Karlsborgs kommun FRILUFTSPLAN 2016

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karlsborgs kommun FRILUFTSPLAN 2016"

Transkript

1 1 Karlsborgs kommun FRILUFTSPLAN 2016

2 Karlsborgs kommun FRILUFTSPLAN Ett underlag för färdigställande av fullständig plan enl. separat bilaga Projektarbete, text och bild: FRIUFTSPLANERING Ingemar Ahlström Projektledare: Johan Tranquist, Karlsborgs kommun INNEHÅLL FRILUFTSPLAN FÖR KARLSBORG 5 Bakgrund Friluftsliv i planer, dokument och organisation Mål och syfte Friluftsplanens långsiktiga effekter DÄRFÖR BEHÖVS EN FRILUFTSPLAN 8 Många skäl för friluftsplan FRILUFTSLIVETS VÄRDE 9 Tidig insikt om friluftslivet hälsovärde och behov av planering Bättre kunskap behövs Friluftsliv är billigt - brist på fysisk aktivitet är dyrt. Mål för friluftslivet Planavgränsning, utgångspunkter och använda begrepp Strategi för friluftsliv FRILUFTSLIV OCH SAMHÄLLSMÅL 14 Folkhälsa Överväganden Miljö och klimat Överväganden MEDBORGARDIALOG OCH SAMVERKAN 18 Överväganden

3 3 FRILUFTSLIV I LAGAR OCH REGLER 20 Allemansrätt med oklara gränser Miljöbalk Ordningslag Konflikter Överväganden INFORMATION OCH KOMMUNIKATION 23 Allt är kommunikation Information och marknadsföring Överväganden NATUR FÖR FRILUFTSLIV 26 Strategi i nio steg Tillgänglighet Inventering för friluftsliv Överväganden SKYDDAD NATUR 30 Nationalpark och naturreservat Friluftsliv i reservatsbeslut och skötselplaner Sammanfattning Överväganden NATURINFORMATION 35 Teknik för naturinformation Naturinformation i Karlsborg Överväganden SPÅR OCH LEDER 40 Oklart om skyltning MOTIONSSPÅR 41 Sammanställning motionsspår Sammanfattning och kommentarer Överväganden VANDRINGSLEDER 53 Sammanställning vandringsleder Överväganden RIDLEDER 60 Ridled Tiveden Överväganden CYKELLEDER 62 Sammanställning cykelleder Överväganden

4 4 KANOTLEDER 65 Sammanställning Kanotleder ÖVRIGA LEDER 68 BAD, BÅT, VATTENSPORT OCH FISKE 70 Bad Båt och vattensport Fiske FRILUFTSPLANENS KARTDEL 71 BILAGOR 71

5 5 FRILUFTSPLAN FÖR KARLSBORG Bakgrund Karlsborgs kommun avser att tydligare lyfta fram möjligheterna till friluftsliv och naturturism i kommunen. En friluftsplan är en viktig del i det arbetet. Kommunen beslutade därför 2014 att ta fram en friluftsplan med utgångspunkt i såväl de nationella miljökvalitetsmålen som målen för friluftspolitiken. Friluftsplanen ska ligga till grund för kommunens arbete med att säkerställa och utveckla områden och möjligheter för friluftsliv, naturvård och naturturism. Den ska utgöra ett underlag för såväl kommunens översiktsplanering som detaljplanering och bidra till att friluftslivets intressen beaktas och stärks. Planen ska redovisa områden och upplevelsevärden för friluftsliv och naturturism med utgångspunkt i olika aktiviteter och målgruppers behov. Tillgänglighet i vid bemärkelse är en grundförutsättning för friluftslivet, och ingår som en viktig del i friluftsplanen. Det handlar om bl.a. samordning av kommunikation och information för att marknadsföra och tillgängliggöra naturen för friluftsliv och turism. I det avseendet är skyltning, märkning och vägvisning av stor betydelse för såväl orienterbarhet, trygghet, säkerhet och rättssäkerhet. Den tidigare svenska SIS-standarden Friluftsstandarden från 1970 med tillämpningsanvisningar upphävdes 2004 eftersom ingen myndighet upprätthållit standarden sedan Naturvårdsverket i sin instruktion år 1990 fråntogs friluftsansvaret. Arbetet med att återinrätta och utveckla friluftsstandarden stannade upp efter utlokalisering av Naturvårdsverkets friluftsenhet till Östersund Naturvårdsverket beslutade 2012 att inte återuppta arbetet med friluftsstandarden. Några andra anvisningar eller rekommendationer för friluftsskyltning utom för skyltning i lagskyddad natur finns inte. Stor oklarhet råder därför om vad som gäller. Den samordning, enhetlighet, logik och konsekvens för skyltning som är av grundläggande betydelse för tillgängligheten till friluftsliv och naturturism riskerar därmed att gå förlorad. I Karlsborg finns överlag stora brister i friluftsskyltning och kommunen avser att söka särskilt LONA bidrag för ett parallellt pilotprojekt inom det området med förslag och genomförande av friluftsskyltning anpassad till nutida och framtida förutsättningar. Projektet innefattar framtagande av underlag för nationella rekommendationer/standard för tillämpning i genomförandet av friluftsplanen. I ett sådant projekt ingår även information längs spår och leder och på anslagstavlor. Syftet med detta är att tidigt kunna komma igång med angelägna åtgärder utan att behöva avvakta tills friluftsplanen är fullständig och antagen. I planen används SIS för att beteckna skyltning som överensstämmer med den upphäva Friluftstandarden.

6 6 Allemansrätten är en grundläggande förutsättning för friluftsliv och naturturism. Men utvecklingen med nya former av friluftsliv och turism har inneburit stora påfrestningar på allemansrätten med åtföljande förslag om lagreglering. Vår generation har ansvaret för att även kommande generationer ska få uppleva den unika frihet som allemansrätten ger. I friluftsplanen ingår därför kvalificerad utbildning om allemansrätten för politiker och andra berörda i kommunen och inom arbetet med Skaraborgsvisionen. Friluftsliv i planer, dokument och organisation Karlsborgs kommun har mycket goda förutsättningar för friluftsliv bland annat genom rika och unika tillgångar till natur- och kulturmiljöer, varav flera av riksintresse för friluftslivet, vilket lyfts fram i kommunens översiktsplan Här betonas också att vattnet och naturen är viktiga tillgångar för invånarnas möjligheter att utöva fritidsaktiviteter och tillgodose en ökande efterfrågan på upplevelser. I kommunens framtidsvision Vision 2020 uppmärksammas kommunens särskilt goda förutsättningar att utveckla naturturismen som en viktig del i besöksnäringen som en del av utvecklingsstrategin. I övrigt finns inget samlat dokument för friluftsfrågorna eller några andra plandokument där friluftsfrågorna behandlas. Friluftslivet tas upp i kommunens utvecklingsstrategi, men det saknas en handlingsplan med tydliga mål för friluftsliv och naturturismen. Det politiska ansvaret för friluftsliv ligger under Kultur och fritidsnämnden. Ansvar för genomförande, skötsel och förvaltning ligger på Kultur- och fritidsförvaltningen. I översiktsplanen beskrivs Karlsborg som en inflyttningskommun med stora naturvärden med goda möjligheter till en aktiv fritid med friluftsliv i olika former. Planering för en förbättrad folkhälsa genom bl.a. fysisk aktivitet är prioriterad i översiktsplanen. I planen betonas även vikten av att se Karlsborg i ett regionalt och nationellt perspektiv. Besöksnäringen är under fortsatt tillväxt i kommunen. Den friluftsinriktade naturturismen är den snabbast växande grenen av turismen och ett viktigt inslag i landsbygdsutvecklingen. Mål och syfte Friluftsplanen utgår i berörd omfattning från de nationella miljökvalitetsmålen och målen för friluftspolitiken. Flera av riksdagens fastställda miljökvalitetsmål har koppling till friluftsliv och naturturism, och där en friluftsplan utgör ett viktigt dokument. Friluftsplanen ska ligga till grund för kommunens arbete med att säkerställa och utveckla områden och möjligheter för friluftsliv, naturvård och naturturism. Den ska utgöra ett underlag för såväl kommunens översiktsplanering som detaljplanering och bidra till att friluftslivets intressen beaktas och stärks. Friluftsplanen ska stärka samordning mellan kommunens olika politikerområden, och grundas på ett möjlighetsperspektiv präglat av helhetssyn och långsiktighet. Därför ska planen även beakta de regionala förutsättningarna för friluftsliv och naturturism, vilket ställer stora krav på samordning mellan såväl kommuner som olika aktörer inom friluftsliv och naturturism, exempelvis inom ramen för Skaraborgsvisionen och Skaraborgsleder. Friluftsliv

