Satsning på klinisk forskning, samhällsvetenskap och humaniora

Transkript

1 Satsning på klinisk forskning, samhällsvetenskap och humaniora Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 2009

2

3 Näringslivsforskning Institutet för Näringslivsforskning beviljades 2009 ett anslag om 2,5 miljoner kronor avseende gästforskarstipendier under fem år. KRAFTSAMLING KRING NÄRINGSLIVSFORUM Globaliseringens effekter på näringslivet är ett hett forskningsområde vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Programmet finansieras av Stiftelsen. Dessutom bidrar Stiftelsen till att utländska gästforskare kan bjudas in och berika verksamheten. IFN har byggts upp under 70 år och räknas som en av de främsta vetenskapliga miljöerna i sitt slag. Magnus Henrekson är professor i nationalekonomi och VD. Vårt mål är att bedriva forskning av högsta inter - nationella kvalitet på områden som är av central betydelse för näringslivets utveckling. Ett 20-tal disputerade forskare är anställda vid institutet. Därtill kommer en handfull doktorander och några affilierade forskare. För längre eller kortare perioder finns också gästforskare på plats. Hit kommer gästforskare från hela världen. Vissa söker sig hit på egen hand, men vi rekryterar också lovande och intressanta personer som vi har fått kännedom om, säger Magnus Henrekson. Stiftelsens stöd till att främja det internationella utbytet går tillbaka ända till Då fick institutet en 10-årig donation i samband med att Tekn. dr Marcus Wallenberg avgick som institutets ordförande. Anslaget har sedan förlängts i etapper. Donationen har varit av oundgänglig betydelse för vår verksamhet och inneburit flera långvariga och givande samarbeten med ledande forskare. Det har också resulterat i en lång rad viktiga publikationer, såväl böcker som rapporter och artiklar i meriterande tid - skrifter, säger Magnus Henrekson. Lars Persson är docent i nationalekonomi och vice VD vid IFN. Det har under årens lopp varit en fantastisk möjlighet att kunna bjuda in utländska storheter som jag har drömt om att få träffa. Både jag och mina kollegor har kunnat bygga upp värdefulla nätverk och kunnat arrangera konferenser och seminarier av högsta klass. Varje år ordnas en Vaxholmskonferens med olika teman där institutets forskare bidrar med aktuella uppsatser. Dit inbjuds även strategiskt intressanta forskare som är ledande i de ämnen som ska avhandlas. Det kan då röra sig om verkliga stjärnor från amerikanska toppuniversitet som Harvard eller MIT. Det är inte minst viktigt och stimulerande för våra yngre forskare som då får en chans att visa sin kompetens och knyta värdefulla kontakter, säger Magnus Henrekson. En viktig roll för institutet är just att vara en plantskola för lovande akademiker, men också att bidra till ökad mångfald inom forskningen och bidra med nydanande och spännande perspektiv som rör näringslivets villkor. En hård konkurrens från andra lärosäten har inne - burit att institutet kraftsamlar kring några programområden: globaliseringens effekter på näringslivet, den framväxande tjänstesektorn och entreprenörskap och nyföretagande. Globaliseringsprogrammet tar upp flera angelägna frågeställningar för svensk framtid, berättar programchefen professor Fredrik Sjöholm. Det handlar bland annat om att studera hur den ökade globaliseringen av företagen påverkar det svenska näringslivet och samhället. Vilken betydelse får multinationella företags investeringar i Sverige? En annan fråga är Kina som stor magnet för svenska företag och betydelsen av investeringar som görs där. En viktig uppgift för IFN är även att informera om aktuella forskningsresultat och stimulera till upplysning och debatt. Viktiga målgrupper är beslutsfattare, tjänstemän och journalister som intresserar sig för näringslivsfrågor, berättar Magnus Henrekson. Vi planerar nu att utöka antalet seminarier och möten. Dessutom ger vi ut fler sammanfattande rapporter och översikter. Målsättningen är att slå vakt om vårt oberoende och fortsätta bedriva forskning av högsta kvalitet som är av betydelse i forskarvärlden, men även i samhällsdebatten. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 1

4

5 Kemilektorslänken Kungl. Vetenskapsakademien beviljades 2008 ett anslag om 11,7 miljoner kronor för projektet Kemilektorslänken, stöd till kemisk forskning i skarven mellan gymnasium och högskola. KEMIFORSKNING PÅ GYMNASIET Kemi associeras ofta till gifter och miljöförstöring och ämnet har fått låg status i skolan. Ett nytt projekt ska förändra den bilden och få fler ungdomar att välja kemistudier. De ska få upp ögonen för att kemikunskaper leder fram till yrken där man faktiskt är med och räddar miljön, säger Sture Nordholm som är ansvarig för projektet. Den negativa trenden har pågått en längre tid. Antalet kemistuderande på universiteten har sjunkit katastrofalt, och ointresset visar sig redan på gymnasiet och grundskolan. Sture Nordholm är professor i fysikalisk kemi vid Göteborgs universitet samt ordförande i Nationalkommittén för kemi vid Kungl. Vetenskapsakademien. Han oroas över utvecklingen. Vi kommer redan om tio år uppleva en påtaglig brist på kemikunniga ingenjörer i Sverige om ingenting görs. Vissa företag som till exempel AstraZeneca är beroende av kemikunnig kompetens. Därför är det av stor ekonomisk betydelse att kemiämnet inte får fortsätta förfalla. För att åstadkomma ett trendbrott lanseras nu projektet Kemilektorslänken. Idén är att höja kemiämnets status i gymnasiet genom att tillsätta forskarutbildade kemilektorer som står med ena foten i forskarvärlden och den andra i det vanliga klassrummet. Pilotprogrammet omfattar 12 lektorstjänster fördelade på skolor över hela landet. Initiativet kommer från Nationalkommittén för kemi och finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Projektledare är Agneta Sjögren, sekreterare såväl i Nationalkommittén som i Svenska Kemistsamfundet. Den bärande idén är att de nya lektorerna har en koppling till den senaste forskningen på universiteten och till den kemiska industrin. På det sättet får gymnasieungdomarna helt nya insikter som inte bara baseras på gammaldags läroböcker utan på kontakt med verkligheten. Förhoppningen är att det ska väcka elevernas intresse att fortsätta med kemi, säger Sture Nordholm. Gymnasieelever får chansen att delta i pågående forskningsprojekt, men också att själva komma till läraren med egna frågeställningar som kan utmynna i riktig forskning. Martin Lundqvist är kemilektorslänk på Åbyskolan i Klippan och har en bakgrund från flera europeiska lärosäten. Nu gläds han åt att den egna forskningen om nanopartiklars användning inom medicinen kan bli en värdefull resurs för gymnasieeleverna. En av eleverna tittar exempelvis på proteiners interaktion med nanopartiklar. Och hela årskurs 2 ska besöka Lunds universitet och göra laborationer i termodynamik, något som annars genomförs först på universitetets grundkurs. Kemilektorslänken i Falkenberg heter Klas Bro och han märker ett spirande kemiintresse hos eleverna. Jag håller till och med extralektioner i kemi där vi diskuterar ämnen som inte ingår i de vanliga kurserna, till exempel livets uppkomst. Jag hade en fruktansvärd ångest att ingen skulle dyka upp, men nu kommer elever varje gång. Det är mycket positivt. Kemilektorerna ska främst ägna sig åt eleverna, men fungerar även som en resurs för lärare som vill fortbilda sig. De lokala länkarna ingår dessutom i ett landsomfattande nätverk som samlas minst en gång om året vid Kungl. Vetenskapsakademien. Sture Nordholm är förhoppningsfull. Jag tror att eleverna nu blir medvetna om att kemistudier kan leda fram till intressanta yrken. Om några år kommer vi att utvärdera projektet genom att på individnivå följa eleverna och se om de väljer att studera kemi på universiteten. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 3

6

7 Lärande och information Inom Stiftelsens program Lärande och information har ett anslag om 5 miljoner kronor beviljats Malmö högskola och Lunds universitet för projektet Matte i dagens tekniska miljö. MATEMATIK I MOBILEN LOCKAR UNGDOMAR Bort med svarta tavlan och gammaldags läroböcker och in med ny teknik som digitala whiteboards, mobiltelefoner och prisbelönta program som GeoGebra. Nu ömsar den traditionella matematikundervisningen skinn och i ett nytt forskningsprojekt i Skåne undersöks om elever na lär sig bättre och blir mer intresserade av ämnet. Tanken är att höja kvaliteten på undervisningen i matematik genom att stödja lärarnas användning av informations- och kommunikationsteknik, IKT. Per Jönsson är professor i tillämpad matematik vid Malmö högskola och projektledare. Det finns nu en ny generation programvaror, där gratisprogrammen ibland är bättre än standardprogrammen. Eleverna kan också arbeta med egna bärbara datorer och mobiltelefoner. Men skolan behöver bli bättre på att ta till sig den nya tekniken. Det finns ett skriande behov, menar Malin Kristersson, matematiklärare vid Katedralskolan i Lund. Vi märker när vi träffar lärare från andra länder i Europa att de och deras elever är mer vana vid att använda datorer och programvaror. Det känns ibland som att vi är de fattiga kusinerna från landet. Projektet är ett samarbete mellan tre gymnasier, Spyken, Katedralskolan och Polhemsskolan i Lund, och två grundskolor, Byskolan i Södra Sandby och Svalebo - skolan i Veberöd samt forskare vid Malmö högskola och Lunds universitet. Huvudfrågan är att undersöka hur lärandet i matematik och attityder till ämnet kommer att förändras genom användningen av IKT. Den nya tekniken kan underlätta för eleverna att lära sig ett undersökande arbetssätt. Det innebär att vi inte presenterar teorin först, utan eleverna får komma fram till en regel genom att använda datorprogram. Det kan vara symbolhanterande program, där datorn löser uppgifterna men eleverna lär sig hitta mönster, förklarar Ing-Marie Gustafsson, lärare på Spyken. På Spykengymnasiet har alla elever i årskurs 1 tillgång till bärbara datorer och kan söka information via internet och använda de nya, avancerade programvarorna. Det populära programmet GeoGebra har ett intuitivt och lättillgängligt gränssnitt där man kan hantera geometri, algebra och analys. Programmet är gratis och finns nu översatt till ett 50-tal språk. Thomas Lingefjärd är docent i matematikdidaktik och forskar om matematiskt tänkande vid Göteborgs universitet där han också undervisar blivande lärare. Han ser mycket positivt på den tekniska utvecklingen, som gör det möjligt att lägga mer vikt på resonemang och diskussioner om matematik. Ämnet blir mer verklighetsanpassat, menar han. Traditionellt får man uppgifter som är inramade så att de alltid går att lösa. Men i livet finns problem som bara delvis går att lösa. Eleverna tränar sig inte i den processen, och många slår ifrån sig av tristess. Men när vi har datorverktyg som gör själva beräkningarna kan eleverna engagera sig i en djupare förståelse av problemlösningen. Ett övergripande mål är att ta fram ett empiriskt material som kan visa på effekterna av elevernas lärande. En viktig del av projektet handlar också om hur materialet och erfarenheten kan spridas till andra. Ett sätt blir att skapa en webbportal via Nationellt Center för Matematikutbildning. Det är fantastiskt att se upptäckarglädjen hos barn i 6-7-årsåldern när de blir introducerade för matematik på interaktiva skrivtavlor och små datorer. De har en väldig nyfikenhet i den åldern som för svinner när de blir äldre. Det vill vi förändra matematik är ju det roligaste som finns, säger Per Jönsson. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 5

8

9 Högmedeltida fiktionsteori Stockholms universitet, institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria beviljades 2009 ett anslag om 5 miljoner kronor för projektet Fiction and figuration. Studies in high and later medieval literature. DEN BRÄNNBARA LITTERATUREN Efter kristnandet av det romerska riket på 300- och 400-talen tog kyrkofäderna avstånd från fiktionslitteraturen, som ansågs lögnaktig och kontroversiell. Först många hundra år senare gjorde fiktionen återkomst i den högmedeltida kulturen. Nu ska ett nytt litteraturvetenskapligt projekt sprida ljus över orsakerna. Att fiktion är brännbart går som en röd tråd genom historien, säger Anders Cullhed, som är professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och leder det nya forskningsprojektet. Han tar som ett modernt exempel kontroversen kring den brittisk-indiske författaren Salman Rushdie, som 1988 råkade ut för en fatwa från Irans religiöse ledare. En roman försatte en värld i svall, en akademi i gungning och en stackars författare fick leva med livvakter. Det var då jag verkligen fick upp ögonen för hur känsligt det är med fiktion, i synnerhet i förhållande till renlärig religion. Men idén till det nya projektet föddes inte där, utan ur studier av det senantika Europa. I sin bok Kreousas skugga, en tegelsten på över 800 sidor, har Anders Cullhed skildrat hur den nya kristna religionen på 300-talet förde med sig en syn på fiktion som farlig. Tidigare under antiken hade det funnits en intressant gråzon mellan sanning och lögn. Man talade om fiktionen som det sannolika eller det troliga. Men successivt kom fiktion att i stället ses som strunt, omoral och rena lögner. En centralfigur för den nya synen var kyrkofadern Augustinus ( ). Han kom att bli en hetlevrad kritiker med uppfattningen att fiktionen endast var ett sätt att förleda läsaren och ifrågasätta den rätta läran. En viktig orsak är den maktkamp som pågick mellan det klassiska arvet och den nya kristna ordningen. Det var därför en tidpunkt då kyrkan var pressad att legitimera sin världssyn och rensa ut avvikande synsätt. Den väg som Augustinus beträder här, kritikens och skepsisens väg, löper sedan som en röd tråd genom den medeltida kulturen, säger Anders Cullhed. Mycket riktigt brukar också ett stort hål på nästan år gapa ekande svart och tomt i litteraturhistoriska handböcker, det vill säga perioden mellan senantikens Augustinus och högmedeltidens riddarromaner och trubadurer. Nu ska Anders Cullhed och tre kollegor studera orsakerna till att fiktionen började återta mark ungefär från 1000-talet. Äldre forskning tänkte sig att det berodde på olika återupptäckter, men vi vill titta på andra omständigheter där vi tror att retoriken har haft en stor betydelse med dess inbyggda tolerans för fiktion. Det sker genom att studera ett tvärsnitt av fyra olika genrer inom litteraturen: epik, fabler, lyrik och brevskrivning. Anders Cullhed ska själv ägna sig åt den allegoriske epikern Dante Alighieri från Florens, medan Anders Hallengren ska studera Francesco Petrarca som lyriker. I projektet ingår också två danska forskare, Brian Möller Jensen, som forskar om fabeldiktningen, och Marianne Pade, som analyserar Petrarca som brevskrivare. Sådan genreöverskridande forskning har tidigare inte gjorts systematiskt. Som humanister är vi inte vana vid så stora anslag och möjligheten att skapa internationella forskningsprojekt. Därför är vi mycket tacksamma för donationen från Stiftelsen. När projektet avslutas kommer resultaten att presenteras i fyra böcker och vid ett vetenskapligt symposium, säger Anders Cullhed. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 7

10

11 Universitetsbiblioteket i Lund Lunds Universitet, Universitetsbiblio- teket beviljades miljon kronor för vård och tillgängliggörande av De la Gardieska arkivet i Lund. ARKIVSKATT RÄDDAS I LUND I mer än 160 år har De la Gardieska arkivet i Lund varit svårtillgängligt för forskarna. Nu öppnas dörrarna till arkivskatterna som innehåller allt från kungabrev till kartor och ritningar. Samtidigt räddas de sköra dokumenten från syraangrepp som hotat att förstöra arkivet. Djupt nere i bombsäkra valv på Universitetsbiblioteket i Lund förvaras ett av Sveriges största och intressantaste släktarkiv. De la Gardieska arkivet innehåller cirka 130 hyllmeter handlingar fördelade på fyra århundraden: 1500-talet till 1800-talet. Det luktar jordigt från pergament och åldrande papper. Per Stobaeus är fil. dr i historia och ansvarig för arbetet med att förteckna och registrera arkivet. Här finns sådant material som man annars bara förväntar sig finna på Riksarkivet i Stockholm. Den mest kände medlemmen av släkten var riksmarskalken greve Magnus Gabriel De la Gardie. Han ledde regeringen under Karl XI:s omyndighetstid och lät bygga flera slott, bland andra Läckö och Venngarn. I arkivet finns en hel del handlingar som rör honom. Men det var en sentida släkting, den vittre militären och politikern Jacob De la Gardie, som i början av 1800-talet samlade arkivet och överförde det från godset Sjöö i Uppland till Löberöds slott i Skåne. Efter grevens död donerades arkivet till Lunds universitet. Handlingarna fraktades nedbäddade i halm på nära 30 vagnar. Turligt nog var det uppehåll och torrt väder, säger Björn Dal, som är chef för bibliotekets kultur arvs av delning. Per Stobaeus har redan gjort flera spännande fynd i de digra samlingarna, bland annat ett egenhändigt brev av Gustav III nedtecknat samma dag som statskuppen den 17 augusti Där skriver kungen bland annat att hans enda uppsåt är att återställa lugnet i mitt kära fädernesland. Ett annat fynd är avskriften av ett brev från Den Heliga Birgitta, som enligt Riksarkivets diplo matarium har antagits vara förkommet. Arkivet består av flera övergripande avdelningar: Historiska handlingarna, Släktarkiven, Topografiska handlingarna, Biographica minora, Codices och Pergamentsbrevsamlingen. Stora delar av detta material har aldrig blivit inventerat eller förtecknat. Genom ett statligt så kallat Accessprojekt kunde en första etapp genomföras Nu bekostar Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse en fortsatt inventering. Vi är oerhört tacksamma för den generösa donationen. Det är mycket angeläget att efter 160 år få ordning på arkivet, säger Björn Dal. Viktigt är också att de sköra dokumenten räddas från förstörelse. Per Stobaeus visar hur gulnade aktomslag från 1800-talet har färgat av sig. Nu byter han till omslag av syrafritt papper och handlingarna placeras i särskilt skyddande arkivboxar. Några av godbitarna i arkivet blir också digitaliserade. Dessutom blir förteckningarna successivt tillgängliga på nätet till nytta för forskarna. Vi märker redan nu ett ökat intresse och hoppas att handlingarna ska bidra till nya rön om både Sveriges och Östersjöregionens historia, säger Per Stobaeus. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 9

12

13 Anslag mkr MSEK Totala anslag ÅRS ANSLAG Stiftelsens forskningsprogram inom klinisk medicin, 2010 års utlysning Svenska handelshögskolan i Helsingfors (Hanken), professur i redovisning med inriktning mot IFRS Stanford University, utveckling av Wallenberg Hall ICC Research Foundation, forskningsprojektet inom International Trade and Employment Stockholms universitet, institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, projektet Fiction and figuration. Studies in high and late medieval literature Marcus Wallenbergs Stiftelse för främjande av Skogsindustriell Vetenskaplig Forskning, bidrag till pris inom skogsindustriell forskning Centrum för Rättvisa, fri- och rättighetsinternat för juridikstudenter Stiftelsen Institutet för Näringslivsforskning, anslag för finansiering av gästforskarstipendier under fem år Uppsala universitet, institutionen för klinisk immunologi, inköp av flödescytometer Augustana College, USA, bidrag för renovering och förbättring av den gamla huvudbyggnaden Kungl. Tekniska högskolan, institutionen för matematik, KTHs Matematiska Cirkel Stockholms universitet, juridiska institutionen, Wallenberg Foundation Oxford/Stockholm Association in European Law Stiftelsen för Ekonomisk Historisk Forskning inom Bank och Företagande, Arkivets drift och skötsel Kungl. Vetenskapsakademien, projektet Från Linné till Berzelius : Digitalisering av Kungl. Vetenskapsakademiens handlingar Sonja Sonnenfeld, verksamheten andra halvåret 2009 och första halvåret tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr tkr 825 tkr 810 tkr 96 tkr Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 11

14

15 2009 i korthet Anslag om nästan 390 miljoner kronor har delats ut de senaste fem åren. 63 (98) miljoner kronor i beviljade anslag Utdelningar och ränteintäkter uppgick till 102 (149) miljoner kronor Förmögenheten uppgick till (4 114) miljoner kronor Forskartjänster och stipendier svarar för 34 miljoner kronor (54%) av totalt beviljade anslag Forskningsprojekt svarar för 11 miljoner kronor (18%) av totalt beviljade anslag Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 13

16

17 Stöd till svensk humaniora Totalt har mer än 20 mkr delats ut inom humaniora de senaste fem åren. FRAMSTÅENDE STÖD TILL SVENSK HUMANIORA Humanistlaboratoriet i Lund, Centrum för medeltidsstudier i Stockholm och digitalisering av Kungl. Vetenskaps akademiens handlingar från 1700-talet. Det är exempel på stora humaniorasatsningar finansierade av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Talet om humanioras kris i Sverige är betydligt överdrivet, säger Inge Jonsson, ledamot av Stiftelsens styrelse. Få har en sådan överblick över humanioras ställning i Sverige som Inge Jonsson. Han är en välkänd Swedenborgexpert, professor emeritus i litteraturvetenskap, tidigare rektor vid Stockholms universitet, medlem av flera lärda akademier och samfund och sedan länge ledamot av styrelsen för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Under senare år har utdelningskapaciteten ökat påtagligt och betydande anslag har gått till humanistiska vetenskaper, berättar Inge Jonsson. En av de mer uppmärksammade satsningarna är Humanistlaboratoriet i Lund där Stiftelsen har bidragit med utrustning för 15 miljoner kronor. Där bedrivs forskning om kultur, kommunikation och kognition. Bland annat kan man studera kroppsrörelser som tungans rörelser när man talar och hur ögat arbetar vid läsning av en text. Stiftelsens stöd var helt avgörande för att det skulle bli en sådan framgång som nu är fallet, säger Inge Jonsson. En annan aktuell satsning i mångmiljonklassen hör också hemma i Lund. Genom ett anslag på 25 miljoner kronor har det gamla antikmuseet kunnat byggas om och förvandlas till ett toppmodernt institut för tvärvetenskaplig forskning, Pufendorf-institutet. Under årens lopp har Stiftelsen kunnat ge anslag även till några ovanliga projekt. Ett exempel är en översättning till engelska av Nobelpristagaren Harry Martinsons lyrik och ett annat är filmprojektet Från Svir till Karelska näset om det finska fortsättningskriget. Det resulterade i två väldigt bra spelfilmer, där den första bygger på Harry Järvs krigsminnen och den andra skildrar det blodiga slaget på Karelska näset Svenska humanister får ofta kritik för att vara provinsiella och för att de inte publicerar sig internationellt. Men det är en orättvis beskrivning, menar Inge Jonsson. Det har åtminstone sedan början av 1900-talet talats om humanioras kris, så det är inget nytt. Kritiken kommer från kulturjournalister, som oftast har en snäv ämneserfarenhet från till exempel litteraturvetenskapen. Men de ser inte språkforskarna, som nästan alltid ger ut publikationer inom sina språk, och de glömmer bort filosoferna, som liksom naturvetare ger ut sina rön i form av artiklar i internationella tidskrifter. Men i ett avseende stämmer humaniorakrisen, anser Inge Jonsson. Det handlar om humanisternas ovilja till samarbete. Många eftersträvar en tillvaro i splendid isolation, när det i stället skulle bli mer fruktbart med samverkan. Stiftelsen stöder också sådana nydanande samarbeten. Ett exempel är Centrum för medeltidsstudier vid Stockholms universitet där arkeologer, geologer, historiker, konstvetare, naturgeografer och språkforskare bidrar med sina olika perspektiv. Nu hoppas Inge Jonsson att Stiftelsens insatser ska bli mer kända. Jag brukar tala om att vi finns när jag möter forskare och uppmana dem att lämna in genomtänkta ansökningar. Vi är måna om att bidra till att höja kvaliteten på svensk forskning. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 15

18

19 Stiftelsens strategi Johan Stålhand, Stiftelsens verkställande ledamot. FORTSATT SATSNING PÅ KLINISK FORSKNING Viktiga satsningar inom juridik, medicin och undervisning kännetecknar Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Sedan begynnelseåret 1963 har Stiftelsen donerat mer än 1,2 miljarder kronor till svensk forskning och utbildning. Vi är en av Sveriges största privata forskningsfinansiärer, säger verkställande ledamoten Johan Stålhand. Ändamålet är att stödja vetenskaplig forskning, främja vård och uppfostran av barn samt att ge stöd till undervisning och utbildning. Stiftelsen uppmuntrar gärna till nydanande och gränsöverskridande projekt inom detta breda fält. Ett aktuellt exempel är satsningen på klinisk forskning, där Stiftelsen har gått i bräschen för att ge unga läkare en möjlighet att kunna forska. Stipendieprogrammet syftar till att ge läkare främst i början av karriären en möjlighet att kombinera sin vanliga tjänst på sjukhusen med forskning, förklarar Johan Stålhand. Tanken är att de ska ägna minst 50 procent och högst 80 procent av arbetstiden till forskning. Alla som söker är oerhört kvalificerade och programmet har glädjande nog blivit mycket attraktivt och ses nu som en förebild. Bakgrunden är den kliniska forskningens kräftgång i Sverige allt färre läkare ägnar sig åt forskning. Det är en oroande trend eftersom det kan leda till att vården försämras och att samhället går miste om viktiga forskningsrön. Historiskt har klinisk forskning bidragit med så betydande framsteg som till exempel magsårsmedicinen Losec och pacemakern. Framgången innebär att vi nu avsätter 21 miljoner kronor till en fortsättning av det kliniska forskarprogrammet. Det kommer att annonseras under 2010 och ger utrymme för ytterligare fem läkare att delta, berättar Johan Stålhand. Under 2009 arrangerade Stiftelsen även ett minisymposium om den kliniska forskningens betydelse i Sverige. Inbjudna var stipendiemottagarna och representanter för universitet och akademier, politiker och sakkunniga på området. Höjdpunkten var en energisk paneldebatt, säger styrelseledamoten Peter Wallenberg Jr. Det var ett initiativ från Stiftelsen med syfte att skapa en öppen diskussion. De olika inläggen gav tillsammans en bättre bild av hur verkligheten fungerar och värdefull ny kunskap inom området. Ett bristande intresse för naturvetenskapliga ämnen i skolan är en annan oroande samhällsutveckling. Barnen skyr ofta ämnen som fysik, kemi och matematik. Även där har Stiftelsen ett stort engagemang och har sjösatt ett program inom lärande och information. Syftet är att se hur den moderna informations- och kommunikationsteknologin kan implementeras i klassrummen och stimulera barnens intresse för naturvetenskap, språk och matematik. Det är spännande satsningar eftersom de knyter ihop framstående forskning på universiteten med både gymnasiet och grundskolan, säger Peter Wallenberg Jr. Nu finns många nya verktyg tillgängliga som interaktiva skrivtavlor, avancerade datorprogram och mobiltelefoner. Barnen som växer upp nu tillhör en digital generation. Men det är viktigt att studera vilken effekt lärandeprojekten har, säger Stiftelsens ordförande Peter Wallenberg. Det är angeläget att ta reda på om den nya tekniken verkligen utmynnar i bättre undervisning och ett förbättrat lärande, säger han. Ansökningstrycket på Stiftelsen är stort och ansökningarna genomgår en sakkunnig granskning. Det är en viktig princip. Ambitionen är att de bästa projekten ska kunna få stöd till gagn för Sverige. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 17

20

21 English summary The Marianne and Marcus Wallenberg Foundation is an important private funder of research and education in Sweden. ESTABLISHED IN 1963 Formation of the Foundation Dr. Tech. Marcus Wallenberg ( ) established the Foundation in connection with his wife s 70th birthday, in 1963, for the purpose of supporting scientific research. When Marcus Wallenberg passed away the Foundation was the residuary legatee of his estate. The initial endowment amounted to SEK 40.6 m. Marcus Wallenberg was a banker and industrialist. He was employed by Stockholms Enskilda Bank in He was Vice Executive Director in 1927 and Executive Director in 1946 when he succeeded his brother, Jacob Wallenberg, as head of the Bank. When he was appointed Chairman of the Bank in 1958, he was also deeply involved in the development of numerous Swedish industrial companies. Purpose The purpose of the Foundation is to promote care and education of children, or to support preparation of teaching or to educate or to promote scientific research. The policy of the Foundation is to financially support universities, university colleges and other institutions pursuing scientific research and education in their activities. However, no scholarships or financial support to individuals, apart from the Foundation s research programs, are granted. Grants The Foundation s support to scientific projects and to scholarship programs within Clinical Research continued during The majority of all grants in 2009, a total of SEK 63 m., was disbursed to Swedish universities and academic institutions mainly within law, medicine and the humanities. Since the establishment of the Foundation in 1963, more than SEK 1.2 bn. has been disbursed, of which almost SEK 390 m. over the last five years. Asset management and development of net assets The Foundation has established an investment policy which states that its assets shall be placed as long-term investments at low risk. In addition, the assets shall yield a long-term solid return in order to secure resources for the distribution of grants. Since the formation of the Foundation, the main part of net assets has been directly or indirectly invested in listed shares in Swedish industry. Management The Board of Directors has the ultimate responsibility for the overall management of the Foundation. However, assets are managed by means of direct ownership, as well as through a management and consultancy agreement, by Foundation Asset Management Sweden AB a company owned by the three largest Wallenberg Foundations. The administration of the Foundation and the grants are managed by Foundation Administration Management Sweden AB. Board of Directors The Board members are Peter Wallenberg, Chairman; Gösta Gahrton, Inge Jonsson, Håkan Mogren, Mariana Risberg, Johan Stålhand, Executive Director, Jacob Wallenberg, Marcus Wallenberg and Peter Wallenberg Jr. The Board convenes twice a year. Future development Over the last ten years the Foundation has an annual grant rate of more than SEK 75 m. Due to the financial crisis, dividends and interest rates were reduced considerably during 2009, and are expected to continue on this low level in the next few years. However, the ambition is to maintain an even, and over time increasing, level of grants. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 19

22

23 Grants 20 scholarships awarded between 2006 and 2009 in order to stimulate the clinical research of Swedish physicians. Focus on clinical research Some of the largest grants in 2009 The Foundation s research program in clinical medicine: the Foundation has announced a three-year research program in order to stimulate the research of Swedish physicians. The target group of the program is young physicians. The applicants must have a Ph.D. in medicine, be active at a clinic in a Swedish hospital or operating within the Swedish primary care and be a scientist connected to a Swedish university.the program will allow the researchers to devote between 20% and 50% of their working time to medical research. During twenty scholarships have been awarded. SEK 21.0 m. Hanken School of Economics, Helsinki, Professorship in accounting, with focus on international financial reporting standards (IFRS). SEK 10.7 m. Stanford University, USA: development and maintenance of research facilities in the Wallenberg Hall, Stanford University s home for research in university-level classroom learning and in collaboration with Swedish universities. SEK 7.9 m. ICC Research Foundation: a two-year research program on international trade and employment framed in the context of an economic crisis which has spread to every country in the world, with dramatic declines in global trade, rising unemployment and faltering levels of investment. SEK 5.2 m. Stockholm University, Department of Literature and History of Ideas Fiction and Figuration. Studies in high and late medieval literature. A research project that covers the topics of literature, classical languages and classical philology at Stockholm and Aarhus University, and is a current problem in a number of esthetic subjects on an academic level. SEK 5.0 m. Five-year summary Net assets, SEK m. 4,520 4,114 4,486 5,030 4,207 Change, % Grants, SEK m Change, % Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 21

24

25 Key figures 2009 Approximately SEK 390 m. in grants over the last five years. SEK 63 m. (98) in grants Dividends and interest income amounted to SEK 102 m. (149) Net assets amounted to SEK 4,520 m. (4,114) Other 7% Buildings and interiors 2% Education 4% Scholarships and research scholars 54% Equipment 15% Research projects 18% Grants to research scholarships amounted to SEK 34 m. (54%) of total grants Grants to research projects amounted to SEK 11 m. (18%) of total grants Other 16% Mathematics 2% Forest and agricultural sciences 4% Law 4% Medicine 36% Humanities 9% Social sciences 29% Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 23

26

27 Summary of Financial Statements (SEK m.) Dividends and interest income Operating costs Result before capital gain/losses Capital gain/losses Net result (SEK m.) Dec. 31, 2009 Dec. 31, 2008 ASSETS Financial assets and other long-term investments Other assets Cash and bank Total assets EQUITY AND LIABILITIES Equity Provisions for grants Other liabilities Total equity and liabilities Specification over financial assets and other long-term investements (SEK m.) No. of shares at Dec. 31, Book value at Dec. 31, Market value at Dec. 31, Specification Investor AB A-shares , , , ,929.4 Subtotal listed assets 1, , , ,929.4 Foundation Asset Management Sweden AB 1, ,407.8 Other shares 0 0 Subtotal non-listed assets 1, ,407.8 Foundation Asset Management Sweden AB Subtotal other long-term investments TOTAL 3, , Shareholders loan Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr

28

29 Förvaltningsberättelse Styrelsen för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse får härmed avge årsredovisning för år Stiftelsens grundande Stiftelsen grundades 1963 genom en donation av Tekn. Dr Marcus Wallenberg ( ). Ursprungligt donationsbelopp var 22,7 mkr, Stiftelsen har senare tillförts drygt 49 mkr från donatorn. Stiftelsens ändamål Stiftelsen har till huvudsakligt ändamål att utan begränsning till viss familj, vissa familjer eller bestämda personer främja vård och uppfostran av barn eller lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller främja vetenskaplig forskning. Främjande av ändamålet Fullföljdskravet Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse är en begränsat skattskyldig avkastningsstiftelse. En sådan stiftelse är skattebefriad för utdelningar, räntor och realisationsvinster men ej för fastigheter och näringsverksamhet. För att behålla denna begränsade skattskyldighet krävs att 75-80% av avkastningen används för ändamålet över tiden. I likhet med tidigare år har den övervägande delen av anslagen beviljats till forskning inom medicin, företagsekonomi, juridik och humaniora. Stiftelsens utdelningspolicy Med utgångspunkt från ändamålet har styrelsen fastställt en utdelningspolicy som innebär att bidrag lämnas till universitet, högskolor och andra institutioner som bedriver vetenskaplig forskning och utbildning till stöd för sådan verksamhet. Stipendier eller understöd till enskilda lämnas ej. Beviljade anslag Under året har Stiftelsen beviljat anslag om totalt 63 (98) mkr av totalt disponibla medel om 114 (101) mkr. Några av de större anslagen under året har varit (mkr) Program inom medicin för kliniskt verksamma forskare, utlysning ,0 Svenska Handelshögskolan i Helsingfors (Hanken), professur i redovisning med inriktning mot IFRS 10,7 Stockholms universitet, institutionen för litteraturvetenskap och idéhistoria, projektet Fiction and figuration, Studies in high and late medieval literature 5,0 Resultat och ställning Kapitalplacering och utveckling av Stiftelsens förmögenhet Stiftelsen har genom sin placeringspolicy fastlagt, att dess tillgångar ska vara långsiktigt placerade och med en relativt låg risk. Tillgångarna ska dessutom ge en långsiktigt stabil avkastning för att säkerställa att medel finns tillgängliga för utdelning till svensk forskning och utbildning. Stiftelsen har sedan dess grundande haft en större del av sin förmögenhet, direkt eller indirekt, placerad i noterade aktier i svensk industri. Utdelningsbara medel Disponibla medel från godkänd balansräkning 2009 är tillgängliga för utdelning till anslag under kommande år. Beviljade anslag skuldförs vid beslutstillfället och betalas ut i den takt projektet fortskrider. Enligt Stiftelsens stadgar ska ett eventuellt realisationsresultat samt 20% av resultat före realisations resultat årligen avsättas till det bundna egna kapitalet. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr Förvaltningsberättelse 27

30 Resultatdisposition (mkr) Årets resultat 91,1 481,2 Avsättning till bundet eget kapital -18,2-370,2 Disponibelt av årets resultat 72,9 111,0 Kvarstående disponibla medel 51,5 3,0 Totalt att disponera 124,4 114,0 Det egna kapitalets fördelning redovisas i not. Fem år i sammandrag Förmögenhetsutveckling (mkr) Förändring % Beviljade anslag (mkr) Förändring % Under åren har anslagen fördelats på följande kategorier: 28 Förvaltningsberättelse Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr

31 Styrelse och förvaltning Styrelsens arbete Stiftelsens styrelse har det yttersta ansvaret för förvaltningen vilket innefattar utdelning av anslag samt kapitalförvaltning. Stiftelsens dagliga verksamhet leds av den verkställande ledamoten som även ansvarar för vetenskaplig beredning och bedömning av ansökningar. För det senare arbetet anlitas även externa experter. Styrelsen beslutar vilka ansökningar som beviljas. Löpande förvaltning Sedan 2007 svarar Foundation Asset Management Sweden AB (FAM) ett bolag bildat tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, dels för direkt kapitalförvaltning dels för rådgivning i kapitalplacerings- och ägarfrågor. Den löpande förvaltningen vad avser administration, juridik och redovisning sker genom Foundation Administration Management Sweden AB, ett dotterbolag till FAM. Styrelse Ledamöter i Stiftelsens styrelse under 2009 har varit: Peter Wallenberg Gösta Gahrton Inge Jonsson Håkan Mogren Mariana Risberg Johan Stålhand Jacob Wallenberg Marcus Wallenberg Peter Wallenberg Jr Ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Verkställande ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Styrelsen har under året sammanträtt vid två tillfällen. Förväntad utveckling De senaste tio åren har Stiftelsen årligen delat ut i snitt mer än 75 mkr. De totala disponibla medlen enligt förelagd balansräkning är 124,4 (114,0) mkr. Mot bakgrund av den under hösten 2008 uppkomna ekonomiska krisen har Stiftelsens utdelnings- och ränteintäkter minskat avsevärt under 2009 och förväntas komma att bli fortsatt lägre under de kommande åren. Stiftelsens målsättning är att långsiktigt kunna bibehålla en jämn och över tiden något ökande anslagsutdelning. De disponibla medlen kommer därför att fördelas under de kommande åren. Resultatet av verksamheten under året och Stiftelsens ställning vid årets slut framgår av efter följande resultatoch balansräkningar med noter. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr Förvaltningsberättelse 29

32 Resultaträkning (tkr) Not Intäkter Utdelning på aktier Ränteintäkter Summa intäkter Kostnader 3, Resultat före realisationsresultat Realisationsvinst Summa realisationsresultat Årets resultat Resultaträkning Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr

33 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav Andra långfristiga fordringar Summa finansiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 8 Bundet eget kapital Fritt eget kapital Summa eget kapital Kortfristiga skulder Beviljade ej utbetalda anslag Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr Balansräkning 31

34 Noter Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper Redovisningsprinciper Redovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen. Samtliga belopp är angivna i tusentals kronor, tkr. Anslag Beviljade anslag redovisas direkt mot eget kapital (balanserade medel). Anslagen skuldförs vid beslutstillfället. Bidrag Erhållna bidrag, vilka avses att delas ut i enlighet med Stiftelsens ändamål, redovisas som intäkt och avsätts i sin helhet mot fritt eget kapital. Eget kapital Eget kapital delas in i bundet och fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet utgörs av stiftelsekapital (ursprungligt donationskapital och senare donerat kapital) samt kapitaliseringar och realisationsvinster/-förluster. Fritt eget kapital (disponibla medel) utgörs av balanserade vinstmedel och redovisat årsresultat. Disposition av redovisat årsresultat sker i enlighet med stadgarna. Den del av resultatet som avser realisationsvinst/-förlust överförs till bundet eget kapital. Till bundet eget kapital förs även det belopp som, enligt stadgarna, skall användas för kapitalisering. Resterande del av redovisat årsresultat redovisas som fritt eget kapital. Optionspremier Vid utfärdandet av optioner skuldförs erhållen premie. Vid förfall redovisas optionspremier som intäkter då syftet med att utfärda köpoptioner är att öka avkastningen. Vid lösen eller kvittning redovisas nettointäkt/-kostnad som realisationsvinst respektive -förlust då denna betraktas som en aktieförsäljning. Värderingsprinciper Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar värderas till anskaffningsvärde. Nedskrivning sker vid bestående värdenedgång. För noterade aktier och andelar prövas nedskrivningsbehovet kollektivt då syftet är att uppnå riskspridning. Värdet av utländska värdepapper, i utländsk valuta, har framräknats med den på utländsk börs noterade kursen och köpkursen per balansdagen på respektive valuta. Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt. Förmögenhet Med förmögenhet avses totala tillgångar, varvid noterade aktier och andelar värderats till marknadsvärde, minskat med totala skulder. Kortfristiga placeringar Kortfristiga placeringar har värderats enligt lägsta värdets princip. 32 Noter Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr

35 Not 2 Ränteintäkter Långfristiga placeringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa Not 3 Kostnader Förvaltningskostnader Arvodeskostnader Personalkostnader Övriga externa kostnader Summa Not 4 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Medelantal anställda Kvinnor Män 1 1 Totalt 1 1 Löner och andra ersättningar Styrelse och verkställande ledamot Övriga anställda Totala löner och andra ersättningar Sociala avgifter enligt lag och avtal Pensionskostnader Styrelse och verkställande ledamot Övriga anställda Totala pensionskostnader Totala löner och ersättningar, sociala avgifter och pensionskostnader Not 5 Långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärden Investeringar Avyttringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående bokfört värde Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr Noter 33

36 Not 5 Långfristiga värdepappersinnehav, forts. Aktier och andelar Antal Bokfört värde Marknadsvärde Specifikation Investor AB A Delsumma noterade aktier och andelar Foundation Asset Management Sweden AB Övriga aktier Delsumma andra aktier och andelar Summa aktier och andelar Not 6 Långfristiga fordringar Ingående anskaffningsvärden Tillkommande fordringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden Utgående bokfört värde Avser i sin helhet aktieägarlån till det med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond gemensamt ägda bolaget, Foundation Asset Management Sweden AB. Not 7 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter Summa Noter Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr

37 Not 8 Eget kapital Stiftelse- Övrigt bundet Fritt eget kapital kapital eget kapital Disponibla medel Belopp vid årets ingång Under året beviljade anslag Återförda anslag 465 Årets resultat Avsättning till bundet eget kapital avsättning enligt stadgarna Belopp vid årets utgång Summa Bundet eget kapital Summa Fritt eget kapital Not 9 Beviljade ej utbetalda anslag Skuld vid årets början Under året beviljade anslag Under året återförda anslag Under året utbetalda anslag Skuld vid årets slut Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna förvaltningskostnader Summa Stockholm den 16 februari 2010 Peter Wallenberg Gösta Gahrton Inge Jonsson Håkan Mogren Mariana Risberg Johan Stålhand Jacob Wallenberg Marcus Wallenberg Peter Wallenberg Jr Vår revisionsberättelse har avgivits den 1 mars 2010 Peter Clemedtson Auktoriserad revisor Leif Lindfors Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr Noter 35

38 Revisionsberättelse Till styrelsen för Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org. nr Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse för år Stiftelsens årsredovisning ingår i den publicerade versionen av detta dokument på sidorna Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvalt ningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis ningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamot på annat sätt handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltnings berättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelseförordnandet. Stockholm den 1 mars 2010 Peter Clemedtson Auktoriserad revisor Leif Lindfors 36 Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Org.nr

39 Stiftelsens styrelse 2009 Peter Wallenberg, Stiftelsens ordförande. Övriga ledamöter: Gösta Gahrton, Inge Jonsson, Håkan Mogren, Mariana Risberg, Johan Stålhand, verkställande ledamot, Jacob Wallenberg, Marcus Wallenberg, Peter Wallenberg Jr. Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse 37