Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj"

Transkript

1 Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet IPV = Intimate Partner Violence Både kvinnor och män utsätts för IPV Studier som fokuserar på kon=likter redovisar att skillnaden mellan kvinnors och mäns utsatthet för relationsvåld är liten. MEN det tycks vara två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i =ler negativa konsekvenser för den som drabbas. BRÅ- rapport 2009:12 Barn som lever med IPV ppskattningsvis 5-10 % av barn i allmänhet i Sverige lever i familjer där det förekommer/ förekommit IPV. Det är alldeles för många IPV är dock inget normaltillstånd; 90 % av vanliga barnen lever, enligt tillgängliga uppgifter, INTE i sådana familjer. IPV förekommer ofta i samband med andra svårig- heter i familjen (missbruk, psykisk sjukdom, omsorgssvikt/bristande föräldraförmåga, kriminalitet) IPV är betydligt vanligare i risk- familjer och därmed också i familjer som har kontakt med Socialtjänst, BP och andra av samhällets hjälpinstanser Föräldrars våld Barns bekymmer Våld utifrån : nära vuxen à stöd och trygghet Enstaka våld Det är över nu. Våld mot primär omsorgsgivare = nära och ett hot i den miljö man borde få skydd och stöd i en miljö man inte kan undkomma svårt att tala med pappa och mamma om svårt att tala med andra om E" anknytningstrauma I våldssituationen förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när det behöver dem som bäst Den ene föräldern är en hotfull angripare Den andre är fullt upptagen med att skydda sig själv Detta är ett anknytningstrauma, för de viktigaste personerna i barnets liv ska vara Större, Starkare, Klokare och Snälla Inte alltid en angripare och ett offer I en del familjer utsätts även barnet för direkt våld av den förälder som utövar våld mot den andre föräldern utsätts barnet för direkt våld av båda föräldrarna utövas våldet mellan föräldrarna av dem båda två 1

2 Våldet är inte det enda bekymret Våldet är ofta bara en aspekt av uppväxt- situationen, andra kan vara: Kaotisk situation med vanvård, försummelse Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att var annan helg bo hos den förälder man är rädd för eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc. Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än av någon enskild Hur påverkas barn av våldet? Barnen lär sig att våld är ett framgångsrikt sätt att lösa kon=likter på. Barnen lär sig båda sidorna i kon=likten. Konsekvenser för barnens relationer till jämnåriga (mobbare/mobboffer) Framtida kärlekspartner (intimitet och kon=liktlösning) Konsekvenser för stresstålighet och fysisk & psykisk hälsa Konsekvenser för utvecklingen Ökad risk för Skolsvårigheter (lägre prestationsförmåga, försämrad koncentration & uppmärksamhet.) Sociala svårigheter (försämrad social kompetens; bristande empati; mobbning; svårigheter att förmedla sina tankar; kriminalitet och våld) Bristande framtidstro & förändrad världsupp- fattning (saker blir inte bättre & världen är en osäker och oförutsägbar plats) Torftigt kärleksliv (svårt med intimitet & njutning; risk för upprepning av våld) Konsekvenser för hälsan Ökad risk för Kroppslig ohälsa (bl a som konsekvens av kroniskt påslaget stresshanteringssystem) Posttraumatiska symtom (sömnsvårigheter; återupp- repade minnesbilder; förhöjd vaksamhet m.m) Allmän psykisk ohälsa (nedstämdhet, oro- ångest, utagerande problem) Missbruk(alkohol, droger men också skräck/spänning) MEN det drabbar långt ifrån alla A. Det =inns tigrinnor = mammor som klarar av att försvara sig och sina barn och ta sig ur den de- struktiva relationen vilket gör att Våldet upphör eller åtminstone minskar i omfattning Barnet lär sig av mammans styrka Barnets tillit till vuxenvärlden stärks B. Det =inns maskrosbarn Personliga egenskaper (god begåvning; robust temperament; sociabilitet) Någon utanför familjen som kunnat stötta (mor- /far- föräldrar; en granne; en lärare; en fritidsledare Stödinsatser i Sverige Rädda Barnen Arnell & Ekbom (1999) och han sparkade mamma där de beskrev individuella krissamtal för barn, s.k. Trappan- samtal Övriga särskilda hjälpinsatser Gruppsamtal för barn (byggd på metodik utvecklad för barn med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar; ofta grupper där barn med olika bakgrund blandades) Gruppsamtal för barn med mer specialiserad metodik (Bågen/Grinden, CAP- grupper (t. ex. Bojen), tväg) Parallella mammagrupper (som fokuserar på föräldraskap och följer barngruppernas teman) 2

