Moderna hävstångsinstrument

Transkript

1 Kandidatuppsats Moderna hävstångsinstrument En studie av Mini Futures framtid på den svenska marknaden Författare: Joel Fredriksson Andreas Kristoffersson Handledare: Thomas Karlsson Examinator: Krister Bredmar Termin: VT 2011

2 Förord Handel med värdepapper är något som intresserat oss båda under flera år. Det har därför varit både roligt och intressant att skriva denna uppsats. Det har varit tio intensiva veckor som har präglats av hårt arbete och djupa diskussioner. Det ämnesområde som uppsatsen behandlar anser vi vara aktuellt och ligger i tiden. Vi hoppas att med denna uppsats kunna skapa en diskussion om de nya hävstångsinstrument som finns på marknaden och på så sätt skapa ett större medvetande bland småspararna. Vi vill rikta ett stort tack till våra informanter som valde att ställa upp trots att flera av dem har ett mycket pressat schema. Er insikt i marknaden är oerhört värdefull och denna uppsats hade inte varit möjlig utan er hjälp. Avslutningsvis vill vi tacka Unga Aktiesparare för all hjälp med distributionen av vår enkätundersökning samt för att de bidrog med fina priser. Trevlig läsning. Linnéuniversitetet, Kalmar Joel Fredriksson Andreas Kristoffersson

3 Sammanfattning Det har skett en nästintill explosionsartad utveckling på den svenska marknaden för hävstångsinstrument under de senaste åren och en mängd nya produktinnovationer och emittenter har dykt upp. Handeln med Mini Futures är väl utbredd i Europa där det funnits under en längre tid, och produkten lanserades för några år sedan på den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats är att kartlägga både emittenter och konsumenters syn på Mini Futures och analysera om dessa hävstångsinstrument är lämpliga för vanliga småsparare. Likaså vill vi undersöka produktens potential och hur framtidsutsikterna kan se ut på den svenska marknaden. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi intervjuat personer som arbetar med eller i nära anknytning till handeln med hävstångsinstrument. Studien har även kompletterats med en kvantitativ enkätundersökning för att lyfta in investerarnas perspektiv. Respondenterna bestod av medlemmar i Unga Aktiesparare som vi anser de intresse som krävs för att kunna ge trovärdiga svar. Då Mini Futures är en relativt ny produkt är forskningen inom området högst begränsad. Vi har därför byggt upp vår teoretiska referensram med teorier som påverkar börshandeln i allmänhet, bland annat börspsykologi, risker och portföljteori. För att kunna förstå moderna investerarbeteenden har vi också tagit med en del forskning om generation Y. I vår analys har vi vävt ihop våra informanters röster med resultaten från vår enkätundersökning samt sökt stöd i den teoretiska referensramen. Detta har sedan analyserats utifrån valda områden: Risk och möjlighet, Hävstång i portföljen, Kunskap och marknadsföring, Förutsättningar för emittenternas val samt Framtid och utveckling. I de slutsatser som presenteras i uppsatsen berör vi bland annat hur sparandet i Mini Futures bör förhålla sig till traditionellt sparande, för vilka personer som det inte är lämpligt att handla med Mini Futures, i vilket syfte produkten kan användas samt hur utvecklingen kommer se ut på den svenska marknaden. Avslutningsvis ger vi rekommendationer på framtida forskning inom området.

4 Abstract There has been a boom on the Swedish market for leveraged products and a whole new set of product innovations and issuers have emerged. Trading in Mini Futures is widely spread in Europe and the product was launched on the Swedish market a few years ago. The purpose of this paper is to identify both issuers and consumers' views on Mini Futures and analyze if these leveraged products are suitable for small time investors. Also, we want to explore the potential of the product and what future prospects look like on the Swedish market. We conducted a qualitative study where we interviewed people who work in close association with, and have a vast knowledge of, leveraged instruments. In order to raise the investor s perspective we have also supplemented this study with a quantitative survey. The respondents consisted of members from the Young Shareholders Association which we consider have a good awareness of the market. Mini Futures is a relatively new product and research in this field is very limited. Therefore we had to build our theoretical framework with theories that affect the stock market in general. For example stock market psychology, risk and portfolio theory. In order to understand modern investor behavior, we also included some research on Generation Y. In the analysis, we combine the empirical research results with the results of the survey and sought support from the theoretical framework. This was then analyzed from selected areas Risk and opportunity, Leverage in the portfolio, Knowledge and marketing, Conditions for the issuers s choice, Future options and development. The conclusions presented in this paper concerns how the savings in Mini Futures should relate to traditional savings, which individuals are not appropriate to trade with Mini Futures, for which purposes the product can be used and how the future development will look like on the Swedish market. Finally, we give recommendations for future research in the area.

5 Innehållsförteckning 1. Introduktion Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Problemets betydelse Avgränsningar Metod Forskningsansats - Förhållning till teorin Forskningsmetod - En kombinationsstudie Den kvantitativa forskningsmetoden Den kvalitativa forskningsmetoden Förenlighet Forskningsstrategi och urval Kvalitativ forskningsstrategi Kvalitativt urval Kvantitativ forskningsstrategi Kvantitativt urval Teoretisk och empirisk datainsamling Undersökningens kvalitet Ämnesöversikt Aktiemarknadens historia Derivat och Hävstångsinstrument Warranter Turbowarranter... 20

6 3.2.3 Terminer CFD Mini Futures Bull- och Bearcertifikat Teoretisk referensram Riskbeteende och riskmedvetenhet Börspsykologi Portföljteori Generation Y Investeringsklockan Lagtolkningar Lagen om finansiell rådgivning Lagen om värdepappersmarknaden Empiri Möjligheter och risk Marknaden Kunskap och passandebedömning Portföljuppbyggnad Marknadsföring Framtid och utveckling Analys Möjlighet och Risk Hävstång i portföljen Kunskap och Marknadsföring Förutsättningar för emittenternas val Framtid och utveckling... 62

7 7. Slutsats Slutsatser Studiens förbehåll Förslag på fortsatta studier Källförteckning... I Bilaga 1 Intervjuguide... VI Bilaga 2 Enkät... VII

8 Introduktion 1. Introduktion Det inledande kapitlet syftar till att genom en bakgrundsbeskrivning presentera problemområdet samt den diskussionen som lett fram till problemformuleringen. Därefter beskrivs uppsatsens syfte samt problemets betydelse. Slutligen presenteras de avgränsningar som valts. 1.1 Bakgrund Tänk dig att någon berättar att de har lånat 300 tkr för att köpa en ny Volvo. Hur reagerar du då? Kanske gratulerar du och frågar vilken färg och modell det är. Förmodligen är det så de flesta gör. Hur skulle du reagera om personen istället berättade att han lånat 300 tkr för att köpa aktier i Volvo? Kanske med en mer negativ inställning och varna för riskabla spekulationer. Detta trots att då man köper en ny bil nästan är garanterad att förlora närmare 100 tkr i värdeminskning under det första året. Enligt Knutas (seb.se) tappar en bil i regel mellan 25 och 30 procent i värde första året, mellan 12 och 15 andra året, och runt 10 procent det tredje året. Om man köper Volvoaktier så kan de ju givetvis också gå ner 100 tkr i värde, men där finns även chansen att de går upp 100 tkr. På detta sätt går det diskutera svenska folkets syn på belåning i samband med placeringar. Vi menar att belåningen innebär möjlighet att skapa hävstång på det investerade kapitalet. Enligt Royal Bank of Scotland, RBS (2011) kan placerare med hjälp av hävstångsinstrument numera investera både i uppgång och nedgång i flera olika aktieindex, aktier, valutor, råvaror och obligationsmarknader. Hävstångseffekten skapas genom att den kapitalinsats som behövs är mindre i jämförelse med vad det skulle kosta att förvärva de underliggande tillgångarna direkt. Den övriga delen finansieras av lånat kapital från banken. Om investeraren gjort en korrekt bedömning av marknaden kan ett hävstångsinstrument medföra en stor värdeökning med relativt begränsat kapital. Att tänka på dock är att vid en felaktig marknadsbedömning ger hävstångsinstrumentet motsvarande negativa effekt. 1

9 Introduktion Nordic Derivate Exchange, NDX (2010) definierar hävstång som ett mått på hur mycket större rörelsen i ett instrument, exempelvis en warrant, förväntas bli i förhållande till rörelsen i den underliggande tillgång som den är kopplad till. Hävstången uppstår då det krävs en mindre kapitalinsats att köpa warranten i förhållande till om du i stället handlar den underliggande tillgången direkt. Du tillgodogör dig motsvarande avkastning som den underliggande tillgången, men i och med att du investerat ett mindre kapital, blir din procentuella avkastning större. Ett enklare exempel på hur många svenskar använder hävstång, utan att vara medvetna om det, är genom deras bolån. Anta att en person köper ett hus för tkr. Den egna insatsen är 200 tkr och lånedelen är 800 tkr. Om det totala värdet på huset sedan stiger till tkr så har investeringen, i form av den egna insatsen dubblats i värde. Hade personen istället bekostat hela den ursprungliga köpeskillingen, hade värdeökningen till tkr endast inneburit en avkastning på 20 procent. Att använda motsvarande princip i en finansiell placering medför såklart även betydande risker, då hävstången också kan ge effekt nedåt såväl som uppåt. Vid lån för köp av fastigheter så anser vi att svenskarna i regel har en helt annan mentalitet. Enligt Parment (2008) skedde en stor förändring på den svenska bolånemarknaden under 1990-talet. Marknadens syn på belåning gick från ett synsätt inriktat på avbetalning till ett större fokus på månadskostnader. 80-talisterna, eller Generation Y som de också kallas är uppväxta med det senare synsättet. Långsiktiga investeringar och amortering på lånen är inte lika viktigt för dem om de måste ske på bekostnad av konsumtionen. Vi menar att merparten av de som har lån, förmodligen även har någon form av sparande. De kanske inte är medvetna om att de genom att spara istället för att amortera redan har hävstång på sitt kapital. Grünbichler och Wohlwend (2005) konstaterar att det skett en boom på marknaden för finansiella instrument under 2000-talet. Även RBS (2011) bekräftar att marknaden för hävstångsinstrument har utvecklats kraftigt under de senaste åren. De första hävstångsprodukterna kom dock ut redan i slutet av 80-talet när de första warranterna lanserades. Sedan dess har antalet produkter ökat i fast takt och 2001 skapade Royal Bank of Scotland det första Mini Future-certifikatet, eller Mini Futures som de har kommit att kallas. Mini Futures är en strukturerad produkt baserad på en underliggande tillgång där hävstång 2

10 Introduktion skapas genom en lånedel. Det som skiljer Mini Futures från warranter är att de har en tydligare pristransparens, något som gjorde att de snabbt intog en betydande position på många europeiska marknader. Trots att RBS (2011) beskriver handeln med Mini Futures som en framgångshistoria har ingen av de svenska storbankerna, Swedbank, Nordea eller SEB, valt att emittera dem. Undantaget är Handelsbanken som nyligen introducerat sina första Mini Futures. Det är detta gap i det svenska utbudet som väckt vårt intresse att studera denna produkts egenskaper och eventuella möjligheter på den svenska marknaden. 1.2 Problemdiskussion Enligt Funfgeld och Wang (2009) kan sparande ske i många olika former och dagens banker erbjuder en mängd olika sparformer. Det finns räntekonton, fonder, aktier och en mängd andra investeringsalternativ för den enskilde investeraren att välja mellan. Privata investerare är inte en homogen grupp där alla följer samma mönster, vissa föredrar att placera sina pengar i de produkter som medför den absolut lägsta risken men som också minskar chanserna för högre avkastning. Mer riskvilliga investerare väljer instrument som kan ge en högre avkastning, medvetna om att de kan förlora ett mycket större kapital. Enligt Döbel och Vanini (2010) har beteendevetenskap inom det finansiella området under de senaste åren givits större utrymme. Något som medfört att det blivit enklare att förstå och diskutera de motiv som driver och ligger bakom de beslut som en investerare fattar. Likaså ökas förståelsen för de känslor som en investering medför. Vissa människor kan uppleva stark ångest och rädsla för att förlora sitt investerade kapital medan andra känner tillfredställelse genom högt risktagande. SBAB (2011) förklarar i sin undersökning att svenskarna är ett sparande folk och att det inte finns några belägg som tyder på att svenska folket skulle ha en lättsinnig attityd till sparande. Det framgår att 94 procent av svenska folket tycker att det är mycket eller ganska viktigt att spara, särskilt unga i åldrarna år. 3

11 Introduktion Då de finansiella marknaderna under de senaste åren har varit väldigt volatila med stora oförutsedda svängningar samtidigt som priserna på råvaror i regel har stigit. Många svenskar har därför fått ett ökat intresse av att investera i andra underliggande tillgångar. (RBS, 2011) Sahlin (2011) förklarar att sparande i fonder är väldigt vanligt i Sverige trots att deras avkastning äts upp av höga avgifter. Han anser att bristen på öppenheten från fondförvaltarna och framförallt resultaten är oacceptabla. För honom är det helt obegripligt hur svenskarna trots den senaste tidens information och diskussion fortfarande kan ha kvar sitt sparande i fonder. Sahlin (2011) förklarar vidare att lösningen enligt honom är direktsparande i aktier där man själv väljer vilka aktier man vill ha i sin portfölj och dessutom slipper mellanhänder som äter upp avkastningen. Myhrberg (2010) förklarar att hävstångsinstrument kan vara ett bra sätt att öka avkastningen på sitt kapital. Även Hidalgo och Silvander (2010) beskriver hur hävstångsinstrument kan vara ett bra komplement för att tjäna mer på sitt sparande. Många av de hävstångsinstrument som i dagsläget ges ut av de svenska bankerna anser vi kan uppfattas som onödigt krångliga och komplexa. Ingvar Karlsson nämner ett gammalt utryck om optioner. Optionen är ett underligt djur, det gör dig rik du vet ej hur. Tjeder (2006) förklarar att de flesta ser optionshandel som väldigt svårt, något som han enbart anser beror på okunskap. RBS (2011) anser att warranter inte har en lika bra pristransparens som Mini Futures. Är de traditionella hävstångsinstrumenten så som warranter, turbowarranter och optioner för krångliga för småsparare att handla med och är de nya hävstångsinstrumenten så som CFD:s och Mini Futures lättare att förstå? Med småsparare avser vi investerare som inte arbetar professionellt med eller lever på sitt sparande. Är hävstångsinstrument lämpliga för dem och hur bör det användas i en portfölj? Svenskarna benämns som ett sparande folk men samtidigt erbjuder en majoritet av de svenska storbankerna inte sina kunder möjligheten att spara i de nya hävstångsinstrument som deras europeiska konkurrenter erbjuder. Kan det vara så att Mini Futures är en produkt som enbart är lämplig för en liten skara hängivna investerare eller skulle det kunna vara så att RBS, Citigroup, Commerzbank och nu även Handelsbanken ser en större potential i dessa produkter? RBS introducerade sina första Mini Future i Sverige 2008, Citigroup 2011, Commerzbank 2010 och Handelsbanken i slutet av Uppenbarligen finns det stora 4

