VA-ÖVERSIKT FÖR HANINGE KOMMUN

Transkript

1 VA-ÖVERSIKT FÖR HANINGE KOMMUN SLUTVERSION

2 Sammanfattning Haninge kommun har påbörjat arbetet med en VA-plan. Den ska ge en övergripande planering för VA-försörjningen i hela kommunen, både inom och utanför verksamhetsområdet för den allmänna VA-anläggningen. Planeringen ska bidra till att vattenstatus kan uppnås i de vattenförekomster som påverkas av VA-försörjningen i enlighet med de miljökvalitetsnormer som fastställts inom ramen för Svensk Vattenförvaltning. Som ett första steg i arbetet med VA-planen har denna VA-översikt upprättats. Den ger en överblick över den allmänna och enskilda VA-försörjningen och utgör underlag för den fortsatta planeringen. Av Haninge kommuns invånare är eller 85 % bosatta inom VA-verksamhetsområdet och har tillgång till den allmänna VA-anläggningen. VA-huvudman är kommunen själv genom Stadsbyggnadsförvaltningens VA-avdelning. Vattenförsörjningen tilloses till ca 90% genom leverans från Stockholm Vatten AB. Detta vatten hämtas i östra Mälaren och bereds till dricksvatten i Norsborgs vattenverk i Botkyrka. Resterande 10 % tilloses genom vattentäkter och vattenverk inom kommunen. Spillvatten inom verksamhetsområdet avleds till ca 70 % till Stockholm Vatten, för rening i Henriksdals reningsverk. Resterande 30 % leds huvudsakligen till Fors avloppsreningsverk och släpps efter behandling i Hågaån, som mynnar i Vitsån. En mindre del avleds till Dalarö respektive Muskö avloppsreningsverk. Dagvatten inom verksamhetsområdet avleds via diken och dagvattenledningar till vattendrag eller sjöar. Viktiga recipienter för dagvatten är Drevviken, Gullringskärret, Husbyån och Vitsån, och dess föroreningar utgör en miljöbelastning på vattenförekomsterna. I kommunen finns tre dagvattenanläggningar vars funktion är att utjämna flödet och rena dagvattnet innan det släpps ut i recipienten. Utanför verksamhetsområdet svarar varje fastighetsägare för vattenförsörjning och avlopp, i vissa fall genom en gemensamhetsanläggning. Kommunen har endast begränsad kunskap om uttag och vattenkvalitet i enskilda brunnar. Det finns cirka enskilda avlopp i Haninge kommun, och Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund (SMOHF) bedriver tillsyn över dessa enligt miljöbalken. Av de ca som inventerats under de senaste åren, är det ca 70 % som inte uppfyller lagstiftningens krav på reningskapacitet. I skärgården och i omvandlingsområden finns samlad bebyggelse med behov av gemensam VA-försörjning. I VA-översikten identifieras ett antal strategiska frågor som behöver belysas i kommunens VApolicy och behandlas vidare i VA-planen. Till dessa frågor hör den allmänna VA-anläggningens utveckling och förnyelse, VA-försörjning i skärgård och omvandlingsområden, framtida skydd och nyttjande av Pålamalms vattentäkt, nyttjande av näringsämnen i avloppet samt dagvattenhanteringens funktion med avseende på översvämningsrisker och föroreningsbelastning

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund och syfte Omfattning Organisation Omvärldsfaktorer och befintliga planer Lagkrav och villkor Nationella miljömål Kommunala mål, planer och styrande dokument Översiktsplan Miljöpolicy Vattenplan och VA-plan Dagvattenstrategi Haninge kommuns principer angående skyddsnivå för enskilda avlopp Svensk vattenförvaltning och Baltic Sea Action Plan Ett förändrat klimat Den allmänna VA-anläggningen Verksamhetsområde Dricksvatten Inköp av vatten Kommunens vattenverk Distribution av dricksvatten Vattenskyddsområden Avloppsvatten Avledning av spillvatten Avloppsrening Dagvattenhantering Förnyelse av ledningsnät och anläggningar Enskild VA-försörjning Enskild vattenförsörjning Enskilt avlopp Bakgrund Inventering av enskilda avloppsanläggningar (31)

4 5.2.3 Gemensamhetsanläggningar Renhållning och latrinhantering Omvandlingsområden Strategiska frågor och behov avseende VA-försörjningen Ordlista Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Haninge kommun avser att ta fram en VA-plan över kommunen. Syftet är att få ett verktyg för hållbar planering av vatten- och avloppsförsörjningen i hela kommunen, både inom och utom nuvarande VA-verksamhetsområde. Arbetet är tänkt att genomföras stegvis där första steget är att ta fram en VA-översikt. Den ska sedan fungera som ett underlag i det fortsatta arbetet med VA-policy och VA-plan. Syftet med VA-översikten är att belysa nuläget och behov, problem och framtida strategiska frågor samt föreslå var fördjupade utredningar ska tas fram. 1.2 Omfattning VA-översikten omfattar all VA-försörjning i kommunen, såväl den allmänna som den enskilda. Med VA-försörjning menas tillgång till dricksvatten och hantering av avloppsvatten, det vill säga spillvatten, dagvatten och dränvatten. Haninge ligger strax söder om Stockholm, bara 20 kilometer från storstadens puls. Här finns en rik natur, stads- och landsbygd och en fantastisk skärgård (3 600 öar, kobbar och skär). Kommunen består av 458 km 2 landareal och km2 vattenareal, varav 6 km 2 sjöar och km 2 hav. I Haninge finns det 20 naturreservat och en nationalpark, Tyresta nationalpark. Bild 1: Haninge kommun 4(31)

5 Haninge är en kommun i ständig utveckling. År 1971 slogs Väster- och Österhaninge kommuner samman till Haninge kommun. Idag växer kommunen med bostäder i centrum, ny stadsdel, handel och ny företagspark tillsammans med dynamiskt företagande och högskoleforskning. Vid årsskiftet 2011/2012 uppgick antalet kommuninvånare till personer, och antalet invånare ökar stadigt. Majoriteten av invånarna bor i tätorter i de norra kommundelarna, längs med järnvägen och väg 73. Vega är den nordligaste orten där det idag planeras en ny stadsdel med ca 3000 nya bostäder, skola och en ny pendeltågsstation. 1.3 Organisation I Haninge kommun ansvarar Kommunstyrelseförvaltningen för samhällsutveckling inklusive översiktsplanering, exploatering, områdesutveckling m.m. Stadsbyggnadsförvaltningen svarar för bland annat planer och bygglov samt den allmänna VA-försörjningen. Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund ansvarar för miljö- och hälsoskydd, inklusive tillsyn av VA-försörjning enligt livsmedels- och miljölagstiftningen. Framtagandet av en VA-plan är ett förvaltningsövergripande projekt och bedrivs i en projektgrupp med representanter från: Kommunstyrelseförvaltningen (Strategisk planering samt Mark och Exploatering) Stadsbyggnadsförvaltningen (VA samt Plan) Södertörns Miljö- och Hälsoskyddsförbund I projektgruppen medverkar även Tyréns AB med rådgivning och expertstöd. 2 Omvärldsfaktorer och befintliga planer 2.1 Lagkrav och villkor De lagar som är viktiga i detta sammanhang är vattentjänstlagen, anläggningslagen, plan- och bygglagen och miljöbalken. Enligt lagen om allmänna vattentjänster, LAV (Lag 2006:412) är det kommunens skyldighet att vid behov ordna vattentjänster. 6 i lagen lyder: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tilloses i verksamhetsområdet genom en allmän va-anläggning. Enligt anläggningslagen (Lag 1973:1149) kan gemensamhetsanläggning inrättas som är gemensam för flera fastigheter och som tilloser ändamål av stadigvarande betydelse för dem. Fråga om gemensamhetsanläggning prövas vid Lantmäteriförrättning. Plan- och bygglagen, PBL (Lag 2010:900) innehåller ett antal bestämmelser för planläggning av mark och vatten och byggande. En av de viktigaste bestämmelserna är att kommunen ska upprätta en översiktsplan, som ska redovisa hur kommunen planerar att använda mark och vattenområden inom hela kommunen. Miljöbalken (Lag 1998:808) syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och miljö. Enligt PBL och miljöbalken har kommunerna via översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser möjlighet att synliggöra vattenresurserna. Framtagandet av lokala och regionala 5(31)

6 vattenförsörjningsplaner är en viktig del i detta arbete. En kommunal VA-plan bidrar till att lyfta fram vattenfrågorna i planeringsarbetet. 2.2 Nationella miljömål Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål och 72 nationella delmål som ska fungera som riktlinjer för miljöarbetet på olika nivåer runt om i Sverige. De nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål har brutits ner och konkretiserats till miljömål för Stockholms län. De beslutades den 19 maj Nedan redovisas de miljökvalitetsmål och delmål som berör VAförsörjningen. Riksdagen har antagit ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål samt 13 etappmål inom fyra prioriterade områden som ska fungera som riktlinjer för miljöarbetet på olika nivåer runt om i Sverige. Tidigare fanns delmål kopplade till respektive miljökvalitetsmål men under 2010 beslutade riksdagen om en ny målstruktur där delmålen har ersatts av preciseringar. Samtidigt upphörde de regionala miljömålen att gälla. Den 26 april 2012 beslutade regeringen om etappmålen. Länsstyrelsen i Stockholms län har en samordnande roll för det regionala arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen med tillhörande preciseringar och etappmål. Nedan redovisas de miljökvalitetsmål och preciseringar som berör VA-försörjningen. De som direkt påverkar VA-försörjningen är ingen övergödning, levande sjöar och vattendrag och grundvatten av kvalitet, se nedan. Mål nr 7: Ingen övergödning Nationella mål Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Mål nr 8: Levande sjöar och vattendrag Nationellt mål Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. Mål nr 9: Grundvatten av kvalitet Nationella mål Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 2.3 Kommunala mål, planer och styrande dokument Översiktsplan Haninge kommuns gällande översiktsplan (ÖP) består av fyra dokument: ÖP2004, Kustplan, Fördjupad översiktsplan (FÖP) Ornö och FÖP Årsta. Översiktsplanen har aktualitetsprövats och förklarats i huvudsak aktuell med undantag för FÖP Årsta. I samband med aktualitetsförklaringen fattades beslut om att revidera/uppdatera de befintliga ÖP-dokumenten inför ett förestående arbete med att ta fram en ny Översiktsplan. I februari 2011 tillsattes en fullmäktigeberedning med uppdraget att revidera ÖP samt därefter ta fram en ny Översiktsplan. I november 2011 kände KF, revideringsarbetet samt den uppdateringsbilaga som tagits fram som ett resultat av arbetet. Därefter inleddes arbetet med framtagande av ny ÖP. Ny Översiktsplan beräknas finnas antagen vid halvårsskiftet (31)

7 KF har formulerat målsättningen att Haninge skall öka invånarantalet med personer mellan åren I gällande översiktsplan finns inget direkt uttalat mål rörande befolkningsökning utan det uttryckta Strategiska målet är En balanserad befolkningsutveckling. Vad som avses med detta strategiska mål går att utläsa i att det i planen redovisas en möjlighet till nya bostäder. Denna volym uppfyller mer än väl översiktsplanens ambitioner att möta kommunens och regionens behov av bostäder, vilket då ÖP 2005 antogs grundade sig på RUFS 2001, om 8000 nya bostäder i Haninge med en genomsnittlig utbyggnadstakt om 400/år mellan åren I nya RUFS 2010 bedöms befolkningen i Haninge öka med i snitt cirka 1000 nya Haningebor per år till en total befolkning om år Miljöpolicy Haninge kommun har flera styrande dokument som hanterar miljöfrågorna i kommunen. Övergripande finns en miljöpolicy som lyder: Det långsiktiga målet för Haninge kommuns miljöarbete är en ekologiskt hållbar utveckling. Det innebär en utveckling som främjar människors hälsa, värnar biologisk mångfald och naturmiljö, tar tillvara kulturmiljön, bevarar ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga samt tryggar en hushållning av naturresurserna. Kommunen ska målmedvetet skapa förutsättningar för att bevara och utveckla Haninges unika natur- och kulturmiljö för kommande generationer. Det innebär att kommunen minst ska uppfylla gällande miljölagstiftning och särskilt lyfta fram följande punkter: 1. Ta hänsyn till miljökonsekvenser vid planering och beslut som påverkar mark, vatten, luft och förbrukningen av ändliga resurser. 2. Inom vår egen organisation och i dialog med företag och omgivande samhälle informera och inspirera till ett miljömässigt ansvarsfullt handlande. 3. Beakta de miljömässiga aspekterna vid upphandling och i upphandlingsförfarandet ställa höga miljökrav. 4. Prioritera åtgärder inom utpekade målområden såväl vad gäller kommunens egna verksamheter som vid planering och beslut som påverkar markanvändningen i kommunen. Kommunen har även en klimatstrategi med fokus på transporter och energiförbrukning i lokaler, en strategi för ekologisk hållbarhet med särskilt avsnitt om vatten samt ett hållbarhetsprogram för Vega. Haninge är också medlem i Sveriges ekokommuner. Övriga styrande dokument: Strategi för ekologisk hållbarhet - ett hjälpmedel och en inspirationskälla till kommunens verksamheter i det löpande arbetet. Ett av flera temaområden är Vatten. Haninge kommuns klimatstrategi har till syfte att minska utsläpp av växthusgaser inom kommunen och till följd av dess verksamheter. Vidare ingår en översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys. Ekologiskt hållbarhetsprogram för Vega avser den nya stadsdelen Vega, men innehållet ska tillämpas på all ny bebyggelse. Ett av sju fokusområden är dagvatten. Haninge kommun är medlem i Sveriges ekokommuner Vattenplan och VA-plan Miljönämnden gav i ett beslut (MN 37/2010) kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att ta fram en vattenplan för Haninge kommun. Vattenplanen antogs av kommunfullmäktige den 15 oktober Den utgör ett viktigt underlagsmaterial till kommande ÖP och kommer att inarbetas i tillämpliga delar. Stadsbyggnadsnämnden gav 7 mars 2012 VA-avdelningen i uppdrag att ta fram en VA-plan. VA-planen kommer i sin tur att utgöra en fördjupning av Vattenplanen. Medan Vattenplanen avser planering för all verksamhet i kommunen som påverkar vattenförekomsterna, är VA- 7(31)

