Aktiva åtgärder och positiv särbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktiva åtgärder och positiv särbehandling"

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anneli Herre Aktiva åtgärder och positiv särbehandling En belysning av den svenska och EG-rättsliga diskrimineringslagstiftningen rörande jämställdhets- och mångfaldsfrämjande åtgärder. Examensarbete 20 poäng Handledare Ann Numhauser-Henning Arbetsrätt Vt-2002

2 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR 4 1 INLEDNING Syfte och avgränsningar Frågeställningar Disposition Metod och material 10 2 SÄRBEHANDLINGENS GRÄNSER 11 3 DISKRIMINERINGSBEGREPPET 14 4 EG-RÄTTSLIG DISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING Bakgrund Allmänt kring frågan om EG-rättens företräde Primärrätt Allmänt Reglering på anti-diskrimineringsområdet Sekundärrätt Allmänt Allmänt om direkt effekt Direktiv på anti-diskrimineringsområdet Likabehandling Bevisbörda Lika lön Ras eller etniskt ursprung Positiv särbehandling 23 5 SVERIGES DISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING Bakgrund Grundlagen Arbetsrätt Diskrimineringsförbuden 28

3 Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Aktiva åtgärder Straffrätt 32 6 BEGREPPEN AKTIVA ÅTGÄRDER, POSITIV SÄRBEHANDLING SAMT KVOTERING EG-rättslig praxis på området för positiv särbehandling 36 7 SLUTORD 40 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 43 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 46

4 Sammanfattning I både svensk rätt och EG-rätt är utgångspunkten att all negativ särbehandling, såväl saklig som osaklig, vilken har samband med t.ex. kön eller etnisk tillhörighet är att betrakta som könsdiskriminering respektive etnisk diskriminering. I dessa båda rättssystem finns dock utrymme för tillåtna undantag. 1 I Lerwalls avhandling 2 behandlas undantagen på området för jämställdhet mellan könen, men enligt min tolkning torde det sagda till stora delar även kunna gälla negativ särbehandling i samband med etnisk tillhörighet. Bakgrunden för såväl diskrimineringsförbud som aktiva åtgärder och positiv särbehandling står att finna i målsättningen att betrakta människor som jämlikar när det gäller rätten att få leva värdiga liv. En sådan målsättning finns bl.a uttryckt i regeringsformen och i dokument som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. I RF 1:2 står det att den offentliga makten bör utformas så att alla människors värdighet och lika värde erkänns, att män och kvinnor åtnjuter lika rättigheter, att den enskildes frihet, privat- och familjeliv skyddas samt att envars ekonomiska, sociala och kulturella välfärd främjas. Vidare reglering angående grundläggande fri- och rättigheter finns i RF 2 kap., men dessa målsättningsstadganden skyddar dock bara den enskilde gentemot det allmänna. Jämställdhets- och mångfaldsarbete i arbetslivet handlar alltså i första hand om alla människors lika värde och rättigheter. Men detta arbete motiveras också av hänsyn till samhällsekonomin. Ett tillvaratagande av alla människors förmåga och kunskaper i arbetslivet är således avgörande både ur en social rättvisesyn och för den ekonomiska tillväxten både nationellt och inom gemenskapen. Regleringen inom EG-rätten rörande anti-diskriminering är mer rigorös än den svenska rätten och utgör en egen rättsordning av självständig betydelse. Denna gemenskapslagstiftning är dock sedan 1995 att betrakta som svensk gällande rätt. Uppsatsen handlar i huvudsak om att genomföra en studie rörande dessa båda rättsordningars förenlighet med varandra. Förutom jämställdhetslagen 3 finns det i svensk rätt sedan 1 maj 1999 ytterligare tre diskrimineringslagar: lagen om åtgärder mot etnisk 1 I folkrätten är det endast osaklig särbehandling på grund av kön som utgör könsdiskriminering och således är det endast saklig särbehandling som är tillåten. Skillnaden i dessa synsätt är dock bara skenbar och resultatet blir detsamma, d.v.s. att viss särbehandling är tillåten. 2 Lerwall, Lotta, Könsdiskriminering en analys av nationell och internationell rätt, akademisk avhandling, Uppsala 2001, Justus förlag. 3 Jämställdhetslagen (1991:433). 1

5 diskriminering i arbetslivet 4, lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder 5 och lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning 6. Lagstiftningen gäller för alla arbetsgivare: såväl privata som offentliga och oavsett företagets eller verksamhetens storlek. Det är framförallt jämställdhetslagen och lagen mot etnisk diskriminering som behandlas här. Helt nyligen har det också tillkommit en lag om likabehandling i högskolan 7 Utvecklingen mot ökad jämställdhet går dock i praktiken, både nationellt och internationellt, mycket långsamt och mångfalden skapar många gånger större motsättningar och ökad segregation i samhället än tvärtom. I detta perspektiv är diskussionen angående skilda åtgärder för att främja jämställdheten och mångfalden ytterligt väsentlig, d.v.s. i vilken utsträckning lagstiftning om och tillämpning av aktiva åtgärder och positiv särbehandling är nödvändiga och därmed tillåtna. I detta avseende har det nyligen tillsatts en kommitté som har att utreda dessa frågor i enlighet med EG-rätten, men såvitt jag förstår övervägs det även om den svenska rätten kan gå ett steg längre. 4 Lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. 5 Lag (1999:132) om diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. 6 Lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. 7 Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. 2

