meddelad i Stockholm

Transkript

1 Mål nr meddelad i Stockholm 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Överåklagare Mats Åhlund Åklagarmyndigheten Riksenheten för polismål Målsägande Rickard Spiik Såningsvägen Södra Sunderbyn Målsägandebiträde: Advokat Magnus Ericsson Advokatbyrån Kaiding Box Luleå Tilltalad KATARINA Maria Ingegerd Edlund, Sekretess Offentlig försvarare: Advokat Johan Eriksson Försvarsadvokaterna Stockholm HB Box Stockholm SLUT Begångna brott Misshandel Lagrum 3 kap 5 brottsbalken Påföljd m.m. Villkorlig dom Skadestånd Rickard Spiiks skadeståndsyrkande ogillas. Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 8307 Scheelegatan måndag - fredag Stockholm E-post: stockholms.tingsratt.avdelning5@dom.se 08:00-16:00

2 2 Brottsofferfond Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om brottsofferfond. Ersättning 1. Magnus Ericsson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som målsägandebiträde med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan, kr utlägg och kr mervärdesskatt. 2. Johan Eriksson tillerkänns ersättning av allmänna medel med kr. Av beloppet avser kr arbete, kr tidsspillan och kr mervärdesskatt. Av denna kostnad ska Katarina Edlund till staten återbetala kr.

3 3 YRKANDEN OCH INSTÄLLNING Åklagaren har yrkat ansvar för misshandel alternativt tjänstefel, 3 kap. 5 alternativt 20 kap. 1 brottsbalken, enligt följande: Katarina Edlund har natten till den 12 juli 2013 å Brunnsgatan i Stockholm under sin tjänstgöring som polis vid Polismyndigheten i Stockholms län i samband med att hon skulle gripa Rickard Spiik misshandlat Rickard Spiik genom att låta sin tjänstehund gå till angrepp och bita honom vilket förorsakat smärta och bit- och sårskador över höger ljumske och omedelbart därefter tilldela Rickard Spiik över tio slag med batong på hans armar, ben, rygg och mage vilket förorsakat smärta, svullnader och blåmärken. Alternativt har Katarina Edlund vid tillfället av oaktsamhet vid sin myndighetsutövning åsidosatt vad som gällt för uppgiften genom att använda ovan beskrivet våld för att genomföra tjänsteåtgärden trots att andra medel inte varit otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna inte varit försvarligt. Rickard Spiik, som biträtt åtalet, har yrkat skadestånd av Katarina Edlund med kr, jämte ränta enligt 6 räntelagen från den 12 juli Av beloppet avser kr kränkning, kr sveda och värk, 300 kr läkarkostnad, kr tidigarelagd hemresa, kr självrisk för sönderslagen mobiltelefon och 800 kr trasiga jeans. Katarina Edlund har förnekat brott. Hon har även bestritt skadeståndsanspråket, i första hand på grund av inställningen i ansvarsdelen och i andra hand på grund av reglerna om principalansvar. Hon har vitsordat att Rickard Spiik i och för sig haft en kostnad om kr för hemresa och 300 kr för läkare. UTVECKLING AV ÅTAL OCH INSTÄLLNING Åklagarens utveckling av åtalet Rickard Spiik bor i Luleå men var den aktuella helgen på besök i Stockholm. Han var på kvällen den 11 juli 2013 ute och festade med sina kamrater och drack stora

4 4 mängder alkohol. Han blev väldigt berusad och till följd av detta avvisad från Berns. När han gick runt på olika gator i Stockholm träffade han på Nicklas Ericsson, Ola Sjöbring och Emma Rosengren. Efter en diskussion slog Rickard Spiik Nicklas Ericsson i ansiktet och gav Emma Rosengren ett lättare slag eller en knuff. Rickard Spiik sprang därefter från platsen och in på Brunnsgatan där han i porten till nummer 4 krossade en glasruta och därigenom skar upp armen. Han blödde mycket, tog av sin skjorta och kastade den på marken. Han var då klädd i jeans och undertröja. Emma Rosengren försökte hjälpa Rickard Spiik men han var otrevlig mot henne, vacklade runt och slog på någon parkerad bil. En person larmade polisen om att en kille slagit en kille och en tjej och att han slagit en hand i glas och blödde. Den som larmade sa att det behövdes en ambulans. Länskommunikationscentralen (LKC) skickade ut ett s.k. allanrop till poliser i tjänst. Patrullerna hade mycket att göra och LKC fick inget svar. Efter en stund larmade ytterligare en person LKC om att någon hade brutit sig in i porten till Brunnsgatan 4 och att det var bråk utanför men att han inte visste vad som hände. LKC anropade därefter, kl , Katarina Edlund direkt och beordrade henne att åka till Brunnsgatan 4 och säkra en buse. Katarina Edlund är hundförare och åkte, som brukligt är, ensam med sin tjänstehund. LKC uppgav till henne att den som skulle säkras var en gärningsman som har slagit en kvinna och slagit i någon ruta där. Vidare informerades Katarina Edlund om att mannen skulle sitta på gatan, kvinnan skulle vara kvar och en ambulans på väg. Katarina Edlund, som varit ute och spårat efter inbrottstjuvar och skulle ha tagit en rast, bekräftade att hon skulle åka dit. LKC kontaktade därefter en patrull i Nacka och beordrade dem kl att åka till Brunnsgatan. Katarina Edlund fick sedan besked om att Nackapatrullen var på väg och att ingen annan patrull var ledig i City, Söderort eller Västerort.

5 5 När Katarina Edlund anlände till Brunnsgatan talade hon med Emma Rosengren och fick veta att gärningsmannen slagit en vän till henne och slagit sönder en ruta. Katarina Edlund släppte ut hunden genom evakueringsluckan och samtalade med Rickard Spiik. Han uppgav att han hade sprängmedel varpå Katarina Edlund beordrade honom att lägga sig ned, hon släppte hunden på honom och slog ut sin expanderbara batong. Hon slog ett stort antal slag med batongen, i vart fall tio, först med enkelhandsfattning, därefter med dubbelhandsfattning och sedan igen med enkelhandsfattning. Hon slog minst två slag när han låg ner. Rickard Spiik tog tag i den spårsele hunden hade för att hålla hunden ifrån sig. Efter ingripandet anropade Katarina Edlund LKC och begärde att få dit ytterligare poliser. Hon uppgav att gärningsmannen blivit hundbiten och fått många batongslag samt att han sagt att han skulle spränga gatan. Strax därefter var en patrull från City och en från Nacka på plats. Rickard Spiik är i ett annat mål åtalad för misshandel, ofredande, skadegörelse och innehav av narkotika samma kväll. Han var dock inte narkotikapåverkad denna kväll. Katarina Edlunds utveckling av sin inställning i ansvarsdelen Hon är hundförare och åkte ensam i en polisbil. Hon hade varit ute och spårat med hunden vilket var anledningen till att den fortfarande bar spårselen. Hon skulle ta en paus när hon blev beordrad att åka till Brunnsgatan. Hon fick besked om att alla polispatruller i City och Västerort var upptagna och att en patrull i Nacka var på väg. Hennes order var att säkra en buse, dvs. att se till att han var kvar på platsen tills det kom förstärkning. När hon anlände var en hel del personer på plats. Hon fick klart för sig vem som var gärningsman för han slog direkt på polisbilen. Det blev en hel del blod på den. De foton som tagits av polisbilen är tagna efter att den torkats av. Rickard Spiik var blodig och det var med hänsyn till hans slag mot bilen

6 6 och blodet som hon beslöt sig för att släppa ut hunden genom evakueringsluckan som finns i bilen istället för att gå ur bilen och släppa ut hunden genom bakluckan. När hon kommit ut möttes hon av Rickard Spiik som var berusad, labil och även aggressiv. Hon höjde därför sin beredskap. Han lydde henne inte när hon sa åt honom att lägga sig ner. Katarina Edlund var beväpnad med batong, OC-spray, vapen och hade sin hund men hade tappat sitt handfängsel när hon spårade tidigare på kvällen. OC-spray kan hon inte använda när hunden är i närheten för det finns alltid en stor risk att sprayen träffar hunden som då blir obrukbar. När Rickard Spiik inte lydde hennes order att lägga sig ner beordrade hon hunden att skälla. Rickard Spiik påverkades inte av det och hon beordrade därför hunden att gå till anfall. Trots att hunden anföll fick det inte Rickard Spiik att agera som hon ville. Hon slog därför ut batongen och slog Rickard Spiik tills det fick honom att lägga sig ner. Katarina Edlund använde batongen på det sätt som lärs ut på polisutbildningen. Hon slog snabbt och hårt på stora muskelgrupper men fick trots det inte avsedd effekt. Hon var ensam på plats vilket gjorde att hon inte fick hamna i en situation där Rickard Spiik kunde ta hennes vapen. Hon uppfattade själv att hon var i fara. Hon visste att inga andra patruller fanns i City utan att en patrull skulle köra från Nacka. Nacka är ett stort område att patrullera och patrullen kunde således vara långt bort. Katarina Edlund har med stöd av reglerna om laga befogenhet rätt att använda det våld som situationen krävde. Hon menar att hon i andra hand hade rätt att använda våld enligt reglerna om nödvärn. Katarina Edlunds inställning till skadeståndsanspråket Rickard Spiik har inte rätt till skadestånd av Katarina Edlund eftersom hon inte har gjort sig skyldig till brott. I vart fall föreligger principalansvar vilket innebär att hon

7 7 bara ska betala skadestånd till honom om det föreligger synnerliga skäl. Några sådana skäl finns inte och skadeståndsanspråket ska därför lämnas utan bifall. Om tingsrätten skulle anse att Rickard Spiik har rätt till skadestånd är Katarina Edlunds inställning att de skador som Rickard Spiik hade lika gärna kunnat orsakas av hans eget beteende. Det är oklart om han fick skadorna vid ingripandet eller tidigare under kvällen. Hon har inte slagit sönder hans mobiltelefon. Rickard Spiik har själv valt att åka hem tidigare från Stockholm och hon ska därför inte betala hans resa. Frågan om förstörda jeans överlämnar Katarina Edlund till rättens bedömning. När det gäller ersättning för sveda och värk är det oklart vad som ingår med hänsyn till den totala skadebilden. Kränkningsersättningen ska jämkas med anledning av Rickard Spiiks eget uppträdande. UTREDNINGEN Åklagaren har, utöver förhör med Katarina Edlund, åberopat målsägandeförhör med Rickard Spiik samt vittnesförhör med Ture Wada, Nicklas Ericsson, Ola Sjöbring och Emma Rosengren. Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat bl.a. utdrag från journalanteckningar och bilder över målsägandens skador, utskrift av radiooch telefonkommunikation med LKC, filmsekvens från gärningstillfället, analysbesked samt bilder från gärningsplatsen. Katarina Edlund har åberopat vittnesförhör med Jöran Stålhane Tell. Av utredningen framgår inledningsvis följande: Katarina Edlund är polisinspektör med ungefär tio års poliserfarenhet från tjänstgöring på olika platser i landet. Sedan 2008 arbetar hon som hundförare vid Polismyndigheten i Stockholm. Hon har genomgått en särskild utbildning till hundförare, klarat alla föreskrivna tester och den hund hon hade med sig är hennes andra tjänstehund. Natten mot den 12 juli 2013 hade Katarina Edlund varit i Roslagen tillsammans med hunden för att spåra efter inbrottstjuvar och var vid 03-tiden på väg tillbaka mot södra Stockholm för att

