (Planering Malmö, Stadsbyggnadskontoret, Malmö Stad 2010:2) 2

3 SAMMANFATTNING INLEDNING Syfte och frågeställning Målsättning och vision Målgruppsbeskrivning METOD Metodbeskrivning Projektorganisation GENOMFÖRANDE Omvärldsanalys Förankringsarbete Fokusgrupper Dialog med företagare Arbetsgruppen Bazar Malmö Riskanalys RESULTAT SLUTSATS...19 REFERENSER...20 Lina Ehn, Projektledare Malmö Stad Andreas Konstantinides, Planeringssekreterare Malmö Stad Adriana Okhowat, Projektassistent Malmö Stad Lukas Tympalski, Projektassistent Malmö Stad Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad, Stadskontoret

4 SAMMANFATTNING Den här rapporten är en kvalitativ studie vars syfte har varit att studera och kartlägga möjligheter och eventuella hinder för att etablera en Bazar i Malmö. Vi har också haft för avsikt att undersöka förutsättningarna för personer med utländsk bakgrund som vill starta eget. Rapportens geografiska avgränsning är Malmö kommun men fyra andra kommuner; Göteborg, Eskilstuna, Södertälje och Västerås har gjort samma förstudie utifrån sina egna perspektiv. En frågeställning som vi utgått från är: Finns det intresse och behov av att etablera en Bazar i Malmö? Det teoretiska ramverket består av de rapporter och studier som finns kring egenföretagande men även studier kring arbetsmarknadssituationen för invandrare i Sverige. Vi har även studerat liknande Bazarprojekt i bland annat Danmark. Den empiriska studien består bland annat av intervjuer och presentationer som genomförts med olika företrädare från organisationer, föreningar och näringslivet. Slutsatserna visar att det finns ett starkt intresse både ur ett konsument- och företagareperspektiv att etablera en Bazar i Malmö. Bland de malmöbor som vi har mött finns det många potentiella nyföretagare. De redan etablerade företagarna är positiva till möjligheten att kunna expandera sin verksamhet alternativt leverera varor och tjänster till Bazaren. Lokalen och dess placering har stor betydelse för Bazarens framtid. De allra flesta vi mött bekräftar vikten av en central placering i Malmö. Områdena kring Möllevången, Centralstationen, Lilla torg, Västra Hamnen och Hyllie nämns som möjliga lägen för Bazaren. Ambition är att Bazaren skulle innehålla både nystartade företag och redan etablerade företagare för att skapa en balans och hög kvalitet. En Bazar med unika varor, tjänster och kulturella aktiviteter. Genom en etablering av en Bazar i Malmö ser vi en möjlighet till stimulans och ökning av eget företagandet samt självförsörjning som på sikt kommer att leda till både ekonomiska och sociala vinster. 4

5 1. INLEDNING Näringspolitikens mål är att via olika insatser stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag och på detta sätt bryta utanförskapet. Dessa insatser ska även bidra till att uppnå målen i EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning 1. I EU:s Lissabonstrategi framhålls egenföretagande som ett medel för att öka konkurrenskraften. Inom det regionala strukturprogrammet för Sverige lägger man stor vikt vid företagande och att förbättra förutsättningarna för detta (Skr., 2006/07:23:20). Ett återkommande förslag till lösning på sysselsättningsproblematiken och integrationsfrågan bland invandrare har varit egenföretagande. Det anses att ökat företagande bland invandrare dels minskar arbetslösheten, dels underlättar integrationen i samhället (Najib, 1999). I Sverige startas vart sjätte nytt företag av en person med utländsk bakgrund. Andelen nya företagare med utländsk bakgrund av det totala antalet nystartade företag uppgick år 2008 till 17%. Det har således skapats ett ökat politiskt, ekonomiskt och vetenskapligt intresse för småföretagande som överförts även till andra områden inom politiken så som integrationspolitiken och miljö- och jämställdhetspolitiken (Slavnic, 2007). Intresset berör småföretagande i allmänhet men småföretagande av invandrare i synnerhet. För många utländskfödda medborgare, särskilt för dem som saknar formella utbildningar, är trösklarna för att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden höga. Inom delar av servicesektorn som ex handeln och restaurangnäringen är dock hindren att etablera sig lägre. Även om dessa sektorer svarar mot en växande efterfrågan till följd av en förändrad och mer mångkulturellt sammansatt befolkning, så har den traditionella livsmedelshandeln endast i en begränsad utsträckning anpassat utbudet till den förändrade efterfrågan. I Eskilstuna, Västerås, Södertälje, Göteborg och Malmö finns många entreprenörer med affärsidéer och erfarenhet av företagande från sina hemländer. Bland konkreta problem som uppmärksammats i samband med start av företag är svårigheten att få kredit och en brist på kännedom om marknaden. Andra utmaningar är avsaknaden av kunskap och information om svenska lagar och regler (Prop. 1997/98:16). Ytterligare svårigheter beror på att många inte behärskar språket och därför inte klarar av att förstå den terminologi som många banktjänstemän och rådgivare använder. Detta leder ofta till att individerna inte klarar att presentera sina affärsidéer (Najib, 1999). Vi ser en möjlig förstärkning av småföretagandet genom etablering av en Bazar i Malmö och uppmanar därför kommunen, Arbetsförmedlingen, Näringslivet och den frivilliga sektorn att se vad man kan göra för att underlätta uppstarten av ett handelscentrum. En Bazar där Malmöbor får möjlighet att starta eget och på så sätt bli självförsörjande samtidigt som de bidrar till att fylla konsumenternas behov

