Budget 2017, plan

Transkript

1

2

3

4

5 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Budget 2017, plan Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade om delvis förändrad budgetprocess som i huvudsak innebar att processen tidigarelades genom att budget med skattesats samt taxor och avgifter beslutas innan sommaren. Inför budgetprocessen 2015 genomfördes ytterligare ett nytt arbetssätt med syfte att så långt det är möjligt säkerställa att de ekonomiska resurserna fördelas utifrån kända behov, ambitionsnivåer och övriga krav. Nämnder och förvaltningar tog därför fram en behovsanalys och en inventering av samtliga verksamhetsområden som överlämnades till budgetberedningen i samband med boksluts- och budgetdialogen Behoven hade där specificerats utifrån volymförändringar samt ambitionsnivåer och eventuella övriga förändringar. Den tidigare resursfördelningsmodellen hade byggt på kostnadsutjämningens prislappar för de olika demografiska grupperna där förändringarna inom dessa jämfördes mellan åren. Detta fick sedan genomslag i tilldelningen inom verksamhetsområdena barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, IFO samt äldreomsorg. Utöver detta jämfördes också verksamheternas nettokostnader med de s.k. standardkostnaderna och de politiska ambitionerna vägdes in. Det konstaterades att det var stora differenser mellan den tidigare använda resursfördelningsmodellen och de behov som verksamheterna beskrev i inkomna behovsanalyser. Förklaringarna till detta skulle kunna vara att ingångsvärdena i budget inte varit rätt från början, att några större merkostnader inte har uppstått tidigare då man inrymt ökningen i befintliga grupper (resurserna har använts till andra verksamheter), de verkliga kostnaderna per individ skiljer sig från prislapparna, etc. Vad orsakerna till de stora skillnaderna i verkligheten består av är något som förhoppningsvis kommer att visas i den genomlysning som nu genomförs bl.a. av SKL inom ramen för det uppdrag som Kommunfullmäktige givit. Inför budgetbeslutet 2016 användes därför i huvudsak den tidigare resursfördelningsmodellen med vissa hänsyn till verksamheternas behovsanalys, samtidigt konstaterades att ytterligare anpassningar behövde göras för att uppnå ekonomisk balans bl.a. genom ett anpassningskrav för IFO-verksamheten. Det fanns också ett förslag att Kommunfullmäktige skulle tilldela ramar per verksamhetsområde istället för per nämnd, detta genomfördes dock inte utan skulle utredas vidare. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

6 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Uppdrag till förvaltningarna inför budgetdialogen 9 mars 2016 (behandlas av FOKUS- och socialnämnden 23 februari samt Plan- och byggnadsnämnden 8 mars) Samtliga verksamhetsansvariga skall rapportera in i rapporten Verksamhetens budget och mål 2017 i Stratsys under punkt 4 VERKSAMHETSBESKRIVNING med dess underrubriker 4.1 till 4.6. Rapporten hittas i nuläget i versionen Planering Respektive ekonom samt övriga centrala stödfunktioner är behjälpliga i arbetet med att ta fram underlag för att underlätta för verksamhetsansvarig och förvaltningschef i detta arbete. Syftet med rapporteringen är att budgetberedningen skall kunna få ett så bra underlag som möjligt från förvaltningarna utifrån nuvarande kända förutsättningar. Detta tillsammans med de kända finansiella förutsättningarna och politiska ambitionerna kommer sedan ligga till grund för dialogen kring och beslutet av tilldelningen av resurserna i Kommunfullmäktige i juni. Rapporten kommer att vara ett levande dokument under budgetprocessen och kommer slutligen att utgöra underlaget till respektive nämnd och sedermera informationen till Kommunfullmäktige i höst. Tveka inte att höra av er till mig eller respektive ekonom om ni har frågor kring processen, mallar, underlag etc! I tjänsten Lars Hustoft, Ekonomichef Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

7 DALS-EDS KOMMUNS ÖVERGRIPANDE PROCESSER JANUARI - JUNI 2016 KATEGORI Årsbokslut Medarbetare Budget Uppföljning MBL AKTIVITET Bokslutsberedning med KS-au Årsbokslut verksamhet samt Årsbokslut nämnd Årsredovisning Senast genomförande av lönedialog Förslag ny lön lämnas av chef till personalavdelningen senast Avstämning mellan arbetsgivare och fackliga organisationer senast Ny lön meddelas av chef till medarbetare senast Inledande arbete med visions- o målarbete samt finansiella mål Övergripande- samt finansiella mål Skatteunderlags- o befolkningsprognos samt resursberäkning Presentation av verksamheternas behovsanalys för planperioden Boksluts- och budgetdialog Preliminärt förslag till Budget/plan remitteras till nämnderna Information till KPR o KHR Presentation av konsekvenser och åtgärder av föreslagna ramar o mål Framtagande av förslag till taxor och avgifter Muntlig avstämning med nämnderna om remitterat förslag MFF remitterar folkhälsobudgeten till nämnderna för förslag på insatser Information till de politiska grupperna Budget/plan , taxor o avgifter samt skattesats Månadsuppföljning 1 per februari Månadsuppföljning 2 per mars Månadsuppföljning 3 tertial 1 delårsrapport Månadsuppföljning 4 per maj MBL 19 info av budgetförslag MBL 11 förhandling av budgetförslag JANUARI FEBRUARI MARS KS-au info KS-au KS KF Soc/FOKUS-au Soc/FOKUS-nämnd Plan- o byggnämnd FOKUS-au 26 januari, FOKUS-nämnd utgår i januari Fotnot: 12 januari inget FOKUS-au, 26 januari FOKUS-au istället för FOKUS-nämnd samt 31 maj FOKUS-au istället för 7 juni

8

9 APRIL MAJ JUNI

10

11 DALS-EDS KOMMUNS ÖVERGRIPANDE PROCESSER JULI - DECEMBER 2016 KATEGORI Medarbetare Uppföljning Budget MBL AKTIVITET Senast genomförande av medarbetarsamtal Månadsuppföljning 3 tertial 1 delårsrapport Månadsuppföljning 4 per maj Månadsuppföljning 5 per juli Månadsuppföljning 6 tertial 2 delårsbokslut Månadsuppföljning 7 per september Månadsuppföljning 8 per oktober Nämndernas verksamhetsplan inkl detaljbudget fastställs Budget- och bokslutsdialog Information till de politiska grupperna Information till KPR och KHR MFF beslutar om folkhälsobudget Budgetdialog MBL 19 info av resp nämnds vht-plan samt detaljbudget MBL 11 förhandling av resp nämnds vht-plan samt detaljbudget MBL 19 info av kommunstyrelsens vht-plan samt detaljbudget MBL 11 förhandling av kommunstyrelsens vht-plan samt detaljbudget JULI AUGUSTI SEPTEMBER KS-au info KS-au KS KF Soc/FOKUS-au Soc/FOKUS-nämnd Plan- o byggnämnd

12 OKTOBER NOVEMBER DECEMBER

13

14

15 Kommunledningskontoret Agneta Johansson TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Dnr: Projektledare för Verksamhetsutveckling enligt Utvecklingsplanen Bakgrund Kommunfullmäktige antog i februari Utvecklingsplan för åren , med målsättningar för tre utvecklingsområden, Attraktivitet, Hållbarhet och Delaktighet. Från dessa valdes åtta prioriteringar ut, vilka i praktiken utgör Kommunfullmäktiges prioriterade invånarmål för mandatperioden. Utvecklingsplanen innehåller ett uppdrag till kommunchefens ledningsgrupp att ansvara för planering och verkställande av åtgärder för att uppnå prioriteringarna, samt ett uppdrag till samtliga verksamheter att beakta utvecklingsmålen vid formuleringen av sina verksamhetsmål, för att inom sitt uppdrag bidra till att utvecklingsmålen uppfylls. Under hösten 2015 fullföljde ledningsgruppen uppdraget att ta fram en handlingsplan innehållande förslag till aktiviteter för att nå målen samt till nyckeltal för att mäta utvecklingen mot målen. Samtidigt definierades fyra så kallade resursmål; servicemål, medarbetarmål, kvalitetsmål och ekonomimål, i syfte att tydliggöra vad vi behöver arbeta med i övrigt för att nå invånarmålen. Parallellt arbetade förvaltningarna med att ta fram verksamhetsplaner på verksamhetsoch förvaltningsnivå. Det åligger ledningsgruppen att säkerställa samordningen mellan de tre nivåerna verksamhet förvaltning kommun, för att få en så effektiv kommungemensam styrning som möjligt. Sammanfattning och konsekvensbeskrivning Aktiviteterna i handlingsplanen är i flera fall kommunövergripande och översiktliga, och utgörs i sin tur av mer omfattande handlingsplaner, som förvaltningen har att arbeta vidare med. För att det arbetet ska kunna bedrivas på ett systematiskt och effektivt sätt har vi i ledningsgruppen kommit fram till att det fordras styrning och stöd från kommunstyrelseförvaltningen. Tjänstemännen här har dock i likhet med i övriga förvaltningar fullt upp med att själva genomföra sina respektive verksamhetsplaner och delar av utvecklingsplanen. För att nå önskat resultat med den samlade verksamhetsutvecklingen, som utvecklingsplanens handlingsplan syftar till, förordas en resursförstärkning i form av en projektledare för den tid som handlingsplanen avser, med primärt uppdrag att driva aktiviteterna: 1. Värdegrundsarbete. Siktar mot medarbetarmålet Medarbetarna känner motivation och delaktighet och förstår sin roll och betydelse för att nå övriga mål samt servicemålet I Dals-Ed eftersträvar vi ett gott värdskap och försöker erbjuda lite mer än förväntat i alla kontakter. 2. Handlingsplan för ökad kvalitet och effektivitet och riktlinjer för systematisk kvalitetsutveckling. Siktar mot kvalitetsmålet Kommunens verksamheter har hög effektivitet, dvs levererar rätt kvalitet och är kostnadseffektiva och anpassningsbara. Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

16 Kommunledningskontoret Agneta Johansson TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Dnr: En del av syftet med aktiviteterna ovan är att bidra till att nå ekonomimålet Dals- Ed har en långsiktigt hållbar ekonomi och de utgör därför en del av arbetet med en plan för långsiktigt hållbar ekonomi, enligt uppdraget från kommunfullmäktige till kommunstyrelsen i augusti Det arbetet är också upptaget som en aktivitet i utvecklingsplanens handlingsplan. Finansiering Beräknad lönekostnad för projektledaren är ca 750 tkr. Finansiering för år 2016 föreslås ske genom omfördelning inom kommunstyrelsens budgetram, enligt följande: tkr omfördelas från ekonomiavdelningen, avseende överskott pga obudgeterad intäkt från DKKF för ekonomtjänster 2016 (förlängt uppdrag under 2016) tkr omfördelas från personalavdelningen, avseende överskott pga obudgeterad intäkt från DKKF för ekonomtjänster 2016 (förlängt uppdrag under 2016) tkr omfördelas från planeringssekreteraren, avseende överskott pga sänkt kostnad för DaNo från tkr omfördelas från avskrivningsbudgeten, avseende bedömt överskott pga framskjutna investeringar Inför år 2017 lyfts budgetposten i budgetberedningen, som ett tillfälligt behov i två år. Medbestämmande Information och förhandling enligt MBL kommer att äga rum innan KS. Bedömning Min bedömning är att tillsättandet av en drivande styr- och stödresurs är en förutsättning för att kunna hålla ihop det omfattande och viktiga utvecklingsarbetet, som beskrivits ovan. Avsikten är att gå ut med en internrekrytering, då det är en framgångsfaktor att vederbörande är väl känd med förhållandena och människorna i vår kommun. Bedömningen är att det finns relevant kompetens för uppdraget inom organisationen. Målsättningen är att vi med rätt kompetens och en bra uppdragsbeskrivning ska komma att jämställa detta med en investering istället för en kostnad. Beslutsförslag Kommunstyrelsen beslutar att tillstyrka tillsättandet av en projektledare för verksamhetsutveckling inom ramen för kommunfullmäktiges handlingsplan. Tjänsten organiseras inom kommunstyrelsens förvaltning direkt under kommunchefen och finansieras genom omfördelning inom kommunstyrelsens ram. I tjänsten Agneta Johansson Kommunchef Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

17

18

19 DALS-EDS KOMMUN FOKUS-förvaltningen Björn Lindeberg Behovsinvent. integration Datum: D.nr: Engångsmedel till kommuner med anledning av flyktingsituationen sammanställning behov och åtgärder Bakgrund Regeringen har beslutat om ett extra engångsbidrag till kommuner på grund av flyktingsituationen. Dals-Ed har tilldelats 8,4 mkr. Dessa extra medel i budgeten för 2015 är i huvudsak en konsekvens av de insatser som allianspartierna och regeringen enades om den 23 oktober 2015 med anledning av flyktingsituationen. Pengarna kan användas under Vid kommunstyrelsens sammanträde beslutade kommunstyrelsen uppdra åt AME-chef och förvaltningschef FOKUS att sätta samman en arbetsgrupp som har till syfte att utifrån en helhetsanalys över berörda verksamheters behov kopplat till flyktingmottagandet föreslå, via de resterande extra medlen, finansierade åtgärder som leder till förstärkningar i välfärden som underlättar verksamheternas möjligheter att klara sina respektive uppdrag. Analysen och åtgärdsförslagen ska innehålla beaktande av att de extra medlen är av engångskaraktär för 2015 och 2016 och reservationer för osäkerheten i att förutse kommande händelseutveckling i mottagandet. Vidare ska analysen även ta hänsyn till de övriga ersättningar som kommunen tilldelas utifrån flyktingmottagandet. Analysen med åtgärdsförslag ska underställas vidare beslut i kommunstyrelsen. (Av de 8,4 mkr har 2,9 mkr anvisats för insatser som rör lokalanpassningåtgärder för ensamkommandeboende respektive skola. Det innebär att ca 5,5 mkr återstår att hantera för mer långsiktiga insatser.) Kopplat till mottagande av personer av utländsk härkomst söker och får kommunen att antal olika riktade bidrag för exempelvis ensamkommandeboende, förskola och skola. Dessa bidrag utgör grunden för den löpande verksamheten. Engångsbidraget är tänkt att nyttjas för extraordinära punktinsatser i syfte att underlätta för kommunen att hantera flyktingsituationen utan att befintlig välfärd påverkas negativt. Med engångsbidraget skapas bättre förutsättningar att hantera den kraftansträngning som mottagande i stor omfattning medför. Med utgångspunkt i kommunstyrelsens beslut har AME-chef och förvaltningschef FOKUS satt samman en grupp bestående av AME-chef, förvaltningschef FOKUS, IFOchef samt folkhälsostrateg. För att inventera kommunens behov och upprätta en sammanställning av dessa samt förslag till åtgärder, har gruppen vänt sig till alla verksamheter för att få in beskrivna 1