8 8 ta en paus och fika. När hon passerade centrala Stockholm blev hon kallad av LKC till Brunnsgatan för att säkra en man som enligt uppgift hade slagit en kvinna och slagit in en ruta där. Katarina Edlund hade ingen kollega med sig utan åkte själv i polisbilen tillsammans med sin tjänstehund. På Brunnsgatan befann sig bl.a. Rickard Spiik, Nicklas Ericsson, Ola Sjöbring och Emma Rosengren. De tre sistnämnda är vänner och hade strax dessförinnan träffat på Rickard Spiik som var mycket berusad. De hörda har därutöver berättat i huvudsak följande. Rickard Spiik: Han hade under kvällen varit ute med några vänner för att äta och bowla. Därefter gick de till Berns och han drack mycket alkohol. Från det att de hade varit på Berns någon timma var han så berusad att han i princip inte minns någonting fram till att han vaknade på morgonen därefter och det gjorde ont i kroppen. Han minns dock att han under denna tid blev biten av en hund och att det gjorde mycket ont, men han minns inte några ytterligare detaljer. En vän till honom som var med på Berns har efteråt berättat att Rickard Spiik blev utkastad från Berns på grund av att han var så berusad. Han använder inte narkotika och har aldrig varit med om något liknande tidigare. Vid det aktuella tillfället fick han skärskador på höger armbåge, samt skador från slag med en batong på vänster armbåge, bröst och ben. Därutöver hade han fått ett hundbett i ljumsken. Eftersom detta hände under semestern behövde han inte sjukskriva sig men han hade så ont att han behövde tidigarelägga sin hemresa till Luleå från söndag till lördag. Hans byxor och mobiltelefon skadades även vid tillfället. Katarina Edlund: Normalt åker hon inte själv på denna typ av uppdrag men gör det emellanåt när det behövs, vilket var fallet vid detta tillfälle eftersom få andra

9 9 patruller var tillgängliga i närheten. Strax efter att hon fick uppdraget av LKC och innan hon var framme på platsen hörde LKC av sig till henne igen och berättade att även en polispatrull från Nacka samt en ambulans var på väg till Brunnsgatan. Eftersom Nacka är ett stort polisdistrikt visste hon inte hur snabbt de skulle kunna vara på plats utan befarade att det kunde dröja en stund. När hon svängde in på Brunnsgatan kom flera personer fram till bilen, bl.a. en man i vitt linne och jeans som blödde och senare identifierades som Rickard Spiik. Han ställde sig intill passargerarplatsen på polisbilen och dunkade till passargerardörrens fönster. Hon förstod att han var den misstänkte gärningsmannen. Eftersom hon var ensam valde hon att kliva ur bilen från förarplatsen tillsammans med sin hund som hon släppte ut genom en evakueringslucka mellan bagageutrymmet och förarplatsen. När hon klev ur bilen mötte hon en kvinna, Emma Rosengren, som sa att Rickard Spiik oprovocerat hade slagit henne och hennes vän Nicklas Ericsson. Katarina Edlund såg hur Rickard Spiik började gå runt polisbilens bakdel mot henne och han sa sedan något i stil med Hej hunden, får jag klappa i lugnt tonläge. Hunden var då på väg fram mot Rickard Spiik men hon beordrade tillbaka hunden så att den ställde sig intill henne. Rickard Spiik bytte då sinnesstämning och sa Kommer du eller hunden fram ska jag visa dig med aggressiv ton och iskall röst. Hon trodde då att han var påtänd eller hade någon form av psykos. När hon sedan gick fram till honom, la handen på hans arm och ville titta på hans skador viftade han avvärjande med händerna. Hon tolkade hans tonläge och beteende som att han skulle göra henne illa om hon rörde honom. Hon upplevde att han blev mer hotfull genom att hans ansiktsuttryck och käkar spändes samt ögonen förändrades. Hon hade först tänkt vänta med ett gripande till det att hon fick hjälp av den patrull som var på väg till platsen från Nacka men eftersom situationen kändes hotfull och Rickard Spiik enligt uppgift hade slagit två personer tidigare beslutade hon sig för att gripa honom. De stod mittemot varandra och hon uppmanade honom att lägga sig ner. Han följde inte uppmaningen och sa istället till henne att han skulle spränga hela gatan. Hon tyckte inte att det såg ut som om han hade sprängmedel på sig men

10 10 eftersom det inte kunde uteslutas att han hade tillgång till det någon annanstans ville hon göra en markering mot honom och skapa distans genom att uppmana hunden att skälla. Hon tog upp batongen och upprepade att han skulle lägga sig ner. Hennes erfarenhet är att de flesta personer lyder polisens instruktioner i en sådan situation men Rickard Spiik gjorde inte det utan spände käkarna och såg mycket aggressiv ut. Han upprepade att han skulle spränga gatan samt frågade om hon ville testa. Hon har varit med om att folk ser ut så innan de attackerar och eftersom han var större än henne och hon var ensam beslutade hon att hon måste använda sin hund för att stoppa honom. Hon gav därför kommando att hunden skulle attackera honom, vilket hunden gjorde och bet honom i ljumsken. Rickard Spiik slog då till hunden och tog tag i hundens sele. Eftersom han inte gav upp var hon tvungen att använda batongen. Det verkade inte som att han kände av smärta. För att Rickard Spiik skulle ge sig bestämde hon sig även för att använda sin batong mot honom, men efter några slag med en hand tyckte hon inte att det gav tillräcklig effekt, varför hon fortsatte att slå på honom med batongen med två händer för att sedan växla till en hand igen. Hon slutade att slå och kommenderade hunden att släppa sitt tag när Rickard Spiik låg på marken och skrek att hon skulle ta bort hunden. Först då upplevdes situationen vara under kontroll. Han låg kvar på marken och ett par personer kom fram. Hon rapporterade sedan till LKC och strax därefter kom en patrull från City respektive Nacka fram till platsen. Våldsanvändningen var nödvändig utifrån situationen eftersom Rickard Spiik upplevdes som hotfull, hon var ensam och han inte följde hennes uppmaning att lägga sig ner. Hon är utbildad att slå utan uppehåll tills man får effekt, vilket innebär att personen ger upp. Ture Wada: Han arbetade som ambulansförare den aktuella natten och fick ett larm att åka till Brunnsgatan där det enligt anmälan fanns en person som hade utsatts för misshandel. När de kom till platsen såg han en grupp människor längre bort på gatan som vinkade till ambulansen. Eftersom det dock fanns misstanke om att

