Björn Larsson - Teaterlärare Tommy Åberg - Musiklärare Kenth Nilsson - Marknadsföringslärare. Sidan 1. Handledare: Elisabeth Banemark

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Björn Larsson - Teaterlärare Tommy Åberg - Musiklärare Kenth Nilsson - Marknadsföringslärare. Sidan 1. Handledare: Elisabeth Banemark"

Transkript

1 Söderportskolans Musikteaterprojekt ITiS-Rapport Björn Larsson - Teaterlärare Tommy Åberg - Musiklärare Kenth Nilsson - Marknadsföringslärare Sidan 1 Handledare: Elisabeth Banemark

2 Innehållsförteckning 1. Inledning sid 4 2. Bakgrund sid 4 3. Preciserat problem och syfte sid 5 4. Genomförande sid Manusarbetet sid Musiken sid Marknadsföringen. sid Kringarbete sid HTG sid Resultat och diskussion sid 11 Sidan 2

3 Sammanfattning Sedan läsåret 1997/98 har Söderportskolan erbjudit Musikteaterprojekt som individuellt val. Då flera olika elevgrupper (musik, teater, marknadsföring) varit inblandade, har behovet av effektiv kommunikation varit av yttersta vikt. Den här ITiS-rapporten beskriver vårt arbete med att effektivisera kommunikationen med hjälp av modern IKT-teknik i form av konferenser i First Class. På så sätt kan man möjliggöra för t ex textförfattare att höra på musikförslag på nätet, eller för marknadsförare att följa manusarbetet. Sidan 3

4 1. Inledning Under fyra års tid har vi på Söderportskolan arbetat med ett musikteaterprojekt. Olika elevgrupper har haft olika uppgifter inom projektet, och informationen mellan grupperna har varit ett problem. Utbyte av information har skett genom att t ex scener mailats mellan elever och mellan elever och lärare. Musik har förmedlats genom att musikkassetter lämnats. Det hela har varit otympligt, och vår vilja är att effektivisera kommunikationen. Ett problem är att det schematekniskt är omöjligt att sammanföra alla berörda grupper på en schemaposition. Därför vill vi öka informationsflödet genom att på ett smidigare vis använda modern IKT-teknik. Via First Class har vi för avsikt att lägga upp konferenser där man t. ex kan hitta musikfiler, musiktexter, story och pdf-filer med affischförslag. 2. Bakgrund Elevgrupperna som arbetar i musikteaterprojektet överlappar varandra inom musik, teater, marknadsföring, svenska och eventuellt ytterligare något ämne. Läsåret 1997/1998 gjordes den första pjäsen, "Under Press". Projektet var då ett samarbete mellan elever som valt musik, teater och bild i individuellt val. Musik- och teatereleverna gjorde det mesta av arbetet på både på och bakom scenen, medan bildeleverna var med och (tillsammans med musik- och teaterelever) bygga scenografi. Några bildelever var också med i smink-gruppen. Läsåret 1998/1999 blev pjäsen "Mammon" till. Vi hade då upptäckt att alltför mycket låg på de elever som var inblandade i projektet. En stor bit var marknadsföringen. En marknadsföringslärare såg att det var en tillgång att kunna arbeta med ett skarpt projekt inom sitt ämne. Så kom eleverna på Samhällsprogrammets ekonomiska gren som valt marknadsföring som tillval med i projektet. I läsåret 1999/2000 års musikteaterprojekt "Soft Pop Café" arbetade vi på samma vis som året innan, med ett samarbete mellan musik, teater, Sidan 4

5 bild och marknadsföring. Dock upplevde vi fortfarande att arbetet med manusarbete tog alltför mycket tid, och elevernas arbetsbelastning var alltför hög. År 2000/2001, i musikteaterpjäsen "PUNKt" tog vi därför hjälp av en "hjälpklass" som i ämnena svenska och historia hjälpte musikteaterprojektet. Dels genom att vara med och skriva scener till manus (i svenskämnet), men också genom att plocka fram historisk research. (Pjäsen utspelade sig på 70-talet. En onekligen historisk tid för våra elever födda på 80-talet). 3. Preciserat problem och syfte Alla elever och lärare behöver tillgång till vad som produceras i respektive elevgrupper för att få en helhet d v s en nyskriven musikal. Ex Musiker behöver musiktext, marknadsförare behöver story etc. Fr o m läsåret 1998/1999 har mycket kommunikation skett via som i och för sig är ett framsteg men ändå känns otympligt. Målet är att genom modern IKT-teknik öka informationsflödet och tillgängligheten så att alla kan ta del av varandras arbete. Frågeställning: Hur kan IKT användas för att nå våra mål d v s öka tillgängligheten av information för de medverkande? 4. Genomförande Musikalprojektets upplägg bygger på att ansvarsområdena manus, musik, scenografi, smink och marknadsföring är fördelade mellan lärare och elevgrupper. Detta innebär inte att dessa områden kan jobba hermetiskt tillslutet utan det krävs en ständig kontakt och uppdatering av information för att det ska bli en helhet. För att få till ett informationsflöde som alla har tillgång till utnyttjar vi konferenser i First Class. Sidan 5

6 Alla ansvarsområden har sina underkonferenser i den gemensamma musikalkonferensen. På detta viset har vi hela tiden en överblick hur projektet fortskrider och kan alltid hämta information från ett annat ansvarsområde som behövs i det egna. I underkonferensen Musiknummer kan man t ex hitta musikfiler som textförfattarna behöver när de skall skriva texten och vice versa. I underkonferensen Marknadsföring kommer vi så småningom kunna hitta med affischförslaget i pdf-format, så att alla kan komma med synpunkter på det. Under arbetets gång skall relevant och uppdaterad information alltid finnas tillgänglig via konferenserna. 4.1 Manusarbetet Manusarbetet startar med att eleverna får formulera vad de skulle vilja förmedla med sin pjäs. Detta formuleras som möjliga teman för pjäsen. Kring dessa teman får musikaleleverna i uppgift att formulera det som vi kallar konflikter. En dramatisk konflikt består i att en rollkaraktär, den s k Huvudkaraktären har ett mål som denne vill uppnå. Men det finns ett hinder, en Drivande Kraft som Huvudkaraktären måste försöka ta sig förbi för att nå detta mål. Den Drivande Kraften kan vara en person, som t ex skurken i en klassisk actionfilm eller thriller, men det kan också vara t ex en dödlig sjukdom i ett drama om viljan att överleva, eller varför inte Ödet som i det antika dramat Oidipus. Sidan 6

7 Eleverna skall alltså skapa sådana här dramatiska konflikter, som står mellan en Huvudkaraktär och en Drivande Kraft, och som formulerar de temata de bestämt sig för att arbeta kring. Nästa steg är att eleverna väljer ut de konflikter som de tycker är de mest utvecklingsbara. Dessa skall sedan formuleras som scener, d v s eleverna skall fundera ut vilka och hur många olika scener som behövs för att berätta den historia, vars essens utgörs av den valda konflikten. Undermappen Scener är indelad i ytterligare 2 undermappar: Konflikterna som är indelade i scener läggs ut i mappen konflikter. Där kan alla läsa den, så att vi sedan kan diskutera vilka förbättringar som bör göras. Någon eller några elever (inte någon av dem som ursprungligen skrivit konflikten) får i uppgift att utveckla konflikten efter de riktlinjer vi bestämt. Varför låter vi eleverna "byta" texter och vidareutveckla varandras idéer. Jo, det finns egentligen två anledningar till detta. Den första anledningen är att man lätt blir hemmablind. Det är faktiskt svårt att se vad som inte är begripligt för publiken om man granskar sin egen text. I och med att man vet vad man har tänkt "fyller man i" de luckor som kan finnas. En annan anledning är alla känner sig delaktiga i hela arbetet. Genom att de språkligt svaga blir "rättade" av de starkare eleverna som kanske bearbetar deras texter, så behöver de inte känna sig så utpekade, som om jag rättat i några elevers texter mer än i andra. Nästa steg är att bestämma vilka av dessa konflikter vi verkligen skall använda oss av i det färdiga manuset. Oftast brukar vi välja ut mellan fyra och sex konflikter, men i år nöjde vi oss med två. Detta beroende Sidan 7

8 på att årets konflikter redan från början var så utmejslade och innehöll så många karaktärer, att det räckte med att kombinera dessa två för att få ett manus med tillräckligt många karaktärer och skeenden för att alla skådespelare skall få utmaningar i sitt gestaltningsarbete. Dessa konflikter vävs samman till en Dummy. Dummyn är en beskrivning över hela pjäsen steg för steg, eller kanske snarare scen för scen. I Dummyn står också angivet på vilka platser i berättelsen som det passar att lägga in musiknummer. Dummyn läggs i mappen Manus, och ett andra utkast till Dummyn är utlagt, även om det kommer en eller ett par versioner till innan den är riktigt klar, har vi de stora dragen över hur pjäsen kommer att forma sig klara. Några elever i manusgruppen har därför börjat skriva repliker till några av scenerna. Dessa kommer att läggas ut i undermappen Scener med repliker, diskuteras i gruppen och vidareutvecklas tills vi är nöjda med dem. På samma sätt som vi gjorde med konflikterna. 4.2 Musiken Vi har en konferens för musiknummer med tre underkonferenser: När texterna blir tillgängliga i mappen låttexter kan musikskaparna börja skriva musik till dem. I fjol skrevs musik innan vi visste var den skulle passa in, och vi fick i efterhand foga in den i helheten. Tillgängligheten av material är den stora fördelen med projektet. Det är en förutsättning för att kunna komma upp med rätt pusselbit i processen. Att hålla bollen i luften mellan textförfattare och musikskapare är viktigt för ett bra resultat. Sidan 8

9 Musikalen växer och värker fram i en kreativ process när det gäller story och musik, medan marknadsföringen sköter de mer rationella bitarna. Alla elever kan inte skriva en hel låt, med ett helt arrangemang. Då kan de komma med en grundidé och få hjälp med att fullfölja den från musikläraren. Två musikinslag har skrivits på det sättet; att eleven kommer till musikläraren med en ide, och de två jobbar fram en färdig låt. Dessa bägge låtar ska komma ut på First Class snarast, så att vi kan få feedback och synpunkter från ensemblen. Ett musiknummer är skrivit av en av eleverna, som skrev det utan att veta var det skulle infogas, men vi hittade en preliminär plats. Det återstår en del praktiska problem att lösa, men vid redovisningen i räknar vi med att kunna utvärdera betydelse och funktion av projektet fullt ut. 4.3 Marknadsföringen. Kursen i marknadsföring har som namnet antyder det övergripande ansvaret för all marknadsföring och kontakter med potentiella kunder, sponsorer samt praktisk biljetthantering. Marknadsföringskursen startar vid höstterminens början och arbetet med musikalprojektet startade ungefär mitt i terminen. Under terminens första halva har eleverna läst in viktiga teoretiska avsnitt som är grunden för att klara projektet. Trots teorin kan man hela tiden referera och exemplifiera utifrån den kommande marknadsföringen av musikalen vilket gör de teoretiska avsnitten bättre förankrade i verkligheten. Eftersom tanken i projektet är att allt ska utgå och genomföras av eleverna, börjar marknadsföringsarbetet med en kartläggning av vilka moment som ingår i uppgiften. Den största svårigheten med elever som vuxit upp i en teoretisk studiemiljö är att få dem att förstå att vi har det fullständiga ansvaret för att alla idéer också ska genomföras fullt ut praktiskt. Kartläggningsarbetet sker i en kombination av storforum och mindre grupper. Efter diskussionerna lägger marknadsföringsläraren ut en uppgift i konferensen där eleverna gruppvis ska sammanfatta sina intryck av vad marknadsföringen av musikalen praktiskt innebär. Konferensen spelade här en viktig roll eftersom klassen inte hade möjlighet att träffas under vanlig lektionstid på grund av en pågående FN-vecka. Eleverna kunde hämta uppgiften och senare lägga in sina lösningar på konferensen på den tid som var möjlig. En fördel med en konferens jämfört med att lägga uppgifter på skolans server är att man även har tillgång till informationen utanför skolan, i hemmet. Efter att man nu vet vilka uppgifter som finns att utföra blir nästa fas att organisera arbetet. Flera av eleverna läser även kursen Sidan 9

10 Organisation och ledarskap och har därför insikt efter vilka principer man kan organisera arbetet. Gruppernas lösning på det hela blev en kombination av funktions- och kundgruppsorganisation. Ett organisationsschema presenterades och lades in på konferensen för att vara åtkomligt för alla och för att kunna hämta det senare när det behövs. Ett vanligt problem är annars att när man behöver filen är den eleven sjuk eller så har den försvunnit spårlöst, vilket innebär att man får göra allt skrivarbete om igen. Organisationsschemat är nu klart och man börjar fundera på vem som ska ha vilken befattning. I det här fallet började vi från toppen. Vem ska vara med i ledningen? Det ska finnas två stycken i VD rollen. Eftersom eleverna jobbat ihop under en halv termin och många känner varandra sen tidigare årskurser har de en ganska klar uppfattning om vem som har ledaregenskaper. Klassen får göra en enskild och hemlig omröstning. Den som får flest röster får sedan välja sin med-ledare oavsett röstresultat. Röstningsresultatet visas enbart för den elev som fått flest röster. Ledarna tar över och ser till att de olika befattningarna tillsätts av intresserade elever. Resultatet blir ett organisationsschema som nu är bemannat och läggs ut på konferensen. Nu kan alla se vem som har ansvaret för vilken uppgift och kan därmed vända sig till rätt person direkt eller via Kringarbete Det kringarbete som görs för att det skall bli en föreställning; kostym, scenografi och mask, har fått en egen konferens. Detta arbete sätter igång först efter jul, och kan inte utvärderas i denna rapport. Vår målsättning är dock att dessa gruppers arbete också skall läggas ut på nätet så att deras arbete skall vara tillgängligt för alla som är involverade i musikalprojektet. 4.5 HTG Under arbetets gång har ytterligare en klass anslutet sig till musikalprojektet. HTG, Handels och Turistgymnasiet ska ansvara för att det sker en fotografisk dokumentation av musikalen och att göra en skärmutställning i samband med Söderportskolans Öppet hus och en som ska finnas på teatern. Dessutom kommer de att vara teatervärdar och ansvara för biljett- och godis&kaffeförsäljningen på teatern samt utdelning av programblad i samband med föreställningarna. HTG ingår organisatoriskt under marknadsförarna. Sidan 10

11 5. Resultat och diskussion Så här långt har ITiS-projektet kommit just nu men kommer att fortsätta i samma anda. Konferenserna kommer att användas dels för att lägga ut färdigt material t ex manus, färdiga musiknummer, affisch, bilder, interntvmaterial, infoblad, presskonferensmaterial, programblad, annonsmaterial, hemsidematerial, beställningslistor, så att alla grupper som är involverade i projektet kan få tillgång till varandras material. Informationen kan flöda fritt och vara tillgängligt när man behöver den. Det är ännu för tidigt att utvärdera projektet vad gäller hur konferenserna och First Class underlättat för arbetet. Arbetet med storyn har egentligen först nu kommit så långt att vi till exempel vet var vi behöver musik. I fjol skrevs musik innan vi visste var den skulle passa in, och vi fick i efterhand foga in den i helheten. Det resultatet blev inte alla gånger så bra som det skulle kunnat bli om vi hade haft en klar bild av sammanhanget i förväg. Detta gör att musikläraren anser att man bör ha som praxis att utgå från textinnehållet när man skapar musiken, även om undantag finns. Detta underlättas givetvis av att musikeleverna hela tiden har tillgång till hur manuset växer fram via First Klass En rapport om informationstillgängligheten i musikalprojektet måste ta hänsyn till såväl lärarnas som elevernas uppfattningar. Skillnaden är att lärarna kan jämföra med tidigare år, medan eleverna inte har de referenserna. Vilka skillnader har medverkande lärare upplevt jämfört med tidigare år? Våra förväntningar på ITiS-projektet var att vi skulle få; - Snabbare kommunikation Före ITiS gick mycket tid åt till att kopiera papper och distribuera dessa till berörda elever. Nu finns all information tillgänglig i konferenserna. - Bättre kommunikation Tidigare förfarande innebar att informationen endast nådde vissa elever. Nu har alla tillgång till allt material, vilket i sin tur innebär att alla blir delaktiga i hela skeendet. - Säkrare kommunikation Tidigare har material försvunnit. Disketter kan gå sönder, papper Sidan 11

12 kan komma bort - men i ITiS-konferenserna är informationen i trygga händer. Detta eliminerar risken för dubbelarbete som tidigare varit nödvändigt alltför frekvent. Vi kan väl konstatera att allt detta i viss mån har infriats, och vi är övertygade om att det i än högre grad kommer att infrias allteftersom projektet fortskrider. Men dessutom har vi märkt av även följande fördelar: - Numera finns bara en version av manus- och musik-idéerna i omlopp. Tidigare "pappers-system" innebar att förväxlingar kunde skapa stora problem. - Numera har man också tillgång till materialet, även om någon av eleverna är sjuk. Ett känt fenomen är ju att av någon anledning är det alltid den elev som är sjuk i en grupp som har materialet inlåst i sitt skåp - Visst material fanns även tidigare utlagt i elektroniks form - då på vår server i skolan. Men det materialet kunde ju varken elever eller lärare nå hemifrån. Nu finns allt material utlagt, och alla vi som har tillgång till nätet hemifrån, har också tillgång till detta dygnet runt. - Nu kan man också via historiken, se vilka av eleverna som tagit del av information. Hur upplever medverkande elever tillgängligheten av information i projektets olika stadier? Elevernas synpunkter är av stort intresse i det här projektet. Musikalen är ett elevprojekt där elevernas medverkan i form av att skriva story, musik, marknadsföring etc är av central och helt avgörande betydelse. Ingen elevmedverkan ingen musikal. Därför är deras syn på IKT-teknikens möjligheter och begränsningar ytterst intressant att analysera. Synpunkterna som presenteras och analyseras nedan är en sammanställning och gruppering av de svar som lämnats av de deltagande eleverna. Några positiva eleverröster: Bra att ha allt samlat och renskrivet Ju fler deltagare som deltar i ett projekt ju större är risken att det blir kaos i det material som produceras i gruppen. Speciellt känsligt är det om det producerade materialet ska vara underlag för andra elevers arbete. Man vet inte vem som har de uppgifter man söker eller var den personen befinner sig vid olika tidpunkter. Konferensen samlar allt material på ett ställe. Sidan 12

13 I och med att materialet är sparat i digital form kan de grupper som behöver använda den utgå från ett färdigt dokument som kan modifieras efter behov. Allt måste inte skrivas in ytterligare en gång. Alla kan använda informationen när som helst Musikalens organisation består av ett 60-tal elever som ingår i olika grupperingar och som arbetar i olika lokaler vid olika tidpunkter och med olika arbetsuppgifter. Många av uppgifterna bygger på varandra och kräver tillgång till varandras material. Konferensen gör att eleverna kan nå information och material oavsett tid och rum. Inte att förglömma är möjligheten för eleverna att kunna ha tillgång till informationen under icke skoltid, när man är hemma. Inspirationen att sätta text till ett musikavsnitt eller andra kreativa aktiviteter kommer inte alltid mellan och Effektivt och enkelt arbetssätt Bland det mest frustrerande som finns när man är under tidspress, vilket man alltid är i showbiz, är att behöva lägga tid på att leta efter personer som har det material som man måste ha för att kunna hålla en dead-line. Eleverna har successivt insett att genom att offra två minuter på att göra ett inlägg i konferensen kan man i slutändan tjäna timmars letande dvs skillnaden mellan att klara tidsgränsen och att försena delar av projektet. Några negativa eleverröster: Alla kollar inte buffen - tillgången till dator kan vara svår. Här på skolan har vi varit sena med att införa First Class. Det är först i år som alla lärare har tillgång till systemet. Det kan jämföras med eleverna som haft tillgång till det från start på skolan. Därför har FC inte använts aktivt utan har upplevts som en teknik utan värde. Detta gör att eleverna har känt ett motstånd mot tekniken. Varför ska vi ha ytterligare en adress att hålla reda på? Vi har ju redan HotMail. Flera elever har inte ens haft kvar sin inloggning på First Class. Nu börjar så smått även eleverna inse fördelarna med systemet. Teknik som kan underlätta deras arbetsbörda är lättare att ta till sig. Framtida elever kommer att vara inarbetade på systemet redan när man börjar på musikalprojektet och erfarenhetsmässigt känna till IKT:s fördelar och nytta, Om man inte har dator hemma, kan man bli efter dom som har. En liten och minskande skara elever har trots allt inte förmånen av att ha tillgång till egen dator i det egna boendet. Elever vars föräldrar inte har dator i hemmet är sällsynt men elever i årskurs tre på gymnasiet flyttar inte allt för sällan till egen lägenhet. Man måste då Sidan 13

14 prioritera, pengarna räcker kanske inte till både möbler, TV, mobil och egen dator. Problemet med att inte ha tillgång till dator för skolarbete hemifrån kommer att bli ett än större hinder i studierna i framtiden. Skolan arbetar allt mer med arbetsuppgifter som kräver tillgång till dator och Internet även när det gäller hem- och läxuppgifter. Eleverna i musikalgruppen har förstått riskerna med att inte ha tillgång till dator i hemmet man riskerar att bli efter. Sidan 14

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10

Projekt Rapport. RaidPlanner. Jeanette Karlsson UD10 Projekt Rapport RaidPlanner Jeanette Karlsson UD10 Abstrakt: Denna rapport handlar om mitt projekt i kursen Individuellt Mjukvaruutvecklings projekt. Rapporten kommer att ta upp hur jag gått tillväga,

Läs mer

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS

OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS OTW UTBILDNING SÅ BESTÄLLER DU EN BRA KURS TIPS DIG SOM SKA KÖPA EN UTBILDNING 8 SAKER ATT HÅLLA KOLL PÅ 1 FORMULERA TYDLIGA MÅL Lägg energi på att beskriva vad du vill uppnå med kursen. På så sätt kan

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Friluftsskolan Vargens plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Rektor Sven Ylipää Vår vision Vi vill skapa en studiemiljö som präglas av trygghet och arbetsro. Planen gäller

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Handledare: Elisabet Banemark

Handledare: Elisabet Banemark Ett ITiS-arbete utfört av: Lydia Hallengren Brita Lavesson Nils-George Olsson Stefan Rydberg Magdalena Åkesson Handledare: Elisabet Banemark Innehållsförteckning Bakgrund -------------------------------------------------------------------------------------------3

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektplan, teaterqlan

Projektplan, teaterqlan Projektplan, teaterqlan 1.1 Projektbenämning TeaterQlan 1.2 Projektgrupp Malimo Productions har tre medarbetare. Det är Mario Frost, Linnéa Forsberg och Mona Wallin Utefter kvalifikationer och personliga

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola Projektmaterial DATORKUNSKAP EN NYCKEL TILL INFORMATIONSSAMHÄLLET Strömbäcks folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29

Pustervik. LIA- rapport. Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Pustervik LIA- rapport Kulturverkstan Joel Lind 11-04-29 Min LIA- plats Jag gjorde min LIA på Pustervik i Göteborg mellan 17 mars och 21 april 2011. Pustervik är en gästspelscen med både nationella och

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? Frågor och svar on StegVis: Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt? På sikt är det viktigt att alla som arbetar i förskolan/skolan känner väl till arbetssättet. Då talar till

Läs mer

Proposition: Ändrade mandatperioder för Cafémästeriet

Proposition: Ändrade mandatperioder för Cafémästeriet Proposition: Ändrade mandatperioder för Cafémästeriet Vid vårterminsmötet lade styrelsen fram följande proposition om att ändra cafémästeriets mandatperiod. Mötet valde att avslå propositionen och ålade

Läs mer

Dagbok Mikael Lyck 810717-0071

Dagbok Mikael Lyck 810717-0071 Dagbok Mikael Lyck 810717-0071 2/6 Slutredovisning, redovisningen gick bra vi hade ju redan byggt ihop spelet så vi var inte särskilt oroliga. Allt som allt är jag väldigt nöjd med slutprodukten. 11/5

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Att vara Andreas. manus av Lina Ekdahl, regi Karl Ekdahl baserat på boken Du & Jag av Katarina von Bredow

Att vara Andreas. manus av Lina Ekdahl, regi Karl Ekdahl baserat på boken Du & Jag av Katarina von Bredow 1 (5) Att vara Andreas manus av Lina Ekdahl, regi Karl Ekdahl baserat på boken Du & Jag av Katarina von Bredow Föreställning / produktion: Teater Halland Premiär 21 oktober 2016 Framtaget av Maria Ericson,

Läs mer

Skapande skola- projekt 2014-2015

Skapande skola- projekt 2014-2015 Skapande skola- projekt 2014-2015 Allt är möjligt på teatern VEM HÅLLER I SKAPANDE SKOLA- PROJEKTET? Susanna Vildehav är skådespelare hos Teater Eksem och håller i Teater Eksems skapande skola- projekt.

Läs mer

DUVA. Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING

DUVA. Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING DUVA Språkets makt och maktens språk LÄRARHANDLEDNING Stockholm november 2016 Hej och välkomna till UngaTurs föreställning DUVA. Här kommer en handledning som du som lärare kan använda dig av för att utvidga

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

En jätte i tonåren. 1 of 2 10/6/11 4:17 PM

En jätte i tonåren. 1 of 2 10/6/11 4:17 PM GARGANTUA I MEDIA FÖRREPORTAGE Västerbottens-Kuriren - En jätte i tonåren http://vk.se/print.jsp?article=478801 En utskrift från Västerbottens-Kurirens nätupplaga VK.SE 2011-10-06 16:16 Artikelns ursprungsadress

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School

Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Läs mer

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling?

Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? ITiS Rapport Hammars skola 3-5 A C Ht- 02 Är det möjligt att med datorns hjälp lättare följa och främja elevernas skrivutveckling? Handledare: Jenny Comstedt Johanna Kvist Lena Mattisson Marianne Näsvall

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna.

Att alla är så snälla och att man får vara med mycket i föreställningarna. Våga Visa kultur- och musikskolor Sida 1 (8) Värmdö Scenskola Vad är bäst? Alla andra elever. Allt. Allt, jag tycker jätte mycket om teater. Allting. Att alla bryr sig om mig. Att alla är med på en stor

Läs mer

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014

Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt

Inspirationsmaterial. Research. Av Anna Hellerstedt 1 Inspirationsmaterial Research Av Anna Hellerstedt När jag var 20 år blev jag indragen i en skåpbil och misshandlad, märkt av nazister. Det hände en kväll när jag hade kört in på en mack för att tanka

Läs mer

FILM- OCH TV-PRODUKTION

FILM- OCH TV-PRODUKTION FILM- OCH TV-PRODUKTION Film- och tv-produktion omfattar ett stort område, från olika tv-genrer till fiktiv film, dokumentärfilm, musikvideor, reklamfilm samt informations- och beställningsfilm. Den digitala

Läs mer

TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE

TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE TeamEngine STYRELSEPLATS DELA STYRELSEMATERIALET SMARTARE OCH SMIDIGARE DET HÄR ÄR TEAMENGINE DISTRIBUERA STYRELSEMATERIALET ENKLARE Med TeamEngine styrelseplats får du och övriga styrelsemedlemmar en

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

Kallelse till årsmöte 2014 för föreningen: Teater Thea Söndagen 16 mars klockan 18.00 i sal 6 (ingång N. Skolgatan 10 B) $! %!# &'''( #)*+,!

Kallelse till årsmöte 2014 för föreningen: Teater Thea Söndagen 16 mars klockan 18.00 i sal 6 (ingång N. Skolgatan 10 B) $! %!# &'''( #)*+,! Kallelse till årsmöte 2014 för föreningen: Teater Thea Söndagen 16 mars klockan 18.00 i sal 6 (ingång N. Skolgatan 10 B)!" ## $! %!# &'''( #)*+,!#)*+,# )*+,! #)*+$ #! Dagordning för årsmötet + & ##)*+$(

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER INFÖR TEATERBESÖKET Ska du gå på teater med en grupp barn/unga? Kanske ingår teaterbesöket som en del av ett större temaarbete på skolan? Eller kanske ska ni gå för

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor

Debattartiklar rutiner och tips. 1. Inför debattproduktion. 2. Ramar att komma ihåg. 3. Källor Debattartiklar rutiner och tips Januari 2015 Debattartiklar är ett av de verktyg vi använder för att nå ut med våra frågor och opinionsbilda i de frågor vi arbetar med. Många inom organisationen anställda,

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning

EXAMENSARBETE. Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen. Simon Lundstig 2013. Högskoleexamen Bygg och anläggning EXAMENSARBETE Analys av produktionseffektiviteten inom byggservicen Simon Lundstig 2013 Högskoleexamen Bygg och anläggning Luleå tekniska universitet Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

Läs mer

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen

Essä. Vad är en essä? Mönster och disposition. 1. Rubrik och Inledning. De två benen Essä Vad är en essä? En essä är en text där en person försöker reda ut sina tankar och kunskaper inom ett ämne eller utifrån en frågeställning. Ämnena kan variera mellan allt från hur fotboll och politik

Läs mer

Bläddra vidare för fler referenser >>>

Bläddra vidare för fler referenser >>> Ulla Simonsson, VD Simonsson & Widerberg Lean Consulting Det Torbjörn har byggt upp är ett fundament av kunskap som många företag slarvar med. Ju fler ledningsgrupper som inser att Utvecklingssamtalet

Läs mer

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte?

De 10 mest basala avslutsteknikerna. Direkt avslutet: - Ska vi köra på det här då? Ja. - Om du gillar den, varför inte slå till? Ja, varför inte? 20 vanliga avslutstekniker att använda för att öka din försäljning Du kanske blir förvirrad när du läser det här, men det är alldeles för många säljare som tror och hoppas, att bara för att de kan allt

Läs mer

TILL ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE INFÖR PRAON VECKA år 2016

TILL ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE INFÖR PRAON VECKA år 2016 1 av 6 TILL ELEVER OCH VÅRDNADSHAVARE INFÖR PRAON VECKA 42-43 år 2016 Vad är PRAO? PRAO är en förkortning av praktisk arbetslivsorientering. Som elev prövar du på hur det är att arbeta och vara på olika

Läs mer

Att planera entreprenöriellt

Att planera entreprenöriellt Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har

Läs mer

Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43

Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43 Till våra handledare Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43 Först vill jag rikta ett stort tack för att ni ställt upp och tagit emot våra elever. De elever som nu kommer ut

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion

Läs mer

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar.

Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Ung Företagsamhet Fyrbodal jobbar med att få fler företagsamma barn och ungdomar. I drygt 30 år har vi jobbat med UF-företag på gymnasienivå. Nu gör vi en nysatsning där elever och ni lärare på grundskolan

Läs mer

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23) D nr YTTRANDE Stockholm 2013-07-10 Handläggare Anna Gabrielsson Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

Läs mer

Laboration i datateknik

Laboration i datateknik KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN Laboration i datateknik Felsökning och programmering av LEGO NXT robot Daniel Willén 2012 09 06 dwill@kth.se Introduktionskurs i datateknik II1310 Sammanfattning Syftet med

Läs mer

Datorn som Pedagogiskt Verktyg

Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen

Läs mer

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG

MASKINTEKNOLOGSEKTIONENS YRKES- & ARBETSMARKNADSDAG Postbeskrivningar KASSÖR Du kommer vara projektledarens högra hand genom att ständigt ha en uppdaterad bild av det ekonomiska läget tillgängligt för att möjliggöra snabba beslut. Du arbetar strukturerat

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn

Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn LGSV40 Ida Mårtensson Milda Langyte Stig Dagermans novell Att döda ett barn innehåller både allmänmänskliga motiv som är lämpliga för klassrumsdiskussioner

Läs mer

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10

PRAKTISKA KIRUNA. Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 PRAKTISKA KIRUNA Giltighet 2012-09-01 2013-06-10 1 Innehållsförteckning 1. Inledning & Syfte... 3 2. Förbud mot diskriminering och kränkande behandling... 3 3. Vision mot kränkande behandling... 3 4. Delaktighet...

Läs mer

ITiS arbete. Trafiken i skolan

ITiS arbete. Trafiken i skolan ITiS arbete Trafiken i skolan Vilans skola Våren-02 Klass F-2 B Malin Persson Annika Dahl-Persson Sigbrit Holmén Staffan Andreasson 2 Innehållsförteckning: Introduktion 3 Syfte och mål 4 Tillvägagångssätt

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Kulturskolans kurser

Kulturskolans kurser Kulturskolans kurser Vad får barn och ungdomar att gå till skolan igen när de redan tillbringat halva dagen där? Dagens barn och ungdomar kommer att leva ett liv som ställer stora krav på kreativitet,

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret Barn- och Utbildning Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Strandvägsskolan Rektor Maria Sjödahl Nilsson 1. Kunskapsuppdraget 1.1 Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet

Läs mer

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Itis-projekt Nymö Resursskola Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation Bakgrund Vi är tre lärare på Nymö Resursskola. Vi arbetar i två elevgrupper med

Läs mer

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016

Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2015/2016 Härjedalens gymnasieskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Innehåll Grunduppgifter... 4 Verksamhetsformer som omfattas av planen:... 4 Ansvarig för planen:... 4 Vår vision...

Läs mer

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola.

Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Pedagogisk dokumentation kring Matematikverkstaden på Bandhagens skola. Åh, nu förstår jag verkligen sa en flicka på 10 år efter att ha arbetat med bråk i matematikverkstaden. Vår femåriga erfarenhet av

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF Särskolan Kulltorp Nina Lind Ewa Niklasson Yvonne Sukel-Wendel Daniel Östlund Särskolan Norretull Chatarina Björklund Barbro Hansson Eva

Läs mer

SKOLRÅDET Mötesprotokoll (2014-03-25)

SKOLRÅDET Mötesprotokoll (2014-03-25) 1. Mötets öppnande 2. Val av ordförande, sekreterare & justeringsman Sverker & Annette (ordf), Patrik (sekreterare), Ingela (justerare) 3. Föregående protokoll Besök av Michael Asp (IKT-frågor) flera anmälde

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson

FORDON 2010 / 2011. Arbetslaget: Conny Schedin Eva Humbla. Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson VERKSAMHETSBERÄTTELSE FORDON NSPROGRAMMET TRANSPORT 2010 / 2011 Arbetslaget: Benny Johansson Conny Schedin Eva Humbla Gunnar Lindström Harri Vennola Magnus Billow Roger Nilsson 1 Underlag och rutiner för

Läs mer

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling

Så här gör du. om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Så här gör du om du vill genomföra en framgångsrik innovationstävling Det här materialet hjälper er att planera och sätta förutsättningarna för att driva kampanjer, antingen en eller regelbundet. Ibland

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev

Kronologisk meritförteckning. Personligt brev. Personligt brev Att skriva en vinnande ansökan Agenda Meritförteckning / CV Personligt brev Checklista för din ansökan Intervjutips och vanliga intervjufrågor Vilka bedömningskriterier utvärderas du på? Var och hur hittar

Läs mer

LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter

LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter LPP Delaktighet, inflytande och förberedelse inför årskurs 3 Beskrivning av elevgrupp och andra omständigheter Det är en bit in på vårterminen och jag och mitt arbetslag ska arbeta med en grupp elever

Läs mer

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande. OUCI +! Datum: 17/11-09 Tid: 08.34 Plats: Linas kök Närvarande: Madeleine Lindberg, Olivia Ekman och Lina Nilsson 1 Mötet öppnade Lina öppnar mötet! 2 Val av mötesordförande Mötet väljer Olivia till mötesordförande.

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR LINKÖPINGS FRITEATER 2013 FÖRSLAG TILL DAGORDNING 1. Mötets öppnande 2. Godkännande av dagordning 3. Val av presidium a/ Årsmötets ordförande b/ Årsmötets sekreterare c/ Justerare

Läs mer

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt!

Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT. gör det jämt! Vill nå bredare publik! Ett utvecklingsarbete på GöteborgsOperan SLUTRAPPORT gör det jämt! GöteborgsOperan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Bakgrund 3 Målsättning Problemanalys Processen 4 Förankring Genomförande

Läs mer

Projektet Eddies hemliga vän

Projektet Eddies hemliga vän Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO

SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SPRÅKLIGA RIKTLINJER FÖR INVÅNARTJÄNSTERNA 1177 VÅRDGUIDEN OCH UMO SKRIVREGLER FINNS I FLERA DOKUMENT I det här dokumentet finns våra övergripande riktlinjer för enkelt språk, tilltal samt inkluderande,

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet

Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet 2010.11.30 Journalnr 2009-5294 VÄGEN, en musikal om Malmköping SAMMANFATTNING De positiva effekter projektet har givit oss är följande, utan inbördes

Läs mer

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner

En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner En sammanfattning Implementeringsutvärdering av Beslutsstöd i tre kommuner - Examensarbete av Lina Smith och Petra Hansson, socionomprogrammet inriktning verksamhetsutveckling, Malmö Högskola Kontakt:

Läs mer

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo

Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Distanspedagogik bland folkbildare DiFo Eva Andersson Bengt Petersson Sandra Riomar 1 Syfte Att belysa distansutbildares förhållningssätt till IKT och de pedagogisk-didaktiska föreställningar som ligger

Läs mer