Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj"

Transkript

1 Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet IPV = Intimate Partner Violence Både kvinnor och män utsätts för IPV Studier som fokuserar på kon=likter redovisar att skillnaden mellan kvinnors och mäns utsatthet för relationsvåld är liten. MEN det tycks vara två olika typer av våld. Det våld som riktas mot kvinnor är oftare upprepat, tenderar dessutom att vara grövre och resulterar i =ler negativa konsekvenser för den som drabbas. BRÅ- rapport 2009:12 Barn som lever med IPV ppskattningsvis 5-10 % av barn i allmänhet i Sverige lever i familjer där det förekommer/ förekommit IPV. Det är alldeles för många IPV är dock inget normaltillstånd; 90 % av vanliga barnen lever, enligt tillgängliga uppgifter, INTE i sådana familjer. IPV förekommer ofta i samband med andra svårig- heter i familjen (missbruk, psykisk sjukdom, omsorgssvikt/ bristande föräldraförmåga, kriminalitet) IPV är betydligt vanligare i risk- familjer och därmed också i familjer som har kontakt med Socialtjänst, BP och andra av samhällets hjälpinstanser Föräldrars våld Barns bekymmer Våld utifrån : nära vuxen à stöd och trygghet Enstaka våld Det är över nu. Våld mot primär omsorgsgivare = nära och ett hot i den miljö man borde få skydd och stöd i en miljö man inte kan undkomma svårt att tala med pappa och mamma om svårt att tala med andra om E" anknytningstrauma I våldssituationen förlorar barnet båda sina anknytningspersoner när det behöver dem som bäst Den ene föräldern är en hotfull angripare Den andre är fullt upptagen med att skydda sig själv Detta är ett anknytningstrauma, för de viktigaste personerna i barnets liv ska vara Större, Starkare, Klokare och Snälla Inte alltid en angripare och ett offer I en del familjer utsätts även barnet för direkt våld av den förälder som utövar våld mot den andre föräldern utsätts barnet för direkt våld av båda föräldrarna utövas våldet mellan föräldrarna av dem båda två 1

2 Våldet är inte det enda bekymret Våldet är ofta bara en aspekt av uppväxt- situationen, andra kan vara: Kaotisk situation med vanvård, försummelse Vårdnadstvist, i värsta fall med skyldighet att var annan helg bo hos den förälder man är rädd för eller vantrivs hos p gr a dennes våld, missbruk etc. Barn påverkas av de samlade svårigheterna snarare än av någon enskild Hur påverkas barn av våldet? Barnen lär sig att våld är ett framgångsrikt sätt att lösa kon=likter på. Barnen lär sig båda sidorna i kon=likten. Konsekvenser för barnens relationer till jämnåriga (mobbare/mobboffer) Framtida kärlekspartner (intimitet och kon=liktlösning) Konsekvenser för stresstålighet och fysisk & psykisk hälsa Konsekvenser för utvecklingen Ökad risk för Skolsvårigheter (lägre prestationsförmåga, försämrad koncentration & uppmärksamhet.) Sociala svårigheter (försämrad social kompetens; bristande empati; mobbning; svårigheter att förmedla sina tankar; kriminalitet och våld) Bristande framtidstro & förändrad världsupp- fattning (saker blir inte bättre & världen är en osäker och oförutsägbar plats) Torftigt kärleksliv (svårt med intimitet & njutning; risk för upprepning av våld) Ökad risk för Konsekvenser för hälsan Kroppslig ohälsa (bl a som konsekvens av kroniskt påslaget stresshanteringssystem) Posttraumatiska symtom (sömnsvårigheter; återupp- repade minnesbilder; förhöjd vaksamhet m.m) Allmän psykisk ohälsa (nedstämdhet, oro- ångest, utagerande problem) Missbruk(alkohol, droger men också skräck/spänning) MEN det drabbar långt ifrån alla A. Det =inns tigrinnor = mammor som klarar av att försvara sig och sina barn och ta sig ur den de- struktiva relationen vilket gör att Våldet upphör eller åtminstone minskar i omfattning Barnet lär sig av mammans styrka Barnets tillit till vuxenvärlden stärks B. Det =inns maskrosbarn Personliga egenskaper (god begåvning; robust temperament; sociabilitet) Någon utanför familjen som kunnat stötta (mor- /far- föräldrar; en granne; en lärare; en fritidsledare Stödinsatser i Sverige Rädda Barnen Arnell & Ekbom (1999) och han sparkade mamma där de beskrev individuella krissamtal för barn, s.k. Trappan- samtal Övriga särskilda hjälpinsatser Gruppsamtal för barn [byggd på metodik utvecklad för barn med missbrukande eller psykiskt sjuka föräldrar; ofta grupper där barn med olika bakgrund blandades] Gruppsamtal för barn med mer specialiserad metodik [Bågen/Grinden, CAP- grupper (t. ex. Bojen), tväg] Parallella mammagrupper [som fokuserar på föräldraskap och följer barngruppernas teman] 2

3 Vad syftar stödet till? Minskat utanförskap och skamkänsla Större medvetenhet om våldet och dess mekanismer Bättre förmåga att skydda sig mot våld Minskade posttraumatiska symtom Minskad allmän psykisk ohälsa Ökad psykisk hälsa/välbe=innande Vad stödet syftar till är ofta oklart Vem riktar sig stödet till? Alla (eller bara barn som har en viss mängd problem) barn (i alla åldrar?) som lever i en familj där det förekommer våld (eller bara om våldet är riktat mot mamman) Förutsätter stödet att barnet inte längre lever med den som utsatt föräldern/mamman för våld? Måste barnet (& föräldern?) prata svenska? Måste båda vårdnadshavarna (om gemensam vårdnad) godkänna att barnet får stöd? Vilka stödet riktar sig till är ofta oklart De flesta kommer inte till särskilda stödinsatser Skolan (lärare, skolsköterska, skolkurator) Kvinnojour IFO BP Familjerätten MEN de Rlesta kommer sannolikt ingen stans alls Barn som levt med IPV Slutsatser är en riskgrupp för utvecklingen av olika former av olycklig utveckling är heterogen, vissa har mycket stora bekym- mer, andra klarar sig förvånansvärt väl har fått en betydligt ökad uppmärksamhet och tillgång till stöd de senaste åren what works for whom, dvs. vilket stöd som ger bäst utbyte för olika barn är oklart Det är svårt för barn a> berä>a vad de varit med om Att bevittna pappas våld mot mamma är inte samma sak som att se vad som händer 3

4 Oro för mammans sårbarhet Barn vill ofta kunna göra något mgänge Barn har lagstadgad rätt till umgänge med båda sina föräldrar Föräldrar har ingen absolut rätt till umgänge med sitt barn Barn har ingen absolut plikt att umgås med sin förälder 1. Barnets bästa Viktigt att skilja mellan vad som är bäst för barn i allmänhet och vad som är bäst för barn i synnerhet dvs. barn i riskfamiljer 2. Är blod tjockare än vatten? Anknytningen konstituerar den grundläggande relationen mellan barn och förälder. Anknytningens kvalitet beror på vilken typ av samspel/relation respektive förälder erbjudit barnet. mgänge -- psykologiska aspekter Är man en tillräckligt bra förälder om man förgriper sig på barnets andre förälder? Är man en tillräckligt förälder om man inte tar på sig skulden för vad man utsatt den andre föräldern, OCH barnet för? Är det en rättighet att ha umgänge med en sådan förälder? Hur bedömer man vad som är barnets bästa? Mammor som utsä"s för IPV Våld i en nära relation är ett anknytningstrauma, den som skulle vara den trygga famnen skapar skräck Mammor är mer utsatta än kvinnor i allmänhet efter- som mammans omvårdnadsförmåga påverkas av våldet Mammor med små barn är överrepresenterade som våldsoffer, vilket är särskilt allvarligt eftersom de små barnen behöver extra bra omvårdnadspersoner Den våldsutövande mannen är dessutom oftast pappa till barnen med alla de konsekvenser det får känslo- mässigt, socialt & juridiskt Att ha varit utsatt för våld i en nära relation kan påverka anknytningen i nästa kärleksrelation Kan vi minska de allvarliga nega,va konsekvenserna för barnen? nderlätta för den utsatta föräldern att ta sig ur våldet Hur?? Stärka boförälderns situation Juridiskt (vårdnad, umgänge, bouppdelning etc.) Polisiärt (skydd) Socialt (socialt nätverk) Psykologiskt (traumatisering, allmän psykisk ohälsa, skam, skuld, självbild etc.) I föräldrarollen (parenting ef=icacy) Stärka barnet i enlighet med barnkonventionens 3 P Provision Protection Participation 4

5 Slutsatser Våld i familjen är inget normalbeteende För att kunna ge barn och föräldrar rätt insat- ser måste vi våga se hur komplex bilden är: En eller =lera vuxna som utövar våld? Våld bara mellan de vuxna eller också direkt mot barnet? Annan form av omsorgssvikt? Andra allvarliga riskfaktorer i familjen (missbruk, PTSD eller annan psykisk sjukdom, kriminalitet, kaotiskt liv) Vårdnads/umgängessituationen Hur är barnets psykisk hälsa? Svarar insatsen (t. ex. pedagogisk barn & mammagrupp) mot allvaret i situationen I. Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Kjerstin Almqvist, Linnéa Almqvist, lf Axberg Åsa K Cater, Maria Eriksson, Anna Forssell, Karin Grip, Clara Iversen & lrika Sharifi. Rapport Göteborgs universitet (2011) ISBN II. Stöd till mammor som utsatts för våld av en manlig partner -- Resultat från en nationell utvärdering Karin Grip & Anders Broberg, Rapport Göteborgs universitet (2013) ISBN Hur bedömer man om barn är i behov av skydd? Kartläggning - - Hur moaverar man frågor om våld? Man berättar att våld i familjen är något som de =lesta föräldrar och barn inte berättar spontant om, därför måste man fråga om det! Inom verksamheter som Familjerätt, IFO och BP är förekomsten av IPV tillräckligt vanlig (20 60 %) för att motivera att frågan ingår som rutin Erfarenheten talar för att i dessa verksamheter o fråga alla, snarare än på indikation o använda ett standardiserat tillvägagångssätt Kartläggning Hur administrerar man frågorna? Erfarenheten visar att det är en fördel om frågorna om våld kommer så tidigt som möjligt, innan det =inns anledning tro att man börjat få misstankar föräldern/föräldrarna litar på att frågorna ställs rutinmässigt till alla i samband med nybesök Sedan beror det förstås på om 1. den våldsutsatta föräldern kommer en- sam, enbart tillsammans med sitt barn eller om 2. båda föräldrarna kommer gemensamt RuAnen vid nybesök kan behöva ändras! Barns uppväxtsituation och psykiska ohälsa är intimt förknippad med familjesituationen. Familjen är, på gott och ont, barnets viktigaste uppväxtmiljö 1. Det =inns alltså goda skäl att skaffa sig en så bra bild som möjligt av hur familjen fungerar 2. För att underlätta detta är bör man i utred- ningsskedet inte bara se familjemedlem- marna tillsammans utan också var för sig 5