20 DALS-EDS KOMMUN FOKUS-förvaltningen Björn Lindeberg Behovsinvent. integration Datum: D.nr: behov med förslag till åtgärder fördelat under de rubriker som anges i kommunens Integrationspolicy och med de utgångspunkter för integrationsarbetet som beskrivs däri. Även beskrivning av behov och förslag till åtgärder inom områden som normalt inte ligger inom vars och ens verksamhetsansvar välkomnades. Kommunens integrationspolicy Kommunen har mångårig erfarenhet av att ta emot människor från andra länder. Först arbetskraftsinvandrare och under senare år flyktingar från krig och förföljelse. Det är viktigt med förståelse för olika kulturer om alla invånare i kommunen ska vara delaktiga i samhällslivet och känna sig trygga. Detta skapas bäst genom möten mellan människor med olika bakgrund, till exempel på arbetsplatser och i föreningslivet. Ett arbete är det viktigaste för att komma in i samhällslivet. Förberedelser för arbetslivet, i form av anpassad språkundervisning och samhällsinformation, måste därför vara prioriterade i integrationsarbetet. Strävan i Dals-Ed Dals-Ed välkomnar alla inflyttade till kommunen oavsett ålder, kön, ursprung eller religion och vill säkerställa en god mottagning och integration. Främlingsfientlighet ska motverkas för att nå en allmän förståelse och acceptans för integration. Integration betyder att människor respekteras oavsett bakgrund. Integration är en långsiktig process som omfattar alla i samhället. Den bygger på ömsesidig förståelse och respekt för alla i samhället. Människor kan påverka sin situation och vara delaktiga i samhället de lever i, utan att ge avkall på sin identitet. Ett demokratiskt samhälle som värnar mänskliga rättigheter och alla människors lika värde tillåter individerna att leva de liv de själva väljer, så länge svenska lagar och regler följs. Målområde arbete Arbete är nyckeln till integration. Kommunen ska prioritera åtgärder som leder till egen försörjning, genom anställning eller eget företagande. Dals-Eds Kommun ska i samverkan med andra myndigheter och näringslivet verka för att alla nyanlända* får praktisera på arbetsplatser så snart det är möjligt. Yrkeskompetens och tidigare arbete ska ses som en tillgång. Kommunen ska vara ett föredöme med att anställa personal av annan etnisk bakgrund. Kunskap hos personalen om andra kulturer ökar möjligheten att ge fler invånare likvärdig service. Flerspråkighet och interkulturell kunskap ska vara en merit vid rekrytering. * Nyanländ är den som tagits emot inom avtalet med Migrationsverket eller fått uppehållstillstånd genom familjeanknytning. Målområde boende Kommunen ska motverka segregation på bostadsmarknaden. Det är viktigt att det är en blandning av etnicitet på de olika bostadsområdena. 2

21 DALS-EDS KOMMUN FOKUS-förvaltningen Björn Lindeberg Behovsinvent. integration Datum: D.nr: Sociala nätverk som erbjuder gemensamma aktiviteter för boende i området skall stöttas av kommunen. Det bidrar till socialt hållbar samhällsutveckling. Målområde barnomsorg Kommunen har ansvaret för att alla barn får barnomsorg så snart som möjligt efter inflyttning till kommunen, enligt lag inom 4 månader. Målområde utbildning Barn och ungdomar Kommunen har ansvaret för att alla barn och ungdomar får lika möjligheter till en god uppväxt och utbildning, oavsett bakgrund. Nyanlända elever ska börja på den nivå som passar bäst för hans/hennes förutsättningar. Elever med annan språkbakgrund ska få möjligheter till extra stöd för att klara skolarbetet. Kommunen ska verka för att ungdomar får en ingång in i arbetslivet, t. ex. genom feriepraktik. Särskilt viktigt är detta för ungdomar med utländsk bakgrund, som ofta saknar kontaktnät i samhället. Myndigheter och förvaltningar i kommunen ska samverka för att alla barn och unga ska få en så god och trygg uppväxt som möjligt. Ungdomsgårdens arbete är viktigt ur integrationssynpunkt. Vuxna Kommunen ansvarar för att alla nyanlända erbjuds undervisning i svenska. Undervisningen ska vara anpassad efter vars och ens förkunskaper och förutsättningar, och vara inriktad på ett snabbt inträde i arbetslivet. För att säkerställa utbudet av utbildningar som kompletterar yrkeskompetenser och yrkeserfarenheter från hemlandet ska kommunen samverka med andra kommuner. Målområde delaktighet och demokrati Kommunen ska verka för att alla medborgare i Dals-Ed känner sig behövda och tar del av samhällsutvecklingen. Kommunen ska verka för att alla kommuninvånare får möjlighet att forma sina liv som de själva vill, inom ramen för svenska lagar och regler. Kommunen ansvarar för att alla nyanlända får information om hur det svenska samhället fungerar. Målområde trygghet I Dals-Eds kommun ska alla invånare kunna känna sig trygga. Kommunen ska verka för att nyanlända får ett kontaktnät i närsamhället och till föreningslivet. Många flyktingar* har trauman som behöver bearbetas. Kommunen ska i samverkan med andra utreda möjligheter till rehabilitering. Kommunen ansvarar för att personalen i förskola, skola och IFO har kunskap om olika 3

22 DALS-EDS KOMMUN FOKUS-förvaltningen Björn Lindeberg Behovsinvent. integration Datum: D.nr: kulturer. Kommunen ska särskilt sträva efter att äldre och funktionshindrade med annan språkbakgrund än svenska får hjälp i sitt dagliga liv på sitt hemspråk. Folkhälsoarbete och kulturella verksamheter är viktiga redskap i integrationen. * Med flykting menas person som fått uppehållstillstånd som flykting eller av flyktingliknande skäl. Dals-Eds kommuns integrationspolitik Integrationspolitiken i kommunen ska utformas utifrån samhällets etniska och kulturella mångfald och individens behov. De integrationspolitiska målen ska genomsyra de kommunala förvaltningarna och bolagen. Samverkan ska vara en ledstjärna i integrationsarbetet. Där det är möjligt ska man också samverka med andra kommuner. Samverkan kan öka både kvalitet och effektivitet i verksamheten. Kommunen ska också samverka med andra myndigheter och de olika förvaltningarna ska samverka med varandra. Externa organisationer De ideella organisationerna är viktiga i integrationsarbetet. Studieförbunden är en resurs som ska tas till vara. Invandrarföreningar har en särskild funktion att fylla. Många aktörer är inblandade i integrationsarbetet, och det är viktigt att dessa har vetskap om varandra. (Integrationsarbetet i Dals-Eds Kommun ska vara samordnat. Arbetsmarknadsenheten ansvarar för samordningen.) Kortfattad sammanställning av befintliga behov 1. Utveckla sommarskola/sommarpraktik ensamkommande 100 tkr Ansvarig: Vht-ansvarig IM 2. Lokalanpassning/utrustning familjehemssekreterare 100 tkr Ansvarig: IFO-chef 3. Tidsbegränsad praktikhandledare AME 450 tkr Ansvarig: AME-chef 4. Aktivitetsinsatser bl.a MTW, asylboenden, Integrationsmentor. 375 tkr Ansvarig: AME-chef 5. 20% tjänst för utb. Räddningstjänst 100 tkr Ansvarig: Chef Räddningstjänsten 6. Förstärkning litteratur & utrustning folkbibliotek 43 tkr Ansvarig: Fritid- och kulturchef 7. Inventarier uppstart ny fsk-avd 90 tkr Ansvarig: Förskolechef Susanne Kinhult 8. Familjecentral personalförstärkning timmar 30 tkr Ansvarig: Förskolechef Susanne Kinhult 9. Familjeförskola lek- och lärmaterial 30 tkr Ansvarig: Förskolechef Susanne Kinhult 10. Grundskola integrationsfrämjande insatser vt tkr Ansvarig: Hans Åkerlund 4

23 DALS-EDS KOMMUN FOKUS-förvaltningen Björn Lindeberg Behovsinvent. integration Datum: D.nr: 11. Språkintro IM, lärverktyg, läromedel 100 tkr Ansvarig: Verksamhetsansvarig IM 12. Språkintro IM, inventarier salsmöblering 100 tkr Ansvarig: Verksamhetsansvarig IM 13. Vuxenutbildning lärverktyg, läromedel 75 tkr Ansvarig: Rektor Vuxenutbildningen 14. Vuxenutbildning inventarier salsmöblering 60 tkr Ansvarig: Rektor Vuxenutbildningen 15. FOKUS gemensamt kompetensutveckling 190 tkr Förvaltningschef FOKUS 16. FOKUS gemensamt förstärkt elevhälsa (spec.lär, kurator) 300 tkr Ansvarig: Förvaltningschef FOKUS 17. FOKUS gemensamt förstärkt skolhälsovård (vacc. Mm) 150 tkr Ansvarig: Förvaltningschef FOKUS 18. Stimulansmedel för det lokala föreningslivet att söka hos kommunen för att bekosta extra material eller medel för att ekonomiskt ersätta personal som krävs. 400 tkr Ansvarig: Folkhälsostrateg Summa: kr Tidigare beslutat Inköp läromedel samt tolktelefoner förskola-skola Mellanvägg språkintro, IM bibliotek Anpassningar och utökning av lokaler kopplat till mottagande enligt tidigare beslut Summa: kr Totalt: kr Lokalanpassningar på Utsikten behöver utredas vidare. Vi föreslår att tekniska kontoret i samråd med berörda ansvariga tar fram konkreta förslag på lösningar. Hänsyn behöver tas till ev. kostnader som kan belasta verksamheterna på lång sikt. Som ansvarig föreslås teknisk chef. Reserv Då vi i nuläget inte kan överblicka alla kostnader 2016 behövs en buffert för att kunna besluta när behov uppkommer. Behov och förslag till åtgärder som underlättar verksamheternas möjligheter att klara sina respektive uppdrag fångas upp, utreds och bereds av förvaltningschef FOKUS och chef för AME under hela Återstående medel att fördela: kr. 5

24 DALS-EDS KOMMUN FOKUS-förvaltningen Björn Lindeberg Behovsinvent. integration Datum: D.nr: Beslutsförslag Att fördela medel enligt förslag. Att behov och förslag till nya åtgärder som underlättar verksamheternas möjligheter att klara sina respektive uppdrag fångas upp, utreds och bereds av förvaltningschef Fokus och chef för AME under hela året. Att uppdra åt tekniska kontoret att ta fram konkreta förslag på lokallösningar för Utsikten. Hänsyn behöver tas till ev. kostnader som kan belasta verksamheterna på lång sikt. Att Kommunfullmäktige bemyndigar Kommunstyrelsen att fatta beslut om resterande medel. Linda Andersson Folkhälsostrateg Reine Dahlman IFO-chef Magnus Åkesson AME-chef Björn Lindeberg Förvaltningschef 6

25

26

27

28

29

30

31

32

33 HANDLINGSPROGRAM för förebyggande verksamhet för räddningstjänst Räddningstjänsten Dals-Ed ENLIGT LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR Antagen av Kommunfullmäktige

34 DALS- EDS KOMMUN 1 (26) Handlingsprogram INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. BAKGRUND OCH SYFTE 3 3. MÅLSÄTTNING 3:1 Nationella krav 4 3:2 Kommunens visioner 4 3:3 Kommunövergripande mål 5 3:4 Verksamhetsmål 5 3:5 Säkerhets- och prestationsmål förebyggande 6 3:6 Säkerhets- och prestationsmål räddningstjänst 8 4. HANDLINGSPROGRAMMETS AVGRÄNSNINGAR 9 5. KOMMUNENS RISKER 5:1 Riskanalys 10 5:2 Olyckor som leder till räddningsinsats 10 5:3 Farlig Verksamhet 11 5:4 Extraordinära Händelser 12 5:5 Riskhanteringsarbete FÖREBYGGANDE VERKSAMHET 6:1 Mål för förebyggande verksamheten 13 6:2 Förhindra olycka 13 6:3 Vidta skadebegränsande åtgärder innan olycka inträffat 13 6:4 Allmänhetens möjlighet att alarmera 13 6:5 Tillsynsobjekt 14 6:6 Tillsyn av livräddningsutrustning 14 6:7 Sotningsverksamheten RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION 7:1 Uppbyggnad 16 7:2 Befälsberedskap 17 7:3 Räddningsstyrkor 18 7:4 Insatsförmåga vid stora olyckor och katsastrofer TILLFREDSTÄLLANDE OCH LIKVÄRDIGT SKYDD MOT OLYCKOR RÄDDNINGSTJÄNST 9:1 Mål för räddningstjänst 20 9:2 Förbereda räddningsinsats 9:3 I samverkan med andra enheter från andra kommuner skall följande insatser kunna utföras 20 9:4 Genomföra räddningsinsats 21 9:5 Vidta åtgärder efter räddningsinsats 22 9:6 Samverkan PERSONALENS KOMPETENS RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP DEFINITIONER BEBYGGELSE KARAKTÄR KARTA INSATSTID 26

