Förord. Ulf Hållmarker Krister Andersson Bertil Svensson kyrkostyrelsens missionsföreståndare missionssekreterare ordförande

Transkript

1 Förord En avgörande bakgrund till Svenska Missionsförbundets bildande var internationellt arbete frågan gällde vem som skulle kunna sändas ut i missionsarbete. Mission har varit och är det traditionella uttrycket för kyrkans inneboende uppdrag att tjäna genom att vara gränsöverskridande. Idag arbetar vi i Missionsförbundet med Uppdraget Mission Innebörden i ordet mission förändras, men uppdraget är detsamma Evangelium åt alla. Denna skrift vill söka tydliggöra för församlingarna, för samarbetskyrkor och för samarbetsorganisationer hur synen idag formuleras vad gäller det internationella arbetet. Policydokumentet har diskuterats under två års tid inom Missionsförbundet, men också i samtal med samarbetskyrkor och samarbetsorganisationer, i Sverige och i andra länder. Mission på sex kontinenter är ett uttryck som visar, att mission idag inte utgår från kyrkor och missionsorganisationer i norr. Missionen är global och uttrycks alltmer i ett beroende av samarbete och ömsesidighet. Åldersgränser liksom geografiska och kulturella gränser behöver ständigt överskridas. Där metoder, erfarenheter och inspiration kommer från kyrkor i hela världen, där sker kreativa möten för mission i en ny tid. Evangelium åt alla lyfter fram denna ömsesidighet. I utmejslade fyra arbetsområden formuleras här det som Svenska Missionsförbundet som kyrka, i samverkan med andra kyrkor, anser viktigt. Förkunnelsen av Jesu Kristi erbjudande till befrielse och räddning är den grundpelare som bär evangelisation och församlingsutveckling liksom diakonin. Denna inbegriper, förutom individuellt stöd, också påverkan på samhällets strukturer genom ett konkret arbete för fred och försoning och med samhällsbyggande i vid mening. Dokumentet Evangelium åt alla har antagits av kyrkostyrelsen i augusti Förhoppningen är att församlingar och övriga intresserade med hjälp av skriften skall få en tydligare bild av vad Svenska Missionsförbundet vill med det internationella missionsarbetet. Till Evangelium åt alla har Frikyrkliga Studieförbundet utarbetat en studieplan för att underlätta samtalet i församlingarna om vår internationella mission idag. Ulf Hållmarker Krister Andersson Bertil Svensson kyrkostyrelsens missionsföreståndare missionssekreterare ordförande November

2 Innehållsförteckning Inledning 3 Mål 4 Teologisk utgångspunkt 4 Evangelisation 5 Diakoni 6 Gemenskap 6 Mission och omvärldsperspektiv Kolonialtiden: Missionen vittnar och bygger 7 Avkolonialisering och kalla krigets tid: Missionen blir bistånd 8 Globaliseringens tid: Nya missionsstrukturer 8 Arbetsinriktningar 9 Evangelisation 10 Församlingsutveckling 10 Fred och försoning 10 Samhällsbyggande 11 Kvalitetskriterier 11 Målgrupper 12 Struktur och arbetsform 13 Församlingar och distrikt 13 Kyrkokonferens och kyrkostyrelse 14 SMF, SMU och Diakonia 14 Missionsarbetare 15 Bilagor Bilaga 1: Policy gällande insatser via internationella ekumeniska eller konfessionella organ 16 Bilaga 2: Policy gällande Sida-finansierade insatser via Svenska Missionsförbundets församlingar 17 Studieplan 18 Litteraturlista 22 2

3 Inledning Svenska Missionsförbundet är som kyrka en gemenskap mellan församlingar som bekänner Herren Jesus Kristus som Gud och Frälsare i enlighet med den heliga Skrift och därför tillsammans söker fullfölja sin gemensamma kallelse till Guds, Faderns och Sonens och den heliga Andens, ära. 1 Svenska Missionsförbundet (SMF), som bildades 1878, växte fram ur den nyevangeliska väckelsen på 1800-talet och samlade fria församlingar och missionsföreningar för den gemensamma missionsuppgiften i Sverige och i andra länder. Den 31 december 2000 fanns 824 församlingar med medlemmar 2 och betjänade 3. SMF:s verksamhet präglas av en helhetssyn på världen, människan och Kristi uppdrag. År 1879 sändes den första missionären till Finland avskildes missionärer till Lappland för arbete bland samerna, till Ryssland och till Kongo. Åren som följde utvidgades missionsarbetet till ytterligare områden: 1886 till Alaska, 1887 till Nordafrika, 1890 till Kina, 1893 till Ostturkestan, 1909 till Franska Kongo, 1940 till Indien och 1949 till Japan. Under de senaste decennierna har SMF påbörjat samarbete med redan existerande kyrkor, 1971 i Ecuador, 1979 i Pakistan, 1991 i Nicaragua. Under de senaste åren har kyrkosamarbete återupptagits med Kina, Estland och Ryssland. I Mellanöstern arbetar SMF sedan några år genom ekumeniska organ. Det långa engagemanget och kontinuiteten har varit kännetecknande för SMF:s arbete genom åren. SMF har fortlöpande reflekterat över sitt missionsuppdrag. Arbetet har förändrats efter hand, både vad gäller geografiska områden och arbetssätt, genom att erfarenheter och nya kunskaper har tillförts. Den policy, som här formuleras, bygger, förutom på den nya konstitutionen, på två utredningar: Kongoutredningen, vars slutdokument Nsalasani ku ntwala, Nya tider nytt samarbete antogs I den lyftes bland annat fram missionens helhetssyn, att relationen mellan kyrkorna bör utvecklas till ett ömsesidigt ansvar, samt att kontakter mellan kyrkor ska ske på flera nivåer. 4 Rådslag om mission behandlades på Generalkonferensen Den utgick från ett minskande missionsintresse. 5 Även om man inte kan göra en uppdelning mellan mission i Sverige och övriga delar av världen, inriktar sig detta dokument främst på det internationella arbetet. Dess grund och förutsättning är ett levande engagemang i församlingslivet. Missionsarbetet i andra länder inspirerar och utmanar samtidigt församlingarna till missionsuppdraget i Sverige. Missionsuppdraget är givet till kyrkan i varje tid utifrån Jesu ord till sina lärjungar: Som Fadern har sänt mig, sänder jag er. 6 I det uppdraget står kyrkor världen över sida vid sida i evangelisation, församlingsutveckling, arbete för fred och försoning samt för samhällsbygge på rättvis och demokratisk grund. Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU) har också internationellt arbete på sitt program. SMU och SMF utgör tillsammans en helhet, även om prioriteringarna kan vara olika. 1 Ur Konstitution för Svenska Missionsförbundet antagen av Svenska Missionsförbundets generalkonferens / kyrkokonferens Grundsatser. Konstitutionens olika delar, som hänvisas till i fortsättningen utgörs av Trons grund och innehåll, Grundsatser, Kyrkoordning, Kyrkostadgar samt Församlingsordning. 2 Svenska Missionsförbundets årsberättelse En person anses vara betjänad om personen är medlem eller är registrerad deltagare i församlingarnas / SMUs verksamhet. Se vidare Tillämpningsföreskrift för Statsbidrag till trossamfund (Antagen av SST med ändring beslutad ) 4 Nsalasani ku ntwala, Nya tider nytt samarbete, Dokument från de nordiska och kongolesiska studiekommittéerna Brazzaville, Kongo, Se bland annat Gösta Stenström, Röster i rådslag, Generalkonferensen Joh 20:21 - ordet mission är det latinska uttrycket för sändning, särskilt i samband med detta bibelord 3

4 7 Ur Kyrkoordningen 8 Ur Trons grund och innehåll 9 Ur Församlingsordning 10 Matt 28:19-20 Mål Målet är att förkunna evangelium om Guds rike i ord och handling. Svenska Missionsförbundet vill uttrycka sin del av missionsuppdraget i andra länder. Kyrkan söker, som svar på Guds fortsatta kallelse till mission, ständigt nya områden för det uppdrag som sträcker sig till tidens slut att förkunna evangeliet om Guds rike och tjäna medmänniskor i hela världen. Svenska Missionsförbundets historiska engagemang för mission förpliktar till fortsatt delaktighet med de kyrkor som uppstått ur missionsarbetet. Gemenskapen mellan självständiga kyrkor i olika delar av världen utmanar till ömsesidighet i förbön och att dela erfarenheter och resurser. 7 Missionsuppdraget att förkunna evangelium om Guds rike i ord och handling är gränslöst. Sändningen hör samman med löftet om Kristi närvaro till tidens slut. Till kyrkans väsen hör att leva i mission och alltid vara på väg utanför sig själv till hela skapelsen. Den syftar till att göra alla folk till lärjungar. I detta uppdrag berikas också den egna förståelsen av evangeliets rikedom och mångfald. 8 Församlingen sänds till hela skapelsen. I missionens möten med andra kyrkor, samhällen och kulturer berikas den egna förståelsen av evangeliets rikedom och mångfald. Då vidgas tro och ansvar. Församlingen vill arbeta för enhet med andra kristna på samma ort genom gemenskap i gudstjänstliv, nattvard, evangelisation och diakoni. Församlingen har del i Svenska Missionsförbundets mission över alla gränser. Därför vill församlingen visa vägen till tro på Jesus Kristus och inbjuda till livsgemenskap med honom i församlingen samt dela hela kyrkans uppgift att föra evangelium till alla folk, leva i vardagen, i arbetsliv och samhälle, hävda allas lika värde, värna rätten och avslöja rätten, uppmuntra till delaktighet i samhället, bidra till utjämning av världens resurser samt ansvara för och förvalta Guds skapelse, gestalta en gemenskap, öppen för alla, samt vara försoningens redskap i omgivningen och i hela Guds värld. 9 Att missionsuppdraget är gränslöst, innebär att evangeliet riktar sig till människor i församlingens egen närmiljö, växande storstadsområden och skilda miljöer i Sverige samt till människor i andra delar av världen. Dess mål är att nå till alla som inte fått del av evangelium, oavsett var man bor. Det är också gränsöverskridande mellan generationer och kulturer. Teologisk utgångspunkt Det hör till kyrkans väsen att leva i mission. I missionsbefallningen i Matteusevangeliet 10 kopplas uppdraget att göra alla folk till lärjungar till löftet om 4

5 Kristi närvaro. Ännu starkare beskrivs församlingens uppdrag som en del av Guds frälsningshandlande, av samma art som inkarnationen, att Gud själv valde att bli människa för att mitt i mänskligheten vara synlig, tydlig och handlande. Därför är den kristna kyrkans mission långt större än en uppgift bland andra kyrkan blir till av missionen. Den är Kristi kropp, tydlig, synlig och handlande när den lever i mission: Jesus Kristus har sänts i världen av Fadern genom Anden. Kristus sänder i alla tider sina lärjungar med evangelium om Guds rike. Genom denna sändning, mission, skapas kyrkan och förnyas som Kristi kropp i världen: genom evangelisation bär den vittnesbörd om Kristus, genom diakoni tjänar den medmänniskorna och hela skapelsen, genom gemenskap upprättas människor och uppmuntras att bruka sin mångfald av gåvor. Denna mission hämtar sin förebild från Kristus som ödmjuk tjänare och sker i kärlekens kraft. 11 Evangelisation, diakoni och gemenskap är olika uttryck för Guds och församlingens mission i världen. Den kristna förkunnelsen och gudstjänstlivet, liksom den enskildes vittnesbörd, hör alltid samman med sådana handlingar som gör kärlekens budskap tydligt och synligt. Tjänsten åt medmänniskan är ett uttryck för den kristna kärleken och sker för människans skull, utan biavsikter. Samtidigt bär kärlekens tjänst vittnesbörd om evangeliet. Detta kan ske i långsiktigt utvecklingsarbete eller i akuta humanitära insatser. De skilda uttrycken för den kristna missionen hålls samman av församlingens liv och gemenskap. Missionsuppgiften utgår från församlingen. Denna uppgift utförs gemensamt av församlingarna genom SMF och i ömsesidighet med andra kyrkor. Detta sker för att skapa uthållighet och långsiktighet samt undvika ojämlikhet och kortsiktigt beroende av enskilda. Den samlade gemenskapen ger uttryck för enskilda människors utrustning, begåvning och engagemang. Med denna grundsyn på uppdraget är det väsentligt att stimulera möten och kontakter mellan människor, så att inte uppgiften blir opersonlig. Evangelisation genom evangelisation bär den [kyrkan] vittnesbörd om Kristus Evangelisation utgår från att den som upptäckt Kristus som vägen, sanningen och livet vill dela detta med andra. Den Gud som har skapat världen, söker oss människor och vill återföra oss till gemenskap med sig själv. Vittnesbördet om tron på Kristus kan ske i glädje och övertygelse, förenat med respekt för andras uppfattningar och gudstro. 11 Ur Trons grund och innehåll 5

6 Den egna tron växer när man delar med sig, möter andra människors tankar och ställs inför nya utmaningar. Det var ständigt nya kulturmöten och andra människors traditioner som fick urkyrkan att på allvar bearbeta den kristna trons centrum. Diakoni genom diakoni tjänar den [kyrkan] medmänniskorna och hela skapelsen Det diakonala uppdraget innebär ett aktivt deltagande i ett demokratiskt samhälle. Guds församling har i varje tid en profetisk roll. Den har att gestalta en försonad gemenskap, där varje människa kan få hjälp att se livet som en helhet och en gåva från Gud. Detta gäller särskilt människor, som mer än andra erfar livets sårbarhet, de som är fattiga, de som är osynliga för omgivningen, utsätts för övermakt och våld eller ställs utanför samhällsgemenskapen. 12 Diakonin, kärlekens tjänst, innebär att i handling ge uttryck för den kristna kärleken så att människor återupprättas och får leva med mänskligt värde. Tjänsten för medmänniskans skull måste alltid vara villkorslös. Genom sin mission vill församlingen möta enskilda människor, som är utsatta genom sjukdom, fattigdom, förtryck och okunskap. Diakoni handlar också om att tillsammans med kristna i andra länder vara en profetisk röst i samhället och hävda rättfärdighet, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter. Det innebär att tolka och offentliggöra trons innebörd i relation till olika samhällssystem och vad ett kristet samhällsengagemang kan innebära. Gemenskap genom gemenskap upprättas människor och uppmuntras att bruka sin mångfald av gåvor Gudstjänsten utgör i konstitutionen ett centralt uttryck för en gemenskap i församlingen. Den hör samman med både Guds vilja om gemenskap i hela mänskligheten och med sändningen, missionen: Gudstjänsten är församlingslivets centrum. Från kyrkans första tid har Guds folk samlats på dagen för Kristi uppståndelse. Gudstjänsten är ett möte med Gud, den helige. När Guds folk ärar och lovsjunger Gud, tar kyrkan del i den himmelska församlingens lovsång. Mångfalden återspeglar Guds rike som en gränslös gemenskap. Den heliga Anden befriar från instängdhet och rädsla till öppenhet och frimodighet. Anden sänder kyrkan ut i världen, till Guds mission Ur Kyrkoordning 13 Ur Trons grund och innehåll Det djupaste uttrycket för gemenskapen med Kristus, nattvardens bröd och vin, mättnad och försoning, pekar samtidigt på alla människors vardag i världen och hoppet om den framtid Gud har i beredskap: Församlingen uppfordras att dela brödet i världen och bära budskapet om försoningen vidare. Herrens måltid är ett tecken på framtid och hopp 6

7 en gränslös gemenskap i Kristi kropp, ett rättfärdighetens, kärlekens och fridens rike i den heliga Anden. Den firas i väntan på den dag då Guds rike kommer i kraft. 14 Bibelns syn på den kristna gemenskapen rymmer mångfald. Samtidigt bejakas varje människas unika personlighet. Detta leder till en jämlikhet som inte känner några begränsningar. Tanken hos Paulus är, att människor har olika gåvor som är till för helheten. Ingen lever ensam, utanför eller isolerad. Den kristna människosynen bär i sig det gränslösa, det ömsesidiga, det som fogar samman människor och som knyter dem samman med Kristus. Därför är mångfalden en gåva till, inte ett hot mot, gemenskapen. Mission och omvärldsperspektiv Kolonialtiden: Missionen vittnar och bygger Den västerländska protestantiska missionen expanderade kraftigt omkring år Denna tid präglades av kolonialismen, där Europa var kulturellt, politiskt, militärt och ekonomiskt centrum. Kolonialismen i Afrika och Asien tog fart i slutet på 1800-talet och har medfört att hela världen inordnats i ett globalt ekonomiskt system. Kolonialismen lämnade efter sig ett ekonomiskt, politiskt och socialt arv som fortfarande präglar dagens situation. SMF bildades när europeiska stater låg i startgroparna för att kolonisera Afrika. Särskilda missionssällskap hade vuxit fram som svar på att missionsuppdraget blivit otydligt i kyrkorna eller sammanblandats med nationalkyrkotanken att det var den koloniserande statens egen kyrka som bar ansvaret för att människorna i de erövrade områdena också antog erövrarens religion. Missionen identifierades av somliga med kolonialmakternas agerande. Kolonialmakterna kom att sprida den egna kulturen och behålla det politiska och ekonomiska inflytandet vilket missionen, om än omedvetet, kom att bidra till. Med missionsstationerna kom den västerländska synen på evangelium, civilisation, kunskap, materiellt välstånd. Arbetet omfattade bland annat skolor, sjukhus, bibelöversättning och barnhem. För SMF som proteströrelse mot national- och statskyrkosystem var det naturligt att betona missionsuppdraget både som inre mission, i det egna landet, och överallt där människor ännu inte nåtts av evangelium. Samtidigt bar man med sig en kristen tro, präglad av tilltro till människans värde, med förmåga till eget ansvar och ställningstagande. Det fanns en iver att översätta Bibeln och lära människor att läsa, att själv tillägna sig bibelordet utan en överhet som bestämde tolkningen. I detta låg en 14 Ur Trons grund och innehåll 7

