kyrk porten Häverö-Singö församling nr 4 december 2009

Transkript

1 kyrk porten Häverö-Singö församling nr 4 december 2009 Nygammal mötesplats s 6 7 Missionshuset anpassat för barnen Helgens gudstjänster s 8 9 bild: ingrid eliasson Har inte alla svar men Selma delar gärna frågorna s 3 5

2 Kyrkporten är utgiven av Svenska kyrkan, Häverö-Singö församling. Tiden går med oss Snart är det ett nytt år och vi skriver Tiden går och vi med den. Eller gör den det, och i så fall hur? Om vi se tiden som en lång linje som obevekligt drar oss vidare är det lätt att drabbas av oro för det som ligger framför och sorg över det vi lämnat bakom. Ser vi tiden som en cirkel, kommer vi ständigt tillbaka till utgångspunkten och kommer aldrig vidare, utan är fast i ett ekorrhjul. Men kanske synsätten kan kombineras? Om vi ser tiden som en spiral går tiden visserligen runt, men vi rör oss ändå framåt. I kyrkan har vi redan firat nyår, vi sa Gott Nytt kyrkoår den första advent. Då börjar vi om med de teman som hör varje söndag till med en ny årgång av texter att läsa i gudstjänsterna. Att vi aldrig helt upprepar samma söndag syns när man som präst läser sina gamla predikningar. De går sällan att återanvända, vilket nog många tror, för de skrevs till ett visst tillfälle. Tiden står inte still. FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld uttryckte det i sin bok Vägmärken när han återsåg sin barndomsstad Uppsala; Du återvänder aldrig. En annan man möter en annan stad. Tiden förändras och vi med den. Att vilja se på tiden som en cirkel tror jag möter ett behov av helhet, många längtar efter att känna sig hel som människa, att få plats för alla sina behov, utrymme för alla förmågor. Vi längtar efter både kroppslig och själslig helhet. Behoven under livet ser olika ut, men att få möta andra som vill lyssna och ge av sin tid är alltid lika nödvändigt och värde fullt. När livet kanske är som mest hektiskt med småbarn kan pappor och mammor mötas på öppna förskolan, utbyta erfarenheter och ge varandra tips och uppmuntran. Det kan du läsa om på sid 6 7. Men kyrkan finns också med när sjukdom drabbar och tiden plötsligt stannar. På sjukhuset i Norrtälje finns Selma Haraldsdottir, en präst att prata med om tvivel och oro. Läs om hennes arbete på sid 3 5. Att tiderna förändras i kyrkan märker vi bland annat nu när församlingen från 2010 blir större och utökas med Edebo. Den 3 januari kl 11 firar vi sammanläggningen med en gemensam mässa i Edebo kyrka. Kom gärna till våra gudstjänster under helgerna (se sid 8 9) för att uppleva stämningen, musiken och det budskap som ger våra liv helhet och mening. Gott Nytt År! Kyrkporten utkommer med fyra nummer per år. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i, samt refusera, ej beställt material. Ansvarig utgivare: Susanne Nordgren, susanne.nordgren@svenskakyrkan.se Textbearbetning och grafisk form: ILIL FORM, Ingrid Eliasson, Övriga medarbetare: Lena Andersson, Virve Andersson, Josefin Nordgren, Kerstin Lundgren. Tryck: Fyris Tryck, Uppsala Häverö-Singö Församling Församlingsgården: Roslagsvägen 6, Hallstavik, tel (vx), fax Församlingsexpeditionen är öppen mån tors kl E-post: havero-singo.forsamling@svenskakyrkan.se Hemsida: Missionshuset: tel Kyrkans familjerådgivning: Johnny Nyström, tel Telefontid mån kl 8 9 och torsdag kl E-post om inget annat anges: förnamn.efternamn@svenskakyrkan.se verksamhet Susanne Nordgren, vik. kyrkoherde tel , Britt Eriksson, diakon tel , britt.b.eriksson@svenskakyrkan.se Ingrid Eskemyr, kyrkomusiker tel , Tomas Folkegård, församlingsped. tel , Sonny Gustafsson, kyrkomusiker (tjänstledig) Emelie Harning, barnledare Marie-Louise Nordström, husmor tel Håkan Sandvik, komminister tel , Emma Tribell, vik. komminister tel , Ami Tuftström, församlingsped tel , kansli och kyrkogård Bertil Jansson, kanslichef tel , Ulla Blom Kotkajuuri, kyrkogårdsarbetare tel Linus Blom, kyrkogårdsarbetare tel Göran Eklund, kyrkvaktmästare tel Carina Franzén, assistent tel Monica Henne, ekonomiassistent tel Kicki Magnusson, kyrkogårdsarbetare tel Peter Karlsson, kyrkvaktmästare tel , Tommy Karlsson, kyrkogförman tel , Marika Nilsson, församlingshemsvärdinna Förtroendevalda Tor Forsman, kyrkorådets ordförande tel Åke Öhman, kyrkofullmäktiges ordförande tel , INLEDNING Susanne Nordgren är kyrkoherde i Häverö-Singö församling. 2

3 Allt har inte en mening Selma Haraldsdóttir har ett tufft jobb. Som sjukhuspräst möter hon ständigt människor i svåra situationer. Jag tycker om mitt jobb. Här kan jag verkligen göra nytta, säger Selma. Selma har alltid prästskjorta när hon arbetar på sjukhuset. Och precis som vårdpersonalen bär hon Norrtälje sjukhus namnbricka. Det känns bra att ha namnbrickan. Det visar att jag får vara här på sjukhuset. Samtidigt känns det viktigt att det syns att jag är präst och därmed inte hör till den medicinska personalen. Selma försöker att regelbundet gå runt på avdelningarna, småprata med folk och tala om att hon finns. Ibland när jag sätter mig för att tala med en patient ser jag att de tänker: oj, är det så illa med mig. Men jag vill vara en del av vardagen på sjukhuset. Man behöver varken vara svårt sjuk eller ha religiösa frågor för att söka kontakt med mig. Selma tycker att sjukhusmiljön är positiv, en plats där målet är att bota eller lindra. Jag är stolt över att få vara en länk i det fina arbete som personalen gör. Selma arbetar halvtid som sjukhuspräst och har sitt eget samtalsrum på sjukhuset. Något andaktsrum finns dock inte. Det är tråkigt. Det behövs andaktsrum på ett sjukhus. En plats där människor kan dra sig undan sjukvårdsmiljön och kanske tända ett ljus. På sin andra halvtid arbetar Selma som församlingspräst i Norrtälje- Malsta församling. Kombinationen av arbetsuppgifter är god. Ibland känner jag mig splittrad av att arbeta på flera ställen, men det är värdefullt att få uppleva både glädjen och sorgen i människors liv. Barndop uppskattar jag speciellt mycket. 3