3 Vad syftar stödet till? Minskat utanförskap och skamkänsla Större medvetenhet om våldet och dess mekanismer Bättre förmåga att skydda sig mot våld Minskade posttraumatiska symtom Minskad allmän psykisk ohälsa Ökad psykisk hälsa/välbe=innande Vad stödet syftar till är ofta oklart Vem riktar sig stödet till? Alla (eller bara barn som har en viss mängd problem) barn (i alla åldrar?) som lever i en familj där det förekom- mer våld (eller bara om våldet är riktat mot mamman) Förutsätter stödet att barnet inte längre lever med den som utsatt föräldern/ mamman för våld? Måste barnet (& föräldern?) prata svenska? Måste båda vårdnadshavarna (om gemensam vårdnad) godkänna att barnet får stöd? Vilka stödet riktar sig till är ofta oklart De flesta kommer inte till särskilda stödinsatser Skolan (lärare, skolsköterska, skolkurator) Kvinnojour IFO BP Familjerätten MEN de Rlesta kommer sannolikt ingens stans alls Slutsatser Barn som levt med IPV är en riskgrupp för utvecklingen av olika former av olycklig utveckling är heterogen, vissa har mycket stora bekym- mer, andra klarar sig förvånansvärt väl har fått en betydligt ökad uppmärksamhet och tillgång till stöd de senaste åren what works for whom, dvs. vilket stöd som ger bäst utbyte för olika barn är oklart mgänge Barn har lagstadgad rätt till umgänge med båda sina föräldrar Föräldrar har ingen absolut rätt till umgänge med sitt barn Barn har ingen absolut plikt att umgås med sin förälder 1. Barnets bästa Viktigt att skilja mellan vad som är bäst för barn i allmänhet och vad som är bäst för barn i synnerhet dvs. barn i riskfamiljer 2. Är blod tjockare än vatten? Anknytningen konstituerar den grundläggande relationen mellan barn och förälder. Anknytningens kvalitet beror på vilken typ av samspel/relation respektive förälder erbjudit barnet. 3