8 positiv syn på människors värde och en grogrund för demokrati. För den som själv är myndig nog att förstå orden om evigt liv, är det en mindre sak att blanda sig i det jordiska samhället 15. Det var alltså det arvet missionen hade del av. SMF:s mission kom alltså att både präglas av kolonialt institutionsbygge och av en protest mot kolonialismen som förberedde självständighet och demokrati. Avkolonialisering och kalla krigets tid: Missionen blir bistånd 15 Analysen av väckelserörelserna som förberedelse för det demokratiska genombrottet i Sverige är hämtad från Tage Erlanders memoarer , sid Att den missionerande kyrkan rent fysiskt för en begränsad tidsperiod lämnar sin mission och överlåter allt ansvar åt den nationella kyrkan. Debatten var som hetast under 1970-talet. 17 Självstyrande, självförsörjande och självutbredande. Denna missionsstrategi formulerades i Kina redan på 1840-talet, men det var först nu som den fick genomslag på andra håll. 18 Begreppet myntades på missionskonferensen i Mexiko City Det handlar om att evangelium måste spridas till hela jorden inte bara till Afrika, Latinamerika, och Asien utan också till Europa och Nordamerika. Efter andra världskriget inleddes en ny epok framför allt utifrån två rörelser. Den ena var kraven på nationell självständighet för kolonierna. Med början i Asien, men kring 1960 framför allt i Afrika, restes kraven på självständighet. Samtidigt utbröt det kalla kriget, som direkt kom att påverka de nya självständiga staterna med supermakternas kapplöpning om inflytande. Nya begrepp som tredje världen, underutveckling och bistånd myntades. Man utgick från att tredje världen låg efter. Med modell från Marshallhjälpens framgångar i det krigshärjade Europa, tänkte man, att om de fattiga länderna fick starthjälp, skulle utvecklingen komma igång utan att några förändringar behövde ske i den rika delen av världen. Brytningstiden ledde till att också kyrkorna blev självständiga. För SMF:s samarbetskyrkor skedde detta i både Kongo-Kinshasa och Kongo-Brazzaville 1961, i Indien och i Japan Begrepp som aktualiserades var oberoende, moratorium 16, tre-själv-rörelsen 17 och mission på sex kontinenter. 18 Antalet livstidsmissionärer minskade och kompletterades med korttidsarbetande projektledare. Man tvekade om det framtida behovet av missionärer och vilka uppgifter dessa skulle ha. Missionen påverkades av det begynnande statliga, profana, biståndet både i terminologi och i arbetssätt. Fokus låg på diakoni och samhällsbyggande. Byggandet av institutioner, som sjukhus och skolor fortsatte. Administration, församlingsliv och evangelisation kom att bli den lokala kyrkans ansvar. De lokala kyrkorna var visserligen formellt självständiga, men pengarna kom utifrån och hur de skulle användas bestämdes ofta av givaren. Samtidigt började under denna tid extra resurser tillföras genom ekonomiskt stöd från den svenska regeringen. Globaliseringens tid: Nya missionsstrukturer Under 1900-talets senare decennier gick världen in i en period som kännetecknas av globalisering. De traditionella systemen håller på att luckras upp till förmån för nätverk av beslutsfattande där bland annat nationalstaternas suveränitet ifrågasätts. Samtidigt förändrades den politiska uppdelningen mellan öst och väst med Sovjetunionens fall Varor, tjänster, kapital och personer har fri rörlighet över nationsgränser liksom kunskap, vapen, mode, trosföreställningar, miljögifter etc. Hoten mot den nationella säkerheten har blivit mer diffusa: miljö- och kulturpåverkan, ekonomisk instabilitet, narkotika- och vapenhandel, kriminalitet och terrorism. Transnationella företag utövar stor påverkan, men är i allmänhet inte beredda att ta socialt ansvar. Globaliseringen tycks leda till en förstärkning av rådande orättvisor både inom och mellan länder. 8

9 Den kristna kyrkan har en viktig uppgift att utgöra en motkraft till de opersonliga ekonomiska realiteter som styr. SMF vill visa på negativa tendenser och försöka motarbeta dessa, men också att ha visioner för hur en bättre värld och ett rättvist samhälle kan se ut. Ett ömsesidigt tänkande och handlande behöver få ett större genomslag, bland annat genom att utveckla ett nätverk av kontakter och gemenskaper som skapar möjligheter till påverkan, kunskap och förändring. SMF, med sitt folkrörelsearv, har ett bidrag att ge i formandet av ett gott samhälle i de länder, där samarbete finns mellan kyrkorna. Några kyrkor är i hög grad fortfarande ekonomiskt beroende av SMF, ett dilemma där det är svårt att hitta lösningar. En ny typ av samarbete håller på att växa fram, där det ömsesidiga ansvaret och beroendet är bärande teman. Arbetsinriktningar SMF:s helhetssyn på missionen och den tidigare beskrivna treklangen evangelisation, diakoni och gemenskap är grund för de fyra arbetsinriktningar som framträder: evangelisation församlingsutveckling fred och försoning samhällsbyggande Dessa fyra prioriterade områden är ömsesidigt beroende av varandra. Gemenskapen kyrkor och kristna emellan kan under vissa tider kräva att SMF går in i uppgifter som inte finns med bland de nämnda arbetsinriktningarna, t. ex. insatser vid krig och katastrofer. När dessa inträffar i områden, där SMF har djupa och nära relationer med en kyrka, är det motiverat att gå in med ett humanitärt 9

10 stöd. Detta är uttryck för delat liv, men motiveras också av att det redan finns fungerande strukturer och upparbetade kontakter. Evangelisation En kyrka är till sitt väsen evangeliserande. Detta är en utmaning för SMF idag. Under pionjärtiden var bildandet av församlingar en självklarhet. Idag har mycket av det evangeliserande arbetet i samarbetskyrkorna övertagits av de inhemska medarbetarna. Risken idag är att biståndet blivit en så dominerande del av kyrkosamarbetet, att det försvagar grunden för gemenskapen. Idag handlar evangelisationsarbetet fortfarande om pionjärinsatser, det vill säga stöd till evangelisation i områden med svag kristen närvaro, samt att där grunda församlingar. Människor behöver få del av Guds ord genom både förkunnelse och t.ex. bibelöversättning för att få stöd att förankras och växa i kristen tro. Församlingsutveckling Församlingsutveckling är en följd av evangelisation. Huvuduppgiften här är att stödja utbildning och teologisk forskning för att den samarbetande kyrkan skall kunna bygga upp sin egen pastors- och evangelistkår. Det handlar också om stöd till samarbetskyrkorna för en fungerande organisation. Utifrån ömsesidigheten borde det också innebära stöd till församlingsutveckling i Sverige från andra kyrkor. Fred och försoning Jesus förkroppsligar fred och försoning genom sitt liv, sin död och uppståndelse. Den kristna kyrkan är ställd i försoningens tjänst 19. Freds- och försoningsarbetet har därför alltid haft en framskjuten plats i kyrkans liv. Under det senaste årtiondet har speciellt Kongo-Brazzaville och Kongo-Kinshasa lidit av inbördeskrig som brutit ned samhället och människorna och skapat djupgående konflikter. SMF ser arbetet för fred och försoning i Centralafrika som prioriterat arbetsområde. Också i andra situationer än krig uppfordras kyrkorna till aktivt försoningsarbete. Både när det gäller etniska och religiösa motsättningar krävs långsiktiga insatser Kor 5:18 10

11 SMF ser religionsdialogen som ett viktigt medel för att människor ska kunna förstå varandra och leva tillsammans. Här finns tydliga likheter mellan situationen i flera av de länder där SMF har kyrkosamarbete och i det svenska samhället. Samhällsbyggande Missionen som samhällsbyggare har sedan missionens början haft fokus på utbildning och sjukvård. En grundläggande skolverksamhet har skapat förutsättning för arbete och yrkesverksamhet liksom basen för fritt tänkande, människovärde och demokrati. Hälsa är en annan viktig faktor för att människor ska kunna bygga ett fungerande samhälle. Detta har medfört stora satsningar inom hälso- och sjukvården. Trots dessa insatser är fattigdomen det kanske allra största hindret för samhällsuppbyggnad. Aldrig förr har det funnits så många demokratiska länder som nu, samtidigt som många människor marginaliseras. Utbildning, liksom sjuk- och hälsovård, kommer även i fortsättningen att vara viktiga inslag i arbetet. Det handlar inte i första hand om att lindra bristerna utan om att angripa orsakerna till problemen. SMF vill på ett tydligare sätt stärka olika grupper för att de ska upptäcka sin förmåga att förändra samhället. Ett inslag i detta är att verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras och efterlevs. Andra sätt kan vara utbildning i demokrati eller att stödja enskilda och grupper att via företagsamhet hitta en bas för sin egen försörjning. Kvalitetskriterier Till de fyra arbetsinriktningarna läggs sex kvalitetskriterier som växt fram ur senare års reflektioner: ömsesidighet ekumenik rättvisa jämställdhet demokratisk delaktighet omsorg om miljön Begreppet ömsesidighet i kyrkosamarbetet behöver en ny och djupare reflektion. Fortfarande domineras internationell missionspraxis av sändning och inflytande i en riktning. Ömsesidighet handlar först om att dela den kristna tron. Gemenskapen mellan självständiga kyrkor i olika delar av världen utmanar till ömsesidighet i förbön och att dela erfarenheter och resurser. 20 Den viktigaste frågan gäller hur det ömsesidiga mötet mellan kyrkorna och enskilda kristna från två håll berikar bådas tro 21. Hittills har begreppet mission i retur bestått i att söka former för att i begränsad, symbolisk form göra personutbytet ömsesidigt. Förflyttningen av kristendomens centrum från västerlandet till sydost måste också få teologiska konsekvenser. En avgörande svårighet är mental omställning att i ett alltmer sekulariserat västerland se behovet av kritisk granskning av hur själva 20 Ur Kyrkoordningen 21 Rom 1:

12 församlingslivet sekulariserats samt inse behovet av genuint stöd och uppmuntran från de delar av världen där troslivet, bönen och lovsången är starkast. Guds församling är, liksom samhället i övrigt, för sitt liv beroende av dem som verkar svagast 22. Paulus säger, att om en kroppsdel lider, så lider hela kroppen. För att människor ska ha möjlighet att påverka sin omgivning behövs olika verktyg, som utbildning, kunskap och förtroende för demokrati. Rättvisa handlar inte bara om att alla ska kunna äta sig mätta, vara friska och ha en säng att sova i, utan också om människovärde och möjlighet att påverka sin situation. Sambandet mellan ekumenik och mission har främst att göra med de kristna kyrkor som finns företrädda lokalt och nationellt. Om uppdraget att föra evangeliet vidare är kyrkans liv, innebär splittring och konkurrens försvagning av både budskapet och av det egna livet. Därför bör allt missionsarbete ses som en kyrkornas gemensamma uppgift i områden där kristen tro är svagt företrädd. Detta måste få tydliga konsekvenser både i pionjärplanering, strategi och växande samarbete där församlingar från flera kyrkor finns på samma ort. Ekumenik hör samman med mission, sändning i världen. Enhetens grund finns i Guds enhet som Fader, Son och Ande. Ekumenik innebär en riktning mot enhet mellan olika kyrkosamfund och lokala församlingar. Genom de kristnas enhet skall världen tro på och förstå att Gud har sänt Jesus Kristus i kärlek till alla människor. 23 Den ekumeniska uppgiften blir tydligast i gemenskapen mellan lokala församlingar. Enheten ger utrymme för mångfald, men måste ta sig konkreta och kontinuerliga uttryck i kyrkans liv. 24 Utifrån kristen människosyn ska alla som berörs av arbetet kunna vara med och påverka oavsett kön, social status eller ålder. SMF har ett historiskt arv att utveckla demokratins former och delta i protest mot orättvisa maktstrukturer. Stöd för demokratin kan ske genom att stärka människors kompetens, identitet, engagemang och självkänsla. Omsorgen om miljön hör också samman med missionen. I Markusevangeliets missionsbefallning ger Jesus uppgiften att predika evangelium för hela skapelsen 25. Människan är förvaltare av hela skapelsen med ansvar inför Skaparen. En strävan är att finna vägar i arbetet som inte försämrar miljön, utan leder till ekologisk balans. Målgrupper 22 1 Kor 12: Ur Trons grund och innehåll 24 Ur Kyrkoordningen 25 Mark 16:15 26 Luk 4:18-19 Missionsuppdraget gäller alla människor och hela världen. I denna beskrivning av SMF:s internationella insatser gäller uppgiften ömsesidigt samarbete mellan SMF och dess samarbetskyrkor. Varje enskild människas behov är en utmaning. Samtidigt måste avgränsningar göras för att uppgiften skall bli tydlig och insatsen realistisk. Jesu beskrivning av sin egen sändning i Lukasevangeliet kan ge hjälp att ange de målgrupper som bör ses som mest angelägna i SMF:s internationella arbete 26 : Fattiga (frambära ett glädjebud till de fattiga). Materiellt fattiga människor är begränsade på många sätt. SMF arbetar med att förbättra den ekonomiska och 12

13 sociala situationen för enskilda fattiga människor, men också att genom analyser och opinionsbildande motverka fattigdomen i världen. Samtidigt är rikedom inte någon garanti för ett lyckligt liv. Ett utgivande liv för andra kan ge mening och uppgift i livet. Att dela glädjebudet till de fattiga innebär också att vittna om det glada budskapet så att alla människor kommer till tro. Fångna (befrielse för de fångna). Många människor i vår värld är bokstavligt fängslade och behöver möta medmänsklighet och rättvisa i sin situation. Andra är fångna i alkoholens och narkotikans grepp eller förtryckta på andra sätt. Många är fångar under ekonomiskt förtryckande system. SMF arbetar för frihet på alla plan. Blinda (syn för de blinda). Att verka för syn för de blinda kan röra sig om stöd för bokstavligt talat blinda, genom sjuk- och hälsovård. Men blindheten kan också bestå i bristande medvetenhet och okunskap om situationen i det egna samhället. SMF arbetar för att göra människor medvetna om orättvisa strukturer för att de själva ska kunna påverka sin situation. Förtryckta (ge de förtryckta frihet). Många av världens människor är förtryckta och marginaliserade. SMF arbetar för att de ska inlemmas i samhällsgemenskapen och göra sin röst hörd genom demokrati. De mest marginaliserade görs synliga, både för deras egen och för samhällets skull. Struktur och arbetsform SMF beskriver sin identitet och sin struktur som kyrka och arbetar för kyrkans synliga enhet lokalt, nationellt och internationellt (se Bilaga 1: Policy gällande insatser via internationella ekumeniska eller konfessionella organ). SMF väljer att för sin mission samverka med andra kyrkor för att uppnå en långsiktighet i arbetet och motverka ryckighet och modeväxlingar. Det internationella arbetet är en integrerad del av SMF:s hela arbete. SMF som kyrka svarar för avtal och överenskommelser om samarbete i mission med kyrkor i andra länder. Det gemensamma arbetet kring internationell mission är därför nödvändigt, också för att kanalisera de många små församlingarnas intresse och ekonomiska medel och ge dem en återkoppling genom information av god kvalitet. Församlingar och distrikt Missionsuppgiften utgår från församlingarna och är församlingens huvuduppgift. Samtidigt som ett minskande intresse för mission noteras, finns församlingar och medlemmar som visat ett stort intresse att leva närmare det internationella arbetet. Några har vänförsamlingar på olika håll i världen. Flera av distrikten har också utvecklat direkta kontakter med församlingar och samarbetskyrkor. I häftet Internationella vänkontakter 27 finns formerna för detta beskrivet. 27 Internationella vänkontakter, Handledning,

14 SMF är indelat i sju distrikt. De är demokratiskt uppbyggda utifrån distriktets församlingar. Samfundet har en representant, distriktsföreståndaren, som arbetar tillsammans med distriktsstyrelsen och distriktets medarbetare. SMF:s uppgift är att följa församlingarnas och distriktens internationella kontakter, upprätthålla en dialog, ordna mötesplatser där svenska församlingar får mötas och också möta samarbetskyrkornas representanter, samt ordna utbildning om vänkontakter. Några församlingar och distrikt har identifierat ekonomiska behov i till exempel relation till vänförsamlingskontakter och tagit initiativ till att ge direkta ekonomiska bidrag. I vissa fall vill man komplettera detta med medel från Sida. SMF samordnar ansökningar av statliga medel (se Bilaga 2: Policy gällande Sida-finansierade insatser via Svenska Missionsförbundets församlingar) Kyrkokonferens och kyrkostyrelse Den årliga kyrkokonferensen är SMF:s högsta beslutande organ. Där möts församlingarna för att välja styrelse och andra organ, kalla människor till olika uppgifter, besluta om det gemensamma arbetet samt ge rekommendationer till församlingarna. I konferensen ordineras pastorer och diakoner. Där avskiljs också missionärer. Kyrkostyrelsen planerar och leder arbetet tillsammans med missionsföreståndaren 28 och utser inom sig ett missionsutskott. I utskottet följer man arbetet inom missionsavdelningen, som ansvarar för mission i Sverige och i andra länder samt utvecklingsarbete. Missionsutskottet utser arbetsgrupper som verkar för en geografisk region eller ansvarar för ett särskilt verksamhetsområde 29. SMF, SMU och Diakonia 28 Ur Kyrkoordningen 29 Exempelvis Afrika, Europa, Kina, Mellanöstern, Pakistan, hälso- och sjukvård. Missionsföreståndaren, som är SMF:s andliga ledare och främsta företrädare, har som uppgift att tillsammans med styrelsen planera och leda SMF:s arbete. En del av den uppgiften består i att främja missionsarbetet och ha kontakter med kyrkor inom och utom Sveriges gränser, delta i samhällsdebatten kring rättvisefrågor samt verka för fred och försoning. Detta ansvar delar missionsföreståndaren med en ledningsgrupp, där det bland annat finns en missionssekreterare med ansvar för det internationella arbetet. SMF samordnar internationella kontakter med samarbetskyrkor, ansvarar för det gemensamma missionsarbetet, stimulerar till utbyte, utbildning och sändning av missionsarbetare. Uppgiften är också att informera om förhållanden i andra delar av världen för att uppmuntra till förbön och gåvor till det internationella arbetet. Också missionsuppgifterna i Sverige samordnas av SMF: evangelisation, gemenskap, informationsutbyte, förbön, utbildning av diakoner och pastorer, insamling och fördelning av ekonomiska resurser. En strävan är att arbetet både internationellt och i Sverige ska berikas ömsesidigt. Samordningen av missionsarbetet i Sverige och i andra länder sker enligt olika samarbetsavtal som finns mellan kyrkorna. SMF samverkar i mission och internationellt arbete med Sveriges Kristna Råd, Svenska Missionsrådet, Kyrkornas Världsråd, Reformerta Kyrkornas Världsallians och Internationella federationen av fria evangeliska kyrkor. Genom detta samarbete sker information till och opinionsbildning bland myndigheter, media och interna- 14

15 tionella aktörer. Sida-stödet till biståndsverksamheten kanaliseras genom Svenska Missionsrådet. En viktig del av det internationella arbetet utförs genom SMU, Svenska Missionsförbundets Ungdom, som har en utarbetad verksamhetsplan med tonvikt på att stärka det internationella engagemanget inom SMU att verka för internationell samverkan, gemenskap och utbyte för att synliggöra Kristi kyrkas enhet att verka för internationell solidaritet och rättvisa SMF är, tillsammans med fem andra samfund, huvudman för biståndsorganisationen Diakonia, som har en utarbetad policy med särskild inriktning på demokratisering gender mänskliga rättigheter ekonomisk rättvisa SMF:s internationella missionsarbete omfattar alltså allt det som SMF och dess församlingar och distrikt gör i eget namn, kompletterat med den verksamhet SMU och Diakonia bedriver. Missionsarbetare Missionär avskiljs för sändning genom handpåläggning och bön. Vid varje förnyad arbetsperiod sänds missionsarbetare, dvs missionärer och de som går in i missionsuppgift för kortare tid, till sin uppgift. De tas emot av den kyrka som kallat dem till medarbetare enligt gällande samarbetsavtal, eller utför sitt sändningsuppdrag i det land dit de sänts. På samma sätt tar Svenska Missionsförbundet emot missionärer från andra kyrkor. 30 I SMF finns en grundläggande syn att alla kristna är bärare av uppgiften att vittna om sin tro och tjäna sina medmänniskor. För att stärka allas uppdrag kallas några till särskilda tjänster som pastor och diakon eller till sändning som missionsarbetare. Historiskt har missionärernas kallelse och gärning varit avgörande för det missionsarbete som SMF bedrivit. Missionären gick in i en kallelse med livslång tjänst som målsättning. Det livslånga engagemanget har haft en avgörande betydelse för kyrkans möjlighet att etablera och bedriva ett arbete som genuint möter viktiga behov i landet som missionären verkade i. De förändringar som skett med bland annat ett nytt sätt att samarbeta med andra kyrkor ledde fram till att de livslånga missionärsinsatserna kompletterades med korttidsarbetare, ofta knutna till ett speciellt projekt eller med en särskild efterfrågad specialistkompetens. Det finns idag ett fortsatt behov av missionsarbetare, både för längre uppdrag och för kortare perioder. Det är viktigt att ungdomar bereds utrymme att pröva sin kallelse och att få internationell missionserfarenhet. Missionsarbetarens uppdrag är beredskap till tjänst i samarbete med en annan kyrka eller att verka i nya områden, utsänd av Svenska Missionsförbundet. Här blir kyrkans gränsöverskridande uppdrag synligt. 30 Ur Kyrkoordningen 15

16 Bilagor Bilaga 1: Policy gällande insatser via internationella ekumeniska eller konfessionella organ Svenska Missionsförbundet (SMF) är en del av Kristi kyrka i världen och samarbetar med andra självständiga kyrkor på olika håll i världen för att nå människor med det glada budskapet om Jesus. Det sker dels genom samverkan mellan SMF och en samarbetskyrka och dels genom samverkan i ekumeniska organ. SMF:s samverkan i ekumeniska organ har sin grund i att SMF väntar på, ber om och arbetar för kyrkans synliga enhet. Insatser som genomförs av ekumeniska organ är ett sätt att stödja andra kyrkor men samtidigt berikas också SMF. Samverkan mellan SMF och ekumeniska organ kan bland annat ske genom insatser som finansieras med SMF:s egna insamlade medel men också via till exempel Sida-medel. Följande gäller för Sida-finansierade insatser: SMF kan söka medel av Sida till insats som ekumeniskt organ ansvarar för. Insatsen skall helst genomföras i områden där SMF redan verkar så att det finns kunskap och kompetens inom SMF för att bedöma insatsen. Om insatsen är ämnad att genomföras med ett ekumeniskt organ utanför SMF:s etablerade relationer skall SMF:s medverkan avgöras av Missionsutskottet. När en relation anses vara etablerad avgörs av Missionsutskottet. Alla de insatser som SMF söker medel från Sida för skall integreras i SMF:s rutiner och skall harmoniseras med SMF:s policy, som den är uttryckt i policydokumentet Evangelium åt alla. Dessutom ska vederbörlig kontroll för att kvalitetssäkra insatserna och svara upp emot Sidas riktlinjer göras. Handläggning av insatser som ekumeniska organ vill stödja följer samma rutiner som övriga biståndsprojekt SMF stöder vad gäller lokal förankring i verksamhetslandet. Ovanstående policy antogs av SMF:s Kyrkostyrelse den 4 december 1999 De ekumeniska organ som inte är svenska som SMF samarbetar med: Kyrkornas Världsråd (WCC) Reformerta Kyrkornas Världsallians (WARC) Internationella federationen av Fria Evangeliska kyrkor (IFFEC) Latinamerikanska kyrkorådet (CLAI) Europeiska kyrkokonferensen (CEC) Nordiska ekumeniska rådet (NER) Ekumeniska studiedepartementet (DEI) Christian Study Centre Rawalpindi 16

17 Bilaga 2: Policy gällande Sida-finansierade insatser via Svenska Missionsförbundets församlingar Alla de biståndsinsatser som SMF söker medel från Sida för skall integreras i SMF:s rutiner och skall harmoniseras med SMF:s policy, som den är uttryckt i policydokumentet Evangelium åt alla. För varje svensk församling innebär det också att projekt skall genomgå vederbörlig kontroll för att kvalitetssäkra insatserna och svara upp emot Sidas riktlinjer. Denna kontroll utförs av ansvarig missionskonsulent i samråd med Missionsavdelningen. Projekt som svensk församling vill stödja följer samma rutiner som övriga biståndsprojekt SMF stöder vad gäller lokal förankring i verksamhetslandet. I Sverige måste frågan om relationen till en organisation i ett annat land och ansökan om biståndsmedel avgöras i demokratisk ordning i församlingen innan SMF kan behandla frågan. Dessutom måste det finnas en projektgrupp i den svenska församlingen som svarar för projektets genomförande. De som arbetar i de svenska församlingarnas missionskommitté och/eller projektgrupp förväntas delta i de utbildningstillfällen som SMF erbjuder. Utbildningsuppgiften sträcker sig också till den svenska församlingens samarbetskyrka/organisation. SMF kan söka medel av Sida till insats som SMF-församling ansvarar för. Insatsen skall helst genomföras i samarbete med någon av SMF:s samarbetskyrkor, varför insatsen måste relateras till övriga insatser i det aktuella landet. Samarbetskyrkan bör därför beredas möjlighet att komma in med kommentarer till den aktuella insatsen. Om insatsen är ämnad att genomföras utanför SMF:s etablerade kyrkorelationer skall SMF:s medverkan i varje enskilt fall avgöras av Missionsutskottet. Det administrativa bidrag som Sida ger tillfaller SMF för det arbete som går åt att kvalitetssäkra projektet. Finns det dessutom ytterligare kostnader för SMF är det den svenska församlingen som får stå för dem. Varje insats har en egeninsats av minst 20 %, medel som den svenska församlingen har ansvar för att ta fram. Utförs en insats i samarbete mellan svensk församling och SMF kan speciella avtal slutas beträffande finansieringen. Ovanstående policy antogs av SMF:s Missionsstyrelse den 28 maj

18 Studieplan till Evangelium åt alla Av Britt Arvidsson Att söka kunskap är en kollektiv process. I detta ligger att kunskap är något annat än information. Information måste bearbetas, reflekteras över och sättas in i sammanhang för att bli till kunskap. Reflektion stimuleras av andra människors erfarenheter och tankar, och sammanhang handlar om att se mönster, som blir tydliga genom att fakta och erfarenheter speglas från olika utgångspunkter. Slutligen är det också så att kunskap oftast inte blir till genom en plötslig insikt utan kräver bearbetning under längre tid. I din hand håller du nu häftet Evangelium åt alla. Det kan du läsa på egen hand och få information om Svenska Missionsförbundets internationella missionsarbete. För att denna information skall leda till ökad kunskap om missionsarbetet och grunden för detta har du glädje av att sitta ner tillsammans med några andra och samtala och reflektera. Till er hjälp finns här några utgångspunkter för samtal i en grupp, som samlas vid tre tillfällen. Ni kan följa frågorna och uppgifterna, välja en del av dem eller ta dem som utgångspunkt för att hitta frågor som upplevs viktigare för just er grupp. Gruppens samlingar genomför ni lämpligen som studiecirkel i FS. Tag kontakt med er FS-avdelning för att anmäla cirkeln och få mer information om förutsättningarna för cirkelarbetet. Första samlingen Mission ett ord med många betydelser För de fortsatta samtalens skull är det värdefullt att förstå vad de andra i gruppen lägger in i ett nyckelbegrepp som mission. Bilder kan hjälpa oss att spegla associationer och att sätta ord på våra tankar. Lägg ut ett antal svartvita bilder (10 15 stycken) på ett bord. Bilder kan ni troligen få låna på FS-avdelningen, om ni inte själva har tillgång till lämpliga associationsbilder. Låt alla i gruppen under tystnad få välja en bild, som säger något viktigt om detta är mission för mig. Låt bilderna ligga kvar på bordet. När alla gjort sitt val låter ni var och en få berätta om sina associationer samtidigt som man visar den bild man valt. Arvet och framtiden I avsnitten Inledning och Mission och omvärldsperspektiv tecknas en bild av Missionsförbundets missionsengagemang i olika länder och hur det gestaltats under olika tider. Vilka tankar väcker detta hos er? Under rubriken Globaliseringens tid: Nya missionsstrukturer sägs det att den kristna kyrkans uppgift är att utgöra en motkraft till negativa tendenser i dag. Vad kan detta innebära konkret? Hur skall det kunna bli en realitet? En ny typ av samarbete håller på att växa fram, där det ömsesidiga ansvaret och beroendet är bärande teman (sidan 9). Samtala om hur Missionsförbundet och dess samarbetskyrkor kan dela ansvar. På vilket sätt vill ni att er 18

19 församling och SMF som helhet skall vara beroende av samarbetskyrkorna i andra länder? Vad kan ett sådant beroende innebära i praktiken? Möten med mission Låt ordet gå runt i gruppen och låt var och en får berätta om en personlig erfarenhet av möte med SMF:s mission i andra länder. Det kan handla om ett missionärsbesök, om något som skrivits i Sändaren, om besök i ett missionsland osv. Anteckna på ett blädderblock några nyckelord, som sammanfattar varje berättelse. Efter rundan: Jämför berättelserna och nyckelorden med de mål, som formulerats på sidan 5. Hur stämmer de överens? Hur reagerar ni på målskrivningen, positivt och negativt? Sammanfattning Låt alla få fundera tyst ett par minuter över vad som varit viktigt för var och en personligen i det som sagts under samlingen. Låt varje deltagare få berätta kort om två viktiga upplevelser/tankar/insikter som kommit fram i samlingen. Anteckna kortfattat på ett blädderblocksblad, som sparas till avslutningen av cirkeln. Andra samlingen Utgångspunkter för samtalen i den andra samlingen är avsnitten Teologisk utgångspunkt och Arbetsinriktningar. Börja samlingen med en kort tillbakablick på vilka avsnitt i häftet, som ni bearbetade vid förra samlingen. Lämna ordet fritt för tankar som väckts hos deltagarna under mellanperioden från förra samlingen. Evangelisation I häftet konstateras att det var nya kulturmöten och andra människors traditioner som fick urkyrkan att bearbeta den kristna trons centrum. Ge exempel på hur kulturmöten i dag, här i Sverige liksom i andra delar av världen, leder till bearbetning av den kristna tron. Vad betyder detta insatt i ett missionsperspektiv? Diakoni Diakonibegreppet vidgas här till att vara en profetisk röst i samhället. Låt deltagarna två och två gestalta ett exempel på vad det skulle kunna innebära att vara en profetisk samhällsröst. Det kan ske genom att spela upp en scen, genom att illustrera i bild eller på annat sätt konkretisera något av det som nämns i texten. Samtala om hur det profetiska arbetet kan utvecklas tillsammans med kyrkorna i andra länder. Gemenskap Ge varje deltagare ett papper och en penna. Var och en skriver sitt namn överst på papperet. Var och en får under några minuter skriva ner vilka 19

20 personlighetsgåvor han/hon fått. Låt därefter papperen cirkulera runt i gruppen och låt övriga deltagare fylla på vilka gåvor man ser hos den som äger papperet. När papperen kommit tillbaka till ägaren får alla läsa upp det som står på det egna papperet. Reflektera tillsammans över vad det betyder för helheten och gemenskapen i församlingen att denna mångfald av personlighetsgåvor finns. Tag ett blädderblockspapper för var och en av kyrkorna i Sverige, Afrika, Asien och Latinamerika och anteckna tillsammans vilka gåvor ni ser i de olika kyrkorna. Samtala om hur ni tror att vi ännu bättre skulle kunna ta vara på de olika gåvorna för att stärka gemenskapen mellan kyrkorna. Arbetsinriktningar Den teologiska utgångspunkten evangelisation, diakoni och gemenskap omsätts i handling på det sätt som anges under rubriken arbetsinriktningar. Hur ser ni på de val som gjorts för missionsarbetet? Samtala också om hur ansvaret för olika uppgifter bör fördelas mellan SMF och samarbetskyrkorna och hur samarbetet kan stärkas. Personligt engagemang På sidan 6 konstateras att det är viktigt att missionsuppgiften inte blir opersonlig och att möten och kontakter mellan människor därför är viktiga. Samtala om hur sådana möten och kontakter skulle kunna utvecklas utifrån er utgångspunkt. Sammanfattning Låt alla få fundera tyst ett par minuter över vad som varit viktigt för var och en personligen i det som sagts under samlingen. Låt varje deltagare få berätta kort om två viktiga upplevelser/tankar/insikter som kommit fram i samlingen. Anteckna kortfattat på ett blädderblocksblad, som sparas till avslutningen av cirkeln. Tredje samlingen Utgångspunkter för den tredje samlingen är avsnitten Kvalitetskriterier, Målgrupper, Struktur och arbetsform. Ge möjlighet för deltagarna att kort dela med sig av tankar som väckts av det ni talade om vid förra samlingen. Bättre och bättre Dela er i 2-3 mindre grupper. Fördela de sex kvalitetskriterierna i grupperna och samtala om dessa. Hur viktiga tycker ni att de kriterier, som ni fått att samtala om, är för det framtida missionsarbetet? På vilket sätt kan församlingsfolk i Sverige medverka till att utveckla kvaliteten i arbetet? Återsamla hela gruppen och låt smågrupperna i tur och ordning dela med sig av sina reflektioner. Låt övriga komplettera. Dra gemensamt slutsatser för er egen församling av det ni sagt. 20