EUROP EISK A INS T I T U T E T F ÖR INNOVAT ION OC H T EK NIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EUROP EISK A INS T I T U T E T F ÖR INNOVAT ION OC H T EK NIK"

Transkript

1 NC SV-C Ytterligare information: Ytterligare information om Europeiska institutet för innovation och teknik kan fås på :s webbplats: Var får man tag i EU:s publikationer? Publikationer för försäljning Via EU Bookshop ( I bokhandeln. Ange titel, förlag och/eller ISBN-nummer. G enom att kontakta ett av våra försäljningsombud. Deras kontaktuppgifter hittar du under Försäljningsombud på följande webbadress: Du kan också skicka ett fax till följande nummer: Kostnadsfria publikationer Via EU Bookshop ( V id Europeiska kommissionens representationskontor och delegationer. Deras kontaktuppgifter hittar du på följande webbadress: Du kan också skicka ett fax till följande nummer: EUROP EISK A INS T I T U T E T F ÖR INNOVAT ION OC H T EK NIK ( EI T ) Excellens för innovation

2 E uropeiska institutet för innovation och teknik Excellens för innovation INNEHÅLL 2 Innovation är vår framtid 4 en drivkraft för innovation 8 en innovativ struktur 12 till fördel för alla 16 De första stegen 1

3 Innovation för tillväxt och jobb Det som krävs för innovation Innovationer är avgörande för vår framtid. Europas tillväxt, konkurrenskraft och Välfärd kommer i 2000-talets globaliserade ekonomi till största delen att avgöras av Europas innovativa förmåga. Europeiska institutet för innovation och teknik () är ett nytt initiativ avsett att bli ett flaggskepp för spetsforskning som ska hjälpa Europa att frigöra sin innovativa potential. Innovationer är ingenting som bara händer. De behöver en bördig mylla för att frodas. Den viktigaste faktorn för en sådan gynnsam miljö är att man integrerar de tre element som utgör kunskapstriangeln: högre utbildning, forskning och innovation. I en ständigt mer konkurrensutsatt världsekonomi blir företag och samhällen allt mer avhängiga av sin innovativa förmåga för att nå framgång. Europa kan dock fortfarande bli bättre i detta avseende. När det gäller innovationer har EU halkat efter sina internationella konkurrenter, framför allt USA och Japan. Tanken är att ska överbrygga denna innovationsklyfta. omfattas av ramverket för Lissabonstrategin för tillväxt och jobb och är således en del av en bredare strategi som syftar till att mobilisera utbildning, forskning och innovation till förmån för alla Europas medborgare. Institutet är ett svar på de behov som ställs av såväl allmänheten som 2000-talets kunskapsekonomi. Innovation är ingen linjär process. Den uppstår genom en samverkan mellan kunskapstriangelns tre sidor. Det är endast när den akademiska världen, forskningen och näringslivet samverkar på en hög nivå som nya idéer kan skapas och föras ut på marknaden. Inom EU är triangeln fortfarande ofta fragmenterad: Europa är bra på uppfinningar, men lyckas inte utnyttja sina forskningsresultat kommersiellt. Varför är det så? Avsaknad av kritisk massa: EU:s institutioner för högre utbildning och forskning är alltför fragmenterade, vilket leder spridda ansträngningar. Ont om spetskompetens: Det finns för få internationellt erkända universitet av högsta kvalitet inom EU. kommer att bidra till att göra Europa konkurrenskraftigt på den globala arenan. Det kommer att frigöra Europas innovativa potential. José Manuel Barroso, Europeiska kommissionens ordförande Kunskapstriangeln Bristande engagemang från näringslivet: Näringslivet är inte i tillräckligt hög grad involverat i utbildning och forskning. Strukturer inom utbildning och forskning: Traditionella strukturer har en tendens att hämma entreprenörskap och snabba reaktioner på sociala och ekonomiska behov. Innovation Kompetensflykt: Arbetsmiljöer kan inte locka till sig eller behålla de bästa förmågorna i Europa. Bristande uppmärksamhet på marknadens signaler: Det finns ett behov för mer användarorienterad innovationer och strategier för att föregripa pionjärmarknader. Bristande finansiering: Otillräcklig privat finansiering av utbildning och FoU. Forskning Högre utbildning är ett svar på dessa tillkortakommanden och tillhandahåller en miljö där innovationer kan frodas. 2 Innovation är vår framtid 3

4 Att integrera kunskapstriangeln Utbildning för innovation är det första europeiska initiativet som fullt ut integrerar kunskapstriangelns tre sidor. Det kommer att i grunden öka EU:s konkurrenskraft genom att sammanföra toppskiktet inom högre utbildning, forskning och näringsliv på ett verkligt integrerat sätt och på så sätt ge upphov till innovationer inom områden av särskilt ekonomiskt och samhälleligt intresse. Nya färdigheter och förmågor är avgörande om vi ska öka Europas innovativa potential. Det är anledningen till att gör utbildning till en väsentlig komponent i sin strategi genom att gå bortom traditionella uppfattningar och erbjuda nya möjligheter för studenter, universitet och företag. möter fragmenteringen av det europeiska kunskapslandskapet genom att upprätta en ny innovativ samarbetsmodell. Kontakterna inom kommer att präglas av fullständig integration av kunskapstriangelns tre sidor. Näringslivsdimensionen kommer att ingå i all kunskapsrelaterad verksamhet vilket i sin tur gör att den kunskap som universitet och forskning besitter blir mer tillgänglig för näringslivet. kommer att stimulera och stödja innovationer. De grundläggande verktygen kommer att vara transoch interdiciplinär strategisk forskning och utbildning inom områden av särskilt ekonomiskt och samhälleligt intresse samt utnyttjande av kunskap på ett sätt som gynnar medborgarna. Institutet kommer att bygga upp en kritisk massa i form av mänskliga och fysiska resurser som drar till sig och behåller privata investeringar inom innovation, utbildning och FoU. Institutet kommer även att sammanföra studenter på magisternivå, doktorander och forskare, under alla karriärsteg, från den akademiska världen såväl som från näringslivet. Ambitionen är att skall bli en referensmodell för innovation genom att främja nya samarbetsformer bland de olika partnerorganisationerna i kunskapstriangeln och bidra till moderniseringen av universitet och högskolor och andra forskningsinstitutioner inom EU. 4 stimulerar och stödjer innovation bygger upp en kritisk massa i form av mänskliga och fysiska resurser drar till sig och behåller privata investeringar inom innovation sammanför studenter och forskare fungerar som referensmodell för innovation. Europeiska institutet för innovation och teknik ger oss en möjlighet att följa upp retoriken med pragmatisk föregripande handling. Såväl Europa som resten av världen ställs inför allt större utmaningar som inte kan mötas av enskilda institut, organisationer eller länder. ger oss en unik möjlighet att samla Europas skarpaste hjärnor i syfte att möta sådana utmaningar som klimatförändringar och energiberoende... Det viktigaste när det gäller att förbättra EU:s innovativa potential är att stärka överföringen av kunskap och att främja ett mer effektivt samarbete mellan den akademiska världen, forskningsinstitut och näringsliv. Philippe de Buck, Generalsekreterare för BUSINESS EUROPE Det är allmänt bekant att universitet och högskolor fram tills nu har varit frånvarande i partnerskap för innovation. Nya idéer behöver dock nya färdigheter och förmågor för att kunna blomma. möter detta behov genom att fullt ut integrera högre utbildning i initiativet och göra det till en framträdande del av dess strategi. kommer att inspirera till förändring vid universitet och högskolor genom att främja innovativa utbildningsprogram samt trans- och interdiciplinära strategier. Det kommer också underlätta en nära samverkan med näringslivet vid framtagning av nya läroplaner, vilket säkerställer att studenterna utrustas med såväl färdigheter inom entreprenörskap,som relevanta kunskaper i riskhantering och innovationsstyrning. Förutom att vi behöver den spetskompetens som högre utbildning erbjuder, måste vi också ha en befolkning med tillräckliga kunskaper och färdigheter för att klara dagens produktionsmetoder. Det är utbildningens uppgift.... kommer att etablera strategiska partnerskap med Europas bästa innovatörer, företagare, forskare, forskarstudenter och doktorander, som alla har en verklig förståelse för både den akademiska världen och näringslivet och som kommer att fungera som brobyggare. Ján Figel, kommissionär med ansvar för utbildning, kultur och ungdomsfrågor Vidare kommer deltagande universitet och högskolor att kunna utfärda magister- och doktorsexamina med -märkning. Denna märkning kommer att tjäna som en kvalitetsstämpel och återspegla den excellens och innovativa inriktning som utmärker högre utbildning inom. inspirerar till förändring vid universitet och högskolor underlättar en nära samverkan med näringslivet när det gäller att ta fram nya läroplaner utfärdar magister- och doktorsexamina med -märkning. en drivkraft för innovation 5

5 Att omvandla kunskap till nya affärsmöjligheter Rörlighet för forskare och studenter Kunskap är grunden till innovationer. Det är endast om kunskapen delas mellan de som skapar den och de som tillämpar den som nya möjligheter kan uppstå. kommer att stärka Europas förmåga att omvandla resultat från utbildning och forskning till samhälleliga eller näringslivsrelaterade innovationer som vi alla gynnas av. Det kommer att fungera som en modell för främjandet av ett öppet utbyte av innovationer och kunskap mellan kunskapstriangelns alla tre sidor. Utbyte och överföring av kunskap är inte enbart något virtuellt. Det finns även en mycket tydlig mänsklig dimension. Faktum är att utbyte av personal mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut och industri utgör en av de mest effektiva metoderna för utbyte av kunskap. kommer att bli ett av de allra viktigaste verktygen för att främja fri rörlighet för kunskap, något som ofta kallas den femte friheten och är ett komplement till de fyra friheterna på EU:s inre marknad. Genom att främja rörlighet inte bara mellan sektorer utan också mellan medlemsstater kommer att utgöra ett stort steg mot etablering av en effektiv gemensam arena för forskare och studenter på magister- och doktorsnivå. Europa är mycket bra på att skapa kunskap på hög nivå men är inte lika framgångsrikt när det gäller att omvandla denna kunskap till nya socioekonomiska fördelar. För att komma till användning måste kunskap tillämpas och överföras till dem som kan omvandla den till nya möjligheter för näringslivet och samhället. Verksamma regler för immateriella rättigheter kommer att bli en referensmodell genom sin nyskapande strategi. Institutet kommer att inspirera till förändringar och underlätta utbyte och överföring av kunskap vid existerande institutioner och organisationer. Näringslivsengagemang på alla nivåer kommer att verka för ett genomgripande engagemang från näringslivet på alla nivåer, även i ledningsstrukturen. Genom att stimulera entreprenörsanda kommer att bidra till att forsknings- och utbildningsinsatser styrs i riktning mot ekonomins behov. Att främja nya affärsmöjligheter: små och medelstora företag, nya företag och avknoppningsföretag Ett riktmärke för :s framgångar kommer att vara hur väl man lyckas omvandla idéer till nya konkreta affärsmöjligheter. kommer att skapa incitament och instrument för finansiell styrning som kommer att leda till utveckling av nya affärsverksamheter - särskilt i form av nya företag, avknoppningsföretag och utveckling av små och medelstora företag. Såväl private equity och riskkapital som roterande fonder för innovativa nya företag bör spela en viktig roll som motorer för företagande, innovation och jobbskapande. Ett effektivt system för utbyte och överföring av kunskap behöver dessutom regler för att fungera. kommer att anta riktlinjer för förvaltning av immateriella rättigheter och därigenom bidra till att utveckla ett mer effektivt och verkningsfullt system inom detta område. På så sätt kommer deltagande organisationer att kunna upprätta gemensamma avtal om hur de immateriella rättigheterna ska förvaltas och användas vilket kommer att vara till nytta för alla parter, inbegripet små och medelstora företag....bristen på innovation är Europas akilleshäl. Vi är inte dåliga på utbildning eller forskning men tycks ofta få problem när idéer ska omvandlas till kommersiella produkter. Parlamentsledamot Reino Paasilinna, rapportör om främjar ett genomgripande engagemang från näringslivet på alla nivåer bidrar till att styra forsknings- och utbildningsinsatser mot ekonomins behov bidrar till att idéer omvandlas till konkreta affärsmöjligheter skapar incitament och instrument för finansiell styrning uppmuntrar utbyte av personal mellan universitet och högskolor, forskningsinstitut och industri främjar fri rörlighet för kunskap (den femte friheten ) antar riktlinjer för förvaltning av immateriella rättigheter. 7

6 en innovativ organisation Att garantera toppkvalitet en oberoende styrelse I linje med :s mål kommer institutet att ha en innovativ organisation. :s strategiska beslut kommer att tas av en helt oberoende och ytterst kompetent styrelse bestående av Europas allra bästa resurser inom forskning, utbildning och innovation. Dess arbete kommer att koncentreras till ett antal kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper). För att ska kunna leva upp till sina mål krävs en ändamålsenlig organisation. Det är anledningen till att vi har utformat ett innovativt system som uppfyller initiativets behov och som är tillräckligt flexibelt för att kunna anpassas efter ändrade förhållanden och framtida utmaningar. kombinerar bottom-up - och top-down -perspektiv: Institutets centrala strukturer tillgodoser behovet av koordination och strategisk styrning (top-down), samtidigt som KI-grupperna ger maximal självständighet beträffande genomförandet (bottom-up). Förhållandet mellan KI-grupperna och kommer att regleras genom avtal vilket ger KI-grupperna ett stort mått av frihet att själva fastställa sin rättsliga ställning, sin inre organisation och sina arbetsmetoder. Styrelse/ Ledningsstruktur Nästa generations KI-grupper inriktade på informations- och kommunikationsteknik KI-grupper inriktade på förnybar energi KI-grupper inriktade på klimatförändringar Kunskaps- och innovationsgrupper Genom att föra samman europeisk spetskompetens på ett innovativt sätt och i modulform, har potential att bli en referensmodell när det gäller att omforma Europas innovationslandskap och inspirera till en förändrad inställning. Om ska kunna möta framtida utmaningar med samhällets bästa som utgångspunkt, måste institutet kombinera kunnandet med en vision. För att säkerställa att excellens är den enda vägledande principen kommer och dess styrelse att var helt oberoende. Valberedningen I januari 2008 inrättade kommissionen en tillfällig valberedning med uppgift att nominera tänkbara medlemmar till :s styrelse. Valberedningen bestod av fyra framstående europeiska yrkespersoner vars oberoende inte kunde ifrågasättas och som tillsammans bildade en balans av relevant kunnande från hela EU, för att garantera urvalsprocessens legitimitet och trovärdighet. För att göra identifikationsprocessen så objektiv som möjligt delades den in i två faser. Under den första fasen utformade valberedningen urvalskriterier för tänkbara medlemmar och rådfrågade berörda europeiska organisationer om relevansen hos dessa. Den andra fasen utmynnade i en lista över tänkbara kandidater som uppfyllde kriterierna. Oberoende och självständighet är utmärkande för. Dessa begrepp utgör en integrerad del av :s strategi och garanterar att institutets enda ledstjärna när det gäller genomförandet. :s styrelse återspeglar tydligt dessa principer. Den består av framstående experter som utsetts av en oberoende valberedning bestående av personer på hög nivå. Genom ett offentligt samrådsförfarande i två steg har kandidater valts ut utifrån på förhand överenskomna urvalskriterier. Styrelsens 18 medlemmar kunnande från den akademiska världen, näringslivet och forskningen och har dokumenterad erfarenhet som knyter an till :s mål. Alla medlemmar deltar i egenskap av privatpersoner och inte som representanter för någon särskild grupp, organisation eller stat. När väl kunskaps- och innovationsgrupper har inrättats kommer styrelsen att utökas med ytterligare fyra medlemmar som kommer att väljas från partnerorganisationernas studenter och personal. Partnerorganisationer 8 en innovativ struktur 9

7 Att visa vägen strategisk planering En stark bas för innovationer KI-grup Det blir styrelsens uppgift att hålla, i egenskap av Europas flaggskepp för innovation, på rätt kurs. Styrelsen kommer på ett oberoende sätt att ge strategisk vägledning samt styra :s och KI-gruppernas tematiska inriktning. Kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupperna) kommer genom partnerskap mellan universitet, forskningsorganisationer, företag och andra innovationsintressenter att ge en högpresterande innovationsbas. Detta bottom-up -perspektiv är ett utmärkande för :s innovativa struktur. Om ska kunna leva upp till sin nydanande roll när det gäller innovation och möta globaliseringens utmaningar behöver institutet en långsiktig vision och en tydlig strategisk inriktning. Det är styrelsens roll att ge vägledning och att värna om :s mål, identitet och sammanhållning. Styrelsen kommer, med hjälp av medlemmarnas samlade kunnande, att utforma såväl :s tematiska strategi som det ramverk inom vilket KI-grupperna kommer att verka. Styrelsen kommer att välja :s teman utifrån strategiska överväganden och täcka in områden som utgör EU:s främsta utmaningar idag och i framtiden. Till en början är det troligt att dessa kommer att omfatta klimatförändringar, förnyelsebar energi och nästa generations informations- och kommunikationsteknik. Grundat på detta kommer styrelsen inte enbart att utse, utan även övervaka och utvärdera KI-grupperna och deras prestationer. Detta kommer att säkerställa såväl höga kvalitetsnormer som en fortlöpande avstämning mot :s mål. Styrelsens långsiktiga strategiska vision kommer att formuleras i en strategisk innovationsagenda omfattande en tidsperiod på sju år som verkställs genom ett treårigt rullande arbetsprogram. Styrelsen ger vägledning beträffande strategisk inriktning och värnar :s mål, identitet och sammanhållning formar :s tematiska syn och det ramverk inom vilket KI-grupperna ska verka väljer KI-gruppernas teman utifrån strategiska mål övervakar och utvärderar KI-grupperna och deras prestationer säkerställer höga kvalitetsnormer. 10 :s verksamhet kommer att ha en stark operativ bas genom att institutet sammanför de bästa delarna av Europas innovationslandskap. :s kunskaps- och innovationsgrupper är integrerade partnerskap mellan högre utbildning forskning och näringsliv som organiseras kring olika teman. KI-grupperna integrerade partnerskap Grupperna kommer att främja produktion, spridning och kommersiellt utnyttjande av nya kunskapsprodukter samt bästa praxis inom innovationssektorn. På så sätt omvandlas resultat från högre utbildning och forskning till kommersiellt gångbara innovationer. Det faktum att grupperna alltid omfattar både näringsliv och högre utbildning säkerställer att fokus hela tiden ligger på att skapa och sprida användbara resultat. Styrelsen kommer att utse KI-grupper utifrån kriterier som bygger på ett konkurrensutsatt kvalitetsbaserat förfarande som är öppet för insyn. Förhållandet mellan styrelsen och grupperna kommer att regleras genom avtal med löptider på mellan sju och femton år för att säkerställa de utvalda partnerskapens varaktighet. KI-grupperna kommer att ha en väsentlig övergripande frihet att utforma såväl intern organisation och sammansättning som agenda och arbetsmetoder. I synnerhet kommer man att sträva efter att grupperna ska vara öppna för nya medlemmar från länder både i och utanför Europa, närhelst dessa tillför ett mervärde till partnerskapen. I linje med :s långsiktiga utvecklingsperspektiv kommer etableringen av KI-grupper att ske stegvis. Under den första fasen kommer 2 3 grupper att utses, följt av ytterligare partnerskap efter att den första strategiska innovationsagendan antagits. KI-grupperna består av aktörer från högre utbildning, forskning och näringsliv främjar produktion, spridande och utnyttjande av nya kunskapsprodukter och bästa praxis omvandlar resultat från högre utbildning och forskning till kommersiellt gångbara innovationer säkerställer att fokus hela tiden ligger på att skapa och sprida användbara resultat. 11

8 Näringslivet Universitet och forskning För näringslivet kommer att innebära en konkurrensfördel. har utformats utifrån ett entreprenörstänkande och kommer att stimulera marknadsinriktade innovationer, vilket i sin tur ger företagen fler valmöjligheter och hjälper dem att uppnå högre kvalitet på sina produkter och en högre omsättning. Samtidigt är näringslivets engagemang avgörande för :s framgång och trovärdighet. kommer att göra det möjligt för universitet och forskargrupper att uppnå en kritisk massa av resurser, vilket är nödvändigt för att hävda sig i den globala konkurrensen. Institutet kommer också att göra det enklare att få tillgång till Europas främsta resurser, vilket gynnar både den akademiska världen och näringslivet i termer av kunskapsöverföring och synbarhet en situation som alla vinner på. Företag kommer att gynnas av, eftersom det kommer att vara ett centrum för strategisk planering med unika möjligheter att rikta in sina aktiviteter på framväxande områden och därmed främja tillväxt och skapa nya arbeten. Affärskultur och entreprenörsanda är något av det kan erbjuda, då dessa är viktiga ingredienser i den blandning av nya kompetenser som tagits fram för att leva upp till kunskapsekonomins och kunskapssamhällets behov. kommer att stimulera Europas kompetens- och kunskapsbas vilket särskilt kommer universitet och forskningscentra till del. Institutet kommer att göra det möjligt för framstående universitet, högskolor och andra forskningsinstitut att uppnå den kritiska massa de behöver för att konkurrera på högsta internationella nivå. Genom KI-grupperna kommer de att utveckla en europeisk dimension och få tillgång till de resurser som krävs för att uppnå högsta kvalitet. Företag även små och medelstora företag kommer i synnerhet att gynnas av genom Den högre utbildningen och forskningen kommer i synnerhet att gynnas av genom möjligheten att påverka dagordningen för forskning och utbildning privilegierad tillgång till Europas bästa forskargrupper och studenter bättre utbildad arbetskraft som överensstämmer med arbetsmarknadens behov snabbare tillgång till nya produkter och tjänster för marknaden skapandet av avknoppningsföretag och nya företag skapandet av värde utifrån :s verksamhet och utnyttjandet av immateriella rättigheter Om kan bidra till att fler nya produkter och nya tjänster kommer ut på marknaden, om det kan bidra med arbetskraft som har en bättre lämpad utbildning och om det kan stimulera fler entreprenörer att starta och driva innovativa företag då måste initiativet stödjas och genomföras. Arnaldo Abruzzini, generalsekreterare för Eurochambres 12 utbyte och licensiering av teknik. För att ambitionerna ska överföras till verkligheten innebär -modellen att näringslivet finns med på alla strategiska och operativa nivåer. Detta ger den privata sektorn möjlighet att bidra till, och speciellt KI-grupperna, med omfattande ekonomiska, mänskliga och fysiska resurser och därigenom göra framgångsrikt och trovärdigt. till fördel för alla bättre framtidsutsikter för forskare under alla etapper av karriären examinerade studenter integreras på arbetsmarknaden på ett bättre och smidigare sätt att uppnå en kritisk massa av de allra bästa resurserna att locka till sig (eller locka tillbaka) världens bästa förmågor högre prestige och ökad synlighet. Samverkan inom :s ramar kommer att medföra ett för alla gynnsamt tillskott av kompetens som för Europa ett steg närmare en gemensam och attraktiv arbetsmarknad för forskare. innebär en stor möjlighet som har gett nytt liv åt vårt nätverk. Tanken bakom främjar, på ett europeiskt plan, en centraliserad strategisk diskussion om samarbete och allianser mellan utbildning, forskning och innovation som bygger på konkurrens och som nu för första gången även omfattar partner från industrin. Professor Ramon Wyss, generalsekreterare för universitetsnätverket CLUSTER (Consortium Linking Universities of Science and Technology for Education and Reseach) 13

9 Globala partner Fördelar för alla Innovationer känner inga gränser. Därför har utformats med en tydlig global vision. Institutets mål är att öka Europas konkurrenskraft i ett internationellt sammanhang och är öppet för framstående partner från hela världen. Genom att främja innovationer kommer inte bara ge samhället nya produkter och idéer utan även öka Europas konkurrenskraft, vilket bidrar till en hållbar tillväxt och att nya jobb skapas. Även om är ett europeiskt initiativ har det utformats med en tydlig tanke på det internationella sammanhang i vilket det kommer att verka. Institutet kommer inte bara att öka Europas konkurrenskraft i den globala ekonomin utan bör också locka till sig forskare, studenter och företag från hela världen. I enlighet med överenskommelsen i :s styrelse är det klart önskvärt att framstående partner från länder utanför EU deltar i :s verksamhet och särskilt i kunskaps- och innovationsgrupperna. Majoriteten av de partnerorganisationer som ingår i KI-grupperna ska vara etablerade i EU:s medlemsländer, men grupperna kommer även att vara öppna för partner från länder utanför EU då dessa erbjuder ett högt mervärde. På så sätt gör det enklare att få tillgång till resurser utanför EU och möjliggör ett fruktbart utbyte av de bästa idéerna och kunskaperna på ett internationellt plan. kan gynna Europas medborgare på många sätt. Genom att stimulera Europas kunskapsekonomi kommer att bidra till en hållbar tillväxt i Europa och därigenom till allas välstånd och välmåga. Genom att innovativa idéer introduceras på marknaden kommer europeiska konsumenter att få tillgång till ett större utbud av produkter och tjänster till bättre priser och av högre kvalitet. Samtidigt kommer :s verksamhet att stimulera fler entreprenörer att starta och driva nya, innovativa företag och därigenom skapa nya framtidsorienterade jobb. Genom att göra utbildning till en central del i sin strategi kommer att bidra till att bredda Europas kompetens- och kreativitetsbas och utrusta människor med de kunskaper de behöver i kunskapssamhället. utgör också en möjlighet för regional och lokal utveckling. Genom spin-off-effekter och genom att locka till sig nya människor och resurser kan regioner och städer dra uppenbar nytta av :s och KI-gruppernas verksamhet. introducerar innovativa idéer på marknaden stimulerar fler entreprenörer att starta och driva nya och innovativa företag bidrar till att bredda Europas kompetens- och kreativitetsbas utgör en möjlighet för regional och lokal utveckling

10 Effektiv finansiering För att säkerställa att initiativet får tillräckliga medel finansieras enligt en modell som bygger på entreprenörskap. kommer initialt att få starthjälp i form av EU-bidrag vilket bör göra det till ett attraktivt investeringsmål för företag. Ett första bidrag från EU:s budget kommer att underlätta lanseringen av under perioden och tillhandahålla den stödjande struktur och de förhållanden som krävs för integrerad kunskapsöverföring och nätverkande. EU-bidraget kommer att fungera som hävstång. Eftersom initiativet troligen kommer att ge en betydande avkastning, förväntas företag köpa in sig i och visa vägen när det gäller att frigöra Europas innovativa potential. Kunskaps- och innovationsgrupperna förväntas, tack vare det stora näringslivsinslaget, att bli attraktiva investeringsmål för den privata sektorn. Samtidigt kommer de att kunna förlita sig på en rad olika källor som säkerställer en sund finansiell bas: EU en öronmärkt budgetpost för (308,7 miljoner euro) och möjlighet för KI-gruppernas partner att söka medel från strukturfonderna, det sjunde remverksprogrammet, programmet för livslångt lärande och ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation deltagande stater och internationella organ och institutioner lån från Europeiska investeringsbanken bidrag från donatorer och testamentsgåvor egengenererad avkastning. -stiftelsen en attraktiv ingång till investeringar i framtiden har befogenhet att inrätta en stiftelse för att främja och stödja sin verksamhet. Stiftelsen kommer att vara :s huvudsakliga verktyg för att anskaffa medel samt mobilisera och dra nytta av resurser från såväl privata donatorer som företagsdonatorer. Stiftelsen kommer att erbjuda företag, välgörenhetsorganisationer och andra intresserade partner en enkel och effektiv ingång till och därigenom säkerställa :s konkurrensfördel i fråga om excellens. Medel från stiftelsen kommer att användas till :s operativa verksamhet en verklig investering i framtiden. 16 De första stegen

11 De första stegen: viktiga steg mot etablering av Målet är att ska ha en fungerande verksamhet vid slutet av Viktiga steg mot etableringen är bland annat: FAKTA sommaren 2008: :s styrelse utses Europe Direct är en tjänst som hjälper dig att få svar på dina frågor om Europeiska unionen. hösten 2008: styrelsens första sammanträden Gratis telefonnummer (*) : sommaren 2009: verkställande direktör utses (*)Vissa mobiltelefonoperatörer tillåter inte nummer eller avgiftsbelägger dem. sommaren 2009: det första treåriga rullande arbetsprogrammet slutet av 2009: val av de första 2-3 kunskaps- och innovationsgrupperna Senare utveckling: sommaren 2011: den första oberoende utvärderingen av sommaren 2011: det första strategiska innovationsprogrammet hösten 2011 val av ytterligare kunskaps- och innovationsgrupper En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på Internet via Europa-servern ( Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer, 2009 Printed in Belgium Tryckt på icke klorblekt papper ISBN Europeiska kommissionen doi /13709 Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer Europeiska gemenskaperna, 2009 Kopiering tillåten med angivande av källan s x 17.6 cm

Unga på väg: Europa stöder unga människor

Unga på väg: Europa stöder unga människor FLYTTA RUNT Unga på väg: Europa stöder unga människor JOBBA LÄR DIG STUDERA DELTA SKAPA ENGAG ERA DIG UTBILDA DIG ieuropa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens

Läs mer

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)

Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) EUROPEISKA KOMMISSIONEN MEMO Bryssel den 7 november 2012 Vanliga frågor Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) Vad är EIT? Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) grundades

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument

Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar. Finansiella instrument Ett hållbart tillvägagångssätt att uppnå EU:s ekonomiska och sociala målsättningar , som samfinansieras av Europeiska strukturoch investeringsfonder, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

2007-06-14 KOM(2006) 604 ST 10276/1/07 REV 1. PM Till riksdagen. Näringsdepartementet

2007-06-14 KOM(2006) 604 ST 10276/1/07 REV 1. PM Till riksdagen. Näringsdepartementet PM Till riksdagen 2007-06-14 Näringsdepartementet Forskning, innovation och näringsutveckling Punkt 3. Kommissionens förslag för en förordning från Europaparlamentet och Rådet om inrättandet av ett Europeiskt

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska socialfonden , som samfinansieras av Europeiska socialfonden, är ett hållbart och effektivt sätt att investera i tillväxt och utveckling

Läs mer

3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning

3. European Institute of Technology (EIT) - Allmän inriktning Promemoria 2007-06-14 Näringsdepartementet Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@enterprise.ministry.se UKommenterad dagordning inför möte i konkurrenskraftsrådet

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.2.2014 C(2014) 967 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 14.2.2014 om undantag från Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1290/2013

Läs mer

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare

Upphandla med sociala hänsyn. En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Upphandla med sociala hänsyn En guide för kommunpolitiker och offentliga inköpare Innehåll Inledning upphandlingen som verktyg för att förbättra samhället 3 Vad är upphandling med sociala hänsyn? 4 Varför

Läs mer

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016

Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Dalastrategin Med förenade krafter mot 2016 Den skrift som du håller i din hand är ett strategidokument som anger inriktningen av arbetet med Dalarnas utveckling. Slutresultatet vill Region Dalarna se

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism

Sammanställning av EU:s policy och program inom turism Sammanställning av EU:s policy och program inom turism Av Christoffer Björkman Praktikant, Höstterminen 2009, North Sweden European Office Handledning: Mona Mansour 2009-12-10 1 Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen

Rekrytera i Europa. en vägledning för arbetsgivare. Europeiska kommissionen Rekrytera i Europa en vägledning för arbetsgivare Europeiska kommissionen Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen i denna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 09.03.2001 KOM(2001) 128 slutlig 2001/0064 (ACC) VOLYM I Förslag till RÅDETS BESLUT om gemenskapens ståndpunkt i associeringsrådet beträffande Republiken

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Datum 2016-05-18 Dnr 1601956. Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne Regionstyrelsen Lennart Svensson Strateg 0768-870445 lennart.r.svensson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-05-18 Dnr 1601956 1 (6) Regionstyrelsen Fortsatt utveckling av MAPCI och av mobilområdet i Skåne

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi Internationell strategi 1 Inledning Den globaliseringsprocess världen genomgår gör Sverige och Skellefteå allt mer beroende av omvärlden och dess utveckling. Eftersom Skellefteå kommun är en del av en

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu

Roland BLADH 30 augusti 2012. Roland.Bladh@ec.europa.eu Europa 2020 och Socialfonden Roland BLADH 30 augusti 2012 DG Employment, Social Affairs and Inclusion Roland.Bladh@ec.europa.eu www.ec.europa.eu/social europa eu/social Sammanhållningspolitiken 2014-20

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Annika Westerberg Tillväxtverket Annika Westerberg Tillväxtverket 1 Nio strukturfondsprogram i Sverige 2014-2020 Norra Mellansverige 2 Europa 2020 Smart och hållbar tillväxt för alla 3 Smart specialisering Ökad fokusering Ökad koncentration

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.

STINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift. Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 23.4.2010 Europeiska unionens officiella tidning L 102/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 330/2010 av den 20 april 2010 om tillämpningen av artikel 101.3 i fördraget

Läs mer

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa

EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR. Så här fungerar ESF. Ett socialt Europa EUROPEISKA SOCIALFONDEN INVESTERAR I MÄNNISKOR Så här fungerar ESF Ett socialt Europa Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens namn kan ta ansvar för hur informationen

Läs mer

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA

De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA SLUTLIGT FÖRSLAG 05.05 2015 INLEDNING De europeiska arbetsmarknadsparternas arbetsprogram 2015 2017 PARTNERSKAP FÖR TILLVÄXT OCH SYSSELSÄTTNING FÖR ALLA Europeiska unionen står i ett vägskäl. Det har funnits

Läs mer

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas P7_TA(2012)0381 Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2012/003 DK/Vestas Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2012 om förslaget till Europaparlamentets och

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3)

Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Film&TV-Producenterna YTTRANDE 2016-02-26 Remissvar EU-kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten (Ju2016/00084/L3) Om Film&TV-Producenterna Film&TV-Producenterna

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige

Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige p27suedesv 16/12/03 08:41 Page 1 Näringslivspublikationer Ekonomiskt stöd för turism och handel i Sverige BÄSTA ANVÄNDNING AV EU:S MEDEL EU:s strukturfonder för små och medelstora företag och offentliga

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag

Från idéer till framgångsrika företag UPPDRAG TILLVÄXT Från idéer till framgångsrika företag ALMI FÖRETAGSpartner När idéer ska utvecklas och företag ska växa. Svenska innovationer och affärsidéer har lagt grunden till många små och medelstora

Läs mer

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik

Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Mina damer och herrar Seminarium: Europaforum Norra Sverige IV 6 juni, 2002 Sundsvall, Sverige Tal av Guy Crauser, Europeiska kommissionen Generaldirektör, DG Regionalpolitik Jag är mycket glad att ha

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer

Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer Välkommen till studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om kommuner och sociala innovationer som du är anmäld

Läs mer

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010

Kommenterad dagordning NU 2010-05-17. Näringsdepartementet. Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 Kommenterad dagordning NU 2010-05-17 Näringsdepartementet Konkurrenskraftsrådet den 25 Maj 2010 6. Kommissionens meddelande om En Europeisk strategi för rena och energieffektiva fordon - Presentation av

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning

Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2014 L 168/55 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr 611/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller programmen för stöd

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt

Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt Utlysning 1 Industriförankrade utvecklingsprojekt 2014-01-18 www.lighterarena.se 1 Lättvikt stärker svensk konkurrenskraft Utlysning inom SIO LIGHTer 30/1-31/3 2014 Utlysningstexten är ett utkast ej för

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen angående EU-kommissionens samråd om bredbandsbehoven efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas mest konkurrenskraftiga

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning

Europeiska gemenskapernas officiella tidning 10. 7. 1999 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 175/43 RÅDETS DIREKTIV 1999/70/EG av den 28 juni 1999 om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP EUROPEISKA UNIONENS

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015

TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUNS 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Välj dokumenttyp Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Ålands innovationsstrategi

Ålands innovationsstrategi Ålands strategi för smart specialisering Landskapsregeringen 12.5.2015 Bilaga 6 Krav på en innovationsstrategi enligt den allmänna strukturfondsförordningen för finansiering från Europeiska regionala utvecklingsfonden

Läs mer

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling

Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Koncernkontoret Avdelning regional utveckling Magnus Jörgel Näringslivsutvecklare 0706-676208 Magnus.jorgel@skane.se PM Datum 2014-01-23 Dnr 1301845 1 (5) Utveckling av den Internationella Innovationsstrategin

Läs mer

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun STRATEGI Dnr KK15/410 EU-strategi för Nyköpings kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015 Dokumentrubrik från kortet 2/12 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Inledning... 3 2 Bakgrund... 4 3 Mål,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen

Läs mer

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens

2012-06-27 N2012/2984/MK. Europeiska kommissionen DG Konkurrens Rapport 2012-06-27 N2012/2984/MK Näringsdepartementet Marknad och konkurrens Stefan Sagebro Telefon 08-405 56 16 Mobil 072-714 17 78 E-post stefan.sagebro@enterprise.ministry.se Europeiska kommissionen

Läs mer

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar

Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar NR 1 / JUNI 2015 WWW.UNEP.ORG/10YFP WWW.SCPCLEARINGHOUSE.ORG WWW.NATURVARDSVERKET.SE/10YFP Välkommen till Nytt från 10 YFP Tema: Hållbara livsstilar Visst är det viktigt att tänka på hur vi lever, hur