7 7 och turism är alltmer gränsöverskridande. Kommunövergripande samarbete är nödvändigt om regionen ska marknadsföras som ett gemensamt turistområde. Friluftsplanen ska ge stöd för arbetet med fysisk aktivitet och folkhälsa i kommunen, och bidra till ökad förståelse för naturvård och friluftsliv. Den ska underlätta för och stimulera kommunens invånare till fysik aktivitet i anslutning till naturen och upptäcka värdet av naturvistelse och allemansrätten. Den ska även bidra till att göra kommunen än mer attraktiv för turism. I översiktsplanens målbeskrivningar ska Karlsborg vara ett av regionens mest besökta turistområden. I Skaraborgsvisionen beskrivs hur de ingående kommunerna kan kommuniceras som ett gemensamt turistmål och identifieras med turismen som en viktig näring. I Karlsborg finns sju områden av riksintresse för naturvården med bl.a. centrala delar av Tivedens nationalpark. Kommunen har även tio Natura 2000-områden och 12 områden som utgör naturreservat. Det är områden med stora naturvärden och därmed av stor betydelse för friluftslivet. Tiveden, Göta kanal och Karlsborgs fästning har hittills utgjort basen i turistnäringen. Men i kommunen med sin varierande natur finns även en stor potential för att utveckla förutsättningarna för såväl det lokala friluftslivet och en frilufts- och naturbaserad turism Friluftsliv är en inkörsport till ökat naturintresse och engagemang för miljö- och naturvårdsfrågor, och förståelse för betydelsen av biologisk mångfald. En intresserad och engagerad allmänhet är viktig för förtroende och stöd för ett långsiktigt och varaktigt arbete med kommunens miljö- och naturvårdsfrågor. Friluftsliv och naturbaserad motion kan naturligt kopplas till olika typer av naturinformation. Det leder inte bara till ökad kunskap, utan är även ett sätt att informera om kommunens miljö- och naturvårdsarbete. Friluftsplanen är viktig även för att friluftslivets värden värnas i arbetet med miljökvalitetsmålen om levande sjöar och vattendrag samt levande kust och skärgård. Miljökvalitetsmålet om levande skogar går hand i hand med friluftslivets intresse av skogens sociala värden liksom med landskapets kulturvärden. Utveckling av naturturismen ingår i friluftsplanen. En levande landsbygd med ett rikt odlingslandskap är en stor tillgång av långsiktigt värde för såväl den lokala som regionala turismen, till exempel för att marknadsföra och utveckla den växande cykelturismen. Friluftsliv och naturturism bygger på upplevelsevärden och bidrar till att öka förståelsen av att bevara biologisk mångfald och kulturmiljö. Naturvård och friluftsliv berör såväl flera politikområden inom kommunen som lokala aktörer och intressegrupper i kommunen. Arbetet med friluftsplanen kommer att ske i dialog med representanter för exempelvis markägare, näringsliv, skola, turistnäring, naturvårds-, hembygds-, frilufts- och idrottsorganisationer, liksom med representanter i berörda boendeorganisationer samt företrädare för handikapp- och äldreorganisationer. Information och dialog om projektet kommer även att ske via kommunens hemsida. Friluftsplanens långsiktiga effekter Att skapa möjligheter till regelbunden fysisk aktivitet är en av de viktigaste åtgärderna inom friskvården och bidrar till att förebygga våra vanligaste välfärdssjukdomar. Sker dessutom

8 8 aktiviteterna i naturen bidrar de dessutom till psykiskt välbefinnande och motverkar stressrelaterade sjukdomar. Forskning visar att närhet och god tillgänglighet till attraktiv natur har stor betydelse för människors vilja att ta sig ut till natur och motionsspår. Om kommunen genom bra planering lockar en enda medborgare att komma igång med regelbundet motionerande så att denne uppskjuter sitt omsorgsbehov ett år, så sparar kommunen i runda tal en halv miljon kronor. Att ha medborgarna stöd är viktigt i arbetet för att uppnå de nationella miljökvalitetsmålen liksom de nationella målen för friluftspolitiken. Bra planering för naturvård och friluftsliv kan förbygga problem och konflikter som annars hotar allemansrätten genom ökade krav på lagar och regler. Friluftsplanen blir ett styrdokument som bland annat bidrar till att bredda Karlsborg som turistkommun. Nya vattensporter, vandring, löpning och cykling i olika former liksom tysta och stilla naturupplevelser är växande trender som ligger i linje med en hållbar utveckling. DÄRFÖR BEHÖVS EN FRILUFTSPLAN Många skäl för friluftsplan Karlsborgs kommun avser att tydligare lyfta fram möjligheterna till friluftsliv och naturturism i kommunen. En friluftsplan är en viktig del i det arbetet, och ett nödvändigt instrument för att kunna förverkliga de mål och ambitioner för friluftslivet som anges i kommunernas översiktsplaner. Såväl Naturvårdsverket som Nordiska ministerrådet framhöll redan i början av 1990-talet betydelsen av särskilda friluftsplaner. Vanligtvis behandlades friluftsfrågorna i grönplaner eller naturvårdsplaner. Men friluftsfrågorna är numera så omfattande och sammansatta att de bör redovisas i en separat plan. Syftet med en friluftplan är att beskriva nuläge, redovisa förutsättningar och villkor för friluftslivet samt att ange mål, ramar och riktlinjer för kommunens arbete med friluftsfrågor. Skälen för att upprätta en separat friluftsplan är många: - En offensiv, medveten och förutseende planering för friluftsliv är nödvändig för att på regional och lokal nivå kunna förverkliga framtidens friluftspolitik där kommunerna har ett tydligt och utpekat ansvar. En plan för friluftsliv behövs för att kunna möta de krav som samhällets utveckling för med sig, och ta vara på de möjligheter som detta innebär. Friluftsplanen utgör också ett strategiskt underlag i arbetet med naturvård, friluftsliv, fysisk aktivitet och folkhälsa. - En friluftsplan behövs som underlag för långsiktig planering och förvaltning av mark för friluftsliv och är en förutsättning för att anläggningar, anordningar och naturens

9 9 förutsättningar ska kunna tas tillvara och nyttjas på bästa sätt. Planen är en kompass som anger färdriktningen mot uppsatta mål. - En målmedveten planering och förvaltning för friluftsliv med god framförhållning är nödvändig för att förebygga problem och konflikter som annars riskerar att hota allemansrätten och förta värdet av friluftslivet. - Den ökade betydelsen av folkhälsoarbetet talar för ett större behov av planering för fysiska aktivitet och friluftsliv. Det är allt viktigare att se motion och friluftsliv som en integrerad del i samhällsplaneringen i övrigt. Folkhälsofrågorna spänner över många sektors- och politikerområden. En plan underlättar också uppföljningen av arbetet med friluftsliv i förhållande till mål och syften. - En friluftsplan gör det möjligt att följa upp och systematiskt kartlägga förutsättningar som underlag för åtgärdsprogram. - Friluftsliv hör inte till kommunens kärnverksamheter som kommunerna i lag ska ansvara för, som vård, skola och omsorg. Friluftsliv hamnar därför inte så ofta bland de högprioriterade områdena i den kommunala budgeten. Med en friluftsplan är det lättare att visa på vinsterna av satsningar på friluftsliv. Långtidsfriska invånare behöver mindre vård och omsorg. Med en genomtänkt planering för friluftsliv är det lättare att göra rätt, vilket nästan alltid blir billigare än att göra fel. - En friluftsplan behövs som grund för prioriteringar inom friluftslivet och mellan friluftsliv och andra sektorsintressen. En friluftsplan bidrar också till att höja friluftslivets status och stärker argumenten för satsningar på friluftsliv. - En friluftsplan innebär inget rättsligt skydd för ett område, men torde ändå bidra till att stärka skyddet för ett friluftsområde. Med planens hjälp är det lättare att visa på de värden området representerar och argumentera mot ingrepp som påverkar områdets kvaliteter. Planen utgör också ett skydd mot egna missgrepp som negativt kan påverka frilufts- och naturvärden. - Friluftslivet har en pedagogisk funktion som en naturlig inkörsport till ökad förståelse och engagemang för natur- och miljövård. En attraktiv friluftsmiljö blir inte bara en kraft i miljöarbetet utan bidrar också till stärkt naturskydd. Den som lärt sig uppskatta naturen är rädd om den och försvarar den mot exploatering och andra hot. FRILUFTSLIVETS VÄRDE Tidig insikt om friluftslivet hälsovärde och behov av planering

10 10 Att fysisk aktivitet och vistelse i naturen är nyttigt kände man till redan för över 100 år sedan, även om det saknades forskning på området. Särskilt viktigt var det som motvikt till det nervslitande stadslifvet med tutande automobiler och skramlande åkdon. Den insikten låg också till grund för 1962-års Fritidsutredning. Utredningen slog fast att målet måste vara en anpassning av levnadsvanorna mot ett sunt friluftsliv som motvikt till stressamhällets mekaniserade, onormala liv med dess ofta påtagligt neurotiserande inverkan på den enskilde. Utredningen konstaterade att det främsta skälet för samhällets engagemang för friluftslivet var den stora betydelsen för människors kroppsliga och andliga välbefinnande, en betydelse som ökat undan för undan som en följd av samhällsutvecklingen. Sedan dess, och särskilt under senare år, har folkhälsoperspektivet av friluftsliv och fysisk aktivitet lyfts fram med hög prioritet: - I regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik lyfts friluftslivet fram som ett prioriterat område i naturvården. Genom helhetstänkande, tydligare ansvar och sektorsövergripande planering ska naturvårdens sociala dimension stärkas. - Naturvårdsverket har med 34 miljoner kronor finansierat forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring som redovisades Programmet omfattar sex forskningsprojekt varav två om planering för friluftsliv och tätortsnära friluftsliv. I forskningsprogrammet framhålls betydelsen av att friluftslivet ges en egen plattform och inte ses som underordnat naturvården. - Regeringens proposition 2009/2010:238 Framtidens friluftsliv slår fast att planering för friluftsliv är en fråga för hela samhället. Ett brett perspektiv grundat på helhetssyn och samordning genomsyrar propositionen. I propositionen slås fast att planering och genomförande av den framtida friluftspolitiken synnerligen är kommunernas ansvar. - Naturvårdsverket har i enlighet med propositionen om framtidens friluftsliv inrättat tio nätverk med myndigheter som ska ha delansvar för friluftslivet. Betydelsen av sektorsansvar för friluftslivet fördes för övrigt fram i Naturvårdsverkets årsbok redan Folkhälsoinstitutet har i flera rapporter uppmärksammat betydelsen av friluftsliv och fysiska aktivitet för folkhälsan, bl.a. i Framtidens folkhälsa allas ansvar, Stillasittande fritid i Sverige, Aktivt liv i byggda miljöer och samhällsplanering för ett aktiv liv. - Att fysisk aktivitet har stor betydelse för hälsan är vetenskapligt belagt sedan länge. Senare års forskning har visat att även naturvistelse i sig har stor betydelse för mental hälsa och välbefinnande.

11 Att klargöra nivå på standard och ansvar för underhåll är viktiga punkter i en plan för friluftsliv. Det är också en viktig signal i de politiska budskapen om friluftslivets betydelse. 11

12 12 Bättre kunskap behövs Friluftsliv och fysisk aktivitet har under de senaste decennierna genomgått stora förändringar i såväl omfattning som i former och utövande. Urbanisering, förändringar i livsstil och konsumtionsmönster har breddat friluftslivet och delvis förändrat dess karaktär och påverkat förutsättningarna för allemansrätten. Dagen friluftsliv inkluderar allt ifrån det traditionella friluftslivet med den genuina naturupplevelsen som kärna till det aktivitetsinriktade friluftslivet där naturen i stor utsträckning har rollen som arena. Det är en utveckling som tillsammans med det uttalade kommunala ansvaret för friluftslivet innebär stora utmaningar med höga krav på en förutseende planering och förvaltning för naturvård och friluftsliv. Friluftsliv och naturturism skär över många områden, såväl geografiskt som förvaltningsmässigt och omfattas av flera övergripande samhällsmål. Det går inte längre att se friluftsliv som ett särintresse. Begreppen friluftsliv, motion, fysisk aktivitet och folkhälsa har alltmer kopplats samman och utgör ett samhällsintresse. Detta ställer större krav än tidigare på en aktiv och offensiv planering och förvaltning grundad på samordning och helhetstänkande, vilket i sin tur ställer ökade krav på kunskap och kompetens inom friluftsektorn. Naturvårdsverket konstaterade i utredningen Allemansrätten och kommersen 1995 att det på alla planeringsnivåer var brister i kunskap om planering och förvaltning för friluftsliv. Även friluftsforskaren professor Klas Sandell har efterlyst bättre kunskap för att få med friluftslivet i samhällsplaneringen. Enligt professor Lars Emmelin, som länge forskat om friluftsliv, saknas rent allmänt faktiska kunskaper om friluftsliv i den fysiska planeringen, och i kommunernas planering har friluftslivet överlag en svag ställning. Kunskap är viktigt för status, och friluftslivet måste få högre status för att tas på allvar i planeringen. Friluftsliv är billigt - brist på fysisk aktivitet är dyrt. I länsstyrelsens AB-län rapport Friluftsliv i tätort del 1 framgår av ett exempel från Sollentuna kommun att enkla anordningar för friluftslivet är förhållandevis billiga. Kommunens kostnad per besök på den plogade skridskobanan på sjön Norrviken i Sollentuna var i början av 2000-talet cirka 1 krona, och drift- och underhållskostnaderna för kommunens motionsspår uppskattades till mindre än 1 krona per besök. Kostnaden per besök i ishallen var cirka 30 kronor. Åtskilliga studier visar att just enklare och för samhället billiga motions- och friluftsaktiviteter är de mest efterfrågade. Bra planering för motion och friluftsliv är viktigt för att uppmuntra till fysisk aktivitet. I Folkhälsopolitisk rapport 2010 beräknades att de samhällsekonomiska kostnaderna för sjukdomar relaterade till fysisk inaktivitet kostar samhället 7 miljarder kronor varje år. Mål för friluftslivet

13 13 Det övergripande politiska målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och utöva friluftsliv med allemansrätten som grund. Målet för friluftslivspolitiken har specificerats i tio punkter: Naturen ska vara tillgänglig för alla. Personligt och ideellt engagemang ska stå i centrum. Allemansrätten ska värnas. Den hållbara användningen av naturen planeras med hänsyn till friluftslivets behov. Kommunerna ska ha ett stort ansvar för naturen nära tätorterna. Friluftslivet ska bidra till landsbygdsutveckling och regional tillväxt. Skyddade områden ska vara en tillgång för friluftslivet. Friluftslivet ska ha en given roll i skolans arbete. Fysisk aktivitet och avkoppling ska stärka folkhälsan. Beslut om friluftsliv ska fattas med god kunskap. Det är flera myndigheter och andra aktörer som påverkar förutsättningarna för friluftslivet. Naturvårdsverket har uppdraget att samordna de olika myndigheternas arbete med friluftsliv i syfte att skapa ett effektivare och mer ändamålsenligt arbete för friluftsliv på nationell nivå. Tio nätverk för friluftsliv har inrättats för att samordna och utveckla arbetet inom respektive ansvarsområde. Planavgränsning, utgångspunkter och använda begrepp Den officiella definitionen på friluftsliv har ändrats flera gånger under de senaste årtiondena i takt med samhällsförändringar och förändringar i livsstil och fritidsvanor. Naturvårdsverket definierar friluftsliv som vistelse utomhus i natur- eller kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelse utan krav på tävling. Idrott, friluftsliv och turism går allt mer i varandra och är inte alltid lätta att hålla isär. Ibland används begreppet rörligt friluftsliv. Innebörden av begreppet eller skillnad mot annat friluftsliv har aldrig klargjorts. För att avgränsa friluftplanens omfattning har vi betraktat begreppet friluftsliv i vid bemärkelse som innefattar traditionellt friluftsliv och annan naturbaserad rekreation inkluderande aktiviteter för sport och motion. I det synsättet används i planen i beskrivande syfte begrepp som exempelvis friluftsliv, rekreation och naturturism. För olika typer av naturskyddade områden använder vi de begrepp som anges i miljöbalken. Karlsborgs kommun har inga friluftsområden i egentlig bemärkelse, det vill säga områden på kommunal mark, vanligtvis namngivna, som särskilt ställt i ordning eller anvisats för friluftsliv. Praktiskt taget alla i kommunen har nära till naturen. Begrepp som friluftsområde, område för friluftsliv eller naturområde används i texten i betydelsen natur som är allemansrättslig tillgänglig. Även lagskyddad natur även om där förekommer inskränkningar i allemansrätten genom särskilda föreskrifter. Även om syftet i grunden är att ta fram en kommunal friluftsplan med lokalt perspektiv, ska planen även beakta ett regionalt- och turistiskt perspektiv. Dagens friluftsliv och turism är mer gränsöverskridande än någonsin, vilket ställer stora krav på samordning i olika avseenden.

14 14 Helhetssyn och möjlighetstänkande ska, som tidigare framgått, vara vägledande för arbetet med friluftsplanen. Utgångspunkter för friluftsplanen är den inriktning för friluftslivet som anges i Sveriges miljökvalitetsmål, regeringens friluftslivsmål, regeringens skrivelse En samordnad naturvårdspolitik samt propositionen Framtidens friluftsliv. Friluftsplanen innefattar naturområden, friluftsområden och anordningar för friluftsliv och naturanknuten sport och motion samt i förekommande fall kvalitetsvärdering av dessa. Bedömning av naturkvalitet grundas främst på upplevelse- och aktivitetsvärden, och innefattar inte kvalitetsbedömning av områdens biologiska eller ekologiska värden som är mer kopplade till en naturvårdsplan. Dock beaktas även sådana kvaliteter i friluftsplanen eftersom de innebär möjligheter att förstärka friluftslivets upplevelsevärden. Strategi för friluftsliv Strategi handlar om att med ett brett perspektiv, långsiktighet och helhetssyn arbeta för att nå ett eller flera mål. Målen måste vara tydliga och väl definierade utifrån frågan vad vi vill uppnå. De övergripande målen ses i ett vidare perspektiv och diskuteras utifrån konsekvenser och eventuella målkonflikter. Utgångspunkt för en måldiskussion om friluftsliv bör vara frågan: -Vad vill vi uppnå? snarare än -Vad ska vi göra? Annars finns risk att måluppfyllelse blir huvudsak i stället för resultat. För en framgångsrik strategi krävs att sektorsplanering underordnas helhetssyn och att alla krafter drar åt samma håll. Förvaltningar och organisationer med verksamhet av betydelse för friluftslivet måste i grunden ha en gemensam policy och förmåga att samordna frågor av betydelse för strategin. En strategi för friluftsliv, turism och fysisk aktivitet kan därför inte ses enbart som en fråga för ansvarig kommunal nämnd och förvaltning. En strategi är framåtsyftande. En viktig del i strategin är därför att försöka förutse och möta utvecklingen och ta vara på kraften som den för med sig. Sammanfattningsvis kan man säga att strategin bygger på fem frågor: - Var är vi idag? - Vart vill vi komma? - Varför vill vi komma dit? - Hur ska vi komma dit? - När ska vi komma dit? FRILUFTSLIV OCH SAMHÄLLSMÅL Folkhälsa

15 15 Planering för friluftsliv och fysisk aktivitet har betydelse för flera av de nationella samhällsmålen, framför allt i arbetet med folkhälsomålen. En förbättrad folkhälsa är en prioriterad del i kommunens arbete för en hållbar utveckling. Utvecklingen av hälsan i befolkningen är centralt för en hållbar samhällsutveckling och för människors välbefinnande. Det övergripande nationella målet för folkhälsoarbetet i Sverige är "att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen". Folkhälsomyndigheten har tagit fram 11 målområden för folkhälsan, däribland området Fysisk aktivitet. Som framgått tidigare är det sedan länge vetenskapligt påvisat att regelbunden fysisk aktivitet främjar hälsa, välbefinnande och har en sjukdomsförebyggande effekt. Brist på fysisk aktivitet bland barn har blivit ett växande problem i en tid när mer stillasittande aktiviteter lockar. Levnadsförhållanden under barn- och ungdomsåren har stor betydelse för hälsan under hela livet. Forskningsprojektet Ung livsstil i Stockholm visade att ungdomar sportar och motionerar betydligt mindre i dag än för tio år sedan. Av flickorna på högstadiet och i gymnasiet är inte ens hälften fysiskt aktiva. I Karlsborg finns 13 föreningar med anknytning till natur och friluftsliv. Förutom betydelsen för den enskilde individens hälsa finns det mycket som tyder på att ökad fysisk aktivitet är samhällsekonomiskt lönsam. Planering som uppmuntrar till en fysiskt aktiv livsstil har även betydelses på kommunal nivå eftersom vård och omsorg hör till kommunernas största utgiftsposter. Friluftsliv och fysisk aktivitet har även bäring på målområdet om socialt och kulturellt deltagande. Det finns ett positivt samband mellan socialt och kulturellt deltagande och fysisk hälsa. Social isolering är en riskfaktor för sjuklighet och dödlighet. Den nationella folkhälsoenkäten visar att de som uppger ett lågt socialt deltagande också i högre grad känner otrygghet har ohälsosamma levnadsvanor. Ett övergripande mål i kommunens visionsdokument är att invånarna ska känna trygghet och delaktighet och möjlighet till inflytande. Friluftsliv och fysisk aktivitet i olika former är ofta platsbundna och ger stora möjligheter till möten mellan människor. Särskilt viktigt i det sammanhanget är de ideella organisationernas verksamhet som i stor utsträckning bygger på deltagande och gemenskap. Föreningar och ideella organisationer har även betydelse i folkhälsoarbetet med att förebygga såväl psykisk som fysisk ohälsa bland barn och unga Överväganden - En attraktiv och välkomnande miljö är en viktig förutsättning för att stimulera till fysisk aktivitet. Det är också en viktig signal att folkhälsofrågorna tas på allvar. Kommunen kommer därför att ta fram en plan för att åtgärda de brister som framkommit vid inventeringar av motionsspår och leder. I planen ingår även klarläggande av ansvarsfördelning och rutiner för skötsel och tillsyn. Kommunen kommer även att verka för att ta fram riktlinjer för konsekvent, enhetlig och samordnad skyltning för naturvård, motion, friluftsliv och turism med ett pilotprojekt för Karlsborg som grund.

16 16 - Av stor betydelse i folkhälsoarbetet är uppmuntran till fysisk aktivitet i vardagen, exempelvis som promenader och cykling till skola, arbete och aktiviteter. I kommunens långsiktiga planering ingår att utveckla gång-och cykelvägnätet. Kommunen kommer inför cykelsäsongen att på hemsidan lägga in tips och råd om cykling: regler, säkerhet, val och skötsel av cykel, turförslag m.m. Kommunen har även som avsikt att genomföra en enklare cykelkampanj med koppling till hälsa och klimat. - Kommunen kommer att i samarbete med organisationer och skola se om det finns möjligheter inom respektive verksamheter att utveckla förutsättningarna för att locka fysisk aktivitet bland skolungdomen. - Löpning har haft en mycket stark ökning som motionsform, men många kvinnor vågar inte springa utan sällskap. Kommunen överväger att i samarbete med lämplig organisation starta ett SpringTryggt projekt med exempelvis gemensam löpning några kvällar i veckan under delar av året. Kommunen kommer även undersöka eventuellt behov av att underlätta naturpromenader och löpning som motion för synskadade med hjälp av ideella ledsagare. Löpning är en snabbt växande motionsform. Karlsborg har goda förutsättningar att bli en löparkommun.

17 17 Miljö och klimat Karlsborgs kommun har utarbetat fem lokala miljömål med utgångspunkt i de regionala miljömålen, varav ett avser begränsad klimatpåverkan. I kommunens klimatstrategi ingår bland annat att verka för ökad cykelpendling, samt utfasning av fossila bränslen i kommunens tjänstefordon. Strategin innebär även att kommunen aktivt ska söka samarbeten kring frågor om klimatpåverkan. Vid den Nordiska Konferensen om Vinterrekreation 1992 togs frågan upp om att närrekreation och energisnåla och okonstlade former av motion och friluftsliv måste prioriteras. Det går inte fortsätta med rekreation och friluftsliv i former som är oförenliga med en bärkraftig utveckling. Såväl förvaltning som rekreationsvanor måste anpassas till klimatet och naturens förutsättningar. Riksidrottsförbundet RF har en väl utarbetad klimatpolicy med riktlinjer för klubbar och RF-förbundens verksamheter. Någon motsvarighet på friluftslivets område tycks inte finnas. Åtgärder som uppmuntrar den som väljer cykeln är viktiga signaler i kommunens klimatpolicy.

18 18 Överväganden - Kommunens cykelstrategi kommer även att omfatta information och fysiska åtgärder för att underlätta och uppmuntra cykling till områden och anläggningar för idrott, motion och friluftsliv, och på så sätt även samverka med folkhälsomålet. - Kommunen avser att i samverkan med friluftslivets- och idrottens klubbar och organisationer diskutera krav och standard på underhåll, anläggande och tillrättaläggande, samt övriga delar i verksamheten av betydelse för kommunens klimatstrategi. Ett exempel är att se över möjligheter till klimatanpassning av belysning vid elljusspår och andra motions- och idrottsanläggningar. MEDBORGARDIALOG OCH SAMVERKAN Brister i medborgardialog Det har inte genomförts några allmänna dialogmöten med kommunens invånare om friluftsliv och förutsättningar för fysisk aktivitet i övrigt. Däremot har kommuninvånarna möjligheter att på olika sätt framföra synpunkter och komma med frågor om bland annat sådant som rör naturvård, motion och friluftsliv: Använd kommunens webbformulär "Tyck till om oss!" Ställ fråga till kommunfullmäktige vid Allmänhetens frågestund" Lämna medborgarförslag Kontakta våra politiker Kontakta våra förvaltningar Allmänhetens frågestund på kommunfullmäktiges sammanträden Medborgarförslag som kan ställas skriftligen till kommunfullmäktige. Samverkan med företagare och föreningslivet Inom de ideella organisationerna finns erfarenhet, kunskap, idéer och engagemang som en värdefull resurs för kommunen. Kontinuerlig dialog och samverkan med organisationerna är därför en viktig del i kommunens arbete med friluftsliv och fysisk aktivitet. Det finns två aspekter på kommunens dialog och samverkan med föreningslivet: 1. Dialog om samarbete och villkor för organisationers och företagares verksamhet, och om kommunens planering, förvaltning och skötsel av betydelse för verksamheten. 2. Frågor om organisationernas medverkan och eventuella uppgifter i samband med underhåll, tillsyn och arrangemang för naturvård, friluftsområden, anläggningar och anordningar för motion och friluftsliv.

19 19 Rutiner för dialog saknas Kommunen saknar rutiner för kontinuerlig dialog med företag och föreningar på friluftslivets område. Däremot finns ett idrottsråd som bildades 2010 med ledamöter som representerar sju olika föreningar. Rådet ska fungera som ett fristående samverkansorgan mellan föreningarna och mellan föreningarna och kommunen i långsiktiga frågor. Samarbete sker med SISU idrottsutbildarna vad gäller utbildningsfrågor och liknande. Rådet hade två möten under Utöver det sker kontakterna med föreningslivet spontant vid behov. Kommunen besöker även de organisationer eller föreningar som ska ha driftsbidrag för att diskutera villkoren. I kommunen finns flera entreprenörer och företag som arbetar med friluftsliv och naturanknuten turism. Några av företagen är kvalitetsmärkta enligt Ekoturismföreningens system Naturens Bästa. Medverkan i skötsel och tillsyn Det finns tio föreningar i Karlsborg med uppgifter inom den kommunala verksamheten med anknytning till motion, turism och friluftsliv. Det handlar bl.a. annat om tillsyn, skötsel av vandringsleder och motionsspår, skyltning och viss information. Det är kommunen som har det yttersta ansvaret för den verksamhet, de uppgifter eller uppdrag som föreningarna utför för kommunens räkning. Kommunens ansvarar för att anordningar som är avsedda för allmänheten hålls i ett ofarligt skick enligt gängse standard. Därför är det nödvändigt att i en kravspecifikation klargöra föreningens ansvar och vad som ingår i uppdraget. Det måste även vara klart vilken roll föreningen har som företrädare för kommunen, till exempel när det gäller kommunikation av olika slag, exempelvis i kontakt med media och texter för informationsmaterial. Föreningar eller organisationer med uppdrag av kommunen bör i kommunens regi genomgå utbildning som omfattar bland annat fördjupad kunskap om allemansrätten, ansvar och befogenheter samt kommunikation. Utöver ett avtal från 2009 med Granviks Byalag om viss skötsel av vandringsleder har det inte funnits några avtal med föreningar som utför åtgärder på kommunens uppdrag. En del åtgärder för anläggande, skötsel och tillsyn utförs av kommunens arbetsmarknadsenhet. Följande föreningar i Karlsborg har uppdrag inom motion, friluftsliv och turism: Friluftsfrämjandet Karlsborg: projektering av MTB banor. Karlsborgsortens Fiske o fiskevårdsförening: Arrangerar ungdomsaktiviteter fiske/pimpel/kräftfiske. SOK Träff: Arrangör av motionslopp. Spårning av skidspår. Skötsel av motionsslingor Norra Skogen.

20 20 Granviks Byalag ek. förening: Ledansvar och skötsel Granvik Tiveden och delar av Västra Vätterleden. Breviks Hembygdsförening: Skötsel, inventering för del av Västra Vätterleden. Karlsborgs Dykarklubb: Skötsel av vissa badplatser. Ideell Kultur: Ansvarar för kolmilan. Undenäsbygdens Byalag: Elljusspår, delaktighet i ridleder och arrangemang av motionslopp. Mölltorp/Breviks AIF: Skötsel av motionsspår. Arrangerar motionslopp. Forsviks IF: Skötsel av motionsspår. Arrangerar motionslopp. Tillsyn utegym. Överväganden - Kommunen överväger att vid några tillfälle varje år inbjuda allmänheten till samrådsmöten på olika teman, bland annat idrott, motion och friluftsliv. - Kommunen kommer att kalla berörda föreningar till ett samrådsseminarium för att diskutera de förutsättningar och villkor som gäller när föreningar utför uppdrag för kommunens räkning. Detta innefattar även former för dialog och kommunikation. - I samråd med berörda föreningar ska kommunen utarbeta avtal med villkor, former och kravspecifikationer för de uppdrag föreningen genomför för kommunens räkning. - Kommunen ska se över möjligheterna att samordna företagens marknadsföring under gemensam logga eller devis Guldplats Karlsborg. FRILUFTSLIV I LAGAR OCH REGLER Allemansrätt med oklara gränser Kommunen är tillsynsmyndighet för tillämpningen av miljöbalken och vissa andra lagar av betydelse för friluftslivet. Allemansrätten är ingen lag, men är inskriven i grundlagen som begrepp, men dess innehåll finns inte beskrivet i lag. Den innebär i stort att alla har rätt att vara i naturen så länge man inte bryter mot några av de lagar som omger allemansrätten. Innebörden av allemansrätten har sammanfattats i devisen inte störa inte förstöra men gränserna är oklara, och utvecklingen av friluftsliv och turism har ökat oklarheterna kring allemansrätten. Allemansrätten kan begränsas genom bland annat miljöbalkens föreskrifter för lagskyddad natur. Andra lagar av betydelse för allemansrätten är, tillämpliga paragrafer i brottsbalken, terrängkörningslagen, kulturminneslagen, strandskyddslagen, ordningslagen, vattenskoterförordningen och särskild lag om gaturenhållning och skyltar. På grund av

21 21 prövning av EU-rättens förhållande till vattenskoterförordningen råder oklarhet om hur förordningen ska tillämpas. Också i fråga om skyltar som avvisar folk från allemansrättslig mark råder oklarheter om tolkning och lagtillämpning. Miljöbalk Den inledande hänsynsregeln i miljöbalkens 7:e kapitel gäller alla som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen. Med stöd av miljöbalken går det att utfärda föreskrifter om vad som gäller för allmänheten i lagskyddad natur. Om ett område med lagskyddad natur beslutas av kommunen är det kommunen som utfärdar föreskrifter. Kommunen har även tillsynsansvar och kan utfärda förelägganden för de regler i miljöbalken som bevakar det allemansrättsliga intresset, exempelvis ifråga om hindrande stängsel och strandskydd. Kommunen har även tillsynsansvar för så kallade olaga skyltar som avvisar allmänheten från områden där allemansrätten gäller. Reglerna återfinns i en särskild lag om gaturenhållning och skyltning. När regeln fördes över från naturvårdslagen 1998 skedde en omedveten förändring i lagtexten som innebar tolkningssvårigheter och en försvagning av allemansrätten. Naturvårdsverket uppmärksammades om detta 1999, men först 2011 fick Naturvårdsverket regeringens uppdrag att se över lagen och föreslå förändringar i lagtexten som tydligare klargjorde lagens syfte. Hösten 2015 har ännu inget beslut om lagändring fattas. Ordningslag Med stöd av ordningslagen kan kommunerna utfärda lokala ordningsföreskrifter för att reglera sådant som rör ordning och säkerhet inom offentlig plats och andra områden som jämställs med offentlig plats, till exempel områden för sport och friluftsliv. Ordningsföreskrifterna får avse sådant som inte är reglerat i annan författning, eller i ordningslagen eller enligt annan författning kan regleras på annat sätt. De lokala ordningsföreskrifterna får inte lägga onödigt tvång på allmänheten, eller göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Av kommentarerna till ordningslagen framgår att det ska finnas rimliga möjligheter till övervakning av förskrifterna. I Karlsborgs kommun finns ordningsföreskrifter av betydelse för friluftslivet och som avser hundhållning, camping, ridning, och nyttjande av anlagda skidspår. Camping samt medförande av okopplad hund är inte tillåtet på offentlig plats, vilket inkluderar bland annat motionsspåren. Ridning är förbjuden i namngivna motionsspår, som när de preparerats för skidspår inte får beträdas för annat än skidåkning. Konflikter Med fler besökare med olika intressen och allt fler aktiviteter ska samsas i naturen och på spår och leder ökar riskerna för konflikter. Eftersom den svenska naturen är tillgänglig för alla utan kostnad och i grunden utan restriktioner får kommunikation, planering och förvaltning stor betydelse för att minska risken för konflikter. I Miljöbalken finns regler om samråd för att förebygga konflikter i samband med organiserat nyttjande av naturen för friluftsliv eller

22 22 turism. Analys av möjliga konflikter är ett väsentligt inslag i en friluftsplan. En viktig del i arbetet med att förebygga konflikter är att involvera olika intressegrupper i arbetet. Konflikter i anslutning till friluftslivet kan vara av olika slag och förekomma på olika nivåer: Målkonflikter Målkonflikter kan förekomma på olika nivåer och mellan olika förvaltningsområden. Samhällsmål på central förvaltningsnivå för miljö, friluftsliv, naturvård och folkhälsa kan komma i konflikt med samhällets mål för tillväxt och sysselsättning. Den typen av målkonflikter kan också finnas på regional och lokal nivå, t.ex. när det gäller trafik, bebyggelseutveckling eller markanvändning av annat slag. Målkonflikter kan även förekomma mellan kommunens olika politikerområden, liksom mellan olika mål inom fritidssektorn. Sektorskonflikter Verksamheten inom förvaltningar med ansvar för naturvård och friluftsliv kan stå i konflikt med andra förvaltningars ansvarsområden, t.ex. trafik, boende, sysselsättning och kommersiell service. Förvaltningskonflikter Förvaltaren av ett område för friluftsliv kan ställs inför vitt skilda krav från allmänheten. Detta kan leda till konflikter mellan besökarnas intressen och förvaltarens syfte med åtgärder för skötsel och tillsyn. I praktiken kan det handla om konflikter i frågor som rör tillgänglighet, information, skötsel, tillsyn, anläggningar och anordningar. Konflikter kan även förekomma inom den förvaltande organisationen, till exempel mellan uppdragsgivare och genomförare om förvaltningens inriktning. Konflikter friluftsliv naturvård Friluftsliv ingår numera som en viktig del i naturvården. Ändå kan det förekomma konflikter mellan aktivitetsinriktat eller organiserat friluftsliv och mer skyddsinriktad naturvård. Konflikter markägare friluftsliv Genom allemansrätten får alla vistas i naturen inom ramen för en generös lagstiftning, och markägaren måste tåla ett visst intrång i rätten att råda över sin fastighet. Konflikter mellan friluftslivets- och markägarens intressen beror ofta på olika uppfattning om vad allemansrätten innebär, men även på ett överutnyttjande av allemansrätten med olägenheter för markägaren. Konflikter av det här slaget omfattas inte av miljöbalkens regler om samråd. Konflikter inom friluftslivet Risken för konflikter i samband med friluftsliv och allemansrätt kan förebyggas genom bra planering och förvaltning. Särskilt i tätortsnära natur finns risk för konflikter mellan olika besökskategorier och mellan olika aktiviteter. Men det förekommer även konflikter mellan utövare av samma aktiviteter som kan ha olika uppfattning om hur aktiviteterna ska bedrivas. Orsaker till konflikter av det slaget kan grovt delas in i:

23 23 - Missförstånd, missbruk, bristande information, bristande hänsyn eller bristande kunskap - Kollisionskonflikter där olika besökskategorier ska dela på samma resurs. - Värdekonflikter där besökarna har olika inställning till och uppfattning om friluftslivets värden och uppförandekoder. Det finns många åtgärder för att minska och förebygga risken för konflikter: - Information för ökad kunskap om och förståelse för allemansrätten bland såväl allmänhet som markägare. - Utbildning om allemansrättens innehåll och förutsättningar för förvaltare, organisationer och företag som använder naturen för sin verksamhet. I miljöbalken skärptes kraven på kunskap om allemansrätten, särskilt för dem som nyttjar naturen i organiserade former. - Planering, inventering och kanalisering av aktiviteter och upplevelsevärden. - Samråd kommun organisationer/företagare markägare. - Bra skyltning, märkning och vägvisning som talar om vad som gäller och minskar risken för oklarheter och osäkerhet. Överväganden - Kommunen avser att utforma information om regler och umgänge i naturen med utgångspunkt i hänsyn, förståelse och respekt för andras intressen. - Kommunen överväger möjligheterna att på försök ersätta reglerna i lokala ordningsföreskrifter med information och kommunikation som på annat sätt skapar förståelse för umgänget i motionsspåren. Kommunen bedömer att det saknas förutsättningar för att övervaka att reglerna efterlevs. Det unika med den svenska allemansrätten är just friheten att få ta eget ansvar utan detaljerad lagstiftning. - Det är kommunens avsikt att genomföra utbildning för föreningar, organisationer och företag med en fördjupad genomgång av allemansrätten, lagar och regler samt ansvar och befogenheter i samband med friluftsliv och fysisk aktivitet. INFORMATION OCH KOMMUNIKATION

24 24 Allt är kommunikation Information innebär i stort att någon via meddelande ges kännedom om någonting som kan leda till ökad kunskap, insikt eller förståelse. Det kan vara fakta, upplysningar eller underrättelser av olika slag. Information kan ses som en del i det vidare begreppet kommunikation. Nästan allt vi gör sänder ut signaler och förmedlar budskap. Att de politiska budskapen kommuniceras på rätt sätt har stor betydelse för trovärdigheten. Det därför viktigt att det ursprungliga budskapet kommuniceras konsekvent i alla led och i alla sammanhang. Det som sägs i beslut, planer och visionsdokument måste återspeglas i kommunens information och i kontakter med medborgarna. Det måste också stämma överens med den verklighet som möter allmänheten. Information om turism och friluftsliv på kommunens hemsida ska överensstämma med den information som finns i foldrar, broschyrer, på kartor och anslagstavlor, liksom på skyltning och märkning ute i naturen. Det är också viktigt att kommunens information samordnas och överensstämmer med den information som kommuniceras via organisationer och kommersiella aktörer på friluftslivets och turismens område. Information sett i ett vidare perspektiv är ett sätt att förebygga konflikter, förutsatt att informationen är riktig. Av stor betydelse för kommunikationen är grundläggande strategier och samordning mellan kommunens olika förvaltningar. Det har särskilt betydelse i frågor som rör övergripande samhällsmål om exempelvis folkhälsa, klimat och miljö där det är viktigt med hög trovärdighet i budskapen. De budskap som förs fram i informationen måste mötas av motsvarande signaler i verkligheten. Om budskapet är att friluftsliv är viktigt måste det återspeglas i exempelvis prioriteringar, fysisk planering, skötsel och underhåll. När det gäller friluftsliv och allemansrätt har kommunikationen även betydelse för rättssäkerheten. Är något förbjudet enligt lag eller förordning måste det kommuniceras på ett sätt så det inte råder något tvivel om vad som gäller. Bristande eller felaktig information kan leda till problem eller konflikter som negativt påverkar naturupplevelser och allemansrätt, eller riskerar att någon omedvetet begår brott. Var och en har skyldighet att känna till lagen och kan inte åberopa så kallad rättsvillfarelse, men kommunen har ett utpekat ansvar för friluftslivet och för att informationen är korrekt. Kartor och trycksaker Information om natur, friluftsliv, motion och turism i Karlsborg finns på olika kartor och i trycksaker. Någon fullständig inventering av kartor och trycksaker har inte gjorts. Så långt som möjligt bör informationen på kartor och i trycksaker vara korrekt samt samordnas och överensstämma i referenser (karttecken) och symboler. De bör även överensstämma med eventuella standarder. Symboler för bland annat aktiviteter, spår och leder, anvisningsmärken och platsmärken bör i sin tur överensstämma med skyltning och märkning i verkligheten i färg, form och symboler. Information och marknadsföring Kommunikation, information och marknadsföring av natur och friluftsliv bygger på samma principer som information och marknadsföring rent allmänt. Det handlar om att förmedla

25 25 budskap med syfte att påverka attityder och beteende. I det här fallet att få allmänheten att upptäcka och nyttja naturen för motion, friluftsliv och naturupplevelser, vilket ligger i linje med den nya naturvårdspolitiken och samhällets mål för miljö och folkhälsa. Dåligt utnyttjade friluftsområde eller anläggningar är dålig samhällsekonomi. Välbesökta friluftsområden är har också stor betydelse för naturskyddet. Ju fler som upptäcker värdet av naturen för rekreation, desto större blir motståndet mot exploatering av naturen för andra ändamål. Att sprida kunskap om allemansrättens förutsättningar är ett viktigt inslag i informationen om natur och friluftsliv. Konflikter i samband med nyttjandet av allemansrätten är det största hotet mot den. Viktiga frågor att ställa sig inför beslut om och åtgärder för information är: - Varför ska vi informera? - Vem ska vi informera? - Vad ska vi informera? - Hur ska vi informera? - När ska vi informera? Grunderna för framgångsrik information och marknadsföring kan sammanfattas med: - Rätt tid - Rätt ordning - Rätt plats - Rätt form - Rätt målgrupp Information om natur för friluftsliv ska: - Tala om att och var områden och anläggningar finns. - Tala om vad områden och anläggningar har att erbjuda. - Visa hur man tar sig dit. - Tala om vad som gäller. - Skapa trygghet, t.ex. genom kartor, skyltning och vägvisning. En del oklarheter Ingenstans på kommunens hemsida nämns de föreskrifter som gäller på berörda motionsspår. Inte heller framgår det av spårkartor eller webbsidan Skarborgsleder där man finner information om motionsspår och ridning. På kommunens hemsida under Kommun & samhälle > ordningsregler når man länk till lokala ordningsföreskrifter. Att bryta mot lokala ordningsföreskrifter är straffbart. Det bör därför tydligare framgå av kommunens information vilka föreskrifter som har betydelse för allemansrätt och friluftsliv. Kommunen bör även ta ställning hur man ska hantera oklarheterna om vattenskoterkörning och s.k. olaga skyltar såvida inga förändringar har skett sedan 2015.

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun

Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Datum /2015-01-14/ Riktlinjer och åtgärder för friluftslivsarbetet i Örnsköldsviks kommun Godkänd av förvaltningschefsgruppen 2015-01-15 Datum 1(1) Antagen av: Förvaltningschefsgruppen Dokumentägare: Förvaltningschef,

Läs mer

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134

Kultur- och fritidspolitiskt program. Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Kultur- och fritidspolitiskt program Kumla kommun, 2015-2025 Antaget av kommunfullmäktige 2014-11-17 134 Innehåll 1. Inledning 3 2. Varför ett kultur- och fritidspolitiskt program 4 3. Möten som utvecklar

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157.

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket 1998. Ur GSD Blå kartan, diarienummer 507-97-157. Växtplats Ulricehamn, Översiktsplan 2001 för Ulricehamns kommun, antogs av kommunfullmäktige 2002-02-21, 12. Planen består av tre häften, del 1 Mål och strategier, del 2 Kunskapskälla och del 3 Konsekvensbeskrivning,

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering

Koncernkontoret Avdelning för samhällsplanering Avdelning för samhällsplanering Enheten för infrastruktur Lars Brümmer Infrastrukturstrateg 044-309 32 03 lars.brummer@skane.se Datum 2013-08-18 1 (8) Inriktning för fortsatt cykelutveckling i Skåne Bakgrund

Läs mer

Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker

Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Mer kvalitetsturism i Sveriges nationalparker Remissvar på förslag till nya föreskrifter för Tivedens nationalpark Ärendenummer NV-08544-12. Ekoturismföreningen vill framföra följande synpunkter på förslaget

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Sammanfattning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007. Sammanfattning Ett landsting får i dag sluta avtal med någon annan om att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Inskränkningar finns emellertid när

Läs mer

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257

Fritidsplan för Åstorps kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Fritidsplan för Åstorps kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012-08-27 Dnr 2012/257 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan 7 E-post: kommun@astorp.se Telefon: 042-640 00 Fax: 042-642 10 Org. nr.

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22

Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22 Varför skall kommunen planera för friluftsliv? Rekreation i storstadsregion, Göteborg 2013-05-22 Lars Emmelin senior professor Blekinge Tekniska Högskola Swedish School of Planning Moment Varför ska kommunen

Läs mer

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun

Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Idrottspolitiskt program för Falköpings kommun Beachhallen Antaget av kommunfullmäktige den 30 mars 2015, 28 Innehållsförteckning Inledning... 3 Idrotten är en samhällsresurs... 4 Idrottsrörelsens verksamhetsidé...

Läs mer

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se

Fritidsnämnden HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN. Beslutad 2008-01-30. www.hassleholm.se Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Beslutad 2008-01-30 www.hassleholm.se HÄSSLEHOLMS KOMMUN FRITIDSFÖRVALTNINGEN 2 (8) Fritids- och idrottspolitiskt måldokument Fritidsnämnden Hässleholms

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Turism i Kosterhavets nationalpark

Turism i Kosterhavets nationalpark Turism i Kosterhavets nationalpark - Förslag till samverkansmodell mellan turism och förvaltning. Bakgrund Syftet med Kosterhavets nationalpark, liksom för övriga nationalparker, är att skydda värdefull

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys Naturvårdsverket 2013-11-19 Diarienummer NV-04894-13 Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Inom landets nationalparker

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Regeringens skrivelse 2012/13:51

Regeringens skrivelse 2012/13:51 Regeringens skrivelse 2012/13:51 Mål för friluftslivspolitiken Skr. 2012/13:51 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 december 2012 Fredrik Reinfeldt Lena Ek (Miljödepartementet)

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

9 Ikraftträdande och genomförande

9 Ikraftträdande och genomförande 9 Ikraftträdande och genomförande Förslag: Lagen om regional fysisk planering och övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2019. 7 kap. plan- och bygglagen (2010:900) och lagen (1987:147) om regionplanering

Läs mer

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN

STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN STRATEGISKT PROGRAM FÖR HAMMARÖ KOMMUN BOENDE Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-21 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Ett strategiskt program som anger riktningen

Läs mer

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling

Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Halmstad 2015-12-04 Parlamentariska Landsbygdskommittén Johan Persson Enskilda fiskevatten och landsbygdsutveckling Sveriges Fiskevattenägareförbund vill redan i ett tidigt stadium få en dialog med den

Läs mer

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 99 Innehållsförteckning Bakgrund... 1 Definition... 1 FN:s konvention om rättigheter för personer

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Socialdemokraterna i Mora

Socialdemokraterna i Mora Socialdemokraterna i Mora FÖRSLAG STRATEGISK PLAN 2015-2018 Vision/målbild Mora, regionstaden för ett aktivt liv Mora är år 2022 en levande stad med en tydlig profil och positiv utvecklingstrend. Staden

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen KUN 2008-11-06 p, 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Agneta Olofsson Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen - RUFS 2010 1 Förslag till beslut Kulturnämnden föreslås

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018

Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 Moderaterna i Örnsköldsviks handlingsprogram 2014-2018 5 frågor som vi tänker fokusera på 2014-2018 Norrlands bästa företagsklimat Ordning och reda i ekonomin Bra inomhusoch utomhus miljöer för barn, unga

Läs mer

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs

NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENSSKOLIDROTTSFÖRBUND. VERKSAMHETSPLAN 2013. Årsmöte 9 mars 2013 Arbetslivsresurs NORRBOTTENS SKOLIDROTTSFÖRBUND VERKSAMHETSINRIKTINING 2013 SKOLIDROTTSFÖRBUNDET ETT KATEGORIFÖRBUND SOM TILLHÖR

Läs mer

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030

Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Beteckning - referens YTTRANDE Jenny Lundskog Datum 2014-03-21 Yttrande över Skånes regionala utvecklingsstrategi 2030 Rädda Barnen anser att förslaget till regional utvecklingsstrategi behöver kompletteras

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten SKOGSRIKET, regional färdplan för Västerbotten Skogsriket från ord till handling Nationella visioner möter den regionala utvecklingskraften Lycksele, 31 oktober och 1 november 2012 1 Förord När jag fick

Läs mer

Yttrande 2015-04- 29

Yttrande 2015-04- 29 Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Beredningsgruppen för miljö 2004-11-30 HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ 2005-2007 Inledning Beredningsgruppen för miljö har tillsammans med en rad aktörer utarbetat en strategi för vilka insatsområden

Läs mer

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland

Innehåll. Mål- och verksamhetsplan 2014 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Västergötland Innehåll Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna... 3 Vår berättelse... 3 Verksamhetsidé... 3 Vision... 3 Värdegrund... 3 Samverkan mellan SISU Idrottsutbildarna och Riksidrottsförbundet/Västergötlands

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16

Naturvårdsplan 2010. Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling 2010-12-16 Naturvårdsplan 2010 Lysekils kommun DEL 2 Åtgärdsprogram Antagandehandling 2010-12-16 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 1.1 Syfte 1.2 Innehåll 1.3 Begränsningar 1.4 Beskrivning av hur planen arbetats

Läs mer

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd 1(5) Datum Diarienummer 2009-08-11 Ert dnr 190-3836-09 Nf Vårt dnr 013-2009-904459 Dokumenttyp Yttrande Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Läs mer

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28

Besöknäringsstrategi 2016-2018. Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Besöknäringsstrategi 2016-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2016-02-22, 4 Uppdateras före 2020-02-28 Foto: Victoria Hallqvist Besöksnäringen är en av världens största näringar. Den totala turismkonsumtionen

Läs mer

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun

ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET. Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun ATT LEVA ETT GOTT LIV HELA LIVET Vision och måldokument för äldrefrågor i Ulricehamns kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Befolkningsprognos fram till 2025 4 Medborgarnas kunskap, värderingar och attityder

Läs mer

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Programområde... 3. Vägledande idé och tanke... 4. Perspektiv... 5. Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5 Programområde... 3 Vägledande idé och tanke... 4 Perspektiv.... 5 Elevens perspektiv.. 5 Föräldrarnas perspektiv... 5 Det pedagogiska perspektivet.. 6 Hälso perspektiv.. 6 Rektors och förskolechefers perspektiv..

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.

Läs mer

Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2014 2014-02-11

Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2014 2014-02-11 Verksamhetsplan för samverkan i Rösjökilen 2014 2014-02-11 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visionen 4 Budget 4 Möteschema 4 Verksamheter 2014 5 Studieresa 5 Marknadsföring 6 Vandringsleder 7 Kilinventering

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden

VERKSAMHETSPLAN 2015 Kultur- och Fritidsnämnden Verksamhetsplan 1(13) VERKSAMHETSPLAN Kultur- och Fritidsnämnden Framtagen av: Annica Skog Datum: -11-25 Version: 1 Diarienummer: /ULN 067 Verksamhetsplan 2(13) Innehåll 1. Nämndens grunduppdrag... 3 Vision...

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010

Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010 Lokal Utvecklingsplan för Rydsnäs, Ydre kommun 2010 Antagen av invånarna i Rydsnäs 2010-11-03. Ansvarig förtroendevald politiker: Anders Andersson Handläggare: Lennart Jonsson Arbetsmetod Planen har tagits

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun

En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Antagen i kommunfullmäktige 2013-05-27, 68 En vision med övergripande mål för Kiruna kommun Inledning Att ta fram en vision för framtidens Kiruna är ett sätt att skapa en gemensam bild av hur framtiden

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

Regionpolitik för barn och ungdomar

Regionpolitik för barn och ungdomar 2006-09-11 Regionpolitik för barn och ungdomar Rapport från Socialdemokraterna i Västra Götalandsregionen www.socialdemokraterna.se/vastsverige Sverige ska vara världens bästa land att växa upp i Sverige

Läs mer

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006

KULTUR OCH FRITIDSPOLITISKT PROGRAM 2006 INLEDNING Fri tid är den tid, då du själv väljer vad du vill göra. Föreningslivet i Malmö - vid sidan av våra stora Kulturinstitutioner och det fria kultur- och idrottslivet - har mycket att erbjuda medborgarna.

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret

Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret PM 2009:119 RII (Dnr 304-736/2009) Förslag till Skärgårdspolitiskt program för Stockholms läns landsting Remiss från Stockholms läns landsting, regionplane- och trafikkontoret Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys

Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens

Läs mer

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00

Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 Minnesanteckningar från Ringsjöbygdens Framtid - Stormöte 2 Bosjökloster 18 september 2007, 18.00-21.00 1. Mötets inledning Projektledare Richard Nilsson hälsar välkomna och lämnar över till mötesledare

Läs mer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer

STAFFANSTORPS KOMMUN. Sveriges bästa livskvalitet för seniorer STAFFANSTORPS KOMMUN Sveriges bästa livskvalitet för seniorer Socialnämndens plattform för arbetet med kommunens seniora medborgare 2011-2015 2 Framtidens äldreomsorg Dokumentet du håller i din hand har

Läs mer

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012

Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Jomala kommun Mål och riktlinjer 2011-2012 Godkända av kommunfullmäktige den 14 december 2010, 96 Förord Detta är Jomala kommuns första dokument om övergripande mål och riktlinjer. Ett flertal år har våren

Läs mer

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre

Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014. Sundsvall behöver ett grönt styre Valmanifest FÖR SundsvallS KOMMUN 2014 Sundsvall behöver ett grönt styre Sundsvall behöver ett grönt styre Miljöpartiets politik vilar på solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet, kommande

Läs mer

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet P 1 Det här vill Civilförsvarsförbundet: Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet I Inledning Inför uppbyggnaden av ett nytt

Läs mer

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN

HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN HANDIKAPPROGRAM FÖR HÖÖRS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 2006-12-20, 127 BAKGRUND I alla delar av världen, i varje land och på alla samhällsnivåer finns människor med funktionsnedsättningar. Handikappolitik

Läs mer

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013

Idrottspolitiskt program 2013 2020. kommunfullmäktige 11 november 2013 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige 11 november 2013 Innehållsförteckning Vår vision 5 Folkhälsa 6 Barn- och ungdomsidrott 7 Mångfald 8 Idrottspolitiskt program 2013 2020 kommunfullmäktige

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet

Läs mer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Ditt ansvar, vårt stöd. -Ett självständigt liv! Förändringar har blivit det normala i dagens samhälle. Förändringar berör alla delar av samhällslivet

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016

STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 LULEÅ KOMMUN STRATEGI Version 1 (7) 2014-03-18 0.7 STRATEGI FÖR FUNKTIONSHINDEROMRÅDET 2014-2016 Luleåborna är jämställda, har jämlika förutsättningar för hälsa och välfärd och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

Läs mer

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi

Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi ESLÖVS KOMMUN Kommunledningskontoret Johanna Morin Folkhälsostrateg 0413 62697 KS.2012.0126 2012-09-10 Korrununfullmäktige 12 Upphävande av Policy för hälsa och trygghet och Ungdomspolitisk strategi Ärendebeskrivning

Läs mer

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare

Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Landsbygdsfotbollen som bygdeutvecklare Projektledare Mikael Israelsson Dalslands Fotbollförbund e-post: mi.famis@telia.com telefon: 070-227 53 85 Layoutarbete Ingela Gustavsson e-post: ingela.gustavsson@westgotasport.se

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv.

Våra utmaningar handlar om att skapa ett Borlänge som blir långsiktigt och framgångsrikt ur ett ekonomisk, ekologiskt och socialt perspektiv. Borlänge kommun Strategisk plan 2016-2019 och budgetramar 2016-2018 Borlänge möter framtiden Borlänge är en kommun med stora möjligheter. Här finns goda kommunikationer, stora utbildningsmöjligheter, en

Läs mer

KULTUR, FRITID OCH REKREATION

KULTUR, FRITID OCH REKREATION Människor har på fritiden behov av att komma ut i naturen för friluftsliv och avkoppling. Detta behov tillgodoses såväl i vardagen som under helger och längre ledigheter genom lättillgängliga rekreationsmiljöer

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun

Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Kommunikationspolicy för Linköpings kommun Fastställd av kommunfullmäktige i december 2012 Våra kärnvärden Modiga Att ligga i framkant innebär att vi vågar gå vår egen väg. Att våga välja otrampade stigar,

Läs mer

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009

JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2007 2009 Jämställdhet handlar inte om att välja bort utan om att lyfta fram mer till förmån för alla. Jämställdhet mellan könen är ett viktigt krav från demokratisk utgångspunkt och

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen

Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen Vad alla bör veta om miljöbalken! Källa: Miljöbalksutbildningen INNEHÅLL 1. Miljöbalkens historia 2. Miljöbalkens syfte och mål 3. Balkens fem grundstenar 4. Balkens struktur 5. När gäller miljöbalken?

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun!

Sigtuna kommun. (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! Sigtuna kommun (S)atsa på seniorerna i Sigtuna kommun! 2010-2014 2 (10) 3 (10) Innehållsförteckning Inledning... 4 Ett aktivt liv med bra hälsa för alla seniorer... 5 Att flytta eller bo kvar? Det ska

Läs mer

ASPERO IDROTTSGYMNASIUM. Skolplan 2007. Skolplan. Antagen av skolstyrelsen 070620. Org nr: 556636-3973

ASPERO IDROTTSGYMNASIUM. Skolplan 2007. Skolplan. Antagen av skolstyrelsen 070620. Org nr: 556636-3973 0 Antagen av skolstyrelsen 070620 1 en är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid Asperos skolor. Genom skolplanen förtydligas de övergripande styrdokumenten

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Lextorpsskolans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Lextorpsskolans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Bygg Ulricehamn starkare

Bygg Ulricehamn starkare Vi är stolta över Ulricehamn. Kommunen växer. Dessutom finns flera framgångsrika företag. De senaste åren har en rad gynnsamma beslut tagits för och i kommunen. Samtidigt kan vi inte blunda för att det

Läs mer

Motion om utveckling av lokal digital demokrati i Knivsta

Motion om utveckling av lokal digital demokrati i Knivsta Motion om utveckling av lokal digital demokrati i Knivsta I dagens samhälle ökar användningen av digitala kanaler för att hitta information och möjligheterna att interagera med olika aktörer. Detta är

Läs mer