8 planen begränsad till planering för vatten- och avloppsförsörjningen. VA-planen innefattar därvid den enskilda såväl som den allmänna VA-försörjningen i kommunen Dagvattenstrategi Kommunfullmäktige antog i april 2005 en dagvattenstrategi, som arbetats fram över förvaltningsgränserna. En reviderad version med smärre förändringar antogs En ny revidering av dokumentet har påbörjats. Strategin beskriver dagvattenmängder, föroreningsinnehåll och framtida arbetssätt i kommunen för bland annat detaljplanering och bygglov. De övergripande principerna för dagvattenhantering i Haninge är enligt strategin att: Bevara den naturliga vattenbalansen Undvika översvämningar Förhindra förorening av dagvattnet Rena förorenat dagvatten Utnyttja dagvatten för att skapa vackra vattenmiljöer Utifrån den ursprungliga dagvattenstrategin utformades år 2005 ett åtgärdsprogram för dagvattenhanteringen. Målsättningen med dagvattenstrategin och åtgärdsprogrammet är att dagvatten i kommunen ska hanteras på ett funktionellt sätt för samhället och med liten påverkan för miljö och hälsa Haninge kommuns principer angående skyddsnivå för enskilda avlopp Naturvårdsverkets allmänna råd (2006:7) för små avloppsanläggningar anger att kommuner bör ställa högre reningskrav i områden som kommunen anser vara extra känsliga för utsläpp av avloppsvatten. Enligt vattenmyndigheternas åtgärdsprogram behöver kommunerna ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, ekologisk status. Därför gäller hög skyddsnivå i kustområden samt runt andra vattendrag och normal skyddsnivå i övriga områden inom kommunens gränser. En prövning ska ske i varje enskilt fall. I Haninge kommun finns vissa områden där vi är mycket restriktiva mot att släppa ut WC-vatten. Det kan röra sig om områden där det råder brist på dricksvatten, där en känslig recipient behöver skyddas eller att det är svårt för slamtömningsentreprenören att slamtömma. 2.4 Svensk vattenförvaltning och Baltic Sea Action Plan År 2000 antog alla medlemsländer i EU det så kallade ramdirektivet för vatten vilket innebär en helhetssyn och systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Direktivet omfattar både ytvatten och grundvatten och det övergripande målet är att uppnå vattenstatus, så att en långsiktigt hållbar vattenkvalitet och vattenanvändning tryggas. status för ytvatten innebär ekologisk status och kemisk status. För grundvatten är begreppet status indelat i kvantitativ och kvalitativ status. Sveriges fem vattendistrikt har tagit fram förvaltningsplan, åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivning som gäller för perioden Målet är att alla vatten ska nå minst status under perioden I åtgärdsprogrammet, som riktar sig till kommuner och myndigheter, beskrivs de åtgärder som bedöms nödvändiga för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid inom vattendistriktet. Åtgärderna innebär dels att utveckla styrmedel, dels konkreta förbättringar av vattenmiljön. I åtgärdsförslaget anges att kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behöver utveckla VA-planer, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte 8(31)

9 uppnå, ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Vidare behöver kommunerna ha vattenskydd och föreskrifter för nuvarande och för framtida vattentäkter. I den kommunala tillsynen ska verksamheter som kan ha en inverkan på vattenmiljön i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, ekologisk status prioriteras. När det gäller enskilda avlopp kommer reningskraven att öka och kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå i de fall de påverkar en vattenförekomst som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, ekologisk status eller kemisk status. Det förväntas bli ökade krav på rening av kommunalt avloppsvatten (spillvatten, bräddvatten och dagvatten). Haninge kommun ingår i Norra Östersjöns vattendistrikt. Gemensamt för flera kommuner i distriktet är att verksamheter i kommunen påverkar vattenkvaliteten i Östersjön. Enligt Vattendirektivet ska alla kustvatten i Haninge ha kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver) år Alla vattenområden ska uppnå ekologisk status till år Figur 1: Ytvattenförekomster i Haninge 9(31)

10 Tabell 1: Status på ytvattenförekomster i Haninge enligt VISS, Vatteninformationssystem Sverige. Nivåer för Ekologisk status är Hög,, Måttlig, Otillfredsställande, Dålig. Nivå för kemisk status är eller Uppnår ej. Vattenområde Typ Ekologisk Status Kemisk Status 1. Vitsån SE Husbyån SE Sandmarsfjärden SE Fåglaröfjärden SE Mysingen SE Horsfjärden SE Jungfrufjärden SE Hanstensfjärden SE Norstensfjärden SE Norrfjärden SE Nämdöfjärden SE Gränöfjärden SE Stockholms skärgårds s. kustvatten SE Stockholms skärgårds m. kustvatten SE Ingaröfjärden SE Drevviken SE Vattendrag Måttlig Uppnår ej Vattendrag Otillfredsställande Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Kust Måttlig Uppnår ej Sjö Måttlig Uppnår ej Kemisk status exkl. kvicksilver 10(31)

11 I tabell 2 nedan återges de 17 grundvattenförekomster i Haninge som är upptagna i VISS. Samtliga har bedömts ha kvantitativ och kemisk status. Tabell 2: Grundvattenförekomster i Haninge (källa: VISS) Grundvattenförekomst EU-ID Kvantitativ status Kemisk status Dalarö (Schweizerdalen) SE Otillfredsställande Handen SE Jordbromalm SE Mildensborg SE Muskö SE Prästängen SE Pålamalm SE Sandemar SE Otillfredsställande Sjötäppan SE Skarplöt SE Skogsäng SE Vadet SE Vendelsö SE Vendelsömalm SE Västerhaninge-Tungelsta SE Västnora SE Årsta havsbad SE (31)

12 Sverige och de andra länderna med avrinning till Östersjön kom i november 2008 överens om en aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan (BSAP). Målet är att få status i Östersjön till Enligt aktionsplanen ska nationella genomförandeplaner tas fram. För Sveriges del kommer det att innebära att minska utsläppen av kväve och fosfor till Östersjön. Naturvårdsverket har tagit fram en rapport med Sveriges åtagande i Baltic Sea Action Plan med förslag till nationell åtgärdsplan. För VA-försörjningen innebär det att minska utsläppen från avloppsreningsverken (åtgärd E3a) och att förbättra reningen av enskilda avlopp (åtgärd E3b). 3 Ett förändrat klimat Klimatförändringar är en viktig faktor att ta hänsyn till vid planering av infrastruktur. Det råder stor samstämmighet bland forskare om att nederbördsmängderna framöver kommer att både öka och minska beroende av var man befinner sig och vilken tid på året man avser. För Mälardalens del kommer nederbörden under sommarmånaderna att minska, vilket innebär torrare somrar med riktigt låga vattenstånd. Regnen under sommarmånaderna kommer dock att bli mer frekventa och intensivare, med större regnmängd under kortare tid. Under vintermånaderna kommer nederbörden och temperaturen att öka. Omfördelningen av regn till höst-, vinter- och vårperiod med låg avdunstning kommer att innebära ökad avrinning under denna period. Enligt nuvarande prognoser bedöms den globala havsnivåhöjningen vara större än landhöjningen i Stockholmsregionen från år 2050 och framåt. Den nya regleringen av Mälaren som planeras i samband med ombyggnad av Slussen i Stockholm avser nuvarande förhållanden och kommer att behöva omprövas för tiden efter Vid planering av bebyggelse och VA-hantering påverkas denna framförallt av ökade nederbördsmängder och stigande nivåer i hav, sjöar och vattendrag. Detta medför en rad utmaningar för VA-försörjningen: Ökad risk for torka och vattenbrist Ökad översvämningsrisk vid kraftiga regn eller hög havsnivå Ökad risk för förorening av vattentäkter Långsiktigt hot mot Mälaren som vattentäkt med hänsyn till höjd havsnivå Det kommer att krävas utredningar för att identifiera riskområden och förutsättningar för att skapa ytliga vattenvägar för avledning av det dagvatten som inte ryms i ledningssystem. I plan- och bygglagen framhålls kommunernas ansvar för klimatanpassning. Planläggningen ska främja a miljöförhållanden genom dels anpassning till förändringarna och dels genom minskad miljöpåverkan. 4 Den allmänna VA-anläggningen 4.1 Verksamhetsområde VA-verksamhetsområdet är det område inom vilket vatten- och avloppsförsörjningen sker genom allmänna VA-anläggningar. Området utgör en juridisk gräns inom vilket vattentjänstlagens bestämmelser gäller. I Haninge överensstämmer verksamhetsområdet i stort med detaljplanelagt område, dvs tätorten längs Nynäsbanan och riksväg 73 samt centrala Dalarö och del av Muskö. Stadsbyggnadsnämnden beslutar en gång per år om utökning av VA-verksamhetsområdet avseende för nya detaljplaner som vunnit laga kraft och eventuella randfastigheter som anslutits under året. I Haninge finns också ett antal fastigheter som är anslutna, utanför verksamhetsområdet, genom avtal. 12(31)

13 Av Haninge kommuns cirka invånare är cirka anslutna till den allmänna vattenoch avloppsanläggningen. Antalet anslutna personer kommer successivt att öka, dels genom förtätning av bebyggelse inom det nuvarande verksamhetsområdet, och dels genom utbyggnad av den allmänna VA-anläggningen till nya områden och omvandlingsområden. Tillsammans motsvarar detta ca 1400 personer per år. Detta ställer krav på ökad kapacitet i vattenförsörjningen och avloppshaneringen. Kommunen behöver därför planera för utbyggnad av huvudledningar, vatten och spillvatten, för dessa områden. Likaså behöver nya dagvattenlösningar planeras. Det kräver planering och samordning mellan olika projekt. Utbyggnadsplanerna för den kommunala VA-försörjningen styrs av detaljplaneläggningen. Detaljplanläggningen prioriterar (enligt intentionerna i RUFS), förtätning av stadskärnan, dvs Handen och Jordbro. Figur 2: Haninge kommuns VA-verksamhetsområde 13(31)

14 Figur 3: Haninge kommuns VA-system. Levererade och renade volymer i medeltal (31)

15 4.2 Dricksvatten Inköp av vatten Merparten, närmare 90 %, av dricksvattnet i Haninge kommun, köps från Stockholm Vatten. Under 2011 uppgick volymen till knappt 5,7 miljoner kubikmeter. Detta vatten produceras i Norsborgs vattenverk (Botkyrka kommun) som tar sitt råvatten från sjön Mälaren. Vattnet genomgår rening i tre huvudreningssteg; kemisk fällning, mekanisk filtrering i sandfilter och biologisk rening i långsamfilter. Desinfektionsförfarandet med hypoklorit och ammoniumsulfat bildar monokloramin som skyddar vattnet från kvalitetsförsämring i vattenledningssystemet. Denna restklorhalt minskar successivt under transporten i vattenledningarna och försvinner helt vid längre transporttider varför det i perifera områden, exempelvis Dalarö och Nynäshamn, kan finnas ett behov av stödklorering eller behandling med UV-ljus Kommunens vattenverk Resterande del av Haninges dricksvatten kommer från kommunens fyra vattenverk som tar sitt råvatten från grundvattenförekomster i grusåsar, varav Pålamalm i Tungelsta är det största. Övriga är Dalarö, Hanveden och Muskö (se nedan). Reningsprocessen i Pålamalm är enkel och består av luftning för att avlägsna järn och mangan samt ph-justering med lut och klorering med hypoklorit. Figur 4: Pålamalms vattenverk i Tungelsta är ett av Haninge kommuns fyra grundvattenverk Foto: Haninge kommuns bildarkiv Pålamalm har enligt vattendom rätt till uttag på ca 1,5 miljoner m³ per år. Men på grund av kapacitetsbegränsningar i vattentäkten som sannolikt beror på den tidigare torvtäktsverksamheten i närliggande Hanvedsmossen, produceras i dagsläget endast ca en tredjedel ( m³/år), vilket framgår av figur 5. Detta är mycket bekymmersamt eftersom Pålamalm är identifierad som en högprioriterad grundvattentillgång i Stockholms län (rapport nr 6 från Rådet för Vatten- och Avloppssamverkan i Stockholms län Dricksvattenförekomster i Stockholms län Prioriteringar för långsiktigt skydd ). 15(31)

16 Pålamalm dricksvattenproduktion (m3/år) m3/år Produktion årtal Figur 5: Dricksvattenproduktion i Pålamalms vattenverk Dricksvattnet på Dalarö är numera en blandning av grundvatten (ca 30%) och köpt vatten från Stockholm Vatten (ca 70 %). Fram till sommaren 2011 har Dalarö vattenverk tagit sitt råvatten från två grundvattentäkter, Schweizerdalen och Sandemar. Vattnet har behandlats i en för grundvatten förhållandevis komplicerad process med luftning för att avlägsna järn och mangan, avhärdning för att sänka hårdheten och filtrering i kolfilter för avskiljning av bekämpningsmedlet Bentazon från Sandemartäkten. Tillgången och kvaliteten på grundvattnet har varit en begränsande faktor för vattenförsörjningen på Dalarö varför kommunen har byggt en 23 km lång sjöförlagd vattenledning från Vitså-Berga som blev klar i juli Eftersom sjöledningen är en enkelledning kommer Dalarö vattenverk även fortsättningsvis vara i drift. Detta för att säkerställa vattenförsörjningen i händelse av avbrott på sjöledningen men även för att säkerställa vattenkvaliteten på stockholmsvattnet som pga. den långa transporten kan försämras under sensommaren då vattnet är varmare. Den kemikaliekrävande reningsprocessen i Dalarö vattenverk kommer att förenklas och råvatten tas endast från Schweizerdalentäkten med Sandemar som reserv. Processen kommer att kompletteras med UV-ljus under hösten Grundvattnet från Schweizerdalen har historiskt påvisat förhöjda kloridhalter vid höga vattenuttag (60-70 mg/l under 2011 i den äldre brunnen). Haninge kommun har nyttjat Sandemartäkten sedan 70-talet men är inte ägare till den. Det finns ett nyttjanderättsavtal med KMN Förvaltning AB som går ut under Det är angeläget att ta fram en långsiktig vattenförsörjningsplan för Dalarö och där väga in värdet av ett eventuellt framtida nyttjande av täkten. Sandemartäkten har inget fastställt vattenskyddsområde och problemen med bentazon och BAM har funnits sedan Hanvedens grundvattentäkt fungerar sedan 2008 enbart som råvattenkälla åt Coca Cola för produktion av mineralvatten. Detta sker via separat brunn och ledningar. Det ursprungliga vattenverket med brunnar och byggnad finns kvar och kan vid behov startas upp för leverans till det allmänna ledningsnätet. Sedan den kommunala vattenproduktionen lades ned har grundvattennivån stigit med mer än 5 meter. Oroväckande är utvecklingen av kloridhalten som under åren legat runt 40 mg/l men på senare år ökat till mg/l. Vattendomen tillåter ett medeluttag på 2500 m 3 /d och ett maxuttag på 3500 m 3 /d om årsuttaget inte överskrider m 3 /d. Under åren låg produktionen i medeltal på ca 2400 m 3 /d. Vid kortvarigt leveransbortfall vid Pålamalm tillåter domen ett uttag på 6000 m 3 /d. 16(31)

17 På Muskö ligger Haninges minsta vattenverk som förser ett femtiotal hushåll med dricksvatten. Processen är enkel med endast ph-justering. Råvattnet från grundvattentäkten är mycket mjukt (ca 2 d o H) och har lågt ph vilket medför att aluminium ligger strax under gränsvärdet (0,1 mg/l) i utgående dricksvatten. Kalkning uppströms och gjutning av vertikala kalkpelare vid brunnarna har diskuterats. Tidigare har det i centrala Handen funnits ett vattenverk benämnt Kolartorp. Verket, som låg i nuvarande detaljplan Folkparken, anlades under 40-talet och producerade fram till 2005 ca 1100 m 3 /dygn (0,4 miljoner m 3 /år). Någon vattendom eller skyddsområde har aldrig funnits. Detaljplanen medförde sämre förutsättningar för att ha kvar vattenverket, vilket medförde att verket togs ur drift. För närvarande finns bara en brunn kvar. För att i en krissituation kunna nyttja brunnen fordras det pumpar, ledningar och elkraft. Tabell 3: Fakta om dricksvattenproduktion i Haninges kommunala vattenverk. Vattenverk Distributionsområde kapacitet (m 3 Dimensionerad /d) Levererat i medeltal 2011 (m 3 /d) Rening vid normal drift Pålamalm Tungelsta, Luftning, återinfiltrering, ph-justering, klorering Vattenskyddsområde Ja (1968) Dalarö Dalarö (enbart grundvatten) (grundvatten + stockholmsvatten) Grundvatten (ca 30%): luftning (luftartorn), oxidation med kaliumpermanganat, sandfilter, kolfilter, UV Ja (2004) Stockolmsvatten (ca 70%): kolfilter, UV Muskö Ludvigsberg ph-justering Ja (1972) Hanveden 1) Coca Cola 1) 30 1) ingen uppgift 1) (egen rening) Ja (1970) 2) 2 Västerhaninge + del av Jordbro 2) 0 2) ) Luftning, återinfiltration, klorering 1) Schweizerdalen 2) Reservvattenverk. Dimensionerad kapacitet avser dagens situation med en brunn. Med ytterligare en brunn kan kapaciteten fördubblas. Tabell 4: Dricksvattenmängder Dricksvattenmängder Inköpt vattenmängd från Stockholm Vatten m 3 Egen produktion m 3 Totalt levererad vattenmängd m 3 Debiterad vattenmängd m 3 Odebiterad vattenmängd m 3 Omätt vatten 15,7 % Ledningslängd dricksvatten (exkl. serviser) 330 km Antal anslutna personer st Odebiterad mängd per km ledning (exkl. serviser) 8 l/m/dygn Specifik förbrukning (debiterad) 218 l/p/dygn 17(31)

18 4.2.3 Distribution av dricksvatten Inom VA-verksamhetsområdet finns 330 km vattenledningar för distribution av dricksvatten. För vattenledningar har man tidigare använt järn/stålledningar, men även asbestcement finns. Dessa bedöms endast utgöra ett arbetsmiljöproblem. För att vidmakthålla ett jämnt och bra tryck i ledningarna finns fyra tryckstegringar, en tryckreducering och fyra reservoarer. Tabell 5: Distributionsanläggningar Tryckstegringsstationer Funktion Anläggningsår Vega Stockholm Vattens leveranser in i Haninge 2009 Loviselund Mellan norra och södra kommundelarna 1974 Vitså Bergaförsvaret, Årsta havsbad och Dalarö 2010 Brandbergen Lokalt för byggnationen 1976 Tryckreducering Nedersta Sänker trycket från Nynäsvattenledningen 2010 Tutviken Sänker trycket i del av området 2012 Reservoarer Volym (m 3 ) Handens vattentorn 2 x /1993 Lugnets vattentorn Pålamalms vattenverk, reservoar Dalarö vattenverk, reservoar Ledningsnät Distributionsledning, vatten (exklusive servisledningar) 330 km Brandposter 1000 st Avstängningsventiler (exklusive brandpostventiler) 3000 st Luftningsventiler 80 st Vattenmätare 9400 st Reservoarvolymen är förhållandevis jämfört med de flesta kommuner i länet. Detta kombinerat med egna vattenverk och reservvattenverk medför att kommunen har leveranssäkerhet. Trots detta finns en risk för störningar, och denna ökar med tilltagande ålder på ledningarna. Det är av stor vikt att leveranserna fungerar och att eventuella störningar åtgärdas skyndsamt för att kunna upprätthålla leveranserna. Detta gäller både för leveransen från Stockholm Vatten (huvudledningen till Nynäshamn och äldre ledning i Huddinge) och för Haninge kommuns ledningar (bland annat huvudvattenledningen i norra kommundelen). I Västerhaninge/Tungelsta levereras dricksvattnet från Pålamalms vattenverk, som är ett grundvattenverk, och från Nynäsvattenledningen, där vattnet kommer från Norsborgs vattenverk, ytvattenverk (vatten från Mälaren). Vatten med olika egenskaper blandas därmed okontrollerat i ledningsnätet, vilket kan ge problem med vattenkvaliteten i blandzonen. Kommunen svarar för vattenkvalité fram till fastighetens tappkran, trots att ledningarna på fastigheten tillhör fastighetsägaren. Vattenkvaliteten i ledningsnätet kontrolleras med provtagning, både planerat och i samband med klagomål samt vid renovering och nyläggning. Proven tas både vid verk och hos konsumenten. År 2011 utfördes totalt i kommunen ca 150 provtagningar varav ca 10 fick anmärkning. Inga prov visade otjänlig vattenkvalitet. 18(31)

19 4.2.4 Vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan enligt miljöbalken (7 kap 21 ) inrätta vattenskyddsområden till skydd för vattentillgångar som utnyttjas eller kan antas komma att utnyttjas för vattentäkt. Rådet för Vatten- och avloppssamverkan i Stockholms län, VAS-rådet, har i flera rapporter (bland annat i rapport nr 10 Robust och klimatsäkrad dricksvattenförsörjning i Stockholms län) uppmärksammat vikten av att skydda befintliga och potentiella framtida reservvattentäkter pga. länets beroende av Mälaren som vattentäkt. Ca 95 % av dricksvattnet i Stockholms län produceras av vatten från Mälaren. I Haninge finns sex skyddsområden varav fyra är kommunala; Hanveden, Pålamalm, Muskö och Dalarö (Schweizerdalen). Skärgårdsstiftelsen har under 2010 skickat in ansökan till Länsstyrelsen om inrättande av skyddsområde för Häringes grundvattentäkt. De kommunala skyddsområdena är från sent 60-tal/tidigt 70-tal (Schweizerdalen dock i slutet av 1990-talet) och är i stort behov av att anpassas till dagens regelverk. Detta för att bättre kunna säkerställa ett tillräckligt skydd för kvalitet och tillgång på både kort och lång sikt, d.v.s. i ett flergenerationsperspektiv. Vid inrättning av skyddsområden uppstår ofta motsättningar mellan olika privata och kommunala intressen, exempelvis exploatering av industri/företagsetableringar (Hanveden Jordbro företagspark) och jord/bergtäkt- och återvinningsverksamhet (Pålamalm Hanvedsmossen). Skyddsområdet för Muskö grundvattentäkt, även kallad Hvilakällan, fastställdes 1972 med tillhörande skyddsbestämmelser. Skyddsområdet ligger inom Försvarsmaktens yttre skyddsområde för ytvattentäkten Valinge träsk (fastställt 1968). Kommunen övertog 1984 drift, underhåll och förnyelse av vattentäkten och tillhörande brunnar av Ludvigsbergs vattenförsörjningsförening. Fastigheten, där vattentäkten är belägen, ägs av en privatperson och det finns ett nyttjanderättsavtal från 1971 som gäller i 50 år. Uppgradering av Hanvedens vattenskyddsområde har påbörjats under Översyn av Pålamalm är tänkt att starta under Figur 6: Vattenskyddsområden i Haninge kommun. Muskö innefattar två skyddsområden: Valinge träsk (ytvatten) och Hvilakällan (grundvatten). Grundkarta: Solenweb, vattenskyddsområden: VISS 19(31)

20 4.3 Avloppsvatten Avledning av spillvatten Spillvatten är det förorenade vatten från toalett, bad/dusch, disk, tvätt och industrier som leds till avloppsreningsverken. Av kommunens totala spillvattennät är ca 20 km kombinerade ledningar och resterande huvudsakligen separerade. Med kombinerade menas att spillvatten och dagvatten avleds i samma ledning, en läggningsmetod vanlig fram till 60-talet. Snösmältning och regn medför att mycket dagvatten leds i dessa ledningar till avloppsreningsverket. Detta ger upphov till flödestoppar som i sin tur medför sämre rening och högre kostnad. Från 60-talet har man övergått till separerade system för spillvatten respektive dagvatten. Detta gäller även för Haninges VA-ledningsnät som till stor del anlades i samband med miljonprogrammet, bostadsbyggnationerna under 60- och 70-talen. Även då nya dagvattenledningar dras fram i kombinerade områden förekommer det att dagvatten och framför allt dräneringsvatten från flera fastigheter förblir kopplat till spillvattenledningen. Det är också vanligt att nya separerade områden ansluts till kombinerade områden som ligger nedströms. Spillvatten avleds i möjligaste mån med självfallsledningar. Då det inte går längre så anläggs en pumpstation som i en tryckledning pumpar vattnet så långt som behövs för fortsatt avledning med självfall. Av de totalt ca 225 km spillvattenledningar, är ca 30 km tryckavloppsledningar för konventionella avloppspumpstationer. I det kommunala spillvattennätet finns ca 60 konventionella pumpstationer. Av dessa ingår ca 45 i den norra delen, där vattnet leds in till Stockholm Vatten. I den södra delen, där vattnet leds till Fors ARV, finns 7 pumpstationer och på Dalarö finns 7 pumpstationer. Dessa dimensioneras efter anslutna personer och inläckage. Det kan dock hända att tillrinning är större än pumparnas kapacitet, vilket medför att det bräddar utspätt spillvatten till närmaste dike eller vattendrag. Det finns också en risk för störningar i energiförsörjningen vilket medför att det bräddar spillvatten till närmaste dike eller vattendrag. En del större pumpstationer eller med känslig recipient förbereds för reservkraftförsörjning eller förses med bräddmagasin. Vidare finns en del områden utbyggda med LTA-system. Med det menas att vatten- och spillvattenledningarna förläggs grunt, 1 m:s djup (jämfört med 2-5 m i ett konventionellt system) och att spillvattnet trycks med hjälp av LTA-pumpenheter på fastigheterna. Fördelen med detta system är att det grunda läggningsdjupet medför att ledningsgravarna inte blir så breda. Detta medför minskade kostnader i anläggningsskedet samt minskad intrång på fastigheter. Systemet lämpar sig bäst i omvandlingsområden, med smala vägar, kuperad terräng, mycket berg och gles villabebyggelse. I Haninge finns LTA-system på Dalarö (inkl Schweizerdalen) och Vendelsö (Tutviken, sägarvägen och utbyggnad pågår av delar av Gudöområdet). Ledningsnäten för spillvatten tillförs i olika grad så kallat tillskottsvatten, dels regn- och grundvatten i ledningar och dels dräneringsvatten från fastigheter och dagvatten från ytor där dagvattenledning saknas eller där dagvatten är felkopplat. 20(31)

21 Tabell 6: Avledning av spillvatten Spillvattenledning (exklusive servisledningar) 254 km Varav tryckledningar 33 km Bergtunnlar 2 km Nedstigningsbrunnar 4000 st Rens- och tillsynsbrunnar 2600 st Avloppspumpstationer 60 st LTA-pumpar med driftansvar 400 st Avloppsrening Avloppsreningsverken har till uppgift att ta emot och rena spillvatten från hushåll, industrier och andra anslutna verksamheter. Omkring 70 % av spillvattnet i Haninge (drygt 4,9 miljoner m 3 per år) från Jordbro och norrut, leds från Hagstigen till Stockholm Vatten och renas i Henriksdals avloppsreningsverk som är anpassat för rening av syreförbrukande ämnen, mäts som BOD (biological oxygen demand), fosfor och kväve. Det renade avloppsvattnet släpps ut i Saltsjön i centrala Stockholm. Fors reningsverk är Haninges största avloppsreningsverk och renar spillvatten från de södra kommundelarna, Tungelsta och Västerhaninge. Fors är precis som Henriksdal utbyggt för rening av syreförbrukande ämnen, fosfor och kväve. Nuvarande miljötillstånd är från 1996 och gäller för pe (personekvivalenter). Belastningen uppgår idag till ca pe ( personer). Slammet rötas och metangasen nyttjas för uppvärmning av lokaler och processen. Slammet är certifierat enligt REVAQ sedan 2010 och hittills har allt slam gått till jordbruksändamål genom upphandlad entreprenör. Bräddning av orenat avloppsvatten vid verket är ovanligt och förekommer i mycket liten mängd, <0,1 % av inkommande flöde. Däremot är internbräddning vanligt förekommande (uppskattningsvis % av årets dagar) och sker när inkommande flöde överstiger 6000 m 3 /d (250 m 3 /h) vilket är kapacitetsgränsen för det biologiska steget. Då blir vattnet delvis renat innan utsläpp i Hågaån. Figur 7: Reningsbassäng på Fors reningsverk. Foto: Hedda Ericsson 21(31)

22 Det renade vattnet släpps ut i Hågaån som tillsammans med Rocklösaån övergår i Vitsån. Recipientundersökningar visar att Vitsån i stort är övergödd, även om undersökningar av bottenfaunan visar bättre resultat. Om Tungelsta Västerhaninge med omnejd byggs ut i den takt som kommunen planerar kommer Fors att nå sitt kapacitetstak om år, detta i kombination med ett växande underhållsbehov på de äldre anläggningsdelarna medför att verket måste byggas ut. I en ny miljöprövning av verksamheten är det sannolikt att utsläppsvillkoren blir strängare som en följd av HELCOM:s Baltic Sea Action Plan (BSAP) som har målet att minska belastningen av näringsämnen till Östersjön. I kommunens pågående utredning av Fors framtid kommer även transitering av spillvattnet till Stockholm att studeras. Beslut om Fors reningsverks framtid förväntas ske under år Dalarö avloppsreningsverk har ett nytt miljötillstånd för 2000 pe sedan 2008 (med villkor för BOD och fosfor) och byggdes om under åren I dagsläget uppgår den genomsnittliga belastningen till knappt pe, med tydlig variation mellan sommar och vinter. Det sker ingen avvattning av slammet i verket utan det transporteras till Hallsten septicstation för lossning till spillnätet och vidare transport till Henriksdal. För att skydda den känsliga Vadviken sker utsläpp av det renade spillvattnet till Dalarö ström. Endast nödbrädd kan ske vid verket vilket inte har skett sedan verket byggdes. Utbyggnadstakten på Dalarö har varit försiktig pga. den begränsade tillgången av dricksvatten men i och med färdigställandet av sjöledningen beräknas den dimensionerande kapaciteten på 2000 pe kommer att tas i anspråk runt Under hösten 2011 skickade kommunen in en ny ansökan till miljöprövningsdelegationen vid Länsstyrelsen i Stockholms län för uppgradering av verket till pe. På Muskö finns ett litet avloppsreningsverk som renar spillvattnet från ca 150 personer boende i Ludvigsberg. Verket har utsläppsvillkor för BOD och fosfor och gäller för 300 pe. Det renade spillvattnet släpps ut i Hammarviken via ett dike. Verket genomgick en omfattande invändig renovering under Det lilla slam som uppstår transporteras till Hallsten septicstation för vidare ledning till Henriksdal. Tabell 7: Fakta avloppsrening i kommunen reningsverk. Fors Dalarö Muskö Nuvarande belastning (pe) <300 Dimensionerande belastning (pe) Recipient Hågaån Dalarö ström Hammarviken Vattenförekomst 1. Vitsån 7. Jungfrufjärden 5. Mysingen Årsflöde 2011, m 3 /år Reningskrav, mg/l (inom parentes resultat 2011) Kväve, N-tot 15 1 (14) - - Kväve, N-NH (0,89) -.- Fosfor, P-tot 0,2 3 (0,2) 0,3 5 (0,16) 0,5 6 (0,26) BOD (5,7) 10 5 (4,8) 15 6 (2,7) 1. Riktvärde årsmedel, 2. Riktvärde som periodmedelvärde juni-september, 3. Gränsvärde årsmedel, riktvärde för kvartal, 4. Gränsvärde årsmedel, 5. Gränsvärde årsmedel, riktvärde för kvartal, 6. Riktvärde årsmedel 22(31)

23 Tabell 8: Spillvattenmängder Avledd mängd spillvatten till SVAB m 3 Behandlad mängd spillvatten i den egna kommunen m 3 Totalt mängd avloppsvatten m 3 Debiterad avloppsmängd m 3 Tillskottsvatten m 3 Ledningslängd spillvatten 254 km Antal anslutna personer st Utspädningsgrad (USG) 1,5 Bräddat spillvatten m 3 I Svenskt Vattens rapport Handbok i förnyelseplanering av VA-ledningar redovisas jämförelsetal för utspädningsgrad för kommuner i Sverige. Det är bara 20 % av kommunerna som har en utspädningsgrad mellan 1-1,7, övriga ligger högre. Med ett genomsnitt på 1,5 har Haninge med andra ord en förhållandevis liten mängd tillskottsvatten. Man bör dock arbeta med att både bevara och när det är ekonomiskt och miljömässigt försvarbart förbättra värdet. Delvis sker inläckaget på fastigheternas ledningsnät, dvs där kommunen inte har ansvar. 4.4 Dagvattenhantering Dagvatten är regn-, smält- och dräneringsvatten som rinner från vägar, parkeringsplatser och hustak. Dagvattenmängderna beror på nederbördens intensitet och varaktighet, markytans beskaffenhet och lutningsförhållanden samt avrinningsområdets storlek och form. Dagvattnet leds via diken och dagvattenledningar till vattendrag eller sjöar. Dagvattnets innehåll av föroreningar som metaller (bly, zink, koppar), olja m.m. varierar från plats till plats och beroende på årstid. Generellt sett är föroreningsinnehållet störst från trafikleder och industriområden och minst från villabebyggelse. Föroreningar i dagvatten blir alltmer uppmärksammade av lagstiftningen. Krav på dagvattenrening styrs av miljöbalken, vattendirektivet och BSAP (Baltic Sea Action Plan). I 2005 års åtgärdsplan för dagvatten kartlades dagvattenmängder och föroreningsinnehåll för att identifiera var dagvattnets största miljöpåverkan finns. Stadsbyggnadsnämnden beslutade 2010 om ett årligt anslag på 5 Mkr/år, under en10-årsperiod, för dagvattenåtgärder. Vidare fick kommunstyrelseförvaltningen ett anslag på 2,5 Mkr/år för dagvattenåtgärder utanför VAverksamhetsområdet, med fokus på Drevviken, som är prioriterad i åtgärdsprogrammet. Utredningar och åtgärder fokuseras till Drevviken, Gullringskärret, Husbyån och Vitsån som är recipienter till en stor mängd dagvatten och föroreningar, samt utpekade i vattendirektivet som vatten med måttlig ekologisk status. Drevviken kommer att motta dagvatten från fler stora områden (Vega, Kolartorp, Norrby Gärde) där detaljplanering pågår. Stor hänsyn bör därför tas för dagvattenåtgärder i områdena och längs diken och ledningar. Ett annat är Gullringskärret som är ett naturreservat av riksintresse och bör därför i möjligaste mån skonas från föroreningar. 23(31)

24 För följande objekt är utredning / projektering påbörjade: Objekt Nytorpsbäcken Dammträsk Gudöbroleden/Söderbyleden Dunkeranläggning i västra Drevviken Funktion Damm och oljeavskiljare för skydd mot Gullringskärret och Hanvedens vattentäkt Utökning av befintlig damm/våtmark för utjämning och rening innan Drevviken Dammar på båda sidor av Gudöbroleden, bakom Biltema, för utjämning och rening innan Drevviken För rening Det finns dock redan några dagvattenanläggningar i Haninge: Objekt Coop-dammen Slätmossen Ramsjöns pumpstation Funktion Utjämningsmagasin norr Gudöbroleden/öster Nynäsvägen Utjämnings- och reningsanläggning, södra Handen Utjämningsmagasin och reningsanläggning, Ramsdalen Nederbörd faller också i form av snö, som regel mer förorenad än regn. Föroreningsgraden beror på halten av föroreningar i atmosfären, fordonsintensiteten i området, om snön blir liggande samt temperatur. Ur miljösynpunkt är det viktigt att hantering av deponerad snö sker på bästa sätt. Följande bör beaktas: - Snö från förorenade områden ska renas som motsvarande dagvatten. - Snö ska i möjligaste mån lagras lokalt. Utrymme för lagring bör beaktas vid planläggning. I Haninge finns det snötippar vid Norrby gärde, Ribby Ängar och Dalarö ström. Dessa nyttjas av kommunen och Trafikverket. Tabell 9: Avledning av dagvatten Dagvattenledning 204 km Nedstigningsbrunnar 2300 st Rens- och tillsynsbrunnar 1500 st Pumpstationer 2 st Dagvattenreningsanläggningar 2 st 4.5 Förnyelse av ledningsnät och anläggningar Det kommunala VA-ledningsnätet omfattar totalt ca 800km huvud- och distributionsledningar, ca 130 km allmänna servisledningar samt 2km bergtunnlar. Ledningsmaterialen är olika för ledningsslag, grundförhållanden, dimensioner och anläggningsår. För vattenledningar har man tidigare använt järn/stålledningar, men även asbestcement finns. Dessa bedöms endast utgöra 24(31)