Bilaga 3. C:\Users\akn\Desktop\Bilagor - PPT presentationer ws\bilaga 3 - Problemanalys nyanlända akademiker.docx

Transkript

1 Bilaga 3 NYANLÄNDA AKADEMIKER Resultat från en planeringworkshop för projekt med syfte att stärka förutsättningar för nyanlända akademiker att tidigt etablera sig på arbetsmarknaden i regionen Småland/Blekinge Workshop den 20 mars Stufvenäs Gästgiveri Workshop anordnad av Regionförbundet i Kalmar län för att i en gemensamhetsprocess arbeta fram en plan för att stödja nyanlända akademiker att tidigt komma in på arbetsmarknaden. Sammanställning gjord av processledare Kari Örtengren och projektledare Ana Emilia Klasson C:\Users\akn\Desktop\Bilagor - PPT presentationer ws\bilaga 3 - Problemanalys nyanlända akademiker.docx

2 Nyanlända akademiker Sammanställning av resultat från workshop den 20 mars Syftet med workshopen Syftet med dagen var att ta fram ett första utkast på en projektplan med mål och relevanta åtgärder för att ge bättre förutsättningar för nyanlända akademiker att så tidigt som möjligt etablera sig på arbetsmarknaden i regionen Småland/Blekinge. Dessutom ledde dagarna till möjlighet till erfarenhetsutbyte och diskussion mellan aktörerna för bättre samverkan inom området. Den planeringsmetod som användes under workshopen var LFA-metoden (Logical Framework Approach), en metod för mål-och resultatstyrning. 2. Inledning av workshopen Dagen började med en spännande och utmanade tipspromenad där deltagarna kunde vinna ett spännande pris. Ana Emilia Klasson Projektledare, Regionförbundet Kalmar län inledde workshopen, talade om bakgrunden och hälsade alla välkomna. Efter prisutdelning och inledning gavs en föredragning av Beatrice Solhjort på Länsstyrelsen om asylprocessen. Antalet asylsökande i Sverige till dags datum är ca personer. Under 2015 beräknas ca personer erhålla uppehållstillstånd. Det kan ta mellan 6 månader och ett år innan individen får ett utredningssamtal med Migrationsverket. Därefter följer hälsosamtal och efter lång väntan upp till 12 månader och besked om uppehållstillstånd och placering i en kommun. Boendet i Kalmar län kan variera från asylanläggningar till eget boende. Nybro följt av Kalmar och Västervik var de tre kommuner i regionen som under 2014 tog emot flest asylsökande. Efter väntan på uppehållstillstånd kan även processen att tilldelas ett personnummer och att bli registrerad hos Försäkringskassan ta lång tid. Först då den asylsökande får eget boende inleds processen med att upprätta en etableringsplan, vägen mot arbete, vilket kan ta ca 7-9 år på grund av bl.a. språk, problem med validering och arbetsmarknadsläget. Efter Beatrice Solhjorts föredrag gav Lennart Werner på Regionförbundet i Kalmar län information om det s.k. Plug-in-projektet och situationen för nyanlända där statistik visar att enbart 5 av 10 invandrare arbetar med något som motsvarar deras kompetens. Vi måste hitta nya sätt att ta tillvara på kompetensen hos nyanlända akademiker. Även Simon Ramstrand från Högskolan i Jönköping redogjorde för ett projekt som utgick från vilka yrkesgrupper som det råder brist på i Sverige, t.ex. sjuksköterskor som genom högskolan erbjuds en yrkeskompletteringsutbildning på engelska. Genom denna utbildning kan den nyanlända läsa in de ämnen som behövs. Högskolan i Jönköping har som vision att ha internationell inriktning på alla utbildningar år Därefter höll processledare Kari Örtengren en kort föredragning om mål-och resultatstyrning och den s.k. LFA-metoden, den planeringsmetod som tillämpades under workshopen.

3 3. Situationsanalys/ Problemanalys Deltagarna vid workshopen utförde därefter en situations-/problemanalys över orsaker och effekterna av problemställningen Utmaning i regionen att få nyanlända akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden, utifrån individens kompetens och arbetsmarknadens behov. Syftet med analysen var att ta fram relevanta mål och åtgärder för ett framtida projekt. Analysen gjordes genom lappar sattes upp i struktur, ämnesområden, på en vägg. Huvudproblemet, d.v.s. utgångspunkten för diskussionen på workshopen fastställdes till: Utmaning i regionen att få nyanlända akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden, utifrån individens kompetens och arbetsmarknadens behov Då deltagarna vid workshopen började analysera orsakerna till detta huvudproblem framkom att orsakerna kunde delas in i följande huvudteman/kluster: 1. Individens möjligheter (förutsättningar såsom boende, psykisk hälsa, skola, barnomsorg, fritid, språk) 2. Brister i samarbete mellan aktörer - samverkan 3. Validering - svårigheter 4. Högskolan - möjligheter till vidareutbildning 5. Arbetsgivares förutsättningar - behov och intresse Dessa ämnesområden blev utgångspunkten för ett grupparbete kring målformulering och förslag på åtgärder. Hela problemanalysen, se bilaga FÖRSLAG PÅ MÅL OCH ÅTGÄRDER För att ta fram förslag på delmål och åtgärder för ett framtida projekt genomfördes gruppdiskussioner: Individens möjligheter, målgruppens förutsättningar Samverkan mellan aktörer för stöd till målgruppen Arbetsgivare och deras förutsättningar att anställa Validering och Högskolans möjligheter att vidareutbilda På kommande sidor följer en redovisning på förslag på mål och åtgärder.

4 Individens möjligheter: Viktiga förutsättningar för att kunna etablera sig på arbetsmarknaden såsom boende, psykisk hälsa, skola, barnomsorg, fritid och språk. Delmål 1: Hälsa/Fritid: Stärkta förutsättningar till gott stöd för att uppnå god hälsa och en givande fritid 1.1 Utbildning för Länsstyrelse och Region i mottagande organisationer samverka med PA* Skapa arbetsgrupp Kompetenshöjande insatser. Projekt EKO (Integration och Etablering - Kompetens och Organisation. 1 ) Hälsoinspiratörer - Utbilda nyanlända som är intresserade av hälsa till hälsoinspiratörer och sedan får de inspirerar och informerar andra nyanlända, kanske som en del i deras etableringsplan Definiera typer av utbildningar Definiera deltagare för utbildning 1.2 Erbjuda aktiviteter för målgruppen under väntetiden /processen Dialogmöten med idéburna sektorn (utbud) Dialogmöten med målgruppen (behov) Planera och genomföra aktiviteter Samordna aktiviteter Utveckla behovsinventering som grund för att starta eget företag 1 I Kalmar län har RF börjat titta på det 2 Landstinget i Kalmar län har nu en utbildning för de med hälsokunskaper-kanske kan de vara inblandade i en utbildning för hälsoinspiratörer- utbildningen kan sammansättas av folkhögskolan andra aktörer.

5 Delmål 2: Boende Stärkta förutsättningar för individen att hitta ett boende 2.1 Dialogmöten med politiken och kommuner Länsstyrelse och kommuner Projekt? Exempel, samordning av planer kring byggnation. Prediktering av införde av studenter, invandrare och andra Dialogmöten med fastighetsägarna (privata och offentliga)och arbetsgivarna för att underlätta matchning Undersöka möjligheter till att finna fler vägar till en bostad Samverka kring bostäder för att AF ska kunna matcha mot lämpligt arbete Boendeskola (engagera redan etablerade nyanlända) 2.2 Testa innovativ upphandling Kontakta IKEA om kostnadseffektivt byggande Kontakta träindustrin om energisnålt och kostnadseffektivt byggande/boende Delmål 3: Sociala nätverk/kontakter Utveckla och etablera kontaktytor för nyanlända 3.1 Testa och utveckla riktade aktiviteter mot nyanlända Exempel, Rotary, Röda korset, (yrkesmentor program) *NAD - Nätverk Aktivitet Delaktighet (NAD) Projekt på länsstyrelsen i Skåne Projekt Yrkes mentorer

6 Delmål 4: Barnomsorg Stärkta förutsättningar för nyanlända att ta del av en fungerande barnomsorg 4.1 Kartlägga och sprida goda Kommuner exempel 4.2 Genomföra föräldrautbildning (Barnen i våra hjärtan) 4.3 Utveckla aktiviteter för föräldrar till barn 0-5 år, ex öppen förskola Barnkollo, SOMMARBARN, familjekollo, barnperspektivet i etabreformen *Partner/aktörer (PA) som är viktiga för ovanstående arbete: Idéburna sektorn (intresseorganisationer, föreningar, studieförbund och samfund) Landstinget, regionerna (RF, PKN), länsstyrelsen, AF, Försäkringskassan, Migrationsverket Kommunerna (skola, barnomsorg) Lärosäten Nyanlända akademiker (målgruppen) Samverkan mellan aktörer för stöd till målgruppen att tidigt kunna etablera sig på arbetsmarknaden Delmål 5. Stärkta möjligheter att, så tidigt som möjligt, inventera nyanlända akademikers kompetens 5.1 Kartlägga kompetensen under asyltiden (så tidigt som möjligt) Migrationsverket AV-media - Läsplatta Utveckla samverkan och tydliggöra ansvar och roller kompetensbank 5.2 Utveckla LÖK (Lokala Överenskommelser) 5.3 Samordna respektive aktörs information/ kartläggning 5.4 Utveckla samverkansarenor Länsstyrelsen Regioner, AF och länsstyrelser. Länsstyrelsen/Regionförbund en Synliggöra data från AF och Migrationsverket. Samverkan.

7 Delmål 6: Bättre kunskap om lokala arbetsmarknadens behov 6.1 Identifiera framtida kompetensförsörjningsbehov (kort och lång sikt) AF/Regionerna Finns inom respektive uppdrag Involvera arbetsmarknadens parter Koordinera arbetsmarknaden mellan regionerna/länen Regionerna/AF AF/Regionerna. Finns inom respektive uppdrag. Finns inom respektive uppdrag. Delmål 7: Tydliggöra rollerna för alla aktörer i asylkedjan 7.1 Utveckla arbetet med Länsstyrelsen/Kommuner RÖK* och LÖK* Involvera fler aktörer Länsstyrelsen/Kommuner * RÖK- regionala överenskommelse *Lök- lokala överenskommelser Viktiga intressenter för fungerande samarbete är: Migrationsverket Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Skatteverket Kommuner Landsting Regionförbund Länsstyrelsen Arbetsgivare! Fackförbund Branschorganisationer Idéburna organisationer Föreningslivet Högskola och universitet/utbildningssektorn Innovationsstrukturer (Science Parker, Almi m.fl.) Privata fastighetsägare

8 Privata vårdaktörer Samordningsförbundet Arbetsgivare och deras förutsättningar och intresse för att anställa Delmål 8: Bättre förutsättningar för företag och ökad kunskap hos företag/arbetsgivare för att kunna arbeta med nyanlända akademiker 8.1 Informera, företag/arbetsgivare om vilken kompetens som finns hos nyanlända akademiker Region Projekt Kompetenshöjande insatser för företagare En informatör Informera företagen om möjliga stöd som kan erhållas av företagen Informera om tillgång till kulturella förståelsen för att kunna växa genom att bryta nya marknader Coachning och träning av företagen för att kunna använda personen i fråga Deltagande i olika forum och sprida information 8.2 Utveckla SPOC (Single Point of Contact) för företag/arbetsgivare praktiksamordning (gränsgångare, spindel i nätet, etc.) Region Region Projekt Kom in, Metodutveckling Finansiering på kort och lång sikt Delmål 9: Kortare tid för nyanlända att få kontakt/kunskap om företag/arbetsgivare/arbetsmarknad 9.1 Få individer att förstå kompetensgapet mellan sin kompetens och den regionala arbetsmarknadens behov (målgrupp-individ) (SPOC) Region i samverka med PA*Region Projekt Kom in (coachning) Stimulera företag/arbetsgivare att ta emot studiebesök

9 av nyanlända akademiker (via SPOC) Tidigare insatser för språk och kultur, utbildning för nyanlända Stimulera föreningslivet att vara mer aktiva i processen med nyanlända - matcha redan under asylprocessen Länsstyrelsen Länsstyrelsen. Vad sker inom kommunernas verksamhet kring nyanlända, vad sker och vilka begränsningar finns Samordna Delmål 10: Bättre inventering av regionala arbetsmarknadens behov/matchning 10.1 Inventering, beskrivning av nyanländas kompetensprofil AF/Migrationsverket. Kontakt med Migrationsverket 10.2 Utveckla SPOCfunktionen (se 9.1 ovan) Matchningsprojekt, tidigare AF 10.3 Befattningsgemensamma möten inom de olika regionerna. Hitta forum och ta upp behovsinventering i dessa forum. Ex. Arbetsgivarring, företagsgrupper AF Region Samordning. Delmål 11: Att få fler nyanlända att stimuleras till eget företagande 11.1 Nyföretagande för nyanlända (NyF). Utveckla och anpassa befintliga metoder för nyföretagande för nyanlända akademiker Region, UF organisation, kommuner och Vuxenutbildningar Banker, finansiärer, innovationssystemet. Projekt NyF Använda UF-modellen Utnyttja befintliga utvecklings- och innovationsmiljöer som stöd för nyföretagande för nyanlända Kopplas till 11.1.

10 11.2 Utveckla mötesplats (bef. eller skapa nya) för att stimulera till ett hållbart företagande för nyanlända Regionen, Aktörer inom det företagsfrämjande systemet. Projekt Affärsutvecklingsprojekt till målgrupp. Samordning av regionförbunden (näringslivsutveckling) Delmål 12: Bättre möjligheter till kompetenskompletteringar för nyanlända akademiker för att matcha mot företagens behov Språkutbildningar anpassade till specifika behov, t ex för att klara säkerhetskrav och rutiner i respektive företag Branscher, Arbetsgivare, Vuxen-utbildningar, Bildningsförbund, m.fl. Språkbehoven måste identifieras för olika yrkeskategorier och utbildning behöver skapas i enlighet med identifierat behov Även om det är akademiker vi pratar om, skulle några av dem möjligen komma snabbare i arbete om fler valde en YH-utbildning 12.3 Komplettering av kompetens genom lärande i arbete Yrkeshögskoleanordnare. Näringsliv, offentlig sektor, Arbetsförmedlingen Yrkessvenska finns idag inom ett antal områden; de behöver dock utökas Analys av bristyrken måste göras, YH-anordnare behöver ta del av analysen, YHutbildningar ansökas om och genomföras efter beviljande. (12.1, 12.3)Inom yrken med specifika facktermer kan det vara mest effektivt att komplettera språkkompetensen under arbete. Någon form av lärlingsplatser för akademiker skulle möjligen vara en åtgärd. Behovskartläggning för företagens behov. Befintliga utbildningsmoment och resurser för att utbilda.

11 Validering och Högskolans möjligheter att vidareutbilda Delmål 13: Snabb och korrekt validering av tidigare studier och färdigheter (med dokumentation) 13.1 Migrationsverket förbereder individen genom information att ta fram handlingar och göra ansökan för validering. Migrationsverket informerar individen. Kommunen och arbetsförmedlingen samlar in ansökningar etc. (Det är viktigt att detta sker tidigt i processen) Läsplattan kan återigen vara ett verktyg för detta Använda och utveckla befintliga metoder för att validera faktiska kunskaper Praktiska tester som bygger på identifierat behov från den som anställer Beredskap hos lärosäten för validering. Finansiering Teoretiska tester som visar på teoretisk kunskap Professionella kunskaper verifieras 13.3 Portal för information kring andra utbildningssystem 13.4 Kartläggning av nyanländas kompetens och matchning mot behovet som finns lokalt. Viktigt med att sprida informationen till de som behöver kompetensen. Delmål 14: Snabb och korrekt validering av tidigare studier och färdigheter (utan dokumentation) 14.1 Migrationsverket förbereder individen genom information att ta fram handlingar och göra ansökan för validering.

12 14.2 Skapa och utveckla metoder för att verifiera de professionella kunskaperna Utveckla praktiska tester som bygger på identifierat behov från arbetsgivarna Näringslivet behöver stödjas i möjligheten att vara aktiva i valideringen (ersättning) Kartlägga befintliga valideringsmetoder för olika yrken och domäner. Undersöka erfarenheter från andra lärosäten t.ex. Linköpings universitet ang. Aspirantutbildning Delmål 15: Kurser på andra språk vid högskolorna 15.1 Högskolorna behöver öppna upp för grundläggande utbildningar på engelska Lärosäten Projekt Högskolan i Jönköping är på gång med ett projekt inom vårdutbildning Flerspråkig undervisning på hemspråk och engelska, via engelska och slutar på svenska 15.2 Yrkesinriktade språkkurser (svenska) Delmål 16: Lättillgängliga kompletterande utbildningar, vidareutbildningar 16.1 Möjlighet att tenta av Lärosäten kunskapen som individen har 16.2 Samarbeta med folkhögskolor, folkbildningen mm. för att förbereda deltagarna för högskolestudier 16.3 Individualiserad uppdragsutbildning på flera Folkhögskolor, lärosäten, folkbildningsrådet, folkbildningsförbundet mfl. Lärosäten

13 olika högskolor för att nå examen, baserat på tidigare kunskaper 16.4 Vidareutbildning genom yrkeshögskolorna. Yrkeshögskolorna.

14 5. HUR GÅR PLANERINGSPROCESSEN VIDARE? Under workshopen genomförde deltagarna en problemanalys (bilaga 1). Utifrån denna gavs förslag på delmål samt förslag på en övergripande aktivitetsplan. Dessutom listades viktiga intressenter. Förslagen från intressentgruppen lämnas nu över till projektledare/ projektgrupp. Projektledare genomför i dialog med övriga involverade intressenter det arbete som återstår för att färdigställa kvarvarande åtgärder. Sammanfattningsvis några steg som krävs för att projektplanen ska färdigställas: Bilda en arbetsgrupp och ta hjälp av referenspersoner för det fortsatta arbetet till varje åtgärd Gör en analys av de mål och åtgärder som har tagits fram på workshopen Se över om de mål som har satts är SMARTa mål (d.v.s. Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och i logisk Tidsföljd ). Eventuellt kan några mål behöva tas bort alternativt slås samman. Det kan t o m behövas några nya delmål. Arbetsgruppen sätter även ett projektmål och flera övergripande långsiktiga mål. Ta hjälp av problemanalysen i bilaga 1 Aktivitetsplanen behöver ses över, specificera aktiviteterna så gott det går, lägg till och eventuellt ta bort aktiviteter om de inte är realistiska för projektet Sätt ansvarsfördelning för varje aktivitet Gör en inledande riskanalys och riskhanteringsplan (dessa görs även kontinuerligt i projektet) För att mäta resultat ta fram rätt/bra indikatorer och verifikationskällor - verktyg för att följa upp projektresultat Upprätta en tidsplan och en budget för projektet För samtal med finansiärer/uppdragsgivare/beställare, presentera planen och finn finansiering

15 Bilaga 1 - Problemanalys Problemanalys avseende nyanlända akademiker Huvudproblem: Utmaning i regionen att få nyanlända akademiker att etablera sig på arbetsmarknaden, utifrån individens kompetens och arbetsmarknadens behov Individen Lång väntan leder till psykisk ohälsa Lång väntan uppehållstillstånd och till arbetsmarknaden leder till att individen tappar entusiasm Sen information om arbetsmarknaden - får inte något hopp Dålig kunskap om svenska arbetsmarknadens regler och behov Brist på sociala kontakter/nätverk Behövs mer kontakt med enskilda organisationer sportorganisationer Svenska språket svårt, sätter hinder Finns inte snabb SFI, kvälls SFI, Snabb SO Sociala bekymmer brist på bostad, trauman, hela familjens bekymmer Ej gemensam bild av individens behov (individen har svårt att utrycka sina behov) Barnperspektivet (etableringsplan existerar inte) Svårighet md barnomsorg Ekonomiska bekymmer privat ekonomi Svårt att komma in i fritidslivet, aktiviteter Kulturskillnader (chock, vana vid andra regelverk, kultur etc.) Samverkan aktörer Brist på individanpassade insatser Brist på praktikplatser Resursbrist praktiktjänst, tar kraft och tid att ta sig an praktikanter Brister i hur vi optimerar utnyttjandet av befintlig praktik Svårt att samordna praktikplatser Har inte synliggjort behov av arbetskraft lokalt och regionalt (akademiker) Brist på lotsar&/handledare mellan offentlig organisationer och andra arbetsgivare Saknas mötesplatser arenor för förtag och nyanlända Finns ingen bra hjälp med att starta företag för nyanlända

16 Resurser brister på kommuner, jobbar inte proaktivt Avsaknad av praktisk handling i kommuner Vi behöver ha ett långsiktigt perspektiv Försäkringskassans roll? Samarbete med AF, samverkan mellan dessa parter, hur? Saknas strukturerad samverkan mellan olika aktörer Brist på vision utgår enbart från behov, inte vision vart vi vill komma/uppnå på sikt Otydliga roller i asylkedjan alla aktörer känner inte till varandra tillräckligt Behov av arbetskraft/företag: Brist på högkvalificerade företag i regionen VALIDERING Tar lång tid att komma ut på arbetsmarknaden p g a brister i valideringssystemet Otillräcklig validering, ej fungerande system Mismatch, förväntningar och kompetens Valideringsprocessen har inslag av moment 22 Olika utbildningsbakgrund beroende på land-svårt att bedöma Legitimerade yrken kunskapströsklar p g a legitimation såsom läkare och sjuksyster Kompetensinventering krävs Tar lång tid att få validering av sin utbildning Svårt att nå referenser i hemlandet, kan vi lita på dessa referenser Avsaknad av kunskap om ursprungligt utbildningssystem Högskolor/vidareutbildning, komplettering Lärosätens brist på kompletterande utbildningar Projektet Delta i kompetens och behovsinventering Högskolans grundläggande behörighets krav Brist på utbildningsinsatser, kompletterande utbildningar och nya utbildningar Lärosäten har brist på kurser i andra språk Arbetsgivare Arbetsmarknaden ser inte denna grupp som en resurs Arbetsgivarna ser inte nyttan Näringslivet inte informerade om målgruppens kompetens Arbetsgivare rädda och en avvaktande attityd

17 För lite flexibilitet när det gäller kompetenskrav på arbetsmarknaden Okunskap på arbetsmarknaden På svenska arbetsmarknaden finns en negativ attityd till utländsk erfarenhet Främlingsfientlighet attityder Effekter (vad som sker om vi inte lyckas lösa huvudproblemet med att nyanlända akademiker ej lyckas etablera sig på arbetsmarknaden): Arbetslöshet och utslagning Vårt land blir ännu sämre på integration Missad möjlighet till utveckling av regionen Klyftorna i samhället ökar, risk för splittring/revolter För lång process till arbetsmarknaden Kompetens tas inte tillvara Utflyttning från regionen Resursslöseri, utarmning av kompetens Ökade kostnader för kommuner (arbetslöshet /försörjningsstöd och hälsovård) Ökad brist på kompetens arbetskraft Alla jobbar på sin kammare, stuprör, ingen samverkan Företag flyttar utomlands Oförtjänt negativ bild av nyanlända Ökat socialt gap; Sämre psykisk hälsa Ökade kostnader för sjukvård, Utanförskap Brist på förebilder för migrantbarn Fel person på fel plats, har ej blivit lotsad rätt- taxichaufför istället för t.ex. läkare Minskad tillväxt (demografisk och ekonomisk) Benchmarking missas (IUC-LIA perioder, LnU-MyCareer plattform, R.F studentmedarbetare, S.I. Toolbox)