ÖREBRO LÄNS ~LANDSTING LANDSTINGSSTYRELSENS PROTOKOLL. Nr: 11 Datum:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÖREBRO LÄNS ~LANDSTING LANDSTINGSSTYRELSENS PROTOKOLL. Nr: 11 Datum: 2012-10-24"

Transkript

1 _ ÖREBRO LÄNS ~LANDSTING LANDSTINGSSTYRELSENS PROTOKOLL Nr: 11 Datum:

2

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38 Landstingsstyrelsen anför följande motivering till sitt beslut att till kulturpristagare 2012 utse: Teater Martin Mutter Martin Mutter är en fri teatergrupp i Örebro som startade sin verksamhet Teatern firar 25-årsjubileum detta år, och har under dessa år befäst sin ställning som viktig kulturaktör både för Örebro län och för riket i stort. Martin Mutter spelar och producerar i huvudsak dramatik för barn och ungdom, men gör även föreställningar för vuxna. Martin Mutter har under flera år arbetat med forumteater och annan typ av uppdragsteater. Forumteater bygger på ett interaktivt arbetssätt där kulturuttrycket formas genom sin publik i en samverkande dialog. Teaterformen används som en utvecklingsprocess inom såväl skola som arbetsliv. Teater Martin Mutter tilldelas Örebro läns landstings kulturpris 2012 för sin förmåga att lyfta människors kreativa förmåga i olika sammanhang. Med fantasin som ledstjärna lyckas Martin Mutter öppna vägar till empati, reflektion och nya sätt att tänka. Genom sitt arbete har Martin Mutter påvisat kulturens kraft inom många samhällsområden. Teater Martin Mutter har dessutom visat ett stort engagemang i frågor där kulturen intar sin självklara plats för regional utveckling.

39 Landstingsstyrelsen anför följande motiveringar till sitt beslut att till kulturstipendiater 2012 utse: Klara Brynge Smyckekonstnären Klara Brynge är 32 år, född och uppvuxen i Lindesberg. Efter studier på Lindeskolans estetiska program fördjupade Klara sina studier i smide och smyckekonst på Stenebyskolan och Högskolan för design och konsthantverk (HDK). Det senaste året har Klara arbetat som lärare på smyckelinjen på Hällefors folkhögskola. Klara Brynge tilldelas Örebro läns landstings kulturstipendium 2012 för att genom sitt hantverk vilja bryta med konventioner och utforska nya fält i mötet mellan material och uttryck. Genom sina kunskaper i smideskonst, metallers egenskaper och i det konstnärliga uttrycket, vill Klara ifrågasätta traditionen. Klaras hantverk kännetecknas genom detta av en stor lust att experimentera och finna nya uttrycksformer. Jag tycker att det är spännande att jobba med objekt som ska bäras, kommunikationen mellan mig som konstnär, objektet och bäraren/betraktaren är alltid central. Smycken handlar på något sätt alltid om identitet och intima relationer, säger Klara. Linn Ragnarsson Dansaren Linn Ragnarsson är 23 år, född och uppvuxen i Örebro. Efter många år som aktiv elitgymnast blev feriepraktiken Järnet! Linns startskott för att satsa helt och fullt på danskonsten. Efter studier på Risbergska skolan blev Linn antagen till Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm. Att ha kunnat återvända till sin hemstad för att bidra till dansens utveckling ser Linn som ett stort privilegium. Linn Ragnarsson tilldelas Örebro läns landstings kulturstipendium 2012 för att med stort engagemang pröva nya uttryck för att utveckla danskonsten. Linn har varit ledare för många dansprojekt med stark internationell prägel. Detta gäller även det projekt som nu planeras, Meet Me, där mötet mellan två duetter från olika kulturer visar på dansens styrka som kommunikationsmedel. Vi kommer ifrån olika kultur, bakgrund och utbildning men möts just via rörelsen. Dansen är ett världsspråk som sammanflätar. Vi vill använda oss just av våra olikheter och arbeta med moment som lyhördhet, risktagande, lek och individualitet, säger Linn.

40 Landstingsstyrelsen anför följande motiveringar till sitt beslut att till kulturstipendiater 2012 utse: Johannes Thorell Saxofonisten Johannes Thorell är 36 år och bosatt i Örebro sedan Efter diplomutbildning vid Kungliga musikhögskolan i Stockholm gjorde Johannes sin solistdebut med Kungliga Filharmoniska orkestern. Johannes har även en post graduate diploma från Conservatorium van Amsterdam. Sedan 2008 är Johannes saxofonlärare vid Det Jyske Musikkonservatorium i Århus skivdebuterade han med albumet The forbidden saxophone (innehållande musik med judisk anknytning) och nyligen släpptes hans andra album, Far North, med samtida svensk musik för saxofon och elektronik. På denna skiva finns bland annat två verk med örebroanknytning komponerade av tonsättarna Marcus Willén och Jonas Asplund som är verksamma i föreningen Musikspektra T. Johannes Thorell tilldelas Örebro läns landstings kulturstipendium 2012 för sin starka drivkraft att utveckla konstmusiken, en del i den klassiska musikgenren, där han använder saxofonen som utgångspunkt. Tillsammans med lokala kulturaktörer och kulturskolor arbetar Johannes med att utveckla konsertserien Örebro län live för att fortsatt nå ut med nyskapande musik, även bland barn och unga. Dessutom planerar Johannes projektet Far South, som består av musik från södra halvklotet.

41 Bilaga 1 Ansökan till regeringen Till Regeringen Hemställan För att samordna och stärka det regionala tillväxtarbetet på bland annat de områden som här redovisas ansöker Örebro läns landsting om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att få bilda en region med direktvalt regionfullmäktige Inledning En regions attraktionskraft handlar om förmågan att locka och behålla invånare, besökare och företag genom att erbjuda och skapa attraktiva miljöer för bland annat arbete, utbildning, boende, fritid, näringsverksamhet, forskning, kultur och konst. Det handlar om att ha ett konkurrenskraftigt näringsliv, en väl fungerande arbetsmarknad, möjlighet till utbildning och kompetensutveckling, en god hälso- och sjukvård och övrig offentlig service, ett aktivt arbete med klimat- och miljöfrågor och en hållbar infrastruktur med pendlingsmöjligheter. I januari 2009 meddelade regeringen att Sverige i framtiden ska ha tre politiska nivåer med beskattningsrätt staten, regioner och primärkommuner. Fyra regioner har redan bildats, och i flera län har det pågått arbete som syftat till att ansöka hos regeringen om att bilda större regioner. Vårt mål är en samlad demokratisk arena för regional utvecklings- och tillväxtpolitik som tillsammans med en kraftfull hälso- och sjukvårdspolitik ska möta människors behov. En positiv tillväxt ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt långsiktigt hållbart perspektiv samt ökad attraktivitet är en förutsättning för ett gott liv. Motiv och utgångspunkter för en regionbildning i Örebro län Utgångspunkten för de ansträngningar som gjorts från kommuner och landsting i Örebro län för att bilda en större region är en övertygelse om att en sådan region skulle ha goda förutsättningar att utvecklas positivt. Näringslivet är både brett och högspecialiserat och det finns en betydande gemensam arbetsmarknad. Inom länet finns såväl universitet och universitetssjukhus. Tre av landets viktigaste vägar och flera av landets viktigaste järnvägslinjer går genom länet. 1

42 I de underlag som togs fram i arbetet med att försöka bilda Region Mälardalen lyftes ett antal huvudargument fram. Det handlar om att ett stort befolkningsunderlag ger bättre förutsättningar för att kunna finansiera välfärdstjänster på såväl kommunal som regional nivå. Vidare har argumentet att ansvaret för regionala utvecklingsfrågor bör hanteras i direktvalda politiska organ med egen beskattningsrätt lyfts fram. Ett annat argument handlar om ökad samordning av de regionala utvecklingsfrågorna tillsammans med infrastrukturplanering och kollektivtrafik. Detta i sin tur skulle skapa bättre möjligheter att regionalt genomföra en i grunden nationell politik utifrån regionens särskilda förutsättningar. Genom att överföra det samlade ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna till en region omfattande flera landsting enligt beskrivningen ovan skulle flera av en större regions fördelar kunna uppnås. Även om man först från 2019 skulle komma att samordna frågorna i en större geografi med en större befolkning finns redan idag förutsättningarna för ökad samordning och kraftsamling runt det regionala utvecklingsuppdraget inom länet. Detta ska ses som ett mellansteg inför den önskvärda situationen med en större geografi, som nu får avvaktas till Dessutom kan samordning ske med kringliggande kommuner och landsting/län i frågor som har en annan geografisk logik än länet, till exempel hälso- och sjukvård, kultur, infrastruktur eller kollektivtrafik. Argument för en förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Örebro län Nedan redogörs för några fördelar som det skulle innebära att bilda en region i Örebro län. Starkare demokratiskt inflytande över utvecklingsfrågorna Det starkaste skälet till ansökan om att få möjlighet att genom bildande av en region ta ansvar för regionala utvecklingsfrågor är att genom direkta val stärka medborgarnas inflytande över vardagens frågor. Därmed kan demokratin fördjupas och utvecklas. Dagens delade ansvar för regional utveckling mellan Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro län (samverkansorganet) och Länsstyrelsen i Örebro län ger en otydlighet och inte tillräcklig kraft i frågor som är viktiga för länets utveckling. Genom att bilda en region med ett direktvalt fullmäktige och med egen beskattningsrätt ges en större demokratisk legitimitet. Beskattningsrätten medför också att dialogen med staten om exempelvis infrastruktur och kultur underlättas. 2

43 Bättre möjligheter att utifrån regionens förutsättningar kunna genomföra en i grunden nationell politik Det regionala utvecklingsarbetet bygger på de europeiska och nationella utvecklingsstrategierna. Europa 2020 och den nationella strategin för hållbar tillväxt är de centrala dokumenten. En organisation med ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor kan ta ett större regionalt ansvar för frågor som idag hanteras dels av olika regionala organ, dels av statliga myndigheter. Integrationen av hälso- och sjukvårdens utvecklingsuppdrag underlättas också. Regionen, men sitt starka demokratiska mandat och sin beskattningsrätt, blir en starkare och tydligare samverkanspartner för staten, kommuner och t.ex. näringslivet. Region Skåne och Västra Götalandsregionen har av regeringen och dess myndigheter inom till exempel infrastrukturområdet tilldelats uppgifter som i övriga delar av Sverige letts av myndigheterna själva. Bättre samordning och större kraft Då förutsättningarna för hållbar regional tillväxt varierar i landet är ett tydligt regionalt och lokalt inflytande över det regionala tillväxtarbetet nödvändigt. Länets kommuner och Örebro läns landsting arbetar alla för en hållbar tillväxt i vårt län. För att ytterligare stärka arbetet med regionala tillväxtfrågor måste ett mer direkt politiskt inflytande ges för detta arbete, kopplat till en direkt beskattningsrätt. Samtidigt är det nödvändigt att arbete kring dessa frågor byggs upp med ett starkt kommunalt engagemang och att det nära samarbete mellan lokal och regional nivå som vuxit fram inom ramen för Regionförbundet Örebro län tas tillvara. Regionförbundet har utvecklat processer som förenar primärkommunala intressen med den regionala nivån som landstinget representerar. Exempel på områden för fortsatt samverkan är transportinfrastruktur och trafikförsörjningsprogram, strategiskt näringslivsarbete, klimat- och miljöarbete, regionala utvecklingsstrategier och handlingsplaner, kommunöverskridande och kommungemensamma frågor inom fysisk planering, gemensam finansiering av EU-program, kulturprogram, liksom sociala välfärds-, folkhälso- och hälso- och sjukvårdsfrågor. Örebro län liksom andra län har inom sig olika förutsättningar för att få till stånd en hållbar tillväxt. Styrkan ligger i att bejaka dessa olikheter och genom offentliga åtaganden och utvecklat samarbete mellan regional och lokal nivå skapa strukturer som stödjer utvecklingen av näringslivet, offentlig sektor och det civila samhället. Effektivitet och tydlighet Idag är de regionala utvecklingsfrågorna och därtill hörande verktyg fördelade mellan regionförbundet, landstinget och länsstyrelsen. Med denna struktur används betydande resurser för samordning och informationsöverföring mellan de olika organisationerna. Till följd av otydlighet i uppdrag och ansvar förekommer det att program och strategier inom samma eller närliggande sakområden utarbetas parallellt i de olika organisationerna. Förutsättningarna för att göra effektivare, tydligare och kraftfullare utvecklingsinsatser ökar betydligt om man kan samla flertalet regionala utvecklings- och tillväxtfrågor i en och samma organisation. Det handlar till exempel om kompetensförsörjning, näringslivsutveckling, 3

44 klimat- och miljöfrågor, kulturfrågor och frågor som rör infrastrukturplanering, bredband och kollektivtrafik. Med ett sådant mandat kan en regional utvecklingspolitik utifrån regionens egna förutsättningar formas och drivas med större effektivitet, tydlighet och kraft. I tabell 1 redovisas vilka av dagens uppdrag inom det regionala utvecklingsområdet som skulle samlas i en region. I dialog med staten och genom egna initiativ kommer uppdraget naturligtvis att förändras över tiden. Vi kan till exempel se att ett tydligt uppdrag från staten att samordna och driva arbetet inom klimat- och miljöområdet vore önskvärt. Tabell 1 Dagens uppdrag inom regionalt utvecklingsarbete som skulle samordnas i en regionkommun. Uppdrag Finns i dag i Kultur Kollektivtrafik Internationell verksamhet/central Sweden Kommersiell service IT-infrastruktur (bredband) Regionala projektmedel (95%) Näringslivsutveckling Regionalt utvecklingsprogram Turism Egna regionala utvecklingsmedel Kompetensplattformar Samordning av forsknings- och innovationsarbete Social Välfärd Energi- och klimatfrågor (Energikontoret) Skolstöd Länstransportplan Natur och friluftsliv (Bergslagsleden mm) Infrastrukturfrågor ÖLL ÖLL ÖLL och RFÖ Lst Lst RFÖ och Lst RFÖ och Lst RFÖ RFÖ RFÖ RFÖ ÖLL, RFÖ, Almi m.fl. RFÖ RFÖ RFÖ RFÖ RFÖ RFÖ ÖLL Örebro läns landsting RFÖ Regionförbundet Örebro län Lst Länsstyrelsen i Örebro län Källa: Egen sammanställning Nedan finns fördjupade resonemang om hur utvecklingen inom några av dessa skulle kunna stärkas genom ett samlat regionalt ansvar. 4

45 Infrastruktur och kommunikationer En väl utbyggd infrastruktur i form av vägar och järnvägar liksom en effektiv kollektivtrafik är viktiga förutsättningar för en förstärkning, förstoring och sammanknytning av marknader för boende, arbete, utbildning, service och fritid. Vägar, järnvägar och flygplats knyts samman i regionen vilket gör att regionen är en av landets viktigaste knutpunkter för både personresor och godstransporter. En regional organisation där ansvar för regional infrastrukturplanering och för kollektivtrafik samlas ger goda förutsättningar att arbeta både mot nationella och regionala mål för transporter, miljö och en hållbar regional utveckling. För både gods- och pendlingsmönster finns idag en omfattande trafik såväl inom länet som gränsöverskridande. Vi tror att behovet av regional trafik och övrig infrastruktur bäst kan utvecklas om länet får bilda region och får de förutsättningar som lagen om regionalt utvecklingsansvar ger. För att ytterligare stärka arbetet med att utveckla kollektivtrafiken har överenskommelse träffats mellan Örebro läns landsting och länets kommuner att Landstinget från och med 2012 är kollektivtrafikmyndighet. Genom att lägga ansvaret för kollektivtrafik på regional nivå har goda förutsättningar skapats för samverkan och dialog med angränsande läns kollektivtrafikmyndigheter men också med statliga myndigheter kring infrastrukturen. Kommunerna medverkar i framtagande av trafikförsörjningsplan genom att Regionförbundet Örebros styrelse är formellt samrådsorgan. Ett samlat ansvar för prioritering av utvecklingsmedel för infrastruktur och för kollektivtrafik kommer att positivt bidra till regionens utveckling. Innovation, utbildning, forskning, social välfärd och hälso och sjukvård Genom ett tydligt regionalt ansvar kan utvecklingen inom de viktiga områdena utbildning, forskning, hälso- och sjukvård samt innovation stärkas ytterligare. I Örebroregionen finns kreativa entreprenörer och driftiga företagsledare som samarbetar och vågar satsa på otraditionella lösningar. Samtidigt står vårt län inför stora utmaningar i en alltmer komplex värld. Det globala samhället ställer nya och annorlunda krav på näringslivet, infrastrukturen, kompetensförsörjningen, offentlig service och livsmiljöerna i vårt län. Gemensamma satsningar inom utbildningssystemets alla nivåer har under senare år startats för att förbättra studieresultaten och för att öka övergången till högre utbildning. Örebroregionen har genom bl.a. Örebro science park och Örebro universitets holdingbolag möjlighet att hjälpa nyföretagare att utveckla sina idéer tillsammans med forskning och samhällets aktörer. Örebro universitet med breda professionsutbildningar, framstående forskning och forskarutbildning är det akademiska navet i Örebroregionen. Örebro läns landsting med sitt engagemang i regional utveckling sammankopplat med forsknings- och innovationsarbete är en annan bidragande viktig faktor för en framgångsrik utveckling av vår region. 5

46 Den nära samverkan som idag finns mellan universitetet, landstinget, länets kommuner och näringslivet bildar en god grund för att skapa förutsättningar för god kompetensförsörjning för såväl näringsliv som offentlig sektor, en grund som behöver utvecklas ytterligare. Exempelvis får studenter i hög grad sitt första arbete på sin utbildningsort. Ett av de starkaste utvecklingsområdena i vår region har byggts genom de satsningar som gjorts under de senaste 15 åren på forskningsmedel, universitetssjukhus, universitet och läkarutbildning. Universitetssjukhuset Örebro är idag en av länets största aktörer inom kunskapsutveckling och forskning. Samarbetet med Örebro Universitet kring läkarutbildning och forskning stärker ytterligare utvecklingsmöjligheter och förmåga att attrahera forskare och företag till länet. Hälso- och sjukvården är i sig en av länets största utvecklingskrafter och spelar en mycket viktig roll i den regionala utvecklingen. Denna roll bör förtydligas och lyftas fram i regionens strategier för utveckling. Örebro läns landsting är en av länets största arbetsgivare med en årsomslutning på närmare 8 miljarder kronor. I hälso- och sjukvården finns en stark inneboende tillväxt och utvecklingskraft. Mellan Örebro läns landsting och länets kommuner finns sedan mer än tio år en god samverkan för utveckling av den sociala välfärden. De områden som främst berörs är vård och omsorg av äldre och sjuka, insatser för barn och ungdomar samt personer med beroendeproblematik och/eller psykiska funktionsnedsättningar. Örebro läns landsting och länets kommuner har ställt sig bakom regionförbundets program för utveckling av den sociala välfärden. Programmet knyter an till landstingets handlingsplan för folkhälsoarbete. Genom en region kommer arbetet med att utveckla den sociala välfärden att få en tydligare sammanhållen struktur för samverkan. Miljömässigt hållbar utveckling I det samhällsarbete som pågår både nationellt och internationellt för omställning i en miljömässigt hållbar riktning är det viktigt att ta ett samlat grepp och tillskapa en kraftfull regional arena. I Örebroregionen finns en stor utvecklingspotential inom miljö- och energiområdet. Stöd till forsknings- och samarbetsprojekt kring utveckling av förnyelsebar energiproduktion liksom produktutveckling inom områden ekologiska livsmedel och miljöteknik är viktiga uppgifter. Ett tydligt sammanhållet regionalt politiskt ansvar underlättar dialogen om och samordningen av regionalt och lokalt arbete när den nationella energi-, klimat- och miljöpolitiken ska genomföras. Den regionala nivån kan också spela en viktig roll för kompetensutveckling och samordning av kommunöverskridande samarbeten. Vi ser fram mot att regeringen ger ett sådant tydligt uppdrag inom klimat- och miljöområdet till den kommande regionen. 6

47 Kultur Kultur är till för alla och tillgänglighet till kultur är av stor betydelse för samhällsutvecklingen. Örebro län har ett rikt kulturliv som hela tiden ta sig nya uttryck. Länet har också ett starkt förenings- och organisationsliv där människors engagemang i folkrörelser, frivilligorganisationer, religiösa samfund och idrottsklubbar har en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen. I länet har den ideella och idéburna sektorn en stark förankring som medverkar till att överbrygga klyftor mellan ung och gammal, mellan människor med olika bakgrund, kön och etnisk tillhörighet. Utifrån den nya modellen för statens bidragsgivning till regional kulturverksamhet, Samverkansmodellen, har Örebro läns landsting ansvarat för att en regional kulturplan utarbetats vilken ger god grund för att beakta de specifika förutsättningar som gäller för Örebro län. Planen har utarbetats i dialog tillsammans med länets kommuner och civilsamhället. Genom en region kommer kulturlivet att få en tydligare sammanhållen struktur i samverkan med lokal, regional och nationell arena. Samverkan med kommunerna Bildandet av en region i Örebro län påverkar den kommunala samverkan, såväl kommunerna emellan som mellan regionen och kommunerna. Den senare samverkan får ny aktualitet genom det regionala utvecklingsuppdraget. Den förstnämnda är i princip kommunernas ensak, men eftersom frågorna hänger ihop bör de lösas i ett sammanhang. Avgörande är i båda fall om samverkan kan organiseras inom ramen för regionen, som i Halland, direkt på regional nivå, som i Skåne län, eller om den kräver att delregioner inrättas, som i Västra Götalands län. Initiativ har redan tagits för att påbörja en process som leder till att dessa frågor får en lösning som är anpassad till de förhållanden som råder i Örebro län. Beredning Beredning av denna ansökan om att bilda region i Örebro län har inledningsvis skett genom partidistrikt/ länsförbund för samtliga partier som är representerade i landstingsstyrelsen. Den 21 juni 2012 skickade Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län en remiss till länets kommuner där de ombads att besvara följande fråga: Tillstyrker kommunen att Örebro läns landsting ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Örebro län bildas en regionkommun med direktvalt regionfullmäktige 2014? Alla kommuner har inkommit med svar och samtliga tillstyrker att landstinget ansöker till regeringen enligt ovan redovisade fråga. Utifrån remissvaren kan man också utläsa att det råder en stark samstämmighet kring de motiv för en ansökan som redovisas i detta dokument. 7

48 1 (3) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Marcus Olofsson OLL Remissammanställning Region i Örebro län 2015 Den 21 juni skickade Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län en remiss till länets kommuner där de ombads att besvara följande fråga: Tillstyrker kommunen att Örebro läns landsting ansöker hos regeringen om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Örebro län bildas en regionkommun med direktvalt regionfullmäktige 2014? Kommunerna har även ombetts att avge synpunkter på utkasten över ansökningshandlingar och kompletterande handlingar som fanns med i remissutskicket. Nedan följer en sammanställning av beslut och yttranden från kommunerna i Örebro län: Kommun Tillstyrkan Avslag Tillägg/kommentarer Reservation Askersund X Instämmer i landstingets bedömningar och motiv för att bilda region. Lyfter betydelsen av nära samarbete/dialog mellan regional och kommunal nivå vid bildande av regionkommun Degerfors X Kommunernas samverkan sinsemellan och med regionen är en viktig fråga som måste lösas parallellt med ansökningsprocessen. Måste stryka skrivningar angående större region i framtiden Hallsberg X Inga ytterligare tillägg En ledamot från (M) reserverade sig mot beslutet Hällefors X Inga ytterligare tillägg Avslagsyrkande från en (SD)- ledamot Karlskoga X Det är av stor vikt att kommunernas samverkan sinsemellan och med regionen säkerställs i nästa steg Kumla X Instämmer i landstingets bedömningar och motiv för att bilda region. Process för framtida mellankommunal samverkan krävs. Laxå X Bildande av en regionkommun i länet är positivt ur flera perspektiv. Framförallt då de regionala utvecklingsfrågorna kommer att samlas på ett ställe. En (SD)-ledamot samt två (SPI)- ledamöter reserverade sig mot beslutet POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO Forts. nästa sida

49 2 (3) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Marcus Olofsson OLL Lekeberg X Framhåller vikten av att det regionalpolitiska uppdraget samlas hos en direktvald församling i och med bildande av regionkommun. Mellankommunala kontaktytor bör existera inom konstruktionen för en regionkommun ej separat Lindesberg X Framhåller vikten av att området/ begreppet social välfärd lyfts fram i ansökan och bifogar ett förslag till skrivning Ljusnarsberg X Lyfter vikten av att primärkommunerna får ett reellt inflytande. Förordar modellen som används i Skåne. Nora X Skrivningen i ansökan bör kompletteras med området social välfärd förslag på skrivning bifogas Örebro X Betonar vikten av att tillsammans med kommunerna ta fram en lösning för den kommunala samverkan framöver. Ta tillvara de forum och plattformar som skapats inom ramen för regionförbundet Alla (SD)- ledamöter reserverade sig mot beslutet Sammanfattning Alla kommuner har inkommit med svar och samtliga tillstyrker att landstinget ansöker till regeringen om att bilda region 2015, enligt ovan redovisade fråga. Nedan följer en kort sammanfattning av de kommentarer och synpunkter kommunerna redovisat i sina yttranden: - De kommuner som lämnat yttrande i frågan instämmer i huvuddrag till innehållet i ansökan med de motiv som anges för att bilda en regionkommun Nora kommun och Lindesbergs kommun framhåller dock att ansökan bör kompletteras med en skrivning kring området Social välfärd. - - Kommunerna lyfter särskilt frågan kring hur samverkan kommunerna sinsemellan och mellan kommunerna och regionen ska se ut i framtiden och betonar vikten av att inleda en process för att finna en passande modell. POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST orebroll@orebroll.se INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

50 3 (3) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Ledningskansliet, Marcus Olofsson OLL Bilagor/protokollsutdrag: Askersunds kommunfullmäktige Degerfors kommunfullmäktige Hallsberg kommunfullmäktige Hällefors kommunfullmäktige Karlskoga kommunfullmäktige Kumla kommunfullmäktige Laxå kommunfullmäktige Lekeberg kommunfullmäktige Lindesberg kommunfullmäktige Ljusnarsberg kommunstyrelse Nora kommunfullmäktige Örebro kommunfullmäktige POSTADRESS Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro BESÖKSADRESS Eklundavägen 2, Örebro TELEFON TELEFAX E-POST INTERNET ORGANISATIONSNUMMER PLUSGIRO

51 ..,

52 ..,.

53 ,.

54 .

55

56 .

57 ..

58 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 1 (20) STRÅLSKYDDSORGANISATION ÖREBRO LÄNS LANDSTING Fastställd av Landstingsstyrelsen Gäller fr.o.m och t.v. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

59 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 2 (20) Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Funktioner och ansvar inom Strålskyddsorganisationen 3 3. Ansvarsfördelning Landstingsstyrelsen Landstingsdirektören Förvaltningschefer Verksamhetschefer Verksamhetschef vid radiologisk klinik/avdelning Verksamhetschef vid klinik med nukleärmedicinsk verksamhet Verksamhetschef vid onkologisk klinik med strålbehandling Verksamhetschef vid hudklinik Verksamhetschef vid annan klinik Verksamhetschef vid Folktandvården Verksamhetschef/Chefsfysiker/Landstingets strålskyddsexpert vid Avd för Sjukhusfysik Sjukhusfysiker Sektionsansvarig sjukhusfysiker Sjukhusfysiker vid Avd för Sjukhusfysik (ASF) Uppdrag avseende nukleära, katastrofmedicinska insatser Övrig personal i verksamheter med joniserande strålning Radiologisk ledningsfunktion Lokal strålskyddskommitté Formerna för samarbetet, rapporteringsvägar Bilaga 1: Berättigande, Optimering Bilaga 2: Utbildning 16 Bilaga 3: Relevanta förordningar utgivna från Strålsäkerhetsmyndigheten Bilaga 4: Befattningshavare i strålskyddskommittér för Örebro Läns Landsting...18 Kontaktperson med SSM. 19 Bilaga 5: Befattningshavare Radiologisk ledningsfunktion inom Örebro Läns Landsting 20 Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

60 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 3 (20) 1. Bakgrund Strålskyddslagen (SFS 1988:220) reglerar all verksamhet med strålning. Strålskyddslagen är en ramlag vilket innebär att lagen innehåller de huvudsakliga reglerna men att dessa skall fyllas med ett innehåll som bestäms av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer. Regeringen har genom strålskyddsförordningen bemyndigat Strålsäkerhetsmyndigheten (tidigare Statens strålskyddsinstitut) att meddela föreskrifter om strålskydd. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har beviljat Örebro Läns Landsting tillstånd att bedriva medicinsk verksamhet med joniserande strålning avseende röntgendiagnostik, nukleärmedicin och strålbehandling. Folktandvården i Örebro län har på liknande sätt tillstånd att bedriva odontologisk verksamhet med joniserande strålning. Det finns krav på verksamheten i ett antal författningar som utges av SSM i dess författningssamling (SSMFS). Ansvar och verksamhetsformer för lokal strålskyddsorganisation anges i SSMFS 2008:35 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning Strålskyddsorganisationen ska definiera ansvarsfördelning och samspel mellan tillståndshavare, landstingsdirektör, förvaltningschefer/sjukhusdirektörer/tandvårdsdirektör, verksamhetschefer, sjukhusfysiker och annan berörd personal. I landstingets strålskyddskommitté övervakas och handläggs ärenden för att optimera detta samspel. 2. Funktioner och ansvar inom Strålskyddsorganisationen Enligt SSMFS 2008:35 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning : Tillståndshavaren skall ha en upprättad strålskyddsorganisation som är anpassad till verksamhetens art och omfattning. Strålskyddsorganisationen skall dokumenteras i en organisationsplan. Av denna skall framgå hur arbetsuppgifterna i fråga om strålskyddet är fördelade, formerna för samarbetet i strålskyddshänseende mellan tillståndshavare, sjukhusledning, verksamhetschef, den eller dem som innehar radiologisk ledningsfunktion (RALF), sjukhusfysiker och annan berörd personal, hur utbildningen av berörd personal i strålskydd, metodik och handhavande av utrustning är upplagd, namn på en befattningshavare som har till uppgift att vara kontaktperson med Strålsäkerhetsmyndigheten. Organisationsplanen skall hållas aktuell. Ett exemplar av planen skall sändas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheten skall hållas underrättad om kontaktpersonens namn och hur denna vanligen kan nås. I medicinsk verksamhet skall kontaktpersonen vara sjukhusfysiker. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

61 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 4 (20) 3. Ansvarsfördelning 3.1 Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen i Örebro läns landsting har Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) tillstånd att bedriva verksamhet med joniserande och icke-joniserande strålning. (Landstingsstyrelsen är s.k. tillståndshavare). Landstingsstyrelsen skall genom landstingsdirektören tillse att de olika förvaltningarna och dess kliniker/avdelningar vid Landstingets sjukhus och vårdinrättningar: Har tillgång till den kompetens och utbildad personal som krävs för att strålskyddet skall fungera och att exponeringen blir så låg som det är rimligt att uppnå (den s.k. ALARAprincipen). Ansvaret omfattar såväl personal som patienter som djur och miljö. Lagens grundläggande aktsamhetsregel (Strålskyddslagen 6 (SFS 1988:220) gäller även bestrålning av patienter i undersöknings- eller behandlingssyfte, dvs. stråldosen skall anpassas till de syften man vill uppnå och till avsedda resultat. Ges ekonomiska resurser för att kunna dimensionera strålskyddsverksamheten enligt strålskyddslagen. I likhet med organisationen för övriga arbetsmiljöfrågor bör även strålskyddsansvaret delegeras från styrelsen till landstingsdirektören, förvaltningschefer och klinik/verksamhetschefer. Det åligger tillståndshavaren att tillse att verksamhetschefer, sjukhusfysiker och de som innehar radiologisk ledningsfunktion tillförs de resurser som behövs för att strålskyddsarbetet skall fungera tillfredställande. SSMFS 2008:35 3: Tillståndshavaren skall se till att all bestrålning är berättigad och optimerad. SSMFS 2008:35; 12 I verksamheten ska en sjukhusfysiker ingå. Denna ska vara tillståndshavarens expert i frågor som är relaterade till strålskydd, och ska i denna egenskap, genom tillståndshavarens försorg, tillförsäkras de befogenheter och resurser som behövs för att strålskyddet ska fungera tillfredsställande. 3.2 Landstingsdirektören Enligt ovan är det Landstingsdirektören som inom Landstinget ansvarar för att tillståndsvillkoren enligt strålskyddslagen och Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling uppfylls och att en god strålmiljö upprätthålls. Till sin hjälp har denne chefsfysikern/verksamhetschefen på Avd för Sjukhusfysik, USÖ, som är den strålskyddsexpert som nämns i SSMFS 2008:29 och SSMFS 2008: Förvaltningschefer Förvaltningschefen representerar tillståndshavaren inom det område där denne är chef. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

62 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 5 (20) 3.4 Verksamhetschefer Verksamhetschef för den klinik/avdelning som bedriver verksamhet med joniserande eller ickejoniserande strålning ansvarar för dess strålskyddsverksamhet. Till sin hjälp har han/hon dels de personer som innehar radiologisk ledningsfunktion dels sjukhusfysiker Verksamhetschef vid radiologisk klinik/avdelning Verksamhetschef vid klinik med nukleärmedicinsk verksamhet Verksamhetschef vid onkologisk klinik med strålbehandling Skall förvissa sig om att gällande tillstånd från SSM finns för att bedriva verksamhet med joniserande strålning, samt att tillståndsvillkoren är uppfyllda och att gällande föreskrifter följs. Skall medverka till att sjukhusfysiker har god insyn i den radiologiska verksamheten och samråda med sjukhusfysiker i strålskyddsfrågor. Skall ansvara för att det finns rutiner för registrering av avvikelser. Missöden och tillbud av betydelse ur strålskyddssynpunkt skall snarast anmälas till landstingets kontaktperson som inom en vecka anmäler till SSM. Skall ansvara för att personal som deltar i verksamheten har sådan teoretisk och praktisk utbildning som behövs för att arbetet skall kunna utföras på ett ur strålskyddssynpunkt tillfredsställand sätt. Utbildningen skall organiseras samt vara dokumenterad och individuellt kvitterad och består av teori + praktik + handhavande. Se Bilaga 2. Skall i samverkan med sjukhusfysiker ansvara för att arbetet organiseras och metoder utformas på ett sådant sätt att onödig bestrålning av patienter och personal undviks, samt se till att lokala strålskyddsföreskrifter utarbetas. Skall ansvara för att tid och resurser avsätts för upprätthållande av kvalitetshandbok och metodbeskrivningar. Skall ansvara för att tid och resurser avsätts för periodisk kvalitets- och strålskyddskontroll av utrustning och strålkällor. Skall förvissa sig om att utrustning och strålkällor som används i verksamheten genomgår kontroller och underhåll enligt SSM:s föreskrifter. Skall ansvara för att personaldosmätningar utförs i den omfattning Avd för Sjukhusfysik (ASF) föreskriver. Skall ansvara för att lokaler klassificeras i den omfattning Avd för Sjukhusfysik (ASF) föreskriver. Skall ansvara för att statistiska uppgifter avseende undersökningar och behandlingar finns tillgängliga i föreskriven omfattning. Skall svara för att radioaktivt avfall och kasserad apparatur som kan alstra strålning omhändertas på sådant sätt som ASF föreskriver. Skall informera ASF om uppkomna eller planerade förändringar beträffande utrustning, lokaler och arbetsförhållanden som berör verksamhet med joniserande strålning. Skall se till att resurser tillhandahålls så att föreslagna strålskyddsåtgärder kan vidtas. Om detta ej är möjligt skall sjukhusledning och ASF underrättas. Skall utse verksamhetens kontaktperson/er i strålskyddsfrågor (läk + ssk./usk). Namnet skall delges ASF. Kan vara flera personer för olika delar av verksamheten om den är omfattande Verksamhetschef vid hudklinik Skall för buckyterapi ansvara för att SSMFS 2008:33 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinsk strålbehandling efterlevs i tillämpliga delar. Skall ansvara för att tid och resurser avsätts för upprätthållande av kvalitetsmanual och metodbeskrivningar. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

63 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 6 (20) Skall ansvara för att personal som deltar i verksamheten har sådan teoretisk och praktisk utbildning som behövs för att arbetet skall kunna utföras på ett ur strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Utbildningen skall organiseras samt vara dokumenterad och individuellt kvitterad och består av teori + praktik + handhavande. Se Bilaga 2. Skall utse verksamhetens kontaktperson/er i strålskyddsfrågor (läk + ssk./usk). Namnet skall delges ASF. Kan vara flera personer för olika delar av verksamheten om den är omfattande Verksamhetschef vid annan klinik Skall medverka till att sjukhusfysiker har god insyn i den radiologiska verksamheten och samråda med sjukhusfysiker i strålskyddsfrågor. Skall ansvara för att det finns rutiner för registrering av avvikelser. Missöden och tillbud av betydelse ur strålskyddssynpunkt skall snarast anmälas till landstingets kontaktperson som inom en vecka anmäler till SSM. Skall ansvara för att personal som deltar i verksamheten har sådan teoretisk och praktisk utbildning som behövs för att arbetet skall kunna utföras på ett ur strålskyddssynpunkt tillfredsställand sätt och för att givna strålskyddsanvisningar är kända och tillämpas av personal som deltar i radiologiskt arbete. Utbildningen skall organiseras samt vara dokumenterad och individuellt kvitterad och består av teori + praktik + handhavande. Se Bilaga 2. Skall i samverkan med sjukhusfysiker och den som innehar radiologisk ledningsfunktion ansvara för att arbetet organiseras och metoder utformas på ett sådant sätt att onödig bestrålning av patienter och personal undviks, samt se till att lokala strålskyddsföreskrifter utarbetas. Skall ansvara för att tid avsätts för periodisk kvalitets- och strålskyddskontroll av utrustning och strålkällor. Skall ansvara för att personaldosmätningar utförs i den omfattning Avd för Sjukhusfysik (ASF) föreskriver. Skall ansvara för att lokaler klassificeras i den omfattning Avd för Sjukhusfysik (ASF) föreskriver. Skall ansvara för att genomlysningstider och dosvärden avseende undersökningar och behandlingar noteras i föreskriven omfattning. Skall informera ASF om uppkomna eller planerade förändringar beträffande utrustning, lokaler och arbetsförhållanden som berör verksamhet med joniserande strålning. Skall se till att resurser tillhandahålls så att föreslagna strålskyddsåtgärder kan vidtas. Om detta ej är möjligt skall sjukhusledning och ASF underrättas. Skall i övriga strålskyddsfrågor kontakta den specialist som innehar den radiologiska ledningsfunktionen och/eller sjukhusfysiker. Skall utse verksamhetens kontaktperson/er i strålskyddsfrågor (läk + ssk./usk). Namnet skall delges ASF. Kan vara flera personer för olika delar av verksamheten om den är omfattande Verksamhetschef vid Folktandvården Skall ansvara för att givna strålskyddsanvisningar är kända och tillämpas av personal som deltar i radiologiskt arbete. Skall ansvara för att personal som använder strålning har erforderlig utbildning. Utbildningen skall organiseras samt vara dokumenterad och individuellt kvitterad. Skall samverka med den som innehar radiologisk ledningsfunktion och med sjukhusfysiker avseende utrustningens användning och utbildning av personal. Skall i övriga strålskyddsfrågor kontakta den specialist som innehar den radiologiska ledningsfunktionen och/eller sjukhusfysiker. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

64 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 7 (20) Verksamhetschef/Chefsfysiker vid Avd för Sjukhusfysik (ASF) tillika landstingets strålskyddsexpert Chefsfysikern är verksamhetschef för Avd för Sjukhusfysik (ASF) och är den strålskyddsexpert som omnämns i SSMFS 2008:29 Chefsfysikern utses i sin funktion som tillståndshavarens strålskyddsexpert av landstingsdirektören och är den kontaktperson som svarar för kontakterna med SSM. Chefsfysikern utses i sin funktion som verksamhetschef för Avd för Sjukhusfysik av Universitetssjukhusets förvaltningschef. Chefsfysikern skall svara för den strålningsfysikaliska expertisen. Detta görs tillsammans med övriga sjukhusfysiker. Strålskyddsexperten är också den som får kopia på och mottar avvikelsehändelser som innefattar strålning och har rapporterats i PLATINA. Strålskyddsexperten är samordnare av strålskyddsarbetet Strålskyddsexperten skall informera klinikledning, sjukhusledning och vid behov landstingsledning i strålskyddsfrågor. Strålskyddsexperten skall årligen till SSM lämna en aktuell förteckning över de utrustningar och strålkällor som omfattas av givna tillstånd Strålskyddsexperten svarar för utformning av rutiner för kontroll av personalstråldoser och för omgivningskontroller. Strålskyddsexperten deltar i planering och kontroll av strålskyddet vid ny- och ombyggnad av lokaler. I samråd med berörd personals chefer och den som innehar radiologisk ledningsfunktion svarar strålskyddsexperten för utbildning som är av betydelse ur strålskyddssynpunkt. Strålskyddsexperten svarar för strålskyddstillsyn för personal, allmänhet och miljö. 3.5 Sjukhusfysiker Sektionsansvarig sjukhusfysiker Funktionen som sektionsansvarig sjukhusfysiker innehas av leg sjukhusfysiker med särskilt områdesansvar (Strålbehandling, Diagnostik). Uppdraget omfattar samordning av det operativa strålsäkerhetsarbetet inom sitt område. Denne skall i nära samarbete med radiologisk ledningsfunktion arbeta för att diagnostik och/eller terapi bedrivs på ett berättigat och optimerat sätt för både patienter och personal, samt medverka till att åtgärdsplaner upprättas vid strålningsrelaterade avvikelser. Innehavare utses av chefsfysikern. Övriga sjukhusfysiker rapporterar till denna funktion inom sitt område, se punkt 5 nedan Sjukhusfysiker vid Avdelningen för Sjukhusfysik (ASF) Enligt SSMFS 2008: 31,33,34 Skall svara för strålskyddstillsynen för patienter. Skall medverka vid hur nya strålskyddsföreskrifter implementeras i den kliniska verksamheten. Skall medverka/svara för kontrollverksamheten avseende utrustningar och strålkällor i den omfattning som SSM föreskriver samt i samråd med kliniken vidtaga åtgärder när så krävs. Sjukhusfysiker skall tillsammans med den/de som innehar radiologisk ledningsfunktion se till att strålningen används på ett optimerat sätt med hänsyn till det medicinska syftet och stråldoser till patienter. Svara för att nya undersöknings-och behandlingsmetoder utvärderas från strålskyddssynpunkt. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

65 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 8 (20) Svara för mätning och beräkning av patientstråldoser. Svara för mätmetodik vid mätningar av aktivitet som administreras till patienter samt vid handhavande och kontroll av mätinstrument Delta i utredningar av oplanerade händelser som har betydelse ur strålskyddssynpunkt Delta i utformningen av rutiner för omhändertagande av patienter som administreras radioaktiva ämnen Medverka vid upphandling, besiktning och idrifttagande av utrustning för radiologisk, nuklearmedicinsk och strålbehandlingsverksamhet. Medverka vid upprättande och genomförande av kvalitetssäkringsprogram för såväl utrustningar som arbetsmetoder. Medverka vid framtagning av rutiner för transport av radioaktiva ämnen och hantering av radioaktivt avfall. För strålbehandling skall Sjukhusfysikern leda den del av verksamheten som rör de strålningsfysikaliska och mättekniska momenten och skall aktivt delta i processen att optimera varje patients behandling, samt svara för administrering och kontroll av den absorberade dos som ges till patienten. I samråd med den som innehar radiologisk ledningsfunktionen utforma rutiner för omhändertagande av patienter som undergår sådana behandlingar där strålkällor lämnas kvar i kroppen. Svara för framtagning av rutiner för byte av strålkällor i behandlingsutrustningar och för transporter och hantering av strålkällor Uppdrag avseende nukleära, katastrofmedicinska insatser Sjukhusfysiker har uppdrag inom katastroforganisationen inom Örebro Läns landsting med bl.a. deltagande i utbildning för länsstyrelse, räddningstjänst, polis m fl. Aktuell katastrofplan, Radiakplan, finns tillgänglig på landstingets hemsida. Sjukhusfysiker finns tillgänglig via TIB dvs tjänsteman i beredskap som nås via Universitetssjukhusets telefonväxel. Det åligger strålskyddsexperten att tillse att larmlistan är aktuell och att utbildning och träning för denna insats utförs. 3.6 Övrig personal i verksamheter med joniserande strålning. Det åligger personal i verksamheter med joniserande strålning att använda den strålskyddsutrustning som anvisats för verksamheten, samt att i övrigt följa de strålsäkerhetsrutiner som angivits för verksamheten. Det åligger vidare berörd personal att genomgå och kvittera för verksamheten relevanta utbildningsmoment avseende strålsäkerhet, utrustningens handhavande, säkerhetsrutiner, undersöknings/behandlingsmetoder. Rapporteringsskyldighet råder för all personal när det gäller strålningsrelaterade avvikelser. 3.7 Radiologisk ledningsfunktion (RALF) Enligt SSMFS 2008:35: För varje verksamhet skall det finnas en person som innehar den radiologiska ledningsfunktionen. Denna skall ha sådan utbildning som Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver för respektive verksamhet. Se nedan. Radiologisk ledningsfunktion får tilldelas olika personer som verkar på skilda medicinska enheter. Radiologisk ledningsfunktion skall innebära att den som innehar uppgiften skall 1. ha ett övergripande inflytande över verksamheten inom sitt område, 2. se till att bedömning av berättigandet utförs, 3. känna till och i samråd med sjukhusfysiker aktivt påverka och optimera arbetsmetoderna, Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

66 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 9 (20) 4. i samråd med sjukhusfysiker se till att lämplig utrustning används i verksamheten. Utbildningskravet på den som innehar RALF finns angivet i: SSMFS 2008:33 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinsk strålbehandling SSMFS 2008:31 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik, SSMFS 2008:34 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin och ges i sammandrag nedan: För medicinsk verksamhet med röntgenstrålning skall den radiologiska ledningsfunktionen innehas av en legitimerad läkare med specialistkompetens inom något av områdena medicinsk radiologi, neuroradiologi eller barn- och ungdomsradiologi. För medicinsk verksamhet med röntgenstrålning som används för vägledning eller dosplanering för medicinsk strålbehandling får den radiologiska ledningsfunktionen innehas av en legitimerad läkare med specialistkompetens antingen inom radiologi eller onkologi. För verksamhet avseende bentäthetsmätning eller annan diagnostik med externa radioaktiva strålkällor får den radiologiska ledningsfunktionen alternativt innehas av en legitimerad läkare med specialistkompetens inom något för verksamheten relevant område. För verksamhet med specialistundersökningar i odontologisk röntgendiagnostik skall den radiologiska ledningsfunktionen innehas av en legitimerad tandläkare med specialistkompetens inom området odontologisk röntgendiagnostik. För verksamhet med odontologisk panoramaröntgen skall den radiologiska ledningsfunktionen innehas av en legitimerad tandläkare med särskild utbildning för panoramaröntgen. För verksamhet med odontologisk röntgendiagnostik med användning av apparater med en högsta rörspänning som inte överstiger 75 kv och som är avsedda för intraoralt placerade bildmottagare skall den radiologiska ledningsfunktionen innehas av en legitimerad tandläkare. Radiologisk ledningsfunktion för medicinsk strålbehandling skall innehas av en legitimerad läkare med specialistkompetens i onkologi eller, i fråga om gynekologiska sjukdomar, av en legitimerad läkare med specialistkompetens i gynekologisk onkologi. Radiologisk ledningsfunktion för buckybehandling får dock innehas av en legitimerad läkare med specialistkompetens i hud- och könssjukdomar. För verksamhet med nukleärmedicinska undersökningar skall den radiologiska ledningsfunktionen innehas av en legitimerad läkare med specialistkompetens inom nukleärmedicin. För medicinsk verksamhet med nukleärmedicinska behandlingar skall den radiologiska ledningsfunktionen innehas av en legitimerad läkare med specialistkompetens i onkologi. Anm: 1) Med person som innehar radiologisk ledningsfunktion enligt dessa föreskrifter avses inte verksamhetschefen i linjeorganisationen. Det kan vara samma person, men behöver inte vara det. 2) Remisskriterier ges i rapport European Commission, Radiation Protection nr 118: Referral Criteria for Imaging ; Office for Official Publications of the European Communities, L-2985 Luxemburg. ( och på svenska; Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

67 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 10 (20) Den som innehar den radiologiska ledningsfunktionen för medicinsk röntgendiagnostik skall ha genomgått en specialistkompetenskurs eller motsvarande som omfattar röntgenteknik och strålskydd, eller på annat sätt ha tillägnat sig motsvarande kunskaper. Verksamhetschefen utser den/de som ska inneha Radiologisk ledningsfunktion. Namnet på den/de som innehar radiologisk ledningsfunktion skall delges strålskyddskommittén. Om funktionerna som verksamhetschef och radiologisk ledningsfunktion sammanfaller utses den som ska inneha radiologisk ledningsfunktion av strålskyddskommittén. Namnet på den/de som innehar radiologisk ledningsfunktion skall delges strålskyddskommittén 4. Lokal strålskyddskommitté Om tillståndshavarens verksamhet omfattar flera kliniker skall en strålskyddskommitté ingå i strålskyddsorganisationen Kommittén skall övervaka verksamheten främst från patientstrålskyddssynpunkt. Tillståndshavare med omfattande verksamhet får dela in kommittén i separata grupper som handhar frågor om respektive röntgendiagnostik, nukleärmedicin och strålbehandling eller i grupper som verkar på skilda medicinska enheter. Strålskyddskommittén skall bestå av sjukhusfysikern, den eller de som innehar radiologisk ledningsfunktion, och företrädare för de övriga verksamheter som tillståndshavaren bestämmer. Strålskyddskommitténs uppgifter är att 1. verka för att verksamheten bedrivs under iakttagande av tillämpliga strålskyddsföreskrifter, 2. vara tillståndshavarens rådgivande expertorgan i strålskyddsfrågor som berör patientens säkerhet, 3. ge råd i frågor om nya undersöknings- eller behandlingsmetoder och ny utrustning med särskilt beaktande av patientsäkerheten, 4. bedöma forskningsprojekt där frivilliga försökspersoner exponeras för strålning samt biträda etisk kommitté i sådan bedömning, 5. i övrigt verka för goda strålskyddsförhållanden. Strålskyddskommitténs sammanträden skall protokollföras. Den lokala strålskyddskommittén är i Örebro läns landsting indelad i två grupper, en för strålbehandling och en för diagnostisk verksamhet inkl interventioner, SSMFS 2008:35, 14. Landstingsstyrelsen ger härmed i uppdrag till landstingsdirektören att utse ordföranden i den lokala strålskyddskommitténs två grupper. Det kan vara samma person. Landstingsdirektören ger härmed i uppdrag till ordföranden i strålskyddskommitténs två grupper, att utse ledamöter enligt SSMFS 2008:35, 15. Ledamöternas namn ska delges landstingsdirektören. Landstingsstyrelsen ger härmed i uppdrag till landstingsdirektören att utse chefsfysikern som kontaktperson med SSM enligt SSMFS 2008:35, 13 punkt 4. Denne ska vara medlem i strålskyddskommitténs båda grupper. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

68 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 11 (20) Strålskyddskommittén kategoriserar personal enl. SSMFS 2008:51, 4 kap 2. Se också Bilaga 4. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

69 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 12 (20) 5. Formerna för samarbetet, rapporteringsvägar Formerna för samarbetet i strålskyddshänseende mellan tillståndshavare, sjukhusledning, verksamhetschef, den eller dem som innehar radiologisk ledningsfunktion, sjukhusfysiker och annan berörd personal beskrivs nedan Formerna för samarbetet Strålsäkerhetsfrågor följer linjeorganisationen. Här finns också en direktkanal mellan landstingsdirektören och ordföranden för landstingets strålskyddskommitté, strålskyddsexperten. Genomgång av respektive klinik/avdelnings verksamhet sker med sjukhusledningen vid 4 tillfällen per år. Här kan strålskyddsfrågor tas upp. Vid strålskyddskommittéerns sammanträden som sker minst 4 gånger per år träffas RALF för de ingående verksamheterna, landstingets strålskyddsexpert, sjukhusfysiker samt övrig ingående personal. ASF diagnostikgrupp träffar verksamhetschefen för radiologi USÖ en gång per månad. Dessutom träffas på diagnostiksidan strålskyddsgruppen (med deltagare från ASF och de radiologiska verksamheterna i länet, röntgensjuksköterskor från de olika sektionerna och sjukhusen) en till två gånger per halvår. ASF terapigrupp deltar i olika möten på strålbehandlingsavdelningen. Det hålls strålmöten en gång per månad för extern strålbehandling där alla strålbehandlingens läkare och sjukhusfysiker deltar, samt verksamhetschefen för Onkologiska kliniken, avdelningschefen, en dosplanerare och en behandlingssjuksköterska. Där diskuteras förslag till metodutveckling, avvikelser, upphandlingar och rapporter från konferenser. På arbetsplatsträff på strålbehandlingsavdelningen informeras strålbehandlingens personal om införandet av nya rutiner, aktuella problem och avvikelser. Sjukhusfysiker och tekniker är med vid behov. Rapporteringsvägar All personal i verksamheter med joniserande strålning rapporterar avvikelser till närmsta chef samt i landstingets avvikelsehanteringssystem Platina. Kopia skickas automatiskt till strålskyddsexperten när man kryssar för strålning i anmälan. Radiologisk ledningsfunktion (RALF) rapporterar till berörd verksamhetschef i resursfrågor, utbildningsstatus. Sektionsansvarig sjukhusfysiker rapporterar till chefsfysikern. Verksamhetschef rapporterar utbildningsstatus/behov, verksamhetsförändringar med joniserande strålning, resursbehov för strålskyddsarbetet till områdeschef samt sidorapporterar till chefsfysikern. Områdeschef rapporterar till sjukhusdirektören/förvaltningschefen om utbildningsbehov och förändrad verksamhet. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

70 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 13 (20) Sjukhusdirektören/förvaltningschefen rapporterar till Hälso-och sjukvårdsdirektören. Hälso-och sjukvårdsdirektören rapporterar till landstingsdirektören. Chefsfysikern rapporterar lagefterlevnad, utbildningsbehov, resursbehov till landstingsdirektören i en årlig strålsäkerhetsrapport. Landstingsdirektören rapporterar till Landstingsstyrelsen (Tillståndshavaren). Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

71 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 14 (20) Bilaga 1 I SSMFS 2008:35 återkommer två centrala begrepp: Berättigande, Optimering Berättigande: - Uppdelas i a) patienten, b) frivilliga försökspersoner, c) rättslig/försäkringsteknisk undersökning samt d) anhöriga. a) bedömning enligt vilken en medicinsk bestrålning ger en nytta för patienten, med hänsyn tagen till den diagnostiska informationen eller det terapeutiska resultatet, som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka och därvid också med hänsyn tagen till effektiviteten, fördelarna och riskerna med befintliga alternativa metoder som innebär mindre stråldos eller inte alls utnyttjar joniserande strålning eller b) bedömning enligt vilken medicinsk bestrålning av frivilliga försökspersoner ger en nytta för medicinsk eller biomedicinsk forskning som är större än de skador som bestrålningen beräknas förorsaka eller c) bedömning enligt vilken bestrålning av en levande person i en rättslig undersökning eller i ett försäkringstekniskt sammanhang ger en nytta för personen eller samhället som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka eller d) bedömning enligt vilken bestrålning av en anhörig eller annan person som hjälper och stödjer en patient under bestrålningen ger en sammanlagd nytta för patienten och den anhöriga personen som är större än den skada som bestrålningen beräknas förorsaka. I bedömningen av huruvida bestrålning av en anhörig eller annan person som hjälper och stödjer en patient är berättigad, skall patientens behov och andra medmänskliga hänsynstaganden vägas in, i synnerhet om patienten är ett barn. Personer som frivilligt, utanför sin yrkesverksamhet, hjälper och stödjer patienter skall informeras om undersökningen eller behandlingen. Skriftliga instruktioner om lämpliga åtgärder och försiktighetsmått i syfte att minimera exponeringen till den hjälpande personen skall finnas tillgängliga. Instruktionerna skall vara anpassade till de omständigheter som råder i samband med bestrålningen av patienten och omfatta förutsebara situationer som kan ge stråldos till den hjälpande personen. Stråldosen till den hjälpande personen skall vara så liten som är rimligt möjlig med hänsyn till omständigheterna. Varje bestrålning skall på förhand ha bedömts vara berättigad med hänsyn till syftet med bestrålningen och den bestrålades individuella förutsättningar. En bestrålning kan vara berättigad i ett enskilt fall, även om den inte är allmänt berättigad. Alla nya metoder eller tillämpningar av medicinsk bestrålning skall ha bedömts vara berättigade innan de används allmänt. Den remitterande läkaren eller tandläkaren och den läkare eller tandläkare som beslutar om den medicinska bestrålningen skall, om möjligt, inhämta tidigare erhållen diagnostisk information eller journal, och beakta dessa uppgifter i syfte att undvika onödig bestrålning. Befintliga metoder eller tillämpningar av medicinska bestrålningar skall omprövas varje gång det framkommer nya rön om deras effektivitet eller verkningar. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

72 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 15 (20) Optimering: - processen att utifrån givna ekonomiska och samhälleliga förutsättningar a) anpassa omfattningen av undersökningen och stråldosen till den som undergår en medicinsk bestrålning i diagnostiskt syfte så att stråldosen blir så liten som är rimligt möjlig, men som samtidigt säkerställer att den önskade diagnostiska informationen erhålls eller b) anpassa stråldosen till den som undergår en medicinsk bestrålning i terapeutiskt syfte så att stråldosen är sådan att den avsedda terapeutiska effekten uppnås medan stråldosen till frisk vävnad blir så liten som är rimligt möjlig eller c) ta sådana hänsyn att stråldosen till ett foster vägs in i planering och genomförande av undersökning eller behandling av den blivande modern så att fosterdosen blir så liten som är rimligt möjlig samt d) samtidigt iaktta sådana procedurer som medför att stråldoser till personalen och allmänheten blir så små som är rimligt möjliga, I optimeringen skall ingå val av utrustning, säkerställande av diagnostisk information eller behandlingsresultat, praktiskt genomförande av undersökning eller behandling samt utvärdering av arbetsmetoder och därmed förenade patientdoser. SSMFS 2008:35 3: Tillståndshavaren skall se till att all bestrålning är berättigad och optimerad. Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

73 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 16 (20) Bilaga 2. Utbildning Enligt SSMFS 2008:31 8: All personal i verksamheten ska ha sådan teoretisk och praktisk utbildning som behövs för att arbetet ska kunna utföras på ett från strålskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Utbildning i strålskydd och lagar och förordningar är obligatorisk för personal som arbetar med strålning. ASF svarar för att ge utbildning som är av betydelse ur strålskyddssynpunkt i samråd med berörd personals chefer och den som innehar radiologisk ledningsfunktion. Respektive verksamhetschef svarar för att berörd personal får tillfälle och går på utbildningen. Utbildningen ges f.n. i ett block där grundläggande strålfysik, biologiska effekter av strålningen, risker, strålskydd vid olika strålutrustningar, lagar och förordningar tas upp. Dessutom ges en praktisk demonstration där det är möjligt. Undervisningen ges till all personal med 3 års intervall. Undervisningen ges också efter verksamheternas behov. (Ny personal etc.) Diskuteras med ASF. Introduktionsutbildningen för ny personal, Kategori A resp. B samt övriga vid behov, ska innehålla strålskydd (teori + praktisk övning) samt handhavande av relevant strålutrustning. Deltagande i utbildningen ska signeras. Verksamhetschefen svarar för att all personal som arbetar med utrustning ska ha genomgått relevant handhavandeutbildning. Följande dokument beskriver strålskyddsutbildning i mera detalj.för personal inom Örebro Läns Landsting. Dokumenten finns i landstingets dokumentstyrningssystem PLATINA. Strålskyddsutbildning för personal på röntgenklinikerna, R1, är fastställt Strålskyddsutbildning för personal som använder röntgenutrustning vid genomlysning i verksamhet som inte tillhör röntgenklinik. Strålskyddsutbildning hudkliniken Strålskyddsutbildning medicin kliniken bentäthetsmätning, DEXA Strålskyddsutbildning onkologiska kliniken Strålskyddsutbildning Folktandvården Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

74 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 17 (20) Bilaga 3. Relevanta förordningar utgivna från Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM: SSMFS 2008:29. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om kompetens hos strålskyddsexperter. SSMFS 2008:35 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2008:31 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om röntgendiagnostik SSMFS 2008:33 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinsk strålbehandling /SSIFS / SSMFS 2008:34 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om nukleärmedicin SSMFS 2008:20 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om diagnostiska standarddoser och referensnivåer inom medicinsk röntgendiagnostik SSMFS 2008:4 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd av diagnostiska referensnivåer inom nukleärmedicin SSMFS 2008:51 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om grundläggande bestämmelser för skydd av arbetstagare och allmänhet vid verksamhet med joniserande strålning SSMFS 2008:11 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om strålskärmning av lokaler för diagnostik eller terapi med joniserande strålning /SSMFS / SSMFS 2008:5 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om tillstånd att inneha och använda viss röntgenutrustning för odontologisk diagnostik SSMFS 2008:42 Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om prestandaspecifikationer vid upphandling av utrustning för röntgendiagnostik Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

75 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 18 (20) Bilaga 4. Enligt SSMFS 2008:35 är Strålskyddskommitténs uppgifter att 1. verka för att verksamheten bedrivs under iakttagande av tillämpliga strålskyddsföreskrifter, 2. vara tillståndshavarens rådgivande expertorgan i strålskyddsfrågor som berör patientens säkerhet, 3. ge råd i frågor om nya undersöknings- eller behandlingsmetoder och ny utrustning med särskilt beaktande av patientsäkerheten, 4. bedöma forskningsprojekt där frivilliga försökspersoner exponeras för strålning samt biträda etisk kommitté i sådan bedömning, 5. i övrigt verka för goda strålskyddsförhållanden. Strålskyddskommitténs sammanträden skall protokollföras. Ordföranden i Strålskyddskommittén ansvarar för att kommittén sammanträder minst 4 gånger per år att protokoll distribueras till berörda chefer på alla nivåer och publiceras att landstingsdirektören hålls fortlöpande informerad om strålskyddskommitténs arbete Befattningshavare i strålskyddsorganisationen för Örebro Läns Landsting Strålskyddskommitté för Örebro Läns landsting: Diagnostikutskottet Jan Persliden, cheffysiker, doc, Eva Norrman, sjukhusfysiker, Fil Dr, Marianne Axman, avdchef, rtg-sjuksköterska, Lisa Bjärmark, verksamhetschef Emina Karamehmedovic, apotekare, Margareta Lundin, Med Dr., överläkare Håkan Geijer, doc. Överläkare, nuk.med. Erik Roth, överläkare, Robert Popek, verksamhetschef, Eva Wård, verksamhetschef, Silvia Miranda Bazargani, övertandläkare Avd för sjukhusfysik, USÖ, ordförande Avd för sjukhusfysik, USÖ, sekreterare och sammankallande Röntgenkliniken, USÖ Röntgenkliniken, USÖ Sjukhusapoteket, USÖ Röntgenkliniken, USÖ Röntgenkliniken, USÖ Röntgenkliniken LBG Röntgenkliniken, KGA Röntgenkliniken, LBG Folktandvården, Odont Röntgen, FTV Strålskyddskommitté för Örebro Läns landsting: Terapiutskottet Jan Persliden, cheffysiker, doc, Avd för sjukhusfysik, USÖ, ordförande Eva Norrman, sjukhusfysiker, Fil Dr, Avd för sjukhusfysik, USÖ, sekreterare och sammankallande Johan Reizenstein, överläkare Onkologiska kliniken, USÖ Bengt Johansson, överläkare, Med. Dr Onkologiska kliniken, USÖ Britt-Inger Rehn, sjuksköterska, avd.chef Onkoligiska kliniken, USÖ Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

76 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 19 (20) Anna Josefsson, överläkare, Med Dr, verksamhetschef, Hudkliniken, USÖ Mikael Tarstedt, överläkare, verksamhetschef, Hudkliniken, KGA Leif Karlsson, sjukhusfysiker, sektionschef Avd för sjukhusfysik, USÖ Kontaktperson mot SSM: Jan Persliden, doc., verksamhetschef, leg sjukhusfysiker, Avd för Sjukhusfysik, USÖ, från 2012-xx-xx USÖ = Universitetssjukhuset Örebro KGA = Lasarettet i Karlskoga LBG = Lasarettet i Lindesberg FTV = Folktandvården Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

77 STRÅLSKYDDSORGANISATION FÖR ÖREBRO LÄNS LANDSTING 20 (20) Bilaga 5. Följande befattningshavare innehar Radiologisk ledningsfunktion (RALF) inom Örebro Läns Landsting Universitetssjukhuset Örebro: Röntgenverksamheten Överläkare Med. Dr. Margareta Lundin Nukleärmedicin Överläkare doc. Håkan Geijer Onkologi Hud Överläkare Johan Reizenstein, extern strålbehandling Överläkare Med Dr Bengt Johansson, brachyterapi Verksamhetschef, Överläkare, Med Dr. Anna Josefsson Karlskoga lasarett Röntgenverksamheten Klinikchef, överläkare Robert Popek Hudkliniken Karlskoga lasarett Överläkare Mikael Tarstedt Lindesbergs lasarett Röntgenverksamheten Överläkare Erik Roth Folktandvården, Specialisttandvården, Örebro Övertandläkare, Silvia Miranda Bazargani Avd för Sjukhusfysik, Universitetssjukhuset Örebro 2012

78

79

80

81

82

83

84 TILLSYNSRAPPORT Process: Inspektera Vår referens: SSM Tillståndshavare: Örebro läns landsting Objekt: Universitetssjukhuset Örebro Förrättningsdatum: 6-8 dec 2011 Arbetsgrupp: Peter Björk (inspektionsansvarig och inspektionsledare) och Hanne Grinaker Författare: Peter Björk och Hanne Grinaker Samråd: Inget samråd Fastställd: Torsten Cederlund Inspektion av strålbehandlingsverksamheten i Örebro läns landsting 1 Sammanfattning Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) genomförde den 6 till 8 december 2011 en inspektion av strålbehandlingsverksamheten i Örebro läns landsting. Inspektionen var primärt inriktad mot patientstrålskydd. Syftet med inspektionen var att kontrollera att kraven som ställs på verksamheten följs. Inspektion av verksamheten vid Universitetssjukhuset Örebro visar på ett antal brister i strålsäkerheten. Framförallt finns en bristande dokumentation inom områdena organisation, styrning och ledning av verksamheten samt kvalitetskontroller av utrustning. Inom områdena dokumenthantering, metodutveckling och kliniska procedurer uppfylldes samtliga av de krav som granskades. Sammantaget bedömer SSM att bristerna har negativ påverkan på strålsäkerheten, eftersom en bristande dokumentation inte ger personalen rätt förutsättningar att följa fastställda arbetsrutiner. 2 Bakgrund Strålsäkerhetsmyndigheten är tillsynsmyndighet för användning av strålning i Sverige. Tillsyn innebär att myndigheten på olika sätt kontrollerar att lag, förordning, föreskrifter och villkor följs vid verksamhet med joniserande strålning. Inspektioner är en central del av tillsynen. Strålsäkerhetsmyndigheten Swedish Radiation Safety Authority SE Stockholm Tel: E-post: registrator@ssm.se Solna strandväg 96 Fax: Webb: stralsakerhetsmyndigheten

85 Sida 2 (23) SSM SSM har beslutat att stärka tillsynen av samtliga strålbehandlingsavdelningar i Sverige. Denna inspektion ingår i en serie riktade inspektioner mot strålbehandlingsverksamhet. Beskrivning av strålbehandlingsverksamheten i Örebro läns landsting Inom Örebro läns landsting bedrivs strålbehandling vid Universitetssjukhuset Örebro och Karlskoga lasarett. Strålbehandlingsverksamheten vid Karlskoga lasarett innefattar enbart buckyterapi. Extern strålbehandling och brachyterapi ges vid strålbehandlingsavdelningen som tillhör Onkologiska kliniken vid Universitetssjukhuset Örebro. Onkologiska kliniken sorterar under område Huvud, hud och onkologi (HHO) i landstingets organisation. Inom strålbehandlingsverksamheten arbetar även sjukhusfysiker som tillhör avdelningen för sjukhusfysik (ASF). ASF sorterar under område Hjärta och diagnostik. ASF är indelad i två sektioner, varav strålbehandling är en. Denna sektion är i sin tur indelad i två ansvarsområden, extern strålbehandling och brachyterapi. På Onkologiska kliniken arbetar 27 läkare, varav 15 specialister och 12 STläkare. Inom strålbehandlingsverksamheten arbetar fem specialistläkare med extern strålbehandling och sex specialistläkare med brachyterapi, tre av dessa arbetar enbart med gynekologisk cancer. Verksamhetschefen på Onkologiska kliniken har personalansvar för samtliga läkare samt för avdelningscheferna på kliniken. Avdelningschefen för strålbehandlingsavdelningen har i sin tur personalansvar för alla sjuksköterskor på strålbehandlingsavdelningen som är 26 till antalet. På ASF:s sektion för strålbehandling arbetar sex legitimerade sjukhusfysiker. Sektionschefen har personalansvar för dessa. Strålbehandlingsverksamhetens upptagningsområde är i huvudsak Örebro län. Patienter med gynekologisk cancer, prostatacancer och huvud- /halscancer kommer även från andra län. Inom extern strålbehandling behandlades cirka 900 patienter under Brachyterapi ges med högdosratsteknik (HDR) eller pulsad dosratsteknik (PDR). Cirka 180 patienter (främst prostata och gyn) fick HDR-behandling och cirka 50 patienter (främst huvud/hals och partiella bröst) fick PDR-behandling under Verksamheten förfogar över en datortomograf, tre linjäracceleratorer och fyra efterladdningsutrustningar. 3 Syfte Syftet med inspektionen är att kontrollera att kraven som ställs på verksamheten följs. 4 Metod inklusive avgränsningar Intervjuer med personer som ansvarar för olika områden av strålbehandlingen som landstingsdirektör, sjukhusdirektör, verksamhetschefer, avdelningschef, sektionschef, sjukhusfysiker, läkare och sjuksköterskor har genomförts.

86 Sida 3 (23) SSM Lokaler och hantering av utrustning samt delar av verksamhetens skriftliga dokumentation har granskats. Inspektionen har avgränsats till att i huvudsak omfatta patientstrålskydd vid extern strålbehandling och brachyterapi. Vid inspektionen granskades de resurser som finns för strålskyddsverksamheten och hur verksamheten bedrivs. Områdena är utvalda med utgångspunkt från strålskyddslagen (1988:220) samt de författningar som reglerar verksamheten. De områden som granskades är: 6.1 Organisation Organisation av strålsäkerhetsarbetet Dokumenthantering 6.2 Kvalitetssäkring av verksamheten Metodutveckling Revision av verksamheten Avvikelsehantering 6.3 Kliniska procedurer Definition av målvolymer Optimering av stråldoser Oberoende parameterkontroll Kontroll av dosen i strålfältet Kontroll av strålfältens positionering Kontrollmätning av patienten efter avslutad brachyterapi 6.4 Utrustning Driftsättning av utrustning Periodiska kontroller och kalibreringar 5 Krav De krav som ställs på verksamhet med joniserande strålning inom hälso- och sjukvården regleras genom strålskyddslagen samt föreskrifter utfärdade av SSM, se bilaga 1. De krav som inspektionen speciellt inriktades mot framgår av kapitel 6 om observationer och bedömningar. 6 Observationer och bedömningar 6.1 Organisation Organisation av strålsäkerhetsarbetet 1. Tillståndshavaren ska i en organisationsplan dokumentera hur arbetsuppgifterna är fördelade i fråga om strålskyddet, formerna för samarbete mellan verksamhetschef, radiologisk ledningsfunktion, sjukhusfysi-

87 Sida 4 (23) SSM ker och annan berörd personal, 13 Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:35) om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning. Observation Örebro läns landsting har en dokumenterad organisationsplan avseende strålskydd som fastställdes av landstingsstyrelsen februari I samband med fastställandet av strålskyddsorganisationen fick landstingsstyrelsen en allmän utbildning i hur landstinget ska arbeta med strålskydd. I organisationsplanen finns ansvarsfördelningen mellan landstingsstyrelsen, landstingsdirektören, förvaltningschefer och verksamhetschefer definierad. Även ansvarsfördelningen och samarbetet avseende strålskyddsarbetet mellan de som innehar radiologisk ledningsfunktion, verksamhetschefer och Avdelningen för Sjukhusfysik (ASF) finns beskrivet i organisationsplanen. Sjukhusfysiker som är utsedd kontaktperson mot SSM är enligt bilaga till organisationsplanen dessutom utsedd till landstingets s.k. strålskyddsfysiker. Vad denna befattning innebär framgår inte av organisationsplanen eller av någon annan dokumentation som redovisades under inspektionen. Radiologiska ledningsfunktioner inom strålbehandling ska enligt organisationsplanen utses av verksamhetschefen för Onkologiska kliniken. Skriftlig delegation för funktionen finns enligt uppgift. Arbetsuppgifter och ansvar för övrig personal, som avdelningschef, enhetsansvarig läkare eller annan berörd personal på Onkologiska kliniken, finns inte dokumenterat i organisationsplanen. Det finns heller inga övriga dokument som beskriver arbetsuppgifter och ansvar för avdelningschef och enhetsansvarig läkare. Däremot har avdelningschefen upprättat ansvars- och arbetsbeskrivningar för onkologisjuksköterskor och huvudansvariga sjuksköterskor på acceleratorer och dosplanering. Beskrivningarna ingår i Onkologiska klinikens organisations- och ledningsdokument. Detta är dock endast ett arbetsdokument som ännu inte har fastställts. ASF har i sin organisationsplan beskrivit ansvarsfördelningen mellan sektionschef och områdesansvarig sjukhusfysiker. Inom strålbehandlingsverksamheten finns olika forum för samverkan och uppföljning: o Regelbunden verksamhetsuppföljning mellan verksamhetschef och förvaltningschef utförs enligt uppgift, men beskrivs inte i strålskyddsorganisationen. Strålsäkerhetsfrågor följer linjeorganisationen med undantag för en direktkanal mellan landstingsdirektören och ordföranden för landstingets strålskyddskommitté (se kravpunkt 4).

88 Sida 5 (23) SSM o o Det hålls strålmöten en gång per månad för extern strålbehandling där alla strålbehandlingens läkare och sjukhusfysiker deltar, samt verksamhetschefen för Onkologiska kliniken, avdelningschefen, en dosplanerare och en behandlingssjuksköterska. Enligt uppgift diskuteras förslag till metodutveckling, avvikelser, upphandlingar och rapporter från konferenser. Beslut kan tas på dessa möten. I Onkologiska klinikens organisations- och ledningsdokument beskrivs detta möte, men verksamhetschefens deltagande och mötespunkten om förslag till metodutveckling framgår inte av beskrivningen. Vid inspektionen granskades senaste mötesprotokollet från den 10 november Protokollet bekräftar uppgifterna om vilka punkter som tas upp. På arbetsplatsträff på strålbehandlingsavdelningen informeras strålbehandlingens personal om införandet av nya rutiner, aktuella problem och avvikelser. Sjukhusfysiker och tekniker är med vid behov. Bedömning Kraven uppfylls inte eftersom ansvars- och arbetsbeskrivningar inte finns för alla funktioner inom strålbehandlingen. Det är även en brist att strålskyddsorganisationen inte fullt ut beskriver samverkansformerna samt att Onkologiska klinikens organisations- och ledningsdokument inte är fastställt. 2. Radiologisk ledningsfunktion ska ha ett övergripande inflytande över verksamheten, 11 SSMFS 2008: 35. Observation Enligt dokumentet för strålskyddsorganisationen ska den som innehar radiologisk ledningsfunktion ha ett övergripande inflytande över verksamheten. Det finns två överläkare med radiologisk ledningsfunktion, en för extern strålbehandling och en för brachyterapi. Namnlista över alla som innehar radiologisk ledningsfunktion i landstinget finns som bilaga till landstingets strålskyddsorganisation. Under inspektionen framgick att de som innehar radiologiska ledningsfunktioner inom strålbehandling samverkar med övriga medarbetare inom verksamheten och arbetar aktivt med sina definierade uppgifter. Bedömning Kraven uppfylls eftersom utsedda personer med radiologisk ledningsfunktion har ett övergripande inflytande över verksamheten inom sina respektive områden.

89 Sida 6 (23) SSM I verksamheten ska en sjukhusfysiker ingå. Denna ska vara tillståndshavarens expert i frågor som är relaterade till strålskydd, 12 SSMFS 2008: 35. Observation På ASF:s sektion för strålbehandling arbetar sex legitimerade sjukhusfysiker. Enligt avdelningens organisationsplan bedrivs verksamheten i nära samarbete med Onkologiska kliniken. Sjukhusfysiker deltar vid dosplaneringsronder, strålbehandlingsronder, gyn-brachyronder, prostata-brachymöten, månatliga strålmöten och tekniska möten, samt arbetsplatsträffar vid behov. Strålskyddsorganisationen beskriver sjukhusfysikers ansvar och arbetsuppgifter enligt SSM:s krav. Det finns inte någon sjukhusfysiker som formellt är utsedd till tillståndshavarens strålskyddsexpert. Bedömning Kraven uppfylls inte eftersom det inte finns en sjukhusfysiker som formellt är utsedd till landstingets strålskyddsexpert. 4. En strålskyddskommitté ska ingå i organisationen, 14 SSMFS 2008: 35. Observation Enligt den skriftliga beskrivningen av strålskyddsorganisationen har landstinget en strålskyddskommitté. Denna har två utskott, varav ett är för strålbehandlingsverksamheten. Kommitténs ordförande utses av landstingsdirektören och ordförande utser i sin tur ledamöter som enligt landstingets beskrivning ska uppfylla de krav som finns från SSM. Verksamhetschefen för ASF är utsedd ordförande. Han har rapporteringsansvar mot landstingsstyrelsen. Den av landstingsdirektören utsedda kontaktpersonen mot SSM ska vara medlem i strålskyddskommittén. I utskottet för strålbehandling sitter även chefen för strålbehandlingssektionen, radiologiska ledningsfunktioner och övriga representanter från strålbehandlingsverksamheten. Vid strålskyddskommittémöten ska enligt uppgift följande punkter behandlas: Föregående protokoll, information från SSM, strålskyddsutbildning, avvikelser, forskningsansökningar samt rapport från verksamheten angående t.ex. upphandlingar och nya behandlingsmetoder. Vid inspektionen granskades senaste mötesprotokollet från den 5 oktober Protokollet bekräftar uppgifterna om mötesdeltagarna och vilka punkter som tas upp. Bedömning Kravet uppfylls eftersom landstinget har en strålskyddskommitté.