4 Selma Haraldsdóttir kommer från Island, men har bott i Sverige sedan Men enligt henne själv blir hon aldrig svensk. 4

5 Präst eller terapeut? Att vara sjukhuspräst handlar till största delen om att erbjuda enskilda samtal. Jag tycker om att vara sjukhuspräst här gör jag nytta. Och själavård ligger mig varmt om hjärtat. Selma har förutom sin prästutbildning även läst psykoterapi, steg 1. Det gav mig viktiga verktyg, men jag är främst präst, inte terapeut. Gud finns med i alla samtal, oavsett vad vi talar om och det gör själavård till något mer än terapi. Men det är inte alls ofta jag föreslår att vi ska be tillsammans. Selma har absolut tystnadsplikt vilket innebär att hon under inga villkor får berätta vem hon haft samtal med och vad de talat om. Det är den strängaste formen av tystnadsplikt och det är bara präster som har den plikten och rätten. Jag tar tystnadsplikten på största allvar. Jag tycker det är skönt att aldrig behöva ta ställning till vad jag kan berätta, att få vara konsekvent tyst. Med prästrollen har Selma ytterligare ett redskap som inte terapeuten har: bikten. Det är inte ofta någon vill bikta sig, men det är ett värdefullt sätt att lätta på sina bördor. Bikt är ett tillfälle att bekänna sina synder inför Gud och därefter få ta emot Guds förlåtelse. Egentligen behövs inte prästen under bikten det är något som sker mellan människan och Gud. Men prästen finns med för att göra det hela tydligt, för att vara en mänsklig röst som på Jesu uppdrag förmedlar förlåtelse och påminner om att alla människor är omslutna av Guds kärlek. Många möten. Som sjukhuspräst möter Selma främst tre grupper av människor; personal, patienter och anhöriga. I relation till personalen handlar det bland annat om att att stötta i samband med särskilt svåra fall. Det är viktigt för personalen att få ventilera vad de är med om. Det är ofta de som tvingas möta de svåraste frågorna. När jag arbetar med personalen är det en tillgång att jag inte har någon medicinsk kunskap och därmed står helt utanför den delen av arbetet. Den största delen av tiden arbetar Selma med patienterna. Som vårdtagare får man mycket tid att tänka, och det är påfrestande att vistas i sjukhusmiljön. Det är vanligt att patienter känner sig utsatta och frustrerade över att inte kunna påverka sin livssituation. Många patienter jag talar med vill samtala om livsfrågor: Vem är jag? Hur har jag levt mitt liv? Hur har jag tagit vara på mina relationer? Många känner stor tacksamhet över sina liv. Vissa patienter upplever det svårare att acceptera ett liv i sjukdom än att ställas inför döden. Det beror ofta på var i livet man befinner sig. Att drabbas av sjukdom innebär nästan alltid en stor chock, och det är en lång process att acceptera det. Men har man varit sjuk länge blir döden oftast inte så skrämmande. När människor ställs inför svår sjukdom och kanske även döden finns det ofta sorg över det som inte blev och behov av att samtala om saker som är svåra att försonas med. Selma möter ofta frågor om Guds roll i det svåra som sker. Jag har inte alla svar, men jag är övertygad om att Gud finns med i allt svårt som sker och att Gud inte vill sjukdom och död. Jag tror inte att det finns en mening med allt som sker. Men jag tror att det går att hitta ett meningsfullt sätt att hantera det som sker. Mötet med de anhöriga handlar oftast om stöd i sorg efter dödsfall eller samtal om oron över den sjuka. Selma blir ibland även kallad till akuten, till exempel vid allvarliga olycksfall, för att finnas som stöd för de anhöriga. Det klart att det är jobbigt att bli kallad till akuten. Bäst vore om det aldrig hände så allvarliga olyckor att jag behövs. Men eftersom jag vet att det är en viktigt uppgift tar jag mig i kragen och går fast det känns svårt. Men innan jag går tar jag alltid en stund och ber till Gud. Det är ovärderligt för mig att lämna över det svåra i Guds händer och veta att det inte är jag, Selma, som ska prestera och fixa. Det är Gud som stöttar och bär de drabbade människorna. Jag tror att det går att hitta ett meningsfullt sätt att hantera det som sker. Krishantering. Att ständigt möta människor i kris och svåra situationer påverkar förstås Selma. Men det finns ingen risk att arbetsuppgifterna blir till rutin eller att hon själv skulle bli cynisk. Sorgen drabbar mig också, jag blir berörd av de människor jag möter. Speciellt svårt är det när barn och unga drabbas hårt. Det finns några människor och möten jag kommer att bära med mig hela livet. Människor jag fortfarande tänker på ibland. Det är otroligt vilken förmåga människor har att läka och överleva svåra händelser. Att vi är många som tycker de är svårt att möta människor i kris tycker inte Selma är konstigt. Det är lätt att känna sig hjälplös eftersom det sällan går att trösta eller förklara. Men för den drabbade blir det oerhört sårande när människor i omgivningen börjar undvika personen. Att ovanpå smärtan bli lämnad ensam. Jag är övertygad om att det hjälper att någon bjuder på en kopp kaffe och sedan vågar stanna kvar och lyssna. Det är det bästa vi kan göra. Text och bild: Ingrid Eliasson 5

6 Full fart i Missionshuset Nu är Missionshuset fyllt med barn! Lokalerna har anpassats och Diakoni center har flyttat in i Församlingsgården. Det känns hemtrevligt i församlingens nya barn- och ungdomslokaler i före detta Missionskyrkan bakom Församlingsgården. Redan i hallen har barnen fått göra avtryck ett fönster är målat och pyntat med glasfärg. Där omnämns alla verksamheter som just nu finns i huset: babysång, babyrytmik, öppen förskola, miniorer, juniorer... och som grädde på moset seniorkören och AA. Emelie Harning är barnledare och håller i de flesta verksamheterna i huset. Det känns roligt att vi har fått fräscha upp lokalerna, säger hon. Tidigare hölls verksamheten i den gamla prästgården, och de lokalerna fungerade inte bra. Uppfräschning är nog rätt ord, snarare än renovering. Det enda större ingrepp som gjorts är montering av ljudisolerande plattor i taket och installation av nytt värmesystem. För övrigt handlar det mest om förnyelse av inredningen. Nytt för hösten. En verksamhet är helt ny för terminen: Öppen förskola för daglediga föräldrar och barn på onsdagar kl Vi hoppas att det ska få bli en god mötesplats för barn och vuxna, säger Emelie. Formerna är enkla. Kl 10 har vi en sångsamling och därefter fika. Resten av tiden vill vi helt enkelt ge förutsättningar för föräldrar att umgås med sina barn och andra familjer. I lokalen finns leksaker och möjlighet till pyssel och aktivitet, och det är föräldrarna som ansvarar för sina barn. Och jag försöker finnas till för både barn och föräldar, säger Emelie. Det har varit olika många familjer här under hösten. Ibland bara två och ibland upp till fjorton stycken. De yngsta barnen som kommer är ca 3 månader och de äldsta 4 5 år. Men barn ända upp till skolåldern är välkomna med sina föräldrar. Det är jätteroligt att lära känna barnen och föräldrarna. Det här känns som en meningsfull verksamhet. Populära grupper. Bland de verksamheter som funnits tidigare är det många som är så populära att det just nu är kö för att få vara med. Miniorer 6 9 år och Juniorer, år är uppskattade. Vi har nästan fullt, men alla barn som är intresserade är förstås välkomna att höra av sig. Upplägget för Miniorer och Juniorer är ungefär detsamma. Barnen får mellanmål och pratstund runt fikabordet. Därefter håller Emelie tillsammans med Sven-Allan Edehamn i någon aktivitet och samlingen avslutas med andakt. Det bästa med vår verksamhet är att det inte bygger på prestation. Det spelar ingen roll om man är bra på att sjunga eller spela fotboll. Här får man bara vara och ha kul tillsammans, säger Emelie. Det kräver heller varken pengar eller föräldraengagemang, som många andra aktiviteter gör. Så inga barn hindras från att komma av de skälen. En av de viktigaste stunderna är kring fikabordet, tycker Emelie. Barnen har alltid mycket att berätta, och vissa barn behöver verkligen någon annan vuxen som har tid att lyssna. Då känner jag verkligen att jag behövs. Jag tror att det känns lite lyxigt för barnen att komma hit. Gruppen är tillräckligt liten för att jag ska hinna med alla barn. Jag vill att var och en verkligen ska bli sedd. Text: Ingrid Eliasson Bild: Josefin Nordgren 6

7 7

8 Gudstjänster i advent, 1 advent 29 november Häverö kyrka adventsgudstjänst. Emma Tribell, Josefin Piltz, trumpet, Seniorkören, Ingrid Eskemyr. Adventskaffe i Bergby Bygdegård. Singö kyrka adventsgudstjänst. Håkan Sandvik, Kerstin Lundgren, Gunnar Persson, nyckelharpa, Jan-Olov Gardehed, cello. Efter gudstjänsten bjuder Hembygdsföreningen på adventskaffe i Församlingshuset. 2 advent 6 december Hallstaviks kyrka mässa med konfirmanderna. Emma Tribell, Tomas Folkegård, Ami Tuftström. Kyrkkaffe. Singö kyrka mässa. Håkan Sandvik, Ingrid Eskemyr. Lördag 12 december Pingstkyrkan sånger i advent. Seniorkören, Hjärtans Fröjdkören, Edebo kyrkokör, Ingrid Eskemyr, Monica Ärlevall, Thomas Swing, Håkan Sandvik. 3 advent 13 december Hallstaviks kyrka gudstjänst med luciasånger. Babysingers, Sångfåglarna, Unga Sångare, Susanne Nordgren, Emma Tribell, Maria Åberg, Emelie Harning, Ami Tuftström, Ingrid Eskemyr. Efter gudstjänsten julfest för barngrupperna i Församlingsgården. Singö kyrka gudstjänst med luciatåg. Sing-ö-sång, Håkan Sandvik, Ingrid Eskemyr. Tisdag 15 december Seurakuntatalossa. Kauneimmat joululaulut, Hannu Kannussaari, Selma Seppänen, Håkan Sandvik. 4 advent 20 december Hallstaviks kyrka mässa. Håkan Sandvik, Ingrid Eskemyr. Kyrkkaffe. Singö kyrka mässa. Håkan Sandvik, Ingrid Eskemyr. Julafton 24 december Häverö kyrka julkrubba. Susanne Nordgren, Karin Sahlin. Singö kyrka julkrubba. Håkan Sandvik, Ingrid Eskemyr. Hallstavikin kirkossa joulukirkko Häverö kyrka julnattsmässa. Emma Tribell, Ingrid Eskemyr, Hallsta Gospel. Juldagen 25 december Singö kyrka julotta. Håkan Sandvik, Karin Sahlin, sånggrupp. Häverö kyrka julotta. Håkan Sandvik, 3 visa damer Nannie Liegnell, Karin Sahlin och Jeanette Lindh. Annandagen 26 dec Hallstaviks kyrka julens sånger. Britt Eriksson, Ingrid Eskemyr 8

9 jul och nyår Söndag eft jul 27 dec Häverö kyrka mässa. Emma Tribell, Kerstin Lundgren Singö kyrka julsångsgudstjänst. Emma Tribell, K Lundgren Nyårsafton 31 dec Häverö kyrka nyårsbön. Susanne Nordgren, Ingrid Eskemyr Singö kyrka nyårsbön. Susanne Nordgren, Ingrid Eskemyr gospel i juletid Fartfylld gospelkonsert med stor kör från Roslagen under ledning av Karin Sahlin, Ingrid Jilderin och Ingrid Eskemyr. Solister: Maria Åberg, Hallstavik och Glenn Scott, USA/England. Kapellmästare: Arvid Svenungsson. 19 december kl 19, Edebo kyrka 27 december kl 19, Norrtälje kyrka 28 december kl 19, Fasterna kyrka Familjenyheter Gäller medlemmar i Svenska kyrkan, boende i Häverö-Singö församling Döpta 3 okt Wanna Helena Engla Falk 10 okt Jan Artur Brzozowski 17 okt Castor Kari Niilo Mattsson 17 okt Alva Elisabeth Maria Karlsson 24 okt Vivica Asta Sofia Rosenblom 24 okt Moa Elisabeth Leander Vigda 10 okt Emelie Olsson och Jörgen Holmquist 24 okt Anna Lidén och Ken Rosenblom Avlidna 30 aug Fredrik Österman 8 sep Ulla-Britt Edling 14 sep Birgitta Laneskog 16 sep Bertil Englund 17 sep Astrid Nilsson 19 sep Inger Messing 23 sep Irja Kaarla 24 sep Karl-Axel Strömberg 24 sep Onni Kaski 26 sep Benny Stridsberg 30 sep Ann-Lisa Sjöö 5 okt Torgei Wedberg 9 okt Ulla Sandberg 11 okt Ester Jansson 12 okt Karin Karlsson 22 okt Britta Svärd 24 okt Stig Carlsson 25 okt Nils Lundbäck 25 okt Erik Pettersson Biljetter på Turistbyrån i Norrtälje, Hallstaviks Bokhandel, Café Chocolate i Rimbo. Biljettpris 130 kr, med NT-kort 100 kr. 9

10 bild: anna corneliusson Lys och glittra för varandra Träden drar tillbaka klorofyllet, det gröna. Bladen blir gula och röda och faller sen av. Nu går växterna in i vintervila som varar till tidig vår. Naturen går till vila. Men vi då? Vi kämpar emot. Söndagen den 25 oktober drabbades vi liksom av att mörkret slog till och vintertiden började. Och det kan vi inte göra något åt. För det är ju alltid så här, varje år. Vad mycket kraft det går åt, och som vi slösar bort, bara för att vi koncentrerar oss på det dunkla och mörka. Jag läste en rad ur en dikt häromdagen. Det blommar i somligas spår, det glittrar och lyser. Tänk att få minnas människor så. En fin påminnelse efter allhelgonahelgens alla tända gravljus. I en sång från klostret i Taizé i Frankrike sjunger man: Nattens mörker är inget mörker, Gud, för dig. Nej natten lyser klart liksom dagen. Det är nog det här vi skall vila i. Vissheten om att ljuset så småningom återkommer. Och vi kan sjunga: Nu tändas tusen juleljus på jordens mörka rund. Och tusen, tusen strålar ock på himlens djupblå grund. Och över stad och land i kväll går julens glada bud att född är herren Jesus Krist, vår frälsare och Gud I varje hjärta armt och mörkt, sänd du en stråle blid, en stråle av Guds kärleks ljus i signad juletid. (Sv. Ps. 116) Tänk, under den mörka tiden kan vi få lysa och glittra för varandra, med omtanke och vänskap. Och vi får leva, omslutna av Guds kärleksljus, som övervinner allt mörker. Så kan vi önska varandra; glad advent och god jul!! ANDRUM HENGÄHDYSTAUKO Britt Eriksson är diakon i Häverö-Singö församling. 10

11 Noterat Loistakaa ja kiiltäkää toisilleen Puita vetäävät klorofylli, vihreää väriä, pois. Lehdet kääntyvät keltaisiksi ja punaisiki ja sitten ne putoavat. Nyt kasvaimet siirtyvät talviuneen joka kestää varhaiseen kevään asti. Luonto lepää. Mutta mitä sitten meistä? Taistelemme vastaan. Sunnuntaina 25 lokakuuta pimeys kohtasi meitä ja talviaika alkoi. Emme siihen voi mitään. Näin on joka vuosi. Miten paljon voimaa me tuhlaamme keskitäkseemme hämärään ja pimeyteen. Toisena päivänä luin runon: Kukkii joidenkuiden jälkissä, kiiltää ja loistaa. Miten hienoa muistella ihmisiä sellaisina. On kaunis muistutus Pyhäinpäivän kaikkien sytytettyjen kynttilöiden jälkeen. Lauletaan ranskalaisessa Taizé luostarissa: Yön pimeys ei enää ole pimeää Sinulle, Jumala.Yö loistaa yhtä kirkkaasti kuin päivä. Tässä saamme levätä. Vakaumuksella että valo kohta palaa. Ja voimme laulaa: Nyt jouluvalot syttyvät myös tänne Pohjolaan. Ja taivas tähdin tuhansin luo maahan loistetaan. Nyt kaikuu yli maailman taas sana iloinen On Vapahtaja syntynyt, hän, Herra ihmisten. Oi Betlehemin tähtönen, luo meihin valosi, tuo toivon viesti koteihin, tuo meille rauhasi. Ja sydäntämme valaiskoon nyt säde lempeä. Se rakkautta säteilee, on taivas lähellä. Ajatelkaa, vuoden pimeänä aikana saamme loistaa ja kiiltää toisillemme huolenpidolla ja ystävyydellä. Saamme elää Jumala rakkaudenvalon suojassa. Hänen valonsa voittaa kaikkea pimeyttä. Näin voimme toivotta toisiaan: Hyvää advettiaikaa ja hyvää joulua. Edebo välkomnas! Vid årsskiftet byter vår församling namn till Häverö-Edebo- Singö och sammanläggningen kommer att firas den 3 januari vid gudstjänsten i Edebo kyrka kl 11. Till församlingen hör därmed också Edebo kyrka, Edebogården och en prästgård. Till personalgruppen hälsas vaktmästare Lars Mattsson och Leif Sundberg samt komminister Louise Rimenius varmt välkomna! Familjerådgivning. Julen är fridens högtid, men över stora helger som jul och nyår kan alla förväntningar göra att man känner sig extra ensam och det kan också ställa stora krav på relationerna i familjen. Att prata med någon utomstående enskilt eller tillsammans kan lösa upp konflikter och hjälpa vidare. Telefonnummer till församlingens präster och diakon hittar du på sid 2. Präster har absolut tystnadsplikt för allt som sägs i enskilda samtal, också diakonen har tystnadsplikt. Om du vill ta en mer anonym kontakt kan du vända dig till jourhavande präst mellan varje natt på telefon 112. Om du/ ni vill kontakta en familjerådgivare finns för vår församling Johnny Nyström i Norrtälje. Telefonnumret till honom hittar du också på sid 2. Tveka inte att höra av dig, bördor ska delas, då blir de lättare att bära. Valutfall. Den 20 september var det kyrko val. I den nya församlingen Häverö-Edebo-Singö fick nomineringslistan Kyrkans framtid 11 platser i den nya fullmäktigeförsamling som tillträder 1 januari Den socialdemokratiska nomineringslistan fick 8 platser. Vilka som kommer att sitta i det nya kyrkorådet bestäms i början av december och de presenteras i nästa nummer av Kyrkporten. Julfin kyrka. Det har gjorts förändringar i Häverö kyrka i höst. Orgelläktaren är målad, knäfallet är omklätt och har gjorts flyttbart. Välkommen att besöka Häverö kyrka i advent och jul! 11

12 Julkrubba skapad med omsorg I år får alla som bor på Kristinagården och August Jans-gården en fin julklapp: en handgjord julkrubba som det har tagit hela det gångna året att skapa. Krubban består av så kallade Bibliska figurer, och är gjord av en grupp församlingsbor. Bibliska figurer är något annat är vanliga dockor. Grundtanken är att figurerna tillverkas under bibelläsning, bibelstudier och meditation. De som skapar figurerna väljer varsin person ur den bibeltext som studeras. Under tiden de reflekterar över personernas livsvillkor, hur de bodde och vilken typ av personer de var, försöker de att ge figurerna så autentiska kläder och utseende som möjligt. Metoden att skapa Bibliska figurer uppkom för ett trettiotal år sedan när en dominikansyster i ett kloster i Schweiz inbjöd några församlingsbor att själva tillverka bibliska figurer. Det man själv tillverkar med sina händer glömmer man inte så lätt bort var hennes devis. I Häverö- Singö församling används de bibliska figurerna för att gestalta bibeltexter på ett pedagogiskt sätt i gudstjänster, konfirmandundervisning och andra verksamheter. Under julhelgerna kan man se några av figurerna i Häverö och Hallstaviks kyrkor. Text och bild: Ingrid Eliasson