6 tgångspunkter 1. I familjer där det förekommit våld är risken allvarligt förhöjd att det Det förekommit sedan barnet föddes eller låg i mammas mage Det händer igen, och igen Fler i familjen drabbas av direkt våld 2. Många barn som levt med våld mot förälder, och våld direkt mot sig själva, har regelbundet umgänge med den våldsutövande föräldern 3. Vi kan sällan förutsäga vad som kommer att hända i mänskliga relationer; användning av instrument är alltså inget garanti för att hemskheter inte kommer att hända 4. MEN ju bättre beslutsunderlag behandlare och klient har, desto bättre blir förhoppningsvis beslutet Vad bör göras för barn som lever med våld i familjen? Alla barn behöver få sin situation giltiggjord, Många barn behöver få träffa andra i samma situation för att slippa känna sig unika En hel del barn behöver krisbearbetning Barn som utvecklat allvarlig psykisk ohälsa behöver specialiserad behandling ppdrag från Socialstyrelsen att under utveckla och pröva: Metoder för strukturerade risk-/skyddsbedömningar En insatstrappa Stödinsatser som i utländska studier visat sig ha goda effekter för barn som utsatts för våld i sin familj Ett samarbete mellan Göteborgs, Karlstads, Örebro och Mälardalens universitet/högskola 1. Metoder för strukturerade risk-/ skyddsbedömningar Anders Broberg (projektledare) G Ole Hultmann G Karin Röbäck de Souza Maria Eriksson MDH Clara Iversen lf Axberg G & Fo Väst/GR 2. Insatstrappa (förbättrad samverkan mellan aktörer på olika nivåer t ex BP & IFO) Karin Grip (projektledare) G & m lf Axberg Kjerstin Almqvist Ka 3. Stödinsatser (Kid s Club; Project Support; TF-KBT; Child Parent Psychotherapy (CPP)) Kjerstin Almqvist (projektledare) Ka Åsa K Cater (Ör) (bitr. projektledare ansvarig Kid s Club) Petra Apell (Ka) Helena Draxler (Ka) Karin Grip lf Axberg 6

7 Risk-/skyddsbedömningar 1. Kartlägga om våld mellan föräldrar eller våld direkt mot barnet förekommit (enligt boendeförälder) 1. VIF + basdataformulär rörande vissa bakgrundsuppgifter 2. Fastställa hur allvarligt våld som förekommit och när i tiden (enligt boendeförälder) 1. CTS-B & VMB 3. Risk-/skyddsbedömning om uppgifterna indikerar att det förekommit fysiskt våld under det senaste året 1. Intervju med boendeförälder + frågeformulär 2. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 9 17 år 3. Intervju + frågeformulär med barn i åldern 5 8 år 1. Våren 2013 prövade vi de instrument vi utvecklat inom ett begränsat antal olika verksamheter (IFO; BP; Socialtjänstanknutna verks.) 2. Sommaren 2013 reviderade vi instrumenten baserat på vårens erfarenheter 3. Hösten 2013 Hösten 2014 prövar vi instrumenten i ett antal nya verksamheter 4. Senhösten 2014 Vintern 2015 utvärderar vi och sammanställer resultaten Vill ni vara med? Kontakta mig! Vad ska bedömas? 1. Vilken typ/vilka typer av våld har föräldern & barnet utsatts för? 2. Hur stor risken är att föräldern eller något av barnen blir utsatt för våld igen, och hur grovt våld föräldern/barnen riskerar att bli utsatta för? 3. Vilka möjligheter har föräldern/barnet att förhindra att våldet uppstår/utvecklas till verkligt allvarligt våld. 4. Vilka möjligheter har föräldern/barnet har att skydda sig, få hjälp eller rädda sig ur situationen om hon/han blir utsatt för våld igen. 5. Hur mycket präglar den upplevda risken för förnyat våld barnets liv, t ex. gäller det barn som har regelbundet umgänge med en förälder som varit våldsam tidigare. Risk barnet grundläggande uppgijer Vem/vilka har utsatt vem/vilka för våld? Vilken/vilka typer av våld har olika familje- medlemmar utsatts för? Vem/vilka bor barnet tillsammans med? Vilken typ av umgänge har barnet med den/dem som utövar våld? Hur frekvent är umgänget? Hur lång tid i sträck tillbringar barnet hos X? A" göra barns röster hörda Förekomst av våld i familjen är inte i första hand en fråga om vuxnas tillhyggen i vård- nads- / umgängestvister Barn har en självklar rätt att få vara delaktiga i beslut som gäller dem själva Vuxna ska inte tillåtas vifta undan barns berättelser om vad de varit utsatta för Vuxna ska inte tro att de VET vad som är barns bästa Barn ska inte behöva vänta i månader på att får berätta vad de utsatts för bara för att polisen inte har haft tid att träffa dem 7

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj

Våga se, våga fråga, våga agera; Utsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Våld i nära rela,oner Våga se, våga fråga, våga agera; tsatthet, konsekvenser och behov av stöd för barn som lever/levt med våld i sin familj Anders Broberg Psykologiska Institutionen Göteborgs universitet

Läs mer

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst

2013-10-28. Barn i familjer med våld. Konsekvenser. Våga fråga. Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Förekomst Barn i familjer med våld Anmäld misshandel mot kvinnor 2007 (BRÅRapport 2008:23) Utomhus av obekant 15% Inomhus av obekant 10% Nationell konferens Barn som Anhöriga Uppsala 14-15 oktober 2013 Ulf Axberg

Läs mer

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012

Barn och unga som lever med våld v hemmet Göteborg 2012 Barn och unga som lever med våld v i hemmet Göteborg 2012 Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg. psykoterapeut, Professor i medicinsk psykologi Karlstads Universitet Våld i nära n relationer

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg

Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning. BUP Göteborg Barn utsatta för våld i nära relationer och barnmisshandel. Kartläggning, riskskyddsbedömning och behandling inom BUP Göteborg finansierad av Brottsoffermyndigheten Forskningsrådet om Arbetsliv och Sociala

Läs mer

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd

Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Upptäckt av våld mot barn, skydd och stöd Malmö 2015-06-09 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet ole.hultmann@psy.gu.se Specialistpsykolog, psykoterapeut Barn-

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

2011-11-24. Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Resultat Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma Karin Grip Psykologiska Institutionen Göteborgs

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Anknytning Referenser

Anknytning Referenser Behovet av någon att ty sig till Anknytning i förskoleåren och hur den påverkas av våld i familjen Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser (båda Stockholm:

Läs mer

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier.

Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Prövning i Sverige av insatser för våldsutsatta barn som visat goda effekter i internationella studier. Kjerstin Almqvist Specialist i klinisk psykologi, leg.psykoterapeut Professor i medicinsk psykologi

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner

Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner Utvärdering av stödinsatser för mammor som utsatts för våld i en nära relation av en manlig partner Karin Grip & Anders Broberg Psykologiska institutionen Göteborgs universitet i samarbete med Kjerstin

Läs mer

Barn som bevittnat våld

Barn som bevittnat våld Barn som bevittnat våld Dokumentation från regional konferens i Göteborg 23 november 2011 Arrangerad i samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund/fou i Väst, Göteborgs universitet och Länsstyrelsen

Läs mer

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping

Mansrådgivningen Jönköping. Mansrådgivningen Jönköping Mansrådgivningen Jönköping - ett alternativ till våld i nära relationer Dan Rosenqvist Leg. psykolog 0703-92 32 29 Kjell Nordén Skötare/leg. psykoterapeut 036-10 25 13 Mansrådgivningen Jönköping Få kontakt

Läs mer

Om barn och unga med funktionsnedsättning

Om barn och unga med funktionsnedsättning Sammanfattning av konferensen: VEM KAN MAN LITA PÅ? Om barn och unga med funktionsnedsättning 28 januari 2015 på Burgårdens utbildningscentrum, Göteborg 28 januari 2015 arrangerade Dialoga (Kompetenscentrum

Läs mer

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Med utgångspunkt i barnkonventionen Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik. Öka kompetensen hos de professionella som möter barn, påverka beslutsfattare

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010 Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Delrapport 1, hösten 2009

Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Delrapport 1, hösten 2009 Utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt allvarliga konflikter i sin familj Delrapport 1, hösten 2009 Anders Broberg & Linnéa Almqvist i samarbete med Kjerstin Almqvist, Ulf Axberg, Åsa Källström

Läs mer

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till

I skuggan av våldet. Filmen vänder sig till HANDLEDNING I skuggan av våldet är en film om barns utsatthet i familjer där våld förekommer. En film om barn som växer upp i ett hem där mamman utsätts för våld av pappan, om en grupp barn som ofta glöms

Läs mer

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv

Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Barns bästa och rätt till delaktighet - professionellas och barns perspektiv Finns det ett gap mellan dem? Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Ett verkställighetsmål: de är inte

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Handlingsplan mot våld i nära relationer

Handlingsplan mot våld i nära relationer 1(18) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i förvaltningsledningen Handlingsplan mot våld i nära relationer Postadress: 447 80 Vårgårda Besöksadress: Kungsgatan 45 Vx: 0322-60 06 00 Fax:

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

Våld i nära relationer ur ett barnperspektiv att förstå, uppmärksamma och handla Västerås 2014 02 12

Våld i nära relationer ur ett barnperspektiv att förstå, uppmärksamma och handla Västerås 2014 02 12 Våld i nära relationer ur ett barnperspektiv att förstå, uppmärksamma och handla Västerås 2014 02 12 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet

Läs mer

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011

Vad är VKV? Utbildningar. Information. Rapporter. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. den 22 september 2011 Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Våld i nära n relationer Skövde den 22 september 2011 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinararelationer.se/vkv Tove Corneliussen,,

Läs mer

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden

Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Åstorps kommuns Handlingsplan mot Våld i nära relationer Riktlinjer för handläggningen av familjevåldsärenden Beslutat av Socialnämnden 2014-02-17 Dnr 2014/15 1 Innehållsförteckning 1.INLEDNING... 4 1.1

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014

Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Arbetsrapport 2014:11 Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Länsrapport Gävleborgs län Öppna Jämförelser Stöd till brottsoffer 2014 Tord Fredriksen Arbetsrapport

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer Våld i nära relationer Övergripande plan mot våld i nära relationer 2015-2018 Våld i nära relationer har många uttryck: psykiskt våld fysiskt våld sexuellt våld materiellt våld latent våld försummelse

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer

Handlingsplan Våld i nära relationer Handlingsplan Våld i nära relationer Sn 2015-01-14 8 2 Inledning Våld i nära relationer är förutom att vara ett allvarligt brott, även ett stort folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Vad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel

en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel en fyrkantig himmel en film om barnmisshandel Denna handledning är tänkt som ett hjälpmedel för dig som förbereder visning av En fyrkantig himmel. Om filmen ska visas för ungdomar behöver man förbereda

Läs mer

VÅLD I NÄRA RELATIONER

VÅLD I NÄRA RELATIONER VÅLD I NÄRA RELATIONER Riktlinjer våld i nära relationer Våld i nära relationer är en bred och värdeneutral samlingsbenämning för allt våld som sker mellan personer som står varandra nära. Syftet med riktlinjerna

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer

Barn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:

Läs mer

Handledningsmaterial för skolpersonal

Handledningsmaterial för skolpersonal Handledningsmaterial för skolpersonal Du är en sådan där viktig vuxen, som kan finnas för barn runt omkring dig. Vi på Maskrosbarn möter dagligen barn som lever i mycket utsatta hemsituationer. Genom detta

Läs mer

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012

Läs mer

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning

Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15. Social resursförvaltning Anders Danell Leg. psykoterapeut, samordnare Tommy Sjölund Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, samordnare 2011-03-15 Agenda 1. Presentation 2. Vår utgångspunkt 3. Projektet: Utvägs Boende för Män Boendet

Läs mer

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma

Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma Resultat från en nationell utvärdering Anders Broberg, Linnéa Almqvist, Ulf Axberg & Karin Grip, Göteborgs universitet Kjerstin Almqvist & Ulrika Sharifi, Karlstads

Läs mer

3. KOMMUNERNAS ANSVAR

3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3. KOMMUNERNAS ANSVAR 3.1 Målsättningen för Socialtjänstens insatser för kvinnofrid är att: Förebygga våld mot kvinnor och unga flickor. Verka för jämställdhet mellan män och kvinnor. Förebygga att unga

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd

Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Små barn och Trauma Stöd och behandling vid traumatillstånd Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga.

Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009. Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. Nyhetsbrev Barn, unga och familj Nr. 1 2009 Svårigheter att beskriva vad som är problemet i socialt arbete med barn och unga. FoU-Nordväst kommer under våren att ge ut ett antal nyhetsbrev. Nyhetsbreven

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström

Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar

Läs mer

Pengarna, barnen och livet

Pengarna, barnen och livet Pengarna, barnen och livet Program för temadagen den 7 mars: 13:00 Välkomna 13:05 Omsorgsnämndens ordförande Linnéa Darell inleder 13:15 Familjer i socialtjänsten presenterar resultaten från projektets

Läs mer

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166

KK10/166. Strategi mot hot och våld i nära relation. Antagen av KF, dnr KK10/166 KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation Antagen av KF, dnr KK10/166 Strategi mot hot och våld i nära relation 2/7 Innehållsförteckning Inledning... 3 Definition... 3 Kartläggning... 3 Syfte...

Läs mer

Det är ju otroligt viktigt

Det är ju otroligt viktigt Det är ju otroligt viktigt med Elisabet Näsman Sociologiska institutionen Uppsala universitet Maria Eriksson, projektledare Gunilla Dahlkild Öhman Finansiär: FAS Ett verkställighetsmål: de är inte småbarn

Läs mer

Små barn och Trauma Stöd och behandling

Små barn och Trauma Stöd och behandling Små barn och Trauma Stöd och behandling Anna Norlén Leg Psykolog Leg Psykoterapeut Verksamhetschef Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Små barn, våld och övergrepp Små

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare

Datum 20130218. Delrapport - Utredning om forma kommunens arbete med våldutövare A [J O Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Sureya Calli Datum 20130218 Diarienummer [ange diarienummer här] Nämnden för hälsa och omsorg Delrapport - Utredning om forma kommunens

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Projektet Konflikt och Försoning

Projektet Konflikt och Försoning Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld

Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld Mans- & Familjejour dec. 2012 Copyright 2012, Med reservation för ändringar 1 Vanliga missuppfattningar kring barns bästa och relationsvåld

Läs mer

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation

Samarbetssamtal. Ett stöd för föräldrar vid separation Alla kommuner ska kunna erbjuda samarbetssamtal till föräldrar som ska eller har separerat, eller som inte har levt tillsammans. I den här foldern beskrivs kortfattat vad samarbetssamtal är. Samarbetssamtal

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

gemensam vårdnad vad innebär det?

gemensam vårdnad vad innebär det? Den här broschyren kan beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67, e-post socialstyrelsen@strd.se Webbutik: www.socialstyrelsen.se/publicerat Artikelnr 2006-114-31 GRAFISK

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala

CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE. Heljä Pihkala CHECKLISTA FÖR KARTLÄGGNING AV BARNS SITUATION I FAMILJER MED MISSBRUK ELLER BEROENDE Heljä Pihkala BAKGRUND - Checklistan är en miniversion av Föra barnen på tal, FBT (Solantaus, 2006), som i sin tur

Läs mer

Stöd till barn som upplevt att mamma utsätts för våld

Stöd till barn som upplevt att mamma utsätts för våld Stöd till barn som upplevt att mamma utsätts för våld erfarenheter från en studie av barn som deltagit i Bojens grupprogram Kjerstin Almqvist, Anna Georgsson, Karin Grip & Anders Broberg Stiftelsen Allmänna

Läs mer

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT

6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6. BARN TILL KVINNOR SOM UTSÄTTS FÖR VÅLD OCH HOT 6.1 Från barnets perspektiv Ett av tio barn i Sverige har upplevt våld i sina familjer, enligt en undersökning av Staffan Janson (SOU 2001:18) Att förebygga

Läs mer

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013

rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Kommunstyrelsens kontor Handlingsplan rörande mäns våld mot kvinnor och barn i nära relationer 2011-2013 Våld mot kvinnor innebär: Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i eller sannolikt kommer

Läs mer

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet Depressioner hos barn och unga Mia Ramklint Uppsala Universitet Depression En egen tillfällig känsla Ett sänkt stämningsläge Ett psykiatriskt sjukdomstillstånd Depressionssjukdom (Egentlig depression)

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

SMS frågor i urval från regional konferens den 30 mars 2012

SMS frågor i urval från regional konferens den 30 mars 2012 SMS frågor i urval från regional konferens den 30 mars 2012 Aktuellt på vårdnadsområdet Gunilla Cederström, utredare på Socialstyrelsen kontakt: gunilla.cederstrom@socialstyrelsen.se Är det 50000 barn

Läs mer