4 mgänge -- psykologiska aspekter Är man en bra förälder om man förgriper sig på barnets andre förälder? Är man en bra förälder om man inte tar på sig skulden för vad man utsatt den andre föräldern, OCH barnet för? Mammor som utsä"s för IPV Våld i en nära relation är ett anknytningstrauma, den som skulle vara den trygga famnen skapar skräck Mammor är mer utsatta än kvinnor i allmänhet efter- som mammans omvårdnadsförmåga påverkas av våldet Mammor med små barn är överrepresenterade som våldsoffer, vilket är särskilt allvarligt eftersom de små barnen behöver extra bra omvårdnadspersoner Den våldsutövande mannen är dessutom oftast pappa till barnen med alla de konsekvenser det får känslo- mässigt, socialt & juridiskt Att ha varit utsatt för våld i en nära relation kan påverka anknytningen i nästa kärleksrelation Kan vi minska de allvarliga nega,va konsekvenserna för barnen? Att underlätta för den utsatta föräldern att ta sig ur våldet Hur?? Att stärka boförälderns situation Juridiskt (vårdnad, umgänge, bouppdelning etc.) Polisiärt (skydd) Socialt (socialt nätverk) Psykologiskt (traumatisering, allmän psykisk ohälsa, skam, skuld, självbild etc.) I föräldrarollen (parenting ef=icacy) Att stärka barnet i enlighet med barnkonventionens 3 P Provision Protection Participation Slutsatser Våld i familjen är inget normalbeteende För att kunna ge barn och föräldrar rätt insat- ser måste vi våga se hur komplex bilden är: En eller =lera vuxna som utövar våld? Våld bara mellan de vuxna eller också direkt mot barnet? Annan form av omsorgssvikt? Andra allvarliga riskfaktorer i familjen (missbruk, PTSD eller annan psykisk sjukdom, kriminalitet, kaotiskt liv) Vårdnads/umgängessituationen Hur är barnets psykisk hälsa? Svarar insatsen (t. ex. pedagogisk barn & mammagrupp) mot allvaret i situationen Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Linnéa Almqvist, lf Axberg Åsa K Cater, Maria Eriksson, Anna Forssell, Karin Grip, Clara Iversen & lrika Sharifi, Rapport Göteborgs universitet (2011) ISBN Snart kommer uppföljaren Stöd till mammor som utsatts för våld av en manlig partner -- Resultat från en nationell utvärdering Karin Grip & Anders Broberg, Rapport Göteborgs universitet (2013) ISBN Hur bedömer man om barn är i behov av skydd? I: Vad så att säga =inns i ert arbete för att skydda barnen el- ler liksom vad ska man säga ja, minimera risken för nya övergrepp? R: Det är ju det här första samtalet tänker jag där man jamen hur är läget just nu sen är det ju jamen jag menar om barnen berättar någonting då tar vi ju in mamma kan vi ju ta in mamma igen och så =inns ju mamma ofta med som hämtar och lämnar så henne ser vi ju och kan och sen om det är socialtjänsten som har kommit hit med en familj så kan vi ju jamen är det här någonting ja, vad hon nu heter i socialtjänsten igen vi gör ju anmälningar också. (Stödperson) 4

5 Kartläggning - - Hur moaverar man frågor om våld? Man berättar att våld i familjen är något som de =lesta föräldrar och barn inte berättar spontant om, därför måste man fråga om det! Inom verksamheter som Familjerätt, IFO och BP är förekomsten av IPV tillräckligt vanlig (20 60 %) för att motivera att frågan ingår som rutin Erfarenheten talar för att i dessa verksamheter o fråga alla, snarare än på indikation o använda ett standardiserat tillvägagångssätt Kartläggning Hur administrerar man frågorna? Erfarenheten visar att det är en fördel om frågorna om våld kommer så tidigt som möjligt, innan det =inns anledning tro att man börjat få misstankar föräldern/föräldrarna litar på att frågorna ställs rutinmässigt till alla i samband med nybesök Sedan beror det förstås på om 1. den våldsutsatta föräldern kommer en- sam, enbart tillsammans med sitt barn eller om 2. båda föräldrarna kommer gemensamt RuAnen vid nybesök kan behöva ändras! Barns uppväxtsituation och psykiska ohälsa är intimt förknippad med familjesituationen. Familjen är, på gott och ont, barnets viktigaste uppväxtmiljö 1. Det =inns alltså goda skäl att skaffa sig en så bra bild som möjligt av hur familjen fungerar 2. För att underlätta detta är det bra att man i utredningsskedet inte bara ser familjemed- lemmarna tillsammans utan också var för sig tgångspunkter 1. I familjer där det förekommit våld är risken allvarligt förhöjd att det händer igen, och igen =ler i familjen drabbas av direkt våld 2. Många barn som levt med våld mot förälder, och våld direkt mot sig själva, har regelbundet umgänge med den våldsutövande föräldern 3. Vi kan sällan förutsäga vad som kommer att hända i mänskliga relationer; användning av instrument är alltså inget garanti för att hemskheter inte kommer att hända 4. MEN ju bättre beslutsunderlag behandlare och klient har, desto bättre blir förhoppningsvis beslutet Vad bör göras för barn som lever med våld i familjen? Alla barn behöver få sin situation giltiggjord, Många barn behöver få träffa andra i samma situation för att slippa känna sig unika En hel del barn behöver krisbearbetning Barn som utvecklat allvarlig psykisk ohälsa behöver specialiserad behandling ppdrag från Socialstyrelsen att under utveckla och pröva: Metoder för strukturerade risk-/skyddsbedömningar En insatstrappa Stödinsatser som i utländska studier visat sig ha goda effekter För barn som utsatts för våld i sin familj I ett samarbete mellan Göteborgs, Karlstads, Örebro och Mälardalens universitet/högskola 5

6 1. Metoder för strukturerade risk-/ skyddsbedömningar Anders Broberg (projektledare) G Ole Hultmann G Maria Eriksson MDH Clara Iversen lf Axberg G & Fo Väst/GR 2. Insatstrappa (förbättrad samverkan mellan aktörer på olika nivåer t ex BP & IFO) Karin Grip (projektledare) G & m lf Axberg Kjerstin Almqvist Ka 3. Stödinsatser (Kid s Club; Project Support; TF-KBT; Child Parent Psychotherapy (CPP)) Kjerstin Almqvist (projektledare) Ka Åsa K Cater (Ör) (bitr. projektledare ansvarig Kid s Club) Petta Apell (Ka) Helena Draxler (Ka) Karin Grip lf Axberg Risk-/skyddsbedömningar 1. Kartlägga om våld mellan föräldrar eller våld direkt mot barnet förekommit (enligt boendeförälder) 1. PVAS + basdataformulär rörande vissa bakgrundsuppgifter 2. Fastställa hur allvarligt våld som förekommit och när i tiden (enligt boendeförälder) 1. CTS-B & VMB 3. Risk-/skyddsbedömning om uppgifterna indikerar att det förekommit fysiskt våld under det senaste året 1. Intervju med boendeförälder + frågeformulär 2. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 9 17 år 3. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 5 8 år 1. Våren 2013 prövar vi de instrument vi utvecklat inom ett begränsat antal olika verksamheter (IFO; BP; Socialtjänstanknutna verks.) 2. Sommaren 2013 reviderar vi instrumenten baserat på vårens erfarenheter 3. Hösten 2013 Våren 2014 prövar vi instrumenten i ett antal nya verksamheter 4. Hösten 2014 utvärderar vi och sammanställer resultaten Vill ni vara med? Kontakta mig! Vad ska bedömas? 1. Hur stor risken är för att föräldern eller något av barnen blir utsatt för våld igen, och hur grovt våld föräldern/ barnen riskerar att bli utsatta för. 2. Vilken typ/vilka typer av våld har barnet utsatts för 3. Vilka möjligheter föräldern/barnet har att förhindra att våldet uppstår/utvecklas till verkligt allvarligt våld. 4. Vilka möjligheter föräldern/barnet har att skydda sig, få hjälp eller rädda sig ur situationen om hon/han blir utsatt för våld igen. 5. Hur mycket den upplevda risken för förnyat våld präglar barnets liv, t ex. om det gäller ett barn som har regelbundet umgänge med en förälder som varit våldsam tidigare. 6

7 Risk barnet grundläggande uppgijer Vem/vilka har utsatt vem/vilka för våld? Vilken/vilka typer av våld har olika familje- medlemmar utsatts för? Vem/vilka bor barnet tillsammans med? Vilken typ av umgänge har barnet med den/ dem som utövar våld? Hur frekvent är umgänget? Hur lång tid i sträck tillbringar barnet hos X? Fler uppgijer Vad vet man om X bostadsituation? Vad vet man om X alkohol- /drogvanor? Vad vet man om X umgängeskrets? Har X tidigare utsatt detta eller andra barn för våld eller övergrepp Hur upplever barnet det att umgås med X? Hur trygg känner sig barnet hos X? Om otrygg: Vet X om att barnet känner sig otrygg hos X? Hur hanterar X den kunskapen? Har det hänt något allvarligt/obehagligt när barnet varit hos X? Vad är det värsta som hänt hos X Skydd för barnet vad behöver vi veta? 1. Hur gammalt är barnet? 2. Vilken kontakt har barnet med X (= den våldsutövande vuxne)? Typ av kontakt Kontaktfrekvens 3. Har barnet egen mobiltelefon, med nödnummer som kortnummer? 4. Vet barnet vad hon/han kan göra om det händer något otäckt hos X? 5. Har hon/han praktiserat den kunskapen? 6. Hur skulle barnet självt helst vilja ha kontakten med X? 7

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst Barn i familjer med våld Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Utomhus av obekant 15% Inomhus av obekant 10% Nationell konferens Barn som Anhöriga Uppsala 14-15 oktober 2013 Ulf Axberg

Läs mer

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet

BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det

Läs mer

Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Svensk forskning:

Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Svensk forskning: Samtal med barn som upplevt våld i familjen Åsa Källström Cater Socionom, fil.dr och docent Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Psykiska problem (depression, ångest, posttraumatisk stress,

Läs mer

Våra forskningsrapporter. Bakgrund. Projektets tre delar. Uppdraget från SoS 2012-2014 15-11-19. Doktorsavhandlingar

Våra forskningsrapporter. Bakgrund. Projektets tre delar. Uppdraget från SoS 2012-2014 15-11-19. Doktorsavhandlingar Presenta(on Socialdepartementet 2015-09- 22 Anders Broberg Kjerstin Almqvist Professor i klinisk psykologi Professor i medicinsk psykologi Psykologiska institutionen Institutionen för sociala och Göteborgs

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Malmö 2015-06-09 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn-

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse

Läs mer

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet

Ole Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)

Läs mer

Utveckling av bedömningsinstrument. för våldsutsatta barn

Utveckling av bedömningsinstrument. för våldsutsatta barn Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Petra Appell, Ulf Axberg, Åsa Cater, Helena Draxler, Maria Eriksson, Karin Grip, Fredrik Hjärthag,

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet

Läs mer

IPV = In+mate Partner Violence

IPV = In+mate Partner Violence Barn som lever med våld i sin familj Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Dagens program 1) Barn som lever med våld i sin familj bakgrund till risk- /skyddsbedöm-

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25

Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytning

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Barn som upplevt våld i sin familj

Barn som upplevt våld i sin familj Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma

Läs mer

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012

Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Barn som bevittnat våld

Barn som bevittnat våld Barn som bevittnat våld Dokumentation från regional konferens i Göteborg 23 november 2011 Arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst, Göteborgs universitet och Länsstyrelsen

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld

Läs mer

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

Läs mer

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD

SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

Anknytning och våld i familjen. 1. Vad är anknytning? Det är inte det biologiska bandet som avgör. Anknytningsteori i sammanfa6ning

Anknytning och våld i familjen. 1. Vad är anknytning? Det är inte det biologiska bandet som avgör. Anknytningsteori i sammanfa6ning MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Referenser (alla Natur och Kultur) Anknytning och våld i familjen Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Broberg, A., Almqvist,

Läs mer

Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner

Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner Karin Grip & Anders Broberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet i samarbete med Kjerstin

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min

FILMGUIDE. för samtal och diskussion. En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min FILMGUIDE för samtal och diskussion En dokumentärfilm av: Åsa Ekman, Oscar Hedin och Anders Teigen År: 2015 Längd: 74 min Filmproducent och distributör: Film and Tell Kontakt: info@filmandtell.com 08-55

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg

Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg Rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Den 7. Nordiske Konferanse om Barnemishandling

Läs mer

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.

Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström. Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Om barn och unga med funktionsnedsättning

Om barn och unga med funktionsnedsättning Sammanfattning av konferensen: VEM KAN MAN LITA PÅ? Om barn och unga med funktionsnedsättning 28 januari 2015 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg 28 januari 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer

Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller

Läs mer

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com

Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer

Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer Social resursförvaltning Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer 2014 2018 www.goteborg.se Innehåll Det här är en kortversion av Göteborgs Stads plan mot våld i nära relationer. I september 2015

Läs mer

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja

Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja Barns umgänge med våldsutövande fäder - behov, rättigheter och vilja Svenska föreningen för familjeterapi 2016-10-14 Anna L Jonhed, fil dr. i socialt arbete, Örebro universitet Upplägg 1. Barn och våld

Läs mer

Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed

Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed Hej! Du som läser det här, tänk på att vara varsam med presentationen. Sprid den ej och tänk på upphovsrätten. Mvh Anna L Jonhed Barns som upplevt våld i familjen förutsättningar för umgänge med en våldsutövande

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Barn som lever med våld a/ upptäcka och riskbedöma

Barn som lever med våld a/ upptäcka och riskbedöma Barn som lever med våld a/ upptäcka och riskbedöma Ole Hultmann & Anders Broberg Psykologiska insatuaonen Göteborgs universitet Ole.Hultmann@psy.gu.se Anders.Broberg@psy.gu.se Vad menas med våld Varje

Läs mer

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?

Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom

Läs mer

FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld

FREDA-beskrivning. Råd för användning. Beskrivningen väcker starka känslor. Förbered exempel på olika slags våld FREDA-beskrivning Råd för användning FREDA-beskrivning är främst tänkt som ett underlag för samtal om det våld som förekommit och bedömningen av behov av hjälp och skydd. Det kan användas både för att

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad 2015 01 13-14

Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad 2015 01 13-14 Våldsutsatta barn att förstå, uppmärksamma och stödja Varberg och Halmastad 2015 01 13-14 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför

Läs mer

Klicka här för att ändra format

Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen 3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Repetition & uppföljning våld i nära relation

Repetition & uppföljning våld i nära relation Repetition & uppföljning våld i nära relation Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Jennie Malm Georgson Michael af Geijersstam Ottow Innehåll för denna förmiddag Repetition av de tre tidigare tillfällena

Läs mer

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar?

Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,

Läs mer

Nätverksträff Våld i nära relation Kvinno- barn- och manssamordnare

Nätverksträff Våld i nära relation Kvinno- barn- och manssamordnare Nätverksträff Våld i nära relation Kvinno- barn- och manssamordnare Datum: 14 november 2011 Plats: Junogatan 2, 4:e våningen, Uddevalla Tid: 8:30-12:00 (morgonkaffe och visning av lokalerna 8:30-9:00)

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck

Förslag till program mot våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Serviceförvaltningen Staben Tjänsteutlåtande Dnr 1.1.5-729/2016 Sida 1 (5) 2016-11-04 Handläggare Lars Ericsson Telefon: 08 508 11 818 Till Servicenämnden 2016-11-22 Förslag till program mot våld i nära

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist Barn som far illa Utsatta Barn Hur ska det vara? Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer

Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer Bilaga Dnr 3.1-0532/2011 Stockholms stads program för kvinnofrid - mot våld i nära relationer 2012 2014 Förslag september 2011 SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Förord

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Definition av våld. Per Isdal

Definition av våld. Per Isdal Definition av våld Våld är varje handling riktad mot en annan person, som genom denna handling skadat, smärtat skrämmer eller kränker, får denna person att göra något mot sin vilja eller avstå från att

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Trauma! (friskfaktorer)

Trauma! (friskfaktorer) Trauma! (friskfaktorer) Göteborg 2015-09-16 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut 1 Föreläsningens

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer