FNjSMEDLEMSBLAD. Hälsa förr och nu I DETTA NUMMER: om namnbyte på föreningen 4

Transkript

1 FNjSMEDLEMSBLAD Föreningen för Njursjuka i Stockholm med omnejd Nr 3 / september 2005 I DETTA NUMMER: Dags för nytt namn Vi har varit på RNjstämma och röstat om namnbyte på föreningen 4 Bromsa njursvikten Föreningen arrangerar studiecirklar 5 Möte om framtiden Kom och lyssna till professor Stefan Jacobsons visioner om njursjukvården 7 Dialysera hemma Lars och Erik har fått ett friare liv Ont i tanden? Nya rön för njursjuka som ska till tandläkaren 12 Hälsa förr och nu Pålägg en salva av finestvål, brunt socker och lika delar pulveriserad kamfer. Smält över svag eld. Följ med på en guidad vandring på Skansen den 1 oktober. 7

2 Föreningen för Njursjuka i Stockholm med omnejd S:t Göransgatan Stockholm tel fax Bankgiro Plusgiro e-post fnjs@rnj.se Hemsida Föreningens syfte Att njursjuka skall ges möjlighet till vård och omvårdnad av hög medicinsk kvalitet Att njursjuka skall kunna leva med hög livskvalitet och så normalt som möjligt Att öka tillgången till och få alla att ta ställning till och ge tillkänna om de efter sin död vill donera organ för transplantation Att bidra till medlemmarnas rekreation och rehabilitering. Föreningen har tidigare bl a arrangerat dialysresa till Kreta och rekreationsvecka på Almåsa och Häringe utanför Stockholm Att minska medlemmarnas sociala isolering genom att arrangera dagsutflykter, luncher, studiebesök samt föreningsmöten med föredrag Att öka tillgången till platser för gästdialys i första hand på Gotland Medlemskap Medlemsavgift 150 kronor per år och 50 kronor för barn och ungdom under 18 år, boende på samma adress som vuxen anhörig medlem. Du kan bli medlem genom att sätta in rätt belopp till FNjS (Föreningen för Njursjuka i Stockholm med omnejd) på bankgiro eller plusgiro (f.d postgiro) , och på inbetalningskortet ange namn, adress och för vilka det gäller. Vi vill också veta födelseår och om du är njursjuk eller stödjande medlem. 2 Kansli Föreningens kansli är bemannat av Christina Engström. Kansliet har normalt telefontid måndag torsdag, klockan 9:00 15:00. Styrelse Erik Herland (ordf), tel e-post erik.herland@lrf.se Lars Åke Pellborn (vice ordf), tel e-post lars.ake.pellborn@comhem.se Magnus Neck (kassör), tel e-post magnus.neck@rnj.se Lars Ekholm, tel e-post larstekholm@hotmail.com Hans Gabriel, tel e-post hans.gabriel@spray.se Per Åke Zillén, tel e-post pazillen@telia.com Margareta Wihlborg, tel e-post margaretawihlborg@hotmail.com Suppleanter: Christer Rosenberg, tel Margareta Lindahl, tel Karin Franck, tel e-post cg.franck@swipnet.se Ola Lindvall (Gotland), tel e-post ola.lindvall@i.lrf.se Valberedning Ingegärd Mellgard (sammankallande) tel Björn Nilsson, tel Lennart Skough, tel Redaktion för medlemsbladet Redaktion: Magnus Neck, Ingegärd Mellgard och Karin Franck Ansvarig utgivare: Erik Herland. Omslagbild: Skansenguide. Foto: Magnus Neck. Redaktionen tar gärna emot bidrag till tidningen. I första hand per e-post till fnjs@rnj.se. Det går också bra att skicka bidrag med post till kansliet.

3 Ordföranden har ordet Vid RNjs årstämma i april presenterades och diskuterades förbundets Riktlinjer för god njursjukvård. Skriften har nu också skickats till alla medlemmar. Det är ett unikt dokument som vi kan vara mycket stolta över. Arbetet började för flera år sedan och har engagerat många medlemmar och företrädare för professionen. I gruppen som fick ansvaret att ta fram slutdokumentet ingick vår tidigare ordförande Ingegärd Mellgard. Det märks på de tydliga och relevanta formuleringarna. Tack för den insatsen Ingegärd! Nu gäller det att vi utnyttjar riktlinjerna för att förbättra njursjukvården. Mycket är bra inom svensk njursjukvård men läser man dokumentet noggrant är det uppenbart att vi på nästan alla områden ligger långt ifrån målbilden. Det gäller inte minst den förebyggande behandlingen mot njursvikt där en satsning i enlighet med riktlinjerna kan innebära att många njursjuka kan skjuta upp dialys eller transplantation i flera år eller i bästa fall helt slippa sådan behandling. Som redovisas i detta nummer av medlemsbladet kommer FNjS till hösten pröva studiecirklar för tidigt njursviktiga med förhoppningen att landstinget sen tar vid och avsätter resurser för en mer omfattande verksamhet. Även inom övriga områden i behandlingskedjan kommer föreningen aktivt att arbeta för att sjukvårdshuvudmännen och vårdpersonalen tar till sig RNjs riktlinjer för god njursjukvård. Jag vill också uppmana alla medlemmar att själva utnyttja riktlinjerna i kontakten med sjukvården. Studera de kapitel som behandlar din situation och jämför vad riklinjerna säger med hur du upplever din vardag. Mycket kan bli bättre genom lokala insatser och genom ett bättre samarbete mellan patienter, anhöriga och sjukvårdspersonal. Av egen erfarenhet vet jag att läkarna och systrarna nästan alltid ser positivt på en sådan dialog. Ring till vårt kansli och beställ om du vill överlämna ett exemplar av riktlinjerna till din vårdpersonal. Jag lovar att det kommer uppskattas. Regionalt vårdprogram Ett långsiktigt arbete med att utveckla s.k. regionala vårdprogram för i princip alla medicinska områden pågår inom Landstinget. Föreningen har nyligen kunnat studera och både skriftligt och muntligt lämna synpunkter på ett utkast till Regionalt vårdprogram Kronisk njursvikt. Vi deltar gärna i utvecklandet av ett sådant vårdprogram och det arbetet underlättas självklart av RNjs nya riktlinjer, som så väl beskriver god njursjukvård ur patientperspektivet. Storskalig njursjukvård Samtidigt pågår en utredning om hur njursjukvården i länet skall organiseras. Som redovisas i en annan artikel har vi lämnat synpunkter på vissa specificerade frågor. Vi hoppas att landstinget inte går vidare mot mer storskalighet och nya sammanslagningar. Flera forskningsrapporter och praktisk erfarenhet visar att stordrift inom sjukvården inte gett de ekonomiska vinster som man förväntat sig med industrin som förebild. Därtill kommer de ofta negativa effekterna på personal och patienter. Det är skillnad på att vårda sjuka och att tillverka mobiltelefoner och bilar! Höstens aktiviteter Flera vård- och intressepolitiska frågor kommer således stå högt på föreningens dagordning under hösten. Samtidigt erbjuder vi den individuella medlemmen ett omfattande aktivitetsprogram. Många medlemmar har efterlyst fler motionsaktiviteter. Därför planerar vi förutom vattengympan att få igång ett boulegäng senare i vinter. På den mer kulturella sidan har vi guidade visningar på Långholmen och Skansen samt ser Kim Anderzon i Grymt Fett på Mosebacketeatern. För såväl medlemmar som sjukvårdspersonal anordnar vi ett kvällsmöte med professor Stefan Jacobson på temat framtidens njursjukvård. Som tidigare uppmanar jag er att höra av er med synpunkter på föreningens verksamhet och ge förslag på nya aktiviteter. Uppslutningen på de möten och utflykter som vi har är som regel god. Samtidigt finns det många medlemmar som sällan eller aldrig deltar. Självklart är det så att alla inte har den ork som krävs. Men om det kan hjälpa att vi breddar vårt aktivitetsprogram är jag tacksam för idéer. Erik Herland 3

4 Riksförbundets stämma Riksförbundet för Njursjuka (RNj) håller en förbundsstämma vart annat år. En rapport från årets stämma den 23 april, som hölls i Solna, publicerades i Njurfunk nr 2/05. Här följer några ytterligare kommentarer från Föreningen för Njursjuka i Stockholm med omnejd (FNjS). Stämmodeltagare 36 ombud från hela landet och totalt 61 personer deltog på stämman. Deltagare från FNjS var Erik Herland, Lars Åke Pellborn, Ola Lindvall, Per Åke Zillén, samtliga ombud samt Magnus Neck, valberedningen, och Christina Engström. Motioner En motion från Bo Pettersson, NFSS, föreslog ett tillägg till stadgarna, att ett av ändamålen för förbundet är att även företräda och tillvara levande njurdonatorers intressen. FNjS representanter liksom en klar majoritet av ombuden stödde denna motion, som alltså antogs. I en annan motion föreslogs att någon form av medlemskort skulle införas, men det tyckte inte vara sig FNjS eller stämman, så motionen avslogs. FNjS hade motionerat om att förbundet skulle arrangera fler utlandsresor och då även till andra resmål än badorter. Något entydigt svar på den motionen framkom inte, men det uttalades dock att förbundet skulle försöka arrangera självfinansierade dialysresor till t ex städer i Europa. Namnfrågan RNjs styrelse hade föreslagit att rekommendera regionföreningarna att ändra sina namn till Njurföreningen i för att på så sätt skapa enhetlighet. FNjS stödde detta förslag, som också antogs av stämman och denna fråga kommer därför upp på FNjS nästa årsmöte. Däremot hade styrelsen föreslagit att RNj:s namn även fortsättningsvis skulle vara Riksförbundet för Njursjuka, vilket FNjS ansåg ologiskt och inkonsekvent. Att ändra regionföreningarnas namn till Njurföreningen i borde följas av att även RNj byter namn till t ex Svenska Njurförbundet. Efter att ha röstat ja till att ändra regionföreningarna namn, röstade stämman för att behålla njursjuka i förbundets namn. 4 Per Åke Zillén. Foto: Magnus Neck Årsavgiften FNjS argumenterade emot den föreslagna avgiftshöjningen, men stämman beslöt att medlemsavgiften till förbundet höjs med 20 kr till 100 kronor för vuxen från januari Vi lär få återkomma om konsekvenserna av den här ändringen på föreningens nästa årsmöte. Riktlinjer för god njursjukvård Den efterlängtade skriften Riktlinjer för god njursjukvård, framtagen av en arbetsgrupp inom RNj i samverkan med många medlemmar och personal, presenterades till stämman, direkt från tryckeriet. En hel dag ägnades sedan åt att diskutera hur skriften kan användas för att lokalt förbättra och utveckla njursjukvården i linje med patienternas intressen. Skriften innehåller mängder med väl underbyggda och progressiva uttalanden och tankar och bör komma till stor nytta i kommunikationen mellan föreningarna och njursjukvården. FNjS ser mycket positivt på dessa Riktlinjer, men påpekade att skriften kunnat få ännu mer demokratisk tyngd och förankring om den hade förelagts stämman för diskussion och beslut och inte bara passerat styrelsens bord. FNjS i styrelsen Till suppleant i RNjs styrelse utsågs vice ordföranden i FNjS Lars Åke Pellborn, vilket försäkrar oss om en god kontakt mellan föreningen och förbundet. Per Åke Zillén

5 Studiecirkel för dig som inte har så bra njurfunktion som du borde Bromsa njursvikten och må bättre, längre Njurarna har en fantastisk kapacitet, normalt klarar de av mycket mer än vad de behöver. Det är jättebra. Men också väldigt lurigt, för det innebär att man kan förlora väldigt mycket av sin njurfunktion utan att man märker det minsta. Man kan till och med tappa betydligt mer än hälften av sin njurfunktion och ändå känna sig fullt frisk. Tänk om samma skulle hända med hjärtat, synen eller hörseln, det skulle man minsann märka av, men njurar som fungerar dåligt är länge alldeles tysta. Än så länge finns det inte några bra metoder för att bota (alla) njursjukdomar så att man blir bra igen. Men för många är det möjligt att mer eller mindre fördröja utvecklingen mot dialys eller transplantation. Ju tidigare njursvikten upptäcks, ju mer funktion man har kvar, ju tidigare man med behandling och inte minst egna insatser börjar bromsa försämringen, desto bättre kan man må och desto längre kan man klara sig med sin egen njurfunktion. För att ha en chans att lyckas med detta behöver man en rejäl portion kunskap genom utbildning tidigt och en stark vilja att sköta om sig. Syfte Syftet är att ge deltagarna de kunskaper, den förståelse och den motivation som behövs för att ta ansvar för och genomföra den njursviktiges egen del av behandlingen. Tillsammans med den medicinska behandlingen är målet att försöka bromsa eller kanske till och med stoppa försämringen av njurfunktionen och att hindra eller lindra både symtom och komplikationer. Avsedd för Studiecirkeln är avsedd för dig som vet att du har njursvikt och som har en ganska stor del av njurfunktionen kvar. Närstående t ex make, maka, sambo, förälder, barn, vän är också välkomna, eftersom njursvikt påverkar hela familjekretsen. Studiecirkeln ersätter inte utan är ett komplement till den information, som erbjuds vid de njurmedicinska klinikerna (vanligtvis senare i sjukdomsutvecklingen). Studiematerial Pärmen Livet med njursvikt, en manual i egenvård, sänds till deltagarna före första träffen. Alla rekommenderas att bläddra i pärmen och läsa de avsnitt som verkar intressanta. Träffar I varje studiecirkel deltar personer (njursviktiga och närstående). Studiecirkeln omfattar två träffar om vardera tre timmar (vid behov och efter önskemål kan ytterligare en träff anordnas). Träffarna kommer att bestå av öppna diskussioner mellan deltagarna och handledarna. Fakta hämtas ur studiematerial Livet med njursvikt och från gruppens samlade kunskaper och erfarenheter. Inga vanliga föreläsningar kommer att förekomma. Mitt i varje träff har vi fikapaus. Handledare Studiecirklarna kommer att ledas av författarna till Livet med njursvikt, sjuksköterskan Kerstin Bergström och njursviktige Per Åke Zillén. Under en timme kommer doktor Peter Barany att svara på gruppens frågor. Tider Cirkel 0501: Torsdag 13 oktober och 20 oktober på eftermiddagen. Cirkel 0502: Lördag 15 oktober och 22 oktober på förmiddagen. Plats Studiecirklarna kommer att hållas på Hartwickska huset, S:t Paulsgatan 39 B på Södermalm. Kostnad Både studiematerialet och träffarna är kostnadsfria för deltagarna. Föreningen för Njursjuka i Stockholm svarar för arrangemangen. Anmälan Till föreningens kansli: FNjS, S:t Göransgatan 84, Stockholm. Tel , fax , e-post: fnjs@rnj.se. Ange vilken av studiecirklarna som passar för dig. Vi vill förutom namn, adress och telefon även veta ålder, om du har diabetes och hur mycket av din njurfunktion som återstår, om du känner till det. 5

6 Rekreationsvecka på Häringe slott Under vecka 27 befann sig 18 glada och förhoppningsfulla medlemmar på Häringe slott, för att under en vecka få njuta av slottsmiljö, naturupplevelse, bad och trevliga stunder med andra medlemmar i föreningen. Dagarna på Häringe var olika för deltagarna. vissa var iväg under olika tider och dagar på dialys, en del befann sig på Häringe hela veckan. Vädret var underbart, solen stod mitt på himmelen varje dag, deltagarna började ändra färgen från en ljus nyans till en brunare nyans. Maten som serverades under veckan höll en hög klass. På torsdagskvällen kom 15 andra medlemmar ut för att delta i middag och underhållning av två trubadurer, en mycket lyckad kväll med underbar musikunderhållning. Måndagen den 11 juli var det dags för hemfärd från det vackra och sköna Häringe slott. Vi hälsade adjö på varandra för denna gång med hopp om att ses igen. Christina Engström Margareta Asplund. Foto: Christina Engström Några frågor till Ingvar Mihkelsaar Ingvar Mihkelsaar var en av totalt nio deltagare som hade hemodialys, i hans fall på Södersjukhuset. Vad tycker Du om resvägen mellan Södersjukhuset och Häringe för dialysen? Jag tycker att det fungerade bra. Vad tycker Du om Häringe slott? Häringe slott är ett bra ställe att vara på under en längre tid. Bra med promenadställen, bassängen och bastun, med tillgång till att bad i sjön. Maten var också mycket bra. Det var även bra ordnat av Christina med smörgåsar senare på kvällen. Ingvar Mihkelsaar. Foto: Christina Engström Vad tyckte Du om Trubadurkvällen? Mycket bra! Duktiga killar på att sjunga och spela. 6

7 Möte om framtidens njursjukvård Tordagen den 13 oktober kl 19:00 arrangerar föreningen ett möte på temat Framtidens njursjukvård. Vi får besök av Stefan Jacobson, professor och chef för njurkliniken i Danderyd, som berättar om sina visioner för njursjukvården. Kom och lyssna, inspireras och diskutera! Stefan Jacobson. Foto: Magnus Neck Mötet hålls på Hartwickska huset, S:t Paulsgatan 39 B på Södermalm. Hartwickska huset ligger vid Mariatorgets tunnelbanestation. Till mötet välkomnas föreningens medlemmar, våra kontaktpersoner på kliniker och övrig sjukvårdspersonal. Vi bjuder på fika under kvällen. Mötet är kostnadsfritt. Anmälan till FNjS kansli, S:t Göransgatan 84, Stockholm, tel , fax , e-post fnjs@rnj.se, senast 5 oktober. Varmt välkomna! Följ med till Skansen Lördagen den 1 oktober anordnar vi en rundvandring på Skansen med tema Hälsa förr och nu. Visningen tar ca 1 timme. Därefter äter vi lunch på Sollidens lunchrestaurang Ekorren. Lunchen omfattar varmrätt, bröd och sallad, dryck ingår ej. Efter lunchen är det fritt att gå runt på Skansen på egen hand. Kostnad 50 kr för medlem (registrerad senast 1 september 2005) och 175 kr för icke medlem. I priset ingår entreavgift och lunch. Anmälan sker genom inbetalning av avgiften till föreningens bankgiro eller plusgiro Ange Skansen samt namn på samtliga deltagare på inbetalningskortet, och om du är rörelsehindrad. Programmet anpassas så att även rörelsehindrade kan följa med på guidningen. Vi behöver inbetalningen senast den 19 september. Samling utanför Skansens huvudentré kl 10:45. Välkomna! Rotdragning. Fotograf: Marie Andersson, Skansen 7

8 En charmig musikalisk happening Nedanför en mycket brant och lång trappa på Gästrikegatan 13 ligger Teaterstudio Lederman. Teaterdirektören, regissören och skådespelaren Jurij Lederman själv välkomnar de ca 30 FNjS:arna som denna kväll nästan dominerar salongen. Vi bjuds på stor succé Mozart versus Salieri, som är en musiksatt version av Alexander Pusjkins pjäs. Antonio Salieri var under slutet av 1700-talet Wiens etablerade musikmästare och hovkompositör och samtida med Amadeus Mozart. Salieri var ingalunda någon dålig tonsättare och pianist men i jämförelse med underbarnet Mozart var han klart medioker. Salieris insikt om sin egen begränsning och den avund gentemot lärljungen Mozart som detta väcker är pjäsen huvudtema. Pusjkin började arbeta på pjäsen Mozart och Salieri så snart han nåtts av ryktet att Antonio Salieri på dödsbädden 1825 erkänt att han giftmördat Mozart. Men även om vi numera vet att Mozart dog av mer naturlig orsaker så får vi i Ledermans version av pjäsen följa en rad tänkbara förgiftningsscenarier. Och allt till inspirerande musik och dramatik av den ryskfödde koncertviolinisten Michail Kazinik som berättare, violinsten Flavia Paredes som den unge Mozart, operasångerskan Katarina Böhm som den vuxne Mozart och Lelia Yektra som deras ackompanjatör. Jurij Lederman spelar den onde men djupt tragiska Salieri. Vad gör vi med våra genier? Pusjkin kallade sin pjäs för Liten tragedi och använder Salieri och Mozart som symboler för att föra en filosofisk diskussion om konstens villkor. Människan är genial i sitt väsen, men det geniala blir oftast kvävt och går förlorat. Det vi frågar oss är vad vi gör med våra genier idag. Finns det plats för en Mozart, eller är en Salieri den ende som får utrymme i vårt samhälle? Tål vi ett geni, en onyttig människa som inte passar in i givna ramar, som bryter mot regler och envisas med att gå sin egen väg? Michail Kazinik vidgar diskussionen till dagens Sverige och är inte nådig i sin kritik emot vad han kallar fritidskulturen. Samtidigt passar han på att ge oss en rad insikter i hur Mozart byggde upp sin musik och vilken undergörande effekt musiken kan ha för vår hälsa, såväl fysiskt som psykiskt. 8 Flavia Paredes som den unge Mozart. Foto: Magnus Neck Efter pjäsen äter vi lite ost och dricker ett glas vin med de medverkande. Michail utvecklar då sina idéer om musiken som läkande kraft. Kanske kan detta bli grunden till ett nytt möte mellan föreningen och den charmiga ryske violinisten. I avvaktan på detta rekommenderar jag alla som missade förställningen att boka biljetter till någon av repriserna i oktober och november. För biljetter ring Erik Herland Det finns plats för fler i bassängen Vattengympan på Rosenlunds sjukhus med efterföljande bastu och fika har blivit mycket populär. Till passet på måndagar kl 18:30 till 19:15, under ledning av sjukgymnasten Gill Tonehamn, finns ett par lediga platser. Avgiften för detta 45-minuterpass per vecka under hösten är 400 kr. Eftersom bassänghyran höjt får var och en betala sin fika. Anmälan till FNjS kansli, tel , fax , e-post fnjs@rnj.se. Flera medlemmar har anmält intresse att gå på vattengympa vid andra tider. Vi har emellertid inte lyckats få ihop en tillräckligt många för att starta en andra grupp. Vi gör ett nytt försök till vårterminen.

9 Följ med på teater! Grymt Fett med Kim Anderzon Mosebacke Etablissement kl 20:00 den 7 november. Kim Anderzon spelar alla rollerna i den kritikerrosade farsen Grymt Fett av Dario Fo och Franca Rame. Pjäsen handlar om en kvinna, den smällfeta Mattea, som skrek FÖRSVINN till sin man och han FÖRSVANN! Ett år har gått, han är fortfarande borta. Märkligt, eftersom han alltid kommit tillbaka förr, när hon kastat ut honom. Under detta år börjar hon svälla. Fetman tar all plats och energi både i livet och på scenen. Tills hon en dag exploderar! Lika mycket kreativitet som hon tidigare lagt ner på självbedrägeri, Kim Anderzon i Grymt Fett. Foto: Joakim Strömholm utseendefixering och hunger på skräpmat får hon nu på själva livet, på sex och vetenskap. Hennes fantasi är gränslös! Biljettpris 75 kr för medlemmar som varit registrerad senast 1 september För icke medlemmar 195 kr. Anmälan sker genom inbetalning av avgiften till föreningens bankgiro eller plusgiro Ange Teater samt namn på samtliga deltagare på inbetalningskortet. För att vara säker på att få plats behöver vi ha inbetalningen senast den 10 oktober. Det finns möjlighet att äta middag i teaterlokalen före föreställningen. Beställ då bord på telefon Menyn finns på internet: Ange FNjS vid bokningen av bord så att vi kan sitta tillsammans i lokalen. Servering sker från kl 19:00. Välkomna! 9

10 Intervju med Lars Nicander Hemdialys ger ett friare liv Lars Nicander, en av hemdialyspatienterna vid Karolinska i Solna, gav ett inspirerande föredrag om sin hemdialys vid njurföreningens temadag i april. Vi vill gärna att fler får ta del av hans berättelse och har därför gjort en intervju med honom. Hur började dina njurproblem och hur blev utvecklingen? Jag visste, som typ 1-diabetiker, redan 1992 att njurarnas funktion hade kraftigt försämrats och att jag skulle bli tvungen att behandla min diabetes lite noggrannare. Vad man inte hade riktigt klart för sig inom vården på den tiden var vikten av blodtryckskontroll. Detta innebar att jag under säkert femton års tid gick med ett alldeles för högt blodtryck. Under några års tid gick jag däremot på regelbundna Clearence-tester där njurarna visade upp en alltmer försämrad funktion. En dag var det dags för kontakt med njurmedicin på KS föddes min dotter och jag höll på att renovera den gård i Norrtälje jag och min sambo just köpt, när jag svullnade upp kraftigt i underbenen. Jag fick högre doser med vätskedrivande men det hjälpte inte mycket. Illamående och allmän trötthet gjorde att jag hade svårt att ta bra hand om min dotter. Den läkare jag då hade gick igenom de behandlingsalternativ som fanns att välja på då njurarnas funktion var för dålig. Renoveringen av gården avstannade och jag kände mig mer och mer som om jag levde i en dykarklocka. Till slut ringde jag till KS och sa att det nog var dags att starta dialys. Fick njurproblemen någon inverkan på ditt arbetsliv? Jag fick avbryta mina studier då jag satt och somnade på föreläsningarna. Blev sjukskriven på heltid strax efter. Vad påverkade ditt val av dialysform? För mig fanns bara hemodialysen som alternativ då jag hade svårt att se mig själv med en slang i magen. Dessutom skulle jag behöva genomgå flera Yrke: studerande och vårdare Ålder: 40 år Familj: Dotter Maja 3 år Intressen: Data, natur, film och resor Lars Nicander, privat foto operationer än vad jag ansåg nödvändigt då jag ändå skulle hamna i hemodialys så småningom. Vad fick dig att välja hemdialys? Jag plågades av ett fruktansvärt restless legs syndrom och det enda sjukhuspersonalen kunde råda mig till för att få bort det var mer dialystid. Det enda sättet att få detta var att ta hem utrustningen för att kunna styra tiden själv. Hur fungerade utbildningen och anpassningen av bostad? Utbildningen var mycket bra! Efter ett par veckors träning gick jag över till självdialys i sjukhusets lokaler, där jag körde mina dialyser i tre månader. Efter det kunde jag äntligen flytta hem min dialysutrustning. Bostadsanpassningen som jag så småningom fick gjord i Stockholm var fantastiskt bra. En snickare byggde in maskinerna i egna snygga skåp och ett vattenlarm installerades. Hur gör du din hemdialys? Från början körde jag tre timmar fem kvällar i veckan. Det kändes då som om dialysen tog upp all min fritid och efter mycket betänketid startade jag på nätterna. I början körde jag 8 timmar sex

11 nätter i veckan men nu blir det kanske fyra till fem nätter. Jag utför alltid mina dialyser själv. Hämtning av kylskåpskrävande medicin är nog det enda som jag bett min sambo om. Har du haft problem med sömnen under nattdialysen? Ja i början var det svårt att sova. Det var som att ha ett litet barn i sängen som man ständigt var rädd att lägga sig på. Jag vande mig dock ganska snabbt att automatiskt kasta ut slangarna på golvet då jag vände mig på nätterna. Ju längre tid som gick desto längre och bättre sömn fick jag. Dessutom så ger ju det ena också det andra vad gäller bättre hälsa och sömn. Märker du någon skillnad i välmående och i möjligheter till arbete och fritidsliv? Absolut! Efter första tiden med hemdialys så flyttade jag till Stockholm. Vid flytten bar jag själv upp en hel flyttbil med kartonger. Min sambo tittade på mig och sa att den ökade dialysen verkligen måste ha fungerat! Piggare och starkare orkade jag börja arbeta igen och samtidigt studera lite. Vad är den största vinsten med att ta hem dialysmaskinen? Friheten! Du avgör själv precis hur bra eller dåligt du vill må! Om du anstränger dig kan du äta och dricka som en frisk människa och det syns lika tydligt på blodproven som på allmäntillståndet. Har du haft problem av något slag? Småproblem med vattenreningen och andra tekniska saker har det ju varit, men på KS har vi tillgång till sjuksköterska i princip dygnet runt. Rädsla för att göra fel fanns i början men risken är så liten med alla säkerhetssystem att det snart går över. Har du någon fritid och i så fall hur använder du den? Som jag nämnt tidigare har jag en dotter på tre år så fritidsproblem lider jag inte av! Du väntar på att bli transplanterad. Tankar inför detta? Det är lite dubbelt det där. Eftersom jag läst en del medicinskt orienterade kurser i min utbildning så kan jag inte bortse ifrån de risker och besvär som en transplantation kan innebära. Ibland när dialysen känns trälig framstår det som frälsningen men någonstans så vet jag att det inte bara är en dans på rosor. Hemhemodialys är fortfarande ovanlig, tror du att många är rädda i onödan eller är den så krävande att bara ett fåtal klarar av den? Jag tror att alla som inte har ett hindrande handikapp av något slag klarar av att köra hemma. Om man bara anpassar utbildningen efter patientens förutsättningar och har bra mallar och lathundar så är det nog inga problem. Framtidsplaner? Framtidsplanerna är att skaffa mig en ny bostad då jag just separerat och bor hos min bror. Sedan måste jag avsluta min utbildning. Dessutom har jag den enorma turen att ar en god kamrat som vill ställa upp som njurdonator. Om allt går som det ska har jag en ny njure att se fram emot inom ett år. Ingegärd Mellgard En annan som börjat med hemdialys är föreningens ordförande. Efter att ha dialyserat på Kungsholmsdialysen under ett par år kan Erik nu dialysera så ofta det passar honom i hemmet. Bilden är tagen den 21 juni när Erik hade invigning av Eriksdialysen, som han har valt att kalla sitt dialysrum i hemmet på Kungsholmen. Foto: Magnus Neck

12 Antibiotika vid tandläkarbesök? I våras drabbades jag av hög feber som visade sig vara orsakad av en allmän blodförgiftning. Blododlingen visade att det vara alfa streptokocker som normalt finns i munhålan. Jag fick rejäla doser intravenös antibiotika och remitterades till tandkliniken vid Huddinge. Där drog vi slutsatsen att blodförgiftningen var en följd av en tandhygienistbehandling fyra dygn före insjuknandet och att min sedvanliga engångsprofylax med antibiotika denna gång inte varit tillräcklig. Jag bad därför tandläkare Peter Lundholm att skriva några rader i ämnet Erik Herland Det kan vara befogat för den som är njursjuk att få antibiotikabehandling i förebyggande syfte vid vissa tandbehandlingar. Patienter som genomgått en njurtransplantation eller som går i dialys har som regel ett försämrat immunförsvar. Detta gör att en tandbehandling kan orsaka komplikationer för patienten. Munhålan är mycket rik på olika typer av Nyttan av en engångsbehandling är tveksam för njursjuka bakterier och dessa tillhör den så kallade normalfloran som ska finnas för att munnen ska fungera bra. Dessa bakterier kan orsaka problem om de sprids vidare ut i kroppen. Bakterier som finns i munhålan kommer ofta ut i blodbanan vid olika tandbehandlingar men även vid normala aktiviteter som tuggning och tandborstning. Det är framförallt tandutdragningar och tandhygienistbehandlingar som kan orsaka bekymmer eftersom koncentrationen av bakterier till blodbanan kan bli höga. Flera dagars behandling Nya rön angående antibiotika i förebyggande syfte omfattar flera dagars behandling till skill- Peter Lundholm nad mot tidigare då man i regel förskrev antibiotika som bara skulle tas en timma innan tandbehandlingen. Det visar sig nämligen att bakterierna kan spridas även en tid efter själva ingreppet och därför vill man nu att behandlingen förlängs till några dagars behandling. Efter en tandutdragning tar det upp till en vecka för vävnaden att återfå sin barriärfunktion mot bakterier och under denna tid finns en ökad risk för bakteriespridning till övriga kroppen när vi tuggar och borstar tänderna. Alla patienter med njursjukdom behöver inte antibiotika vid tandbehandling. Hur ska patienten veta om han eller hon behöver denna förebyggande behandling? Det är upp till den ansvariga läkaren att ta beslut om antibiotikaprofylax i det individuella fallet. Tala därför med din läkare och tandläkare om detta. Nyttan av en engångsbehandling är tveksam för njursjuka så om du får denna behandlingsrekommendation, fråga om inte behandlingen ska sträckas ut under flera dagar. Peter Lundholm Leg tandläkare Klinikchef Medicinsk tandvård Syd Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge 12

13 Se upp med infektioner Den 24 maj talade dr Maarit Korkeila från Karolinska Universitetssjukhuset inför ett tjugotal intresserade medlemmar om den problematik som åtföljer infektioner hos kroniskt njursjuka och transplanterade. Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste komplikationen vid kronisk njursvikt och därefter kommer olika infektionssjukdomar. Risken för infektioner ökar med åldern men också med vårt sätt att leva. Rökning är helt förkastligt och det gäller att hålla igång och skaffa sig en god allmänkondition. Ett nedsatt immunförsvar och annan sjukdom t ex diabetes är andra riskfaktorer. Infektionerna hos njursjuka är speciella och kräver därför aggressiva behandlingar och stor erfarenhet hos vårdpersonalen som också måste vara lyhörd för patienternas synpunkter. Maarit framhöll vikten av en god tandvård. Sparsamma symptom kan dölja infektioner under tänderna och förorsaka tandlossning. Luftvägsoch urinvägsinfektioner får inte nonchaleras utan följas upp med provtagning. Som patient får man inte spela Bror Duktig utan alltid göra klart hur man mår och vilka symptom man har. De accessrelaterade infektionerna dvs de som beror på att konstgjorda slangar förs in i kroppen är helt annorlunda än andra och kräver specialkunskaper. E f t e r t r a n s - p l a n t a - tion är k roppen s ä r s k i l t i n f e k - t i o n s - k ä n s - lig och patienten får förebyggande beha ndling. Vid k o mpl i- k ationer Maarit Korkeila. Foto Magnus Neck kan det vara svårt att avgöra om det rör sig om en avstötning eller infektion. Om man är transplanterad skall man alltid fråga sin läkare om det är lämpligt att vaccinera sig och vilket vaccin som får användas. Maarit uppmanade oss att vara uppmärksamma på egna symptom och att aldrig vara rädda att besvära. Fråga och diskutera och tänk på att man behandlar inte laboratorievärden utan patienter. Därefter följde en informativ frågestund och trevlig kaffesamvaro. Karin Franck Nya chefer inom njurmedicin på Karolinska Från vänster: Britta Hylander, Carl-Gustaf Elinder, Alberto Gutierrez, Olof Heimbürger, Marisol Lopez, Kerstin Karlsson, Anneli Magnusson, Peter Barany och Katarina Gustner-Eriksson. Foto: Karolinska Universitetssjukhuset Vid den sammanslagna njurmedicinska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset har man utsett chefer för de olika områdena, underställda verksamhetschefen Carl-Gustaf Elinder. Det finns en programansvarig överläkare samt en programansvarig chefsjuksköterska för våra fyra programområden; hemodialysbehandling (HD), peritonealdialysbehandling (PD), slutenvård respektive öppenvård. Område Överläkare Chefsjuksköterska HD Alberto Gutierrez Katarina Gustner- Eriksson PD Olof Heimbürger Kerstin Karlsson Slutenvård Peter Barany Marisol Lopez Öppenvård Britta Hylander Annelie Magnusson 13

14 Stor skall inte bli större Njursjukvårdens organisation i Stockholm län är åter under utredning. Före sommaren träffade FNjS de två utredningsmännen: biträdande landstingsdirektören Göran Stiernstedt och landstingets chefsläkare Bo Brismar för en diskussion och redovisade därefter skriftligt föreningens synpunkter. Här följer ett sammandrag. Var bör den högspecialiserade njurmedicinska sjukvården utföras? Frågan gäller om ett mycket begränsat antal njurmedicinska fall, enligt uppgift per år, skall koncentreras till en klinik och då till Karolinska i Solna. Syftet är att säkerställa den kompetens och erfarenhet som krävs för dessa sällsynta och ibland svårbehandlade fall. Tanken är att man i särskilda vårdprogram anger vid vilka diagnoser som ansvaret för en patient från Huddinge och Danderyd skall överföras till Solna. FNjS har inga invändningar mot att Solna får ansvaret för den här aktuella högspecialiserade vården. Föreningen vill dock peka på möjligheten att flytta kunskaperna om hur man ställer diagnos och behandlar istället för att alltid flytta patienter. Föreningen m e n a r också att Solnaklinikens roll som centrum för forskning och mycket högspecialiserad vård kan motivera att man där minskar antalet vårdplatser. Patienter, som inte behöver tillgång till högspecialiserad vård, bör då överföras till Danderyd som ligger inom samma del av länet och som kan behöva ett större patientunderlag för att få en kostnadseffektiv struktur. Vilka kliniker bör ha njurmedicinska vårdplatser? B a k g r u n d e n till frågan är att företrädare för den redan mycket stora njurkliniken vid Karolinska universitetssjukhuset 14 Verksamheten inom Stockholms län är så stor att det finns utrymme för flera delvis parallella kliniker. Illustration: Anna Spång (Solna + Huddinge) vill få en ännu större enhet genom att inkorporera Danderydskliniken. Här säger FNjs definitivt nej. En ytterliggare koncentration av njursjukvården inom länet är inte bra vare sig för patienterna eller för personalen. Verksamheten inom Stockholms län är så stor att det finns utrymme för flera delvis parallella kliniker. En sådan struktur ger beställaren (landstinget) ett underlag för kostnads- och effektivitetsjämförelse och större utrymme för nytänkande. Föreningen ifrågasätter motiven som anges i 3 S-utredningen om att sammanslagningar ger ett bättre underlag för forskning och kostnadsbesparingar vid inköp och drift. FNjS menar att sådana effekter inte kräver större organisatoriska enheter utan kan uppnås genom samarbete mellan olika sjukhus och kliniker, såväl inom som utanför länsgränsen. Illustration: Anna Spång

15 Konkret innebär ovan att FNjS vill behålla en komplett och självständig njurmedicinsk med dialys, mottagning och vårdavdelning vid Danderyd. Vilken struktur bör hemodialysvården ha antal och typ av kliniker? Ur ett patientperspektiv vill FNjS ha fler och mindre behandlingsenheter som har mindre av sjukhuskaraktär än idag. Det skulle ge större flexibilitet såväl vad gäller behandlingstider och frekvens som anpassning till patienten möglighet att vara delaktig i behandlingen. På de stora dialysenheterna blir det ofta så att alla patienter behandlas lika och då med utgångspunkt från de allra sjukaste. Fler dialyskliniker närmare patienterna innebär också kortare och mindre påfrestande resor. Föreningen vill också ha en större satsning på själv- och hemdialys. Erfarenheter från andra delar av landet Föreningen vill också ha en större satsning på själv- och hemdialys. visar att betydligt fler patienter kan klara dialysen helt själv, antingen i hemmet eller vid en klinik som är öppen för självdialyserande FNjS anser att det är fel att bygga ut Huddingedialysen ytterligare. Istället bör vi behålla länets mindre enheter Kronan, Kungsholmsdialysen, Löwenströmska och Sofiahemmet. Föreningen vill vidare att landstinget gör förutsättningslösa utredningar om möjligheterna att öppna nya dialyskliniker i orter som Norrtälje och Södertälje med lokalisering i anslutning till befint- Illustration: Anna Spång liga närsjukhus. Vid lokalisering nära länsgränsen är det viktigt att beakta patientunderlaget i aktuellt grannlän och hitta samverkans- och debiteringsmodeller som gynnar båda parter. Den förebyggande njursviktsbehandlingens inriktning och organisation FNjS vill att landstinget satsar mer på förebyggande njursjukvård. Stora vinster kan göras ekonomiskt och vad gäller livskvalitet genom att tidigare identifiera och behandla. Föreningen har föreslagit landstinget att gemensamt starta en studiecirkelverksamhet baserat på ett material som tagits fram och testats vid Huddingekliniken. Tanken är att fånga upp patienterna vid vårdcentraler eller företagshälsovården och erbjuda kurser med sakkunnig ledning från patientföreträdare, sjuksköterskor och läkare. Genom att i tid vara medveten om hur man kan sköta sin sjukdom finns det goda möjligheter för patienten att helt undvika, senarelägga eller minska behovet av dialys. Erik Herland Telefon och TV på dialysklinikerna Flera medlemmar har till föreningen klagat på bristande tillgång på telefon och TV under dialysen. För att få en bild av läget och underlag för att agera kommer föreningen nu göra en enkät till klinikerna. 15

16 En givande vårutflykt i Uppland Ett fyrtiotal medlemmar samlades en tidig lördag morgon i början av juni för att åka till Vallonbruken i Uppland. Vädret var inte nådigt men vad gör väl det med alla glada njurföreningsmedlemmar som själva kan skapa sol och värme i bussen trots smattret mot rutorna. Bussföraren körde oss med van hand via Uppsala till de välkända vallonbruken i Uppland, först Lövsta (Leufsta) herrgård och sedan Österbybruk. Att köra på uppsalaslätten var inget svårt för vår förare som även kör de Rosa bussarna, under senare år i Sydamerikas djungler, på öde vägar i Turkiet och Iran eller som skulle bli hans nästa arbetsuppgift, att föra en rosa buss med företrädesvis svenska turister upp till bergsgorillorna i Uganda. Ja, säkert var det någon i bussen som ville följa med även på hans nästa tripp. Lövsta bruk Lövsta ligger ca 2,5 mil öster om Tierp och är Upplands mest kända järnbruk. Järnhanteringen startade i Lövsta på 1500-talet i liten skala. Verksamheten utvecklades sedan Louis de Geer inköpt bruket Lövsta blev det största uppländska Annica Trolin-Andersson, vår guide i Österby bruk. Foto: Magnus Neck järnbruket och centrum i de Geers bruksimperium. Dagens bruksmiljö planerades av Louis de Geer och hans efterföljare redan på 1600-talet efter utländska förebilder. Lövstas ursprungliga bebyggelse förstördes emellertid Bruket brändes ned av ryssarna, som åren kring 1720 brände ned flera av de för Sverige så viktiga järnbruken. Vid återuppbyggandet av Lövsta kom den gamla planen att till stor del användas på nytt. 16 Leufsta herrgård. Foto: Magnus Neck

17 Direkt efter ankomsten till Lövsta fick vi en välbehövlig kaffepaus. Sedan följde en guidad visning av herrgården och vi gavs även möjlighet att besöka några konsthantverkare innan den välsmakande lunchen på Leufsta värdshus stod serverad. Österby bruk Efter lunchen fortsatte vi till Österby bruk som ligger ca 2,5 mil väster om Östhammar och endast någon kilometer från gruvorna i Dannemora. På 1500-talet börjades järnbrytningen i Dannemora och i Österby anlades tidigt en hytta. Under Gustav Vasas tid drogs Österby in till Kronan och en mer organiserad järnbruksrörelse kunde byggas upp. På 1620-talet utarrenderades kronobruken och såldes så småningom. År 1643 köptes Österby av Louis de Geer, som inledde familjen de Geers ca hundraåriga period på Österby. På 1730-talet påbörjade familjen de Geer arbetet med att skapa en representativ herrgårdsanläggning. De två stora flyglarna uppfördes först, den östra som bostadshus och den västra som brukskapell. Arkitekten Carl Hårleman ansvarade för ritningarna till trädgården med dess spegeldamm. Uppförandet av herrgårdens huvudbyggnad påbörjades först på 1760-talet. Då hade nästa epok inletts på Österby. Ägare var nu familjen Grill. Vi fick besöka vallonsmedjan troligen världens enda komplett bevarade vallonsmedja från 1600-talet och smedsbostaden, allt under mycket sakkunnig ledning. Bruno Liljefors ateljé Besöket avslutades med besök i Liljeforsateljén där vi fick se konst av Bruno Liljefors och Trillers unika stengodssamling innan kaffe och smörgås Den här tramporgeln i hembygdsmuseet väckte gamla minnen från fotografens första skolår. Foto: Magnus Neck serverades i hembygdsgården. Här fick vi även se det lilla hembygdsmuseet. Vår kunniga guide berättade att i anslutning till Bruno Liljeforsateljén hade Liljefors en inhägnad där han kunde förvara allehanda djur för att kunna studera anatomi och rörelser på de djur som han sedan så skickligt målade av. Som så ofta när man gör upp ett program för en dagstur blir programmet för packat och genomförs under tidspress och många av oss hade gärna velat stanna längre på varje plats och då låta några besök få stryka på foten. Nästa gång skall vi försöka ha detta i minnet när vi planerar en utflykt. Och då är alla medlemmar välkomna tillbaka till en ny livgivande dag i gott sällskap. Finns bland medlemmarna idéer om lämpliga utflyktsmål för en dagstur med buss så hör gärna av er till kansliet. Kanske blir Ditt förslag vårt nästa utflyktsmål! Lars Åke Pellborn 17

18 Nytt från Gotland Sommarutflykt på Gotland För medlemmarna med anhöriga på Gotland arrangerade sektionsstyrelsen en sommarutflykt den 14 augusti. Efter samling hemma i trädgården hos Barbro och Ola Lindvall i Dalhem besöktes tågmuseet i Dalhem. Flertalet av deltagarna passade på att åka med det gamla tåget som drogs av ett gammalt ånglok. För många blev det ett nostalgiskt ögonblick och för några barn en ny upplevelse. Färden gick sen vidare till lanthandelsmuseet i Dalhem där man kunde ta del av hur en lanthandel bedrevs i början av 1900-talet. I anslutning till lanthandeln finns en loppmarknad som lockade flera till att söka efter fynd. Som avslutning på söndagseftermiddagen återsamlades utflyktsdeltagarna för grillning i Barbros och Olas trädgård i ett strålande sommarväder trots att det tidigare på dagen varit mulet och regnat. Sektionsstyrelse Gotland som tillhör Stockholms omnejd har en egen sektionsstyrelse för att behandla lokala frågor. Efter utflyktsmötets slut skedde konstituering av den styrelse som valdes vid årsmötet tidigare under året. Det blev omval av Ola Lindvall som ordförande ett år framåt, omval av Liliann Gahm som kassör och Barbro Lindvall sekreterare. Margot Kahlbom fick ett särskilt uppdrag att initiera skolkontaktverksamhet. Gästdialys Det har varit vissa problem för dialysen i Visby att leva upp till efterfrågan på dialysplatser i sommar. Bygget av ny dialysavdelning pågår för fullt och beräknas vara klar nästa år. Dialyssalen kommer att få formen av en njure med panoramaglas mot havet 50 meter bort. Det obehag som en dialysbehandling kan ge kommer att till en del att vägas upp av den underbara miljö som man som dialyspatient kan tänkas få vistas i på Visby lasarett. Förhoppningsvis kommer lasarettsledningen inse att det blir en dialysklinik som kan marknadsföras med erbjudanden om gästdialys såväl nationellt som internationellt. En förutsättning för detta är dock att man kommer till rätta med läkarbemanningen vid klinken. Ola Lindvall 18 Följ med till Långholmen Gå i fängelse Den 18 oktober får vi följa med på en historisk guidning på Långholmen. Vi får se museet i det gamla fängelset och höra om öns spännande historia. Efter guidningen på ca 45 minuter äter vi lunch i den intilliggande restaurangen. Kostnad 50 kr för medlem (registrerad senast 1 september 2005) och 160 kr för icke medlem. I priset ingår guidning och lunch. Anmälan sker genom inbetalning av avgiften till föreningens bankgiro eller plusgiro Ange Långholmen samt namn på samtliga deltagare på inbetalningskortet. Vi behöver inbetalningen senast den 3 oktober. Samling utanför entrén till Långholmens vandrarhem kl 11:45. Välkomna!

19 Njurkuratorer Du som har nedsatt njurfunktion, går i dialys eller är transplanterad kan få hjälp och stöd av en kurator. De arbetar i anslutning till njurklinikerma och är väl insatta i olika behov och problem som man som njursjuk kan komma att ställas inför. Vad kan kuratorn hjälpa till med? Kuratorn kan genom samtal kring den förändrade livssituationen ge stöd, enskilt eller i grupp. Kuratorn kan ge socialrättslig information och rådgivning när det gäller arbete, studier, rehabilitering, boende, ekonomi och juridiska frågor. Kuratorn kan också ha en samordnande funktion av olika stödinsatser från vårdgivare och myndigheter. Kuratorn har tystnadsplikt precis som övrig vårdpersonal. Kuratorn kan även vara behjälplig vid sökande av fondmedel, som finns både i sjukvårdens regi samt privata fonder. Vid ansökan av fondmedel görs en individuell bedömning. Hänsyn tas till inkomster, utgifter och tillgångar. Det är oftast de ekonomiska förhållanden som styr snarare än livssituationen eller andra behov. Man kan även söka fondmedel via olika fondböcker, bl. a. Stora Fondboken, som finns att låna på biblioteken. I dessa böcker beskrivs olika fonder samt de villkor som är förknippade med sökning från just dessa fonder. Bibliotekarierna hjälper dig att hitta rätt böcker. En del av fondböckerna finns även på CD-Rom vilket gör det lättare när du vill surfa bland alla hundratals fonder som finns. Vart vänder jag mig för att få en kuratorskontakt? Kontakt med kuratorn kan förmedlas av din vårdpersonal. Du kan också själv ringa och beställa tid för ett besök. Här nedan har vi listat njurklinikerma och de telefonnummer där du kan nå den kurator som är knuten till din klinik. Njurkliniken på Danderyds sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Sophiahemmet Södersjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset Solna Dialysen Kronan Löwenströmska sjukhuset Kuratorskontakt njurmedicin / dialysavdelningen vxl , även eller kuratorsavd, C151 expedition vxl eller kurator direkt , Kungsholmsdialysen Gotland Visby Lasarett vxl eller kurator direkt Hans Gabriel Illustratör sökes Vår duktige illustratör, Anna Spång, som har hjälpt oss med att illustrera artiklar och förstasidan i medlemsbladet under ett par år har meddelat att tiden inte räcker till för medlemsbladet i fortsättningen. Illustrationer är ett bra komplement till fotografier och vi vill gärna kunna använda dem även i fortsättningen. Kan du hjälpa oss med illustrationer till tidningen, ritade på papper eller i datorn? Hör av dig till redaktionen, se sid 2 för adress och telefon. Vi vill samtidigt passa på att tacka Anna för det fina arbete som hon har gjort för föreningen. 19

20 Adressat: B Föreningsbrev Porto betalt Avsändare: Föreningen för Njursjuka i Stockholm med omnejd S:t Göransgatan Stockholm Lämna ett bidrag till stöd för njurföreningens verksamhet Föreningen får årligen bidrag till stöd för föreningens verksamhet i Stockholm och på Gotland. Detta sker bl a i samband med begravningar, i stället för blommor, varvid föreningen sänder en minnesadress till dödsboet. Även rena gåvor förekommer. Testamentariska förordnanden till föreningen kan också göras. För mer information kontakta Christina Engström på kansliet, tel Kalendarium Måndagar Vattengympa, se sid 8 10 september Styrelsekonferens 27 september Styrelsemöte 1 oktober Hälsa förr och nu på Skansen, se sid oktober Njursviktsbromsen studiecirklar, se sid 5 13 oktober Möte om framtidens njursjukvård, se sid 7 18 oktober Besök på Långholmen, se sid oktober Styrelsemöte 7 november Teater Grymt Fett, se sid 9 22 november Styrelsemöte