11 11 gärningsmannen fanns kvar på platsen följde de sin rutin att inte ta några risker och stannade kvar i ambulansen tills det var säkert att gå fram. Han såg en man i vit tröja som vinglade och slog till polisbilen en gång samt en polis med hund som klev ur framsätet på polisbilen och att de började tala med varandra. Han hörde inte vad de sa eftersom ambulansens fönster var stängda. Av beteendet att döma såg mannen i vit tröja ut att vara berusad och eventuellt påverkad av narkotika. Därefter observerade han det händelseförlopp som framgår av den inspelade filmen. Nicklas Ericsson: Han var på väg hem tillsammans med vännerna Ola Sjöbring och Emma Rosengren. Rickard Spiik kom emot dem och ville ha en cigarett av Ola Sjöbring som svarade att han inte hade några kvar. Rickard Spiik ville då ha det som var kvar av den cigarett som Ola Sjöbring rökte men Ola Sjöbring sa nej. Rickard Spiik verkade vara påverkad av någon centralstimulerande substans. Rickard Spiik uppmanade Ola Sjöbring att ta tre steg tillbaka. Precis när Ola Sjöbring backade slog Rickard Spiik utan förvarning till Nicklas Eriksson så att det svartnade för ögonen men han ramlade inte omkull eftersom han höll i sin cykel. Rickard Spiik sprang från platsen mot Brunnsgatan och de andra sprang efter. Rickard Spiik slog in en glasruta i en port och tog sig in i porten. Han blödde och någon ringde efter polis och ambulans. De försökte tala med Rickard Spiik, som lagt sig i fosterställning i porten, för att han skulle lugna ner sig men hans humör gick upp och ner och han blödde mycket. Rickard Spiik gick sedan ut ur porten och satte sig på trottoaren varefter en polisbil och en ambulans kom till platsen. Efter att polismannen och hennes hund klivit ur bilen uppstod en diskussion mellan Rickard Spiik och henne. Han hörde inte exakt vad de sa men Rickard Spiik sa någonting om att han skulle spränga gatan. Rickard Spiik är stor, han talade osammanhängande om sin mormor och om att spränga gatan. Hans temperament växlade, men han gjorde inga hotfulla rörelser mot polismannen. Katarina Edlund verkade inte få kontroll på Rickard Spiik och började då slå med batongen på honom för att han skulle lägga sig ner på marken på så sätt som syns på filmen.

12 12 Ola Sjöbring: När de befann sig i närheten av Birger Jarlsgatan och Kungsgatan kom Rickard Spiik, som var väldigt berusad, fram till honom och ville ha den cigarett som han höll i handen. När han svarade nej sa Rickard Spiik att han skulle ta tre steg tillbaka, vilket han gjorde. Rickard Spiik slog sedan till Nicklas Ericsson och knuffade till Emma Rosengren. Rickard Spiik sprang därifrån och slog sönder en ruta på Brunnsgatan. De andra följde efter honom och ringde efter polis och ambulans, vilka kom en stund därefter. När polismannen och hennes hund klivit ur bilen uppstod en hätsk diskussion mellan dem samtidigt som hunden började skälla aggressivt. Han hörde inte exakt vad som sades. Rickard Spiik vinglade omkring och Katarina Edlund skrek åt honom att han skulle sätta sig eller lägga sig ner. Han såg inte att Rickard Spiik gjorde några gester eller utfall mot henne. Sedan inträffade det som man ser på filmen. Emma Rosengren: Rickard Spiik kom fram till dem och gav henne en knuff. Rickard Spiik var arg, hotfull och svår att kommunicera med. Rickard Spiik sprang iväg och slog sig in i en port. De följde efter och Emma Rosengren frågade om hon fick komma in och undersöka hans skador för att han blödde mycket, varpå han gick ut ur porten och uppträdde hotfullt. Hon försökte tala med honom för att han skulle bli lugnare men han uppträdde väldigt förvirrat genom att bl.a. tala om andra saker och kasta iväg pengar samt dunka på en bilruta på en parkerad bil. Katarina Edlund kom till platsen och klev ur polisbilen med sin hund. De talade med varandra och Katarina Edlund uppmanade honom att lägga sig ner på marken. Rickard Spiik svarade inte och följde inte hennes uppmaning. Katarina Edlund höjde då rösten varefter hunden gick på honom och Katarina Edlund sprang efter och använde sin batong mot honom. Jöran Stålhane Tell: Han arbetar som självskydds- och vapeninstruktör hos polisen sedan ungefär 20 år. Han har sett den i målet åberopade filmen flera gånger. Den batong som Katarina Edlund använde är en expanderbar s.k. ASP-batong. Batongen är tung i handtaget och lättare längst ut där det är tänkt att man ska träffa

13 13 med. Batongen är konstruerad för att det ska göra ont på den man slår utan att ge krosskador. Batongen har fått mycket kritik för att inte vara tillräckligt effektiv, vilket leder till att många poliser slår fler slag än vad som är tänkt. Denna modell ska därför bytas ut. Till skillnad från flera andra av polisens hjälpmedel finns det inga detaljerade föreskrifter hur batonger ska användas. Poliser genomgår en dags grundutbildning i hur man använder batongen och fokus ligger på scenario- och teknikträning. Man lär ut att utgångspunkten i konfliktlösning är kommunikation men när man väl har bestämt sig för att slå med batongen ska man slå med enhandsfattning mot den andra personens stora muskelgrupper tills personen ger upp eller ger sig därifrån. Utifrån att ha sett filmen är hans uppfattning att Katarina Edlund inte använde rätt teknik när hon slog med tvåhandsfattning. Det är inte i sig oförenligt med vad poliserna lär sig på denna utbildning att slå flera slag i följd för att uppnå effekt. Han tror att det inte hade behövts lika mycket våld om flera poliser hade funnits på plats vid ingripandet eftersom taktiken och utbildningen vid polisingripanden bygger på att man är minst två personer. SKÄL Ansvar Inledning Katarina Edlund har i samband med att hon grep Rickard Spiik dels låtit sin hund gå till angrepp och bita honom, dels slagit honom ett flertal gånger med sin batong. Åklagaren har uppgett att Katarina Edlunds uppdrag var att säkra gärningsmannen och att det visserligen fanns fog för att gripa Rickard Spiik men har påstått att det inte fanns några objektiva förutsättningar att använda våld på det sätt Katarina Edlund gjort, att hon inte befunnit sig i en nödvärnssituation och att det hon gjort ska bedömas som misshandel. Katarina Edlund har invänt att hon möttes av hot om våld och därför hade rätt enligt polislagen att använda våld (s.k. laga befogenhet)