35 DALS- EDS KOMMUN 2 (26) Handlingsprogram 1. INLEDNING Samhället har alltid drabbats av olyckor som medfört större eller mindre skador på människor, egendom eller i miljön. För att skydda medborgarna har samhället solidariskt tagit ansvar så att en effektiv räddningstjänst kunnat förebygga och begränsa skador i samhället och hos dess invånare. Möjligheterna att minska antalet olyckor ligger framförallt i utmaningen att ändra på normer, attityder och vanor i vårt beteende. Människan är såväl producent som konsument av olyckor men i stället för att fråga vilken risknivå som är acceptabel bör frågan vara, vilken säkerhet vill samhället ha? Kommunstyrelsen har ansvaret för kommunens räddningstjänst. Nämnden har ett lokalt tillsynsansvar och ger mål och övergripande anvisningar för räddningstjänsten, det förebyggande säkerhetsarbetet och sotningsverksamheten. Handlingsprogrammet skall antas och fastställas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Och räddningsnämnden ansvarar för att innehållet genomförs. Handlingsprogrammet är kommunfullmäktiges styrdokument. Ansvaret regleras i Lag om skydd mot olyckor, LSO, (SFS 2003:778) och förordning om skydd mot olyckor, FSO, (SFS 2003:789). Med räddningstjänst avses, enligt 1 Kap. 2 LSO, de räddningsinsatser som staten eller kommunerna skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor för att hindra och begränsa skador på människor eller egendom eller miljön, och där det är påkallat att samhället träder in. Staten eller en kommun skall ansvara för en räddningsinsats endast om detta är motiverat med hänsyn till behovet av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Lag om skydd mot olyckor fastställer följande som statlig räddningstjänst. Fjällräddningstjänst. Sjöräddningstjänst. Flygräddningstjänst. Efterforskning av försvunna personer i andra fall. Miljöräddningstjänst till sjöss. Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen från kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana utsläpp. ALL annan räddningstjänst är ett kommunalt ansvar.

36 DALS- EDS KOMMUN 3 (26) Handlingsprogram 2. BAKGRUND OCH SYFTE Enligt 3 Kap. i LSO skall varje kommun upprätta handlingsprogram. Detta skall omfatta Förebyggande verksamhet: 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. Räddningstjänst: 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst. Underlag för Dals-Eds kommuns handlingsprogram har utgjorts av insatsstatistik, kommunens riskinventering med efterföljande riskanalys samt Länsstyrelsens regionala riskanalys. Av innehållet i lagstiftningen framhålls en större frihet för kommunerna att utforma sin räddningstjänst. Det framgår också att kommunerna utifrån lokal riskanalys och klargjord riskbild skall upprätta handlingsprogram för skydd mot olyckor och redovisa hur säkerhetsarbetet är ordnat. Planerna skall även ange de krav på prestationsförmåga som lokalt ställs.

37 DALS- EDS KOMMUN 4 (26) Handlingsprogram 3. MÅLSÄTTNING Här redovisas lagens krav samt beskrivs de målsättningar som gäller skydd mot olyckor i Dals-Eds kommun. 3:1 NATIONELLA MÅL Enligt Lag om skydd mot olyckor: 1 Kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. 3 kap. Kommunens skyldigheter 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön skall kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. 2 En kommun skall genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3:2 KOMMUNENS VISIONER Dals-Ed där det goda livet erbjuds - Dals-Ed ska vara möjligheternas kommun där människor och näringsliv känner trivsel, trygghet och framtidstro.

38 DALS- EDS KOMMUN 5 (26) Handlingsprogram 3:3 KOMMUNÖVERGRIPANDE MÅL Säkerhetsmål antagna av kommunfullmäktige Kommunens inriktningsmål är att skapa ett säkert och tryggt samhälle, vilket innebär att människor inte utsätts för onödigt lidande eller att allmännyttiga verksamheter kommer till skada på grund av oförutsedda händelser. Kommunen skall genom förebyggande insatser så långt det är möjligt, förhindra eller minimera risker för skador och störningar av verksamheter, tillgångar, personal och resurser såväl i fred som under höjd beredskap. Säkerhetspolicy kommunens verksamheter Dals Eds kommun har i sin säkerhetspolicy medtagit säkerhetskategorierna personsäkerhet, personalsäkerhet, ekonomisk säkerhet, informationssäkerhet, tekniskt skydd och försäkringsskydd. Grunden för kommunens säkerhetsarbete är de riskanalyser som är gjorda i kommunens förvaltningar på de oönskade händelser som kan inträffa och som skall förebyggas. Brandskyddsstrategi för kommunens verksamheter Av kommunens brandskyddsstrategi framgår att brandskyddet genom väl förankrade regler och rutiner skall förebygga personskador och materiella förluster. En handlingsplan för brandskyddet (SBA*) skall finnas. Personalen skall kontinuerligt utbildas i förebyggande och skadeavhjälpande brandskyddsåtgärder hos räddningstjänsten Dals-Ed. *Systematiskt Brandskydds Arbete 3:4 VERKSAMHETSMÅL Verksamhetsmål förebyggande: Räddningstjänsten i Dals Eds kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt Lagen om Skydd mot Olyckor. Och samt genom sin expertfunktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. Verksamhetsmål räddningstjänst: Räddningstjänsten skall vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så de som behöver våra tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt.

39 DALS- EDS KOMMUN 6 (26) Handlingsprogram Ovanstående mål gäller även under höjd beredskap. Uppföljning av mål och resultat skall redovisas nämnden årsvis. Uppföljningen är avsedd att ge svar på frågor om organisationen är på rätt väg, om tillgängliga resurser utnyttjats optimalt och om rätt strategi valts för att uppnå målen. Är målen uppfyllda finns ingen överhängande anledning till att ompröva organisationens uppgifter/mål och de vägar som valts för att fullfölja dessa. Uppföljning och utvärdering av målen görs i kommunens system, STRATSYS. 3:5 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL FÖREBYGGANDE Säkerhetsmål 1: Kommunala förvaltningar, företag och produktionsområden skall kunna utföra produktion av varor och tjänster utan störningar orsakade av olyckshändelser vi kan påverka. Utbildning kommer att erbjudas. Prestationsmål för 1: Kommunala förvaltningar skall under erbjudas och genomföra anpassad brandoch olycks- förebyggande utbildningar. Tillsyn skall regelbundet, och vid behov däremellan, utföras för att kvalitetssäkra brandskyddet enligt MSB s principer och räddningstjänstens tillsynsplan. Säkerhetsmål 2: Skolelever skall ges kunskaper om brandrisker, hur man skyddar sig mot bränder och personolyckor samt allmän riskmedvetenhet. Måluppfyllnad förutsätter ett nära samarbete med skolan. Prestationsmål för 2: Att brandkunskapsutbildning för elever i årskurs 7 genomförs under varje läsår. Att kunna erbjuda brand- och olycksförebyggande information/utbildning för årskurserna 1 till 6. Genomföra bussutrymning ihop med skolan vart annat år.

40 DALS- EDS KOMMUN 7 (26) Handlingsprogram Utbildning i islivräddning för årskurs 8 genomförs under varje läsår. Utbildning i HLR (hjärt- och lungräddning) samt luftvägsstopp för årskurs 9 genomförs varje läsår. Erbjuda dagis och förskoleverksamhet brand- och olycksförebyggande information/utbildning. Utbildningen skall efter genomförande utvärderas och utvecklas tillsammans med skolan. Säkerhetsmål 3: Kommuninvånare äldre än 65 år samt personer med, ur säkerhetssynpunkt, allvarliga funktionshinder och föreningslivet ska utgöra prioriterade grupper inom det förebyggande arbetet. Prestationsmål för 3: Utbilda omsorgs/hemtjänsts personal varje år i brandskydd och olycksförebyggande åtgärder. Informera semesterpersonal inom kommunens omsorgspersonal i brandskydd och olycksförebyggande åtgärder. Erbjuda riktad utbildning till alla föreningar inom brand och olycks-förebyggande åtgärder. Alla pensionärsföreningar skall varje mandatperiod erbjudas utbildning i brand och olycks- förebyggande åtgärder. Säkerhetsmål 4: Medborgare och enskildas kunskap om olyckor skall öka och medborgaren och enskildas omfattning av skada skall minska. Brand i byggnad i kommunen skall minska med 10 % i kommunen vid mandat periodens slut. Brand ej i byggnad i kommunen skall minska med 10 % vid mandat periodens slut. Trafikolyckor i kommunen skall minska med 10 % vid mandat periodens slut. Antalet falska automatlarm i kommunen skall minska med 10 % vid mandat periodens slut. Tillfredställande tekniskt brandskydd i kommunen skall uppnå 75 % vid mandat periodens slut. Tillsfredställande Systematiskt Brandskydds Arbete (SBA) i kommunen ska uppnå 75 % vid mandat periodens slut. Prestationsmål för 4: Tillsyn skall utföras regelbundet vid de objekt som är aktuella enligt räddningstjänstens tillsynsplan enligt Lag om skydd mot olyckor och Lag om brandfarliga och explosiva varor Erbjuda riktad utbildning till alla inom brand och olycks- förebyggande åtgärder. Genomföra olycksundersökningar. Genomföra tillsyner enligt LSO och LBE samt tema tillsyner.

41 DALS- EDS KOMMUN 8 (26) Handlingsprogram Säkerhetsmål 5: Antalet bostadsbränder ska minska och ingen person ska omkomma eller skadas allvarligt i samband med brand i bostad. Fungerande brandvarnare ska vara 100 % vid mandat periodens slut. Prestationsmål för 5: Uppföljning och utvärdering skall göras efter varje insats mot brand i byggnad. Kontroll om utrymmen för bostadsändamål är utrustad med minst en fungerande brandvarnare bör genomföras med den periodicitet som föreligger för skorstensfejarmästarens brandskyddskontroller. Skorstensfejarmästaren är rapporteringsansvarig till räddningschefen om iakttagna brister. Bostäder inom Edshus AB genomförs med egen organisation, bovärdar/vaktmästare. Genom prioriterad tillsyn i flerbostadshus verka för ett likvärdigt brandskydd. Dessa riktade tillsynsinsatser ska framgå i upprättad tillsynsplan för varje år. Aktivt verka för minskat antal bostadsbränder och dess konsekvenser. Räddningstjänsten ska verka för brandvarnare i alla hem. 3:6 SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL RÄDDNINGSTJÄNST Säkerhetsmål 1: Den enskildes väntetid vid olycka skall minska. Räddningsstyrkorna skall snabbt, säkert och effektivt kunna utföra räddningsinsatser enligt Lag om skydd mot olyckor. Vid normal beredskap ska styrkorna nå 75 % av insatserna inom 10 minuter, 90 % inom 20 minuter och 100 % inom 30 minuter vid mandatperiodens slut. Prestationsmål för 1: Anspänningstiden vid Räddningstjänstlarm skall normalt inte överstiga 6 minuter. Räddningstjänsten skall vara dimensionerad för att klara alla normalolyckor enligt 2015 års riskanalys. Brandutredningar skall genomföras enligt LSO men också djupstuderas vid de tillfällen det bedöms intressant, för att uppnå syftena att förhindra liknande bränder eller öka räddningstjänstens kunskap och effektivitet. Säkerhetsmål 2: Kommunens räddningstjänst ska ha en säker återväxt av lämpliga medarbetare och kunna kännetecknas som en stimulerande och intressant arbetsplats. Prestationsmål för 2: Vid nyanställning av brandmän ska dessa ha en personlig mentor under de sex första månaderna.

42 DALS- EDS KOMMUN 9 (26) Handlingsprogram Samtlig räddningstjänstpersonal skall ha genomgått preparandutbildning inom 1 år samt kompetensutbildning, MSB:s kurs i räddningsinsats, inom 3 år från anställningens början. Vid kommande anställningar ska medvetet satsas på rekrytering av underrepresenterat kön och minoritetsgrupper med annan etnisk-kulturell bakgrund. 4. HANDLINGSPROGRAMMETS AVGRÄNSNINGAR Handlingsprogram gällande Dals Eds kommun har avgränsats till förebyggande verksamhet och räddningstjänst enligt kravet i lagen om skydd mot olyckor som kan föranleda räddningsinsats (SFS 2003:778). Delarna förebyggande verksamhet och räddningstjänst ingår i detta dokument. 5. KOMMUNENS RISKER Kommunen har ett långtgående ansvar för att trygga förmågan för bland annat räddningstjänst, säkerhetsarbetet, teknisk försörjning, social service och utbildning för invånarna. Den övergripande riskanalysen med geografiskt ansvarsområde syftar till att identifiera de risker som kommunen kan utsättas för. Riskerna skall sedan förebyggas, hindras eller begränsas. Denna innehåller alla inventerade risker inom kommunens geografiska område. Risker som skall hanteras för att skapa en säker och trygg kommun, som alternativt kan leda till räddningsinsats. Riskanalysen har som syfte att: snabba och tidsmässigt oförutsedda händelser, som kallas olyckor, så långt som möjligt skall kunna förutses och i möjligaste mån undvikas. ge Dals Eds kommuns förtroendevalda och tjänstemän underbyggda beslutsunderlag i frågor som rör räddningstjänst, fysisk planering, beredskapsplanering, miljöärenden, vägvalsstyrning av farligt gods och skydd för befolkningen i fred och under höjd beredskap. då riskerna i ett modernt samhälle hela tiden förändras, ökar och koncentreras måste kontinuerlig riskinventering och riskanalys genomföras kontinuerligt så att den förebyggande och avhjälpande verksamheten kan förändras i takt med samhällets utveckling. 5.1 RISKANALYS Signifikant för flertalet av de olyckor som inträffat inom kommunens insatsområde under åren är att orsaken till händelsen kan relateras till mänsklig handling d v s felaktiga installationer, felaktiga beslut, tekniskt fel av någon form, av oaktsamhet eller med avsikt. Riskanalysen för kommunen åskådliggör ett flertal riskmiljöer där en mängd typolyckor kan inträffa. Geografiskt konstateras att risk för liv och hälsa samt miljö finns över hela kommunens yta, främst på vägnätet. Risk för egendomsskador finns i större utsträckning i tätorten.