6 1.1 Syfte och frågeställning Vårt syfte med förstudien är att kartlägga möjligheter och eventuella hinder för att etablera en Bazar i Malmö. Att undersöka vilka förutsättningar som finns för personer som vill starta eget. En viktig fråga för oss att studera är om det finns intresse och behov av att etablera en Bazar i Malmö. 1.2 Målsättning och vision Viktiga målsättningar med projektet är att skapa förutsättningar för personer som vill starta eget samt skapa ytterligare nya arbetstillfällen genom att etablera en Bazar i Malmö. Vår vision kring Bazaren ser vi som en unik stadsmagnet, ett multikulturellt handels- och tillväxtcentrum, som är en mötesplats för Malmös alla invånare. Här finns möjligheter till shopping i doftande och färgsprakande butiker. Här erbjuds unika varor och tjänster med hög kvalitet. Bazaren är en plats för olika kulturella aktiviteter och förhoppningsvis en stor turistattraktion på samma sätt som det idag finns Bazarer i bl.a. Danmark, Norge, England och Nederländerna. 1.3 Målgruppsbeskrivning Vår främsta målgrupp är arbetslösa Malmöbor med intresse av att bli företagare inom företrädesvis restaurang och detaljhandel och på så sätt bli självförsörjande. Andra aktörer som vi ser som viktiga i projektet är de redan etablerade företagare, som i Bazaren ska kunna verka för stabilitet och ekonomisk hållbarhet. Samtidigt skulle de kunna bidra med sin erfarenhet men också som en naturlig aktör för att skapa nya arbetstillfällen i Bazaren för arbetssökande individer. 2. METOD 2.1 Metodbeskrivning Det teoretiska ramverket består av de rapporter och studier som finns kring egenföretagande men även studier kring arbetsmarknadssituationen för invandrare i Sverige. För att skapa ett så bra underlag som möjligt vill vi att studien ska kunna återspegla de behov som finns i Malmö. Vi har därför valt att göra en empirisk studie genom att möta personer från företag, föreningar, organisationer, förvaltningar o s v. I våra möten har vi använt oss av en kvalitativ ansats genom enskilda intervjuer, öppna diskussioner och gruppintervjuer. I avsnitt 3 Genomförande finns korta sammanfattningar av alla intervjuer och möten. Helheten av intervjuerna och mötena finns tillgängligt via avdelningen för integration och arbetsmarknad, Stadskontoret, och kan delges vid förfrågan. I slutdelen av rapporten har vi använt oss av SWOT-analys (Schmitz, 2009) som metod för att få en bättre helhetsbild över de möjligheter och eventuella risker som kan identifieras i samband med detta projekt. 6

7 2.2 Projektorganisation Fem kommuner; Eskilstuna, Västerås, Södertälje, Göteborg och Malmö står gemensamt bakom denna förstudie med Eskilstuna kommun som projektägare. Den gemensamma nämnaren för kommunerna är det stora intresset från personer med utländsk bakgrund att starta eget. I Malmö arbetar Andreas Konstantinidis, planeringssekreterare på Avdelningen för Integration och Arbetsmarknad och Projektledare Lina Ehn, Arbets- och integrationscenter Hyllie med förstudien. Medfinansierade från arbetsförmedlingen arbetar också Adriana Okhowat och Lukas Tympalski som projektassistenter. Kim Hartle och Valdete Goldbeck har också deltagit i förstudien på samma villkor men fått arbete under perioden. En arbetsgrupp i Malmö har bestått av representanter från främst: Fastighetskontoret/LIMA, Arbetscentrum, Arbetsförmedlingen, Näringslivskontoret, Arbets och integrationscenter, Romskt informations- och kulturcenter samt Malmös Ideella Paraplyorganisation. Representanter har också deltagit från: Region Skåne, Länsstyrelsen, Miljöförvaltningen, Stadsfastigheter. 3. GENOMFÖRANDE 3.1 Omvärldsanalys Företagande Under 2006 hade Sverige för tredje året i rad ett rekordhögt nyföretagande. För denna ökning står framförallt kvinnor och personer med utländsk bakgrund. En förklaring till att ökningen är så stark just inom dessa grupper står att finna i näringslivets strukturomvandling. Kvinnor och personer med utländsk bakgrund startar i högre utsträckning företag inom tjänstesektorn, och tjänstesektorns betydelse ökar stadigt (Nutek, 2008). Det finns en stark vilja och hög kompetens kring ökat företagande hos befolkningen med utländsk bakgrund. Bland dem som är verksamma företagare är inställningen till eget företagande positiv och viljan att låta sitt företag växa är utbredd. Företagare födda utomlands kan dessutom bidra till att öka handeln och förbättra handelsrelationerna mellan Sverige och andra länder 2. Ur den integrationspolitiska aspekten kan denna typ av företagande vara en väg till integration i det svenska samhället (Nutek, 2007). En annan synergieffekt som vi ser, är bland annat de lokala effekter som ges då exempelvis restaurangägare kan bredda sin verksamhet utanför lokalen i form av catering. Vi ser en möjlig förstärkning av småföretagandet genom etablering av en Bazar i Malmö och har tittat på följande exempel. Bazarkonceptet Konceptet kring en Bazar är ingen ny idé i Malmö Stad beställde Stadsbyggnadskontoret tillsammans med Kulturförvaltningen och Gatukontoret ett utvecklingskoncept från Aalborg Universitet inom handlingsprogrammet Välfärd för alla. Konceptet Basar Malmö, Kulturbaseret byutvikling 3 hade sin utgångspunkt i en värdebaserad planeringsfilosofi där uttryck som öppenhet, social inklusion, tolerans, mångfald m.fl. var styrande värden. Värden som stöttar och främjar mänsklig samvaro, samverkan, ekonomisk tillväxt osv. Mötespl atser där man kan mötas över alla gränser