14 14 och att hon i vart fall haft rätt att försvara sig mot ett brottsligt angrepp som var omedelbart förestående (rätt till nödvärn). När får en polisman använda våld? Någon generell rätt att använda våld mot en person som inte följer polisens uppmaning ges inte i polislagen. Men en polisman som ska verkställa en tjänsteuppgift får, enligt 8 första stycket polislagen (1984:387), ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. I bestämmelsen anges också att om tvång måste användas ska det bara ske i den form och den utsträckning som behövs för att resultatet ska uppnås. Av 10 polislagen framgår att en polisman får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt. Vidare får en polisman som möts av motstånd när ett frihetsberövande ska verkställas, använda våld. I ett fall där en polisman möts med våld eller hot om våld får således polismannen använda våld, men det gäller endast om det inte finns något annat sätt att genomföra åtgärden och det ska också vara försvarligt. I likhet med vad som gäller för andra personer har en polisman dessutom rätt att bruka våld i en nödvärnssituation. En nödvärnssituation föreligger, enligt 24 kap 1 andra stycket 1 p brottsbalken, bland annat om någon går till brottsligt angrepp mot person eller egendom, eller om det finns en överhängande risk att någon går till angrepp. Med brottsligt angrepp menas ett angrepp som uppfyller rekvisiten för ett brott, även uppsåts- eller oaktsamhetsrekvisitet. När ett angrepp upphört finns inte längre någon nödvärnsrätt. Rätten till nödvärn finns även om det senare står klart att det upplevda angreppet var ofarligt, t.ex. att ett vapen som använts senare visade sig vara ofarligt, ett s.k. inbillat eller putativt nödvärn. En handling är fri från ansvar såsom nödvärnshandling endast under förutsättning att den inte med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är

15 15 uppenbart oförsvarligt. Våldet får alltså inte vara uppenbart oförsvarligt. Det krävs alltid en avvägning och det är inte utan vidare tillåtet att tillgripa den åtgärd som är nödvändig för att avvärja angreppet. I princip får i en nödvärnssituation större krav ställas på en polisman (prop. 1983/84:111 sid. 94). Vad som är utrett om Katarina Edlunds våldsanvändning När Katarina Edlund anlände till platsen hade hon information om att en gärningsman hade misshandlat två personer. Detta framgår både av hennes egen berättelse och av utskrift av hennes kommunikation med LKC. Hon har uppgett att hon direkt förstod vem gärningsmannen var pga. hans klädsel, att han var blodig på armarna och eftersom han slog sin hand mot rutan på polisbilens passagerardörr. Att Katarina Edlund då blev mer vaksam och inte ville riskera att hamna i en situation hon inte kunde hantera, står klart eftersom hon inte gick ur bilen för att släppa ut hunden genom bakluckan utan släppte ut hunden via evakueringsluckan. På det sättet hade hon hunden bredvid sig när hon klev ur. Hon möttes av Rickard Spiik som rundat bilen. Enligt vad Katarina Edlund själv berättat föreföll han vara lugn och han bad i ett lugnt tonläge att få klappa hunden. Katarina Edlund har beskrivit att hunden var på väg fram till Rickard Spiik och att hon beordrade den tillbaka vilket fick Rickard Spiik att byta sinnesstämning och säga att han skulle visa dem i aggressiv ton. Trots det aggressiva tonläget gick hon fram till honom för att titta på hans skador. Hon la handen på hans arm och talade om att ambulansen hade kommit för att titta på hans skador. I skedet när Katarina Edlund gått fram till Rickard Spiik för att titta på hans skador hade hon inte tänkt gripa honom och efter vad hon själv berättat synes situationen ha varit under kontroll. Hennes uppgift var att säkra Rickard Spiik och det synes hon ha gjort genom att se till att han var kvar på platsen. I detta läge var han, enligt Katarina Edlund, inte aggressiv utan stod bara kvar. Det förefaller också logiskt att han var lugn eftersom hon gick fram och la handen på hans arm.

16 16 Emellertid ska Rickard Spiik då i aggressiv ton ha sagt att rör du mig igen ska jag visa dig. Katarina Edlund, som hade tänkt uppehålla honom med prat tills förstärkning kom och vänta med att gripa Rickard Spiik, bestämde sig då för att gripa honom. Hon uppmanade honom att lägga sig ned. Han följde inte hennes uppmaning utan sa att han skulle spränga gatan. Hon har berättat att hon inte kunde se att han hade något sprängmedel på sig men frågade honom vad han hade för sprängmedel. På det svarade Rickard Spiik vill du testa. Hon har också uppgett att hans ansiktsuttryck förändrades, att han spände käkarna och halsen. Enligt henne var det ett uttryck för att han skulle gå till attack. Hon tyckte att situationen kändes hotfull. Katarina Edlund ville göra en markering mot honom och skapa distans och beordrade därför hunden att skälla samtidigt som hon tog upp sin batong. Vidare uppmanade hon honom återigen att lägga sig ner. Enligt henne sa Rickard Spiik återigen att han skulle spränga gatan och frågade henne om hon ville testa. Katarina Edlund har uppgett att eftersom hennes erfarenhet är att folk ser ut så innan de attackerar, och eftersom han var större än henne och hon var ensam beslutade hon att använda hunden för att stoppa honom. Katarina Edlund gav kommandot till hunden att angripa och hunden bet Rickard Spiik i ljumsken. Enligt Katarina Edlund slog Rickard Spiik till hunden och tog sedan tag i spårselen hunden bar. För att Rickard Spiik skulle ge sig bestämde hon sig för att även använda batongen och slog några slag med enhandsfattning men då detta inte gav effekt fortsatte hon att slå på honom med tvåhandsfattning om batongen. Slagen gav, enligt henne, inte heller nu effekt och hon slog återigen med en hand om batongen. Hon slutade slå och kommenderade hunden att släppa sitt tag när Rickard Spiik låg på marken och skrek att hon skulle ta bort hunden. Hon hade då slagit åtminstone två slag när han låg ner. Enligt Katarina Edlund var det först i detta skede som situationen var under kontroll.

17 17 Rickard Spiik har inga minnesbilder från händelsen utom att det gjorde ont när han blivit biten av polishunden. Hans uppgifter kan alltså inte ge någon ledning i bedömningen. Händelsen började emellertid videofilmas av en okänd person när Katarina Edlund och Rickard Spiik stod mitt emot varandra och Katarina Edlund beordrade honom att lägga sig ner. Av filmen framgår att hunden skäller, att Katarina Edlund säger lägg dig ner och Rickard Spiik svarar vill du testa. Katarina Edlund skriker då plötsligt med hög röst åt Rickard Spiik att han ska lägga sig ner. Hon lutar sig samtidigt framåt. Rickard Spiik står med hängande armar och svarar återigen vill du testa. Rickard Spiik gör inget utfall och hans armar hänger rakt ner. Katarina Edlund har uppgett att hon trodde att Rickard Spiik skulle attackera henne. Hon har hävdat att han sänkt huvudet och spänt nacke och käkar vilket hon, med sin erfarenhet, tolkade som en varningssignal. Det framgår inte av filmen om Rickard Spiik sänkt huvudet och spänt nacken och käkarna. Filmen visar inte hans anletsdrag, men hans kropp syns. Det kan mycket väl vara så att han spänt sig på sätt Katarina Edlund berättat men av filmen framgår att han inte rör sig. Rickard Spiik säger att han ska spränga gatan men han står i en undertröja och byxor, något sprängmedel eller vapen syns inte och hans händer är tomma och inte knutna. Han rör sig inte heller framåt utan står med hängande armar. Även om han har spänt sig på det sätt Katarina Edlund har beskrivit finns det ingenting i hans rörelsemönster som kan tolkas som att han ska attackera henne. Han uppfattas snarast som mycket berusad. Det framstår av filmen som att Katarina Edlund blir arg på Rickard Spiik när han inte lägger sig ner när hon först beordrar honom om det. Hon lutar sig fram och upprepar uppmaningen till honom att lägga sig ned, nu med mycket hög röst. Det får inte Rickard Spiik att lägga sig ner eller göra något annat. Han upprepar bara frågan om hon vill testa.

18 18 Av vad som kommit fram så långt i utredningen kan slutsatsen inte dras att Rickard Spiik var på väg att attackera Katarina Edlund eller på annat sätt utgjorde ett hot mot henne. Frågan är då om Katarina Edlund av någon annan anledning haft fog för sin uppfattning att Rickard Spiik tänkte attackera henne. Av LKC visste hon att en man slagit en tjej och en kille och slagit handen i glas och blödde. Emma Rosengren hade helt kort hunnit berätta för Katarina Edlund att Rickard Spiik helt oprovocerat slagit henne och en kamrat till henne samt att han slagit sönder ett glas i en entrédörr. Hon såg att Rickard Spiik var blodig och att han dunkade till polisbilen. Katarina Edlund hade ingen annan information om honom. Hon visste inte om att han varit ömsom arg och ömsom nedstämd, att han legat i fosterställning och blodat ner i entrén till en port eller att han slagit mot en parkerad bil. Hon såg att han var påverkad men visste inte av vad. När det gäller vittnenas berättelser har följande framkommit om skedet från när Katarina Edlund klev ur bilen till att hon började slå Rickard Spiik. Ture Wada har beskrivit att Rickard Spiik hade ett oroligt rörelsemönster och att han vinglade mycket. Han har vidare sett honom slå ett slag mot polisbilen och att han sett det som framgår av filmen. Han har uppgett att händelseförloppet var väldigt snabbt. Niklas Ericsson har uppgett att han hörde att Rickard Spiik och polisen argumenterade, att Rickard Spiik sa att han skulle spränga gatan och att Katarina Edlun då frågade varför och hur. Nicklas Ericsson har inte sett några hotfulla rörelser men tyckte att Rickard Spiik var ömsom lugn och ömsom aggressiv, att han höjt rösten och gjort sig stor eller bröstat upp sig. Ola Sjöbring har beskrivit Rickard Spiik som väldigt berusad och osammanhängande, han har hört polisen säga sätt dig ner och sedan har hunden skällt så högt att han inte hörde vad de sa. Ola Sjöbring har inte sett något utfall eller någon gest från Rickard Spiik. Emma Rosengren, som stått ca två meter från Katarina Edlund och Rickard Spiik, har uppgett att när Katarina Edlund bad Rickard Spiik lägga sig ner svarade han inte

19 19 utan ville bara att hon skulle få tyst på hunden, att Katarina Edlund höjde rösten och bad honom lägga sig ner men att Rickard Spiik inte gjorde det och sedan tog antingen Rickard Spiik tag i hunden eller hunden tag i Rickard Spiik. Av vittnesförhören har det således inte heller framkommit något som tyder på att Rickard Spiik skulle attackera Katarina Edlund. Sammantaget har det varken av filmen eller av vittnesförhören framkommit något som tyder på att Rickard Spiik hade som avsikt att attackera Katarina Edlund. Katarina Edlund hade inte laga befogenhet Trots att Rickard Spiik uttalat att han skulle spränga gatan fanns det inget som tydde på att det var ett seriöst hot eller att han ens hade möjlighet till det. Han var enligt vittnena märkbart berusad och stod och svajade. Även om Katarina Edlund har känt obehag har någon sådan hotbild inte funnits. Att situationen av någon annan anledning krävt att hon använde det våld hon gjorde har inte framkommit. Det finns inget stöd för att hon har befunnit sig i en situation som inneburit trängande fara eller överhängande hot. Katarina Edlund är en rutinerad polis som, enligt vad hon själv berättat, varit i liknande situationer flera gånger förr. Även om hon var ensam har det funnits alternativa handlingssätt. Hon hade t.ex. kunnat ta ett steg bakåt och invänta den förstärkning hon visste var på väg. Även om hon inte visste exakt när en annan patrull skulle komma var situationen inte sådan att ett ensamingripande var nödvändigt. Att hon valde att starta upp hunden, dvs. får hunden att börja skälla, var ett medel hon använde för att få Rickard Spiik att lägga sig ner. Någon omständighet som gjort det befogat för henne att i denna situation, utan att hotbilden förändrats, därefter beordra hunden att gå till angrepp mot Rickard Spiik för att han inte direkt lade sig ner har inte förelegat. Det har heller inte förelegat något skäl för henne att dessutom slå Rickard Spiik med batongen upprepade gånger, varav åtminstone två slag efter att han låg ner på marken.

20 20 Katarina Edlund har uppgett att hon slagit många slag för att hon inte såg någon effekt. Den effekt hon ville uppnå var att Rickard Spiik skulle lägga sig ner på marken. Han lydde henne inte och då lät hon hunden angripa honom. Av filmen framgår att Rickard Spiik, direkt efter att han blev biten, försökte hålla hunden ifrån sig. Samtidigt följde Katarina Edlund honom och utdelade slag. Något utrymme för honom att samtidigt lägga sig på marken är svårt att se. Att Rickard Spiik slog hunden framgår inte av filmen. Filmen visar också att bettet han får av hunden är smärtsamt och att han då inte lägger sig ner är inte en omständighet som gett henne befogenhet att börja slå honom med batongen eller fortsätta att slå med batongen. Det har varken varit nödvändigt eller proportionerligt att beordra hunden att attackera eller att slå batongslag på sätt hon gjort. Omständigheterna har i det här fallet inte varit sådana att det varit försvarligt av Katarina Edlund att använda det våld hon gjort. Hon hade således inte laga befogenhet för sin våldsanvändning. Katarina Edlund har inte befunnit sig i en nödvärnssituation Objektivt sett kan ett påstående om att man har sprängmedel och ska spränga en gata vara en typ av hot som ger en rätt till nödvärn. Men i den aktuella situationen kan man inte bortse ifrån att Rickard Spiik endast hade undertröja och byxor på sig och inte höll något i händerna samt att han stod med hängande armar. Enligt Katarina Edlund var det för att hon upplevde att Rickard Spiik var hotfull och aggressiv samt att hon trodde att han tänkte gå till attack för att han spände käkar och nacke, som hon bestämde sig för att gripa honom och inte på grund av att hon trodde att han hade sprängmedel. Som konstaterats ovan har det inte framkommit något som tyder på att Rickard Spiik skulle attackera Katarina Edlund. Även om hon trodde att han skulle gå till angrepp för att han spände ansiktsmuskler och nacke är detta inte tillräckligt för att anse att hon befann sig i en nödvärnssituation eller ens en inbillad nödvärnssituation. Som redan nämnts ställs högre krav på poliser. Rickard Spiik stod med hängande armar framför Katarina Edlund och att då beordra hunden att gå

21 21 till attack har i vart fall inte varit nödvändigt. Hon hade t.ex. kunnat backa för att skapa ett utrymme mellan sig och Rickard Spiik för att se om hennes tolkning av hans ansiktsuttryck innebar att han tänkte attackera henne på något sätt. De yttre omständigheterna ger inget stöd för att hon kan ha missuppfattat förhållandena. Katarina Edlunds invändning om att hon trott att hon var i en nödvärnssituation kan därför lämnas utan avseende. Någon nödvärnssituation har inte förelegat och Katarina Edlund har därför inte haft rätt att använda våld på det sätt hon gjort. Katarina Edlund ska dömas för misshandel Katarina Edlund har låtit hunden gå till angrepp och bita Rickard Spiik. Hon har vidare slagit honom med sin batong mer än tio gånger, varav ett par av slagen skedde när han redan låg ner på marken. Som tingsrätten funnit ovan har denna våldsanvändning inte varit tillåten. Frågan är hur gärningen ska rubriceras. Vid bedömningen ska samtliga omständigheter beaktas. Rickard Spiik har uppgett att han fick sårskador och blåmärken och hade mycket ont, särskilt av hundbettet. När det gäller skadorna framgår det av journalanteckningarna från Sunderby Sjukhus att Rickard Spiik hade kontusioner (krossår, skrubbsår) över ryggen som var flera decimeter långa. Det framgår att han på armarna hade diffus ömhet och blånader här och var och att det även fanns några diffusa blånader på benen. Vidare framgår att det på ljumsken har synts märken efter ett hundbett men att såren efter tänderna inte var djupa. Fotografierna visar flera skador runt Rickard Spiiks ena armbåge som förefaller ha uppstått när han krossade rutan i porten. På hans rygg syns flera avlånga blåmärken som synes överensstämma med skador som kan uppstå efter slag med batong. Ett fyra centimeter långt sår är också synligt. Även på framsidan finns ett sår samt åtminstone ett avlångt blåmärke som är förenligt med slag från en batong. Rickard Spiiks ben och fötter har diffusa blåmärken av vilka ingen särskild slutsats kan dras. Slutligen finns fotografier över hans ljumske där hunden bitit honom. Fotografierna

22 22 bekräftar således att Rickard Spiik fått sårskador och smärta av hundens bett. De bekräftar även att batongslagen har orsakat honom smärta och blåmärken. Katarina Edlund måste ha insett att ett hundbett och slag med batong skulle kunna få sådana följder och effekter. Av betydelse för bedömningen av gärningen är att Katarina Edlund varit ensam på plats. Normalt arbetar poliserna i par men hon var ensam. Hon hade dessutom haft ett långt spårpass med sin hund och behövde en rast. Hon var således trött och var säkert under stark press. Hon visste att hon hade att göra med en man som var misstänkt för misshandel av två personer. Mannen som hon såg var blodig och slog direkt på hennes polisbil. Hon hade alltså visst fog för sin uppfattning att Rickard Spiik kunde vara farlig även om hon inte sett eller hört om det tidigare händelseförloppet. I bedömningen ligger också, som det redan konstaterats, att Katarina Edlund inte var utsatt för ett angrepp. Det fanns ingen trängande fara och inget övergripande hot och det fanns fler alternativa handlingssätt. Det är vidare försvårande att Katarina Edlund var polisman i tjänst. Den omständigheten att hon är en erfaren polis har också betydelse. Hon har varit i liknande situationer tidigare och hanterat andra mycket berusade eller narkotikapåverkade personer. Hon har också som polisman en större beredskap för att möta visst våld, även mentalt. Hon har låtit hunden gå till angrepp och bita Rickard Spiik och hon har, när han försökt freda sig från hunden, slagit honom med över tio slag med batongen. Även om hon har använt en slagteknik på ett sätt som hon är upplärd, vilket Jöran Stålhane Tell bekräftat, nämligen att utdela slag i serier, kan slagen inte betecknas som lindriga. Det är inte antalet slag som ensamt är det avgörande utan hennes sammanlagda våldsanvändning i denna situation. Det sammanlagda våldet har varit sådant att hon ska dömas för misshandel av normalgraden. Sammanfattningsvis är åtalet styrkt och Katarina Edlund ska dömas för misshandel på sätt åklagaren påstått. Vid denna bedömning saknas det skäl att pröva frågan om

23 23 tjänstefel, eftersom detta brott är subsidiärt till misshandel, enligt 20 kap. 1 fjärde stycket brottsbalken. Påföljd Katarina Edlund har gjort sig skyldig till misshandel som inte är ringa. Hon är inte straffad tidigare och lever under ordnade förhållanden. Av yttrande från Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd den 17 december 2013 framgår att dess preliminära bedömning är att det finns skäl som talar för att Katarina Edlund kommer att skiljas från sin anställning om hon döms för misshandel som inte är ringa. Misshandel är ett brott där påföljden normalt sett bestäms till fängelse. Det finns dock ingen risk för att Katarina Edlund ska begå annat brott och med denna utgång i ansvarsdelen finns en risk för att hon förlorar sin anställning. Med hänsyn härtill ska påföljden bestämmas till villkorlig dom som inte ska förenas med böter eller samhällstjänst. Skadestånd Vid denna bedömning i ansvarsdelen har tingsrätten att pröva Rickard Spiiks enskilda anspråk. Katarina Edlund har då bestritt detta med hänsyn till reglerna om principalansvar. Enligt 4 kap. 1 skadeståndslagen är arbetstagare ansvarig för skada som denne vållar genom fel eller försummelse i tjänsten endast i den mån synnerliga skäl föreligger med hänsyn till handlingens beskaffenhet, arbetstagarens ställning, den skadelidandes intresse och övriga omständigheter. Huvudregeln är således att en arbetstagare endast undantagsvis kan bli ersättningsskyldig för fel som begås i tjänsten.

24 24 Katarina Edlund har begått gärningen under sin tjänstgöring. Rickard Spiik var mycket berusad och har själv begått allvarliga handlingar. Han har utdelat slag respektive knuffar mot två personer och han har slagit sönder en ruta och blodat ner en port. Han har fått många skador när han slog sönder rutan och vad han mer har gjort eller råkat ut för i tiden mellan den nu aktuella händelsen och vistelsen på Berns är svårt att veta. Sammantaget är omständigheterna inte sådana att det föreligger synnerliga skäl för att Katarina Edlund som arbetstagare ska vara skadeståndsrättsligt ansvarig för skadorna. Katarina Edlund ska därför inte betala skadestånd till Rickard Spiik utan hans yrkande lämnas utan bifall. Övriga frågor Eftersom Katarina Edlund döms för ett brott som har fängelse i straffskalan ska hon betala föreskriven avgift till brottsofferfonden. Försvararen och målsägandebiträdet har yrkat ersättning för 19 timmars respektive 15 timmars arbete. Ersättningarna är skäliga och bifalls därför. Katarina Edlund har sådan ekonomisk förmåga att hon kan ersätta staten för delar av kostnaderna. Emellertid har hon sedan händelsen blivit omplacerad och haft andra arbetsuppgifter, vilket minskat hennes inkomst och hon riskerar dessutom att förlora sin anställning, vilket i så fall får ekonomiska konsekvenser för henne. Det finns därför skäl att, med stöd av 31 kap. 1 fjärde stycket rättegångsbalken, sätta ned hennes ersättningsskyldighet till viss del. Hon ska till staten betala kr.

25 25 HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (DV 400) Ett överklagande ska ha kommit in till tingsrätten senast den 3 mars Det ska vara ställt till Svea hovrätt. Cecilia Klerbro I avgörandet har deltagit chefsrådmannen Cecilia Klerbro samt nämndemännen Freddy Irusta, Börje Häggman och Lou-Ann Wejke Norberg. Domen är enhällig.

26 Bilaga 1 ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE I BROTTMÅL Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas till tingsrätten. Överklagandet prövas av den hovrätt som finns angiven i slutet av domen. Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen. Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas. 3. det är av vikt för ledning av rättstilllämpningen att överklagandet prövas av högre rätt, eller 4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet. Om prövningstillstånd krävs och sådant inte meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser att prövningstillstånd bör meddelas. I vilka fall krävs prövningstillstånd? Brottmålsdelen Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade 1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller DV Producerat av Domstolsverket Samma regler som för part gäller för den som inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår honom eller henne. I fråga om sådant beslut finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande. För att ett överklagande ska kunna tas upp i hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om 1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det slut som tingsrätten har kommit till, 2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer än 6 månaders fängelse i straffskalan. Enskilt anspråk (skadeståndstalan) För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel gäller följande undantag: Överklagas domen även i brottmålsdelen och avser överklagandet frågan om den tilltalade ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte prövningstillstånd för ett till denna gärning kopplat enskilt anspråk i de fall 1. det enligt ovanstående regler inte krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller 2. prövningstillstånd i brottmålsdelen meddelas av hovrätten.

27 Beslut i övriga frågor Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs även prövningstillstånd vid beslut som endast får överklagas i samband med överklagande av domen. Skrivelsen med överklagande ska innehålla uppgifter om 1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag och nummer för domen, 2. parternas namn och hemvist och om möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart, 3. den ändring av tingsrättens dom som klaganden vill få till stånd, 4. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket avseende tingsrättens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga, 5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas med varje bevis, samt 6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för att prövningstillstånd ska meddelas. Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges. Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden eller hans/hennes ombud. Ytterligare upplysningar lämnas av tingsrätten. Adress och telefonnummer finns på första sidan av domen. Om ni tidigare informerats om att förenklad delgivning kan komma att användas med er i målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också komma att användas med er i högre instanser om någon överklagar avgörandet dit.