43 DALS- EDS KOMMUN 10 (26) Handlingsprogram 5.2 OLYCKOR SOM LEDER TILL RÄDDNINGSINSATS Typolyckor som har stor sannolikhet men relativt liten konsekvens för samhället kan kallas för normalolycka och delas in i olyckskategorierna, utsläpp av farligt ämne, trafikolycka, brand i byggnad/bostad, brand ej i byggnad, naturolyckor och personolyckor. De dominerande Olyckstyperna är bränder och trafikolyckor. Bland de större riskerna kan nämnas Farlig godsolycka på landsväg och järnväg. Brand i industri, vårdinrättning, skola, eller större publika lokaler. Trafikolycka lands- och järnväg. Stora skogsbränder Flygtrafik över kommunen Dals Ed Inflygning mot Gardemoen Flyghaveri Brännskador, Övriga trauman, Masskadesituation, Skador på miljö och egendom, Kontaminering med flygbränsle Purtech AB, Industri, Ed Nössemark såg, Nössemark Brand Brännskador, rökskador Brännskador, rökskador Trä Brand Brännskador, rökskador Rökskador, Brandskador Väg 164 Väg 166 Farligt gods, Trafikolycka Farligt gods, Trafikolycka Trafikolycka Kontaminering, Personskador Utsläpp av farligt ämne Trafikolycka Kontaminering, personskador Utsläpp av farligt ämne Publika lokaler, skolor m.m. Eds samhälle Järnväg Oslo - Göteborg Brand Brand Brännskador, rökskador Farligt gods, Järnvägsolycka Kontaminering, personskador Utsläpp av farligt ämne Vindkraftspark, 21 verk Tre huvudrisker identifierade Isbildning, Vingblad kan lossna, Brand Räddningstjänsten har gemensamma övningar/utbildningar med leverantören och ägaren, Rabbalshede Energi

44 DALS- EDS KOMMUN 11 (26) Handlingsprogram Dals Eds kommuns utfall av olyckor som resulterat i räddningsinsatser under åren Under perioden 1/ / har räddningstjänsten utfört 345 utryckningar av olika slag plus befälslarm. Brand i bostad kan delas in i flerbostadshus, radhus och fristående villa. Dessa händelser är relativt frekventa och sker mestadels i tätbebyggt område. Resursbehovet är dock så stort att den strategiska beredskapen allvarligt ansträngs. Vid brand i flerbostadshus och radhus där fler bostäder är allvarligt hotade är resurstillgången kritisk i initialskedet. Händelser som har liten sannolikhet men medför stora konsekvenser för samhället, är så kallade allvarliga olyckor. Dessa allvarliga olyckor kräver oftast stora resurser från räddningstjänsten och av samverkande myndigheter, men även från företagsledning etc. Exempel på händelser som har lägre sannolikhet men medför stora konsekvenser är skolbränder, industribränder, naturolyckor, olyckor med farliga ämnen och kommunikationsolyckor (tåg, buss, och flyg). 5:3 FARLIG VERKSAMHET Inom kommunen finns ingen verksamhet som klassas som farlig verksamhet enlig Lagen om skydd mot olyckor 2kap 4.

45 DALS- EDS KOMMUN 12 (26) Handlingsprogram 5:4 EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER De senaste årens utveckling har medfört att det finns en anledning att teckna en bredare bild än tidigare av tänkbara risker, hot och påfrestningar det moderna samhällets sårbarhet. Exempel på händelser som kan medföra svåra påfrestningar på samhället är Omfattande och långvariga el- och teleavbrott samt avbrott/störningar i vattenförsörjningen Översvämningar Extrema väderförhållanden Ras och skred Kärnkraftsolycka i Sverige eller närliggande grannländer som kan få betydande verkningar också inom kommunen Terrorhandlingar Omfattande utbrott av smittsamma sjukdomar Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, SFS 2006:544 reglerar kommunernas och landstingens särskilda skyldigheter och befogenheter vid extraordinära händelser. 5.5 RISKHANTERINGSARBETE Samtliga förvaltningar har en riskanalys och åtgärdsplan för om det skulle inträffa någon allvarligare störning. Tyngdpunkten ligger på en fortlöpande identifiering av risker i kommunen. Risk- och sårbarhetsanalysen skall utgöra ett gemensamt underlag för all kommunal planering. Syftet är att reducera, alternativt helt eliminera riskerna.

46 DALS- EDS KOMMUN 13 (26) Handlingsprogram 6. FÖREBYGGANDE VERKSAMHET. 6:1 MÅL FÖR FÖREBYGGANDE VERKSAMHETEN Räddningstjänsten i Dals Eds kommun skall arbeta för att minska risken för bränder och andra olyckor samt genom sin expertfunktion ha en samordnande roll avseende skydd mot olyckor för alla som bor, verkar eller vistas i kommunen. 6:2 FÖRHINDRA OLYCKA (Minska sannolikheten för olyckor) Syftet är att förhindra att olyckor uppstår vid införande av nya verksamheter och tjänster. Detta ska ske redan i samband med planer och beslut. Syftet är även att förhindra att olyckor uppstår i befintlig verksamhet genom felaktiga tjänster och/eller handlingar. 6:3 VIDTA SKADEBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER INNAN OLYCKA INTRÄFFAT (Minska konsekvenserna av en olycka) Syftet är att i förväg vidta åtgärder för att skydda liv, miljö och egendom. För att snabbast möjligt begränsa eller avvärja skador på liv, egendom eller miljö orsakade av brand, ras eller annat nödläge skall bebyggelsens karaktär utgöra en väsentlig grund för val av ambitionsnivå för insatstider. Bebyggelse typerna kan delas in i tre grupper (Se bilaga 1). I bebyggelse hänförbar till grupp I skall eftersträvas insatstider under 10 minuter, i grupp II 20 minuter och i grupp III 30 minuter. I kommunens totala planläggningsarbete, vid planering av framtida bebyggelse skall dessa planeringsförutsättningar vägas in. 6:4 ALLMÄNHETENS MÖJLIGHET ATT ALARMERA Alarmeringscentral för kommunens räddningsstyrkor är anordnad vid SOS Alarms larmcentral i Göteborg. Alarmering skall kunna göras direkt från brandstationen. Reservkraft skall finnas för alarmeringssystemet. För att säkerställa allmänhetens möjlighet att larma räddningstjänsten i samband med olyckor under telefonbortfall, kan alarmering ske via larmtryckknapp som är placerad på väggen vid brandstation i Ed. Vid massiva telebortfall ställs räddningsfordon ut på strategiska platser efter beslut av räddningschef i beredskap. Information om detta meddelas via media.

47 DALS- EDS KOMMUN 14 (26) Handlingsprogram Kommuninnevånarna skall kunna varnas och informeras vid allvarliga olyckshändelser. Detta gäller även vid olyckor som inträffat utanför kommunen, men som kan påverka kommunen. Vid beslut om att allmänheten skall varnas med anledning av omedelbart eller snart förestående fara, kan signalen Viktigt Meddelande till Allmänheten (VMA) utnyttjas och direkt åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riks- och lokalradion. VMA- signalen kan endast ges i Dals Eds tätort. För övriga tätorter, mindre byar och gårdssamlingar utnyttjas yttre högtalarsystem på brand- och räddningsfordon eller via Sveriges Radio, tv och kommunens hemsida. Kommunens POSOM verksamhet I samband med en olycka, katastrof eller allvarlig kris, kallas POSOM- gruppen in av räddningsledaren vid behov. (POSOM) står för Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid olyckor och katastrofer. Gruppen består av representanter från Socialen, Primärvården, Kyrka och Skola. Posoms- gruppens uppgifter är att: - Vara stöd till enskilda drabbade och till familjer. - Upprätta ett informations- och stödcentrum. - Hjälpa människor vidare efter akuta insatser till andra resurser i samhället får hjälp på längre sikt. Under detta skede skall också uppföljning av händelser ske. 6:5 TILLSYNSOBJEKT Denna finns att tillgå på räddningsstationen i Ed. För verksamheten upprättar räddningschefen årlig tillsynsplan. Lägsta kompetensen för att få utföra tillsyn är MSB`s utbildning tillsyn A. För komplexa objekt tillsyn B. 6:6 TILLSYN AV LIVRÄDDNINGSUTRUSTNING Kommunen ansvarar för sex kommunala badplatser, vilka finns på följande platser: Gröne Backe camping, Eds badplats, Skottsjöns badplats, Håbols badplats, Nössemarks badplats och Sågtjärns badplats. Utöver dessa finns livräddningsutrustning vid båthamnarna vid Lee området och i Nössemark i sjön Stora Lee. Räddningstjänsten har tillsyn av platserna med två års intervall. Lagens krav på livräddningsutrustning m.m. enligt 2 kap. 2 gäller endast för byggnader eller andra anläggningar. Kommunens tillsynsansvar omfattar även enskilda badplatsers livräddningsutrustning. En anläggning i lagens mening är en plats som på något sätt gjorts i ordning och används för ett visst syfte av ägaren eller nyttjanderättshavaren. Det avser även en plats där åtgärder vidtagits för att skapa goda möjligheter för bad. Åtgärderna kan exempelvis vara att man anlagt bryggor, badstegar, toaletter, parkeringsplats eller ytor för solbad. Undantag gäller för platser som utgör del av privat tomtmark och där badmöjligheter inte ingår i någon annan verksamhet som riktar sig mot en bred krets av personer. Naturliga badplatser vid stränder, sjöar och vattendrag, utan bryggor, badstegar, omklädningsrum eller liknande arrangemang är exempel på platser som inte omfattas av lagen. Andra exempel på platser som inte omfattas är naturhamnar för fritidsbåtar. 6:7 SOTNINGSVERKSAMHETEN Mellan Dals Eds kommun och sotarföretaget finns upprättat avtal om sotning mm. Genom detta avtal förbinder sig skorstensfejarmästaren att själv eller genom anställd personal utföra all föreskriven sotning och brandskyddskontroll inom sotningsdistriktet samt att även i

48 DALS- EDS KOMMUN 15 (26) Handlingsprogram övrigt följa gällande föreskrifter i lag och förordning samt andra av myndighet utfärdade bestämmelser som äger tillämpning på skorstensfejarmästarens verksamhet. Kommunstyrelsen (Räddningsnämnden) äger rätt att kontrollera den föreskrivna sotningen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter inom såväl den tekniska som den administrativa delen av verksamheten. Skorstensfejarmästaren är gentemot Kommunstyrelsen ansvarig för fullgörandet av de uppgifter som anges i avtalet. Genom beslut år i kommunstyrelsen D: nr 04/ har beslutsrätten avseende medgivande för ägare att sota den egna anläggningen delegerats till räddningschefen efter samråd med skorstensfejarmästaren. Brandskyddskontroll/föreläggande/förbud. Skorstensfejarmästaren har delegation som omfattar behörighet att utföra brandskyddskontroll enligt kap 3 6 i LSO, samt meddela föreläggande och förbud enligt förordningen kap 6 10 i LSO. Personal och utrustning Skorstensfejarmästaren har i sin organisation skorstensfejartekniker/- mästare med kompetens för att kunna utföra sotning och brandskyddskontroller. Därutöver finns antal anställda skorstensfejare/ gesäller med kompetens för sotningsarbeten. Entreprenören skall hålla personal för det föreskrivna arbetets utförande. Personal som självständigt utför rengöringsarbete skall ha erforderlig yrkesutbildning eller arbeta under sakkunnig ledning. Entreprenören skall tillse att brandskyddskontrollen utföres av personal med skorstensfejarteknikerexamen eller annan godkänd kompetens enligt förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Entreprenören skall hålla erforderlig teknisk utrustning, fordon, lokaler och övriga anordningar för fullgörande av avtalet mellan kommunen och entreprenören. Medgivande att fastighetsägare utför eller låter annan utföra sotning på den egna fastigheten. Som följer av 3kap.4 i LSO får kommunen, efter ansökan medge att en fastighetsägare utför eller låter någon annan utföra sotning på den egna fastigheten om sotning kan ske på ett från brandskyddssynpunkt betryggande sätt. Prövning av ansökan omfattar förutsättningarna för att utföra sotning av anläggningen i dess helhet. Fastighetsägaren ansvarar för att utförda rengöringar dokumenteras i enlighet med kommunens föreskrifter. Kontroll av dokumentation utförs i samband med efterföljande brandskyddskontroller. Om det vid brandskyddskontrollen eller tillsyn skulle visa sig att sotningen inte skett på ett sådant sätt att anläggningen är säker från brandskyddssynpunkt kan medgivandet återkallas. För de fall en fastighetsägare ansöker om att låta någon annan utföra sotningen så skall denne ha kompetens motsvarande vad som gäller för de personer som utför sotning för kommunens räkning.