Läs mer

LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa

LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer i Europa antagen vid det informella ministermötet om stadsutveckling och territoriell sammanhållning i Leipzig den 24 25 maj 2007 FÖRORD "LEIPZIGSTADGAN om hållbara städer

Läs mer

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030

Region Skåne. Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Rapport Sida: 1 av 6 Dnr. Af-2014/139813 Datum: 2014-03-21 Region Skåne Remissvar till Skånes Regionala utvecklingsstrategi 2030 - Det öppna Skåne 2030 Arbetsförmedlingen har tagit del av Regions Skånes

Läs mer

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG

Nya regler för europeiska företagsråd. En inblick i direktiv 2009/38/EG Nya regler för europeiska företagsråd En inblick i direktiv 2009/38/EG Vad gör de europeiska företagsråden? Europeiska företagsråd är organ som företräder företagens europeiska arbetstagare. Genom företagsråden

Läs mer

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter.

1 Förslaget 2015/16:FPM50. förslaget som rör finansiering av kommissionens föreslagna egna kontroller utanför EU-budgeten via nationella myndigheter. Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om typgodkännande för motorfordon Näringsdepartementet 2016-02-24 Dokumentbeteckning KOM (2016) 31 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om

Läs mer

3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt)

3. Innovationspolicy och konkurrenskraft - Presentation av kommissionen - Utbyte av åsikter (Offentlig debatt) Kommenterad dagordning 2006-09-15 Näringsdepartementet Sekretariatet för EU och internationell samordning Beata Matusiak Telefon 08 405 12 15 Mobil 070-639 48 28 E-post beata.matusiak@industry.ministry.se

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 2011/2019(BUD) 5.5.2011 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-28 (PE462.791v01-00) Mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2012 (2011/2019(BUD)) AM\866542.doc

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Strategiska innovationsområden

Strategiska innovationsområden Strategiska innovationsområden 5 mars 2013 Bild 1 Program 10.00 11.00 Presentation 11.00 12.00 Öppna frågor Bild 2 1 SIO syftet med satsningen Utlysning SIOprogram Utlysning nya agendor inom SIO Vad vi

Läs mer

Europeiska socialfonden Investering i människor

Europeiska socialfonden Investering i människor Europeiska socialfonden Investering i människor Europeiska kommissionen Denna publikation finns på samtliga officiella EU-språk. Varken Europeiska kommissionen eller någon annan part som verkar i kommissionens

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation

Läs mer

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning

Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning ISSN 1725-1311 SV RÅDETS GENERALSEKRETARIAT Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning REFERENSMATERIAL DECEMBER 2009 Europeiska rådets arbetsordning Rådets arbetsordning DECEMBER 2009 Meddelande

Läs mer

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION

POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION POLICYSAMMANFATTNING FRÅN ENTREPRENÖRSKAPSFORUM VARFÖR SILOTÄNKANDE KAN VARA BRA FÖR INNOVATION PS från Entreprenörskapsforum En viktig uppgift för Entreprenörskapsforum är att finna nya vägar att nå ut

Läs mer

VINNVINN konceptdokument

VINNVINN konceptdokument Konceptdokument VINNVINN05 1 VINNVINN konceptdokument Syftet med dokumentet är att lägga fast förutsättningarna för fortsättningen och utvidgningen för VINNVINN-projekten för 2005-2006. VINNVINN är ett

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län

En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län En sammanfattning av Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Norrbottens län Prognos för arbetsmarknaden 2016 Omslagsbild: Johnér bildbyrå Text Timo Mulk-Pesonen Arbetsförmedlingen, Analysavdelningen Eftertryck

Läs mer

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss. Tjänsteutlåtande Kommunikationsstrate 2010-04-06 Johannes Wikman /-7767/ Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2009:167 johannes.wikman@upplandsvasby.se Kommunstyrelsen Bearbetad övergripande policy för internationella

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna!

Lanseringskonferens av EU:s fonder. Välkomna! Lanseringskonferens av EU:s fonder Välkomna! Strukturfondspartnerskap Ordförande Kommuner och Landsting (tio) Arbetsmarknadens organisationer (fem) Länsstyrelser (tre) Arbetsförmedling/Försäkringskassa

Läs mer

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013

Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 UTLYSNING 1 (10) Datum Diarienummer 2013-02-22 2012-00657 Testbäddar inom hälsooch sjukvård och äldreomsorg 2013 Stärkt konkurrenskraft hos företag samt ökad innovationskraft inom hälso- och sjukvård och

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Sammanfattning. Stockholm den 27 maj 2008. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissärende: Betänkande av Utredningen om utvärderingen av myndighetsorganisationen för forskningsfinansiering Forskningsfinansiering

Läs mer

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden:

Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: Bevakningsrapport för prioriterade EU-policyområden: maj 2014 Detta är årets femte rapport om bevakning och påverkan av de prioriterade områdena för Stockholmsregionens Europaförening 2014. Innehållsförteckning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska

Läs mer

Vad har EU med vård och omsorg att göra?

Vad har EU med vård och omsorg att göra? Vad har EU med vård och omsorg att göra? Varje EU-land bestämmer hur den egna vården, omsorgen och socialtjänsten ska utformas, organiseras och finansieras. Men inom hälso- och sjukvården och på folkhälsoområdet

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN 9.11.2010 C 302 A/1 V (Yttranden) ADMINISTRATIVA FÖRFARANDEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN UTLYSNING AV LEDIG TJÄNST Direktör för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao (Spanien) (KOM/2010/10285) (2010/C 302 A/01)

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer