Taktil massage Behandling av oro och ångest hos patienter med cancer

Transkript

1 Taktil massage Behandling av oro och ångest hos patienter med cancer Anette Ohlsson Anna-Pia Trané Helena Tysklind Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Omvårdnad hp Ht 2008 Sektionen för hälsa och samhälle Box Halmstad

2 Soft tissue massage Treatment of anxiety in patients with cancer Anette Ohlsson Anna-Pia Trané Helena Tysklind Nursing Program 180 ECTS Nursing Care ECTS Autumn 2008 School of Social and Health Sciences P O Box 823 SE Halmstad

3 Titel: Taktil massage- behandling av oro och ångest hos patienter med cancer Författare Anette Ohlsson, Anna-Pia Trané, Helena Tysklind Sektion Sektionen för Hälsa och samhälle, Högskolan Halmstad, Box 823, Halmstad Handledare Examinator Karin Rasmusson, Universitetsadjunkt Kristina Ziegert, Medicine doktor, Universitetslektor Tid Höstterminen 2008 Sidantal 15 Nyckelord Cancer, oro, palliativ omvårdnad, sjuksköterska, taktil massage, ångest Sammanfattning Palliativ omvårdnad av patienter med cancer ställer höga krav på sjuksköterskan eftersom det måste finnas ett känslomässigt och personligt engagemang. Där den traditionella medicinen inte är tillräcklig kan komplementär behandling som taktil massage vara ytterligare ett redskap för sjuksköterskan att använda vid symtomlindring av oro och ångest. Ur ett fysiologiskt perspektiv aktiverar massagens gynnsamma effekter kroppens antistressystem och psykologiskt främjas den mellanmänskliga kontakten. Syftet med litteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter för lindring av oro och ångest samt skapa närhet, som komplement för sjuksköterskan i den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer. I litteraturstudien som genomfördes användes tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet i litteraturstudien visar att taktil massage har en gynnsam effekt på symtomen oro och ångest hos patienter med cancer i livets slut. Inom dagens forskning råder en brist gällande effekten av taktil massage som symtomlindring av oro och ångest. Fler studier krävs för skapandet av evidens gällande den taktila massagens effekter på symtomen oro och ångest.

4 Title Soft tissue massage- Treatment of anxiety in patients with cancer Author Anette Ohlsson, Anna-Pia Trané, Helena Tysklind Department School of Social and Health Sciences, P O Box 823, SE Halmstad Supervisor Karin Rasmusson, Lecturer Examiner Kristina Ziegert, Medecine doctor, Senior lecturer Period Autumn 2008 Pages 15 Key words Anxiety, cancer, nursing, palliative care, soft tissue massage Abstract Palliative care on patients with cancer is a very demanding work for the nurse since both an emotional and a personal commitment must exist. Complementary treatment such as soft tissue massage can be used in order to relieve anxiety when the traditional medication is not sufficient. Seen from a physiological perspective, the favourable effects of the massage activate the anti-stress system of the body and psychologically it promotes the emotional contact. The aim with the study has been to see how the nurse can use tactile massage with the aim to relieve anxiety symptoms and also promote human contact. Twelve scientifically articles have been used in the theoretical study that has been conducted. The results show that the soft tissue massage has favourable effects on symptoms such as anxiety on patients with cancer who are by the end of life. There is a strong lack of reveal regarding the favourable effects by tactile massage in today s research. More studies are necessary in order to demonstrate the propitious effects it can bring.

5 Innehåll Inledning 1 Bakgrund 1 Palliativ vård 1 Ångest och oro 2 Taktil massage 4 Syfte 5 Metod 5 Datainsamling 6 Databearbetning 7 Resultat 7 Taktil massage som behandlingsmetod 7 Lindra oro och ångest 8 Skapa närhet 9 Diskussion Metoddiskussion 11 Resultatdiskussion 12 Konklusion 15 Implikation 15 Referenser Bilagor Bilaga I:1 Tabell 2 Bilaga II:1 Tabell 3

6 Inledning Samhällets syn på döden förändras över tid och därmed de krav som ställs på vården av svårt sjuka och döende patienter. Forskning inom den medicinska vetenskapen är idag mycket omfattande, vilket medför utvecklandet av nya metoder för behandling och bot av sjukdom (Socialstyrelsen, 2007). Vård i livets slut påverkas av denna utveckling och bidrar till att möjligheten för kurativ behandling ökar. Palliativ vård är den omvårdnad som kan ges den tid som återstår mot slutet av ett liv. Vård i livets slut är komplex och innefattar många aspekter vilket därmed ställer höga krav på sjuksköterskeprofessionen. Beröring är och bör vara en naturlig del i omvårdnadsarbetet. Taktil massage är en icke-farmakologisk behandlingsmetod som sjuksköterskan kan använda sig av för att lindra ångest och oro vid vård i livets slut. Taktil massage ska ses som en komplementär behandlingsmetod utan styrning av en farmakologisk ordination. Komplementär behandling är en behandling som ges (Sjukvårdsrådgivningen, 2007) som ett tillägg till konventionell medicinsk vård. När komplementär medicin kombineras med vanlig sjukvård, under namnet integrativ medicin, kan taktil massage komma in i vården. Taktil massage som omvårdnadshandling blir därmed en behandlingsmetod som sjuksköterskan självständigt kan initiera, utföra och utvärdera. Sjuksköterskan kan även delegera uppgiften att utföra den taktila massagen till övrig sjukvårdspersonal. Inom den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer blir den taktila massagen ytterligare ett redskap för sjuksköterskan vid symtomlindring vid till exempel oro och ångest. Inom den forskning som idag görs på komplementära metoder anses den taktila massagen verka som en bro som främjar den mellanmänskliga kontakten. Etiska koder (International Council of Nurses, ICN, 2005) och kompetensbeskrivningen (Socialstyrelsen, 2005) styr sjuksköterskan att arbeta självständigt utifrån en teoretisk bas grundad på empati och en stor respekt för människans autonomi och integritet. Bakgrund Bakgrunden kommer att belysa följande begrepp, vilka ligger till grund för denna litteraturstudie. Palliativ vård Ångest och oro Taktil massage Palliativ vård Palliativ vård förknippas med den omvårdnad som sker inom hospiceverksamhet och sett ur ett historiskt perspektiv är hospicefilosofin en ung företeelse. Grundtanken kring hospicevård av patienter med cancer grundades av sjuksköterskan Cicley Saunders (Fridegren & Lyckander, 2002). Saunders utbildade sig till läkare och var med om att starta det första hospicet år 1967 i England. Genom sitt engagemang och sin verksamhet lade hon grunden till dagens palliativa vård. 1

7 Världshälsoorganisationens (WHO, 2008) definition av palliativ vård är att palliativ vård har som mål att nå bättre livskvalitet för patienter i livets slut och dess närstående. Vården ska genom ett holistiskt synsätt förebygga de symtom som uppstår så tidigt som möjligt. Begreppet palliativ vård är en vedertagen internationell definition av den vård som genomförs i livets slut (Sæteren, 2003). Palliativ vård har som syfte att tillgodose en helhetsvård med patienten och dennes närståendes livskvalitet som fokus. Mycket av vården i detta skede i livet handlar om symtomkontroll av de följder som sjukdomen för med sig. Utifrån det faktum att varje individ är unik, krävs olika insatser av stöd och omvårdnad. Livets början har i vårt samhälle en tydlig position och döden, slutet på en livsresa, ska behandlas med samma respekt. I dagens samhälle är det en stark fokusering på livet och dess livskvalitet vilket medför att döden blir något främmande. Var döden sker har betydelse för sjuksköterskans möjlighet och förmåga för att tillgodose en värdig död. En stor andel av de människor som avlider gör det inom den offentliga sjukvården som innefattar både den öppna såväl som slutna vården. Cancerfondens (2007) information om palliativ vård poängterar att förutsättningen för den palliativa vården är samverkan över professionsgränserna. Ett tvärprofessionellt teamarbete med fokus på patienten och dess närståendes livskvalitet är viktigt. Den palliativa omvårdnaden genomförs med tanke på döden som en normal process av livet, döden ska varken motarbetas eller tidigareläggas. Vården bedrivs på en holistisk grund där kropp och själ hör samman. Empati och förmåga att inge trygghet samt våga vara närvarande även i de svåra stunderna är en förutsättning för en god omvårdnad (Mirando, 2006). Sjuksköterskan ger patienten trygghet genom aktivt lyssnade, våga beröra samt uppmärksamma små detaljer som gör vården personlig. För att bidra med en personlig vård är det viktigt att patientens självkänsla stärks via personliga attribut såsom egna kläder och smycken som är viktiga för patienten. Palliativ omvårdnad är en krävande uppgift sett både ur ett mänskligt och professionellt perspektiv (Harris Kalfoss, 2002). Arbetet inom denna verksamhet väcker mycket känslor, tankar och reaktioner av existentiell karaktär. Som sjuksköterska inom den palliativa vården av patienter med långt framskriden cancer blir döden och döendet en del av det dagliga arbetet. Hur den enskilda sjuksköterskan kan hantera dessa möten och situationer är beroende av många faktorer. Mänskligt lidande, livshotande skador och fysisk smärta gör den palliativa vården ibland svårhanterlig. Genom varje möte växer sjuksköterskan i sin yrkesutövning eftersom dessa möten kräver känslomässigt engagemang. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning från Socialstyrelsen (2005) betonas bemötande där förmågan till empati och respekt är en grundförutsättning i kommunikation och omvårdnad. Ångest och oro När patientens fysiska, psykiska existens eller integritet och välbefinnande hotas, är det normalt att reagera med ångest (Løkensgard, 1997). Syftet med ångest är i normala fall att individen ska ge akt på den egna säkerheten. Vid sjukdom hotas individens existens och därmed säkerhet, vilket visar sig i reaktioner som ångest och oro, tillståndet är då inte längre gynnsamt. Ångest ger sig till uttryck i en rad olika fysiologiska symtom. Oro och ångest är symtom på stress och stressen i sin tur ett tillstånd som uppstår då patienten inte längre själv kan kontrollera sin situation (Randi & Ursin, 2006). Vid oro och ångest aktiveras det sympatiska nervsystemet, kroppens alarmsystem. Konsekvenser vid aktivering av sympatiska nervsystemet är bland annat, 2

8 förhöjt blodtryck, ökad puls, sammandragning av de perifera kärlen samt minskad tarmmotorik. Det är av stor vikt att sjuksköterskan innehar goda kunskaper om dessa effekter. Genom att använda sig av taktil massage, då frisättning av oxytocin sker, kan sjuksköterskan dämpa de negativa effekterna av sympatiska nervsystemet. Substansen oxytocin sägs vara motsatsen till adrenalin som aktiverar stressystemet (Ardeby, 2005). Dessa lugn- och ro effekter är gynnsamma för patienter i livets slutskede, då det ger möjlighet för avslappning och därmed återhämtning. Genom att beröra huden som är kroppens största organ (Granath, 2006), stimuleras beröringsreceptorerna och en kontakt mellan individen och omvärlden skapas. Stimulering av hudens beröringsreceptorer har en stor betydelse för vårt välbefinnande. Vid beröring, som taktil massage, stimuleras hudens beröringsreceptorer och frisättning av oxytocin till blodbanan sker via hypofysen. Oxytocin är ett hormon som påverkar oss i positiv riktning vad det gäller lugn och ro. Sir Henry Dale gjorde en upptäckt av substansen 1906 och på 1950-talet var oxytocin ett av de första hormon som kartlades (Ardeby, 2005). Det har visat sig att oxytocin har cerebrala effekter (Werner, 2007) genom att det finns oxytocinproducerande celler i hjärnan, vilket förklarar att oxytocin inte bara benämns hormon utan även transmittorsubstans. De cerebrala effekterna bidrar till ökat välbefinnande och avslappning, som beror på hormonets dämpande effekt på det sympatiska nervsystemet och en stimulerande effekt på det parasympatiska nervsystemet. Vid aktivering av det parasympatiska nervsystemet ges det möjlighet till vila och återhämtning för kroppen, genom att nivån av stresshormoner sänks och antistressystemet aktiveras (Ardeby, 2005). En annan effekt vid oxytocinfrisättning är att kopplingen till amygdala, ett område i hjärnan som ingår i det limbiska systemet, antas ha en ångestdämpande och sedativ effekt (Granath, 2006). Studier talar för att det finns en viss långtidseffekt av de olika effekterna. Detta beror inte på att oxytocin finns kvar i blodet, eftersom halveringstiden är så kort som några få minuter. Anledningen till långtidseffekten förklaras med att sekundära mekanismer påverkar delar av hjärnan som styr antistressystemet (Uvnäs-Moberg & Petersson, 2006). En del försök är gjorda på råttor, som visar på oxytocinets effekt. Resultaten visar att oxytocin frisätts i samband med strykning, borstning och värme, särskilt om det utförs på den ventrala delen av kroppen, som är extra känslig för stimulering. Effekterna som uppstod var bland annat lägre blodtryck och puls, ökat socialt samspel, lugnande och anxiolytiska effekter och ökad smärttröskel. Den mest kända effekten av oxytocin är att hormonet frisätts i samband med förlossning då det verkar sammandragande på livmodern och vid amning då det bidrar till utdrivning av bröstmjölk, samt ger en känsla av lugn och välbefinnande. Det är inte bara barnets sugande på bröstet som stimulerar frisättningen, utan även de strykande rörelser som barnet gör med sin hand på mammans hud. När ord inte räcker till (Ardeby, 2005) blir den fysiska beröringen en metod för att skapa kontakt mellan individer. Kontakten som uppstår vid beröring, bidrar till oxytocinfrisättning hos den som ger massage vilket skapar lugn hos båda parter, detta förklarar varför oxytocin brukar benämnas kärleks och närhetshormonet (Gamnes, 2005). När känslosinnet stimuleras uppstår inte bara rogivande effekt utan även empati som är en viktig ingrediens i omvårdnad av patienter i livets slutskede (Fjellström, 2002). 3