90 Sida 7 (23) SSM Dokumenthantering 1. Det ska finnas en kvalitetshandbok som avser strålskydd, 17 SSMFS 2008:35. Observation Landstinget har ett dokumenthanteringssystem, PLATINA. Olika verksamheter på sjukhuset har kommit olika långt med implementeringen av detta system. Landstingsledningen ställer inga krav på att verksamheterna ska använda sig av systemet. Enligt ASF:s organisationsplan ska avdelningens alla styrande och redovisande dokument finnas i PLATINA. Dessa dokument är tillgängliga också för onkologens personal. Mätprotokoll och dylikt tillhörande ASF sparas ibland bara lokalt på avdelningens server. Dokument som ingår i PLATINA är utformade enligt en mall med uppgifter om vilket verksamhetsområde som dokumentet omfattar, dokumentägare, vem som fastställt dokumentet, datum för fastställande och giltighetstid. Onkologiska klinikens dokument angående extern strålbehandling, som riktlinjer, metodbeskrivningar och vårdprogram, är samlade i en filstruktur på klinikens server. Dokumenten är uppdelade i två områden, ett med kliniska metodbeskrivningar, d.v.s. beskrivningar hur olika diagnosgrupper strålbehandlas, och ett med metodbeskrivningar för specifika arbetsmoment. Arbete pågår för att få dessa dokument inlagda i PLATINA. Det finns även vägledande och rådgivande instruktioner vid berörda arbetsplatser som till exempel vid arbetsstationer för målvolymsinritning eller dosplanering. Det förekommer även pärmar med kopior på dokument som annars lagras elektroniskt i kvalitetshandboken. Dokumentägaren är ansvarig för att kopiorna har rätt version. Onkologiska klinikens dokument angående brachyterapi finns i separata kvalitetshandböcker, en för PDR- och en för HDR-verksamheten. Dessa innehåller både kliniska och specifika metodbeskrivningar. Dokumentuppdelningen mellan ASF och Onkologiska kliniken är inte formellt fastställd. Enligt uppgift ger detta sig naturligt, eftersom dokumentägare definieras i PLATINA. Bedömning Kravet på kvalitetshandbok uppfylls eftersom en sådan finns och att berörd personal vet var fastställda dokument finns. Landstingsledningen bör dock ställa krav på att verksamheterna ska använda landstingets dokumenthanteringssystem, PLATINA.

91 Sida 8 (23) SSM Kvalitetssäkring av verksamheten Metodutveckling 1. Befintliga metoder eller tillämpningar av medicinska bestrålningar ska omprövas varje gång det framkommer nya rön om deras effektivitet eller verkningar, 7 SSMFS 2008:35. Observation Vid Onkologiska kliniken ansvarar diagnosansvariga läkare för att hålla sig a jour med vårdprogrammens uppdateringar och vid behov initiera metodutveckling. Även läkare som innehar radiologisk ledningsfunktion deltar vid internationella kongresser för att ta del av nya rön. Enligt ASF:s organisationsplan ligger initiering av nya metoder och utveckling av befintliga metoder som rör fysikaliska och mättekniska moment inom enhetsansvarig sjukhusfysikers ansvarsområde. Medarbetare på ASF deltar på nationella och internationella konferenser samt i en nationell grupp om brachyterapi för att bevaka nya rön och hämta in information om aktuella utvecklingsområden. Vid de regelbundna klinikgemensamma strålmötena för extern strålbehandling tas behovet av metodutveckling upp och arbetsgrupper utses för att driva utvecklingsprojekt som beslutats av verksamhetschefen för Onkologiska kliniken. I arbetsgrupperna deltar läkare, sjukhusfysiker och sjuksköterskor. Bedömning Kravet på metodutveckling uppfylls eftersom det framgår att metodutveckling görs på ett systematiskt sätt. 2. Den som innehar radiologisk ledningsfunktion och sjukhusfysiker ska ha en central roll i arbetet med metodutveckling, 11 SSMFS 2008:35. Observation Enligt strålskyddsorganisationen ska den som innehar radiologisk ledningsfunktion i samråd med sjukhusfysiker aktivt påverka och optimera arbetsmetoderna. Vid inspektionen bekräftades att radiologisk ledningsfunktion och sjukhusfysiker medverkar vid strålmötena och ingår i arbetsgrupper för metodutveckling inom extern strålbehandling. Vid brachyterapi hålls inga formella möten för arbetet med metodutveckling, men radiologisk ledningsfunktion och sjukhusfysiker har ett nära samarbete och arbetar enligt uppgift tillsammans med utveckling av arbetsmetoderna.

92 Sida 9 (23) SSM Bedömning Kravet uppfylls eftersom det framgår att läkare med radiologisk ledningsfunktion samarbetar med sjukhusfysiker och att de tillsammans arbetar aktivt med metodutveckling Revision av verksamheten 1. Kvalitetshandboken ska innehålla skriftliga beskrivningar av hur alla undersökningar och behandlingar ska genomföras, 18 SSMFS 2008:35. Observation Det finns inga dokumenterade rutiner för systematisk revision av de metodbeskrivningar och rutiner som ingår i kvalitetshandböckerna. Enligt uppgift sker detta vid behov. Befintliga dokument i dokumenthanteringssystemet PLATINA har en giltighetstid, som när den närmar sig sitt slut, är tänkt att initiera revision. Hur detta ska hanteras i praktiken är ännu inte fastställt. Bedömning Kravet på att kvalitetshandböckerna ska innehålla aktuella metodbeskrivningar uppfylls inte eftersom det inte finns någon fastställd rutin som beskriver hur dokument i kvalitetshandböckerna ska revideras. 2. En systematisk utvärdering av verksamhetens kliniska procedurer och rutiner ska utföras regelbundet, 21 SSMFS 2008:35. Observation Landstingsledningen ställer inga krav på verksamheterna att genomföra regelbundna revisoner och det finns inga dokumenterade rutiner för revision av verksamheten. Ansvaret för detta anses ligga på verksamhetscheferna. Av ASF:s organisationsplan framgår att verksamhetsuppföljningar ska göras två gånger per år direkt med sjukhusledningen och två gånger separat med områdeschefen, som sen ska rapportera till sjukhusledningen. Denna uppföljning sker dock mest ur ett ekonomiskt perspektiv. Inom extern strålbehandling gör Onkologiska kliniken inte generellt patientuppföljning för remitterade patienter utan dessa följs upp av den remitterande kliniken. Remitterade bröstcancerpatienter följs däremot upp av Onkologiska kliniken efter två till tre månader avseende biverkningar. Uppföljning görs också via kvalitetsregister varav registret för huvud-/halstumörer är mest utvecklat gällande registrering av biverkningar. Inom brachyterapi görs uppföljning av patienter i regel under en femårsperiod av Onkologiska kliniken. Journalkopior och egen klinisk uppföljning läggs in i en databas där bl.a. biverkningar registreras. Detta

93 Sida 10 (23) SSM gäller dock inte gyn-patienter. Det finns ingen rutinbeskrivning för databasen. Den används i första hand för forskning. Bedömning Det är en brist att det kliniska resultatet inte systematiskt revideras. SSM har under senaste åren observerat att detta är ett nationellt problem och därför tillsatt en grupp som arbetar med att ta fram ett förslag på en nationell modell för klinisk revision Avvikelsehantering 1. Det ska finnas rutiner för registrering av avvikelser och korrigering av sådana. Det ska finnas ett system för sammanställning och analys av avvikelser. 16 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:33) om medicinsk strålbehandling. Observation Örebro läns landsting använder avvikelsesystemet i PLATINA som nås via intranätet. Utifrån vem som rapporterar finns i systemet fördefinierade ansvarskedjor för hur rapporten skickas vidare och hur ärendet hanteras. Enligt uppgift finns en landstingsövergripande beskrivning över rutinerna kring avvikelsehantering. En händelse klassificerad som allvarlig har utöver hanteringen i PLATINA en parallell gång med direktkontakter till centrala personer, t.ex. chefsläkare. Förvaltningschefens stab har en grupp som innehar specialkunskap i händelseanalys. Denna resurs kan användas av verksamheterna vid utredning av händelser. Vid strålbehandlingen har denna funktion använts en gång. Onkologiska kliniken har också en person som är utbildad i händelseanalys. Denna person deltar vid klinikens utredningar av allvarliga händelser. Avvikelser rapporteras in i PLATINA av berörd personal och hanteras därefter primärt av avdelningschefen som ansvarar för klassificering, analys, åtgärdsrapportering och uppföljning. Det finns dock ingen fastställd dokumenterad rutin för hur detta ska utföras. I praktiken fungerar det så att avdelningschefen initierar en utredning genom diskussion med radiologisk ledningsansvarig läkare och sjukhusfysiker. Verksamhetschefen för Onkologiska kliniken tar beslut om en händelseanalys ska göras. Ställning tas till om det ska utredas lokalt eller om hjälp ska tas av stabens händelseanalysgrupp. Det framkom vid en intervju att biträdande verksamhetschef på Onkologiska kliniken är utsedd avvikelseansvarig vid kliniken. Vilken uppgift denna funktion har är oklart och finns inte dokumenterat. Sammanställningar av avvikelser görs enligt uppgift avdelningsvis på Onkologiska kliniken.

94 Sida 11 (23) SSM ASF har en dokumenterad rutin för hantering av avvikelser. Enligt denna ska avvikelsen anmälas till närmaste chef samt rapporteras i PLATINA. Det framkommer inte av dokumentationen om avdelningen har ett system för sammanställning och analys av avvikelser. PLATINA har enligt uppgift ingen ändamålsenlig funktion för sammanställning och framtagande av statistik för återkoppling. Bedömning Kravet på att det ska finnas rutiner för registrering, analys, korrigering och sammanställning av avvikelser uppfylls inte eftersom det saknas en verksamhetsövergripande rutin för hur avvikelser ska hanteras inom strålbehandling. 2. Sjukhusfysiker ska delta i utredningar av oplanerade händelser, 5 5 SSMFS 2008:33. Observation Enligt strålskyddsorganisationen ska sjukhusfysiker delta i utredningar av oplanerade händelser som har betydelse ur strålskyddssynpunkt. Vid rapportering från strålbehandlingen i PLATINA görs en speciell notering om strålning var inblandad i avvikelsen, genom att en ruta kryssas i. En kopia på rapporten sänds då till verksamhetschefen för ASF som vid avvikelser gällande strålbehandling skickar denna vidare till sektionschefen för strålbehandlingssektionen för handläggning. I ASF:s rutinbeskrivning framkommer inte hur denna ärendegång ska ske. Det framkommer dock att sjukhusfysiker ska bidra med sin kompetens inom strålskydd och joniserande strålning i utredning av en oplanerad händelse. Även vid intervjuerna framkom att sjukhusfysiker deltar vid utredningar av händelser som berör strålskydd. Bedömning Kravet uppfylls eftersom det finns ett system som ger förutsättningar för sjukhusfysiker att delta i utredningar av oplanerade händelser samt att detta fungerar i praktiken. Hur sjukhusfysiker deltar i utredning av oplanerade händelser borde dock framgå av en rutin för hur avvikelser ska hanteras inom strålbehandlingen. 3. Oplanerade händelser av betydelse från strålskyddssynpunkt ska anmälas till SSM. Anmälan ska innehålla en beskrivning av händelsen och vilka åtgärder som vidtagits för att händelsen inte ska upprepas, 29 SSMFS 2008:35. Observation Enligt ASF:s rutiner ska tjänstgörande sjukhusfysiker förmedla inträffade händelser till strålskyddskommittén samt kontakta strålskyddsfysiker för ställningstagande om anmälan ska gå till SSM. Enligt uppgift förs även en diskussion med läkare och sjukhusfysikergruppen för att ta

95 Sida 12 (23) SSM ställning till om anmälan ska gå till SSM. Det finns inga fastställda kriterier för vilka avvikelser som ska anmälas. Enligt rutinen ska anmälan omfatta en beskrivning av händelsen och vilka åtgärder som vidtagits för att händelsen inte upprepas. Utsedd kontaktperson mot SSM har i uppdrag att skicka in anmälan till SSM. Under 2011 har två händelser inkommit till SSM från verksamheten med strålbehandling i Örebro läns landsting. Dessa anmälaningar rapporterades av landstingets kontaktperson mot SSM och innehöll en beskrivning av händelsen och de åtgärder som vidtogs. Bedömning Kravet uppfylls inte eftersom det inte finns fastställda kriterier för vilka oplanerade händelser som ska anmälas till SSM. Fastställda kriterier är en förutsättning för att likartade händelser bedöms vara av samma betydelse från strålskyddssynpunkt från gång till gång. 6.3 Kliniska procedurer Definition av målvolymer 1. För alla behandlingsmetoder ska det finnas skriftliga metodbeskrivningar, 12 SSMFS 2008:33. Observation Inom extern strålbehandling finns skriftliga diagnosspecifika metodbeskrivningar för definition av målvolymer. Dessa utgår ifrån nationella eller regionala vårdprogram. Mallar för definition av de mest förekommande typerna av målvolymer finns även tillgängliga på arbetsstationerna. För icke-rutinfall används artiklar och annan dokumentation som stöd för målvolymsdefinition. Dessa finns i pärmar vid arbetsstationerna. Inom brachyterapi finns skriftliga diagnosspecifika metodbeskrivningar för definition av målvolymer, vilka utgår ifrån vårdprogram. Bedömning Kravet uppfylls eftersom det finns skriftliga metodbeskrivningar för definition av målvolymer. 2. Potentiell bestrålning ska beaktas. Sannolikheten för felaktig bestrålning ska i möjligaste mån minimeras genom lämplig utformning av kvalitetskontroller och arbetsrutiner, 20 SSMFS 2008:35. Observationer Vid extern strålbehandling ritas GTV om tumören är känd. CTV ritas för några tumörgrupper. PTV ritas alltid. Läkare ritar in samtliga riskorgan förutom medulla och lungor samt ibland ögon som ritas av sjuksköterskor. Specialistläkare godkänner volymsdefinitionerna innan dosplanering påbörjas.

96 Sida 13 (23) SSM Annan bildinformation än DT-bilder, som MR-bilder, används ibland för att få mer information och bättre underlag för att definiera målvolymen. Sjukhusfysiker utför bildfusioneringen som godkänns av läkare. Vid brachyterapi definieras målvolymen antingen med inritning eller med angivelse av målvolymens start- och slutposition i förhållande till applikator. För prostatapatienter ritas målvolymen innan nålarna placeras. En ny UL-undersökning görs efter att nålarna placerats. Denna används för korrigering av målvolymen. Även riskorgan ritas ut. Bedömning Kravet uppfylls eftersom det finns arbetsrutiner och kvalitetskontroller som minimerar risken för felaktig definition av målvolymer Optimering av stråldoser 1. Varje behandling ska föregås av en optimerad individuell dosplanering som ska signeras av läkare och sjukhusfysiker, 13 SSMFS 2008:33. Observation Vid extern strålbehandling genomgår alla patienter en DT-undersökning som används som underlag för beräkning av doser i dosplaneringssystemet. För cirka 70% av patienterna har målvolymen definierats med ritning. Två sjuksköterskor dosplanerar alla typer av behandlingar. När sjuksköterskorna är klara med dosplaneringen går en sjukhusfysiker igenom dosplanen för att granska optimeringen. Eventuella ändringar görs innan planerna tas upp på dosplaneringsrond. Sådana ronder hålls varje dag där läkare, sjukhusfysiker och dosplanerare deltar. Vid ronden godkänns dosplaner av specialistläkare och sjukhusfysiker genom signering av patienternas strålbehandlingskort. För patienter med palliativ behandling eller en behandling av enklare slag, planeras strålfälten direkt utan målvolymsinritning. Dessa dosberäkningar tas inte upp på dosplaneringsronderna utan godkänns separat i en dialog mellan dosplanerare, sjukhusfysiker och läkare. Specialistläkare och sjukhusfysiker signerar godkänd dosberäkning i patientens strålbehandlingskort. Vid optimeringen tas hänsyn till dosgränser för riskorgan. Dessa finns beskrivna i lokala riktlinjer för huvud-/halsbehandlingar samt generellt för medulla. För övriga riskorgan finns endast riktlinjer i form av kopior av vetenskapliga artiklar. Dosgränser till riskorgan ingår inte i dokumentationen i kvalitetshandboken. Vid brachyterapi dosplanerar sjukhusfysiker alla patienter. Både läkare och sjukhusfysiker godkänner dosplanen med signatur på patientens strålbehandlingskort. Bedömning Kravet uppfylls eftersom det för varje patient utförs en optimerad dosplan som signeras av läkare och sjukhusfysiker. Dokument för fast-

97 Sida 14 (23) SSM ställda dosgränser till riskorgan borde dock formaliseras i enlighet med andra dokument som ingår i kvalitetshandboken Oberoende parameterkontroll 1. Parametrar som är av betydelse för behandlingen ska kontrolleras med två av varandra oberoende metoder, eller två personer oberoende av varandra. Kontrollerna ska bekräftas med signaturer av de båda personerna, 14 SSMFS 2008:33. Observation Vid extern strålbehandling gör sjukhusfysiker en oberoende dosberäkningskontroll av beräkningen gjord i dosplaneringssystemet. Denna kontroll görs i ett egentillverkat excelprogram. Toleransgränsen är satt till ±5%. Om toleransgränsen överskrids utreds orsaken till avvikelsen. Kontrollen signeras. Skriftlig metodbeskrivning finns. Före en patient får sin första behandling kontrollerar behandlingssjuksköterska att alla parametrar i behandlingsprotokollet stämmer överens med parametrarna i behandlingsdatorn. Denna kontroll signeras elektroniskt. Vid patientens första behandling görs en kontroll av förflyttningen från referenspunkten till isocenter av två sjuksköterskor oberoende av varandra. Vid IMRT och huvud-/halsbehandlingar är läkare och sjukhusfysiker med vid första behandlingen för att kontrollera förflyttningen. Vid brachyterapi gör två personer oberoende av varandra en kontroll av inkopplingen av kanalerna från efterladdningsutrustningen till applikatorn. Vid PDR görs inkopplingen av sjukhusfysiker och läkare kontrollerar innan första puls ges. Skriftlig metodbeskrivning för PDR beskriver att sjukhusfysiker och läkare ska signera behandlingskortet. Vid HDR utförs kopplingen och kontrollen av två sjuksköterskor. Skriftlig metodbeskrivning för detta finns. Sjuksköterskorna gör även en kontroll av behandlingstiden i syfte att identifiera eventuella fel vid överföring av data från dosplaneringsdatorn till efterladdningsutrustningen. Bedömning Kravet uppfylls eftersom rutiner för oberoende kontroller och signering av dessa kontroller finns.

98 Sida 15 (23) SSM Kontroll av dosen i strålfältet 1. Vid extern strålbehandling ska den individuella patientdosen kontrolleras med mätning första gången ett nytt strålfält ges. Vid brachyterapi ska patientdosen mätas i den mån det är möjligt, 13 SSMFS 2008:33. Observation Vid extern strålbehandling ska mätning med diod göras vid första behandlingen, därefter vid var tionde behandling eller minst två gånger under en behandlingsserie, samt efter planrevision. Om avvikelsen är större än 10% ska det kontrolleras om mätningen gjordes rätt, eventuellt korrigeras och mätas om vid nästa behandling. Om avvikelsen kvarstår ska sjukhusfysiker kontaktas för vidare utredning. Mätvärden dokumenteras i patientens behandlingskort. Det finns en skriftlig metodbeskrivning för detta. Under inspektionen framkom att det praktiska arbetet stämmer överens med det som anges i metodbeskrivningen. För patienter som ska genomgå en IMRT-behandling gör sjukhusfysiker en kontrollmätning på fantom av patientens dosplan före behandlingsstart. Det finns en skriftlig metodbeskrivning för detta, där toleransnivå och åtgärder som ska vidtas om dessa överskrids finns angivna. I metodbeskrivningen anges instruktioner ofta med bör i stället för ska. Att kontrollen är genomförd dokumenteras med signatur i mätprotokoll, som bifogas behandlingskortet. Vid brachyterapi görs inga patientdosmätningar. Bedömning Kravet uppfylls eftersom doskontrollmätningar görs för varje patient innan behandlingsstart samt om planen revideras. I dokumentet för kontroll av IMRT-planer borde det dock förtydligas vilka moment som måste utföras. SSM noterar att fastställd toleransnivå på 10% för diodmätningar är hög jämfört med andra kliniker. För brachyterapi är patientdosmätningar inte relevant, se istället kravpunkt 2 nedan. 2. En rimlighetskontroll ska alltid utföras, 14 SSMFS 2008:33. Observation Inom brachyterapi görs för prostata, läpp, tungbas och bröst en rimlighetskontroll av patienters behandlingstid genom att jämföra tiden med tidigare patientbehandlingar utifrån en sammanställning av behandlingstider relaterade till antingen målvolymer eller isodosvolymer. Skriftliga metodbeskrivningar för denna kontroll finns. Metodbeskrivningarna innehåller uppgifter om toleransnivåer och åtgärder att vidta om dessa överskrids. För cervixbehandlingar görs en rimlighetskontroll av behandlingstiden genom att två personer, oberoende av varandra, gör en kontrollberäk-

99 Sida 16 (23) SSM ning av behandlingstiden. Skriftlig metodbeskrivning finns. Kontrollberäkningen får inte avvika mer än 0.5% från angiven behandlingstid. Bedömning Kravet uppfylls eftersom en rimlighetskontroll av behandlingstiden görs för varje patient innan behandlingsstart Kontroll av strålfältens positionering 1. Kvalitetshandboken ska beskriva procedurer som tillförsäkrar att den absorberade dosen i målvolymen överensstämmer med den planerade dosen för varje patient, 7 SSMFS 2008:33. Observation Vid extern strålbehandling har två acceleratorer OBI-system för kvbildtagning medan den tredje acceleratorn endast har möjlighet till MVbildtagning. kv-bilder tas och bedöms mot referensbilder innan den första behandlingen ges. En eventuell förflyttning av patienten görs av behandlingssjuksköterskor med körkort för detta. Flertalet sjuksköterskor har gått en bildgranskningskurs ( lära-nära IGRT ). Körkortet baseras på att några av dessa sjuksköterskor håller en internutbildning för övriga sjuksköterskor. Skriftlig metodbeskrivning med kriterier för när förflyttning ska göras finns. Hjälpstrukturer för bildmatchningen ritas på referensbilden av dosplanerare. Skriftlig metodbeskrivning finns även för detta arbetsmoment. Vid IMRT-behandlingar, huvud-/halsbehandlingar och prostatabehandlingar med guldkorn tas kv-bilder före varje behandling och matchning görs. Bilder på IMRT-patienter bedöms av läkare vid första behandlingen. Vid efterföljande behandlingar bedömer behandlingssjuksköterskor. Vilka övriga behandlingar som kräver kv-matchning varje dag bestäms av läkare och sjukhusfysiker vid dosplaneringsronder eller DT. MV-bilder tas på alla behandlingsfält vid första behandling och därefter vid, i metodbeskrivningen, angivna tillfällen. Bilderna sparas som dokumentation. Läkare bedömer alla MV-bilder efter första behandlingen. Enligt metodbeskrivningen ska läkare alltid tillkallas vid oklarheter innan behandling ges. Vid HDR-brachyterapi görs dosplaneringen av sjukhusfysiker i realtid i anslutning till behandlingen. Kontroll av positioneringen är därför inte relevant. Vid PDR-brachyterapi görs en visuell kontroll av katetrarnas position inför varje puls av sjuksköterskorna för att verifiera att katetrarna inte har hamnat ur läge. Skriftlig metodbeskrivning där detta kontrollmoment framgår finns.

100 Sida 17 (23) SSM Bedömning Kravet uppfylls eftersom det finns dokumenterade rutiner som ger förutsättningar för säkerställande av att strålfälten positioneras enligt plan Kontrollmätning av patienten efter avslutad brachyterapi 1. Vid brachyterapi ska säkerställas att ingen strålkälla blir kvarglömd i patienten efter behandling. Detta ska kontrolleras med två av varandra oberoende procedurer, 17 SSMFS 2008:33. Observation I behandlingsrummen finns tre av varandra oberoende system för att kontrollera att ingen strålkälla finns kvar i patienten. För PDR-patienter utförs, enligt metodbeskrivning, en kontrollmätning av patienten efter avslutad behandling. Bedömning Kravet uppfylls eftersom det finns procedurer för kontrollmätning av patienten efter avslutad brachyterapi. 2. Kvalitetshandboken ska innehålla beskrivningar av procedurer som hindrar förutsebara fel vilka skulle kunna medföra oavsiktliga eller felaktiga bestrålningar, 10 SSMFS 2008:33. Observation Det framgår av de kliniska metodbeskrivningarna att kontrollmätning av patient ska utföras efter avslutad brachyterapi, och att det ska signeras i patientens behandlingskort. Bedömning Kravet uppfylls eftersom procedurerna för kontrollmätning av patienten efter avslutad brachyterapi finns dokumenterade i kvalitetshandboken. 6.4 Utrustning Driftsättning av utrustning 1. Leveranskontroll av ny utrustning ska utföras före den första kliniska användningen av utrustningen, 19 SSMFS 2008:35. Observation Enligt ASF:s styrande dokument för driftsättning av utrustning ska sjukhusfysiker alltid utföra en acceptancetest i samarbete med leverantören. Leverantören ska utföra testerna enligt protokoll och detta ska sedan godkännas av sjukhusfysiker. I förekommande fall ska en inmätning av data till dosplaneringssystem, kontroller av tillbehör och applikatorer m.m. utföras utifrån vad som bedöms lämpligt för respektive typ av utrustning.

101 Sida 18 (23) SSM Leverans- och säkerhetsbesiktning ska utföras av personal från Medicinsk Teknik eller av extern besiktningsman i enlighet med rutiner utformade av Medicinsk Teknik. Av dokumentet framgår att det formella beslutet om driftsättning av utrustning ska tas av verksamhetschefen för Onkologiska kliniken eller, om delegerat, av radiologisk ledningsfunktion. Verksamhetschefen själv är dock inte medveten om denna rutin och anser att läkare med radiologisk ledningsfunktion bör ha denna delegation. Vid inspektionstillfället fanns dock ingen sådan delegation. Bedömning Kravet uppfylls inte eftersom ansvarsfrågan om beslut om klinisk driftsättning av utrustning är oklar och därmed säkerställs inte att leveranskontroll görs innan utrustningen tas i kliniskt bruk. 2. En oberoende kontroll ska utföras av de parametrar som är av betydelse för strålskyddet, 14 SSMFS 2008:33. Observation Innan ny utrustning för extern strålbehandling tas i klinisk drift ska, enligt rutinen, alltid en extern oberoende kontroll av absolutdoskalibreringen utföras. Kontroller av ytterligare parametrar som är av betydelse för strålskyddet granskades inte vid inspektionen. Bedömning Den del av kravet som granskades uppfylls eftersom det finns förutsättningar för att en oberoende kontroll utförs Periodiska kontroller och kalibreringar 1. Det ska finnas ett kvalitetssäkringsprogram som innefattar kontroll av utrustningar. Procedurerna ska dokumenteras i kvalitetshandboken, 7 SSMFS 2008:33. Observation Det finns ett dokument i kvalitetshandboken som sammanfattar de kvalitetskontroller som ska utföras på linjäracceleratorerna. I dokumentet framgår vilka kvalitetsparametrar som ska kontrolleras, vem som ska utföra kontrollerna samt hur ofta kontrollerna ska utföras. Till varje kontroll finns kopplat en skriftlig metodbeskrivning för hur kontrollen ska utföras. För övriga utrustningar finns även skriftliga metodbeskrivningar angående kvalitetskontroller dokumenterade i kvalitetshandboken. De flesta av metodbeskrivningarna innehåller uppgifter om toleransnivåer och åtgärder att vidta när dessa överskrids. I de fall det saknas preciseras detta under observation i kravpunkt 2.

102 Sida 19 (23) SSM Bedömning Kravet uppfylls eftersom det finns ett kvalitetssäkringsprogram med dokumenterade procedurer. 2. Funktionskontroller ska utföras regelbundet och efter underhållsarbete som kan påverka egenskaper från strålskyddssynpunkt. Acceptabla egenskaper hos utrustningen ska anges samt handlingsplaner för åtgärder vid konstaterade avvikelser, 19 SSMFS 2008:35. Observation Datortomograf Det utförs en daglig kontroll av lasersystemet med bildtagning av fantom för att kontrollera att referenspunkten (origo) ligger rätt. Metodbeskrivningen saknar toleransgränser och en beskrivning av åtgärder som ska vidtas när dessa överskrids. Kontroll av HU och elektrondensitet utförs årligen samt efter service och uppgraderingar. Metodbeskrivningen saknar uppgifter om toleransnivåer och åtgärder att vidta vid konstaterade avvikelser. Dosplaneringssystem för extern strålbehandling Funktionskontroller görs efter att systemet uppdaterats/uppgraderats, vilket vanligtvis sker c:a en gång om året. Kontrollerna omfattar bl.a. maskindata, import/export av data, konturritning och dosberäkning. Angående dosberäkningskontrollen så jämförs ett antal patientplaner beräknade före och efter uppdateringen/uppgraderingen. Metodbeskrivningen saknar uppgifter om toleransgränser och en beskrivning av åtgärder som ska vidtas då dessa överskrids. Dosplaneringssystem för brachyterapi Det finns två dosplaneringssystem för brachyterapi. Dessa kontrolleras efter uppdatering enligt skriftlig metodbeskrivning. Kontrollerna omfattar bl.a. dosimetri, geometri och kliniskt förlopp. Acceleratorer Olika typer av kontroller utförs dagligen, veckovis, månadsvis och årligen. Den dagliga kontrollen omfattar bl.a. mätning av dosoutput, symmetri, mekaniska och geometriska parametrar. Även acceleratorns bildtagningssystem kontrolleras dagligen. Samtliga energier kontrolleras avseende dosoutput. Veckokontrollen som utförs av sjuksköterska omfattar geometriska parametrar som avståndsskala, fältstorlek och ljusfält/strålfält. Även dioderna som används för in-vivo dosimetri kontrolleras. Veckokontrollen som utförs av sjukhusfysiker omfattar dosoutput och funktionen hos multibladskollimatorn.

103 Sida 20 (23) SSM Månadskontrollen omfattar mekaniska parametrar, symmetri och bildtagningssystemets funktion avseende matchning och bordsförflyttning. Vid den årliga kontrollen görs referensdosimetri (se kravpunkt 6). Efterladdningsutrustning HDR-utrustningen kontrolleras varje morgon de dagar behandling ska utföras. Kontrollen utförs av sjuksköterskor och omfattar dosoutput, källposition, sönderfallskorrektion, dosmonitorer och nödrutiner. PDR-utrustningen kontrolleras inför varje behandlingsstart av sjukhusfysiker. Kontrollen omfattar dosoutput, källposition, sönderfallskorrektion, dosmonitorer och nödrutiner. När mjukvaran i efterladdningsutrustningen uppdateras görs, enligt uppgift, samma kontroll som när dosplaneringssystemet uppdaterats. Bedömning Kravet uppfylls inte eftersom vissa metodbeskrivningar saknar uppgifter om toleransnivåer och åtgärder att vidta när dessa överskrids. 3. Sjukhusfysiker ska leda den del av verksamheten som rör de fysikaliska och mättekniska momenten, 5 SSMFS 2008:33. Observation I strålskyddsorganisationen står beskrivet att sjukhusfysikern på strålbehandlingen ska leda den del av verksamheten som rör de strålningsfysikaliska och mättekniska momenten. I praktiken utförs flertalet kontroller av sjukhusfysikern och i de fall kontrollerna utförs av någon annan personalgrupp så har sjukhusfysikern varit med och utformat kontrollen och övervakar mätresultaten. Bedömning Kravet uppfylls eftersom sjukhusfysikern leder den fysikaliska och mättekniska verksamheten. 4. Lämpliga referensinstrument ska finnas för dosmätningar och kontroller. Dessa ska kalibreras vid riksmätplats eller motsvarande vartannat år samt när det i övrigt bedöms nödvändigt, 21 SSMFS 2008:33. Observation Referensinstrument för dosmätningar finns. En cylindrisk och en planparallell jonkammare skickas till riksmätplats vartannat år för kalibrering. Även en elektrometer kalibreras tillsammans med jonkamrarna vid denna kalibrering. Elektrometern kalibreras dessutom på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Håljonkammare är kalibrerad av riksmätplats. Barometer och termometer kalibreras på SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Bedömning Kravet uppfylls eftersom verksamheten har lämpliga referensinstrument som kalibreras vid riksmätplats.

104 Sida 21 (23) SSM Det ska finnas rutiner för regelbunden kalibrering och kontroll av mätinstrument, 8 3 SSMFS 2008:33. Observation Det finns skriftliga metodbeskrivningar för hur kalibrering och kontroll av mätinstrument ska göras. Konstanskontroller av cylindriska och plan-parallella jonkammare utförs kvartalsvis samt i samband med kalibreringar. Mätprotokoll för dessa kontroller granskades vid inspektionen. Det är värt att notera att toleransnivån för kontrollen är satt till ±2% trots att mätvärdet i regel hamnar inom ±1% från referensvärdet. Det görs ingen konstanskontroll av håljonkammaren. Källbyte görs ca åtta gånger per år och dessa betraktas som en form av konstanskontroll för håljonkammaren. Bedömning Kravet uppfylls inte eftersom konstanskontroll av håljonkammaren inte görs. SSM anser att toleransnivån för övriga konstanskontroller bör sänkas. 6. Kvalitetshandboken ska innehålla beskrivningar och åtgärdsprogram vid konstaterade avvikelser vad avser rutiner för bestämning av dosen i strålfältet, 8 2 SSMFS 2008:33. Observation Skriftlig metodbeskrivning för referensdosimetri finns i kvalitetshandboken. Referensdosmätningar görs i regel en gång per år för alla acceleratorer och alla strålkvaliteter. Vid referensdosmätningarna görs även en dosbestämning enligt systemet för veckokontrollen. Om en avvikelse registreras mellan de två systemen, vid två upprepade mättillfällen, utreds orsaken till detta och eventuellt görs en korrigering av referensvärdena för veckokontrollen. Det finns dock i metodbeskrivningen inga toleransnivåer nedtecknade för när en utredning eller korrigering ska göras. Vid referensdosimetri i elektronstrålfält används den vid riksmätplats bestämda kalibreringsfaktorn för den plan-parallella jonkammaren, trots att internationella dosimetriprotokoll rekommenderar att användaren själv ska korskalibrera den plan-parallella jonkammaren i ett högenergetiskt elektronstrålfält. Om acceleratorns dosoutput behöver justeras utförs detta av sjukhusfysiker enligt en skriftlig metodbeskrivning. I metodbeskrivningen för referensdosimetri står det att en mätning med systemet för vecko- eller morgonkontroll bör utföras efter justeringen för att verifiera att justeringen blivit korrekt. Skriftlig metodbeskrivning finns för inmätning av brachystrålkälla. Metodbeskrivningen följer internationella dosimetriprotokoll. Om inmätningsresultatet stämmer inom ±3% från värdet som anges på strålkällans certifikat så används certifikatets värde i dosplaneringssystemet. Om inte finns åtgärder att vidta angivna i metodbeskrivningen.

105 Sida 22 (23) SSM Bedömning Kravet uppfylls inte eftersom toleransnivåer saknas för överensstämmelsen mellan referensdosimetrisystemet och doskontrollsystemet. Det är också en brist att det i metodbeskrivningen inte är ett tvingande krav att en oberoende doskontroll ska göras efter justering av acceleratorns dosoutput. Verksamheten bör också ta ställning till om den planparallella jonkammaren ska korskalibreras i ett högenergetiskt elektronstrålfält, vilket rekommenderas i aktuella internationella dosimetriprotokoll, istället för att kalibreras i ett Co-60 strålfält vilket nu görs. 7 Samlad bedömning av kravuppfyllelsen SSM bedömer att Örebro läns landsting inte uppfyller 9 av de 26 krav i SSM:s föreskrifter som ingått i inspektionen avseende strålbehandlingsverksamheten vid Universitetssjukhuset Örebro. SSM har identifierat fyra huvudområden där landstinget brister i kravuppfyllelse: Dokumentation av ansvar och arbetsuppgifter. Revision av verksamheten. Avvikelsehantering. Kvalitetskontroller av utrustning. SSM bedömer sammantaget att dessa brister är av betydelse för strålsäkerheten, eftersom en bristande dokumentation inte ger personalen rätt förutsättningar att följa fastställda arbetsrutiner. Inom områdena dokumenthantering, metodutveckling och kliniska procedurer uppfylldes samtliga krav som granskades. Bilagor 1. Aktuella lagar och författningar som SSM inspekterat mot

106 Sida 23 (23) SSM Bilaga 1 Aktuella lagar och författningar som SSM inspekterat mot SFS 1988:220 SFS 1988:293 SSMFS 2008:33 SSMFS 2008:35 Strålskyddslag Strålskyddsförordning Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om medicinsk strålbehandling Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning

107 Bilaga 2 Utredning om framtida ägande och finansiering av Inkubera AB Bakgrund och syfte Under vintern 2011/12 genomförde Örebro universitet en förstudie som bl.a. innehöll en kartläggning av operativa aktörer i det regionala innovationssystemet. I studien gjordes också utblickar till andra regioner och olika regionala lösningar studerades. Slutsatserna blev Viktiga mål med en förbättrad samordning är en effektivisering av supportsystemet En förstärkt hantering av regionala initiativ och idéer En bättre bevakning och åtkomst av nationell och internationell finansiering I Örebroregionens innovationssystem spelar Örebro universitet en central roll. Dess holdingbolag utgör en av universitetets arenor för innovation och kommersialisering. Holdingbolagets fokus är att nyttiggöra kunskap och resultat som uppkommer vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset. Båda dessa institutioner rymmer ett flertal innovativa krafter som på ett tydligare sätt behöver engageras i utvecklings och innovationsarbetet. Övriga viktiga aktörer i det regionala innovationssystemet är: Inkubera AB: Bolagets verksamhet är att bedriva en s.k. företagsinkubator i anslutning till Örebro universitet och bedriva affärsstödjande verksamhet och utvecklingsprogram för kunskaps och teknikbaserade företag, företrädesvis sådana som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede och som har Örebroregionen som bas. Inom Inkubera drivs som eget projekt Örebro Science Park. Innovationskontoret: Kontoret är en plattform för ett interregionalt samarbete mellan Örebro universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Karlstads universitet. Kontoret verkar för att forskning i högre utsträckning kommer till nytta genom att erbjuda ett professionellt stöd till forskare. Drivhuset: Örebro universitet driver tillsammans med Drivhuset det av staten ålagda uppdraget att stimulera studenters företagande och entreprenörskap. Drivhuset är en fristående stiftelse som bedriver verksamhet vid tolv lärosäten i landet. Almi Företagspartner Mälardalen AB är verksamt i Örebroregionen och vänder sig till både befintliga och nystartade företag. Almi arbetar därvid förutom med finansiering, riskkapital och rådgivning också aktivt för stöd i innovationsprocessen och utgör en central aktör i det regionala innovationssystemet. NyföretagarCentrum är verksamt över hela landet och täcker rådgivning i närmare 200 kommuner och ger kostnadsfri rådgivning vid start av företag.

108 2 Startcentrum är ett konsultföretag som arbetar med entreprenörskap och utbildning. Det ägs till 100 procent av Stiftelsen Nyföretagarcentrum Örebro. Coompanion ger rådgivning och stöd för kooperativt företagande. Coompanion ägs och styrs lokalt av sammanlagt 900 medlemsorganisationer. Som ett led i arbetet att stärka innovationssystemet i Örebroregionen sker en översyn av ägande, styrning och finansiering av Inkubera AB. Parallellt med denna översyn sker också en utredning om de framtida formerna för och finansieringen av Örebro Science Park, detta med anledning av att Inkubera är huvudman för Örebro Science Park. Tills vidare drivs dock Örebro Science Park vidare inom Inkubera AB, även efter ägarförändringen. Inkubera AB kort historik Inkubera AB startade sin verksamhet i oktober Bolaget gavs ett aktiekapital om kronor fördelat på aktier. Aktieägarna är Regionförbundet Örebro län, Örebro kommun, Örebro läns landsting och Örebro Innovation Center AB som vardera äger 200 aktier samt Karlskoga kommun och Almi Företagspartner Örebro AB som äger 100 aktier vardera. Inkubera AB är som nämnts en av aktörerna i Örebroregionens innovationssystem. Första årets verksamhet gick ut på att förankra verksamheten på politisk nivå, inom näringslivet, inom det entreprenörssystem som fanns, osv. Det var först under hösten 2007 som någon egentlig verksamhet kom igång. Tillströmningen av innovativa idéer till Inkubera var inledningsvis måttlig. Anledningarna till detta var många och vid analys av den gällande situationen insåg man att det saknades stora delar av den supportstruktur för innovationer i tidiga skeden, som de flesta andra inkubatorer i landet omgärdades av. Inkubera ålades därför att bygga upp denna struktur. Detta innebar att Inkubera skulle sköta uppsökande verksamhet och rådgivning för forskningsbaserade idéer, skapande av regional riskkapitalfond, skapande av affärsängelnätverk, uppbyggande av en fungerande science park, agera länk, nav och motor i hela innovationssystemet etc. detta med bibehållen personalstyrka och aktuella finansiella medel. Denna struktur påverkade Inkuberas möjlighet att arbeta med organisationens kärnverksamhet att utveckla framtidens innovativa tillväxtbolag. Under 2011 ansåg Inkubera att flera stora viktiga pusselbitar hade fallit på plats för att kunna skapa ett effektivt innovationssystem. Härav förändrades fokus internt till att i stället riktas mot att agera regionens inkubator. Inkubera ansökte till Innovationsbrons nya stora inkubatorprogram under våren 2011 BIG SUMMIT. Innovationsbron gav avslag på den första ansökan, men under hösten skickades en ny in och fr.o.m. 1 januari 2012 ingår Inkubera i en exklusiv skara av inkubatorer vilka erhåller statligt driftsstöd. Verksamheten i Inkubera AB har finansierats av Örebro universitet, regionen genom landstinget och Regionförbundet och lokalt genom Örebro och Karlskoga kommuner. Från och med år 2012 har staten finansierat del av bolagets verksamhet via Innovationsbron AB med årligt bidrag om 1 miljon kronor under tre år. Den slags verksamhet som Inkubera AB bedriver är långsiktig till sin karaktär. Den äger inslag av ett högt risktagande. Det tar regelmässigt lång tid från att en idé föds till dess att den kan betecknas som en innovation, dvs. att det ur idén föds och utvecklas en produkt eller tjänst som har kunnat kommersialiseras och vunnit inträde och framgång på en marknad eller på annat sätt vunnit allmän tillämpning. Inkubera AB startades med en delvis överoptimistisk föreställning om snabbare processer än vad

109 3 verkligheten erbjuder. Många parter är inblandade och det tar tid att etablera nödvändiga nätverk och kontakter. Sedan starten 2006 har också den statliga forsknings och innovationspolitiken förändrats. Mot denna bakgrund har således frågan väckts om det framtida ägandet och finansieringen av Inkubera AB. En utredning med uppgift att ta fram ett underlag för överväganden och beslut om det framtida ägandet och finansieringen av Inkubera AB och dess verksamhet har därför genomförts. Denna rapport utgör utredningens dokumentation. Innovationsprocessen och Inkuberas roll Med innovation menas att kunskap omsätts till nya värden. Det handlar om att utveckla produkter, tjänster och organisationer i såväl privat som offentlig verksamhet. Det kan gälla allt från industrirobotar, betalningssystem och energieffektivisering till ledarskap, affärsmodeller och hälsovård. 1 Innovationer är en nödvändig men inte tillräcklig förutsättning för ekonomisk tillväxt. Den ekonomiska tillväxten sker när innovationer används för lönsam produktion av varor och tjänster. Den innovativa processen pågår överallt och i olika former. Innovationsprocessen kan beskrivas i ett antal steg, såsom framgår av följande schema. Kunskaps och innovationsprocessen 2 1. Skapa tillgång till redan känd kunskap och kända lösningar (omvärldsbevakning) 2. Vid behov producera ny kunskap som inte redan är känd (forskning) 3. Komma på (kläcka) en idé till ny lösning (idéfödsel) 4. Idén kommer till användning för utveckling av ny lösning (utveckling) 5. Utvecklingsresultatet, den nya lösningen (prototypen) synliggörs (demonstration) 6. Vidta erforderliga åtgärder av alla de slag för att den nya lösningen skall kunna komma till allmän användning (implementering) 7. Den nya lösningen används allmänt, dvs. förnyelse är skapad (innovation) Denna process är långvarig. Det tar många år från steg 4 till steg 7. Det kan vidare ta lång tid mellan stegen 1, 2 och 3. Varje sådan process kräver tålamod och uthållighet. Inkuberas roll handlar om stegen från 4 t.o.m. 7 och formulerades vid bildandet på följande breda sätt: Inkubera ska Bidra till skapande av nya livskraftiga företag som på sikt kan växa till lönsamhet Åstadkomma en effektiv samordning av kommersialisering av innovativa idéer Minska risken för nya tillväxtföretag samt öka tillväxttakten för dessa företag Möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan entreprenörer, akademi och kommersiella nätverk Skapa en struktur och ett affärskunnande som bistår nya företag i deras långsiktiga utveckling 1 Innovationsplan Sverige underlag till en svensk innovationsstrategi. IVA Vägverkets publikation 2005:114 Förnyelse inom vägtransportsektorn med kunskaps och innovationsprocessen i centrum

110 4 Skapa fler kunskapsintensiva arbetstillfällen i regionen och därigenom ökad välfärd Av bolagsordningen framgår att föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva en s.k. företagsinkubator i anslutning till Örebro universitet och bedriva affärsstödjande verksamhet och utvecklingsprogram för kunskaps och teknikbaserade företag, företrädesvis sådana som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede och som har Örebroregionen som bas. Syftet finns också med i det avtal som träffats mellan aktieägarna. Örebroregionens innovationssystem Örebroregionens innovationssystem baseras på dels den forsknings och utbildningsarena som universitetet erbjuder, dels på den arena som exempelvis Örebro Science Park och Karlskoga Science Park öppnar. Den potentiella innovativa kraft som finns inom Universitetet ska Inkubera AB realisera genom sin verksamhet. I innovationssystemet ingår länkar till andra universitet, högskolor och andra forskningsmiljöer samt till företag som är beredda att kommersialisera innovationerna och föra ut dem på marknaden. En central aktör i det regionala innovationssystemet är Almi Företagspartner Mälardalen AB som, förutom att verka i Örebro län, också bedriver verksamhet i Västmanland och ingår i ett nationellt system. Almi verkar i företagandets alla skeden från start till att utveckla befintliga företag. Almi finansieras av staten och Regionförbundet i länet. Almi är den enda aktören som erbjuder både kvalificerad rådgivning och finansiering, såväl till privatpersoner som till företag. I en särskild rapport Örebro läns innovationssystem: kartläggning samt framtida finansiering och samordning återfinns en fyllig bild av det regionala innovationssystemet. Åtgärder för att stärka innovationssystemet Som framgår av nämnda rapport om innovationssystemet i Örebro län planeras olika åtgärder för att stärka innovationssystemet I Örebroregionen. En väsentlig del bland åtgärderna är att tydliggöra Örebro universitets ansvar och övriga parters roll i systemet. Det kan göras på olika sätt, dels genom institutionella förändringar, dels genom förändringar inom universitetet i syfte att stärka forskning och utveckling inom profil och andra områden. I detta sammanhang handlar det om institutionella åtgärder som påverkar ansvars och befogenhetsfördelningen i form av ägande och den långsiktiga finansieringen. Ägaransvaret för Inkubera AB är i dag fördelat på sex parter. Ingen av dem har egen majoritet. Det finns fördelar med ett spritt ägande, men det finns också nackdelar. Till fördelarna hör att det finns ett brett engagemang bland viktiga intressenter i innovationssystemet som manifesteras i ägandet. Till nackdelarna hör risker att ingen tar på sig ledartröjan och driver arbetet. Det kan också finnas fördelar i tydliga roller för ägande och för finansiering. Det finns ett två partsförhållande i det sammanhanget som bör kunna utnyttjas. Genom att låta ett till Örebro universitet knutet holdingbolag Örebro universitet Holding AB ta ett fullständigt ansvar för ägarfrågorna och därmed driva verksamheten för det ändamål det är etablerat och låta de nuvarande övriga ägarna inta rollen som finansiärer med inflytande och krav på resultat kan den samlade verksamheten främjas. Ansvar blir lättare att utkräva. Uppgifterna för var och en sammanfaller också bättre med den roll de utövar i samhället. Kommuner och landsting och staten i form av Innovationsbron och Universitetet har ett tydligt ansvar som finansiärer och kravställare och bör kunna göra ett långsiktigt åtagande.

111 5 Ägarförändring Det gällande avtalet mellan aktieägarna till Inkubera AB tecknades i slutet av Av aktieägaravtalet framgår att avtalet gäller t.o.m. den 31 december Om inte avtalet sagts upp senast sex månader före detta datum förlängs avtalet med två år i sänder med enahanda uppsägningstid. Det betyder att avtalet ska sägas upp senast den 30 juni 2012 om avtalet ska upphöra den 31 december Om någon part vill avyttra sina aktier i Inkubera AB till annan part är denne skyldig att först till övriga aktieägare hembjuda sina aktier till förköp. Förköp ska därvid ske till pris och villkor som framgår av avtalet. Ägarförändringen, med den omfattning och den inriktning som förts fram i det föregående avsnittet, innebär att Örebro universitet Holding AB ska förvärva samtliga aktier i Inkubera AB från de övriga ägarna. Ersättningen för aktierna kan beräknas på motsvarande sätt såsom gäller vid inlösen eller för köp enligt aktieägaravtalet. Lösenvärdet motsvarar enligt nämnda avtal aktiepostens andel av bolagets substansvärde med tillägg för obeskattade reserver och avdrag för latent skatteskuld. I den situation som nu är för handen synes det enkelt och mer lämpligt att holdingbolaget förvärvar aktierna till nominellt belopp i stället för det mer komplicerade sättet att beräkna aktiernas värde. Skillnaderna i resultat mellan metoderna torde därtill vara små. Framtida finansiering offentligt åtagande Regeringen presenterade i propositionen (2008/09:50) Ett lyft för forskning och innovation bl.a. åtgärder för att främja nyttiggörande och kommersialisering av forskningsresultat, bl.a. genom ökad tillgång till offentligt riskkapital och förstärkta resurser till lärosätenas verksamhet. Vissa insatser berörde lärosätenas grundläggande regelverk. Högskolelagen (1992:1434) förtydligades på så sätt att högskolan, förutom uppgiften att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet, ska verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Dessa uppgifter ska vidare vara integrerade delar i högskolans samlade uppgift. Att högskolorna ska verka för att forskningsresultat ska komma till nytta innebär att högskolorna enligt uttalanden i nämnda proposition ska vidta åtgärder som syftar till att forskningsresultat ska komma samhället i stort till godo. Bland annat kan detta ske genom att resultat vidareförädlas, avyttras, kommersialiseras eller kommer till praktisk tillämpning på annat sätt. Kommersialisering kan t.ex. ske genom att uppfinningar patenteras och licensieras ut till befintliga företag eller genom att nya företag bildas. Att verka för att forskningsresultat kommer till nytta kan även innebära att informationen om forskningsresultat finner sin väg ut i samhället och den övriga forskarvärlden och där väcker intresse för vidareutveckling av liknande och bättre idéer inom samma eller annat område. Universitet och högskolor ska på olika sätt skapa goda förutsättningar för att forskningsresultat ska komma till nytta. Detta innebär dock inte att lärosätena själva måste vidta alla de åtgärder som kan behövas. För framför allt de större lärosätena är det naturligt att de själva eller i samverkan med andra bygger upp kompetens att arbeta med bl.a. kommersialisering. Det finns enligt de bedömningar som görs i nämnda proposition betydande bevis för spridningseffekter av universitetens och högskolornas forskningsverksamhet. De studier som genomförts i bl.a. Sverige indikerar regionala spridningseffekter från universiteten samt högskolorna att regional produktionsspecialisering och universitets och högskoleforskning utvecklas ömsesidigt. Enbart närvaron av ett universitet eller en högskola ökar dock inte den regionala utvecklingen. Avgörande när det gäller samverkan med den privata sektorn är miljö, attityder och normer i regionen. Villkoren för ökad kom

112 6 mersialisering och samverkan med näringslivet är inte i första hand bestämda av universiteten och högskolorna, utan är snarare en kombination av styrning på nationell, regional och lokal nivå. Universiteten och högskolorna kan medverka till detta genom att organisatoriskt underlätta externt samarbete och kommersialisering av resultaten av akademisk forskning. Regionaliseringen av högre utbildning har haft positiva effekter på den regionala arbetsproduktiviteten på orter där universitet och högskolor har etablerats. Detta gäller särskilt i regioner där antalet anställda forskare och inskrivna studenter är relativt stort. Det finns också evidens för större produktivitetsvinster i regioner med s.k. unga universitet och högskolor jämfört med regioner med äldre, etablerade universitet. Effekten för regionens produktivitetsutveckling av antalet universitetsbaserade forskare är större än effekten av antalet studenter. Internationella studier tyder på att universiteten och högskolorna har tydliga effekter på regional bruttoproduktion (BNP på regional nivå). Studierna tyder också på att universiteten och högskolorna har positiva effekter på den disponibla inkomsten för invånarna i en region, vilket kan ses som ett mått på välfärd. Stora universitet och högskolor drar till sig studenter som ökar konsumtionsbasen i regionen. Universiteten och högskolorna verkar även som kunskapsproducent och bidrar med patent, teknisk kunskapsöverföring samt avknoppningsföretag i regionen. Investeringar i akademisk forskning har också tydliga spridningseffekter till företag och näringsliv via starka forsknings och innovationsmiljöer i anknytning till universitet och högskolor. Starka forskningsoch innovationsmiljöer utgör också ett viktigt argument för privata företag att välja att lokalisera sin forskning till Sverige. Det finns mot denna bakgrund ett starkt skäl för ett regionalt och lokalt offentligt åtagande i finansieringen av den verksamhet som ska bedrivas inom Inkubera AB. Ett sådant offentligt engagemang ska självfallet också ses i sitt samlade sammanhang, dvs. inklusive det engagemang som föreslås beträffande Örebro Science Park. Det är i grunden samma finansiärer som ska bidra till verksamhetens utveckling och långsiktiga fortbestånd. En finansiering av båda parkerna får bli en framtida fråga när ett fullständigt utredningsförslag om Science Park är klart. Staten och Universitet bör i gengäld och med hänsyn till den nära kopplingen till forskningen svara för en betydligt större andel när det gäller finansieringen av Inkuberas verksamhet jämfört med den för Örebro Science Park. Ansvaret för att forskningen leder fram till innovationer stärks med ett sådant större engagemang och ligger i linje med riktlinjerna för Universitetets utåtriktade verksamhet. Med hänsyn till att bl.a. ett par av profilområdena är starkt kopplade till hälso och sjukvården bör den regionala nivån svara för en icke obetydlig del av finansieringen, medan den lokala nivån kan svara för en mindre del. För den regionala och lokala finansieringen bör ställas lägst motsvarande krav som de statliga finansiärerna ställer på verksamheten. Finansieringen av bolagets verksamhet bör dokumenteras i ett särskilt finansierings och medinflytandeavtal mellan bolaget och finansiärerna. På den regionala nivån bör ansvaret falla både på Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län i fråga om finansieringen. Landstinget har en stark koppling till forskningen, Regionförbundet till näringslivsutvecklingen i regionen. Förslag till finansierings och medinflytandeavtal biläggs. För år 2012 har verksamhetsbidraget från Örebro universitet uppgått till ca 1, 8 miljoner kronor, från Regionförbundet Örebro län 1,3 miljoner kronor och Örebro läns landsting till kronor. Örebro kommuns bidrag uppgår till kronor, medan Karlskoga kommun bidrar med kronor. Samma fördelning med oförändrade belopp föreslås för 2013.

113 7 Sammanfattning och förslag till beslut Under vintern 2011/12 genomförde Örebro universitet en förstudie som bl.a. innehöll en kartläggning av operativa aktörer i det regionala innovationssystemet. I studien gjordes också utblickar till andra regioner och olika regionala lösningar studerades. Slutsatserna blev Viktiga mål med en förbättrad samordning är en effektivisering av supportsystemet En förstärkt hantering av regionala initiativ och idéer En bättre bevakning och åtkomst av nationell och internationell finansiering I Örebroregionens innovationssystem spelar Örebro universitet en central roll i samarbete med övriga parter för att innovationssystemet i helhet ska fungera. Dess holdingbolag Örebro universitet Holding AB utgör en av universitetets arenor för innovation och kommersialisering. Holdingbolagets fokus är att nyttiggöra kunskap och resultat som uppkommer vid Örebro universitet och Universitetssjukhuset. Båda dessa institutioner rymmer ett flertal innovativa krafter som på ett tydligare sätt behöver engageras i utvecklings och innovationsarbetet. Övriga viktiga aktörer i det regionala innovationssystemet är: Inkubera AB med Örebro Science Park Karlskoga Science Park Innovationskontoret Drivhuset Almi Företagspartner Mälardalen AB NyföretagarCentrum Startcentrum Coompanion Uppdraget för Örebro Science Park respektive Karlskoga Science Park är att skapa fysiska och kreativa miljöer där företag växer genom samverkan med forskning och samhällets aktörer.

114 8 Som ett led i arbetet att stärka innovationssystemet i Örebroregionen sker en översyn av ägande, styrning och finansiering av Inkubera AB. Parallellt med denna översyn görs också en utredning om de framtida formerna för och finansieringen av Örebro Science Park. Inkubera AB startade sin verksamhet i oktober Bolaget har ett aktiekapital om kronor fördelat på aktier. Aktieägarna är Regionförbundet Örebro län, Örebro kommun, Örebro läns landsting och Örebro Innovation Center AB som vardera äger 200 aktier samt Karlskoga kommun och Almi Företagspartner Örebro AB som äger 100 aktier vardera. Inkubera AB är en av aktörerna i Örebroregionens innovationssystem. Verksamheten i Inkubera AB hittills har finansierats av Örebro universitet, regionen genom landstinget och Regionförbundet och lokalt genom Örebro och Karlskoga kommuner. Från och med år 2012 får också bolaget från staten via Innovationsbron AB ett årligt bidrag om 1 miljon kronor under tre år. Inkubera ska Bidra till skapande av nya livskraftiga företag som på sikt kan växa till lönsamhet Åstadkomma en effektiv samordning av kommersialisering av innovativa idéer Minska risken för nya tillväxtföretag samt öka tillväxttakten för dessa företag Möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan entreprenörer, akademi och kommersiella nätverk Skapa en struktur och ett affärskunnande som bistår nya företag i deras långsiktiga utveckling Skapa fler kunskapsintensiva arbetstillfällen i regionen och därigenom ökad välfärd Av bolagsordningen framgår att föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva en s.k. företagsinkubator i anslutning till Örebro universitet och bedriva affärsstödjande verksamhet och utvecklingsprogram för kunskaps och teknikbaserade företag, företrädesvis sådana som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede och som har Örebroregionen som bas. Syftet finns också med i det avtal som träffats mellan aktieägarna. Ägaransvaret för Inkubera AB är f.n. fördelat på sex parter. Ingen av dem har egen majoritet. Det finns fördelar med ett spritt ägande, men det finns också nackdelar. Till fördelarna hör att det finns ett brett engagemang bland viktiga intressenter i innovationssystemet som manifesteras i ägandet. Till nackdelarna hör risker att ingen tar på sig ledartröjan och driver arbetet. Det kan också finnas fördelar i tydliga roller för ägande och för finansiering. Det finns ett två partsförhållande i det sammanhanget som bör kunna utnyttjas. Genom att låta det till Örebro universitet knutna holdingbolaget ta ett fullständigt ansvar för ägarfrågorna och därmed driva verksamheten för det ändamål det är etablerat och låta de nuvarande övriga ägarna inta rollen som finansiärer med inflytande och krav på resultat kan den samlade verksamheten främjas. Ansvar blir lättare att utkräva. Uppgifterna för var och en sammanfaller också bättre med den roll de utövar i samhället. Kommuner och landsting och staten i form av Innovationsbron och Universitetet har ett tydligt ansvar som finansiärer och kravställare och bör kunna göra ett långsiktigt åtagande.

115 9 Ägarförändring En ägarförändring innebär att Örebro universitet Holding AB ska förvärva samtliga aktier i bolaget från de övriga ägarna. I den situation som nu är för handen synes det enkelt och lämpligt att holdingbolaget förvärvar aktierna till nominellt belopp. Internationella studier tyder på att universiteten och högskolorna har tydliga effekter på regional bruttoproduktion (BNP på regional nivå). Studierna tyder också på att universiteten och högskolorna har positiva effekter på den disponibla inkomsten för invånarna i en region, vilket kan ses som ett mått på välfärd. Stora universitet och högskolor drar till sig studenter som ökar konsumtionsbasen i regionen. Universiteten och högskolorna verkar även som kunskapsproducent och bidrar med patent, teknisk kunskapsöverföring samt avknoppningsföretag i regionen. Investeringar i akademisk forskning har också tydliga spridningseffekter till företag och näringsliv via starka forsknings och innovationsmiljöer i anknytning till universitet och högskolor. Starka forskningsoch innovationsmiljöer utgör också ett viktigt argument för privata företag att välja att lokalisera sin forskning till Sverige. Inkubera Science Park Det finns mot denna bakgrund ett starkt skäl för ett regionalt och lokalt offentligt åtagande i finansieringen av den verksamhet som ska bedrivas inom Inkubera AB. Ett sådant offentligt engagemang ska självfallet också ses i sitt samlade sammanhang, dvs. inklusive det engagemang som föreslås beträffande Örebro Science Park. Det är i grunden samma finansiärer som ska bidra till verksamhetens utveckling och långsiktiga fortbestånd. Såvitt avser finansieringens av Örebro Science Park har diskuterats en framtida finansieringslösning som innebär att Örebro kommun svarar för 60 procent, Regionförbundet för 25 procent och Universitetet för 15 procent. De finansiella anspråken för verksamheten i Örebro Science Park beräknas till 5,5 miljoner kronor per år. En utredning och ett förslag till innehåll, finansiering m m beräknas vara klara under våren Staten och Universitet bör i gengäld och med hänsyn till den nära kopplingen till forskningen svara för en betydligt större andel när det gäller finansieringen av Inkuberas verksamhet jämfört med den för Örebro Science Park. Ansvaret för att forskningen leder fram till innovationer stärks med ett sådant större engagemang och ligger i linje med riktlinjerna för universitetets utåtriktade verksamhet. Med hänsyn till att bl.a. ett par av profilområdena är starkt kopplade till hälso och sjukvården bör den regionala nivån svara för en icke obetydlig del av finansieringen, medan den lokala nivån kan svara för en mindre del. För den regionala och lokala finansieringen bör ställas lägst motsvarande krav som de statliga finansiärerna ställer på verksamheten. Finansieringen av bolagets verksamhet bör dokumenteras i ett särskilt finansierings och medinflytandeavtal mellan bolaget och finansiärerna. På den regionala nivån bör ansvaret falla både på Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län i fråga om finansieringen. Landstinget har en stark koppling till forskningen, Regionförbundet till näringslivsutvecklingen i regionen. Förslag till finansierings och medinflytandeavtal biläggs. För år 2012 har verksamhetsbidraget från Örebro universitet beräknats till ca 1,8 miljoner kronor, från Regionförbundet Örebro län 1,3 miljoner kronor och Örebro läns landsting till kronor. Örebro kommuns bidrag uppgår till kronor, medan Karlskoga kommun bidrar med kronor. Från och med år 2012 tillkommer staten via Innovationsbron med 1 miljon kronor per år i tre år. Detta bidrag bör på sikt kunna öka i takt med att det samlade innovationssystemet i regionen stärks.

116 Bilaga 3 Inkubera i Örebro AB (BOLAGET), Organisationsnummer ( ), har ett aktiekapital om kronor fördelat på aktier å nominella värdet 100 kronor. Örebro universitet Holding AB (Organisationsnummer) är ägare av samtliga aktier i bolaget. Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva en s.k. företagsinkubator i anslutning till Örebro Universitet och bedriva affärsstödjande verksamhet och utvecklingsprogram för kunskaps och teknikbaserade företag, företrädesvis sådana som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede och som har Örebroregionen som bas. Den potientiella kraft som finns inom Universitetet och omgivande samhälle ska Inkubera genomföra tillsammans med övriga parter. Bolaget ska tillsammans med finansiärerna verka för en utveckling som i ekonomiskt, socialt och miljömässigt avseende är långsiktigt hållbar. Mellan bolaget och Örebro universitet samt de regionala (Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län) och lokala finansiärerna (Karlskoga kommun och Örebro kommun) har för att trygga en långsiktig finansiering av bolagets verksamhet samt för att tillvarata gemensamma ekonomiska och andra intressen, denna dag träffats följande FINANSIERINGS OCH MEDINFLYTANDEAVTAL 1. Bakgrund och syfte Örebroregionens innovationssystem baseras dels på den forsknings och utbildningsarena som universitetet erbjuder, dels på den arena som Örebro Science Park öppnar och den centrala verksamhet i innovationsprocessen som ALMI erbjuder. Den potentiella innovativa kraft som finns inom universitetet ska Inkubera AB realisera genom sin verksamhet. I innovationssystemet ingår länkar till andra universitet, högskolor och andra forskningsmiljöer samt till företag som är beredda att kommersialisera innovationerna och föra ut dem på marknaden. Inkubera ska särskilt Bidra till skapande av nya livskraftiga företag som på sikt kan växa till lönsamhet Åstadkomma en effektiv samordning av kommersialisering av innovativa idéer Minska risken för nya tillväxtföretag samt öka tillväxttakten för dessa företag Möjliggöra erfarenhetsutbyte mellan entreprenörer, akademi och kommersiella nätverk 1

117 Skapa en struktur och ett affärskunnande som bistår nya företag i deras långsiktiga utveckling Skapa fler kunskapsintensiva arbetstillfällen i regionen och därigenom ökad välfärd 2. Finansiärerna, deras intresse och inflytande Örebro läns landsting, Regionförbundet Örebro län samt Karlskoga kommun och Örebro kommun avser att bidra med en långsiktig finansiering av verksamheten. Förutsättningen är dels att verksamheten i bolaget bedrivs på sådant sätt och med den inriktningen som framgår av punkt 1 i detta avtal, dels att staten bidrar till verksamheten i en icke obetydlig omfattning. 3. Finansiärernas insyn och inflytande Inför nytt verksamhetsår ska bolaget informera finansiärerna om verksamhetens omfattning och inriktning för de kommande tre åren och med en detaljerad verksamhetsplan för det kommande verksamhetsåret. Informationen ska ske senast den sista september före aktuellt verksamhetsår. Förändringar och händelser av väsentlig betydelse för verksamhet och ekonomi ska omgående redovisas för finansiärerna av verksamheten. Ägardirektiv till Inkubera AB skall ske i samråd med de långsiktiga finaniärerna. Kopia av upprättad, reviderad årsredovisning ska tillställas finansiärerna. 4. Beslut om finansieringen Fullmäktigeförsamlingarna i landsting, regionförbund och kommunerna tar årligen beslut om omfattningen av finansieringen av verksamheten i Inkubera AB. 5. Utbetalningen av bidragen till verksamheten Respektive finansiär utbetalar årligt bidrag enligt särskild överenskommelse. 6. Avtalstid Detta avtal gäller från och med undertecknandet och fem år framåt till och med den 31 december Om inte avtalet skriftligen sagts upp senast 12 månader före utgången av nämnda tid förlängs avtalet med två år i sänder med enahanda uppsägningstid. Förestående avtal har upprättats i fem originalexemplar, varav parterna tagit var sitt. 2

118 Utkast 12 oktober 2012/LINDAHL BILAGA 4 DETTA AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL ( Aktieöverlåtelseavtalet ) är träffat dag som anges nedan ( Avtalsdagen ) mellan: (1) Örebro universitet Holding AB, ( Köparen ); å ena sidan, och (2) Almi Företagspartner Örebro AB, (3) Karlskoga kommun (4) Regionförbundet Örebro (5) Örebro kommun (6) Örebro Innovation Center AB, , samt (7) Örebro läns landsting (gemensamt Säljarna ), å andra sidan. Parterna benämns gemensamt Parterna. 1. BAKGRUND 1.1 Inkubera i Örebro AB, , ( Bolaget ) är en företagsinkubator i anslutning till Örebro universitet och bedriver affärsstödjande verksamhet och utvecklingsprogram för kunskaps- och teknikbaserade företag, företrädesvis sådana som befinner sig i ett tidigt utvecklingsskede och som har Örebroregionen som bas. 1.2 Bolaget har ett registrerat aktiekapital om kr fördelat på aktier. Säljarna äger samtliga i Bolaget ( Aktierna ) med följande fördelning: Almi Företagspartner AB Karlskoga kommun Regionförbundet Örebro Örebro Innovation Center AB Örebro kommun Örebro läns landsting 100 st 100 st 200 st 200 st 200 st 200 st 1.3 Parterna har inom ramen för Parternas gemensamma strategi för innovationssystemet i Örebro län gemensamt beslutat att Bolaget ska ägas av Köparen som är Örebro universitets holdingbolag. 2. ÖVERLÅTELSE AV AKTEIR 2.1 Säljarna överlåter och försäljer Aktierna till Köparen i enlighet med villkoren i Aktieöverlåtelseavtalet. 2.2 Aktierna överlåts med alla därtill hörande rättigheter och fria från alla belastningar och begränsande sakrätter av vad slag det vara må. 12OLL4439 BIL 4 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL ANG INKUBERA.DOCX 1

119 Utkast 11 oktober 2012/LINDAHL 3. TILLTRÄDE 3.1 Tillträde ska ske den 1 januari På Tillträdesdagen ska Köparen mot erhållande av aktiebreven representerande Aktierna vederbörligt transporterade erlägga Köpeskillingen. 4. KÖPESKILLING Köparen ska som köpeskilling för Aktierna på Tillträdesdagen erlägga ett belopp om kronor ( Köpeskillingen ) genom överföring till av Säljarna anvisade bankkonton. Köpeskillingen ska fördelas mellan Säljarna i förhållande till det antal aktier de ägt. 5. AKTIEÄGARAVTAL Parterna är överens om att det mellan Parterna gällande Aktieägaravtalet av den xxxx avseende Bolaget upphör att gälla på Tillträdesdagen. 6. FINANSIERING OCH INFLYTANDE Parterna har på Avtalsdagen även träffat ett avtal som rör Parternas fortsatta finansiering av och inflytande över Bolaget, Bilaga A. 7. ÄNDRINGAR Ändringar i eller tillägg till Aktieöverlåtelseavtalet är endast giltiga om de upprättats skriftligen och undertecknats av Parterna. 8. TVISTER Tvist i anledning av Aktieöverlåtelseavtalet ska avgöras av allmän domstol. Detta aktieöverlåtelseavtal har upprättats i sju (7) likalydande exemplar, varav Säljarna och Köparen tagit var sitt. Örebro den 12OLL4439 BIL 4 AKTIEÖVERLÅTELSEAVTAL ANG INKUBERA.DOCX 2

120 Bilaga 5 Örebro universitets avsiktsförklaring: Örebroregionens innovationsstödsystem ORU Innovation Örebro universitet har som avsikt att långsiktigt och tillsammans med andra aktörer vara drivande i regionens innovationsstödsystem med syfte att ge ett betydande bidrag till Örebroregionens utveckling. Örebro universitet huvudsakliga åtaganden samlas i det universitetsnära innovationsstödsystemet ORU Innovation. Organisationer och funktioner i detta system är: Innovationskontoret (Örebro universitet) Grants Office (Örebro universitet) Drivhuset (stiftelse) Örebro universitets Holding AB (aktiebolag) Inkubera (aktiebolag) Örebro science park (projekt t.o.m. 2013) Karlskoga science park (projekt t.o.m. 2013) Mål Det universitetsnära innovationsstödsystemet ska utgöra en effektiv samverkansstruktur för nyttiggörande och kommersialisering av universitetets och Universitetssjukhusets kunskapsproduktion. Arbetet sker i nära samverkan med lärare, studenter, forskare och samhälle. Erbjudande och stöd för innovationer och utveckling Innovationsstödsystemet ska erbjuda: Inspiration och rådgivning Utveckling och verifiering av idéer Idébanker och idésök Ägarfinansiering för bolagsbildning Förmedling av riskkapital Innovativa miljöer med tillhörande lokalytor Affärsutveckling Resultat: Resurseffektiv och samordnad struktur verksam nära övriga organisationer i det regionala innovationsstödsystemet Förstärkt bevakningen av nationell och internationell finansiering Ökad nationell och internationell finansiering Tydlig samverkansstruktur som attraherar regionalt och nationellt såddkapital Nya produkter, patent, licenser, varumärken och mönsterskydd Nya företag Innovationer som bidrar till ökad samhällsnytta Förstärkt profilering av Örebroregionen som en innovativ region Innovativa miljöer attraktiva för företag och investerare Styrning Rektor, som är medlem i regionens intressesamråd för Örebroregionens innovationsstödsystem och utvecklingsfrågor, är ansvarig för styrningen av ORU Innovation. Driftfinansiering av Örebro universitet Innovation Driftsfinansiering av ORU Innovation är en samfinansiering från stat, region och kommuner. Jens Schollin, rektor Örebro universitet

121 Bilaga 6 Slutrapport Örebro läns innovationsstödsystem: kartläggning samt framtida finansiering och samordning

122 Slutrapport Örebro läns innovationsstödsystem: kartläggning samt framtida finansiering och samordning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Projektets styrgrupp Projektets arbetsgrupp Arbetets uppläggning Örebro läns innovationsstödssystem Innovationsstödssystemets offentligt finansierade stödjande aktörer Exempel på övriga samverkansaktörer i innovationsstödssystemet Finansiering av idéutveckling Driftfinansiering av det regionala innovationsstödssystemet: Nuläge Analys av det regionala innovationsstödssystemet En utblick i tre län modeller för regional samverkan STUNS Uppsala Västmannarådet, innovationsråd, m.m. Västmanland Growlink Östergötland En utblick i tre län en kort analys Slutsatser och förslag Organisationsmodell för intressenätverket Styrmodell för intressenätverket Intressesamråd Styrgrupp Framtida driftfinansiering av det regionala innovationsstödssystemet Vision... 14

123 DIAGRAM-, FIGUR- OCH TABELLFÖRTECKNING Diagram 1. Nuvarande andel av årlig regional driftfinansiering (procent)... 8 Diagram 2. Samlat indexvärde för regioner/län Figur 1. Örebroregionens innovationsstödjande aktörer: vem gör vad?... 5 Figur 2. Örebroregionens innovationsstödssystem: flödes- och aktörsschema... 5 Figur 3. Regionens finansiella verktygslåda för innovation... 7 Figur 4. Systemmodell för driftfinansiering av det regionala innovationsstödssystemet... 8 Figur 5. Organisationsmodell för Intressenätverket...13 Tabell 1. Nuvarande finansiering (år 2012) av innovationsstödssystemets aktörer BILAGOR Bilaga 1. Powerpointpresentation från möte 27/8, 2012 Bilaga 2. Nuvarande finansiering

124 SAMMANFATTNING I denna arbetet med denna rapport och i tidigare kartläggningar och analyser av regionens innovationsarbete har ett antal brister identifierats. Svag samordning av innovation och regional utveckling på alla nivåer Behov av en ökad regional och nationell tillväxttakt och marknadsförnyelse Avsaknad av en gemensam strategisk plan Otydlig struktur för innovation Avsaknad av långsiktig basfinansiering för operativa aktörer Svag tillgång till riskkapital Samverkan i regional innovationsverksamhet är mycket viktig. I Örebroregionen har ett nätverkssamarbete mellan innovationsstödssystemets operativa aktörer inletts men behov finns av en förstärkt samverkan på övergripande beslutsnivå. Regionen är i stark utveckling när det gäller innovationsfrågor, en del aktörer är etablerade samtidigt som många initiativ och konstellationer skapats eller nyligen integrerats i etablerad verksamhet. Det medför att Örebroregionens innovationsstödssystem byggs upp av olika komponenter som är mer eller mindre utvecklade och mer eller mindre sammankopplade. Ett systemperspektiv på innovationsfrågor är nödvändigt för att kunna öka antalet innovationer och i förlängningen få fler konkurrenskraftiga och växande företag som kan bidra till regionens tillväxt och attraktionskraft. Det också viktigt att regionen kan visa upp att det finns en struktur för att kunna attrahera externa resurser till innovation och samverkansforskning. För denna rapport har en kartläggning av regionens innovationsstödssystem och benchmarking av andra regionala innovationsstödssystem genomförts. Organisationer som primärt studerats för denna rapport är Growlink (Östergötland), STUNS (Uppsala) och Västmannarådet (Västmanland). Det insamlade materialet har kompletterats med möten och intervjuer med nyckelpersoner i länet samt med centrala aktörer i de län som varit föremål för benchmarking. Örebroregionens grundförutsättningar för innovation är tämligen goda medan förmågan till förnyelse och marknadsförmåga är betydligt sämre. Goda grundförutsättningar tillsammans med låg förnyelseoch marknadsförmåga innebär att regionen inte tillvaratar sina grundförutsättningar optimalt. Detta innebär att potentialen är stor för förbättringar då grundförutsättningarna är goda men det faktiska utfallet är sämre. Utvecklingen bör inriktas på insatser som ökar förmågan att omsätta grundförutsättningar till värden genom insatser som förstärker entreprenörskap och innovation, ökar FoU-investeringar och attraherar mer riskkapital. Innovationsstödssystemet måste samordnas både på operativ och på strategisk nivå. De operativa aktörerna har initierat ett samarbete som är under uppbyggnad och det befintliga Innovationsrådet för innovationsstödjande aktörer kan också utvecklas vidare. Behoven är också stora av en samordning på strategisk nivå. Syftet är att motverka systemets fragmentering genom en samordning av nyckelresurser samt att skapa en förmåga till övergripande strategiska beslut, vilket skapar bättre ekonomi, minskar risken för glapp i systemet och förstärker systemets förmåga att rekrytera kompetens på högre nivå. I rapporten föreslås följande struktur för strategiskt beslutsfattande och samordning av den operativa verksamheten. Systemet bör uppfattas som ett intressenätverk. På övergripande strategisk nivå (regional utveckling) så styrs intressenätverket av ett Intressesamråd sammansatt av chefstjänstemän och politiker som representerar regionala organ, vars uppgift är att föreslå utvecklingsinsatser inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. En Styrgrupp bestående av representanter för ingående organisationer har uppdraget att styra, bevaka och ta fram förslag till beslut och handläggning i intressenätverket som består av tjänstemän. Centrala och basala operativa komponenter i systemet måste ges en stabil och långsiktig driftfinansiering för att skapa ett långsiktigt hållbart innovationsstödssystem med relevanta, stabila och effektiva basfunktioner. Det innebär att medel måste mobiliseras och avsättas för långsiktig driftfinansiering av systemets basresurser för att motverka kortsiktighet och ge ökad systemstabilitet. Utifrån en rimlig basnivå kan systemet byggas på och utvecklas vidare. På sikt behöver ytterligare

125 medel tillföras för en fortsatt positiv utveckling av innovationsverksamheten i länet. En vanligt förekommande siffra är att 1 krona satsad på innovation ger 10 kronor tillbaka. En ökning med 10 MSEK per år har då potentialen att generera 100 MSEK per år i intäkter. Det bör dock påpekas att den ökade avkastningen inte är omedelbar utan nås inom 3 till 5 år.