6 Förord Under arbetet med detta examensarbete har professor Ann Numhauser- Henning varit min handledare. Jag tackar henne för det stöd och tålamod hon har bidragit med. Jag vill även tacka mina kurskamrater och lärare på juristlinjen som gjort studietiden inspirerande och utvecklande. Till mina vänner och min mamma, Berith Herre, riktar jag också ett stort tack för deras stöd och uppmuntran, vilket har gjort det praktiskt möjligt för mig att genomföra utbildningen. Sist, men inte minst, går många varma tankar till min kära dotter, Sandra, som trots en del strapatser och åtstramningar visat mig stor hänsyn under åren som gått. Min devis har under studietiden varit: Koncentrera dig på målet, innan du vet ordet av är du där. Detta har varit en kamp, men en kamp jag nu kan titta tillbaka på med stolthet. Helsingborg i april 2002 Anneli Herre 3

7 Förkortningar AD AU BrB DO EU ILO JämO LAS MBL N Prop. SAO SOU Arbetsdomstolen Arbetsmarknadsutskottets betänkanden Brottsbalken Diskrimineringsombudsmannen Europeiska unionen International Labour Organisation Jämställdhetsombudsmannen Lagen om anställningsskydd Medbestämmandelagen Näringsdepartementet Proposition Svenska Akademiens Ordlista Statens offentliga utredningar 4

8 1 Inledning Målsättningen med mångfald och den jämställdhetspolitik som förs i samhället och på arbetsmarknaden idag är att människors särdrag skall respekteras och bejakas för att på så sätt kunna tillskapa lika möjligheter för alla individer. I de ständigt pågående politiska diskussionerna, såväl inhemska som internationella, angående diskriminering har mänskliga rättigheter med åren fått en alltmer framskjuten position. Diskrimineringslagstiftning syftar alltså till att värna principen om alla människors lika värde och deras rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Det finns alltid i ett samhälle som vårt åskådningar och fördomar om att mångfald är ett problem i sig, där en del människor sammankopplar mångkulturalism med konflikter och samhällsupplösning. För andra däremot kan mångfald representera något dynamiskt och berikande som i förlängningen innebär att samhället blomstrar och utvecklas. Attitydförändringar kan åstadkommas på arbetsplatserna (likväl som i samhället i övrigt) genom att idka ett målmedvetet mångfaldsarbete för att motverka snedrekryteringar och andra arbetsrelaterade diskrimineringshandlingar. Detta är ett sätt att skapa lika förutsättningar för alla oavsett grupp- eller könstillhörighet. Rekryteringsproblematiken är också av det primära slaget när det gäller lagstiftningen och är en fråga om hur man ska kunna förbättra snedvridna förhållanden bland olika marginaliserade grupper som har svårt att etablera och hävda sig på arbetsmarknaden. Detta ställer naturligtvis höga krav på vår rättsordning, inom vilken bl.a. myndigheter och olika organisationer har att verka, för att vi ska kunna fortsätta att betrakta oss som en fungerande rättsstat. Ett sätt att främja jämställdheten och mångfalden i arbetslivet är att införa lagstiftning som tillåter tillämpningen av aktiva åtgärder och positiv särbehandling. Positiv särbehandling diskuteras framför allt när det gäller kvinnor och grupper med viss etnisk tillhörighet och Sverige har av tradition haft en förhållandevis negativ inställning till positiv särbehandling i form av kvotering. Kvotering har således aldrig fått något vidare genomslag på den svenska arbetsmarknaden. Ett undantag är regeringens ministerposter vars mål har varit varannan damernas, d.v.s. ett tillsättande av kvinnor tills en representation av 40 procent nåtts, samt även lagstiftningen rörande Thamprofessurerna som innebar att en person av underrepresenterat kön skulle tillsättas om förutsättningarna för det var uppnådda. Regeringen är dock i sin helhet emot etnisk kvotering på arbetsmarknaden Artikel av Mona Sahlin Det är dags för förändring! 5

9 Det engelska begreppet för positiv särbehandling dök för första gången upp i USA på 1960-talet i den amerikanska rättighetslagstiftningen, som på den tiden mest rörde sig om just ras- och jämlikhetsfrågor. Syftet bakom åtgärderna var att göra olika grupper mer delaktiga i arbetslivet antingen genom att tillskapa olika grupper lika möjlighet till arbete eller att uppnå lika resultat. 9 Åsard mfl. indelar begreppet i en stark och en svag form där den starkare formen anses omfatta de åtgärder som ger en person av ett visst kön en fördel av något slag, t.ex. förtur till anställning. Den svagare formen av positiv särbehandling anses omfatta aktiva åtgärder i jämställdhetslagens tappning och förklaras därmed inte innebära att någon ges förtur på grund av kön. Här är det på sin plats att notera att Lerwall vänder sig mot Åsards och Runbloms användning av begreppet affirmative action (aktiva åtgärder) som hon menar inte är ömsesidigt utbytbart mot termen positiv särbehandling. 10 Lerwall poängterar att positiv särbehandling är en form av aktiva åtgärder och av både svenska förarbeten och EG-rätten framgår att positiv särbehandling innebär att någon får företräde/förtur/fördelar som skulle anses utgöra (otillåten) diskriminering, om den inte hade bedömts vara saklig. Hon tillägger vidare i en fotnot att Åsards mfl. uttalanden visserligen handlar om etnisk diskriminering, men att man inte bör ge begreppet olika innebörd beroende på om det rör köns- eller etnisk tillhörighet. I USA använder man sig av etnisk kvotering på vissa områden, t.ex vid tillsättandet av utbildningsplatser. Detta betraktas i amerikansk rätt vara en mycket kontroversiell form av positiv särbehandling, som innebär att en grupp tilldelas en bestämd kvot av platserna eller att man i vart fall betraktar en viss etnisk tillhörighet som en positiv faktor för erhållandet av ett plats. 11 Debatten i USA för eller emot positiv särbehandling är mycket omfattande och har pågått sedan tidigt 1960-tal. Förespråkarna menar att man kan se positiva särbehandlingsprogram som en kraftåtgärd för att komma tillrätta med allvarliga sociala problem. Skeptikerna anser däremot att detta utgör ett avsteg från en rättvis välfärdspolitik. Åsard mfl. anser att Sverige har ett särskilt motstånd mot sådana starka säråtgärder på grund av att vår välfärdspolitik är att betrakta som mer generell, d.v.s. den gäller i princip alla efter någorlunda enhetliga normer, till skillnad från USA som har en selektiv välfärdspolitik. 12 De menar vidare att den svenska debatten ställer positiv särbehandling i motsatsförhållande till likabehandling och således ser det som ett brott mot jämställdhetsideologin. Att så inte nödvändigtvis är fallet kommer uppsatsen förhoppningsvis i det följande att visa. 9 Åsard, Erik, Runblom, Harald (Red), Positiv särbehandling i Sverige och USA, Stockholm Lerwall, Lena, s Åsard, Erik, mfl., a.a., Blanck, Dag, Hur har positiv särbehandling fungerat i USA, s. 69 ff. 12 Åsard, Erik, mfl., a.a. Borevi, Karin, Positiv särbehandling och invandrarpolitik i Sverige, s. 128 ff. 6

10 En av den svenska välfärdspolitikens generella målsättningar och syftet med diskrimineringslagstiftningen är just att skapa jämlika förutsättningar, särskilt sociala och ekonomiska, för alla medborgare, vilket enligt mitt förmenande mycket väl sammanfaller med motivet för att tillämpa positiv särbehandling. 1.1 Syfte och avgränsningar Idag styrs inte den nationella rättsutvecklingen i Europas länder enbart av inhemska händelser. EG-rätten påverkar i allra högsta grad. Härmed har vi även att beakta relevanta direktiv som har till syfte att främja jämställdheten samt det EG-rättsliga anti-diskrimineringspaket som trädde ikraft år 2000, vilket inte endast är begränsat till arbetslivet och som till skillnad från den svenska rätten även omfattar skydd mot t.ex. etnisk diskriminering på området för utbildning och inom socialförsäkringen. Detta lägger ytterligare en dimension till vår egen nationella rätt. Min avsikt är att utifrån två perspektiv försöka belysa rådande rättsläge angående tillåten särbehandling, dels inom området för jämställdhetsfrämjande åtgärder och dels sådana åtgärder i ett mångfaldsperspektiv, i såväl svensk rätt som EG-rätt. Jag inriktar mig alltså huvudsakligen på bestämmelserna rörande köns- och etnisk diskriminering dels på grund av att det framförallt är inom dessa regelverk som aktiva åtgärder aktualiserats, dels är det främst inom dessa områden som möjligheten att tillämpa positiv särbehandling är uppe för diskussion. Här skall dock poängteras att jämställdhetsområdet blir det område som i uppsatsen framträder mest beroende på bristande tillgång på doktrin och praxis inom området för etnisk diskriminering. Jag avser att redogöra för den svenska rätten i ett EG-perspektiv och folkrätten lämnar jag därmed därhän i detta arbete, mycket på grund av utrymmesskäl och i förvissningen om att Sverige har ratificerat de folkrättsliga konventionerna och således har staterna en förpliktelse att efterleva dem och förverkliga deras syfte. 13 Detta kan härledas ur den folkrättsliga principen om pacta sunt servanda avtal skall hållas. Vidare avser jag inte att göra någon mer ingående deskriptiv beskrivning av diskrimineringslagarna utan dessa redovisas endast övergripande och där det kan ses som nödvändigt. Arbetslivet är ett av de områden där målet om mångfald är särskilt uppmärksammat och som anses behöva spegla det nutida mångkulturella samhällslivet i stort och jag avser att hålla mig inom detta område bl.a. på grund av att det i svensk lag inte finns några generella bestämmelser utanför 13 Wienkonventionen om traktaträtten, artikel 26. 7

11 arbetslivets domäner. Det finns dock vissa målsättningsstadganden i 8

12 grundlagen och ett begränsat antal bestämmelser i brottsbalken som tar sikte på diskriminering som jag helt kort kommer att beröra, samt en helt nyligen tillkommen lag 14 om likabehandling av studenter i högskolan. Viss diskussion kommer på grund härav slutligen att föras kring behovet av att den svenska regleringen angående likabehandling eventuellt även bör omfatta en mer generell lagstiftning på området för yrkesutbildning, vilket alltså även omfattar utbildning på gymnasienivå. Jag tar också upp och belyser aktuell reglering inom högskoleförordningen som uttryckligen stadgar om positiv särbehandling vid tjänstetillsättningar och de s.k. Thamprofessurerna då dessa har varit aktuella för EG-domstolens förhandsavgörande i frågan. 1.2 Frågeställningar Min ambition med detta arbete är alltså att försöka belysa utrymmet för aktiva åtgärder respektive positiv särbehandling och eventuella skillnader mellan EG rättens synsätt och utformningen av nationell rätt. Vidare ställer jag mig frågan hur man mer konkret kan gå tillväga för att förbättra de olika gruppernas delaktighet i arbetslivet och om lagstiftning är den väg som på ett tillfredställande sätt kan förändra uppenbarligen existerande stereotypa fördomar och rigida tillhörighetsföreställningar? 1.3 Disposition Kap.2 inleder med en allmän orientering kring frågan om den positiva särbehandlingens rimlighet i förhållande till olika gruppers utsatthet i samhället. Kap.3 handlar om att få ett någorlunda grepp om diskrimineringsbegreppet, trots att detta inte låter sig göras så lätt. Anledningen är att försöka visa på termens komplexitet. Kap.4 behandlar för uppsatsen relevanta artiklar i EU-fördraget, EG-rättens företräde, och direktivens eventuellt direkta effekt, men handlar i huvudsak om antidiskrimineringslagstiftningen inom EG-rätten och dess vidhängande rättspraxis. I kap.5 tas Sveriges lagstiftning och relativt knapphändiga praxis på området upp till belysning. Begreppen aktiva åtgärder och positiv särbehandling samt den EG-rättsliga domstolspraxis som i anslutning till dem är aktuell behandlas i kap.6. I detta avsnitt har Lotta Lerwalls 14 Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, som trädde ikraft den 1 mars

13 avhandling 15 angående könsdiskriminering varit särskilt betydelsefull. Slutligen så knyts säcken ihop i kap.7 och uppsatsen avslutas med en sammanfattande kommentar av studiens resultat. Observeras bör att gällande rätt på området för etnisk diskriminering är långt ifrån klar då det för närvarande inte finns någon praxis, varför analys och eventuella slutsatser bör betraktas mot denna bakgrund. 1.4 Metod och material Den sedvanliga juridiska metod jag använt mig av är att studera nationella och EG-rättsliga källor såsom lagtext, praxis, förarbeten och doktrin på området för (i huvudsak) diskriminering p.g.a. kön- och etnisk tillhörighet. Metoden har varit att försöka studera den svenska regleringen i ljuset av gemenskapens direktiv för att därmed undersöka om våra nationella bestämmelser innehåller några brister när det gäller direktivens implementering. 15 Lerwall, Lotta, a.a. särskilt kapitel 9. 10

14 2 Särbehandlingens gränser Det är väsentligt att utröna vilken typ av diskriminering som en grupp utsätts för i syfte att bedöma rimligheten av en positiv särbehandling. 16 Den positiva särbehandlingen kanske bara är rimlig för att motverka vissa former av diskriminering, och för vissa grupper. Här kan man åtminstone skilja på fyra typer av diskriminering; 1. ojämlikhet i grundläggande rättigheter, t.ex. rättigheter inför domstol, 2. svårigheter att erhålla primära nyttigheter som hälsovård, studieplatser, arbeten och politiskt inflytande, 3. nedlåtande attityder från en dominerande grupp i samhället, 4. svårigheter med att underhålla sin egen kultur. Dessa olika typer av diskriminering är i flera fall kopplade till varandra. En grupp som är utsatt för diskriminering i form av nedlåtande attityder löper också en risk att diskrimineras i de andra avseendena. Lagstiftning om positiv särbehandling är främst relevant för att direkt motverka svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden och för att olika grupper ska kunna bevara sin kultur. Men indirekt kan även sådan lagstiftning syfta till att motverka diskriminering som baserar sig på nedlåtande tillhörighetsföreställningar och negativa attityder. Vad den positiva särbehandlingen primärt fokuserar på är att fördela väl avgränsade nyttigheter som arbeten och utbildningsplatser på ett sätt som befrämjar eftersatta gruppers intressen. Den positiva särbehandlingen ska vara tillfällig till sin natur och ha som mål att hjälpa en bestämd grupp. Men det förekommer även vissa mer permanenta särbestämmelser som t.ex. kan ha till syfte att bevara en sårbar minoritetskultur, så är fallet t.ex. med vår egen urbefolkning - samerna. Motverkandet av diskriminering inom arbetslivet och i samhället i form av nedlåtande attitydyttringar kan ibland motivera en generell positiv särbehandling för en grupp fastän vissa av medlemmarna inte har något större behov av olika sociala åtgärder eller annan hjälp i form av ekonomiskt stöd. En del av grupperna har drabbats av diskriminering i samtliga fyra betydelserna genom historien, t.ex i USA där den svarta befolkningen har utsatts för en bred diskriminering under en lång period i landets historia. Vissa grupper är dock diskriminerade i endast någon eller några av betydelserna. De homosexuella är ett exempel på en grupp som har medlemmar från alla socialklasser i samhället. Gruppen är således ej generellt diskriminerad på 16 Roth, Hans Ingvar, Mångfaldens gränser, s.110 ff. 11

15 arbetsmarknaden. Men att vara öppet homosexuell kan dock innebära att en individ löper risk att diskrimineras även på detta område. Den homofobiska majoritetskulturen har inneburit att många homosexuella har valt att dölja sin sexuella läggning eller livsstil för att inte diskrimineras när det gäller att få arbete eller politiskt inflytande. Är då homosexuella diskriminerade när det gäller grundläggande rättigheter? En brännande fråga är om de homosexuella paren skall ha exakt samma äktenskapsbegrepp som de heterosexuella för att inte anses vara diskriminerade. Partnerskapslagen 17 innebär en liberalare inställning till homosexuella relationer än tidigare. Partnerskap ger samma rättigheter som äktenskap när det gäller ömsesidig försörjningsplikt, bouppdelning och inbördes arvsrätt. Homosexuella förbindelser jämställs däremot inte med heterosexuella ifråga om rätten till adoption, insemination och regler om gemensam vårdnad. Denna fråga har dock debatterats länge och en liberalare inställning röstades nyligen igenom i riksdagen. En utgångspunkt i debatten har varit att lika respekt inte nödvändigtvis behöver innebära lika behandling i alla frågor. Människor har skilda förutsättningar vilket kan innebära olika former av inskränkningar. Den kritiska frågan är om bestämmelserna för homosexuella par är moraliskt legitima. Är det t.ex. moraliskt acceptabelt att homosexuella par inte äger rätt att adoptera? En central etisk frågeställning i detta sammanhang är vilken familjeform som bäst tjänar barnens behov och intressen. Hur påverkas barn av att växa upp med föräldrar av samma kön? Kvinnor har under långa tidsperioder utsatts för diskriminering i flera olika betydelser. I vår tid kämpar kvinnor för att inte bli utsatta för kränkande framställningar, d.v.s. diskriminering på grund av nedlåtande attitydföreställningar. Här har man bl.a. inriktat sig på hur kvinnan skildras i reklambilder och i pornografi. Kvinnor strävar sedan långt tillbaka även efter att förhindra diskriminering i arbetslivet. Kvinnornas möjligheter att erhålla kvalificerade arbeten inom centrala verksamhetsområden har under lika lång tid varit begränsade i flera länder. Förespråkarna av en positiv särbehandling menar att särbehandlingen skall stimulera kvinnor till att söka kvalificerade utbildningsplatser och arbeten. Det är dock problematiskt att säga att kvinnor kämpar för att behålla en speciell kvinnokultur. Kvinnor är inte någon sårbar grupp på samma sätt som en ursprungsbefolkning. Den s.k. kvinnokulturen är dessutom en kultur som framförallt har påverkats av mannens dominansförhållande till kvinnan på grund av att vi har ett samhälle av patriarkalisk karaktär med traditionsbundna könsroller. Vad kvinnor istället strävar efter är att bli respekterade som självständiga individer med centrala behov och intressen samt en eftersträvan att bli belönade efter samma måttståck som männen då det rör sig om likvärdigt arbete. Att stödja sårbara kulturer genom positiva särbehandlingsåtgärder har till syfte att hjälpa upp en sårbar kultur genom vissa särbestämmelser såsom t.ex. språkrättigheter och speciella rättigheter till ett landområde. Man kan 17 Lag (1994:1117) om registrerat partnerskap. 12

16 t.ex. utfärda särbestämmelser för medlemmar av olika ursprungsbefolkningar i ett samhälle vilket har skett för samebefolkningen i Sverige som har erhållit en positiv särbehandling ifråga om bl.a rätten till renskötsel i fjällområden. En annan grupprättighet är att en minoritet tillerkänns vissa politiska rättigheter. En grupp kan erhålla en viss kvot av platser i en politisk församling. Man har också gett ett visst utrymme för speciella rådgivande organ såsom t.ex. Sametinget, vilken ska representera samerna i väsentliga frågor. En ursprungsbefolkning skiljer sig dock från andra etniska grupper genom att gruppen har en lång historia i ett land. Den kan med rätta hävda att den var där först. Gruppmedlemmarna har heller inte på samma sätt som invandrargrupperna valt att tillhöra den nya statsbildningen, utan de har påtvingats en styrelseform utifrån. Syftet med olika politiska stödåtgärder i samhället är att stötta och uppmuntra missgynnade grupper så att de lättare kan anpassa sig till samhällsstrukturen och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. 13

17 3 Diskrimineringsbegreppet Diskriminering är, per definition, en orättvisa. Därmed förutsätter diskriminering att det finns en norm som säger vad som är orättvist. För att ge ett exempel, bygger beivrande av könsdiskriminering på den moraliska premissen att kön inte bör påverka behandlingen av människor. Saknas det en norm som stadgar likabehandling är det meningslöst att juridiskt sett tala om diskriminering. Ordet diskriminering kommer från det latinska uttrycket discrimo jag avskiljer. Enligt SAO innebär att diskriminera - att behandla olika. I Juridikens Termer definieras diskriminering som olikartad behandling av vad som borde behandlas lika. Oavsett hur man definierar begreppet förutsätter detta någon slags jämförelse mellan olika individer eller grupper. I EG-rättens handlingsprogram mot etnisk diskriminering, uttrycks detta i artikel 2 enligt följande: discrimination shall be defined as one person or a group of persons being treated less favourably than another on grounds of racial or ethnic origin, religion or belief, disability, age or sexual orientation; Diskriminering uppstår dock inte enbart vid negativ särbehandling utan kan även förekomma vid likabehandling; dels när lika fall behandlas lika (se direkt diskriminering), men även då olika fall behandlas lika (se indirekt diskriminering). Det finns inte heller en för alla situationer fastställd definition av begreppet. Ordet diskriminering används för att beskriva allt från en negativ, avsiktlig särbehandling till mer traditionsbundna beteenden i samhällslivet. Inte heller juridiskt sett är begreppet entydigt, t.ex. så skiljer sig definitionerna angående diskriminering i brottsbalken respektive arbetslivslagarna väsentligen åt. 14

18 4 EG-rättslig diskrimineringslagstiftning 4.1 Bakgrund Den moderna diskussionen om staters suveränitet utgår i det stora hela från olika historiska teoretikers definitioner. 18 Thomas Hobbes ( ) utvecklar den franske 1500-talsfilosofen Jean Bodins ide om den absoluta och odelbara makten och menade att den suveräna staten (härskaren med odelbar makt) uppstår genom ett samhällsfördrag. Rousseau ( ) byggde vidare på tanken, men menade att suveränen bestod av folket, d.v.s. allmänviljan. Montesquieu ( ) i sin tur, som inspirerades av John Lockes ( ) teorier, betonade suveränens gränser och införde begreppet maktfördelning av den interna statsmakten, med andra ord skulle det finnas en lagstiftande, en dömande och en verkställande makt som inbördes kontrollerade varandra. Den tyska filosofen Immanuel Kant ( ) lanserade sedan iden om det övernationella statsförbundet som för tankarna inte långt ifrån dagens europeiska gemenskapsprojekt, som i grunden är en modell för att skapa fred i Europa. 19 Projektet baseras och förverkligas med ekonomisk integration genom vilken solidaritet och gemenskap skall skapas mellan folken så att krig ter sig otänkbart. Inom EG-rätten (likväl som i den nationella rätten) har en kärna av grundläggande rättigheter utvecklat sig med folkrätten som förebild, bland annat kan ILO-deklarationerna 20 om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och FN-deklarationen 21 om de mänskliga rättigheterna nämnas. Två av EG-rättens grundläggande rättsprinciper 22 är, dels likabehandling, dels förbud mot könsdiskriminering. Målet för EU:s jämställdhetspolitik är materiell jämställdhet vilket innebär mer än bara frånvaro av könsdiskriminering som ger lika möjligheter, det innebär också att positiv särbehandling, dock inom vissa snäva gränser, skall vara en integrerad del av likhetsprincipen som därmed ställer ett krav på jämlikhet i resultat. 23 EGdomstolen har likaså i tidigare rättsfall 24 förklarat att egalitetsprincipen är en 18 Strömberg, Tore, Rättsfilosofins historia i huvuddrag, s. 29 ff. 19 Maier, Lena, EU, arbetsrätten och normgivningsmakten, s och Europafördraget, artikel 2 och Lerwall, Lena, a.a., s. 81 f. 24 Se t.ex. målen C-450/93 Eckhard Kalanke mot Freie Hansenstadt Bremen och C- 409/95Marschall. 15

19 grundläggande princip inom gemenskapsrätten och att de regler som innehåller förbud mot diskriminering endast är en konkretisering av denna allmänna princip. Betydelsen av principen om likabehandling är att två jämförbara situationer inte får behandlas olika, om det inte finns någon påvisbar saklig grund för särbehandling Allmänt kring frågan om EG-rättens företräde Problem uppstår lätt vid fastställandet av gällande rätt i de fall den nationella rätten inte stämmer överens med gemenskapsrätten. Men i och med att medlemsstaterna ratificerar grundfördragen och därmed överlåter behörigheten att vidta åtgärder på fördragens avgränsade områden är det gemenskapsrätten som ska ha företräde. 26 Härmed har de ju således förbundit sig att efterleva dessa och får acceptera att EG-domstolen eventuellt utdömer vite vid fördragsbrottsdomar som inte efterkommes. Likaså visar utvecklingen av EG-domstolens praxis 27 att det är gemenskapsrätten som har företräde och att den nationella rätten skall tolkas i ljuset av denna. För att tillförsäkra en effektiv tillämpning av gemenskapsrätten i de nationella domstolarna, har man i fördragen instiftat ett system där en inhemsk domstol kan begära förhandsavgöranden av EGdomstolen angående hur EG-rätten skall uttolkas i oklara fall. Gemenskapsrätten utgör en del av varje medlemsstats nationella rättsordning, vilket gör att staterna inte kan låta en nationell regel få företräde framför det rättsliga system som skapats tillsammans i gemenskapen. Företrädesprincipen är trots detta inte erkänd av alla medlemsländer utan förbehåll och det gäller speciellt förhållandet mellan gemenskapsrätten och medlemsstaternas grundlagar. Rörande förhållandet i detta avseende är rättsläget, enligt Maier, ännu att betrakta som oklart. 4.3 Primärrätt Allmänt Fördragen är i det närmaste att betrakta som den konstitutionella rätten inom gemenskapen. Den senaste ändringen, Amsterdamfördraget från 1997, är sluten på obestämd tid och utgör den legala ramen för institutionernas 25 T.ex. Prop. 1997/98: 117 mot etnisk diskriminering, s.17. Maier, Lena, a.a., s Maier, Lena, s Ex. Mål 6/64 Costa mot Enel, med hänvisning till mål 26/62 van Gend & Loos 16

20 handlande. 28 EU-fördraget har betydelse för i princip all ekonomisk aktivitet inom gemenskapens gränser, men utvidgas allt mer till att även omfatta åtgärder av icke-ekonomisk art, t.ex. social-, miljö-, konsument- och sysselsättningspolitik Reglering på anti-diskrimineringsområdet Artikel 141 (f.d. art.119) i EU-fördraget utgör rättslig grund för rådet att utfärda föreskrifter på jämställdhetsområdet, d.v.s rådet kan anta och utfärda direktiv som reglerar möjligheterna att tillåta positiv särbehandling 29 till yrkesutbildning och på arbetsrättens område. Artikel 141 har två skilda syften, dels ett socialt syfte att införa principen om likabehandling, dels ett ekonomiskt syfte som innebär att man vill förhindra snedvriden konkurrens vid lönesättningsfrågor. Det sociala syftet skall enligt EG-domstolen vara det primära i förhållande till det ekonomiska syftet, vilket är ett uttryck för de grundläggande mänskliga rättigheterna. 30 EG-domstolen har konstaterat att denna artikel har både horisontal och vertikal direkt effekt och kan således direkt åberopas av enskild i nationell domstol och gäller även för privata arbetsgivare. 31 Artikel 13 i Romfördraget, nytillkommen sedan antagandet av Amsterdamfördraget, innehåller inget diskrimineringsförbud och är inte begränsad till arbetsrättens område. Denna ger dock gemenskapen en kompetens att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. För att diskriminering skall bli förbjuden baserat på de grunder som anges i artikeln krävs det med andra ord en sekundär reglering i form av direktiv eller förordningar. Artikel 13 har inget bakomliggande ekonomiskt syfte 32 i motsats till de övriga bestämmelserna i Romfördraget som rör diskriminering, 33 utan är mer grundad på sociala rättvisehänsyn med anledning av att jämlikhetsaspekter och skyddet mot diskriminering skall utgöra denna grundläggande rättighet som är så viktig för att ett demokratiskt samhälle skall kunna fungera. 34 Artikel 13 är vidare subsidiär i förhållande till Romfördragets övriga bestämmelser på området, d.v.s. om det föreligger en konfliktsituation med en annan gemenskapsrättslig 28 Fritz, Maria mfl, När tar EG-rätten över, s. 19 ff. 29 Artikel 141 (4). 30 Lerwall, Lena, a.a., s Mål C-43/75 Defrenne II. 32 Maier, Lena, a.a., s Se ex.vis artikel 12 som rör nationalitetsdiskriminering och främst syftar till att likabehandling främjar en sund konkurrens i förhållanden rörande arbetskraftens fria rörlighet. 34 KOM (1999) 564 slutlig, s

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext?

Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext? Stockholms universitet Juridiska institutionen Positiv särbehandling - en alternativ lagtext? Av Camilla Kjelldén Examensarbete 20 poäng i civilrätt Höstterminen 2007 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128

MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015. 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen. Dnr 2012:128 MÅNGFALDSOCH JÄMSTÄLLDHETSPLAN FÖR SIGTUNA KOMMUN PLANEN AVSER 2012 2015 Dnr 2012:128 2012-05-10 Arbetsgivardelegationen 2 Förord Kommunens mångfalds- och jämställdhetsplan 2012 2015 beskriver inriktningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren

Kommentar till vad som skrevs i denna artikel i sjukhusläkaren Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården Sjukhusläkaren.se, Christer Bark, skriver i sin artikel Försäkringskassan ändrar riktlinjer för EU-vården http://www.sjukhuslakaren.se/2011/12/07/forsakringskassan-andrar-riktlinjer-for-eu-varden/

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad J Arbetslivsinstitutet ILO:s konstitution (1919) Whereas the failure of any nation to adopt humane conditions of labour is an obstacle

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Tillåten positiv särbehandling eller otillåten könsdiskriminering en analys av svensk och europeisk rätt

Tillåten positiv särbehandling eller otillåten könsdiskriminering en analys av svensk och europeisk rätt Stockholms universitet Juridiska institutionen Tillåten positiv särbehandling eller otillåten könsdiskriminering en analys av svensk och europeisk rätt Av Anna Lindvall Examensarbete 20 poäng i civilrätt,

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0072(COD) 28 juni 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct)

Version 2.0, 2013-09-24. Uppförandekod. (Code of Conduct) Version 2.0, 2013-09-24 Uppförandekod (Code of Conduct) Uppförandekod Kalix Tele24 tillhandahåller telefonister till företag, myndigheter och organisationer inom ett mycket stort spektra av verksamheter.

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013

Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 1. Bakgrund Handlingsplan för lika villkor vid Högskolan i Skövde 2013 Grunden för jämställdhets- och mångfaldsarbetet vid Högskolan i Skövde är likabehandling och att alla anställda och studenter ska

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

D-UPPSATS. Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv

D-UPPSATS. Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv D-UPPSATS 2010:012 Positiv särbehandling och kvotering ur ett arbetsrättsligt perspektiv Mikael Gustavsson Luleå tekniska universitet D-uppsats Rättsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 14 januari 2002 ARBETSDOKUMENT om kommissionens förslag till rådets förordning om domstols

Läs mer

Positiv särbehandling Hur långt kan tillåten positiv särbehandling drivas enligt gällande rätt, innan åtgärden klassas som otillåten diskriminering?

Positiv särbehandling Hur långt kan tillåten positiv särbehandling drivas enligt gällande rätt, innan åtgärden klassas som otillåten diskriminering? I N T E R N A T I O N E L L A H A N D E L S H Ö G S K O L A N HÖGSKOLAN I JÖNKÖPING Positiv särbehandling Hur långt kan tillåten positiv särbehandling drivas enligt gällande rätt, innan åtgärden klassas

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Jämställdhets- och mångfaldsplan Jämställdhets- och mångfaldsplan 2014-2016 Antaget av kommunfullmäktige 2013-10-30 2 0 1 4-2 0 1 6 Jämställdhets- och mångfaldsplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm

Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm 1(5) www.forbundetrorelsehindrade.org Lund 2005-02-22 Handikappombudsmannen Box 49132 100 29 Stockholm Handikappombudsmannens rapport DISKRIMINERING OCH TILLGÄNGLIGHET En av de viktigaste intressefrågor

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region

Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Förslag Mångfaldsplan, kulturinstitutioner, VG-region Inledning Västra Götalandsregionen liksom övriga Sverige har de senaste åren blivit alltmer mångkulturell. I dag är över 20 % av alla som bor i regionen

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015

TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 2015-08-14 Förvaltningen för Livslångt lärande TRYGGHETSPLAN Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solgläntans förskola 2015 Förskolan vilar på demokratins grund.

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering

Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02

ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 22/03 Mål nr A 61/02 Sammanfattning Sedan Handikappombudsmannen; HO, väckt talan och yrkat skadestånd för brott mot lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 mars 2006 T 2100-05 KLAGANDE OCH MOTPART 1. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning Box 3327 103 66 Stockholm Ombud:

Läs mer

[ Tillämpningen av positiv särbehandling]

[ Tillämpningen av positiv särbehandling] Linnéuniversitetet Ekonomihögskolan Kandidatuppsats 15hp Arbetsrätt Vårterminen 2013 Programmet för personal och arbetsliv [ Tillämpningen av positiv särbehandling] - På grund av kön och etnicitet Av:

Läs mer

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan

Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Kungsängens förskolor Förskolan Bergshöjdens Likabehandlingsplan Förskolans mål i arbete med likabehandling Vår förskola präglas av respekt för människors olikheter. Vår förskola ska vara trygg för våra

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman

Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund. Docenten i skatterätt Roger Persson Österman PM TILL: FRÅN: Hjelmco AB Advokat docenten i EG-rätt Ola Wiklund DATUM: 2008-02-05 Docenten i skatterätt Roger Persson Österman ANGÅENDE: Skatt på flygbensin 1 INLEDNING Sverige har för avsikt att införa

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD

KINNARPS UPPFÖRANDEKOD KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 1 KINNARPS UPPFÖRANDEKOD 2 INLEDNING Kinnarps, som grundades av Jarl och Evy Andersson 1942, har sina rötter i den svenska landsbygden. Från början var Kinnarps ett litet familjeföretag, men har idag vuxit

Läs mer

Bilaga till policy Kränkande särbehandling

Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling Bilaga till policy Kränkande särbehandling 1(7) Innehållsförteckning Bilaga till Landstinget Blekinges policy Kränkande särbehandling... 3 Inledning... 3 1. Vad

Läs mer

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING

PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING PLAN FÖR LIKA BEHANDLING MÅL Haninge kommun är en jämlik kommun där medarbetarnas olikheter betraktas som en tillgång i den dagliga verksamheten och bidrar till ökad tillgänglighet

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter. 103 33 Stockholm 2008-02-20 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter 103 33 Stockholm Kommissionens förslag till ändring av Direktiv 2006/112/EG avseende hanteringen av

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Mänskligarättighe ter

Mänskligarättighe ter Mänskligarättighe ter & ISO 26000 Sandra Atler, jurist ECPAT Sverige Mot barnsexhandel Barnsexhandel =kommersiell sexuell exploatering av barn Hear no evil Barnsexturism = kommersiellt sexuellt utnyttjande

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer