Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder?
|
|
- Alexander Viklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DATUM RAPPORTNUMMER 1 april 2004 PTS-ER-2004:14 ISSN Är samhällsviktiga tjänster på Internet tillgängliga för personer med funktionshinder?
2
3 FUNKTIONSHINDER? Förord Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått i uppdrag att i samråd med Handikappombudsmannen och handikapporganisationerna undersöka och dokumentera tillgängligheten för personer med funktionshinder till vissa samhällsviktiga tjänster på Internet. Uppdraget har genomförts med Kajsa Ritzén som projektledare. Hon har även sammanställt denna rapport. Katarina Bååth har lämnat bidrag under arbetets gång. På PTS uppdrag har testerna genomförts av Digiscope Sverige AB och Improve Your Life. Stockholm i mars 2004 Nils Gunnar Billinger Generaldirektör Post- och telestyrelsen
4
5 FUNKTIONSHINDER? Innehåll Sammanfattning... 3 Summary Uppdrag från regeringen till PTS Uppdraget Avgränsningar Samråd m.m Läsanvisningar och disposition Funktionshinder Synskada Grav synskada Dyslexi Intellektuella funktionshinder Gravt rörelsehinder Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet på Internet WAI:s riktlinjer Hjälpmedel Vilka tjänster på Internet är samhällsviktiga? Urval av samhällsviktiga tjänster Tjänster i denna undersökning Genomförande av tester Användartester Testgrupp Genomförande Maskinella tester Manuella tester Tillgängligheten till samhällsviktiga tjänster på Internet Tillgängligheten per tjänst Söka information Söka telefonnummer Läsa nyheter Ta del av information om offentlig verksamhet Räkna ut skatt Fylla i blankett Räkna ut studiebidrag och lån Delta i diskussionsforum Överföra pengar mellan konton Boka tågbiljetter Köpa CD-skiva Ladda ner blankett Sammanfattning av tester Tillgänglighet per funktionshinder Resultat av enkätundersökning Slutsatser Källförteckning Bilagor Bilaga 1 Användartester Post- och telestyrelsen 1
6 FUNKTIONSHINDER? Bilaga 2 - Maskinellt test Bilaga 3 Manuella tester Bilaga 4 - Handikapporganisationer Bilaga 5 - Begreppslista Post- och telestyrelsen 2
7 FUNKTIONSHINDER? Sammanfattning Post- och telestyrelsen (PTS) har av regeringen fått i uppdrag att undersöka och dokumentera tillgängligheten för personer med funktionshinder till vissa samhällsviktiga tjänster på Internet. Arbetet ska bedrivas i samråd med Handikappombudsmannen och handikapporganisationerna. Undersökningen av tillgängligheten omfattar tolv samhällsviktiga tjänster och har fokuserats på tillgängligheten för synsvaga, gravt synskadade, dyslektiker, personer med intellektuella funktionshinder och gravt rörelsehindrade med behov av skärmtangentbord. Inom ramen för uppdraget har användartester genomförts där personer med ovanstående funktionshinder testat respektive tjänst i sin hemmamiljö med sådana hjälpmedel som de normalt behöver när de använder Internet. En enkätundersökning har också genomförts bland handikapporganisationer om tillgängligheten till tjänster på Internet för deras medlemmar. Utifrån den genomförda undersökningen kan PTS konstatera att tillgängligheten till tjänster på Internet för personer med funktionshinder på flera sätt är bristfällig. Dessa brister beror i flera fall på formgivningsval som gjorts utan att hänsyn tagits till de riktlinjer som finns för att göra Internet tillgängligt för alla. I de flesta fall beror det på bristande kunskap om WAI:s riktlinjer och de problem vissa lösningar skapar för personer med funktionshinder. Undersökningen visar att framför allt för personer med grava synskador är vissa tjänster otillgängliga. Ett flertal tjänster är mindre tillgängliga för personer som är synsvaga, har grava synskador, intellektuella funktionshinder, grava rörelsehinder och dyslexi. För att förbättra tillgängligheten till dessa tjänster krävs det i många fall relativt små åtgärder, vilket indikerar att det är okunskap som är den bakomliggande orsaken till den bristande tillgängligheten. För att öka tillgängligheten till tjänster på Internet för personer med funktionshinder är det viktigt att både informera om hur tillgängliga webbplatser kan utformas och att kontinuerligt följa upp tillgängligheten. Statskontoret genomför i samarbete med Handikappombudsmannen och svenska W3C-kontoret ett arbete med att skriva riktlinjer för att skapa användbara och tillgängliga webbplatser. Resultatet av detta arbete, som är en del av den uppdaterade vägledningen för 24-timmarswebben, kommer att ges ut av Nämnden för elektronisk förvaltning, e-nämnden, i maj Statskontoret avser att kontinuerligt mäta tillgängligheten till offentliga webbplatser. Post- och telestyrelsen 3
8
9 FUNKTIONSHINDER? Summary The National Post & Telecom Agency (PTS) has been assigned by the Government to investigate and document accessibility for people with disabilities to certain socially important services on the Internet. This work is being conducted in consultation with the Office of the Disability Ombudsman and the disability organisations. The investigation of accessibility comprises twelve socially important services and has focussed on accessibility for people with reduced sight, people with serious visual impairment, people with dyslexia, people with intellectual impairments and people with serious impediments to mobility who require touch screens. User tests have been conducted within the framework of the assignment, where people with the above-mentioned disabilities have tested the respective service in their home environments with such aids as they normally need when they use the Internet. A questionnaire survey has also been implemented among the disability organisations concerning accessibility to services on the Internet for their members. On the basis of the investigation conducted, PTS is able to conclude that accessibility to services on the Internet for people with disabilities is in several ways inadequate. These inadequacies relate in several cases to design choices that have been made without regard being taken to the guidelines that exist to make the Internet accessible to everybody. In the majority of cases this results from inadequate knowledge of the WAI Guidelines and the problems that certain solutions create for people with disabilities. The investigation shows that certain services are inaccessible for people with serious visual impairments, above all others. Most services are less accessible for people with reduced sight, serious visual impairment, intellectual impairments, serious impediments to mobility and dyslexia. In order to improve accessibility to these services, relatively minor measures are required in many cases, which indicates that it is ignorance that is the underlying cause of this inadequate accessibility. In order to enhance accessibility to services on the Internet for people with disabilities, it is important to both inform about how accessible web sites can be designed and to continually monitor accessibility. The Swedish Agency for Public Management, in conjunction with the Office of the Disability Ombudsman and the Swedish W3C Office, is conducting work with writing guidelines to create usable and accessible web sites. The result of this work, which is part of the updated guidance for the 24-hour web, will be published by the Swedish Board for Government Interoperability, the e-board, in May The Swedish Agency for Public Management intends to continuously survey accessibility to public web sites. Post- och telestyrelsen 5
10
11 FUNKTIONSHINDER? 1 Uppdrag från regeringen till PTS 1.1 Uppdraget I regleringsbrevet för budgetåret har PTS fått följande uppdrag av regeringen: Post- och telestyrelsen skall undersöka och dokumentera tillgängligheten för personer med funktionshinder till vissa samhällsviktiga tjänster på Internet. Arbetet skall bedrivas i samråd med Handikappombudsmannen och handikapporganisationerna. Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 1 april Uppdraget är ett led i Post- och telestyrelsens arbete att uppfylla myndighetens etappmål för handikappolitiken Avgränsningar Med samhällsviktiga tjänster menas i detta uppdrag tjänster som är viktiga för att individen självständigt ska kunna vara en del av samhället. Undersökningen har avgränsats till att omfatta tolv samhällsviktiga tjänster på Internet. En tjänst på Internet är något som går att nå eller genomföra på en webbplats. En webbplats kan således innehålla ett flertal tjänster. De tjänster som undersökts utgår från situationer där användaren som privatperson använder Internet och inkluderar inte arbetsrelaterade situationer. Undersökningen av tillgängligheten är begränsad till tillgängligheten i tjänsternas utformning. Detta innebär att en användare förutsätts ha tillgång till en dator, uppkoppling till Internet samt de program och hjälpmedel som användaren normalt har behov av vid användningen av en dator. I denna undersökning har PTS, i samråd med Handikappombudsmannen, valt att fokusera på tillgängligheten för synsvaga, gravt synskadade, dyslektiker, personer med intellektuella funktionshinder och gravt rörelsehindrade med behov av skärmtangentbord 3 då dessa kan möta stora utmaningar då de använder tjänster på Internet. 1.3 Samråd m.m. Inom ramen för uppdraget har viktiga vägval diskuterats med Handikappombudsmannen. Undersökningen av tillgängligheten har bland annat genomförts i form av tester där användare med olika funktionshinder varit testare. 1 Regleringsbrev för budgetåret 2003 avseende Post- och telestyrelsen m.m. inom utgiftsområde 22 Kommunikationer (rskr. 2002/03:44). 2 Se vidare i rapporten Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken PTS-ER-2002:18. 3 Skärmtangentbord är en programvara med ett tangentbord som visas på skärmbilden. Post- och telestyrelsen 7
12 FUNKTIONSHINDER? En enkätundersökning har genomförts bland handikapporganisationer om tillgängligheten till tjänster på Internet för deras medlemmar. Statskontoret har varit stödjande och rådgivande i frågor kring WAI och tillgänglighet. 1.4 Läsanvisningar och disposition Första gången begrepp och förkortningar dyker upp i rapporten skrivs de ut eller förklaras kortfattat. Begreppen återfinns sedan i bilaga 5, Begreppslista. Efter detta inledande kapitel beskrivs i kapitel 2 de olika funktionshinder som undersökningen fokuserar på. I kapitel 3 beskrivs tillgänglighet i allmänhet och tillgänglighet till Internet i synnerhet. I kapitel 4 återfinns en beskrivning av hur urvalet av de samhällsviktiga tjänsterna har gjorts och vilka tjänster som ingår i undersökningen. I kapitel 5 beskrivs de olika testerna som ingår i undersökningen, medan resultaten av dessa tester presenteras i kapitel 6. I kapitel 7 återfinns de slutsatser PTS drar av undersökningen. Till rapporten har lagts ett antal bilagor. Bilaga 1, 2 och 3 redogör mer i detalj för de olika testernas resultat. Bilaga 4 är en sammanställning av de handikapporganisationer som ingått i enkätundersökningen om tillgänglighet på Internet. Bilaga 5 är ovan nämnda begreppslista. Post- och telestyrelsen 8
13 FUNKTIONSHINDER? 2 Funktionshinder Definitionsmässigt är det en skillnad mellan begreppen funktionshinder och handikapp. Ett funktionshinder är en begränsning i en persons psykiska eller fysiska funktionsförmåga till följd av en skada, medan ett handikapp kan definieras på flera olika sätt. Den definition som idag är allmänt accepterad i Sverige är en miljörelaterad definition av handikapp som ansluter till världshälsoorganisationen WHO:s definition. Enligt WHO uppstår ett handikapp i mötet mellan en individs funktionsnedsättning och den omgivande miljöns krav och utformning, vilket innebär att det är miljön som leder till handikapp, inte funktionshindret i sig. En person med funktionshinder kan således vara handikappad i en viss situation eller en viss miljö, men inte i en annan. PTS har i denna undersökning valt att fokusera på tillgängligheten för synsvaga, gravt synskadade, dyslektiker, intellektuellt funktionshindrade och gravt rörelsehindrade med behov av skärmtangentbord. Nedan beskrivs de olika funktionshindren närmare. Texterna är hämtade från Hjälpmedelsinstitutet Synskada Nästan två procent av Sveriges befolkning i åldrarna år har en synskada, det vill säga cirka personer. Dessa personer har uppgett att de inte kan läsa vanlig text i en dagstidning även om de har glasögon till hjälp. För de yngre finns ingen direkt jämförbar uppgift, men som exempel kan nämnas att det i slutet på förra årtiondet fanns cirka barn och ungdomar med synskada i åldern 0 19 år. Personer med synskador benämns i denna rapport som synsvaga. 2.2 Grav synskada För gravt synskadade eller helt blinda måste information och kommunikation bygga på hörsel och känsel. Talsyntes används för att läsa text som står på exempelvis en bildskärm. En punktskriftsdisplay (punktskärm) visar med punktskrift 20, 40 eller 80 tecken på skärmen och läses med fingertopparna. Många personer som blir gravt synskadade eller blinda senare i livet har svårt att lära sig punktskrift eftersom det kräver flera års träning. Antalet personer i åldersgruppen 16 år och äldre, som har en grav synskada, uppgår till cirka personer. Personer som har grava synskador eller är blinda benämns i denna rapport som personer med grava synskador. 2.3 Dyslexi Läs- och skrivsvårigheter yttrar sig på olika sätt hos olika personer. Men alla har gemensamt att de har svårigheter med läsning och/eller rättstavning. Dyslexi brukar urskiljas som en speciell typ av läs- och skrivsvårigheter, där kärnproblemet handlar om svårigheter att uppfatta talspråkets ljudstruktur. Frågan om hur många som har dyslexi går inte att besvara med exakthet eftersom en generell terminologi saknas. En vanlig uppgift är 4 8 procent, motsvarande personer, i Sverige. 4 Post- och telestyrelsen 9
14 FUNKTIONSHINDER? 2.4 Intellektuella funktionshinder Begåvningshandikapp, utvecklingsstörning och förståndshandikapp är olika ord för samma sak. Det innebär en medfödd eller tidigt uppkommen skada i begåvningsutvecklingen som leder till en nedsättning av korttidsminne, den språkliga förmågan, abstraktionsförmågan, läs- och skrivförmågan. Dessa uppräknade exempel på funktionsnedsättningar som finns hos personer med utvecklingsstörning, ofta i förening med rörelsehinder, syn- och hörselnedsättningar. Den som är utvecklingsstörd har svårare än andra att lära sig vilket innebär att inlärningen tar längre tid. Den utvecklingsstörde kan ha svårt att förstå abstrakt information som till exempel skrivna instruktioner, siffror och bokstäver. I Sverige har 0,4 0,5 procent av befolkningen en utvecklingsstörning, det vill säga cirka personer. I denna rapport används begreppet intellektuella funktionshinder för personer med ovanstående funktionsnedsättningar. 2.5 Gravt rörelsehinder Ungefär tre procent av Sveriges befolkning i åldrarna år har ett gravt rörelsehinder, det vill säga cirka personer. De behöver hjälp eller hjälpmedel för att förflytta sig. De gravt rörelsehindrade utgör 52 procent av hela gruppen med någon form av rörelsehinder, totalt cirka personer i åldrarna år. I denna undersökning ingår personer med svåra rörelsehinder som har behov av skärmtangentbord då de använder Internet. Hur stor denna grupp är har Hjälpmedelsinstitutet ingen statistik över. Post- och telestyrelsen 10
15 FUNKTIONSHINDER? 3 Vad är tillgänglighet? Ett tillgängligt samhälle är ett samhälle där alla medborgare, oavsett funktionshinder, kan vara delaktiga. Tillgänglighet handlar både om tillgänglighet till fysisk miljö och till informations- och kommunikationstjänster. I rapporten Post- och telestyrelsens etappmål för handikappolitiken 5, angav PTS att ett av inriktningsmålen för handikappolitiken utifrån PTS sektorsansvar är att: alla ska ha likartade möjligheter att ta del av marknadens kommunikationstjänster. Detta innebär att alla konsumenter, oavsett funktionshinder, ska ha tillgång till samma eller likartade kommunikationstjänster till ett likartat eller motsvarande pris som övriga konsumenter betalar. I PTS arbete med tillgänglighet är det viktigt att inte utveckla särlösningar för funktionshindrade inom kommunikationsområdet, utan att istället göra de kommunikationstjänster som marknaden erbjuder tillgängliga även för denna användargrupp. Genom Internet har människor fått nya möjligheter att påverka samhället och kommunicera i samhället. Detta gäller inte minst personer med funktionshinder. Innan Internet fanns var många människor med funktionshinder utestängda från information och andra tjänster. Genom ny teknik och Internet kan de nu ofta kommunicera, vara delaktiga och utföra ärenden självständigt. Tillgängligheten till tjänster på Internet kan till och med vara viktigare för personer med funktionshinder än för personer utan funktionshinder, eftersom Internet innebär möjligheter till ett självständigt liv. Dessutom blir allt fler tjänster och mer information möjlig att nå via Internet till exempel genom myndigheternas 24- timmarssatsningar. 3.1 Tillgänglighet på Internet För att personer med funktionshinder ska kunna ta del av det som finns på Internet krävs det dock att webbplatser och webbtjänster utformas efter vissa riktlinjer. WAI (Web Accessibility Initiative), som är en arbetsgrupp inom W3C (World Wide Web Consortium), har tagit fram riktlinjer för hur tillgängliga webbplatser och webbtjänster ska utvecklas. EU:s medlemsländer har dessutom enats om att offentliga webbplatser ska följa WAI:s riktlinjer 6. Handikappombudsmannen, HO, uttrycker detta på följande sätt: 5 PTS-ER-2002:18 6 EU:s handlingsplan eeurope 2002 anger att medlemsstaterna ska anta WAI:s riktlinjer för tillgänglighet för funktionshindrade till offentliga webbplatser. I mars 2002 antog EU:s ministerråd en resolution om tillgänglighet till offentliga webbplatser med hänvisning till WAI:s riktlinjer. Post- och telestyrelsen 11
16 FUNKTIONSHINDER? "En webbplats kan bli tillgänglig för alla om den är uppbyggd på rätt sätt. Då kan varje användare själv bestämma hur informationen presenteras. [---] Om en webbplats följer WAI:s riktlinjer kan varje användare anpassa presentationen av innehållet efter sina egna behov. Innehållet och strukturen förändras inte." WAI:s riktlinjer De aktuella riktlinjerna från WAI heter WCAG 1.0 (Web Content Accessibility Guidelines 1.0). Dessa riktar sig till alla som utformar innehåll på Internet. Totalt innehåller riktlinjerna 14 punkter för hur innehåll på Internet kan göras tillgängligt. Dessa räknas upp i det följande. För en fullständig bild av vad riktlinjerna innebär, se svenska W3C-kontorets webbplats där dessa finns översatta till svenska Erbjud alternativ till information i form av ljud och bild. 2. Förlita dig inte enbart på färger. 3. Använd kodning och formatmallar på rätt sätt. 4. Se till att det är tydligt vilket språk som används i texten. 5. Skapa tabeller som kan omvandlas till text på ett bra sätt. 6. Se till att sidor som använder nya tekniker kan användas även med äldre teknik. 7. Se till att användaren kan stänga av eller tillfälligt stoppa rörligt innehåll. 8. Se till att användargränssnittet för objekt, som till exempel scriptprogram, är tillgängliga. 9. Utforma verktygs- och hjälpmedelsoberoende. 10. Använd tillfälliga lösningar. 11. Använd W3C:s tekniker och riktlinjer. 12. Förse användaren med information som hjälper användaren att förstå webbplatsens struktur. 13. Förse användaren med tydlig navigation. 14. Se till att dokumenten är lättillgängliga och tydliga. 7 Riktlinjer för en tillgänglig statsförvaltning, s Post- och telestyrelsen 12
17 FUNKTIONSHINDER? Till varje riktlinje finns en checklista som mer i detalj beskriver hur man kan uppnå den aktuella riktlinjen. Punkterna i checklistan är uppdelade i tre olika prioriteringsnivåer: Prioritet 1 innebär att webbplatsen måste stödja denna nivå, annars kommer en eller flera grupper av funktionshindrade inte kunna nå informationen. Prioritet 2 innebär att webbplatsen bör stödja denna nivå, annars kommer en eller flera grupper av funktionshindrade att få det svårt att nå informationen. Prioritet 3 innebär att webbplatsen kan stödja denna nivå, annars kommer en eller flera grupper av funktionshindrade få större eller mindre svårigheter att nå informationen. Den aktuella versionen av riktlinjerna, version 1.0, antogs av W3C i maj Sedan dess har en ny version arbetats fram, men den nya versionen är fortfarande bara ett utkast. WAI:s riktlinjer uppfattas av många som svåra att förstå och omsätta i praktiken. För att detta inte ska vara ett hinder för tillgängligheten genomför Statskontoret i samarbete med Handikappombudsmannen och svenska W3C-kontoret ett arbete med att skriva konkreta riktlinjer. Dessa riktlinjer bygger på den aktuella versionen av WAI:s riktlinjer, men innehåller även de viktigaste och mest självklara förslagen i utkastet till version 2.0. Dessa riktlinjer, som är en del av den uppdaterade vägledningen för 24- timmarswebben, kommer att ges ut av Nämnden för elektronisk förvaltning 9, e- nämnden, i maj Hjälpmedel Trots att webbplatser utvecklas med tillgänglighet i åtanke behöver personer med funktionshinder ibland hjälpmedel för att kunna använda Internet. Hjälpmedel för personer som har grava synskador är till exempel skärmläsningsprogram och talsyntes och/eller punktdisplay. Även personer med dyslexi kan använda en talsyntes. Personer med synskador kan använda förstoringsprogram som förstorar upp delar av det som syns på skärmen. Personer med rörelsehinder kan behöva andra typer av tangentbord och 9 Nämnden för elektronisk förvaltning, e-nämnden, inrättades den 1 januari Nämnden har enligt sin instruktion till uppgift att stödja utvecklingen av ett säkert och effektivt elektroniskt informationsutbyte mellan myndigheter och mellan myndigheter och enskilda. Detta ska ske genom att nämnden 1. beslutar om de standarder eller liknande krav som ska vara gemensamma för det elektroniska informationsutbytet för myndigheter under regeringen, 2. bistår med information och utarbetar riktlinjer samt 3. verkar för att det på informationsteknikmarknaden tillhandahålls tjänster och produkter till stöd för elektroniskt informationsutbyte. Post- och telestyrelsen 13
18 FUNKTIONSHINDER? pekdon/musar än de som är standard, till exempel kan skärmtangentbord vara ett alternativ. Skärmtangentbord är en programvara med ett tangentbord som visas på skärmbilden 10. Webbutvecklare ska enligt WAI ta hänsyn till de hjälpmedel som användarna använder. Riktlinje 9 anger till exempel att man ska utforma verktygs- och hjälpmedelsoberoende. 10 Skärmtangentbord mot Internet, E-post och betaltjänst Hällgren & Samuelson, Hjälpmedelsinstitutet Post- och telestyrelsen 14
19 FUNKTIONSHINDER? 4 Vilka tjänster på Internet är samhällsviktiga? I de nationella målen för handikappolitiken slås det fast att ett mål är att samhället ska utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet 11. Genom Internet kan medborgare följa med i samhällsutvecklingen, medverka i e-demokrati och enkelt uträtta ärenden. Eftersom Internet innebär större möjligheter till självständighet kan det dessutom vara viktigare för personer med funktionshinder att tjänster på Internet är tillgängliga än för personer utan funktionshinder. Det är i ljuset av detta som samhällsviktigheten ska ses. En samhällsviktig tjänst på Internet är en tjänst som är viktig för att individen självständigt ska kunna vara en del av samhället. Inom ramen för detta uppdrag har PTS därför utgått från vilka tjänster svenskar i allmänhet använder på Internet, och målsättningen måste vara att dessa tjänster även ska vara tillgängliga för personer med funktionshinder. 4.1 Urval av samhällsviktiga tjänster Urvalet av de samhällsviktiga tjänster på Internet som ingår i undersökningen gjordes genom att utgå från vilka tjänster svenskar i allmänhet använder på Internet, och som därmed kan anses viktiga för att vara delaktig i samhällslivet. För att besluta vilka tjänster som skulle ingå i undersökningen har PTS 1. tagit fram kriterier för urval. 2. tagit fram en bruttolista med tjänster. 3. grupperat liknande tjänster, tagit bort dubbletter och rangordnat efter kriterier. 4. gjort ett urval av tjänster. 5. valt den största tjänsteleverantören inom respektive kategori. 6. tagit fram förslag på vad som skall testas per webbsida. 7. prioriterat och slutligen valt tjänster. De krav som ställts på de tjänster som testats har varit att tjänsten ska vara samhällsviktig (det vill säga viktig för delaktighet i samhällslivet), användningsgraden ska vara hög och det ska vara en nationell tjänst som är till nytta oavsett geografisk placering. Det har även varit viktigt att få med olika typer av tjänster, vilket gjorde att de olika tjänsterna delades in i följande kategorier: 11 Prop. 1999/2000:79 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan, s. 23 Post- och telestyrelsen 15
20 FUNKTIONSHINDER? Söka information Fylla i formulär Kommunicera Finansiella tjänster Köp-/säljtransaktion Ladda ner filer Streaming (prioriterades senare bort) Detta arbete utmynnade i cirka 250 tjänster som urvalskraven applicerades på, vilket resulterade i en prioriterad lista per kategori. Kategorin streaming prioriterades bort eftersom den ofta ställer krav på Internetuppkopplingens hastighet. Tjänster från de övriga kategorierna finns med i undersökningen. Tolv tjänster valdes sedan ut och den mest besökta webbsidan 12 per tjänsteområde fick representera detta tjänsteområde. Målsättningen var även att skapa en balans mellan webbsidor från privata företag och webbsidor från myndigheter samt en balans mellan de uppräknade kategorierna ovan. Därefter undersöktes vilka som var de vanligaste aktiviteterna på dessa webbsidor idag och utifrån detta valdes de specifika tjänsterna ut. 4.2 Tjänster i denna undersökning De tjänster som har ingått i undersökningen återfinns i tabell 1. Tjänst Kategori Webbplats Söka information Söka information Söka telefonnummer Söka information Läsa nyheter Söka information Ta del av information om Söka information offentlig verksamhet Räkna ut skatt Fylla i formulär Fylla i blankett Fylla i formulär Räkna ut studiebidrag Fylla i formulär och lån Delta i diskussionsforum Kommunicera Överföra pengar mellan Finansiella tjänster konton Boka biljetter Köp- /säljtransaktion Köpa CD-skiva Köp- /säljtransaktion Ladda ner blankett Ladda ner fil Tabell 1: Undersökta tjänster 12 Enligt SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys) och Nielsen/Netrating. Post- och telestyrelsen 16
21 FUNKTIONSHINDER? 5 Genomförande av tester För att undersöka tillgängligheten till samhällsviktiga tjänster på Internet för personer med funktionshinder har tre olika typer av undersökningar genomförts: Användartester där personer med olika typer av funktionshinder genomfört tester av tjänsterna. Maskinella tester där tjänsterna testats med hjälp av testverktyget Bobby. Manuella tester där testledaren granskat tjänsterna med avseende på olika kriterier. En mer detaljerad beskrivning av hur dessa genomförts återfinns nedan. Vid den slutliga bedömningen av tjänsternas tillgänglighet har de tre olika undersökningarna vägts samman. Användartesterna har vägt tyngst i sammanvägningen eftersom det endast är verkliga användare i sin naturliga miljö som realistiskt kan bedöma tillgängligheten. De manuella och maskinella testerna har utgjort förklaringar för problem som användarna stött på och struktur för att identifiera potentiella förbättringar hos de olika tjänsterna. 5.1 Användartester Testgrupp Testgruppen som genomförde användartesterna bestod av 18 personer som representerar synsvaga, gravt synskadade, dyslektiker, intellektuellt funktionshindrade samt gravt rörelsehindrade med behov av skärmtangentbord. (För mer detaljer om testgruppens sammansättning se bilaga 1.) För att skapa en så verklighetsnära situation som möjligt genomförde testpersonerna testerna i sina respektive hemmamiljöer med sådana hjälpmedel som de normalt behöver när de använder Internet. Syftet med användartesterna har varit att ge en så verklig bild som möjligt av hur tillgängliga tjänsterna är. För att säkerställa att bristande Internetvana inte skulle utgöra ett hinder eller göra testet svårtbedömt anmälde samtliga testpersoner sig själva till testet genom att gå in och registrera sig på en webbsida. Fördelen med detta är att testpersonerna är intresserade av att delta i testet och har viss Internetvana. Nackdelen är att det inte går att utesluta att testgruppen har en högre Internetvana än andra personer och därmed inte är helt representativa. Om testgruppen har en högre Internetvana än genomsnittet skulle följden av detta kunna vara att tillgängligheten är sämre än undersökningens resultat visar. Eftersom testgruppen var begränsad till 18 personer är undersökningen en stickprovsundersökning av kvalitativ art och inte en statistiskt säkerställd kvantitativ undersökning. Post- och telestyrelsen 17
22 FUNKTIONSHINDER? Genomförande Användartesterna genomfördes under en period av två veckor i januari För varje tjänst fick testpersonerna via en webbenkät instruktioner kring uppgiften de skulle genomföra och lämnade kommentarer på hur det gick att genomföra respektive uppgift direkt i ett webbformulär. Instruktionerna återfinns i bilaga 1. Alla tjänster i undersökningen användartestades utom tjänsten Överföring av pengar mellan konton som skulle ha testas på Föreningssparbankens Internetbank. Eftersom Föreningssparbanken inte accepterade att tester fick genomföras via Internet om inte användarna var kunder i banken ställdes användartesterna på denna tjänst in. För användarna med intellektuella funktionshinder var det för komplext och omfattande att följa instruktionerna, genomföra uppgifterna och samtidigt ge kommentarer. Av denna anledning fanns en testledare närvarande under dessa tester. Testledaren antecknade de kommentarer som användarna hade. 5.2 Maskinella tester I de maskinella testerna har testverktyget Bobby använts för att bedöma hur väl tjänsten är anpassad till WAI:s riktlinjer. Bobby är specifikt utvecklat för att bedöma utformningen av webbsidor, baserat på WAI:s riktlinjer och prioriteringsnivåer 13. Naturligtvis klarar ett sådant verktyg inte att göra bedömningar av hur något som Bobby anmärker på uppfattas av en användare, utan resultatet måste kompletteras med en manuell genomgång och värdering. Testverktygets kommentarer om tillgänglighet enligt WAI:s tre olika prioriteringsnivåer finns sammanställda i bilaga 2. Det maskinella testerna har fungerat väl på webbplatsernas förstasida, men har inte fungerat på flertalet av tjänsternas underliggande sidor. Orsakerna till att underliggande sidor inte fungerat är antingen att de inte har en egen unik webbadress eller att Bobby och/eller tjänsten inte accepterar att denna webbadress matas in. För Aftonbladets webbplats gick det inte ens att testa förstasidan. 5.3 Manuella tester I de manuella testerna har testledaren framförallt undersökt navigation, struktur, anpassningsmöjligheter, irritationsmoment och hur tjänsten fungerar då man stänger av t.ex. färger, bilder och ramar. Nedan följer en kort beskrivning av vad som testats inom de olika kategorierna. Navigation kan användaren använda tjänsten enbart med hjälp av tangentbordet? Struktur är tjänstens olika webbsidor utformade på ett likartat sätt? 13 För mer information om Bobby: Post- och telestyrelsen 18
Fältstudier. Torsdagen den 13 november K2. Ann Lantz Sinna Lindqvist
Fältstudier Torsdagen den 13 november 15-17 K2 Ann Lantz alz@nada.kth.se Sinna Lindqvist Sinna@nada.kth.se Fältstudier Fält Målgrupp Funktionshinder Design för alla 24-timmars myndigheten Web Accessibility
Läs merWebbtillgänglighet. Webbtillgänglighet. World Wide Web Consortium. Web Accessibility Initiative, WAI WCAG 2.0 WCAG 1.0
Webbtillgänglighet Webbtillgänglighet Att göra webbinnehåll så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra webbinnehåll tillgängligt oavsett vilken in- och utmatningsutrustning
Läs merNämnden för elektronisk förvaltning
Nämnden för elektronisk förvaltning fastställer gemensamma standarder för myndigheters elektroniska kommunikation med varandra och med medborgare och företag Inrättades 1 januari 2004 13 ledamöter Statskontoret
Läs merLÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR
UPPDRAGSGIVARE: IT-CENTER VÅR REFERENS: STEFAN JOHANSSON TEL.: 0708-23 10 64 E-POST: stefan.johansson@funkanu.se INNEHÅLL: LÄRARHANDLEDNING TILLGÄNGLIGA WEBBSIDOR _ Funka Nu AB Finnbodavägen 2, 131 31
Läs merF15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda
F15 Tillgänglighet/Accessibility Dagens agenda Varför bry sig? Vad tjänar jag? WAI Funka Nu WCAG 1, 2 Hjälpmedel Prolog Varför bry sig? En stor del av Sveriges befolkning lider av funktionsnedsättningar
Läs merInternet. En enkel introduktion. Innehåll:
Internet En enkel introduktion Innehåll: Datorns olika delar Starta datorn Så gör du om du kan webbadressen Så gör du om du inte kan webbadressen Kortfattad repetition Alingsås bibliotek, 2012 2 3 4 6
Läs merWebbtillgänglighet. Tillgänglighet på webben. Hörselskadades behov. Synskadades behov. Kognitivt funktionshindrades behov. Rörelsehindrades behov
Webbtillgänglighet Tillgänglighet på webben Att göra webbsidor så att de är tillgängliga för alla oavsett vilka funktionsnedsättningar man har Att göra sidor tillgängliga oavsett vilken inoch utmatningsutrustning
Läs merVägledningen 24-timmarswebben. Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11
Vägledningen 24-timmarswebben Magnus Burell, Verva Uppdaterad: 2007-09-11 Vägledningen 24-timmarswebben Vad? Ca 150 riktlinjer för utveckling av webb och e-tjänster i offentlig sektor Senaste version 2006
Läs merDefinitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT
IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.
Läs merEgenskaper för digitala läromedel och film
Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som
Läs merLäsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel
Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade
Läs merVad säger WCAG om kognition?
Vad säger WCAG om kognition? Stefan Johansson och Anita Hildén stefan.johansson@funkanu.se leknyttan@gmail.com Så här säger W3C-konsortiet: Web Content Accessibility Guidelines (WCAG) 2.0 innehåller ett
Läs merMyndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser
Lättläst: Myndighetsundersökningen 2011 Om lättläst information på svenska myndigheters webbplatser Internet är idag en av de viktigaste platserna där myndigheterna träffar medborgarna. Myndigheterna har
Läs merAtt göra-lappar för digital tillgänglighet
Att göra-lappar för digital tillgänglighet 18 konkreta åtgärder för att: - Göra digitala tjänster enklare, tryggare och mer effektiva - Uppfylla nya lagkrav - Nå fler användare webbriktlinjer.se Vad är
Läs merIt-politik Fakta i korthet
På denna sida av datorn syns inte min dövblindhet. Tala i telefon är nästintill omöjligt, men tack vare hjälpprogram på min dator kan jag kommunicera obehindrat med min omvärld på annat sätt. Citat ur
Läs mer3. Hämta och infoga bilder
Sida 1 av 8 Lektion 1: sida 4 av 4 «Sida 3 av 4 Till kursens framsida 3. Hämta och infoga bilder Nu vet vi ju hur man sätter in text i sin sida. Men hur gör man med bilder? Det är inte svårt alls! Det
Läs merChecklista Mobila applikationer fo r bank och betalning
Checklista Mobila applikationer fo r bank och betalning Checklistan nedan kan användas till att säkerställa att er mobila applikation för bank och betalning är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning.
Läs merAnvändarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014
Fejjan för alla 1.0 Användarmanual för webbapplikationen Fejjan för alla. Manualens version:1.0. Datum: 5 februari 2014 Fejjan för alla gör det lättare för personer med olika typer av funktionsnedsättningar
Läs merPrototyper och användartest
Föreläsning i webbdesign Prototyper och användartest Rune Körnefors Medieteknik 1 2012 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Prototyp för en webbplats! Utkast eller enkel variant av webbplatsen" Syfte"
Läs merVilken version av Dreamweaver använder du?
Sida 1 av 7 Lektion 1: sida 1 av 4 Till kursens framsida Sida 2 av 4» Lektion 1 Då ska vi sätta igång med den här kursens första lektion! Här kommer du att få lära dig hur man skapar och förbereder webbplatser
Läs merAnalys Riksdagspartiernas tillgänglighet på webben
I detta dokument presenteras en sammanställning av en tillgänglighetsanalys på de sju riksdagspartiernas webbplatser. För att samla in datat till analysen har Meridiums tjänst Validerat.se (www.validerat.se)
Läs merTillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0,
Tillgänglighetskrav på interaktion och design Dessa krav baseras på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ UPPDRAGSGIVARE: Malmö stad VÅR REFERENS: Andreas Cederbom 08-555 770 64 andreas.cederbom@funkanu.se
Läs merFrontPage Express. Ämne: Datorkunskap (Internet) Handledare: Thomas Granhäll
FrontPage Express I programpaketet Internet Explorer 4.0 och 5.0 ingår också FrontPage Express som installeras vid en fullständig installation. Det är ett program som man kan använda för att skapa egna
Läs merTILLGÄNGLIGHET PÅ WEBBEN KOMMUNIKATIONSENHETEN
TILLGÄNGLIGHET PÅ WEBBEN KOMMUNIKATIONSENHETEN 2016-04-08 Vad är tillgänglighet? Tillgänglighet på webben handlar i grunden om att alla ska kunna tillgodogöra sig innehållet på en webbplats. En tillgänglig
Läs merInternets historia Tillämpningar
1 Internets historia Redan i slutet på 1960-talet utvecklade amerikanska försvaret, det program som ligger till grund för Internet. Syftet var att skapa ett decentraliserat kommunikationssystem som skulle
Läs merKriterier för e-handel för alla
Kriterier för e-handel för alla Korta versionen Den längre versionen med goda exempel går att beställa från ETU AB, info@etu.se Version 1 Författare: Erika Berglund erika.berglund@etu.se 0708 80 70 09
Läs merKommunicera på mottagarens villkor!
Varför en tillgänglig webbplats? 2006-05-02 Hans Siljebäck Människor har olika förmåga. Kommunicera på mottagarens villkor! Se Skriva Höra Tala Röra sig Känna Läsa Förstå Fastna inte i designfällan Koncentrera
Läs merSnabbguide Interaktiv bok steg för steg
Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för
Läs merPTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?
Läs merKort om World Wide Web (webben)
KAPITEL 1 Grunder I det här kapitlet ska jag gå igenom allmänt om vad Internet är och vad som krävs för att skapa en hemsida. Plus lite annat smått och gott som är bra att känna till innan vi kör igång.
Läs merbehövs för enhetlighet, tala samma språk, så att användaren kan lära sig och använda det vidare.
1 2 3 Grafisk profil reglerar grunddragen i utseendet (logga, färger, typsnitt) en helhet skapas Vi ska känna igen oss, vi ska förstå vad som avsändaren vill kommunicera. Kan vara svårt att direkt applicera
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Tillgänglighet i praktiken Hur skapar man tillgänglighetsanpassade dokument? Hur gör vi då? Dagens mål Tillgänglighet i det dagliga arbetet en arbetsprocess Hur får vi skribenten medveten
Läs mer3 Skadliga program 26 Virus... Förord...3 Lättläst it...7 Bokens uppbyggnad och nivåer...8 Bokens innehåll på olika nivåer...9
Carina Frondén Petri Ilmonen 4 Förord...3 Lättläst it...7 Bokens uppbyggnad och nivåer...8 Bokens innehåll på olika nivåer...9 1 Grundläggande datorkunskaper 10 Att starta datorn... Användarnamn och lösenord...
Läs merGrundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011.
Grundläggande funktioner i CMS ifrån Argonova Systems, 2011. Syfte Detta dokument tar upp grundläggande funktioner i Argonova Systems CMS i syfte att förbereda och stödja användaren, vid sidan av och inför
Läs merVägledningen 24-timmarswebben få fler att använda er webbplats. Magnus Burell, Verva
Vägledningen 24-timmarswebben få fler att använda er webbplats Magnus Burell, Verva Källa: Skrotbil: Håll Sverige rent, www.hsr.se Källa: The Design of Everyday Things, Donald Norman SAS Coffee Pot: www.ergonomidesign.se
Läs merSköt din vardagsekonomi
Marie Norman Sköt din vardagsekonomi PÅ NÄTET Del 3 MYNDIGHETER OCH BOLAG 19. Skatteverket... 54 20. Konsumentverket... 56 21. Förälder... 60 22. Student... 63 23. Pensionär... 65 24. Om du blir sjuk...
Läs merFunkas tips för redaktörer
Funkas tips för redaktörer Vår referens Jennifer Jordal jennifer.jordal@funkanu.se Tel: 08-555 770 81 Datum Senast uppdaterad: juni 2013 Om tipsen De här redaktörstipsen får du för att du är kund hos Funka.
Läs merIntroduktion. Skriv in användarnamn och lösenord
LATHUND Introduktion Välkommen till vår interaktiva kursportal. Detta är en lathund för dig som ska utbilda dig med hjälp av ipoint-kurser. Instruktionerna gäller när du har Internet Explorer med Windows
Läs merKomma igång med Qlikview
Denna instruktion är till dig som är ny i Qlikview och snabbt vill komma igång med grundläggande funktioner. Innehåll 1 Introduktion... 2 1.1 Behörighet... 2 1.2 Webbläsare... 2 2 Installation av Qlikview
Läs merKursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner
IT-design för funktionshindrade, fredrikw@csc.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Webbtillgänglighet Olika typer av funktionshinder Forskning om tillgänglighet
Läs merCHECKLISTA. För dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig
CHECKLISTA För dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill göra information och kommunikation tillgänglig Handisam, Myndigheten för handikappolitisk
Läs merSammanfattning av tillgänglighetsanalys av fem banker 2010
Sammanfattning av tillgänglighetsanalys av fem banker 2010 Beställare: Vår referens Post- och telestyrelsen, PTS Ylva Ehn 08-678 5739 ylva.ehn@pts.se Susanna Laurin 08-555 770 61 susanna.laurin@funkanu.se
Läs merPlattform för ledsagning
Plattform för ledsagning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning...3 Definitioner...3 Synskada...3 Ledsagning...3 Stöd i lagar och konvention...3 Ledsagning av god kvalitet...4 Ledsagning för barn och unga...5
Läs merAPA för nybörjare. Innan du börjar. Översikt
APA för nybörjare Den här texten är tänkt som en snabb introduktion hur du kan använda publiceringssystemet APA (Advanced Publication Application) för att redigera webbplatser. Texten kräver inga förkunskaper
Läs merBrottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv
Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...
Läs merVägledning för webbutveckling. webbriktlinjer.se
Vägledning för webbutveckling Kort om mig E-delegationen 20-25 % Augusti 2010 Teamledare för gruppen: e-tjänster Ingår i förvaltningsgruppen och det fortsatta arbetet Arbetsförmedlingen Januari 2012 Webb-
Läs merONSCREENKEYS 5. Windows XP / Windows Vista / Windows 7 / Windows 8
ONSCREENKEYS 5 Windows XP / Windows Vista / Windows 7 / Windows 8 [ PRODUKTBESKRIVNING ] [ Detta smarta skärmtangentbord med virtuella musklicksfunktioner och ljuduppspelningsfunktion möjliggör snabb skrift
Läs merINDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT
INDIVIDUELL INLÄMNINGSUPPGIFT Sofia Aronsson ANVÄNDBARHET OCH GRAFISK DESIGN MIS 13, Nackademin Yrkeshögskola Lärare: Ellinor Ihlström Inledning... 3! Analys... 3! Hitta... 3! Förstå... 5! Använda... 6!
Läs merAnvändarguide. Bildslinga internet
Användarguide Bildslinga internet Capitex AB Bildslinga internet Inledning Bildslingan låter dig exponera dina objekt i helskärmsläge, exempelvis för skyltfönstret. Text och bild hämtas från de objekt
Läs merKom i gång med PING PONG
Kom i gång med PING PONG Studentmanual Version 4 Kom igång med PING PONG Studentmanual. Version 4 Producerad av Linda Borglund, Anita Eklöf vid Centrum för Lärande och Undervisning, Högskolan i Borås.
Läs merEllibot 1.0. Interaktivmedia Content Management System. Publicera för webben
Ellibot 1.0 Interaktivmedia Content Management System Publicera för webben Innehåll Logga in 3 Skapa en ny webbsida 4 o Publicering 5 o Information 5 o Standardfiler 6 o Innehåll 7 Hur man skapar en länk
Läs merANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD
ANVÄNDARGUIDE VITAL & TALANDE TANGENTBORD INNEHÅLL 1. KOM IGÅNG MED VITAL 1.1. Vad är ViTal? 1.2. Vem behöver ViTal? 1.3. Hur kan ViTal användas i skolan? 1.4. Hur får jag eleverna att börja använda ViTal?
Läs merInnehållsförteckning. Kurs i MS Office 2010-2013 våren 2013 Word
Kurs i MS Office 2010-2013 våren 2013 Word Innehållsförteckning Office 2013 Översikt... 2 Introduktion till Office 2013 Sv... 2 Gränssnitt med menyflikar... 2 ARKIV fliken Backstage vyn... 2 Flytta/ändra
Läs merKurs 5:1 Att presentera med PowerPoint del 1
Kurs 5:1 Att presentera med PowerPoint del 1 STUDENTDATORUTBILDNINGEN MALMÖ HÖGSKOLA Att presentera med bildspel, del 1 Här är en kort vägledning som kan hjälpa dig i ditt arbete med att skapa en presentation.
Läs merFunktionshinder i kollektivtrafik
Funktionshinder i kollektivtrafik Lägesrapport från regeringsuppdrag om kartläggning av hinder i kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Persontrafik Datum: 2018-10-23 Tid: 16.00-16.30 Lokal:
Läs merSORSELE KOMMUN. Handbok OEW. 28 sept 2012 Mari-Anne Englund Barbro Olofsson. Sorsele kommun Version 2012-09-28, rev 131101 1 (19)
Handbok i OEW 28 sept 2012 Mari-Anne Englund Barbro Olofsson Sorsele kommun Version 2012-09-28, rev 131101 1 (19) Använd det användarnamn och lösenord som du fått. Fungerar det inte hör av dig till Mari-Anne
Läs merTillämpad programmering CASE 1: HTML. Ditt namn
Tillämpad programmering CASE 1: HTML Ditt namn 18 [HTML] Din handledare vill se din skicklighet i att använda HTML-koden. Du ska utveckla en webbplats om ditt intresse, inriktning eller gymnasiearbete.
Läs merUPPDRAGSGIVARE: Malmö stöd. VÅR REFERENS: Andreas Cederbom DATUM:
Tillgänglighetskrav på redaktionellt arbete Dessa krav är till en del baserade på WCAG 2.0, http://www.w3.org/tr/wcag20/ Kraven har preciserats av Funka Nu i samarbete med handikapprörelsen i Sverige,
Läs merInternet En enkel introduktion
Internet En enkel introduktion Innehåll: Inledning 2 Datorns olika delar 3 Starta datorn 4 Hur du gör om du kan webbadressen 6 Hur du gör om du inte kan webbadressen 9 Kortfattad repetition 11 Jan Andrée
Läs merTeknisk tillgänglighet
Teknisk tillgänglighet Vervas checklista för grundläggande tillgänglighet (Se bifogad fil) Nedan följer resultatet av test av grundläggande tillgänglighet enligt VERVA. Skärmdumpar på OPAC från BOOK-IT,
Läs merAnvändarmanual för Artportalen.se
Användarmanual för Artportalen.se Alla Sveriges arter på Internet Artportalen är en databas på Internet som är till för alla och innehåller observationer av djur, växter och svampar i Sverige. Från början
Läs merMANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR
MANUAL FÖR JÄGAREFÖRBUNDETS KRETSAR I följande dokument hittar ni information om hur ni administrerar er nya hemsida. Manualen går endast igenom grundläggande administration. För mer avancerad redigering
Läs merTillgänglighetsgranskning av riksdagspartiernas webbplatser år 2010
Tillgänglighetsgranskning av riksdagspartiernas webbplatser år 2010 Analysansvarig Andreas Cederbom Kontaktperson Susanna Laurin Susanna.laurin@funkanu.se 08-555 770 61 2 (21) Bakgrund För varje val blir
Läs merBeskrivning av biblioteksorganisationen: Bibliotek: Adress: Kontaktperson/samordnare: Telefonnummer: E-post: Antal filialer: Antal anställda:
Detta är en bearbetad version av Kulturrådets Handledning inför arbetet med Handlingsplan för ökad tillgänglighet till biblioteksservice för personer med funktionshinder. Ambitionen är att alla kulturinstitutioner
Läs merVi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att
Instruktioner Lösenordet för Säkert Läge är edit. Välkommen till Prata! Vi tror på att kommunikation ska vara roligt - därför är Prata utformad för att locka till kommunikation genom färg, form och lekfullhet.
Läs merANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL
ANVÄNDARBESKRIVNING FÖR PERSONAL 1 INLEDNING Programmet ipool är ett system för att på ett effektivt sätt sköta bemanning och personalinformation via ett webbaserat gränssnitt som är enkelt att använda
Läs merEnclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper
Appendix 1b 1/8 Enclosure to Analysis of UsabilityTest Project Casper Internal receiver list Name Catharina Ahlström Kristina Fridensköld Role 2/8 1 INTRODUCTION... 3 1.1 PURPOSE... 3 1.2 SCOPE... 3 1.3
Läs merBusiness Online Generellt
Motsvarande vägledningar för vänstermeny hittar du längre ner i dokumentet Menyn Du kan navigera i Business Online på flera olika sätt. Ingången till de olika funktionerna hittar du via toppmenyn. Genom
Läs merEnkla texter passar alla
WEBBPLATSER Enkla texter passar alla HELENA ENGLUND & MARIA SUNDIN Tillgängliga webbplatser! Nedsatt syn, darrhänthet eller lässvårigheter ska inte hindra medborgarna att hämta information på webben. Språkkonsulterna
Läs merFrån Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca
Från Smart TV till Smartare upplevelse Av: Kim Huber och Connie Huanca System vi undersökte Den system vi valde att undersöka var en av de senaste smart tv som finns i markanden och var nämnd till bästa
Läs merEftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel.
Eftersom jag är gravt hörselskadad och inte har stor möjlighet att använda telefon på ett betryggande sätt är it ett fantastiskt hjälpmedel. Man 29 år På grund av min sjukdom har min sociala värld minskat
Läs merHandikappolitiskt program 2015-2018. Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor
Handikappolitiskt program 2015-2018 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar Sid. 5 Synsätt Sid. 5 Metod Sid. 6
Läs merResponsiv webbplats. Tips på hur innehållet ska ses över för en bra användarupplevelse på alla skärmstorlekar 2014-02-17 1
Responsiv webbplats Tips på hur innehållet ska ses över för en bra användarupplevelse på alla skärmstorlekar 1 Vad är responsivt? Det betyder att webbplatsen känner av vilken skärmstorlek användaren surfar
Läs merRiktlinjer för navigation i mobilgränssnitt Senast uppdaterad 2014-02-21
Riktlinjer för navigation i mobilgränssnitt Senast uppdaterad 2014-02-21 Funka Nu AB Döbelnsgatan 21, 111 40 Stockholm 08-555 770 60 kontakt@funkanu.se Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektupplägg...
Läs merIKT-hjälpmedel i landstingen
Artikel IKT-hjälpmedel i landstingen Av Ole E. Mortensen, projektledare, Nationellt Kunskapscenter för Dövblindfrågor För lite tid och för lite kunskap. Det ser landstingen som sina största utmaningar
Läs merVägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se. Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom
Vägledningen för webbutveckling webbriktlinjer.se Björn Hagström bjorn.hagstrom@enterprise.ministry.se @bjornhagstrom Om mig 50% på Edelegationen. Ansvarar för psi och vägledningen för webbutveckling 50%
Läs merSnabbmanual: Analysen
Snabbmanual: Analysen 2007-08-06 1 Analysen När man öppnar en Analys genom att klicka på en miniatyr i listgränssnittet eller på en länk i en rapport öppnas ett webbläsarfönster och innehållet laddas (kräver
Läs merFrontermanual för Rektorsprogrammet
Frontermanual för Rektorsprogrammet Denna manual beskriver övergripande vad Fronter är och hur det kan användas. Skapad: 2010-04-27 Version: 1.0 1 Innehållsförteckning Vad är Fronter?... 3 Vilka behörigheter
Läs merVÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni.
VÄLKOMMEN TILL TEXTTELEFONI! Handbok för användare av Texttelefoni. INNEHÅLL Det här är Texttelefoni 3 Vad kostar det att ringa? 4 Tips inför ditt samtal 4 Ring med texttelefon 6 Ring från taltelefon till
Läs merPlan för tillgänglighet och delaktighet
Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och
Läs merVarför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18
Varför ska man använda ett CMS? Vilka är fördelarna och är det alltid bra? Kattis Lodén 2010-03-18 Innehåll Inledning... 3 Fakta... 4 Innehåll... 4 Texthantering... 4 Granskning och versionshantering...
Läs merAtt skriva på datorn
Att skriva på datorn Innehåll: Inledning 1 Tangentbordet 2 Att skriva i Word 4 Att skriva på Internet 7 Övningar 8 2 Inledning Välkommen till steg 2 av Internetkursen för nybörjare! Vid detta kurstillfälle
Läs merPå många sätt är webben, när det kommer till kritan, en samling länkar. Inom varje given plats, gör länkarna det möjligt att snabbt navigera från ett
På många sätt är webben, när det kommer till kritan, en samling länkar. Inom varje given plats, gör länkarna det möjligt att snabbt navigera från ett relaterat ämne till ett annat. En länk från en sida
Läs merMiljön i Windows Vista
1 Miljön i Windows Vista Windows Aero Windows Aero (Aero Glass), som det nya utseendet eller gränssnittet heter i Vista, påminner mycket om glas och har en snygg genomskinlig design. Det är enklare att
Läs merVanliga frågor för VoiceXpress
Vanliga frågor för VoiceXpress 1) Hur stort ordförråd (vokabulär) innehåller VoiceXpress? VoiceXpress innehåller ett mycket omfattande ordförråd, och svaret på frågan varierar en aning beroende på hur
Läs merWorkshop II (1IK419) jp222px (Johnny Pesola) sid. 1 av 5
Workshop II (1IK419) jp222px (Johnny Pesola) sid. 1 av 5 Steg 1.1 Sammanfattningen av diskussionen är att strukturen på en sida bör vara till största del i balans, symmetrisk, reguljär, förutsägbar och
Läs merPublicera material i Learn
Publicera material i Learn Inne i kursrummet har du en ny meny till vänster. Har du arbetat i Fronter tidigare känner du igen dig rätt bra. Du kan publicera material i Kursinformation och i Kursmaterial.
Läs merDollar Street Beta Version 1.0 Manual
Dollar Street Beta Version 1.0 Manual Dollar Street på Internet: 1. Gapminder AB Dollar Street hittar du på www.gapminder.com som en Gapminder produkt. Alla Gapminder produkter handlar om internationella
Läs merManual E-butiken Innehåll:
Manual E-butiken Innehåll: Allmänt... 2 Logga in... 2 Översikt... 2 Kategorisera produkter... 3 Lägg till en produkt... 4 Lägg till produktbilder... 5 Ändra en produkt... 5 Skapa menysidor... 6 Ladda upp
Läs mer24-timmarswebben. Riktlinje Förklaring Så uppfyller vi den
24-timmarswebben WebPublish gör det möjligt att skapa läsvänliga sidor. Vi tycker att det är en självklarthet att informationen på en webbplats ska vara tillgänglig för och kunna läsas av så många som
Läs merManual för administratör
Manual för administratör Innehållsförteckning 1. Bloggar... 3 1.1 Byta Header- bild till blogg... 3 1.2 Ta bort/lägg till Kategori... 4 1.3 Byt Profilbild samt Lägg till Sociala Medier... 6 2. Publicera
Läs merVad säger lagen om cookies och andra frågor och svar
Vad säger lagen om cookies och andra frågor och svar Vad är en cookie? En cookie är en liten textfil som webbplatsen du besöker begär att spara på din dator. Cookies används på många webbplatser för att
Läs merFrågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1
Frågor och svar - Diagnostisk prov ht14 - Webbutveckling 1 Bilder och optimering --- Vilken upplösning är lämplig för bilder som ska användas på Internet? Sträva efter korta nedladdningstider. 72 ppi/dpi
Läs merVad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition
Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken
Läs merManual - Introduktionskurs SiteVision
Sidan 1 Manual Introduktionskurs SiteVision 20141125 Version 2 Innehållsförteckning Logga in 2 Redigera text 3 Om bilder på ale.se 6 Lägga till en bild 7 Lägga till en länk i text 9 Lägga till länkar under
Läs merPTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer i Sverige
Datum Vår referens Sida 2011-04-26 Dnr: 11-1262 1(6) Ert datum Er referens 2011-04-26 N2011/559/ITP Näringsdepartementet 103 33 Stockholm PTS remissvar på betänkandet om E-legitimationsnämnd och e-legitimationer
Läs merWEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT
Arne Jönsson 2014-01-09 WEBBKLUSTRING SLUTRAPPORT 1. Inledning Inom projektet har vi utvecklat teknik som gör det möjligt att identifiera webbsidors innehåll och därefter klustra (gruppera) dem så att
Läs mer