126 1. Inledning Regional innovationsverksamhet mycket viktig. I Örebroregionen har ett nätverkssamarbete mellan innovationsstödssystemets operativa aktörer inletts men behov finns av en förstärkt samverkan på övergripande beslutsnivå. Gemensam fokus och ett samlat ansvar kan bygga tillit och ett väl fungerande samarbete. Detta kräver ett tydligt regionalt ledarskap som förmår att ta nödvändiga regionala initiativ och beslut. i En väl fungerande samordning av systemets aktörer är avgörande för innovationsstödssystemets effektivitet men Riskerna är stora att arbetet koncentreras på att bygga upp nya administrativa strukturer. ii Detta kan innebära att systemets begränsade resurser binds upp i administrativa strukturer och inte når de operativa aktörerna där de gör mest nytta. I denna arbetet med denna rapport och i tidigare kartläggningar och analyser av regionens innovationsarbete har ett antal brister identifierats. Dessa brister måste adresseras och åtgärdas för att en effektivisering av innovationsstödssystemet ska kunna uppnås. Svag samordning av innovation och regional utveckling på alla nivåer Behov av en ökad regional och nationell tillväxttakt och marknadsförnyelse Avsaknad av en gemensam strategisk plan Otydlig struktur för innovation Avsaknad av långsiktig basfinansiering för operativa aktörer Svag tillgång till riskkapital I denna rapport ges en bild av innovationsstödssystemets sammansättning i dagsläget och denna bild utgör en grund för det fortsatta arbetet ett stabilt innovationsstödssystem. En central aspekt är en förstärkt samordning av innovation och regional utveckling på alla nivåer. Det krävs en tydlig politisk vilja för detta. De politiska beslutsfattarna i kommuner, landsting och regionförbund måste stå bakom en effektiviseringsprocess för att en sådan ska kunna genomföras. Syftet med denna effektivisering är att nå en ökad regional och nationell tillväxttakt och marknadsförnyelse. En sådan ökning av tillväxttakten och marknadsförnyelsen innebär att nya resurser kommer att tillföras regionen. Den strategiska planen ska ange riktning och ambitionsnivå i det framtida arbetet. I den strategiska planen bör också en övergripande struktur för innovationsarbetet anges. Delar av denna struktur finns idag och beskrivs i denna rapport och i rapporten finns också förslag om hur den framtida strukturen för beslut och styrning av systemets aktörer kan utformas. Viktigt för att skapa en struktur med hållbarhet är en långsiktig finansiering som innebär att de operativa aktörerna kan koncentrera sig på sina uppgifter i systemet utan en ständig jakt på projektmedel för att finansiera driften. Med en struktur på plats finns goda möjligheter att attrahera både riskkapital och forskningsmedel. Tillgången till båda dessa typer av medel påverkas i hög grad av att det existerar en stabil och trovärdig struktur för innovation i regionen. Fokus i denna rapport är Örebroregionens innovationsstödssystem. Uppdraget som ligger till grund för denna rapport gavs av Styrgruppen för Innovations-stödssystem i juni Uppdraget är att skapa en samlad bild av innovationsstödssystemet med fokus på offentligt finansierade organisationer samt att ge en bild av nuvarande driftsfinansiering. Vidare att ge övergripande förslag på framtida driftsfinansiering samt på en övergripande organisation för strategiskt beslutsfattande. Den föreliggande rapporten utgör också en viktig del i implementeringen av den regionala utvecklingsstrategin. iii 1.1. Projektets styrgrupp Projektet initierades av representanter för den regionala inkubatorn Inkuberas ägargrupp som också utgör projektets styrgrupp. Arbetet med rapporten har utförts av en arbetsgrupp (se nedan) som har utsetts av projektets styrgrupp. Styrgruppen består av Jens Schollin, rektor Örebro universitet, Magnus Persson, regiondirektör Regionförbundet Örebro, Staffan Isling, kommundirektör, Örebro kommun, Anna Drevenstam, kommundirektör, Karlskoga kommun, Rickard Simonsson, landstingsdirektör, Örebro läns landsting, Bo Andersson, Örebro läns landsting och Billy Bergåker, VD, ALMI Företagspartner (Mälardalen). 1

127 1.2. Projektets arbetsgrupp Arbetsgruppen består av Anna Ragén, avdelningschef Externa relationer, Örebro universitet, Agneta Stål, enhetschef Regional tillväxt, Örebro läns landsting, Margareta Sjögren, näringslivschef, Karlskoga kommun, Christer Wilén, controller, Örebro kommun (ersatte under våren 2012 Isabell Landström, direktör för programområde Social välfärd), Thomas Börjesson, enhetschef Landsbygd och näringsliv, Länsstyrelsen Örebro län, Billy Bergåker, VD, ALMI Företagspartner (Mälardalen), Bo Persson, ansvarig Rådgivningsverksamheten, ALMI Företagspartner (Mälardalen), Merit Israelsson, projektledare, Inkubera, Mikael Granberg, ställföreträdande chef, Externa relationer, Örebro universitet och Pia Norstedt, enhetschef Näringsliv och kompetens, Regionförbundet Örebro. 2. Arbetets uppläggning För denna rapport har en benchmarking via dokumentstudier och platsbesök genomförts av andra regionala innovationsstödssystem. Län (och organisationer) som primärt studerats för denna rapport är Östergötland (Growlink), Uppsala (STUNS) och Västmanland (Västmannarådet). Medlemmarna i arbetsgruppen har bidragit med benchmarking utifrån den egna organisationen med motsvarande organisationer i andra län och genom möten med Magnus Persson, regiondirektör, Regionförbundet Örebro, Thord Andersson (f.d. enhetschef Regionalt tillväxtarbete), Regionförbundet Örebro, Lars Ekevärn (f.d. näringslivschef), Örebro kommun, Björn Lundblad, innovationsrådgivare, ALMI Företagspartner (Mälardalen), Lars Näsström, utvecklingschef, Karlskoga kommun, Anna Drevenstam, kommundirektör, Karlskoga kommun, Jens Schollin, rektor, Örebro universitet, Rickards Simonsson, landstingsdirektör, Örebro läns landsting, Staffan Isling, kommundirektör, Örebro kommun och Janis Eriksson, VD, Startcentrum. Intervjuer har också genomförts med Jan Axelsson, koordinator, Growlink, Per Lundequist, tf. VD, STUNS, Per Bengtsson, VD, Uppsala Innovation Centre (UIC), Annika Remaeus, koordinator, Innovation Akademiska, Gunilla Bökmark, VD, Sahlgrenska Science Park. 3. Örebro läns innovationsstödssystem ALMI Företagspartner: är verksamt i företagandets alla skeden från etablering av nya företag till utveckling av befintliga företag. Det är en regional företagspartner som är del av ett rikstäckande nätverk. ALMI innehåller flera komponenter med specifikt riktade insatser. ALMI är den enda aktören inom innovationsstödssystemet som erbjuder kvalificerad rådgivning och finansiering i form av förstudiemedel, lån samt investeringskapital till såväl privatpersoner som företag. Almi Företagspartner finansieras av Staten och Regionförbundet Örebro tillsammans med Landstinget i Västmanland. Coompanion: ger rådgivning och stöd för kooperativt företagande och innovation. Coompanion är även opinionsbildare för kooperativt företagande. Coompanion ägs och styrs lokalt av sammanlagt 900 medlemsorganisationer. Coompanion finansieras av socialfonden, staten och Regionförbundet. Drivhuset: Örebro universitet har det av staten givna uppdraget att stimulera och utveckla studenters entreprenörskap och företagande. Örebro universitets innovationskontor gör detta tillsammans med Drivhuset. Hit kan studenter vända sig för att få råd och hjälp att starta företag. Drivhuset erbjuder goda kontakter inom näringslivet. Drivhusets tjänster är kostnadsfria för alla studenter vid Örebro universitet. Drivhuset är en fristående stiftelse och har tre heltidsanställda i Örebro. iv Drivhuset finansieras i huvudsak av Tillväxtverket, Regionförbundet Örebro och Örebro universitet via Innovationskontoret med projektstöd från Länsstyrelsen i Örebro län och Örebro kommun. 2

128 Inkubera: är Örebroregionens inkubator (Inkubera behandlas mer utförligt i en separat rapport av Bengt Jäderholm). Inkubera ingår numera i Innovations-brons stödprogram för Inkubatorer. Inkubera finansieras av Örebro läns landsting, Region-förbundet Örebro, Örebro kommun, Karlskoga kommun, Örebro universitet och Innovationsbron AB. Innovationskontoret: är ett av åtta innovationskontor vid landets lärosäten och en del av myndigheten Örebro universitet. Kontoret är plattformen för ett interregionalt samarbete mellan Örebro universitet, Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet och Karlstads universitet. De fyra lärosätena har sitt eget innovationskontor men samarbetar kring stöd och erfarenhetsutbyte. Vid Örebro universitet finns innovationskontoret vid avdelningen Externa relationer som ansvarar för utveckling av processer för nyttig-görande och för samverkansuppgiften. Innovationskontorets personal utgör operativa resurser inom Örebro universitets Holding AB, Örebro och Karlskoga Science Parks, Inkubera och Drivhuset (den gruppering som benämns ÖU innovation, Örebro universitets innovationsstödssystem). Innovations-kontoret verkar för att forskning i högre utsträckning kommer till nytta genom en utvecklad växelverkan mellan omvärldens behov och forskarnas kunskap och intresse. Innovationskontoret tillhandahåller finansiella bidrag för utveckling av idéer. Innovationskontoret erbjuder också ett professionellt stöd till forskare, lärare, administrativ personal och studenter mycket tidigt i nyttiggörandeprocessen. Universitetet har ett av sina av staten tilldelade upp drag att ansvara för arbetet med entreprenörskaps- och innovationsfrämjande aktiviteter riktade till studenter för detta anlitar Innovationskontoret Drivhuset. Innovationskontoret finansieras i huvudsak av Örebro universitet. Länsstyrelsen i Örebro län: Hanterar företagsstöd och projektstöd från Tillväxtverket och Jordbruksverket. Från Tillväxtverket hanterar Länsstyrelsen årligen medel genom anslaget 1:1. Dessa medel kan med fördel användas till företag med investeringar i innovationer. Genom Jordbruksverket och Landsbygdsprogrammet fördelas medel i femårsbudgetar. Dessa medel är främst ämnade för landsbygdsutveckling. I begreppet landsbygdsutveckling kan även investeringar och projekt med innovativ inriktning rymmas. NyföretagarCentrum: är kopplat till NyföretagarCentrum Sverige som är moderorganisation för alla NyföretagarCentrum (ett 90-tal) över hela landet och som tillsammans täcker närmare 200 kommuner med rådgivningen. NyföretagarCentrum Sverige arbetar sedan 1985 för ökat entreprenörskap och fler livskraftiga företag i Sverige. NyföretagarCentrum ger kostnadsfri rådgivning vid start av företag. (I Örebro län finns NyföretagarCentrum i Askersund, Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, Kumla och Laxå) NyföretagarCentrum finansieras av kommuner och näringsliv. Science Park, Karlskoga och Örebro: ska skapa goda utvecklingsmöjligheter för det lokala näringslivet genom att erbjuda en neutral och kreativ miljö där företag växer genom samverkan med forskning och samhällsaktörer. Inom denna arena finns goda förutsättningar för gränsöverskridande samverkansprojekt med ett stort engagemang från näringsliv, akademi och samhälle skapas. Länets Science Parks finansieras av Staten (Tillväxtverket/Vinnova), Regionförbundet Örebro, Karlskoga kommun, Örebro kommun, Örebro universitet samt Inkubera. (Örebro Science Park behandlas mer utförligt i en separat rapport av Bengt Jäderholm). Science park ska utveckla forskningssamarbeten i form av projekt med näringsliv och offentlig sektor, erbjuda affärsutvecklingstjänster (via de operativa aktörerna i det offentligt finansierade stödsystemet), tillhandahålla nätverk och kontakter, tillhandahålla administrativt stöd och lokaler samt utgöra en innovativ miljö som attraherar investeringskapital. Startcentrum: är ett konsultföretag som arbetar med entreprenörskap och utbildning och som har Örebro län som huvudsaklig hemmaarena. Startcentrum Örebro region AB ägs sedan 2005 till 100 procent av Stiftelsen Nyföretagarcentrum Örebro. Startcentrum är ett aktiebolag som drivs utan vinstintresse från ägarna. Startcentrum erbjuder entreprenörskapsträning för individer och organisationer så att de kan nå sina mål. Startcentrum finansieras av Örebro kommun och näringslivet. Örebro län Innovationsråd: Innovationsrådet möts på nätverksbasis och har som uppgift att diskutera olika idéer som kan utvecklas till innovationer, se till att de landar hos rätt stödjande organisation och besluta om insatser i form av rådgivning, coachning och finansiering (bidrag, lån eller investering). Innovationsrådet ska utgöra en ingång för kunden. Ytterligare en uppgift för Innovationsrådet är att vara beslutande instans för det s.k. Partnerskapet inom Produktutvecklingsprogrammet (åt Tillväxtverket) där ALMI är sammanhållande och beredande. Medlemmar i rådet är ALMI, Inkubera, Örebro universitets innovationskontor/holdingbolag, 3

129 Innovationsbron, Länsstyrelsen i Örebro län samt Tillväxtalliansen. ALMI är sammankallande. Mötesfrekvensen är ca 1 gång per månad. Rådet är en viktig komponent när samverkansmodellen för länets innovationsstödssystem ska utvecklas. Örebro universitet Holding AB: är en juridisk plattform i form av aktiebolag skild från myndigheten Örebro universitet vilket innebär att universitetet fått ett nytt verktyg för innovation och kommersialisering. Örebro universitets holdingbolag investerar, genom riskkapital och kompetens, i kunskapsintensiva lokala och regionala företag med koppling till universitetet. Utvecklingsbolaget driver forskning- och utvecklingsarbete som syftar till att kommersiellt exploatera projekt utvecklade inom ramen för Örebro universitets verksamhet. Holdingbolaget kan, genom sitt utvecklingsbolag, göra investeringar i kunskaps-intensiva bolag med koppling till lärosätet men också strategiska investeringar i komponenter i det regionala innovationsstödssystemet som inkubatorer eller science parks. Örebro universitet Holding AB ingår i det nationella näverket för holdingbolag kopplade till universitet och kan hämta betydande kompetens och erfarenheter från detta nätverk. Holdingbolaget med dotterbolag är nytillkomna viktiga verktyg i innovationsstödssystemet. Örebro universitet Holding AB finansieras i huvudsak i nuläget av Örebro universitet med visst projektstöd från Länsstyrelsen. 4

130 3.1. Innovationsstödssystemets offentligt finansierade stödjande aktörer Nedan följer en figur som sammanfattar det utbud som det regionala innovationsstödssystemets stödjande aktörer har. Figur 1. Örebroregionens innovationsstödjande aktörer: vem gör vad? Nedan följer en figur som illustrerar flöden, olika operativa aktörer och output i Örebroregionens innovationsstödssystem. Figur 2. Örebroregionens innovationsstödssystem: flödes- och aktörsschema (ÖSP = Örebro Science Park/KSP = Karlskoga Science Park) Tyngdpunkten är kunskapsintensiv innovation där forskare, studenter, organisationer, företag och enskilda personer samverkar och mottar stöd från operativa aktörer Exempel på övriga samverkansaktörer i innovationsstödssystemet Business Region Örebro (BRO): är ett projekt som drivs till och med 2014 med fokus på samordning och fördelning av medel till entreprenörskapsverksamhet som inte är universitetsnära. Fokusområden är 5

131 Etablerings- och investeringsservice; Branschutveckling; Kompetensförsörjning. BRO är ett partnerskap i regionen som finansieras dels genom statliga medel genom regionförbundet, dels genom de deltagande kommunerna. Regionförbundet bidrar med KSEK under år Enterprise Europe Network: är ett omfattande nätverk med stor samlad kompetens kring små och medelstora företag. Nätverkets viktigaste syfte är att ge stöd till små och medelstora företag och öka internationaliseringen som sedan ska leda till ökad tillväxt och förnyelse hos företagen. Nätverket har ett lokalkontor i Örebro. Nätverket finansieras av EU och samordnas nationellt av Tillväxtverket. Emax Sverige: Startcentrum driver projektet Emax Sverige som varje år genomför ett större event för unga entreprenörer vid Örebro universitet. Exportrådet: erbjuder professionella tjänster för företag som vill utveckla sin export. Syftet är att underlätta för svenska företag att etablera sig utomlands. Exportrådet har ett lokalkontor i Örebro. Exportrådet ägs gemensamt av staten och näringslivet. Handelskammaren Örebro: är en lokal handelskammare inom Handelskammaren Mälardalen. Innovationsbron: identifierar, utvecklar och investerar i blivande tillväxtföretag med en internationell tillväxtpotential. Innovationsbron ska vara marknadskompletterande och investera där risken är hög och tillgången på kapital är en bristvara och genom ett aktivt ägarskap hjälpa entreprenörer att överbrygga de risker som de möter i företagets tidiga tillväxtfas. Genom det nationella inkubationsprogram, BIG Sweden, ges entreprenörer rätt stöd för att utveckla och skapa affärer. I programmet ges resultatbaserad finansiering till landets bästa inkubatorer med motkravet att inkubatorerna levererar affärscoachning i toppklass till blivande tillväxtföretag. Innovationsbron ägs av staten och Industrifonden. NovaMedTech: är ett projekt som driver utveckling av medicinsk teknik inom hem- och primärsjukvård med syfte att nå kommersialisering av produkter och tjänster. Näringslivskontoren i regionens kommuner: arbetar med att stärka nyföretagandet och företagsamheten, bidra till kompetensutveckling för företag. Ett samarbete kring näringslivsfrågor är under utveckling genom Business Region Örebro (BRO) som presenteras mer utförligt nedan. BRO omfattar dock inte alla länets kommuner i dagsläget. Regionförbundet Örebro: är ett samverkansorgan för Örebro läns landsting och kommunerna i länet. Regionförbundet är arenan för regionalt utvecklingsarbete. Robotdalen: är ett samarbetsprojekt mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer i framförallt Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Robotdalen är ett av Vinnovas Vinnväxtprojekt. Robotdalens syfte är att skapa en världsledande region inom robotik genom att etablera ett innovationssystem för robotik. Tillväxtverket: är en nationell myndighet som ska underlätta förnyelse i företag och regioner på ett sätt som bidrar till hållbar tillväxt. Ung Företagsamhet (UF): Ung Företagsamhet är en ideell förening vars syfte är att hjälpa skolan att utbilda företagare och företagsamma medborgare. Ung Företagsamhet finansieras av Tillväxtverket, Regionförbundet Örebro, kommuner och näringsliv Finansiering av idéutveckling I det regionala systemet finns medel för stöd av idéutveckling. Bidrag ges idébärare för att utveckla en idé/innovation så att den kan nyttiggöras och är skiljt från ägande. Bidraget kan användas för marknadsundersökning, idéverifiering och skydd av idéer. Bidrag betalas inte tillbaka. Lån ges till idébärare som ofta har ett bolag för att kunna vidareutveckla idéer och är skiljt från ägande. Lån från offentliga finansiärer kompletteras ofta av lån från banker. Lån betalas tillbaka. Investeringskapital ges till idébärare som agerar i bolagsform i utbyte mot ägarandelar i bolag. Investering inkluderar en plan för hur investeraren avvecklar sitt engagemang i bolaget (exit). Investeringskapital kompletteras ofta med riskkapital från affärsänglar, såddfinansiärer och riskkapitalbolag. Investeringskapital kopplas ofta till ett aktivt ägande i form av pengar, tid och kunskap. I matrisen i figur 3 nedan redovisas vilka aktörer som erbjuder finansiellt stöd för idéutveckling och innovation. 6

132 Figur 3. Regionens finansiella verktygslåda för innovation 3.4. Driftfinansiering av det regionala innovationsstödssystemet: Nuläge En effekt av den fragmenterade, ostrukturerade och projektorienterade driftfinansieringen är att det regionala systemet består av flera små organisationer med egen ledningsstruktur och egna specialister. Samtliga driftfinansieringsbeslut fattas hos varje organisation utan övergripande samordning. Systemet saknar en långsiktig basfinansiering och är beroende av projektfinansiering. Organisationerna i systemet jagar projektfinansiering oberoende av varandra. Detta medför osäkerhet och kortsiktighet som skapar instabilitet. Driftfinansieringen måste säkras så att basfunktioner ges ett långsiktigt stabilt stöd. Samordningen av driftfinansiering måste förstärkas för att undvika överlapp eller underfinansiering av organisationer som tillhandahåller basstöd. Följande figur visar en systemmodell för driftfinansieringen av det regionala innovationsstödssystemet. 7

133 Figur 4. Systemmodell för driftfinansiering av det regionala innovationsstödssystemet Den totala årliga insatsen i driftfinansiering är KSEK varav den regionala insatsen i driftfinansieringen utgör KSEK (se tabell i bilaga). Fördelningen av den regionala finansieringen visas i diagram 2 nedan. Finansieringen för år 2013 är säkrad minst på 2012-års nivå. Diagram 1. Nuvarande andel av årlig regional driftfinansiering (procent) 3.5. Analys av det regionala innovationsstödssystemet Regionen är i stark utveckling när det gäller innovationsfrågor, en del aktörer är etablerade samtidigt som många initiativ och konstellationer skapats eller nyligen integrerats i etablerad verksamhet. Det medför att Örebroregionens innovationsstödssystem byggs upp av olika komponenter som är mer eller mindre utvecklade och mer eller mindre sammankopplade. Systemets aktörer är i stor utsträckning beroende av kortsiktig projektfinansiering och en stor del av verksamheten fokuserar på att hitta fortsatt finansiering. 8

134 Intresseorganisationen Reglab visar i sitt innovationsindex för år 2011 att Örebroregionens grundförutsättningar för innovation är tämligen goda. v Regionen ligger på åttonde plats nationellt. I rapporten görs också analyser på regionens förnyelseförmåga och marknadsförmåga och här ligger Örebroregionen betydligt läge (14 plats i förnyelseförmåga och 15 plats i marknadsförmåga). Höga grundförutsättningar tillsammans med låg förnyelse- och marknadsförmåga innebär att regionen inte tillvaratar sina grundförutsättningar optimalt. vi Detta innebär att potentialen är stor för förbättringar då grundförut-sättningarna är goda men det faktiska utfallet är sämre. Utvecklingen bör inriktas på insatser som ökar förmågan att omsätta grundförutsättningar till värden genom insatser som förstärker entreprenörskap och innovation, ökar FoU-investeringar och attraherar mer riskkapital. Det sammanlagda indexvärdet redovisas i följande diagram. Diagram 2. Samlat indexvärde för regioner/län vii I det sammanlagda indexet hamnar Örebroregionen på 11 plats. Under vintern 2010/2011 genomförde Örebro universitet en förstudie på uppdrag av regionförbundet och finansierad av Tillväxtverket som bland annat innehöll en kartläggning av operativa aktörer i det regionala innovationssystemet. viii Resultaten från förstudien har förankrats regionalt. Som ett centralt behov identifierade förstudien samordningen mellan systemets aktörer både på operativ och på strategisk nivå. I studien gjordes också utblickar till andra regioner och olika regionala lösningar studerades. I rapporten formulerades tre viktiga samordningsvinster. Dessa är fortfarande i hög grad aktuella a. effektivisering av supportsystemet för innovationer b. ökad förmåga att hantera större regionövergripande initiativ och idéer c. bättre bevakning och förbättrad åtkomst av nationell och internationell finansiering Några av de centrala bristerna uppmärksammade i den föreliggande översynen är: Bristande operativ och strategisk samordning Liten andel stabil basfinansiering Behov av rekrytering av affärscoacher Avsaknad av en stabil struktur för innovationsstödjande verksamhet ( Systemet ) 9

135 Avsaknad av en innovationssluss vid USÖ Arbetet med denna rapport och de förslag som läggs knyter an till den regionala utvecklingsstrategin (RUS) och till redan beslutade aktiviteter i den regionala handlingsplanen för innovationer och entreprenörskap. ix Direkta kopplingar till förslagen i denna rapport finns till insatsområdena 1.1 Samverkan, 1.2 Utbildning, 2.1 Rådgivning, 2.3 Lån och finansieringsstöd, 2.4 Regional riskkapitalfond och till hela kapitel 3 i handlingsplanen som fokuserar regionens innovationssystem. 4. En utblick i tre län modeller för regional samverkan För att utveckla en modell för regional samverkan för Örebro län så har vi undersökt läget i tre andra län. Tre modeller presenteras nedan: STUNS i Uppsala, Growlink i Östergötland och Västmannarådet i Västmanland STUNS Uppsala STUNS drivs i stiftelseform. Stiftelsen bildades 1985 av Länsstyrelsen i Uppsala län, Uppsala universitet, SLU Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län och Handelskammaren i Uppsala län. STUNS är en övergripande struktur för det regionala innovationsstödssystemet. Landshövdingen är ordförande i styrelsen. STUNS uppgift är att utveckla samarbetet mellan universiteten i Uppsala, näringslivet och offentliga organisationer. Målet är att förstärka konkurrenskraften hos Uppsala län, universiteten i Uppsala och företagen i Uppsala län och att därigenom stimulera ekonomisk tillväxt. Verksamheten består av två personer, en ledningsperson och en ekonom. Det finns förutom dessa två personer medel till att köpa in tjänster motsvarande 1,5 seniorkonsult/år. STUNS arbetar nätverksorienterat. Samtliga huvudmän som nämnts ovan representeras av ledande företrädare i stiftelsen styrelse (med suppleanter inräknade). Styrelsen utgör genom detta ett samlat beslutsforum för regionala innovationsfrågor. I stiftelsen urkund anges ändamålet för verksamheten: x Stiftelsens ändmål är, att med utgångspunkt i den forskning och utveckling samt utbildning som bedrivs vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, utveckla samarbetet mellan universiteten och samhället genom att: medverka till att forskningsresultat, produkter och idéer överförs från universiteten till företag och samhällsorgan medverka till att företagens och samhällsorganens behov av forsknings- och utvecklingsinsatser beaktas vid universiteten medverka till att företagens och samhällsorganens behov av särskilda utbildningsinsatser tillgodoses av universiteten medverka till att lokaler och utrustning m m anskaffas och upplåtes för företag och andra verksamheter i anslutning till universiteten medverka i övrigt till att universitetens kapacitet tillvaratas. Innovationsstödssystemets aktörer sitter tillsammans i ett hus som ägs av Wasakronan vilket har skapat en strukturerad samverkan mellan innovationsstödssystemets offentliga aktörer (STUNS, Uppsala Innovation Centre (UIC), Uppsala Universitet Utveckling AB (holdingbolag), Forskarpatent AB och SLU Holding). Uppsala Science Park ägs och drivs av Wasakronan som en integrerad del av fastighetsbolaget. Innovation Akademiska är ett 3-årigt Vinnovaprojekt. Arbetet är uppdelat i två delar, en in- och ut sluss för att ta tillvara på idéer från personalen på akademiska sjukhuset, utveckla dem och slussa dem vidare i innovationsstödssystemet samt utvecklingen av en testbädd för företag. Båda delarna avser medicinsk teknik. Genom ett beslut för några år sedan avstår sjukhuset rättigheterna till de idéer som kommer från personalen genom fribrev. Personalen äger rättigheten till idén men sjukhuset har nyttjanderätt för exempelvis mjukvara. I stora projekt kan sjukhuset dock ta ägarandelar Västmannarådet, innovationsråd, m.m. Västmanland Västmannarådet tillkom genom ett förslag i en utredning av det regionala innovationssystemet 2009 xi och startades 2010 och är ett permanent forum och ett strategiskt partnerskap med syfte att säkerställa samordning och satsning på näringslivsutveckling och tillväxt i Västmanland. Rådets uppgift är att skapa 10

136 en samlad vision och strategi för länet, följa utvecklingen, värdera insatser och effekter, identifiera överlappning, ta initiativ och föreslå förändringar, informera om och lyfta fram länets styrkor och möjligheter. xii Länsstyrelsen i Västmanland tillhandahåller administrativt stöd till Västmannarådet och rådet sammanträder cirka två gånger per år. Länsstyrelsen ansvarar också för beredning av rådets beslut och för att ta fram eventuella underlag som krävs för rådets möten. Landshövding är ordförande i rådet där följande organisationer är representerade: ABB Process Automation Västerås AB Arvid Svensson System Air Leax Västerås stad Arboga kommun Landstinget Västmanland Västmanlands kommuner och landsting I Västmanland finns också Innovationsrådet som bildades för några decennier sedan och är idag innovatörsnätverkets mötesplats och verkstad. Medlemmar i rådet är de operativa aktörerna inom innovationsstödssystemet: Deltagande organisationer i IR i Västerås är: ALMI, Create, VSP, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Innovationsbron, House of Ideas, MDH, 1:a Västmanlandsfonden, FoU-rådet. Inom det Regionala tillväxtprogrammet har i Västmanland bildats samverkansgrupper för fyra insatsområden: Förbättrat företagsklimat, Ökat nyföretagande, Ökat entreprenörskap samt Effektivare support till innovatörer (Team Innovation). Respektive team som består av olika aktörer inom områdena ska nätverka och samverka om konkreta insatser mot målgruppen i form av bättre support men också genomföra riktade aktiviteter och projekt för att stimulera till utveckling och tillväxt. Länsstyrelsen som håller i Tillväxtprogrammet tillskjuter medel för dessa insatser och är beslutande organ. Inom Landstinget Västmanland drivs en s.k. Innovationssluss som är ett samarbete mellan Landstinget och Almi Mälardalen AB. Syftet med Innovationsslussen är att tillvarata idéer som finns inom vård- och omsorgssektorn i Västmanland Growlink Östergötland Growlink är ett nätverk med offentligt finansierade aktörer med syfte att främja företagande i Östergötland. Nätverket startades 1998 på universitetets initiativ. xiii Nätverket ska genom effektiv samverkan av offentligt finansierade aktörer bistå med rådgivning, finansiella insatser och nätverk för utveckling och tillväxt av innovativt företagande i Östergötland Nätverket är organiserat i Strategigrupp (representation på högsta nivå), operativ grupp och frågeanpassade arbetsgrupper som arbetat med utredningar av specifika frågor. Growlink är ett samlingsvarumärke som hålls ihop genom aktiviteter som sker i samarbetet samtidigt som enskilda aktörer arbetar utifrån sina egna varumärken. Ett årligt internat för alla intressenter har anordnats för presentationer av nyheter i systemet och för strategidiskussioner. Strategigruppen sammanträder ca 4ggr/år. De olika organisationerna bidrar med tid inom ramen för egna budgetar och mycket av arbetet sker i informell form. Ett exempel på det senare är den Growlink-frukost som genomförs den första torsdagen i varje månad där affärsrådgivare möts och diskuterar case och hur de ska ges bästa möjliga stöd (ett slags informellt regionalt innovationsråd). Alla affärsrådgivare kan systemet och verktygslådan som olika aktörer i innovationsstödssystemet har. Det regionala systemet arbetar i stor utsträckning med poolning av specialistkompetenser. Growlink bemannas av en deltidsmanager och en deltidskoordinator/-informatör och medlemmar i nätverket är: Linköpings Universitet Regionförbundet Östsam 11

137 Landstinget i Östergötland Norrköping Science Park Mjärdevi Science Park ALMI ALMI Invest Länsstyrelsen i Östergötland Innovationsbron Hälsans Nya Verktyg (innovationskluster) Miljöteknikcentrum i Östergötland (regional samverkansarena inom miljöteknik) NuLink (driver Linköpings kommuns näringslivskontor i bolagsform) Norrköpings kommun, näringslivskontoret I Growlinkmodellen ingår också fyra näringslivskoordinatorer, kopplade till universitetets innovationskontor. De fungerar som kunskapsmäklare och brobyggare mellan universitetet, länets kommuner samt näringslivet. Tjänsterna samfinansieras av universitetet och länets kommuner. Growlink har utvecklats vidare och är nu en del av East Sweden Business Region (Growlink 2.0). Growlink kommer att fasas ut gradvis. Fokus är nu på hela regionens tillväxtarbete och inte endast universitetsnära innovation. East Sweden är varumärket och East Sweden Business Region är tillväxtdelen En utblick i tre län en kort analys STUNS stadgar anger att uppgiften är att förstärka de involverade universitetens förmåga att hantera den tredje uppgiften (lärosätenas samverkansuppgift). Det handlar om kunskapsöverföring mellan lärosäte och omgivande samhälle. Västmannarådets uppgift är att samordna regionens insatser inom innovation och entreprenörskap på strategisk nivå men utan en uttalad fokus på operativa organisationer. Det regionala tillväxtprogrammet i Västmanland ligger nära Örebroregionens regionala utvecklingsarbete som samordnas av regionförbundet och utgör alltså en komponent som redan finns i Örebro län. Growlink fas 1.0 är en modell som fokuserar på nätverksbaserad samverkan i form av ett intressenätverk där resurser samordnas mellan de operativa organisationerna men där det också finns en informell strategisk samordning på regionövergripande nivå. Growlink tycks vara den modell som ligger närmast Örebroregionens behov i det utvecklingsskede som regionen befinner sig i. 5. Slutsatser och förslag 5.1. Organisationsmodell för intressenätverket Innovationsstödssystemet måste samordnas både på operativ och på strategisk nivå. De operativa aktörerna har initierat ett samarbete som är under uppbyggnad och det befintliga Innovationsrådet för innovationsstödjande aktörer som ALMI har ansvar att samordna kan också utvecklas vidare. Behoven är också stora av en samordning på strategisk nivå. Syftet är att motverka systemets fragmentering genom en samordning av nyckelresurser samt att skapa en förmåga till övergripande strategiska beslut, vilket skapar bättre ekonomi, minskar risken för glapp i systemet och förstärker systemets förmåga att rekrytera kompetens på högre nivå. Vi vill föreslå följande struktur för strategiskt beslutsfattande och samordning av den operativa verksamheten. Detta förslag är inspirerat av Growlinkmodellen (innan Growlink blev en integrerad del av East Sweden Business Region) och det innebär att vårt system bör vila på samma grund dvs. ett intressenätverk. Redan antagna strategidokument regionens utvecklingsstrategi bildar basen för intressenätverkets gemensamma insatser för utveckling av innovationer och innovativa miljöer i vårt län. Att koppla insatser till redan antagna strategidokument har visat sig vara en framgångsfaktor för samarbetet i Östergötland och är därför en erfarenhet att tillvarata i vårt arbete. Hela systemet byggdes där i första hand upp på ett gemensamt intresse att utveckla länets innovationskraft. På övergripande strategisk nivå (regional utveckling) så styrs intressenätverket av ett Intressesamråd bestående av chefstjänstemän och politiker som 12

138 representerar regionala organ, vars uppgift är att föreslå utvecklingsinsatser inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. En Styrgrupp bestående av representanter för ingående organisationer har uppdraget att styra, bevaka och ta fram förslag till beslut och handläggning i intressenätverket som består av tjänstemän. Figur 5. Organisationsmodell för Intressenätverket 5.2. Styrmodell för intressenätverket Intressesamråd Intressesamrådet består av en grupp sammansatt av chefstjänstemän och politiker som representerar regionala organ, vars uppgift är att föreslå utvecklingsinsatser inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Intressesamrådet står för de strategiska besluten för intressenätverkets arbete. Intressesamrådet kan lägga utredningsuppdrag, etc. på Intressesamrådet. Ordförandeskapet i Intressesamrådet kan vara rullande eller fast. Intressesamrådet träffas två gånger per år. En gång för uppdragsformulering samt en gång för uppföljning av systemets resultat. Intressesamrådet samråder om finansieringslösningar för respektive operativ organisation där gemensamma intressen finns. De formella beslut som krävs fattas i respektive organisations beslutande församlingar. Styrgruppen bereder ärenden för Intressesamrådet Styrgrupp Styrgruppen består av cheftjänstemän i de organisationer som representeras i Intressesamrådet. Styrgruppen ansvarar för att systemperspektivet är överordnat de enskilda delarna (ägare och operativa aktörer). Styrgruppen följer upp direktiven från Intressesamrådet samt inhämtar och lägger förslag till utveckling av innovationsstödssystemet. I Styrgruppen vägs ambitioner mot resurser och förslag läggs till Intressesamrådet om förändrad finansiering. Styrgruppen står också för strategiska initiativ. I Styrgruppen finns också en verkställande tjänsteman (någon av de befintliga tjänstemännen i gruppen) som verkställer gruppens beslut och samordnar det löpande arbetet Framtida driftfinansiering av det regionala innovationsstödssystemet Centrala och basala operativa komponenter i systemet måste ges en stabil och långsiktig driftfinansiering för att skapa ett långsiktigt hållbart innovationsstödssystem med relevanta, stabila och effektiva basfunktioner. Det innebär att medel måste mobiliseras och avsättas för långsiktig driftfinansiering av systemets basresurser för att motverka kortsiktighet och ge ökad systemstabilitet. Utifrån en rimlig basnivå kan systemet byggas på och utvecklas vidare. Utan en rimlig basnivå är systemets utvecklingsmöjligheter mycket begränsade. Volymen på den framtida driftfinansieringen är avhängig av ambitionsnivå. Under förutsättning att erforderliga beslut tas av respektive huvudman är finansieringen för 2013 säkrad minst på 2012-års nivå. Sannolikt kommer det finnas behov av en gradvis resursförstärkning från 2014 och påföljande tre till fem år. En vanlig förekommande siffra är att 1 krona satsad på innovation ger 10 kronor tillbaka. Inför 2014 ska styrgruppen föreslå en reviderad "verksamhetsplan" med budget och finansiering. Regionens Science Parks (Örebro och Karlskoga) bör i huvudsak finansieras av kommunerna Örebro och Karlskoga och ägas gemensamt av kommunerna och universitetet. Sannolikt behöver länets övriga 13

139 kommuner integreras i arbetet och här har Regionförbundet Örebro en viktig mobiliserande och samordnande roll. Inom Landstinget Västmanland drivs en s.k. Innovationssluss som är ett samarbete mellan Landstinget och Almi Mälardalen AB. Syftet med Innovationsslussen är att tillvarata idéer som finns inom vård- och omsorgssektorn i Västmanland. Inriktningen skall i första hand vara att stimulera och tillvarata idéer från vården, men i nästa skede inriktat gentemot hela hälso- och sjukvården. Avsikten är att Örebro universitet och Örebro läns landsting i samverkan med andra aktörer ska starta upp en liknande verksamhet i Örebroregionen. Diskussioner pågår med parter och finansiärer Vision Denna rapport har fokuserat på regionens samtida och framtida innovationsstödssystem. Ett viktigt mål är behovet av en ökad mognadsgrad i systemet som möjliggör ett förstärkt samarbete mellan systemets aktörer på strategisk och operativ nivå. När en sådan mognadsgrad uppnås kan innovationsstödssystemet (ett fungerande Intressenätverket) också nå en ökad förmåga att samarbeta med andra tillväxtskapande aktörer i regionen såsom BRO. En tänkbar utveckling är densamma som vi ser i Growlinkfallet där detta intressenätverk utvecklats vidare och blir en integrerad del av East Sweden Business Region. En sådan utveckling innebär breddat fokus från universitetsnära innovation till hela regionens tillväxtarbete. i Karlsson, Curt (2012) Innovationsstödjande verksamhet vid universitet och högskolor: Kartläggning, analys och förslag till förbättringar en preliminär delrapport, Delrapport Utredningen om stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor , Statens offentliga utredningar, Dnr 62. Sid. 26; Håkansson, Staffan (2009) Ökad samverkan för företagsutveckling och tillväxt Västmanlands innovationssystem, Slutrapport Sid.19. ii Karlsson, Curt (2012). Sid. 25. iii Regionförbundet Örebro (2010), The Heart of Sweden: Utvecklingsstrategi för Örebro regionen ; Regionförbundet Örebro (2010), Innovationer: Regional handlingsplan för Örebroregionen. iv Drivhuset finns vid 12 lärosäten i landen Förutom i Örebro, är Drivhuset kopplade till Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Campus Telge (som ligger i Södertälje och är ett samarbete mellan KTH och Mälardalens Högskola), Karlstads universitet, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Högskolan i Borås, Göteborgs universitet, Linnéuniversitetet och Malmö Högskola. v Kempinsky, Peter, Hallencreutz, Daniel och Lindquist, Pär (2012), Innovationsindex 2011: Regional förmåga till ekonomisk förnyelse. Stockholm, Reglab Sverige. Sid. 12. vi Kempinsky, Peter, Hallencreutz, Daniel och Lindquist, Pär (2012). Sid. 18. vii Kempinsky, Peter, Hallencreutz, Daniel och Lindquist, Pär (2012). Sid. 14. viii Örebro universitet (2011), Slutrapport. Förstudie-länkorganisation för samarbete region och akademi. Externa relationer och kommunikation, Örebro universitet. ix Regionförbundet Örebro (2012), Innovationer och entreprenörskap: Regional handlingsplan för Örebroregionen x STUNS (2011) Verksamhetsberättelse Uppsala, STUNS. Sid xi Håkansson, Staffan (2009) Sid. 37. xii Tegerstrand, Claes, Paulsson, Johnny, Berglund, Karin och Kristensson, Per (2010) Slutrapport U2020 en förstudie om förutsättningar för en regional strategi för forskning och innovation i Västmanlands län. Sid. 7. xiii 14

140 Bilaga 1. Powerpointpresentation från möte 27/8, 2012 Bild 1: Det offentligt finansierade stödsystemet för innovationer Bild 2: Identifierade behov Samordning av innovation och regional utveckling Ökad tillväxttakt och marknadsförnyelse Långsiktig basfinansiering för operativa aktörer Tydlig struktur för innovation Gemensam strategisk plan och samordning Tillgång till riskkapital Bild 3: Identifierade målvärden 10 MSEK satsade ger 100 MSEK/år i omsättning i 10 nya inkubatorföretag MSEK/år i ökad forskningsfinansiering En investeringsfond för företag i tidiga skeden på 20 MSEK Varning! Det tar 3-5 år innan vi ser de första resultaten på investeringar Bild 4: Nyckeltal Inkubator För att öka tillväxten med 100 MSEK behövs 10 nya företag med omsättning på 10 MSEK/år Ett företag i inkubator kostar inkubatorn KSEK/årligen. 10 nya företag/år ger ett ökat behov av finansiering på KSEK Bild 5: Science Park Kvalitativa mål Utvecklar forskningssamarbeten i form av projekt med näringsliv och offentligsektor Erbjuder projektledning och en innovativ miljö Erbjuder affärsutvecklingstjänster (genom de operativa aktörerna i det offentligt finansierade stödsystemet) Tillhandahåller nätverk och kontakter Tillhandahåller administrativt stöd och lokalytor Tillhandahåller en innovativ miljö som attraherar investeringskapital Utveckla en innovativ miljö som anses vara bland de tio bästa i Sverige Bild 6: Science Park Kvantitativa mål Tillhandahålla lokalyta och administrativt stöd för 20 inkubatorföretag Tillhandahålla lokalytor för 20 start up -företag (ej från inkubator. Från studenter och kickstartprogram ) Tillhandahålla lokalytor 10 etablerade företag inom parkens profilområden Driva utvecklingsprojekt i samverkan som ökar regionens forskningsvolymer med MSEK/år Bild 7: Rapport om Örebro läns innovationssystem Uppdraget

141 skapa en samlad bild av innovationssystemet med fokus på offentligt finansierade organisationer samt att ge en bild av nuvarande driftsfinansiering. Vidare att ge förslag på framtida driftsfinansiering samt på en övergripande organisation för strategiskt beslutsfattande. Upplägg Benchmarking (Uppsala, Östergötland, Västmanland) Intervjuer med nyckelpersoner Erfarenhetsutbyte med andra regionala aktörer Arbetsgrupp med stöd av styrgrupp

142 Bilaga 2: Nuvarande finansiering Tabell 1. Nuvarande finansiering (år 2012) av innovationsstödssystemets aktörer. Regional finansiering i fetstil

143 Prislista Folktandvården Örebro läns landsting Åtgärds Typ av behandling Ref. Pris ÖLL Nytt Nytt pris Ref.pris Pris kod pris ref.pris ÖLL spec spectandv Undersökning, riskbedömning och hälsofrämjande åtgärder 101 Basundersökning och diagnostik, tandläkare n Basundersökning och diagnostik, tandläkare, nyinflyttade (kampanj) u Basundersökning och diagnostik, tandläkare, student (kampanj) k Basundersökning och diagnostik, tandläkare, kampanjpris Fullständig undersökning och diagnostik, tandhygienist u Fullständig undersökning och diagnostik, tandhygienist, student (kampanj) k Fullständig undersökning och diagnostik, tandhygienist, kampanjpris Kompletterande eller akut undersökning eller utredning av enstaka tand eller enstaka problem, tandläkare 103e Kompletterande eller akut undersökning eller utredning av enstaka tand eller enstaka problem, tandläkare, enkel 104 Kompletterande eller akut undersökning eller utredning som omfattar flera tänder eller multipla problem, tandläkare 105 Kompletterande eller akut undersökning, kontroll av behandlingsresultatet, tandhygienist 105e Kompletterande eller akut undersökning, kontroll av behandlingsresultatet, tandhygienist, enkel 106 Specialistutredning, konsultationsåtgärd e Specialistutredning, konsultationsåtgärd, enkel k Specialistutredning, konsultationsåtgärd, komplicerad o Specialistutredning, konsultationsåtgärd, omfattande Omfattande akut eller kompletterande undersökning utförd av tandläkare Utredning, utförd av tandläkare Konsultationsåtgärd specialist Konsultationsåtgärd specialist, omfattande Röntgenåtgärder 121 Röntgenundersökning av enskild tand Röntgenundersökning, delstatus Röntgenundersökning, helstatus Panoramaröntgen Röntgenundersökning, extraoral Röntgenundersökning, omfattande Tomografiundersökning, en kvadrant 880 utförs endast hos specialist 132 Tomografiunderökning, två kvadranter utförs endast hos specialist 133 Tomografiundersökning, tre kvadranter, sinus, käkled eller traumautredning utförs endast hos specialist 134 Tomografiundersökning, fyra kvadranter utförs endast hos specialist 141 Studiemodeller, för behandlingsplanering Salivsekretionsmätning Laboratoriekostnader vid mikrobiologisk undersökning Biopsi inklusive laboratorieundersökning (PAD) Konsultationsåtgärd för specialist i oral radiologi, per beh.tillfälle k Konsultationsåtgärd för specialist i oral radiologi, per beh.tillfälle, komplicerad Sjukdomsförebyggande åtgärder 201 Information och instruktion vid risk för karies, gingival eller parodontal sjukdom och käkfunktionsstörning 202 Professionell tandrengöring, fluorbehandling och kostrådgivning i kombination med undersökningsåtgärd 203 Professionell tandrengöring, fluorbehandling och kostrådgivning k Professionell tandrengöring, fluorbehandling och kostrådgivning, omfattande Profylaxskena, per skena Fluorbehandling inkl professionell tandrengöring i kombination med undersökningsåtgärd 206 Fluorbehandling inkl professionell tandrengöring Sjukdomsbehandlande åtgärder 301 Sjukdomsbehandlande åtgärder, mindre omfattande behandling Sjukdomsbehandlande åtgärder Sjukdomsbehandlande åtgärder, omfattande behandling Information och instruktion vid kariessjukdom, parodontal sjukdom, periimplantit och käkfunktionsstörning 312 Uppföljande information eller instruktion vid munhälsorelaterade sjukdomar eller problem 321 Icke-operativ behandling av kariessjukdom Stegvis excavering Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, mindre omfattning Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, större omfattning Behandling av parodontal sjukdom eller periimplantit, särskilt tidskrävande behandling 362 Lustgassedering, per gång

144 Åtgärds Typ av behandling Ref. Pris ÖLL Nytt Nytt pris Ref.pris Pris kod pris ref.pris ÖLL spec spectandv Kirurgiska åtgärder 401 Tanduttagning, en tand Tanduttagning, en tand, komplicerad Tanduttagning, tillkommande, enkel Kirurgiskt avlägsnande av en eller flera tänder i samma kvadrant och/eller annan vävnad, per operationstillfälle 405 Omfattande dentoalveolär kirurgi Tanduttagning, övertalig tand Implantatkirurgiska åtgärder 420 Implantat, per styck Operation avseende käkbensförankrade implantat, ett implantat Kirurgisk friläggning av ett implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, två eller tre implantat Kirurgisk friläggning av två eller tre implantat vid tvåstegsteknik Operation avseende käkbensförankrade implantat, fyra eller fler implantat Kirurgisk friläggning av fyra eller fler implantat vid tvåstegsteknik Benaugmentation med egen benvävnad, per operationstillfälle utförs endast hos specialist 428 Benaugmentation med benersättningsmaterial, per operationstillfälle utförs endast hos specialist 429 Kirurgiskt avlägsnande av implantat, per operationstillfälle Peri-operativ kirurgi vid implantatkirurgi Avlägsnande av ett implantat Avlägsnande av implantat, enkel Parodontalkirurgiska åtgärder 441 Plastik, enklare parodontalkirurgi vid en eller två tänder eller vid periimplantit vid ett enstaka implantat, per operationstillfälle 442 Kirurgisk behandling av parodontit vid tre till sex tänder, per operationstilläflle Kirurgisk behandling av periimplantit vid två till fyra implantat, per operationstillfälle 444 Omfattande kirurgisk behandling av parodontit vid sju tänder eller fler, eller vid tre tänder eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 445 Omfattande kirurgisk behandling av periimplantit vid fem implantat eller fler, eller vid tre implantat eller fler i kombination med annan operation, per operationstillfälle 480 Kontroll av koagulation, tilläggsåtgärd Kompletteringsåtgärd för specialist i oral kirurgi, per beh.tillfälle e Kompletteringsåtgärd för specialist i oral kirurgi, per beh.tillfälle, enkel k Kompletteringsåtgärd för specialist i oral kirurgi, per beh.tillfälle, komplicerad Kompletteringsåtgärd för specialist i parodontologi, per beh.tillfälle e Kompletteringsåtgärd för specialist i parodontologi, per beh.tillfälle, enkel k Kompletteringsåtgärd för specialist i parodontologi, per beh.tillfälle, komplicerad Rotbehandling 501 Rensning och rotfyllning, en rotkanal Rensning och rotfyllning, två rotkanaler Rensning och rotfyllning, tre rotkanaler Rensning och rotfyllning, fyra eller fler rotkanaler Akut endodontisk behandling Komplicerad kanallokalisation Stiftborttagning Rotspetsoperation, per operationstillfälle Kompletteringsåtgärd för specialist i endodonti, per beh.tillfälle e Kompletteringsåtgärd för specialist i endodonti, per beh.tillfälle, enkel k Kompletteringsåtgärd för specialist i endodonti, per beh.tillfälle, komplicerad Bettfysiologiska åtgärder 604 Mjukplastskena för bettfysiologisk behandling, per skena Bettskena i hård akrylat, utförd på bettfysiologiska indikationer, per skena Kompletteringsåtgärd för specialist i bettfysiologi, per beh.tillfälle e Kompletteringsåtgärd för specialist i bettfysiologi, per beh.tillfälle, enkel k Kompletteringsåtgärd för specialist i bettfysiologi, per beh.tillfälle, komplicerad Reparativa åtgärder 701 Fyllning av en yta på framtand eller hörntand p Punktfyllning av en yta på framtand eller hörntand Fyllning av två ytor på framtand eller hörntand Fyllning av tre eller flera ytor på framtand eller hörntand Fyllning av en yta på molar eller premolar p Punktfyllning av en yta på molar eller premolar Fyllning av två ytor på molar eller premolar Fyllning av tre eller flera ytor på molar eller premolar Krona i plastiskt material, klinikframställd Stiftförankring i rotkanal vid fyllningsterapi

145 Åtgärds Typ av behandling Ref. Pris ÖLL Nytt Nytt pris Ref.pris Pris kod pris ref.pris ÖLL spec spectandv Protetiska åtgärder Tandstödd protetik 801 Laboratorieframställd krona, titan eller koboltkrom k Laboratorieframställd krona, ädelmetall o Laboratorieframställd krona, keramisk Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift k Laboratorieframställd pelare med intraradikulärt stift, ädelmetall Klinikframställd pelare med intraradikulärt stift Hängande led vid tandstödd protetik, per led, titan eller koboltkrom k Hängande led vid tandstödd protetik, per led, ädelmetall o Hängande led vid tandstödd protetik, per led, keramisk Emaljretinerad konstruktion, laboratorieframställd, per stöd Radikulärförankring vid avtagbar protes k Radikulärförankring vid avtagbar protes, ädelmetall Semipermanent krona eller hängande led, per led Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner k Innerkrona för teleskop- och konuskonstruktioner, ädelmetall Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led, per led Reparativa åtgärder vid tandstödd protetik 811 Cementering av lossnad protetisk konstruktion, per stöd Broreparation Broreparation k Broreparation 2, ädelmetall Broreparation k Broreparation 3, ädelmetall Sadelkrona k Sadelkrona, ädelmetall/porslin Avtagbar protetik 821 Protestand, per styck Partiell protes för temporärt bruk, en till tre tänder Partiell protes för temporärt bruk, fyra eller fler tänder Partiell protes med gjutet skelett, klammerförankrad Komplicerad partiell protes med stöd av urtagskrona, innerkrona eller attachments 826 Attachments, per styck Hel underkäksprotes inklusive prefabricerade tänder Hel överkäksprotes inklusive prefabricerade tänder Immediatprotes, hel käke, inklusive prefabricerade tänder Reparation av avtagbar protes 831 Justering av avtagbar protes Lagning av protes eller tillsättning av protestand Rebasering av protes Lagning av protes där avtryck krävs k Lagning av protes där avtryck krävs, ädelmetall Rebasering och lagning av protes k Rebasering och lagning av protes, ädelmetall Komplicerad lagning av protes k Komplicerad lagning av protes, ädelmetall Komplicerad lagning av protes där uppvaxning och gjutning av ny del utförs vilken svetsas till befintlig protes 838 Rebasering av partiell protes som utförts enligt immediatteknik Inmontering av förankringselement, per käke Övriga åtgärder i samband med protetisk behandling 845 Ocklusionskorrigerande bettslipning Skena för vertikal platsberedning Klammerplåt Betthöjning med fyllningsmaterial, per tand Implantatprotetiska åtgärder 852 Implantatförankrad krona k Implantatförankrad krona, ädelmetall Hängande led vid implantatförankrad bro k Hängande led vid implantatförankrad bro, ädelmetall Semipermanent krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv eller cylinder vid semipermanent krona på implantat, per implantat Långtidstemporär laboratorieframställd krona eller hängande led på implantat, per led Fästskruv och cylinder vid långtidstemporär laboratorieframställd krona, per implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 4 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 5 implantat Implantatförankrad bro, överkäke, 6 implantat Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, överkäke Implantatförankrad bro, underkäke, 4 implantat Suprakonstruktion för implantatförankrad bro, underkäke Implantatstödd täckprotes, 2 implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 3 implantat Implantatstödd täckprotes, överkäke, 4 implantat

146 Åtgärds Typ av behandling Ref. Pris ÖLL Nytt Nytt pris Ref.pris Pris kod pris ref.pris ÖLL spec spectandv 874 Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat k Tillägg för alveolarbar vid implantat, 2 implantat, ädelmetall Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat k Tillägg för alveolarbar vid implantat, 3 implantat, ädelmetall Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat k Tillägg för alveolarbar vid implantat, 4 implantat, ädelmetall Implantatstödd täckprotes, exklusive implantat, implantatkomponenter och förankringselement 878 Förankringselement täckprotes, tillägg, per styck Reparation av implantat och implantatstödd protetik 881 Reparation av implantatförankrad konstruktion, mindre omfattande Av- och återmontering av implantatförankrad bro Reparation/ombyggnad av implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats 883k Reparation/ombyggnad av implantatförankrad konstruktion med tandteknisk insats, ädelmetall 884 Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs 884k Reparation/ombyggnad av implantatförankrad bro där omfattande tandteknisk insats krävs, ädelmetall 886 Distans inklusive centrumskruv, per styck Fästskruv, per styck Centrumskruv, per styck Implantatförankrad krona på befintlig distans/kopplingsdel Kompletteringsåtgärd för specialist i protetik, per beh.tillfälle e Kompletteringsåtgärd för specialist i protetik, per beh.tillfälle, enkel k Kompletteringsåtgärd för specialist i protetik, per beh.tillfälle, komplicerad Tandreglering 901 Tandreglering, en käke, enkel behandling högst 1 år Tandreglering, en käke, okomplicerad behandling 1 år till 1,5 år Tandreglering, en käke, normal behandling 1,5 år till 2 år Tandreglering, en käke, komplicerad behandling Tandreglering, två käkar, enkel behandling högst 1 år Tandreglering, två käkar, okomplicerad behandling 1 år till 1,5 år Tandreglering, två käkar, normal behandling 1,5 år till 2 år Tandreglering, två käkar, komplicerad behandling Utbytesåtgärder 921 Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller Enligt taxa Enligt taxa hörntand 921k Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, fram- eller Enligt taxa Enligt taxa hörntand, ädelmetall 922 Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller Enligt taxa Enligt taxa premolar 922k Utbytesåtgärd. Krona i stället för ersättningsberättigande fyllning, molar eller Enligt taxa Enligt taxa premolar, ädelmetall 925 Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inkl ev Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa friläggning och distansanslutning vid diagnos/tillstånd 5011, 5031, 5033, 5034, 5036 och Implantat ingår 926 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa vid diagnos/tillstånd 5011, 5031, 5033, 5034, 5036 och Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona och ett hängande led på ett Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa käkbensförankrat implantat vid diagnos/tillstånd 5033 och Utbytesåtgärd. Operation avseende ett käkbensförankrat implantat inkl ev Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa friläggning och distansanslutning vid diagnos/tillstånd 5011, 5031, 5033, 5034, 5036 och 5037 när åtg 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantat ingår 929 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona på ett käkbensförankrat implantat Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa vid diagnos/tillstånd 5011, 5031, 5033, 5034, 5036 och 5037 när åtg 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på 930 Utbytesåtgärd. En implantatförankrad krona och ett hängande led på ett käkbensförankrat implantat vid diagnos/tillstånd 5033 och 5037 när åtg 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa 931 Utbytesåtgärd. Operation avseende två käkbensförankrade implantat i tvåtandslucka vid diagnos/tillstånd 5033 och 5037 inkl ev friläggning och distansanslutning. Implantaten ingår 932 Utbytesåtgärd. Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid diagnos/tillstånd 5033 och Utbytesåtgärd. Operation avseende två käkbensförankrade implantat i tvåtandslucka vid diagnos/tillstånd 5033 och 5037 inkl ev friläggning och distansanslutning när åtg 801 har utförts inom två år på en eller båda stödtänderna som utbytet beräknas på. Implantaten ingår 934 Utbytesåtgärd. Två implantatförankrade kronor på två käkbensförankrade implantat vid diagnos/tillstånd 5033 och 5037 när åtg 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa 4

147 Åtgärds Typ av behandling Ref. Pris ÖLL Nytt Nytt pris Ref.pris Pris kod pris ref.pris ÖLL spec spectandv 940 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa 941 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av entandslucka när åtg 801 har utförts Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på 943 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av tvåtandslucka Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa 944 Utbytesåtgärd. Ortodontisk slutning av tvåtandslucka när åtg 801 har utförts inom två år på en av stödtänderna som utbytet beräknas på Enligt taxa Enligt taxa Enligt taxa 5

148 Åtgärds Typ av behandling Ref. Pris ÖLL Nytt Nytt pris Ref.pris Pris kod pris ref.pris ÖLL spec spectandv Övriga åtgärder Örebro läns landsting Patientbesök - besöksavgift p100 Förskottsinbetalning p200 Återbetalning p300 Justering vid avbruten behandling PF400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, sjukdom och funktionsnedsättning, tandläkare 120 PF400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, sjukdom och funktionsnedsättning, thyg/tsk 80 PN400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, nödvändig tandvård, tandläkare PN400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, nödvändig tandvård, tandhygienist/tandsköterska PS400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, led i sjukdomsbehandling, tandläkare PS400 Besöksavgift sjukvårdstaxa, led i sjukdomsbehandling, thyg/tsk p450 Besöksavgift sjukvårdstaxa vid annan betalare, tandläkare p450 Besöksavgift sjukvårdstaxa vid annan betalare, tandhygienist/tandsköterska p500 Hembesökstillägg för tandvård 50 p701 Tandvård åt asylsökande p703 Tandvård åt ej asylsökande Uteblivande Uteblivande/sent återbud, barn och ungdom samt de patienter som betalar enl u110 PF, PN och PS och är år Uteblivande/sent återbud, vuxen inklusive asylsökande vuxna samt de u210 patienter som betalar enl PF, PN, Psoch är över 25 år Tandteknik t111 Tandtekniskt arvode Faktura Faktura Merkostnad ö160 Merkostnad implantat Faktura Faktura ö165 Merkostnad laboratorieundersökningar Faktura Faktura ö166 Merkostnad material, t ex attachments Faktura Faktura Patientdokument ö202 Intyg, registreras ej i Effica. Fakturering enl särskild rutin ö204 Kopia 5 5 ö205 Röntgenkopia, per CD ö206 Telefonrecept Material ö210 Regenereringsmaterial/benersättningsmaterial Faktura Faktura Övriga behandlingar ö211 Fastsättning av tandsmycke ö212 Borttagning av tandsmycke ö215 Fissurförsegling ö216 Fissurblockering ö370 Sedering, midazolam, per tillfälle ö371 Sedering i kombination med lustgas, per tillfälle ö401 Tanduttagning, en tand ö403 Tanduttagning, tillkommande, enkel ö409 Patientavgift 100 %, implantatbehandling Enl taxa Enl taxa ö410 Patientavgift 100 %, fyllningar, kronor, broar etc. Enl taxa Enl taxa ö411 Blekning av tand ö412 Blekning av tänder, en käke ö413 Blekning av tänder, båda käkarna ö414 Tandskydd ö604 Patientavgift 100 %, mjukplastskena för bettfysiologisk behandling, per skena ö605 Patientavgift 100 %, bettskena i hård akrylat för bettfysiologisk behandling, per skena ö754 Amalgamfyllning, en yta ö755 Amalgamfyllning, flera ytor ö756 Amalgamkrona ö898 Myodynamisk underkäksprotes ö899 Adhesiv cementering Övriga specialistbehandlingar ö380 Behandling/utredning utförd vid specialistklinik, per tillfälle ö380e Behandling/utredning utförd vid specialistklinik, per tillfälle, enkel ö380k Behandling/utredning utförd vid specialistklinik, per tillfälle, komplicerad

149 Åtgärds Typ av behandling Ref. Pris ÖLL Nytt Nytt pris Ref.pris Pris kod pris ref.pris ÖLL spec spectandv Tidsdebitering - övrig behandling h118a Tidsdebitering övrig behandling, per timme, särskild behandlingssituation, allmäntandvård (gäller patienter med Nödvändig Tandvård eller Tandvård som led i sjukdomsbehandling) h118s Tidsdebitering övrig behandling, per timme, särskild behandlingssituation, specialisttandvård (gäller patienter med Nödvändig Tandvård eller Tandvård som led i sjukdomsbehandling) h119a Tidsdebitering övrig behandling, per timme, allmäntandvård h119s Tidsdebitering övrig behandling, per timme, specialisttandvård h120 Akuttandvård, kvällar och helger, per påbörjad halvtimme Apné a610 Undersökning för apnéskena a611 Apnéskena, monoblockskena a611e Apnéskena, enkel a611k Apnéskena, komplicerad a611o Apnéskena, biblockskena a612 Efterkontroll av apnéskena a612e Efterkontroll av apnéskena, enkel a613 Omgörning av apnéskena, monoblock a613e Omgörning av apnéskena, enkel a613k Omgörning av apnéskena, komplicerad a613o Omgörning av apnéskena, biblock Bettfysiologiska åtgärder b621 Fysikalisk behandling b621e Fysikalisk behandling, enkel b622 Bettskena, akut, klinikframställd b623 Intraartiklulär injektion b623e Intraartiklulär injektion, enkel b624 Diagnostisk blockad b625 Intramuskulär injektion b626 Bettslipning b626e Bettslipning, enkel b626k Bettslipning, komplicerad b628 Akupunktur, komplement b629 Akupunktur, komplett b630 Bettfysiologisk kontroll b630e Bettfysiologisk kontroll, enkel b631 Intyg, registreras ej i Effica. Fakturering enl särskild rutin b631k Intyg, komplicerad, registreras ej i Effica. Fakturering enl särskild rutin Käkkirurgi k97 Intyg, registreras ej i Effica k97k Intyg, komplicerad, registreras ej i Effica k120 Akuttandvård, kvällar och helger, per påbörjad halvtimme k210 Regenereringsmaterial/benersättningsmaterial Faktura Faktura k401 Besöksavgift sjukvårdstaxa Ortodonti o991 Retentionskontroll, normal o991k Retentionskontroll, komplicerad o992 Borttappad tandställning Faktura Faktura o993 Brackets, special Faktura Faktura o994 Retentionsskena barn/skena o994k Retentionsskena vuxen/skena o995 Patientavgift 100 %, ortodontisk behandling Enl taxa Enl taxa o996 Retainer inkl fastsättning o997 Fastsättning av lossnad retainer o999 Tandreglering, delbetalning o90 Kompletteringsåtgärd för specialist i ortodonti, per behandlingstillfälle 500 o90e Kompletteringsåtgärd för specialist i ortodonti, per beh.tillfälle, enkel 250 o90k Kompletteringsåtgärd för specialist i ortodonti, per beh.tillfälle, komplicerad 750 o90o Kompletteringsåtgärd för specialist i ortodonti, per beh.tillfälle, omfattande Grå markering innebär att åtgärden utgår fr o m Gul markering är särskilt referenspris och ÖLL pris för åtgärder utförda av specialist Grön markering är ny åtgärd fr o m

150 Förslag till ny jämställdhetsplan för ÖLL OLL4278 Jämställdhetsplan för Örebro läns landsting Denna jämställdhetsplan är ett av flera styrande dokument för Örebro läns landsting. Planen anger vilka mål som ska vara uppfyllda senast år 2015, och beskriver också hur detta arbete ska organiseras och följas upp. Jämställdhetsarbetet syftar till att driva på utvecklingen mot ett län där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden. Landstinget ska genom sin verksamhet bidra att uppfylla dessa intentioner. Örebro läns landstings jämställdhetsplan är antagen av landstingfullmäktige den 28 november

151 Förslag till ny jämställdhetsplan för ÖLL OLL4278 Bakgrund Det övergripande syftet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Arbetet för att få en jämställd organisation utgår från Diskrimineringslagens paragrafer som behandlar arbetsgivarens skyldigheter och ansvar för att uppnå jämställdhet i arbetslivet Diskrimineringslagen ålägger alla arbetsgivare med fler än 25 arbetstagare att vart tredje år upprätta en jämställdhetsplan och bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Planen ska dels klargöra vilka åtaganden som följer av lagar och uttalanden, dels formulera de mål som ska uppnås inom planperioden Planen ska även stimulera till ett aktivt jämställdhetsarbete. Örebro läns landsting har under föregående planperiod arbetat enligt de mål och aktiviteter som uppställdes i jämställdhetsplan för med förlängning av planen tom Årligen har insamlats statistiska uppgifter rörande bland annat könsfördelning i ett antal yrkesgrupper, sjukfrånvaro och planerade pensionsavgångar för kvinnor respektive män. Under perioden har flera aktiviteter genomförts för att höja kunskapsnivån på området. Syfte Jämställdhetsplan syftar till att driva på utvecklingen mot ett län där kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter på livets alla områden. Framgångsfaktorer Jämställdhetsarbetet bedrivs konkret och resultatinriktat så att alla medarbetare förstår hur arbetet ska bedrivas och ser ett resultat av aktiviteterna Ett medvetet och systematiskt jämställdhetsarbete bedrivs kontinuerligt inom alla förvaltningar och enheter för att nå uppställda mål Genusperspektivet och en strävan efter jämställdhet ingår som en naturlig och integrerad del i alla verksamhetsområden inom landstinget Utgångspunkter för en jämställd organisation Övergripande mål för landstinget som arbetsgivare är att verka för en arbetsmiljö som ger kvinnor och män samma villkor och möjligheter i yrkeslivet. Landstinget ska arbeta med följande krav i sin roll som arbetsgivare: De medarbetare som önskar heltidsarbete ska erbjudas sådan, men det bygger på förutsättningen att kompletterande tjänstgöring kan bli aktuell vid andra arbetsplatser än den egna. Lagen om anställningsskydd och kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser är styrande för hur erbjudanden kan ges. En positiv attityd till föräldraledighet och föräldraskap råder inom landstinget, och våra anställda uppmuntras till jämställdhet i föräldraskapet. Kvinnor och män har samma möjligheter att ta ut föräldraledighet och ledighet för vård av barn. 2

152 Förslag till ny jämställdhetsplan för ÖLL OLL4278 Inga osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor förekommer inom landstinget. Med osakliga löneskillnader avses skillnader i lön mellan män och kvinnor som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Vart tredje år upprättas en handlingsplan för jämställda löner, baserad på lönekartläggningen och analysen. Landstinget tillåter inte att någon utsätts för kränkande särbehandling och/eller sexuella trakasserier. Om sådana förekommer finns en särskild handlingsplan som ska följas. Genusperspektivet ingår i all chefs- och ledarutbildning Den som leder möten har ansvar för att det råder ett öppet och tillåtande diskussionsklimat och planerar och genomför möten på ett sådant sätt att alla kommer till tals. Möten börjar och avslutas på en bestämd tid och förläggs på ett sätt som inte diskriminerar någon på grund av kön eller familjesituation. Mål ÖLL ska aktivt arbeta för nedanstående mål: Mål Åtgärder Ansvarig Uppföljning 1. Landstinget uppfattas av medarbetarna som en attraktiv arbetsgivare, som man känner stolthet över att arbeta hos. (Landstingets verksamhetsplan.) 2. En jämn könsfördelning (40/60) inom samtliga yrkesgrupper. All rekrytering är kvalitetssäkrad utifrån kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. (Diskrimineringslagen 3 kap 7, 8 och 9 och Landstingets HBTprogram.) 3. Alla ledningsgrupper ska vara jämställda (40/60) (Diskrimineringslagen 3 kap 8 ) 4. Samtliga medarbetare som vill ha heltid ska erbjudas detta. (Diskrimineringslagen Se Arbetsmiljöplanen Samtliga chefer Mäts via nöjdmedarbetarindex (NMI) 2013 och årlig JÄMIX-mätning (Ohälsotalet) Rekryteringsannonser får inte vara diskriminerande. Vid lika kvalifikationer ska det underrepresenterade könet ha företräde. Vid anställningsintervjuer ska båda könen vara representerade. Vid rekrytering av personer till ledningsgrupperna ska fördelningen 40/60 beaktas. Kartlägga ofrivilliga deltider. Bevaka möjligheten till utökad sysselsättningsgrad. Samtliga chefer Landstingsdirektör, förvaltningschef Samtliga chefer, personalchefer Statistik från Heroma Rekrytering och årlig JÄMIX-mätning (Yrken) Årlig JÄMIXmätning (Ledning) Årlig JÄMIXmätning och bokslut (Deltid) 3

153 Förslag till ny jämställdhetsplan för ÖLL OLL kap 4.) 5. Kvinnor och män har lika möjligheter att förena arbete med föräldraskap och ett socialt liv. (Diskrimineringslagen 3 kap 5.) 6. Karriärmöjligheter/ chefskap kvinnor och män har lika möjligheter att bli chef. (Diskrimineringslagen 3 kap 8.) 7. Kvinnor och män har lika möjligheter till lärande och att delta i forskning, kompetensoch kvalitetsutvecklingsarbete. (Diskrimineringslagen 3 kap 8.) 8. Löneskillnader på grund av kön ska inte förekomma. (Diskrimineringslagen 3 kap 2 och 10.) 9. Ett aktivt jämställdhetsarbete är en självklar del av landstingets medarbetarsatsning. (Diskrimineringslagen 3 kap 3.) 10. Våld och hot mot verksamhetens medarbetare tolereras inte. (Diskrimineringslagen 3 kap 6.) 11. Ingen skillnad i anställningsform ska finnas på grund av kön. (Diskrimineringslagen 3 kap 4.) Kartläggning av uttag av föräldraledighet. Strukturen avseende andel kvinnliga/ manliga chefer ska spegla strukturen i andel kvinnor/män bland de anställda. All kompetensutveckling som arbetsgivaren betalar (även i form av arbetstid) ska rapporteras i Heroma. Föräldralediga ska ej diskrimineras vid löneöversyn. I samband med nyanställning beakta att ingen osaklig löneskillnad på grund av kön uppkommer. Jämställdhet ska vara en återkommande punkt på dagordningen på samtliga samverkansnivåer Samtliga chefer/medarbetare ska känna till vilka åtgärder som ska vidtas ifall trakasserier uppstår. Kartläggning av fördelning mellan kvinnor och män för tillsvidare- och visstidsanställda Samtliga chefer Förvaltningschef/ verksamhetschef Samtliga chefer Lönesättande chef, personalchef Samtliga chefer Samtliga chefer Samtliga chefer Årlig JÄMIXmätning (Föräldraskap) Årlig JÄMIXmätning (Karriär) I bokslut I Heroma Lönekartläggning och årlig JÄMIXmätning (Lön) Årlig JÄMIXmätning (Jämställdhetsplan) Antal som utsatts för hot och våld från anhörig/patient/kund Årlig JÄMIXmätning (Trygghet) 12. Tillämpa Se Arbetsmiljöplanen Samtliga chefer Årlig JÄMIX 4

154 Förslag till ny jämställdhetsplan för ÖLL OLL4278 genusperspektiv på arbetsmiljön för att synliggöra skillnader i kvinnors och mäns arbetsvillkor. (AML 2 kap 1 och Diskrimineringslagen 3 kap 4.) mätning och Medarbetarenkäten. Anm. Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO): Med jämn könsfördelning menas enligt förarbetena till lagen att fördelningen mellan kvinnor och män inom ett visst arbete eller inom en viss kategori anställda är inom intervallet procent. Det är alltså inom varje arbete eller yrkeskategori som man ska sträva efter en jämn könsfördelning. Relationer och organisation Vem har ansvaret? Det är ett gemensamt ansvar att utveckla organisationen och arbetsförhållandena, så att Örebro läns landsting är ett jämställt landsting. Politiker Landstingsfullmäktige är högsta beslutande organ och beslutar om inriktningen för landstinget som folkhälsoaktör, vårdgivare, arbetsgivare och initiativtagare/finansiär till forskning. Fullmäktige fördelar de övergripande resurserna och fastställer riktlinjer och policies, tillika jämställdhetsplanen. Nämnder och styrelser har ett ansvar för att följa verksamheten. I verksamhetsplaner och andra styrdokument ska jämställdhetsperspektivet poängteras. Landstingsstyrelsen är ytterst ansvarig för landstingets jämställdhetsarbete. Dess personalpolitiska utskott ansvarar för jämställdhetsplanen knuten till arbetsgivaransvaret. Landstingsdirektör Högsta beslutande tjänsteperson som har det övergripande ansvaret för jämställdhetsarbetet och ansvarar för att jämställdheten följs upp årligen i den ordinarie verksamhetsuppföljningen samt i del- och helårsuppföljningen. Förvaltningschef Förvaltningschefen har ansvaret att följa jämställdhetsplanen och dess riktlinjer. Dessutom har förvaltningschefen ett ansvar att årligen rapportera jämställdhetsarbetet i ordinarie verksamhetsuppföljning samt i del- och helårsuppföljningen. Chef Alla chefer ansvarar för att göra jämställdhetsplanen känd och förankrad bland medarbetarna. Dessutom har alla chefer ett ansvar att årligen rapportera jämställdhetsarbetet i ordinarie verksamhetsuppföljning samt i del- och helårsuppföljning. Medarbetare 5

155 Förslag till ny jämställdhetsplan för ÖLL OLL4278 Alla medarbetare ansvarar själva för att ha kunskap om jämställdhet, att delta i jämställdhetsarbete, att lyfta jämställdhetsfrågor på arbetsplatsen och motverka diskriminering och trakasserier. Samverkan Samverkan med de fackliga organisationerna sker i den centrala samverkansgruppen på landstingsnivå och i samverkansgrupper på förvaltnings- och verksamhetsnivå. Uppföljning Landstingsfullmäktige har det övergripande uppföljningsansvaret. Landstingsdirektören redovisar till landstingsfullmäktige att målen följts upp och utvärderats. Förvaltningschefen har ansvaret för att årligen rapportera jämställdhetsarbetet i ordinarie verksamhetsuppföljning samt i del- och helårsuppföljningen Gemensamt för alla verksamheter är att all statistik ska vara könsuppdelad. Arbetet med lönekartläggning och arbetsvärdering följs enligt särskild plan. En årlig mätning görs genom Nyckeltalsinstitutet AB:s jämställdhetsindex JÄMIX. JÄMIX nyckeltal visar hur jämställdheten ser ut i landstinget och kommer att göra det möjligt att jämföra med övriga medverkande landsting. Nyckeltalsinstitutet AB har sorterat ut 20 nyckeltal varav nio nyckeltal sammanställs i ett jämställdhetsindex, ett mått på hur långt jämställdheten nått. Vart och ett av nyckeltalen bör leda till diskussioner i landstinget. De nio nyckeltalen som belyser jämställdheten är: Yrken är yrkesgrupperna i organisationen jämställda? Ledning är den högsta ledningsgruppen jämställd? Karriär har kvinnor och män lika möjlighet att bli chef? Lön finns det osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män? Ohälsa ser sjukfrånvaron olika ut? Föräldraskap andelen män som tagit ut föräldraledighet? Arbetstid är sysselsättningsgraden lika? Trygghet är anställningsformen lika? Jämställdhetsplanen arbetar ni aktivt med er jämställdhetsplan? Mot slutet av planperioden görs en större utvärdering då utfall ställs emot mål. Denna utvärdering avrapporteras till landstingsfullmäktige Bilagor Jämställdhetsbokslut

156 JÄMSTÄLLDHETSBOKSLUT 2011 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Majlis Blomér Thörnholm, Personalstrateg, Ledningskansliet personal 1

157 Beskrivning av 2011 års arbete Utgångspunkt för det jämställdhetsarbetet som bedrivs i landstinget är Jämställdhetsplan för Örebro läns landsting , med förlängning tom I planen uppställs mål för verksamheterna att uppnå under perioden, och förvaltningschefernas ansvar att varje år avrapportera vilket resultat som uppnåtts inom respektive områden. Personalpolitiska utskottet (PPU) är det politiska organ som bevakar jämställdhetsfrågor utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Statistik över bland annat könsfördelning i olika yrken och andel kvinnor i chefsgrupperna följs. Verksamheternas jämställdhetsarbete har meddelats landstingsledningen i samband med särskilda verksamhetsuppföljningar. Bland de frågor som har arbetats med under perioden märks: ett fortlöpande arbete för att minimera antalet ofrivilliga deltider att genusmedvetenhet ingår i alla chefsutbildningar att efterfrågan på utbildning/information i jämställdhetsfrågor ökar Parallellt med planeringen för jämställdhetsintegrering pågår sedan några år olika utvecklingsarbeten på olika förvaltningar. Ambitionen är att inom varje nämnds område skall åtminstone ett utvecklingsarbete pågå. Vid Karlskoga lasarett pågår sedan något år studier av patienter med hjärtinfarkt (2010 och 2011) och Stroke (2011) som studeras med utgångspunkt i kön, riskfaktorer, behandling, medicinering, samt kostnader. Ett utbildningspaket för jämställd sjukskrivning har tagits fram och kommer att användas successivt för primärvård och psykiatri. Forskningskommittén har fått en utbildningsdag i genusperspektiv under ledning av professor emerita Barbro Wijma, Linköping. Hon har också deltagit vid utbildning av AT-läkare och föreläst på doktorandutbildningar. Utöver de insatser som riktas mot specifika förvaltningar genomförs en kompetensutveckling för Gender Budget tillsammans med flera av länets kommuner. Som ett led i implementeringen av CEMR-deklarationen, vilken antogs 2009, skall en jämställdhetsutredning genomföras med början under hösten Kvinnofridsarbetet bedrivs i ett länsövergripande nätverk. År 2011 tecknades en överenskommelse om samverkan för kvinnofrid och en arbetsgrupp tillsattes för att arbeta fram ett länsgemensamt handlingsprogram. USÖ:s kuratorsfunktion har genomfört informations- och utbildningsinsatser samt erbjudit fortsatt patientmottagning. Mödrahälsovården (MHV) fortsätter att kontinuerligt erbjuda utbildning kring att ställa rutinmässiga frågor om våld. En vägledning för personal som utsatts för Våld i nära relation (VINR) har tagits fram. 2

158 Statistik Målen i jämställdhetsplanen är avsedda att brytas ned och göras mätbara på förvaltningsnivå för att kunna mätas och följas mellan åren. De är därför något svåra att mäta på landstingsnivå. Tolkningar av de flesta av målen har därför gjorts och står i anslutning till respektive mål. Diagram 1 ger en bild av olika yrken inom landstinget, medan diagram 2-7 på följande sidor anknyter till jämställdhetsplanens mål nummer 1, 4 och 6. Diagram 1 visar antal medarbetare i vissa yrkeskategorier inom landstinget. Den största delen, drygt 50 procent, utgörs av sjuksköterskor, läkare och undersköterskor. Mål 1: Landstinget uppfattas som en attraktiv arbetsplats för både kvinnor och män Arbetet med employer branding är under utveckling. Målet tolkas som att fördelningen mellan könen helst ska vara 40/60. 3

159 Landstinget som arbetsplats är markant kvinnodominerad, sett på en övergripande nivå, och har så varit under lång tid. Betyder det att den är oattraktiv för män? Bakomliggande orsaker behöver analyseras för att kunna dra några slutsatser omkring det förhållande som råder. Diagram 2 nedan visar könsfördelningen sett över en tvåårsperiod i landstinget och uppdelat i åldersintervallen <20, 20-29, 30-39, 40-49, och 60-. Det framgår på ett tydligt sätt att fördelningen har varit ungefär 80 procent kvinnor och 20 procent män över perioden. Vid en jämförelse med åren är avvikelserna mellan åren marginella. Diagram 2 Diagram 3 (nästa sida) Diagrammet visar en del av de många yrkesgrupper som finns inom landstinget och ger en uppfattning om fördelningen mellan könen. Liknande diagram kan visas över flera yrkesgrupper, vilka kan utgöra en av grunderna i en vidare undersökning av landstinget som en attraktiv arbetsgivare. Diagrammet visar könsfördelning i ett antal grupper inom landstinget. De flesta grupperna har en stark kvinnodominans, men i en av grupperna finns flest män. Den jämnaste könsfördelningen uppvisar läkare och tandläkare. 4

160 Diagram 3. En annan aspekt på attraktiviteten hos en arbetsplats är sjukfrånvaron inom en organisation. Diagram 4 (nästa sida) visar sjukfrånvaron under år 2010 och 2011, uppdelat i olika dagintervall. OBS att varje år ska ses avgränsat från de andra, det personaladministrativa systemet nollställer alla ackumulatorer vid årsskiftena. 5

161 Diagram 4. Mål 2: Landstingets högsta tjänstemannaledning har dokumenterad god kunskap om genusfrågor Sedan 2007 har ett antal utbildningsinsatser genomförts, bla genomfördes år 2009 en JGL-utbildning (Jämställdhet Göra Lära). 6

162 Mål 3: Alla steg i rekryteringsprocessen genomsyras av en medvetenhet i genusfrågor Rekryteringsarbetet genomförs i enlighet med gällande lagstiftning. En landstingsgemensam kompetensbaserad rekrytringsprocess har arbetats fram under perioden. En ytterligare kvalitetssäkring är under införande i och med Heroma Rekrytering. Det är en standardiserad e-rekrytering. Mål 4: Landstingets mål är att alla anställda män som blir pappor tar ut sin föräldraledighet Tolkningen av detta mål är att alla anställda män som blir pappor ska ta ut maximal föräldraledighet i samband med barns födelse och 50 procent av den tillfälliga föräldrapenning som tas ut för barns sjukdom mm. Om det är aktuellt att ta ut partiell ledighet för barn ska även detta tas ut till 50 procent av män/pappor. Det går i dagsläget inte att bedöma måluppfyllelsen utifrån de data som kan hämtas ur landstingsinterna system, eftersom det inte registreras om anställda män är pappor och skulle kunna ta ut olika typer av ledighet på grund av föräldraskap. I brist på detta har rena uppgifter om uttagna föräldraledigheter hämtats ur landstingets personaladministrativa system, och resultatet visas i diagram 5 och i nedanstående tabell. Föräldraledighet per placerad tid, fördelat på kön. År 2010 År 2011 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 5,99 % 2,42 % 5,20 % 6,49 % 2,77 % 5,69 % Antalet anställda män som har möjlighet att ta ut föräldraledighet är relativt konstant sedan år 2007 visar statistik och ligger på drygt 2 % men har ökat något under Män i yngre åldersgrupper tar ut mer tid än de äldre männen. Då det finns många osäkra faktorer kring uppgifterna på landstingsgemensam nivå, bör detta mål hellre bevakas på verksamhetsnivå, där det är känt hur många män som blir föräldrar och hur mycket föräldraledighet de tar ut. Diagram 5. 8% 6% 4% 2% 0% ÖLL Uttagna föräldrapenningtimmar i % av ordinarie timmar Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt År 2010 År

163 Mål 5: Landstinget har uppnått en jämnare könsfördelning inom samtliga yrkesgrupper Oförändrat. Svårt att rekrytera män till vissa legitimationsyrken inom hälso- och sjukvården då det examineras så få. Se könsfördelning vissa grupper i diagram 3. Målet inte uppnått. Mål 6: Skillnaden i könsfördelning mellan gruppen forskarstuderande och gruppen med möjlighet att bli forskarstuderande är halverad År 2007 var 55,6 % av de forskarstuderande kvinnor och år 2009 var det 52 % kvinnor. Den minskningen ligger inom den normala variationen och kan delvis förklaras av att 12 kvinnor disputerade år 2008, dvs övergick från att vara forskarstuderande till post-doc. Målet har dock inte uppnåtts. Diagram 6 visar könsfördelningen bland doktorander i landstinget Antal doktorander Kvinnor Män Mål 7: Andelen kvinnor som forskar har ökat med 50 % från 2007 till 2010 Beträffande könsfördelning för doktorander se mål 6. Andelen kvinnor bland disputerade har ökat från 34,5 % år 2007 till 48 % år För docenter var andelen kvinnor 5,9 % år 2007 jämfört med 22,6 % år 2009 och för professorer var andelen 4,2 % år 2007 mot 10,7 % år Förbättringen för samtliga post-doc kategorier är påtaglig. Andelen kvinnor bland landstingsanställda som har doktorsexamen men inte uppnått docentur (= disputerade) är 47 % och bland docenterna 11 %. Bland professorerna slutligen är andelen kvinnor 16 %. Tydligaste förändringen är att andelen kvinnor bland docenterna har minskat, vilket framförallt förklaras av att även fler kvinnor avlagt lärarprov för docentur så har ännu fler män gjort detsamma, de senaste åren. Det är fortfarande oförändrat läge eller en förbättring för de flesta post-doc kategorier men målet har inte uppnåtts. Målet har dock inte uppnåtts. 8

164 Diagram 7 nedan visar andelen kvinnliga forskare år 2007, 2009 och Andel kvinnor, % Doktorander Disputerade Docenter Professorer Mål 8: Skillnaden mellan kvinnor och män avseende forskningsanslag är halverad I de tidigare sammanställningar som gjorts av forskningskommittén visas att år 2003 fick kvinnor 32 % av medlen för forskarveckor och 29 % av forskningsbidragen. År 2005 var motsvarande siffror 39 % respektive 14 %. År 2008 erhöll kvinnliga sökande 39,6 % av de fördelade anslagen från forskningskommittén (samtliga bidragstyper) och år ,7 %. Målet har uppnåtts. Sammanfattningsvis konstateras att den stora utmaningen fortfarande är att få kvinnliga forskare att fortsätta sin forskarkarriär efter disputation, för att uppnå handledarkompetens i forma av docentur och professorskap. Förhoppningsvis kommer den ökade finansieringen av kvinnors forskning att bidra till att förbättra detta förhållande. Mål 9: Attityder och värderingar i organisationen har undersökts Genom den medarbetarenkät som genomförts har vi fått fram nöjd medarbetarindex (NMI). NMI var 76 poäng vid senaste mätningen Mål 10: Lönekartläggningen/arbetsvärderingen inom Örebro läns landsting har systematiskt kvalitetssäkrats och förbättrats. Målet har uppnåtts.. En lönekartläggning med tillhörande arbetsvärdering genomfördes under Med hjälp av lönekartläggningssystemet MIA har det getts möjlighet att systematiskt förbättra och kvalitetssäkra arbetet. Vid senaste lönekartläggningen fanns det 134 lika arbeten, varav 24 består av enbart kvinnor och 4 av enbart män. Lönekartläggningen uppvisar att kvinnor har 72 % av männens lön. Det har framkommit löneskillnader som beror på kön. Handlingsplan har upprättats. Särskild rapport finns för nov 2008, nov 2009 och nov Lönekartläggning nov 2010 finns som bilaga. 9

165 Mål 11: Andelen kvinnor som är verksamhetschef och förvaltningschef har ökat. Tabellen nedan visar fördelningen i antal mellan kvinnor och män som är förvaltningschef eller verksamhetschef under åren 2010 och dec dec dec dec 2011 Kategori Kvinnor Män Kvinnor Män Verksamhetschef Förvaltningschef Andelen kvinnor som är verksamhetschefer har ökat och för antalet förvaltningschefer är antalet oförändrat. Båda grupperna ligger inom intervallet 40/60 som anses vara en bra könsfördelning. Anm. Enligt Diskrimineringsombudsmannen (DO): Med jämn könsfördelning menas enligt förarbetena till lagen att fördelningen mellan kvinnor och män inom ett visst arbete eller inom en viss kategori anställda är inom intervallet procent. Det är alltså inom varje arbete eller yrkeskategori som man ska sträva efter en jämn könsfördelning. 10

166 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Hälsa och livskraft för alla! Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor Beslutad av landstingsfullmäktige Inledning Alla människor ska tillförsäkras tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet. Detta är grundläggande principer i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Denna konvention är en viktig utgångspunkt för det funktionshinderpolitiska arbetet i Sverige. Konventionen utgör också en viktig utgångspunkt för Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor. Syftet med FN:s konvention är att främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde. Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av FN:s generalförsamling i december 2006 och är en fortsättning på FN:s arbete med att få till stånd internationella regler om personers med funktionsnedsättning rätt till delaktighet och jämlikhet. Den nya konventionen undertecknades av Sverige den 30 mars 2007 och sedan januari 2009 ska Sverige följa konventionen. Även EU som institution har undertecknat FN:s konvention och den gäller inom EU sedan den 23 december Europeiska kommissionen har tagit fram en funktionshinderstrategi som ska löpa från 2010 till Dess mål är att den ska göra det lättare för personer med funktionsnedsättning att leva sina liv som alla andra och kunna utnyttja sina rättigheter som EU-medborgare. Sverige har förbundit sig att arbeta för att förverkliga både FN-konventionen och EU:s funktionshinderstrategi. Förutom dessa båda dokument utgör den nationella handlingsplanen Från patient till medborgare från år 2000, en grund för den svenska funktionshinderpolitiken. Regeringen ger i strategin för funktionshinderpolitiken uttryck för att målen i handlingsplanen Från patient till medborgare står fast. De är ständigt aktuella och har ingen bortre tidsgräns. Inriktningen på arbetet är även i fortsättningen att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för flickor, pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande. Landstinget har genom Hälso- och sjukvårdslagen (HSL), Tandvårdslagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ett lagstadgat ansvar att ge en god vård och svara för insatsen råd och stöd. Grundläggande är också prioriteringsutredningens etiska

167 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program plattform: människovärdesprincipen, behovs- och solidaritetsprincipen samt kostnadseffektivitets-principen. Dessa principer är vägledande i landstingets funktionshinderpolitiska arbete. Ett förverkligande av programmet i landstinget innebär att alla verksamheter har ett syn- och förhållningssätt som beaktar situationen för personer med funktionsnedsättning. Programmet ligger till grund för konkreta åtgärder i verksamhetsplaner eller motsvarande styrande dokument. Programmet utarbetas i samarbete med förvaltningarna och länets funktionshinderorganisationer. Landstingets vision och värdegrund Vision Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Värdegrund Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människors bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet och vi ser behoven hos varje person. Nuvarande situation Landstingsfullmäktige antog den 15 juni 2009 det Handikappolitiska handlingsprogrammet för Örebro läns landsting Landstingets program för funktionshinderfrågor är ett av flera styrande dokument för Örebro läns landsting. I arbetet med målområdena är det viktigt att också väga in och beakta t ex landstingets policy för jämställdhet och handlingsplanen för förverkligande av barnkonventionen. I landstinget har åtgärder vidtagits för att uppfylla målen i det Handikappolitiska handlingsprogrammet , t ex så har arbetet med att identifiera enkelt avhjälpta hinder genomförts av LOVS 1 Landstingsfastigheter i samarbete med Tillgänglighetsgruppen 2. En webbaserad bemötandeutbildning har erbjudits, och erbjuds, alla medarbetare i landstinget. Länets funktionshinderorganisationer har erbjudits, och erbjuds, att delta i och vara aktiva i insatser för ökad delaktighet och inflytande genom organiserad samverkan i form av brukarråd. Programmet för funktionshinderfrågor omfattar såväl landstingets egna verksamheter som annan verksamhet som landstinget finansierar. Landstingets nämnder, förvaltningar och verksamheter har ansvar för att arbeta med programmets mål. Oavsett den enskilde individens levnadsvillkor ska landstinget vara ett föredöme vad gäller insatser för att ge människor delaktighet och jämlikhet utan hänsyn till kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan 1 Lednings- och verksamhetsstöd 2 En undergrupp till Länshandikapprådet

168 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder 3. Landstinget har en viktig roll som ansvarigt för länets hälso- och sjukvård, som stor arbetsgivare och fastighetsägare, som kollektivtrafikmyndighet och även genom att det har ett regionalt bildnings- och kulturansvar. Funktionshinderperspektivet ska även fortsättningsvis vara en integrerad del av landstingets verksamhet, vilket innebär att i verksamhetsplaner och möten med människor utgå ifrån att alla är olika och har olika förutsättningar, behov och önskemål. Definitioner Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas nedsättning av fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk förmåga. En funktionsnedsättning är kopplad till en person och behöver inte innebära ett hinder för delaktighet. En funktionsnedsättning kan uppstå till följd av sjukdom eller annat tillstånd eller till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Sådana sjukdomar, tillstånd eller skador kan vara av bestående eller av övergående natur. Funktionshinder Funktionshinder beskriver den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivning och bemötande. Funktionshinder kan handla om bristande delaktighet i arbetslivet, i sociala relationer, i fritids- och kulturaktiviteter, i utbildning och i demokratiska processer. Funktionshinderperspektiv Funktionshinderperspektivet innebär att i all planering och allt genomförande beakta att människor har olika behov. De generella lösningarna ska utformas så att de fungerar för alla oavsett funktionsförmåga och kompletteras, där så behövs, med särskilda lösningar för att skapa jämlika förutsättningar. Hinder för delaktighet ska identifieras och tas bort. Funktionshinderrörelsen/funktionshinderorganisationer Organisationer och föreningar som intressepolitiskt driver och bevakar frågor som är av vikt för personer med funktionsnedsättningar. Organisationernas/rörelsernas arbete utförs av både anställda och frivilliga. Syfte Örebro läns landstings program för funktionshinderfrågor har som syfte att bidra till att minska hinder för människor med funktionsnedsättning att uppnå en god hälsa och livsmiljö full delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor Framgångsfaktorer Bemötande Delaktighet Kunskap Tillgänglighet 3 Citat ur Diskrimineringslagen (2008:567) 1 kap. Inledande bestämmelser

169 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Målområden Programmets prioriterade målområden utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kunskap och respektfullt bemötande God vård Tillgänglighet och delaktighet Arbete Samordning och samverkan 1. Kunskap och respektfullt bemötande Mål: Politiker, chefer och medarbetare har kunskap om och förståelse för människor med funktionsnedsättning och deras levnadsvillkor och särskilda behov. De har kunskap om detta program och om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Alla får ett respektfullt bemötande i sina kontakter med landstinget. Det innebär att hänsyn tas till kommunikativa, informativa, fysiska och attitydmässiga aspekter. I all verksamhetsplanering beaktas konsekvenser för personer med funktionsnedsättning. Landstinget verkar för att personer med funktionsnedsättning och deras närstående har goda kunskaper om sina rättigheter och skyldigheter relaterat till landstingets verksamheter. Aktiviteter: Förtroendevalda, chefer och medarbetare ska genomgå den webbaserade bemötandeutbildningen ( Tänkte inte på det ) om funktionsnedsattas livsvillkor, behov och rättigheter. Under tidsperioden görs en extra satsning på att sprida information inom landstinget om utbildningen. o Ansvarig: landstingsstyrelsen och landstingsdirektören o Tidplan: kontinuerligt samt en extra informationssatsning under perioden Nyanställda medarbetare ska vid anställningen få kunskap om landstingets program för funktionshinderfrågor. o Ansvarig: verksamhetschefer o Tidplan: kontinuerligt Landstingets program för funktionshinderfrågor ska finnas som en del i den utbildning som ges till förtroendevalda i samband med varje ny mandatperiod. o Ansvarig: landstingsdirektören o Tidsplan: kontinuerligt

170 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Landstingets program för funktionshinderfrågor beaktas i verksamhetsplanering och överenskommelser o Ansvarig: landstingsstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnderna och landstingsdirektören o Tidplan: årligen Medarbetare ges förutsättningar att få och bibehålla den kompetens som behövs för att kunna ge ett respektfullt bemötande och god vård. o Ansvarig: verksamhetschefer o Tidplan: kontinuerligt 2. God vård Mål: Personer med funktionsnedsättning erbjuds vård, rehabilitering och habilitering, tolkservice, taltjänst och hjälpmedel, så att de uppnår och behåller största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Den enskilde, och vid behov dennes närstående, deltar och har inflytande vid planeringen. Kontakterna präglas av ömsesidighet. Landstingets hjälpmedelsverksamhet är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och jämställd. Produkter, instruktioner, service och reparationer erbjuds i rimlig tid. Landstinget följer forskningen och bidrar till utvecklingen av hjälpmedel och behandlingsmetoder så att personer med funktionsnedsättning är mer självständiga i det dagliga livet. Landstinget stödjer individens egna förmågor till att själv kunna påverka och förbättra sin hälsa och livskvalitet. Aktiviteter: I verksamhetsplaner och överenskommelser beaktas de särskilda behov som personer med funktionsnedsättningar har. o Ansvarig: landstingsstyrelsen och nämnderna o Tidplan: årligen Återkommande habilitering/rehabilitering, liksom korttids- och/eller intensivträning erbjuds vid behov. Vårdgivaren bedömer behov i dialog med individen och i förekommande fall med dennes närstående. Störst behov tillgodoses först. o Ansvarig: verksamhetschefer och behandlingsansvariga o Tidplan: kontinuerligt Personer med funktionsnedsättning ska inom ramen för landstingets regler för hjälpmedelsförskrivning få tillgång till nödvändiga hjälpmedel, samt ges information om produkter som underlättar en självständig vardag. o Ansvarig: verksamhetschefer och förskrivare/behandlingsansvariga o Tidplan: kontinuerligt

171 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Landstinget erbjuder personer med funktionsnedsättning, och vid behov dennes närstående, information om hur olika levnadsvanor inverkar på hälsan samt erbjuder stöd till individen att kunna förändra sina levnadsvanor när hon/han så önskar. o Ansvarig: verksamhetschefer och behandlingsansvariga o Tidplan: kontinuerligt 3. Tillgänglighet och delaktighet Mål: Landstingets information är utformad så att alla medborgare kan ta del av den. Landstinget verkar för att samtliga fastigheter med landstingsfinansierad verksamhet är, både invändigt och utvändigt tillgängliga, anpassade, fungerande och utrustade för personer med funktionsnedsättning. Landstingets personal känner till, kan informera om och använda den utrustning som finns för att öka tillgängligheten. Landstinget verkar för att länets kollektivtrafik är tillgänglig för alla medborgare som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Kultur- och fritidsarrangemang där landstinget är medfinansiär strävar efter tillgänglighet så att alla medborgare kan delta. Tillgängligheten är en prioriterad fråga vid bedömningen av kulturstöd. Aktiviteter: Anpassning av information ska ske i samråd med representanter från funktionshinderrörelsen. o Ansvarig: kommunikationsdirektören o Tidplan: kontinuerligt Erbjudanden om vård och behandling, provsvar och andra individuella handlingar, ska utformas så att berörd person kan ta del av informationen. o Ansvarig: förvaltningschefer och verksamhetschefer o Tidplan: kontinuerligt Som kollektivtrafikmyndighet ansvarar landstinget för att fordon och informationssystem i den allmänna kollektivtrafiken är anpassade för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. I samverkan med kommuner, Trafikverket, intresseorganisationer och kollektivbranschen verkar landstinget för att byggd miljö och infrastruktur med koppling till kollektivtrafiken ska anpassas så att resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. För resenärer med behov av ytterligare tillgänglighetsanpassning finns färdtjänst och riksfärdtjänst. Landstinget utreder och prövar tillstånd för denna trafik. o Ansvarig: nämnden för trafik, miljö och service o Tidplan: kontinuerligt

172 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Brister som identifierats genom tillgänglighetsinventeringen åtgärdas enligt inventeringsplanen eller i samband med ombyggnationer. Årlig uppföljning görs. o Ansvarig: LOVS Landstingsfastigheter o Tidplan: kontinuerligt Tillgänglighetsgruppen är remissinstans i tidigt skede vid projektering och vid granskning av ritningar för om-, till- och nybyggnader inom lokaler där landstinget bedriver verksamhet. o Ansvarig: LOVS Landstingsfastigheter o Tidplan: kontinuerligt Landstinget främjar genom ekonomiskt stöd möjligheten för personer med funktionsnedsättning att utöva idrott och träffa andra personer i samma situation genom bidrag exempelvis till lägerverksamhet. o Ansvarig: landstingsstyrelsen o Tidsplan: årligen 4. Arbete Mål: Personer med funktionsnedsättning har möjlighet att få, eller att kunna behålla, anställning eller arbetslivspraktik/träning inom Örebro läns landsting. Inom Örebro läns landsting diskrimineras ingen med en funktionsnedsättning vid rekrytering, befordran eller utbildning. Aktiviteter: I samverkan med kommunerna, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska landstinget arbeta för att öka delaktigheten i samhället för personer med funktionsnedsättning, t ex genom insatser som ökar möjligheten till meningsfull sysselsättning och arbete. o Ansvarig: förvaltningschefer och verksamhetschefer o Tidsplan: kontinuerligt Landstingets verksamheter medverkar till att ungdomar får feriepraktikplats och praktikplats under utbildningstiden. Behov hos ungdomar med funktionsnedsättning ska beaktas särskilt. o Ansvarig: förvaltningschefer och verksamhetschefer o Tidsplan: kontinuerligt 5. Samordning och samverkan Mål: Landstinget har god samverkan med andra myndigheter och aktörer som också har ansvar för att förbättra villkoren för människor med funktionsnedsättning. När det finns behov av en samordnad vårdplanering mellan olika landstingverksamheter/enheter fungerar samverkan bra.

173 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Vid behov av en samordnad vårdplanering mellan olika landstingsverksamheter/enheter och annan huvudman fungerar samverkan bra. Landstinget har god samverkan med funktionshinderorganisationerna i länet. Aktiviteter: Landstinget främjar genom ekonomiskt stöd det ideella arbetet i länets funktionshinderorganisationer. o Ansvarig: nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel o Tidplan: årligen Landstinget initierar samverkan med universitet och funktionshinderrörelsen när det gäller forskning och utvecklingsprojekt kring funktionsnedsättning och funktionshinder. o Ansvarig: landstingets forskningschefer o Tidplan: kontinuerligt Funktionshinderorganisationernas delaktighet och inflytande säkerställs genom organiserad samverkan, t ex brukarråd och samverkansgrupper, inom landstingets verksamheter. o Ansvarig: verksamhetschefer o Tidplan: kontinuerligt Genom enkäter får landstinget del av hur vården fungerar ur ett patientperspektiv. Enkäter som mäter kvalitet, tillgänglighet och bemötande genomförs. o Ansvarig: Landstingsdirektören o Tidplan: vartannat år Organisation och relationer Landstingsstyrelsen och Landstingsdirektören har det övergripande ansvaret för att landstingets program för funktionshinderfrågor blir känt och når beslutsfattare i landstinget. Nämnderna ansvarar för att verksamhetsplaner och överenskommelser beaktar de särskilda behov som personer med funktionsnedsättning kan ha. Länshandikapprådet har till uppgift att fungera som ett rådgivande organ till Landstingsstyrelsen och nämnderna. Rådet ska följa utvecklingen av frågor som gäller personer med funktionsnedsättning, utbyta erfarenheter med andra och sprida kunskap inom området. Förvaltningscheferna ansvarar för att planera och genomföra aktiviteter så att målen i landstingets program för funktionshinderfrågor uppfylls.

174 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Verksamhetscheferna ansvarar för att medarbetarna har/får kunskap om programmet och verkar för att dess intentioner hålls levande i verksamhetens vardag. Varje verksamhet ska planera sina aktiviteter utifrån förutsättningar och situationer där man möter personer med funktionsnedsättning. Medarbetarna ska känna till programmet och har eget ansvar för att vara delaktiga och bidra till att intentionerna i programmet förverkligas. Den enskilde medarbetaren har ett ansvar för att skapa en god situation i mötet med de personer som på olika sätt kommer i kontakt med vården. Ekonomiska konsekvenser Målområden och aktiviteter i landstingets program för funktionshinderfrågor integreras i ordinarie verksamhet och budget. Vid eventuell prövning av högre ambitionsnivå ska denna kopplas till landstingets övergripande verksamhetsplan med budget. Uppföljning och rapportering I landstingets verksamhetsplan med budget beaktas mål och aktiviteter i landstingets program för funktionshinderfrågor. Varje enskild verksamhet inom landstinget integrerar de för verksamheten aktuella/relevanta målen och aktiviteterna i sina verksamhetsplaner och uppföljning görs vid ordinarie verksamhetsuppföljning. Återrapportering till funktionshinderrörelsen sker i Länshandikapprådet.

175 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program FN:s KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Artikel 3 Allmänna principer: respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende icke-diskriminering fullständigt och faktiskt deltagande och inkluderande i samhället respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten lika möjligheter tillgänglighet jämställdhet mellan kvinnor och män respekt för fortlöpande utveckling av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionsnedsatta barns rätt att bevara sin identitet. HANDISAM Handisam är den myndighet som samordnar den nationella funktionshinderpolitiken. På myndighetens hemsida finns FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning för nedladdning eller beställning. På hemsidan kan man bland annat också hitta checklistor för arbetet med ökad tillgänglighet. Hemsida: Telefon: Adress: Handisam, Arenavägen 63, Johanneshov E-post: info@handisam.se

176 Förslag till reviderat funktionshinderpolitiskt program Föreningar som under 2012 fått bidrag Afasiföreningen Alzheimerföreningen Astma- och Allergiföreningen Attention Autism och Aspergerföreningen Bröstcancerföreningen Hilda Blodsjukas förening Celiakiföreningen DHB, Föräldraföreningen för döva och hörselskadade barn DHR, Delaktighet-Handlingskraft-Rörelsefrihet Diabetesföreningen Dövas förening Elöverkänsligas förening FBIS, Föreningen Blödarsjuka i Sverige FMLS, Förbundet funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter FPS, Föreningen för psykiatriskt samarbete FSDB, Föreningen Sveriges dövblinda FUB och FUB Unga, Förbund för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Hjärt- och lungsjukas länsförening HRF, Hörselskadades distrikt HSO, Handikappföreningarnas Samarbetsorgan ILCO, Riksförbundet för stomi- och reservoaropererade Mag- och tarmföreningen NHR, Neurologiskt handikappades länsförbund Njurföreningen Parkinsonföreningen PIO, Primär immunbrist organisationen PSO, Psoriasisförbundet RBU, Rörelsehindrade barn o ungdomar Reumatikerdistriktet RTP, Personskadeförbundet RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa SCUF, Celiakiföreningen för ungdomar SRF, Synskadades riksförbund Strokeföreningen Tandvårdsskadeförbundet T-Pro, föreningen för prostatacancer Unga Hörselskadade Unga Rörelsehindrade c/o DHR Unga Synskadade Mitt VIS, Vuxendöva i Sverige ÖDU, Örebro dövas ungdomsklubb ÖLHIF, Örebro Läns Handikappidrottsförbund ÖLS, Örebro läns Stamningsförening Bilaga

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

194

195

196

197

198

199

200

201

202

203

204

205

206

207

208

209

210

211

212

213

214

215

216

217

218

219

220

221

222

223

224

225

226

227

228

229

230

231

232

233

234

235

236

237

238

239

240

241

242

243

244

245

246

247

248

249

250

251

252

253

254

255

256

257

258

259

260

261

262 1 Sammanfattning 1.1 Bakgrund I juni 2012 enades regeringen och Miljöpartiet de gröna om att personer som håller sig undan verkställighet av avvisnings- eller utvisningsbeslut och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för detta ska få tillgång till subventionerad vård motsvarande den vård som asylsökande har tillgång till idag. Överenskommelsen är en del av ramöverenskommelsen om migrationspolitiken som de båda parterna enades om den 3 mars Den 31 maj 2011 överlämnade Utredningen om vård för papperslösa m.fl. sitt betänkande Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet (SOU 2011:48) till regeringen. Betänkandet innehåller förslag på hur en utvidgad skyldighet för landstingen att erbjuda subventionerad hälso- och sjukvård åt asylsökande samt de persongrupper som nämns i första stycket skulle kunna utformas i förhållande till nuvarande reglering. 1.2 Promemorians huvudsakliga innehåll Promemorian innehåller förslag som syftar till att genomföra förslagen i överenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet de gröna. I promemorian föreslås en ny lag om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan 7

263 Sammanfattning Ds 2012:36 nödvändiga tillstånd. Av lagen framgår att landstingen ska vara skyldiga att erbjuda vuxna personer som har meddelats beslut om avvisning eller utvisning men som håller sig undan verkställighet av beslutet och personer som vistas i landet utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för detta samma subventionerade vård som asylsökande, dvs. vård som inte kan anstå inklusive tandvård, mödravård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. Barn ska erbjudas samma vård som bosatta och asylsökande barn, dvs. subventionerad fullständig hälso- och sjukvård inkl. regelbunden tandvård. Det gäller således även de barn som vistas i landet utan att ha ansökt om nödvändiga tillstånd för detta. Vården ska dessutom erbjudas på samma villkor och under samma förutsättningar som asylsökande personer. Det nya regelverket ska träda ikraft den 1 juli Disposition Departementspromemorian är disponerad enligt följande. Kapitel 2 innehåller författningsförslag till följd av den föreslagna förändringen. I kapitel 3 och 4 ges en bakgrundsbeskrivning samt en beskrivning av nuvarande ordning. I kapitel 5 redogörs för ett antal generella utgångspunkter som ligger till grund för förslagen i promemorian. I kapitel 6 lämnas förslag och bedömningar om att landstingen ska erbjuda den utvidgade vården till de berörda målgrupperna. I kapitel 7 redovisas konsekvenserna och i kapitel 8 återfinns författningskommentarerna. 1.4 Konsekvensanalys Förslagen bedöms innebära en ökad kostnad för landstingen på sammanlagt miljoner kronor årligen. De ökade kostnaderna ska ersättas i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Det kan inte uteslutas att förslagen kommer att 8

264 Ds 2012:36 Sammanfattning få konsekvenser för antalet personer som vistas i landet utan tillstånd. 9

265 Verksamhetsplan med budget 2013 och planeringsförutsättningar för Förslag från S, MP och V 1

266 FÖRORD 3 VERKSAMHETSPLAN MED BUDGET DAGENS SITUATION, FRAMTIDA UTMANINGAR, MÅL OCH UPPDRAG 8 Folkhälsa 8 God och patientsäker vård 15 Forskning och Högskoleutbildning 29 Regional utveckling 32 Kultur och bildning 35 Demokrati och insyn 38 Miljö- och hållbarhet 40 Personal och kompetens 43 Information och kommunikation 46 Ekonomi och finansiella förutsättningar 48 Landstingets organisation 53 Uppföljning och utvärdering 55 BILAGOR 56 Bilaga 1. Budget 2013 samt plan Bilaga 2. Investeringsbudget Bilaga 3. Fullmäktiges uppdrag till nämnder och verksamhet 91 2

267 Förord Hälsa och livskraft i Örebro län Landstingets verksamhetsplan för 2013 markerar en milstolpe för hälso- och sjukvård och utveckling i Örebro län. År 2013 har Örebro läns landsting funnits och verkat i 150 år. En unik utveckling såväl när det gäller demokrati som hälso- och sjukvård ska uppmärksammas under hela året. Länsinvånarna ska inbjudas till engagemang kring de livsviktiga frågor som landstinget ansvarar för. Syftet är att aktiviteterna år 2013 ska innebära ett värdefullt inslag i det fortsatta arbetet med demokrati och dialog med allmänheten. Övergripande värderingar som ligger till grund för hälso- och sjukvården i vårt landsting är en jämlik och jämställd vård som ges efter behov. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. För att klara av nutida och framtida utmaningar behöver vi ta hänsyn till omvärlden. Övriga Europa befinner sig just nu i ett oroligt ekonomisk läge vilket även påverkar svensk ekonomi. Det ger konsekvenser för landstinget och samhället i stort. Med oro ser vi en försämrad arbetsmarknad, minskad tillväxt och osäkra prognoser för framtiden. Med insikt om att politiska reformer kan ge direkta konsekvenser i människors vardag formar vi politiken med stor omsorg och hänsyn till människors olika behov. Samhället förändras och vi ser bland annat hur förändringarna i sjukförsäkringen har lett till att många sjuka i vårt län har drabbats av utförsäkringar. Försämringen skapar oro och ger svåra konsekvenser för många människor. Det påverkar självfallet de sjuka, men även deras familjer och inte minst de barn som har sjuka föräldrar. Det är viktigt att vi noga följer samhällsutvecklingen och är lyhörda för de behov som uppkommer i ett ständigt föränderligt samhälle. I en tid som präglas av oro lägger vi fram en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger på långsiktighet och stabilitet. Vi känner trygghet i uppdraget att fortsätta tillhandahålla och utveckla en god vård för länets invånare. I verksamhetsplanen och budget för 2013 vill vi framhålla fyra viktiga områden; bättre vård för barn och unga och vården för äldre, högre tillgänglighet i vården och en jämlik och jämställd vård. En tillgänglig vård Under det senaste året har tillgängligheten ökat kontinuerligt och målsättningen är att utvecklingen ska fortsätta i samma riktning, helt enligt den beslutade handlingsplanen. Vi fortsätter arbetet med att ge länsinvånarna hög tillgänglighet, bästa möjliga vård och service. Samverkan mellan länets tre sjukhus fortsätter att utvecklas och förstärkas under parollen Ett sjukhus på tre ben. Ambitionerna ska förtydligas i en gemensam handlingsplan med ett särskilt fokus på ekonomistyrning och ledningsfrågor. En sattelitmottagning för dialys öppnas i Lindesberg lasarett, vilket är en viktig satsning för att öka livskvaliteten för en svårt sjuk patientgrupp. Vi satsar också bland annat på fotvårdsspecialister för att tillgodose ett uppmärksammat behov. Utveckling inom den högspecialiserade vården är avgörande för att tillgodose en god vård av högsta kvalitet. Därför väljer vi att bland annat investera i både en kirurgrobot och ny utrustning för ögonsjukvården på vårt Universitetssjukhuset för att bli ännu bättre på prioriterade områden inom den högspecialiserade vården. Sveriges bästa vårdcentraler Resan fortsätter för att nå målet om att Sveriges bästa vårdcentraler ska finnas i Örebro län. Tillsammans med anställda i primärvården jobbar vi vidare. Våra tidigare satsningar på primärvården ligger fast: rekrytering av fler läkare och ökad tillgång på psykosocial kompetens på våra vårdcentraler och ungdomsmottagningar. Landstingets vårdcentraler har utökat sina öppettider och har numera kvällsöppet en dag i veckan. Akutvården har förbättrats med en jourmottagning i södra länsdelen. Förbättringsarbetet fortsätter. Vi ska bland annat tillskapa en ny jourmottagning och en akutprimärvårdslösning i Örebro. För att möta barn och unga med psykisk ohälsa ges primärvården extra resurser. Ett projekt startas för att utveckla vårdcentralers arbete med tillgänglighet i två bostadsområden i Örebro. Vi vill dessutom tillskapa mobila hälsoförebyggande mottagningar där rådgivning, provtagning och 3

268 kontroller kan göras där människor bor. Inom ramen för hälsoval förstärks också förutsättningarna för primärvården. Länets ungdomsmottagningar har hbt-certifierats och nu fortsätter arbetet med att hbtcertifiera fler verksamheter i vården. Satsningar på barn och unga Barns och ungas hälsa är något vi prioriterar högt. Barn, unga och föräldrar ska aldrig behöva känna att de måste avstå vård på grund av ekonomiska faktorer. För att möta ett ökat behov utökar vi nu glasögonbidraget till att omfatta även barn upp till 16 år. Barn och ungdomspsykiatrin och primärvården får extra resurser för att möta barn och ungas psykiska ohälsa. En särskild barnakutmottagning på Universitetssjukhuset ska stå klar att användas under året och vi tillsätter medel för att förstärka bemanningen på den barnakuten. Vi tillför också för tredje året i rad ökade resurser till öppenvårdspediatriken. Äldres hälsa främjas En stor del av landstingets insatser berör äldre sjuka. För att förbättra vård och omsorg för de äldre, utifrån ett patientfokus, måste landstinget och kommunerna i länet fortsätta arbeta med utveckling och samordning. Vårdcentralen Ängen, som har ett äldrefokus, är ett samverkansprojekt mellan landstinget och Örebro kommun. Samverkan av den typen blir allt viktigare att utveckla under kommande år. Vi ska också stärka forskningen inom äldreområdet. Dessutom kommer vi att inrätta ett kompetenscenter för äldretandvård inom Folktandvården. Folkhälsa förebyggande arbete för jämlik hälsa Målen för folkhälsoarbetet är att förbättra hälsan och minska skillnaderna i hälsa hos länets befolkning. Folkhälsoarbetets intention är att motverka förekomsten av stora folksjukdomar. Arbetet med att upplysa och medverka till goda levnadsvanor är en naturlig del i landstingets hälsoförebyggande arbete. När det gäller människor med funktionsnedsättning har vi ambitionen att landstinget ska vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för människor med funktionsnedsättning. De ska ha möjligheter att leva ett liv med samma rättigheter, ansvar och skyldigheter som alla andra. Till grund för det arbetet ligger det funktionshinderpolitiska handlingsprogrammet. Programmet syftar till att minska hinder för människor med funktionsnedsättning att uppnå en god hälsa och livsmiljö. Programmet ska öka delaktighet och jämlikhet i samhället. Studier visar att hälsan hos medborgare med invandrarbakgrund är sämre än hos svenskfödda. Det finns ett behov av ökad kunskap i hälso- och sjukvården om andra kulturer och sambandet mellan etnicitet och hälsa. Därför ska vi inrätta hälso- och kulturkommunikatörer som blir ett stöd till hälso- och sjukvården, patienter och patientgrupper. Forskning, kultur och regional utveckling För att möta framtida utmaningar och för att vara en aktiv aktör i utvecklingen av vården prioriterar vi forskning i vårt landsting. Vi har nyligen antagit en forskningsstrategi där de tre viktiga forskningsområdena pekas ut; prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Vi har varit en aktiv aktör i arbetet med att etablera läkarutbildningen i länet och nu bidrar landstinget till fortsatt utveckling av en fullständig medicinsk fakultet vid Örebro universitet. Vi vill stimulera utveckling av innovationer i vården genom så kallade Innovationsslussar. Ett system för att ge strukturerat stöd till personals egna produkt- och förbättringsidéer. Landstinget arbetar för ett kulturliv för alla. Särskilt viktigt är ungas tillgång till kultur. Eu-projektet Young culture organizers är ett led i detta. Tillsammans med folkbibliotek och folkbildning ökar förutsättningarna för allmänhetens digitala delaktighet i samhället. Landstinget är numera också kollektivtrafikmyndighet. Det innebär att landstinget ansvarar för all regional kollektivtrafik i länet. Vårt mål är att kvalitet och resande i kollektivtrafiken ska öka samtidigt som restiderna minskar. Att det kollektiva resandet ökar är viktigt såväl av miljömässiga skäl som för att knyta samman vårt län till en arbetsmarknadsregion. För att lyckas måste kollektivtrafik på väg och järnväg utvecklas. Under 2013 kommer landstinget även att etablera en regional tågförbindelse mellan Örebro och Karlstad. Syftet är att stärka möjligheterna till arbetspendling och tätare kontakter mellan de två nodstäderna. Expressbusstrafiken i länet ska stegvis utvecklas, i ett första steg trafiken mellan Örebro och Hällefors, samt mellan Örebro resecentrum och Universitetet. 4

269 Ökat miljö- och hållbarhetsarbete Vår miljö är grunden till ett gott liv för oss idag och för framtida generationer. Landstingets har ett ansvar att främja hälsa därför är det naturligt att arbeta för minskad miljöbelastning, både i våra egna verksamheter och i vår omvärld. Genom kontinuerliga energieffektiviseringar och omställning till förnyelsebara energikällor är landstinget en aktiv samhällsaktör som medverkar till bättre miljö och bättre ekonomi. Hälsoförebyggande arbete är ett prioriterat område och vi vet att en försämrad miljö leder till fler sjukdomar och sämre hälsa. Därför ska en analys genomföras av vilka framtida faktorer som påverkar hälsan. Landstinget ska även göra en pilotstudie som pekar ut förebyggande insatser för att förhindra att svårnedbrytbara läkemedel når våra vatten. Under året initieras även ett länsövergripande projekt i syfte att informera om miljögifternas påverkan på hälsan och en studie ska genomföras om förekomsten av skadliga kemikalier i nyfödda barns närhet. Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv arbetsgivare. I det ligger att våra medarbetare ska trivas, vilja och kunna utvecklas och bidra till landstingets utveckling. Örebro läns landsting har gjort en medveten och strategisk satsning på att höja lönerna för sjuksköterskor. Vi ska vara ett föredöme i att jämna ut osakliga skillnader mellan kvinnors och mäns löner. I en tid av osäkra ekonomiska prognoser i vår omvärld lägger vi en stabil budget för 2013 präglad av långsiktighet, en ansvarsfull budget med hänsyn till dagens och framtidens utmaningar. Örebro den 23 oktober 2012 Marie-Louise Forsberg-Fransson Jihad Menhem Catrin Steen Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet 5

270 Verksamhetsplan med budget 2013 Verksamhetsplanen är landstingets övergripande styrdokument Landstingsfullmäktiges verksamhetsplan med budget är Örebro läns landstings övergripande styrdokument. Det syftar till att utveckla landstingets verksamhet och vänder sig i första hand till Örebro läns landstings verksamheter. Det innebär att de inriktningar och mål som beskrivs i verksamhetsplanen ska göras konkreta och omsättas i praktiken av verksamheten. Landstingets verksamhetsplan med budget anger landstingsfullmäktiges prioriteringar. De landstingsövergripande målen och målområdena ska vara utgångspunkt för förvaltningarnas verksamhetsplaner och löpa som en röd tråd hela vägen fram till den enskilda medarbetaren. Utifrån verksamhetsplanen ska hälso- och sjukvårdens nämnder upprätta överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar och avtal med externa vårdgivare. På liknande sätt tecknar nämnden för forskning, nämnden för trafik, miljö och service samt nämnden för tillväxt, kultur och bildning överenskommelser med sina förvaltningar. Överenskommelserna konkretiserar verksamhetsplanen och fokuserar på verksamhetens grunduppdrag. Nämnden beslutar om överenskommelserna i december januari varefter de lämnas för information till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige i februari. Förvaltningarnas verksamhetsplaner Varje förvaltning har ett ansvar att ta fram en egen verksamhetsplan utifrån landstingsfullmäktiges verksamhetsplan och nämndernas överenskommelser. I detta arbete ska landstingsfullmäktiges inriktning och prioriterade mål implementeras. Rapportering sker i landstingets nämnder och landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsen rapporterar till landstingsfullmäktige i samband med delårsrapporter och verksamhetsberättelse inklusive bokslut. Landstingets uppgift Landstinget är en demokratiskt styrd organisation som har till främsta uppgift att erbjuda länsinvånarna hälso- och sjukvård inklusive tandvård utifrån befolkningens behov. Universitetssjukhuset Örebro erbjuder högspecialiserad vård till länsinvånarna, men också till andra län genom särskilda avtal. Genom avtal med landstinget i Värmland ger Karlskoga lasarett länsdelssjukvård till invånarna i östra Värmland. Örebro läns landsting bedriver forskning och högre utbildning främst tillsammans med Örebro universitet. Landstinget har också till uppgift att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en hållbar regional utveckling, kultur och bildning. Landstinget har också ett ansvar för kollektivtrafikfrågor. Dessutom verkar landstinget tillsammans med Regionförbundet Örebro län och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Örebro läns landstings verksamhet bidrar i hög grad till uppfyllelse av intentionerna och målen i den regionala utvecklingsstrategin. Landstingets riskhanteringsarbete är en del av samhällets krishanteringssystem och omfattar områdena katastrof- och beredskap, risk- och sårbarhet, funktionssäkerhet och brandskydd, tjänsteman i beredskap, våld och hot om våld samt informationssäkerhet. Landstinget äger och driver två folkhögskolor och ett förvaltningsbolag med två dotterbolag, Länsgården AB och Länsteatern AB. Landstinget ger också ekonomiska stöd till studieförbund och andra organisationer i länet. Landstingets vision och värdegrund Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Så lyder landstingets vision, och den är utgångspunkten för all vår verksamhet. Visionen antogs enhälligt av landstingsfullmäktige i november Landstingets värdegrund utgår från visionen och lyder: Vi skapar förtroende genom att vara lyhörda, öppna, samspelta och engagerade i en utveckling för människornas bästa. Vi visar respekt för allas lika värde och delaktighet. Vi finns nära medborgarna under hela livet. Vi ser behoven hos varje person. 6

271 Landstingets vision och värdegrund anvisar landstingets inriktning, men också hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra och till medborgarna. För oss i Örebro läns landsting betyder det: Ett gott liv för länsinvånarna Landstinget arbetar för att skapa goda livsvillkor för länets medborgare. Vårt främsta ansvar gäller hälso- och sjukvård. Men vi har också en viktig roll för tillväxt och utveckling inom flera områden i samhället. Det innebär att vi tar aktiv del i kunskaps- och kompetensutveckling i vårt land och i andra länder. Kraftfull utveckling Vi lever i en värld av ständiga förändringar, med nya möjligheter och utmaningar. Vi skapar trygghet och närhet hos våra medborgare genom att inhämta och använda ny kunskap samt att kritiskt granska vårt arbete. Vår forskning och högt specialiserade vård gör oss attraktiva regionalt, men även nationellt och internationellt. Rikt utbud och tillgänglighet Vi har ett rikt utbud av hälso- och sjukvårdsinsatser. De spänner från nära bassjukvård till högt specialiserad vård. Vi erbjuder och ger vård efter behov med rätt kvalitet och hög patientsäkerhet. Tillgänglighet och medmänsklighet är våra ledstjärnor. Förtroende, erfarenhet och nytänkande Vårt arbete vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet och rätt kompetens hos våra medarbetare. Lärande i arbetet, nytänkande i arbetssätt och organisation sätter vi främst. Vi prövar och utvecklar nya idéer. Tillsammans över gränserna Utifrån våra patienters behov och livssituation bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Vi glömmer aldrig vilka vi är till för. Fyra förutsättningar för landstingets verksamhet Vår inriktning för planeringsperioden vilar på fyra förutsättningar: God ekologisk och ekonomisk hushållning, som ger en livskraftig, hälsofrämjande och hållbar verksamhet. Hög tillgänglighet, som garanterar vård i rätt tid. God kvalitet och patientsäkerhet, som ger tillförlitlighet och trygghet. Samverkan mellan såväl landstingets egna verksamheter som i relation till länets kommuner, Örebro universitet och andra vårdgivare. 7

272 Dagens situation, framtida utmaningar, mål och uppdrag Hälso- och sjukvården i Örebro län ska främja hälsa, förebygga sjukdom och ge god och patientsäker vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda flickans, pojkens, kvinnans och mannens värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Landstinget arbetar målinriktat för att ha en hög tillgänglighet och vård av god kvalitet som tillgodoser behoven av hälso- och sjukvård hos befolkningen, men också för att klara en ekonomi i balans. I det följande presenteras den nuvarande situationen och framtida utmaningar samt mål och uppdrag inom Folkhälsa, God och patientsäker vård, Forskning och högskoleutbildning, Regional utveckling, Kultur och bildning, Demokrati och insyn, Miljö och hållbarhet, Personal och kompetens, Information och kommunikation samt Ekonomi och finansiella förutsättningar. Folkhälsa Hälsa är en av de faktorer som människor skattar högst i livet. Folkhälsan är ett uttryck för hälsotillståndet hos befolkningen som helhet, vad gäller såväl hälsonivån som hur hälsan är fördelad. En god folkhälsa förutsätter både en hälsa på hög nivå och att hälsan hos befolkningen är jämlikt och jämställt fördelad. Att finnas i ett socialt sammanhang, delta i föreningsliv och att vara delaktig i samhällsutvecklingen är viktiga faktorer för människors hälsa. Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på människors utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder och kön. Dagens hälsoförhållanden är till stor del ett resultat av historiska och kulturella livsvillkor, levnadsvanor och vårdstrukturer. Morgondagens behov av hälso- och sjukvård har samband med hur hela samhället formas i dag. Miljöfaktorer är en viktig del i det förebyggande arbetet och åtgärder på det området är viktiga för att motverka framtida ökade kostnader. 80 procent av sjukdomar som människor drabbas av inom i OECDländerna är icke smittsamma/kroniska sjukdomar. Utvecklingen av cancer, hjärt- o kärlsjukdomar, allergier, etcetera påverkas av kemikalier, luftföroreningar, buller, strålning, kostvanor och andra miljöfaktorer. Den framtida ohälsan påverkas av hur framgångsrikt vi kan minska miljöbelastningen. Att satsa nu ger framtida besparingar. Under de senaste decennierna har hälsan avsevärt förbättrats för de flesta och det avspeglar sig i att medellivslängden fortsätter öka. Den har ökat mest för män, även om kvinnor fortfarande uppnår högre medelålder. Hälsoläget överlag i Sverige är mycket gott. Trots detta står vi inför stora utmaningar om målet om en jämlik och jämställd hälsa i befolkningen ska uppnås. Social och ekonomisk trygghet betyder mycket för hälsan. Hög arbetslöshet och sociala förhållanden påverkar människors psykiska och fysiska hälsa. Även om folkhälsan i många avseenden beskrivs som god, så finns det i vårt län, liksom i landet i övrigt, ojämlikheter i hälsan hos befolkningen. Det finns skillnader mellan länets kommuner och inom kommunerna. Skillnader som beror på ålder, utbildningsnivå, socioekonomi, kön och etnicitet har snarare ökat än minskat de senaste åren. Det finns även skillnader mellan länsdelarna i hur människor upplever sitt hälsotillstånd. Vi vill lägga ytterligare fokus på folkhälsoarbetet och göra en djupare analys av varför ohälsotalen skiljer sig åt i länet. Syftet med en djupare analys är att förstå och utveckla verktygen för att förbättra hälsotillståndet i hela länet. Befolkningsundersökningarna Liv och hälsa visar att andelen kvinnor och män, inom respektive åldersgrupp, som har ett lågt psykiskt välbefinnande som inte varierar nämnvärt mellan åren 2000 och I Örebro län hade 22 procent av kvinnorna och 14 procent av männen nedsatt psykiskt välbefinnande år Ungefär var femte kvinna och var nionde man uppger att de under de senaste månaderna ofta känt ängslan och oro. Motsvarande siffror för nedstämdhet är var sjätte kvinna och var tionde man. Drygt var fjärde kvinna och var sjätte man uppger att de ofta besväras av stress. Andelen stressade, nedstämda och med lågt psykisk välbefinnande minskar med ökande ålder hos både kvinnor och män. 8

273 Med hjälp av undersökningarna Liv & hälsa ung 2011 och Liv & hälsa 2008 har sambandet mellan skyddsfaktorer och en god psykisk hälsa studerats. Starka skyddsfaktorer för en god psykisk hälsa har då visat sig vara god sömn, positiv framtidstro, trivsel på arbetet eller i skolan, god ekonomi, att ha ett förvärvsarbete eller att ha föräldrar som har ett arbete, att trivas och känna sig trygg i sitt bostadsområde samt att ha tillgång till personligt stöd. Drygt var fjärde kvinna och var sjätte man uppger att de ofta besväras av stress. Andelen stressade, nedstämda och ängsliga minskar med ökande ålder hos både kvinnor och män. Var femte kvinna upp till 45 års ålder och var tredje efter 45 års ålder uppger att de har sömnproblem. Oavsett ålder anger en av sex män att de har sömnproblem. Upplevelser av den psykiska hälsan kommer att följas i befolkningsundersökningen Hälsa på lika villkor. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete Hälso- och sjukvårdsverksamheterna i Örebro läns landsting har under de senaste åren haft i uppdrag att utforma strategier för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i hälso- och sjukvården har förstärkts under 2012, och fortsätter under 2013 med implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Riktlinjerna handlar om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Dessa levnadsvanor bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i Sverige och det är angeläget att hälso- och sjukvården erbjuder åtgärder för förändra beteendet gällande alla fyra levnadsvanorna. Länets folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län har arbetats fram i nära dialog med länets kommuner och övriga aktörer inom folkhälsoområdet. Landstinget har också tecknat avtal om det lokala folkhälsoarbetet med länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Viktiga utgångspunkter för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet är att: samverka för en god hälsoutveckling angripa den ojämlika fördelningen av hälsa verka för en god hälsa hos barn och ungdomar verka för ett hälsosamt åldrande stärka det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Genom bland annat befolkningsundersökningarna Liv och hälsa, Liv och hälsa ung och analyser av socioekonomiska faktorers betydelse för sjuklighet, har landstinget skaffat sig en god kunskap om hälsans fördelning och hälsoläget hos länets befolkning. Med utgångspunkt i denna kunskap har landstinget påbörjat två projekt inom folkhälsoområdet, dels ett i Örebro kommun som riktar sig till invandrargrupper, dels ett i Ljusnarsbergs kommun med insatser som riktar sig till barn och unga. Örebro läns landsting har under 2012 börjat arbeta med analysen av den nationella enkäten Hälsa på lika villkor för vuxna. Första analyserna blir klara i början av Under 2013 kommer Öppna jämförelser folkhälsa att publiceras vilket ger oss möjlighet att se hur vi ligger till i jämförelse med riket. Örebro läns landstings arbete inom området folkhälsa bidrar i hög grad till uppfyllelse av den regionala utvecklingsstrategin genom till exempel en aktiv samverkan i utvecklingsarbetet Regionalt skolstöd, en del av målområdet Kunskapslyft för barn och unga. Det finns även en nära koppling till det sociala välfärdsprogrammet för länet och arbete som pågår för att ytterligare samordna olika länsnätverk. Jämlik och jämställd hälsa En viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete är att följa upp och analysera hur hälsan fördelas i befolkningen. Av landstingets befolkningsundersökningar framgår att hälsan varierar beroende på kön, boende, socioekonomisk bakgrund och etnicitet. Hälsan är ojämlikt fördelad såväl mellan kommunerna i länet som inom kommunerna. Exempel på könsbetingade skillnader är att flickor och kvinnor upplever sin hälsa något sämre och har lägre psykiskt välbefinnande än pojkar respektive män. 9

274 Alla oavsett kön, ålder, etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet har tillgång till likvärdiga insatser i vården. Det krävs flera olika insatser för att motverka mäns våld mot kvinnor och annat våld i nära relation. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha lika rätt till kroppslig integritet. Alla människor ska kunna leva i frihet från rädsla att utsättas för våld och övergrepp. För att nå det målet måste förebyggande arbete och andra åtgärder som riktar sig mot både potentiella och konstaterade utövare av våldet stärkas, utvecklas och samordnas med skydd, stöd och hjälp till utsatta. Dessa ska erbjudas ett gott och korrekt omhändertagande. Insatserna för att bekämpa våldet måste ta sin utgångspunkt i ett rättsligt, socialt, ekonomiskt och hälsorelaterat perspektiv, samt ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Med anledning av detta har en överenskommelse om samverkan tecknats mellan centrala aktörer i länet. Barns och ungdomars hälsa Hälsosituationen för svenska barn är i flera avseenden bland den bästa i världen. Det gäller till exempel den låga spädbarnsdödligheten, den höga andelen ammade spädbarn, den låga andelen barnolycksfall, den höga andelen vaccinerade barn och den jämförelsevis låga andelen som utsätts för fysisk bestraffning under barndomen. Barns och ungdomars uppväxtvillkor är intimt förknippade med deras hälsa. Familjens sociala position i samhället styr de hälsorisker barnet utsätts för under barndomen, den stimulans som familjen kan erbjuda barnet och de resurser familjen har att stötta barnet med vid påfrestningar. Ett väl fungerande föräldrastöd har stor betydelse för barns hälsa. Därför ska fortsatt hög kvalitet inom barnoch mödrahälsovården garanteras inom ramen för Hälsoval Örebro län. Stödet och samverkan med kommunernas familjecentraler ska fullföljas och utvecklas ytterligare. Landstinget frågar regelbundet ungdomar om hälsa och levnadsvanor genom undersökningen Liv & hälsa ung. Den fjärde undersökningen genomfördes våren Analys av undersökningen 2011 visade att det inte finns några avgörande skillnader i resultaten jämfört med tidigare undersökningar. Resultaten av undersökningen visar att en majoritet av ungdomarna mår bra och skattar sin hälsa som god. Ungdomarna, speciellt de yngre flickorna, uppger att de ser mer positivt på framtiden, jämfört med tidigare undersökningar. Men det finns i denna undersökning, liksom i tidigare, resultat som är oroande och bör uppmärksammas. Det gäller en fortsatt hög psykisk ohälsa bland flickor. Andra året på gymnasiet dricker var fjärde flicka och var femte pojke så mycket alkohol att de klassas som riskkonsumenter. Undersökningen visar även att pojkar har en liberalare inställning till narkotika. En positiv trend är dock att en högre andel elever i skolår 9 väljer att inte dricka alkohol. De som dricker alkohol tenderar däremot att dricka mer, samtidigt som gruppen som inte dricker alls ökar. En ny Liv och hälsa ung undersökning planeras till Ansvaret för barn och ungdomars hälsa delar landstinget med länets kommuner. Det är därför viktigt att resultaten från dessa undersökningar och analyser fortlöpande presenteras och diskuteras med kommunerna. Inom ramen för det gemensamma folkhälsoarbetet i länet utvecklas gemensamma handlingsplaner på länsdelsnivå och i arbetet för att genomföra den regionala utvecklingsstrategin sker särskild samverkan inom området barn och ungdomar. Samhällsmedicinska enheten har regelbundet förmedlat resultat från Liv och hälsa ung till alla kommuner i länet. I det lokala folkhälsoarbetet samarbetar folkhälsopedagogerna i respektive länsdel i stor utsträckning med skolorna i länet. Länets ungdomsmottagningar har en viktig roll i hälsoarbetet för ungdomar. Verksamheten har förstärkts med ytterligare kompetens för att möta döva och hörselskadade ungdomar. Psykisk ohälsa hos unga Oroande är att den psykiska ohälsan ökar i samtliga ungdomsgrupper. Det sker oavsett familjeförhållanden, födelseland, arbetsmarknadsstatus, föräldrarnas socioekonomiska status med mera. De sociala skillnaderna i hälsa visar sig öka, trots Sveriges folkhälsopolitiska mål att minska dessa. Känslor av nedstämdhet, ängslan, oro eller stress är vanligt förekommande, såväl bland länets högstadieoch gymnasieungdomar som bland unga, som nyss påbörjat sitt vuxenliv. Elevundersökningen Liv och hälsa ung 2011 visar att det är betydligt vanligare att flickor upplever dessa besvär än pojkar. Flickor 10

275 besväras även i högre utsträckning av psykosomatiskt relaterade symtom såsom huvudvärk, värk i skuldror/axlar/nacke och orolig sömn. Självmordsförsök är vanligare bland unga kvinnor än bland unga män. Genomförda självmord är dock högre hos män än hos kvinnor. Tidigare studier har visat att psykisk ohälsa har blivit vanligare bland ungdomar. Undersökningar visar att denna trend har planat ut något, men ohälsan ligger dock fortfarande kvar på en hög nivå. I dag har ungdomar väsentligt sämre möjligheter att få ett heltidsarbete efter grundskolan och gymnasiet jämfört med för tjugo år sedan, vilket kan vara en orsak till sämre psykisk hälsa hos denna grupp. Här behövs samhällsgemensamma insatser på flera plan, såväl på kort som på lång sikt. För att möta denna grupp när det gäller landstingets uppdrag är det viktigt med en väl fungerande barn- och ungdomshälsovård i länet. Ungas tandhälsa Munhälsa är en del av den allmänna hälsan och bidrar till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande med upplevda och fullgoda orala funktioner i relation till individens förutsättningar samt frånvaro av sjukdom i munnen. Av munsjukdomarna är karies den mest frekventa. Karies skapar dels omedelbara problem för barn och ungdomar men även framtida problem som vuxen. Ju fler skador som individen samlar på sig desto större är risken för ny sjukdom. Eftersom karies är en utbredd folksjukdom så finns här stora vinster, såväl ekonomiska som personliga att göra. Mindre än hälften av alla barn och ungdomar har idag synliga tecken på karies, det vill säga fyllningar eller hål i sina tänder. Andelen barn och ungdomar med påbörjade kariesangrepp är dock mycket större. Ur ett riskperspektiv är det viktigt att uppmärksamma de barn och ungdomar som fortfarande har en omfattande kariesproblematik. Ofta är det samma grupper som återfinns i andra medicinska och sociala riskgrupper och där ett brett samarbete mellan olika aktörer och professioner är nödvändigt för att kunna hjälpa. Det finns ett tydligt samband mellan karies och socioekonomi. En tidigare genomförd studie i Örebro län påvisade att barn i socioekonomiskt missgynnade områden hade fyra gånger mer karies än barn från socioekonomiskt gynnade områden. Äldres hälsa Andelen äldre i befolkningen ökar, och arbetet med metoder för att främja hälsa och förebygga sjukdomar hos äldre uppmärksammas allt mer internationellt. Världshälsoorganisationen WHO har uttryckt det så att man vill se att äldre människor får ökade möjligheter att ta mer makt över sina liv genom kunskap och verktyg för kost, motion, sociala nätverk och säkerhet i hemmiljön. God hälsa och livskvalitet hos äldre baseras på att man kan bevara en hög psykisk, fysisk och social aktivitetsnivå. Vi vet att risken att drabbas av sjukdom ökar ju äldre man blir, och därför är förebyggande och hälsofrämjande insatser särskilt viktiga för äldres hälsa. För både psykisk och fysisk hälsa är rekreation, socialt stöd, boendemiljö, fysisk aktivitet, mental hälsa och goda matvanor av mycket stor betydelse. Det är också viktigt att framhålla att de äldres hälsa inte heller är jämlik, utan att den påverkas av faktorer som ekonomi, kön och minoritetstillhörighet. Satsningen på studiecirklar Passion för livet riktade till pensionärer fortsätter under Syftet med cirklarna är att ge pensionärer kunskap och verktyg för att öka de egna möjligheterna att aktivt delta i att skapa ett hälsosamt liv. Enligt redovisning till och med augusti 2012 har dryga 120 cirklar startats med totalt cirka deltagare och cirka 125 cirkelledare har utbildats. Förutom detta har även projektet genomfört ett offentligt arrangemang med cirka 300 deltagare. Fallolyckor bland äldre är ett stort folkhälsoproblem. Eftersom antalet äldre fortsätter att öka kommer också antalet som skadas att öka. Hos äldre personer står olycksfallen för omkring 75 procent av samtliga dödsfall till följd av skadehändelser. Fallolyckor är den vanligaste yttre orsaken till skada i samtliga åldrar och dominerar särskilt bland de äldre. Med stigande ålder ökar förekomsten av nästan alla sjukdomar, t.ex. hjärtsvikt, stroke, diabetes, cancersjukdomar och demens. Ett ökat antal äldre i befolkningen medför att antalet individer med flera samtidiga sjukdomar, multisjuka, ökar och därmed ökar också behovet av insatser från hälso- och sjukvården. Antalet multisjuka i Örebro län uppskattas till cirka personer. Äldres munhälsa Åldrandet har tidigare varit synonymt med tandlöshet och proteser. Dagens äldre behåller egna tänder högre upp i åldrarna. I Örebro län uppger sig 7,8 procent av 75- åringarna vara helt tandlösa, medan motsvarande andel för 65-åringarna är 2,6 procent Majoriteten har många tänder kvar, men tänderna har ofta restaurerats 11

276 med fyllningar, kronor och broar, vilket kräver ett omfattande underhåll och tillsyn från tandvården samt möjlighet till en adekvat egenvård. En god tandvård har medfört att tänderna finns kvar, men kräver å andra sidan ett ökat underhåll för att kunna fungera livet ut. Detta blir speciellt märkbart när individens egen förmåga börjar svikta och andra livspåverkande hälsohot uppstår. Denna grupp av sköra individer riskerar att tappas bort av tandvården och måste uppmärksammas innan de stora tandvårdsproblemen uppstår. Ett kompetenscenter för äldretandvård skulle kunna bearbeta den problematik som finns rörande äldretandvård och stödja behandlare i tandvården. Landstingsstyrelsen har i oktober 2012 beslutat att Folktandvården ska inrätta ett sådant center. Centret ska vara en samlande enhet i länet för alla typer av frågor som rör äldres hälsa och tandvård. Inriktningen ska vara kliniskt arbete, utbildning och forskning. Hälsan hos människor med funktionsnedsättning Hälsa hos medborgare med funktionsnedsättning är flera gånger sämre än hos den övriga befolkningen. Folkhälsoinstitutet har i en rapport "Onödig Ohälsa" beskrivit hur hälsoläget ser ut för personer med funktionsnedsättning och vilka avgörande faktorer som påverkar hälsan för denna grupp. Det är ofta arbetslöshet, bristande tillgänglighet och delaktighet, sämre ekonomiska villkor och levnadsvanor som gör att hälsan hos personer med funktionsnedsättning är sämre. Dessa skillnader syns för kvinnor, män, föräldrar, barn och unga med funktionsnedsättning jämfört med övrig befolkning. Människor med funktionsnedsättning har ofta en mer ohälsosam livsstil och löper därför större risk att drabbas av fysisk och psykisk ohälsa. Fysisk inaktivitet medför en ökad risk att drabbas av övervikt och hjärtoch kärlsjukdomar. Landstingets övergripande folkhälsoarbetet är att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, därför är det särskilt viktigt att landstinget fortsätter främja goda levnadsvanor avseende mat och fysisk aktivitet för personer med funktionsnedsättning. Detta görs bland annat genom att stödja Örebro läns handikappsidrottsförbund årligen. Hälso- och kulturkommunikatörer Flera studier i Sverige har visat att hälsan hos medborgare med invandrarbakgrund är sämre än hos svenskfödda. Migreringen i sig påverkar hälsan genom hög stress och stora personliga och socioekonomiska förluster men även svårigheter med språk och kommunikation. Inom EU-projekt, Better Health for Better Integration, som Örebro läns landsting deltar i under tiden har några utvecklingsområden identifierats. Några av utvecklingsområdena är ökad kunskap i hälsooch sjukvården om andra kulturer och sambandet mellan etnicitet och hälsa. Det behövs även ökad kunskap till nya medborgare om det svenska samhället, hälso- och sjukvårdssystemet, egen vård och levnadsvanor. En del i att täcka behoven kan vara att pröva arbeta med hälso- och kulturkommunikatörer, något som man använt i övriga deltagande länder. Hälso- och kulturkommunikatörer skulle kunna erbjuda ett stöd till såväl hälso- och sjukvårdens personal som till enskilda patienter och patientgrupper. Stödet ska vara inriktat på att informera om behovet att delta i de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatserna som erbjuds i form av hembesök från mödrahälsovård och barnahälsovård, screening för cancersjukdomar, vaccinationer, särskild lagstiftning med mera samt förmedling av kunskap om olika sjukvårdande behandlingar. Livsstilssjukdomar Övervikt och fetma Andelen överviktiga människor har ökat kraftigt på flera håll i världen. Även i Örebro län har personer med övervikt och fetma ökat kraftigt under de senaste tio åren. Övervikt är vanligare bland män och fetma vanligare bland kvinnor. Den högsta andelen med goda kostvanor ses hos högutbildade kvinnor, och den lägsta andelen hos lågutbildade män. Hos elever i skolår 7 och 9 samt i gymnasiets år 2 ses en ökning av andelen med övervikt och fetma även om den inte är lika uttalad som hos den vuxna befolkningen. Landstinget har i sitt folkhälsoarbete prioriterat frågor om övervikt och fetma för att motverka utbredningen av detta problem. I vårdöverenskommelserna med sjukhusen och primärvården är det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet centralt. Extra medel har satsats bland annat till barnhälsovården, till ett särskilt barnfetma-team och till en överviktsenhet, vars uppgift är att arbeta konsultativt över hela länet som stöd för preventiva insatser. 12

277 Tobak Tobaksbruk är fortfarande en av de största hälsoriskerna som individen själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksbruk. Rökning är fortfarande vanligare bland kvinnor i alla åldergrupper med undantag för åringarna. Snusning är vanligare bland män. Det är framförallt män i åldersgruppen år som snusar. Bland elever i årskurs 9 i länet har andelen elever som aldrig rökt ökat kontinuerligt mellan åren En tendens till att denna trend brutits sågs dock år 2009, något som också kunde ses i den nationella drogvaneundersökningen som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Alkohol och droger Trots att alkoholkonsumtionen har ökat under senaste femton åren är Sverige ett av de länder som har lägst alkoholkonsumtion i Europa. Männen dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor. De flesta riskkonsumenterna finns bland unga män och kvinnor, men även bland medelålders män och kvinnor. I Örebro län är att andelen riskkonsumenter av alkohol är relativt låg jämfört med riket. Trots detta är det viktigt att inte slå sig till ro utan det är viktigt att fortsätta följa upp andelen riskkonsumenter av alkohol i alla åldrar, med särskilt fokus på unga och medelålders män och kvinnor. Analys av tonåringars drogvanor visar att andelen elever i årskurs 9 som druckit alkohol har sjunkit sedan mitten av 1990-talet. Dock kan var fjärde flicka och var femte pojke i gymnasiets årskurs 2 klassas som riskkonsumenter av alkohol, vilket är i nivå med ungdomar i övriga EU. Användning av narkotika har nästan fördubblats mellan årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet. Mer än hälften av eleverna i gymnasiets år 2 har någon gång rökt vattenpipa. Oroande tendenser från Liv & hälsa Ung 2009 är att attityden till droger blir mer liberal. De som dricker alkohol tenderar att dricka mera, samtidigt som gruppen som inte dricker alls ökar. Sexuellt överförda infektioner Klamydia är den vanligaste sexuellt överförda sjukdomen i Sverige. Ända sedan 2007 har antalet upptäckta fall av klamydia legat på en hög nivå, cirka 1300 fall per år. Trots stora insatser för att minska spridningen kan endast en liten minskning avläsas i statistiken. För att minska smittspridningen arbetar landstinget på flera sätt, dels genom förbättrad smittspårning och dels genom möjlighet till klamydiatest via webben - ett självtest som beställs på Internet. Det sistnämnda syftar till att få fler ungdomar, framförallt män, till provtagning. Vi har tagit ytterligare steg i att försöka minska spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar och samtidigt minska antalet oönskade graviditeter. Från och med första mars 2011 infördes fria preventivmedel upp till 25 år. Humant papillomvirus, HPV, är en grupp virus som ibland orsakar vårtor, men som hos de allra flesta ger en infektion som bäraren inte märker av. Viruset sprids mycket lätt, och de flesta infekteras med en eller flera typer av viruset. De kvinnor som infekteras och blir fortsatta bärare av viruset har en ökad risk att få livmoderhalscancer. Nu finns möjlighet att vaccinera mot de vanligaste HPV-infektionerna. I Örebro läns landsting vaccineras flickor kostnadsfritt av skolhälsovården. Stora folksjukdomar Risken att drabbas av någon eller flera av de stora folksjukdomarna minskar väsentligt om man har en livsstil som gynnar hälsa och miljö. Bland folksjukdomarna är hjärt- och kärlsjukdomar mer utbredda i Örebro län än bland svenskar i allmänhet. Det är därför angeläget att hälso- och sjukvården systematiskt arbetar med sjukdomsförebyggande åtgärder vad gäller levnadsvanor, diabetesbehandling och förebyggande behandling av blodtryck, blodfetter och övervikt. Dessa insatser är inte enbart hälso- och sjukvårdens ansvar utan måste, för att vara framgångsrika, ske i samverkan med andra aktörer. Metabola syndromet är en sjukdomsbild som kännetecknas av ett antal riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar. Riskfaktorerna kan sammanfattas med förhöjda sockervärden, bukfetma, förhöjt blodtryck och kombinerad blodfettsrubbning. Det metabola syndromet ökar risken för insjuknande i hjärtkärlsjukdomar, typ 2-diabetes samt vanliga cancerformer. Livsstilförändringar är grunden i att förebygga eller behandla det metabola syndromet. Behandlingen syftar till att minska den framtida risken för sjukdom genom att reducera olika riskfaktorer. 13

278 Till folksjukdomarna kan följande sjukdomar och sjukdomsgrupper räknas: - Hjärt- och kärlsjukdomar - Stroke - Diabetes - Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) - Cancer. Förebyggande insatser Kulturens betydelse för en god hälsa En aktiv kulturpolitik i Örebro län är oerhört viktig för människors välfärd, yttrandefrihet och demokrati, men även för att göra människor glada och friska samt berika deras liv. Hur vi mår fysiskt hänger samman med hur vi mår själsligt. Stress och oro skapar ohälsa medan glädje skapar självförtroende och bidrar till bättre hälsa. Kultur för hälsa är en nödvändig del i arbetet för att få människor att må bättre. Kultur är därmed en viktig del i landstingets hälsofrämjande arbete. Detta kan också utvecklas och organiseras så att patienter kan få ta del av kulturaktiviteter som ett led i rehabilitering och tillfrisknande. Örebro läns landsting kommer att följa arbetet kring det nationella pilotprojektet Kultur på recept. En årlig uppföljning och redovisning ska göras i samband med landstingets årsredovisning. Naturvård och friluftsliv viktiga hörnstenar för länets folkhälsoarbete Friluftsliv, rekreation och utevistelse har en mycket stor betydelse för oss människor. Landstingets vilt- och naturvårdskommitté har sedan decennier, i samarbete med andra aktörer i vårt län, framgångsrikt verkat för att dels vackra naturområden skyddas och bevaras, dels att dessa görs tillgängliga för en bred allmänhet. Genom aktiv information om naturens möjligheter till upplevelser och rekreation samt enkla friluftsanordningar som stigar och rastplatser lockas länsbor och andra besökare att uppskatta och förstå naturmiljön och dess värden. För landstinget är stöd och satsningar på naturskydd, naturvård och friluftsliv ett allt viktigare inslag i landstingets länsövergripande folkhälsoarbete. En länsaktör som landstinget för 15 år sedan var med om att bilda är Hopajola en samverkansorganisation som idag drivs av ideella naturskyddsföreningar, landstinget och länets kommuner. Hopajolas roll och verksamhet förväntas öka vilket gör det aktuellt och angeläget med en närmare samverkan mellan landstinget och Hopajola. Som ett led i denna utveckling avsätts medel till vilt- och naturskyddskommittén i budget 2013, vilket är positivt både för länets natur och invånare. Mål Folkhälsoplanen med folkhälsopolitiska mål har reviderats under 2012, Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål En god och jämlik hälsa i Örebro län Nya avtal om det lokala folkhälsoarbetet har tecknats med länets kommuner, Örebro läns idrottsförbund och Örebro läns bildningsförbund. Av nedanstående mål inom folkhälsans område har målen 1 och 2 bäring på god ekonomisk hushållning. De övergripande målen för folkhälsan är att minska skillnaderna i hälsan hos länets befolkning och att minska förekomsten av stora folksjukdomar. Mål 1. Landstinget ska bedriva ett aktivt arbete för jämlik och jämställd hälsa i samverkan med andra aktörer. Uppföljning. Sker genom Nämnden för folkhälsas uppföljningar av verksamhet och avtal. Mål 2. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete ska ingå som en naturlig del i hälso- och sjukvårdens arbete med levnadsvanorna framför allt rökning, kost, alkohol och fysisk aktivitet. Uppföljning. Sker genom av tecknade överenskommelser och de rapporter som hälso- och sjukvården lämnar till respektive nämnd samt befolkningsundersökningar. 14

279 God och patientsäker vård Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och patientsäker vård. Det innebär att den ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, effektiv och patientfokuserad. Vården ska ha patienten i fokus och ha patientens fokus. Därför är det av största vikt att kontinuerligt utvärdera och åtgärda brister i tillgänglighet, bemötande, kvalitet och kontinuitet. Varje patient ska kunna känna sig trygg och säker i kontakten med vården. För att varje medarbetare ska kunna utföra sitt arbete, så att en säker vård kan ges, är det viktigt att ha ett tydligt, välkänt och tillämpat ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Ett sådant är under uppbyggnad inom Örebro läns landsting. Ett ledningssystem ska också ge förutsättningar för systematisk uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet med återkoppling av resultat till verksamheten och till befolkningen. Örebro läns landstings vårdande verksamheter ska utgå från ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet och dess sju kvalitetsområden: 1. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård. 2. Patientsäker vård. 3. Patientfokuserad vård. 4. Effektiv vård. 5. Jämlik och jämställd vård. 6. Vård inom rimlig tid. 7. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Kvalitet och patientsäkerhetsarbetet är centralt. Det är av största vikt för verksamheterna och patienterna att vårdarbetet kontinuerligt följs upp och att brister i tillgänglighet, bemötande, kvalitet och kontinuitet åtgärdas. Kvalitetsarbetet ska ingå som en viktig del i överenskommelserna mellan hälso- och sjukvårdsnämnderna och verksamheterna. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård Hälso- och sjukvården i Sverige, liksom i andra länder, genomgår en snabb förändring som drivs av den tekniska, farmakologiska och medicinska utvecklingen. Hela tiden öppnas nya möjligheter att upptäcka och behandla sjukdomar. Utvecklingen av diagnostik, nya behandlingsmetoder och nya läkemedel med färre biverkningar möjliggör behandling av patientgrupper som tidigare inte kunde behandlas på grund av riskerna. Med denna utveckling följer ett stort behov av, och en utmaning i, att omsätta kunskap till praktik för en kunskapsbaserad vård. Inom landstinget finns en organisation för kunskapsstyrning vars funktion är att ta emot och omsätta kunskapsunderlag, bland annat i form av nationella riktlinjer, rapporter från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och Öppna jämförelser i praktisk sjukvård. Samtidigt växer skillnaden mellan vad de medicintekniska landvinningarna ger möjligheter till att göra och vad våra ekonomiska resurser tillåter oss att kunna göra. Behovet av en förtroendefull dialog, för att inom hela Örebro läns landsting sträva efter att göra det som tillför mesta möjliga värde till flesta möjliga patienter, har aldrig varit större. Den nationella nivån Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård innebär att vården ska bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och utformas för att möta den individuella patientens behov på bästa möjliga sätt. De senaste åren har det skett en tydlig styrning till en mer kunskapsorienterad vård. I detta arbete spelar Statens beredning för medicinsk utvärdering en stor roll för att sprida systematiska kunskapssammanställningar till vården. Socialstyrelsen bidrar också starkt till den ökade kunskapsstyrningen i vården bland annat genom nationella riktlinjer. Under senare år har Socialstyrelsen publicerat riktlinjer för hjärtsjukvård och behandling av stroke, astma/ KOL, diabetes, ångest och depression, demens, lungcancer, prostatacancer, bröstcancer, tjocktarmscancer, rörelseorganens sjukdomar. Under 2013 planerar Socialstyrelsen att publicera riktlinjer för palliativ vård, reviderade riktlinjer för behandling av bröst-, kolorektal- och prostatacancer och en preliminär version av riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Riktlinjerna för rörelseorganens sjukdomar som publicerades 2012 ska implementeras i verksamheterna. Där ingår rekommendationer för behandling av benskörhet, inflammatoriska sjukdomar i 15

280 rygg och leder, samt artros i knä och höft. För de inflammatoriska sjukdomarna handlar det mycket om läkemedelsbehandling med biologiska läkemedel (TNF-hämmare). Rekommendationerna i de preliminära riktlinjerna för palliativ vård tar upp samtal med patienten, samverkan mellan huvudmännen och utbildning och handledning av personal. Dessutom finns de nationella kvalitetsregistren som har till syfte att värdera vården och vara ett stöd i ett kontinuerligt förbättringsarbete. Flera av indikatorerna i kvalitetsregistren ingår i de öppna jämförelser som årligen publiceras. Även Läkemedelsverket och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket kommer med riktlinjer som styr vårdens innehåll. I överenskommelsen inom psykiatri mellan Sveriges Kommuner och Landsting och staten fortsätter satsningen på kvalitetsregister inom psykiatrin. Att omsätta kunskapen lokalt Inom Örebro läns landsting är Rådet för medicinsk kunskapsstyrning (RMK) mottagare av de nationella riktlinjerna. De nationella riktlinjerna innehåller, förutom kunskapsunderlag, även vertikala prioriteringar samt rekommendationer för hur vården ska utformas och genomföras. Centrum för evidensbaserad medicin och utvärdering av medicinska metoder i Örebro läns landsting (CAMTÖ) har som uppdrag att ge vårdgivarna stöd lokalt för kunskapssammanställningar inklusive riktlinjer samt rekommendation om olika kvalitetsindikatorer som ska följas. Under de tio år som CAMTÖ funnits har vården successivt blivit alltmer evidensbaserad. Det finns 24 specialitetsråd och ett läkemedelsråd i Uppsala Örebro sjukvårdsregion. Tanken är att CAMTÖ ska vara en stödresurs till dessa grupperingar och det är därför angeläget att hitta gemensamma regionala lösningar för en bra framtida kunskapsstyrd vård. En viktig funktion i den framtida kompetensförsörjningen är tillgången till ett kliniskt träningscentrum, eller så kallat Skills Center, där såväl studenter som personal på alla nivåer kan träna kliniska färdigheter i avancerad simulatormiljö. Landstingets etablerade kliniska träningscentrum utnyttjas i starkt ökande grad för träning av landstingets personal och finns på alla landstingets sjukhus, två mindre enheter på Lindesbergs och Karlskoga lasarett och en större på Universitetssjukhuset Örebro. Planer är på väg att realiseras med mycket avancerad kirurgisk träning inom flera specialiteter. Målet är att bli ett centrum för utbildning i landet. Patientsäker vård Säker hälso- och sjukvård innebär att vårdskador förhindras genom ett aktivt riskförebyggande arbete. Ingen patient ska skadas eller avlida av undvikbara orsaker i samband med vård och behandling. Vårt mål är en nollvision av vårdskador. Med vårdskador avses lidande, obehag, kroppslig eller psykisk skada, sjukdom eller död, som orsakats av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Socialstyrelsen räknar med att drygt patienter i Sverige drabbas av en undvikbar vårdskada per år. Av dessa avlider cirka 3 procent, det vill säga patienter per år. Därför behöver sjukvården fortsätta arbetet med god och patientsäker vård. Systematiskt patientsäkerhetsarbete Grunden för patientsäker vård är att diagnostik, vård och behandling utförs på rätt sätt. För att detta ska ske enligt de rutiner och riktlinjer som beslutas i landstinget ska ett övergripande ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet finnas. Arbetet är påbörjat och kommer att vara under ständig utveckling. I patientsäker vård ingår även att genomföra risk- och händelseanalyser. För att uppnå en säker vård måste verksamheterna ha en patientsäkerhetskultur där alla medarbetare ges möjlighet att bidra i det systematiska patientsäkerhetsarbetet. Ett viktigt mål för hälso- och sjukvården i Sverige är att de vårdrelaterade infektionerna ska minska. En grundläggande del i detta är att hygienrutiner och klädregler ska följas. Patientsäkerhetsarbetet i landstingets uppföljning fokuserar på bland annat på att stoppa de vårdrelaterade infektionerna. Utöver det så genomförs satsningar för att minska riskerna i samband med läkemedelshantering, undernäring, fallskador och trycksår. Kompetens För att vård och behandling ska utföras på ett korrekt och säkert sätt krävs träning av olika färdigheter. Alla personalkategorier behöver upprätthålla och utveckla kompetensen genom att söka och få ny kunskap, men även genom kontinuerlig träning av olika procedurer och åtgärder samt säker hantering av utrustning. I samband med akuta eller svåra situationer har exempelvis kommunikation och samverkan mellan personalen stor betydelse för att situationen hanteras på bästa sätt. Det är därför viktigt att medarbetare tränas som team med olika professioner i olika scenarier för förbättrad kommunikation och samverkan. Genom att 16

281 utveckla och utöka kliniska träningscentran kan vi fortsätta och intensifiera vårt arbete med god och patientsäker vård. Patientens delaktighet i patientsäker vård I patientsäkerhetslagen tydliggörs att vårdgivaren ska ge möjlighet till patientmedverkan i patientsäkerhetsarbetet. Arbetsformer ska vidareutvecklas så att patienternas synpunkter, erfarenheter och idéer fortlöpande tas till vara och används i verksamheternas förbättringsarbete. Patienternas upplevelse av trygghet, förtroende och säkerhet utgår från om de uppfattar att vården lyssnar på och tar tillvara de synpunkter och upplevelser de beskriver. Detta följs kontinuerligt upp via patientenkäter. Strama En strategigrupp har inrättats för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens (Strama). En handlingsplan är upprättad för det fortsatta arbetet med att uppnå en antibiotikaanvändning enligt uppsatta mål. Riskhantering Katastrof, beredskap och säkerhet Landstingets riskhanteringsarbete, arbetet med katastrof, beredskap och säkerhet, som är en del av samhällets krishanteringssystem, samordnas inom landstingets ledningskansli för landstingets olika förvaltningar. Detta för att på ett optimalt sätt ge trygghet och säkerhet för vårdtagare, anhöriga, anställda, förtroendevalda och allmänhet samt förebygga skador på egendom och miljö. Vi arbetar förebyggande vad gäller allmän-, informations- och brandsäkerhet. Det är även viktigt att vi arbetar för att ha en robust och säker organisation med speciellt fokus på försörjning av vatten, gas, el, IT och tele. Patientfokuserad vård En patientfokuserad hälso- och sjukvård innebär att vården ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar, och att dessa vägs in i de kliniska besluten. En patientfokuserad vård bygger på respekt för allas lika värde, den enskilda människans värdighet, självbestämmande och integritet. Vården ska vara individbaserad med fokus på delaktighet i den egna vården och ett individuellt bemötande. De allra flesta patienter och medborgare ger vården höga betyg. Det visar också senaste nationella patientenkät. Områden som behöver förbättras är tillgänglighet och patientinflytande, liksom information om läkemedel och rutiner för information. Vården måste även vara tillgänglig. Tillgänglighet handlar bland annat om att få kontakt med sin vårdgivare men också om geografisk tillgänglighet. För vissa grupper, till exempel patienter med neurologiska och neuropsykiatriska skador, äldre samt barn och ungdomar med psykisk ohälsa är det särskilt viktigt med att vården samordnas och anpassas till dessa gruppers särskilda behov. ehälsa i samverkan omfattar utvecklingen av invånartjänster, det vill säga tjänster för allmänheten, patienter, brukare och anhöriga. Tjänsterna ger ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, underlättar kontakten med vården och ger bättre möjlighet till självservice och delaktighet. Mina vårdkontakter är en personlig e-tjänst på webben som möjliggör säker kommunikation mellan patient/brukare/kund och vård och omsorg. Via Internet kan patienter bekvämt och enkelt beställa tid, avoch omboka tid, förnya recept, beställa klamydiatest eller be mottagningen ta kontakt. Invånare kan även välja vårdcentral direkt via e-tjänst. Andra tjänster där extra marknadsföring kommer att aktualiseras under 2013 är sjukvårdsrådgivningen och ungdomsmottagningen på nätet. På 1177.se kan Sveriges invånare få hälso- och sjukvårdsinformation via webben, anonymt ställa frågor och få ett personligt svar, leta vård i hela Sverige och använda lokala e-tjänster för att kontakta vården. UMO.se är en nationell ungdomsmottagning på nätet som gör det lättare för unga mellan 13 och 25 år att hitta relevant, aktuell och kvalitetssäkrad information om sex, hälsa och relationer. UMO.se arbetar för att skapa förutsättningar för lika villkor och ett ökat handlingsutrymme för unga. Bättre akut omhändertagande i hela länet Hösten 2011 lades den så kallade Akututredningens förslag fram. Hela förslaget utgår från patientens fokus. Bland annat föreslås en satsning på verksamhetsidén akutcentrum, det vill säga en gemensam ingång till akutsjukvård för att förenkla för länsinvånarna. Patienten kan inte förväntas känna till hur verksamheten är 17

282 organiserad. Att lotsa patienten rätt i systemet tar idag stor kraft och betydande resurser i anspråk. Samtidigt måste Primärvårdens roll som första instans ytterligare betonas, liksom medvetna satsningar på information om egenvård vid enklare åkommor via sjukvårdsrådgivning och vårdcentraler. Inriktningen är att verksamhetsidén akutcentrum ska finnas i alla upptagningsområden, där samtliga specialiteter samverkar inom sjukhus, primärvård och kommun. Förhållningssätt och arbetsfördelning tar sin utgångspunkt i överenskomna och konkreta processbeskrivningar utifrån patientens fokus. Under våren 2012 gavs ett uppdrag om att belysa samverkan kring akutsökande patienter inom Universitetssjukhuset Örebros upptagningsområde i samverkan mellan primärvården och Universitetssjukhuset Örebros akutmottagning och de kliniker som har störst verksamhet på akutmottagningen. Utredningen föreslog dels att en primärvårdsakut/jourmottagning för patienter i södra länsdelen öppnas i Kumla, dels att förutsättningarna för ytterligare en primärvårdsakut/jourmottagning i Örebro utreds samt att en permanent samverkansgrupp mellan primärvården och Universitetssjukhuset Örebros akutmottagning/berörda kliniker inrättas. Under hösten 2012 har beslut tagits att öppna en jourmottagning i Kumla. Därmed har en del av uppdraget genomförts och övriga delar, vad gäller bättre akut omhändertagande inom primärvårds- och specialistvårdsnivån, kommer att presenteras under Ett annat område som lyfts fram i utredningen är de mest sjuka äldres situation inom akutsjukvården. Många insatser har gjorts för att undvika att multisjuka äldre hamnar långa tider på våra akutmottagningar, men mera kan och måste göras. Här arbetar ViSam-projektet med aktiviteter som kan minska antalet undvikbara inläggningar i samverkan mellan kommunerna och landstinget. Direktinläggning på vårdavdelning efter kontakt mellan distriktsläkare och ansvarig läkare på sjukhuset är en annan önskvärd riktning. Inom detta område är ett framtida samarbete kring kommunala vårdplatser/särskilda boenden en framgångsfaktor. Barn- och ungdomsakut Resurser finns avsatta för att den akuta vården vid Universitetssjukhuset Örebro ska utformas och organiseras för att bättre tillgodose barnets behov. En beskrivning finns framtagen av verksamheten vid en framtida akutmottagning. Barn- och ungdomsakuten ska erbjuda en miljö som är särskilt anpassad till dem under 18 år. Med undantag av dem som behöver tas omhand på akutrummen ska barn och ungdomar tas emot oavsett symtom och vilken specialitet som ska handlägga patienten. Avsikten är att så snabbt som möjligt förverkliga beslutet om en separat akutmottagning för barn. I budget 2013 tillsätts resurser för bemanning av barn- och ungdomsakuten. Satsningar för att minska psykisk ohälsa hos barn och unga Den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar är idag stor och enligt nationella och lokala rapporter ökar den ytterligare i samhället. Vård och behandling av barn och unga behöver därför utifrån nuvarande och kommande behov utvecklas och fördelningen mellan vårdnivåer tydliggöras för att möjliggöra ökad fokusering på behovet av vård- och behandling. Barns och ungas psykiska hälsa är en stor utmaning. Det finns inga tecken på att allvarlig psykisk sjukdom ökar, men allt fler barn och ungdomar upplever psykisk ohälsa. Både landsting och kommuner har genom sina olika verksamheter ett ansvar för att barn och unga ska uppnå god hälsa. En väl utvecklad mödra- och barnhälsovård, skolhälsovård, socialtjänst, primärvård och psykiatri med god kunskap om risk-, frisk- och skyddsfaktorer när det gäller psykisk hälsa är en god investering. Det behövs kunskap om metoder för att främja och bevara psykisk hälsa samt för att identifiera och ge riktat förebyggande stöd till riskgrupper. För barn och unga med psykisk ohälsa är det viktigt med god tillgänglighet till rätt insatser. Tydliga vägar för att underlätta kontakt med rätt instans vid både lättare och allvarligare psykisk ohälsa ger ett effektivt utnyttjande av resurserna. Det finns barn och ungdomar med psykisk ohälsa som inte har behov av specialistsjukvården utan som skulle kunna få sina hälso- och sjukvårdsbehov tillgodosedda i primärvården. Genom tidig bedömning och behandling vid lindrig till medelsvår psykisk ohälsa kan sannolikt behov av specialistsjukvård minskas. Bedömning och behandling av barn och unga med psykisk ohälsa sker idag inom primärvården vid BVC, Ungdomsmottagning och vårdcentral. De senaste åren har en förstärkning skett av den psykosociala kompetensen inom BVC med utökat antal psykologer och vid ungdomsmottagningarna genom utökad psykosocial kompetens. Det finns ett behov av en ytterligare en satsning som möjliggör ett bättre omhändertagande för alla barn och ungdomar med behov av utredning och behandling av psykisk ohälsa inom primärvården. Nuvarande 18

283 uppdrag för Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) gäller även fortsättningsvis, men eftersom behovet har ökat markant behövs också en förstärkning av BUP. Ett uppdrag ges till ledningskansliet att ta fram en tydlig plan för genomförande och uppföljning av den samlade nysatsningen på barn- och ungdomspsykiatrin. Alla barns lika rätt till glasögon En viktig princip för vården är att alla barn oavsett ekonomiska förutsättningar ska ha samma rätt till vård och hjälpmedel. Medan det är självklart att hörselskadade barn ska fria hjälpmedel, får barn med synfel i de allra flesta fall bekosta sina hjälpmedel själva. Sedan tidigare har barn mellan noll och sju år haft rätt till glasögonbidrag i Örebro läns landsting. Landstinget ökar det nuvarande stödet under 2013 till att omfatta alla barn upp till 16 års ålder. Det betyder att ytterligare nio årskullar barn omfattas av möjligheten att få mellan 1000 och 1300 kronor i bidrag för glasögon. Mest sjuka äldre Arbetet med förbättringar för de mest sjuka äldre är ett prioriterat område. Landstinget och kommunerna i länet driver tillsammans på Regionförbundet ett antal projekt som handlar om registrering i kvalitetsregister, god läkemedelsbehandling och sammanhållen vårdkedja för de äldre. Prioriterade områden är också at hitta nya arbetssätt i syfte att minska undvikbar slutenvård och minskat antal återinläggningar för de mest sjuka äldre i vårt län är. Primärvården har en nyckelposition i den förbättrade samverkan mellan huvudmännen. Ökad tillgänglighet till läkarkontakt för kommunernas vårdbehov är ytterligare ett viktigt område att hantera. Full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning Örebro läns landsting har ambitionen att vara ett föredöme i arbetet med att underlätta för människor med funktionsnedsättning att leva ett liv med samma rättigheter, ansvar och skyldigheter som alla andra. Ett av landstingets styrande dokument är det funktionshinderpolitiska handlingsprogrammet (tidigare kallat handikappolitiskt program) som syftar till att minska hinder för människor med funktionsnedsättning att uppnå en god hälsa och livsmiljö, samt få full delaktighet och jämlikhet. Programmet, som utgår från FN:s konvention om rättigheter för människor med funktionsnedsättning och den nationella handlingsplanen för funktionshinderpolitiken, har reviderats under Det omfattar både landstingets egna verksamheter men också annan verksamhet som landstinget finansierar. Hälsobro Landstinget stödjer projektet Hälsobro. Hälsobro finns fysiskt lokaliserat i Örebro med bland annat anpassade träningslokaler som gör det möjlighet för personer med funktionshinder eller annan sjukdom att utöva fysisk aktivitet. Det är av största vikt att hälsobroverksamhet breddas så att funktionshindrade med vissa sjukdomar ska kunna få anpassade träningsmöjligheter i hela länet. Sjukdomsförebyggande insatser Vaccination mot Hepatit B för spädbarn Idag vaccineras de barn som tillhör riskgrupper föräldrar eller mor- eller farföräldrar från land med minst 2 procent förekomst av hepatit B. Övriga barn erbjuds vaccination mot en kostnad. För att säkerställa att alla barn får det skydd de behöver kommer hepatit B-vaccinet ingå i det allmänna vaccinations programmet för spädbarn. Vaccinationen har visat sig skydda inte bara mot hepatit B utan också mot levercancer som utvecklas sekundärt till kronisk hepatit B. Alla patienter som skrivs in på Beroendecentrum erbjuds vaccin Hepatit A och B. Ett vårdprogram har tagits fram för Hepatit C smittade som ska följas upp och utvärderas hösten Patienterna kommer under 2013 att kunna erbjudas gruppverksamhet som leds gemensamt från Beroendecentrum och frivilligorganisationer. Brukarorganisationerna är en viktig del i landstingets utvecklingsarbete. För att säkerställa fortsatt verksamhet tillskjuter landstinget nya medel för att täcka ersättning för förlorad arbetsförtjänst för representanter från ideella föreningar i brukarråd inom psykiatriförvaltningen och habiliteringsförvaltningen. Effektiv vård Med effektiv hälso- och sjukvård avses att tillgängliga resurser utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Detta innebär att vården utformas och ges i samverkan mellan vårdens aktörer baserat på tillståndets svårighetsgrad och kostnadseffektiviteten för åtgärderna. 19

284 Landstingets medarbetarenkäter pekar under senare år på att målkvaliteten behöver förbättras. För att verksamheten ska fungera optimalt är det viktigt att målen som sätts upp är tydliga, realistiska, påverkningsbara och utvärderingsbara. I Örebro läns landsting pågår ett arbete med att utveckla mätetal för landstingets verksamhet. En analysenhet har bildats för att utveckla området. Vi vill skapa Sveriges bästa vårdcentraler i Örebro län Vår vision om väl fungerande vårdcentraler i Örebro län innebär att invånarna ska känna tillit och trygghet till att alltid ha nära till vård av högsta kvalitet. Det ska vara enkelt och lätt att få kontakt med vården och var och en ska känna att bemötandet är gott och att tillgängligheten är hög. Primärvården utgör basen i hälsooch sjukvården och ska tillgodose primär hälso- och sjukvård för befolkningen i länet. I primärvårdens uppdrag ingår rådgivning, medicinsk bedömning, diagnostisering, vård, behandling, rehabilitering, hälsofrämjande och förebyggande insatser. Primärvården ska fortsätta förbättra sin tillgänglighet och arbetet med att skapa Sveriges bästa vårdcentraler ska fortsätta. Resan för att nå vårt mål fortsätter tillsammans med anställda i primärvården. För att nå målet Sveriges bästa vårdcentraler i Örebro län, men även för att kunna bibehålla den positionen, krävs ett ständigt utvecklingsarbete. Det är viktigt att utveckla arbetssätt och ta vara på all kompetens inom vårdcentralerna. Med ambitionen att säkerställa en god och patientsäker vård följer ett behov av ett systematiskt utvecklingsarbete som kontinuerligt följer och säkrar primärvårdens kvalitet. De stora satsningarna som landstinget gjorde på vårdcentralerna i budget 2011 ligger kvar som ramhöjande åtgärd. Nu satsar vi vidare genom att förstärka resurserna inom ramen för Hälsoval. För att primärvården ska kunna möta barn och unga med psykisk ohälsa avsätts extra resurser. Utöver dessa förstärkningar satsas medel på projekt för att utveckla vårdcentralers arbete med tillgänglighet i två bostadsområden. Detta för att bland annat kunna hitta metoder för att möta människors nya sökmönster av vård. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder ska hälso- och sjukvården i större utsträckning än idag ägna sig åt förebyggande arbete. Det är viktigt att detta arbete når ut brett i länet. Detta är också något som många patienter och invånare i länet efterfrågar. Därför vill vi tillskapa mobila hälsoförebyggande mottagningar där rådgivning, provtagning och kontroller med mera kan utföras nära, där människor bor. Vårt mål är att vården ska påtagligt finnas nära även på länets mindre orter. Hälsoval Genom särskilda satsningar på primärvården i budget för 2011 har utökning skett av hemrehabsjukgymnaster, psykosocial kompetens vid vårdcentralerna och länets ungdomsmottagningar och dietisttjänster. I syfte att rekrytera specialist läkare i allmänmedicin har antalet tjänster för Specialiseringstjänstgöring (ST) utökats och komplettering har gjorts i ersättningsmodellen för Hälsoval Örebro län med utökad ersättning till vårdcentraler belägna utanför Örebro. Rekryteringen av ST-läkare har varit mycket god de senaste två åren och antal ST-läkare är cirka 60 personer men svårigheter att rekrytera till länsdelarna kvarstår. För att stärka möjligheterna för ett bättre patientomhändertagande tillförs Hälsoval, utöver gängse uppräkning, en generell medelsförstärkning och dessutom tillförs resurser för en ny jourcentral. Ängen ett nytänkande och ett Hälsans hus Ängen är ett exempel på samverkan mellan landstinget, Örebro kommun och Länsgården fastigheter. I huset Ängen finns förutom vårdcentral bland annat familjecentral, dagrehabilitering, äldreboende, gruppboende, seniorlägenheter och minnesmottagning. På minnesmottagningen ges råd, stöd och vägledning till rätt hjälp. Det kan handla om allt från samtalsstöd, olika former av anhörigstöd och insatser från hemvården. På så sätt ökar möjligheten till att tidigare upptäcka demenssjukdomar och tidigt kunna ge stöd till patienter och deras anhöriga. I huset bedrivs även forskning i form av ett samarbete mellan Örebro läns landsting, Regionförbundet, Örebro universitet och näringslivet. Huvudfokus för forskningen är i dagsläget att utveckla teknik och stödsystem som gör att äldre kan klara sig längre i sin hemmiljö. Nu är det dags att ta nästa steg och också koppla forskning och utveckling om både Geriatrik, som är (läran om åldrandets sjukdomar) och Gerontrologi (läran om det normala åldrandet) till det vardagliga arbetet på Ängen. Det är väsentligt att vi följer upp och utvecklar konceptet Ängen och samarbetet med Örebro kommun som innebär möjlighet till nya effektiva lösningar och samordningsvinster. Under 2013 påbörjas ett arbete med att hitta former för detta. 20

285 Samverkan med kommunerna Landstinget och kommunerna har sedan lång tid en gemensam plattform (Vilgot-Marit-strukturen) för samverkan i vården av främst de äldre. Utgångspunkten är att patienterna och medborgarna inte på något sätt ska drabbas av att vård och omsorg ges av olika huvudmän. Under perioden 2010 till 2013 pågår ett processinriktat arbetet med benämningen ViSam vars syfte är att skapa en länsövergripande modell för vårdplanering och informationsöverföring inom vården och omsorgen för de mest sjuka äldre. Primärvården har en nyckelposition i denna förbättrade samverkan mellan huvudmännen. Ökad tillgänglighet till läkarkontakt för kommunernas distriktssköterskor, bättre rondrutiner vid särskilda boenden, förenklade rutiner för att påtala kommunala vårdbehov från primärvården är några områden som ska hanteras. Men även förebygga de problem allmänläkare har vid vårdcentralerna vid samordning av vården för patienter som samtidigt går på flera olika specialistmottagningar på sjukhusen, och då främst på Universitetssjukhuset Örebro, ska utredas. En önskvärd utveckling är att andra specialister än specialister i allmänmedicin tjänstgör på vårdcentralerna, vilket underlättar vården för dessa patientgrupper. De specialiteter det i första hand skulle vara aktuellt med är geriatriker och internmedicinare med bred kompetens. Länsperspektivet gäller I ett led för att ytterligare förbättra det övergripande mödravårdsarbetet förstärks resurserna avseende mödrahälsovårdsöverläkare för att utveckla vårdprogram, riktlinjer och samverkan för slutenvård, barnhälsovård och ungdomsmottagningar. Organisationen får aldrig vara ett hinder för en god och patientsäker vård. En utökad samverkan inom och mellan landstingets förvaltningar och de tre sjukhusen är nödvändig för att kunna ge länsinvånarna bästa möjliga vård och service och samtidigt vara kostnadseffektiva. Länsgemensam samverkan mellan specialiteter har startats inom så gott som samtliga specialistområden vid de tre sjukhusen. Målet är lika vård på lika villkor, Ett sjukhus på tre ben. Det är även viktigt att utöka samverkan mellan länets vårdcentraler och sjukhusen. Tillsammans ska den specialiserade vården och primärvården gå igenom vårdprogram, remisshantering och kunskapsöverföring för att bland annat förbättra logistiken. Under 2012 har arbetet med den gemensam produktionsplanering inom begreppet Ett sjukhus på tre ben fortsatt. Genom det målinriktade arbetet har också effektiviteten och tillgängligheten till specialistsjukvården ökat i länet. Arbetet kommer att fortsätta under 2013 med att tydliggöra den gemensamma handlingsplanens ambitioner. Särskild vikt behöver läggs på ledningsfrågor och ekonomistyrning. Psykiatrins och primärvårdens samarbete utvecklas och fördjupas ytterligare. Nu finns psykiatriska konsultteam i alla länsdelar för att stödja primärvården i uppdraget att möta den ökade psykiska ohälsan hos befolkningen. Överenskommelse om fördelning av ansvar för vård och behandling mellan psykiatrin och primärvården har tagits fram gällande vuxna. Intentionen är att överenskommelsen även ska omfatta barn och unga. En handlingsplan har tagits fram för att utveckla hälso- och sjukvård för barn och unga med psykisk ohälsa primärvården/hälsoval och barn- och ungdomspsykiatrin. Ett sjukhus på tre ben En utökad samverkan mellan de tre sjukhusen, Lindesbergs lasarett, Karlskoga lasarett och Universitetssjukhuset Örebro, är nödvändig för att kunna ge länsinvånarna bästa möjliga vård och service och samtidigt vara kostnadseffektiva. Länsgemensam samverkan mellan specialiteter har startats inom så gott som samtliga specialistområden vid de tre sjukhusen. Målet är en lika vård på lika villkor, ett sjukhus på tre ben. Högspecialiserad vård vid Universitetssjukhuset Örebro Som ett av Sveriges sju universitetssjukhus har Universitetssjukhuset Örebro ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. Den högspecialiserade vården utgör en mycket viktig del av vårduppdraget och borgar för att länsinvånarna får vård i länet av yppersta kvalitet. Dessutom är Universitetssjukhuset Örebro en stor producent av högspecialiserade vårdtjänster för övriga landsting i regionen. Cirka 60 procent av sjukhusets högspecialiserade vård köps idag, i första hand, av andra landsting vilket gör Universitetssjukhuset Örebro till en av regionens största producenter av tjänster. Detta, tillsammans med den högspecialiserade vård som produceras för länets invånare, motsvarar ett värde på mer än 500 miljoner kronor och ger arbetstillfällen till cirka läkare, sjuksköterskor och andra personalkategorier i länet. De ingångna avtalen med våra samverkanslandsting innebär både möjligheter och utmaningar för den fortsatta utvecklingen av högspecialiserad vård. Det är mycket viktigt att Universitetssjukhuset Örebro under de närmaste åren fortsätter att utveckla den högspecialiserade vården och därigenom stärker sin konkurrenskraft som samarbetspartner med andra landsting. Universitetssjukhuset Örebros position stärks 21

286 genom att patienter och remittenter upplever att sjukhuset ger en tillgänglig vård med hög kvalitet och service till ett bra pris. Ett långsiktigt arbete är en förutsättning för en fortsatt utveckling och medverkar till att stärka vår roll i regionen. Särskilt framgångsrikt är Universitetssjukhuset Örebro inom hjärtsjukvård, cancersjukvård, ögonsjukvård, urologi, kirurgi och handkirurgi. Våra främsta samverkansparter är landstingen i Värmland, Dalarna, Sörmland och Västmanland. Att läkarutbildningen vid Örebro universitet har startat under våren 2011 är mycket positivt för de närliggande kommunernas, landstingets och Universitetssjukhuset Örebros fortsatta utveckling. Läkarutbildningen förutsätter ett välfungerande samarbete mellan landstingen i Örebro, Värmland och Dalarna och ställer stora krav på att den högspecialiserade vården fortsätter att utvecklas. Ögonklinikens verksamhet är en av våra viktiga hörnstenar för vårt U i USÖ. Hit remitteras patienter från Uppsala-Sjukvårdsregionen och övriga Sverige. Ibland tas också patienter från andra länder omhand här. En Excimerlaser har nyligen installerats och den är en viktig del i det fortsatta arbetet med att etablera kliniken som ett nationellt centrum även för patienter med hornhinnesjukdomar. USÖ blir det tredje universitetssjukhuset i Sverige som nu har en sådan laser. Under 2013 kommer ytterligare en ny laser att installeras på ögonkliniken, en så kallad Femtosekundlaser. Det är en maskin som kan skära skikt inuti hornhinnan. Transplantationskirurgin kommer med hjälp av den nya lasern att kunna göras med större precision och möjliggöra nya metoder som leder till att läkningen förbättras och avstötningsrisken minskar. När den är på plats kommer det att sätta USÖ ännu tydligare på kartan som ett hornhinnecentrum i Sverige. Under 2013 kommer Universitetssjukhuset i Örebro att utrustas med en kirurgrobot. Syftet med investeringen är att kunna utföra operationer på sjukhuset som tidigare var mycket svåra och innebar stora risker. Med den nya tekniken kommer att öka precisionen i de kirurgiska ingreppen. Med robotkirurgin ökar också möjligheten att tillsammans med landstinget i Värmland utveckla vårt närområdes behov av avancerad kirurgi. En stor strategisk satsning inom Örebro läns landsting Nu påbörjar landstinget en stor strategisk satsning inom Örebro läns landsting vilket har en stor betydelse för satsningen på den högspecialiserade vården. Syftet med Universitetssjukhuset Örebro - Etapp 2 är att genom byggnation av nytt högspecialitetsjukhus kan vi utveckla en vård av högsta nationell klass och säkra att berörda verksamheter har möjlighet att bedriva en patientfokuserad och effektiv vård samt att erbjuda sina medarbetare en god arbetsmiljö. Därtill skapas anpassade lokaler för verksamheter (både befintliga och nya) genom ombyggnation av befintligt A-hus. Byggnadsförnyelsen av Universitetssjukhuset Örebro benämnd etapp 2 är en stor strategisk satsning inom Örebro läns landsting. En framtidsinriktad förnyelse för länets innevånare som ska bidra till att målen inom hälso- och sjukvårdsområdet nås däribland målen för den högspecialiserade vården. Investeringen beräknas ha uppgått till 1,9 miljarder när byggnationen står klar år 2021, med tyngdpunkt på åren 2016 till Högre kvalitet för sjuka barn i länet Omhändertagandet av barn sker på tre vårdnivåer. Till nivå 1 räknas omhändertagande av allmänläkare vid vårdcentral. Omhändertagande inom Öppenvårdspediatrik (ÖVP) räknas till vårdnivå 2 och inom sluten vård eller högspecialiserad mottagning till vårdnivå 3. Sjukvårdande insatser vid ÖVP-enhet kan omfatta bland annat akuta sjukdomsfall, uppföljnings- och utredningsfall och vissa specialmottagningar som till exempel barnallergi, enures, anorexi, psykosomatik (tillsammans med BUP:s personal) och eventuellt ungdomsmedicinsk mottagning. I regel kan allmänläkaren vid behov av barnmedicinsk kompetens remittera till ÖVP, om det inte handlar om behov av sluten vård eller högspecialiserad kompetens. För att säkerställa att barn får vård på rätt nivå bör det tas fram riktlinjer som beskriver fördelningen av vilka sjukdomsfall som ska bedömas vid akutsjukhuset, hos öppenvårdsbarnläkaren och hos allmänläkaren. För att stärka såväl den hälsoförebyggande som den sjukvårdande pediatriken inom både allmän- och högspecialiserad pediatrik, påbörjades en återuppbyggnad av en ÖVP-enhet 2011 i Örebro. Detta för att höja kvaliteten på vårdinsatserna för barn i behov av öppenvårdspediatrik från Örebro och södra länsdelen och för att barn från hela länet som har behov av barnklinikens högspecialiserade vård ska få tillgång till den tillfördes ytterligare resurser och för att säkerställa tredje och sista steget i denna satsning tillförs även resurser under Läkemedel Förskrivningen av läkemedel har en stor påverkan på landstingets resursanvändning. Läkemedel svarar för tolv procent av landstingets nettokostnader. 22

287 Nya och effektiva läkemedel ger möjlighet till bättre livskvalitet och längre överlevnad för patienten. Utvecklingen går mycket snabbt, med introduktion av nya läkemedel och nya förutsättningar för läkemedelsbehandling. Som exempel kan nämnas nya och dyra läkemedel inom cancersjukvård, reumatologi, neurologi och kardiologi. Kostnadsökningen för nya läkemedel har i viss mån balanserats av besparingar till följd av prissänkningar i samband med patentutgångar. De medel som frigörs vid dessa besparingar används för särskilda satsningar. En minskad läkemedelsanvändning har flera positiva effekter. Det minskar bland annat inläggningar på grund av felmedicinering, minskade kostnader för onödiga läkemedel och så vidare. Läkemedelsgenomgångar är en av flera åtgärder för att förbättra uppföljningen av läkemedelsbehandlingen främst hos äldre. Studier har visat på färre vårddagar och inläggningar per år. Strukturerade läkemedelsgenomgångar utförs idag inom särskilda boenden och i hemsjukvården. Vi har för avsikt att bredda detta arbete genom att strukturera om arbetet för fler patienter, i alla åldersgrupper, som använder många läkemedel, oavsett bostadsform. Jämförelser mellan landstingen visar skillnader i användandet av nya läkemedel, vilket gör det angeläget att följa förskrivningen. Ett område där länet understiger riksgenomsnittet är användningen av de nya biologiska läkemedlen vid exempelvis RA (reumatoid artrit) och MS (multipel skleros). En påtaglig ökning av förskrivningen av dessa läkemedel har skett i vårt län. Demensläkemedel är exempel på ett annat område där användningen i länet är jämförelsevis låg. Förskrivningen av dessa läkemedel ska följas upp och den medicinska utvecklingen bevakas. I de fall det är befogat bör användningen öka. Sedan många år har Örebro läns landstings läkemedelskommitté utfört ett förtjänstfullt arbete med läkemedelsrekommendationer. Följsamheten till läkemedelskommitténs rekommendationer är överlag god. Rehabilitering Staten införde 2008 en rehabiliteringsgaranti. Garantin innebär att patienter i arbetsför ålder med lätt till medelsvår depression och olika typer av ångest och stress ska erbjudas kognitiv beteendeterapi (KBT) och att personer med långvarig smärta i rygg, nacke eller axlar ska erbjudas multimodal rehabilitering. Landstinget har inom ramen för rehabiliteringsgarantin byggt upp multimodala rehabiliteringsteam inom primärvården, som ett tillägg till den multimodala rehabilitering som erbjuds på rehabiliteringsmedicinska kliniken på USÖ. Ytterligare resurser har även tillförts primärvårdsnivån för att stärka den psykosociala kompetensen. Vid nyrekrytering och nyanställning av kuratorer i primärvården är inriktningen att de som minst ska ha en grundläggande psykoterapiutbildning i KBT motsvarande steg 1 utbildning. Ett arbete pågår också för att kunna erbjuda internetbaserad KBT-behandling. Genom ett utvecklingsprojekt i samarbete mellan psykiatrin och primärvården pågår förberedelse för att kunna erbjuda internetbaserad KBTbehandling från slutet av år Projektet omfattar hela länets primärvård/hälsoval Örebro län. En utmaning under 2013 är att bättre fånga upp de patienter som är i behov av behandling inom rehabiliteringsgarantin. Förbättrad sjukskrivningsprocess I vårt landsting är Sjukskrivningskommittén en arena för samverkan mellan vården, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen runt sjukskrivningsprocessen. Kopplat till Sjukskrivningskommittén finns en operativ grupp, med en läkarrepresentant från respektive sjukvårdsförvaltning, som har till uppgift att mer konkret stödja verksamheterna i arbetet med sjukskrivningsprocessen. I syfte att uppnå en snabbare, säkrare och enklare sjukskrivningsprocess ska läkarintygen överföras elektronisk mellan vården och Försäkringskassan och det ska även finnas en fråge- och svarsfunktion för att kunna reda ut frågetecken och behov av kompletteringar i läkarintygen. Primärvården har under 2012 infört detta nya system. USÖ och Psykiatrin beräknas ha infört systemet vid utgången av 2012 och lasaretten i Karlskoga och Lindesberg till sommaren Landstinget ska även arbeta för att det inte finns omotiverade skillnader i bedömningen av kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen. Åtgärder ska genomföras som fastställts i landstingets handlingsplan för en jämställd sjukskrivningsprocess. Vidare ska utbildningsinsatser i försäkringsmedicin genomföras i enlighet med landstingets handlingsplan för kompetenssatsningar i försäkringsmedicin. Arbetet med att förbättra kvaliteten i läkarintygen är av fortsatt stor vikt och måste fortgå för att Försäkringskassan ska kunna fatta patient- och rättssäkra beslut. 23

288 De stora folksjukdomarna Diabetes Mellan tre och fyra procent av Sveriges befolkning har diabetes. Diabetes är vanligare med stigande ålder och en bedömning är att antalet personer med sjukdomen kommer att öka med 10 procent inom de närmaste åren. Andelen överviktiga och graden av fysisk aktivitet i befolkningen är faktorer som påverkar antalet som insjuknar. I Örebro län uppskattas antalet personer med diabetes till mellan och Enligt nationella uppskattningar insjuknar cirka personer i diabetes varje år i Örebro län. År 2008 var drygt personer med diagnosen diabetes aktuella inom primärvården i Örebro län. Andelen överviktiga och graden av fysisk aktivitet i befolkningen är faktorer som påverkar antalet som insjuknar i diabetes. Det är viktigt att följa blodsockerkurvan för att undvika följdsjukdomar. Därför tas blodprover som följer blodsockerhalten under de senaste 10 veckorna. Under året kommer särskilda uppföljningar att göras inom detta område. Medicinsk fotvård vid diabetes Personer med diabetes löper ökad risk för att som komplikation till sina höga blodsockervärden drabbas av nedsatt cirkulation i ben och fötter, samt försämrad känsel. Det i sin tur kan leda till fotsår som är svårläkta och i vissa fall även resultera i amputation av ben eller fot. En förbättrad fotvård för diabetiker skulle kunna förebygga uppkomst av fotsår och amputationer. De nationella riktlinjerna för diabetesvård pekar tydligt ut vikten av tillgång till medicinsk fotvård för människor med diabetes. För att möta riktlinjerna tillskjuts medel till medicinsk fotvård i 2013 års budget. Cancer Mellan och nya fall av cancer upptäcks varje år i Örebro län. Något fler än hälften av alla personer som får en cancersjukdom botas helt och hållet. Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer bland kvinnor. Årligen insjuknar ungefär 230 kvinnor i Örebro län i bröstcancer. Prostatacancer är den vanligaste cancerformen hos män. Omkring 260 män får varje år diagnosen prostatacancer i Örebro län. Bortåt 200 personer i vårt län drabbas årligen av kolorektalcancer. Antalet fall av lungcancer ökar i Örebro län. Under senare år har det skett en ökning från 115 fall till drygt 130 fall per år. Det är en klar tendens att andelen kvinnor med lungcancer ökar. Lungcancer har sedan ett par år gått om bröstcancer som den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Utvecklingen och organisationen av cancervården är en viktig strategisk fråga för sjukvården i framtiden. I september 2011 inrättades ett regionalt cancercentrum, RCC, i Uppsala-Örebroregionen. Detta ska koordinera och stödja de olika landstingens arbete med den nationella cancerstrategin. Under våren 2012 ombildades det tidigare nätverket för nationella cancerstrategin till ett RCC-råd, Örebro läns landsting. Detta råd ska vara RCC s koppling till linjeorganisationen inom Örebro läns landsting. Ett mål som satts upp i RCC-rådet är att alla patienter som fått en cancerdiagnos under 2012 och som får insatser från flera kliniker ska få en utsedd kontaktsjuksköterska. Inom cancerområdet har arbetet med nivåstrukturering av bröstcancervården i länet dominerat För att nå upp till cancerstrategins och de nationella och regionala vårdprogrammens målsättningar måste flera viktiga förändringar genomföras i vårt län, främst innebärande en koncentration av operationer till USÖ. Alla förvaltningar måste dock även fortsättningsvis delta i vårdkedjan för cancerdiagnoser. Under 2012 har ett råd för palliativ vård i Örebro län bildats. Rådet innehåller representanter för såväl landsting som kommuner, och dess uppdrag är att arbeta för en jämlik palliativ vård till alla patienter i länet oavsett bostadsort. Palliativa rådet har också koppling till RCC Uppsala-Örebro regionen. Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar är ett samlingsbegrepp på sjukdomar som kan drabba såväl hjärta, hjärna som blodkärl. Vanligt förekommande hjärt-kärlsjukdomar är hjärtinfarkt och stroke. Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken även om både dödlighet och sjuklighet minskar. De sociala skillnaderna i hälsa och dödlighet innebär att det har varit och fortfarande är människor med sämre socioekonomiska förhållanden som löper störst risk att drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar. När det gäller sjuklighet i hjärta och kärl har Örebro län ett sämre läge i flera avseenden, jämfört med övriga delar av landet. 24

289 Den ökande andelen äldre i befolkningen leder till att antalet personer som insjuknar i stroke kommer att öka i framtiden. Diabetes ökar risken för insjuknande i hjärt-kärlsjukdomar två-tre gånger och mer än var femte strokepatient har diabetes. En framgångsrik diabetesprevention, främst genom att påverka ohälsosamma levnadsvanor, bidrar till minskad risk för stroke. Insatser för att förebygga olika typer av hjärt-kärlsjukdomar är i många viktiga avseenden likartade. Levnadsvanor som tobaksbruk, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom för att de leder till biologiska riskfaktorer som övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbning och diabetes. Om friska människor skulle få hälsosammare levnadsvanor skulle man kunna förebygga en stor andel av hjärt-kärlsjukligheten. Att det är effektivt att sluta röka, öka fysisk aktivitet eller ändra kostvanor råder det inget tvivel om. Kronisk obstruktiv lungsjukdom Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) år ett samlingsbegrepp för kroniska lungsjukdomar, som ger ständig luftobstruktion. Under 2012 har i vår sjukvårdsregion påbörjats ett arbete med praxisstudier av nuvarande nationella riktlinjer för astma och KOL sjukdomar. På nationell nivå pågår ett arbete att till sommaren 2014 ha ett underlag för nya nationella riktlinjer. Dialysbehandlingar Bloddialysbehandling av patienter med njursvikt är ett område som under de senaste 30 åren ökat i omfattning. Dialyspatienter är i behov av ständig kontakt med sjukvården. Regelbunden dialys och långa resor till dialys innebär inskränkningar i livskvaliteten. Inrättandet av en satellitmottagning för bloddialys vid Lindesbergs lasarett innebär en ökad närhet och tillgång till dialys. Denna mottagning kommer att etableras snabbt och starkt kunna minska behovet av sjukresor för dialys. Inom Örebro läns landsting måste under perioden en ny dialysmottagning på USÖ projekteras och tas i bruk. Dialysmottagningen vid Universitetssjukhuset Örebro har idag en vattenanläggning som inte klarar modern dialysvård. ehälsa Sveriges landsting och regioner arbetar utifrån en gemensam handlingsplan för att förverkliga strategin, Nationell ehälsa - tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, med syfte att förbättra informationstillgänglighet, kvalitet och patientsäkerhet. Örebro läns landsting deltar aktivt i det nationella arbetet på flera områden samt arbetar med den lokala implementeringen av de nationella ehälsostöden inom vårdverksamheten och för invånare. Länets kommuner och landstinget har antagit ett Regionalt Program för ehälsa som är ett övergripande stöddokument och utgår ifrån den nationella ehälso-strategin. Ett första projekt i programmet genomfördes under tiden och innebar införandet av teknisk infrastruktur (HSA, siths, sjunet) i länets kommuner och landsting för att underlätta samverkan och säkra informationsutbyte mellan olika huvudmän eller vårdgivare. Under 2012 har ytterligare ett projekt genomförts med bland annat införandet av Nationell Patientöversikt (NPÖ) i länets kommuner, införandet av ordinationsverktyget Pascal e-dos inom länets kommuner, förstudie om e-tjänster/medborgartjänster inom kommunal vård och omsorg och förstudie om mobil NPÖ, prototyp framtagen i samverkan med Hälso- och sjukvård Örebro kommun. Inför 2013 fortsätter projektet i det regionala programmet för ehälsa. Jämlik och jämställd vård Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla. Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården. Med jämlik vård menas att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla, oavsett bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, utbildning, social ställning, personliga egenskaper, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning. Jämställd vård tar hänsyn till att flickor, kvinnor, pojkar och män delvis är biologiskt lika, delvis olika, och att vi som individer är unika. Kvinnor och män behöver ibland delvis samma typ av vård, delvis könsspecifik vård. Under 2012 har två viktiga policydokument för att styra utvecklingen mot jämlik och jämställd vård antagits. I februari antog fullmäktige en ny folkhälsoplan, där målet att bedriva ett jämlikt, hälsofrämjande och förebyggande arbete med fokus på patientens delaktighet och att stärka patientens egna resurser lyfts fram. I september antogs en strategi för jämställdhet som fastställer att jämställdhet är en naturlig del i 25

290 verksamheten och att genuskunskap ska vara en del i kvalitetsarbetet. Kontinuerligt publiceras kunskapsöversikter och rapporter som pekar på förekomsten av sociala och könsmässiga skillnader i svensk hälso- och sjukvård vilket är mycket allvarligt. Landstinget ska därför granska den egna verksamheten utifrån ett sådant jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Skillnader som granskningarna visar ska analyseras och åtgärdas. Det finns områden i vårt län som är särskilt utsatta. I dessa områden har landstinget ett extra ansvar för att möta ohälsan bland befolkningen. Örebro läns landsting är en av deltagarna i Sveriges Kommuner och Landstings gemensamma projekt Samling för social hållbarhet minska skillnaderna. Projektets syfte är att komma fram till de viktigaste insatsområdena, åtgärderna samt aktörerna, som kan påverka att skillnaderna i hälsa minskar. I arbetet med att bedriva en mer jämställd vård finns det behov av mer köns- och åldersuppdelad statistik än vad som redovisas idag. Jämställdhetsstrategin fastslår att alla kunskapsunderlag ska baseras på könsuppdelad statistik, något som förväntas bli en prioriterad fråga. Inom Hälsoval Örebro län redovisas data ur Nationella diabetesregistret på detta sätt på vårdcentralsnivå, och utvecklingen i denna riktning förväntas fortsätta. I Örebro läns landsting fortsätter utvecklingsarbetet med jämlik och jämställd vård, samt med genusperspektiv i allt arbete. Det innebär att kompetens och kunskap inom dessa områden ska vidareutvecklas och spridas i organisationen. Jämlik och jämställd vård är ett kvalitetstecken, och ett nödvändigt perspektiv för att bäst ta tillvara på de gemensamma resurserna. För att sätta ytterligare fokus på hur vi fördelar våra gemensamma resurser har arbete kring genusbudgeting (Gender budget) inletts. Utvecklingsarbete har inletts bland annat vid habiliteringsförvaltningen och på Karlskoga lasarett. Arbetet fortsätter under 2013 och kommer att successivt utvidgas. Friheten att utforma sitt eget liv är en grundläggande mänsklig rättighet. Där ingår att kunna uttrycka sin kärlek, sexualitet och könsidentitet hur personen än själv väljer att definiera dessa utan rädsla för fördomar och diskriminering. Alla länets ungdomsmottagningar är HBT-certifierade. Arbetet med HBTcertifiering av andra verksamheter fortgår under Certifieringsarbetet innebär ett åtagande där en överenskommen genomförandeplan, som innefattar utbildningsinsatser och annat internt utvecklingsarbete, ska följas. Med en certifiering så synliggör man också att organisation arbetar strategiskt utifrån ett HBTperspektiv, såväl för anställda, besökare i vården och i bemötandet av patienter. Vård i rimlig tid Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på de vårdinsatser som han eller hon har behov av. Landstinget kommer att fortsätta arbetet med att förbättra tillgängligheten. Det är viktigt att patienten får rätt vård i rätt tid och det ska bli lättare att kontakta vården. Långsiktigt är målet att patienten ska få en helhetssyn av hela vårdkedjan, från första besöket, till undersökningar, röntgen och remisser. Som ett ytterligare steg i denna process börjar vi i slutet av 2012 att gemensamt följa upp och nationellt rapportera ledtider för bild- och funktionsmedicin samt neurofysiologi. Örebro läns landsting har en hög ambitionsnivå när det gäller tillgänglighet. Länsinvånarna ska kunna komma i kontakt med vården samma dag de söker och vid behov ska tid ges hos läkare inom sju dagar. Besök i specialistvården ska ges inom 90 dagar, och om det behövs behandling ska den ges inom ytterligare 90 dagar. Örebro läns landsting har en högre målsättning. Ingen patient ska behöva vänta mer än 60 dagar för att få träffa en specialist och om det behövs behandling ska detta ske inom ytterliggare max 60 dagar. Att ha kortare tider än 90 dagar är viktigt för patienter ska få vård så fort som möjligt men också för att vi garanterat ska nå upp till de nationella kriterierna under alla tider på året. Ambitionen är också att korta väntetiden på akutmottagningarna. Ett annat, mycket viktigt område som inkluderar alla typer av patienter, planerade såväl som akuta, är återbesöken. Det finns en uppenbar risk att satsning på nybesök och behandling/operation för att uppfylla vårdgarantin går ut över möjligheten för patienterna att få sitt återbesök inom planerad tid, den så kallade undanträngningseffekten. Örebro läns landsting var under 2012 pilotlandsting i Socialstyrelsens utredning och arbete för att ta fram en nationell standard för uppföljning av återbesöken. Även psykiatrin fortsätter sin utveckling för bättre tillgänglighet. Den skärpta vårdgarantin för barn- och unga med psykisk ohälsa innebär att vi ska erbjuda tid för bedömning inom högst 30 dagar och därefter beslutad 26

291 fördjupad utredning/behandling inom högst 30 dagar. Både Barn- och ungdomspsykiatrin och Barn- och ungdomshabiliteringen ger denna fråga hög prioritet även under För att bättre möta målgruppen unga vuxna upp till 25 år och deras behov av psykiatriska insatser kommer vissa verksamheter för den målgruppen från och med årsskiftet 2013 att organisatoriskt ingå i samma verksamhetsområde som barn och ungdomspsykiatrin. Under 2013 kommer en internetbaserad kognitiv beteendeterapi att införas inom psykiatrin och i primärvården. Generöst öppethållande och att använda modern teknik ökar tillgängligheten. Den nationella e-tjänsten Mina vårdkontakter är införd inom Örebro läns landsting. Länsinvånarna kan via webben nå vården när det passar dem för av- och ombokning och på vissa enheter nybokningar av tid. Man kan ta kontakt via säker mailfunktion, förnya recept och beställa klamydiatest. Länsinvånarna kan även få en översikt på recept och läkemedel samt välja vårdcentral. Hösten 2012 införs egenvårdsremiss för kvinnosjukvården inom Örebro läns landsting. Införandeprojekt fortgår och nya tjänster tillförs kontinuerligt. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården har genom sin specifika kompetens, auktoritet, breda kunskap och kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Hälso- och sjukvården har därmed ett ansvar för att uppmärksamma levnadsvanor och riskfaktorer för hälsan hos patienter och närstående. Det handlar främst om att stödja människor att göra hälsosamma val och ta ansvar för sin egen hälsa. En viktig aktör för detta är Invandrarhälsan som drivs av primärvården. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet behöver stärkas i hela hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har fokus på levnadsvanorna tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor. Riktlinjerna syftar till att främja evidensbaserade metoder i hälso- och sjukvården samt ge en vägledning och ett stöd för beslut om åtgärder att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Arbetet med att implementera riktlinjerna startade under 2012 och fortsätter under I hälso- och sjukvårdsverksamheterna i Örebro län finns till exempel Tobakspreventiva enheten (TPE), överviktsenheten och kärlhälsan på Universitetssjukhuset Örebro. TPE är en länsresurs vad gäller utbildningar på olika nivåer i tobakskunskap och motiverande samtal (MI). Överviktsenheten har som huvuduppdrag att vara ett kunskaps- och kompetenscenter för hela Örebro läns landsting. Kärlhälsan är en ny mottagning vid kardiologiska kliniken som arbetar med förebyggande hälsovård för patienter med kärlsjukdom. Karlskoga lasarett inrättade för ett par år sedan en tobakspreventiv mottagning. Fysisk aktivitet på recept (FaR ) innebär att läkare, distriktssköterskor, sjukgymnaster, barnmorskor med flera kan skriva ut recept på fysisk aktivitet. Det hälsofrämjande arbetet sker integrerat i hälso- och sjukvårdsarbetet i primärvården, inklusive mödrahälsovården och barnhälsovården. Insatserna bedrivs inom områdena fysisk aktivitet, tobak, riskbruk/alkohol, stress, kost och övervikt och fetma. Samtliga vårdcentraler har Hälsotorgsväggar med informationsmaterial om Livsstil och Hälsa, några vårdcentraler har Hälsodator för livsstilstester. Vid några vårdcentraler finns särskilda hälsomottagningar/livsstilsmottagningar. Auditscreening för alkohol görs vid barnmorskemottagningar i primärvården till samtliga gravida. Övervägande delen av personalen inom primärvården har MI-utbildning. Även inom övriga hälso- och sjukvårdsverksamheter har man börjat utforma strategier för att utveckla det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området. Mål Hälso- och sjukvård är den dominerande uppgiften för Örebro läns landsting. Vården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god och patientsäker vård. I detta begrepp ingår att vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, jämlik, effektiv och patientfokuserad samt ges inom rimlig tid. Av nedanstående mål inom området god och patientsäker vård har målen 4, 5, 7, 8, 9 och 10 bäring på god ekonomisk hushållning. Mål 3. Örebro län ska vara ett av de tre landstingen/regionerna i landet som har högst andel invånare som anser att de har tillgång till den hälso- och sjukvård som de behöver enligt Vårdbarometerns mätningar. Uppföljning. Årligen via rapport i respektive nämnd. 27

292 Mål 4. Nollvision inga undvikbara vårdskador eller dödsfall ska uppkomma i samband med vård och behandling. Uppföljning. Rapport i nämnden för somatisk specialistsjukvård via resultat av strukturerad journalgranskning sammanfattad som del i patientsäkerhetsberättelsen. Mål 5. Tillgängligheten till vården ska öka 2013 jämfört med 2012 inom alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar Uppföljning. Via redovisning i respektive nämnd. Mål 6. Sjukskrivningen av patienter är patient- och rättssäker och det finns inte några omotiverade skillnader i sjukskrivningen mellan kön. Uppföljning. Via redovisning i berörda nämnder. Mål 7. Landstingets målsättning är att 25 procent av innevånarna år 2013 är anslutna till Mina vårdkontakter. Uppföljning. Via redovisning i respektive nämnd. Mål 8. Landstingets målsättning är att 50 procent av invånarna vid utgången av 2013 har kännedom om tjänsterna i 1177-konceptet, råd och vård via Internet och telefon. Uppföljning. Via nationella enkäter som rapporteras i respektive nämnd. Mål 9. Alla verksamheter ger patienterna information om hur de själva kan påverka sin hälsa för att förebygga sjukdom eller skada. Uppföljning. Via Nationell patientenkät som rapporteras i respektive nämnd. Mål 10: Undvikbar slutenvård av äldre ska minska jämfört med Uppföljning. Via redovisning i respektive nämnd. 28

293 Forskning och Högskoleutbildning I landstingets uppdrag ingår att garantera medborgarna en hög kvalitet på hälso- och sjukvården och erbjuda högspecialiserad sjukvård till omkringliggande landsting. För att klara det behövs en omfattande och högkvalitativ forskning. Att erbjuda personalen forsknings- och utvecklingsmöjligheter är också nödvändigt för att behålla, och rekrytera nya kompetenta medarbetare. I landstingets uppdrag ingår också att samverka med akademin inom såväl forskning som utbildning. Örebro universitet är Örebro läns landstings självklara primära samverkanspartner. Landstinget har också en roll i det regionala utvecklingsarbetet. I detta arbete är samverkan med andra delar av samhället, såsom näringslivet och länets kommuner, av stor betydelse. Forskning bedrivs idag inom hela Örebro läns landsting (ÖLL) och befinner sig just nu i en fas med stora möjligheter och utmaningar. Örebro universitet (ÖU) startade i januari 2011 Sveriges nyaste läkarutbildning, och har idag ett brett utbud av vårdutbildningar vilket ger regionen helt nya möjligheter, och behov av, att utveckla den kliniska forskningen. Örebro läns landsting har ett välutvecklat samarbete med Örebro universitet. Genom ÖLL får ÖU tillgång till klinisk kompetens och den infrastruktur och de patienter som är en förutsättning för klinisk forskning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Byggandet av Campus USÖ med Forskningens och utbildningens hus för oss också lokalmässigt närmare varandra. Klinisk forskning inom tre områden Den forskning som bedrivs i landstinget idag är klinisk och patientnära. Det kliniska angreppssättet leder till att frågeställningar och metoder spänner över specialitets- och yrkesgränser. Örebro läns landsting har en positiv syn på tvärprofessionell forskning eftersom skilda kompetenser kan berika varandra i forskningen. Klinisk och patientnära syftar inte enbart på den medicinska sjukvården utan innebär att forskningen i landstinget också fokuserar på befolkningens behov av hälsa och välfärd. Under hösten 2012 antog landstinget en ny forskningsstrategi som sträcker sig mellan Där definierar de tre viktiga forskningsområdena prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Med utgångspunkt i ovanstående områden och med stöd av de generella kriterierna får nämnden för forskning bättre möjligheter till styrning och uppföljning av forskningsfrågorna. Landstingets vetenskapliga produktion är fortsatt hög och har mer än fördubblats den senaste tioårsperioden. Under 2011 disputerade 12 av landstingets medarbetare, varav fem var kvinnor och sju män. Vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin vid ÖU disputerade ytterligare 4 personer (kvinnor) utan ÖLL-anställning, d.v.s. totalt 16 disputationer inom det medicinska vetenskapsområdet. Från det medicinska vetenskapsområdet vid landstinget och universitetet utgick 370 vetenskapliga publikationer, jämfört med 363 föregående år. Ser man till könsfördelningen för de förstaförfattare som kommer från landstinget var 66 kvinnor och 219 män. Även antalet doktorander och disputerade ökar. Finansiering Örebro läns landsting satsar årligen totalt drygt 100 miljoner kronor av egna medel på forskningen. För att fortsätta uppbyggnaden av forskningsverksamheten är det också viktigt att alla forskare erhåller extern finansiering. Det finns sannolikt möjlighet att öka de externa forskningsanslagen ytterligare, liksom att genom strategisk samverkan få en bättre verkningsgrad för de egna medlen. En utredning ser för närvarande över möjligheterna till såväl strategisk som praktisk samordning av anslagen från Stiftelsen för medicinsk forskning vid USÖ (Nyckelfonden), forskningskommittén och av landstinget förvaltade donationsstiftelser med forskningsinriktning. I Uppsala Örebroregionen sker en gemensam satsning på länsöverskridande forskningssamverkan genom det regionala forskningsrådet (RFR). Genom rådets anslag till forskningsprojekt stärks den kliniska och patientnära forskningen inom regionen. Drygt 16 miljoner kronor från RFR kommer att tilldelas forskningsprojekt i regionen för år Forskning och utbildning i samverkan med Örebro universitet För en kunskapsorganisation som landstinget är forskning och högskoleutbildning tätt sammanlänkade, både inom landstinget och i samverkan med ÖU. Frågor om personal, organisation och resurser berör ofta båda områdena. Från och med 2012 kan de landstingsanställda forskare som inte har någon anställning vid Örebro universitet få en formell anknytning dit genom så kallad affiliering. Detta bidrar till att skapa starkare 29

294 forskarmiljöer, ge vidgade kontaktnät och en större vetenskaplig massa. Landstingets forskare kan också ta del av universitetets supportorganisation för forskning på ett bättre sätt än tidigare. Sammantaget stärker det forskningen i länet. I januari 2011 påbörjade de första studenterna sin utbildning vid läkarprogrammet vid Örebro universitet. Läkarutbildningen är resultatet av ett långt och målmedvetet gemensamt arbete av landstinget, länets kommuner och universitetet för att skapa de förutsättningar som krävdes för ett godkännande av Högskoleverket. Nu börjar en ny och spännande fas som kommer att medföra stora utmaningar och arbetsinsatser men potentiellt även stora vinster och möjligheter. Landstingets forskning har under de senaste åren i allt högre grad knutits till Örebro universitet. Idag finns många landstingsanställda, som samtidigt är forskare och forskarstuderande vid Örebro universitet. Ett stort antal anställda vid Örebro läns landsting är även knutna till undervisningen vid Örebro universitet. Anställda vid Örebro läns landsting ansvarar även för handledning vid verksamhetsförlagd utbildning på våra kliniker. Landstinget och universitetet utvecklar och stärker genom den nya läkarutbildningen sitt samarbete, såväl praktiskt som på ett övergripande plan. I och med att Örebro fått läkarutbildning deltar Örebro läns landsting i diskussioner för tilldelning av statliga ALF-medel, som är statens ersättning till landstingen för att de bedriver läkarutbildning och forskning. ALF står för Avtal om läkarutbildning och forskning. ALF-medel ska ersätta landstingen för det intrång som klinikplaceringarna innebär, bidra till utvecklingen av universitetssjukvården och finansiera klinisk forskning vid landstinget. ALF-medlen ger helt nya förutsättningar för forskning och utbildning i vår region. Det nuvarande ALF-avtalet löper till och med 2014 och landstinget arbetar i olika grupperingar för att det kommande avtalet ska garantera en fortsatt stark utveckling av forskning och utbildning. Tillsammans med Örebro universitet ska vi ta fram ett regionalt ALF-avtal som beskriver hur ÖU och ÖLL på bästa sätt ska använda ALF-medlen, ett avtal som förutsätter en formaliserad samverkan för en stark forskning. Eftersom Örebro tidigare inte erhållit ALF-anslag är arbetet med att säkra dessa av högsta vikt. ÖLL kan få ALF-medel först år Utbildning av framtida medarbetare Örebro läns landsting ska vara en god arbetsgivare och i det ligger att rekrytera och behålla kvalificerade medarbetare. För att vara en god arbetsgivare krävs samverkan med Örebro universitet och med omkringliggande landsting, lärosäten och andra intressenter, både för utbildning av nya medarbetare och för möjlighet till kompetensutveckling av befintlig personal. Landstinget är den största förmedlaren av så kallad verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för studenter vid ÖU. Förutom VFU-handledning tillhandahåller landstinget basgruppshandledare för läkarutbildningen. En annan stor uppgift är handledningen av vetenskapliga arbeten i grundutbildningarna och vid specialistutbildningen (ST) av läkare. Forskning med fokus på den äldre patienten Befolkningen i Sverige blir allt äldre och därmed antalet individer med kroniska sjukdomar vilket kommer att ställa ett allt större krav på hälso- och sjukvården. Därtill har den medicinska utvecklingen bidragit till att man numer kan lindra och behandla många sjukdomar som tidigare ej kunde åtgärdas. Detta har inneburit en ökad utmaning för hälso- och sjukvården. Att fortsätta att utveckla hälso- och sjukvården för den äldre patienten är en avgörande framtidsfråga. Därför kommer nämnden för forskning under året att arbeta fram ett förslag på hur forskningen på detta område ska stärkas. Landets största utbildningsklinik för specialisttandläkare Folktandvårdens centrum för specialisttandvård i Örebro har ett nationellt uppdrag att utbilda specialisttandläkare och är en av landets största utbildningskliniker för specialisttandläkare. Ett fortsatt fördjupat forsknings- och utvecklingsarbete är nödvändigt för att upprätthålla nivån som nationell centrumbildning. 30

295 Mål Av nedanstående mål inom området Forskning och Högskoleutbildning har målen 11 och 12 bäring på god ekonomisk hushållning. Mål 11. Den forskning som bedrivs är klinisk och patientnära och bedrivs inom de tre områdena prevention och folkhälsa, bassjukvård samt högspecialiserad vård. Uppföljning: Sker genom verksamhetsberättelse för nämnden för forskning samt uppföljning av tecknade överenskommelser. Mål 12. Det medicinska vetenskapsområdet ska fortsätta att utvecklas för att på rätt sätt stötta läkarutbildningen. Uppföljning: Sker genom verksamhetsberättelse för nämnden för forskning samt uppföljning av tecknade överenskommelser. Mål 13. Från forskningen i landstinget ska utgå minst 350 vetenskapliga publikationer Uppföljning: Sker genom verksamhetsberättelse för nämnden för forskning samt uppföljning av tecknade överenskommelser. 31

296 Regional utveckling Landstinget verkar för att skapa förutsättningar för ett gott liv och god livskvalitet för länsinvånarna samt för en hållbar regional utveckling. Förutom ansvaret för hälso- och sjukvård ingår i detta uppdrag även andra viktiga insatsområden som att skapa system för att tillvarata forsknings- och innovationskraft, ge förutsättningar för ett brett kulturliv samt medverka till en bildnings- och utbildningsmiljö som stärker förutsättning för kompetensutveckling. Högt upp på agendan står också klimat och miljöfrågor samt en hållbar infrastruktur med goda pendlingsmöjligheter. Genom att vara en aktiv part i den regionala utvecklingsstrategin tar vi vårt ansvar för det gemensamma utvecklingsarbetet i Örebro län och de utmaningar vi står inför. Strategier på EU nivå samt nationella utvecklings- och innovationsstrategier påverkar vårt gemensamma planeringsarbete. En av de stora utmaningarna är EU 2020 med sina tre prioriteringar; smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Vi närmar oss också en ny strukturfondsperiod vars inriktning och prioriteringar kommer att ha en inverkan på det fortsatta arbetet. Region 2015 Örebro läns landsting har tillsammans med länets kommuner ställt sig positivt till förslaget om bildandet av en regionkommun, företrädda av direktvalda parlament. I november 2012 ansökte därför Örebro läns landsting hos regeringen om att från och med den 1 januari 2015 få överta det regionala utvecklingsansvaret enligt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (SFS 2010:630) och därmed också att det i Örebro län bildas en region med direktvalt fullmäktige Det närmaste året kommer att präglas av omfattande och genomgripande diskussioner och planering inför vår framtida region. Bland annat kommer representanterna för landstinget, kommunerna och Regionförbundet samt partierna diskutera frågor kring uppdraget, fördelning av roller, ansvar och befogenheter, liksom organisation och samverkan mellan samhällets olika politiska nivåer. Vårt mål är att bygga en ny samlad direktvald demokratisk arena för regional utveckling som tillsammans med en kraftfull hälso- och sjukvårdspolitik ska möta människors behov. En positiv tillväxt ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt långsiktigt hållbart perspektiv samt ökad attraktivitet är en förutsättning för ett gott liv. Innovationer och entreprenörskap Landstinget har en framträdande roll som motor i länets innovationssystem, både som kunskapsintensiv hälso- och sjukvårdsorganisation och som en av de största arbetsgivarna i länet. De mest attraktiva innovations- och utvecklingsmiljöerna växer oftast kring universitetssjukhusen. Detta förutsätter dock tydliga plattformar och strukturer för att skapa ett nära samarbete med universitet och andra aktörer inom vårt innovationsstödjande system. Länets strategi för innovationer och entreprenörskap, nationell innovationsstrategi samt EU:s kommande forskningsprogram, Horisont 2020, är några av de vägledande dokument som kommer att påverka vårt engagemang för att tillsammans med övriga parter i länets innovationsstödjande system ta ansvar för att stärka vår innovationskraft. Detta kommer att skapa ökade förutsättning för bildandet av innovativa miljöer i vårt län. I landstingen runt om i Sverige finns olika arbetssätt för att stimulera utveckling av innovationer i vården, så kallade Innovationsslussar. Genom samarbete bygger vi under 2013 upp ett system för att ge strukturerat stöd till personalens egna produkt- och förbättringsidéer. För att utveckla området ytterligare kommer landstinget att ingå i ett nationellt nätverk. Utvecklat samarbete med idéburna organisationer Genom att ge stöd till och samarbeta med kultur- och föreningslivet förbättrar landstinget förutsättningarna för delaktighet, demokrati och god folkhälsa i vårt län. En utveckling av detta samarbete är att utarbeta kriterier för att i högre grad kunna ingå överenskommelser. Under ledning av stiftelsen Cesam (Centrum för samhällsarbetet och social mobilisering) har ytterligare ett steg tagits i arbetet med att se över landstingets bidragsgivning och samarbete med organisations och föreningslivet i Örebro län. En remissversion om Spelregler har gått ut till samtliga föreningar och organisationer som erhåller anslag från landstinget i enlighet med fastställda riktlinjer. Detta underlag kommer att bilda grunden för det fortsatta samarbetet och för kommande överenskommelser. Denna process för ett utvecklat samarbete mellan landstinget och den idéburna sektorn kommer att fortsätta under med syftet att utreda möjligheten att skapa ett regionalt utvecklingscentrum för den ideella sektorn byggt på erfarenheter från det lokala utvecklingscentrum som startats av Örebro kommun, (IUC) samt på erfarenheter från länsnätverket Lokal utveckling och social ekonomi. 32

297 Ett utvecklat samarbete mellan landstinget och den idéburna sektorn ligger i linje med såväl EU 2020 som i linje med nationella och regionala utvecklingsstrategier. För att stärka landstingets position inom området kommer särskild vikt att läggas vid omvärldsbevakning och samarbete med andra parter. Det fortsatta arbetet utgör en viktig del i länets regionala utvecklingsstrategi, målområde innovationer och entreprenörskap. Internationella frågor Den gemensamma internationella strategin för Örebro län är en del av den regionala utvecklingsstrategin. De områden som gemensamt pekats ut som viktiga för länets utveckling bevakas av Central Sweden med dess brysselkontor. En viktig del i arbetet med omvärldsbevakning, i enlighet med den internationella strategin, är bland annat landstingets position som remissinstans för kommissionens förslag. Det är också det engagemang landstinget har inom olika europeiska och internationella nätverk. En av de stora utmaningarna är EU 2020 med sina tre prioriteringar; smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. Tillsammans med Regionförbundet Örebro och Central Sweden kommer vi att aktivt bevaka processen inför kommande strukturfondsperiod, vars inriktning och prioriteringar kommer att ha mycket stor inverkan på möjligheterna för vårt fortsatta utvecklingsarbete i länet. Flygplatsen Flygplatsen har en strategisk betydelse för länets näringsliv, inte minst när det gäller gods. Vi vill ha ett breddat ägande av flygplatsen så att även privata aktörer ska kunna känna delaktighet i, och ansvar för, flygplatsens utveckling. Regional myndighet för trafikfrågor Landstinget är sedan i januari 2012 regional kollektivtrafikmyndighet. Detta innebär att Landstinget nu ansvarar för kollektivtrafikens utveckling och finansierar all regional kollektivtrafik. Landstinget har antagit ett regionalt trafikförsörjningsprogram, vilket sätter upp långsiktiga mål för kollektivtrafiken samt grundläggande principer för hur kollektivtrafiken utvecklas. Det regionala trafikförsörjningsprogrammet tar utgångspunkt i den Regionala utvecklingsstrategin samt Energi- och klimatprogrammet för Örebroregionen. Trafik ny förvaltning inom landstinget Det är nu beslutat att Länstrafiken Mälardalen, som är ett gemensamt bolag mellan Örebro, Sörmland och Västmanland ska avvecklas. I stället inrättas från den 1 januari 2013 en förvaltning vid landstinget. I förvaltningens uppdrag ingår bland annat trafikplanering på lång och kort sikt, färdtjänst och beställningscentralen. Utveckling av den regionala tågtrafiken De regionala kollektivtrafikmyndigheterna i Örebro, Stockholms, Västmanlands, Uppsala, Sörmlands och Östergötlands län har låtit Mälardalstrafik AB (MÄLAB) utreda behovet av en utvecklad regionaltågstrafik i östra Sverige. MÄLAB har tillsammans med kollektivtrafikmyndigheterna tagit fram ett förslag till trafiksystem, som skulle kunna vara genomförbart från år 2017, i samband med Citybanans öppnande. Under 2013 kommer också landstinget att etablera en regional tågförbindelse mellan Örebro och Karlstad, i syfte att stärka möjligheterna till arbetspendling och tätare kontakter mellan de två nodstäderna. Utveckling av den regionala busstrafiken Det regionala trafikförsörjningsprogrammet pekar på bland annat på behovet av att inrätta expressbussar för att klara de mål som finns uppställda för att klara kortare restider med kollektivtrafiken. En viktig del i förändringsarbetet under 2013 kommer vara att stegvis utveckla expressbusstrafiken i länet. Ett första steg är att utveckla expressbusstrafik mellan Örebro och Hällefors samt mellan Örebro resecentrum och universitetet. Ett steg mot en snabbare och attraktivare kollektivtrafik är också att utveckla ett realtidssystem. Tätortstrafiken i Örebro behöver också utvecklas för att bättre tillgodose regionala behov, samt upplevas som attraktivare av resenärerna och mer kostnadseffektiv. En kollektivtrafik utan fossila drivmedel För att klara de klimatmål som finns uppställda för transportsystemet behöver kollektivtrafiken ställas om till att i större utsträckning kunna drivas utan fossila drivmedel. Under 2013 behöver landstinget utarbeta en tydlig strategi för en framtida hållbar bränsleförsörjning. 33

298 Mål Landstinget har som en av sina huvuduppgifter att skapa förutsättningar för ett gott liv och livskvalitet för länsinvånarna. Därför verkar landstinget för en god regional tillväxt, kultur och bildning. Det sker tillsammans med Regionförbundet Örebro län och genom medlemskap i regionala, nationella och internationella organisationer. Landstinget äger och driver två folkhögskolor samt ger ekonomiska stöd till studieförbund och organisationer i länet. Landstinget har som regional kollektivtrafikmyndighet ett ansvar att utveckla kollektivtrafiken. Målen i verksamhetsplanen är i stor utsträckning en nedbrytning av de mål som finns uppställda i det regionala trafikförsörjningsprogrammet. År 2020 är satt i trafikförsörjningsprogrammet som det år då målen ska vara uppfyllda. Av nedanstående mål inom området regional utveckling har målen 15, 16, 17, 18 och 20 bäring på god ekonomisk hushållning. Mål 14. Landstinget är en aktiv part i länets innovationsstödjande system. Uppföljning: Sker i årsredovisning samt fortlöpande i nämnden för tillväxt, kultur och bildning. Mål 15. Landstinget är en av huvudaktörerna i den regionala utvecklingsstrategin och har ett stort ansvar för att jobba för hela länets utveckling. Uppföljning: Genom delårsrapport och årsredovisning. Mål 16. Kvaliteten och resandet i kollektivtrafiken ska öka samtidigt som restiderna minskar. Uppföljning: Genom delårsrapport och årsredovisning. Mål 17. Landstinget driver klimatarbetet, så att all kollektivtrafik drivs med förnyelsebara bränslen senast år Uppföljning: Genom delårsrapport och årsredovisning. Mål 18. Landstinget är en drivande part för att utveckla den regionala tågtrafiken. Uppföljning: Genom delårsrapport och årsredovisning. Mål 19. Landstinget intensifierar samverkan med kommunerna och andra aktörer för att tillgodose ett effektivt genomförande av trafikförsörjningsprogrammet. Uppföljning: Genom delårsrapport och årsredovisning. Mål 20. Landstinget verkar för att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för alla resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Uppföljning: Genom delårsrapport och årsredovisning. 34

299 Kultur och bildning Ett nytt kulturpolitiskt uppdrag Örebro län gick 2012 med i den av riksdagen beslutade samverkansmodellen. Genom reformen får Sveriges regioner ett ökat ansvar för utveckling, förnyelse och finansiering av kultursektorn. Modellen innebär att statliga kulturmedel fördelas regionalt med den regionala kulturplanen som utgångspunkt. Syftet med modellen är bland annat att skapa större utrymme för regionala prioriteringar. Samverkansmodellen i Örebro län Januari 2012 flyttades det regionala kulturpolitiska uppdraget från regionförbundet till landstinget. Landstinget arbetar i enlighet med kulturplanen för att det i hela länet finns ett rikt och tillgängligt kulturutbud präglat av kvalitet och nyskapande. Genom de regionala kulturinstitutionerna Örebro Länsteater, Örebro läns museum, ArkivCentrum och Länsmusiken i Örebro, medverkar landstinget till att ge invånarna tillgång till kulturupplevelser av hög kvalitet. Landstinget delar också årligen ut regionalt kulturstöd, kulturstipendier och ett kulturpris i linje med prioriteringar i den regionala kulturplanen. Landstinget initierar och driver utvecklingsarbete med den fastställda regionala kulturplanen som utgångspunkt. Landstinget ansvarar för genomförande, uppföljning och utvärdering av kulturplanen och samverkansmodellen. Uppföljning och utvärdering är kopplad både till regionala och statliga krav. Det utvidgade kulturpolitiska uppdraget innebär nya utmaningar som, förutom kunskap om länets samlade kulturresurser, kräver nya arbetssätt som skapar delaktighet och effektiva och ekonomiskt hållbara arbetsformer. För att lyckas sker arbetet med kulturplanen i bred dialog och i nära samverkan med länets kulturinstitutioner, kommuner, kulturskapade, civilsamhället och övriga aktörer inom kultursektorn. Samverkan innebär också samverkan med andra län och internationellt utbyte. Länets kulturplan tar ett helhetsgrepp på regionens ambitioner för kulturens utveckling under En central utgångspunkt i planen och dess prioriteringar är att kulturen ska vara tillgänglig för alla, både ur ett deltagarperspektiv och ur ett åskådarperspektiv. Ett särskilt fokus är att nå barn och unga. Även jämställdhet och interkulturell utveckling betonas som en viktig del i tillgänglighetsarbetet. En nationell kulturdatabas har skapats av Region Skåne och Statens kulturråd. Örebro läns landsting har anslutit sig till databasen. Syftet med databasen är att underlätta uppföljning och möjliggöra jämförelser mellan regionerna. Kulturfrämjare Viktiga regionala aktörer inom samverkansmodellen är regionbiblioteket och länets kulturfrämjande verksamhet inom dans, film, hemslöjd, konst, musik och teater. Verksamheterna leds och genomförs av konsulenter och utvecklingsledare. Genom strategiskt arbete inom sitt specialområde är de med och skapar förutsättningar för ett levande kulturliv av hög kvalitet i länet. Inom landstinget verkar: Dans i Örebro län som ökar kunskapen om och breddar intresset för dans i länet. Fokus i verksamheten är barn och unga och deras möjlighet att utöva dans och ta del av professionell scenkonst. Film i Örebro län som främjar filmområdet bland annat genom att stödja och utveckla ung filmproduktion och tillgång till biografvisad film i hela länet. I arbetet finns ett tydligt fokus på barn och unga, i och utanför skolan. En stor del av arbetet sker i samverkan med angränsande län. Regionbiblioteket Örebro-Västmanland som ger stöd till de offentligt finansierade biblioteken i regionen, så att dessa ska kunna ge service av hög kvalitet till allmänheten och bli självklara samverkanspartners på lokal nivå när det byggs infrastrukturer för lärande och kultur. Kulturens roll för en regional utveckling Kulturen har stor betydelse för regionens attraktivitet och utveckling. Den regionala utvecklingsstrategin lyfter fram kultur och upplevelser som ett viktigt utvecklingsområde för Örebro läns framtidsarbete. Ung kultur, nyskapande och länets egna berättelser lyfts fram som särskilt viktiga. Inom klimat och hållbarhetsarbetet kan kulturen också spela en pådrivande roll. Ett exempel på detta är Länsteaterns ambition att bli ledande på hållbarhet inom scenkonsten. Det regionala kulturpolitiska programmet, Levande kultur i en pulserande region, utgår från en bred kultursyn som också poängterar kulturens samspel med andra samhällsområden. Det innebär att utvecklingen av 35

300 kulturen kommer att präglas av förnyelse och fler sektorsöverskridande samarbeten. Ett sådant samarbetsområde är de kulturella och kreativa näringarna (KKN) en bransch som växer och som spelar en viktig roll både för att skapa ett levande kulturliv och främja tillväxt. Kultur och hälsa Idag råder stor enighet om att kultur och hälsa hör samman och kulturens roll inom sjuk- och hälsovården väcker allt större intresse. Flera undersökningar och studier bekräftar kulturens betydelse för hälsa och för rehabilitering. Landstinget ingår i det nationella nätverket Kultur i vården och flera satsningar har gjorts för att utveckla området. Här finns en stor utvecklingspotential som kopplar samman flera av landstingets ansvarsområden. Med tanke på länets demografiska utveckling är äldres hälsa och möjligheten att främja den med hjälp av länets kulturliv intressant. Att göra kulturen tillgänglig för alla är en viktig princip i kulturplanen för Örebro län. Inte minst gäller detta de medborgare som av rent fysiska anledningar har svårt att ta sig till kulturevenemang. Under det senaste året har ett pilotprojekt arbetat med att möjliggöra direktsändningar av regional kultur. Nästa steg är att hitta tekniska lösningar för att nå en publik inom vård och omsorg. Örebro läns landsting skulle med detta bli först i landet att erbjuda vårdtagare direktsänd TV med högkvalitativ regional kultur. Bildning Folkhögskoleverksamhet Landstinget äger och driver två folkhögskolor som förutom allmän linje fått uppdraget att ha särskilda profilområden, estetisk inriktning på Kävesta samt inriktning mot funktionsnedsättningar på Fellingsbro. Skolornas verksamhet styrs även av Folkbildningsrådets fastställda direktiv rörande krav på utbildning, elevsäkerhet och kvalitetskontroll. Folkhögskolorna ska även gemensamt titta över vilka samordningseffekter som är möjliga för en ännu bättre ekonomisk hushållning. Deltagarantalet på landstingets båda folkhögskolor är högt, och söktrycket är som tidigare år mycket högt. Del av detta har sin förklaring i det rådande arbetsmarknadsläget samt att en stor grupp ungdomar inte avslutat sin gymnasieutbildning. Möjligheten till utbildning är viktig del av regionens utveckling och genom möjlighet till det livslånga lärandet utgör folkhögskolorna en viktig funktion ur ett folkhälsoperspektiv. Genom att eleven ges möjlighet att påverka sin omgivning och sin framtid, erbjuds en andra chans för de som tidigare misslyckats med sin skolgång. Folkhögskolorna är därför en viktig part för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategins utvecklingsområde för kunskap och kompetens. Genom samarbeten med länets kommuner, socialtjänst och arbetsförmedling erbjuder folkhögskolorna en plats för personer som står utanför arbetsmarknaden. Syftet är att stärka självförtroende och förbereda eleverna för kommande studier på allmän linje. Bildningsförbunden Landstingets stöd till länets studieförbund är ett viktigt inslag för att skapa arenor för att utveckla ny kunskap i gemenskap, skapa intressebaserade möten samt erbjuda ett omfattande utbud av aktiviteter i hela länet. Genom förutsättningsskapande anslag till bildningsverksamheten på distriktsnivå och genom samarbete med Örebro läns bildningsförbund säkerställs en bredd av folkbildningsinsatser för våra länsinnevånare. Mål Det övergripande målet för det regionala kulturuppdraget är att bidra till att skapa förutsättningar för ett levande och sprudlande kulturliv av hög kvalitet i hela länet. Kulturen ska stärka och utveckla människors eget skapande och vara en garant för yttrandefrihet och ett öppet demokratiskt samhälle. Kulturen ska spela en viktig roll. Av nedanstående mål inom området kultur och bildning har målen 21, 22, 24 och 25 bäring på god ekonomisk hushållning. Mål 21. Landstinget arbetar för ett kulturliv för alla. Särskilt viktigt är barns och ungas tillgång till kultur och deras inflytande i kulturlivet. Uppföljning. Sker i årsredovisning samt inom ramen för den regionala kulturplanen. 36

301 Mål 22. Landstinget driver i samverkan med andra parter ett utvecklingsarbete, med den fastställda regionala kulturplanen som utgångspunkt, i syfte att skapa ett kulturliv av hög kvalitet i länet. Uppföljning. Sker i årsredovisning samt inom ramen för den regionala kulturplanen. Mål 23. Landstinget genomför uppföljning och utvärdering av kulturplanen i syfte att främja utvecklingen av regional kultur och uppfylla krav från statlig och regional nivå. Uppföljning. Sker i årsredovisning samt inom ramen för den regionala kulturplanen. Mål 24. Landstinget arbetar för att öka samverkan inom området kultur och hälsa i länet. Uppföljning. Sker i årsredovisning samt inom ramen för den regionala kulturplanen. Mål 25. Regionbiblioteket Örebro-Västmanland främjar samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet i och mellan de offentligt finansierade biblioteksverksamheterna i regionen. Ett tydligt fokus är barn och unga. Uppföljning. Sker i årsredovisning samt inom ramen för den regionala kulturplanen. Mål 26. Dans i Örebro län främjar dans och stärker kvaliteten inom dansområdet i länet. Ett tydligt fokus är barn och unga. Uppföljning. Sker i årsredovisning samt inom ramen för den regionala kulturplanen. Mål 27. Film i Örebro län främjar en bred filmkulturell verksamhet både vad gäller filmupplevelse och eget skapandet. Ett tydligt fokus är barn och unga. Uppföljning. Sker i årsredovisning samt inom ramen för den regionala kulturplanen. Mål 28. Folkhögskolorna har förändrat Studiemotiverande folkhögskolekurs till att även omfatta deltagare över 25 år. Uppföljning. Sker i årsredovisning samt fortlöpande i nämnden för tillväxt, kultur och bildning. Mål 29. Folkhögskolorna har en modell för gemensamt resursutnyttjande inom relevanta områden. Uppföljning: Genom årsredovisning samt fortlöpande i nämnden för tillväxt, kultur och bildning 37

302 Demokrati och insyn Förtroendemannaorganisation Grunden i demokratin är varje medborgares rätt att rösta. Genom allmänna val utses förtroendemän som företräder medborgarna/befolkningen på den nivå som valet avser. Landstingets förtroendemannaorganisation har arbetats fram i samförstånd mellan de partier som är representerade i landstingsstyrelsen. Den bygger på en vidareutveckling av medborgarmodellen och en traditionell politisk organisationsmodell. Målet med den politiska organisationen är att den ska vara enkel, tydlig och begriplig. De förtroendevalda ska företräda länets medborgare oberoende av i vilket politiskt organ hon eller han har sitt uppdrag. Under mandatperioden kommer diskussioner att föras om hur den regionala nivån ska utformas såväl geografiskt som organisatoriskt. När landstingets förtroendemannaorganisation har prövats i praktiken och när beslut i de regionala frågorna fattats finns all anledning att utvärdera och anpassa förtroendemannaorganisationen till framtida utmaningar. Kommunikation med medborgarna Omvärldens och medborgarnas synpunkter och önskemål på landstingets verksamhet fortsätter öka. Utgångspunkten är att alla länsinvånare ska ha tillgång till en så ändamålsenlig information som möjligt, men också att landstinget ska söka en djupare kunskap om befolkningens behov och förväntningar. Detta innebär ett fortsatt behov av att finna nya former för dialog med länsinvånarna. Landstingsfullmäktige likaväl som styrelsens och nämndernas ledamöter behöver söka nya vägar för att kommunicera med länsinvånarna. Detta kan bland annat ske genom att landstingsfullmäktige och nämnder tillsätter tillfälliga beredningar, programgrupper och arbetar med rapportörskap. Särskilt fokus ska läggas på att nå underrepresenterade grupper. Deras delaktighet och inflytande är avgörande för en rättvis fördelning. Programgrupp för jämställdhetsarbetet Landstinget tar ytterligare ett steg i jämställdhetsarbetet. Under året har landstingsfullmäktige tillsatt en programgrupp som fått i uppdrag att arbeta fram en genomgripande jämställdhetsplan för hela landstinget. Jämställdhetsplanen ska omfatta områdena personal, folkhälsa, vård och forskning. Som samhället är utformat idag finns det strukturer som ger kvinnor och män olika villkor och förutsättningar. För kvinnor innebär det ofta sämre löner, mindre makt och inflytande. Det ger konsekvenser på en rad olika områden. Vi vet exempelvis att skillnader i hälsa varierar beroende på kön. Undersökningar visar att flickor och kvinnor upplever sin hälsa något sämre och har lägre psykiskt välbefinnande än pojkar och män. Programgruppen ska vara färdig med sitt arbete 2012 och därefter påbörjas implementeringen. All statistik i landstingets verksamheter ska, så långt som möjligt, redovisas könsuppdelad. Barnperspektivet Landstinget behöver arbeta särskilt med att göra barns röster hörda. Det är ett perspektiv som ska finnas närvarande i beslutsfattande och i styrningen av verksamheten. Barnkonventionen, som Sverige ratificerade 1990, innebär bland annat att svenska myndigheter och politiska församlingar ska göra sitt yttersta för att barn inte diskrimineras, att barns bästa ska sättas i främsta rummet i beslut som rör barnet och att barn ska få bilda sin egen åsikt och uttrycka den. I syfte att öka medvetenheten om barns perspektiv och hur landstinget ska arbeta för att barn ska kunna forma sin egen åsikt och göra den hörd, ska en särskild beredning under landstingsfullmäktige tillsättas under Mål Medborgarna ska ha möjligheter till ökat inflytande, och Örebro läns landsting ska ha möjligheter att förverkliga folkviljan. Detta är utgångspunkten för målområdet Demokrati och insyn. I arbetet ska demokratin utvecklas och förnyas genom att använda nya medier i medborgardialoger med särskild inriktning mot ungdomar och medborgare i utanförskap. Av nedanstående mål inom området demokrati och insyn har inget mål bäring på god ekonomisk hushållning. Mål 30. Modeller för medborgardialoger har utvecklats med hjälp av bland annat digitala medier. Uppföljning. Landstingsfullmäktiges tillfälliga beredning i frågan rapporterar i samband med fullmäktiges utbildningstillfällen under året. 38

303 Mål 31. Landstinget ska förbättra kommunikationen med underrepresenterade grupper, särskilt viktigt är arbetet att ge barn- och ungdomar möjlighet att forma sin egen åsikt och uttrycka den. Uppföljning. Landstingsfullmäktiges tillfälliga beredning i frågan rapporterar i samband med fullmäktiges utbildningstillfällen under året. 39

304 Miljö- och hållbarhet Landstingets miljö- och hållbarhetsarbete utgår från Verksamhetsplan med budget, Miljö- och hållbarhetsprogram (MHP) samt tillkommande överenskommelser mellan nämnd och Ledningsoch Verksamhetsstöd. MHP innehåller mål och åtgärder inom åtta strategiska områden; energi, transporter, läkemedel, kemikalier, avfall, livsmedel, produkter samt organisation för hållbarhet. Därtill finns ett övergripande mål för landstingets samlade klimatpåverkan. Resursförbrukning Tecknen blir allt fler på att mänskligheten idag lever långt över de tillgångar som finns på jorden. Den ständigt ökande resursförbrukningen har stor påverkan på den biologiska mångfalden. Det ger dessutom konsekvenser för balansen i ekologiska system. De utmaningar vi står inför kräver att vi minskar vår förbrukning av ändliga resurser och i betydligt högre grad återanvänder de varor vi nyttjar. Det blir allt viktigare att göra rätt från början vid upphandling och inköp. Produkter som köps in måste i större utsträckning vara flergångsprodukter och de engångsprodukter som används ska vara tillverkade av förnybart material och möjliga att återvinna. Miljö och hälsa Kemikaliesamhällets kommer att långsiktiga påverkan på vår hälsa. Idag används tusentals kemikalier på ett sätt som vi idag har svårt att överblicka konsekvenserna av. Vi vet redan idag att det finns kopplingar till sjukdomar och allergier. Vårdbehoven kommer i framtiden i ännu större utsträckning handla om att bota livsstilsrelaterade sjukdomar. Landstinget ska arbeta aktivt med att minska spridningen av kemikalier från våra verksamheter och vi ska satsa ännu mer på förebyggande arbete och att öka kunskapen om sambanden mellan hälsoproblem och miljöpåverkan. Nyfödda barn och för tidigt födda barn är särskilt mottagliga för kemiska exponeringar och vi kommer att göra en kartläggning av kemikalier som finns i vården i syfte att minska de små barnens exponering för skadliga kemikalier. Förebyggande hälsovård, som ökad användning av FaR (Fysisk aktivitet på recept), naturunderstödd rehabilitering och minskad läkemedelsanvändning är exempel på förebyggande insatser. Naturunderstödd rehabilitering bygger på den forskningsbaserade kunskapen om naturens goda förmåga att ge återhämtning och stressreduktion. Utsläpp av växthusgaser Vi vet redan idag att vi genom vårt sätt att leva påverkar vårt klimat. Utsläppen av växthusgaser innebär temperaturförändringar på jordklotet som kommer att påverka oss alla. Risken för kraftiga väderomslag och naturkatastrofer ökar samtidigt som torra områden riskerar att bli ännu torrare. Klimatförändringarna handlar i slutändan om att alla måste ta ansvar för att lösa ett gemensamt problem. Landstinget ska utöver att verka för att minska den egna förbrukningen av energi ta initiativ till lokal produktion av förnybar el. I första hand ska satsningen avse landstingets egna behov men som en viktig aktör och stor konsument av energi spelar landstinget en avgörande roll för att påverka samhällsutvecklingen. Genom egen vindkraft kan landstinget bidra till mer förnybar elproduktion och minska klimatpåverkan från vår egen verksamhet. Landstinget ska vara pådrivande för resfria möten och kollektivt resande. Arbetet med den centrala administrationen för personbilar, bilpool och leasingavtal kommer att intensifieras. Lustgasreduktion och klimatanpassade kost är andra exempel på åtgärder som kommer att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Många av de investeringar som görs för energieffektivisering ger både miljömässiga och ekonomiska vinster och arbetet kommer att fortsätta under Socialt ansvar Människors möjlighet till hälsa och välbefinnande påverkas till stor del av deras arbete. Landstingets antagande av Uppförandekoden 2009 och Miljö- och hållbarhetsprogram år 2012 innebär att sociala och etiska krav ska ställas vid upphandling av produkter där så är möjligt. Syftet är att säkerställa att leverantörer och tillverkare i producentländerna följer ILO-konventionen om mänskliga rättigheter avseende bland annat barnarbete, arbetstider och arbetsförhållanden. Arbete med att förstärka upphandlingsprocessen och uppföljningen inom det ekologiska och sociala området ska fortsätta. Kemikalier och läkemedel Kemikalier finns överallt och det är en utmaning för landstinget att arbeta för att välja produkter med minsta möjliga negativa påverkan på hälsan och miljön. Läkemedel är till för att förebygga, bota eller lindra sjukdom och är gjorda för att brytas ner långsamt i kroppen. Den långsamma nedbrytningen gagnar människan, men kan orsaka problem för miljön. Exempelvis användning av hormoner, som påverkar vattenlevande organismer och fiskars reproduktionsmöjligheter när de når ut till vattendrag och sjöar. 40

305 Läkemedelskommittén ska i samråd med Arbets- och miljömedicin och miljöfunktionen fortsätta arbetet med miljöbedömning av läkemedel inför rekommendationer om användning. Läkemedelskommittén ska även samordna arbetet med att ta fram en handlingsplan för läkemedel och miljö. Universitetet är en viktig samverkanspart i detta arbete. Det är viktigt att öka kunskapen bland de som förskriver medicin. En pilotstudie som kartlägger möjligheterna till förebyggande insatser för att förhindra att svårnedbrytbara läkemedel når våra vatten ska genomföras vid Karlskoga lasarett. Mat och hälsa Vi tar hänsyn både till miljön och matens kvalitet när vi väljer hur vi lagar mat till patienter och personal. Maten ska vara god, varierad, näringsriktig och hälsosam och vara fri från onaturliga transfetter, kosmetiska tillsatser och genmodifierade produkter. Vi ska fortsätta tillaga maten från grunden eftersom den då blir godare och nyttigare och matens kvalitet är viktig för hälsan. Så långt det är möjligt ska maten vara ekologiskt och rättvist odlad och producerad. Landstinget har under flera år gjort stora satsningar och sätter som mål att 45 procent av den mat som upphandlas ska vara ekologiskt odlad och 10 procent av livsmedlen producerade enligt etiska kriterier år Etiska krav vid matproduktion är viktiga eftersom de bidrar till att inte begränsa andra människors och framtida generationers möjligheter att få sina behov tillgodosedda. Samverkan och omvärlden Samverkan pågår med många intressenter, som SKL, Miljöstyrningsrådet, Länsstyrelsen, Regionförbundet, Mälardalsrådet, kommuner och andra landsting. Denna samverkan och omvärldsbevakning är viktig för att vårt interna arbete ska ske i samklang med ekonomiska, sociala och ekologiska förändringar. Den bidrar även till att landstingen utvecklar gemensamma strategier och uppföljningsmetoder, som bidrar till teknikutveckling och innovation. Miljöstrategiska satsningar För att främja en hållbar utveckling fortsätter landstinget med särskilda miljöstrategiska satsningar. Rent vatten är en mycket viktig komponent för liv. Arbets- och miljömedicinska enheten ska därför fortsätta sitt arbete med information om miljögifters påverkan på hälsan till allmänheten, arbetsplatser och beslutsfattare. De ska även initiera en förstärkt regional samverkan kring ett förebyggande arbete för att förhindra att kemikalier når våra sjöar och vattendrag. Ett första steg blir att bjuda in fler landsting för att skapa ett regionalt kemikalieråd där det expertstöd som finns på arbets- och miljömedicin möjliggör fortsatt utveckling inom olika teman. Landstingsfastigheter har tillsatt en ny tjänst som energi- och miljöcontroller. Därigenom kommer landstinget att kraftsamla kring miljöanpassad energiteknik. Vi satsar även på genomförande av livscykelanalyser, som ger oss faktabaserade underlag som underlättar för oss att välja produkter och tjänster som gynnar en hållbar utveckling. Vår modell för intern klimatkompensation ska ses över för att möjliggöra ännu större nytta. Miljöledning och uppföljning Landstingets miljö- och hållbarhetsarbete omfattar stöd till politiker och landstingsdirektör, stöd till landstingets verksamheter samt extern samverkan. Miljöledningssystemet är det verktyg vi använder för planering och uppföljning av miljö- och hållbarhetsarbetet. Resultat redovisas i årsredovisning och hållbarhetsredovisning. Mål Landstingets hållbarhetsarbete bygger på kunskap, samverkan och medarbetarnas engagemang. Det finns tydliga samband mellan miljöpåverkan och människors hälsa. Flera av målen inom miljö- och hållbarhetsområdet kommer således att på lång sikt att ha bäring både på god ekonomisk hushållning (mål 33, 34, 35, 36, 37, 38 och 39) socialt och etiskt ansvarstagande och minskad påverkan på miljön. Mål 32. Landstingets verksamheter ska aktivt och systematiskt arbeta med att genomföra Miljö- och hållbarhetsprogrammet (MHP) samt säkerställa att medarbetare har kunskap och engagemang kring miljöfrågor som berör de egna arbetsuppgifterna. Uppföljning. Resultat från genomförda åtgärder redovisas vid verksamhetsuppföljningar och i årlig verksamhetsberättelse. Resultat från ledningens genomgång redovisas i årlig verksamhetsberättelse. Mål 33. Miljökrav ska ställas i samtliga upphandlingar hos samtliga upphandlande enheter inom landstinget. Avseende IT-stöd ska utökade miljökrav ställas på energiförbrukning och ingående material. Uppföljning. Redovisning av ställda miljökrav sker i hållbarhetsredovisningen. 41

306 Mål 34. Alla medarbetare har tillgång till teknik för resfria möten (till exempel webbkameror, videokonferensrum) samt företagskort för kollektivt resande i tjänsten. Uppföljning. Resor i tjänst redovisas i hållbarhetsredovisningen. Mål 35. Alla förvaltningar har påbörjat arbetet med att minska användningen av engångsmaterial. Uppföljning. Åtgärder och förbrukningsstatistik redovisas i hållbarhetsredovisningen. Mål procent av landstingets förskrivare har genomgått den webbaserade utbildningen för läkemedel och miljö. Uppföljning: Andel genomförda utbildningar redovisas i hållbarhetsredovisningen. Mål 37. Landstinget har som mål att 45 procent av den mat som upphandlas ska vara ekologiskt odlad och 10 procent av livsmedlen producerade enligt etiska kriterier år Uppföljning: Andelen redovisas i hållbarhetsredovisningen. Mål 38. Andelen överbliven mat ska följas upp och minska. Uppföljning: Redovisas i hållbarhetsredovisningen. Mål 39. Användningen av skadliga kemiska produkter som finns på landstingets avvecklings- eller minskningslista för farliga kemikalier ska minska. Uppföljning: Förbrukningsstatistik redovisas i hållbarhetsredovisningen. 42

307 Personal och kompetens Kompetensförsörjning Kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för hälso- och sjukvården. Att ha rätt kompetens på rätt plats är ett måste. Under de senaste åren har personalförsörjning och kompetensförsörjning blivit allt viktigare inom hälso- och sjukvården. Strategisk kompetensförsörjning är en process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå landstingets mål på både kort och lång sikt. Kompetensförsörjning innefattar till exempel rekrytering och utveckling av befintlig personal. I landstinget så införs nu ett digitalt stöd för cheferna som ger möjlighet att ha överblick över personalens kompetens och framtida kompetensbehov. Örebro läns landsting är en kunskapsintensiv multiprofessionell organisation med en mångfasetterad verksamhet. Över 250 olika yrkeskategorier finns och är fördelade på cirka medarbetare. Kompetensförsörjning - En attraktiv arbetsgivare Att landstinget är en attraktiv arbetsgivare och att de yrken som finns uppfattas som spännande och intressanta är grundläggande för att vi skall kunna attrahera den kompetens vi vill ha nu och i framtiden. Att behålla kompetensen inom landstinget är utmaningen. Generationsväxling och konkurrens om arbetskraften är utmaningar som kräver målmedveten planering och satsningar inom kompetensförsörjningsområdet. För Örebro läns landsting är det mycket viktigt att arbetet med att klara framtida kompetensförsörjning intensifieras och att varumärket som arbetsgivare stärks. Att attrahera, anställa, behålla och utveckla medarbetare är framgångsfaktorer för att uppfylla verksamhetens mål och inriktning. Örebro läns landsting är länets andra största arbetsgivare (Örebro kommun är störst) och en viktig tillväxtmotor i den regionala utvecklingen. Örebro läns landsting ska vara en arbetsplats för utvecklingsinriktade chefer och medarbetare. Landstinget som arbetsplats tillåter utveckling i yrket, att gå vidare och göra karriär. En hållbar hälsosam arbetsplats med ett aktivt och tydligt ledarskap och medarbetarskap, goda utvecklingsmöjligheter och motiverade medarbetare är en framgångsfaktor för såväl patienter som verksamhet. Lönebildningen skall vara värdeskapande. Jämställdhet och mångfald ska genomsyra våra arbetsplatser. Diskriminering får inte förekomma i någon form. Personalen ska känna sig uppskattad i arbetet och vi värnar om personalens grundlagsskyddade rätt att yttra sig offentligt. Ett aktivt jämställdhetsarbete skall vara en aktiv del av landstingets arbetsgivarpolitik och bland annat innefatta att osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män åtgärdas. Arbetsorganisation och arbetstider skall främja möjligheten att förena arbete med föräldraskap. Heltidsanställning ska vara en rättighet. Alla tjänster som utlyses i landstinget ska vara heltider, med möjlighet att gå ner i tid för den som så önskar. De medarbetare som önskar heltidstjänst ska erbjudas sådan, men det bygger på förutsättningen att kompletterande tjänstgöring kan bli aktuell på andra arbetsplatser än den egna. Utbildningsuppdraget Landstinget har ett stort utbildningsuppdrag som är viktigt för att säkerställa den egna kompetensförsörjningen och även för andra landsting. Utbildningarna är långa innan specialistkompetens nås vilket gör att planeringshorisonten är minst tioårig. Landstinget är en viktig aktör som utbildare på såväl grund- som vidareutbildningsnivå. Den verksamhetsförlagda utbildningens omfattning och innehåll regleras i avtal med universitet och högskolor, cirka 10 avtal för vår del. Totalt görs 6400 så kallade VFU-veckor under ett år. Läkarutbildningen är då ännu ej fullt utbyggd. Ett 25 tal kliniska adjunkter är adjungerade vid Örebro Universitet och anställda i landstinget för att kvalitetssäkra utbildningarna. Antalet studenter är avgörande för resurser för handledning. Att handleda ingår i uppdraget som anställd i Örebro läns landsting och tar tid från den vardagliga verksamheten. Handledarutbildning är reglerat utifrån Socialstyrelsen gällande läkarutbildningen, för övriga ges idag en handledarutbildning om 7,5 högskolepoäng. Arbete kommer att starta upp med Örebro Universitet för att samordna och utveckla handledarutbildningarna. Utbildningsuppdraget sker mitt i pågående verksamhet med de krav och målsättningar som finns. Detta gör att kvalitetskriterier och kvalitetssäkring av den verksamhetsförlagda utbildningen bör förstärkas ur ett länsperspektiv. Örebro läns landsting garanterar då både verksamhet och utbildningsanordnare en kvalitativ utbildning och säkerställer en god kompetensförsörjning. 43

308 AT läkare och ST läkare utbildas av och i Örebro läns landsting och är grunden för att säkerställa kompetensförsörjningen av dessa yrkeskategorier. Totalt är ca 40 AT läkare under utbildning och ca 200 specialistläkare inom olika områden. För att säkra läkare inom olika specialiteter utifrån framtida vårdbehov görs strategiska satsningar som inom primärvården. Ytterligare samordning och strategiska satsningar inom andra specialiteter behövs för att säkra tillgången på läkare. Satsningen i länet på vård och omsorgscollege stärker till gången på undersköterskor liksom den nya medicinska vårdadministratör utbildningen som ersätter tidigare den medicinska läkarsekreterare utbildningen. Utbildning till tandsköterska sker också som en Yrkeshögskoleutbildning. Dessa utbildningar sker i nära samarbete med oss som arbetsgivare. Örebro läns landsting erbjuder förmånliga utbildningsvillkor för strategiskt prioriterade specialistutbildningar, som exempelvis barnmorska och distriktssköterska. Kompetensutveckling som medarbetare sker genom både intern och extern utbildning och lärande i olika former. Kompetensutveckling är ett naturligt instrument för medarbetarens utveckling och ett krav för att kunna arbeta i landstingets verksamhet. IT-stödet Pro Competence blir ett stöd i kompetensplanering både på strategisk och operativnivå. It stödet införs under kommande år. Lönebildning Lönebildningen är ett viktigt arbetsgivarpolitiskt instrument. Lönebildningen ska vara värdeskapande och stimulera till verksamhetsförbättring och måluppfyllelse samt bidra till en tryggad kompetensförsörjning. Lönekartläggningens kvalitetssäkring ska fullföljas och osakliga löneskillnader får inte förekomma. Ledarskap och medarbetarskap Medarbetarskapet handlar om att vara med och utveckla verksamheten, vilket innebär att använda sin kompetens, sitt engagemang och ansvarstagande. Detta bidrar till att verksamhetens och därmed landstingets mål uppfylls. Ett gott medarbetarskap kännetecknas av delaktighet och öppenhet inför förändring och förnyelse. Medarbetarutbildning bedrivs i olika former för att stärka medarbetarskapets uppdrag. Detta kräver och förutsätter stödjande och uppmuntrande ledarskap för att ge förutsättningar för kompetensutveckling och forskning på arbetsplatserna. Ett aktivt och tydligt chefs- och ledarskap är en framgångsfaktor för landstingets verksamhet. Chefen håller samman helheten och är samtidigt länken till den överordnade ledningen. Chefs- och ledarskapets utmaning är att kunna hantera de olika roller som ledare i vår organisation behöver ikläda sig. Chefskapet är en profession i sig. Att skapa möjligheter och tid för detta är en förutsättning, då det samtidigt oftast kombineras med tjänstgöring i grundprofessionen. En landstingsövergripande ledarstrategi för rekrytering, utbildning, utveckling, avveckling och stöd till cheferna i organisationen är viktig. En ledarskapsstrategi säkrar återväxten och försörjningen av chefer och ledare. Hälsofrämjande arbetsliv ett arbetsliv för alla Hälsofrämjande arbetsplatser är en framgångsfaktor och ett konkurrensmedel samt en viktig del i att vara en attraktiv arbetsgivare. Den hälsofrämjande idén utgår från att varje individ, arbetsplats och organisation har resurser som kan användas för att bevara och utveckla hälsan. En hälsofrämjande arbetsplats bygger på en gemensam satsning mellan landstinget, medarbetarna och samhället för att förbättra hälsan och välbefinnandet i arbetslivet. I landstingets arbetsmiljöplan betonas en helhetssyn på hållbar hälsa. Ett centralt begrepp för att främja hälsa är känslan av sammanhang (KASAM). Det innebär att individen i sin arbetssituation känner meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. När det gäller den arbetsrelaterade hälsan är det viktigt att poängtera att individens arbetsliv och privatliv samspelar. Det är landstinget, chefens och arbetstagarens gemensamma ansvar att sträva efter att uppnå en balans mellan arbetstid och övrig tid, där återhämtning inom och mellan arbetspassen möjliggörs. Sömn och återhämtning är viktiga faktorer för att klara av de utmaningar vi ställs inför varje dag. Friskvård är viktigt för att stärka det friska. En aktiv livsstil får oss att orka mer och gör att vi reagerar mildare på fysisk och psykisk press. 44

309 Landstinget ska vara en hälsofrämjande organisation. Det innebär att vi ständigt arbetar för att utveckla en arbetsorganisation och arbetsmiljö som främjar ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Policy och mål för det hälsofrämjande arbetet är förankrade i landstingets ledning och uppföljning av arbetet sker vart annat år med hjälp av en medarbetarenkät samt i de årligen återkommande medarbetarsamtalen. Fler arbetstillfällen för funktionshindrade i Örebro läns landsting Personer med funktionsnedsättning har betydligt svårare att hitta en väg ut på arbetsmarknaden jämfört med många andra grupper. Vi tror att nya kreativa metoder måste till för att få in denna i många fall osedda målgrupp på den ordinarie arbetsmarknaden. Landstinget vill ta ett ökat ansvar för att bereda funktionsnedsatta möjlighet till arbete inom Örebro läns landsting. Det behövs ett aktivt och samordnande arbete för att hitta lämpliga arbetsuppgifter och arbetsplatser. Under 2013 vill vi tillsätta en projekttjänst för att driva på utvecklingen och inventera möjliga arbetsuppgifter inom landstingets verksamhet. Projektet är en del i ett samarbete med Örebro kommun. Samverkan med de fackliga organisationerna Örebro läns landsting har en väl upparbetad samverkan med de fackliga organisationerna och ser det som ett naturligt sätt att bedriva och utveckla verksamheten. Uppföljning Medarbetarsamtal är en grundförutsättning för att chefen både ska få och ge återkoppling. Samtliga medarbetare i Örebro läns landsting ska ha ett medarbetarsamtal per år med sin chef. Uppföljning sker med mätetal, medarbetarenkäter och i uppföljning av de policys och planer som finns inom arbetsgivarområdet. För att ytterligare förbättra möjligheten till uppföljning kommer personal- och hälsobokslut att göras med start Mål Den stora utmaningen för landstinget är att vara en attraktiv arbetsgivare och att erbjuda ett hållbart arbetsliv. Delaktighet, medarbetarskap, ledarskap och mångfald är områden för framgång. Arbetsgivarpolitiken är en avgörande faktor för hur vi lyckas nå resultat i verksamheten. De arbetsgivarpolitiska dokument som finns (exempelvis jämställdhetsplan, arbetsmiljöpolicy, kompetensförsörjningsplan), inom området implementeras och följs upp i förvaltningarnas och landstingets delårsbokslut och årsredovisning. Samtliga mål har bäring på god ekonomisk hushållning. Mål 40. Landstinget är en attraktiv arbetsplats för utvecklingsinriktade ledare och medarbetare. Uppföljning. Sker genom återkommande medarbetarenkäter. Mål 41. Örebro läns landsting erbjuder en hållbar och hälsofrämjande arbetsplats. Uppföljning. Sker genom återkommande medarbetarenkäter. Mål 42. Frisktalet skall öka. Uppföljning och mått: Andel medarbetare (kvinnor och män) med 0-14 sjukdagar Mål 43. Samtliga medarbetare som vill ha heltid ska erbjudas detta, under de förutsättningar som preciseras under personalavsnittet. Uppföljning. Sker genom respektive förvaltnings delårsrapport och verksamhetsberättelser. Mål 44. Alla medarbetare ges möjlighet till att upprätthålla och utveckla sin kompetens för att ge god och patientsäker vård. Uppföljning. Via redovisning i respektive nämnd. 45

310 Information och kommunikation Örebro läns landsting är en demokratiskt styrd organisation som arbetar för länsinvånarna. Medborgarnas rätt till information om vår verksamhet är grundläggande. Landstinget verkar under offentlighetsprincipen och andra regler som ställer stora krav på öppenhet och insyn. Informations- och kommunikationsfrågorna är därför särskilt betydelsefulla i vår organisation. Nya mediers framväxt ger nya möjligheter men ställer också ökade krav på hela organisationen. Utökad patientinformation och delaktighet dialog med patienter, brukare och anhöriga I det dagliga mötet med patienter, brukare och anhöriga, är information och kommunikation viktiga beståndsdelar. Landstingets medarbetare måste vara kunniga och kompetenta i dessa frågor. Satsningen på att öka kommunikationsmedvetenhet och kommunikationskompetens hos såväl chefer som medarbetare fortsätter genom arbetet med verktygen i Den kommunikativa chefen. Utökad patientinformation och patientens delaktighet är viktiga områden att utveckla, såväl innehållsmässigt som genom ny teknik. Särskild viktigt är att garantera att alla länsinvånare kan ta del av landstingets information och därmed främja delaktigheten, som också är en viktig del i att göra vården mer patientsäker. Riktlinjer för sociala medier har tagits fram och ett utvecklingsarbete för att hitta formerna för det arbetet pågår. Ett nytt skyltprogram ur ett funktionshinderperspektiv för landstingets lokaler håller på att tas fram. Utökad information och kommunikation med länsinvånarna Övergripande information ges i Landstingskatalogen som utkommer årligen, i pappersform och på landstingets webbplats. Länstidningen Tebladet är en viktig kanal som når alla hushåll. Den ges ut fem gånger per år. Via landstingets webbplats har länsinvånarna tillgång till viktig information ur ett patient-, anhörig- samt ett medborgarperspektiv. Här finns också ett dagsaktuellt nyhetsflöde. Pressmeddelanden och annonsering är andra viktiga kanaler för att nå länsinvånarna. Via landstingens gemensamma webbplats 1177.se nås patienter och anhöriga med råd om vård på såväl nationell som lokal nivå. Arbetet med att utveckla 1177.se är omfattande och fortsätter inte minst inom området e-hälsa genom Mina vårdkontakter. Kraven på webb och kommunikationsstöd ökar Medborgarnas krav på information och interaktivitet via webben, till exempel e-hälsa, ökar och kraven på kommunikationsstöd ökar därmed också. Nationella projekt som exempelvis Vårdgarantin, Öppna Jämförelser, Vårdbarometern, 1177 Sjukvårdsrådgivningen, Nationell Patientöversikt och Nationell Patientenkät kräver strategiska kommunikationsinsatser. Landstingets politiker kommunicerar med medborgarna via olika kanaler och söker nya kommunikationsvägar som e-demokrati, dialog- och fokusgrupper och rådslag av olika slag. Intern informationskommunikation För att kunna stödja landstingets strävan att uppnå sina mål måste den interna informationen vara ett effektivt verktyg för såväl medarbetare som förtroendevalda. Övergripande kanaler för intern information och kommunikation är intranätet samt personaltidningen Tebladet som ges ut med sex nummer per år. En översyn av kanalerna behöver göras utifrån den enkät som genomförts omkring landstingets interna kommunikation. Mål Landstinget ska ge länsinvånarna insyn i verksamheten så att de har möjlighet att påverka landstingets mål och inriktning. Delaktighet och medbestämmande är honnörsord. Våra mötesplatser för dialog måste därför ständigt utvecklas. Information och kommunikation är också strategiska redskap för att stödja ledningen att nå sina mål. Informations- och kommunikationsaspekten ska integreras i all planering och utveckling av verksamheten på alla nivåer. God intern information är en förutsättning för god extern information. Av nedanstående mål inom området information och kommunikation har målet 46 och 47 bäring på god ekonomisk hushållning. Mål 45. Örebro läns landsting ska uppfattas som en organisation med hög trovärdighet för patienter, anhöriga, brukare och medborgare. Landstinget ska förknippas med de värden som formulerad i visionen, 46

311 Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Örebro läns landsting ska också uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. Uppföljning. Aktiviteter rapporteras till landstingsstyrelsen. Mål 46. Landstingets externa information och kommunikation ska nå kontakt med länsinvånarna så att de som medborgare blir delaktiga i den demokratiska processen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Uppföljning. Aktiviteter rapporteras till landstingsstyrelsen. Mål 47. Landstingets information och kommunikation till patienter, anhöriga och brukare ska vara anpassad för målgruppen. Informationen ska stimulera till interaktivitet, delaktighet och engagemang. Uppföljning. Aktiviteter rapporteras till landstingsstyrelsen. Mål 48. Landstingets medarbetare ska vara medvetna om kommunikationens roll och betydelse i organisationen. De ska ha en god förmåga att kommunicera, så att patienter och andra upplever delaktighet och är nöjda med information och delaktighet. Uppföljning. Landstingets patientenkät, nationell patientenkät, Vårdbarometern. 47

312 Ekonomi och finansiella förutsättningar Finansiella förutsättningar och god ekonomisk hushållning Målet för landstingets ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi och uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Grundtanken med god ekonomisk hushållning är att varje generation av länets invånare ska bära kostnaderna för den service som de själva beslutar om och drar nytta av samt att gjorda investeringar ska kunna ersättas. Det medför att god ekonomisk hushållning idag är en förutsättning för att också i framtiden bedriva och utveckla en bra verksamhet för länets invånare. En långsiktig stark ekonomi omfattar att ha reserver som klarar anpassningar från högkonjunktur till lågkonjunktur utan drastiska åtgärder. Det krävs därför mer än nollresultat för att finansiera verksamheterna över tid. Verksamheten ska vara anpassad till den aktuella intäktsnivån. Landstingets intäkter i form av skatter och statsbidrag utgör den ekonomiska ramen för omfattningen på den verksamhet som landsting kan erbjuda till länets invånare. Därför är det av största vikt att respektive förvaltnings resultat varje år är noll eller större. Landstinget ska använda tillgängliga resurser på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Det innebär att verksamhet bedrivs på rätt sätt, med rätt insatta resurser och vid rätt tidpunkt. Detta gäller oavsett om verksamheten bedrivs i landstingets regi eller av privata entreprenörer. Samhällsekonomiska förutsättningar Internationell ekonomi Euroområdet fortsätter att tyngas av skuldkrisen och tillväxten väntas bli svag den närmaste tiden. Skillnaden i tillväxten mellan länderna är emellertid fortsatt stora. Men även de mest utsatta länderna väntas vända till tillväxt under Det är framför allt utvecklingen i södra Europa som hämmar tillväxten i euroområdet, exempelvis Spanien och Italien där BNP faller. Kinas ambition att bromsa ekonomin för att undvika överhettning slår nu igenom på tillväxten, under andra kvartalet redovisar Kina den svagaste tillväxten sedan För USA indikerar ekonomin en återhämtning om än trög. Såväl bostads- och arbetsmarknaden tycks sakta gå åt rätt håll. Sveriges ekonomi Under andra halvåret 2012 kommer allt fler oroande signaler kring Sveriges ekonomi. Tillväxttalen beräknas bli sämre för svensk del. Den svaga efterfrågan från omvärlden förväntas medföra att den svenska exporten utvecklas långsammare. Mycket tyder därför på att tillväxten i slutet av 2012 och början av 2013 blir betydligt svagare än 2011 och inledningen av Någon återhämtning sker inte förrän slutet av En svag arbetsmarknad och en stark krona dämpar inflationsimpulserna. Inflationstakten var 0,4 procent i september, vilket är en minskning av inflationstakten från augusti. För att motverka att inflationen blir för låg framöver har Riksbanken sänkt reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Sysselsättning och arbetsmarknad Försvagning av arbetsmarknaden har skett under andra kvartalet i år. Arbetslösheten är fortsatt hög och antalet arbetande timmar minskar nu i snabb takt. Tillväxten förväntas bli svagare under andra halvåret De försämrade tillväxtutsikterna framöver gör att SKL räknar med en viss försvagning av sysselsättningen. Detta har en negativ inverkan på utvecklingen av landstingets skatteunderlag. I augusti 2012 var antalet arbetslösa vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,2 procent. Utvecklingen innebär en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med samma månad föregående år. För Örebro län uppgick antalet arbetslösa till personer, vilket motsvarar en ökning med 2,7 procent jämfört med motsvarande period förra året. Landstingssektorns ekonomiska läge Landstingens samlade resultat före extraordinära poster uppgick 2011 till ett underskott på 2,5 miljarder kronor miljarder kronor eller 1,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är 7,2 miljarder kronor sämre än Försämringen förklaras framförallt av en engångseffekt av att kalkylräntan för beräkning av pensionsskulden sänktes. Under 2010 fick sektorn ett tillfälligt konjunkturstöd som i princip motsvarade tidigare års frysta statsbidrag. Detta stöd sänktes kraftigt redan 2011 för att sedan fasas ut helt

313 Exklusive engångseffekten hade landstingen ett överskott på 3,2 miljarder kronor. År 2011 ökade landstingens kostnader med 3,4 procent i löpande priser. Detta motsvarar en volymökning med cirka 1,4 procent. Enligt landstingens prognoser per 1:a tertialet beräknas ett negativt resultat på cirka 170 miljoner kronor exkl. AFA s återbetalning. Återbetalningen från AFA beräknas uppgå till ca 3 miljarder kronor. Landstingens budgeterade resultat för 2012 innebar sammantaget ett överskott på ca 1,0 miljarder kronor. Regeringens budgetproposition Regeringen presenterar en mer optimistisk utveckling av Sveriges ekonomi de närmaste åren än vad andra konjunkturbedömare har redovisat. Regeringens bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi vänder upp igen under 2013 och BNP tillväxten ökar med 2,7 procent. De följande åren väntas ekonomin växa i god takt och tillväxten öka med i genomsnitt 3,4 procent per år Sammanfattningsvis innehöll regeringens budgetförslag inte någon skattefinansierad förstärkning av landstingens grundförutsättningar. Tidigare aviserade eller pågående stimulansreformer avseende tillgänglighet, patientsäkerhet, sjukskrivningar samt äldresatsning fortsätter. I budgetpropositionen redovisar regeringen hur mycket man avser budgetera för statsbidraget för läkemedelsförmånen de kommande åren. Såväl för 2013 som efterföljande år avsätts 22,2 miljarder kronor, dvs. lika mycket som staten bedömer prognosen till för Avtalet mellan staten och förbundet för 2011 uppgick till 22,9 miljarder. Det finns ännu ingen överenskommelse mellan staten och SKL om nivån och inriktningen på läkemedelsbidraget för Regeringen eftersträvar att föra över det riktade statsbidraget för läkemedelsförmånen till det generella statsbidraget. I budgetpropositionen föreslås att det från 2012 redan höjda högkostnadsskyddet för läkemedel ska indexregleras, genom en ny bestämmelse i Lagen om läkemedelsförmåner. Där preciseras hur mycket den enskilde sammanlagt under en ettårsperiod ska behöva betala själv och ett kostnadstak införs. Beloppen inom förmånstrappan fastställs till en viss andel av kostnadstaket. Regeringen beslutar om prisbasbelopp varje höst och då kommer alltså högkostnadsskyddet att revideras enligt den nya principen. Ändringen föreslås gälla från den 1 januari Örebro läns landstings ekonomi Landstingets prognos 2012 Resultatet per augusti uppgår till 278 mnkr, vilket är 140 mnkr bättre än Landstingets helårsresultat beräknas till 140 mnkr. Prognosen innebär ett resultat som är 78 mnkr högre än budget för Utfallet för verksamheterna är 33 mnkr bättre än förra årets augustiresultat, medan prognoserna visar på ett resultat för helåret som är 30 mnkr sämre än I nuläget uppgår verksamheternas prognoser för helåret till -90 mnkr. Det innebär att ekonomiska effekter av det effektiviseringskrav som fullmäktige fastställde i budgeten för 2012 kan avläsas i utfallet per augusti. Samtidigt visar prognoserna att ytterligare åtgärder måste vidtas för att klara en ekonomi i balans. De revideringar av skatteunderlagets tillväxt som skett under året har medfört en positiv effekt på landstingets ekonomi. I år väntas skatteintäkterna, rensat för effekten av skatteväxlingen för ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken, öka med 129 mnkr jämfört med föregående år. Därtill kommer AFA Försäkring betala tillbaka premier på 110 mnkr för åren 2007 och 2008 till landstinget. Landstingets budget för 2013 samt plan för 2014 och 2015 Förutsättningar Kalkylen visar en försämrad ekonomisk utsikt än vad som förutsågs i planarbetet. Frågetecknet inför framtiden är hur kraftig konjunkturnedgången kommer att bli. Den lägre tillväxten påverkar skatteunderlaget och landstingens skatteintäkter för perioden. Bedömningarna utgår ifrån SKL:s bedömningar av skatteunderlaget samt landstingsprisindex. Nettokostnader och landstingsprisindex I landstingsprisindex ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedelspriser beräknas till 2,0 procent för 2013, samt 2,0 procent 2014 och 2,8 procent

314 Budgetramarna för 2013 har räknats upp med 1,2 procent vilket motsvarar 75 miljoner kronor, vara 50 mnkr är avsatt för löneöversynen Detta innebär att verksamheterna inför 2013 får uppräkning av landstingsbidraget med 25 mnkr, medan resterande uppräkning sker när löneöversynen är klar för Vidare räknas bidraget för läkemedel i öppen och sluten vård upp med 20 miljoner kronor. Prognos över landstingsprisindex 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2,8 2,5 2,0 2, Nettokostnaderna har budgeterats till miljoner kronor, viket innebär en nettokostnadsökning med 2,5 procent och skatteintäkter och generella bidrag ökar med 1,9 procent jämfört med budget Skatteintäkter I denna budget används SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer (oktober) för riket avseende skatteunderlaget för perioden SKL räknar med att skatteunderlaget växte med 3,1 procent för Den högre ökningstakten år 2012 förklaras främst av oväntat stark utveckling på arbetsmarknaden under första halvåret. Stämningen på arbetsmarknaden tyder dock på en försvagning under andra halvåret 2012 och bedömningen är att det dröjer en bra bit in på 2013 innan sysselsättningen vänder upp, vilket även väntas leda till lägre löneökningar nästa år. 5,0 4,0 3,0 SKLs skatteunderlagsprognos (okt) 4,4 3,9 3,7 3,1 3,2 2,0 1,0 0, Skatteintäkterna budgeteras 2013 till miljoner kronor, vilket är 109 miljoner kronor mer än budgeten för Kommunalekonomisk utjämning I Budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär en oförändrad nivå på anslaget med undantag för enstaka regleringar för minskningar av skatteunderlag till följd av andra förslag från regeringen. Anslaget regleras dels till följd av ett fortsatt höjt grundavdrag för pensionärer, dels för en fortsatt minskning av de svenska skatteintäkterna till följd av att arbetspendlingen över Öresund har ökat. Utjämningsavgifter och generella statsbidrag Anvisat för Höjt grundavdrag för pensionärer Utjämningsbelopp SUMMA

315 Tillfälliga statsbidrag Landstinget har beaktat sjukskrivningsmiljarden, patientsäkerhetsarbetet och rehabiliteringsgarantin i budgeten De tidsbegränsade och prestationsbaserade statsbidragen för barn och unga med psykisk ohälsa samt vårdgaranti har av försiktighetsskäl betraktats som ekonomiskt neutrala för landstingets budget. Bidragen ska fördelas utifrån uppnådda resultat. Avstämningar sker månadsvis hela året. Medlen fördelas till landstingen utifrån resultat vid varje månadsavstämning och i relation till befolkningsunderlaget. Planeringsreserv På grund av den osäkra ekonomiska utvecklingen i omvärlden och en försvagning av den svenska tillväxten kan skatteunderlagstillväxten försämras under de kommande åren. Den ekonomiska reserven för 2013 är budgeterad till 65 miljoner kronor. Huvudändamålet för reserven under kommande år är att möta befarat lägre skatteintäkter. För kommer reserven budgeteras till minst 50 miljoner kronor per år. Årets resultat Utifrån förutsättningarna enligt ovan och budgeterade verksamhetsförändringar uppgår resultatet 2013 till 20 miljoner kronor. Resultaten under planperioden 2014 och 2015 uppgår till 40 miljoner kronor respektive 44 miljoner kronor. Investeringar För 2013 är investeringarna beräknade till 597 miljoner kronor. Detta innebär en utökad investeringsnivå med 102 miljoner kronor jämfört med budget Av de totala investeringarna avser 140 miljoner kronor investeringar i fastigheter med externa hyresgäster. För medicinteknisk utrustning anslås ca 110 miljoner kronor. För IT avsätts cirka 15 miljoner kronor och 43 miljoner kronor för övrig utrustning. Dessutom avsätt 19 miljoner kronor för trafik, se bilaga om investeringsbudget. Utöver nämnda 597 miljoner kronor avsätts en investeringsram om 10 miljoner kronor för investeringar för energieffektiviseringar som syftar till att sänka landstingets samlade energikostnader. Sammanställning per investeringsgrupp (mnkr) Fastighetsinvesteringar egna 268,9 Fastighetsinvesteringar externa hyresgäster 140,0 IT-investeringar 15,5 Medicintekniska investeringar 110,9 Övriga investeringar 43,1 Trafikinvesteringar 19,0 SUMMA 597,4 Energieffektiviseringar 10,0 Pensionsplaceringar Landstinget beslutade under 2011 om en ny finanspolicy. Placeringarna ska ske så att de värdemässigt följer utvecklingen av pensionsåtaganden intjänade efter I syfte att uppnå landstingets målsättning reserveras 230 miljoner kronor år 2013 ur landstingets likviditet för placeringar till pensionsändamål. Känslighetsanalys Landstingets ekonomi påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan vara kraftiga konjunktursvängningar eller statliga beslut, som påverkar landstingets ekonomi i hög grad. En känslighetsanalys är ett bra sätt att visa hur olika förändringar påverkar landstinget finansiellt och kan utgöra ett underlag till bedömningar och beslut. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar landstingets ekonomi (mnkr): Löneförändringar 1 % +/-44 Förändringar av övriga driftkostnader 1 % +/-39 Förändring av skatteunderlaget med 1 % +/ öre förändrad utdebitering +/-51 51

316 Landstingets finansiella mål och ekonomiska politik Finansiella mål Målet för landstingets ekonomiska politik är att skapa en långsiktig stark ekonomi och uppnå en verksamhetsmässig och finansiell god hushållning. Osäkerheten kring utvecklingen framöver är stor och det finns en icke obetydlig risk att den samhällsekonomiska utvecklingen blir sämre än vad nuvarande prognoser visar. Landstinget påverkas främst av en negativ sysselsättningsutveckling och därmed minskat skatteunderlag och skatteintäkter. Landstingsstyrelsen anser att de gemensamma resurserna är begränsade. Landstingets möjligheter att utföra sitt uppdrag är därför att ständigt söka efter bättre och mer effektiva metoder för att uppnå målen. Ekonomisk politik Landstingets ekonomiska politik ska kännetecknas av långsiktighet och hushållning. Detta skapar förtroende för landstingets förmåga att ta ansvar i såväl goda som dåliga ekonomiska tider. Det pågår en ständig utveckling inom hälso- och sjukvården som ger ökade möjligheter till förbättringar i diagnostik och behandling. Nya behov måste i ökad utsträckning lösas genom omdisponering av resurser, och endast marginellt med nya resurser. All verksamhet måste kontinuerligt göra förändringar i verksamheten för att möta nya krav. Ambitionshöjningar under planperioden måste därför i första hand ske genom att resurser omfördelas mellan eller inom landstingets olika verksamhetsområden och befintliga ramar. Den ekonomiska politiken kan omsättas i finansiella mål för god ekonomisk hushållning Mål Den finansiella målsättningen är att behålla en ekonomisk styrka som kännetecknas av uthållighet och långsiktighet. Det är bara genom att uppfylla detta som landstinget på lång sikt kan garantera en verksamhet av hög kvalitet som svarar mot behov och förväntningar. Nedanstående mål inom området ekonomi och finansiella förutsättningar har samtliga mål bäring på god ekonomisk hushållning. Målen avser år Mål 49. Landstingets resultat ska uppgå till minst 20 mnkr. Mål 50. Verksamheternas resultat ska vara minst noll. Mål 51. Investeringar för landstingets egen verksamhet ska finansieras med egna medel. Mål 52. Landstinget ska avsätta minst 230 miljoner kronor för pensionsändamål. Mål 53. Landstingets likviditet ska uppgå till en nivå och förvaltas så att en god betalningsberedskap upprätthålls vid varje tillfälle. Uppföljning. Samtliga ekonomiska mål följs upp i delårsrapporter och årsredovisning. Mål 50 måluppfyllelse bedöms baserat på resultatet för samtliga verksamheter. Uppföljning sker även på nivån hälso- och sjukvården inklusive folktandvården samt per förvaltning. Mål 53 följs upp enligt anvisning i finanspolicyn. 52

317 Landstingets organisation Den politiska organisationen Inför mandatperioden har en förtroendemannaorganisation beslutats av landstingsfullmäktige och implementerats. Syftet är att utveckla medborgarmodellen ytterligare för att därigenom komma närmare såväl medborgare som verksamhet. Målet är att förtroendemannaorganisationen är enkel, tydlig och begriplig. Landstingsfullmäktige är landstingets högsta politiska organ med direktvalda ledamöter som representerar länets medborgare. Fullmäktige fångar genom bland annat tillfälliga beredningar, programgrupper och rapportörsskap, befolkningens behov och efterfrågan inom landstingets huvuduppdrag. Landstingsstyrelsen är landstingets högsta verkställande organ som håller samman och styr verksamheten. Styrelsen är underställd landstingsfullmäktige och svarar för landstingets övergripande planering och uppföljning. Tre hälso- och sjukvårdsnämnder har rollen att vara landstingsstyrelsens förlängda arm med uppgift att följa och följa upp verksamheten. De har till uppgift att bereda och besluta i frågor som handlar om verksamhetens genomförande, uppföljning och förbättringar. Frågor av strategisk karaktär bereds av nämnden och i hälso- och ekonomiutskottet för beslut i styrelse och/eller fullmäktige. Hälso- och ekonomiutskottet under landstingsstyrelsen har till uppgift att hålla samman hälso- och sjukvården på tvärs över nämndernas ansvarsområden. Utskottet tar också fram förslag till principer och modeller för hälsoval och tandvård samt bereder och beslutar i vissa finans- och ekonomifrågor. Personalpolitiska utskottet bereder och beslutar i övergripande frågor av personalpolitisk karaktär. Nämnden för folkhälsa har till uppgift att ta fram analyser av befolkningens hälsa och ohälsa inför planering av hälso- och sjukvården, men också att lägga förslag till avtal med länets kommuner i folkhälsofrågor. Nämnden för forskning tecknar och följer upp överenskommelser med landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar i frågor som rör forskning. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning är tillika folkhögskolestyrelse. Den tilldelas i den årliga verksamhetsplanen med budget såväl mål och uppdrag som medel för sin verksamhet. Nämnden för trafik, miljö och service ansvarar för trafikfrågor, miljöfrågor och service. Nämnden tecknar överenskommelser med förvaltningen Ledning och verksamhetsstöd. Landstinget bedriver tillsammans med Örebro kommun och Kumla kommun företagshälsovård inklusive tolkoch översättarservice. Landstinget är huvudman för nämnden som får sitt stöd från Landstingshälsan. Verksamhetsplan med budget och överenskommelser Verksamhetsplan med budget är landstingets övergripande årliga styrdokument. Med utgångspunkt i befolkningens hälsa och ohälsa samt resultat av medborgardialoger och underlag från verksamhet och nämnder bereder landstingsstyrelsen verksamhetsplan med budget som sedan fastställs av landstingsfullmäktige. I planen preciseras en rambudget för nämnder och förvaltningar. Med utgångspunkt i verksamhetsplanen träffas överenskommelser mellan hälso- och sjukvårdens nämnder och landstingets hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Dessa föregås av förhandlingar mellan nämnder och förvaltningsledningar, med landstingets ledningskansli som stöd. Nämnderna beslutar om överenskommelserna i december januari varefter de lämnas för information till landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige i februari. På samma sätt träffar nämnden för forskning överenskommelser med respektive förvaltning i frågor som rör forskning. Återrapportering från hälso- och sjukvårdens förvaltningar sker till respektive nämnd. Dessa bereder förvaltningarnas delårsrapporter och verksamhetsberättelser för att därefter fastställas av landstingsstyrelsen. De förtroendevalda är medborgarnas företrädare De förtroendevalda företräder i samtliga politiska organ länets medborgare. Det betyder att ledamöterna i hälso- och sjukvårdens tre nämnder har i uppdrag att inom sitt ansvarsområde såväl fånga medborgarnas behov och efterfrågan som att följa och följa upp verksamheten att ställa varförfrågorna. 53

318 Verksamhetsorganisation Landstingsdirektören är högsta tjänsteman Landstingsdirektören är landstingets högsta tjänsteman, direkt underställd landstingsstyrelsens ordförande. Denne har det övergripande verksamhetsansvaret och ska omsätta de politiska besluten i handling genom att leda och styra verksamheterna mot de mål som ställts upp i den årliga verksamhetsplanen och överenskommelserna. Landstingdirektören har till sitt stöd landstingets ledningskansli. Kansliet har i uppdrag att stödja förtroendemannaorganisationen, men också landstingsdirektören genom att medverka i verkställighet, styrning och ledning av och rapportering och uppföljning av landstingets verksamhet. Varje funktion vid kansliet har en chef som ansvarar för sitt sakområde på tvärs över organisationen. Landstingsdirektören har under sig förvaltningscheferna inom hälso- och sjukvården. Tillsammans svarar de för landstingets samlade hälso- och sjukvårdsproduktion. Där finns också cheferna för Lednings- och verksamhetsstöd, Landstingshälsan, Patientnämndens kansli, Läkemedelskommittén och smittskyddsläkaren. Landstingets ledningskansli De generella funktionerna vid ledningskansliet stödjer hela förtroendemannaorganisationen samtidigt som de leder, styr och stödjer processer på tvärs över verksamhetsorganisationen. Hit hör områdena ekonomi, personal, kommunikation, miljö samt planering och administration. De funktioner som är knutna till landstingets olika verksamheter är hälso- och sjukvård, forskning och högre utbildning samt regional utveckling. Dessa står för kompetensen inom sina sakområden och stödjer respektive nämnd. Funktionen hälso- och sjukvård stödjer såväl nämnden för folkhälsa, somatisk specialistvård, psykiatri, habilitering och hjälpmedel som primärvård och folktandvård. Funktionen regional utveckling ger stöd till nämnderna för tillväxt, kultur och bildning samt trafik, miljö och service. I det sistnämnda fallet delas ansvaret med ledningskansliets miljöfunktion och Lednings- och verksamhetsstöd. Relationen mellan ledningskansli, förvaltningar och andra vårdgivare En grundförutsättning i verksamhetsorganisationen är ett gemensamt sammanhållet ledningskansli. Det innebär att förvaltningarna styrs och leds av landstingsdirektören och dennes kansli samt att nämndadministration sköts från kansliet. Verksamhetens mål och uppdrag preciseras i landstingets verksamhetsplan och i nämndernas överenskommelser med förvaltningarna. Ledningskansliet ska, förutom styrning och ledning, följa upp och stimulera till förbättringar inom verksamheten. I relation till andra vårdgivare har kansliet en liknande roll, men svarar däremot inte för deras produktion, personal och ekonomi. 54

319 Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering har tre huvudsyften: 1. Att ge en mångdimensionell bild av verksamhetens resultat i förhållande till fastställda mål och uppdrag. 2. Att värdera hur styrande riktlinjer och rutiner efterlevs i verksamheten. 3. Att utgöra kunskaps- och beslutsunderlag inför förbättringsarbete och fortsatt planering. Den röda tråden löper från verksamhetsplan med budget via överenskommelser till förvaltningar, verksamheter och ytterst till medarbetare där mål och uppdrag genomförs. Här vänder planerings- och uppföljningsprocessen och den röda tråden kan följas från mötet mellan patient och medarbetare, via verksamhet, förvaltning och ledningskansli till nämnd, styrelse och ytterst fullmäktige. Uppföljning sker på alla nivåer i verksamheten; från enkla dagliga ronder eller avstämningsmöten till ledningens återkommande genomgång på verksamhetsnivå. Vidare knyter förvaltningarna samman de olika verksamheternas rapportering till muntliga verksamhetsöverläggningar med ledningskansli och berörda nämnder. Skriftliga delårsrapporter och verksamhetsberättelser lämnas för beredning i nämnd och för fastställande i landstingsstyrelsen. På samma sätt lämnar landstingets ledningskansli rapporter och berättelser för beredning till landstingsstyrelsen och fastställande i landstingsfullmäktige. Vid den skriftliga rapporteringen av landstingets resultat kommer följande landstingsövergripande mätetal att användas: Hälso- och sjukvård Tillgänglighet primärvård, telefonkontakt och läkarbesök. Tillgänglighet specialiserad vård; mottagning och operation. Rehabiliteringsgaranti. Vårdrelaterade infektioner. Antalet händelseanalyser per Lex Maria-anmälningar. Antalet rapporterade avvikelser. Följsamhet till Läkemedelskommitténs mål. Personal och kompetens Sjukfrånvaro. Extratid. Finansiella mål Nettokostnadsutveckling. Lönekostnadsutveckling. Läkemedelskostnadsutveckling. Till detta kommer ett stort antal mätetal inom olika verksamhetsgrenar att användas vad gäller såväl process, produktion, personal/lärande som pengar. Dessa mätetal presenteras på landstingets resultattavla och i uppföljningsportalen där verksamhet och politik kan dyka i utdata, men också läsa månatliga analyser av verksamhetens resultat utifrån ovanstående mätetal. 55

320 Bilagor 1. Budget 2013 samt plan Investeringsbudget 3. Fullmäktiges uppdrag till nämnder och verksamhet 56

321 Bilaga 1. Budget 2013 samt plan ÖREBRO LÄNS LANDSTING Prognos 2012, Budget 2013 och plan Mnkr RESULTATBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER GENERELLA STATSBIDRAG OCH UTJÄMNING FINANSNETTO ÅRETS RESULTAT

322 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Budget RESULTATBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan Verksamhetens nettokostnader Varav avskrivningar Särskilda satsningar Anslag planeringsreserv Löne- och prisjustering Summa verksamheter Landstingsgemensamt (spec. driftbudget) VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER SKATTEINTÄKTER Landstingsskatt Skatteväxling Prognos slutavräkning innevarande år Justeringspost slutavräkning föreg år Summa skatteintäkter BIDRAG FR UTJÄMNINGEN OCH GENERELLA STATLIGA BIDRAG Inkomstutjämningsbidrag Inkomstutjämningsbidrag,skatteväxling Statsbidrag läkemedelsförmånen HPV vaccin Bidr minsk sjukfrånvaro Kostnadsutjämningsbidrag Regleringsavgift/bidrag Rehabiliteringsgarantin Patiensäkerhet Summa statsbidrag och avgifter Forts. Resultatbudget Prognos Budget Budget Plan Plan FINANSIELLA INTÄKTER OCH KOSTNADER Övr finansiella intäkter 287 Intäktsräntor Ränta placering för pensionsåtaganden Intäktsräntor koncernbolag Utdelning placering för pensionsåtaganden Vinst vid avyttr av finansiella anläggningstillgångar Räntor kortfristig upplåning Räntedel i årets pensionskostnad Ränta revers LÖF Långfristig upplåning Löneskatt på räntedel Övriga finansiella kostnader Pensionsmedelsförvaltning -350 Finansnetto RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Extraordinära intäkter 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 ÅRETS RESULTAT

323 DRIFTBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan (tkr) Landstingsbidrag Landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige, programgrupper mm Revisionsnämnden Patientnämnden Landstingsstyrelsen Landstingsstyrelsen nämnder mm Delramar för förvaltningar o enheter Universitetssjukhuset Karlskoga lasarett Lindesbergs lasarett Psykiatri Habilitering o hjälpmedel Hälsovalsenheten primärvård Tandvårdsenheten Ledningskansliet o projekt mm Nämnd för forskning Forskning Nämnden för trafik, miljö och service Trafik Miljö Service Nämnden för tillväxt, kultur och bildning Tillväxt Kultur Folkhögskolor Nämnden för folkhälsa Folkhälsa Gem nämnd för företagsh.o tolk Lönejustering Särskilda satsningar Löne- och prisjustering Landstingsbidrag Resultat från verksamheten Planeringsreserv Särskilda satsningar, Löne- och prisjustering,läkemedel Övriga utredningsuppdrag Summa verksamheter Landstingsgemensamt Varav pensionskostnader

324 DRIFTBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan (tkr) Statsbidrag Stimulansmedel äldre multisjuka Stimulansmedel psykiatri Statsbidrag kvalitetsregister 63 Statsbidrag RCC 465 Rehabgaranti Statsbidrag vårdvalsystem Vårdgaranti Vävnadsdirektiv Patientsäkerhet Statsbidrag minoritetsskydd 250 Pensioner Pensionsutbetalning Löneskatt på pensionsutbet Övrigt Ökad pensionsskuld Avgiftsbestämd del KAP-KL Premiebetalning avgbestämd del Förändring pensionsskuld Löneskatt avg.best del KAP-KL Löneskatt på pens.skuldsförändr Löneskatt på premiebetalning KAP-KL -364 Schablonber pensionskostnad Schablonber löneskatt Arbetsgivaravgifter Tandvårdsmoms Patientförsäkring LÖF Förändring premieskuld Årets premie Internräntor Likvidkonto Lån fastigheter Lån inventarier Interna ränteintäkter Pensionsmedelsförvaltning AFA Citybanan Vinst avyttr byggn o mark Övrigt Avkastningskrav Landstingsservice Landstingsservice, hyresavkastn Folktandvården Effektivisering administration Summa Verksamhetens nettokostnader

325 BALANSBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar Maskiner och inventarier Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Långfristiga fordringar Finansiell placering för pensionsåtaganden Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Förråd Fordringar Placeringar pensionsmedelsförvaltn Kassa/bank o kortfr placeringar Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning för pensioner inkl löneskatt Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

326 KASSAFLÖDESBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan (mnkr) DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för utnyttjade avsättningar Justering för övr ej likv.påverkande poster Justering för ej likv.påverkande poster Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning förråd och lager Ökning/minskning kortfristiga skulder Ökning/minskning av kapitalportfölj (pensionsmedel) Kassaflöde från den löpande verksamheten INVESTERINGSVERKSAMHETEN Investeringar i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning långfristiga skulder Kassaflöde från finansieringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE

327 SAMMANSTÄLLNING ÖVER SÄRSKILDA SATSNINGAR 2013 Budget Särskilda satsningar i budget Öppenvårdspediatrik 1,0 läkare Bemanning barnakuten Glasögonbidrag Överenskommelse BUP/Primärvård Konsultativa insatser från BUP till första linjens vårdutövare och kommuner Fotvårdsspecialister Allmänna vaccinationsprogram Hepatit B Förstärkning av Hälsoval Projektarbete för utveckling inom primärvårdnivå Samordnare för arbetsinsatser för funktionsnedsatta Kulturpedagoger/Hälsopedagoger Innovationssluss Hab/Psyk ersättning brukarråd SUMMA SÄRSKILDA SATSNINGAR

328 Bilaga 2. Investeringsbudget 2013 SAMMANFATTNING Övergripande förutsättningar Investeringar är ett medel för att uppnå landstingets övergripande verksamhetsmål. Landstingets finansiella målsättning är att investeringarna ska självfinansieras. Respektive förvaltning som gör en investering skall rymma ökade driftskostnader till följd av investeringar inom den befintliga ekonomiska ramen. Äskade byggnadsmedel har i stort behandlats i prioritetsordningen: Pågående objekt Nyinvesteringar Beslutade men ej påbörjade objekt Läkarutbildningen mm objekt Specialobjekt Övriga projekt Investeringsbudgetens struktur Investeringsbudgeten innehåller: Budgetramens fördelning per investeringsgrupp och förvaltning Sammanställning av respektive investeringsgrupp Särskild verksamhetsbeskrivning av samtliga fastighetsobjekt samt medicintekniska investeringar över 2,5 mnkr. Reinvesteringar under 2,5 mnkr redovisas i samlad summa under respektive förvaltning. Uppföljning och rapportering LoVS, skall kontinuerligt avrapportera investeringsutfallet för område fastigheter, område medicinsk teknik och område landstings IT till hälso- och ekonomiutskottet. Avviker anbuden i upphandlingen från kalkylerat belopp med > 10 % ska objektet särskilt redovisas för hälso- och ekonomiutskottet. Investeringsverksamheten kommer att kontinuerligt avrapporteras i samband med periodrapport, delårsrapport och årsredovisning. Investeringsram 2013 Investeringsbudgeten för 2013 uppgår till 597,4 mnkr med fördelning enligt nedan. Investeringsnivån för 2013 innebär en ökad avskrivningskostnad för verksamheten 2013 med ca 27 mnkr brutto. Sammanställning per investeringsgrupp mnkr Fastighetsinvesteringar egna 268,9 Fastighetsinvesteringar externa hyresgäster 140,0 IT-investeringar 15,5 Medicintekniska investeringar 110,9 Övriga investeringar 43,1 Trafikinvesteringar 19,0 SUMMA 597,4 Investeringar energieffektiviseringar 10,0 64

329 Sammanställning per förvaltning Sammanställning per förvaltning (mnkr) Förvaltning Fastigheter IT MT Övrigt Trafik Totalt Universitetssjukhuset 92,0 78,6 11,0 181,6 Karlskoga lasarett 35,4 10,1 7,5 53,0 Lindesbergs lasarett 26,5 15,4 7,2 49,1 Psykiatri 29,5 0,3 3,6 33,4 Habilitering 2,3 0,5 1,5 4,3 Primärvården 14,0 0,1 6,4 20,5 Tandvården 4,5 5,9 2,2 12,6 LS Folkhögskolor 0,6 0,9 1,5 Landstingshälsan 0,1 0,1 LoVS (landstingsfastigheter) 13,5 13,5 LoVS 3,0 15,5 2,8 21,3 Landstingsstyrelsen 47,5 47,5 Landstingsstyrelsen (externa hyresgäster) 140,0 140,0 Länstrafiken 19,0 19,0 SUMMA 408,9 15,5 110,9 43,1 19,0 597,4 Investeringar energieffektiviseringar 10,0 65

330 FASTIGHETER Nedan följer en redovisning av investeringsgruppen fastigheter. Fastighetsobjekten redovisas per förvaltning med en beskrivning av varje objekt. Universitetssjukhuset Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** mnkr Pågående projekt Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö 4,0 8,0 8,0 20,0 0,3 Akutmottagning (barnakut, ökad säkerhet väntrum)* 19,0 15,0 34,0 2,3 Etapp2 Etapp 2, förebyggande arbete 27,5 19,0 20,0 2,5 69,0 Etapp 2 A Nybyggnad Högspec.hus 10,0 3,0 10,0 17,0 40,0 Etapp 2 B ombyggnad befintligt A-hus 3,0 7,0 10,0 Etapp 2 C Akutmottagning 10,0 2,0 50,0 62,0 Etapp 2 D Ombyggnad operation O-huset 1,0 2,0 10,0 13,0 Investeringar beroende av MT-prioriteringar O-huset interaoperativ strålbehandling MT ,3 0,3 M-huset Pipitering (MT 1794) 0,5 0,5 O-huset GA 68 (MT 1887) 2,5 2,5 O-huset spect CT (MT 1482) 0,5 0,5 9,5 10,5 O-huset utbyte 1st CT (MT 1193) 0,1 1,0 1,1 O-huset 3 Tessla (MT 1097) ,5 12,0 15,5 1,1 A-huset, femto sekundlaser (MT 1618) 0,2 1,0 1,2 M-huset kemlab omstrukt/banor (MT 1257)* 0,2 0,5 5,0 10,0 15,7 Pågående men ej byggstart B-Huset poliklinisk verksamhet Urologi* 12,5 8,0 20,5 1,4 Kompressorcentral hus 5 2,5 2,5 0,2 Läkarutbildning Lokalbehov för läkarutbildningen inom USÖ 1,0 1,0 1,0 1,0 4,0 X-huset samling Biobank 0,5 3,5 4,0 0,3 Specialobjekt Reservvatten 0,5 4,0 5,5 10,0 C-huset anpassning efter klinisk träningcentrum (KTC) 1,0 1,0 M-huset kemlab omstrukt provtagning 6,0 6,0 0,4 SUMMA 75,5 92,0 70,3 105,5 343,3 6,0 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. 66

331 Objekt: Etapp 2, USÖ Under flera år har det pågått ett förberedelsearbete inom USÖ för i första hand en förnyelse av A-huset. Tidigare utredningar har pekat på att delar av A-husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga byggnaden utan kräver ett nytt hus. Ett sådant skapar de förutsättningar som krävs för en vård anpassad till nutida krav. Detta gäller framförallt operationslokaler och vårdavdelningar. Samtidigt har under senare år en förbättring och utökning av akutmottagningen blivit alltmer angelägen för att erhålla funktionella och väldimensionerade lokaler. En översyn av organisation, ansvar och lokaler är nödvändiga. Fler besök, tilltagande hot- och våldsituation och behovet av en särskild barnakut pekas på. En förstudie har tagits fram under 2011 som formulerar behoven av byggnadsförnyelse inom USÖ, med utgångspunkt från de uppdrag och förutsättningar som verksamheten vid sjukhuset förväntas ha 2015/2017. Viktiga ställningstaganden i detta arbete för de A-husverksamheter som skall flytta är: En samlad operationsenhet En samlad slutenvård En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna En samlad öppenvård korta vårdkedjor Lokaler för forskning och utbildning Förutom A-husverksamheterna anses handkirurgiska kliniken ha ett stort behov av en återflytt med nya och samlade lokaler för sin verksamhet. Detta behov förstärks av omdispositionen i O-huset där två operationssalar transformeras till en stor operationssal/hybridsal. En nybyggnad för delar av A-husets verksamheter möjliggör att andra för USÖ och ÖLL väsentliga behov kan tillgodoses i nuvarande A-huset. En sådan verksamhet som särskilt lyfts fram är behovet av ett patienthotell och beakta lokalbehoven för läkarutbildningen vid Örebro Universitet. Dessutom tillförsäkras sjukhuset tillgång till evakueringslokaler under genomförandetiden som är nödvändiga för att möjliggöra etappen. Hur dessa lokaler ska disponeras i ett långsiktigt perspektiv får senare bedömas. Vad gäller operationsverksamheten inom USÖ i övrigt pekas på behovet av en storsal/hybridsal i O-huset. Vid sidan av sjukhusets egna behov har specialisttandvården framfört behov av nya lokaler. En samverkan med delar av A-husets verksamheter ses som värdefull. LoVS LandstingsIT har också behov att samla verksamheten i gemensamma lokaler. Genomförandet medför att vissa förberedande arbeten måste genomföras under utförandefasen av Etapp 1, vilken omfattar tillskapandet av Campus USÖ som beräknas vara klart under sista halvåret Idag kända förberedande arbeten: Flytt av Södra Grev Rosengatan med tillhörande media (Se beslut från Landstingsfullmäktige dat ) Planändring El-arbeten för ökad framtida elkraftförsörjning för USÖ Flytt av el, fiber och telekablar Flytt av ställverk Markundersökning inkl. geoteknik Utredningar Markköp Ersättningsparkeringar (ej parkeringshus) Anslutningsvägar El- och VVS-arbeten För att i framtiden klara parkeringsbehovet när nya byggnader som planeras byggas på mark, som idag upplåts som parkeringsytor uppförts, är det aktuellt att utreda om tillskapande av parkeringshus för att kunna uppfylla behovet av parkeringar för patienter och personal. Nedan presenteras en övergripande tidplan för projektet Etapp 2. Etapp 2A (nybyggnation av högspecialitetssjukhus) beräknas avslutat och Etapp 2 B (ombyggnation av A-huset) Projektets tidplan är starkt beroende av samordning med andra sidoprojekt och uppdrag såsom t.ex. förberedande arbeten, om- och tillbyggnad av akuten. 67

332 Etapp 2A Förstudie Programskede Systemskede Teknisk projektering Byggskede Inflyttning MT/IT Etapp 2B Förstudie Programskede Systemskede Teknisk projektering Byggskede Inflyttning MT/IT Objekt: Akutmottagning (Barnakut, ökad säkerhet) Tillskapandet av en barnakut och ett utökat väntrum har sin grund i den ökade hotbilden i samhället samt att Barnkliniken haft ett ökat inflöde av akutpatienter både dag och natt. Syftet med åtgärderna är att förbättra säkerheten för såväl personal, besökare som patienter. Barnen som besöker akuten ska komma till en rimlig, barnanpassad miljö i samband med sjukhusvård. Objekt: Byggnadsarbeten i samband med Medicintekniska installationer Utredningar har gjorts angående byggnadsarbeten i samband med utbyte/förnyelse av medicinteknisk utrustning inom: - O-huset : Spect CT (MT-1482) - O-huset: Utbyte CT (MT-1193) - O-huset: 3 Tesla (MT-1097) - A-huset: Femtosekundlaser (MT-1618) - M-huset: Kemlab omstrukt/banor, För att uppnå ett effektivare provflöde behöver också yta i förlängningen till s k banor, vilket ytterligare pressar de befintliga ytorna. Behovet är stort av en genomgripande översyn/förändring av lokalerna för laboratoriemedicin i M-huset.Det är nödvändigt att utlokalisera förslagsvis blod- och plasmagivningen utanför M-huset.Detta skulle möjliggöra att ovanstående verksamhetsförändringar kan genomföras inom rimlig tid (MT-1257) Objekt: B-huset, poliklinisk verksamhet urologi Ökande verksamhet och behov av att samla verksamheten medför behov av lokalförändring och större lokalytor. Man ser också en fördel i att göra enklare dagkirurgiska ingrepp i lokalanestesi på mottagningen, vilket skulle förenkla och ge ett snabbare flöde för patienterna. Dessutom skulle det frigöra operationstid i O-huset. Verksamheten har också förändrats vad gäller provtagning, preparathantering, analyser, telefonrådgivning. Objekt: F-huset, Kompressorcentral hus 5 68

333 Kompressorcentralen som idag finns i hus 5 uppfyller inte dagens krav, varför en kompressor med tillhörande utrustning byts ut för att kunna uppfylla gällande normer Objekt: Lokalbehov för läkarutbildningen I samband med att de första studenterna kommer till USÖ behöver vissa lokaler anpassas. Objekt: X-huset, samlad frysförvaring (biobanksfrysar) vävnadsprover och flytt av patologarkivet USÖ har behov av att samla forskningsfrysar och patologarkivet till en samlad enhet med möjlighet till mottagnings/ utlämningsfunktion så att det enskilda provets spårbarhet blir säkrad. Forskningsfrysarna finns idag utspridda på sjukhuset i allehanda utrymmen såsom förråd o dyl (kräver rumskylare). Plats för prover från nya forskningsstudier i befintliga frysar finns ej. -70 o C-frysar alstrar mycket värme som skulle kunna tas tillvara för att värma upp andra lokalytor. Genom att samla frysarna i ett särskilt utrymme kan frysarna ges en säker bevakning så att frysfunktionerna kan garanteras. Patologarkivet är idag lokaliserat i ett skyddsrum under B-huset. Skyddsrummet ska kunna utrymmas inom 48 timmar. Om så blir fallet finns ingen alternativ plats för förvaring. Proverna får då kastas. I detta arkiv finns prover sparade från 60-talet som används vid olika studier. Objekt: Reservvatten Socialstyrelsen rekommenderar att akutsjukhusen i Sverige ska kunna vara självförsörjande på el, värme och vatten vid en krissituation. Sjukhuset uppfyller inte Socialstyrelsens rekommendationer gällande reservvattenförsörjningen. Hösten 2006 fick Landstingsfastigheter i uppdrag från Säkerhetsrådet att utföra en förstudie angående tillskapande av reservvatten som genomförts. Objekt C-huset- anpassning efter flytt av KTC Behov finns av att i begränsad omfattning anpassa lokalerna till annan verksamhet. Objekt: M-huset, Kemlabb, omstrukturering provtagning Nuvarande provtagningsenhet i M-huset på plan 1 har sitt väntrum i hisshallen och periodvis är det mer än fullt av patienter. Alternativa lösningar har utretts under lång tid men något fungerande alternativ finns inte då det saknas lediga lokaler. Det fordras att någon/några verksamheter flyttas ut. Nuvarande förslag innebär att provtagningen flyttas till M-husets bottenvåning. 69

334 Karlskoga lasarett Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** mnkr Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2,2 4,0 6,2 Pågående men ej byggstart Ombyggnad akuten* 25,0 20,2 5,0 50,2 Ombyggnad operation* 3,0 9,0 65,0 77,0 Läkarutbildning Utrymme för läkarstudenter paviljong 2,0 2,0 0,1 Specialobjekt Lustgasdestruktion 2,0 0,1 SUMMA 28,0 35,4 74,0 0,0 137,4 0,2 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. Objekt: Byggnadsarbeten i samband med Medicintekniska installationer Utredningar har gjorts angående byggnadsarbeten i samband med utbyte/förnyelse av medicinteknisk utrustning inom: - Röntgen labb 2: Ombyggnad Objekt: Ombyggnad akuten samt hiss/trapphus Ny akutmottagning med saneringsstation och en s k obs-avdelning för 6 patienter. Nuvarande akutmottagning är i stort behov av underhåll och lokalmässigt inte funktionellt planerad. När akutmottagningen byggs i före detta kvinnoklinikens lokaler behövs en ny trapphall och en ny hiss till våningsplanen för att klara tillgängligheten till avdelningarna. Objekt: Ombyggnad operation Operationsavdelningen som är från 1972 byggs om för att uppfylla dagens krav på bl a ventilation och storlek. Ombyggnationen klarar behovet av mer medicinsk teknisk utrustning och logistiken förbättras. Objekt: Lokalbehov för läkarutbildningen I samband med att studenterna kommer till Karlskoga lasarett behöver anpassning av vissa lokaler göras. 70

335 Lindesbergs lasarett mnkr Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** Pågående projekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2,0 4,0 4,0 10,0 0,1 Lab 2(MT 1525), skelett-genomlysning 0,5 1,5 2,0 Investeringar beroende av MTprioriteringar Datortomografi nr 2 2,0 2,0 Pågående men ej byggstart Akutmottagning och saneringsstation 3,0 10,0 17,0 30,0 Läkarutbildning Lokaler läkarstudenter 1,0 1,0 2,0 0,1 Specialobjekt Sammanslagning specialistmottagningar 3,0 6,0 9,0 Dialysverksamhet 9,0 0,6 SUMMA 4,5 26,5 29,0 4,0 64,0 0,9 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. Objekt: Byggnadsarbeten i samband med Medicintekniska installationer Utredningar har gjorts angående byggnadsarbeten i samband med utbyte/förnyelse av medicinteknisk utrustning inom: - Lab2,Skelettgenomlysning - Datortomografi. nr.2 Objekt: Akutmottagningen och saneringsstation Ombyggnationen gör att inslussningen av patienter blir säker genom att först ha en sluss till ett väntrum och ytterligare en sluss till sjukvårdsdelen. För patienter som har blivit utsatta för kemikalier vid olyckshändelser byggs en saneringsstation. Objekt: Lokaler läkarstudenter Utredning krävs för att undersöka lokalmöjligheter för att inrymma läkarstuderande inom sjukhuset. Därefter anpassas lokaler genom ombyggnation för att tillskapa erforderliga utrymmen, främst expeditionslokaler och undersökningsrum. Objekt: Sammanslagning specialistmottagningar Lasarettet har en organisation med sex mottagningar för öppen specialistvård: kvinnosjukvård, barn- och ungdomsvård, ögon, smärtenhet, hud samt öron-näsa-hals inklusive logopedi. Ökad produktion Som en följd av samverkan under rubriken ett sjukhus på tre ben har ett flertal av mottagningarna en påtagligt ökad produktionsmålsättning, se bilaga. Detta ska ske med oförändrad bemanning. Lokalgruppen har genomlyst de olika mottagningarnas lokalmässiga förutsättningar och behov. Man har identifierat förväntade vinster med en samlokalisering. Dessa vinster handlar delvis om samutnyttjande av rum men kanske i ännu högre grad om optimal allokering av personalresurser. 71

336 Förutsättningar för en ombyggnation Ska denna flytt genomföras måste ombyggnationer ske så att lokalerna anpassas till den verksamhet som ska bedrivas där. Stora delar av nuvarande gynmottagningen och blivande hudmottagningen berörs inte av ombyggnationen. Andra delar kräver mer omfattande ombyggnad, exempelvis operationsrummet. Objekt: Dialysverksamhet Lindesbergs lasarett En satellitmottagning för dialys ska startas vid Lindesbergs lasarett. Mottagningen ska ta emot patienter från norra länsdelen som har ett stabilt vårdbehov där det inte krävs ytterligare utredningar och patienter som sköter sin behandling själva på mottagning. Denna mottagning kommer bidra till en geografisk utjämning av tillgången på dialysplatser och minska behovet av sjukresor för dialys. Byggnadsinvesteringar beräknas till 5 miljoner kronor. För att frigöra lokaler för dialysmottagningen krävs ombyggnad och omdispositioner för andra verksamheter vilket beräknas kosta 4 miljoner kronor. 72

337 Psykiatri Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** mnkr Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 2,0 4,0 4,0 10,0 0,1 Pågående men ej byggstart Psykiatrins jourmottagning inkl TNE enhet* 15,0 11,0 5,0 31,0 Läkarutbildning Länsövergripande utredning, psyk samlade lokalbehov 1,0 0,5 1,5 Lokalbehov beskrivna utifrån gjord utredning 1,0 5,0 10,0 16,0 Specialobjekt Avd 3 Rättspsykiatrin Karlahuset/Gräsgatan 15,0 15,0 1,0 SUMMA 16,0 29,5 14,0 14,0 73,5 1,1 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar - Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. De medel som står till Psykiatri och habiliterings förfogande i en klumpsumma är mycket värdefull för att förhållandevis snabbt kunna möte behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Objekt: Jourmottagning inkl. TNE enhet Psykiatrins Jourmottagningen på USÖ åtgärdas med avseende på patientsäkerhet, vårdsäkerhet och arbetsmiljö. Projektering pågår med syfte att utforma en lösning som även kan tillgodose framtidens behov av kapacitet och samband med övriga psykiatrin. Tillnyktringsenheten TNE som inryms i anslutning till jourmottagningen anpassas för att öka kapaciteten. Objekt: Länsövergripande utredning, psyk samlade lokalbehov. Medel tilldelade för att utforma en generalplan för Psykiatrin framtida lokalisering och lokalbehov med anledning av att det föreligger så omfattande behov av kompletteringar av lokaler för Psykiatrins samlade uppdrag både avseende vårdutövning och utbildningsuppdrag. Sammanfattningsvis behövs en översyn av psykiatrins samlade lokalbehov för att möta framtidens krav på en säker miljö för både patienter och personal samt effektiva förutsättningar för god vård. Möjliggör också att studenter får en god utbildningsmiljö med särskilt omfattande åtaganden för psykolog och läkarstuderande. Objekt: Lokalbehov utifrån Länsövergripande utredning Samtliga av Psykiatrins verksamheter står inför omfattande anpassningskrav utifrån de uppdrag som åläggs från nationell, regional och lokal nivå. Under punkterna nedan finns redovisat förändringskrav kopplat till de olika verksamheterna med behov av insats på kort och lång sikt. Krav på vårdsäkerhet och arbetsmiljö medför särskilt stora förändringsbehov inom den psykiatriska slutenvården men också att få fram lämpliga lokaler för öppenvård. Det är önskvärt med en total översyn av Psykiatrins lokalbehov med syfte att nå fram till en långsiktig lösning där verksamhetens lokalisering och koppling till USÖ kan optimeras samtidigt som de enheter som kan utlokaliseras också medges goda förutsättningar för sina uppdrag. Objekt: Rättspsyk avd Karlahuset (Gräsgatan) Avd 3 är en dagvårdsenhet för unga vuxna som i nuläget disponerar en avdelningsmiljö med vårdplatser inom Karlahuset trots att enheten inte har några inneliggande patienter. Genom att flytta den enheten till Gräsgatans lokaler skapas en mer ändamålsenlig lokal för verksamheten. Samtidigt frigörs en avdelningsmiljö inom Karlahuset som kan anpassas för det stora behov av Rättpsykiatrisk vård som finns 73

338 inom Psykiatrin. För att öka den nuvarande kapaciteten och därmed minska behovet av köpt rättspsykiatrisk vård förbereds för utökat antal vårdplatser. Genom omdisponering av en avdelning från Mellringe/Eken till Karlahuset möjliggörs en utökning med 3-4 vårdplatser. Genom åtgärden förväntas utomlänskostnader att minska. 74

339 Habilitering Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** mnkr Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 1,3 2,5 2,5 6,3 0,1 Specialobjekt A-huset Audiologen Jourmottagning 1,0 1,0 SUMMA 2,3 2,5 2,5 7,3 0,1 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. Objekt: Audiologen Jourmottagning Arbetsplats för tre tekniker och två audionomer med patient. Möjlighetscentrum med utställning av ny hörselteknisk utrustning. Dessa lokaler frigör dessutom utrymme på plan 6 som ska användas för cochelaimplantatsverksamhet samt utbildningsenhet. 75

340 Primärvården Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** mnkr Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 4,0 5,0 5,0 14,0 0,3 Pågående men ej byggstart Tybble VC utökning ytor 2,0 5,0 7,0 0,5 Läkarutbildning Anpassning lokaler läkarstudenter 5,0 5,0 3,0 13,0 0,5 SUMMA 7,0 14,0 8,0 5,0 34,0 1,3 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. Objekt: Tybble VC utökning ytor Tybble VC har behov av större lokalyta för att motsvara dagens behov. Utredning har visat att lediga lokaler i anslutning till vårdcentralen kan nyttjas för detta. Lokalplaneringsarbete pågår. Objekt: Anpassning lokaler läkarstudenter Anpassning av rum i befintliga eller i utökade lokaler. Varje vårdcentral skall ha ett rum med fyra arbetsplatser samt ett behandlingsrum. 76

341 Tandvården Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** mnkr Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 1,0 2,0 2,0 5,0 0,1 Pågående men ej byggstart Nora FTV ombyggnation 3,0 1,0 4,0 0,3 Specialobjekt Ombyggnad länet 16 behandlingsrum 2,5 2,5 0,2 SUMMA 3,0 4,5 2,0 2,0 11,5 0,6 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. Objekt: Nora VC Ombyggnation av Nora Folktandvårdsklinik göras som en följd av att klinikens behandlingsutrustningar byts ut av åldersskäl. Objekt: Ombyggnad länet 16 behandlingsrum Folktandvården reinvesterar årligen i ca nya behandlingsunitar (ingår i kategori MT-investeringar). Utbytet är nödvändigt för att fortsatt kunna garantera patientsäkerhet och hygienkrav. I samband med utbyte av dentala unitar uppkommer i de flesta fall ett behov av ombyggnation av befintligt behandlingsrum, ex vis behöver man byta golvbeläggningen då olika utrustningsmodeller har varierande anslutning till avlopp och vatten. 77

342 LS folkhögskolor Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** mnkr Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 0,6 0,6 0,6 1,8 SUMMA 0,6 0,6 0,6 1,8 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. 78

343 Landstingshälsan Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** mnkr Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 0,1 0,1 0,1 0,3 SUMMA 0,1 0,1 0,1 0,3 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. 79

344 LoVS Landstingsfastigheter Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** mnkr Pågående objekt Verksamhetsförändring teknik och miljö 1,5 3,0 3,0 7,5 HIN enkelt avhjälpta hinder 16,0 2,0 2,0 2,0 22,0 Brandskyddsåtgärder 10,0 10,0 25,0 25,0 70,0 SUMMA 26,0 13,5 30,0 30,0 99,5 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. Objekt: HIN Enkelt avhjälpta hinder I byggnader som innehåller lokaler som allmänheten har tillträde till och på allmänna platser, skall enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga, undanröjas (17 kap 21a PBL). Boverket har tagit fram tillämpningsregler och föreskrifter om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser (BFS 2003:19 HIN). Inventeringen genomförs med Handisams inventeringsformulär som är framtaget för statliga myndigheters lokaler och baseras på de krav som ställs i riktlinjerna för tillgänglighet enligt förordningen (2001:52) om statliga myndigheters ansvar för genomförande av handikappolitiken samt Boverkets krav på undanröjande av enkelt avhjälpta hinder. Åtgärderna begränsas i första hand till att undanröja enkelt avhjälpta hinder enligt Boverkets krav. Arbetena genomförs som delprojekt. Två tidigare etapper innehållande både inventering och utförande har genomförts. Inventeringen och åtgärderna enligt Boverkets krav beräknas vara klara under Eventuella åtgärder enligt Handisams riktlinjer genomförs Objekt: Brandskyddsåtgärder SBA Fyra tidigare anmälningsärenden har berört ärendet systematiskt brandskyddsarbete daterade , , och Ärendena beskriver behovet av genomförandet av brandskyddsbesiktningar och åtgärdande av mindre akuta brand- och skyddsåtgärder för att förbättra brandskyddet inom landstingets anläggningar. Arbetet med det systematiska brandskyddsarbetet bedöms genomföras under många år framåt efterhand som lagen tolkas av de myndigheter som ställer kraven. Åtgärderna kommer att genomföras som delprojekt med årsvis etappindelning. Etapp 1 och 2 är genomförda och har berört i första hand planering och utredning. Etapp 3-4 har mera berört direkta fysiska byggnadsåtgärder. Etapp 5 kommer att beröra både planering, utredning och åtgärdande. 80

345 LoVS områden mnkr Pågående objekt Verksamhetsförändring Teknik-Miljö Områden Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Plan 2015 Totalt Hyresökning** 1,0 1,0 1,0 3,0 Specialobjekt Datahall IT 2,0 2,0 0,1 SUMMA 3,0 1,0 1,0 5,0 0,1 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Verksamhetsförändringar Teknik-Miljö Det pågår en ständig förändring av verksamheternas behov av anpassning av lokaler för nya förutsättningar, men som inte vart och ett är ett eget investeringsobjekt. Medel som står till förfogande i en klumpsumma är mycket värdefulla för att förhållandevis snabbt kunna möta behov hos verksamheter, men också på en mer övergripande nivå för att åstadkomma bra lokaler över verksamhetsgränser. Dessa gemensamma medel hanteras i en särskild process. Objekt: Datahall IT ÖLL har idag 3 lokaler som tjänstgör som datahallar. Det är datahallen i F-huset (primärhall), datahallen i O- huset (sekundärhall) och lokal 01BB i underkulvert (backuphall). Under 2009 genomfördes en upprustning av datahallarna i O-huset och F-huset. Båda hallarna fick förstärkt brandskydd, redundant UPS-kraft samt nya kylaggregat för att klara de närmaste 3 4 åren. Under våren 2010 installerades ett släcksystem i datahallarna i O-huset samt F-huset. För datahall i O-huset gäller i nuläget att O-hallen är utrymmesmässigt fullbelagd och kan bara ta emot ny utrustning som får plats i befintliga serverrack. Kvarvarande livslängd för hallen bedöms vara 1-3 år. Sammanfattningsvis kan sägas att det akuta behovet är att anordna en större lokalyta för att ersätta O- hallen. 81

346 Landstingsstyrelsen mnkr Pågående objekt Pågående objekt Budget 2013 Plan 2014 Generalplan 0,5 0,5 0,5 1,5 Plan 2015 Totalt Hyresökning** Specialobjekt Teatern* 2,0 2,0 4,0 Tillskapande av lokaler för Sjukhus Apotek Karlskoga 0,5 0,5 Tillskapande av lokaler för Sjukhus Apotek Lindesberg 0,5 0,5 F-huset tillskapande av lokaler för Sjukhus Apotek 12,0 12,0 Vindkraftverk 32,0 32,0 Landstingsstyrelsen (externa hyresgäster) Etapp 1 Campus USÖ* 165,0 135,0 300,0 Lekeberg VC* 10,0 5,0 15,0 SUMMA 177,0 187,5 0,5 0,5 365,5 * objekt med byggnadsansluten konst ** Hyresökning från och med färdigställandet exkl. tillägg för förvaltning, drift och underhåll på tillkommande ytor. Objekt: Generalplan Utredningar för projekt som kan hänföras till Örebro läns landstings övergripande utvecklingsfrågor vad gäller infrastruktur och fastighetsfrågor. Objekt: Örebro Länsteater Örebro läns landsting förvärvade byggnaden för ca 2 år sedan och då som nu hyrs den av Örebro Länsteater. För att de ska klara av att bedriva sin verksamhet i enlighet med behov och krav som ställs idag, behöver både verksamhets- och teknikanpassningar göras löpande. Objekt: Apotekslokaler Karlskogalasarett Örebro Läns landsting ska göra upphandling av apotekstjänster som sjukhuset behöver. Idag är det apoteksbolaget som tillhandahåller tjänster både för sjukhustjänsten och expeditionstjänsten till allmänheten, vilket innebär att lokalerna är integrerade med varandra. När upphandling görs på sjukhustjänsten behövs det göras en delning av lokalerna, vilket medför att mindre teknik och verksamhetsanpassning erfodras. Objekt: Apotekslokaler Lindesbergs lasarett Örebro Läns landsting ska göra upphandling av apotekstjänster som sjukhuset behöver. Idag är det apoteksbolaget som tillhandahåller tjänster både för sjukhustjänsten och expeditionstjänsten till allmänheten, vilket innebär att lokalerna är integrerade med varandra. När upphandling görs på sjukhustjänsten behövs det göras en delning av lokalerna, vilket medför att mindre teknik och verksamhetsanpassning erfodras. Objekt: Apotekslokaler F-huset USÖ Örebro Läns landsting ska göra upphandling av apotekstjänster som sjukhuset behöver. Idag är det apoteksbolaget som tillhandahåller tjänster både för sjukhustjänsten och expeditionstjänsten till allmänheten, vilket innebär att lokalerna är integrerade med varandra. När upphandling görs på sjukhustjänsten behövs det göras en delning av lokalerna, vilket medför att omfattande teknik och verksamhetsanpassning erfodras.. Objekt: Vindkraft Enligt uppdrag 7 under avsnitt miljö- och hållbarhetsarbete i Örebro läns landstings verksamhetsplan 2012 beskrivs att Örebro läns landsting ska ta initiativ till lokal produktion av förnybar el för landstingets egna behov. För att producera elenergi lokalt planerar landstinget att förvärva ett vindkraftverk lokalt placerat. Verket anpassas i storlek för att uppfylla kravet på produktion som ej (timmätt) överstiger egen förbrukning. 82

347 Objekt: Campus USÖ Campus USÖ uppförs på mark i anslutning till USÖ invid S-, K- och L-huset. Byggnationen kommer att innehålla lokaler för undervisning, forskning och administration. Det planeras även för ett nytt gemensamt bibliotek där läkarutbildningens och sjukhusets egna behov av medicinskt bibliotek tillgodoses. Objekt: Lekebergs vårdcentral Idag hyrs delar av vårdcentralen av Capio som driver primärvård på entreprenad. Capio har behov av ökade lokalytor, varför tomställda ytor inom vårdcentralen anpassas till deras verksamhet. 83

348 MEDICINSK TEKNIK Nedan följer en sammanställning av medicintekniska investeringar. Nyinvesteringar och reinvesteringsobjekt beskrivs särskilt. Reinvesteringar under 2,5 mnkr redovisas i en samlad summa under respektive förvaltning. Efter sammanställningen följer en utförlig beskrivning av objekt över 2,5 mnkr. Sammanställning mnkr NYINVESTERINGAR Budget 2013 Universitetssjukhuset Kirurgisk robot, ÖNH-kliniken 17,0 Ambulans 3,2 Lindesbergs lasarett Ambulanser 3,1 Dialysverksamhet 5,0 Habiliteringen Mätbox för RECD 0,1 SUMMA nyinvesteringar 28,4 REINVESTERINGAR Universitetssjukhuset, totalt 58,4 varav objekt > 2,5 mnkr MR 3 Tesla 13,0 Ultraljudsmaskiner för hjärta 3,8 Hjärtlungmaskiner 4,4 Spect CT 3,0 Karlskoga lasarett, totalt varav objekt > 2,5 mnkr Digital röntgenutrustning Lindesbergs lasarett totalt varav objekt > 2,5mnkr Röntgenutrustning 10,1 2,9 7,3 3,5 Psykiatri totalt 0,1 Habilitering totalt 0,4 Primärvård totalt 0,3 Folktandvården totalt 5,9 varav objekt > 2,5mnkr Dental unit 5,6 SUMMA reinvesteringar 82,5 SUMMA totalt 110,9 84

349 Nyinvesteringar Objekt: Kirurgisk robot, Öron-, näs-, och halskliniken USÖ Robot för kirurgi är tänkt att användas inom följande specialiteter: Öron-, Näs-, och Halskliniken, Kvinnokliniken, Kirurgiska kliniken, Handkirurgen och Urologiska kliniken, för användning i lilla bäckenet, inom tumörkirurgi i svalget, samt för handkirurgi. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 17 mnkr, inga byggåtgärder förväntas. Driftkostnad Driftkostnad för Kirurgisk robot per år uppgår till 3,0 mnkr med följande delar: Driftkostnad, mnkr Kapital Drift Personal Totalt MT-utrustning 1,7(10år) 1,3 0,0 3,0 Summa 3,0 Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 5 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Upphandling Installation Klinisk drift 2013 Utgiftsutfall Utgiftsutfallet kommer att få följande fördelning över åren: Mnkr 2013 MT-utrustning 17 Byggkostnad Summa 17 Objekt: Ambulanser vid Universitetssjukhuset och Lindesbergs lasarett Regelbundet utbyte av akutambulanser sker enligt ersättningsplan och efter den förbrukning som användandet av ambulanserna innebär. Ersättningsplanen är utformad för att uppnå bästa möjliga balans mellan ekonomi och medicinsk säkerhet. Dessutom att utöka verksamheten vid USÖ med en akutambulans med tillgänglighet 24-timmar per dygn veckans alla dagar, samt borttagande av kvarvarande jour lördagsöndag för ambulansen i Byrsta. Objekt: Dialysverksamhet Lindesbergs lasarett En satellitmottagning för dialys ska startas vid Lindesbergs lasarett. Mottagningen ska ta emot patienter från norra länsdelen som har ett stabilt vårdbehov där det inte krävs ytterligare utredningar och patienter som sköter sin behandling själva på mottagning. Denna mottagning skulle starkt kunna bidra till en geografisk utjämning av tillgången på dialysplatser och minska behovet av sjukresor för dialys. Patienter i norra länsdelen skulle kunna behandlas i Lindesberg. Ambitionen är att patienter med behov av hemodialys ska få denna så nära hemmet som möjligt, men till följd av att tillgången på dialysplatser är fördelad som den är kan inte detta alltid bli fallet. För närvarande får 19 patienter från norra länsdelen dialysbehandling, varav 13 på USÖ och 6 i Karlskoga. Investeringskostnaden för medicinteknisk utrustning beräknas till 5 miljoner kronor. Objekt: MR 3 Tesla Röntgenkliniken, USÖ MR 3 T ersätter nuvarande utrustning då det efter årsskiftet 2011/2012 ej längre finns reservdelar att tillgå. En MR 3 T är snabbare, ger högre bildkvalitet och det finns ett antal undersökningar inom neuro och ortopedi där 3 T kan ha avgörande betydelse för diagnostik och behandling. Röntgenkliniken har nu resurser för att sköta och utveckla verksamheten avseende 3 T magnet inom såväl klinik som forskning 85

350 Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 35 mnkr, varav utrustningsinvesteringen utgör 20 mnkr och byggåtgärder 15 mnkr Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 14 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift Utgiftsutfall Utgiftsutfallet kommer att få följande fördelning över åren: Mnkr MT-utrustning 7,0 13,0 Byggkostnader 0,5 (beviljat) 3,0 12,0 Summa 0,5 22,0 13,0 OBJEKT: Ultraljudsutrustningar för hjärta Fysiologiska kliniken, USÖ Utvecklingen går snabbt när det gäller ultraljudsmaskiner för undersökning av hjärtat. Nya optioner ex vis 3 D är på stark frammarsch. Två av våra ultraljudsmaskiner har snart passerat förväntad livslängd, visserligen uppdaterade men börjar bli utslitna. Nyare maskiner är mindre och har bättre ergonomi och bättre bildskärmar och därmed bildkvalitet. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 3,8 mnkr. Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 8 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Upphandling Installation Klinisk drift 2013 Utgiftsutfall Utgiftsutfallet kommer att få följande fördelning över åren: Mnkr 2013 MT-utrustning 3,8 Byggkostnader Summa 3,8 OBJEKT: Hjärt/Lungmaskin Kärl-Thoraxkliniken, USÖ Utrustning är nödvändig för bedrivande av hjärtkirurgi. Befintliga maskiner är inköpta och kommer att behöva ersättas. 86

351 Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 4,4 mnkr. Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 5 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Upphandling Installation Klinisk drift 2013 Utgiftsutfall Utgiftsutfallet kommer att få följande fördelning över åren: Mnkr 2013 MT-utrustning 4,4 Byggkostnader Summa 4,4 OBJEKT: Spect-CT Röntgenkliniken, USÖ Ersättning enligt investeringsplan. Nuvarande utrustning är idag 13 år gammal Spect-CT innebär att man kopplar samman en gammakamera med en datortomograf vilket ger förbättrad möjlighet att lokalisera var förändringar med ökat upptag är belägna. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 19,5 mnkr, varav utrustningsinvesteringen utgör 9,5 mnkr och byggåtgärder 10 mnkr Driftkostnad Ingen förändring mot tidigare. Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 14 månader. Tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift Utgiftsutfall Utgiftsutfallet kommer att få följande fördelning över åren: Mnkr MT-utrustning 3,0 6,5 Byggkostnader 10,0 Summa 13,0 6,5 OBJEKT: Digital röntgenutrustning med integrerad genomlysningsfunktion Röntgenkliniken, Karlskoga lasarett Avser utbyte av befintlig utrustning som installerades Den har delvis uppgraderats, DSI 1997 och MD4-stativet Ny digital teknik ger lägre dos till patient och har bättre diagnostik genom bättre bildprestanda. Efter 20 års drift finns en överhängande risk för haveri på de äldsta delarna i systemet. Philipssupport upphör 2015, reservdelstillgången är begränsad redan

352 Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 7,0 mnkr och är uppdelad på 2013 och 2014, Utrustningsinvesteringen utgör 5,0 mnkr och byggåtgärder 2,0 mnkr. Driftkostnad Driftkostnad för Röntgenutrustning per år uppgår till 0,9 Mnkr med följande delar: Driftkostnad Kapital Drift Personal Totalt MT-utrustning 0,5 (10år) 0,4 0,0 0,9 Summa 0,9 Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 17 månader. Preliminär tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift Utgiftsutfall Utgiftsutfallet kommer att få följande fördelning över åren: Mnkr MT-utrustning 2,9 2,1 Byggkostnader 0,5 1,5 Summa 3,4 3,6 OBJEKT: Röntgenlabb genomlysning/skelett Röntgenkliniken, Lindesberg Befintligt genomlysningslabb på röntgenkliniken Lindesbergs lasarett är i dag 9 år gammalt och behöver bytas. Utrustningen är mycket sliten och driftsäkerheten försämras efterhand. För att minska stråldos till patient och förbättra personalens arbetssituation går man över till direktdigital teknik. Investeringsutgift Investeringen uppgår till totalt ca 9,5 mnkr och är uppdelad på 2012 och 2013, Utrustningsinvesteringen utgör 6,0 mnkr och byggåtgärder 3,5 mnkr. Driftkostnad Kostnad för serviceavtal ca kr/år beroende på avtalsnivå Tidplan/aktivitetsplan Efter beslut kan driftstart ske efter ca 6 månader. Preliminär tid- och aktivitetsplan framgår av följande: Byggproj Byggnation Upphandling Installation Klinisk drift Utgiftsutfall Utgiftsutfallet kommer att få följande fördelning över åren: Mnkr MT-utrustning 2,5 (beviljat) 3,5 Byggkostnader 0,5 1,5 Summa 3,0 5,0 88

353 IT-INVESTERINGAR Nedan redovisas en sammanställning av IT-investeringar. mnkr Budget 2013 IT investeringar 15,5 Investeringarna för IT-området 2013 uppgår till 15,5 mnkr. Investeringarna innehåller återinvesteringar inom vårdsystem, driftssystem och bastjänstsystem. ÖVRIGA INVESTERINGAR Sammanställning mnkr Budget 2013 Varav byggutr Universitetssjukhuset 11,0 8,3 Karlskoga lasarett 7,5 6,5 Lindesbergs lasarett 7,2 5,2 Psykiatri 3,6 3,6 Habilitering 1,5 0,5 Primärvården 6,4 5,2 Folktandvården 2,3 0,8 LS folkhögskolor 0,9 LoVS 2,8 1,0 SUMMA 43,2 31,1 Övriga investeringar för 2013 uppgår till 43 mnkr vara 31 mnkr avser byggansluten utrustning. 89

354 TRAFIK INVESTERINGAR Nedan redovisas en sammanställning av trafik investeringar. mnkr Budget 2013 Trafik 19,0 Investeringarna för trafik området 2013 uppgår till 19,0 mnkr. Investeringarna innehåller bl.a nyinvesteringar inom realtidsinformationssystem, biljettmaskinsystem och bussdepåer. 90

355 Bilaga 3. Fullmäktiges uppdrag till nämnder och verksamhet Landstingsövergripande uppdrag Uppdrag 1. Kunskapen om folkhälsans utveckling inom de stora folksjukdomarna ska fördjupas. Fokus läggs på hälsans fördelning när det gäller kön, etnicitet och social bakgrund. Kunskapen ska visa vilka strategier som är framgångsrika för att motverka ojämlikhet i hälsa. Uppdrag 2. Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera folkhälsoplanens mål och intentioner. Uppdrag 3. Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera jämställdhetsstrategins mål och intentioner. Uppdrag 4. Verksamheterna ges i uppdrag att, i tillämpliga delar, implementera miljö- och hållbarhetsprogrammets mål och intentioner. Uppdrag 5. Landstinget deltar aktivt i samtliga handlingsplanegrupper inom den regionala utvecklingsstrategin för Örebroregionen. Uppdrag 6. Landstinget deltar aktivt i arbetet med regional översiktlig planering. Uppdrag 7. De horisontella perspektiven barns bästa, jämställdhet och miljö ska genomsyra landstingets beslutsunderlag och styrande dokument, när det är tillämpligt. Uppdraget ska vara klart Uppdrag 8. Inga omotiverade skillnader ska finnas utifrån Örebro läns landstings grundprinciper för jämlik och jämställd vård och behandling. Uppdrag inom Folkhälsa Uppdrag 9. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att utvärdera projekt och fortsätta analysera befolkningsundersökningar, samt fortsätta att göra fördjupade analyser av utvecklingen av de stora sjukdomsgrupperna i länet. Uppdrag 10. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att, utifrån befolkningsundersökningar studera sambandet mellan skydds- och riskfaktorer och människors hälsa med särskilt fokus på skyddsfaktorernas betydelse. Uppdrag 11. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att i samverkan med länets kommuner, idrottsrörelsen och bildningsförbundet genomföra intentionerna och målen i folkhälsoavtalen. Uppdrag 12. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Hälsosatsning inom invandrargrupper i syfte att utveckla en målgruppsanpassad metod för hälsoupplysning och rådgivning i Örebro län. Uppdrag 13. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att stödja och utvärdera projektet Framtidstro, hälsa och delaktighet, som särskilt riktar sig till barn och unga i Ljusnarsbergs kommun. Uppdrag 14. Nämnden för folkhälsa får ett särskilt uppdrag att främja fysisk aktivitet för människor med funktionsnedsättning. Uppdrag 15. Ledningskansliet får i uppdrag att följa de finansiella samordningsförbundens verksamhet. Uppdrag 16. Nämnden för folkhälsa ges i uppdrag att genomföra pilotprojektet hälso- och kulturkommunikatörer. 91

356 Uppdrag inom God och patientsäker vård Uppdrag 17. Vid utgången av år 2013 ska vårdgarantin inom alla områden vara uppfylld. Uppdrag 18. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 90 procent av alla patienter på landstingets akutmottagningar ska ha en total genomströmningstid på mindre än fyra timmar. Uppdrag 19. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 90 procent av patienterna ska ha fått återbesök inom planerad tid. Uppdrag 20. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa att minst 80 procent av läkarintygen är godkända och att samtliga sjukskrivande vårdenheter ska senast vid utgången av 2013 ha genomfört en informationsinsats om jämställd sjukskrivning samt om försäkringsmedicin. Uppdrag 21. Ledningskansliet får i uppdrag att jobba med rehabiliteringsprocessen så att vi når uppsatta mål i rehabiliteringsgarantin. Uppdrag 22. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska aktivt informera och verka för att patienter/invånare nyttjar tjänsterna via Mina vårdkontakter (MVK). Uppdrag 23. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska aktivt informera och verka för att patienter/invånare känner till 1177-konceptet, råd och vård via Internet och telefon. Uppdrag 24. Ledningskansliet får i uppdrag att säkerställa, att vid utgången av 2013 ska föreslagna områden inom nationella cancerstrategin vara införda i ordinarie verksamhet. Uppdrag 25. Ledningskansliet får i uppdrag att, under första kvartalet 2013, ta fram en plan för genomförande och uppföljning av den samlade satsningen mot psykisk ohälsa för barn och unga. Uppdrag 26. Nämnden för psykiatri och habilitering får i uppdrag att följa upp att Hälsobro blir en resurs för hela länet. Uppdrag 27. Ledningskansliet får i uppdrag att utreda villkoren för samverkan mellan verksamheter och det ideella föreningslivet när det gäller möjligheten att anlita ideella föreningar i olika former av uppdrag. Uppdrag 28. Ledningskansliet får i uppdrag att ta fram ett dokument där det framgår vilka utmaningar och omvärldsfaktorer som kan påverka våra förutsättningar att säkerställa god vård. Uppdrag 29. Alla hälso- och sjukvårdsförvaltningar ska genomföra och registrera läkemedelsgenomgångar för ett utökat antal patientgrupper. Uppdrag 30. Ledningskansliet får i uppdrag att antalet läkemedelsgenomgångar ökar enligt överenskommelsen/handlingsplanen för äldre. Uppdrag inom Forskning och högskoleutbildning Uppdrag 31. Att senast december 2013 ta fram en fungerande modell för samverkan mellan landstingets forskningsfinansiärer Nyckelfonden, forskningskommittén och donationsstiftelserna. Uppdrag 32. Nämnden för forskning får i uppdrag att, tillsammans med PPU ta fram en utbildningsstrategi för landstinget Uppdrag 33. Nämnden för forskning får i uppdrag att hitta former för att stärka forskningen kring äldre patienter i vården 92

357 Uppdrag inom Regional utveckling Uppdrag 34. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning får i uppdrag att under 2013 bygga upp en Innovationssluss för att tillvarata personalens produkt- och förbättringsidéer. Uppdrag 35. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning får i uppdrag att under 2013 etablera en modell för utökat samarbete med den idéburna sektorn. Uppdrag 36. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning får i uppdrag att under 2013, tillsammans med företrädare för den idéburna sektorn, ta fram ett förslag till system för att tillvarata sociala innovationer/socialt företagande i länet. Uppdrag 37. Ledningskansliet får i uppdrag att utreda villkoren för samverkan mellan verksamheter och det ideella föreningslivet när det gäller möjligheten att anlita ideella föreningar i olika former av uppdrag. Uppdrag 38. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i syfte att förkorta restiderna, utveckla expressbusstrafik mellan Örebro resecentrum och Universitetet, samt mellan Hällefors och Örebro. Uppdrag 39. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att, i samverkan med kommuner och trafikverket, utreda hur utveckling av transportinfrastrukturen kan leda till kortare restider för kollektivtrafiken. Uppdrag 40. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att ta fram en handlingsplan för den regionala kollektivtrafikens framtida bränsleförsörjning. Uppdrag 41. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att aktivt delta i arbetet med att utveckla den regionala tågtrafiken. Uppdrag 42. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att tillgodose att fordonen och informationssystemen i kollektivtrafiken är anpassad för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Uppdrag 43. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att samverka med kommunerna och andra aktörer för att byggd miljö och infrastruktur med koppling till kollektivtrafiken är anpassad för resenärer som på egen hand eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till bussen eller tåget. Uppdrag 44. Ledningskansliet får i uppdrag att tillsammans med övriga ägare se över ägandeformerna för flygplatsen i syfte att bredda ägandet med privata aktörer. Uppdrag inom Kultur och bildning Uppdrag 45. Att utveckla internationella utbyten, där ett exempel är EU-projektet Young Culture Organizers. Uppdrag 46. Ingå i och implementera den nationella Kulturdatabasen i syfte att underlätta fördelning och uppföljningsarbete. Uppdrag 47. Fortsätta utvecklingsarbetet inom kultur och hälsa genom kartläggning och inventering. Uppdrag 48. Ledningskansliet får i uppdrag att, tillsammans med LoVS, fortsätta arbetet med att tillgängliggöra landstingets konst. 93

358 Uppdrag 49. Att tillsammans med folkbibliotek och folkbildning öka förutsättningarna för allmänhetens digitala delaktighet (regionbiblioteket). Uppdrag 50. Att tillsammans med andra konstformer stimulera barns och ungas läslust (regionbiblioteket). Uppdrag 51. Nämnden för tillväxt, kultur och bildning ska slutföra ett pilotprojekt för att möjliggöra direktsändningar av regional kultur inom landstinget. Uppdrag inom Demokrati och insyn Uppdrag 52. Ledningskansliet får i uppdrag att fler e-tjänster ska finnas tillgängliga för medborgarna via landstingets webb. Uppdrag 53. Ledningskansliet får i uppdrag att anordna en uppföljningskonferens kopplat till målen i jämställdhetsstrategin, under tidig vår. Uppdrag inom Miljö och hållbarhet Uppdrag 54. Samtliga verksamheter får i uppdrag att verka för ökad köptrohet i förhållande till upphandlade ramavtal. Uppdrag 55. Samtliga verksamheter får i uppdrag att, där så är möjligt, minska användningen av engångsmaterial. Uppdrag 56. Samtliga förskrivare ska senast under 2013 ha genomgått den webbaserade utbildningen om läkemedel och miljö. Uppdrag 57. Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att vidta åtgärder för att minska andelen mat som kasseras. Uppdrag 58. Samtliga berörda verksamheter får i uppdrag att arbeta för att byta ut eller sluta använda de produkter som finns på landstingets avvecklings- och minskningslista för kemiska produkter. Uppdrag 59. LoVS får i uppdrag att säkerställa tillgång till en väl utbyggd infrastruktur för resfria möten samt att öka kunskapen hos anställda om hur dessa hjälpmedel. Uppdrag 60. LoVS får i uppdrag att öka uppföljningen av hur väl upphandlade leverantörer uppfyller miljökrav och etiska krav. Uppdrag 61. LoVS får i uppdrag att under 2013 fortsätta att öka andelen ekologisk kost och kost producerad enligt etiska principer. Uppdrag 62. Ledningskansliet får i uppdrag att initiera ett länsövergripande projekt tillsammans med Regionförbundet och länet kommuner i syfte att informera om miljögifters påverkan på hälsan. Uppdrag 63. Ledningskansliet får inom ramen för de miljöstrategiska medlen i uppdrag att fördjupa kunskapen och kartlägga hur man kan minimera förekomster av skadliga kemikalier i anslutning till nyfödda barn i sjukvården. Uppdrag 64. LoVS får i uppdrag att utreda hur attraktiva och tillgängliga grönytor för rehabilitering och välmående i anslutning till samtliga sjukhus och övriga verksamheter kan tillskapas. 94

359 Uppdrag inom Personal och kompetens Uppdrag 65. En landstingsgemensam ledarstrategi tas fram och implementeras för att säkerställa rekrytering, utbildning, utveckling, avveckling och stöd för kompetensförsörjning av chefer och ledare. Uppdrag 66. Ledningskansliet ska, under 2013, påbörja arbete med att tillskapa arbetstillfällen för personer med funktionsnedsättning i samarbete med andra aktörer på arbetsmarknaden. Uppdrag 67. Ledningskansliet ska upprätta en plan i enlighet med diskrimineringslagen. Uppdrag inom Information och kommunikation Uppdrag 68. En förstudie påbörjas för ett modernt intranät som kan stödja ett processinriktat arbetssätt med syfte att uppnå landstingets mål. Intranätet ska vara ett ändamålsenligt och effektivt redskap för både anställda och förtroendevalda. Uppdrag 69. Utifrån behovet av målgruppsanpassad information ska utformningen av anpassad information ses över, med särskilt beaktande av information för döva och hörselskadade. Uppdrag 70. Patientinformation på 1177.se fortsätter att utvecklas. Uppdrag inom Ekonomi och finansiella förutsättningar - 95

360

361 Övergripande strategier med verksamhetsplan och budget 2013 samt ekonomisk plan

362 Beslutsförslag Landstingsstyrelsen förslår Landstingsfullmäktige besluta: att anta Alliansens verksamhetsplan med budget 2013 samt ekonomisk plan att anta föreslagna mål, uppdrag och åtgärder att fastställa ekonomiska ramar för nämnder, förvaltningar och landstingsstyrelse för år 2013 enligt bilaga 1 att godkänna föreslagen investeringsbudget, enligt bilaga 2 att fastställa resultatmål för 2013 på 2 % av nettokostnader att beslutad upplåning om 300 mnkr i budget 2012 får ske under 2013 att fastställa skattesatsen för år 2013 till 11,02 Örebro den 24 oktober 2012 Ola Karlsson Anna Ågerfalk Ewa Sundkvist Torbjörn Ahlin 2

363 Innehållsförteckning Beslutsförslag s. 2 En öppen och demokratiskt styrd organisation s. 4 Strategiska utmaningar på kort sikt s. 5 Strategiska utmaningar på längre sikt s. 6 Landstingets ekonomi och de ekonomiska utmaningarna s. 7 Strategi Undvikbar vård s. 9 Strategi Bättre hälso- och sjukvård till allt fler äldre s. 12 Strategi Vård i rätt tid s. 15 Strategi - USÖs utveckling s. 16 Strategi - Ledarskapsutveckling på alla nivåer s. 18 Patientens fokus i hälso- och sjukvård s. 19 Regionalt ansvar och tillväxt s. 21 Nämnden för somatisk specialistvård s. 22 Nämnden för primärvård och folktandvård s. 25 Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel s. 28 Patientnämnden s. 30 Nämnden för folkhälsa s. 31 Nämnden för forskning s. 33 Nämnden för trafik, miljö och service s. 35 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning s. 38 Ekonomi och finansiella förutsättningar s. 40 Landstingets finansiella mål och ekonomisk politik s. 44 Bilagor: Bilaga 1 Resultatbudget Bilaga 2 Investeringsbudget 3

364 En öppen och demokratiskt styrd organisation Alliansen i Örebro läns landsting är en allians av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet. Vi presenterar här ett gemensamt dokument där vi dels redogör för de större utmaningar som landstinget står inför. Vi pekar även ut de långsiktiga strategier som vi ser som avgörande för att utveckla Örebro läns landsting i en riktning som bidrar till att landstinget står starkt inför framtidens utmaningar. Hälso- och sjukvård är landstingets viktigaste och mest omfattande uppgift. Hälso- och sjukvårdens främsta uppgift är att erbjuda en tillgänglig, säker och effektiv vård av god kvalitet i hela länet för alla länsinvånare. Vi vill stå för en tydlig långsiktig politik som ser möjligheterna i de utmaningar vi möter. Det övergripande målet med vår hälso- och sjukvårdspolitik är rätt vård i rätt tid. Örebro läns landsting är en politiskt styrd organisation som med beskattningsrätt ansvarar för Örebro län i flera avseenden. Ansvaret avser främst hälso- och sjukvård, men också ett regionalt ansvar för bland annat kollektivtrafik, kultur, miljö och andra länsgemensamma ändamål. Vår uppgift är att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt styra, leda, bedriva och följa upp denna verksamhet. Sedan 2011 finns en ny politisk organisation som ger möjlighet för besluten att komma närmare verksamheterna. Detta gäller dock under förutsättning att mandat ges till respektive nämnd. Den toppstyrning som länge präglat Örebro läns landsting skulle kunna brytas till förmån för att fler politiker kan ta ett ökat ansvar i nära samverkan med verksamhet och medborgare. Detta skulle vara en utveckling mot ett mer demokratiskt landsting. Avgörande för demokratin är att det är enkelt för medborgaren att utkräva politiskt ansvar för landstingets verksamhet. Då måste det vara enkelt att förstå vem som har ansvar för vad. Det innebär att landstingets politiska organisation med nämnder och styrelser och deras roller ska vara tydlig. Styrdokument som budget och verksamhetsplaner ska vara lättillgängliga och målen ska inte vara för många. I detta dokument pekar vi på några viktiga mål inom respektive nämnds område som vi vill ska vara i fokus under Vi ökar de politiska nämndernas roll och ansvar i relation till landstingsstyrelsen. Det ska vara tydligt vem som har ansvar för ledning, styrning och uppföljning av verksamheten inom given ekonomisk ram. En utveckling av budgetprocessen bör genomföras, där respektive nämnd ges ett ökat ansvar. 4

365 Strategiska utmaningar på kort sikt Högre sjuktal och längre köer En ökad andel äldre invånare, ökad psykisk ohälsa samt en sämre folkhälsa än riket i stort kräver särskild uppmärksamhet och åtgärder. Statistik har under året visat att invånarna i Örebro län i många fall mår sämre och är sjukare än invånare i resten av landet. Dödstalen i flera allvarliga sjukdomar är högre i Örebro län än i riket. Samtidigt står det klart att trots höga målsättningar klarar inte Örebro läns landsting att hålla vårdgarantier eller ta bort patienternas väntan i vårdköer vare sig i primärvården, specialistvården, för förstagångsbesökare eller för kroniker. Patientsäkerheten brister Varje år inträffar omkring undvikbara vårdrelaterade skador i landet, varav cirka leder till dödsfall. Vårdskadorna beräknas orsaka extra vårddygn i landet. Från och med 1 januari 2011 finns en ny patientsäkerhetslagstiftning som syftar till att få ner antalet vårdskador. Lagen pekar tydligt ut patientens rätt till delaktighet i den egna behandlingen. Örebro läns landsting klarar idag inte de uppsatta målen kring vårdrelaterade skador och infektioner. Vår målsättning är en nollvision där ingen skadas i vården. För lite såld vård USÖ är ett av Sveriges sju universitetssjukhus, med ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. USÖ säljer alltför lite högspecialiserad vård, vilket riskerar leda till svårigheter med att upprätthålla kompetensnivå och kan i värsta fall leda till att USÖ förlorar sin status som universitetssjukhus. Detta skulle innebära att man inte längre kan erbjuda praktikplatser till studenterna vid läkarutbildningen i Örebro. Denna trend måste vändas. Brister i personalförsörjningen Idag arbetar fler läkare än någonsin tidigare i landstinget. Trots detta saknas det läkare. Vårdcentraler tvingas ta in hyrläkare. Under 2011 uppgick kostnaden för detta till drygt 28 miljoner kronor. Detta leder till besparingar på andra områden, men framför allt brist på kontinuitet för patienter och övrig personal. Vi menar att det måste vara attraktivt att vara specialist på allmänmedicin, och att vara läkare på en vårdcentral måste vara hög status. Ett annat sätt att hantera läkarbristen är att förbättra effektiviteten för läkarna. De borde i första hand träffa patienter och göra det de är utbildade till, inte administrera journaler, personal och ekonomi. Det råder även brist på specialistsjuksköterskor. Lönen för den som specialistutbildat sig ska också tydligt signalera att utbildning lönar sig. 5

366 Strategiska utmaningar på längre sikt Bättre sjukvård till allt fler äldre På 10 år ökar antalet äldre med 36% från att ha varit relativt konstant ett antal år. Antalet äldre, över 75 år, kommer att stiga från dagens ca i vårt län till ca år Ökningen motsvarar nästan invånarantalet i Degerfors kommun. Både vård- och sjukvårdbehovet stiger kraftigt efter 75 års ålder. Fler äldre leder därmed till ett kraftigt ökat behov av både äldreomsorg och sjukvård. Vi vet dessutom att många äldre far illa och inte får en tillräckligt bra sjukvård idag. Vårt landsting måste klara att både ge fler sjukvård och dessutom utveckla vården så att den bättre passar äldre och erbjuder en bättre kvalitet. Klara att investera i framtidens sjukvård USÖ USÖ är ett av Sveriges sju universitetssjukhus, med ett tydligt uppdrag att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. USÖ behöver utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med läkarutbildning. Det gäller både byggnader och förnyelse av medicinsk teknik. Förvaltningens planering utgår nu från byggnation under perioden och en investering totalt på ca 1,8 miljarder varav en 300 miljoner i medicinsk teknik. Enbart denna del leder till ökade kapitalkostnader om ca 145 miljoner kr per år. Det finns också behov av stora investeringar för att hålla vårdcentraler, sjukhus och medicinsk teknik i skick vilket leder till kraftigt ökade avskrivningar. Det är därför nödvändigt att börja skapa ekonomiskt utrymme redan nu för att göra dessa framtida investeringar möjliga att genomföra. Kraftigt stigande pensionskostnader Våra duktiga medarbetare i sjukvården ska ha en bra pension. De sammanlagda kostnaderna för landstingets pensioner ökar kraftigt kommande år. Enligt långtidsberäkningar, gjorda av KPA ökar pensionskostnaderna för vårt landsting från årets ca 700 miljoner kr till ca 1050 miljoner kr år

367 7

368 Landstingets ekonomi och de ekonomiska utmaningarna Landstinget beräknas redovisa överskott under 2012, framförallt tack vare engångsintäkter, men det långsiktiga resultatet är långt ifrån de två procents överskott som Sveriges kommuner och landsting rekommenderar för att uppnå god ekonomisk hushållning. Det finns, som nämnts ovan, i en nära framtid stora kostnadsdrivande investeringar planerade samt kraftigt ökande pensionskostnader. En ekonomi i balans är avgörande för landstinget. Kravet på god ekonomisk hushållning kvarstår, vilket innebär att ett överskott på 2 procent i relation till nettokostnaderna ska redovisas. Detta är nödvändigt för att garantera framtida investeringar och pensionskostnader. Hållbar ekonomi är intimt förknippad med hållbar utveckling. Långsiktig hållbar utveckling innebär att ekonomisk utveckling och social välfärd förenas med en god miljö. Örebro läns landsting är till för alla länets invånare. För att säkra den gemensamt finansierade välfärden behöver vi i vårt län en långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt. Arbete är förutsättningen för välfärd och företagsamhet är förutsättningen för arbete. Ett eget arbete är en av de mest betydelsefulla hälsofaktorerna. Social ekonomi syftar till att människor som hamnat utanför ordinarie arbetsmarknad inkluderas i meningsfull verksamhet som leder till egenförsörjning, ger människor egenmakt, självkänsla och egenvärde. För samhällsekonomin är det bra om sjukskrivningar och beroende av försörjningsstöd minskar, men framförallt är det bra för den enskilda människan. 8

369 Strategi Undvikbar vård Förebygg ohälsa Långsiktigt kan vården inte låta tyngdpunkten ligga på att reparera och korrigera i efterhand. Vad som behövs är en hälso- och sjukvårdspolitik grundad på insikten att hälsofrämjande och förebyggande investeringar i närtid reducerar framtida välfärdskostnader. Andelen äldre blir fler, den psykiska ohälsan ökar och med en sämre folkhälsa än riket i stort måste Örebro läns landsting rikta särskild uppmärksamhet på dessa tre områden och vidta åtgärder. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att arbeta fram en nollvision för undvikbar vård Förebyggande hälsovård Den billigaste våren är den vård som inte behövs. Det är också den som vållar minst bekymmer för den enskilde och dennes anhöriga. Landstinget har en betydande roll vad gäller hur länets invånare kommer till insikt och lever ett gott och hälsosamt liv. Också den som drabbas av olycka eller sjukdom klarar påfrestningen bättre med ett sunt leverne. Trovärdigheten för sjukvårdspersonal är hög, varför hälsosamtal kan leda till en bättre folkhälsa. Genom att kalla till hälsokontroller och hälsosamtal med viss regelbundenhet kan vi nå den del av befolkningen som inte kommer ifråga via företagshälsovården. Vi föreslår därför inrättandet av en Seniorhälsa, se avsnittet strategi äldre. Ett gott samhälle präglas av att alla känner sig delaktiga, och att känna sig delaktig i sin egen hälsa och att själv vilja ta ansvar för den kräver kunskap och insikt. Men Hälsosamtal och hälsokontroller måste föregås av informationskampanjer som visar på att det har betydelse för mig och mina anhöriga att jag går när jag blir kallad. Redan idag kallar landstinget till kontroller men vi vet att för få uppmärksammar detta och går på regelbundna kontroller. Bättre är lyhördheten gällande barnvaccinationer. Arbetet med information och upplysning gällande betydelsen av vaccinationer och hälsokontroller måste landstinget ständigt arbeta med. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att tillse att deltagandet i de kontroller/screeningar som landstinget erbjuder ökar Undvikbart lidande, nollvision I vården inträffar ett stort antal undvikbara vårdrelaterade skador och infektioner, en del leder till dödsfall. Vårdrelaterade skador och infektioner orsakar mängder av extra vårddygn. Patientsäkerhetslagstiftningens syfte är bl.a. att få ner antalet vårdrelaterade skador och infektioner. Vården i Örebro läns landstig ska ha väl utvecklade system och rutiner så att mänskliga felhandlingar inte leder till att patienter utsätts för skador eller infektioner. Ett långsiktigt säkerhetsarbete för att minimera risken för vårdrelaterade skador och infektioner ska bedrivas. Målsättning är att ingen som vårdas i Örebro läns landsting ska drabbas av vårdrelaterad skada eller infektion. Folkhälsan speglas socioekonomiskt Generellt leder en låg utbildningsnivå till lägre inkomster och en sämre hälsa. Men det behöver inte vara så. Vi har ett gemensamt ansvar för att var och en som lever, bor och verkar i vårt län ska ges möjlighet till en god självupplevd hälsa. Landstinget i samspel med kommunerna och det civila samhället folkrörelser, frivilligorganisationer, religiösa samfund och idrottsklubbar- kan göra skillnad. Arbetsformerna, insatserna och åtgärderna måste anpassas till målgruppens behov och det får se olika ut. Det handlar om individer i ett sammanhang som vi alla har ansvar för. 9

370 De flesta barn har det bra, men det är oroande att välfärdssjukdomar och den psykiska ohälsan ökar bland barn och unga. Tidiga och förebyggande insatser är viktiga för att främja en långsiktigt god hälsa. Alla barn måste få tillgång till den grundläggande kunskap som behövs för att de ska kunna välja att leva ett hälsosamt liv. Barnmorskemottagning, Barnavårdcentral, Familjecentral, Skolhälsovård och Ungdomsmottagning arbetar alla i första hand med förebyggande hälsovård. Även i vårdcentralens och folktandvårdens uppdrag ingår det förebyggande arbetet. Det finns en riggad organisation som tillsammans med Samhällsmedicinska enhetens kunskaper ska bli den resurs som borgar för ett mer hälsosamt Örebro län. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utveckla och förnya det förebyggande arbetet för barn och unga BUP-pilot Landstinget ska sträva efter en långsiktigt positiv utveckling för länets alla invånare. Med anledning av detta föreslås ett BUP-pilotprojekt inom Barn- och ungdomspsykiatrin under Syftet är att genom ett pilotprojekt i en kommun hitta en arbetsmetod som ger ett bra länsövergripande samarbete mellan Barnoch ungdomspsykiatrin, primärvården, BVC, kommunernas förskolor och skolor och sociala verksamhet. BUP-piloten motiveras av behovet att bättre samverka runt barn med neurologiska diagnoser och deras familjer. Egen vård Att känna sig trygg och bekväm också när sjukdom och skada inträffar är viktigt har en viktig uppgift och per telefon får patienter hjälp och stöd. På webben finns mycket kunskap och möjligheten att ställa frågor till sjukvården. En kompletterande applikation i mobiltelefonen ska göra det hela ännu enklare. Egenvård ska såväl som annan vård vara tillgänglig. Mina vårdkontakter är en tjänst som skulle kunna användas mer effektivt av såväl patienten som vårdgivaren. Under hösten kommer från den nationella nivån ett elektroniskt Personligt hälsokonto där patienten själv kan dokumentera sin sjukdomshistoria samt gällande vårdsituation och mediciner, för att sedan kunna dela med sig till sin vårdgivare och anhöriga. Landstingets roll som utbildare i egenvård är avgörande för hur väl sjukvårdsuppdraget ska klaras i framtiden. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utveckla egenvården med bl.a. en applikation för smart phone En vård utan köer är en solidarisk vård Örebro läns landsting klarar inte av att hålla vårdgarantin eller att ta bort patienters onödiga väntan på vård, vare sig till vårdcentraler eller till specialister på sjukhusen. Varken den som ska på ett förstagångsbesök, återbesök eller kronikern som besöker vården ofta har en tillgänglig vård. Detta vållar oro och onödigt lidande. I flera fall leder det till onödigt långa sjukskrivningar som drabbar den enskilde socialt och ekonomiskt. För samhället leder det till ökade kostnader. Vår målsättning är att alla ska få den vård de behöver, när de behöver den. Våld i nära relationer Att förebygga upprepad skada är att fråga vad som hänt när patienter uppsöker vård. Örebro läns landsting arbetar med att förebygga våld i nära relationer, ett arbete som ska uppgraderas. Det behöver även kompletteras så att barn som utsatts för våld och/eller övergrepp upptäcks och kan tas omhand på ett bättre sätt. 10

371 Hälsosam grönska Forskningen visar att naturen är hälsofrämjande. Landstinget ska informera och uppmuntra till vistelser i det gröna. Länstrafiken ska göra det möjligt för den som inte kan ta sig till parken eller ut i skog och mark, men som behöver komma dit av hälsoskäl, att göra det. Det är hög tid för landstinget att gå vidare med en naturunderstödd hälso- och rehabiliteringspark. Landstinget ska ta tillvara möjligheterna att samverka med Örebro kommun kring en rehabiliteringspark på Stora Holmen, i nära anslutning till USÖ. Som första steg ska landstinget, i tillämpliga delar tillsammans med Örebro kommun, upprätta en plan för rehabiliteringspark på Stora Holmen. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med Örebro kommun upprätta en plan för en Rehabpark på Stora Holmen i Örebro Spara genom att satsa Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa samtidigt ska landstinget arbeta med att förbättra folkhälsan. Ju fler människor som mår bra, desto mer resurser kan landstinget avsätta till de människor som behöver sjukvård. Simuleringar visar att det finns i framtida vårdkostnader en potential på flera hundra miljoner att spara för Örebro län genom att förbättra folkhälsan i länet. Lägger vi där till en halvering av fallolyckor, minskar vårdrelaterade skador och infektioner, arbetet med tidig upptäckt av demenssjukdom, högt blodtryck samt effektivisering av vård och omsorg så skulle sjukvården och äldreomsorgen i länet kunna undvika kostnader på upp till 1,5 miljarder, enligt beräkningar från socialdepartementet. 11

372 Strategi Bättre hälso- och sjukvård till allt fler äldre På 10 år ökar antalet äldre med 36 % från att ha varit relativt konstant ett antal år. Antalet äldre, över 75 år, kommer att stiga från dagens ca i vårt län till ca år Vårt landsting måste klara att både ge fler sjukvård och dessutom utveckla vården så att den bättre passar äldre och erbjuder en bättre kvalitet. Vi avsätter därför 10 miljoner extra för att öka kvaliteten i hälso- och sjukvården av äldre, minska lidandet hos sjuka äldre, och använda resurserna rätt. Det är positivt att allt fler människor lever allt längre. Varje människa är unik och har ett absolut egenvärde. En äldre befolkning ställer dock höga krav på vården att kunna möta äldres behov av sjukvård. Med åldern ökar risken att drabbas av en eller flera sjukdomar. Det är absolut nödvändigt att ha ett helhetsperspektiv på äldres hälsa genom nära samverkan mellan berörda aktörer. Det är nu hög tid att vård och förebyggande insatser riktade till äldre utvecklas! Kontakterna mellan kommunerna och landstinget ska ständigt upprätthållas och utvecklas. Landstinget ska fortsätta fördjupa och utveckla samverkan med länets kommuner genom samverkansavtal med samtliga kommuner. För psykisk och fysisk hälsa är möjligheter till rekreation, fysisk aktivitet, goda matvanor, social samvaro, stöd i boendemiljön samt koordinerade vårdinsatser av stor betydelse. Många sjukdomar kan förebyggas, exempelvis genom att erbjuda möjlighet till fysisk aktivitet inklusive belastningsträning, motion och friskvård. Även den sociala miljön, kultur, samt studie- och fritidsverksamhet har betydelse för den självupplevda hälsan. Äldre människor är generellt i större behov av vård och omsorg än yngre människor. Detta innebär att äldre individer oftare besöker vården, vilket i sin tur innebär att det av flera skäl är extra viktigt att de får rätt vård och behandling. För många handlar det om ett värdigt liv och bra livskvalitet. Samtidigt berör det många personer som också utgör en kostsam patientgrupp. Med många besök i vården drabbas äldre också extra av långa väntetider i vården. Att Örebro läns landsting befinner sig bland de sista landstingen när det gäller mätningar för att få del av kömiljarden visar på behovet av att korta väntetiderna. Äldre personer som får vänta på vård riskerar också att drabbas av allvarliga följder. Äldre patienter med flera sjukdomar behandlas ofta med många olika läkemedel. Ett känt faktum är att många olika läkemedel till en och samma patient påtagligt ökar risken för att bli sjuk. Trots att alla patienter ska garanteras läkemedelsgenomgångar för att undvika risken för felmedicinering i samband med många utskrivna läkemedel, finns problemet kvar för många sjuka, ofta äldre patienter. Fler åtgärder måste vidtas för att stärka patientens säkerhet. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för bättre hälso- och sjukvård till för allt fler äldre. Följande inslag ska ingå: Etablera ett nationellt geriatriskt forskningscentrum Det finns ett stort behov av nytänkande inom äldrevården. Behandling av och omsorg om sjuka äldre involverar idag många olika aktörer. Primärvård, akutmottagningar, olika specialistkliniker och avdelningar samt den kommunala omsorgen är exempel på sådana aktörer. SKL redovisar siffror som beskriver att äldre multisjuka patienter under en 18-månadersperiod av undersökning i snitt träffade 15 olika läkare. Bristen på kontinuitet är i sig ett problem. Stuprören i vården bromsar utvecklingen av en effektiv äldrevård. Alla inblandade vård- och omsorgsaktörer måste arbeta mot gemensamma mål enligt nya modeller. På så sätt måste nytt kunnande skapas kring det friska och sjuka åldrandet och användas i vården av och omsorgen om äldre. Detta gäller såväl arbetet med förebyggande insatser som sjukvårdande. 12

373 Ett geriatriskt forskningscentrum i Örebro län är en möjlighet att skapa en arena som skulle kunna gynna en sådan utveckling. Där skulle geriatrik och gerontologi vara kunskapsbasen i mötet med äldre. Vi ser ett centrum som fokuserar på äldre patienter och deras specifika behov och som samtidigt kan erbjuda primärvård och specialistvård. Basen är de äldres behov av en effektiv och individuell vård och omsorg som ryms under ett paraply av forskning och kunskap inom just detta område. Den multisjuka äldre patienten kan här få vård ur ett helhetsperspektiv där det finns ett samlat grepp om diagnoser, vård- och omsorgsbehov, behandling och läkemedel. Miljön ska stimulera personal inom vårdens och omsorgens olika kategorier att vilja utveckla sitt kunnande och att göra det här i Örebro län. Målet ska vara att på sikt bli ett nationellt geriatriskt forskningscentrum. I Örebro finns förutsättningar för att utveckla ett geriatriskt centrum där universitetssjukhuset och universitetet borde vara självklara aktörer. Samtidigt måste kunskap hämtas och prövas i samverkan med andra aktörer nationellt och internationellt. Centret ska också ha i uppgift att sprida information och kunskap till alla verksamheter som arbetar med äldre inom både kommuner och landsting i hela Sverige. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att inrätta ett geriatriskt forskningscentrum i Örebro län Etablera en Seniorhälsa som vägleder till bättre livskvalitet Det går att förebygga och därmed minska frekvensen av flera av de sjukdomar och den ohälsa som drabbar framförallt äldre. Diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar är sådana exempel. Örebro läns landsting har antagit en folkhälsoplan som ligger till grund för att förbättra folkhälsan i länet. En seniorhälsa med uppdrag att genomföra regelbundna hälsokontroller och hälsosamtal är ett verktyg för att lyckas öka livskvaliteten hos äldre, stärka hälsan och på sikt undvika vårdsituationer. Seniorhälsan kan vara en särskild funktion på vårdcentralen som vänder sig till den som är över 65 år. Den ska erbjuda en hälsoundersökning hos distriktssköterska/hälsopedagog med särskild kunskap och erfarenhet av hälsa och sjukdomar hos personer, som kommit upp en bit i åldern. Besöket kan innehålla: hälsosamtal och bedömning av hälsorisker, hjälp att upprätta en personlig hälsoplan, information om och vägledning till hälsofrämjande aktiviteter i närområdet och om behov finns lotsning vidare i sjukvårdsutbudet. Alla ska få en namngiven vårdkontakt på vårdcentralen, som patienten i fortsättningen kan vända sig till i alla hälso- och sjukvårdsfrågor. Vidare är samverkan med kommunerna en viktig byggsten varför seniorhälsan ska kunna ge vägledning till rätt kontakt i kommunen. Alla från 65 år bör omfattas av Seniorhälsan och få en personlig inbjudan vid 65, 70 och 75 år. Från och med 80 år kan tätare kallelse vara aktuellt. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att påbörja etableringen av en Seniorhälsa inom ramen för hälsovalet. Erbjud äldre mångbesökare på akuten en egen vårdcoach Oavsett var i vården eller omsorgen den äldre har kontakt för att få vård, hjälp och stöd hamnar många alltför ofta på akutmottagningen. Där är trycket ofta högt och många patienter med många olika åkommor ska snabbt tas om hand. För en äldre patient med en lång lista av symptom, diagnoser och läkemedel är det en svår miljö. Ambitionen ska vara att undvika att en äldre, multisjuk patient tvingas besöka akuten gång på gång. En bättre fungerande primärvård med förebyggande Seniorhälsa och en tydlig egen vårdkontakt är vägar att gå. 13

374 För att ytterligare förbättra kvaliteten vill vi erbjuda äldre mångbesökare på akuten en egen vårdcoach. Systemet med vårdcoach har under senare år prövats i Stockholms läns landsting med goda erfarenheter. Under en försöksperiod har tio vårdcoacher hjälpt omkring 500 patienter inom Stockholms läns landsting. Det ledde till färre vårddygn, färre akutbesök och bättre överlevnad. I Örebro läns landsting är en vårdcoach en specialistutbildad sjuksköterska med koppling till det Geriatriska centrumet. Vårdcoachen stöttar patienten med rådgivning via telefon, stöd i egenvård samt hjälp med vårdkontakter. Vårdcoachen samordnar vårdkontakterna, stöttar patienten och ger bättre förståelse och kunskap när det gäller symtom, sjukdom och behandlingar. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att påbörja införandet av ett system där äldre mångbesökare på akuten erbjuds en egen vårdcoach 14

375 Strategi Vård i rätt tid Vård i rätt tid leder till minskat lidande för patienten, minskade kostnader för landstinget samt till ökade skatteintäkter. Den lagstadgade vårdgarantin tydliggör att landstingen har en skyldighet att upprätthålla minst den tillgänglighet som vårdgarantin innebär. För oss i Alliansen är det viktigt att vården ska vara lättillgänglig och fri från väntetider som inte är medicinsk motiverade. Vi avsätter därför 10 miljoner extra för att beta av köer, få bättre produktionsplanering och klara kömiljardens krav. Tyvärr är kösiffrorna i vårt landsting i en delvis dyster läsning som visar att (S)-styret misslyckas med det som är landstingets viktigaste uppgift, att patienterna får sjukvård och behandling i rätt tid. Det kanske tydligaste kvittot är resultatet av kömiljarden, alliansregeringens extrapengar för att stimulera att köerna och väntetiderna kortas var Örebro läns landsting sämst i landet när det gäller att få del av pengarna, därför att väntetiderna var för långa. Vårt landsting fick knappt tre miljoner medan alliansstyrda Halland fick hela 176 miljoner, ett resultat av att de sjuka där fick vård i så god tid att målen kunde klaras. Det är ett problem att landstinget därmed går miste om pengar som kunde användas för att utveckla vården. Men det är ett än större problem för alla de sjuka som får vänta för länge för nödvändig sjukvård. Sista augusti 2012 var det 2040 patienter som då väntat längre än 90 dagar för att få träffa specialistläkare och 1280 patienter som efter besök hos läkare väntat mer än 90 dagar för att få operation eller behandling. Vid samma tidpunkt var det dessutom 6716 patienter som väntat mer än 90 dagar efter måldatum på sitt återbesök till vården. Örebro läns landsting klarar inte målen för tillgänglighet vare sig för nybesök eller för återbesök. Det är extra viktigt med snabba insatser när det gäller barn och unga, eftersom en väntetid på några månader kan kännas som en evighet ur ett barns perspektiv. Problemen med dålig tillgänglighet till vården för de som drabbats av psykisk ohälsa är ytterst allvarliga, särskilt för barn och unga, och det är fullständigt oacceptabelt med långa väntetider till Barn och ungdomspsykiatrin. Även där ger resultaten i vårt landsting anledning till bekymmer. Sista augusti hade 16 (av totalt 50)väntat mer än 30 dagar på en första kontakt och 7 (av 17) hade väntat mer än 30 dagar på ett behandlingsbesök. Vi i alliansen avsätter därför 10 miljoner extra för att landstinget ska kunna klara att ge vård i tid år En viktig del i detta arbete är att samtliga kliniker och enheter genomför en väl fungerande produktionsplanering, där våra tre sjukhus fungerar som en gemensam länsresurs. Med extra resurser skapas dessutom utrymme att handla upp nödvändig behandling i de fall då landstingets egna enheter inte klarar uppdraget. Det politiska uppdraget från Alliansen är tydligt; vård ska ges i rätt tid och kömiljardens krav ska klaras. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att genomföra åtgärder så att vård kan ges i rätt tid och kömiljardens krav klaras 15

376 Strategi - USÖs utveckling För länets utveckling och för innevånarna i Örebro län ser vi det som oerhört viktigt att vi kan upprätthålla ett starkt universitetssjukhus i regionen. USÖ behöver därför utvecklas för att möta de krav som ställs på ett modernt universitetssjukhus med läkarutbildning. Det handlar både om ändamålsenliga byggnader samt förnyelse av medicinsk teknik. Det handlar också om att ge USÖ förutsättningar att sälja mer högspecialiserad vård. Vi väljer därför att i årets och kommande års budgetar avsätta ett ekonomiskt utrymme som gör det möjligt både att investera i, och även klara stora delar av kapitaltjänstkostnaderna som förnyelse av USÖ i form av etapp 2 mm innebär. Vi avsätter även resurser för att förstärka försäljningen av mer vård. Förnya USÖ genom Etapp 2 Under flera år har det pågått ett förberedelsearbete inom USÖ för i första hand en förnyelse av A-huset. Tidigare utredningar har pekat på att delar av A-husets nuvarande verksamheter inte kan inrymmas i den befintliga byggnaden utan kräver ett nytt hus. Ett sådant skapar de förutsättningar som krävs för en vård anpassad till nutida krav. Detta gäller framförallt operationslokaler och vårdavdelningar. Samtidigt har under senare år en förbättring och utökning av akutmottagningen blivit alltmer angelägen, för att erhålla funktionella och väldimensionerade lokaler. En översyn av organisation, ansvar och lokaler är nödvändig. Fler besök, tilltagande hot- och våldsituation samt behovet av en särskild barnakut pekas det på. Viktiga ställningstaganden i detta arbete för de A-husverksamheter som skall flytta är: En samlad operationsenhet En samlad slutenvård En dagkirurgisk och postoperativ enhet för barn och vuxna En samlad öppenvård korta vårdkedjor Lokaler för forskning och utbildning Förutom A-husverksamheterna anses handkirurgiska kliniken ha ett stort behov av en återflytt med nya och samlade lokaler för sin verksamhet. Detta behov förstärks av omdispositionen i O-huset där två operationssalar transformeras till en stor operationssal/hybridsal. En nybyggnad för delar av A-husets verksamheter möjliggör att andra för USÖ och ÖLL väsentliga behov kan tillgodoses i nuvarande A-huset. En sådan verksamhet som särskilt lyfts fram är behovet av ett patienthotell och beakta lokalbehoven för läkarutbildningen vid Örebro Universitet. Dessutom tillförsäkras sjukhuset tillgång till evakueringslokaler under genomförandetiden som är nödvändiga för att möjliggöra etappen. Hur dessa lokaler ska disponeras i ett långsiktigt perspektiv får senare bedömas. Planeringen nu pekar på två delprojekt inom etapp 2. Etapp 2A innehåller en nybyggnad av ett högspechus med: Ögonklinik, Öron- näsa och halsklinik, Käkkirurgiska kliniken, Plastikkirurgiska kliniken, Hudkliniken, Handkirurgiska kliniken, HPÖ (hud, plastik och öron) vårdavdelningen, Anestesi samt övrig medicinsk service. Etapp 2B innebär en upprustning av A-huset med Audiologiska kliniken, Patienthotell, Evakueringslokal, Specialisttandvård, Administrativa lokaler/kreativt centrum samt Infektionskliniken. Akutmottagning och ombyggnad av operation O-huset är numera utlyft ur Etapp 2 och hanteras i särskild ordning. Etapp 2A och 2B kostnadsberäknas nu (okt-12) till sammanlagt miljoner kronor. 16

377 En investering om 1,8 miljarder, varav 300 miljoner i medicinsk teknik, leder till kapitaltjänst-kostnader om ca 145 miljoner per år. För att klara av så stora investeringar med åtföljande årliga kostnader är det enligt vår uppfattning nödvändigt att redan nu avsätta ett årligt utrymme i budgeten. Därigenom kan stora delar av de kapitaltjänst-kostnader (räntor och avskrivning) som tillkommer vid en investering klaras. Det positiva resultat som blir följden av utrymmet ökar landstingets egna kapital och underlättar därmed också investeringen. Vi i Alliansen anvisar därför 100 miljoner i årligt resultat för att klara den framtida utvecklingen av USÖ. Utveckla och klara kompetens genom att sälja mer vård Andelen såld högspecialiserad vård har minskat, och den negativa trenden måste brytas. Detta för att stärka USÖs position som universitetssjukhus och samverkanspartner med Örebro universitet. Det stärker också positionen som attraktiv arbetsplats, samt ger bättre ekonomi och utvecklingskraft för USÖ. Landstinget behöver öppna för möjligheten att sälja vård utanför de geografiska och administrativa gränser vi hittills verkat inom. Detta ska ske i nära samarbete med Örebro universitet och läkarutbildningen. Samverkan över så väl landstings- som landsgränser vad gäller sjukvård är av avgörande betydelse för både vårdens ekonomi och kvalitet. Genom en tydlig marknadsstrategi måste Örebro läns landsting öka ansträngningarna att sälja högspecialiserad vård, för att bibehålla såväl kvalitet som kompetens. Vi avsätter därför 2 miljoner kronor för framtagande av en markandsstrategi och arbete med att sälja mer vård. Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en marknadsstrategi för att öka mängden såld vård 17

378 Strategi - Ledarskapsutveckling på alla nivåer Landstinget med de bästa cheferna En av landstingets största uppgifter är att ge vård och göra det på bästa möjliga nivå med bästa möjliga effektivitet. Medicinsk utveckling, den demografiska utvecklingen mot fler äldre i kombination med brister i tillgång på kompetent arbetskraft är några av de stora utmaningar som vårdens ledare måste hantera. Det kräver ett avancerat ledarskap som kan möta framtidens utmaningar när det gäller sjukvårdsorganisation och arbetsmetoder. Ledarskapet är avgörande för att skapa en väl fungerade organisation som är flexibel och håller en hög kvalité. Därför behövs det en strategi för att utveckla dagens och morgondagens ledare som kan möta framtiden med moderna och effektiva arbetsformer. Morgondagens vårdpersonal ska se Örebro läns landsting som den mest attraktiva arbetsplatsen. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för ledarskapsutveckling Medarbetarna är landstingets viktigaste tillgång Örebro läns landsting ska vara en arbetsgivare som ser personalen som en strategisk resurs, där ledarskap och ledarskapsutveckling prioriteras. Ökat fokus ska läggas på att inom sjukvårdsorganisationen utveckla ledarskapet bland cheferna. Jämställdhet och mångfald är viktigt. Kompetensutveckling och utbildning ska löna sig. Varje medarbetare ska ges möjlighet att utvecklas på arbetsplatsen, därför ska fortbildning för landstingets medarbetare prioriteras. På en kunskapsintensiv arbetsplats vilken vården är, är detta extra viktigt. Framtidens läkare och sjuksköterskor ska erbjudas bra praktik Det är mycket viktigt att planeringen av kompetensförsörjning sker långsiktigt. Landsting ser gärna att AToch ST-läkare vill göra sin tjänstgöring inom just Örebro läns landstinget, och välkomnar också att man stannar kvar i länet efter fullgjord utbildning. Det är dessutom extra viktigt att landstinget erbjuder STplatser inom specialistområden där personalbrist förväntas uppstå, exempelvis inom områden som psykiatri, geriatrik och patologi. Regeringen har under senare år tillfört nya utbildningsplatser inom vårdyrken som läkare och sjuksköterskor. För att dessa ska komma Örebro universitet till del är det av största vikt att landstinget fortsätter erbjuda gott om praktikplatser. Det är en grund för en framtida god rekryteringsbas för så väl våra sjukhus som för primärvården. Ny kunskap och nytänkande ska tas tillvara samtidigt som studenterna får kvalitativ handledning vilket möjliggör för kunskap och erfarenhet att utvecklas i en stimulerande miljö. Genom analys av det aktuella, men också det kommande personalbehovet, blir det möjligt att långsiktigt planera för landstingets personalbehov. Pensionsavgångar med mera har inverkan på det kommande personalbehovet och kan redan nu tas med i den långsiktiga planeringen. Genom att utveckla en rekryteringsplan blir det möjligt att i god tid genomföra rekryteringsprocesser, vilket leder till att personaleller kompetensbrist kan undvikas. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utveckla en strategi för långsiktig personalförsörjning 18

379 Patientens fokus i hälso- och sjukvård Vården ska utgå från patientens behov och önskemål. Och kännetecknas av värdighet, kvalitet och tillgänglighet. Det är oacceptabelt att vården inte ges på lika villkor till alla länsinvånare. Det är viktigt att synliggöra skillnaderna och medvetandegöra patienter och medarbetare om ojämlikheten för att kunna åstadkomma en rättvis vård. Landstinget behöver identifiera vad som kan förbättras i de egna rutinerna och i det egna arbetet för att garantera att vården alltid ges i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med landstingets etiska riktlinjer. Uppföljning av hur väl landstinget ger en jämställd och jämlik vård ska skes kontinuerligt. Invånarna ska vara trygga i att jämställdhetsperspektivet finns i det dagliga arbetet där beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas. En förutsättning för detta är exempelvis att all statistik som tas fram för underlag till beslut är könsuppdelad. Samma strukturerade metoder är också en förutsättning för att garantera en jämlik vård. Svensk lagstiftning anger genom hälso- och sjukvårdslagen att vården ska ges på lika villkor. Under senare år har lagstiftning utvecklats i syfte att tydligare stärka individens rätt i relationen till organisationer och myndigheter. Den nya Patientsäkerhetslagen och Diskrimineringslagen är exempel på sådana. Ur det perspektivet är det viktigt att landstinget kan hitta former för att garantera varje patient en jämställd och jämlik vård. En viktig utgångspunkt för ett patientsäkert, etiskt och tryggt förhållningssätt i verksamheten är att utgå från de gemensamma ställningstaganden som finns i FN:s deklarationer. Vi vill särskilt peka på deklarationer som Deklarationen om mänskliga rättigheter, Barnkonventionen, Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt Konventionen för jämställdhet mellan kvinnor och män. Sjukvården ska ha sin utgångspunkt i patientens behov. Varje människa är unik och har olika behov. Sjukvårdssystemet ska vara öppet för individuella vårdbehov och patientens egna val av vårdgivare. Det ska finnas en öppenhet för att en mångfald av vårdgivare ska vilja etablera sig i vårt län. Vården behöver kontinuitet för att kunna utvecklas på bästa sätt. Kravet på kvalitet, kompetens och ersättningar ska vara desamma oavsett vårdgivare. Lagen om valfrihetssystem, LOV, ska möjliggöra etablering av såväl primärvårdsmottagningar som specialistmottagningar i länet. Hälsoval innebär kontinuitet eftersom vårdgivare som är godkända och uppfyller kvalitetskraven kan fortsätta att erbjuda vård så länge patienterna efterfrågar detta. Upphandling med avtalsskrivning innebär en tidsgräns som skapar osäkerhet hos såväl patient som entreprenör. Målet är att utöka hälsovalet så att patienter kan välja vårdgivare också inom specialistvården. I Örebro län har de allra flesta barn det bra, men det är oroande att ungas psykiska ohälsa ökar och att många lider av stress. Stödet runt barn och unga behöver stärkas. Tidiga och förebyggande insatser är viktiga för att främja ökad hälsa långsiktigt. Trygga barn växer upp och blir trygga vuxna. Barn rättigheter som patienter och som anhöriga skiljer sig inte från den vuxnes. Däremot kan barn behöva vuxnas stöd för att tillgodogöra sig sina rättigheter. Barn är alla som ännu inte fyllt 18 år. Barnets perspektiv som patient eller anhörig ska i bemötande, beslut och behandling beaktas med hänsyn till barnets ålder. Sjukvården lyckas inte alltid leva upp till målsättningen om vård på lika villkor och vården skiljer sig i många fall mellan olika grupper. Det kan röra såväl behandlingens kvalitet som vårdpersonalens bemötande. Och en del människor söker inte vård i den utsträckning som de skulle behöva, detta av ekonomiska skäl, bristande kunskaper eller låga förväntningar. Nationella jämförelser bör utvecklas och redovisa jämlikhet utifrån faktorer som inkomst, utbildningsnivå, kön, ålder och bostadsort. När 19

380 vårdenheterna kan se hur vården fördelas mellan olika grupper blir det möjligt att följa upp arbetet med jämlik vård och därefter förbättra rutiner. Landstinget ska välkomna jämförelser både inom och utom länet och använda sig av dessa för att genomföra översyner av rutiner. Som patient har man idag rätt till inflytande över den vård och behandling man tar emot. Patienten har rätt till delaktighet i beslut samt till individuellt anpassad information om det egna hälsoläget och olika behandlingsalternativ. Information ska finnas på olika språk och vara lättbegriplig. Hälso- och sjukvården ska så långt det är möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Det är viktigt att patienter och närstående vet vilka regler som gäller. Vi vill ta fasta på detta krav i lagstiftningen genom att landstinget upprättar en informationsplan med syftet att varje länsinvånare, såväl barn som vuxna, känner till sina rättigheter som patient i svensk sjukvård. Landstingstyrelsen får i uppdrag att utforma en informationsplan med syftet att varje länsinvånare, såväl barn som vuxna, känner till sina rättigheter som patient i svensk sjukvård 20

381 Regionalt ansvar och tillväxt Tidigt under år 2012 föll frågan om att inför skiftet 2014/2015 bilda storregion bestående av landstingen i Örebro, Västmanlands och Sörmlands län. Örebro läns landsting har som enda direktvalda regionala organ i länet att fortsatt verka för att hålla frågan om storregion levande med sikte på att storregion bildas Landstinget har också ansvar för att i ett mer omedelbart perspektiv driva frågan om att bilda regionkommun i Örebro län. Syftet med detta är att skapa en tydlig regional aktör med ansvar för regional utveckling i länet och med mandat direkt från väljarna. För att underlätta denna process ska frågan om att bilda en regionkommun i Örebro län fortsätta utredas under Detta ska ske med inriktningen att 2015 är Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro län sammanlänkade i Region Örebro med utökat ansvar inom regional utveckling. Denna sammanlänkning innebär också ett arbete att ta fram den bästa politiker- och tjänstemannaorganisation för den nya organisationen med syfte att transparens och tydlighet i ansvarsfördelning mellan förvaltning och nämnder/styrelser ska vara tydlig. I avvaktan på att en storregion kan bildas är det angeläget att utveckla samarbetet över landstingsgränserna. Därvid bör det prioriteras att utveckla Örebro Län som en stark nod i Mälardalen och odla kontakter och samarbete utefter linjen Stockholm-Oslo, samt att vara öppen för att utveckla samarbete inom ramen för nuvarande sjukvårdsregion, Uppsala-Örebro sjukvårdsregion. Inriktningen måste vara att länet positionerar sig regionalt med fokus på hållbar tillväxt, god infrastruktur, större arbetsmarknadsregion och ett gott kulturklimat. Vår region har en ovanligt stor andel offentliga arbetsplatser, samtidigt har vi en hel del demografiska utmaningar med utflyttning från kranskommuner till de centrala delarna. På sikt är inte detta en hållbar utveckling. Landstinget behöver därför i sitt tillväxtarbete ständigt prioritera möjligheterna till entreprenörskap inom det offentliga, privat företagande och regional balans. Arbetsmarknadsregionerna i länet och regionen bör bindas samman så att kompetensförsörjning tryggas, arbetspendling möjliggörs och konkurrenskraften stärks. USÖ är av stor betydelse för den regional positioneringen. Detta genom sin roll som universitetssjukhus med bäring på läkarutbildning, forskning och försäljning av högspecialiserad sjukvård. För den fortsatta regionala utvecklingen är samarbetet mellan landstinget (och än så länge Regionförbundet), akademi, det civila samhället och näringsliv (quattro helix) av största betydelse. Örebro läns landsting ska vara en tillåtande organisation för mindre aktörer. Det finns inget egenvärde i att all verksamhet ska bedrivas i landstingets egen regi. Vi välkomnar innovativa lösningar inom vår egen verksamhet men vi ser också med positiva ögon på den vård som andra erbjuder. Det är rätt vård i rätt tid som är målet. Det är bra för patienter att kunna ta en aktiv del i sin vård, bland annat genom att själv välja vem som ska utföra vården. Det skapar också utveckling för vårdpersonalen, inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv, att det finns fler arbetsgivare att välja mellan eller möjlighet att själv etablera verksamhet. 21

382 Nämnden för somatisk specialistvård Landstinget har ett övergripande ansvar för att samordna länets sjukvårdsresurser. Vårdvalsreformen och en skärpt patientsäkerhetslagstiftning har stärkt den enskilde patientens ställning både vad gäller tillgänglighet och krav på kommunikation mellan patienter och vårdutförare. Tre akutsjukhus med ett gemensamt länsuppdrag Länets samtliga tre sjukhus ska arbeta för att uppfattas som en sjukvårdsresurs för hela länet. Det är viktigt att de tre sjukhus som idag finns i länet får fortsätta vara fullvärdiga akutsjukhus, inte minst ur säkerhetsoch katastrofsynpunkt. De tre sjukhusen ska fungera som en enhet med ett gemensamt vårduppdrag. Detta för att ge länets invånare en så tillgänglig och säker vård som möjligt. För att de tre sjukhusen ska kunna arbeta som en enhet med ett gemensamt uppdrag är det mycket viktigt att merkostnader som uppstår för ett sjukhus då de tar emot en patient från ett annat sjukhus i länet regleras. Nuvarande system, som utgår från schabloniserade kostnadsberäkningar, fungerar inte tillfredsställande. Därför ska ett nytt ekonomisystem införas. Landstingsstyrelsen får därför i uppdrag att innan utgången av budgetåret 2013 presentera ett förslag på hur man organiserar den somatiska specialistsjukvården inom länet så att våra tre sjukhus upplevs som en enhet med ett gemensamt uppdrag avseende den somatiska vården. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utreda hur de tre sjukhusen bäst organiseras för att tillsammans fungera som en gemensam länsresurs Tillgänglighet och bemötande Ett gott bemötande är en förutsättning för en god vård. Patienten ska känna sig trygg och har rätt till inflytande och delaktighet i behandlingsprocessen, från planering till uppföljning. Vård ska alltid ges ur patientens fokus. Väntetider ska bara accepteras om de är medicinskt motiverade. Från och med 2013 ska Örebro läns landsting klara kömiljardens krav. De medel som tillfaller landstinget till följd av detta ska tilldelas respektive verksamhet. Mål: Resultatmått: Alla patienter ska få kontakt med vården samt erbjudas besök och behandling inom vårdgarantins och kömiljardens krav Vårdgarantins och kömiljardens regler Uppföljning: Kömiljarduppföljningen för 2013 Vårdrelaterade skador och infektioner ska minska Landstinget ska garantera alla patienter en trygg och säker vård. Vården ska ha väl utvecklade system och rutiner så att mänskliga felhandlingar inte leder till att patienter utsätts för skador. Landstinget ska bedriva ett långsiktigt säkerhetsarbete för att minimera risken för vårdrelaterade skador och infektioner hos patienterna. Mål: Resultatmått: Uppföljning: Antalet undvikbara vårdrelaterade skador ska minska SKL:s redovisning avseende undvikbara vårdrelaterade skador SKL 22

383 Mål: Antalet vårdrelaterade infektioner ska understiga 5 % Resultatmått: Antalet vårdrelaterade infektioner jämfört med 2012 Uppföljning: SKL Sälj mer vård till fler USÖ är ett av Sveriges sju universitetssjukhus, med ett tydligt uppdrag i att bedriva och utveckla högspecialiserad vård. Det ligger i länsinvånarnas och länets intresse att USÖ producerar högspecialiserad vård, som säljs till fler. Även för Karlskoga lasarett och Lindesbergs lasarett är det viktigt att få sälja mer vård. Genom en tydlig marknadsstrategi ska landstinget sälja mer högspecialiserad vård för att bibehålla och utveckla såväl kvalitet som kompetens. Etablering i internationella nätverk för högspecialiserad vård ökar USÖs förutsättning att få sälja högspecialiserad vård. Örebro läns landstinget ska också aktivt delta i utvecklingsarbetet av det europeiska sjukvårdssamarbetet. Samverkan över såväl landstings- som landsgränser vad gäller sjukvård är av avgörande betydelse för både vårdens ekonomi och kvalitet. Det är av stor vikt att gränserna mellan olika landsting mjukas upp. Patienter från andra landsting kan ha närmare till ett av sjukhusen i vårt län än till sjukhus i det landsting där man är hemmahörande. Patientens intresse ska alltid vara i fokus, och vård på närmaste sjukhus bör alltid vara en möjlighet oavsett landstingstillhörighet. Uppföljning ska ske genom den ekonomiska redovisning USÖ presenterar. Mål: Mängden såld vård ska öka med 30 miljoner kr under 2013 Resultatmått: Uppföljning: Den sålda vården Ekonomisk redovisning Pröva avskaffat remisstvång För att en patient ska få tillgång till specialistvård ställs idag i de flesta fall krav på hänvisning från läkare i primärvården. Nya förutsättningar bland annat i form av Hälsovalet, fokus på tillgänglighet och bättre system för kommunikation mellan patienter och vårdutförare gör att kravet på läkarhänvisning inte längre är ändamålsenlig. Det stödjer heller inte en önskad utveckling mot stärkt ställning för patienterna i hälsooch sjukvårdssystemet. Vårdvalsreformen och en skärpt patientsäkerhetslagstiftning har stärkt den enskilde patientens ställning både vad gäller tillgänglighet och krav på kommunikation mellan patienter och vårdutförare. Det har blivit allt vanligare i landsting där hälsovalet är mer utvecklat att man avskaffat remisstvånget till öppenvården. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att genomföra ett stegvis avskaffande av remisstvånget. Utökat hälsoval Hälsovalet ska utökas så att möjlighet ges att etablera verksamhet också inom vissa specialiteter i öppenvården. För att uppnå detta krävs att hälsovalet omformas så att möjlighet ges att etablera verksamhet även inom specialistvården. Detta utökade vårdval 2.0 stärker patienternas valmöjlighet och ökar tillgängligheten. Staten införde ett tidsbegränsat stimulansbidrag från 2012 som bland annat syftar till att öka användningen av LOV i specialistvården, och avser 100 mnkr per år

384 Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utöka hälsovalet till att även gälla delar av specialistvården En satsning på hemdialys Det är positivt att Alliansens förslag från 2012 om en utökad dialysverksamhet i länet har hörsammats. Detta ger också möjlighet till en satsning på hemdialysverksamheten. Det är viktigt att denna möjlighet tas tillvara samt att ett aktivt arbete görs för att patienter som kan och vill genomföra sin dialysbehandling hemifrån ska få möjlighet till detta. Akutsjukvård på patientens villkor Akutmottagningarna hanterar både enkla och svåra åkommor. Stressbelastningen är ofta hög och arbetssituationen mycket påfrestande, vilket påverkar både personal och patienter negativt. Patienter som kommer till en akutmottagning kan mer än i någon annan situation uppleva sig i underläge och därför är bemötande och hantering på akutmottagningen oerhört viktig. Att arbeta på en akutmottagning ska ses med hög status och värderas därefter. Akutmottagningar ska finnas på länets alla tre sjukhus. För att minska antalet äldre mångbesökare på akuten vill vi erbjuda dessa en egen vårdcoach. Detta förbättrar kvaliteten på vården för den äldre och minskar enligt erfarenhet belastningen på akuten. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utforma ett handlingsprogram så att den akut sjuka patienten får ett bättre omhändertagande 24

385 Nämnden för primärvård och folktandvård Tillgänglig och säker sjukvård på patientens villkor Vårdvalsreformen möjliggör en för patienterna tillgänglig primärvård och syftet är att hälsovalet ska stimulera till en mångfald av vårdenheter. Fler vårdenheter är positivt både för vårdens kvalitet och för vårdpersonalen, som får fler arbetsgivare att välja mellan. Genom hälsovalet har enskilda vårdcentraler större utrymme att erbjuda service utifrån patientens behov som exempelvis kvälls- och helgöppet eller specialisering inom vissa behovsområden. Det innebär också möjlighet att etablera verksamhet där det finns behov. Möjligheten till ett utökat samarbete mellan olika aktörer inom primärvården måste också ses över. För att kunna erbjuda alla länets patienter en bra primärvård fri från väntetider måste landstinget vara öppet för flexibla lösningar som exempelvis mobila distriktssköterske- och BVC-enheter. Flexibla arbetssätt och nytänkande gynnar tillgängligheten i primärvården. Genom att ge exempelvis distriktssköterskor och sjukgymnaster ökat ansvar och möjlighet till mer självständigt arbete kan läkartider frigöras för de patienter som måste träffa en läkare. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utforma ett nytt och förenklad regelverk som underlättar etableringen för nya vårdgivare Patienter som är i behov av att träffa en läkare har rätt att få göra det så snart som möjligtmålet är att det inte ska finnas någon väntetid alls i primärvården. Mål: Resultatmått: Alla patienter ska få kontakt med primärvården samt erbjudas besök och behandling inom vårdgarantins och kömiljardens krav Vårdgarantins och kömiljardens regler Uppföljning: Kömiljarduppföljningen för För att ytterligare förbättra tillgängligheten till vården måste fler specialister finnas tillgängliga i primärvården. Detta är extra viktigt i länets glesbygd då många patienter kan ha svårt att ta sig till ett av länets sjukhus. Ytterligare är det viktigt ur miljösynpunkt då många längre resor kan undvikas. För att stimulera mångfald och valfrihet för patienter och personal inom vårdyrken ska landstinget öppna för försäljning av ett antal vårdcentraler i länet, vårdcentraler som idag drivs av landstinget. Vårdcentraler ska drivas och följas på ett sådant sätt att de är konkurrenskraftiga. Vi har stort förtroende för landstingets medarbetare och vill göra det möjligt för varje verksamhetschef att tillsammans med övriga medarbetare planera sin verksamhet. Detta kan gälla öppettider, planering av vilken vård som ska erbjudas samt vilka kompetenser som ska tillhandahållas utifrån hur rekryteringssituationen ser ut. Vi uppmuntrar kreativitet och menar att våra medarbetare bäst vet när och hur vård ska erbjudas på respektive vårdcentral. Kontinuitet för patienterna Inom primärvården märks läkarbristen av tydligt. Detta innebär att man tvingas anlita hyrläkare, vilket är dyrt samt leder till bristande kontinuitet för primärvårdens patienter. Enligt den senaste prognosen kommer landstingets kostnad för hyrläkare bli 44 miljoner kr för Samtidigt som det råder läkarbrist på flera av länets vårdcentraler, förväntas landstingets distriktsläkare också tjänstgöra på någon av distriktsläkarjourerna. För att värna om god kontinuitet för patienterna på vårdcentralerna skulle en åtgärd kunna vara att låta landstingets distriktsläkare tjänstgöra schemalagt på vårdcentralerna på 25

386 vardagarna, och istället anlita hyrläkare till distriktsjourmottagningarna på vardagarna. Detta som en tillfällig lösning tills det att landstinget lyckats tillsätta samtliga läkartjänster. Barn och unga Landstinget erbjuder idag ett hembesök och föräldragrupper till alla nyblivna föräldrar och det finns potential att ytterligare utveckla dessa för att bättre motsvara behoven. Även landstingets del i familjecentralerna ska utvecklas. En familjecentral bedriver en öppen, hälsofrämjande och stödjande verksamhet som riktar sig till både föräldrar och barn. Övervikt och psykisk ohälsa är två områden där barn och ungdomar måste uppmärksammas extra. Vad gäller övervikt och fetma ska fysisk aktivitet på recept, FAR, också skrivas ut till personer under 18 år. FAR innebär att en individanpassad motionsnivå tillämpas samt att individuell uppföljning sker kontinuerligt. Vad gäller psykisk ohälsa bland barn och ungdomar måste primärvården ges bättre förutsättningar att hantera dessa patienter. Det gäller såväl BVC som familjecentralerna och vårdcentralerna. Det finns ett glapp i primärvården av barn i ålderskategorin 6-12 år. För den som behöver ytterliggare stöd kring psykiska eller psykosomatiska tillstånd på en mer avancerad nivå än vad skolhälsovården kan tillhandahålla, men som inte är i behov av BUP:s insatser, saknas idag kompetens. Vi vill där se ett förtydligat uppdrag inom primärvården, ett BVC steg 2, där kompetens riktat till denna åldersgrupp ska utvecklas. En trygg, tillgänglig och kvalitativ vård har många gånger en avgörande effekt på individens framtida välmående. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att inom ramen för hälsovalet utveckla ett BVC steg 2. Det finns självklart barn och ungdomar i vårt län som varken lider av övervikt eller psykisk ohälsa, men som ibland har ett behov av att prata om livsfrågor med någon inom vården. Det kan gälla sex- och samlevnad, alkohol, tobak, narkotika, oro m.m. För detta ändamål finns ungdomsmottagningen i Örebro, samt ett antal satellitmottagningar runtom i länet. Ungdomsmottagningen arbetar också tillsammans med ätstörningsenheten. För att tjejer och killar ska kunna få rätt hjälp och stöd från ungdomsmottagningen måste den ges rätt förutsättningar för att bland annat bedriva ett utåtriktat arbete, effektivt kunna sprida information samt vara öppen året om. Äldre Alliansen vill inrätta ett nationellt geriatriskt forskningscentrum I Örebro. En ökande andel äldre ställer höga krav på landstingets förmåga att kunna möte äldre patienters behov. Ett nationellt geriatriskt forskningscentrum innebär samlad kunskap och ett helhetsperspektiv kring äldres hälso- och sjukvård där även tandvård ingår. För att stärka den förebyggande hälso- och sjukvården av äldre vill alliansen etablera en Seniorhälsa som ska erbjuda regelbundna hälsoundersökningar och hälsosamtal med tillhörande hälsoplaner till alla från 65 Års ålder. Det skapar möjlighet till en ökad livskvalitet och ett minskat behov av akuta vårdinsatser. Tandvård Tänderna är en del av kroppen och god munhälsa är viktigt för människans välmående. God munhälsa måste uppmuntras tidigt i livet och information om hur man bibehåller friska tänder livet ut är nödvändig. Det är viktigt att alla länsinvånare har tillgång till kvalitativ och nära tandvård. För att öka närheten till tandvården skulle fler mobila tandvårdskliniker kunna införas. 26

387 Landstinget har ett särskilt ansvar för att tandvård finns tillgänglig i hela länet, även om privata aktörer på många håll hjälper till att tillgodose tillgängligheten. Det finns också några områden där stora utmaningar väntar tandvården. Exempel på sådana är kompetensförsörjning och tandvård för äldre i särskilt boende. Kompetenscentret för äldretandvård som landstinget ska inrätta är ett steg i rätt riktning. 27

388 Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel Psykisk ohälsa är ett av de större folkhälsoproblemen. Socialstyrelsen rapporterar att mellan 20 och 40 procent av befolkningen idag uppskattas lida av psykisk ohälsa, allt från allvarliga psykoser till lättare psykiska problem som t.ex. oro, ångest och sömnproblem. Man räknar med att kanske hälften av dessa har så allvarliga besvär att de skulle behöva psykiatrisk behandling. För att möta behovet av psykiatrisk vård och för att höja kvaliteten har alliansregeringen gjort stora satsningar på psykiatrin varje år sedan Avsikten är att pengarna ska användas för att nå långsiktiga mål för verksamheten. Viktiga målsättningar är att vården ska vara av god kvalitet och bygga på vetenskapliga metoder och att antalet platser inom exempelvis slutenvården ska vara tillräckliga. Ingen ska avvisas från psykiatrin på grund av platsbrist. Örebro läns landsting brottas fortfarande med problem som t.ex. läkarbrist och frågor kring hur man löser tillgängligheten för patienter. Detta såväl inom den psykiatriska vården som inom rättspsykiatrin. Vi ser det som angeläget att följa det pågående utvecklingsarbetet framförallt i syfte att kunna påvisa förbättringar för patienter inom de övergripande målen, tillgänglighet, säkerhet och kvalitet. För att ytterligare utveckla psykiatrin måste landstinget se över och utöka samarbetet med länets kommuner. Många patienter inom såväl barn- som vuxenpsykiatrin har, med anledning av sina psykiatriskt besvär, också kontakt med kommunen där patienten är bosatt. Genom ett utökat samarbete kan den psykiatriska vården bli bättre, tryggare och mer tillgänglig. Mål: Resultatmått: Alla patienter ska få kontakt med vården samt erbjudas besök och behandling inom vårdgarantins och kömiljardens krav Vårdgarantins och kömiljardens regler Uppföljning: Kömiljarduppföljningen för 2013 Patienters möjlighet att omgående få kontakt med en psykolog eller psykiatriker vid psykiska besvär ska öka inom Örebro läns landsting. Idag uteblir patienter allt för ofta från planerade besök inom psykiatrin. Förvaltningen måste aktivt arbeta med att minska dessa uteblivna besök. Mål: Resultatmått: Uppföljning: Antalet uteblivna besök inom psykiatrin ska minska Resultattavlan Resultattavlan Uppskattningsvis vart tionde barn har svårt att fungera i förskola och skola. Det är viktigt att dessa barn får sina svårigheter igenkända och rätt tolkade. Bra metoder och prestigelöst samarbete leder till att alla barn med koncentrations- och uppmärksamhetsstörningar eller andra svårigheter som kan ha neuropsykiatrisk bakgrund kan få hjälp. Landstinget får riktade resurser från regeringen för att förbättra tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin och till vidareutbildning för medarbetare, exempelvis inom kognitiv beteendeterapi (KBT). Barn och unga ska inte vänta Problemen med dålig tillgänglighet till vården för de som drabbats av psykisk ohälsa är ytterst allvarliga, särskilt för barn och unga, och det är fullständigt oacceptabelt med långa väntetider. Det är extra viktigt med snabba insatser när det gäller barn och unga, eftersom en väntetid på några månader kan kännas som en evighet ur ett barns perspektiv. 28

389 Inrätta BUP-Pilot Landstinget ska sträva efter en långsiktigt positiv utveckling för psykiatrin. Med anledning av detta föreslås ett BUP-pilotprojekt inom Barn- och ungdomspsykiatrin under Syftet är att genom ett pilotprojekt i en kommun hitta en arbetsmetod som ger ett bra länsövergripande samarbete mellan Barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, BVC, kommunernas förskolor och skolor och sociala verksamhet. BUPpiloten motiveras av behovet att bättre samverka runt barn med neurologiska diagnoser och deras familjer. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att starta ett BUP-pilot projekt Kunskapscentrum kring dopingfrågor Alltför många unga använder idag droger av olika slag och bruket kryper allt längre ner i åldrarna. Tillgängligheten av bl.a. nätdroger spelar troligen in. Bruket av hasch, cannabis och dopingpreparat är allvarligt bland länets ungdomar. Det finns många gånger en koppling mellan psykisk ohälsa eller sjukdom och användande av droger. Genom verksamheten på Beroendecentrum har Örebro läns landsting en modell för att möta och behandla unga och andra som hamnar i någon form av drogberoende. Verksamheten är till stor nytta för länets invånare och inte minst en bra förebild för övriga landet. Vi ser därför positivt på Beroendecentrums arbete att utveckla ett kunskapscentrum för dopingfrågor som kan sprida kunskap över landet. Inför ett Fritt val av hjälpmedel Den moderna forskning och utveckling som bedrivs inom habiliteringsområdet har lett till att nya, bättre och mer effektiva hjälpmedel ständigt utvecklas. Det är viktigt att landstinget kontinuerligt gör översyner av hjälpmedelssortimentet och byter ut äldre hjälpmedel mot modernare och bättre hjälpmedel, vilket kan förbättra patienternas livskvalitet avsevärt. Samtidigt ska landstinget också sträva efter att vidga möjligheterna för privata habiliteringsaktörer att etablera sig i länet. Landstinget ska se till varje enskild patients individuella behov av hjälpmedel och skapa individuella lösningar därefter. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att införa en modell av Fritt val av hjälpmedel som ger patienten ett större urval och därmed en större möjlighet att möta den enskilde patientens behov. 29

390 Patientnämnden Patientnämnden gör länets vård säkrare Det är till Patientnämnden länets invånare kan anmäla fel och brister i vården. Det är viktigt att veta att jag som patient har rätt att vara delaktig i den egna vården och därmed kan göra den säkrare. En anmälan till patientnämnden när något gått fel gör vården bättre. Patientnämndens uppdrag gäller landstingets och samtliga länets kommuners hälso- och sjukvård sedan januari 2011 har det utökats med landstings finansierad tandvård. Dessutom ska nämnden uppmärksamma socialstyrelsen på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Nämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvård. Under 2013 ska möjligheten för ett utökat uppdrag gällande kommunernas elevhälsa undersökas. 30

391 Nämnden för folkhälsa Landstingets främsta ansvar gäller hälso- och sjukvård. En god hälsa skapar förutsättningar för ett bra liv. Den enskilde individen har det primära ansvaret för sin egen hälsa samtidigt som landstinget arbetar med att förbättra folkhälsan. Ju fler människor som mår bra, desto mer resurser kan landstinget avsätta till de människor som behöver sjukvård. Det är viktigt att våra länsinvånare har kunskap om den egna hälsan och vad man själv kan göra för att förbättra sin hälsa. Landstingets arbete inom detta område måste intensifieras, samt utformas så att man också når de grupper i samhället med ökad risk för ohälsa och sjukdom samt de grupper som traditionellt är svåra att nå. Stora klyftor i folkhälsa finns mellan olika bostadsområden och olika utbildningsnivåer. Landstingets Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål ska verka för en god och jämlik hälsa. För att nå sitt syfte ska folkhälsoplanen arbetas in i verksamhetsmålen och användas i det dagliga arbetet. Folkhälsoplanen innehåller tre strategiska områden: Goda livsvillkor, hälsofrämjande livsmiljöer och levnadsvanor samt förebyggande arbete mot alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Planen ska ligga till grund för landstingets initiativ till samverkansavtal med civilsamhället och kommunerna i länet. Samverkan mellan kommuner och landsting, men också med civilsamhället, är nödvändig för att nå de folkhälsopolitiska målen. Civilsamhällets insatser för folkhälsan är betydelsefulla, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Grundforskning pågår inom området Naturunderstödd hälsovård och landstinget bör informera om vikten av att vistas i naturen. Andelen personer som lider av övervikt och fetma ökar. Vårt län har en högre andel överviktiga personer än riket i övrigt. Det föreligger ett samband mellan övervikt och ett antal svåra sjukdomar. Därför är det viktigt att stimulera till ökad fysisk aktivitet och förändrade kostvanor. Framför allt är det viktigt att påverka barn- och unga att skaffa sig goda vanor, då detta visat sig ge en livslång bättre hälsa, med ökad folkhälsa som resultat. Mål: Resultatmått: Uppföljning: Andelen barn och vuxna med fetma och övervikt i länet ska minska Andelen barn och vuxna med fetma och övervikt Liv- och hälsaundersökningarna, befintliga hälso- och sjukvårdsregister för socialt betingade skillnader i hälsa. Mål: Barn och ungdomars hälsa ska förbättras Resultatmått: Fler barn och ungdomar upplever en bättre hälsa jämfört med 2012 Uppföljning: Liv- och hälsaundersökningarna, landstingets verksamheter Alliansen vill inrätta ett nationellt geriatriskt forskningscentrum I Örebro. En ökande andel äldre ställer höga krav på landstingets förmåga att kunna möte äldre patienters behov. Ett nationellt geriatriskt forskningscentrum innebär samlad kunskap och ett helhetsperspektiv kring äldres hälso- och sjukvård där även tandvård ingår. 31

392 För att stärka den förebyggande hälso- och sjukvården av äldre vill alliansen etablera en Seniorhälsa som ska erbjuda regelbundna hälsoundersökningar och hälsosamtal med tillhörande hälsoplaner till alla från 65 års ålder. Det skapar möjlighet till en ökad livskvalitet och ett minskat behov av akuta vårdinsatser. Mål: Äldres hälsa ska förbättras. Resultatmått: Fler äldre upplever en bättre hälsa jämfört med 2012 Uppföljning: Liv- och hälsaundersökningarna, landstingets verksamheter 32

393 Nämnden för forskning Växande behov och utmaningar medför ett behov av intensiv, resurseffektiv och fokuserad patientnära multiprofessionell kompetensutveckling och forskning. Forskningsresultat måste snabbare kommersialiseras och ny kunskap, innovationer och metodutveckling tillsammans med egna och andras forskningsresultat snabbt och konsekvent implementeras i den kliniska verksamheten. Landstingets forskningsinsatser ska strategiskt och långsiktigt samverka med andra kompletterande aktörer. Exempel på sådana är Örebro universitet och andra forskningsintensiva lärosäten, kommuner och andra myndigheter, privat näringsliv i form av såväl andra vårdgivare som läkemedels- och biotekniska forskningsaktörer samt det civila samhällets aktörer. Örebro läns landsting måste effektivare utveckla organisation, processtyrning, ledning och förmåga till uppföljning samt utvärdering. Även vårdens ersättning och styrsystem samt incitament till multiprofessionella forskningsinitiativ måste utvecklas. Landstinget (och Örebro universitet) behöver ytterligare stärka sin förmåga att konkurrera om och attrahera såväl kompetent välutbildad arbetskraft som svenska som utländska talangfulla forskningsförmågor. Ett ypperligt tillfälle för detta torde vara nu under internationell stagnation och resursbrist med tydliga konsekvenser för många konkurrerande aktörer. Den nya forskningsstrategin lyfter fram flera av dessa områden och är ett viktigt strategiskt dokument i en ny viktig utvecklingsfas efter att ha uppnått den hittillsvarande målsättningen om såväl läkar- som psykologutbildning tillsammans med ett i övrigt brett utbud av vård- och specialistutbildningar. Dock finns viktiga skillnader i målsättning och fokus för den fortsatta Utvecklingen. Mer forskning inom geriatrik, psykiatri och folkhälsa I den fortsatta forskningsinriktningen lyfter vi fram nödvändiga och eftersatta satsningar inom områden som geriatrik, psykiatri och folkhälsa. Inte minst preventionsperspektiven inom dessa områden ska stärkas. Etablera ett nationellt geriatriskt forskningscentrum En viktig utgångspunkt i att åstadkomma det ovanstående är för Alliansen etablerandet av ett nationellt geriatriskt forskningscentrum i Örebro län. Det finns stor kompetens vad gäller äldres sjukdomar och hälsa, i synnerhet på USÖ, som kan göra Örebro till föregångslän med den åldrande invånares behov i centrum. I forskningscentrumets uppdrag kan även ingå tandvård och munhälsa för äldre. Samverkansbehoven manifesteras genom det nationella geriatriska forskningscentrumet och då inte bara av nära samverkan mellan geriatrik och gerontologi utan också av samverkan med kommuner, vård- och omsorgsföretag samt Örebro universitet med dess läkarutbildning och andra möjliggörande resurser. Forskning kan ge fler företag och produkter I Örebro län kommer en större del av bruttoregionalprodukten från den offentliga sektorn än i andra län och regioner i Sverige. Det betyder att det för regionutveckling, medfinansiering och arbetstillfällen viktiga privata näringslivet i Örebro län är svagare än i jämförbara län. Örebroregionen har också sedan länge en svag utveckling vad gäller forskning som kan omsättas i jobbskapande och vinstbärande företag. Detta är mycket allvarligt då en förutsättning för livskraftig och framgångsrik klinisk forskning är nära samverkan mellan sjukvård, akademi och ett resursstarkt och befintligt näringsliv. 33

394 Den medicinska forskningen, liksom omvårdnadsforskningen, kan bli en av hörnstenarna i ett starkare samarbete mellan den privata och den offentliga sektorn. Genom ett sådant samarbete ökar möjligheterna för nya företag att etableras, utvecklas och skapa nya arbetstillfällen med hög kompetens. Fler företag inom omsorgsområdet skapar möjligheter för ökad export av varor och tjänster. Samtidigt ökar möjligheterna för landstinget att rekrytera, utveckla och behålla personal med hög kompetens. Örebro Läns Landsting ska därför, i ständigt ökande grad, söka medfinansiering kring olika forskningsprojekt där fortsatt utveckling av forskningsresultaten kan ske genom privata entreprenörer. Vidare ska man så långt det är möjligt öppna sig för samarbete kring den kliniska forskningen med aktörer från den privata sektorn. Mål: Resultlatmått: Uppföljning: Öka externa forskningsresurser Forskningsresurser i kronor som finansieras av privat näringsliv och industri Årsredovisningen Landstingsstyrelsen får i uppdrag att öka kommersialiseringen av forskningsresultat. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för hur de externa forskningsresurserna ska öka Fler innovationer och patent En mer kvalificerad mångvetenskaplig akademisk nivå som resulterar i fler publikationer och citeringar behöver utvecklas för att forskningen ska komma alla patienter till del också utanför Örebro läns landsting. Det handlar om att bygga en infrastruktur som stimulerar, uppmuntrar, stöder och belönar forskning och metodutveckling i ett mångprofessionellt perspektiv men också om hur kunskap omvandlas till innovationer, till exempel hur många patent forskningen leder till. Vi måste bli bättre på att ta hand om resultaten av forskningen. Att mäta hur kunskap omvandlas till innovationer, metodutveckling och fler patent är ett sätt att synliggöra och driva på dessa behov inom Örebro läns landsting. Mål: Resultatmått: Uppföljning: Öka tillfällen där forskningsbaserad kunskap omvandlas till innovationer och metodutveckling i verksamheten. Antalet forskningsbaserade innovationer, metodutvecklingar och patent inom ÖREBRO läns landsting. Årsredovisningen 34

395 Nämnden för trafik, miljö och service Trafik Örebro läns landsting är Kollektivtrafikmyndighet sedan januari Dessa frågor finns hos Nämnden för trafik, miljö och service. Från 2013 är Länstrafiken Örebro en del av landstingets förvaltning. Att kollektivtrafiken blir första valet för arbetspendlingen gynnar både Örebro läns utveckling och miljön då ca 25 % av CO2-utsläppen beräknas komma från transporter inom länet. Kollektivtrafiken ska planeras och genomföras för att möta efterfrågan på fler och bättre resmöjligheter. Framtidens kollektivtrafik ska vara beskrivet i trafikförsörjningsprogrammet och målet 2014 är att länets arbetsmarknadsregioner binder samman en arbetsmarknadsregion, vilket kräver en långsiktig och strategisk utbyggnad av kollektivtrafiken. Under året ska de delar av projektet MerKoll som färdigställts införas, i Sydnärke, för att ge bättre kollektivtrafik för invånarna. I samband med detta ska en fortlöpande översyn av taxesystem, zoner, rabattformer och ny kundvänlig teknik genomföras i syfte att öka kollektivtrafikens marknadsandel. Ökad tillgänglighet ska stimulera personer med funktionsnedsättning att i första hand välja den ordinarie kollektivtrafiken för allt slags resande. Örebro läns landsting ska också ha väl fungerande sjukresor samt samordna färdtjänsten i länet. Tillsammans med länets kommuner och Regionförbundet Örebro ska Örebro läns landsting verka för att den spårbundna trafiken i länet ökar, bl.a. genom utökad trafik mot våra grannlän och genom fler tågstopp inom länet. Vårt läge mellan Stockholm och Oslo har en särskild betydelse, och gör att landstinget tillsammans med bl.a. Regionförbundet Örebro bör vara en tydlig aktör i att främja infrastruktur och goda kommunikationer i öst-västlig riktning, det så kallade norra benet i Trans-European Network (TEN), den triangel av vägar och järnvägar som går mellan Stockholm-Oslo och Öresundsregionen. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att införa MerKoll i Sydnärke från och med hösten 2013 Miljö Landstinget ska i så stor grad som möjligt vara klimatneutralt, och vid all verksamhet ska klimatbelastningen beaktas. Landstinget är en stor arbetsgivare och betydelsefull upphandlare av varor och tjänster vilket ska användas för att få till stånd förbättringar gällande förpackningar, transporter, material, etc. för att främja målet att vara klimatneutralt. Miljön i Örebro län ska vara hälsofrämjande och bra för klimatet. Örebro läns landstings Miljö- och Hållbarhetsprogram som antogs av fullmäktige 2012 är styrande för miljöarbetet. Hela verksamheten ska fortsätta att utveckla sitt miljöarbete och bidra till att såväl de övergripande målen som delmålen i miljöprogrammet nås samt verka för att Örebro läns landsting blir en ledande aktör i det miljöstrategiska arbetet. Mål och delmål ska omsättas i handlingsprogram. Under planperioden ska Örebro läns landsting, i det egna miljöarbetet, särskilt fokusera på klimatarbetet, läkemedel och miljö, ekologiska och närodlade livsmedel samt avfallsminimering. I enlighet med Miljö- och hållbarhetsprogrammet skall Örebro läns landsting införskaffa ny vindkraftsel, genom att köpa in sådan, och därigenom stödja marknadens satsningar på området. Viktigt vid upphandling av livsmedel är att den görs uppdelat för olika varor eller varugrupper för att göra det möjligt även för mindre och smala leverantörer att utgöra konkurrenskraftiga alternativ. Uppdelad upphandling ökar möjligheten att leva upp till Miljö- och hållbarhetsprogrammets ambitioner att ställa till 35

396 exempel miljömässiga och etiska krav samt att dessutom kräva att upphandlade animalier producerats i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Andelen ekologiska livsmedel ska öka. Mål: Avfallet från landstingets verksamheter ska minska med 10 % Resultatmått: Uppföljning: Avfallet från landstinget Årsredovisning: Miljö Örebro läns landsting ska verka aktivt för att länet ska bli en region med stor användning av biogas som drivmedel för transporter. Landstinget ska också påbörja införandet av elfordon inom landstingets interna verksamhet. Den fortsatta omställningen från användning av fossila bränslen i kollektivtrafiken, framför allt i landsbygdstrafiken, till miljövänlig biogas, får stor positiv inverkan på miljön. Biogasen ska i första hand vara lokalt producerad. Mål: Resultat: Årsredovisningen Andelen biogas i kollektivtrafiken ska öka Andelen biogas i kollektivtrafiken Årsredovisningen Mål: Landstinget använder minst tre elbilar vid utgången av 2013 Resultatmått: Uppföljning: Antalet elbilar Årsredovisningen Service Lednings- och verksamhetsstöd till den övriga verksamheten inom Örebro läns landsting är en viktig tjänst, som i många fall möjliggör dessa verksamheter. Det finns dock inget egenvärde i att landstinget ska ha varje funktion i egen regi, snarare är det en konkurrenshämmande faktor att landstinget driver exempelvis tryckeri, budverksamhet och restaurang. Nämnden för trafik, miljö och service får i uppdrag att under 2013 göra en översyn av LoVS i syfte att konkurrensutsätta delar av verksamhetsstöd. IT IT-tekniken är i stora stycken en nyckelfråga vad gäller effektivisering, säkerhet och miljö. Vi måste ha beredskap, resurser och kunskap för att kunna dra nytta av teknikutvecklingen. Landstinget ska i så stor omfattning som möjligt använda digitala handlingar i sitt interna arbete, på alla nivåer. Vår inriktning gällande IT är att samarbeta med övriga landsting och regioner vid framtagande av egna program och system, men i första hand köpa redan etablerade produkter. Under året ska frågan om serverhallar för IT-infrastrukturen lösas. Fastigheter Landstinget ska enbart äga och förvalta fastigheter som är ändamålsenliga för verksamheten och regionens utveckling. Vid om- och nybyggnation skall eftersträvas energieffektiva byggnader. 36

397 Landstingsstyrelsen får i uppdrag att under 2013 genomföra en översyn av samtliga fastigheter inom landstingskoncernen i syfte att avveckla icke-verksamhetsanknutna lokaler samt samordna och rationalisera driftsorganisationen. 37

398 Nämnden för tillväxt, kultur och bildning Den regionala utvecklingsstrategin Region Örebros utvecklingsstrategi pekar ut de fyra viktigaste utvecklingsområdena kunskap och kompetens, innovationer och entreprenörskap, lustfyllda möten och upplevelser samt den öppna regionen. Örebro universitet kommer tillsammans med Örebro läns landsting och USÖ utvecklas som aktörer inom kunskaps- och kompetensområdet. Det är viktigt att det här finns en miljö som uppmuntrar till innovationer och i förlängningen skapar förutsättningar för entreprenörskap och företagsamhet. Viktigt är att landstingets regelverk för hälsovalet fungerar så att det uppmuntras till entreprenörskap inom detta område. Förutsättningarna för lustfyllda upplevelser och möten påverkas av en regionpolitik som gynnar ett gott kulturliv och som stöder och samverkar med det civila samhället. Örebro läns landsting har som arbetsgivare och vårdgivare ett betydande ansvar för att bidra till att Örebroregionen är attraktiv att bosätta sig i. Kulturansvaret har stor betydelse för vår synlighet och attraktivitet gentemot omvärlden. Tillväxt Örebro läns landsting har ett ansvar för att medverka i innovations- och tillväxtarbetet i länet. Landstinget i allmänhet och USÖ i synnerhet har genom sin ansamling av goda kompetenser och sin kraft som regional aktör en stor potential att bidra till den regionala utvecklingen. Under ledning av Regionförbundet Örebro har upprättats Regional handlingsplan för innovationer och entreprenörskap. I detta dokument klargörs även landstingets åtaganden. Dessutom finns inom landstinget ett uppdrag att utreda hur den interna strukturen för att ta vara på innovationer ska utformas. För att landstingets medverkan i länets innovationssystem ska leda till kommersialiseringkrävs att en innovationssluss inrättas som länkar innovationer inom landstinget till innovationssystemet. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att inrätta en innovationssluss Utöver detta finns i landstinget en ambition med koppling till kulturområdet att utveckla arbetet med avseende på att stimulera kreativa näringar, innebärande bl. a. inrättandet av en kreatörslots. En kreatörslots är en mäklarfunktion mellan kulturskapare, näringsliv och offentlig sektor. Lotsen ska fungera som klustermotor för att utveckla och hålla ihop nätverk inom kulturella och kreativa sektorn. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att inrätta en kreatörslots Kultur och bildning Från och med 2012 medverkar Örebro läns landsting i den statliga samverkansmodellen för statlig finansiering inom kulturområdet. Detta kräver att landstinget under 2013 fortsatt lägger fokus och resurser på dessa områden. Ett rikt kulturliv är ett viktigt inslag i demokratin. Kultur är en framgångsfaktor för regional utveckling. År 2012 har för första gången de statliga kulturbidragen fördelats av landstinget i enlighet med den statliga samverkansmodellen. Det fortsatta arbetet inom ramen för denna modell förutsätter en kraftsamling i samverkan mellan länets kulturaktörer. Med avseende på samverkansmodellen har 2012 varit ett startår och mycket av implementeringsarbetet återstår. Särskilt fokus behöver läggas på vissa områden, exempelvis 38

399 - samverkan kring Länsmusiken; detta för att utveckla musikteaterproduktionen, den pedagogiska och akademiska verksamheten inom området, samverkan med den moderna dansen och slutligen samverkan med mediebranschen i regionen - samverkan mellan länsteatern och det fria teaterlivet - satsning på teckenspråkig teater - utveckling av strukturer för samarbetet inom filmorådet - stimulans till utveckling av strukturer för digital kulturförmedling - utveckling av kultur i vården - mångfald i kulturen - aktivt arbete för Örebro som kulturcentrum vid en storregionbildning - skapa förutsättningar för kreativa näringar. Kulturplanen ska fortsatt implementeras med beaktande av jämställdhet, prioritering av barn och ungdom, mångfald, hållbarhet samt spridning och tillgänglighet i regionen. Verksamheten ska regelbundet följas upp utifrån dessa aspekter. En förutsättning för implementeringen av kulturplanen är samverkan mellan landsting, kommuner och det civila samhället. Ett aktivt och dynamiskt civilt samhälle är en grund för en fungerande demokrati. Arbetet fullföljs med att implementera projektet Musik-Underhållning-Näring-Kreativitet (MUNK) bl.a. för att inom sjukvården kunna förmedla kulturprogram digitalt (t.ex. Länsmusikens utbud) enligt Munkprojektets intentioner. I samband med ny- och ombyggnation ska 1 procent av kostnaden avsättas för konstnärlig utsmyckning inom landstinget och landstingets helägda bolag. Stiftelsen Cesam har utvecklat en modell för Örebro lans landstings samarbete med civilsamhället, med utgångspunkt i landstingets antagna riktlinjer för stöd till föreningar organisationer och studieförbund. Arbetet med att ta fram spelregler mellan landstinget och det civila samhället i länet har resulterat i ett förslag som för närvarande remissbehandlas. I förlängningen är det önskvärt att landstinget tillsammans med berörda aktörer utveckla ett regionalt utvecklingscentrum i samverkan med civilsamhället. Örebro läns landsting är huvudman för två folkhögskolor, Kävesta och Fellingsbro. Folkhögskolorna utgör tillsammans med studieförbunden och folkbiblioteken grundpelarna för den folkbildning som är ett nödvändigt inslag i en levande demokrati. Folkhögskolorna kan också på sitt sätt bidra till att stärka både individen och arbetslinjen. 39

400 Ekonomi och finansiella förutsättningar Samhällsekonomiska förutsättningar Internationell ekonomi Euroområdet fortsätter att tyngas av skuldkrisen och tillväxten väntas bli svag den närmaste tiden. Skillnaden i tillväxten mellan länderna är emellertid fortsatt stora. Men även de mest utsatta länderna väntas vända till tillväxt under Det är framför allt utvecklingen i södra Europa som hämmar tillväxten i euroområdet, exempelvis Spanien och Italien där BNP faller. Kinas ambition att bromsa ekonomin för att undvika överhettning slår nu igenom på tillväxten, under andra kvartalet redovisar Kina den svagaste tillväxten sedan För USA indikerar ekonomin en återhämtning om än trög. Såväl bostads- och arbetsmarknaden tycks sakta gå åt rätt håll. Sveriges ekonomi Svensk ekonomi har utvecklats starkt under första halvåret Trots starkare krona och svagare internationell konjunktur har den svenska exporten utvecklats snabbare än importen. Den förbättrade exportnettot är en viktig orsak till att den svensk ekonomi har gått bra under första halvåret i år. För andra halvåret beräknas tillväxttalen bli sämre också för svensk del. Allt fler varningssignaler från omvärlden indikerar detta. Den svaga efterfrågan från omvärlden förväntas medföra att den svenska exporten utvecklas långsammare. Mycket tyder därför på att tillväxten i slutet av 2012 och början av 2013 blir betydligt svagare än 2011 och inledningen av Någon återhämtning sker inte förrän slutet av En svag arbetsmarknad och en stark krona dämpar inflationsimpulserna. Inflationstakten var 0,4 procent i september, vilket är en minskning av inflationstakten från augusti. För att motverka att inflationen blir för låg framöver har Riksbanken sänkt reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,25 procent. Nyckeltal för svensk ekonomi enligt budgetpropositionen (procentuell förändring) BNP 3,9 1,6 2,7 3,7 3,5 Arbetade timmar 2,3 0,3 0,6 1,5 1,5 Arbetslöshet 7,5 7,6 7,5 6,7 5,5 KPI 3,0 1,0 1,2 1,7 2,4 Sysselsättning och arbetsmarknad Försvagning av arbetsmarknaden har tagit fart under andra kvartalet i år. Arbetslösheten ökade något och antalet arbetande timmar minskade. Tillväxten förväntas bli svagare under andra halvåret. De försämrade tillväxtutsikterna framöver gör att SKL räknar med en viss försvagning av sysselsättningen. Detta har en negativ inverkan på utvecklingen av landstingets skatteunderlag. I augusti 2012 var antalet arbetslösa vilket motsvarar en arbetslöshet på 7,2 procent. Utvecklingen innebär en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med samma månad föregående år. För Örebro län uppgick antalet arbetslösa till personer, vilket motsvarar en ökning med 2,7 procent jämfört med motsvarande period förra året. 40

401 Landstingssektorns ekonomiska läge Landstingens samlade resultat före extraordinära poster uppgick 2011 till ett underskott på 2,5 miljarder kronor miljarder kronor eller 1,1 procent av skatteintäkter och statsbidrag. Det är 7,2 miljarder kronor sämre än Försämringen förklaras framförallt av en engångseffekt av att kalkylräntan för beräkning av pensionsskulden sänktes. Exklusive engångseffekten hade landstingen ett överskott på 3,2 miljarder kronor. År 2011 ökade landstingens kostnader med 3,4 procent i löpande priser. Detta motsvarar en volymökning med cirka 1,4 procent. Enligt landstingens prognoser per 1:a tertialet beräknas ett negativt resultat på cirka 170 miljoner kronor exkl. AFA s återbetalning. Återbetalningen från AFA beräknas uppgå till ca 3 miljarder kronor. Landstingens budgeterade resultat för 2012 innebar sammantaget ett överskott på ca 1,0 miljarder kronor. Regeringens budgetproposition Regeringen presenterar en mer optimistisk utveckling av Sveriges ekonomi de närmaste åren än vad andra konjunkturbedömare har redovisat. Regeringens bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi vänder upp igen under 2013 och BNP tillväxten ökar med 2,7 procent. De följande åren väntas ekonomin växa i god takt och tillväxten öka med i genomsnitt 3,4 procent per år Sammanfattningsvis innehöll regeringens budgetförslag inte någon skattefinansierad förstärkning av landstingens grundförutsättningar. Tidigare aviserade eller pågående stimulansreformer avseende tillgänglighet, patientsäkerhet, sjukskrivningar samt äldresatsning fortsätter. I budgetpropositionen redovisar regeringen hur mycket man avser budgetera för statsbidraget för läkemedelsförmånen de kommande åren. Såväl för 2013 som efterföljande år avsätts 22,2 miljarder kronor, dvs. lika mycket som staten bedömer prognosen till för Avtalet mellan staten och förbundet för 2011 uppgick till 22,9 miljarder. Det finns ännu ingen överenskommelse mellan staten och SKL om nivån och inriktningen på läkemedelsbidraget för Regeringen eftersträvar att föra över det riktade statsbidraget för läkemedelsförmånen till det generella statsbidraget. I budgetpropositionen föreslås att det från 2012 redan höjda högkostnadsskyddet för läkemedel ska indexregleras, genom en ny bestämmelse i Lagen om läkemedelsförmåner. Där preciseras hur mycket den enskilde sammanlagt under en ettårsperiod ska behöva betala själv och ett kostnadstak införs. Beloppen inom förmånstrappan fastställs till en viss andel av kostnadstaket. Regeringen beslutar om prisbasbelopp varje höst och då kommer alltså högkostnadsskyddet att revideras enligt den nya principen. Ändringen föreslås gälla från den 1 januari Resultatutjämningsreserv Regeringen har lagt propositionen Kommunala resultatutjämningsreserver. Riksdagen förväntas fatta beslut om förändrad lagstiftning i höst så att de nya lagreglerna blir tillämpliga från och med 1 januari Syftet med de nya reglerna är att förbättra möjligheterna för kommuner och landsting att kunna utjämna intäkter över tid och därigenom på ett bättre sätt kunna möta effekterna av konjunkturvariationer. Kortfattat innebär förslaget att kommuner och landsting inom ramen för sin balanskravsutredning och det egna kapitalet kan bygga upp så kallade resultatutjämningsreserver. Dessa reserver gör det möjligt att reservera en del av ett överskott i goda tider och sedan använda medlen för att täcka underskott som kan uppstå till följd av en lågkonjunktur. Reserveringen till en resultatutjämningsreserv får göras med ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Om det egna kapitalet är negativt, inklusive ansvarsförbindelsen för pensionsförpliktelser, ska gränsen för när reservering får ske i 41

402 stället uppgå till 2 procent. De kommuner och landsting som väljer att använda sig av resultatutjämningsreserver ska besluta om lokala riktlinjer för hanteringen av dessa reserver. Örebro läns landstings ekonomi Landstingets prognos 2012 Resultatet per augusti uppgår till 278 mnkr, vilket är 140 mnkr bättre än Landstingets helårsresultat beräknas till 140 mnkr. Prognosen innebär ett resultat som är 78 mnkr högre än budget för Utfallet för verksamheterna är 33 mnkr bättre än förra årets augustiresultat, medan prognoserna visar på ett resultat för helåret som är 30 mnkr sämre än I nuläget uppgår verksamheternas prognoser för helåret till -90 mnkr. Det innebär att ekonomiska effekter av det effektiviseringskrav som fullmäktige fastställde i budgeten för 2012 kan avläsas i utfallet per augusti. Samtidigt visar prognoserna att ytterligare åtgärder måste vidtas för att klara en ekonomi i balans. De revideringar av skatteunderlagets tillväxt som skett under året har medfört en positiv effekt på landstingets ekonomi. I år väntas skatteintäkterna, rensat för effekten av skatteväxlingen för ändrat huvudmannaskap för kollektivtrafiken, öka med 129 mnkr jämfört med föregående år. Därtill kommer AFA Försäkring betala tillbaka premier på 110 mnkr för åren 2007 och 2008 till landstinget. Nettokostnader och landstingsprisindex I landstingsprisindex ger SKL sin bedömning av landstingens prisutveckling. I indexet ingår inga volymförändringar. LPIK baseras på SKL:s ekonomiska antaganden och ändras i takt med nya bedömningar av samhällsekonomin. SKL:s landstingsprisindex (LPIK) exklusive läkemedelspriser beräknas till 2,0 procent för 2013, samt 2,0 procent 2014 och 2,8 procent Prognos för landstingsprisindex (LPIK) SKL okt ,5 2,0 2,0 2,8 SKL aug ,3 2,2 2,0 2,7 SKL april ,7 2,4 2,2 3,9 SKL mars ,5 2,6 2,6 3,0 Skatteintäkter I kalkylen används SKL:s prognostiserade uppräkningsfaktorer (oktober) för riket avseende skatteunderlaget för perioden SKL räknar med att skatteunderlaget växte med 3,1 procent för Den högre ökningstakten år 2012 förklaras främst av oväntat stark utveckling på arbetsmarknaden under första halvåret. Stämningen på arbetsmarknaden tyder dock på en försvagning under andra halvåret 2012 och bedömningen är att det dröjer en bra bit in på 2013 innan sysselsättningen vänder upp, vilket även väntas leda till lägre löneökningar nästa år. 42

403 Olika skatteunderlagsprognoser från SKL, procentuell förändring SKL okt ,1 3,9 3,2 3,7 4,4 BP sept ,0 4,1 4,1 4,2 4,8 SKL aug ,2 4,0 3,7 3,9 4,4 SKL april ,2 3,7 3,8 3,7 4,3 Kommunalekonomisk utjämning I Budgetpropositionen för 2013 föreslår regeringen inga generella tillskott till anslaget för kommunalekonomisk utjämning. Det innebär en oförändrad nivå på anslaget med undantag för enstaka regleringar för minskningar av skatteunderlag till följd av andra förslag från regeringen. Anslaget regleras dels till följd av ett fortsatt höjt grundavdrag för pensionärer, dels för en fortsatt minskning av de svenska skatteintäkterna till följd av att arbetspendlingen över Öresund har ökat. Utjämningsavgifter och generella statsbidrag Anvisat för Höjt grundavdrag för pensionärer Utjämningsbelopp SUMMA Känslighetsanalys Landstingets ekonomi påverkas av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan vara kraftiga konjunktursvängningar eller statliga beslut, som påverkar landstingets ekonomi i hög grad. En känslighetsanalys är ett bra sätt att visa hur olika förändringar påverkar landstinget finansiellt och kan utgöra ett underlag till bedömningar och beslut. I nedanstående tabell redovisas hur ett antal händelser påverkar landstingets ekonomi (mnkr): Löneförändringar 1 % +/-44 Förändringar av övriga driftkostnader 1 % +/-39 Förändring av skatteunderlaget med 1 % +/ öre förändrad utdebitering +/-51 43

404 Landstingets finansiella mål och ekonomisk politik Landstingets ekonomiska politik ska kännetecknas av långsiktighet och hushållning. Detta skapar förtroende för landstingets förmåga att ta ansvar i såväl goda som dåliga ekonomiska tider. Det är därför nödvändigt att landstinget över en konjunkturcykel redovisar ett överskott på ca 2% av skatteintäkter och statsbidrag. Det skapar även ett utrymme för att långsiktigt klara stora investeringar och stigande pensionskostnader. Det pågår en ständig utveckling inom hälso- och sjukvården som ger ökade möjligheter till förbättringar inom diagnostik och behandling. All verksamhet måste göra förändringar för att möta nya krav, och inte bara lägga till det nya utan att det gamla berörs. Genom ett aktivt förändrings- och effektiviseringsarbete skapas ett utrymme för satsningar genom omfördelningar. Uppräkningen för förvaltningarna och nämnderna blir LPIK minus 0,65%, dvs 1,35%. Avkastningskravet på LoVS höjs till 3 miljoner kronor. För att klara utveckling inom sjukvården och för att möta utmaningarna ser vi det även nödvändigt att justera avgifterna inom sjukvården. Vi föreslår därför en generell uppräkning av avgifterna med 25% samt att högkostnadsskyddet inom hälso- och sjukvården höjs till 1100 kronor. Vidare föreslår vi att avgiftsfri hälso- och sjukvård gäller upp till 20 års ålder. Ett tydligt direktiv till verksamheterna är att ge vård i rätt tid. Det finns ingen anledning till att hälso- och sjukvården i just Örebro län inte ska kunna klara kömiljardens, patientsäkerhetens eller rehabgarantins krav. Belopp motsvarande vårt landstings befolkningsandel räknas därför in kopplat med ett tydligt krav att klara kraven. Intäktsförstärkningarna och effektiviseringskravet skapar ett utrymme för framtidsinriktade satsningar. En marknadsstrategi för att sälja mer vård förstärker möjligheter att sälja mer vård vilket ger ytterligare intäkter och stärker framför allt USÖs position. 10 miljoner ger utrymme att ge vård i tid och klara kömiljardens och vårdgarantins krav. 10 miljoner skapar bättre förutsättningar att utveckla bättre vård för de sjuka äldre. 10 miljoner avsätts för att förebygga ohälsa och förbättra patientsäkerheten. 3 miljoner ger möjlighet att utveckla det moderna ledarskapet som behövs för att klar sjukvårdens och landstingets utmaningar. 10 miljoner skapar möjligheter att förbättra primärvården, bl.a. för barn och unga som behöver stöd kring psykiska och psykosomatiska tillstånd. Vi avsätter vidare 2 miljoner för att förstärka arbetet med såld vård. 2 miljoner skapar förutsättningar för Innovationssluss och fortsatt implementering av Kulturplanen inklusive en kreatörslots. Övergripande mål och uppdrag Varje enhet och klinik ska ligga i den övre halvan i jämförelse med jämförbara enheter i landet vad avser kvalitet, patientsäkerhet och produktivitet. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att snarast återkomma med förslag till taxor och avgifter inom sjukvården där nivån har höjts med i snitt 25 % samt högkostnadsskyddets höjs till 1100 kr. 44

405 Bilaga 1 45

406 46

407 47

408 48

409 49

410 50

Ansökan till regeringen

Ansökan till regeringen Bilaga Ansökan till regeringen Till Regeringen Hemställan För att samordna och stärka det regionala tillväxtarbetet på bland annat de områden som här redovisas ansöker Örebro läns landsting om att från

Läs mer

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet

Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Projekt Region 2015 21 samverkan 130603 Bilaga Samverkan regionorganisationen och kommunerna i länet Bakgrund En region, en plats där människor vill leva, arbeta och bo, måste ha något att erbjuda: attraktiva

Läs mer

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar

Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar SKRIVELSE 1(8) Lagar och regler för regionalt utvecklingsansvar Detta är en sammanställning av några kortare texter som beskriver vilka lagar och regler som styr det regionala utvecklingsuppdraget som

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Region Gotland 621 81 Visby Beslut Vårt datum: 2013-11-04 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-2306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om åtgärder Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

CBCT - lagar, förordningar och författningar

CBCT - lagar, förordningar och författningar CBCT - lagar, förordningar och författningar Bakgrund Vid Svensk Förening för Odontologisk Radiologis årsmöte 2008 diskuterades föreningens policy när det gäller det snabba utvecklingen inom Cone Beam

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Föreläggande avseende utbildning av nyanställda läkare och sjukhusfysiker

Föreläggande avseende utbildning av nyanställda läkare och sjukhusfysiker Landstinget Västernorrland 871 85 Härnösand Beslut Vårt datum: 2014-03-18 Er referens: 12HSN175 Diarienr: SSM2012-688 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 44 84 Föreläggande avseende utbildning

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Svensk PCI Värmland AB Långnäsvägen 21 663 41 Hammarö Beslut Vårt datum: 2013-06-18 Er referens: Diarienr: SSM2013-233 Handläggare: Anders Frank Telefon: +46 8 799 4174 Föreläggande om åtgärder Strålsäkerhetsmyndighetens

Läs mer

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000.

SSI FS 2000:4. Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. SSI FS 2000:4 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om medicinsk strålbehandling; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut föreskriver med stöd av 7 strålskyddsförordningen (1988:293)

Läs mer

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim

Regionkonferens Luleå 3 feb. Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Regionkonferens Luleå 3 feb Bakgrund och erfarenheter från regionbildningen i Halland Gösta Bergenheim Gösta Bergenheim, M? KSO Varberg 1999-2010 1:e vice ordf kommunalförbundet Region Halland 2003-2010

Läs mer

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI JÄMTLAND/HÄRJEDALEN 2030 INNOVATIVT OCH ATTRAKTIVT REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Det handlar om oss alla Jämtlands län bor idag inte fler personer än vad I det gjorde för hundra år sedan. På den tiden bodde

Läs mer

Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland Kommunstyrelsen 2009-09-28 184 478 Arbets- och personalutskottet 2009-09-28 207 456 Dnr 09.560 10 oktks18 Utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Kultur och fritidsnämnden Föredragningslista Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona Dagordning Mötets öppnande Justerare Föregående

Läs mer

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola 1(5) Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola Definitioner Medicinsk bestrålning Med sådan avses bestrålning med joniserande och icke-joniserande strålning av Berättigande a)

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI

TALMANUS FÖR GENERELLT BILDSPEL OM GRÖNA KRONOBERG 2025. VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI VAD ÄR EN REGIONAL UTVECKLINGSSTRATEGI Gröna Kronoberg är en politiskt beslutad strategi för länets utveckling som talar om hur det ska vara att bo och leva i Kronoberg 2025. Ett stort antal aktörer och

Läs mer

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 SN-2015/3094.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nyh, Carin carin.nyh@huddinge.se Socialnämnden Strategi för samverkan med högskolor

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet. Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang Riktlinjer för Örebro läns landstings internationella engagemang är ett av flera styrdokument i landstinget.

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland RAPPORT 2015-03-05 Dokumentnummer: SSM2014-3072-3 Arbetsgrupp: Claes Metelius, Hanne Grinaker, Lena Thorsson, Mauricio Alvarez, Stefan Thunberg, Sven Richter och Carl Bladh-Johansson (inspektionsansvarig)

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Ärende 13 Remiss till kommunerna i Örebro län med anledning av förslag om att bilda region i Örebro län 2015

Ärende 13 Remiss till kommunerna i Örebro län med anledning av förslag om att bilda region i Örebro län 2015 Ärende 13 Remiss till kommunerna i Örebro län med anledning av förslag om att bilda region i Örebro län 2015 Tjänsteskrivelse 2012-06-27 KS 2012.0264 Handläggare: Lars Näsström Kommunstyrelsen Remissvar

Läs mer

Yttrande 1 (5) Datum 2016-01-14

Yttrande 1 (5) Datum 2016-01-14 1 (5) Indelningskommittén fi.indelningskommitten@regeringskansliet.se YTTRANDE ÖVER ARBETET MED NY LÄNS- OCH LANDSTINGSINDELNING Indelningskommittén har ställt två frågor till länsstyrelserna, dels om

Läs mer

Yttrande angående remiss från Landstinget över förslag på uppdrag, organisation m.m. Region Uppsala 2017 (CK-2015-0090) KS-2016/190

Yttrande angående remiss från Landstinget över förslag på uppdrag, organisation m.m. Region Uppsala 2017 (CK-2015-0090) KS-2016/190 Sida 1 av 2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Martin Gunnarsson Datum KS-2016/190 Planerare/utredare 2016-03-04 Kommunstyrelsen Yttrande angående remiss från Landstinget över förslag på uppdrag,

Läs mer

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010

Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 Södertörnskonferensen den 14 januari 2010 KONFERENSDOKUMENTATION Innehåll SÅ HÄR HAR DET SETT UT och SÅ HÄR SER DET UT Konferensens förslag till ändringar samt val av de viktigaste punkterna i nulägesbeskrivningen

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget i Uppsala län

Strålskyddsorganisation för Landstinget i Uppsala län Strålskyddsorganisation för Landstinget i Uppsala län Fastställd av Landstingsdirektören Gäller från och med 2013-01-01 och tillsvidare 1 Strålskyddsorganisation för Landstinget i Uppsala län 1. Inledning

Läs mer

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Handlingsplan Skapande skola Borås Stad Barn har rätt till alla sina språk- även sina estetiska. Barn och unga ska ha lika möjligheter att uppleva ett rikt utbud av professionellt utövad kultur och själva

Läs mer

Sida 1 av 3 SAMVERKANSAVTAL Bakgrund Örebro läns landsting, nu Region Örebro län, och Örebro kommun har kommit överens om att från och med den 1 januari 2005 inrätta en gemensam nämnd, kallad den gemensamma

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Inspektion av röntgenverksamhet vid

Inspektion av röntgenverksamhet vid Svensk PCI Värmland AB Långnäsvägen 21 663 41 HAMMARÖ Tillsynsrapport Datum: 2013-04-18 Er referens:-- Diarienr: SSM2013-233 Förrättningsdatum:2013-02-07, 2013-03-22 Ansvarig handläggare: Anders Frank

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Ideell kulturallians yttrande över betänkandet Spela samman - en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Inledning Ideell kulturallians är inte utpekad som remissinstans

Läs mer

RMS (Roll, Mål & Sammanhang)

RMS (Roll, Mål & Sammanhang) RMS (Roll, Mål & Sammanhang) Uppdrag: Övergripande Mål (syfte): Näringslivs- och utvecklingschef, en nyinrättad tjänst. Att initiera och genomföra aktiviteter i syfte att stimulera och stärka bilden av

Läs mer

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass SKOLROTELN BILAGA 1 SID 1 (8) 2008-09-03 Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass 1 Inledning Förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och vara rolig, stimulerande, trygg

Läs mer

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55)

Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (SOU 2015:55) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-0942 Landstingsstyrelsen Betänkandet Nationell strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Region Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Region Kronoberg Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Strålskyddshandbok Giltig fr.o.m: 2015-12-20 Faktaägare: Sara Olsson, Cheffysiker Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr:

Läs mer

Internationell policy för Tranemo kommun

Internationell policy för Tranemo kommun Internationell policy för Tranemo kommun 2012-2013 Fastställd av kommunfullmäktige (datum) Innehållsförteckning 1. INLEDNING 2. SYFTE 3. FRAMTIDSBILD 4. ÖVERGRIPANDE MÅL 5. FRAMGÅNGSFAKTORER 6. PRIORITERADE

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län

Regionalt utvecklingsansvar i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län Ds 2015:53 Regionalt utvecklingsansvar i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters

Läs mer

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019

Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skånes remissvar på förslag till regional kulturplan för Skåne 2016-2019 Härmed lämnar Studieförbundet Vuxenskolan Regionförbund i Skåne sitt remissvar på förslaget

Läs mer

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet PROTOKOLL Nr H- 11/2015 Datum 2015-03-24 1(1) Närvarande: Monika Stridsman Göran Rune Peter Blombäck Göran Lindberg Generaldirektör, beslutande Avdelningschef Enhetschef Handläggare, föredragande Justeras

Läs mer

Projektplan hälsosamt åldrande 2014

Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma

Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Utveckling & styrning Landstingsstyrelsen Förslag till bildande av Stiftelsen Flemingsberg Science och formerna för finansiering och drift av densamma Ärendebeskrivning

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar - ansökan om att bilda regionkommun - alternativt förslag

Regionalt utvecklingsansvar - ansökan om att bilda regionkommun - alternativt förslag 1(6) 2011-06-17 Regeringen Regionalt utvecklingsansvar - ansökan om att bilda regionkommun - alternativt förslag (KD, C, FP, MP och V) Inledning hemställan Riksdagen har genom lag om regionalt utvecklingsansvar

Läs mer

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser.

Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) SBU saknar resonemang och förslag som är inriktade på preventiva insatser. Remissvar 1 (9) Datum Vår beteckning 2015-08-13 STY2015/21 Socialdepartementet Er beteckning S2015/1554/SF Remissvar avseende Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) Sammanfattning SBU anser att

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Region Örebro Förslag - Regionens roll och uppdrag. Inledning och syfte. Roller och uppdrag i dag

Region Örebro Förslag - Regionens roll och uppdrag. Inledning och syfte. Roller och uppdrag i dag Projekt Region 2015 130513 ver 9 Region Örebro 2015 Förslag - Regionens roll och uppdrag Inledning och syfte Regionbildningen i Örebro län innebär att den regionala politiska nivån tar på sig en annan

Läs mer

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson 2011-12-06 GNVO11-020 38 Regionalt Vård- och Omsorgscollege i Sörmland - särskild

Läs mer

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008

SCB:s Demokratidatabas 1998 2008. Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 SCB:s Demokratidatabas 1998 2008 Beskrivning av Demokratidatabasens innehåll och utveckling 1998 2008 Innehåll 1. Inledning... 4 Bakgrund... 4 Information om demokratidatabasen... 5 Variabler...5 Källor

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Region Västmanland 2017 diskussionsunderlag/förslag om samverkansstruktur mellan regionen och kommunerna

Region Västmanland 2017 diskussionsunderlag/förslag om samverkansstruktur mellan regionen och kommunerna Region Västmanland 1 (10) Region Västmanland 2017 diskussionsunderlag/förslag om samverkansstruktur mellan regionen och kommunerna 1. Bakgrundsbeskrivning Landstinget Västmanlands ansvarsområden är idag

Läs mer

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning 01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Kultur i Halland 2013-11-21 RS130452 Eva Nyhammar, förvaltningschef 035-17 98 89 REGIONSTYRELSEN Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv

Läs mer

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35

Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Betänkandet bättre insatser vid missbruk och beroende, SOU 2011:35 Allmänna synpunkter och förslag Famna

Läs mer

Lönepolitiska riktlinjer

Lönepolitiska riktlinjer Lönepolitiska riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen 2012-05-14, 159 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Mål 3. Grundläggande principer och definitioner 4. Ansvar 5. Riktlinjer vid lönesättning 6. Lönebildning

Läs mer

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. om behovet av en aktiv regionalpolitik för tillväxt i hela landet. Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:1753 av Berit Högman m.fl. (S) Regional tillväxt för fler jobb Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

YTTRANDE. Datum 2016-06-02 Dnr 1601273. Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Regionstyrelsen Maria Lindbom Handläggare 040-675 32 30 Maria.Lindbom@skane.se YTTRANDE Datum 2016-06-02 Dnr 1601273 1 (5) Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remiss. Betänkandet EU på hemmaplan (SOU

Läs mer

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse

Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering av kommunens ledningsplan för extraordinär händelse KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Kylesten Anders Hagström Ingela Asp Hanna Datum 2015-04-16 Diarienummer KSN-2015-0305 Kommunstyrelsen Beslut om att inrätta funktionen tjänsteman i beredskap samt revidering

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN

REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Gällande från den 28 september 2015 Fastställt av kommunfullmäktige den 21 september 2015, 124 REGLEMENTE FÖR KOMMUNSTYRELSEN Utöver vad som föreskrivs om kommunstyrelse

Läs mer

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt

Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Samverkan och mervärde av EU:s sammanhållningspolitik för regional tillväxt Kjell Unevik, Europaforum XII Norra Sverige, Örnsköldsvik 7-8 maj 2008 Lissabonstrategin Nationella strategin för regional konkurrenskraft,

Läs mer

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS

Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Remissvar 2007-11-16 Remissens dnr N2007/7145/SAM Diarienummer 013-2007-3636 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Tre handlingsvägar för Nutek, Glesbygdsverket och ITPS Verket för näringslivsutveckling,

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

vår hälsa länets möjlighet

vår hälsa länets möjlighet vår hälsa länets möjlighet Folkhälsopolicy för Jämtlands län 2011 2015 folkhälsopolicy förord Jämtlands län 2011 2015 Jämtlands län har unika möjligheter till ett gott liv...... och i den här folkhälsopolicyn

Läs mer

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes

Läs mer

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län Stockholms lans landsting Landstingsstyrelsen 2015-11-03 LS 2015-0997 Kommunerna i Stockholms län Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län Landstingsfallmäktige har i budgeten för

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Foto: Mattias Johansson

Foto: Mattias Johansson Foto: Mattias Johansson Kulturpolitiskt program 2013-2015 Förord Kultur frodas och finns där människor möts i studiecirkeln eller kören, på teatern eller biblioteket. Kultur påverkar oss. Det är i möten

Läs mer

Kunskapsresan. Reserapport. 30-31 oktober 2012. Dag 1 - Påstigning

Kunskapsresan. Reserapport. 30-31 oktober 2012. Dag 1 - Påstigning Reserapport Kunskapsresan 30-31 oktober 2012 Den 30-31 oktober åkte ca 45 politiker och tjänstemän från länets kommuner, landstinget och regionförbundet ut på en gemensam resa för att besöka regionerna

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden

Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Våra vägval för Dalarnas väg in i framtiden Det är dags att välja för de närmaste åren. Våra prioriteringar är tydliga: Jobben är viktigast. Sedan skolan och välfärden. Mindre klasser och fungerande vård

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Datum 2015-12-22

TJÄNSTESKRIVELSE. Datum 2015-12-22 ARBOGA KOMMUN Komm unstyrelseförvaltningen Kanslichef, Ylva Petersson 0589-870 07 ylva. petersson@ arboga. se TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-12-22 Departementspromemorian regionalt utvecklingsansvar i Uppsala,

Läs mer

Region Kalmar län bildas genom att Landstingets och Regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter förenas i en ny gemensam organisation.

Region Kalmar län bildas genom att Landstingets och Regionförbundets nuvarande uppdrag och verksamheter förenas i en ny gemensam organisation. Region Kalmar län Landstingsfullmäktige och Regionförbundets styrelse har beslutat att man har för avsikt att bilda regionkommun i Kalmar län från och med 2019. Region Kalmar län bildas genom att Landstingets

Läs mer