8 Dessa värden är fortfarande centrala när vi återigen tittar på ett Bazarkoncept. Blicken skiljer sig något denna gång då arbetsmarknadsperspektivet ligger i fokus. Förutom värdena ovan ser vi nu också på ekologiska, närproducerade och återbruksvänliga värden. Framförallt med tanken där Bazaren öppnar en dörr in på den svenska arbetsmarknaden som inte alltid är öppen för människor med annan etnisk bakgrund. Tittar vi på Bazarer i övriga Europa hittar vi bra exempel bland annat i Danmark Bazar Vest, Århus och Bazar Fyn, Odense, Norge Grönland Bazar, Oslo, Holland De bazaar, Beverwijk och England Spitalfields, London.I Stadsbyggnadskontorets koncept från 2007 slog man fast att med bakgrund av Bazarerna i övriga Europa ville man utvidga definitionen av begreppet Bazar. En Bazar i Malmö skulle ses som en handelsplats och en socialpolitisk insats mot arbetslöshet men också en plats med social och ekonomisk bäraktighet och inte minst som en interkulturell mötesplats och utbildningsmiljö. I denna förstudie har vi utgått från varor, tjänster och kulturella aktiviteter som tre naturliga beståndsdelar i Bazaren. För att ytterligare få information om vilka förutsättningar som krävs har vi tittat närmre på Bazar Vest i Århus i Danmark. Bazaren startades 1996 av en privat aktör, med huvudidén att fler nydanskar skulle starta företag. I dag finns det fler än 100 butiker och verksamheter i Bazaren. Framgångssagan har varit så stor att företaget startade ytterligare en Bazar i Odense på Fyn, Denna gång tillsammans med kommunen och med ett mycket medvetet arbete kring Bazarens betydelse i staden 4. Det är det privata Byggbolaget Olav de Linde i Århus, som mot alla odds har investerat mer än 80 miljoner danska kronor i den företagsamhet och de upplevelser som nya nationaliteter och kulturer tagit med sig till Danmark. En resurs som i Bazar Vest visat sig ha stor potential såväl ekonomiskt som socialt. Bazar Vest ligger i en förort i Århus, liknande Rosengård och man har lyckats få boende från andra delar i staden att komma för att handla. Bazar Fyn däremot ligger centralt, mitt i Odense, i nära anslutning till deras teater- och konserthus. Detta är en mycket medveten strategi från kommunen och de involverade för att få ett bättre flöde av invånarna i staden. Båda koncepten är idag väldigt lyckade och är nu en självklarhet i städernas handelsutbud. Lokalisering Det är av största vikt att lokaliseringen av Bazaren blir ändamålsenlig. Olika placeringar kommer att ge olika resultat för verksamheten. Placering av funktioner som lockar människor med olika bakgrunder till samma plats är av stor betydelse för en stads uppbyggnad. Det skapar vardagliga möten där man får möjlighet till ökad förståelse och lära känna olika sidor av samhället. Med en central placering i Malmö finns det förutsättningar för att Bazaren verkligen kommer att kunna fylla sitt syfte. Vi ser att det krävs en lokal mellan ca m2, med möjlighet till restaurangverksamhet och detaljhandel. Idag har vi tittat förutsättningslöst på olika lämpliga lokaler och olika områden. Dessa platser överensstämmer med dem som Stadsbyggnadskontorets analys lyfte fram och vi drar stöd från deras resultat. 4 e0b aa49d

9 Lokaliseringen av en Bazar till området kring Möllevångstorget är ett förslag vi tittat på och presenteras här för att tydliggöra den potential som finns här. Grafen nedan är från är en analys över förutsättningar att etablera en Bazar i området baserat på sociala, kulturella, kunskapsmässiga och ekonomiska förhållanden. Den röda markeringen representerar dagens förutsättningar och den gula markeringen representerar den potential som skulle kunna finnas i området om man fick till stånd en Bazar. Det kunskapsmässiga förhållandet kommer exempelvis att kunna utvecklas mer genom att man flyttar in relevanta utbildningar för nyföretagarna i lokalen. Även Skånes Universitetssjukhus, Malmö (SUS) höjer självfallet kunskapsnivån i området. De kulturella, sociala och ekonomiska förutsättningarna påverkas likaså positivt av en ökad aktivitet i området. kultur social kunskap Vid sökandet efter en lämplig lokal är det också viktigt att se till alla relevanta myndigheters krav på verksamheten som ska ta plats i lokalen så som ex brandskyddsmyndigheten, miljöförvaltning osv. Tillgänglighet och fungerande infrastruktur är också betydande faktorer. ekonomi Graf över Möllevångstorgets potential över att ha en Bazar. För att skapa ett så bra underlag som möjligt vill vi att studien ska kunna återspegla de behov som finns i Malmö. Sammansättningen av de individer vi har kommit i kontakt med är ca 1/3 svenskar, 2/3 med utländsk bakgrund. 137 personer från 9 föreningar och förmedlingar 14 representanter från bland annat de kommunala förvaltningarna och den idéburna sektorn 12 företagare 3.2 Förankringsarbete med kommunala förvaltningar och den idéburna sektorn Följande aktörer vi etablerat kontakt med är: 1. ESF- Europeiska social fonden, Mikael Olsson 2. IKF- Internationella kvinnoföreningen, Zorica Spodnjak 3. IFS / ALMI - Internationella företagarföreningen i Sverige, Darja Smisovsky 4. Coompanion, Charlotte Ziethén 5. MNC- Malmö nyföretagarcentrum, Bengt E Svensson och Sandra Nowén 6. Nystartskontoret i Malmö, Mikael Toldbo 7. Malmö Ideella föreningars Paraplyorganisation MIP, Linda Attin 8. MINE Etnisk mångfald i näringslivet, Tom Magnusson 9. Centrum för publikt entreprenörskap, Ingemar Holm 10. Vägledningscentrum, Malin Dahl och Annelie Hansson 11. Drivhuset, Annica Paulsson, Martin Carling, Kjell Gustafsson 12. Studentcentrum och Centrum mot Rasism, Jallow Momodou 13. AF, Starta eget info, Peter Flamholc 14. Mikrofinansinstitutet, Joyce Kimwaga Lundin och Irina Örnberg ESF tycker att grundsyftet med att integrera utlandsfödda på arbetsmarknaden med hjälp av Bazar är något som är nytt och bra. IKF är väldigt positiva till idén om att starta Bazar och har gett oss en del information om målgruppen eftersom de har erfarenheter av människor med utländsk bakgrund, som vill starta eget. 9

10 IFS har erbjudit att bistå oss med hjälp i form av rådgivning för de blivande företagare som vill etablera sig i Bazaren. Coompanion kan bistå med information för blivande företagare när det gäller olika typer av företagsformer. MNC är mycket positiva till samarbete och vill i ett första steg hjälpa deltagarna att tänka kommersiellt och marknadsmässigt. MNC bidrar gärna med sin kompetens när det handlar om att strukturera upp en utbildningsplan för deltagarna i genomförandeprojektet. Nystartskontoret har erfarenheter när det gäller att hjälpa människor som vill starta eget företag och de kan bli ett naturligt nav i utbildningsperioden. MIP har ett nätverk bestående av ca 240 föreningar i Malmö och har medverkat med råd av vem som kan vara bra att skapa dialog med. MINE jobbar med bland annat mentorskap och tycker spontant att konceptet verkar intressant. Centrum för publikt entreprenörskap har visat intresse att bistå med sin kompetens och sitt nätverk. Vägledningscentrum är gärna med och bidrar med sina resurser och framförallt möjligheten till hjälp med validering känns relevant. Drivhuset ger stöd till nyföretagare och kan fungera som en länk till intressanta och relevanta entreprenörer. Centrum mot rasism menar att en Bazar kan skapa en mötesplats eller forum där man utbyter idéer, skapar broar mellan olika världar som leder till ökad förståelse. Arbetsförmedlingen har olika resurser vid en starta eget process och framförallt möjlighet till starta-eget bidrag i upp till sex månader. Mikrofinansinstitutet har sitt säte i Katrineholm och har visat intresse av att starta en filial även i Malmö. De har ett stort internationellt nätverk. De har fått tillstånd att själva låna ut pengar och jobbar väldigt nära sina blivande företagare. Sammanfattning Positiva till konceptet Besitter stor kompetens och resurser att tillgå Kompletterande aktörer Viktiga nätverk 3.3 Fokusgrupper Yallatrappan, 12 st kvinnor Kvinnorna är mycket entusiastiska och några av dem känner till och har besökt Bazarerna i Danmark. En av dem säger snabbt att hon drömmer om att ha en liten butik där hon kan sy kläder och sälja. Deras förslag kring en placering av en eventuell Bazar är Rosengård eller Möllevången. Närhet är en mycket viktigt faktor. De påpekar att det ska finnas bra parkeringsmöjligheter. Vad det gäller varuutbudet så vill de kunna köpa allt: kryddor, baljväxter, linser, mat, olivolja, grönsaker, arabisk kaffe, möbler, mattor, lampor, kläder, tyg, kläder för muslimska kvinnor, guldsmed och klockor. De vill ha ett arabiskt café med bland annat arabiska kakor. De vill också se restauranger, ett naturapotek, en festlokal som man kan ha bröllop, plats för kulturella aktiviteter och ett gym. Somalilands förening, 17 personer varav 10 kvinnor och 7 män Gruppen var positiv till idén och tyckte att det behövs en Bazar i Malmö. De skulle gärna vilja kunna hitta följande i Bazaren: Somalisk restaurang, Kamelkött, kamelmjölk, Afrikanska kläder, smycken, Somaliska handgjorda produkter, t.ex. vävda mattor, trummor, krus och kärl. Grillad fisk och grillade grönsaksfyllda lamm, specifika kryddor, grönsaker och kryddmix som inte finns att få 10

11 tag på i Sverige. Juvelerare/reparatör och ett Somaliskt konditori. I gruppen fanns fler som var intresserade av att starta eget i form av café, restaurang och som guldsmed. Placeringen av Bazaren diskuterades och majoriteten var överens om områdena kring Malmö Centralstation eller Möllevångstorget. Jobbstart, Jobb i Hyllie ESF-projekt inom AIC-Hyllie, 18 personer varav 13 kvinnor och 5 män Gruppens reaktion till Bazar-tanken var att de tyckte att det lät väldigt intressant. Deras förslag kring placering av Bazaren är Svågertorp, Möllevången och kring centralstationen. Viktigt för dem är att ej ha modern inredning utan gammal och traditionell känsla. I Bazaren vill de se guldsmeder, florister, konstförsäljare, kryddaffär och antikviteter. Vattenpipe-cafeteria där det serveras te/kaffe samt vattenpipa. Gruppen ser gärna kulturella aktiviteter i form av musik och dans. De vill även ha generösare öppettider för Bazaren, särskilt på helgerna, ex till på kvällen. I gruppen fanns minst en person som ville starta eget och då som guldsmed. Arabiska Kulturföreningen, 5 st kvinnor Intervjupersonernas reaktion till en tänkt Bazar i Malmö var positiv - vad bra att vi kan vara nära varandra och vi behöver ett sådant ställe. Kvinnorna sade att med en Bazar i Malmö känner vi oss starka och att vi kan hitta allt vi behöver. De beskrev Bazar som en rund plats, ett speciellt ställe med mönster på väggarna. Flera tyckte att den borde ligga vid Möllevångstorget. I Bazaren vill de kunna hitta fräscha direktimporterade kryddor från Libanon/Egypten. Möjlighet att hitta arabiska gurkor och squash, Zatar, en blandning av örter, nötter och salt. Traditionella arabiska kläder. Arabiska brudklänningar och festkläder. Arabiskt Café. Egyptiskt te. Karadé, en röd torkad blomma som används till te. Egyptisk lakrits saft. Jobbfabriken, 45 deltagare varav 20 kvinnor och 25 män Deltagarna på Jobbfabriken uttryckte att de absolut vill ha en mångkulturell mötesplats med hantverk, skomakare, matbutiker, klädbutiker, antikviteter mm. Vi behöver en sådan plats i Malmö! Placeringen föreslogs till Lilla torg, Gamla väster, Hyllie och Västra hamnen. En påpekar Malmö högskolans närhet och betydelse med tanke på deras internationella studenter och att närheten till Köpenhamn är viktigt. Bazaren ska enligt gruppen ha ett brett sortiment med grönsaker, kryddor och alla möjliga varor från hela världen. Någon vill också ha en typ av second hand för möbler och kläder, en bytesplats där man kan byta sina saker med varandra. Kulturella aktiviteter som danskurser i salsa, afrikanska och arabiska danser. Några är mycket intresserade att sälja/ha egna företag och många säger att de skulle uppskatta att gå till en sådan plats och handla. De som vill starta eget vill sälja: kläder från Kina, smycken från Afrika, ris från Makedonien och inredning och orientaliska produkter från Damaskus. Förenade krafter, Folkuniversitetet, 17 personer varav 11 män och 6 kvinnor. De flesta associerade ordet Bazar till handelsplats med allt; guld, kläder, kläder, kryddor mm. Läget diskuterades och gruppen kom fram till Möllevångstorget eller på Hyllie. Gruppen tyckte i stort att det lät som ett spännande projekt, men var ändå lite ifrågasättande kring Malmö Stads involvering i ett typiskt privat initiativ. Kan verkligen subventioner vara tillräckligt? Varför starta ett nytt köpcentrum när det redan finns så många som inte går bra. Var ska kundunderlaget komma ifrån. En person protesterade mot detta då han ansåg att man inte kan konkurrera med innehållet i en Bazar. Individuell Människohjälp, 12 personer varav 11 kvinnor och en man. Det fanns ett allmänt intresse för en Bazar bland gruppen. Efterfrågan på varor och tjänster var stort allt ifrån kryddor till tyg, kläder och frisörsalong. Tre av deltagarna kunde tänka sig att starta en verksamhet i en Bazar, antingen själva, tillsammans eller som anställda hos någon inom restaurangbranschen. Alla menar att lokaliseringen av en Bazar är en viktig faktor och vill gärna ha det nära Möllevången. Flyktingföreningen, 4 personer varav 3 kvinnor och en man. Gruppen visade stort intresse för en Bazar i Malmö och tyckte absolut att vi behöver en sådan handelsplats i vår stad som ger lite mer liv och rörelse. De associerar Bazaren till en plats med stor känsla av frihet och stort utbud av varor och tjänster. Två kvinnliga deltagare hade stort 11

12 intresse av att starta verksamhet i en eventuell Bazar och en av dem kan tänka sig att samarbeta med någon i stället för att driva en enskild verksamhet. Deras intressesfär finns inom detaljhandeln och servicebranschen. Placeringen av en Bazar är enligt gruppen mycket viktigt och förslag på olika områden var gamla Malmö stadion. De tyckte även att centralstationen, slakthuset och Möllevången är bra centrala platser. Romskt informations- och kunskapscentrum, 7 personer varav 6 män och en kvinna. Många i gruppen har ambitioner att öppna eget som ex. dans- och musikundervisning. De intervjuade beskrev Bazar som en plats med mycket folk, mat, konditori, elektronik och allt möjligt. Vissa associerade Bazar med en marknad där det säljs begagnade varor. De intervjuade tyckte att kvalité spelar en viktig roll men att det däremot inte skall vara alltför exklusivt. Bazarens placering ansågs mycket viktig och de intervjuade vill gärna se den antingen vid Mobilia eller Västra hamnen, det måste finnas någonting som drar folk dit. En fråga som var viktig för de intervjuade var, vad de kan få för hjälp för att starta eget? Sammanfattning Bazar för oss En handelsplats som även historiskt har varit en mötesplats. En levande plats för upplevelser där det ständigt pågår affärer samt kulturutbyte. Vad Var Att sälja / köpa Varor: kött / fisk, grönsaker, kryddor, te / kaffe, bröd / konditori, kläder, inredning Hantverk / Tjänster: guldsmed, skomakare, florist, skräddare Kultur: Musik, dans, litteratur, konst Möllevången, Centralstationen, Lilla torg, Västra Hamnen, Hyllie Intresse Det framgår tydligt att det finns ett stort intresse bland dem vi mött att få bli egna företagare i en Bazar. Många visar engagemang kring frågan och önskan att få se en Bazar i Malmö är stor. 3.4 Dialog med företagare MFG Möllevångens Företagsgrupp Watermelon Juicebar, Hamum AL-Jazaieri Govindas, Amrita Borok Sakina Media, Kajs Atallah, The orient house of Falafel nr. 1, Joussif Iskandarani Hemma hos Greken, Eletterio Papadopoulos Dark & Bright, Chantelle Nabi Cacaofoni, Ann Thydell Indian Side, Rickard Jönsson Möllans Ost, Peter Mårtensson Naturens Skafferi, Bosse Esbjörnsson Personalpartner, Anders Karlsson och Christin Lindbom Sammanfattning Alla tycker att Malmö behöver en Bazar De har varit verksamma mellan 2-38 år 12

13 Framgångsfaktorer: Kvalité och envishet Utmaningar: Finansiering, brist på kunskap och strukturer Majoriteten kan tänka sig driva en verksamhet där Att blanda nyetablerade och redan verksamma företagare upplevs positiv Alla skulle vilja dela med sig av sina erfarenheter Bazaren bör vara centralt belägen Några arbetar idag med ekologiskt odlade och närproducerade varor och många betonar vikten av detta koncept. 3.5 Arbetsgruppen Vi har haft tre möten under hösten: 24 augusti, 8 oktober, 23 november Arbetsgruppen har diskuterat konceptet Bazar, innebörden och vinsterna med ett sådant projekt. Vidare har man kommit fram till vikten av att ha bra kvalité på varor och tjänster som finns på Bazaren. Även olika lokalförslag och frågor kring typ av lokal, läge och område som skulle vara passande för en Bazar i Malmö har diskuterats. Arbetsgruppen har också i sina möten försökt att identifiera vilken efterfrågan som finns och utbudet av varor, tjänster och kulturella aktiviteter som Bazaren skulle kunna erbjuda. Representanterna i arbetsgruppen har alla genom sina kunskaper och erfarenheter bidragit till ett viktigt diskussionsforum för att förtydliga bilden av de förutsättningar som finns inom kommunen för att underlätta en etablering av Bazaren. 13

14 3.6 Bazar Malmö Möjlig organisation Vi har tittat på olika alternativ kring hur en Bazar skulle kunna organiseras i Malmö. Bland de möjligheter som finns ser vi exempelvis följande. Antingen att en fastighetsförvaltare som äger lämpliga lokaler hyr ut dessa eller att en eller flera riskkapitalister investerar i lokalen, alternativt att Malmö Stad hyr ut en kommunägd byggnad (Se figur 1). Oavsett vem som går in får de som ska medverka i Bazaren hyra lokaler av ägarna. Vi ser att en ekonomisk förening eller företagarförening kan vara en drivande sammanslutning för Bazarens medlemmar. I denna förening kan man arbeta med exempelvis mentorskap och ambitionen är att detta ska fortsätta även efter att Bazaren har öppnat och i förlängningen underlätta för de som startat eget. Figur 1. Möjlig Bazar organisation Vägen till Bazaren För de arbetslösa är det viktigt att vägen görs så kort och kunskapsintensiv som möjligt, i samband med uppstarten av Bazaren. Detta från att man når de arbetslösa och informerar om Bazaren till att de startar upp och börjar sin verksamhet. (Se figur 2). De arbetslösa ska kunna ta del av parallella insatser för att kunna utvecklas inom sitt företagande. Detta kan innebära att olika utbildningsutbud ska kunna erbjudas i samverkan med de organisationer som redan har denna kompetens. Utbildning som kan behövas för att kunna klara entreprenörskapet är bokföring, skatteregler, affärsplaner, kompetensutveckling via lärande arbetsplatser och lärlingsutbildning. Möjlighet till validering av existerande yrkeserfarenheter samt arbetsrelaterade språkkunskaper är också viktiga insatser. Här behövs en samordning för att få så bra uppstart som möjligt för varje enskild individ. En viktig del i genomförandeprojektet blir att individanpassa de resurser som finns för att skapa en så relevant och fokuserad utbildningsfas som möjligt. Parallellt med utbildningarna går man igenom de enskilda företagarnas behov och möjligheter till finansiering av sina verksamheter. 14

15 Figur 2. Möjlig väg till Bazaren Utbud av ekologisk mat och närodlat Bland våra ambitioner finns en intention att arbeta med fairtrade, ekologiska och närproducerade varor. Inledningsvis handlar det om att medvetandegöra och skapa intresse för dessa koncept som ligger väldigt rätt i tiden. Idag jobbar många organisationer med debatten kring skapandet av medvetna konsumenter. För att särskilt informera målgruppen med utländsk bakgrund kan man exempelvis använda sig av Internationella Kvinnoföreningens projekt Handla rätt för hälsans skull. En undersökning från Ekologiska Lantbrukarna (2008) visar att det finns en ny våg av marknadstillväxt vad det gäller för ekologiska produkter. Detta kan ses från dagligvaruhandelskedjorna Coop, ICA och Axfood som ökade sin försäljning av ekologiska livsmedel under 2007 med ca 30%. Även försäljningen av ekolådor och torghandel har ökat. Ökningen kan ses i alla varugrupper; mejeriprodukter, kött & chark, ägg, frukt & grönsaker samt spannmålsbaserade livsmedel (Ekologiska Lantbrukarna 2008). Enligt LRF tycker 40 procent av svenska konsumenter att det är viktigt att maten är regionalt eller lokalt producerad, närproducerat. 95 procent av dem skulle köpa mer närproducerat om det fanns i butik. De viktigaste orsakerna att köpa lokalt eller regionalt är att man vill främja kortare transporter, miljön, småskalig produktion och en levande lansbyggd. I Malmö finns intresse för Stadsnära odling på Malmö kyrkogårdsförvaltnings stora areal obrukad mark. Etik och Energi samt stiftelsen TEM, Lunds Universitet och Arbetscentrum har inlett diskussioner. Kanske kan resultatet av detta kopplas till Bazaren. 15

16 3.7 Riskanalys För att tydliggöra vårt syfte med förstudien har vi valt att göra en riskanalys. Vi tittar följaktligen på Bazarens styrkor och svagheter samt på de möjligheter och hot som kommer från omvärlden (Schmitz, 2009). Riskanalysen som presenteras här är väldigt övergripande och självfallet bör varje faktor analyseras vidare för att nå en djupare och än mer konkret bild. Starka sidor Leder till självförsörjande Utvecklande för individer Svagheter Tvingat entreprenörskap De starka sidorna och de möjligheter som en Bazar kan ge är betydelsefullt att bygga vidare på. Bland de viktigaste konsekvenserna som vi ser att Bazaren kan leda till, är självförsörjandet av individerna samt att individens självförtroende Möjligheter Integration Ekonomisk tillväxt i Malmö Risker / Hot Finansiering Myndigheter / Strukturer Svårighet att finna lokal stärks genom ökade möjligheter att utnyttja sin potential. Genom att individerna blir aktivt delaktiga i det svenska samhället ökar den gemensamma förståelsen och därmed ges förutsättningar för en naturlig integrationsprocess. I förlängningen ser vi också en möjlighet till en ökad ekonomisk tillväxt i Malmö. Vi har också tittat närmre på de svagheter respektiver risker och hot som ofta associeras med egenföretagande. Finansiering Ett av de största hindren som personer med utländsk bakgrund möter är svårigheten att få kredit. I Sverige hanteras största delen av kreditgivning till företag av banker. För att banken ska kunna låna ut pengar måste den ha en garanti och säkerhet på att individen kan betala tillbaka sin skuld. Invandrare saknar ofta referenser, säkerhet och har inte möjlighet att lämna en historik. Etablerade bankkontakter och en banks medverkan till finansiering av en verksamhet ger också en viss grad av legitimitet vid företagarens affärskontakter (Stein, 2000:16). Bankens osäkerhet ligger också i att invandrare verkar i branscher som traditionellt har låg lönsamhet som restaurang och livsmedel. Dessa faktorer tillsammans förhindrar personer med utländsk bakgrund att komma vidare och förverkliga sina affärsidéer. Därför använder sig många av sina etniska resurser i form av nätverk. Här får man finansiell support av gruppen i form av lån eller besparingar som roterar mellan gruppmedlemmarna i tur och ordning. En annan lösning är att vända sig till alternativa banker så som Ekobanken eller JAK Medlemsbank. Ekobanken är en medlemsbank och som medlem är man delägare i banken. Vad det gäller räntan så har Ekobanken en lägre räntesats jämfört med andra banker ( JAK Medlemsbank är en kooperativ bank d.v.s. en ekonomisk förening som bygger på en räntefri bankverksamhet. Rättvisa och hänsyn till människor och miljö är en stor del av deras ideologi. Båda bankerna har banktillstånd vilket innebär att det omfattas av den statliga insättningsgarantin, som gäller för alla svenska banker, d.v.s. om banken går i konkurs kan man som kund få ersättning för sina besparingar ( Myndigheter och strukturer Andra utmaningar är avsaknaden av kunskap och information om svenska lagar och regler (Prop. 1997/98:16). Ytterligare svårigheter beror på att många inte behärskar språket och därför inte klarar av att förstå den terminologi som många banktjänstemän och rådgivare använder. Detta leder ofta till att individerna inte klarar att presentera sina affärsidéer (Najib, 1999). 16

17 Dessa problem har uppmärksammats alltmer på senare tid och Tillväxtverket har på uppdrag av Regeringen fått i uppgift att förenkla dessa regelverk. Idag finns det organisationer som arbetar aktivt med att underlätta kommunikationen och förtydliga olika processer i samband med att starta eget. Bland de som arbetar aktivt med dessa frågor är bland andra ALMI och ISF vilka båda erbjuder utbildningar och rådgivning. Individen kan få hjälp att diskutera allt ifrån sin affärsidé till att få hjälp med att skriva affärsplan, något som ofta upplevs som krångligt. Lokaler Den största utmaningen ligger i att få fram en lämplig lokal. Det är för hyresvärdar alternativt fastighetsägare ofta en stor risk knutet till att hyra ut affärslokaler till individer som saknar referenser och en stabil ekonomi. Hyreskostnaderna, framförallt i centrala delarna av Malmö, är för höga för att en nyföretagare som saknar stabilt kapitalinflöde, ska kunna etablera sig där. Många företag inom tjänstesektorn är i behov av tillräcklig kundgenomströmning men kan generellt överleva med lägre hyreskostnader (Önüt, Efendigil & Soner Kara, 2009). För att komma runt denna problematik behövs ett samarbete mellan kommunens olika förvaltningar, arbetsförmedlingen och fastighetsägare samt finansiellt stöd från exempelvis tillväxtverket. Tvingat entreprenörskap Det finns olika förklaringsmodeller kring egenföretagande som något förenklat kan ses som tre grundantaganden. Det finns en kulturell förklaring, en strukturell förklaring eller en kombination av båda. Den kulturella förklaringsmetoden betonar individens kulturella egenskaper och söker en förklaring i individens kulturella bakgrund och säger att individen kommer från länder eller kulturer där egenföretagande är vanligt och har därför tendens att bli egenföretagare (Najib, 1999). Exempel på den kulturella förklaringsmetoden är syrianer och assyrier i Botkyrka och Södertälje som har startat företag (Pripp, 2005). Denna typ av företagare har en tendens att klara sig bättre. Det strukturella förklaringssättet söker orsaker till egenföretagande i strukturella förändringar på arbetsmarknaden. En förklaring efter denna linje inriktar sig på marginalisering och diskriminering av personer med utländsk bakgrund. Denna teori bygger på antagandet att invandrare som startar företag gör det av nödtvång (Najib, 1999). Individen möts av resursnackdelar eller arbetsmarknads-nackdelar. Resursnackdelar innebär att individen t.ex. saknar en resurs som utbildning. Arbetsmarknadsnackdelar innebär att kvalificerade individer inte får jobb eller får ett jobb som inte motsvarar deras utbildning (Light, 2000). Enligt Nuteks undersökningar kan man se detta bland utländska företagare då de ofta är högutbildade jämfört med svenska företagare. Uppföljningsstatistiken visar att nyföretagare som startat på grund av eller risk för arbetslöshet uppvisar lägst överlevnadsgrad. De nyföretagare som startat eget för att få arbeta självständigt och förverkliga sina idéer eller hävdat att det finns en efterfrågan på varan eller tjänsten på marknaden har högst överlevnad (ITPS 2006b). Riskanalysen bör kontinuerligt ses över och revideras beroende på hur omvärldsanalysen förändras. Viktigt är att hålla analysen realistisk och att snarast möjligt vara beredd på att reagera på eventuellt uppkomna risker. 17

18 4. RESULTAT En viktig del i genomförandeprojektet blir rekryteringsfasen. Med bakgrund av studier kring det tvingade entreprenörskapet ser vi ett stort behov av att man finner driv och engagemang hos de blivande företagarna. Vi anser att man bör ha en expertpanel bestående av exempelvis representanter från Malmö Nyföretagarcenter, Arbetsförmedlingen, ALMI, Näringslivet (i form av företagare med erfarenheter från detalj- och restaurangbranschen) för att ge så bra förutsättningar som möjligt för de medverkande i Bazaren. Panelens funktion blir att med sin kompetens kunna avgöra vilka affärsplaner som har störst potential att lyckas och har en ekonomisk överlevnadskraft. Man behöver också se till att vägen från att man når de arbetslösa och informerar om Bazaren till att de startar upp och börjar sin verksamhet görs så kort och kunskapsintensiv som möjligt. De arbetslösa ska kunna ta del av ett utbildnings- och utvecklingsutbud inom bland annat lärande arbetsplatser, lärlingsutbildning, bokföring och skatteregler. Möjlighet till validering av existerande yrkeserfarenheter samt arbetsrelaterade språkkunskaper. Här behövs en samordning för att få så bra resultat som möjligt för varje enskild individ. En viktig del i genomförandeprojektet blir att individanpassa de resurser som finns för att skapa en så relevant och fokuserad utbildningsfas som möjligt. Det finns många projekt i Malmö som alla kretsar kring att hjälpa individer att starta egna företag. Vi har varit i kontakt med en stor del av dem och ser att det inte finns någon anledning att starta upp några nya resurscentrum utan snarare att samordna och individanpassa för dem som kommer att bli aktuella för att ta del i Bazaren. Gällande finansieringen så kan vi konstatera att det är den mest påfallande utmaningen. I detta sammanhang finns det möjlighet att samarbeta med olika organisationer som t.ex. ALMI och Mikrofinansinstitutet, som idag är etablerade på marknaden. En möjlig finansiell stödinsats för de nyetablerade företagen skulle kunna bestå av subventionerade hyror i en uppstartsfas för att underlätta den ekonomiska bördan. Tillväxtverket har signalerat att det finns möjlighet att söka en sådan insats via dem. De entreprenörer vi talat med har dessutom visat intresse för att dela med sig av sina erfarenheter och verka som mentorer för de nystartade företagarna. Vidare kan en stark sammanslutning av företagare och Bazar-representanter stödja nyföretagare i kontakt med finansiella institut samt ge stöd vid förhandlingar, avtal rörande juridiska åtaganden. Att förtydliga för nyföretagarna risker och möjligheter. I samband med inflyttning till en lämplig lokal ser vi att flera olika kriterier måste uppfyllas. De fastighetsägare som blir aktuella behöver vara med i processen redan i ett tidigt skede för att få möjlighet att påverka innehåll och uppbyggnad. De redan etablerade företagen som är intresserade av att vara med i Bazaren ser vi som en möjlig garant för fastighetsägarna att få ekonomisk hållbarhet i Bazaren. Även möjligheten till bidrag för en hyreskompensation (via tillväxtverket) under en inledande period för de nystartade företagarna skulle kunna bidra till en större säkerhet för fastighetsägarna. Genom att ha ett transparant samarbete i en företagsförening ser vi möjligheter att ansvaret fördelas både på ägarna för lokalen och för företagarna som kommer att hyra deras lokaler. 18

19 5. SLUTSATS Genom vår studie har vi sökt svar på frågan om det finns intresse och behov av att etablera en Bazar i Malmö. Vi har vidare fått mer information kring konceptet Bazar, hur individer relaterar till begreppet, efterfrågan av varor, tjänster och kulturella aktiviteter samt intresse av att starta eget. Vårt resultat visar att det finns en stor efterfrågan på en Bazar, framförallt som en plattform för småföretagande men också i form av en multikulturell mötesplats. Resultatet visar även på stort intresse från de redan etablerade företagarna att expandera sin verksamhet och få möjlighet att nå nya kundkretsar. Under studiens gång har vi identifierat fyra utmaningar i vår riskanalys (Finansiering, myndigheter och strukturer, lokaler samt tvingat entreprenörskap) som kan upplevas som hinder och som i sin tur påverkar företagande och framförallt företagande bland individer med utländsk bakgrund. För att möta utmaningarna har vi tittat på möjliga vägar och kartlagt vilka resurser och stöd som finns att tillgå och som i sin tur kan ge konkreta förslag vilket framgår av vårt resultat. Nästa steg: Göra en mer ingående marknadsundersökning för att identifiera efterfrågans omfattning av de varor, tjänster och kulturella aktiviteter som en Bazar har för avsikt att erbjuda. Fördjupa pågående dialog med fastighetsägare, investorer och näringslivet kring Bazaren. Skapa en grogrund för en eventuell företagsförening som i förlängningen driver Bazaren. Fortsätta dialogen med Malmö Stad, Arbetsförmedlingen, näringslivet och den frivilliga sektorn kring hur de i sin tur kan underlätta uppstarten av ett handelscentrum där Malmöbor får möjlighet att starta eget och på så sätt bli självförsörjande. Vi har reflekterat kring Malmö Stad som en industristad som förvandlats till en multikulturell kunskaps- och upplevelsestad på bara några år. Samtidigt har man en överrepresentation av arbetslösa Malmöbor med utländsk bakgrund. Ingången till denna höga arbetslöshet grundar sig bland annat på att dessa individer ska anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden. Det kanske är dags att ta en annan väg och låta arbetsmarknaden anpassa sig till de behov som finns. Genom att etablera en Bazar - med olika stödinsatser via bl.a. Nystartskontoret, Arbetsförmedlingens tjänster och utbildning inom exempelvis bokföring, marknadsföring och skatteregler - så ser vi att man kan stimulera och öka det invandrarägda företagandet i kommunen. På samma gång ges också Malmö en unik upplevelse som på sikt kommer att leda till både ekonomiska och sociala vinster. 19

20 REFERENSER Andersson, L. Sørensen Jull, O. Kiib, H. (2004) Bazar2 - videns og kulturbaseret byudvikling. Aalborg: Aalborg Universitet ITPS (2006b) Uppföljning av 2001 års nystartade företag tre år efter start. S2006:001 Ivan, L, (2000) Ethnic Economies. San Diego: Academic Press, (with Steven Gold) Najib, Ali B. (1999) Myten om invandrarföretaget, En jämförelse mellan invandrarföretagande och övrigt företagande i Sverige, Rådet för arbetslivsforskning, NUTEK och Svenska EU Programkontoret, Stockholm, 1999 Nutek (2007) En studie av utlandsfödda företagare i Sverige, Stockholm: NUTEK, R 2007:22 Nutek (2008) Forskning om invandrares företagande en litteraturöversikt, R 2008: 08 Pripp, O. (2005) Företagande i minoritet: Om etnicitet, strategier och resurser bland assyrier och syrianer i Södertälje Stein, P. (2000) Invandrarna - de nya svenska entreprenörerna: en undersökning av invandrarföretagets villkor i Sverige. Svensk handel: september 2000 Regeringens skrivelser, Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning , Skr. 2006/07:23 Proposition ( ) Sverige, framtiden och mångfalden från invandrarpolitik till integrationspolitik (1997/98:16) Schmitz, B. (2009) PR Handboken. Stockholm: Bokförlaget Redaktionen Slavnić, Z. (2007) Forskning och politik relaterat till småföretagande bland invandrare i Sverige, Länsstyrelsen Östergötland Önüt, S. Efendigil, T. Soner Kara, S. (2010) A combined fuzzy MCDM approach for selecting shopping center site: An exemple from Istanbul, Turkey. Expert Systems With Applications, Volume: 37 Issue: 3 p , Elsevier Länkar px?id=620acb08-e0b aa49d Bazar Vest, Århus Bazar Fyn, Odense Grönland Bazar, Oslo De bazaar, Beverwijk Spitalfields, London