12 Introduktion förhoppningar på produkterna eftersom fler och fler banker verkar hoppa på tåget. Hur ser framtiden ut för Mini Futures, kommer marknaden utvecklas ytterligare och skulle det även kunna vara en produkt för vanliga småsparare? 1.3 Problemformulering Genom problemdiskussionen har vi kommit fram till två huvudfrågor som vi med denna studie ämnar besvara. Hur lämpliga är Mini Futures för vanliga småsparare? Hur ser framtiden ut för Mini Futures på den svenska marknaden? 1.4 Syfte Syftet med uppsatsen är att kartlägga både emittenter och konsumenters syn på Mini Futures och därefter analysera om dessa hävstångsprodukter är lämpliga för vanliga småsparare. Likaså vill vi undersöka potentialen i produkten och hur framtidsutsikterna ser ut på den svenska marknaden. 1.5 Problemets betydelse Trots att många av emittenterna påstår att Mini Futures har en betydande position på marknader i Europa har vi funnit väldigt lite forskning gjord inom området. Hävstångsinstrument över lag är ett område där det inte finns så mycket modern forskning. De flesta vetenskapliga artiklar om att skapa hävstång i sin portfölj handlar om belåning av redan befintliga aktier. Även om syftet med aktiebelåning i stort sett är detsamma som med Mini Futures så skiljer de sig på flera punkter. Vi anser det finns otillfredsställande med forskning om moderna hävstångsinstrument och att det är en stor brist att det inte finns någon specifik forskning inom Mini Futures. 5

13 Introduktion 1.6 Avgränsningar Den empiriska studien har begränsats till att omfatta Mini Futures, vi har därmed avgränsat oss från att gå djupare in på övriga hävstångsinstrument. Vår undersökningsgrupp består av medlemmar i Unga Aktiesparare där medlemmarna är mellan 16 och 29 år och därmed är våra respondenter begränsade till den åldern. Stora delar av den teori som uppsatsen bygger på är baserad på studier som gjorts utomlands. Då det skulle bli allt för omfattande har vi valt att inte fördjupa oss på de eventuella kulturella skillnader som kan förekomma mellan de olika länderna. 6

14 Metod 2. Metod I detta kapitel beskriver vi den forskningsansats, de forskningsmetoder samt strategier för vårt arbetssätt i denna studie. Vi för även en diskussion kring valda och bortvalda metoder i urval och behandling av teori och empiri. 2.1 Forskningsansats - Förhållning till teorin Patel och Davidsson (2003) beskriver främst två olika ansatser för att koppla samman teori och empiri: Deduktion och induktion. En forskare som arbetar strikt deduktivt börjar i vedertagna teorier och allmänna principer som berör ämnet. Utifrån detta härleds sedan en eller ett antal hypoteser som prövas empiriskt. En forskare som arbetar deduktivt följer bevisandets väg då de har för avsikt att antingen bevisa eller motbevisa vedertagna teorier. Fördelen med den deduktiva forskningsansatsen är att den anses skapa en tydlig objektivitet eftersom forskningen redan initialt härleds från befintliga teorier. Enligt Bryman och Bell (2003) följer den deduktiva ansatsen, vid en första anblick, en linjär plan. Ett steg följs av nästa logiska steg. Detta stämmer dock inte alltid. Forskarens syn på teorin kan komma att justeras successivt under hela projektets genomförande. Något som framförallt kan bero på att nya teorier, från andra forskare presenteras under tiden eller att de data som inhämtas, inte alls stämmer överens med de ursprungliga hypoteserna. Enligt Patel och Davidsson (2003) betyder den induktiva forskningsansatsen att forskaren, i motsats till den deduktiva ansatsen, börjar i den empiriska änden. En induktiv ansats skapar en upptäckandets väg för forskaren. Forskaren studerar sina forskningsobjekt, utan att först förankra sina hypoteser i befintlig teori. Enligt Bryman och Bell (2003) är teorin resultatet av en forskningsansats, vilket medför att forskaren, utifrån empirin, vill kunna dra generaliserbara slutsatser. En av de stora nackdelarna med den induktiva ansatsen enligt Patel och Davidsson (2003) är just svårigheterna med att generalisera utifrån enbart de empiriska studier som genomförts. Eftersom stöd saknas i vedertagna teorier är det också svårt att förstå resultatets slagkraft utanför studien. Ofta är empirin inhämtad och baserad 7

15 Metod på speciella fall och situationer, vilket medför att de teorier som forskaren ämnar presentera blir svår att generalisera. Vi har för avsikt att undersöka ett problem som vi urskilt strikt empiriskt. Den induktiva forskningsansatsen är därför den ansats som bäst kan förklara vårt förhållande till teorin. Framförallt är området vi valt att undersöka relativt nytt, och därmed saknas stora delar av den teori som vi annars behövt för att kunna arbeta deduktivt. Hävstångsinstrument i sig är ingen ny företeelse och viss befintlig teori finns redan, dock har vi inte funnit någon som specifikt berör hävstångsinstrumentet Mini Future, som vår studie är avgränsad till. Däremot är alla forskare, inklusive oss själva färgade av tidigare kunskaper och teorier som berör liknande fenomen. Vår teoretiska referensram är därför uppbyggd kring tidigare teorier som lett fram till den här typen av produkter och som också kan hjälpa oss förklara de psykologiska faktorer som spelar in. I fråga om generaliserbarheten, ämnar vi skapa en bredd i studien där vi lyfter in flera olika aspekter som ökar möjligheterna för detta. 2.2 Forskningsmetod - En kombinationsstudie Den kvantitativa forskningsmetoden Enligt Bryman och Bell (2003) handlar den kvantitativa forskningsmetoden om att mäta och samla in numerisk data. Forskaren ser strikt objektivt på det fenomen som man ämnar förklara och detta blir möjligt genom att kvantifiera det empiriska data som samlas in. De största fördelarna med att genomföra mätningar är att det möjliggör beskrivningar av små och hårfina skillnader mellan olika människors syn på det aktuella ämnet. Skillnader som grovt sätt skulle vara svåra att precisera. Ofta är det de subtila varianserna som är de mest intressanta och det är olika varianter av mätningar som ger forskaren ett konsekvent verktyg för att belysa dessa Den kvalitativa forskningsmetoden Enligt Bryman och Bell (2003) är det mest uppenbara som skiljer den strikt kvalitativa forskningsmetoden från den strikt kvantitativa, att fokus ligger på ord i stället för siffror. Det brukar ses som en mjukare form av forskningsmetod som är vanligt förekommande inom de 8

16 Metod företagsekonomiska ämnena. Framförallt när syftet är att undersöka sociala fenomen som är svåra att förklara med enbart mätning av data och statistik. Genom kvalitativa intervjuer och tolkande analyser är det möjligt att uppnå en djupare kunskap än den som erhålls vid strikt kvantitativa undersökningar. Den vanligaste kritiken till den kvalitativa forskningen brukar komma från kvantitativa forskare som anser att den, i för stor utsträckning, är präglad av forskarens subjektiva bedömningar. Det kan även finnas svårigheter med att kunna replikera en undersökning. Eftersom empirin i den kvalitativa forskningen oftast baseras på öppna intervjuer där forskarens attityd, inställning och tillvägagångssätt är en av de viktigaste faktorerna för studiens kvalitet, kan det bli svårt för en annan forskare som gör om studien att exakt replikera det tidigare resultatet. Därmed kan det bli svårt att generalisera då undersökningen oftast görs på ett litet område som kanske inte alls är representativt och applicerbart i andra miljöer Förenlighet Patel och Davidsson (2003) hävdar att merparten av den litteratur som berör forskningsmetodik många gånger påstår att kvalitativ och kvantitativ forskning är helt oförenliga. Något som i praktiken vore en omöjlighet. Bryman och Bell (2003) skriver att den tydliga distinktionen mellan kvalitativ och kvantitativ forskning som oftast antas, egentligen är konstlad. Detta görs med fördel för att på ett tydligt vis påpeka de skillnader som finns, mellan sätten som undersökningar genomförs på, för de olika forskningsmetoderna. Vidare är det också ett praktiskt sätt att strukturera beskrivningen av den vetenskapliga metodiken. Enligt Patel och Davidsson (2003) kan den kvalitativa och den kvantitativa forskningsmetoden ses som två ändar på ett kontinuum. De flesta forskare arbetar sällan strikt i någon av ändarna utan snarare någonstans däremellan. Mini Futures är en relativt ny produkt på den svenska marknaden och vi har en föreställning om att kunskapen och intresset kring produkten kommer att öka. Eftersom vi valt att undersöka huruvida Mini Futures är en produkt som lämpar sig för vanliga småsparare samt hur framtiden för produkten kan se ut på den svenska marknaden, är det nödvändigt med en kvalitativ forskningsmetod. Den kvalitativa delen av vår undersökning baseras på intervjuer, främst med personer som arbetar på olika finansiella institut. På så vis går det att belysa de 9

17 Metod skillnader som finns mellan de olika institutionerna samtidigt som det ger en djupare förståelse för produktens existensberättigande, som annars kvantitativt skulle vara svårt att förklara. Eftersom vi enbart med den metoden når ett perspektiv, vilket egentligen inte säger något direkt om vad investerarna tycker, har vi valt att lyfta in en kvantitativ studie som kompletterar och ger stöd åt vår huvudforskning. Det skapar en bredare studie som ökar tillförlitligheten i de slutsatser som vi presenterar. Genom att kombinera eller åtminstone komplettera den ena strategin med den andra så ökar vi också förutsättningarna för att kunna dra generaliserbara slutsatser. I figuren nedan illustreras vårt förhållningssätt till metodiken. Kvantitativt inriktad forskning Enbart statistiska analyser Kvalitativt inriktad forskning Enbart verbala analyser Vår forskning: Övervägande kvalitativ forskning med kvantitativa inslag Figur 1. Kvantitativ och kvalitativ inriktad forskning illustrerade som två ändpunkter på ett kontinuum. Egen modifikation (Patel och Davidsson, 2003) 2.3 Forskningsstrategi och urval Enligt Bryman och Bell (2003) finns det flera olika typer av forskningsstrategier att beakta. Några av dem är fallstudier, enkätundersökningar, ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer. Då vi har genomfört en kvalitativ undersökning som kompletteras av en kvantitativ är de viktigt att de strategier vi valt, också möjliggör detta Kvalitativ forskningsstrategi Initialt intervjuade vi flera olika personer som arbetar på olika institutioner och andra företag som har nära anknytning till handel med hävstångsprodukter och Mini Futures. Då vi 10

18 Metod vill att de ska kunna tala öppet kring deras tankar kring Mini Futures har vi valt att främst genomföra semistrukturerade intervjuer. Enligt Bryman och Bell (2003) är det önskvärt att skapa flexibilitet under intervjun. Det är viktigt att informanten känner sig avslappad och därmed också kan tala fritt kring ämnet. En semistrukturerad intervju baseras på en intervjuguide där ett antal ämnen eller områden finns nedskrivna. Forskaren har då möjlighet att styra intervjun i passande riktning utan att flexibiliteten går förlorad. Enligt Bryman och Bell (2003) är den största nackdelen med intervjuer som inte sker ansikte mot ansikte, att forskaren inte fysiskt kan se personen som intervjuas, och därmed går det inte att avläsa ansiktsuttryck och kroppsspråk. Risken blir då att forskaren inte kan uppfatta informantens känslor på samma sätt som vid en direktintervju. Vi anser att den semistrukturerade intervjun har givit oss störst chans att nå ett tillfredsställande resultat. Den intervjuguiden vi använt återfinns i bilaga nr 1. Med Ingvar Karlsson och Per Torpare genomförde vi personliga intervjuer. Vidare har vi använt telefonintervju som kommunikationsverktyg när vi intervjuade Peter Olsson, Commerzbank och Conny Myhrberg, RBS. Då de arbetar hos utländska banker är de lokaliserade på kontor i Tyskland och Storbritannien och därmed gjorde telefonintervjun som verktyg, det praktiskt möjligt och underlättade för våra informanter att ställa upp. Henri Laine, Citigroup, Markus Augustsson, Nordea och Tommy Fransson, NDX valde att skicka in sina svar via mail. Deras argument för att inte ställa upp på personliga intervjuer var att de hade ett pressat schema och ansåg att de skulle kunna höja kvaliteten på deras svar om de fick bereda dem skriftligt. För att inte missa något av det som våra informanter berättade, samt för att vi skulle kunna vara fokuserade på intervjun, valde vi att spela in det som sades. De svar vi har fått via våra telefonintervjuer samt de svar vi fått via mail anser vi vara av hög kvalitet. De har skapat en god empirisk grund att basera vår analys och slutsatser på. Därmed kan vi konstatera att den ovannämnda kritiken mot intervjuer som inte sker ansikte mot ansikte, inte har varit ett problem i vårt fall Kvalitativt urval För att skapa en bredd i studien krävs det att vi täcker in ett antal olika finansiella institutioner som är verksamma på den svenska marknaden. Framförallt är det intressant att 11

19 Metod prata med de banker som emitterar Mini Futures men också andra bolag som är insatta i marknaden. Det är också viktigt att prata med rätt personer på företagen. Bara för att en person arbetar med aktiehandel är det inte säkert att kunskapsnivån kring Mini Futures är tillfredställande. De personer vi intervjuat är följande: Markus Augustsson, Trader Nordea Markets, Nordea Bank AB Tommy Fransson, Chef för Nordic Derivate Exchange. NDX Henri Laine, Arbetar med börshandlade investerinsprodukter. Citigroup Conny Myhrberg, Nordenansvarig för börshandlade produkter. Royal bank of Scotland Peter Olsson, Product Manager Warranter och Certifikat. Commerzbank Per Torpare, Product Manager Derivatives & Structured Products. Nordnet. Vd. Derivatinfo.com Ingvar Karlsson, Lektor i företagsekonomi. Linnéuniversitetet Kort om företagen Nordea Bank AB Nordea är en av Europas tio största fullservicebanker, mätt i börsvärde. De har cirka 11 miljoner kunder i Norden och 1400 servicekontor runt om i Sverige. (nordea.com A.) Nordeas marknadsavdelning erbjuder ett stort utbud av finansiella instrument och rådgivningstjänster. Bland annat erbjuds kunderna löpande riskhantering, innehållande riskanalyser, utbildning och utveckling av finanspolicys. I dagsläget emitterar de ett brett sortiment av hävstångsprodukter. Några av dessa är warranter, turbowarranter, certifikat och Maxcertifikat. Nordea är den största emittenten av warranter på Nordic Growth Markets (NGM) med 927 listade warranter. De emitterar inte Mini Futures i dagsläget. (nordea.com A.) Citigroup Citigroup är en världstäckande bank som förvaltar 200 miljoner konton på 6 olika kontinenter. De erbjuder diversifierade finansiella tjänster och ett brett utbud av olika 12

20 Metod investeringsprodukter. Bland alla hävstångsinstrument som finns på marknaden har de valt att erbjuda traditionella Warranter, Turbowarranter och Mini Futures. (Citigroup.com) Commerzbank Commerzbank har anställda och över 1000 filialer och representationskontor fördelade över hela världen. De räknas som en av de största bankerna i Europa och är också Tysklands näst största bank. De erbjuder ett komplett utbud av börshandlade investeringsprodukter, exempelvis warranter, turbowarranter, Bull- och Bearcertifikat och Mini Futures. (ndx.se A.) Royal Bank of Scotland Royal bank of Scotland (RBS) är en av världens största banker. De har anställda och över 40 miljoner kunder. De finns representerade i över 50 olika länder med kontor i samtliga av de nordiska länderna. RBS erbjuder cirka strukturerade produkter i ett diversifierat utbud som ska kunna tillgodose investeringsbehovet för alla. De ligger i framkanten för strukturerade produkter och var först ut med att introducera bland annat Mini Futures på marknaden. (ndx.se B.) Nordnet Bank AB Nordnet är en svensk internetbank med kärnverksamhet i värdepappershandel. De erbjuder tjänster som ska göra det enkelt för kunden att spara placera och låna. Norden är deras hemmamarknad. På Nordnets handelsplats går de att handla alla de ovan nämnda bankernas emitterade produkter. (nordnet.se) Nordic Derivate Exchange Nordic Derivate Exhange, NDX, är en marknadsplats som ägs av Nortic Growth Market. NDX lanserades ursprungligen för handel med warranter men erbjuder numera notering och handel med de flesta derivatinstrument. Illustrationen nedan förklarar NDX relationer mellan investerare, mäklare och emittenterna av instrumenten. (ndx.se C.) 13

21 Metod Figur 2. NDX roll på den nordiska marknaden. (ndx.se C.) Kvantitativ forskningsstrategi Bryman och Bell (2003) presenterar bland annat enkätundersökningar och strukturerade intervjuer som exempel på kvantitativa forskningsstrategier. Den stora fördelen med enkätundersökningar är att det går att nå en större urvalsgrupp under en kortare tid. Om samma resultat ska kunna uppnås, under samma tid, genom strukturerade intervjuer skulle det kräva mycket större resurser. Som kvantitativ forskningsstrategi har vi valt att genomföra en enkätundersökning. Då vi vill undersöka huruvida Mini Futures är en produkt som lämpar sig för den svenska marknaden är det viktigt att vi tar in ytterligare perspektiv än de informanter som nämnts ovan. Vi anser att det är mycket intressant och stärker trovärdigheten i undersökningen om investerarens perspektiv får komplettera den data som övriga informanter bidragit med. De personer som valde att svara, fick möjligheten att delta i utlottningen av biobiljetter och böcker, priser som Unga-Aktiesparare bidrog med. Enkäten som vi skickade ut återfinns i sitt kompletta utförande under bilaga Kvantitativt urval Enligt Byrman och Bell (2003) är populationen den enhet som forskaren gör sitt urval från. Det kan vara ett land, en stad eller en förening etc. Om forskaren inte anser att hela populationen bör delta i undersökningen kan ett sannolikhetsurval eller ett ickesannolikhetsurval göras. Ett sannolikhetsurval genomförs när urvalsguppen, de personer 14

22 Metod som ska användas i undersökningen, blir utvald helt slumpmässigt. Vid icke-sannolikhetsval sker inte urvalet helt slumpmässigt. Det betyder att vissa personer har större chans att komma med i urvalsgruppen. Nackdelen med detta är svårigheterna med att generalisera. Om personerna inte valts ut slumpmässigt är det inte heller säkert att de kan vara representativa för hela populationen. Den här typen av nya produkter som Mini Futures förhållandevis är, gör det omöjligt att använda sig av sannolikhetsurval för denna enkät. Att bara slumpmässigt välja population efter stad eller bostadsområde vore tämligen osmart. Kvaliteten på de svar som vi skulle få tillbaka skulle vara väldigt låg, då vi förutsätter att majoriteten av alla människor i Sverige, inte har någon uppfattning om hävstångsprodukter i allmänhet. Vår population består därför av medlemmar i Unga Aktiesparare. Framförallt för att de i större utsträckning har kunskapen och intresset som krävs för att kunna ge trovärdiga svar. Likaså är det också den här typen av investerare som Mini Futures kan vara aktuellt för och därför är deras åsikter viktiga av den anledningen. Då vi inte har tillgång till medlemmarnas mailadresser på regional nivå kunde vi inte genomföra ett sannolikhetsurval på populationen. Istället hade vi tillgång till de lokala medlemmarna i Unga Aktiesparare Kalmar och Växjös facebookgrupper, som vi skickade ut vår enkät till. Därmed har vi gjort ett icke-sannolikhetsurval. Då de nyss nämnda lokalföreningarna inte nödvändigtvis är representativa för hela gruppen aktiesparare och med hänsyn till kritiken mot detta urval, publicerade vi också vår enkät hos Unga Aktiesparares facebookgrupp på regional nivå samt lättillgängligt på Unga Aktiesparares webbsida. Under de två veckor som enkäten var aktiv fick vi 117 svar vilket vi anser vara ett rimligt antal för denna typ av studie. Återigen vill vi poängtera att den kvantitativa studien utgör ett komplement till den övriga studien. De kvantitativa data tillsammans med den bredd som finns i den kvalitativa undersökningen möjliggör därför att vi i större utsträckning kan presentera generaliserbara slutsatser, rörande den svenska marknaden. 2.4 Teoretisk och empirisk datainsamling I och med att Mini Futures är en relativt ny produkt så saknas en bred teoretisk grund, specifikt för denna produkt. Däremot är all börshandel uppbyggd av vissa bakomliggande 15

23 Metod faktorer som är viktiga att förstå för att vidare kunna utforska ämnet. Vår teoretiska referensram består delvis av litteratur från utländska författare, som på ett grundligt sätt beskriver bland annat börspsykologi, risker och portföljuppbyggnad. Vi har även vävt in en del svenska författare som på ett enkelt och utförligt vis kompletterar denna teori. Vidare tar vi upp författare som beskriver hur den svenska Generation Y tänker och fungerar i samhället, samt tolkningar av två relevanta lagar. Vi anser att dessa delar på bästa sätt sammanfattar de faktorer som påverkar investerare i deras dagliga handel och därför bör de utgöra en del i vår analys och slutsats. Mycket av den litteratur som refereras till i uppsatsen, har vi fått tillgång till genom Linnéuniversitetet bibliotek samt genom Linnéuniversitetets olika databaser. Databaserna har givit oss tillgång till de vetenskapliga tidskrifter som utgör en viktig del i arbetet. Relevanta ord som vi sökte på var: structured products, stocks, loan, risk, leverage, derivates, bonds, termines, futures, investor psychology, portfolio theory. En del av de data som används för att beskriva den utveckling som Mini Futures haft på den svenska marknaden är hämtat från en del produktblad och månadsbrev som står i direkt koppling till de finansiella instituten. Då de kan ha ett egenintresse att i vissa fall förstärka den information som presenteras har vi valt att begränsat betydelsen av dem. Uppsatsens består huvudsakligen av empiriskt insamlad primärdata i form av kvalitativa intervjuer som vi själva genomfört samt kvantitativ data från vår enkätundersökning med 117 svarande. 2.5 Undersökningens kvalitet Bryman och Bell (2003) nämner Validitet och reliabilitet som de viktigaste kriterierna för bedömning av forskning inom företagsekonomin. Validitet går i stora drag ut på att bedöma tillförlitligheten i en studie eller undersökning. Begreppet kan delas upp i intern och extern validitet. Intern validitet är viktigt framförallt vid kvalitativ forskning då den tenderar att ge styrka åt forskningen. Främst för att forskaren genom hög grad av närvaro kan säkerhetsställa att begrepp och observationer överensstämmer. Den interna validiteten handlar också om huruvida forskaren kan påvisa ett hållbart förhållande mellan två olika variabler. Om en forskare påstår att x orsakar y, är det den interna validiteten som avgör hur 16

24 Metod sannolikhetsenligt det förhållandet är. Den externa validiteten är vanligare vid kvantitativ forskning och ställer frågan om det resultat som presenteras verkligen går att generalisera utöver de exakta förhållanden som gäller i studien. De slutsatser vi har presenterat i uppsatsen kan säkerställas främst genom följande handlingar: Våra informanter är noga utvalda efter deras kompetens inom området. Genom att täcka in flera olika institut har vi kunna gå djupt in i frågeställningen. Om deras tankar och åsikter stämmer överens ökar det också trovärdigheten för våra slutsatser. Genom att komplettera vår primära kvalitativa studie med en kvantitativ undersökning fick vi ett annorlunda perspektiv som samtidigt är nödvändig för denna typ av studies trovärdighet. Även om vi inte funnit någon tidigare teori inom detta specifika ämne har vi byggt upp vår teoretiska referensram utifrån teorier inom liknande områden. Mycket av denna teori används i vår analys för öka trovärdigheten i våra slutsatser. Enligt Bryman och Bell (2003) rör reliabiliteten frågan om de resultat som presenteras i en studie skulle kunna bli desamma om studien skulle genomföras på nytt, vid ett senare tillfälle eller av andra forskare. Det vill säga att det är ett mått på tillförlitligheten i de metoder och tillvägagångssätt som använts i studien. Om vi eller någon annan skulle göra om uppsatsen på samma premisser, anser vi att det skulle vara möjligt att presentera liknande slutsatser. De metoder vi valt är för att stärka reliabiliteten i arbetet. Däremot är det inte säkert att det är möjligt att genomföra studien på nytt, med samma resultat, om exempelvis fem år. Marknaden kan ha mognat och förutsättningarna blir därför helt annorlunda. 17

25 Ämnesöversikt 3 Ämnesöversikt Detta kapitel syftar till att ge läsaren en grundläggande kunskap om hävstångsinstrument. Kapitlet börjar med att beskriva den historiska utvecklingen av värdepappershandel för att sedan komma in på en kort fakta del där olika hävstångsinstrument beskrivs. Kapitlet ska ses som en ämnesöversikt och kan väljas bort för den som redan känner sig bekant med området. 3.1 Aktiemarknadens historia Människan har under hela sin historia bytt varor med varandra. Det som inte gick att producera på egen hand fick helt enkelt anskaffas genom handel. Handeln skedde ofta på torg och andra öppna platser där mycket människor var i rörelse. En del av affärerna som genomfördes flyttade med tiden in värdshus och andra byggnader i stadskärnorna som sedan mer eller mindre blev permanenta börshus. En börs skiljer sig inte avsevärt från en vanlig grönsaksmarknad förutom att det sker under mer sofistikerade former. Stockholmsbörsen har utvecklats på samma vis, från att ha varit en enklare handelsplats på stortorget i Stockholm till ett permanent börshus på 1760-talet. Handelsmän, stadens bankirer, borgare och köpmän träffades en timma varje eftermiddag för att göra affärer med växlar, sjöförsäkringar och varukontrakt. Även en begränsad handel med den tidens värdepapper, så kallade fondpapper, förekom. (Thustrup, 2004) Under industrialismens genombrott i mitten av 1800-talet började aktiebolagsformen att växa fram. Sverige är ett land som är rikt på naturtillgångar, bland annat skog och järnmalm. För att kunna exploatera dessa resurser på ett effektivt sätt krävdes omfattande investeringar i fabriker, maskiner och andra kapitaltillgångar. Något som i regel var svårt för enskilda ägare att själva finansiera. Genom att uppföra företag i aktiebolagsform kunde flera personer gemensamt skjuta till kapital samtidigt som deras personliga betalningsansvar förblev begränsat. Den stora fördelen med aktiebolagsformen var att den totala risken fördelades på flera ägare istället för på en, som tidigare varit fallet. Som bevis för varje ägarandel gavs ett aktiebrev ut, där det vanligaste var att en aktiepost motsvarade en röst i 18

26 Ämnesöversikt bolaget. Varje aktiebrev var en opersonlig värdehandling som kunde säljas och köpas. Dock var handeln högst begränsad då det under större delen av 1850-talet enbart fanns ett tiotal värdepapper som var noterade. Stockholmsbörsens officiella tillkomst skedde inte förrän år 1863 då de första riktiga fondbörsauktionerna hölls. Utvecklingen var god men omsättningen hölls tillbaka, mycket tack vare att två stadsmäklare näst intill skaffat sig monopol på verksamheten. I början av sekelskiftet gjordes systemet om för att efterlikna det system som användes på Köpenhamnsbörsen. Genom att använda ett uppropssystem lett av en fondbörsledare, ökade man chanserna för en säkrare, effektivare och mer pålitlig handel var året då de Svenska affärsbankerna blev medlemmar på börsen, vilket resulterade i en kraftigt ökad aktivitet, då antalet börsmedlemmar steg från 5 till 20 stycken. Med tiden blev börssystemen allt mer sofistikerade och man gick ifrån kursnoteringar gjorda på krittavlor till elektromagnetiska markeringstavlor, vidare till en datorisering av börsen under 70-talet. (Thustrup, 2004) Svenskarnas aktieintresse tog fart under 70-talet efter att den borgerliga regeringen infört vissa skattemässiga fördelar med så kallade skattefondsparandet. Populariteten växte i takt med börsuppgångarna på 80-talet. (Thustrup, 2004) 3.2 Derivat och Hävstångsinstrument Derivat eller derivatinstrument är samlingsnamnet för värdepapper vars värde bestäms av en annan underliggande tillgång. Exempel på underliggande tillgångar kan vara aktier, aktieindex, valutor, råvaror eller obligationsmarknader. (avanza.se) Hävstångsinstrument är en form av derivat där hävstången visar hur många procent derivatet rör sig när den underliggande tillgången rör sig en procent. Om ett derivat exempelvis har 4 i hävstångseffekt, ger en rörelse på 1 procent i den underliggande tillgången teoretiskt sett en rörelse på 4 procent i derivatets värde. (derivatinfo.se) Warranter En warrant ger rättighet att köpa eller sälja en aktie eller någon annan underliggande tillgång till ett förutbestämt pris vid en viss tidpunkt. Det vanligaste är att investerare tjänar pengar 19

27 Ämnesöversikt på warranternas värdeförändringar och inte att rättigheterna utnyttjas. Något som ofta sker genom korta affärer. Warranter ges ut av banker eller andra finansiella institutioner och kan bland annat handlas på den svenska OMX-börsen. De ges ut med en löptid på exempelvis två år vilket medför att warrantens värde löses in mot kontant betalning på slutdatumet. Att äga warranter innebär enbart rättigheter för innehavaren, aldrig skyldigheter. Det finns aldrig något löfte att investeraren själv måste köpa eller sälja några aktier. Det är ändå mer riskfyllt att handla med warranter än med aktier, eftersom warranterna kan bli helt värdelösa om kursen på den underliggande tillgången utvecklar sig på ett annat sätt än den ursprungliga markandstron. (nordea.eu) Turbowarranter Turbowarranter är precis som warranter kopplade till en underliggande tillgång. Den främsta skillnaden mellan en warrant och en turbowarrant är att turbowarranten har en inbyggd barriärnivå. Det innebär att om den underliggande tillgångens kurs når denna nivå, förfaller turbowarranten i förtid. En viktig faktor som gäller även för vanliga warranter är att det aldrig går att förlora mer än ursprungsinvesteringen. (carnegie.se) Terminer Terminer är ett kontrakt där två parter har ingått en överenskommelse om att köpa eller sälja en tillgång till ett bestämt pris och datum i framtiden. Dessa kontrakt kallas ofta för future-kontrakt eller kort och gott: futures. Det går att beskriva terminer som ett aktieköp där leverans och betalning sker i framtiden. Vid slutdatumet är köparen skyldig att ta emot och betala för den underliggande tillgången medan säljaren är tvungen att sälja och leverera den. De flesta investerare som handlar med terminer väntar dock inte på själva utbytet som sker på slutdatumet, utan köper den i hopp om att den ska stiga i värde. Den vanligaste handeln med terminer på den svenska börsen sker med aktier, som underliggande tillgång. På andra marknader är det inte ovanligt att det även sker i råvaror som exempelvis vete, majs och apelsinjuice. (finansportalen.se) 20

28 Ämnesöversikt CFD CFD är en förkortning av Contract for difference. Det är en överenskommelse om ett utbyte av en värdeförändring som sker i en underliggande tillgång från tidpunkten av kontraktets öppnande tills kontraktet stängs. En skillnad mellan handeln i CFD och traditionell aktiehandel är att investeraren inte betalar för hela aktiens värde. Den del av den underliggande varans värde som köparen betalar för benämns som säkerhetskrav. Om säkerhetskravet är 10 procent innebär det att köparen betalar 10 procent av den underliggande varans värde. Detta möjliggör för investeraren att köpa 10 gånger mer av den underliggande tillgången än vad han kunnat för den egna kapitalinsatsen. På så sätt skapas hävstång på investerarens kapital. CFD:n speglar den underliggande tillgången och beroende på hur stor köparens egen insats i förhållande till lånedelen är avgör hur stor hävstången kommer att bli. Detta innebär att en CFD kan ge precis samma vinst som i den underliggande tillgången, fast med en mindre insats. På samma sätt kan pendeln vända tillbaka och det går att bli skyldig betydligt mer än den ursprungliga investeringen. Med CFD:s kan man spekulera i både upp och nedgång i flera olika underliggande tillgångsslag. Exempel på underliggande tillgångar är aktier, index, råvaror, valutor och räntepapper. (igmarkets.se) Mini Futures Mini Futures är ett hävstångsinstrument som funnits i övriga Europa under en lång tid tillbaka men i Sverige endast sedan år Det är ett slags derivat som använder flera underliggande tillgångar så som aktier, index, råvaror och valutor och handeln kan göras via en vanlig aktiedepå. Mini Futures gör det möjligt för investeraren att investera i många olika underliggande tillgångar, oavsett marknadstro. Det går att spekulera i både uppgång och nedgång. Tror man på stigande kurser i en den underliggande tillgången så köper man en Minilong. Det kan också kallas för att gå lång i marknaden. Tror man istället på sjunkande kurser köper man en Minishort. Något som också kan kallas för att gå kort i marknaden. (RBS, 2011) Produkten består av en egen kapitalinsats samt en lånedel som banken står för. Denna del kallas för finansieringsnivån och är skillnaden mellan värdet på den underliggande tillgången och den egna kapitalinsatsen. För denna del betalar investeraren ränta som adderas till 21

29 Ämnesöversikt finansieringsnivån dagligen. För att banken inte ska riskera att förlora sina pengar så finns en inbyggd stop-loss funktion i instrumentet. Det innebär att om värdet på den underliggande tillgången bryter en viss kursnivå så säljs den automatiskt. Genom den funktionen skyddar inte bara banken sina pengar utan investeraren riskerar också aldrig att förlora mer än det investerade kapitalet. Om en Mini Future blir stoppad hinner ofta banken sälja av den underliggande tillgången till en kurs som överstiger finansieringsnivån. Kunden får då tillbaka en del av de pengar som investerats. (RBS, 2011) Ett exempel: Anta att en investerare köper en Minilong som använder det största svenska aktieindexet, OMX 30, som underliggande tillgång. OMX 30-indexet står i 1000 kr och priset för Minilongen är 100 kr. Det vill säga 100 kr är den egna kapitalinsats som krävs för att köpa en Minilong. Finansieringsnivån, lånedelen som banken står för blir därför 1000 kr 100 kr = 900 kr. Hävstången vid det här priset är 10 och stop-loss nivån ligger på 927 kr, dessa variabler är givna och i regel olika beroende på vilken Mini Future som man köp. En positiv kursrörelse för OMX 30 på 2 procent, kommer således att medföra en uppgång i den köpta Minilongen på 20 procent, tack vare hävstången på 10 (2 % * 10 = 20 %). Om OMX 30 istället faller till en nivå som bryter stop-loss nivån på 927 kr säljer banken av tillgången och betalar tillbaka eventuellt återstående kapital till investeraren. (Myhrberg, 2010) Bull- och Bearcertifikat Bull- och Bearcertifikat passar för både investerare som tror på uppgång och för dem som tror på en nedgång i marknaden. I många av certifikaten finns det en inbyggd konstant hävstång på 2 eller 3 gånger kursen i den underliggande tillgången, beroende på vilket certifikat man väljer. Om en investerare tror att marknaden kommer stiga kan Bullcertifikat vara ett lämpligt instrument. Vice versa gäller för Bearcertifikaten vid sjunkande marknader. (handelsbanken.se) 22

30 Teoretisk referensram 4 Teoretisk referensram I följande kapitel redogör vi för teorier om riskbeteende och psykologi inom börshandel, samt en kort inblick i portföljuppbyggnad. Detta följs av teorier om Generation Y och investerarklockan. Kapitlet avslutas med tillämplig lagtolkning. 4.1 Riskbeteende och riskmedvetenhet Enligt Karlsson (2008) är risk och chans något som alltid hänger ihop. Genom att satsa lånat kapital utöver det egna kapitalet ökas inte bara chanserna utan även riskerna. Möjligheterna är stora men samtidigt kan saker och ting snabbt eskalera åt det motsatta hållet. Det måste därför vara den enskilde individens ansvar att själv besluta om vilken risk som bör finnas i investeringsportföljen. Bodie och Merton (2000) skiljer mellan risk och osäkerhet. De definierar osäkerhet som något som existerar när en person inte känner sig säker på vad som ska hända i framtiden. Risk däremot är en typ av osäkerhet som faktiskt spelar en betydande roll då den kan ha en stor påverkan på människors vardag och välbefinnande. Författarna gör därför konstaterandet att osäkerhet är en nödvändig faktor som inte ensam kan förklara risken. Osäkerhet kan existera utan risk, men inte vise versa. För att illustrera det hela kan man tänka sig en person som ska bjuda sina vänner på fest. Inbjudningarna går ut till ett dussin personer och i bästa fall kommer av dem att dyka upp. Men det finns en osäkerhet kring det hela, alla 12 kan komma eller bara 8. Ännu värre blir det om det ska finnas mat till gästerna. Om värden planerar matinköp till 10 personer och alla 12 kommer blir det svårt att få maten att räcka till. Handlar värden istället mat till 12 personer och bara 8 kommer, blir det mat över som måste slängas, vilket är ett slöseri med begränsade resurser. Eftersom osäkerheten spelar en avgörande roll i den här situationen medför det också en risk. I andra situationer kan det också finnas möjligheter till positiva utfall. Människor i allmänhet begrundar sällan möjligheten att tjäna på en uppgång, som en risk. Det som istället ses som den betydande risken är när portföljen förlorar i värde. Dock är inte alla situationer lika tydliga som i aktiehandel. I exemplet ovan med festen fanns det en risk både om det 23

31 Teoretisk referensram kommer mer eller mindre gäster än det som var beräknat för. Det fanns därmed ingen möjlighet till ett positivt utfall. Ett begrepp som Bodie och Merton (2000) lyfter fram är riskaversion. Riskaversion är något som karakteriserar en individs ovilja att ta risker. En riskavert individ är en individ som väljer mellan olika investeringsalternativ och är villig att acceptera det alternativ som ger lägre avkastning, så länge det alternativet ger den mest förutsägbara och lägsta risken. Enligt Bodie och Merton (2000) uttrycker människor i allmänhet ofta en viss ångerfullhet när de upptäcker att de åtgärder de vidtagit för att minimera deras riskexponering, inte varit nödvändiga. Det sker alltid i efterhand, när de vet vad utfallet blev och att deras farhågor inte besannades. Om en investerare säljer en högriskaktie dagen innan den tredubblas i värde kommer han med största sannolikhet känna en viss ånger över sitt beslut. Viktigt att komma ihåg är att alla beslut som fattas med hänsyn till den osäkerhet som föreligger, måste tas före osäkerheten försvinner. Det som spelar den avgörande rollen är att beslutet är så bra som möjligt, i förhållande till den information som fanns tillgängligt vid beslutstillfället. Alla kan vara efterkloka men ingen kan se in i framtiden. I praktiken är det oerhört svårt att skilja mellan skicklighet och tur vid den här typen av osäkra beslut. Då alla försök till riskhantering vid beslut, är präglad av ovisshet, är därför en mängd olika utfall möjliga. Av alla möjliga utfall kommer bara ett av dem att bli verklighet därför är det inte läge att kritisera eller gratulera ett försök till riskhantering, i efterhand. Huruvida ett försök till riskhantering är passande eller ej kan enbart avgöras vid den tiden som beslutet skall fattas och med hänsyn till den information som då finns tillgänglig. Ett bra exempel är att tänka sig en man som går till jobbet. Han tar med sig ett paraply ifall det blir regn. Under hela dagen faller inte en droppe men mannen bör inte kritisera sig själv för att ha fattat fel beslut. Det var enbart ett sätt att hantera risken för regn. Om alla väderleksrapporter visar att det ska bli regn och mannen istället struntar i att ta med sitt paraply, kan han knappast ge sig en klapp på axeln om regnet uteblir. Det skulle enbart röra sig om tur vilket är svårt att själv ta beröm för. Ett sätt att investera riskmedveten enligt Karlsson (2008) är att använda sig av stoppar. Stoppar eller stopp-loss som det heter på engelska är ett effektivt verktyg för att minska sin 24

32 Teoretisk referensram riskexponering. Genom att sätta ett förutbestämt stopp på en viss kursnivå, bestämmer sig investeraren för att här ska försäljningen av en tillgång ske. Om tillgången faller kraftigt begränsas förlusten och om den stiger kan stoppen användas för att realisera en vinst. När syftet är att minimera förlusterna sätts ofta stoppen en bit under inköpspriset. I fall att investeraren handlat tillgången på felaktig information och kursen faller oväntat eller på grund av andra faktorer som påverkar ett kursfall, finns stoppen där för att minimera förlusten. Man följer regeln bättre med en liten förlust än en stor förlust. ( Karlsson, 2008, s 120.) Enligt Karlsson (2008) är svårigheterna med stoppar att veta var de ska placeras. Ett bra sätt kan vara att bestämma sig för den högsta procentuella förlust som man kan tänka sig att ta och sedan placera stoppen därefter. En stor risk dock, med att placera stoppar för nära inköpspriset är att tillgången inte klarar av tillfälliga mindre dippar. Något som är vanligt förekommande på börsen av olika anledningar. Tillgången säljs då av och man missar den efterföljande kursuppgången. Det finns en rad olika psykologiska faktorer som påverkar en investerare. En av de mest riskabla är när en investerare drar sig för att sälja av en förlust i hopp om att den snart ska återhämta sig. Detta skapar en negativ spiral och när kursen går ned ytterligare tar det ännu mer emot att sälja. Det är inte helt ovanligt att man flyttar sina stoppar i takt med att kurserna närmar sig den, därmed försvinner hela deras syfte. Tillslut kanske förlusten är så stor att investeraren paniksäljer nära en bottennotering vilket hade kunnat undvikas genom en förlustminimeringsstopp. Ska man använda sig av stoppar gäller det att vara konsekvent. 4.2 Börspsykologi Enligt Elvin (2004) kan psykologin förklara de bakomliggande faktorerna till varför vissa investerare är mer framgångsrika på börsen. Likaså kan det förklara varför vissa strategier genomgående ger sämre resultat, något som är svårt att beskriva med enbart traditionell finansiell forskning. Det är inte enbart så att de psykologiska faktorerna missförstås, de utesluts ofta helt av den nuvarande generationen av finansiella forskare. Forskningen kring beteenden på börsen och bland investerare är fortfarande i sin linda, men ändå är det 25

33 Teoretisk referensram möjligt att urskilja små mönster. Samtidigt som de flesta vet väldigt lite om det dynamiska samspel som sammanbinder kognitiva förmågor, gruppdynamik och andra psykologiska faktorer som direkt eller indirekt påverkar investerares beteende på börsen. Psykologin erbjuder börsen en möjlighet, en djupare kunskap om vad som orsakar ett förutsägbart beteende. Vad börsen i sin tur erbjuder tillbaka är ett stort laboratorium där det är möjligt att kartlägga en mängd olika grenar inom börspsykologin. Något som är svårt att statistiskt säkerhetsställa med ett sådant djup, någon annanstans. Wärneryd (2001) förklarar att den psykologiska faktor som främst styr börsen är förväntningar. Med det menar han att förväntningar om framtiden, med avseende på vinster eller förluster, är det som ligger till grund för investerare när de fattar beslut om placering i värdepapper. Han menar att förväntningarna är den underliggande psykologiska faktorn bakom utvecklingen på finansmarknaderna. Enligt Elvin (2004) är den viktigaste variabeln vid börshandel investeraren själv. Författaren menar att om investerare skulle vara medvetna om detta och ha det i åtanke kan vilken person som helst, med medelintelligens och förmågan att fortsätta lära sig under flera år, lära sig att bli en framgångsrik trader. De flesta personer som förlorar pengar på börsen, gör det på grund av att de inte förstår marknaden eller inte har tillräckligt god självkännedom. Istället för att hålla sig till strikta metoder, strategier och discipliner tenderar många att falla offer för sina egna starka känslor. Något som leder till impulsiva beslut och beteenden som mer liknar lottospel än genuin förståelse för marknaden. De faller offer för systematiska fel som leder till felaktiga slutsatser och opassande åtgärder. Utbildning utgör därför en viktig del om man vill förstå och kunna undvika de vanligaste fallgroparna. Wärneryd (2001) menar att investerare är olika till sin natur. Han förklarar att det finns två olika sorters investerare. Den rationella som använder tillgänglig information på rätt sätt och fattar kloka beslut baserad på denna. Den andra typen av investerare, de som inte har tillräcklig kunskap för aktiehandel, handlar irrationellt och använder inte informationen på ett bra sätt. Den irrationella investerararen låter sina känslor styra. Elvin (2004) menar att den primära faktorn som bidrar till en investerares stora förluster är stress. När det är ens egna pengar som står på spel uppstår ofta en osäkerhet som får 26

34 Teoretisk referensram investeraren att tro att vissa speciella saker kommer att inträffa. Tron på dessa händelser påverkar omdömet negativt vilket försvårar bedömningsförmågan och stör den strategiska/taktiska planeringen. Om en investerare hamnar i det här mentala stadiet är det lätt att ödestigna beslut fattas. Det stora problemet med att ständigt försöka bibehålla kapitalet för mer framgångsrika avslut är att det sällan genomförs särskilt lyckat. Många behåller en investering, exempelvis en aktie, i hopp om att kursen ska återhämta sig och sedan gå med vinst. Då investerare är experter på att straffa sig själva leder förlustcykeln till en självuppfyllande profetia av misslyckanden. Enligt Elvin (2004) medför osäkerhet, rörande framtida avslut, oro för många investerare. För att minska oron är det vanligt att de försöker förutse framtiden. När en investerare tror att något kommer hända eller är näst intill säker på att något kommer hända påverkar det besluten som fattas. Beslut baseras på uppfattningar om framtiden. Eftersom investerarens uppfattningar kan vara väldigt kraftfulla och förödande kan det hända att investeraren väljer att blunda för uppenbara bevis eller till och med reducerar och anpassar viktiga faktorer så att de inte motsäger den redan bildade uppfattningen. Den här förnekelseprocessen fungerar som en katalysator för att trigga kraftfulla känslor som exempelvis rädsla. Känslor i allmänhet men rädsla i synnerhet kan försvaga en människas förmåga att analysera saker objektivt och att fatta korrekta beslut. Något som kan få förödande konsekvenser för en investerare, framförallt för småspararna. Gyllenram (2001) förklarar att det är vanligt och mänskligt att leva på hoppet istället för att erkänna att man gjort en dålig investering. Investerare använder sig av önsketänkande, tolkar information så att det passar deras syfte och undviker att fatta beslut i en svårbemästrad situation. Ju mer känslomässigt involverad en investerare blir desto lättare är det att göra som alla andra tycks göra istället för att agera självständigt. Elvin (2004) hävdar att investerare är dåliga på att förutspå kurser. Noggrannheten på dessa typer av gissningar, som det många gånger rör sig om, ligger på procent. Bara genom att titta på börsanalytikernas riktkurser kan man förstå att det inte ligger någon högre expertis bakom. Ett flertal studier har genomförts som visar att finansiella rådgivare många gånger presterar sämre än marknaden de befinner sig på. Det gäller även för förvaltare av 27

35 Teoretisk referensram pensioner, fonder och försäkringsbolags aktieportföljer. Den avgörande orsaken till flera av dessa underprestationer beror på att de följer flocken. 4.3 Portföljteori Enligt Karlsson (2008) är den största svårigheten inom aktiehandel att välja mellan det stora utbud av aktier som finns på marknaden. Ur risksynpunkt är det olämpligt att investera i enbart ett och samma företag. Genom att skapa en aktieportfölj innehållande aktier i olika företag sprids riskerna ut. Valet av aktier och tillgångar i investerarens börsportfölj hänger till största del ihop med de målsättningar och syften som finns med placeringarna. Vissa vill ha hög kapitaltillväxt under kort tid medan andra vill spara tryggt och långsiktigt. Det viktiga är att investeraren gör klart för sig själv vad målet med portföljen är. Investeringar i aktier bör ske långsiktigt eftersom aktiekurserna på lång sikt, med stor sannolikhet, går upp. Något som är mycket svårare att förutspå på kort sikt. Detta utesluter dock inte möjligheterna att handla på kort sikt om läget är gynnsamt. En av de stora nackdelarna med kortsiktig handel är att det är mycket mer tidskrävande. Fler affärer krävs, under en högre frekvens, samtidigt som placeringarna oftare måste bevakas än med långsiktig handel. En kortsiktig investerare måste hänga med i de kortsiktiga svängningarna. Enligt Markowitz (1952) kan sammansättningen av en portfölj indelas i två olika steg. Det första steget handlar om att observera, skaffa sig erfarenheter om vilka tillgångar som portföljen bör innehålla och vilka krav som ställs på den framtida avkastningen. I det andra steget beslutar sig investeraren för vilka tillgångar som portföljen ska innehålla utifrån de kraven. Att vara aktieägare innebär alltid en viss risk menar Karlsson (2008). Risken hänger såklart samman med den enskilda tillgång som investeraren väljer att placera sitt kapital i, men det finns också en risk med marknaden i sin helhet. Man skiljer på bolagsrisk och marknadsrisk. Bolagsrisken avser de risker som direkt hänger samman med det enskilda bolagets prestationer. Det bolag som investeraren äger aktier i kan redovisa ett dåligt resultat, eller att andra händelser sker som påverkar aktiekursen negativt. Det bästa sättet att minska denna risk är att aktieportföljen innehåller aktier i flera olika företag utspridda över flera 28

36 Teoretisk referensram olika branscher. Ett annat bra sätt är att spara indirekt genom att köpa in sig i aktieobligationer eller att investera i ett investmentbolag där riskerna redan är utspridda. Den andra risken, marknadsrisk, är direkt förknippad med marknaden i sin helhet, vilket är mycket svårare att undvika exponering mot. Åtgärder för att minska denna risk kan vara att främst se långsiktigt på investeringarna men också komplettera den svenska aktieportföljen med investeringar på andra marknader. Karlsson (2008) hävdar att användandet av hävstång i sin aktieportfölj är riskabelt men ger också möjlighet att få en hög avkastning på ett begränsat kapital. Om en investerare ska använda belåning, är en högst individuell fråga. Enligt Gyllenram & Ugrina (2010) finns det två stycken centrala begrepp i modern portföljteori. Det första är diversifiering som avgör hur kapitalet i en specifik tillgångsklass, exempelvis aktier, ska fördelas. Eftersom det finns ett starkt teoretiskt stöd för sambandet mellan risk och avkastning är detta något som i högsta grad påverkat portföljuppbyggnaden världen över. Genom att blanda aktier med olika volatilitet och utan inbördes samband kan investeraren skapa en bra riskprofil som samtidigt ger chans till god avkastning. Diversifiering utgör också ett bra skydd mot bristande kunskap. Det andra begreppet är allokering. Allokering till skillnad mot diversifiering, som avgör fördelning av kapital i sin specifika tillgångsklass, bestämmer istället hur fördelningen mellan olika tillgångsklasser ska se ut i en portfölj. Den kan exempelvis bestå av en del aktier, en del fonder och en del strukturerade produkter. Frågor som investeraren måste ställa sig är vilka tillgångsklasser ökar förutsättningarna för att kunna skapa en så effektiv portfölj som möjligt? Det är generellt sett svårt att ge råd om hur investerare ska fördela sitt kapital mellan de olika tillgångsslagen. Det finns en rad olika variabler som spelar in. Främst är det investerarens egna preferenser i fråga om tidshorisonten på investeringarna, riskaversion och behovet av likviditet som avgör hur tillgångsallokeringen bör se ut. 4.4 Generation Y Parment (2008) definierar Generation Y, 80-talistena, en generation vars konsumtion och arbetsmentalitet präglas av ett samhälle med många valmöjligheter, ständig 29

37 Teoretisk referensram kommunikation, sociala nätverk och diffusa normer om hur saker bör vara. Generation Y är ett resultat av en rad olika processer som varit aktiva i det svenska samhället. Bland annat så är denna generation för unga att komma ihåg folkhemstanken som under mitten av talet präglade samhället och de generationer som växte upp i skuggan av den. Något som medfört att Generation Y är uppväxta med att göra fria val, profilera sig och själva välja strategiska inriktningar för sin framtid. Något som många av de äldre generationerna inte är vana vid då staten enligt folkhemstanken sörjde för att varje medborgare skulle hitta en yrkesroll som var passande just för den individens preferenser. Under 1980-talet förändrades den svenska ekonomin i grunden. Marknaden som tidigare varit starkt reglerad av staten öppnades upp och samhället i stort internationaliserades. Allteftersom staten bit för bit förlorade kontrollen över hushållens ekonomi blev utrymmet större för individen. Generationen av 80-talister är vana, och uppmuntrade till, att själva profilera sig på det sätt som känns bäst för dem själva. De nya ekonomiska reformerna under 80-talet medförde bland annat att nya banktjänster blev tillgängliga för allmänheten. De gick numera att ta så kallade räntelån, det vill säga att husägare erbjöds lån för att betala räntan. Detta var inget problem så länge inflationen drev upp huspriserna och lönerna. Även optioner blev tillgängligt på marknaden, som tidigare till stor del bestått av traditionell fondoch aktiehandel. (Parment, 2008) Ett mer kortsiktigt kapitalistiskt tänkande etablerades när blankning av aktier blev möjligt. Det vill säga möjligheten att använda belåning för att spekulera i nedgång på börsen. Detta stod i stor kontrast till den tidigare långsiktiga industrikapitalismen som blev starkt utmanat av utländska och inhemska, mer kortsiktiga aktörer. Den utveckling som varit på bostadsmarknaden de senaste åren beror till stor del på den utveckling som varit på bolånemarknaden. Belåningen har blivit högre, även i perioder med stigande räntor. Under tidigt 1990-tal skedde en förändring i de grundläggande investerings- och sparandevärderingarna. Man gick fån ett avbetalnings- och sparandeinriktat synssätt till ett mer månadskostnadssynsätt. Att avbetala och spara mycket var det enda tänkbara för personer som blev vuxna innan andra världskriget. För många personer i Generation Y är detta någonting som är främmande. (Parment, 2008) 30

38 Teoretisk referensram Många av dagens 25-åringar vill bo centralt, i de största städerna. Effekten av det blir att de måste lägga halva nettolönen på räntekostnader för de stora lån som krävs för att köpa en lägenhet i exempelvis Stockholm. Många undviker således att amortera på sina lån till förmån för resor, konsumtion och självförverkligande. Det är viktigt för Generation Y att inte framstå som alltför sparsamma. De tycks hellre vilja leva generöst i nuet istället för att spara för framtiden. Då många har stora förhoppningar om framtida välstånd är problem som höga räntor och amortering något som kan skjutas upp och konfronteras senare i livet. (Parment, 2008) Huntley (2006) menar att Generation Y är den första riktiga konsumtionsgenerationen mycket tack vare deras föräldrar som la ned mycket tid och omsorg för att deras barn skulle ha en trygg uppväxt med allt de kunde önska. De är uppväxta med tv:n som barnvakt och all reklam som passerat genom deras hjärna har gjort dem öppna för marknaden. Pengar har alltid funnits lättillgängligt genom hela uppväxten i form av veckopeng, månadspeng och kanske lön från något helgjobb. Det har medfört att shopping och konsumtion har blivit en livsstil snarare än en rutinmässig hushållssyssla. Oftast är hela eller stora delar av den disponibla inkomsten tänkt att konsumeras. Att spara långsiktigt, äga bostad och amortera på lån är otänkbart. Det skulle i så fall ske på bekostnad av roliga saker vilket skulle ge livet en mycket dystrare mening. Eftersom de är slösare snarare än sparare medför detta att de är bekväma med diverse kreditkortslån och andra korta skulder som skulle få den äldre generationen att fasa. Parment (2008) hävdar att Generation Y ute i arbetslivet är ivriga och hungriga. De vill fort hitta en tjänst med intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter. De villa ha snabb feedback, oavsett sammanhang. En generation som är uppväxt med internet, epost och sociala nätverk är inte vana att vänta. Saker ska ske i realtid, helst i alla situationer. 4.5 Investeringsklockan Gyllenram & Ugrina (2010) förklarar att Investeringsklockan är ett gammalt verktyg som funnits med sedan år 1937, då den först presenterades i den brittiska tidskriften Evening Standard. Det är ett kraftfullt verktyg som används världen över av investerare som vill ha en djupare tillgångsallokering. Visaren på klockan fastställer olika klockslag eller olika faser i de 31

39 Teoretisk referensram konjunkturer som påverkar marknaden på makronivå. Den är tänkt att spegla hur en traditionell konjunkturcykel rör sig och hur diverse tillgångsslag påverkas under olika tidpunkter. Klockan kan ses som en vägledning om vilken tid det är genom de indikatorer som är skrivna i klockans olika delar. En indikator kan vara att räntan höjs eller sänks, att fastighetspriserna faller eller stiger eller hur god tillgången på pengar är. En timme på klockan kan ta en månad eller flera år. En konjunkturcykel motsvarar ett varv på klockan. (skandia.se) Jonnerhag (2011) hävdar att om en investerare vet var på klockan eller i vilken konjunkturfas som världen befinner sig i går det också att veta på vilket sätt man bör förhålla sig till de olika tillgångsslagen. De främsta tillgångsslagen på investeringsklockan är aktier, räntepapper fastigheter och råvaror vilka kraftigt påverkas beroende på var i cykeln marknaden befinner sig. Hur de olika faserna och tillgångsslagen påverkas illustreras i figur 3. Figur 3. Investeringsklockan (scandia.se) 4.6 Lagtolkningar Lagen om finansiell rådgivning Svensson (2008) skriver att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter (LFR) går ut på att alla som jobbar med finansiell rådgivning till konsumenter skall ha tillräcklig 32

40 Teoretisk referensram kompetens. Under rådgivningen ska allt som sägs dokumenteras av rådgivaren och dokumentationen skall ges till kunden. Rådgivaren ska iaktta konsumentens intressen, samt avråda kunden från att vidta olämpliga åtgärder. Om rådgivaren uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakar konsumenten ren förmögenhetsskada skall skadestånd utgå. Konsumentverket utövar tillsyn för att kontrollerar att lagen följs Lagen om värdepappersmarknaden Oxenstierna (2008) menar att i Lag (2007:538) om värdepappersmarknaden framgår det bland annat att en investerare som vill handla med olika typer av derivat- och hävstångsinstrument, måste skriva under ett särskilt kundavtal för att banken ska få förmedla produkten. Då en investerare med depåkonton inte har direktkontakt med börsen, faller ansvaret på de olika instituten att tillhandahålla ett speciellt informationsblad om derivatinstrument. Där ska det bland annat gå att läsa om riskerna med derivatinstrument. Det är alltså även de olika finansiella institutens ansvar att se till att investeraren godkänner och skriver under avtalet innan de kan tillhandahålla produkterna. 33

41 Empiri 5 Empiri Detta kapitel syftar till att beskriva det empiriska material som samlats in. I kapitlet har empiri från intervjuer och de kvantitativa data vi samlat in genom enkätundersökningen sammanställts och delats in efter ämne. 5.1 Möjligheter och risk Den stora risken med Mini Futures, enligt Conny Myhrberg, Product manager på RBS, är att investeraren kan förlora pengar väldigt snabbt. Samtidigt finns det olika risker beroende på vilken typ av hävstångsinstrument det är, samt vilken som är den underliggande tillgången. Mini Futures och andra produkter med inbyggd stop-loss, medför att om utvecklingen för den underliggande tillgången inte alls blir som tänkt, utan någon gång bryter stop loss-nivån upphör Mini Futuren. Det vill säga den stora risken är att det insatta kapitalet löses in. I jämförelse med Bull- och Bearcertifikat som exempel, där istället risken ligger i att värdet gröpes ur under tiden av den konstanta hävstångsfaktorn. Anledningen till att Mini Futures har blivit så populär är för att de avgiftsmässigt ligger väldigt bra till. De avgifter som finns är väldigt transparenta samtidigt som det är väldigt enkelt att simulera avkastningen. Något som har stora fördelar i förhållande till exempelvis CFD:s som överlag är en otydlig och svårförstådd produkt. Att köpa Mini Futures är som att köpa ett hus med belåning, där ränta ackumuleras dagligen på lånet. De som inte har pengar att förlora bör inte handla med dessa typer av instrument. Man kanske inte ska investera semesterkassan. Myhrberg Markus Augustsson, trader på Nordea, anser att Mini Futures är ett bra instrument som är lätt för kunden att förstå. Främst på grund av den transparenta prissättningen. Barriären som används fungerar bra som en inbyggd stop-loss, vilket har sina för och nackdelar. Fördelen är att det inte går att bli skyldig pengar då stop-loss funktionen löses ut. Samtidigt blir nackdelen att det är svårt för investeraren att överleva tillfälliga marknadsfluktuationer. Det är mycket viktigt att investeraren är väl medveten om detta samt alla andra risker med 34

42 Empiri hävstångsinstrument. Innan investeraren börjar handla bör han noggrant läsa på hur de olika instrumenten fungerar samt vilka risker, en investering med hävstång medför. Har inte investeraren den kunskap som krävs samt inte förstår riskerna, är personen inte lämplig att handla med hävstång. Augustsson hävdar att riskviljan hos de individer som handlar med hävstångsinstrument förändras med det rådande marknadssentimentet samt vilken konjunktur som världen befinner sig i. Med tanke på de kriser vi går/gått igenom har riskviljan säkert ökat för somliga men minskat för andra, vilket i slutändan troligtvis tar ut varandra. De investerare som gick kort på marknaden, det vill säga trodde på nedgång, under kriserna har tjänat på det. Därför vill de också fortsätta göra det. De investerare som fortfarande trodde på uppgång under krisen och därmed gjorde stora förluster är troligtvis mer avvaktande i dag och mindre benägna att ta risker. Med den ökande handeln med hävstångsinstrument i åtanke, kan man anta att riskviljan har ökat och även kommer att göra så på sikt, i förhållande till traditionell aktiehandel. Som jag har förstått det vill dagens moderna investerare ha hävstång. Augustsson Peter Olsson, chef för Sverigeverksamheten på Commerzbank, anser att det inte är att rekommendera att sätta sina sista pengar i ett hävstångsinstrument. Det finns en faktisk risk att hävstångsinstrument blir värdelöst. Har inte investeraren råd att förlora det insatta kapitalet, då ska man inte syssla med denna typ av instrument. De största möjligheterna med hävstångsinstrument är att varje investerare kan skapa sin individuella riskprofil utifrån sina egna preferenser. Då den rekommenderade portföljuppbyggnaden bör bestå av max 5-10 procent hävstångsinstrument, bestämmer investeraren själv var finansieringsnivån och knock-out nivån ska vara på. Därmed har investeraren kontroll över hur stor risken är i dessa instrument. Huruvida svenskarnas riskvilja förändrats över tiden är svårt att säga men rent allmänt har svenskar historiskt sätt gillat hävstångsinstrument. Troligtvis kan det bero på att det går att se lite gambling i det hela. Det vill säga, om en investerare ser en möjlig aktieuppgång på 2 procent är det svårt att låta bli att tänka att det går att få 10 procent på andra sätt. Men eftersom kapitalet då också kan bli värdelöst är det lite spel i det hela. Däremot kan man anta att svenskarnas riskbenägenhet ökat eftersom populariteten för 35

43 Empiri hävstångsinstrument ständigt ökat. Hävstång verkar falla de svenska investerarna i smaken. Ingvar Karlsson, lektor vid Linnéuniversitet och författare, använder personligen inte kortsiktiga hävstångsinstrument, som exempelvis Mini Futures, då han tycker det är alldeles för svårt att förutspå kursutvecklingen på kort sikt. Han förklarar dock att med belåning har en investerare den största möjligheten att på ett snabbt sätt bli miljonär. Men man ska också vara medveten om att det är väldigt riskabelt. Per Torpare, Product Manager Derivatives & Structured Products på Nordnet samt VD för Derivatinfo.com berättar att han arbetar dagligen med de flesta hävstångsinstrument. Han anser att ingen av instrumenten är särskilt svåra att förstå. Hans uppfattning är den att Mini Futures har vunnit mark på grund av att de uppfattas av kunderna som transparenta och enkla att förstå. Den stora skillnaden finns mellan Mini Futures och warranter. De fungerar på helt olika sätt, främst i avseende på hur hävstången är uppbyggd men också på hur de påverkas av den implicita volatiliteten, det vill säga den volatilitet som är underförstådd i priset. Något som är viktigt för kunderna att förstå. Fördelen är den upplevda enkelheten just att man inte behöver räkna på när den slutar. De slipper också att ta hänsyn till den implicita volatiliteten, som många ändå inte förstår. Därför kan antagligen Mini Futures vara en massmarknadsprodukt av den anledningen. Torpare berättar att de olika funktioner som hävstång erbjuder ger möjlighet till hedging, det vill säga att genom en liten summa kan investeraren köpa en liten försäkring för sin större portfölj. Det andra sättet är i rent spekulativt syfte. Om en investerare har en stark marknadstro går det att köpa exempelvis Mini Futures för en liten summa samtidigt som det då går att få en hög utväxling om denna tro stämmer. Men där bör en investerare inte lägga alla sina pengar utan istället vara försiktig i sin storlek. En fördel med Mini Futures är den inbyggda stop-lossen som verkar för att begränsa eventuella förluster. Man måste komma ihåg att hävstång arbetar åt båda hållen och då kan det vara bra att ha en stop-loss. Torpare Torpare berättar att det generellt sett går att skapa hävstång i sin portfölj genom vanliga värdepapperslån. För de alla flesta investerare är den ränta som Nordnet kan erbjuda sämre 36

44 Empiri än den som exempelvis RBS bakar in i sina produkter. Av den anledningen är det svårt för en investerare att lika kostnadseffektivt, uppnå hävstång med egna belånade medel. Räntan för en Mini Future ligger just nu runt fyra procent. Ett vanligt värdepapperslån hos Nordnet eller någon annan bank skulle kanske hamna runt sju procent. Sedan går det att göra som alla andra svenskar och belåna sitt hus. Istället för att konsumera kan de istället köpa aktier för pengarna. Det är en mer riskfylld strategi även om bolåneräntan kanske kan hamna under den ränta som redan finns inbyggd i befintliga hävstångsinstrument. Svenskarna belånar sina hus och konsumerar för att vi inte förstår bättre. Jag tror att det är för få fortfarande, som belånar sina hus och investerar. Torpare Torpare ser ingen större förändring i svenskarnas riskvilja. Nordnet har en del förvaltningsverktyg som finns på Internet där de fastställer kundernas riskvilja, och enligt dem har den inte förändrats. Däremot är det inte säkert att kunderna vet vilka risker de tar. Torpare tror och hoppas, främst vid handeln med Mini Futures, att det är någonting som genomförs med pengar som har avsatts för ett större risktagande. Svenskarnas riskvilja har inte förändrats generellt men kanske har de funnit nya sätt att stilla de riskbehov som finns. Henri Laine arbetar med börshandlade investeringsprodukter på Citigroup och han anser att hävstång innebär högre risk, men i detta fall medför även risken stora möjligheter. För Mini Futures går hävstången väldigt lätt att observera och hålls generellt sett konstant under produktens löptid. Tommy Fransson, chef för Nordic Derivate Exchange, menar att hävstång skapar stora möjligheter samtidigt som det medför en hög risk. Om en investerare använder instrumenten på rätt sätt går det även att sänka risken. 5.2 Marknaden Olsson berättar att Tyskland är världens största marknad för börshandlade investeringsprodukter. Ett flertal av olika hävstångsinstrument har uppfunnits på den tyska marknaden, exempelvis turbowarranter. Därefter har Commerzbank och andra emittenter tagit konceptet vidare till andra länder, bland annat till Sverige. Den svenska marknaden är 37

45 Empiri numera väldigt intressant. Det finns flera olika hävstångsinstrument med en mängd olika underliggande tillgångar i en rad tillgångsklasser. Vilket innefattar i stor sett de samtliga svenska OMX30 aktierna, en mängd olika råvaror, alla stora index samt flera av de stora valutorna. Denna bredd har uppkommit tack vare att det finns fyra stycken stora konkurrenter på den svenska marknaden. Dessa är Royal Bank of Scotland, Citigroup, Commerzbank samt svenska Handelsbanken, som alla emitterar Mini Futures och andra hävstångsinstrument. I dagsläget har Commerzbank 823 Mini Futures lanserade samtidigt och den dagliga omsättningen ligger runt 40 miljoner kronor. Populariteten för hävstångsinstrument har exploderat de senaste åren. Den totala omsättningen per månad ligger på 3-4 miljarder kr. Siffror som de inte alls var uppe i för några år sedan. Myhrberg hävdar att Mini Futures är en av de snabbast växande produkterna på den svenska marknaden. Initialt med alla nya produkter finns en tröskel som alla investerare måste komma över. Nyheten med Mini Futures är den inbyggda stop-lossen i kombination med hävstången. När kunskap om produkten sedan finns och tröskeln passerats brukar populariteten öka och investerare brukar fastna för produkttypen. Populariteten för hävstångsinstrument i allmänhet har kraftigt ökat de senaste två åren. Ofta är det kunder som handlar en hel del aktier som också börjar handla med Mini Futures och andra hävstångsinstrument. Det beror vanligtvis på att de vill tillföra lite mer spänning i sina investeringar. Augustsson hävdar att marknaden för hävstångsinstrument svänger kring rapportsäsong samt beroende på det rådande marknadssentiment, det vill säga om det råder optimism eller oro på börsen. Över tid har marknaden för hävstångsinstrument bara ökat. Dock skiftar det vilken typ av instrument som är mest populär att handla med. Marknaden för hävstångsinstrument är stor i Sverige. Den totala omsättningen för Mini Futures, warranter, turbowarranter och olika certifikat uppgick till dryga 7,2 miljarder under mars månad. Ett osäkert antagande som Augustsson gör är att ca 13 procent av dessa är omsättning i Mini Futures. Därför anser Augustsson att det finns en god marknad för Mini Futures. Nordea själva emitterar för tillfället instrument med fast hävstång men inga Mini Futures. Augustsson förklarar att de ser över möjligheterna på att ge ut dem i framtiden och att det finns flera olika anledningar till varför de ännu inte emitterar dessa. En anledning är 38

46 Empiri riskhantering. Han menar att de om några år kan dra nytta av de missar, om några, som de utländska bankerna gjort. De utländska bankerna får "first mover advantage med bland annat högre marginaler då de svenska bankerna eventuellt får lägre kostnader. Torpare berättar att alla instrument och värdepapper som är listade på en börs kan handlas hos Nordnet. Det betyder att Nordnet i sig inte gör någon begräsning av det som finns på marknaden. Är en person kund hos Nordnet då har också kunden tillgång att handla det som finns på marknaden. Ett exempel på produkter som de erbjuder är standardiserade derivat som lägger grunden för övrig derivathandel. Emittenterna kan sedan själva paketera och strukturera egna produkter för konsumentmarknaden och det är också här som moderna hävstångsinstrument passar in. Det är också på den marknaden som Nordnet är stora eftersom de i allmänhet vänder sig till privatkunder. Torpare menar att de svenska bankerna är väldigt duktiga emittenter och utgivare av strukturerade produkter. Det finns alltid tankar hos dem vilka produkter som är mest lämpliga, dels för kunderna men också vad som är mest lämpliga för bankens egen portfölj och egna handel. Bankerna måste kunna hantera produkterna också, det är exempelvis enbart Handelsbanken, av de svenska storbankerna, som har ett eget utbud av handel med råvaror. Det faller sig därför naturligt att de kan emittera produkter som använder råvaror som underliggande tillgång, exempelvis Mini Futures. Mycket bygger också på att de ska kunna hedga sig i marknaden, så att inte för stora risker tas med kundernas kapital och inte heller med deras eget kapital. Oftast finns det väldigt tydliga riskmandat på varje bank vad den får och inte får göra vilket bidrar till att branschen blir ganska självreglerande. De banker som kan ge ut Mini Futures kommer säkert också att göra det. En annan aspekt som måste tas hänsyn till är att det kostar pengar varje gång bankerna ger ut en produkt. Det ligger därför i alla utgivares intresse att hålla nere antalet produkter om de inte tror att de kommer få stor slagkraft på marknaden. Det handlar om fingertoppskänsla för att veta vilka produkter som fungerar på marknaden, och det är olika banker olika duktiga på. Handelsbanken har uttalat sig om att de kommer sluta att emittera turbowarranter till förmån för sina Mini Futures, trots detta gav de ut nya turbowarranter samma dag som de gav uttalandet. Det är uppenbart att de ser en framtid för Mini Futures men det är svårt att 39

47 Empiri avgöra hur marknaden kommer se ut för övriga produkter framöver och även vilka banker som kommer att vara emittenter. Torpare menar att effekten av att majoriteten av de svenska storbankerna inte ger ut Mini Futures, beror på hur segmentet definieras. Commerzbank är idag den största aktören i Sverige på listade investeringsprodukter och de har varit snabba på att haka på trender. Både Bull- och Bearcertifikat med stor hävstång, Mini Futures och turbowarranter. De var väldigt tidiga i det förra skedet när handeln med turbowarranter utvecklades från de vanliga warranterna. Det är uppenbart att deras strategi har varit lönsam. Däremot är det inte självklart att fler marknadsandelar är lika med högre lönsamhet. En expansion sker ofta på bekostnad av lönsamheten, vilket kan påverka olika banker att ha olika strategier. Citigroup som ett exempel lanserade sina första produkter i Skandinavien strax innan årsskiftet och har redan 5-7 procent av marknaden i det produktsortimentet. Med rätt produkter och med rätt marknadsföring, via rätt kanaler, går det att ta marknadsandelar. Om det sedan är lönsamt eller ej är svårt att svara på. Sparar du i fonder eller något annat värdepapper? Ja % Nej 9 8% Figur 4. Enkätundersökning. Fråga om respondenterna sparar i värdepapper 40

48 Empiri Har du någon gång handlat med något hävstångsinstrument? Ja 57 49% Nej 60 51% Figur 5. Enkätundersökning. Har respondenten någon gång handlat med ett hävstångsinstrument. Hur är din inställning till hävstångsinstrument? Positiv 42 36% Negativ 8 7% Blandad 48 41% Har ingen åsikt 18 15% Figur 6. Enkätundersökning. Respondentens inställning till hävstångsinstrument. 5.3 Kunskap och passandebedömning Myhrberg menar att de svenskar som handlar med Mini Futures uppfattar det som en spännande produkt, men ett uttalande om deras kunskaper om produkten är svårt att göra. Rent allmänt är svenska börshandlare av investeringsprodukter relativt okända i övriga Europa. Sverige är väldigt outvecklat i de här frågorna. En anledning till detta beror på de svenska bankerna som dominerar utrymmet har svårt att hantera instrument på andra underliggande tillgångar än på våra svenska aktier. Mini Futures och liknande instrument bygger på att även andra underliggande tillgångar täcks in, som exempelvis råvaror, valutor 41

49 Empiri och utländska aktier. Något som de svenska bankerna inte alltid har kapacitet att genomföra. Vi svenskar brukar alltid tro att vi är så långt fram inom allting, men på det här området ligger vi efter. Myhrberg Olsson menar att många gör felet när de börjar handla med den här typen av instrument, att de spekulerar i om en viss Warrant eller Mini Future skall gå upp eller ned. Något som är helt fel. Det som en investerare bör göra är att vara insatt i hur marknaden fungerar, genom att läsa olika affärstidningar, att ha en klar marknadssyn och förstå vad det är som driver börskurserna. Om en investerare tror på ett företag, exempelvis Ericsson, kan investeraren köpa en mängd olika produkter förknippade med företaget. Men det måste finnas en grundläggande marknadssyn och den kommer från aktiemarknaden och det är där som investerarna måste hänga med. Det går inte att isolera sig och tro att hävstångsinstrument är en enskild företeelse som separat lever i sin egna lilla bubbla. De får sina priser från någonstans och det är därför hävstångsinstrument också kallas för derivat. Det man spekulerar i är huruvida den underliggande tillgången ska gå upp eller ned. För då följer det per automatik att din Mini Long eller Mini Short går upp eller ned. Det är säkert som amen i kyrkan Olsson När Olsson började arbeta på Commerzbank för åtta år sedan var kunskapen begränsad på grund av det minimala utbudet av hävstångsinstrument. Det fanns enbart vanliga warranter, men numera börjar folk bli mer och mer upplysta. Även mer sofistikerade i sin handel. De känner till fler produkter på marknaden och vet vad det är som händer. Det är mycket vanligare att människor besöker Commerzbanks seminariekvällar där det går att lära sig mer om hur investeringar på bästa sätt görs i dessa produkter. Sedan finns Tyskland som är föregångslandet till alla produkter där det finns riktigt mycket professionella investerare. Men nu för tiden finns det även väldigt mycket duktiga investerare i Sverige som handlar med Commerzbanks produkter. Handeln med hävstångsinstrument är en väldigt liten klick i det stora hela. Om man jämför omsättningen för hävstångsinstrument med omsättningen för den traditionella aktiehandeln är den andelen mycket mindre i Sverige än i Tyskland. I Tyskland är derivathandel mycket mer utbrett än investeringar i traditionell aktiehandel. 42

50 Empiri Torpare menar att i och med att hävstångsinstrument går att använda på många olika sätt, är det svårt att ange någon ideal användare av dem. Rent allmänt för komplexa produkter gäller det att en investerare läser på hur de fungerar innan den börjar handla med produkten. Komplexitet i sig medför att de eliminerar de personer som inte har intresse av, möjlighet till eller lust att lära sig hur de fungerar. Men finns intresset och investeraren förstår vikten av att veta vad det är som köps, då finns det egentligen ingenting som avgör om en investerare är mer lämplig än en annan. Torpare berättar att Nordnets utländska kunder, främst i Tyskland och Luxemburg, i jämförelse med de svenska kunderna var mer avancerade i deras handel och kunskaper kring hävstångsinstrument. Strukturerade produkter och börshandlade investeringsprodukter har generellt större genomslagskraft i Tyskland, Luxemburg och Schweiz än i Norden. Däremot ligger svenskarna väldigt långt fram i sin handel med andra hävstångsinstrument, exempelvis Bull- och Bearcertifikat. I Norden är de svenska kunderna de mest avancerade vad gäller den här typen av produkter. Följt av finländarna, norrmännen och danskarna, i den ordningen. Torpare Torpare hävdar att passandebedömningen och lämplighetsprövningarna som finns i dagsläget är bra. Sedan går det alltid att ställa sig frågan om det är tillräckligt. Det är ganska enkelt för en investerare att säga att den kan, även om så inte är fallet. Något som är upp till investerarens enskilda subjektiva bedömning. Ur den synpunkten, att passandebedömningen uppmärksammar investeraren om att det är en produkt som medför vissa risker, så är det en fördel att den finns. Däremot går det alltid att diskutera vilken nivå bedömningen skall ligga på eller hur djupt den ska gå. De som handlar med dessa produkter ska veta vad de gör och av den anledningen är det bra att dessa bedömningar genomförs. Passandebedömningen i sig är egentligen ett krav som ställs på bankerna och övriga i branschen, att tillhandahålla utbildning, verktyg, möjligheterna att söka och sortera. Allt för att hjälpa kunderna. I den frågan sköter sig branschen ganska bra. Det finns flera olika webbsidor och aktörer som med god transparens hjälper kunderna att fatta goda beslut. 43

51 Empiri Personligen tycker jag att folk får göra vad de vill med sina stålar, om jag ska vara helt ärlig. Men det är jättebra att man kan flagga genom att säga att detta är en mer komplex produkt, var försiktig innan du handlar den här. Torpare Laine menar att det fortfarande finns ett visst utbildningsbehov i stort sett gällande alla typer av hävstångsinstrument. Detta är något som hela marknaden, alla emittenter, NDX och övriga aktörer kontinuerligt arbetar med att förbättra. Huruvida svenskarnas kunskaper om hävstångsinstrument skiljer sig mot övriga Europa är relativt svårt att göra någon direkt jämförelse mellan. Främst på grund av de storleksskillnaderna som finns mellan marknaderna. Det finns alltid kunder med mer kunskap och de med mindre. Behovet finns för ytterligare utbildning av en del kunder och det är inte något som är unikt för den svenska marknaden. Det är någonting som också präglar övriga marknader runtom i Europa. Det är svårt att avgöra huruvida den svenska passandebedömningen är tillräcklig i dagsläget. Det som går att säga om passandebedömningen är att det är ett steg som per automatik skapar ett hinder för investeraren som måste uppmärksammas före investeraren kan inleda sin handel. Eftersom det i stort sett enbart är att sätta en bock i rutan där det står något i stil med: Jag har tagit del av informationen och godkänner, går det att diskutera vilken effekt detta egentligen har. Det är inte säkert att investeraren verkligen har läst informationen och det är svårt att verkligen kontrollera de verkliga kunskaperna. Det är precis lika svårt som att räkna med att någon läser det finstilta, i diverse avtal som de ingår. Nästa steg vore att införa någon form av körkort för dessa typer av produkter, men det vore att dra det hela för långt. Det skulle skapa ett stort missnöje bland de investerare som redan har stor kunskap om produkterna och som redan är mitt uppe i sin handel. Det skulle mer likna ett överförmyndarsamhälle där det inte går att räkna med att någon kan ta ansvar för sina egna handlingar. Men återigen är det svårt att säga vad som är rätt eller fel och vad som är tillräckligt, det är alltid något som kan diskuteras. 44

52 Empiri Vilken kunskap anser du dig ha om Mini Futures? Mycket god 6 5% Figur 7. Enkätundersökning. Respondentens kunskap om Mini Futures. God 16 14% Måttlig 30 26% Dålig 40 34% Har aldrig hört talas om instrumentet 24 21% Tycker du att informationen du fick var tillräcklig innan du började handla med instrumentet? Ja 33 28% Nej 19 16% Tog inte 20 17% del av den Figur 8. Enkätundersökning. Respondentens syn på passandebedömningens tillräcklighet. 5.4 Portföljuppbyggnad Myhrberg anser att det är svårt att ange hur stor del av en investerares totala portfölj som ska bestå av Mini Futures. Det beror helt och hållet på investerarens syfte med sina investeringar. Likaså är tidshorisonten en viktig faktor för uppbyggnaden av en portfölj, det gäller att fastställa om investeraren vill spara på lång eller kort sikt. Hävstångsinstrument i allmänhet ska inte utgöra en större del av en portfölj, däremot att ha dem som en mindre del kan vara fördelaktigt. Främst om det finns en stark marknadstro på en uppgång eller nedgång kan det vara läge att snabbt gå in med ett sådant instrument. Den stora fördelen är att man kan diversifiera sig mot exempelvis den amerikanska marknaden med deras index 45

53 Empiri och råvaror. Den avgörande faktorn som bestämmer portföljuppbyggnaden är framförallt vilken riskprofil som väljs. Augustsson menar att hävstångsinstrument i allmänhet kan användas som en extra krydda i den traditionella aktieportföljen. Hävstång kan användas i en portfölj på många olika sätt beroende på vilken avsikt man har med det, men det kan vara lämpligt för dem som är intresserade av kortsiktiga såväl som långsiktiga investeringar. De kan även användas för mindre kapitalkrävande hedging samt för att få exponering mot udda underliggande tillgångar. Hedging eller hedge är ett finansuttryck som innebär att en investerare gör en investering för att reducera risken för förluster i en annan investering. Under de seminarier som Olsson håller brukar han förespråka att hävstångsinstrument kan användas som en krydda i portföljen procent är en rimlig andel av den totala portföljen som kan vara aktuell vid en speciell marknadssyn. Då går det att skapa överavkastning i portföljen genom att snabbt köpa en Mini Future i en underliggande tillgång, som investeraren tror på extra mycket. Det finns en strategi som heter cash extraction som bygger på, att istället för att köpa exempelvis 2000 H&M aktier för kr kan man köpa warranter eller Mini Futures som har H&M som underliggande tillgång. Då går det att få samma exponering mot marknaden med enbart en bråkdel av kapitalet. Det som är beskrivet ovan är exempel på hur hävstångsinstrument används i rent spekulativt syfte. Ett annat sätt för investeraren att använda Mini Futures i sin portfölj, är för att sänka risken, genom så kallad portföljförsäkring. Om man tänker sig en investerare som exempelvis äger en stor post av H&M aktier. Det har varit en hyfsad god kursutveckling de senaste åren, men investeraren tror att den närmaste framtiden kommer se mindre bra ut. Då kan investeraren köpa, exempelvis en Mini Short med ett visst lösenpris och en viss finansieringsnivå. Skulle aktiekursen för H&M dyka, på grund av en dålig säsongrapport eller någon annan kurspåverkande faktor, går för varje krona som aktierna tappar i värde positionen i Mini Shorten upp motsvarande. Det medför, att under en viss nivå, kan investeraren bibehålla sitt totala värde i portföljen. Den enda kostnad som uppstår är den för försäkringspremien, bestående av priset för Mini shorten. Den totala vinstprofilen för denna position kommer att visa exakt samma siffror som för en indexobligation. Nackdelen med en indexobligation är att investeraren saknar koll på vad positionen kostar samt vilken marginal fondbolaget har. 46

54 Empiri Genom att använda en Mini Future som hedging kan investeraren ha uppsikt över priserna i realtid plus att investeraren har koll på vad positionen kostar, vilket medför ett väldigt transparent sätt att försäkra en aktieportfölj. Olsson anser att en aktieportfölj maximalt bör bestå av 10 procent hävstångsinstrument. I dagsläget råder en råvaruboom på marknaden vilket kan medföra att en temporär uppvikning av andelen hävstångsinstrument, kan vara skälig. Men det beror helt och hållet på vilka riskpreferenser investeraren har. Till moster Greta skulle jag säga maximalt 5 procent bara för att ha en krydda. Har man någon speciell marknadssyn kan man lägga en liten del av portföljen och få en överavkastning. Olsson Karlsson hävdar att en vanlig småsparare, med tanke på de risker som hävstångsinstrument medför, inte bör ha en stor andel av dessa i sin portfölj. Torpare berättar att både han personligen och Nordnet i allmänhet anser att hävstångsinstrument är ett utmärkt komplement i en befintlig portfölj. Däremot tror han att det inte finns någon som råder sina kunder att stoppa alla sina pengar i hävstångsinstrument. Fördelarna med dem är att de binder ett litet kapital, samtidigt som det går att kontrollera ett stort värde. De är också bra om en investerare vill säkra sin portfölj genom hedging. Att använda Mini Futures som hedging istället för traditionella warranter och optioner är ett utmärkt alternativ eftersom de har ett antal, annorlunda underliggande tillgångar än den svenska optionsmarknaden erbjuder. Det finns råvaror, utländska aktier, index och valutor. Den tämligen begränsade optionsmarknaden erbjuder ca av de största aktierna samt OMX30, därmed erbjuder Mini Futures en större bredd, vilket är fantastiskt bra. Det finns lika många ideala investeringar som det finns investerare. Torpare Torpare menar att det är väldigt svårt att ange en specifik del av en investerares portfölj som bör bestå av hävstångsinstrument. 47

55 Empiri Laine berättar att investerare bör ha klart för sig hur dessa instrument fungerar och beter sig i olika marknadslägen, innan de börjar handla med dem. Detta är viktigt för att kunna använda dem på ett effektivt vis i en investeringsstrategi. Hävstångsinstrument kan användas på flera olika sätt, beroende på vilken typ av produkt det är och vilken strategi investeraren har. Mini Futures är ett bra exempel på ett hävstångsinstrument som inte nödvändigtvis enbart behöver användas i kortsiktiga investeringar. Eftersom Mini Futures inte har något slutdatum kan dessa mycket väl användas som investeringar även på längre sikt utan att ständigt påverkas av rörliga kostnader. Med andra ord går det att inta en aggressivare position, jämfört med en direktinvestering, i en underliggande tillgång både på lång och på kort sikt. Eftersom det finns flera olika typer av hävstångsinstrument med olika egenskaper anpassar dessa sig väl för användning i flera olika kundsegment. I princip går det att bygga en portfölj helt och hållet av Mini Futures eftersom dessa erbjuds i många underliggande tillgångar, både för långa och korta positioner, vilket ger möjligheten att bygga en väl diversifierad portfölj. Mini Futures är också ett bra sätt att öka på aggressiviteten i en redan existerande portfölj, enligt investerarens preferenser. Det finns dock bättre hävstångsinstrument än Mini Futures som passar bättre som portföljförsäkring. Problemet med Mini Futures i det ändamålet, är att de riskeras att bli utknockade i förtid, det vill säga att de når stop-loss nivån och säljs av. Något som gör de till en mindre säker hedge. Vilka typer av hävstångsinstrument har du handlat med? Bull- & 31 53% Bearcertifikat Warranter 22 37% Turbowarranter 12 20% CFD:s 15 25% Mini Futures 19 32% Annat 7 12% Eftersom det går att välja fler än ett alternativ kan procentsatsen överstiga 100 %. Figur 9. Enkätundersökning, typer av hävstångsinstrument som respondenterna handlat med. 48

56 Empiri 5.5 Marknadsföring Enligt Myhrberg marknadsför RBS framförallt Mini Futures genom olika seminarier. Det är viktigt att synas i de forum där förståelse finns för denna typ av produkt. I dagsläget ligger RBS marknadsföring på en balanserad nivå, då hävstångsinstrument är en väldigt nischad produkt. De försöker rikta in marknadsföringen mot de personer som kan tänkas handla med produkten. Det är ingen idé att marknadsföra Mini Futures för hela svenska folket. Det är som att försöka sälja sportbilar till pensionärer. Myhrberg Augustsson berättar att Nordea marknadsför sina hävstångsinstrument genom att synas med banners på stora derivatsidor. Olsson berättar att Commerzbank marknadsför hävstångsinstrument genom att vara ute på seminarieturné, de skriver artiklar och träffar investerare från sina stora mäklare. Det är viktigt att synas på alla sätt och vis och deras broschyrer och hemsidan är verktyg som används flitigt för att marknadsföra och även utbilda investerare i produkterna. Det är svårt att avgöra om den marknadsföringen som finns i dagsläget i tillräckligt. Olsson skulle gärna vilja vara ute mer och prata med investerare men samtidigt har han dagliga arbetsuppgifter som måste skötas. Enligt Laine marknadsför Citigroup sina hävstångsinstrument genom att medverka på bland annat utbildningsseminarier med NDX, samt att synas i annonsbilagor. De har även genomfört så kallade Free-trade kampanjer med mäklare, där kunderna erbjuds möjlighet att handla dessa produkter courtagefritt. De har inte utarbetat någon speciell strategi gällande marknadsföringen av deras Mini Futures men samtidigt finns det ett klart kundsegment som de vill nå med dessa produkter. Eftersom Mini Futures är ett bra alternativ till direkta investeringar i aktier vore det bra att kunna skapa ett intresse så att aktiesparare skulle överväga Mini Futures som ett alternativ till de traditionella investeringarna. 49

57 Empiri 5.6 Framtid och utveckling Myhrberg menar att om Sverige jämför med de mer utvecklade marknaderna i Europa som Tyskland, Holland, Italien och Schweiz är handeln med hävstångsinstrument större där. Om Sverige blir mer likt resten av Europa kommer marknaden även här utvecklas positivt i liknande riktning. Enligt Augustsson ser framtiden ljus ut då allt fler investerare har en djupare kunskap och förståelse för dessa instrument. Men utvecklingen hänger såklart ihop med det tidigare nämnda konjunkturläget och marknadssentimentet. Utvecklingen i år samt andra halvan av 2010 har gått mot mindre komplexa produkter med konstant hävstång. Olsson är övertygad om att marknaden för hävstångsinstrument kommer fortsätta expandera. Främst för att det kommer nya intressanta underliggande tillgångar men också för att det kommer att introduceras nya produkter framöver. Sedan Mini Futures introducerades har andra instrument minskat i omsättning. Ett exempel är turbowarranter som har tappat mot Mini Futures. Commerzbank har länge varit ledande på turbowarranter och det finns en daglig omsättning som är värd att behålla, däremot kommer den troligtvis inte att öka med tanke på de nya intressanta instrument som numera också finns på marknaden. Nu har vi en råvaruboom, för tio år sedan var den en IT-boom och i samband med dessa kommer det alltid nya passande instrument. Olsson Karlsson förklarar att det alltid har funnits trender inom instrumenthandeln. Det kommer hela tiden nya instrument, en del försvinner och andra blir kvar. Han tror att den yngre generationen i större utsträckning är ute efter att tjäna snabba pengar än att spara långsiktigt. Torpare hävdar att handeln med Mini Futures är en relativt ung marknad som har gått från väldigt låga nivåer, sedan de introducerades 2008, till att i stort sett exploderat. Utvecklingen har inte gått lika snabbt som för exempelvis Bull- och Bearcertifikat som vuxit fram under ungefär samma period. Däremot har standardiserade derivat under den här 50

58 Empiri perioden gått tillbaka. Handeln med warranter har stannat av och handeln med turbowarranter har backat i omsättning, troligtvis har detta skett till förmån för Mini Futures. Om det är nya investerare som funnit ett nytt enkelt sätt att få hävstång eller om det är investerare som tidigare handlat med warranter och turbowarranter som gått över till handel med Mini Futures, är dock väldigt svårt att avgöra. Torpare menar att det finns en del saker som måste tas hänsyn till vid en undersökning av hävstångsinstruments fortsatta utveckling på den svenska marknaden. En viktig faktor är noteringskostnaderna, som tidigare bestämdes av gamla värdepapperscentralen, vilka begränsade emittenterna att släppa så många produkter som de kanske önskade. Det är någonting som har förändrats över tiden och det är numera inte ett lika stort problem då priserna har blivit lite lägre. Något som har bidragit till en ökad produktmängd på marknaden. Fler produkter i sig kommer att öka antalet avslut eftersom det är större chans att varje investerare hittar den typ av produkt som passar just dennes behov. Däremot tror Torpare att den kraftiga utveckling som pågått sedan 2008 kommer att avta. På sikt uppstår det en mättnad på marknaden när nya produkter i sig slutar att driva nya affärer. Just hävstångsinstrument ska inte ha för stor omsättning eftersom det inte ska vara en för stor del av investerarens portfölj. Torpare Torpare tror att de investerare som idag redan handlar med hävstångsinstrument troligtvis inte kommer att handla mer med dessa. Det handlar snarare om att finna nya kunder till det segmentet. Det skulle kunna vara kunder som har behovet utan att ha hitta till produkterna eller de som har behovet utan att veta om det. Den processen kommer att gå långsammare under en period samtidigt som en tydlig förstärkning av det här segmentets livskraft i Sverige kommer ske. Men det är osannolikt att den utveckling som varit de senaste åren kommer vara lika stark de kommande två till tre åren. I och med att Torpare också arbetar på nordisk basis går det att se vissa trender. Bland annat börjar den utvecklingen som varit i Sverige att ta fart i Finland, vilket också kommer följa i Norge och på sikt även i Danmark. Laine tror att det finns stor tillväxtpotential för Mini Futures och att Citigroup sett en positiv utveckling på marknaden. Trots detta är Mini Futures fortfarande en relativt ny produkttyp i Sverige och har ännu inte etablerat sig bland alla investerare. De tror dock att utvecklingen kommer vara positiv även i framtiden och att Mini Futures på allvar kan konkurrera med 51

59 Empiri traditionella investeringsalternativ på sikt. Marknaden för hävstångsinstrument kommer sannolikt fortsätta växa i samband med att dessa produkter blir allt vanligare även för traditionella aktiesparare. Emittenterna bör också se till att utveckla produkter som uppfyller den allt mera diversifierade kundgruppens behov. Den största delen av den framtida tillväxten kommer ske genom att nya investerare börjar handla med hävstångsinstrument. Volymökningen som tillkommer från redan existerande kunders handel kommer endast utgöra en bråkdel av tillväxten. Många av dessa produkter kommer från början från Tyskland där de också är både enklare och billigare att lansera produkter. I Sverige ser kostnadsstrukturen helt annorlunda ut, främst beroende på Euroclear Sweden, gamla värdepapperscentralen, vars prismodell inte utvecklats särskilt mycket de senaste tio åren. Utöver deras kostnader tillkommer kostnaden för att lansera på börs. I slutändan kan det bli väldigt höga priser om de ska kunna tillgodose alla investerares olika behov. Om de ska släppa exempelvis Mini Futures med Ericssonaktien som underliggande tillgång, kanske de måste släppa tio olika varianter, eftersom det finns tio olika investerare, som alla har olika krav och önskemål på just den Mini som de kan tänkas köpa. I slutändan blir det väldigt höga kostnader för emittenten på grund av prisbilden i Sverige. Det borde vara mer likt Tyskland där manuella steg i lanseringsprocesserna helt saknas vilket underlättar mycket. Detta kan vara en anledning till att majoriteten av de svenska storbankerna ställer sig avvaktande till att lansera egna Mini Futures. Men desto populärare en produkt är och med ökad omsättning på marknaden skapas också en nyfikenhet från övriga emittenter som med största sannolikhet även kommer att påverka dem att emittera egna. Det är troligt att flera av de svenska storbankerna inom en framtid kommer att lansera liknande produkter och instrument. Fransson tror att marknaden för hävstångsinstrument kommer växa ytterligare. Det kommer komma fler och nya investerare. Det bidrar till att fler emittenter blir intresserade av marknaden vilket också leder till fler investeringsalternativ. Produktmässigt kommer det troligtvis också att utvecklas, men inte i lika hög grad. Det finns redan idag ett ganska stort utbud av olika typer av hävstångsinstrument men det är inte omöjligt att nya produktinnovationer dyker upp på marknaden. 52

60 Empiri Skulle du kunna tänka dig att handla med Mini Futures? Ja om jag hade djupare kunskap [75] Ja 28 24% Ja om jag hade djupare kunskap 75 64% Nej 12 10% Figur 10. Enkätundersökning. Respondentens inställning till handel med Mini Futures. Skulle det vara mer troligt att du börjar handla med Mini Futures om din privata bank erbjudit dem? Min bank erbjuder dem redan [17] Ja 45 38% Nej 52 44% Min bank erbjuder dem redan 20 17% Figur 11. Enkätundersökning. Respondentens inställning till handel med Mini Futures via privat bank. 53