9 Taktil massage Taktil massage är en form av mjuk beröring som utförs genom att man stryker med en öppen hand över huden eller utanpå kläderna. Enligt Nationalencyklopedin (2008) beskrivs taktil massage enligt följande; Denna massagemetod är en lätt, omsorgsfull och strukturerad beröring. Originalmetoden inom taktil massage utvecklades av sjuksköterskan Siv Ardeby i slutet av 1960-talet. Under utvecklingens gång av den taktila massagen skapades namnet Taktipro som ett svenskt vedertaget begrepp, för att underlätta fördjupad forskning. Beröring är något grundläggande för oss människor. Redan från födseln är känseln en av de viktigaste funktionerna vi har och enligt Ardeby lägger beröring grund för samvaro människor emellan (Ardeby, 2007). Vårt känselsinne är det första och även det sista som en människa har i livet, även då alla andra sinnen är avstängda. Huden består av ungefär 5000 beröringsreceptorer per kvadratcentimeter hud (Ardeby, 2005) och detta gör att massvis av information rusar upp till hjärnan vid taktil massage. Så länge beröringen fortgår dominerar detta trafiken till hjärnan och impulser från till exempel smärtreceptorerna blir utkonkurrerade och smärtan lindras. Mjuk beröring frisätter även kroppens må-bra hormon, oxytocin, vilket ger lugn och ro. Håret hör till huden och reagerar även det på beröring, genom att man till exempel borstar håret med en mjuk borste kan patienten uppleva en behaglig form av massage. Enligt Ardeby är beröring av den man vårdar ofrånkomligt för att överhuvudtaget kunna utföra sin omvårdnad och det är något som är grundläggande även hos andra däggdjur än människan. När djuren tvättar sina ungar är handlingen inte enbart för att vara renlig, utan den beröring ungen får hjälper nykomlingen att bli en del av samhörigheten samt att den får en ökad förmåga att hantera stress. När en människa är svårt sjuk och kanske inskränkt i sin rörlighet, blir också kroppsuppfattningen förändrad. Med beröring blir kroppens gränser mer påtagliga och patientens självbild stärks genom detta, vilket skapar ett lugn inombords. Författaren Siv Ardeby (2005) framhåller att patienter uppskattar den taktila beröringen även om det sker på kroppsdelar som är förlamade, eftersom det trots allt kan finnas viss känsel aktiverad i huden, samtidigt som patienten får bekräftat sina kroppsgränser. Därför är det viktigt att fråga patienten var massagen helst ska utföras. Att boa in, som Ardeby benämner det, är även ett led i Taktipro, där man helt enkelt bäddar in patienten med tungt täcke, kuddar och filtar runt kroppen för att skapa både värme och trygghet när patienten är orolig. Känslan som skapas när man är inbäddad blir likvärdig med att bli omhuldad och kramad, vilket är en basal trygghet för människan redan från spädbarnstiden. Även här får patienten en bättre känsla av var kroppens gränser befinner sig, vilket lugnar sinnet. Viktigt att tänka på vid all beröring är att det är en ytterst personlig upplevelse (Ardeby, 2005) och alla människor trivs inte med en så intim kontakt som massagen ofta innebär. Därför är det en självklarhet att man som vårdpersonal först skapar ett förtroende och ber om tillåtelse att få lov att beröra. I de fall patienten inte själv kan kommunicera får personalen vända sig till patientens närstående för att ta reda på vad patienten kan tänkas tycka om. Även om man har fått klartecken till att få utföra taktil massage måste personen som utför beröringen vara uppmärksam på patientens reaktioner och fråga om det känns bra för att försäkra sig om att man inte inkräktar på patientens integritet eller autonomi. Ett sätt att inleda en taktil behandling är att lägga en filt 4

10 om axlarna, när patienten sitter upp för både värme och den tyngdkänsla som ger trygghet. Sedan kan sjuksköterskan fråga om det går bra att stryka över ryggen. Patienter som befinner sig i livets slut (Ardeby, 2005) och förlorat förmågan att kommunicera får kontakt med omvärlden genom beröring eftersom hudens receptorer fortfarande reagerar på stimulans. När huden berörs kan patienten känna att det finns någon till hands och enbart vetskapen om detta lugnar oro, vilket visar sig genom att patienter får en finare hudfärg och lugnare andningsfrekvens. Taktil massage i livet slut behöver inte vara så omfattande mer än att personalen berör händerna eller försiktigt stryker kinden och berör pannan med lugna varsamma händer för att ge lugn och trygghet. Den sista tiden i livet för patienten är en svår period för närstående, liksom tiden efter dödsfallet. Genom att uppmärksamma de anhöriga visas omtanke och värme både genom en filt om sig, men även beröring stödjer och tröstar i en svår stund. Givetvis ska man vara lyhörd för vad som passar varje individ och personalen har olika kontakt med närstående eftersom alla är olika personligheter. Hålla om eller taktil beröring i form av en mjuk hand på axeln är många gånger tillräckligt för att lindra lidande för ledsna och oroliga närstående. Sjuksköterskans legitimation styrs av hälso- och sjukvårdslagen [HSL] (SFS 1982:763) som ger de ramar inom vilka vård och omvårdnad ska bedrivas och genomföras. Dagens sjukvård placerar sjuksköterskan i en central roll inom vård av människor i livets slut (Werner & Strang, 2003). Genom medicinsk kompetens och en holistisk människosyn är sjuksköterskan den person som är lyhörd för och kan tillvarata patientens basala behov, där lindring av oro och ångest utgör en del. ICN:s (2005) etiska koder som styr sjuksköterskans yrkesutövning och bygger på fyra ansvarsområden som är grundläggande för yrkeskåren. Den medvetna beröring (Birkestad, 1999) som den taktila massagen innebär ger sjuksköterskan en metod för lindrande av oro och ångest. Bristande kunskap om komplementära behandlingsmetoder och fokusering på farmakologiska åtgärder, begränsar sjuksköterskans möjlighet till självständighet i sin profession. Taktil massage vidgar sjuksköterskans behandlingsalternativ och möjliggör en individanpassad omvårdnad för lindring av oro och ångest. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa den taktila massagens effekter för lindring av oro och ångest samt skapa närhet, som komplement för sjuksköterskan i den palliativa omvårdnaden av patienter med cancer. Metod Metoden för det vetenskapliga arbetet är en litteraturstudie. Datainsamling och databearbetning utgår från Fribergs (2006) beskrivning av hur en litteraturöversikt genomförs. Metoden för litteraturstudien har från början till slut byggt på en deduktiv forskningsansats. Pilotsökning genomfördes och visade sig ge för dåligt underlag för genomförande av litteraturstudie. Problemformulering och syfte ändrades och mer precis sökning i databaser utfördes. Utifrån detta valdes aktuell litteratur samt vetenskapliga artiklar ut. 5

11 Datainsamling För sökning av vetenskapliga artiklar till resultatet användes databaserna Cinahl, Pubmed, PsychInfo och SweMed. Sökning av artiklar som överensstämmer med syftet i detta arbete genomfördes med hjälp av Mesh-termer i PubMed och headings i Cinahl. I databasen SweMed gjordes sökning utan avgränsningar. I databasen PsychInfo genomfördes sökning med avgränsningar som språk och publiceringsår då dessa databaser inte hade mer specifika avgränsningsmöjligheter. Manuell sökning gjordes på grund av bristande antal vetenskapliga artiklar som svarade mot syftet. Tabell 1 Sökord Sökord som svarade mot Cinahl PubMed PsychInfo SweMed syftet Oro, ångest Anxiety Anxiety Anxiety Taktil massage Touch AND Massage AND Touch AND massage Massage Physical touch AND Aromterapy Oxytocin Oxytocin Oxytocin Palliativ Palliative Palliative care Cancer Neoplasms AND Cancer Omvårdnad Nursing care Komplementär behandling Complementary Taktil massage Sammanfattningsvis presenteras hela sökhistoriken i tabell II. Inklusionskriterier för de vetenskapliga artiklarna var: Engelskt språk Abstrakt Publicerade mellan Vetenskapliga artiklar Palliativ omvårdnad Taktil massage/ komplementär behandling Oxytocin Oro och ångest Exklusionskriterier för de vetenskapliga artiklarna var: Reviewartiklar Djurförsök Obstetrik 6

12 Barn och ungdomar Healing touch Reiki Administration av oxytocin Massage som kräver auktorisering Inledningsvis lästes abstrakt till artiklar vilka svarade mot vårt syfte. Efter gemensam genomläsning valdes artiklar ut för fortsatt bearbetning. Artiklarna skrevs ut i fulltext eller beställdes via högskolans bibliotek i Halmstad. Då antalet användbara artiklar visade sig vara för få genomfördes även manuell sökning, vilket resulterade i tre artiklar. Den ena artikeln hämtades via Vårdalinstitutets hemsida, den andra genom Cancerfonden och den tredje med hjälp av länk från databasen PubMed. Efter noggrann läsning och granskning valdes tolv artiklar ut. Granskning av elva artiklar genomfördes enligt bedömningsmall för vetenskaplig gradering (Carlsson & Eiman, 2003). Den tolfte artikeln kunde inte granskas enligt ovan presenterad granskningsmall, då artikeln är av teoretisk karaktär och är publicerad i en vetenskaplig tidskrift med en annorlunda forskningskultur och struktur. Databearbetning Den första granskningen av artiklarna genomfördes individuellt och markering av väsentlig fakta gjordes. Därefter lästes artiklarna gemensamt och diskuterades om vad som var relevant för syftet till litteraturstudien. En systematisk översikt av artiklarna genomfördes, vilka redovisas i bilaga II. Utifrån de kategorier som framkom under arbetets gång jämfördes och likställdes resultaten av artiklarna. Det första urvalet av kategorier omfattade, palliativ vård, taktil massage, fysiologiska aspekter av oro/ångest samt oxytocin. Efter vidare analysering och bearbetning av texten omformulerades kategorierna vilka presenteras i resultatet. Resultat Taktil massage som behandlingsmetod För att förstå komplexiteten inom palliativ vård och omvårdnad utifrån sjuksköterskeprofessionen är det viktigt att belysa både patientens och sjuksköterskans syn på vad palliativ vård egentligen innebär. Detta beskrevs i en intervjustudie (Johnston & Smith, 2005) som genomförts i England där både patienter och sjuksköterskor fick frågan om vad som är betydelsefullt inom den palliativa omvårdnaden. Denna fenomenologiska studie samt evidens om vad som anses vara en god död skiljer i enighet mellan patienter och den omvårdnadspersonal som skulle genomföra vården. Detta trots att standarden på den palliativa vård som utfördes anses vara hög och där stor vikt lades på insatser som ger en god livskvalitet i livets slut. Artikeln lyfter fram en hög nivå på vården som en förutsättning gällande kvalitet och kompetens som ett led till en möjlighet för att kunna tillgodose en värdig död. Aktiv smärtlindrig samt symtomkontroll gällande patientens alla dimensioner påverkar hela människan. Tidigare forskning som genomförts har antingen belyst sjuksköterskans eller patientens upplevelser inom den palliativa omvårdnaden. Den palliativa vården var komplex och kräver en rad insatser för att lindra vanligt förekommande symtom som oro och ångest. Den taktila massagen blev ett komplement till den traditionella omvårdnaden 7

13 framförallt för lindring av oro och ångest. Inom den palliativa (Seiger Cronfalk, 2008) omvårdnaden hade taktil massage stor positiv inverkan på både patient, närstående samt sjuksköterskor. Patienterna kände sig genom massagen uppmärksammade på ett personligt plan och behandlingen tog fokus från negativa tankar och oro som sjukdomen medförde. För ett ögonblick gav massagen patienterna en upplevelse av att vara fria från sjukdom, ett meditativt lugn samt en avkoppling från dagliga bekymmer. Lindra oro och ångest En svensk studie (Alexandersson, Dahlén, Johansson, Petersson & Langius, 2003) har kartlagt effekten av taktil massage hos både patienter och vårdpersonal. I artikeln togs oro upp som ett symtom som ofta drabbar patienter med långt framskriden cancer i livets slut. Den taktila massagens positiva effekt på oro sker genom att hormonet/transmittorsubstansen oxytocin frisattes och gav en avslappning hos patienterna. Uvnäs-Moberg, Arn och Magnusson (2005) förklarar det oxitocinerga systemet och dess verkningsmekanism. Vanligtvis förknippas oxytocin med kvinnor och amning, men Uvnäs-Moberg, et al. (2005) poängterar beröring, som upphov till frisättning av oxytocin oberoende av kön och ålder. Oxytocin var inte bara ett hormon, utan även en transmittorsubstans som har en cerebral effekt hos båda könen. Oxytocinet hade även positiv inverkan i det amygdala området genom dess frisättning av transmittorsubstansen till en anxiolytisk och sedativ effekt, vilket lindrade oro och ångest. Taktil massage hade gynnsam effekt för symtomlindring (Kutner, et al. 2008) hos patienter med cancer och massagen skulle endast ses som ett komplement till den traditionella medicinen. Patienterna i såväl kontrollgruppen som i behandlingsgruppen upplevde hur nivån av oro och ångest minskade. Kontrollgruppen fick behandling med simple touch, som innebar ett lätt tryck med båda händerna utan masserande rörelser, medan behandlingsgruppen fick massage. Ingen signifikant skillnad visades mellan grupperna i effekten på oro och ångest. Resultatet visade dock att beröring kan ha positiv effekt på patientens känslomässiga tillstånd och livskvalitet. Då patienter med cancer ofta upplever oro och ångest fungerade (Cassileth & Vickers, 2004) den taktila massagen som en metod för symtomlindring. Taktil massage visade en hög förbättringsprocent på symtomen oro och ångest och korrelerat med antal behandlingar ökade de positiva effekterna. Deltagarna i studien var både inneliggande patienter och patienter i hemsjukvården. Mätning gjordes 2 till 5 timmar efter behandling med självskattningsinstrument i båda grupperna och i hemsjukvården utvärderades symtomen även efter 24 och 48 timmar. Studien hade utgått från tre olika massageformer nämligen, fotmassage, klassisk svensk massage och taktil massage. Vid jämförelse av dessa visade sig taktil massage vara den mest effektiva behandlingen av oro och ångest. Däremot fanns annan forskning som motsäger ovan visade resultat gällande lindring av symtomen (Soden, Vincent, Craske, Lucas, & Ashley, 2004) där massage inte gav signifikant skillnad vad gäller dämpning av oro och ångest. Deltagarna var indelade i tre grupper varav en kontrollgrupp som inte fick någon massage och de två massagegrupperna var indelade i en massagegrupp och en aromterapigrupp som masserades med essentiell olja. Samtliga grupper utvärderades med hjälp av Hospital Anxiety and Depression Scale (HAD) som var ett vedertaget självskattningsinstrument av oro och ångest. Vid jämförelse mellan massage med essentiella oljor och massage med luktfri olja (Wilkinson, Aldridge, Salmon, Cain & Wilson 1999) fanns ingen skillnad i effekt mellan grupperna på ångest 8

14 och oro hos patienter med cancer i ett palliativt skede. Patienterna fick helkroppsmassage en gång i veckan under tre veckor, samtidigt som patienterna utvärderade sina symtom med hjälp av olika mätinstrument. Rotterdam Symptom Checklist (RSCL) som mätte patienters livskvalitet och däribland psykologisk påfrestning, alltså oro, användes veckan innan behandling och veckan efter avslutad behandling. State-Trait Anxiety Inventory (STAI) som var indelad i två skalor varav en som mäter patientens övergående oro, State Anxiety Inventory subscale (SAI) samt en skala som mäter den benägenhet varje enskild patient har till oro, Trait Anxiety Inventory subscale (TAI) användes även i studien. SAI användes före och efter varje massagetillfälle, medan TAI enbart användes en vecka efter avslutad behandling. Vid test med RSCL och STAI vid studiens början framkom samma utgångsvärde gällande patienternas oro och ångest i de båda grupperna. Efter en jämförelse mellan grupperna före och efter behandling visade skattning av oro och ångest att en klar dämpning av symtomen uppnåtts. Oavsett om patienterna fick massagebehandling med eller utan essentiell olja fanns en definitiv dämpning av oro och ångest upp till 20 minuter efter avslutad behandling. För att belysa effekten av massage som ett komplement till den traditionella onkologiska omvårdnaden genomfördes en undersökning på 288 patienter med diagnosen cancer i olika stadier (Wilkinson, Love, Westcombe, Gambles, Burgess, Cargill, Young, Maher & Ramirez 2007). 144 patienter blev slumpmässigt utvalda för massagebehandling av oro och ångest. Resterande patienter ingick i kontrollgruppen som enbart fick psykologiskt stöd som en del av den palliativa omvårdnaden. Deltagarna behandlades med aromterapimassage som komplement. Studiens resultat visade sig vara motsägelsefullt, den kliniskt objektiva bedömningen av massagen skiljer sig inte mellan kontrollgruppen och interventionsgruppen gällande symtomen oro och ångest. Däremot sågs en signifikant skillnad mellan grupperna i de mätinstrument (SAI) som patienterna använt vid självskattning av sina symtom. Här hade patienterna i massagegruppen skattat en förbättring av sin oro och ångest även efter 6 till 10 veckor efter avslutad behandling. Den avslappning som massagen medförde (Seiger Cronfalk, 2008) i både kropp och själ gav en tillfällig frånvaro av de obehag som symtomen medför och på så sätt skapades lugn och ro. För varje behandling som genomfördes minskade graden av patientens dödsångest och massagen bidrog även till en känsla av att återfå kontrollen över sin kropp. På så sätt gav massagen en paus i tillvaron och frihet från meningslöshet, ensamhet och lidande. Detta tillfälliga andrum bidrog till total frånvaro av oro och ångest. Skapa närhet När det gällde taktil massage i omvårdnad gav det sjuksköterskan ytterligare ett redskap för symtomlindring och ökad kontakt med patienten (Alexandersson et al. 2003). Den taktila massagen blev ett komplement när orden inte räckte till och en möjlighet att bemöta patienter som var svåra att kommunicera med. På så sätt kunde sjuksköterskan lyssna utan att ge svar på frågor som inte alltid var enkla att hantera. Beröringen blev en naturlig mellanmänsklig kontakt som inte var kopplad till det dagliga omvårdnadsarbetet, vilket ingav trygghet och gav ökat välbefinnande hos patienten. Massage var ett viktigt komplement till farmakologisk behandling för symtomlindring. Patientens rädsla medförde negativa effekter såsom stress vilket skapade ångest och oro. Ur en etisk synvinkel ges den taktila massagen med betoning på respekt och 9

15 lyhördhet för patientens vilja. Inom den palliativa omvårdnaden var patienten inte alltid kommunicerbar, vilket medförde krav på sjuksköterskans förmåga till användande av alla sina sinnen för en korrekt bedömning av patientens medgivande. På grund av brist på forskning inom ämnet massage som lindring av oro och ångest (Kutner et al. 2008) kunde effekter av massagen inte få den evidens som krävdes för att massagen skulle bli generaliserbar inom omvårdnadsarbetet. Studien visade hur massage hade en omedelbar effekt efter behandling på patienternas stämningsläge, men hur långvarig effekten var har studien inte kunnat fastställa. Liksom tidigare författare, lyfte Kutner, et al. (2008) fram hur en del av studiedeltagarna såg massagen som en möjlighet att knyta an med andra. Ytterligare faktorer som massagen medförde var tid för reflektion, avslappning och en känsla av välbefinnande. Billhult och Dahlberg (2001) bekräftade massagens effekt gällande den emotionella anknytning som skedde mellan patient och personal. Beröring i form av massage främjade en positiv relation vilket medförde ökad trygghet för patienten. Mot bakgrund av oxytocinets påverkan (Uvnäs-Moberg et al. 2005) stimuleras den sociala interaktionen mellan individer vid beröring. Fysisk beröring blev därmed något som främjade den känslomässiga stabiliteten hos patienten, vilket skapade positiv kontakt mellan patient och sjuksköterska (Chang, 2001). Den fysiska kontakten blev en naturlig del i omvårdnadsarbetet och på så sätt gavs omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. Den beröring som den taktila massagen innebar gav sjuksköterskan ett instrument för registrering och observation av psykologiska och fysiologiska symtom som en del av den kliniska blicken. Sjuksköterskan hade en central roll för patienten och blev ett redskap vid (Blomberg och Sahlberg-Blom, 2005) hantering av känslor som ibland uppstod vid livets slut. Detta sågs som en naturlig del av sjuksköterskans arbete i den dagliga omvårdnaden av patienter. Grundinställningen för sjuksköterskeprofessionen och omvårdnaden har en kärleksfull syn på människan, vilket präglas av respekt för alla individer. En förutsättning för balans mellan närhet och avstånd till patienten behövde sjuksköterskan ha en stark identitet i sin profession. Säkerhet i professionen gjorde att sjuksköterskan lättare kunde komma nära patienten samtidigt som tydliga gränser sattes. Den fysiska beröringen var en metod för närhet med patienten i svåra situationer, eftersom det blev en kontakt som gav både fysisk och emotionell närhet. En känslomässig beröring gav en ömsesidig relation mellan patient och sjuksköterska. När sjuksköterskan tog sig tid för närvaro med patienten bidrog det också till en personlig utveckling hos sjuksköterskan. Symtomen oro och ångest upplevdes av sjuksköterskorna som svårbehandlade vilket ledde till en nonchalans på grund av tidsbrist och sjuksköterskan koncentrerade sig istället på andra symtom som var lättare att lindra (Blomberg och Sahlberg-Blom, 2005). I dagens sjukvårdssystem sattes stor tidspress på vårdpersonalen, vilket ledde till svårighet för sjuksköterskan att sitta ner hos patienten (Billhult och Dahlberg, 2001). När sjuksköterskan gav taktil massage och därmed spenderade tid med patienten upplevdes detta som positivt enligt en svensk studie. Vidare poängterades hur en positiv relation utvecklades till följd av massagen mellan patient och sjuksköterska. På samma sätt var tiden en viktig komponent i all mänsklig kontakt. Dock framhöll deltagarna i studien den taktila massagen som tidskrävande, vilket ofta sågs som ett hinder i sjuksköterskans omvårdnadsarbete, eftersom massagen inkräktade på övrig omvårdnad som måste utföras (Alexandersson et al., 2001). Även Chang (2001) poängterade att den fysiska beröringen främjade den emotionella relationen mellan sjuksköterska och patient vilket var en förutsättning för en holistisk omvårdnad som byggde på en humanistisk värdegrund. En god kommunikation mellan patient och sjuksköterska sågs som en förutsättning för ett fungerande samarbete (Johnston & Smith, 2005). Patienterna poängterade att 10

16 sjuksköterskans närvaro sågs som en viktig aspekt för att känna trygghet och få stöd. I detta sammanhang framkom fysisk beröring som en omvårdnadshandling för sjuksköterskan att stärka patientens självkänsla. Ytterligare en viktig aspekt enligt patienterna var att sjuksköterskan tog sig tid och denna närvaro skapade trygghet och lugn. Tidsaspekten belystes även sett ur personalperspektiv (Seiger Cronfalk, 2008), där massagen sågs ha både positiva och negativa konsekvenser i det dagliga arbetet. En del sjuksköterskor såg inte massagen som en del i den dagliga rutinen eller som sin uppgift, utan som ett störande moment. Sjuksköterskorna värnade om sitt professionella förhållningssätt, där massagen sågs som ett hot att mista sin professionella distans. Å andra sidan framkom det hur massagen skapade värdefull tid som krävdes för lindring av lidande. I detta sammanhang ansåg majoriteten av sjuksköterskorna att fysisk beröring och kontakt var en naturlig del av omvårdnadsarbetet. Den tillit som massagen genererade blev därmed en metod för god kommunikation och en möjlighet till skapande av närhet. Diskussion Metoddiskussion Studien inleddes med upprepade sökningar i databaserna Cinahl, PubMed, SweMed och PsychInfo. Sammanfattningsvis fanns få artiklar inom ämnet. Syftet med litteraturstudien fick vridas och vändas efter en första sökning då endast nio träffar kom upp. Först skulpterades syftet om och enbart ordet massage togs bort då sökordet gav träffar på massageformer som kräver vidareutbildning. Istället användes termen massage i samband med beröring och sökning gjordes utifrån detta. Efter begrundande återtogs det ursprungliga syftet och den systematiska sökningen gjordes om som vid första försöket, fast med fler olika termer. Fundering över syftet bidrog till en långsam början och onödig tidsåtgång. En trolig förklaring till få träffar vid första sökning var den språkförbistring som för tillfället infann sig, gällande benämning av taktil massage på engelska. Efter närmre efterforskning i olika benämningar hittades begrepp som var synonyma med taktil massage och dessa söktes på. Vid denna andra sökning fanns fler träffar och syftet kunde behållas. 43 abstrakt genomlästes och endast 12 artiklar togs med i urval ett. En svaghet med litteraturstudien var att många artiklar valdes bort, efter genomläsning av endast abstrakt. Anledningen till detta var att det tydligt framgick vilken typ av massage som hade använts och på vilka personer. Andra aspekter som togs upp i abstraktet var djurförsök, injektioner, gravida och ammande kvinnor och dessa svarade inte mot syftet. På grund av noggrann granskning användes få artiklar, men som svarade bra mot syftet och hade hög vetenskaplig grad. En viktig aspekt i litteraturstudien var att belysa den fysiologiska effekten som massagen medför. Sökning gav inga relevanta artiklar som svarade mot syftet och därför gjordes manuell sökning på ämnet. Ytterligare tre artiklar togs fram via manuell sökning, på grund av det bristande material den systematiska sökningen gav. Av de artiklar som användes i resultatet var elva kvalitativa och en av teoretisk modell. De länder som finns representerade i resultatet var Sverige, Storbrittanien, USA och Korea. Detta bidrar till att man kan se taktil massage som internationellt gångbart, vilket är en styrka. En av de manuella sökningarna resulterade i en nyligen disputerad svensk avhandling som ger ny kunskap och detta aktualiserar och styrker litteraturstudien. För att kunna ta del av denna avhandling kontaktades Berit Seiger Cronfalk via mail, som var tillmötesgående och skickade avhandlingen tillsammans med ytterligare tips på sökord, nämligen aromterapi massage. Fler kontakter som togs var med Siv Ardeby och Kerstin 11

17 Uvnäs-Moberg. Via telefonkontakt med Ardeby, rekommenderades Takripros hemsida för ytterligare information, men detta gav ingen ny kunskap. Mail skickades till Uvnäs-Moberg men blev inte besvarat. Inledningsvis lästes resultatartiklarna individuellt för att sedan läsas och diskuteras gemensamt, samtidigt fördes artiklarna in i matrisen. Detta systematiska tillvägagångssätt gav ett djup och en god kunskap av varje artikel. Under hela arbetets gång gjordes gemensamma insatser. De första kategorier som valdes följde bakgrundens struktur och resulterade i palliativ vård, taktil massage, fysiologiska aspekter av oro och ångest och fysiologiska aspekter av oxytocin. Utifrån kategorierna analyserades litteraturstudiens resultat och detta gav andra kategorier som bättre svarade mot syftet nämligen taktil massage som behandlingsmetod, lindra oro och ångest, skapa närhet. Resultatdiskussion De artiklar som granskades och låg till grund för resultatet i litteraturstudien genomfördes enligt bedömningsmall för kvantitativ och kvalitativ metod (Carlsson & Eiman, 2003). Granskning av vetenskaplighet i artiklarna graderades I III, grad I var enligt denna bedömningsmall den högsta graden av vetenskaplighet. Samtliga artiklar var av kvalitativ metod förutom en artikel som utgick från kvantitativ metod med uppföljning i form av kvalitativ metod. En artikel kunde inte granskas fullt ut enligt ovan nämnda bedömningsmallar då den bygger på en teoretisk modell, utan den granskades delvis genom kvalitativ bedömningsmall. De komponenter som kunde poängsättas var abstrakt, introduktion och syfte. Fördelen med de artiklar som användes var att majoriteten svarade mot grad I och därmed styrks validiteten. Det bortfall som redovisades i studierna var lågt, mindre än 5 procent vilket ökar studiernas reliabilitet. Metoden som studierna utgick från var litteraturgenomgång och intervjuer som grundades utifrån fenomenologisk forskningsansats. Urvalet i studierna byggde både på slumpmässigt urval och frivilligt deltagande. En svaghet med artiklarna var att deltagarna bestod övervägande av kvinnor. Elva av de tolv artiklarna har angivit etiska aspekter. Den forskning som idag finns på komplementär behandling som en del av den palliativa vården för lindrig av oro och ångest är mycket begränsad. Inom den traditionella medicinen ses alternativa behandlingar som något som inte ska bedrivas inom sjukvården. Under arbetets gång har vår kunskap och förståelse ökat för den alternativa medicinen och dess fördelar, som komplement till den farmakologiska behandlig som används för bland annat symtomlindring inom den palliativa omvårdnaden. Den framtida vård som ska genomföras kommer att ställa högre krav på samarbete mellan traditionell och alternativ medicin. Idag ökar intresset för alternativa metoder vilket belyses i en rapport beställd av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS), som genomförts av Karolinska Institutet (Jensen, Lekander, Nord, Rane & Ekenryd, 2007). Rapporten visar en ökning av användandet av alternativa metoder på närmare 30 procent i Stockholmsregionen det senaste 15 åren. Utbudet av komplementär behandling är idag stort och intresset för massage av olika former är en av det vanligast förekommande som efterfrågas. Mot bakgrund av detta resultat vore det önskvärt med fortsatt ökad forskning på alternativa behandlingar och dess effekter, så att evidens ges för generaliserbarhet inom omvårdnaden. Grundtanken inom den traditionella medicinen bygger på att kunna bota, alltså vara kurativ. I den palliativa omvårdnaden är den kurativa behandlingen uttömd och vidare 12

18 behandling fokuserar på symtomlindring som sjukdomen medför. Den vård som genomförs vid livets slutskede blir paradoxalt nog både en komplex och samtidigt basal omvårdnadshandling för sjuksköterskan. Sjuksköterskans huvudämne är omvårdnad och detta till trots ger grundutbildningen få redskap för hantering av de svåra existentiella frågor som uppkommer vid livets slut. Det finns samtidigt andra synpunkter inom den medicinska fakulteten, vilka anser att för stor vikt av sjuksköterskeutbildningen läggs på icke-medicinska färdigheter. På så sätt bidrar detta till ett ringaktande av omvårdnad och komplementära behandlingar. Eftersom den mänskliga beröringen är ett basalt behov som stimulerar vår utveckling och ligger till grund för social interaktion, måste förståelsen för sjuksköterskans omvårdnadshandling öka. Varje individuell sjuksköterska måste lyfta omvårdnad som betydelsefullt och därigenom öka statusen på den omvårdnad sjuksköterskan ska utföra. Inom dagens hälso- och sjukvård (Eklöf, 2001) dras ofta en skarp gräns mellan etablerad och komplementär medicin eftersom vår kultur förlitar sig på de ramar som den medicinska läkekonsten sätter. De komplementära behandlingsmetoderna förlorar sin ståndpunkt på grund av bristande forskning som leder till evidens. Ett vanligt argument som används (Näsmark, 2001) för att ifrågasätta användandet av komplementära behandlingsmetoder är om man som sjuksköterska får använda dessa komplement i omvårdnaden. De metoder en legitimerad sjuksköterska använder sig av måste ha en vetenskaplig bas och vara väl beprövat. Det finns inga generella hinder för legitimerad personal att använda taktil massage som komplementär behandling. På grund av den bristande kunskap som råder inom dagens sjukvård gällande taktil massage och dess gynnsamma effekter uppstår ett motstånd för införande av metoden. Detta kan ha sin förklaring i att sjukvården bygger sin kunskap på den medicinska vetenskapen med farmakologisk inriktning. Oro och ångest lindras ofta med hjälp av läkemedel, trots de omvårdnadsalternativ som finns. Sjuksköterskan ska bedöma patientens behov av komplementär behandling, med en betoning på att massagen ska ses som ett komplement och inte ett alternativ till medicinsk behandling. Ett problem för sjuksköterskan inom den palliativa omvårdnaden kan vara att finna en balans mellan ett känslomässigt engagemang och professionell distans. I detta sammanhang är det viktigt att sjuksköterskan har en god självkännedom om var den individuella gränsen mellan känslomässig närhet och sin yrkesroll går. I en svensk studie framkommer erfarenhet som en bidragande faktor (Blomberg & Sahlberg-Blom, 2005) till att lättare kunna sätta gränser och inte komma för nära. Risken med att komma för nära är att det skapar för hög emotionell belastning, vilket leder till en rädsla för att möta nästa situation. Ett sätt att hantera detta är handledning och/eller mentorskap där det ges tid och möjlighet för reflektion/diskussion, vilket förhindrar nedbrytning och främjar till personlig utveckling av sjuksköterskan. I linje med detta bekräftar (Blomberg & Sahlberg-Blom, 2005) en studie som belyser begreppen närhet och distans som ett sätt att hantera svåra situationer i vården, där just professionellt stöd och reflektion ses som en förutsättning. I detta sammanhang blir den taktila massagen ett naturligt sätt att komma nära patienten, samtidigt som massagen inte kräver för stor emotionell blottläggning. Taktil massage bidrar till en kommunikation som är icke-verbal och skapar förutsättning för förtroende. I palliativ omvårdnad (Johnston & Smith, 2005) är just kommunikation extra viktigt, för att sjuksköterskan ska kunna bedöma och uppmärksamma de behov som är av betydelse för patienten. Eftersom patienten hela tiden lever i sin sjukdom kan konsekvenserna av sjukdomen vara svåra för patienten att överblicka. Baserat på sjuksköterskans kunskap och erfarenhet är sjuksköterskan den som ska ha en överblick på vad sjukdomen medför. Det blir uppenbart hur viktig inställningen är till massagen och dess utövande, annars blir det aldrig en 13

19 omvårdnadshandling som sjuksköterskan gör. De i personalen (Seiger Cronfalk, 2008) som var negativt inställda till användandet av taktil massage, såg massagen som ett hinder och att handlingen tog tid från sådant som ansågs vara viktigare i omvårdnaden. Personal med negativ inställning drog egna slutsatser att patienten inte var intresserad av taktil massage, utan att patienten var tillfrågad. Ett annat argument mot användandet av massage var en rädsla för att massagen skulle uppfattas som en sexuell handling. Ytterligare ett argument som möjligt kan uppkomma mot användandet av massagebehandling, är de kontraindikationer som kan förekomma inom den klassiska massagen. Några kända medicinska kontraindikationer gällande taktil massage finns inte, men det gäller som utövare vara lyhörd för hur massagen uppfattas av patienten. När sjuksköterskan använder sig av den taktila massagen, ska handlingen grundas på godhetsprincipen där lindring av lidande är en viktig del. För att massagen ska ge positiva effekter hos både givare och mottagare är det en förutsättning att båda är positivt inställda till massage. Personal som frivilligt deltog i ett vård utvecklingsprojekt och utbildades i taktil massage fick en positiv inställning till behandlingen. Sjuksköterskorna kom till insikt om den unika möjlighet som massagen medför gällande skapande av kontakt och lindring av oro/ångest. Den egna kroppen blev en tillgång i omvårdnaden då ytterligare ett redskap för symtomlindring blev tillgängligt. Det är intressant att det är så stor skillnad i synen på massage beroende på den inställning sjuksköterskan har från början till komplementär metod och massage. Det märkliga är att en del likställer en sexuell handling med en omvårdnadshandling. Flera bidragande orsaker kan vara en rädsla att komma för nära, bristande kunskaper om vad metoden innebär och en skev grundinställning till vad omvårdnad är. Den mänskliga beröringen (Zottele, 1999) som den taktila massagen innebär tillfredsställer ett livsviktigt behov hos människan. Forskning visar den mänskliga kontakten som en förutsättning för människans utveckling och överlevnad. Fysisk beröring främjar kroppsbilden och den egna identiteten och skapar en positiv bindning mellan individer. Massagens effekter gällande symtomlindring av stressrelaterad karaktär har visat sig vara gynnsamma. En annan gynnsam effekt av massagen är en positiv inverkan på immunförsvaret. Genom beröring förmedlas en omtanke som kan ge tröst och lindring, vilket kan inge en känsla som verkar läkande. Ytterligare en viktig aspekt (Billhult & Dahlberg, 2001) av massagen är att det inger en möjlighet för patienten att få kontroll över sin situation. Massagen leder även till ett andrum där patienten får en paus från det psykiska och fysiska lidande som sjukdomen medför. Flera studier belyser detta och det innebär att möjlighet till generaliserbarhet finns för införandet av taktil massage i omvårdnaden. Ett resultat av denna litteraturstudie leder till ytterligare diskussion, varför den alternativa och den traditionella medicinen måste ses som varandras motpoler än idag. Enligt Nina Rehnqvist verksam inom Socialstyrelsen, är all medicin ursprungligen komplementär (Näsmark, 2001). Det som idag skiljer de båda metoderna är kravet på dokumentation och att den behandling som initieras är säker för patienten. Den komplementära metoden får inte vara något experiment, utan måste anses vara riskfri och utgå från personalens goda omdöme. Mycket är att vinna både ur ett samhälls och patientperspektiv om synen på den alternativa medicinen kan ses som ett komplement. Med detta synsätt blir det ingen motsättning utan istället en förutsättning för en möjlighet till samarbete mellan de två traditionerna. Fördelarna med taktil massage är att det inte krävs något engagemang från patienten, förutom dennes medgivande för användande av metoden. Även om patienten är icke-verbal kan sjuksköterskan initiera massagen för lindring av oro och ångest. Sjuksköterskan måste vara lyhörd på patientens kroppsspråk för att tidigt kunna avläsa 14

20 hur massagen upplevs av patienten. Enligt Seiger Cronfalk (2008) har massage av patienten en gynnsam effekt även på närstående. När patienten blir tillfreds skapas även ett lugn hos närstående. Reaktionen hos patient och närstående leder samtidigt till att sjuksköterskan får bekräftat att omvårdnadshandlingen gav önskat resultat. Taktil massage är en mycket lämplig metod oavsett religion, kultur och människosyn, eftersom den kan utföras på olika delar av kroppen och utanpå kläderna. Däremot är det en fördel om massagen utförs i en för patienten trivsam miljö och alltid utifrån patientens önskemål. Den taktila massagen måste bygga på en ärlig omtanke och en genuin vilja till lindring av lidande hos patienten. Konklusion Taktil massage är ett utmärkt komplement till den traditionella vården som råder. Oro och ångest är vanligt förekommande symtom hos patienter med cancer vid livets slut. Den palliativa omvårdnaden blir starkt fokuserad på symtomlindring när kurativ behandling inte längre är möjlig. Oro och ångest är symtom som är svåra att bemöta och lindra. Massage kan sjuksköterskan självständigt utföra utan att det kräver läkarordination. Effekten av den taktila massagen bidrar till frisättning av hormonet/transmittorsubstansen oxytocin, som leder till dämpning av det sympatiska nervsystemet och aktivering av det parasympatiska. Den taktila massagen skapar därmed lugn och ro hos patienten samt bidrar till en mellanmänsklig kontakt mellan sjuksköterska och patient. En annan positiv aspekt som massagen medför är den närhet som uppstår. Detta skapar förutsättning för en relation på ett annat plan än vad den basala omvårdnaden medför mellan patient och sjuksköterska. En osäkerhet i bemötandet av döende patienter och dess anhöriga sågs i ett par studier som ett hinder att utföra taktil massage. Ytterligare hinder som framkom var tidsbrist och den pressade arbetssituation som många gånger råder inom vården. Den enskilda sjuksköterskans rädsla och osäkerhet i bemötande av patientens oro och ångest i livets slut resulterade i en prioritering av endast farmakologisk behandling. Genom kunskap i taktil massage stärks sjuksköterskan i sin profession eftersom massagen kan utföras självständigt, utan läkarordination. Massagen bidrar till en naturlig kontakt med patienten vilket skapar förutsättning för god kommunikation, skapar närhet samt inger trygghet. Implikation Det råder en brist på forskning gällande taktil massage i palliativ omvårdnad. Fler studier krävs för att utvärdera den taktila massagens positiva effekter inom palliativ omvårdnad för att skapa evidens. Forskningen behöver fokusera på oxytocinets effekt på antistressystemet hos både kvinnor och män för att kartlägga effekten av taktil massage. För att öka kunskap och förståelse om den komplementära behandlingsmetoden och dess positiva effekter i vård av patienter med oro och ångest är det en god idé att införa taktil massage i sjuksköterskans grundutbildning. Eftersom fysiologi och anatomi redan ingår i grundutbildningen av sjuksköterskor, vore det mycket lämpligt att införa en till två dagars utbildning i taktil massage. Ett sätt att införa taktil massage i vården är att erbjuda praktiska och teoretiska temadagar, öppna för all vårdpersonal. Vilket kan leda till en ökad förståelse för taktil massage som komplementär behandlingsmetod i omvårdnadsarbetet. 15