49 DALS- EDS KOMMUN 16 (26) Handlingsprogram 7. RÄDDNINGSTJÄNSTENS ORGANISATION 7:1 UPPBYGGNAD Räddningstjänstens ledning och organisation skall bestå av: Heltidsanställd räddningschef. Räddningsstyrka med deltidsanställning omfattande minst 4 Räddningsledare- samt 16 brandmän med placering i Ed samt 4 antal reserver. Räddningsvärn i Nössemark har 14 räddningsvärnsmän Följande räddningsstyrkor skall vid normalberedskap rycka ut inom angivna tider. Hela kommunen, Heltid Räddningschef i beredskap Hela kommunen, Deltid Station Ed Räddningsledare 4 Brandmän

50 DALS- EDS KOMMUN 17 (26) Handlingsprogram Räddningsvärnet i Nössemark 13 Räddningsvärnsmän Dessutom finns: en tjänst som Brandinspektör/materiel- och fordonsansvarig kallad i organisationen på heltid. en tjänst som kommunens beredskapssamordnare i organisationen på 25 %. En utbildningsansvarig/drifttekniker på 20 % 7:2 BEFÄLSBEREDSKAP Dals Eds kommun skall, i fred och under höjd beredskap, ha avtal med Årjängs kommun för gemensam ledningsfunktion vid räddningsinsatser under jourtid. Funktionen benämns Räddningschef i beredskap (RCB) och har det övergripande ansvaret för räddningstjänsten. Räddningschef i beredskap har till uppgift att samordna lednings- och stabsfunktionerna för Ed och Årjängs kommuner. Räddningschef i beredskap skall ständigt vara tillgänglig för de två kommunerna och skall vara anträffbar via sambandsmedel och alltid kunna träda i tjänst med disponerat fordon inom 90 sekunder samt kunna inställa sig på respektive skadeplats eller brandstation inom 60 min. Utifrån olyckans omfattning finns olika behov av ledningsstöd. Sådan funktion upprättas efter beslut av Räddningschef i beredskap. Vid komplexa och/eller omfattande olyckshändelser finns större behov av ledning och samordning. I dessa fall förstärks och utökas ledningskapaciteten med ledningsresurser från övriga i räddningsregionen.

51 DALS- EDS KOMMUN 18 (26) Handlingsprogram 7:3 RÄDDNINGSSTYRKOR Redovisningen utgör exempel på olyckor som kan inträffa i kommunen och som enligt riskanalysen framstår som de sannolika och förväntade olyckor som effektivt skall kunna åtgärdas av kommunens räddningsstyrka. 7:4 INSATSFÖRMÅGA VID STORA OLYCKOR OCH KATASTROFER Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunen i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. I Västra Götalands län finns en samlad förmåga att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser för att gemensamt klara stora olyckor. Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Vid denna typ av olyckor krävs stora räddningsresurser från hela Sverige och även hjälp från utlandet. Räddningstjänsten ska upprätthålla en operativ förmåga som består av insatsförmåga och täckning (snabbhet). Insatsförmåga utgörs av enheternas förmåga, resurs-uppbyggnad, uthållighet samt beredskap (personella resurser). Med täckning avses den tid inom vilken räddningstjänstens enheter kan nå olika delar av kommunerna. Räddningsstyrkans operativa förmåga: Styrkor Dals Ed 740 Uppgifter Egen Insats Med förstärkning Bengtsfors Utvändig släckning av byggnad Ja Utvändig livräddning från byggnad Ja Utvändig släckning av byggnad över Ja fyra våningar Rökdykning i normal riskmiljö Ja Samtidig utvändig släckning och Nej Ja rökdykning i normal riskmiljö Rökdykning i hög riskmiljö Nej Ja Samtidig utvändig släckning och Nej Ja rökdykning i hög riskmiljö Skogsbrandsläckning, mindre Ja omfattning Skogsbrandsläckning, stor omfattning Nej Ja Släckning vid utflöde av större mängd Ja brandfarlig vätska Losstagning av skadade vid trafik - Ja eller tågolycka eller annat nödläge Första omhändertagande av skadade Ja människor Terrängstransport av enstaka skadade Ja Kemdykarinsats, mindre omfattning Ja Kemdykarinsats, stor omfattning Nej Ja Indikering av miljö- och hälsofarliga Ja ämnen Vattendykarinsats Nej Nej Ytlivräddning med båt Ja Länspumpning av enstaka fastigheter Ja Oljeskadebekämpning i hamnområde Ja

52 DALS- EDS KOMMUN 19 (26) Handlingsprogram 8. TILLFREDSTÄLLANDE OCH LIKVÄRDIGT SKYDD MOT OLYCKOR Att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Skyddet ska innefatta inte bara räddningsinsatser utan även olycksförebyggande åtgärder. Enligt statistiken genomför Räddningstjänsten Dals-Ed färre tillsyner, enligt 2kap. 2, på byggnader och anläggningar jämfört med de jämförbara räddningstjänsterna. Fortsättningsvis bör Räddningstjänsten Dals-Ed genomföra cirka 15 tillsyner per år och kommer därmed uppnå ett likvärdigt skydd mot olyckor för kommuninvånarna. Då siffrorna för utbildning av personer vid Räddningstjänsten Dals-Ed är ca 600 personer per år. Denna nivå är hög jämfört med likvärdiga räddningstjänster. Gällande fördjupad olycksundersökning genomför Räddningstjänsten Dals-Ed mindre eller lika antal undersökningar än de jämförbara räddningstjänsterna. Räddningstjänsten Dals-Ed bör genomföra mellan 1-2 undersökningar per år för att uppnå likvärdigt skydd mot olyckor. Detta kan dock variera beroende på vilka olyckstyper som sker under året. Då de jämförbara kommunerna enbart har valts ur ett invånarperspektiv är det svårt att jämföra exakt dessa Räddningstjänsterna med varandra. Gällande för tillsyn, enligt 2 kap. 2, är det beroende på hur många objekt som finns i kommunen samt hur ägare eller nyttjanderättshavare till dessa sköter sitt brandskydd. Utbildningsnivån påverkas av hur många som vill utbildas samt av trender. För fördjupade olycksundersökningar påverkas det av vilka olyckor som skett i kommunen samt vilka nivåer räddningstjänsterna har angett för att en sådan undersökning ska ske. 9. RÄDDNINGSTJÄNST 9.1 MÅL FÖR GENOMFÖRANDE AV RÄDDNINGSINSATS Räddningstjänsten skall vara en effektiv och professionell skadeavhjälpande organisation, så de som behöver våra tjänster känner trygghet och tillit när organisationen tas i anspråk. Räddningstjänsten skall arbeta humanitärt och kostnadseffektivt. Med redovisad organisation, målsättning och fördelning av styrkor nås huvuddelen av kommunens invånare med räddningstjänst enligt följande: 75 % av kommunens invånare skall vid normalberedskap kunna nås av en livräddande styrka inom 10 minuter. 90 % av kommunens invånare skall vid normalberedskap kunna nås av en livräddande styrka inom 20 minuter. 100 % av kommunens invånare skall vid normalberedskap kunna nås av en livräddande styrka inom 30 minuter. 9:2 FÖRBEREDA RÄDDNINGSINSATS (Minska konsekvenserna av en olycka) Syftet är att förbereda för att kunna genomföra effektiva räddningsinsatser för liv, miljö och egendom med hög kvalitet.

53 DALS- EDS KOMMUN 20 (26) Handlingsprogram 9:3 I samverkan med andra enheter från andra kommuner skall följande insatser kunna utföras: Samtidig invändig livräddnings- och släckinsats på skadeplats med lång inträngningsväg för rökdykare kombinerat med utvändig livräddning och släckning. Insatserna ska kunna genomföras i förekommande bebyggelse såsom sjukhus, vårdhem, skolor, hotell, mm. Större skogsbränder. Större trafikolyckor. Större kemolyckor. Större järnvägsolycka. Större fartygsolycka. Flera samtidiga små olyckshändelser Materiella Resurser Kommunen har materiella resurser för att ensam klara insatser enligt uppställning på sidan under minst 60 minuter. Därefter fås förstärkning från övriga Dalslandskommuner om behov finns. Avtal finns även med övriga VG- kommuner. Beredskapshantering vid pågående räddningsinsatser Enligt räddningsindex/plan skall stort larm nyttjas, för att säkerhetsställa beredskapen arbetar RCB och Styrkeledare som är i tjänst för att återskapa beredskap vid pågående längre insatser så snabbt som möjligt. Detta sker via inringning av ledig personal, beredskapen avses att vara återskapad inom 90 min. Vid skogs och gräsbränder eller utvändig släckning som är varaktig, kan personal i räddningsvärnet i Nössemark användas för att frigöra deltidpersonal för att återskapa beredskapen i Ed. Räddningstjänsten har även avtal med Bengtsfors om ömsesidig samverkan beträffande räddningstjänstuppdrag i varandras insatsområden, räddningstjänstavtal med Tanums och Haldens räddningstjänster. Avtalen är ömsesidiga och syftar till att höja effektiviteten samt förenkla begäran om räddningshjälp inom varandras kommuner. Övningsverksamhet För att upprätthålla kompetensen och öka förmågan hos räddningstjänstens personal skall regelbundna övningar genomföras. Brandinspektör/materialförvaltare/utbildningsansvarig skall upprätta övningsprogram som skall ange vilken personal som skall delta i respektive övning, övningarnas omfattning i tid samt innehåll. Övningsverksamheten skall minst ha den omfattning som anges i tabellen nedan. Personalkategori Räddningschef och Stf Räddningschef Övningstimmar per Innehåll i stort år 20 Allmän räddningstjänst, ledningsövning samt stabsarbete. Räddningsledare (Styrkeledare) 50 Allmän räddningstjänst, ledningsövning samt stabsarbete. Brandmän 50 Allmän räddningstjänst. Räddningsvärns- 10 Allmän räddningstjänst. män

54 DALS- EDS KOMMUN 21 (26) Handlingsprogram Brandvattenförsörjning Brandpostsystemet i kommunen skall vara utfört i enlighet med Svenska Vatten och Avloppsföreningens anvisningar. Brandposternas antal och placering skall bestämmas efter samråd med räddningschefen. Dessutom skall det finnas branddammar och andra vattentag för räddningstjänsten på de platser som räddningschefen anvisar. Alternativsystemet med utglesning av brandposter används inom delar av kommunen där det föreligger liten risk för omfattande bränder med spridningsrisk. För detta skall det finnas minst ett tankfordon med minsta kapacitet om 10 m 3. Byggnadskontorets kartavdelning svarar för att räddningstjänsten har aktuella kartor som anger brandposters, branddammars och vattentagens läge. Tekniska förvaltningen ansvarar för service och underhåll på det kommunala brandpostsystemet. 9:4 GENOMFÖRA RÄDDNINGSINSATS Syftet är att vid en olycka kunna genomföra effektiva räddningsinsatser för liv, miljö och egendom med hög kvalitet. 9:5 VIDTA ÅTGÄRDER EFTER RÄDDNINGSINSATS Syftet är att efter en olycka kunna stödja ansvariga myndigheter i att ta hand om och rehabilitera människor, återställa miljö och att återställa viktiga verksamheter. Här tillkommer också de omedelbara åtgärder och den kraftsamling som behövs för att återkomma i normal räddningsberedskap. Under detta skede ska också uppföljning av olyckor ske. Omfattning av utredning och utvärdering beslutas av räddningschefen. De fördjupade olycksutredningarna skall ligga till grund för planering inför framtida räddningsinsatser och klarlägga olycksförlopp samt hur insatsen genomförts. Enligt lagen om skydd mot olyckor har kommunen ansvar för att utreda olyckor i skälig omfattning och lära ifrån dem. Syftet är att samhällets resurser ska användas på bästa sätt. Många olyckor är lika varandra och kan förebyggas. Det som ska belysas är olyckans orsak, förlopp och räddningstjänstens insats. Räddningstjänstens olycksundersökning görs genom en icke-skuldbeläggande filosofi, att beivra brott är en uppgift för polis och åklagare och har inget med olycksundersökning att göra. Grundläggande olycksundersökning Efter varje insats skriver vi en insatsrapport. Detta är den enklaste formen av en olycksutredning. Vi kallar den för nivå 1. De flesta insatser resulterar endast i en sådan redovisning. Utökad olycksundersökning På nivå 2 väljs vissa olyckor ut för vidare undersökning. Undersökningen som görs kan till exempel omfatta vad som var orsaken till olyckan, händelseförloppet, eller hur räddningstjänstens insats fungerade eller en kombination av de båda.

55 DALS- EDS KOMMUN 22 (26) Handlingsprogram Fördjupad olycksundersökning Nivå 3 innebär en fördjupning i olyckan och en mer noggrann utredning görs, till exempel kan man anlita en extern utredare. Nationellt Centrum för lärande från olyckor Nationellt har det bildats ett centrum för lärande från olyckor. Det kallas för Enheten för lärande av olyckor och kriser på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna enhet samlar och hantera erfarenheter av olyckor från hela Sverige. 9:6 SAMVERKAN Följande samverkansavtal finns upprättade för Dals Eds kommun. Ömsesidig hjälp inom räddningsregionen (Ed, Bengtsfors, Årjäng, Åmål och Säffle räddningstjänster) i samband med insatser vid större omfattning. Gemensam Räddningschefsberedskap med Årjängs kommuns räddningstjänst (RCB). Släckhjälp vid insatser i kommunens västra och norra del med Tanum och Haldens Räddningstjänster. Räddningsavtal mellan Sverige och Norge gäller fr. o. m 1 januari 2004 Avtal avseende restvärderäddning, sanering, evakuering av tåg samt utbildning för arbetsjordning och arbete på väg- och spårområde med Försäkringsbranschens Restvärderäddning i Sverige AB Avtal med sjukvårdshuvudmannen om IVPA- Larm kommunen. Avtal med sjukvårdshuvudmannen om Sjuktransporter i terräng. Släckavtal Lerdal (Närf) Avtal med Entropi, samverkansavtal avseende miljö-sanering-skador. Räddningstjänstavtal med Haldens kommun, Avtal med Bengtsfors om ömsesidig samverkan beträffande räddningstjänstuppdrag i varandras insatsområden. Avtal om räddningstjänst samverkan i hela Västra Götalands län.

56 DALS- EDS KOMMUN 23 (26) Handlingsprogram 10. PERSONALENS KOMPETENS Här redovisas den lägsta kompetens som räddningschef, ställföreträdande räddningschef, övrigt befäl och brandmän skall ha. Antal Befattning Kompetenskrav 1 Räddningschef Brandmästarexamen och Räddningsverkets utbildning i förvaltningskunskap och förebyggande åtgärder mot brand för brandmästare. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare A och B och Tillsyn & förebyggande kurs A och B.. 1 Ställföreträdande Räddningschef, brandinspektör Som ovan men utan krav på förvaltningsutbildning. 4-8 Räddningsledare (Styrkeledare) deltid Brandförmansexamen deltid och fortbildning brandbefäl deltid. Samt i övrigt de utbildningar som krävs för stabstjänstgöring. Alternativt enligt nya utbildningssystemet: Räddningsledare kurs A. 16 Brandman deltid Utbildning i räddningsinsats eller motsvarande 11. RÄDDNINGSTJÄNST UNDER HÖJD BEREDSKAP Räddningstjänsten har tillgång till viss utrustning och materiel för att kunna öka förmågan i händelse av höjd beredskap. För planering av det civila försvaret och inför kommunens skyldigheter vid höjd beredskap ansvarar säkerhetssamordningen.

57 DALS- EDS KOMMUN 24 (26) Handlingsprogram 12. DEFINITIONER Insatstid Tiden från alarmering av räddningsstyrkan till dess räddningsarbetet kan påbörjas, dvs summan av anspänningstid, körtid och angreppstid. Anspänningstid Körtid Angreppstid Höjd beredskap Tiden från alarmering av personalen till dess räddningsstyrkans första fordon kan rycka ut från brandstationen. Tiden det tar att med räddningsfordon förflytta sig från brandstation till skadeplats. Tiden från det att fordonen placerats vid skadeplats till dess att räddningsarbetet kan påbörjas. Höjd beredskap är antingen skärpt beredskap eller högsta beredskap. Regeringen får besluta om höjd beredskap när, Sverige är i krig. Sverige är i krigsfara. det råder utomordentliga förhållanden som är föranledda av att; Det är krig utomlands. Sverige har varit i krig. Sverige har varit i krigsfara.

58 DALS- EDS KOMMUN 25 (26) Handlingsprogram 13. BEBYGGELSENS KARAKTÄR Grupp I (Insatstid normalt under 10 minuter) Koncentrerad centrumbebyggelse eller sluten kvartersbebyggelse med bostäder, butiker varuhus, kontor och samlingslokaker. Särskild brandfarlig bebyggelse. Större vårdanläggning, elevhem, hotell eller anläggning med personalkrävande utrymning. Industriområde eller industrier med speciellt farlig verksamhet. Bostadsbebyggelse 4 våningar och högre eller bostadsområde där speciella räddningsvägar finns ordnade. Större samlingslokal avsedd för fler än 300 personer. Grupp II (Insatstid normalt under 20 minuter). Bostadsområde och flerfamiljshus i 3 våningar och lägre (friliggande). Villa -, radhus -, kedjehus -, fritids -, eller grupphusbebyggelse. Större byar och gårdssamlingar. Enstaka större industrier. Grupp III (Insatstid normalt under 30 minuter). Enstaka byggnader och gårdar. Mindre byar.

59 DALS- EDS KOMMUN 26 (26) Handlingsprogram 14. INSATSTIDER DALS EDS KOMMUN

60 DALS- EDS KOMMUN 27 (26) Handlingsprogram

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77

78

79

80

81

82

83

84 Bilaga 1 Specifikation Tilläggstjänster SOS Alarm och Räddningstjänsten Dals Ed har överenskommit om följande Tilläggstjänster enligt punkt 2.3 i Samarbetsavtal 82537SOS Tilläggstjänst (tjänstekod) Fullinformation Räddning Flöde mot en FTP-adress ) Gäller fr.o.m. Pris/år 2016 års nivå Rabatt % Underbilaga/ kommentar :- Bilaga 1:1 Tjänsteavtal. Kund avgör om respektive flöde skall ske kontinuerligt eller vid avslutat ärende. Signeras; Hans Reschke Per Sandström

85 Bilaga 1:1 Mellan SOS Alarm Sverige AB, org. nr , Box Stockholm, nedan kallat SOS Alarm, å ena sidan, och Räddningstjänsten Dals Ed, org.nr nedan kallat Räddningstjänsten, å andra sidan, har denna dag träffats följande AVTAL OM FULLINFORMATION RÄDDNING Bakgrund Räddningstjänsten ansvarar för kommunal räddningstjänst inom Räddningstjänstens vid tidpunkten för avtalstecknandet geografiska ansvarsområde, nedan kallat Insatsområdet. Enligt avtal med landstinget har Räddningstjänsten i Insatsområdet även i uppgift att rycka ut i fall av s.k. sjukvårdslarm när snabb hjälp måste ges till den nödställde och det tar lång tid för ambulans att nå fram till den hjälpbehövande (sistnämnda ärenden kallas nedan IVPA-ärenden ). Eftersom SOS Alarm är första informationsmottagare genom bl. a. larmnumret 112 kan viss information behöva överföras från SOS Alarm till Räddningstjänsten i ärenden rörande kommunal räddningstjänst och/eller i IVPA-ärenden inom Insatsområdet, vilka medför en insats av Räddningstjänsten ( Räddningstjänstärenden ). Räddningstjänsten har med anledning av ovan uttryckt önskemål om att få abonnera i realtid på information i Räddningstjänstärenden som registreras i SOS Alarms operativsystem, och som sedan lagras i och distribueras via SOS Alarms övriga tekniska system. Parterna har nu överenskommit att sådan realtidsöverföring av information ska ske från SOS Alarm till Räddningstjänsten via FTP-server. Informationen är avsedd för Räddningstjänstens interna bruk. Parterna har i anledning av ovanstående överenskommit följande. 1. Informationen 1.1 SOS Alarm åtar sig, på de villkor som anges i detta avtal, att tillhandahålla viss information till Räddningstjänsten, nedan kallat Informationen. Med Informationen avses sådan information som registreras av SOS Alarm i SOS Alarms operativsystem i samband med inkommande larm och efterföljande kommunikation med Räddningstjänsten samt insats- och sjukvårdsresurser, inkluderandes bl.a. adress/position, personuppgifter (dock inte telefonnummer) samt uppgifter om hälsa, vårdinsatser och vårdbehov.

86 1.2 Räddningstjänsten har endast rätt att erhålla Information hänförlig till Räddningstjänstärenden. 1.3 Räddningstjänsten och dess anställda får enbart använda Informationen för internt bruk inom ramen för Räddningstjänstens operativa verksamhet för hantering av Räddningstjänstärenden. Räddningstjänsten får inte till någon del för utomstående eller tredje man avslöja innehållet i Informationen. Detta åtagande gäller även efter att avtalet har upphört. 1.4 Informationen består av s.k. rådata, vilket innebär att den inte är sammanställd eller på annat sätt anpassad för Räddningstjänsten. Räddningstjänsten ansvarar ensamt för att bearbeta och anpassa Informationen för sin verksamhet. 2. Informationsöverföring och systemkrav 2.1 SOS Alarm skall överföra Informationen via FTP (filöverföring) till av Räddningstjänsten angiven mottagaradress enligt vad som anges nedan. 2.2 Räddningstjänsten skall till SOS Alarm skriftligen meddela vilken mottagaradress/ip-adress, användarnamn och lösenord som skall tillämpas vid överföring av Informationen. Därtill skall varje ändring av mottagaradressen omgående skriftligen meddelas till SOS Alarm via SOS Alarms kundsupport. Ny mottagaradress anses gälla fr.o.m. den tidpunkt SOS Alarm skriftligen har bekräftat ändringen. 2.3 SOS Alarm ska automatiskt skicka Informationen till angiven mottagaradress. Informationen skall anses överlämnad då den avsänts till överenskommen FTPserver ( Överlämnandepunkten ). Därefter ansvarar Räddningstjänsten för Informationen och dess spridning, förutsatt att Informationen har sänts till angiven mottagaradress enligt ovan. 3. Ersättning 3.1 Räddningstjänsten skall till SOS Alarm utge en anslutningsavgift (engångsavgift) om 0.- (noll) kronor exklusive moms. 3.2 Räddningstjänsten skall, utöver ovan, till SOS Alarm utge en abonnemangsavgift för informationsöverföringen enligt detta avtal med ett årligt belopp om kronor exklusive moms, att erläggas kvartalsvis i förskott mot faktura. Abonnemangsavgiften utgör ersättning för SOS Alarms utgifter och kostnader för bl. a. nät, drift och support/underhåll. 3.3 Betalning skall erläggas inom trettio (30) dagar från fakturans datum. Vid för sen betalning är SOS Alarm berättigat till dröjsmålsränta enligt räntelagen (1975:635), d.v.s. för närvarande motsvarande gällande referensränta + 8 procentenheter. (f.n. inte tillämpbar) 2/8

87 3.4 Den ovan angivna abonnemangsavgiften gäller för innevarande kalenderår vid avtalets ikraftträdande ( Startåret ) och skall under avtalstiden vara föremål för justering med hänsyn till förändringarna i arbetskostnadsindex enligt nedan. 3.5 Abonnemangsavgiften är anpassad till indextal för augusti månad året före Startåret ("Basindex"). För arbetskostnadsindex, AKI, SNI , 33, gäller tidsserie för tjänstemän preliminära siffror. Justering av abonnemangsavgiften sker alltid per kalenderår med början fr.o.m. den 1 januari året efter Startåret. Fr.o.m. året efter Startåret och för varje efterföljande år under avtalstiden justeras abonnemangsavgiften med den procentuella förändringen i arbetskostnadsindex, AKI, SNI , 33, beräknat för perioden mellan augusti månad året före Startåret (Basindex) och samma index för augusti månad året före det kalenderår för vilket ny justerad avgift ska gälla. Den nya justerade abonnemangsavgiften betecknas "justerad abonnemangsavgift. Justerad abonnemangsavgift kan dock inte sättas lägre än den ovan angivna abonnemangsavgiften och ej heller lägre än senast gällande justerad abonnemangsavgift. 3.6 SOS Alarm har rätt att under avtalstiden byta till likvärdigt index för prisjustering i det fall att tillämpligt index upphör att gälla. 4. Avtalstid och uppsägning 4.1 Detta avtal träder i kraft den och har samma giltighetstid som gällande Samarbetsavtal. 4.2 Endera Parten äger rätt att säga upp detta avtal till omedelbart upphörande om den andre Parten gör sig skyldig till väsentligt avtalsbrott och underlåter att vidta rättelse inom trettio (30) dagar från erhållande av skriftlig anmodan härom, innefattande redogörelse för det påstådda avtalsbrottet. Uppsägning skall göras utan oskäligt uppehåll efter det att den omständighet som åberopas som uppsägningsgrund blivit känd för berörd Part. 4.3 Om Räddningstjänsten inte i rätt tid erlägger ersättningen enligt detta avtal är SOS Alarm befriat från sina åtaganden häri efter att Räddningstjänsten skriftligen meddelats härom. 4.4 SOS Alarms verksamhet har utretts inom ramen för utredningen En myndighet för alarmering (SOU 2013:33), nedan kallad Alarmeringstjänstutredningen. Alarmeringstjänstutredningen har föreslagit att en väsentlig del av SOS Alarms verksamhet framöver ska bedrivas av en ny myndighet. Parterna överenskommer i anledning därav om följande. 3/8

88 I det fall SOS Alarms verksamhet eller del av verksamheten under detta avtals giltighetstid upphör, överförs till eller övertas av en myndighet eller annat offentligägt organ/ juridisk person, äger SOS Alarm överföra detta avtal alternativt samtliga rättigheter och skyldigheter enligt avtalet till den myndighet/organ/ juridisk person som fortsättningsvis ska bedriva den aktuella verksamheten. Överföringen av avtalet ska ske per den tidpunkt SOS Alarm bestämmer, dock tidigast tre månader efter det att SOS Alarm skriftligen underrättat Räddningstjänsten om att partsbytet/övergången ska äga rum. Om Alarmeringstjänstutredningen föranleder sådana förändringar som anges ovan och/eller andra förändringar i SOS Alarms verksamhet, organisation eller ägande, äger SOS Alarm även rätt att istället uppsäga detta avtal till att upphöra i förtid efter en uppsägningstid om tre månader och utan att SOS Alarm därigenom blir ersättningsskyldigt gentemot Räddningstjänsten. 5. Ansvar m.m. 5.1 Räddningstjänsten är medveten om att Informationen, inte på något sätt har kvalitetsgranskas eller på annat sätt kontrolleras av SOS Alarm före överföringen till Räddningstjänsten. SOS Alarm tar därför inget som helst ansvar för Informationens tillförlitlighet eller riktighet. 5.2 Informationen kan innehålla information av personlig och känslig natur och Räddningstjänsten åtar sig därmed ett ansvar för att sådan information hanteras i enlighet med de lagar och förordningar som gäller för Räddningstjänstens verksamhet. Räddningstjänsten ansvarar för att den angivna mottagaradressen är korrekt i det avseendet att överföring till mottagaradressen inte innebär att SOS Alarm bryter mot några lagar och förordningar. SOS Alarm tar inget som helst ansvar för att överföring sker till laglig mottagaradress samt att Informationens spridning eller användning efter Överlämnandepunkten förutsatt att Informationen avsänts till angiven mottagaradress enligt ovan. 5.3 SOS Alarms ansvar i övrigt framgår av punkt 8 nedan. 5.4 Räddningstjänsten skall hålla SOS Alarm skadeslös för anspråk från tredje man med anledning av överföring av Informationen enligt detta avtal som hänför sig till tiden från Överlämnandepunkten och därefter. 6. Kontaktpersoner och meddelanden 6.1 Kontaktperson för SOS Alarm för handläggning och frågor som rör detta avtal är Regionansvarig för tjänsteområde räddning. 6.2 Kontaktperson för Räddningstjänsten för handläggning och frågor som rör detta avtal är Räddningschefen. 4/8

