Aktiva åtgärder och positiv särbehandling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktiva åtgärder och positiv särbehandling"

Transkript

1 JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Anneli Herre Aktiva åtgärder och positiv särbehandling En belysning av den svenska och EG-rättsliga diskrimineringslagstiftningen rörande jämställdhets- och mångfaldsfrämjande åtgärder. Examensarbete 20 poäng Handledare Ann Numhauser-Henning Arbetsrätt Vt-2002

2 Innehåll SAMMANFATTNING 1 FÖRORD 3 FÖRKORTNINGAR 4 1 INLEDNING Syfte och avgränsningar Frågeställningar Disposition Metod och material 10 2 SÄRBEHANDLINGENS GRÄNSER 11 3 DISKRIMINERINGSBEGREPPET 14 4 EG-RÄTTSLIG DISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING Bakgrund Allmänt kring frågan om EG-rättens företräde Primärrätt Allmänt Reglering på anti-diskrimineringsområdet Sekundärrätt Allmänt Allmänt om direkt effekt Direktiv på anti-diskrimineringsområdet Likabehandling Bevisbörda Lika lön Ras eller etniskt ursprung Positiv särbehandling 23 5 SVERIGES DISKRIMINERINGSLAGSTIFTNING Bakgrund Grundlagen Arbetsrätt Diskrimineringsförbuden 28

3 Direkt diskriminering Indirekt diskriminering Aktiva åtgärder Straffrätt 32 6 BEGREPPEN AKTIVA ÅTGÄRDER, POSITIV SÄRBEHANDLING SAMT KVOTERING EG-rättslig praxis på området för positiv särbehandling 36 7 SLUTORD 40 KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 43 RÄTTSFALLSFÖRTECKNING 46

4 Sammanfattning I både svensk rätt och EG-rätt är utgångspunkten att all negativ särbehandling, såväl saklig som osaklig, vilken har samband med t.ex. kön eller etnisk tillhörighet är att betrakta som könsdiskriminering respektive etnisk diskriminering. I dessa båda rättssystem finns dock utrymme för tillåtna undantag. 1 I Lerwalls avhandling 2 behandlas undantagen på området för jämställdhet mellan könen, men enligt min tolkning torde det sagda till stora delar även kunna gälla negativ särbehandling i samband med etnisk tillhörighet. Bakgrunden för såväl diskrimineringsförbud som aktiva åtgärder och positiv särbehandling står att finna i målsättningen att betrakta människor som jämlikar när det gäller rätten att få leva värdiga liv. En sådan målsättning finns bl.a uttryckt i regeringsformen och i dokument som FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. I RF 1:2 står det att den offentliga makten bör utformas så att alla människors värdighet och lika värde erkänns, att män och kvinnor åtnjuter lika rättigheter, att den enskildes frihet, privat- och familjeliv skyddas samt att envars ekonomiska, sociala och kulturella välfärd främjas. Vidare reglering angående grundläggande fri- och rättigheter finns i RF 2 kap., men dessa målsättningsstadganden skyddar dock bara den enskilde gentemot det allmänna. Jämställdhets- och mångfaldsarbete i arbetslivet handlar alltså i första hand om alla människors lika värde och rättigheter. Men detta arbete motiveras också av hänsyn till samhällsekonomin. Ett tillvaratagande av alla människors förmåga och kunskaper i arbetslivet är således avgörande både ur en social rättvisesyn och för den ekonomiska tillväxten både nationellt och inom gemenskapen. Regleringen inom EG-rätten rörande anti-diskriminering är mer rigorös än den svenska rätten och utgör en egen rättsordning av självständig betydelse. Denna gemenskapslagstiftning är dock sedan 1995 att betrakta som svensk gällande rätt. Uppsatsen handlar i huvudsak om att genomföra en studie rörande dessa båda rättsordningars förenlighet med varandra. Förutom jämställdhetslagen 3 finns det i svensk rätt sedan 1 maj 1999 ytterligare tre diskrimineringslagar: lagen om åtgärder mot etnisk 1 I folkrätten är det endast osaklig särbehandling på grund av kön som utgör könsdiskriminering och således är det endast saklig särbehandling som är tillåten. Skillnaden i dessa synsätt är dock bara skenbar och resultatet blir detsamma, d.v.s. att viss särbehandling är tillåten. 2 Lerwall, Lotta, Könsdiskriminering en analys av nationell och internationell rätt, akademisk avhandling, Uppsala 2001, Justus förlag. 3 Jämställdhetslagen (1991:433). 1

5 diskriminering i arbetslivet 4, lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder 5 och lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning 6. Lagstiftningen gäller för alla arbetsgivare: såväl privata som offentliga och oavsett företagets eller verksamhetens storlek. Det är framförallt jämställdhetslagen och lagen mot etnisk diskriminering som behandlas här. Helt nyligen har det också tillkommit en lag om likabehandling i högskolan 7 Utvecklingen mot ökad jämställdhet går dock i praktiken, både nationellt och internationellt, mycket långsamt och mångfalden skapar många gånger större motsättningar och ökad segregation i samhället än tvärtom. I detta perspektiv är diskussionen angående skilda åtgärder för att främja jämställdheten och mångfalden ytterligt väsentlig, d.v.s. i vilken utsträckning lagstiftning om och tillämpning av aktiva åtgärder och positiv särbehandling är nödvändiga och därmed tillåtna. I detta avseende har det nyligen tillsatts en kommitté som har att utreda dessa frågor i enlighet med EG-rätten, men såvitt jag förstår övervägs det även om den svenska rätten kan gå ett steg längre. 4 Lag (1999:130) om åtgärder mot etnisk diskriminering i arbetslivet. 5 Lag (1999:132) om diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder. 6 Lag (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. 7 Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. 2

6 Förord Under arbetet med detta examensarbete har professor Ann Numhauser- Henning varit min handledare. Jag tackar henne för det stöd och tålamod hon har bidragit med. Jag vill även tacka mina kurskamrater och lärare på juristlinjen som gjort studietiden inspirerande och utvecklande. Till mina vänner och min mamma, Berith Herre, riktar jag också ett stort tack för deras stöd och uppmuntran, vilket har gjort det praktiskt möjligt för mig att genomföra utbildningen. Sist, men inte minst, går många varma tankar till min kära dotter, Sandra, som trots en del strapatser och åtstramningar visat mig stor hänsyn under åren som gått. Min devis har under studietiden varit: Koncentrera dig på målet, innan du vet ordet av är du där. Detta har varit en kamp, men en kamp jag nu kan titta tillbaka på med stolthet. Helsingborg i april 2002 Anneli Herre 3

7 Förkortningar AD AU BrB DO EU ILO JämO LAS MBL N Prop. SAO SOU Arbetsdomstolen Arbetsmarknadsutskottets betänkanden Brottsbalken Diskrimineringsombudsmannen Europeiska unionen International Labour Organisation Jämställdhetsombudsmannen Lagen om anställningsskydd Medbestämmandelagen Näringsdepartementet Proposition Svenska Akademiens Ordlista Statens offentliga utredningar 4

8 1 Inledning Målsättningen med mångfald och den jämställdhetspolitik som förs i samhället och på arbetsmarknaden idag är att människors särdrag skall respekteras och bejakas för att på så sätt kunna tillskapa lika möjligheter för alla individer. I de ständigt pågående politiska diskussionerna, såväl inhemska som internationella, angående diskriminering har mänskliga rättigheter med åren fått en alltmer framskjuten position. Diskrimineringslagstiftning syftar alltså till att värna principen om alla människors lika värde och deras rätt att bli behandlade som individer på lika villkor. Det finns alltid i ett samhälle som vårt åskådningar och fördomar om att mångfald är ett problem i sig, där en del människor sammankopplar mångkulturalism med konflikter och samhällsupplösning. För andra däremot kan mångfald representera något dynamiskt och berikande som i förlängningen innebär att samhället blomstrar och utvecklas. Attitydförändringar kan åstadkommas på arbetsplatserna (likväl som i samhället i övrigt) genom att idka ett målmedvetet mångfaldsarbete för att motverka snedrekryteringar och andra arbetsrelaterade diskrimineringshandlingar. Detta är ett sätt att skapa lika förutsättningar för alla oavsett grupp- eller könstillhörighet. Rekryteringsproblematiken är också av det primära slaget när det gäller lagstiftningen och är en fråga om hur man ska kunna förbättra snedvridna förhållanden bland olika marginaliserade grupper som har svårt att etablera och hävda sig på arbetsmarknaden. Detta ställer naturligtvis höga krav på vår rättsordning, inom vilken bl.a. myndigheter och olika organisationer har att verka, för att vi ska kunna fortsätta att betrakta oss som en fungerande rättsstat. Ett sätt att främja jämställdheten och mångfalden i arbetslivet är att införa lagstiftning som tillåter tillämpningen av aktiva åtgärder och positiv särbehandling. Positiv särbehandling diskuteras framför allt när det gäller kvinnor och grupper med viss etnisk tillhörighet och Sverige har av tradition haft en förhållandevis negativ inställning till positiv särbehandling i form av kvotering. Kvotering har således aldrig fått något vidare genomslag på den svenska arbetsmarknaden. Ett undantag är regeringens ministerposter vars mål har varit varannan damernas, d.v.s. ett tillsättande av kvinnor tills en representation av 40 procent nåtts, samt även lagstiftningen rörande Thamprofessurerna som innebar att en person av underrepresenterat kön skulle tillsättas om förutsättningarna för det var uppnådda. Regeringen är dock i sin helhet emot etnisk kvotering på arbetsmarknaden Artikel av Mona Sahlin Det är dags för förändring! 5

9 Det engelska begreppet för positiv särbehandling dök för första gången upp i USA på 1960-talet i den amerikanska rättighetslagstiftningen, som på den tiden mest rörde sig om just ras- och jämlikhetsfrågor. Syftet bakom åtgärderna var att göra olika grupper mer delaktiga i arbetslivet antingen genom att tillskapa olika grupper lika möjlighet till arbete eller att uppnå lika resultat. 9 Åsard mfl. indelar begreppet i en stark och en svag form där den starkare formen anses omfatta de åtgärder som ger en person av ett visst kön en fördel av något slag, t.ex. förtur till anställning. Den svagare formen av positiv särbehandling anses omfatta aktiva åtgärder i jämställdhetslagens tappning och förklaras därmed inte innebära att någon ges förtur på grund av kön. Här är det på sin plats att notera att Lerwall vänder sig mot Åsards och Runbloms användning av begreppet affirmative action (aktiva åtgärder) som hon menar inte är ömsesidigt utbytbart mot termen positiv särbehandling. 10 Lerwall poängterar att positiv särbehandling är en form av aktiva åtgärder och av både svenska förarbeten och EG-rätten framgår att positiv särbehandling innebär att någon får företräde/förtur/fördelar som skulle anses utgöra (otillåten) diskriminering, om den inte hade bedömts vara saklig. Hon tillägger vidare i en fotnot att Åsards mfl. uttalanden visserligen handlar om etnisk diskriminering, men att man inte bör ge begreppet olika innebörd beroende på om det rör köns- eller etnisk tillhörighet. I USA använder man sig av etnisk kvotering på vissa områden, t.ex vid tillsättandet av utbildningsplatser. Detta betraktas i amerikansk rätt vara en mycket kontroversiell form av positiv särbehandling, som innebär att en grupp tilldelas en bestämd kvot av platserna eller att man i vart fall betraktar en viss etnisk tillhörighet som en positiv faktor för erhållandet av ett plats. 11 Debatten i USA för eller emot positiv särbehandling är mycket omfattande och har pågått sedan tidigt 1960-tal. Förespråkarna menar att man kan se positiva särbehandlingsprogram som en kraftåtgärd för att komma tillrätta med allvarliga sociala problem. Skeptikerna anser däremot att detta utgör ett avsteg från en rättvis välfärdspolitik. Åsard mfl. anser att Sverige har ett särskilt motstånd mot sådana starka säråtgärder på grund av att vår välfärdspolitik är att betrakta som mer generell, d.v.s. den gäller i princip alla efter någorlunda enhetliga normer, till skillnad från USA som har en selektiv välfärdspolitik. 12 De menar vidare att den svenska debatten ställer positiv särbehandling i motsatsförhållande till likabehandling och således ser det som ett brott mot jämställdhetsideologin. Att så inte nödvändigtvis är fallet kommer uppsatsen förhoppningsvis i det följande att visa. 9 Åsard, Erik, Runblom, Harald (Red), Positiv särbehandling i Sverige och USA, Stockholm Lerwall, Lena, s Åsard, Erik, mfl., a.a., Blanck, Dag, Hur har positiv särbehandling fungerat i USA, s. 69 ff. 12 Åsard, Erik, mfl., a.a. Borevi, Karin, Positiv särbehandling och invandrarpolitik i Sverige, s. 128 ff. 6

10 En av den svenska välfärdspolitikens generella målsättningar och syftet med diskrimineringslagstiftningen är just att skapa jämlika förutsättningar, särskilt sociala och ekonomiska, för alla medborgare, vilket enligt mitt förmenande mycket väl sammanfaller med motivet för att tillämpa positiv särbehandling. 1.1 Syfte och avgränsningar Idag styrs inte den nationella rättsutvecklingen i Europas länder enbart av inhemska händelser. EG-rätten påverkar i allra högsta grad. Härmed har vi även att beakta relevanta direktiv som har till syfte att främja jämställdheten samt det EG-rättsliga anti-diskrimineringspaket som trädde ikraft år 2000, vilket inte endast är begränsat till arbetslivet och som till skillnad från den svenska rätten även omfattar skydd mot t.ex. etnisk diskriminering på området för utbildning och inom socialförsäkringen. Detta lägger ytterligare en dimension till vår egen nationella rätt. Min avsikt är att utifrån två perspektiv försöka belysa rådande rättsläge angående tillåten särbehandling, dels inom området för jämställdhetsfrämjande åtgärder och dels sådana åtgärder i ett mångfaldsperspektiv, i såväl svensk rätt som EG-rätt. Jag inriktar mig alltså huvudsakligen på bestämmelserna rörande köns- och etnisk diskriminering dels på grund av att det framförallt är inom dessa regelverk som aktiva åtgärder aktualiserats, dels är det främst inom dessa områden som möjligheten att tillämpa positiv särbehandling är uppe för diskussion. Här skall dock poängteras att jämställdhetsområdet blir det område som i uppsatsen framträder mest beroende på bristande tillgång på doktrin och praxis inom området för etnisk diskriminering. Jag avser att redogöra för den svenska rätten i ett EG-perspektiv och folkrätten lämnar jag därmed därhän i detta arbete, mycket på grund av utrymmesskäl och i förvissningen om att Sverige har ratificerat de folkrättsliga konventionerna och således har staterna en förpliktelse att efterleva dem och förverkliga deras syfte. 13 Detta kan härledas ur den folkrättsliga principen om pacta sunt servanda avtal skall hållas. Vidare avser jag inte att göra någon mer ingående deskriptiv beskrivning av diskrimineringslagarna utan dessa redovisas endast övergripande och där det kan ses som nödvändigt. Arbetslivet är ett av de områden där målet om mångfald är särskilt uppmärksammat och som anses behöva spegla det nutida mångkulturella samhällslivet i stort och jag avser att hålla mig inom detta område bl.a. på grund av att det i svensk lag inte finns några generella bestämmelser utanför 13 Wienkonventionen om traktaträtten, artikel 26. 7

11 arbetslivets domäner. Det finns dock vissa målsättningsstadganden i 8

12 grundlagen och ett begränsat antal bestämmelser i brottsbalken som tar sikte på diskriminering som jag helt kort kommer att beröra, samt en helt nyligen tillkommen lag 14 om likabehandling av studenter i högskolan. Viss diskussion kommer på grund härav slutligen att föras kring behovet av att den svenska regleringen angående likabehandling eventuellt även bör omfatta en mer generell lagstiftning på området för yrkesutbildning, vilket alltså även omfattar utbildning på gymnasienivå. Jag tar också upp och belyser aktuell reglering inom högskoleförordningen som uttryckligen stadgar om positiv särbehandling vid tjänstetillsättningar och de s.k. Thamprofessurerna då dessa har varit aktuella för EG-domstolens förhandsavgörande i frågan. 1.2 Frågeställningar Min ambition med detta arbete är alltså att försöka belysa utrymmet för aktiva åtgärder respektive positiv särbehandling och eventuella skillnader mellan EG rättens synsätt och utformningen av nationell rätt. Vidare ställer jag mig frågan hur man mer konkret kan gå tillväga för att förbättra de olika gruppernas delaktighet i arbetslivet och om lagstiftning är den väg som på ett tillfredställande sätt kan förändra uppenbarligen existerande stereotypa fördomar och rigida tillhörighetsföreställningar? 1.3 Disposition Kap.2 inleder med en allmän orientering kring frågan om den positiva särbehandlingens rimlighet i förhållande till olika gruppers utsatthet i samhället. Kap.3 handlar om att få ett någorlunda grepp om diskrimineringsbegreppet, trots att detta inte låter sig göras så lätt. Anledningen är att försöka visa på termens komplexitet. Kap.4 behandlar för uppsatsen relevanta artiklar i EU-fördraget, EG-rättens företräde, och direktivens eventuellt direkta effekt, men handlar i huvudsak om antidiskrimineringslagstiftningen inom EG-rätten och dess vidhängande rättspraxis. I kap.5 tas Sveriges lagstiftning och relativt knapphändiga praxis på området upp till belysning. Begreppen aktiva åtgärder och positiv särbehandling samt den EG-rättsliga domstolspraxis som i anslutning till dem är aktuell behandlas i kap.6. I detta avsnitt har Lotta Lerwalls 14 Lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan, som trädde ikraft den 1 mars

13 avhandling 15 angående könsdiskriminering varit särskilt betydelsefull. Slutligen så knyts säcken ihop i kap.7 och uppsatsen avslutas med en sammanfattande kommentar av studiens resultat. Observeras bör att gällande rätt på området för etnisk diskriminering är långt ifrån klar då det för närvarande inte finns någon praxis, varför analys och eventuella slutsatser bör betraktas mot denna bakgrund. 1.4 Metod och material Den sedvanliga juridiska metod jag använt mig av är att studera nationella och EG-rättsliga källor såsom lagtext, praxis, förarbeten och doktrin på området för (i huvudsak) diskriminering p.g.a. kön- och etnisk tillhörighet. Metoden har varit att försöka studera den svenska regleringen i ljuset av gemenskapens direktiv för att därmed undersöka om våra nationella bestämmelser innehåller några brister när det gäller direktivens implementering. 15 Lerwall, Lotta, a.a. särskilt kapitel 9. 10

14 2 Särbehandlingens gränser Det är väsentligt att utröna vilken typ av diskriminering som en grupp utsätts för i syfte att bedöma rimligheten av en positiv särbehandling. 16 Den positiva särbehandlingen kanske bara är rimlig för att motverka vissa former av diskriminering, och för vissa grupper. Här kan man åtminstone skilja på fyra typer av diskriminering; 1. ojämlikhet i grundläggande rättigheter, t.ex. rättigheter inför domstol, 2. svårigheter att erhålla primära nyttigheter som hälsovård, studieplatser, arbeten och politiskt inflytande, 3. nedlåtande attityder från en dominerande grupp i samhället, 4. svårigheter med att underhålla sin egen kultur. Dessa olika typer av diskriminering är i flera fall kopplade till varandra. En grupp som är utsatt för diskriminering i form av nedlåtande attityder löper också en risk att diskrimineras i de andra avseendena. Lagstiftning om positiv särbehandling är främst relevant för att direkt motverka svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden och för att olika grupper ska kunna bevara sin kultur. Men indirekt kan även sådan lagstiftning syfta till att motverka diskriminering som baserar sig på nedlåtande tillhörighetsföreställningar och negativa attityder. Vad den positiva särbehandlingen primärt fokuserar på är att fördela väl avgränsade nyttigheter som arbeten och utbildningsplatser på ett sätt som befrämjar eftersatta gruppers intressen. Den positiva särbehandlingen ska vara tillfällig till sin natur och ha som mål att hjälpa en bestämd grupp. Men det förekommer även vissa mer permanenta särbestämmelser som t.ex. kan ha till syfte att bevara en sårbar minoritetskultur, så är fallet t.ex. med vår egen urbefolkning - samerna. Motverkandet av diskriminering inom arbetslivet och i samhället i form av nedlåtande attitydyttringar kan ibland motivera en generell positiv särbehandling för en grupp fastän vissa av medlemmarna inte har något större behov av olika sociala åtgärder eller annan hjälp i form av ekonomiskt stöd. En del av grupperna har drabbats av diskriminering i samtliga fyra betydelserna genom historien, t.ex i USA där den svarta befolkningen har utsatts för en bred diskriminering under en lång period i landets historia. Vissa grupper är dock diskriminerade i endast någon eller några av betydelserna. De homosexuella är ett exempel på en grupp som har medlemmar från alla socialklasser i samhället. Gruppen är således ej generellt diskriminerad på 16 Roth, Hans Ingvar, Mångfaldens gränser, s.110 ff. 11

15 arbetsmarknaden. Men att vara öppet homosexuell kan dock innebära att en individ löper risk att diskrimineras även på detta område. Den homofobiska majoritetskulturen har inneburit att många homosexuella har valt att dölja sin sexuella läggning eller livsstil för att inte diskrimineras när det gäller att få arbete eller politiskt inflytande. Är då homosexuella diskriminerade när det gäller grundläggande rättigheter? En brännande fråga är om de homosexuella paren skall ha exakt samma äktenskapsbegrepp som de heterosexuella för att inte anses vara diskriminerade. Partnerskapslagen 17 innebär en liberalare inställning till homosexuella relationer än tidigare. Partnerskap ger samma rättigheter som äktenskap när det gäller ömsesidig försörjningsplikt, bouppdelning och inbördes arvsrätt. Homosexuella förbindelser jämställs däremot inte med heterosexuella ifråga om rätten till adoption, insemination och regler om gemensam vårdnad. Denna fråga har dock debatterats länge och en liberalare inställning röstades nyligen igenom i riksdagen. En utgångspunkt i debatten har varit att lika respekt inte nödvändigtvis behöver innebära lika behandling i alla frågor. Människor har skilda förutsättningar vilket kan innebära olika former av inskränkningar. Den kritiska frågan är om bestämmelserna för homosexuella par är moraliskt legitima. Är det t.ex. moraliskt acceptabelt att homosexuella par inte äger rätt att adoptera? En central etisk frågeställning i detta sammanhang är vilken familjeform som bäst tjänar barnens behov och intressen. Hur påverkas barn av att växa upp med föräldrar av samma kön? Kvinnor har under långa tidsperioder utsatts för diskriminering i flera olika betydelser. I vår tid kämpar kvinnor för att inte bli utsatta för kränkande framställningar, d.v.s. diskriminering på grund av nedlåtande attitydföreställningar. Här har man bl.a. inriktat sig på hur kvinnan skildras i reklambilder och i pornografi. Kvinnor strävar sedan långt tillbaka även efter att förhindra diskriminering i arbetslivet. Kvinnornas möjligheter att erhålla kvalificerade arbeten inom centrala verksamhetsområden har under lika lång tid varit begränsade i flera länder. Förespråkarna av en positiv särbehandling menar att särbehandlingen skall stimulera kvinnor till att söka kvalificerade utbildningsplatser och arbeten. Det är dock problematiskt att säga att kvinnor kämpar för att behålla en speciell kvinnokultur. Kvinnor är inte någon sårbar grupp på samma sätt som en ursprungsbefolkning. Den s.k. kvinnokulturen är dessutom en kultur som framförallt har påverkats av mannens dominansförhållande till kvinnan på grund av att vi har ett samhälle av patriarkalisk karaktär med traditionsbundna könsroller. Vad kvinnor istället strävar efter är att bli respekterade som självständiga individer med centrala behov och intressen samt en eftersträvan att bli belönade efter samma måttståck som männen då det rör sig om likvärdigt arbete. Att stödja sårbara kulturer genom positiva särbehandlingsåtgärder har till syfte att hjälpa upp en sårbar kultur genom vissa särbestämmelser såsom t.ex. språkrättigheter och speciella rättigheter till ett landområde. Man kan 17 Lag (1994:1117) om registrerat partnerskap. 12

16 t.ex. utfärda särbestämmelser för medlemmar av olika ursprungsbefolkningar i ett samhälle vilket har skett för samebefolkningen i Sverige som har erhållit en positiv särbehandling ifråga om bl.a rätten till renskötsel i fjällområden. En annan grupprättighet är att en minoritet tillerkänns vissa politiska rättigheter. En grupp kan erhålla en viss kvot av platser i en politisk församling. Man har också gett ett visst utrymme för speciella rådgivande organ såsom t.ex. Sametinget, vilken ska representera samerna i väsentliga frågor. En ursprungsbefolkning skiljer sig dock från andra etniska grupper genom att gruppen har en lång historia i ett land. Den kan med rätta hävda att den var där först. Gruppmedlemmarna har heller inte på samma sätt som invandrargrupperna valt att tillhöra den nya statsbildningen, utan de har påtvingats en styrelseform utifrån. Syftet med olika politiska stödåtgärder i samhället är att stötta och uppmuntra missgynnade grupper så att de lättare kan anpassa sig till samhällsstrukturen och underlätta inträdet på arbetsmarknaden. 13

17 3 Diskrimineringsbegreppet Diskriminering är, per definition, en orättvisa. Därmed förutsätter diskriminering att det finns en norm som säger vad som är orättvist. För att ge ett exempel, bygger beivrande av könsdiskriminering på den moraliska premissen att kön inte bör påverka behandlingen av människor. Saknas det en norm som stadgar likabehandling är det meningslöst att juridiskt sett tala om diskriminering. Ordet diskriminering kommer från det latinska uttrycket discrimo jag avskiljer. Enligt SAO innebär att diskriminera - att behandla olika. I Juridikens Termer definieras diskriminering som olikartad behandling av vad som borde behandlas lika. Oavsett hur man definierar begreppet förutsätter detta någon slags jämförelse mellan olika individer eller grupper. I EG-rättens handlingsprogram mot etnisk diskriminering, uttrycks detta i artikel 2 enligt följande: discrimination shall be defined as one person or a group of persons being treated less favourably than another on grounds of racial or ethnic origin, religion or belief, disability, age or sexual orientation; Diskriminering uppstår dock inte enbart vid negativ särbehandling utan kan även förekomma vid likabehandling; dels när lika fall behandlas lika (se direkt diskriminering), men även då olika fall behandlas lika (se indirekt diskriminering). Det finns inte heller en för alla situationer fastställd definition av begreppet. Ordet diskriminering används för att beskriva allt från en negativ, avsiktlig särbehandling till mer traditionsbundna beteenden i samhällslivet. Inte heller juridiskt sett är begreppet entydigt, t.ex. så skiljer sig definitionerna angående diskriminering i brottsbalken respektive arbetslivslagarna väsentligen åt. 14

18 4 EG-rättslig diskrimineringslagstiftning 4.1 Bakgrund Den moderna diskussionen om staters suveränitet utgår i det stora hela från olika historiska teoretikers definitioner. 18 Thomas Hobbes ( ) utvecklar den franske 1500-talsfilosofen Jean Bodins ide om den absoluta och odelbara makten och menade att den suveräna staten (härskaren med odelbar makt) uppstår genom ett samhällsfördrag. Rousseau ( ) byggde vidare på tanken, men menade att suveränen bestod av folket, d.v.s. allmänviljan. Montesquieu ( ) i sin tur, som inspirerades av John Lockes ( ) teorier, betonade suveränens gränser och införde begreppet maktfördelning av den interna statsmakten, med andra ord skulle det finnas en lagstiftande, en dömande och en verkställande makt som inbördes kontrollerade varandra. Den tyska filosofen Immanuel Kant ( ) lanserade sedan iden om det övernationella statsförbundet som för tankarna inte långt ifrån dagens europeiska gemenskapsprojekt, som i grunden är en modell för att skapa fred i Europa. 19 Projektet baseras och förverkligas med ekonomisk integration genom vilken solidaritet och gemenskap skall skapas mellan folken så att krig ter sig otänkbart. Inom EG-rätten (likväl som i den nationella rätten) har en kärna av grundläggande rättigheter utvecklat sig med folkrätten som förebild, bland annat kan ILO-deklarationerna 20 om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet och FN-deklarationen 21 om de mänskliga rättigheterna nämnas. Två av EG-rättens grundläggande rättsprinciper 22 är, dels likabehandling, dels förbud mot könsdiskriminering. Målet för EU:s jämställdhetspolitik är materiell jämställdhet vilket innebär mer än bara frånvaro av könsdiskriminering som ger lika möjligheter, det innebär också att positiv särbehandling, dock inom vissa snäva gränser, skall vara en integrerad del av likhetsprincipen som därmed ställer ett krav på jämlikhet i resultat. 23 EGdomstolen har likaså i tidigare rättsfall 24 förklarat att egalitetsprincipen är en 18 Strömberg, Tore, Rättsfilosofins historia i huvuddrag, s. 29 ff. 19 Maier, Lena, EU, arbetsrätten och normgivningsmakten, s och Europafördraget, artikel 2 och Lerwall, Lena, a.a., s. 81 f. 24 Se t.ex. målen C-450/93 Eckhard Kalanke mot Freie Hansenstadt Bremen och C- 409/95Marschall. 15

19 grundläggande princip inom gemenskapsrätten och att de regler som innehåller förbud mot diskriminering endast är en konkretisering av denna allmänna princip. Betydelsen av principen om likabehandling är att två jämförbara situationer inte får behandlas olika, om det inte finns någon påvisbar saklig grund för särbehandling Allmänt kring frågan om EG-rättens företräde Problem uppstår lätt vid fastställandet av gällande rätt i de fall den nationella rätten inte stämmer överens med gemenskapsrätten. Men i och med att medlemsstaterna ratificerar grundfördragen och därmed överlåter behörigheten att vidta åtgärder på fördragens avgränsade områden är det gemenskapsrätten som ska ha företräde. 26 Härmed har de ju således förbundit sig att efterleva dessa och får acceptera att EG-domstolen eventuellt utdömer vite vid fördragsbrottsdomar som inte efterkommes. Likaså visar utvecklingen av EG-domstolens praxis 27 att det är gemenskapsrätten som har företräde och att den nationella rätten skall tolkas i ljuset av denna. För att tillförsäkra en effektiv tillämpning av gemenskapsrätten i de nationella domstolarna, har man i fördragen instiftat ett system där en inhemsk domstol kan begära förhandsavgöranden av EGdomstolen angående hur EG-rätten skall uttolkas i oklara fall. Gemenskapsrätten utgör en del av varje medlemsstats nationella rättsordning, vilket gör att staterna inte kan låta en nationell regel få företräde framför det rättsliga system som skapats tillsammans i gemenskapen. Företrädesprincipen är trots detta inte erkänd av alla medlemsländer utan förbehåll och det gäller speciellt förhållandet mellan gemenskapsrätten och medlemsstaternas grundlagar. Rörande förhållandet i detta avseende är rättsläget, enligt Maier, ännu att betrakta som oklart. 4.3 Primärrätt Allmänt Fördragen är i det närmaste att betrakta som den konstitutionella rätten inom gemenskapen. Den senaste ändringen, Amsterdamfördraget från 1997, är sluten på obestämd tid och utgör den legala ramen för institutionernas 25 T.ex. Prop. 1997/98: 117 mot etnisk diskriminering, s.17. Maier, Lena, a.a., s Maier, Lena, s Ex. Mål 6/64 Costa mot Enel, med hänvisning till mål 26/62 van Gend & Loos 16

20 handlande. 28 EU-fördraget har betydelse för i princip all ekonomisk aktivitet inom gemenskapens gränser, men utvidgas allt mer till att även omfatta åtgärder av icke-ekonomisk art, t.ex. social-, miljö-, konsument- och sysselsättningspolitik Reglering på anti-diskrimineringsområdet Artikel 141 (f.d. art.119) i EU-fördraget utgör rättslig grund för rådet att utfärda föreskrifter på jämställdhetsområdet, d.v.s rådet kan anta och utfärda direktiv som reglerar möjligheterna att tillåta positiv särbehandling 29 till yrkesutbildning och på arbetsrättens område. Artikel 141 har två skilda syften, dels ett socialt syfte att införa principen om likabehandling, dels ett ekonomiskt syfte som innebär att man vill förhindra snedvriden konkurrens vid lönesättningsfrågor. Det sociala syftet skall enligt EG-domstolen vara det primära i förhållande till det ekonomiska syftet, vilket är ett uttryck för de grundläggande mänskliga rättigheterna. 30 EG-domstolen har konstaterat att denna artikel har både horisontal och vertikal direkt effekt och kan således direkt åberopas av enskild i nationell domstol och gäller även för privata arbetsgivare. 31 Artikel 13 i Romfördraget, nytillkommen sedan antagandet av Amsterdamfördraget, innehåller inget diskrimineringsförbud och är inte begränsad till arbetsrättens område. Denna ger dock gemenskapen en kompetens att vidta åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. För att diskriminering skall bli förbjuden baserat på de grunder som anges i artikeln krävs det med andra ord en sekundär reglering i form av direktiv eller förordningar. Artikel 13 har inget bakomliggande ekonomiskt syfte 32 i motsats till de övriga bestämmelserna i Romfördraget som rör diskriminering, 33 utan är mer grundad på sociala rättvisehänsyn med anledning av att jämlikhetsaspekter och skyddet mot diskriminering skall utgöra denna grundläggande rättighet som är så viktig för att ett demokratiskt samhälle skall kunna fungera. 34 Artikel 13 är vidare subsidiär i förhållande till Romfördragets övriga bestämmelser på området, d.v.s. om det föreligger en konfliktsituation med en annan gemenskapsrättslig 28 Fritz, Maria mfl, När tar EG-rätten över, s. 19 ff. 29 Artikel 141 (4). 30 Lerwall, Lena, a.a., s Mål C-43/75 Defrenne II. 32 Maier, Lena, a.a., s Se ex.vis artikel 12 som rör nationalitetsdiskriminering och främst syftar till att likabehandling främjar en sund konkurrens i förhållanden rörande arbetskraftens fria rörlighet. 34 KOM (1999) 564 slutlig, s

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir.

Kommittédirektiv. Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag. Dir. Kommittédirektiv Genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag Dir. 2009:85 Beslut vid regeringssammanträde den 24 september 2009 Sammanfattning

Läs mer

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet

ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D D D D D Till Justitieministeriet ÅLANDSDELEGATIONEN Diarienr D 10 07 01 34 D 10 07 01 35 D 10 07 01 36 D 10 07 01 37 D 10 07 01 38 Helsingfors/Mariehamn 20.7.2007 Nr 22/07 Hänvisning Ålands lagtings skrivelser 23.5.2007, nris 134-137/2007.

Läs mer

DOM Stockholm

DOM Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Avdelning 10 Rotel 1008 DOM 2009-11-05 Stockholm Mål nr T 9187-08 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 22 oktober 2008 i mål T 499-08, se bilaga A KLAGANDE OCH MOTPART Landstinget

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

EG-DOMSTOLEN OCH THAM- PROFESSURERNA

EG-DOMSTOLEN OCH THAM- PROFESSURERNA EG-domstolen och Tham-professurerna EG-DOMSTOLEN OCH THAM- PROFESSURERNA Niklas Bruun* Sedan EG-domstolen mitt under svensk högsommar den 6 juli avkunnade dom i målet C-407/98 (Abrahamsson, Anderson och

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-04-25 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Riksdagens finansutskott

Läs mer

Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt?

Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt? Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt? Jane Reichel Professor i förvaltningsrätt Juridiska fakulteten Uppsala universitet Den svenska förvaltningsmodellen

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Birgitta Nyström. EU och arbetsrätten. Tredje upplagan. Norstedts Juridik AB

Birgitta Nyström. EU och arbetsrätten. Tredje upplagan. Norstedts Juridik AB Birgitta Nyström EU och arbetsrätten Tredje upplagan Norstedts Juridik AB Innehält Förord 9 Förkortningar 12 Avdelning I. ALLMÄN BAKGRUND TILL EG-ARBETSRÄTTEN 15 1 Inledning 17 1.1 EG och EU 19 1.2 SverigeochEU

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4

ÖRJAN EDSTRÖM 2007-08 NR 4 ÖRJAN EDSTRÖM Andreas Inghammar, Funktionshindrad med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder i Sverige, England och Tyskland, Juristförlaget

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten

Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten Jämlikhet mellan kvinnor och man i EG-rätten En feministisk analys Karin Lundström IUSTUS FORLAG Innehäll Inledning 15 Premisser 15 Syften 17 Metod 21 Detjuridiskamaterialet 23 Disposition 24 Del I. Teori

Läs mer

11. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

11. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 20 februari

Läs mer

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr

Justitiekanslern. Barbro Molander YTTRANDE Reg.nr Justitiekanslern Barbro Molander YTTRANDE M./. staten genom Justitiekanslern ang. skadestånd på grund av otillåten diskriminering Justitiekanslern har hemställt att Högskoleverket yttrar sig i målet om

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32.

1 EGT nr C 24, 31.1.1991, s. 3. 2 EGT nr C 240, 16.9.1991, s. 21. 3 EGT nr C 159, 17.6.1991, s. 32. Rådets direktiv 91/533/EEG av den 14 oktober 1991 om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet Europeiska

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 6313-07. meddelad i Stockholm 2008-12-16 KLAGANDE 1. AA 2. BB. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) Mål nr 6313-07. meddelad i Stockholm 2008-12-16 KLAGANDE 1. AA 2. BB. MOTPART Skatteverket 171 94 Solna 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm 2008-12-16 KLAGANDE 1. AA 2. BB MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Göteborg dom den 1 oktober 2007 i mål nr 5749-06 (bilaga)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering; SFS 2003:307 Utkom från trycket den 16 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens ändamål

Läs mer

Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext?

Stockholms universitet Juridiska institutionen. Positiv särbehandling - en alternativ lagtext? Stockholms universitet Juridiska institutionen Positiv särbehandling - en alternativ lagtext? Av Camilla Kjelldén Examensarbete 20 poäng i civilrätt Höstterminen 2007 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Kommittédirektiv Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen Dir. 2008:38 Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008 Sammanfattning av uppdraget Den särskilde utredaren ges i uppdrag

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. justitierådet Lars K Beckman och regeringsrådet Göran Schäder. Förbud mot kränkande behandling

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda Av Cathrine Lilja Hansson Direktiven De tre direktiven, 2000/43, 2000/78 och 1976/207 med ändringsdirektivet 2002/73 reglerar sammantaget

Läs mer

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik]

Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] SFS 1991:433 Källa: Rixlex Utfärdad: 1991-05-23 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2000:773 Jämställdhetslag (1991:433) [Fakta & Historik] Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att främja kvinnors och mäns lika

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2002-01-25 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 17 januari

Läs mer

Lagar och överenskommelser Lagen I Regeringsformen återfinns grunderna för Sverige som stat. Förhållandet mellan kvinnor och män tas särskilt upp i första kapitlet 2 och andra kapitlet 16 : 1 kap. 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24)

En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) KKV1007, v1.3, 2012-09-10 YTTRANDE 2015-10-22 Dnr 336/2015 1 (5) Finansdepartementet Kommunenheten 103 33 STOCKHOLM En kommunallag för framtiden (SOU 2015:24) Fi 2015/1581 Konkurrensverket begränsar sitt

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet

Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan

Läs mer

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden

Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Sociala hänsyn och offentlig upphandling på den inre marknaden Bakgrund och syfte Frågan om hur de ekonomiska mål som den inre marknaden syftar till att förverkliga bör och kan balanseras mot de sociala

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

Avseende period 2016

Avseende period 2016 Stadsarkivet Sid 1 (10) 2017-01-17 Stadsarkivet Uppföljningsrapport Jämställdhetsoch mångfaldsplan Avseende period 2016 stockholm.se Sid 2 (10) 1 Inledning Jämställdhet och mångfald är ett förbättrings-

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34

ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 12.4.2010 2008/0192(COD) ÄNDRINGSFÖRSLAG 15-34 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Astrid

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari

Ljusnarsbergs kommuns. Mångfaldsplan. Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari Ljusnarsbergs kommuns Mångfaldsplan Ersätter Jämställdhetsplan, Internkontroll 2000-12-11 Antagen av kommunstyrelsen den 27 januari 2016 30 Mångfaldsplan 2016-01-27 Mångfaldsplan Inledning Sverige och

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet POLICY Policy mot diskriminering i arbetslivet Kommunen Hudiksvalls kommun strävar efter att tillvarata samtliga medarbetares resurser. Vi ska främja och uppmuntra medarbetarnas individualiteter och olikheter

Läs mer

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta

EU och arbetsrätten. Vad är EU? 5/31/2012. Per-Ola Ohlsson. Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta EU och arbetsrätten Per-Ola Ohlsson Vad är EU? Historia? Omfattning? Motiv/Syfte? Framtid? En vilja att samarbeta Ekonomiska motiv Säkerhetsmotiv Sociala motiv Vad är EU? Ett mellanstatligt samarbete med

Läs mer

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan

Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 1 av 6 Reomti Bygg AB Jämställdhetsplan 06 Jämställdhetsplan sid 2 av 6 Diskrimineringslagen Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om

RP 43/2008 rd. länderna när de besätts med nordiska medborgare ska dock ingå i avtalet. I propositionen ingår ett förslag till lag om RP 43/2008 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av avtalet mellan de nordiska länderna om ändring av avtalet om den rättsliga ställningen för samnordiska institutioner och deras anställda

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1

FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 FÖRFATTNINGSSAMLING BESLUT GÄLLER FR FLIK SID Kf 149 2015-10-05 Kf 22 1 LIKABEHANDLINGSPOLICY Likabehandlingspolicy plan för lika rättigheter och möjligheter hos Härjedalens kommun 1. Inledning Syftet

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-02-27 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Avtalet mellan EG och Danmark om

Läs mer

Cirkulär Nr 22 December 2012

Cirkulär Nr 22 December 2012 Cirkulär Nr 22 December 2012 Ny bemanningslag (Genomförande av bemanningsdirektivet) Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/104/EG av den 19 november 2008 om arbetstagare

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013 Genomförande av bemanningsdirektivet Riksdagen har beslutat att Europaparlamentets och rådets direktiv om arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag kommer att genomföras

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN

Jämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

EU, ARBETSRÄTTEN OCH NORMGIVNINGSMAKTEN

EU, ARBETSRÄTTEN OCH NORMGIVNINGSMAKTEN LENA MAIER EU, ARBETSRÄTTEN OCH NORMGIVNINGSMAKTEN En rättslig Studie av gemenskapsrättens inverkan pä medlemsstaternas arbetsrättsliga normgivrimgsutrymmen Innehällsförteckning Förord 7 Innehällsförteckning

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne Beslutad av styrelsen -09-11 Beslutad: -09-11 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Övergripande mål 3 1.1 Definition av begrepp 3 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och

Läs mer

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne

JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner

IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november

Läs mer

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Niklas Beckman Er referens: A2011/533/ARM 2011-04-27 Remissyttrande SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567); SFS 2016:828 Utkom från trycket den 12 juli 2016 utfärdad den 30 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för framställningar MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 1999 Utskottet för framställningar 2004 13 september 2004 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA Framställning 163/99, ingiven av Michel Robert, fransk medborgare, om den ojämlikhet som råder i

Läs mer

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II

Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II P7_TA-PROV(2010)0167 Likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare ***II Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 18 maj 2010 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

Positiv särbehandling?

Positiv särbehandling? UMEÅ UNIVERSITET Juridiska institutionen Fredrik Alm Arbetsmiljö- och diskrimineringslagstiftningen Magisterexamen HT 2012 Positiv särbehandling? Next Time Jet (NextJet) Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:27

Regeringens proposition 2001/02:27 Regeringens proposition 2001/02:27 Likabehandling av studenter i högskolan Prop. 2001/02:27 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 27 september 2001. Göran Persson Thomas

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015

Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Etnisk diskriminering

Etnisk diskriminering i sverige kom den första lagen om etnisk diskriminering 1986. Genom lagen inrättades ett särskilt myndighetsorgan ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, med uppgift att verka för att diskriminering

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer