Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj
|
|
- Katarina Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet Anders.Broberg@psy.gu.se IPV = Intimate Partner Violence Både kvinnor och män utsätts för IPV Studier som fokuserar på kon=likter redovisar att skillnaden mellan kvinnors och mäns utsatthet för relationsvåld är liten. MEN det tycks vara två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i =ler negativa konsekvenser för den som drabbas. BRÅ- rapport 2009:12 Barn som lever med IPV ppskattningsvis 5-10 % av barn i allmänhet i Sverige lever i familjer där det förekommer/ förekommit IPV. Det är alldeles för många IPV är dock inget normaltillstånd; 90 % av vanliga barnen lever, enligt tillgängliga uppgifter, INTE i sådana familjer. IPV förekommer ofta i samband med andra svårig- heter i familjen (missbruk, psykisk sjukdom, omsorgssvikt/ bristande föräldraförmåga, kriminalitet) IPV är betydligt vanligare i risk- familjer och därmed också i familjer som har kontakt med Socialtjänst, BP och andra av samhällets hjälpinstanser Föräldrars våld Barns bekymmer Våld utifrån : nära vuxen à stöd och trygghet Enstaka våld Det är över nu. Våld mot primär omsorgsgivare = nära och ett hot i den miljö man borde få skydd och stöd i en miljö man inte kan undkomma svårt att tala med pappa och mamma om svårt att tala med andra om E" anknytningstrauma I våldssituationen förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när det behöver dem som bäst Den ene föräldern är en hotfull angripare Den andre är fullt upptagen med att skydda sig själv Detta är ett anknytningstrauma, för de viktigaste personerna i barnets liv ska vara Större, Starkare, Klokare och Snälla Inte alltid en angripare och ett offer I en del familjer utsätts även barnet för direkt våld av den förälder som utövar våld mot den andre föräldern utsätts barnet för direkt våld av båda föräldrarna utövas våldet mellan föräldrarna av dem båda två 1
2 Våldet är inte det enda bekymret Våldet är ofta bara en aspekt av uppväxt- situationen, andra kan vara: Kaotisk situation med vanvård, försummelse Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att var annan helg bo hos den förälder man är rädd för eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc. Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än av någon enskild Hur påverkas barn av våldet? Barnen lär sig att våld är ett framgångsrikt sätt att lösa kon=likter på. Barnen lär sig båda sidorna i kon=likten. Konsekvenser för barnens relationer till jämnåriga (mobbare/mobboffer) Framtida kärlekspartner (intimitet och kon=liktlösning) Konsekvenser för stresstålighet och fysisk & psykisk hälsa Konsekvenser för utvecklingen Ökad risk för Skolsvårigheter (lägre prestationsförmåga, försämrad koncentration & uppmärksamhet.) Sociala svårigheter (försämrad social kompetens; bristande empati; mobbning; svårigheter att förmedla sina tankar; kriminalitet och våld) Bristande framtidstro & förändrad världsupp- fattning (saker blir inte bättre & världen är en osäker och oförutsägbar plats) Torftigt kärleksliv (svårt med intimitet & njutning; risk för upprepning av våld) Ökad risk för Konsekvenser för hälsan Kroppslig ohälsa (bl a som konsekvens av kroniskt påslaget stresshanteringssystem) Posttraumatiska symtom (sömnsvårigheter; återupp- repade minnesbilder; förhöjd vaksamhet m.m) Allmän psykisk ohälsa (nedstämdhet, oro- ångest, utagerande problem) Missbruk(alkohol, droger men också skräck/spänning) MEN det drabbar långt ifrån alla A. Det =inns tigrinnor = mammor som klarar av att försvara sig och sina barn och ta sig ur den de- struktiva relationen vilket gör att Våldet upphör eller åtminstone minskar i omfattning Barnet lär sig av mammans styrka Barnets tillit till vuxenvärlden stärks B. Det =inns maskrosbarn Personliga egenskaper (god begåvning; robust temperament; sociabilitet) Någon utanför familjen som kunnat stötta (mor- /far- föräldrar; en granne; en lärare; en fritidsledare Stödinsatser i Sverige Rädda Barnen Arnell & Ekbom (1999) och han sparkade mamma där de beskrev individuella krissamtal för barn, s.k. Trappan- samtal Övriga särskilda hjälpinsatser Gruppsamtal för barn [byggd på metodik utvecklad för barn med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar; ofta grupper där barn med olika bakgrund blandades] Gruppsamtal för barn med mer specialiserad metodik [Bågen/Grinden, CAP- grupper (t. ex. Bojen), tväg] Parallella mammagrupper [som fokuserar på föräldraskap och följer barngruppernas teman] 2
3 Vad syftar stödet till? Minskat utanförskap och skamkänsla Större medvetenhet om våldet och dess mekanismer Bättre förmåga att skydda sig mot våld Minskade posttraumatiska symtom Minskad allmän psykisk ohälsa Ökad psykisk hälsa/välbe=innande Vad stödet syftar till är ofta oklart Vem riktar sig stödet till? Alla (eller bara barn som har en viss mängd problem) barn (i alla åldrar?) som lever i en familj där det förekommer våld (eller bara om våldet är riktat mot mamman) Förutsätter stödet att barnet inte längre lever med den som utsatt föräldern/mamman för våld? Måste barnet (& föräldern?) prata svenska? Måste båda vårdnadshavarna (om gemensam vårdnad) godkänna att barnet får stöd? Vilka stödet riktar sig till är ofta oklart De flesta kommer inte till särskilda stödinsatser Skolan (lärare, skolsköterska, skolkurator) Kvinnojour IFO BP Familjerätten MEN de Rlesta kommer sannolikt ingen stans alls Barn som levt med IPV Slutsatser är en riskgrupp för utvecklingen av olika former av olycklig utveckling är heterogen, vissa har mycket stora bekym- mer, andra klarar sig förvånansvärt väl har fått en betydligt ökad uppmärksamhet och tillgång till stöd de senaste åren what works for whom, dvs. vilket stöd som ger bäst utbyte för olika barn är oklart Det är svårt för barn a> berä>a vad de varit med om Att bevittna pappas våld mot mamma är inte samma sak som att se vad som händer 3
4 Oro för mammans sårbarhet Barn vill ofta kunna göra något mgänge Barn har lagstadgad rätt till umgänge med båda sina föräldrar Föräldrar har ingen absolut rätt till umgänge med sitt barn Barn har ingen absolut plikt att umgås med sin förälder 1. Barnets bästa Viktigt att skilja mellan vad som är bäst för barn i allmänhet och vad som är bäst för barn i synnerhet dvs. barn i riskfamiljer 2. Är blod tjockare än vatten? Anknytningen konstituerar den grundläggande relationen mellan barn och förälder. Anknytningens kvalitet beror på vilken typ av samspel/relation respektive förälder erbjudit barnet. mgänge -- psykologiska aspekter Är man en tillräckligt bra förälder om man förgriper sig på barnets andre förälder? Är man en tillräckligt förälder om man inte tar på sig skulden för vad man utsatt den andre föräldern, OCH barnet för? Är det en rättighet att ha umgänge med en sådan förälder? Hur bedömer man vad som är barnets bästa? Mammor som utsä"s för IPV Våld i en nära relation är ett anknytningstrauma, den som skulle vara den trygga famnen skapar skräck Mammor är mer utsatta än kvinnor i allmänhet efter- som mammans omvårdnadsförmåga påverkas av våldet Mammor med små barn är överrepresenterade som våldsoffer, vilket är särskilt allvarligt eftersom de små barnen behöver extra bra omvårdnadspersoner Den våldsutövande mannen är dessutom oftast pappa till barnen med alla de konsekvenser det får känslo- mässigt, socialt & juridiskt Att ha varit utsatt för våld i en nära relation kan påverka anknytningen i nästa kärleksrelation Kan vi minska de allvarliga nega,va konsekvenserna för barnen? nderlätta för den utsatta föräldern att ta sig ur våldet Hur?? Stärka boförälderns situation Juridiskt (vårdnad, umgänge, bouppdelning etc.) Polisiärt (skydd) Socialt (socialt nätverk) Psykologiskt (traumatisering, allmän psykisk ohälsa, skam, skuld, självbild etc.) I föräldrarollen (parenting ef=icacy) Stärka barnet i enlighet med barnkonventionens 3 P Provision Protection Participation 4
5 Slutsatser Våld i familjen är inget normalbeteende För att kunna ge barn och föräldrar rätt insat- ser måste vi våga se hur komplex bilden är: En eller =lera vuxna som utövar våld? Våld bara mellan de vuxna eller också direkt mot barnet? Annan form av omsorgssvikt? Andra allvarliga riskfaktorer i familjen (missbruk, PTSD eller annan psykisk sjukdom, kriminalitet, kaotiskt liv) Vårdnads/umgängessituationen Hur är barnets psykisk hälsa? Svarar insatsen (t. ex. pedagogisk barn & mammagrupp) mot allvaret i situationen I. Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Linnéa Almqvist, lf Axberg Åsa K Cater, Maria Eriksson, Anna Forssell, Karin Grip, Clara Iversen & lrika Sharifi. Rapport Göteborgs universitet (2011) ISBN II. Stöd till mammor som utsatts för våld av en manlig partner -- Resultat från en nationell utvärdering Karin Grip & Anders Broberg, Rapport Göteborgs universitet (2013) ISBN Hur bedömer man om barn är i behov av skydd? Kartläggning - - Hur moaverar man frågor om våld? Man berättar att våld i familjen är något som de =lesta föräldrar och barn inte berättar spontant om, därför måste man fråga om det! Inom verksamheter som Familjerätt, IFO och BP är förekomsten av IPV tillräckligt vanlig (20 60 %) för att motivera att frågan ingår som rutin Erfarenheten talar för att i dessa verksamheter o fråga alla, snarare än på indikation o använda ett standardiserat tillvägagångssätt Kartläggning Hur administrerar man frågorna? Erfarenheten visar att det är en fördel om frågorna om våld kommer så tidigt som möjligt, innan det =inns anledning tro att man börjat få misstankar föräldern/föräldrarna litar på att frågorna ställs rutinmässigt till alla i samband med nybesök Sedan beror det förstås på om 1. den våldsutsatta föräldern kommer en- sam, enbart tillsammans med sitt barn eller om 2. båda föräldrarna kommer gemensamt RuAnen vid nybesök kan behöva ändras! Barns uppväxtsituation och psykiska ohälsa är intimt förknippad med familjesituationen. Familjen är, på gott och ont, barnets viktigaste uppväxtmiljö 1. Det =inns alltså goda skäl att skaffa sig en så bra bild som möjligt av hur familjen fungerar 2. För att underlätta detta är bör man i utred- ningsskedet inte bara se familjemedlem- marna tillsammans utan också var för sig 5
6 tgångspunkter 1. I familjer där det förekommit våld är risken allvarligt förhöjd att det Det förekommit sedan barnet föddes eller låg i mammas mage Det händer igen, och igen Fler i familjen drabbas av direkt våld 2. Många barn som levt med våld mot förälder, och våld direkt mot sig själva, har regelbundet umgänge med den våldsutövande föräldern 3. Vi kan sällan förutsäga vad som kommer att hända i mänskliga relationer; användning av instrument är alltså inget garanti för att hemskheter inte kommer att hända 4. MEN ju bättre beslutsunderlag behandlare och klient har, desto bättre blir förhoppningsvis beslutet Vad bör göras för barn som lever med våld i familjen? Alla barn behöver få sin situation giltiggjord, Många barn behöver få träffa andra i samma situation för att slippa känna sig unika En hel del barn behöver krisbearbetning Barn som utvecklat allvarlig psykisk ohälsa behöver specialiserad behandling ppdrag från Socialstyrelsen att under utveckla och pröva: Metoder för strukturerade risk-/skyddsbedömningar En insatstrappa Stödinsatser som i utländska studier visat sig ha goda effekter för barn som utsatts för våld i sin familj Ett samarbete mellan Göteborgs, Karlstads, Örebro och Mälardalens universitet/högskola 1. Metoder för strukturerade risk-/ skyddsbedömningar Anders Broberg (projektledare) G Anders.Broberg@psy.gu.se Ole Hultmann G Karin Röbäck de Souza Maria Eriksson MDH Clara Iversen lf Axberg G & Fo Väst/GR 2. Insatstrappa (förbättrad samverkan mellan aktörer på olika nivåer t ex BP & IFO) Karin Grip (projektledare) G & m Karin.Grip@psy.gu.se lf Axberg Kjerstin Almqvist Ka 3. Stödinsatser (Kid s Club; Project Support; TF-KBT; Child Parent Psychotherapy (CPP)) Kjerstin Almqvist (projektledare) Ka Kjerstin.Almqvist@kau.se Åsa K Cater (Ör) (bitr. projektledare ansvarig Kid s Club) Petra Apell (Ka) Helena Draxler (Ka) Karin Grip lf Axberg 6
7 Risk-/skyddsbedömningar 1. Kartlägga om våld mellan föräldrar eller våld direkt mot barnet förekommit (enligt boendeförälder) 1. VIF + basdataformulär rörande vissa bakgrundsuppgifter 2. Fastställa hur allvarligt våld som förekommit och när i tiden (enligt boendeförälder) 1. CTS-B & VMB 3. Risk-/skyddsbedömning om uppgifterna indikerar att det förekommit fysiskt våld under det senaste året 1. Intervju med boendeförälder + frågeformulär 2. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 9 17 år 3. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 5 8 år 1. Våren 2013 prövade vi de instrument vi utvecklat inom ett begränsat antal olika verksamheter (IFO; BP; Socialtjänstanknutna verks.) 2. Sommaren 2013 reviderade vi instrumenten baserat på vårens erfarenheter 3. Hösten 2013 Hösten 2014 prövar vi instrumenten i ett antal nya verksamheter 4. Senhösten 2014 Vintern 2015 utvärderar vi och sammanställer resultaten Vill ni vara med? Kontakta mig! Vad ska bedömas? 1. Vilken typ/vilka typer av våld har föräldern & barnet utsatts för? 2. Hur stor risken är att föräldern eller något av barnen blir utsatt för våld igen, och hur grovt våld föräldern/barnen riskerar att bli utsatta för? 3. Vilka möjligheter har föräldern/barnet att förhindra att våldet uppstår/utvecklas till verkligt allvarligt våld. 4. Vilka möjligheter har föräldern/barnet har att skydda sig, få hjälp eller rädda sig ur situationen om hon/han blir utsatt för våld igen. 5. Hur mycket präglar den upplevda risken för förnyat våld barnets liv, t ex. gäller det barn som har regelbundet umgänge med en förälder som varit våldsam tidigare. Risk barnet grundläggande uppgijer Vem/vilka har utsatt vem/vilka för våld? Vilken/vilka typer av våld har olika familje- medlemmar utsatts för? Vem/vilka bor barnet tillsammans med? Vilken typ av umgänge har barnet med den/dem som utövar våld? Hur frekvent är umgänget? Hur lång tid i sträck tillbringar barnet hos X? A" göra barns röster hörda Förekomst av våld i familjen är inte i första hand en fråga om vuxnas tillhyggen i vård- nads- / umgängestvister Barn har en självklar rätt att få vara delaktiga i beslut som gäller dem själva Vuxna ska inte tillåtas vifta undan barns berättelser om vad de varit utsatta för Vuxna ska inte tro att de VET vad som är barns bästa Barn ska inte behöva vänta i månader på att får berätta vad de utsatts för bara för att polisen inte har haft tid att träffa dem 7
Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj
Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet
Läs merStrukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn
Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn Barnrättsdagarna 9-10 april 2019, Örebro Ulf Axberg, Ole Hultmann Psykologiska
Läs merStöd till barn som bevittnat våld mot mamma
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads
Läs merUtvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj
Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Syfte, upplägg och genomförande Linnéa Almqvist Projektkoordinator Linnea.Almqvist@psy.gu.se Regeringsuppdrag Hösten
Läs mer2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst
Barn i familjer med våld Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Utomhus av obekant 15% Inomhus av obekant 10% Nationell konferens Barn som Anhöriga Uppsala 14-15 oktober 2013 Ulf Axberg
Läs merVåra forskningsrapporter. Bakgrund. Projektets tre delar. Uppdraget från SoS 2012-2014 15-11-19. Doktorsavhandlingar
Presenta(on Socialdepartementet 2015-09- 22 Anders Broberg Kjerstin Almqvist Professor i klinisk psykologi Professor i medicinsk psykologi Psykologiska institutionen Institutionen för sociala och Göteborgs
Läs merBARNS UPPLEVELSER AV VÅLD. Anna Forssell Örebro universitet
BARNS UPPLEVELSER AV VÅLD Anna Forssell Örebro universitet 2015-01-29 1 UPPLÄGG 1. Att förstå barns upplevelser av våld 2. Våldets konsekvenser för barnen 3. Barnmisshandel? 4. Separation hur blir det
Läs merInternationell forskning om konsekvenserna av våld: Samtal med barn som upplevt våld i familjen. Svensk forskning:
Samtal med barn som upplevt våld i familjen Åsa Källström Cater Socionom, fil.dr och docent Internationell forskning om konsekvenserna av våld: Psykiska problem (depression, ångest, posttraumatisk stress,
Läs merBarn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012
Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer
Läs merVåld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet
Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,
Läs merUtveckling av bedömningsinstrument. för våldsutsatta barn
Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Petra Appell, Ulf Axberg, Åsa Cater, Helena Draxler, Maria Eriksson, Karin Grip, Fredrik Hjärthag,
Läs merBarn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg
Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala
Läs merOle Hultmann, specialistpsykolog, psykoterapeut, doktorand vid Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet
Våld i familjen Kartläggning och behandling inom BUP Resultat och erfarenheter av arbetet med våldsutsatta barn finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala frågor (FAS)
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11
Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping 2015 03 11 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytningssystemets betydelse
Läs merAtt vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merUpptäckt av våld mot barn, skydd och stöd
Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Malmö 2015-06-09 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn-
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Göteborg 2014 05 07 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merIPV = In+mate Partner Violence
Barn som lever med våld i sin familj Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Dagens program 1) Barn som lever med våld i sin familj bakgrund till risk- /skyddsbedöm-
Läs merFörord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet
Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.
Läs merUMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN. Ann-Sofie Bergman
UMGÄNGESSTÖD FÖR BARN ENLIGT FÖRÄLDRABALKEN Ann-Sofie Bergman ann-sofie.bergman@lnu.se Utvärdering av umgängestöd Utvärderingen genomförd 2015-2016 vid en verksamhet för umgängesstöd i Stockholm, beställd
Läs merFråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Stockholm 2013 09 25 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Anknytning
Läs mer- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!
Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan
Läs merAtt ställa frågor om våld
Att ställa frågor om våld Personal inom hälso- och sjukvården har en nyckelroll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet. Många, framför allt, kvinnor söker vård för akuta skador eller kroniska besvär
Läs merBarn som upplevt våld i sin familj
Barn som upplevt våld i sin familj Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Kerstin Nettelblad Jennie Malm Georgson Idag kommer vi prata om Vad är våld? Våldet i siffror Våldets konsekvenser Att uppmärksamma
Läs mer2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma
Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merSMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD
SMS-FRÅGOR UNDER KONFERENSEN BARN SOM BEVITTNAT VÅLD 2011-11-23 Anders Broberg om barns utsatthet 1. Definitionen mellan psykiskt våld och emotionellt våld? 2. Varför kan inte samtliga siffror vara sanna?
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merBarnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.
Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga
Läs merBarns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012
Barns behov och föräldrars omsorgsförmåga. Vi kan alla göra skillnad, Västerås 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet
Läs merPrövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.
Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013
Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merVåld mot äldre. Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken
Våld mot äldre Ett dolt samhällsproblem Omgivningen ser inte Syns inte i statistiken Med våld mot äldre avses En enstaka eller upprepad handling, eller frånvaro av önskvärd/lämplig handling, som utförs
Läs merTill föräldrar och viktiga vuxna:
Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merBarn som bevittnat våld
Barn som bevittnat våld Dokumentation från regional konferens i Göteborg 23 november 2011 Arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst, Göteborgs universitet och Länsstyrelsen
Läs merAtt vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem
Att vara förälder till ett vuxet barn med narkotikaproblem utsatthet, hjälperfarenheter och hjälpbehov IKMDOK-konferensen 2018 Torkel Richert, docent Malmö universitet torkel.richert@mau.se Anhörigproblematik
Läs merGöteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar
Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merVuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn. Elin Lindén, socionom
Vuxenpsykiatrins skyldigheter för patientens barn Elin Lindén, socionom I min profession träffar jag en bostadslös ensamstående man i 50-årsåldern med svår depression Utgå från ett barnrättsperspektiv
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merBarn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik
Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld
Läs merAtt förstå barns upplevelser av våld i föräldrarelationen Anna L Jonhed (tidigare Forssell), fil dr. i socialt arbete, Örebro universitet
Att förstå barns upplevelser av våld i föräldrarelationen 2018-04-11 Anna L Jonhed (tidigare Forssell), fil dr. i socialt arbete, Örebro universitet 1. Barns upplevelser av våld Det är inget bråk hemma
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merAnknytning och våld i familjen. 1. Vad är anknytning? Det är inte det biologiska bandet som avgör. Anknytningsteori i sammanfa6ning
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Referenser (alla Natur och Kultur) Anknytning och våld i familjen Anders Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Broberg, A., Almqvist,
Läs merAnknytning Referenser
Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:
Läs merBarn som lever med våld a/ upptäcka och riskbedöma
Barn som lever med våld a/ upptäcka och riskbedöma Ole Hultmann & Anders Broberg Psykologiska insatuaonen Göteborgs universitet Ole.Hultmann@psy.gu.se Anders.Broberg@psy.gu.se Vad menas med våld Varje
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merCHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala
CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur
Läs merBarn utsatta för våld i Sverige
Barn utsatta för våld i Sverige Carolina Jernbro, PhD, lektor folkhälsovetenskap, Karlstads universitet Bengt Söderström, Stiftelsen Allmänna Barnhuset 1910 3990 Fysisk barnmisshandel över tid 1910 3990
Läs merSTATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING
STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING Sakkunniggrupp Pia Enebrink docent i psykologi, Karolinska Institutet Staffan Jansson professor i barn- och ungdomsmedicin, Uppsala universitet Ulf
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Ann Wolmar www.valdinararelationer.se Utbildning Forskning Samverkan VKV Regionala medicinska riktlinjer Metodutveckling
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merVÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Läs merBarns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd?
Barns delaktighet: en förutsättning för barns skydd och välfärd? Maria Eriksson maria.eriksson@soc.uu.se Barnkonventionen till vilken nytta för socialtjänstens barn? 4 november 2009 Rasmus (10): Då dom
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merFråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar
Fråge- och målformuleringar i BBIC-utredningar Utredningsfrågorna och målformuleringarna är tagna ur sitt sammanhang: utredningarna. De ger ändå en vink om hur svårt det är att ställa adekvata frågor och
Läs merBarn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg
Barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Gamlestaden Göteborg Rutinmässig kartläggning av våld i nära relationer på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning Den 7. Nordiske Konferanse om Barnemishandling
Läs merBasutbildning våld i nära relation. Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld
Basutbildning våld i nära relation Barn som har bevittnat våld Barn som har utsatts för våld Ann Dahl Lisa Petersson När våld är vardag 10 % av svenska barn uppger att de varit med om att en förälder blivit
Läs merPARTNERVÅLD PARTNERVÅLD
PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer
Läs merVåld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström.
Våld och övergrepp mot äldre kvinnor och män Hur kan vi förebygga, upptäcka och hantera det? Åsa Bruhn och Syvonne Nordström Våren 2014 Länsstyrelsens regeringsuppdrag Stödja samordningen av insatser som
Läs merRutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Läs merVåld i nära relationer
Våld i nära relationer - introduktion Innehåll Tvärprofessionella grupper, fall och examination Våld mot kvinnor våld mot barn Teoretisk förståelse för risk och skyddsfaktorer vad ska man använda förklaringsmodeller
Läs merKlicka här för att ändra format
Klicka här för att ändra format Målbeskrivning föreskrifter Sammanhållen författning inom hela området våld i nära relationer för socialtjänst och hälso- sjukvård, utifrån brottsofferbestämmelserna 1 oktober
Läs merMansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping
Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt
Läs merBarns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv
Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Finns det ett gap mellan dem? Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Ett verkställighetsmål: de är inte
Läs merHur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg
Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som
Läs merBarnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merAtt fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Värna våra yngsta
Att fråga om våldsutsatthet som rutin i barnhälsovården. Utveckling och forskning i samarbete mellan Landstinget i Värmland, Region Örebro län samt Karlstads och Örebro Universitet. Kjerstin Almqvist,
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013
Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas
Läs merSocialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.
Inledning Maskrosbarn är en ideell förening som arbetar med att förbättra uppväxtvillkoren för ungdomar som lever med föräldrar som missbrukar eller föräldrar som är psykiskt sjuka. Syftet med rapporten
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merKartläggning av föräldrar i vård i september 2012. gunborg.brannstrom@gmail.com
Kartläggning av föräldrar i vård i september 2012 gunborg.brannstrom@gmail.com 1 Missbruk påverkar hela familjen Risk- och skyddsfaktorer i föräldraskapet Kartläggning av föräldrar i missbruks- och beroendevården
Läs merVåld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad
Våld i nära relationer Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad Bild ur boken Liten av Stina Wirsén, 2014 Startades 1996 Hälso- och sjukvård Socialtjänst Polis Åklagarkammare Kriminalvård Frivilligorganisationer
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merBurnout in parents of chronically ill children
Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn
Läs merAnknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken
Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund
Läs merStöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning
Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
3 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merStöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan
Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merRiktlinjer för Våld i nära relation
Riktlinjer för Våld i nära relation Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderad Riktlinjer Vård- och omsorgsnämnden 2017-03-01 Dokumentansvarig Förvaring Dnr Katarina Haddon Castor, G/VOK/Ledning/
Läs merAtt ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang. Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet
Att ha umgänge med en våldsutövande förälder ett teoretiskt resonemang Anna L Jonhed (fd. Forssell) Fil dr. i socialt arbete Örebro universitet Våldets konsekvenser för barn Psykiska problem Fysiska problem
Läs merUtvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner
Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner Karin Grip & Anders Broberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet i samarbete med Kjerstin
Läs merHur frågar man om våld, och vad får man för svar?
Hur frågar man om våld, och vad får man för svar? Konferens 28 januari 2015, Burgårdens utbildningscentrum Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet Specialistpsykolog,
Läs mer