89 6.3 Uppsägning eller andra meddelanden skall ske genom bud, rekommenderat brev eller genom e-post vars mottagande bekräftats till Parternas ovan angivna kontaktpersoner och adresser eller senare genom skriftligt meddelande till motparten ändrade kontaktpersoner/ adresser. Rutiner för meddelande av mottagaradresser skall dock särskilt upprättas i enlighet med punkt 2.1 ovan. 7. Tekniskt fel och underhåll m.m. 7.1 SOS Alarm äger rätt att tillfälligt upphöra med överföring av Informationen enligt detta avtal vid alternativ drift, tekniskt fel, underhåll, reparation, systemförbättringar eller motsvarande. 7.2 SOS Alarm tillhandahåller kundservice avseende Informationen, vilket omfattar felanmälan samt administrativ hantering. Räddningstjänsten skall vid ovanstående ärenden i första hand kontakta SOS Alarms kundsupport 112/Räddning tel eller kundsupport112@sosalarm.se 8. Övrigt 8.1 Försäkringar och ansvar För skador som SOS Alarm genom oaktsamhet vållar Räddningstjänsten vid felaktigt eller bristfälligt utförande av uppdrag enligt avtalet, skall ersättning utgå i de fall, i den omfattning och högst med det belopp för vilka SOS Alarm i det aktuella fallet erhåller ersättning från sitt försäkringsbolag enligt fjärde stycket. Den i föregående stycke angivna begränsningen äger dock inte tillämpning om skadan uppkommit genom uppsåtlig handling av SOS Alarm eller om SOS Alarm vållat skadan genom grov vårdslöshet. SOS Alarm har hos försäkringsbolaget IF en ansvarsförsäkring med högsta ersättningsbelopp om 40 miljoner kr per skadetillfälle samt maximerad till 80 miljoner kr per år. SOS Alarm AB skall under hela avtalstiden upprätthålla en ansvarsförsäkring med ersättningsbelopp som minst uppgår till de ovannämnda maximibeloppen. Anspråk på ersättning skall för att kunna göras gällande framställas skriftligen av Räddningstjänsten inom tre (3) månader från den tidpunkt Räddningstjänsten fick eller borde fått kännedom om skadan, dock senast tolv (12) månader från skadans uppkomst. I händelse av att ett skadefall aktualiseras skall båda Parter aktivt medverka till att minimera skadan. Utöver vad som anges ovan är SOS Alarm inte ansvarig för skador eller kostnader som SOS Alarm vållar Räddningstjänsten vid felaktig eller bristfälligt utförande av uppdrag för Räddningstjänsten. 5/8

90 8.2 Force majeure SOS Alarm är befriad från påföljd för underlåtenhet att fullgöra förpliktelser enligt detta avtal om underlåtenheten har sin grund i omständigheter utanför SOS Alarms kontroll och som förhindrar eller allvarligt försvårar fullgörandet av förpliktelsen. SOS Alarm skall aktivt arbeta för att minska effekterna av hindret. Så snart hindret upphört skall förpliktelsen fullgöras på avtalat sätt. Såsom befriande omständighet skall bl. a. anses sådana fel och brister i nätoperatörernas leverans av tjänster, vilka inte förorsakats av SOS Alarm, även som t ex arbetskonflikt, eldsvåda eller översvämning i egen anläggning. Om SOS Alarm önskar åberopa en befrielsegrund eller att en sådan har upphört, skall Räddningstjänsten utan dröjsmål muntligt underrättas och på SOS Alarms begäran skall Räddningstjänsten skriftligen bekräfta mottagandet av underrättelsen. 8.3 Förhandling Part är skyldig, att på begäran av motparten, uppta förhandlingar om detta avtals tillämpning samt att förhandla om sådan ändring av avtalet under avtalstiden som betingas av väsentligt ändrade förhållanden eller av omständigheter utanför någondera Partens kontroll. Exempel på detta kan vara upphörande av beviljat radiotillstånd eller andra oförutsedda förändringar i infrastrukturen inom tele/data. Ändringar av avtalet förutsätter skriftlig överenskommelse mellan Parterna. 8.4 Sekretess För SOS Alarm och SOS Alarms personal gäller enligt lag särskilda sekretessbestämmelser, bl.a. enligt lag (1981:1104) om verksamheten för vissa regionala alarmeringscentraler, Patientsäkerhetslagen (2012:659), och Patientdatalagen (2008:355). Räddningstjänsten förbinder sig att iaktta sekretess motsvarande den som åvilar SOS Alarm och dess personal enligt nämnda lagstiftning för det fall Räddningstjänsten erhåller sekretessbelagda uppgifter enligt nämnda lagar, t.ex. person- och patientuppgifter, genom överföring av Information enligt detta avtal. Räddningstjänsten får även genom samarbetet med SOS Alarm tillgång till av SOS Alarm tillhörig konfidentiell teknisk och kommersiell information. Uppgifter om SOS Alarm och dess kunder, vilka Räddningstjänsten får kännedom om genom avtalet, förbinder sig Räddningstjänsten att behandla i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen. SOS Alarm skall på motsvarande sätt som anges ovan, iaktta sekretesskyldighet avseende konfidentiell information om Räddningstjänsten och dess kunder som SOS Alarm erhåller tillgång till genom samarbetet enligt detta avtal. 6/8

91 8.5 Information och dokumentation Den information och dokumentation som upprättas i SOS Alarms system p.g.a. inkommande larm och där av föranledda åtgärder utgör SOS Alarms egendom, varöver SOS Alarm äger rätt att fritt förfoga förutsatt att SOS Alarm inte gör sig skyldig till brott mot tillämpliga sekretessbestämmelser. 8.6 Överlåtelse Part äger inte rätt att, utan motpartens skriftliga samtycke, överlåta rättigheter eller skyldigheter enligt detta avtal på tredje man. 8.7 Fullständig reglering Detta avtal inklusive dess bilagor utgör Parternas fullständiga reglering av alla frågor som avtalet berör. Alla skriftliga och muntliga åtaganden och utfästelser som föregått avtalet ersätts av innehållet i detta avtal inklusive dess bilagor. 8.8 Ogiltighet Skulle någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinnas ogiltig, skall detta inte innebära att avtalet i dess helhet är ogiltigt utan skall, i den mån ogiltigheten väsentligen påverkar Parts utbyte av eller prestation enligt avtalet, skäligt jämkning i avtalet ske. 8.9 Ändringar Ändringar och tillägg till detta avtal skall upprättas skriftligen och undertecknas av Parterna för att vara gällande Tvister Tvist i anledning av detta avtal skall avgöras av allmän domstol. Ord och uttryck i detta avtal och dess bilagor skrivna med stor (versal) begynnelsebokstav skall, om inte annat följer av omständigheterna, ha den betydelse som följer av i detta avtal eller dess bilagor angivna definitioner. * * * 7/8

92 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav Parterna tagit var sitt. Halmstad Ed SOS Alarm Sverige AB Räddningstjänsten Dals Ed Hans Reschke Regionansvarig Per Sandström Räddningschef 8/8

93

94

95

96

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108

109

110

111

112

113

114

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127

128

129

130

131

132

133

134

135

136

137

138

139

140

141

142

143

144

145

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160

161

162

163

164

165

166

167

168

169

170

171

172

173

174

175

176

177 Socialförvaltningen Förvaltningschef / Tommy Almström TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Dnr: Remissvar Dals Eds kommuns svar gällande Promemorian Ds 2015:58 Reformerade stöd för barn och vuxna med funktionshinder Beskrivning I promemorian föreslås att två nya socialförsäkringsförmåner ska införas en merkostnads-ersättning vid funktionsnedsättning hos barn och vuxna samt ett omvårdnadsbidrag till föräldrar vid funktionsnedsättning hos barn. Förmånerna handikappersättning och vårdbidrag ska upphöra. Bestämmelser avseende de nya förmånerna ska införas i socialförsäkringsbalken och administreras av Försäkringskassan. Genom att införa en renodlad merkostnadsersättning och ett renodlat omvårdnadsbidrag kommer respektive del av de nuvarande ersättningarna att bedömas var för sig, utan sammanvägning. Enligt arbetsgruppen bör bedömningarna därigenom bli tydligare och utfallet av prövningen mer förutsägbar. Det bedöms bidra till att förutsättningarna förbättras för att utveckla en tydlig och enhetlig praxis för respektive ersättning. En renodling bidrar på så sätt till att rättssäkerheten ökar. Ytterligare en fördel med den föreslagna renodlingen är att uppföljningen av hur förmånerna utvecklas över tid förenklas. Den bidrar därför till att det effektivare och enklare kan bevakas att systemen är långsiktigt finansiellt stabila. Reformen ska efter ett par års tid utvärderas med en analys av hur likvärdighet i beslutsfattande och förutsägbarhet påverkats. Bedömning Förslaget syftar till att förenkla och tydliggöra för den enskilde och för beslutsfattare, gällande innebörden av begrepp och förutsättningar som måste uppfyllas för att ha rätt till bidrag. I detta fall handlar det om statliga transfereringar med huvudsakligen Försäkringskassan som huvudman. Utredningen beskriver konsekvenserna för kommunerna som marginella och förslagen bedöms inte heller medför några utökade kostnader för kommunerna. Det bedöms inte finnas behov av några synpunkter på förslagen i promemorian och kommunstyrelsen föreslås därför besluta att lämna in ett remissvar utan synpunkter. I tjänsten Tommy Almström Socialchef Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 31 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: kommun@dalsed.se

178 Dnr: Socialförvaltningen Tommy Almström Förvaltningschef YTTRANDE Dnr S2015/07492/SF Regeringskansliet/socialdepartementet Departementserie Ds 2015:58: Reformerade stöd för barn och vuxna med funktionsnedsättning (Dnr S2015/07492/SF) Dals Eds kommun har inga synpunkter på förslagen i promemorian. I Tjänsten Tommy Almström Socialchef Dals Eds kommun Postadress Besöksadress Telefon / Fax Bankgiro Orgnr Box 31 Storgatan (0) S ED ED +46 (0) Hemsida: E-post:tommy.almstrom@dalsed.se

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192 Dalslands Miljökontor Sida 1 Kommunstyrelsen Dals-Ed Yttrande angående remiss avseende Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget prövning av miljöfarliga verksamheter Miljökontorets yttrande Kommunstyrelsen i Dals-Eds kommun önskar miljökontorets yttrande avseende rubricerat ärende. Naturvårdsverkets redovisning innefattar bl.a. förslag till anpassning av prövningsregler gentemot annan lagstiftning och tolkningsförenklingar Miljökontoret har inga synpunkter på Naturvårdsverkets redovisning. Dan Gunnardo Miljöchef Dalslands miljökontor Dalslands Miljönämnd är miljömyndighet för kommunerna Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda och Mellerud Postadress Telefon Fax E-post Org. nr. Dalslands Miljökontor Box ED kansli@miljo.dalsland.se

193

194

195 ... Boverket Missiv Datum Diarienummer 137/ /2015 Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Enligt sändlista Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler Boverket önskar synpunkter på föreslagna ändringar av Boverkets byggregler, BBR, och på tillhörande konsekvensutredning. De ändrade reglerna är tänkta att gälla från den l juli En övergångsperiod på ett år föreslås för alla ändringar utom i avsnitt l. Här bedöms det inte finnas något behov av en övergångsperiod. Föreslagna ändringar avser avsnitt l Inledning, avsnitt 3 Tillgänglighet, bostadsutformning, rumshöjd och driftutrymmen, avsnitt 5 Brandskydd och avsnitt 6 Hygien, hälsa och miljö. I avsnitt l föreslås reglerna för ändring av byggnader förtydligas. Det gäller särskilt reglerna för ombyggnad. I avsnittet förtydligas också innebörden av varsamhetskravet och särskilt värdefull byggnad. I avsnitt 3 föreslås bland annat ändringar i avsnittet om bostadsutformning som har till syfte att förenkla reglerna och öppna för ökad flexibilitet när man bygger bostäder. Till exempel gäller det möjligheterna att i större utsträckning dela gemensamma utrymmen, till exempel hygienrum och kök. Förslaget gäller alla bostäder avsedda för en person. I avsnitt 5 föreslås bland annat ändrade regler om brandskydd för barnomsorg under kvälls- och nattetid. I avsnitt 6 föreslås bland annat följdändringar kopplat till den utvidgade bestämmelsen om gemensamma utrymmen i avsnitt 3. I avsnitt 6:62 infördes 2014 en ny regel om bly i tappvatten. Nu föreslås att övergångsbestämmelsen för denna regel förlängs med ett halvår fram till l januari Boverket, Box 534, Karl skrona. Telefon: Fax: E-post: registraturen@boverket.se. Webbplats:

196 Boverket önskar synpunkter på forslagen och på konsekvensutredningen senast onsdagen den 9 mars Lämna synpunkterna avsnitt för avsnitt i bifogad svarsfil Vi önskar i första hand ta in remissynpunkterna via e-post till stina.jonfiard@boverket.se. Alternativt kan ni skicka brev till Boverket, att. Stina Jonfjärd, Box 534, Karlskrona. Frågor om remissen skickas till Stina Jonfjärd, stina.jonfiard@boverket.se. Remissen går även att ladda ner från Boverkets webbplats 2(2) MV~~ Mvonne Sve, ättschef Bilagor: Förslag till ändrad BBR Konsekvensutredning Sändlista Svarsfil

197 Datum Diarienummer 137/ /2015 Sändlista Remiss; Förslag till ändring av Boverkets byggregler, BBR Arbetsmiljöverket Föreningen Sveriges Brandbefäl, ARKUS SBB Armaturföreningen Föreningen Sveriges Bygglovsgranskare och Byggnadsnämndssekreterare, Arvika kommun FSBS Barnombudsmannen Bodens kommun Borlänge kommun Borås kommun Brandskyddsföreningen Byggherrarna Byggmaterialindustrierna Dals-Eds kommun Entreprenörföretagen Eskilstuna kommun Falu kommun Fastighetsägarna Sverige AB Folkhälsomyndigheten Fortifikationsverket Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, DHR Föreningen för brandteknisk ingenjörsvetenskap (BIV) Föreningen Sveriges Byggnadsinspektörer, FSB Gävle kommun Göteborgs Stad Göteborgs stadsmuseum Göteborgs universitet Institutionen för kulturvård Halmstads kommun Handikappförbunden Haninge kommun Helsingborgs kommun HSB Riksförbund Hyresgästföreningen Riksförbundet Hällefors kommun Härnösand kommun Jönköpings kommun Kalmar kommun Boverket, Box 534, Karlskrona. Telefon: Fax: E-post: Webbplats:

198 Karlshamns kommun Karlskrona kommun Kemikalieinspektionen Kiruna kommun Kommerskollegium Konkurrensverket Kontrollansvariga, KARF Kristianstads kommun Lika Unika Linköpings kommun Luleå tekniska universitet Lunds kommun Lunds universitet Avdelningen för brandteknik Länsstyrelsen Blekinge län Länsstyrelsen Dalarnas län Länsstyrelsen Gotlands län Länsstyrelsen Gävleborg Länsstyrelsen Hallands län Länsstyrelsen Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen Norrbotten Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Södermanlands län Länsstyrelsen Uppsala län Länsstyrelsen Värmland Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen Västernorrland Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Västra Götalands län Länsstyrelsen Örebro län Länsstyrelsen Östergötland Mag- och tarmförbundet Malmö museer, Kulturmiljövård Malmö stad Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt Mark- och miljödomstolen vid Vänersborgs tingsrätt Mark- och miljödomstolen vid Växjö tingsrätt Mark- och miljödomstolen vid Östersunds tingsrätt Mark- och miljööverdomstolen Myndigheten för delaktighet, MFD Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor Nacka kommun Norrköpings kommun Näringslivets regelnämnd Piteå kommun Regelrådet Region Gotland Riksantikvarieämbetet Räddningstjänsten Storgöteborg SABO SIS, Swedish Standards Institute Skellefteå kommun Skövde kommun 2(3)

199 Socialstyrelsen Solna kommun Statens Fastighetsverk Statens geotekniska institut Stockholms Stad Stockholms stadsmuseum Storumans kommun Strålsäkerhetsmyndigheten Sundsvalls kommun Swedish Heating Boilers and Burners Association, SBBA Swedish Rental Association Svensk Armaturindustri Svensk Försäkring Svensk Ventilation Svenska byggnadsvårdsföreningen Svenska Kyl & Värmepumpföreningen, SKVP Svenska Rörgrossistföreningen Svenskt vatten Södertälje kommun Trollhättans stad Umeå kommun Uppsala kommun Varbergs kommun Vaxholms stad Västerås Stad Växjö kommun Örebro kommun Örnsköldsvik kommun Östersunds kommun 3(3)

200

201 DALS-EDS KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret Datum: Christian Nilsson D.nr: Kommunstyrelsen Revidering av ägardirektiv för Dalslands Turist AB Sammanfattning av ärendet Styrelsen för Dalslands turistråd uttrycker i en skrivelse från det som mycket angeläget att ägarna är tydliga i sina förväntningar på DTAB. Ägardirektivet har inte förändrats sedan bolaget bildades varför en arbetsgrupp med en representant per kommun bildades för att arbeta fram förslag på ett nytt ägardirektiv. Beslutsunderlag Ägardirektiv Dalslands Turist AB Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige att anta reviderat ägardirektiv för Dalslands Turist AB. I tjänsten Christian Nilsson Postadress Telefon Box 31 direkt+46 (0) e-post: christian.nilsson@dalsed.se S ED fax +46 (0) webb: Besöksadress: Storgatan 27 org nr:

202 Ägardirektiv för Dalslands Turist AB Dalslands Turist AB (DTAB) är ett bolag som ägs av Melleruds, Bengtsfors, Dals- Eds, Färgelandas, Åmåls och Vänersborgs kommuner. Bakgrund till ägardirektivet Avsikten med ägardirektivet för Dalslands Turist AB är att konkretisera syfte och mål med bolagets verksamhet. Direktivet ska ange ägarnas förväntningar men ge bolaget operativt handlingsutrymme. Förutom gällande lagstiftning regleras bolagets verksamhet och bolagets förhållande till ägarna genom bolagsordning, finanspolicy och konsortialavtal. Ägardirektivet antas av kommunfullmäktige i samtliga ägarkommuner. Vart fjärde år uppdateras direktivet av årsstämman i bolaget. Vidare genomför styrelsen varje år en översyn av direktivet. Syfte med bolagets verksamhet Bolaget ska vara den ledande parten i utvecklingen av besöksnäringen i Dalsland. För att uppnå syftet bör bolaget: Optimalt nyttja offentliga och privata resurser På uppdrag av kommuner och näringsidkare, utveckla, marknadsföra och aktivt sälja destinationen Dalsland Driva en verksamhet som ger näringsidkarna stor delaktighet och starkt inflytande Bolagets förhållningssätt Bolaget ska fullt ut och i alla delar arbeta för att se Dalsland som en destination -destination Dalsland. Mål med bolagets verksamhet Kommunernas avsikt är att långsiktigt vara delaktig i utveckling av besöksnäringen genom Dalslands Turist AB. Bolaget ska fullgöra en viktig funktion i kommunernas arbete för hållbar tillväxt. Tillsammans med berörda intressenter ska DTAB aktivt arbeta för att besöksnäringen ska vara den bransch som snabbast skapar tillväxt i Dalsland. Målsättningen är att årligen öka Dalslands andel av den turistekonomiska omsättningen i Västra Götaland. För att mäta måluppfyllelsen används samma turistekonomiska analysmetod som Västra Götalandsregionen.

203 Ägardirektiv Bolaget ska för destination Dalsland: Vidareutveckla varumärket destination Dalsland Marknadsföra landskapet som turist- och besöksmål Genomföra dialog och behovsanalyser med näringen Ansvara för utbildning och kvalitet i mottagarorganisationen, inom såväl privat som offentlig sektor Skapa säljkanaler för besöksnäringen Arbeta med affärs- och produktutveckling med fokus på paketering Stimulera företag till att bli exportmogna i enlighet med Turistrådet i Västsveriges system Sverige-Norden-Världen Öka och fördjupa samverkan med gränsöverskridande strategiska samverkanspartners regionalt, nationellt och internationellt Öka och fördjupa samverkan med ägarkommunerna, primärt inom turism, näringsfrågor och kultur Vara aktiv i infrastrukturfrågor Ekonomi Bolaget ska ha en god ekonomi i balans. Underställningsplikt Vid större principiella förändringar i bolagets verksamhet ska yttrande/godkännande inhämtas från varje ägarkommun. Styrning och kontroll Bolaget ska årligen ta fram en verksamhetsplan. Bolagsstämman antar verksamhetsplanen, vilken därefter delges respektive ägarkommun. Förvaltningsberättelsen antas på bolagsstämman och delges därefter respektive ägarkommun. Två lekmannarevisorer nomineras av de två kommuner som äger den största respektive minsta aktieposten i bolaget och utses av bolagsstämman. Lekmannarevisorerna granskar om bolagets interna kontroll är tillräcklig samt om det skötts ur ett ekonomiskt ändamålsenligt sätt. De har rätt till ersättning av bolaget, vilken fastställs av bolagsstämman.

204

205

206

207

208 DALS-EDS KOMMUN Frisök Fyrbodal FOKUS-förvaltningen Datum: Björn Lindeberg D.nr: Angående förslag till samverkansavtal för gymnasieutbildning (fritt sök) inom Fyrbodal Bakgrund inkom en begäran om yttrande avseende förslag till avtal gällande fritt sök inom Fyrbodal. I yttrandet från Dals-Eds kommun framfördes att även elever som har rätt att tas emot i gymnasiesärskola bör ingå i avtalet gällande fritt sök. Dessutom uttrycktes att frågan om en gemensam prislista borde behandlas, samt att möjlighet borde finnas för enskilda kommuner att ingå exempelvis NIU-samverkansavtal utan att detta ska godkännas av alla avtalskommuner. I nu föreliggande avtalsförslag ges möjlighet för enskilda kommuner att ingå exempelvis NIU-samverkansavtal utan att detta ska godkännas av alla avtalskommuner. Frågan om gemensam prislista hanteras inte i avtalet. Avtalet gäller endast gymnasieutbildning, alltså inte utbildning inom gymnasiesärskola. Bedömning Ett avtal gällande fritt sök inom Fyrbodal ökar elevernas likvärdighet när de söker utbildningar som erbjuds. Sett ur elevens perspektiv är detta enbart av godo för utbildningar inom Fyrbodal. Dock är det fortsatt så att elever som har rätt till utbildning inom gymnasiesärskolan undantas rätten till fritt sök. Detta är något som helt strider mot intentionerna i gällande lagstiftning både utifrån skollag och diskrimineringslag. Avtalet borde ur ett likvärdighetsperspektiv även gälla denna elevgrupp. Beslutsförslag Att förorda att Dals-Eds kommun ingår avtal enligt förslag, med förbehållet att elever med rätt till gymnasiesärskola måste arbetas in i avtalet gällande fritt sök inför nästa sökperiod. I tjänsten Björn Lindeberg Förvaltningschef FOKUS-förvaltningen C:\Documents and Settings\Dator\Skrivbord\avtalsförslag frisök Fyrbodal.doc Postadress Besöksadress Telefon Bankgiro Box 30 Storgatan (0) S ED Telefax Org.nr +46 (0) Internet: fokusnamnden@dalsed.se

209

210 Fritt sök inom Fyrbodals kommunalförbund Bakgrund Beredningen Utbildning gav i september 2014 i uppdrag att utreda möjligheter till fritt sök. Vid beredningens möte fick cheferna för utbildningsförvaltningarna inom Fyrbodals kommunalförbund i uppdrag att ta fram ett avtalsförslag. Förvaltningscheferna har utsett representanter som tillsammans med tjänstemän på Fyrbodals kommunalförbund har utrett frågan. Ett utkast till avtal har tagits fram och respektive kommun har getts möjlighet att yttra sig om förslaget. Nuläge Idag har kommunerna inom Fyrbodal frisök, vilket innebär att det är fritt för alla elever som söker till gymnasiet att välja vilken skola och utbildning de vill i landet, men att det däremot finns regler för om de tas emot i första eller andra hand. Grundregeln är att elever är förstahandsmottagna om de söker program/inriktning: i den egna kommunen i en kommun som hemkommunen ingått samverkansavtal med i annan kommun om programmet/inriktningen inte finns i hemkommun eller samverkansområde med riksintag på fristående gymnasieskola I övrigt är den sökande andrahandsmottagen. En förstahandsmottagen sökande konkurrerar med andra sökande på sitt meritvärde, en andrahandsmottagen sökande prövas för antagning först när alla förstahandsmottagna erbjudits plats, d.v.s. blir antagen om det finns platser kvar. En förstahandsmottagen elev har rätt till inackorderingstillägg. Oavsett om den sökande är första- eller andrahandsmottagen har den rätt till busskort. När en sökande gör ett val utanför den egna kommunen eller samverkansområdet ska en särskild blankett tas ut, hemkommunen yttra sig och mottagande kommun fatta beslut om mottagande. Blanketten skickas mellan kommunerna och såväl yttrande som beslut noteras i antagningssystemet. När allt är klart skickas originalet till den sökande och en kopia till hemkommunen. Det tas fram en blankett för varje val, vilket kan innebära flera blanketter för samma elev. Sökande kan ange personliga skäl för att bli förstahandsmottagen och det är mottagande huvudman som fattar beslut om skälet kan godtas.

211 Skäl som brukar anses giltiga är t ex om sökande får avsevärt kortare restid, går under medicinsk behandling eller har varit utsatt för kränkningar. Att sökande hellre vill gå på skolan är inte ett skäl som godtas. Idag finns flera samverkansavtal mellan kommunerna inom Fyrbodals område, avtal som reglerar förstahandsmottagning av eleverna i den ena kommunen alt. ömsesidigt. Tabellen visar de avtal som finns inom området just nu, elever folkbokförda i resp. kommun i vänsterkolumnen är förstahandsmottagna i kommuner med X : Beskrivning Med fritt sök inom Fyrbodals kommunalförbund skulle alla elever folkbokförda inom området vara förstahandsmottagna till samtliga utbildningar inom området, d.v.s. konkurrera med varandra med sitt meritvärde oberoende av folkbokföringskommun. De program som omfattas av fritt sök föreslås vara: Samtliga nationella program och inriktningar som någon av parterna är huvudman för inkl. utbildningar som bedrivs i lärlingsform. Särskilda varianter av nationella program utan riksrekrytering som någon av parterna är huvudman för Fjärde året på teknikprogrammet (detta regleras i avtalet om Teknikcollege tecknat 2014) Gruppbaserade, sökbara program på Introduktionsprogrammen som någon av parterna är huvudman för Programinriktat individuellt val (IMPRO), samt Yrkesintroduktion (IMYRK)* Inriktningsval som börjar i årskurs 2