Dokumentnamn: Version Sidnummer. Cst Anläggningsuppbyggnad del

Transkript

1 Skapat av (org) Dokumentdatum Version Atkins Ev. dokumentid Antal sidor Antal bilagor Fastställt av, (org) Trafikverket Pärm Dokumenttitel Signalställverk modell Cst Anläggningsuppbyggnad del 1 Toppdokument Projekteringsprocessen Handbok för anläggningsuppbyggnad och projektering Manualer till verktyg Förutsättningar Dokumentets förutsättningar framgår i varje enskilt kapitel Ansvar för innehåll Trafikverket har ansvar för att innehållet i dokumentet är uppdaterat enligt gällande versioner av programvaror och föreskrifter. Övriga ansvarfrågor enligt Verktygslådans Toppdokument. Dokumentets plats i strukturen för Cst Verktygslådan Dokumentet beskriver processen vid framtagande av systemhandlingar och bygghandlingar i samband med ändringsarbeten och nybyggnation. Dokumentets koppling till övriga delar av Cst Verktygslådan Det finns hänvisningar till dokumentet i övriga tre delar av Cst Verktygslådan för att tydliggöra kopplingen mellan de olika fyra huvuddelarna och underliggande dokument och kapitel. Återkoppling Vid synpunkter på innehållet ska ansvarig på Trafikverket kontaktas.

2 Cst Anläggningsuppbyggnad del Förord/Orientering Signalställverk modell Cst är stora friförbundna reläställverk som används på fjärrtrafikstationer i Stockholmsområdet. Denna handbok är framtagen av Trafikverket för att få en samlad beskrivning av Cst-anläggningarnas uppbyggnad och för att beskriva processen vid framtagande av systemhandlingar och bygghandlingar i samband med anläggningsförändringar. Cst handboken består av två delar Signalställverk modell Cst. Anläggningsuppbyggnad Cst Handbok 2 Signalställverk modell Cst. Projekteringshandbok I bilagspärmen till finns ett antal exempelritningar. Handboken hänvisar till dessa ritningar enligt följande: "se bilaga " Bredvid vissa figurer i handboken finns ett (+) i figurtexten. Det betyder att figuren finns i en större skala i bilagspärmen. Handboken är författad av Lennart Rosenstock, Atkins Danmark, år Ändringsinformation Ver 2.0 Avsnitt och tillagd Ver 3.0 Avsnitt 8.4 uppdaterat med nyaste typ förreglingstabeller Ver 3.1 Mindre rättelser i avsnitt Växlingsväg med slutpunktlåsning och Ver 0.1 Ny struktur och för Trafikverket nytt versionsnummer Ändringsförslag ställs till kontaktperson på Trafikverket. Innehållsförteckning

3 Cst Anläggningsuppbyggnad del Innehållsförteckning Förord/Orientering... 1 Ändringsinformation Omfattning Bindande referenser Definitioner Symbollista Kortfattad beskrivning om Cst Ställverk Normalläge för Cst Ställverk Yttre objekt Växlar Signaler Spårledningar Andra objekt Signaleringskrav Trafiksäkerhet Övrig funktionalitet Instruktionsritning Förreglingstabeller Historik Mellersta generationen av förreglingstabeller Nyaste typen av förreglingstabeller Uttryck i förreglingstabeller Förreglingstabeller Lr,D,Utl-xxx Förreglingstabeller Lr,D,Utl-xxx.yy med "sammanslagna" reläer Förreglingstabeller L,Utl-xxx HSDS/HD HS Förrreglingstabeller L,Utl-xxx med "sammanslagna" reläer Förrreglingstabeller Jr-xxx Förreglingstabeller J-xxx Förreglingstabeller Växel xxx Förreglingstabeller RnS xxx och RuS xxx Förreglingstabeller Lhxxx och Lv xxx Förreglingstabeller Lo xxx Innehållsförteckning

4 Cst Anläggningsuppbyggnad del Förreglingstabeller FO-xxx Förreglingstabeller Mot xxx Förreglingstabeller Lsp xxx Förreglingstabeller Fs xxx Förreglingstabeller Lm Systemuppbyggnad Objektnumrering Signaler Stopplykta som skyddar tågväg Slutpunktstopplykta Spårledningar Växlar och spårspärrar Signalskåp Kablar Spårnummer Namngivning av reläer Anläggningens fysiska uppbyggnad Fysisk uppbyggnad Strömförsörjning Äldre Cst-ställverk Nyare Cst-ställverk Komponentplacering och spol-/kontaktanvändning Ritning av kretsscheman Säkerhetsteknik Säkerhetsfunktioner Övrig funktionalitet Strömkretsar Växlingsväg Ställning av växlingsväg Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning Upplåsning av växlingsväg Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning Manuell upplåsning av växlingsväg Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning Lokalfrigivningsområde, spärrning, lokalfrige och snett höger Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning Tågväg Inställning av tågväg, huvudljussignal med dvärgsignal och huvuddvärgsignal Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning inklusive ATC Innehållsförteckning

5 Cst Anläggningsuppbyggnad del Tågväg över flera huvudsignaler: Exempel på signalrelä A och B samt relä StA: Exempel från Solna med J-relä: Signalrelä C, StB och StA/B Varianter i Cst-ställverk: Upplåsning av tågväg Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning Varianter av upplåsningsprinciper Manuell upplåsning av huvudtågväg Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning Ställande av tågväg, huvudsignal utan dvärgsignal Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning (också ATC) Kör i efterföljande signal är inget krav Summering af J, Jr och Jm-reläer Stopplykta Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning Stopplykta som skydd för huvuddvärgsignal Stopplykta som skydd för huvudljussignal och ändring av blockeringssträcka för växel Stopplykta som skydd för dvärgsignal i lokalfrigivningsområde Slutpunktsstopplykta som slutpunkt för tågväg Variabelt skydd Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning Övrig ATC Växlar Signaleringskrav Funktions- och kretsbeskrivning Strömkretsar för spårväxlar med ett växeldriv Låskretsen: Manöverkrets, omläggning från höger till vänsterläge samt utlösning på tid Motorkretsen Kontrollkretsen: Lång omläggningstid: Reversering Omläggning och avbrott i motorspänningen Uppkörning Spårväxelkretsar med a/b spårväxlar Spårväxelkrets med lokalställare Varianter av växelkretsar Variant i äldre Cst-ställverk Inre utrustning till växlar decentralt placerad med kabelförbindelse Inre utrustning till växlar decentralt placerade med failsafe transmission Spårspärr Signaler Balansmotstånd Induktiva och kapacitiva kopplade störningar Ljusdämpning Dag/natt Spårledningar Spårledning interface till Cst-ställverk Innehållsförteckning

6 Cst Anläggningsuppbyggnad del Spårledningsrelä i skåp/kiosk/apparatrum Spårledning med flera spårreläer Nedbrytningsspårledning Avvikelse Manöversystem Manöverpanel mm PLS Fjärrstyrning Anslutningar Linjeblockering Utfart Infart Vändning av linjeblockering Jordfelsövervakning Spärrning av linjeblockering Inkoppling av linjeblockeringsspärrning i utfartsänden av linjeblockeringen Inkoppling av linjeblockeringsspärrning i infartsänden av linjeblockeringen Manuell upplåsning Utfartstågväg Endast utfartsblocksignal satt på kör Infartstågväg Tågankomst Diverse strömkretsar Spårledning Rött sken i blocksignal Fel från block Automatisk ljusdämpning Upptändning av signal Linjeblocksanslutning med kabelförbindelse Status innan utfart Utfart Infart Vändning av linjeblockering Spärrning av blocksträcka Manuell upplåsning Utfartstågväg Endast utfartsblocksignal ställd på kör Anslutning mot annan stationsställvärk Ömsesidig spärrning av rörelsevägar Signalering Övriga meddelanden mellan stationerna Station-Station anslutning och PLS Vägskyddsanläggningar Funktion- och kretsbeskrivning för A-anläggning, helbomsanläggning Plattformsanläggningar, varningssignaler och Trucköverfart Innehållsförteckning

7 Cst Anläggningsuppbyggnad del Diverse kretsar och hjälpkretsar Avgångssignal Bandisponering (B-disp) Repeterreläer FST Individuell stopp av signal Bilaga 1, Symbollista för reläer Bilaga 2, Symbollista för förreglingstabeller Bilaga, Ritningar i större format Bilaga, Exempelritningar Innehållsförteckning

8 Cst Anläggningsuppbyggnad del Omfattning Denna handbok beskriver uppbyggnaden av signalställverk modell Cst och har som mål att skapa förståelse för det kretslösningar som ingår i anläggningen samt för de principer som dessa lösningar grundar sig på. Handboken skall användas vid underhåll, vid projektering av nya anläggningar och vid ändringar i befintliga anläggningar. Processen vid projektering av systemhandlingar och bygghandlingar är beskriven i Cst Handbok 2 Signalställverk modell Cst. Projekteringshandbok. Cst handboken beskriver endast ställverkets signalsäkerhetsdel och gränssnittet mot manöverdelen och fjärrstyrningen. Målgruppen för handboken är personer som: Hos infrastrukturförvaltaren skapar underlag för Cst-säkerhetsanläggningens utformning. Projekterar Cst-säkerhetsanläggningar. Säkerhetsgranskar Cst-säkerhetsanläggningar. Ibruktagandebesiktigar Cst-säkerhetsanläggningar. Felavhjälper och underhåller Cst-säkerhetsanläggningar. Handboken innehåller kretslösningar som är baserade på verkliga kretslösningar men som anpassats för användning i läroboken. Dessa kompletteras med exempel på kretslösningar från verkliga anläggningar. Detta upplägg har varit nödvändigt eftersom kretsarna i de verkliga anläggningarna oftast innehåller andra kontakter som inte ingår i den grundläggande principiella lösningen men som kan finnas där för att skilja funktioner åt, f för funktionskontroll av reläer eller för att säkerställa att det inte kommer in spänningar från fel håll. Vid projektering skall även standarder omnämnda i bindande referenser följas. Se avsnitt omfattning i varje enskild bindande referens. 2 Bindande referenser BVF Projekteringsregler. Beteckningar på signaltekniska objekt på stationer och linjer BVS Signaltekniska termer och definitioner utgåva 5 BVF Symboler för signalteknisk dokumentation

9 Cst Anläggningsuppbyggnad del BVS Grundläggande signaleringskrav Sidoskydd versionsnummer 4 BVS Grundläggande signaleringskrav Förbeskedsavstånd BVS Grundläggande signaleringskrav Skyddsavstånd, skyddssträckor och frontskydd versionsnummer 4 BVS Grundläggande signaleringskrav Yttre signalering versionsnummer 2 BVF Grundläggande signaleringskrav ATC signalering BVS Grundläggande signaleringskrav Linjeblockering versionsnummer 1 BVS Grundläggande signaleringskrav Växlar och spårspärrar versionsnummer 1 BVS Grundläggande signaleringskrav Rörelsevägar versionsnummer 2 BVS Grundläggande signaleringskrav Lokalfrigivningsområde versionsnummer 1 BT Signalteknisk information Reläteknik revision B BT Signalteknisk information Spårledningar revision C 3 Definitioner I detta dokument avses med: Nedbrytningsspårledningar Är en eller flera spårledningar som ligger i övergången mellan två parallella huvudspår. Nedbrytningsspårledningar är dubbelnumrerade med nummer från de spårledningar som ligger i själva spårväxlarna i huvudspår och ingår indirekt i ställverket då de fäller huvudspårledningarna direkt. Vägdel Indelning av en signalsträcka i mindre delar kallas vägdel. Om det inte finns någon delning av signalsträckan så är vägdel=signalsträcka. I övrigt används begrepp enligt BVS Signaltekniska termer och definitioner. 4 Symbollista Se tabell i Bilaga 1 samt avsnitt 9.2 och avsnitt 9.5.

10 Cst Anläggningsuppbyggnad del Kortfattad beskrivning om Cst Ställverk Benämningen Cst står för Centralbangården Stockholm, då säkerhetsanläggningen från början var tänkt att täcka en mycket stor del av Stockholm som skulle ha haft en gigantisk centralapparat. I 1959 blev det beslutat att bygga Cst som en friförbunden reläsäkerhetsanläggning. Den första anläggningen av denna typ blev driftsatt 1965/66. I praktiken har det blivit ett antal självständiga reläsäkerhetsanläggningar som är sammanknuta stationsanläggning-stationsanläggning dvs. utan linjeblockering mellan stationerna. Anläggningstypen kännetecknas av att den klarar av stora krav på kapacitet, flexibilitet, driftsäkerhet och korta responstider. Manöver- och indikeringssystemen är separerade från säkerhetslogiken och är uppbyggda av telefonreläer eller PLS. 6 Normalläge för Cst Ställverk Ritningarna för säkerhetsanläggningen visar säkerhetsanläggningen i dess normalläge. Normalläge för en Cst-anläggning är: Spårväxlar ligger alla i det läge som framgår av instruktionsritningen och som är definierat som +-läge (plusläge) Alla spårledningar är fria (inga tåg på stationen). Alla signaler visar stopp 1. Signaleringsplanen är den enda ritningen som inte visar ställverkets normalställning. 7 Yttre objekt Till ett Cst-ställverk finns det knutet en rad objekt som inte har något med själva ställverkets konstruktion att göra men som givetvis är nödvändiga för att Cst-ställverket skall vara ett komplett ställverk. Detta beskrivs närmare i detta avsnitt. 7.1 Växlar Inom Trafikverket finns ett antal olika typer av växeldriv. Varje driv är i sig självt klassat som en signalteknisk säkerhetskomponent med sina egna krav. Det finns både uppkörbara 1 Det finns exempel på att dvärgsignaler inte har normalläge stopp utan istället normalt visar snett höger. Detta kan förekomma i områden där den normala trafikeringen består av manuellt styrda växlingsrörelser.

11 Cst Anläggningsuppbyggnad del driv och icke uppkörbara driv, slipersdriv, driv av olika årgångar samt växlar som skall ha olika antal driv anslutna. Denna handbok beskriver inte närmare dessa olika drivtyper eftersom det inte har något med själva ställverksmodellen att göra. Dessa driv kan ses som anslutna till Cst-ställverket och det finns därför ett interface i ställverket som anpassar dessa olika drivtyper. Drivtypen har dock betydelse för utformningen av detta interface. Som exempel kan anges att strömkretsen för att ansluta flera driv inte är utformad på samma sätt som strömkretsen för att ansluta ett enskilt driv. I avsnitt 11.3 Växlar är kretslösningen som utgör interfacet till driv beskrivet. I likhet är spårspärrar beskrivet i avsnitt 11.4.

12 Cst Anläggningsuppbyggnad del Signaler Även för signaler gäller att signalen är en självständig säkerhetsteknisk komponent med egna krav som exempelvis utformningen av bakgrundsskärmen, optiska krav för glödlamporna mm. Denna handbok beskriver inte närmare själva signalen eftersom det inte har något med själva ställverksmodellen att göra. Dessa signaler kan ses som anslutna till Cst-ställverket och det finns därför ett interface i ställverket som är anpassat för signaler. I avsnitt 11.5 är kretslösningen som utgör interfacet till signalen beskrivet. 7.3 Spårledningar Även för spårledningar gäller att spårledningarna är en självständig säkerhetsteknisk komponent med egen kretslösning. Som exempel kan nämnas den konventionella likströmsspårledningen som kan användas i olika kombinationer med ett eller två spårreläer. Det finns även andra typer av spårledningar, exempelvis: Växelströmsspårledning FTGS Axelräknare mm Denna handbok beskriver inte närmare själva spårledningen och vad som gäller för denna eller vilken typ man skall välja eftersom det inte har något med själva ställverksmodellen att göra. Dessa spårledningar kan ses som anslutna till Cst-ställverket och det finns därför olika interface i ställverket som är anpassat för olika typer av spårledningar. I avsnitt 11.6 Spårledningar är kretslösningen som utgör interfacet mot spårledningen beskriven. 7.4 Andra objekt Precis som ovan finns andra objekt som är anslutna till Cst-ställverket men som fortfarande inte har något med själva ställverksmodellen att göra men som är nödvändiga för att ställverket skall fungera som ett komplett ställverk. För de flesta av dessa objekt är nödvändiga interface i Cst-ställverket beskrivna i kommande avsnitt i denna handbok.

13 Cst Anläggningsuppbyggnad del Signaleringskrav Trafikala krav är de krav som trafikeringsupplägget ställer på en specifik anläggning. Grundläggande krav är de generella krav som finns i föreskrifter och standarder. 8.1 Trafiksäkerhet Ställverkets grundläggande uppgift är att säkerställa att tåg kan framföras på ett säkert sätt. Detta innebär att det skall säkerställas att tåget inte kan spåra ur, att tåget inte kör in i något hinder och att andra pågående tågrörelser inte kan köra in i tåget. De väsentliga krav för en rörelseväg, dvs. de delar av spåret som ett tåg skall använda på en station, är därför: Spåret beskaffenhet, dvs. kurvor, skick, ballast mm. Växlar skall vara i rätt läge och omläggning skall vara förhindrad. Växlarna skall alltså vara låsta. Hinderfritt där fordon skall köra. Hinderfritt efter tågvägs slutpunkt, skyddssträcka. Säkerställt att andra fordon inte kan komma in i rörelsevägen, skyddsavstånd. Andra rörelsevägar får inte inkräkta på rörelsevägen. Ställverket bygga därför upp med en logik där ovan nämnda krav ingår som förutsättningar för att kunna ställa en rörelseväg. Som resultat av den logiska behandlingen i ställverket fås en signalinformation i form av en optisk signalbild som tillsammans med andra fasta informationer beskriver den hastighet som ett fordon får köra i och kan förvänta sig få köra i vid nästa signal. Utöver detta så överförs signalinformationen i form av ATC-information till fordonet och pressenteras för föraren i ATC-panelen. ATC-systemet är en integrerad del av signalställverket och har möjlighet att ge en mer nyanserad bild av den tillåtna hastigheten då det även ges en rad annan information som t.ex. målavstånd, lutning mm. Av säkerhetsmässiga skäl så är körning på enbart optisk information begränsad till en betydligt lägre hastighet än körning med stöd av ATC. ATC infördes i första hand för att förhindra olyckor som beror på mänskliga orsaker. ATC är dessutom nödvändigt vid högre hastigheter då tiden för att iaktta signalbilderna blir för liten. De viktigaste reglerna som gäller för ett ställverks grundläggande logik samt de krav som finns för fysisk placering av signaltekniska objekt återfinns i standarder i serien BVS xxx, alla benämnda Grundläggande signaleringskrav. I kommande avsnitt där ställverkets enskilda funktioner beskrivs så kommer även de nödvändiga förutsättningarna för Cst-ställverket att nämnas.

14 Cst Anläggningsuppbyggnad del Övrig funktionalitet Utöver de säkerhetsmässiga kraven finns även en rad andra krav som ställverket måste uppfylla för att uppnå en komplett och önskad funktionalitet. Dessa krav, som alltså är av ren funktionell art, är i Cst-ställverket normalt utförda i en separat logik i manöversystemet. Dessa krav kan exempelvis vara: Manövrering som berör säkerhetsfunktioner sker genom inmatning med siffertangenter på ett tangentbord. Växlar som skall ingå i en rörelseväg skall automatisk läggas om, om de inte redan ligger i rätt läge. Manövrering av läggning, låsning och förregling av tågväg sker genom att ett siffertastatur används först till att läsa in objektnummer och sedan ordern. Om tågvägen omfattar mer än en signalsträcka översätts de för ytteränderna av tågvägen gjorda manövrerna så att samtliga i tågvägen ingående signalsträckor klargörs, låses och förreglas utan ytterliggare manöver. Preferenser för spårväxellägen i en tågväg finns. Om det finns flera möjliga vägar för en tågväg från börjanpunkt till slutpunkt så skall det vara möjligt att välja önskad väg med hjälp av viapunkter. Vändning av angränsande linjeblockering i samband med utfart. Ljusdämpning av signaler. I Cst-ställverk är manöverdelen utförd i PLS-teknik. 8.3 Instruktionsritning Instruktionsritningen är en ritning som schematiskt visar spårgeometrin i kombination med de signalsäkerhetstekniska objekten. Instruktionsritningen är en mycket viktig ritning för att få en överblick över stationen och för att ge en förståelse för de konkreta förutsättningar som skall ingå i ställverkets logik. Detta skall kombineras med förutsättningarna från Grundläggande signaleringskrav Instruktionsritningen använder symboler från BVF , Symboler för signalteknisk dokumentation, avsnitt 4 I bilaga Instruktionsritning Sst S finns ett exempel på instruktionsritning. Instruktionsritningen innehåller följande information. Normalställning för spårväxlar, dvs. instruktionsritningen definierar vilket läge som är spårväxelns plus-läge. Objekt med numrering: o Signaler o Stopplyktor

15 Cst Anläggningsuppbyggnad del o Spårväxlar o Spårspärrar o Isolerskarvar o Bommar o Plankorsningar o Vägsignaler o Ställverkapparat o Lokalställare Spårledningsskarv ankomstpunkter för anslutande linjer och anslutande ställverk benämning på angränsande ställverk Stationsgränser Gränser för rangering Spårnumrering Växelhastigheter (det finns dock vissa anläggningar som saknar denna information) Följande kan finnas med men det växlar från anläggning till anläggning och är inte heller alltid konsekvent: o Märken, skyltar och tavlor. o Placering av teknikutrymmen och andra delar. Relärum Apparatrum Kiosk Kur Skåp Det kan finnas kilometrering för enskilda objekt. Instruktionsritningen innehåller normal inte någon ATC information. Nedan visas ett urklipp från bilaga Instruktionsritning Sst S , samt förklaringar av de enskilda objekten:

16 Cst Anläggningsuppbyggnad del Dvärgsignal 245 Växel 256 a/b Huvuddvärgsignal 257 Spårledning S254 Dvärgsignalsluttavla 281 Kiosk 257 Lokalställare växel 277 Fig. 1.

17 Cst Anläggningsuppbyggnad del Förreglingstabeller Historik Förreglingstabeller är ett hjälpverktyg för utformning av kretsscheman. Förreglingstabeller framställs baserade på instruktionsritningen, Grundläggande signaleringskrav och de specifika förhållanden som kan finnas för Cst-ställverk. I förreglingstabellerna ställs, på ett formellt och systematiskt vis, den logik upp som skall användas vid utformningen av ritningarna. Tabellerna innehåller dock ingen information om vilka ytterligare logiska krav som är nödvändiga med hänsyn till felsäkra system och som krävs specifikt för Cst-ställverk. Dessa krav beskrivs i avsnitt 10,Säkerhetsteknik. De finns tre olika generationer av förreglingstabellerna (äldsta, mellersta och nyaste) där de två äldsta principiellt är lika och bara skiljs åt av en naturlig utveckling av själva beskrivningssättet. Den väsentligaste utvecklingen från äldsta till mellarsta generationen består i att det har tillkommit flera typer av tabeller. I äldsta generationen finns huvudsakligen bara tabeller för låsning av rörelseväg, samt låsning av växlar och vid några tillfällen också tabeller för O- reläer och Lo reläer. Vidare så innehåller ofta tabellbladen för förregling flera reläer tillhörande flera signaler eller växlar, och inte som i den mellersta generationen bara en tabellblad för vart relä. Samma logiska symboler används. Den senaste typen av beskrivning av förreglingstabeller är utvecklad i samband med Karlberg projektet och skiljer sig en del från de ursprungliga. Detta eftersom denna skall ligga till grund både för utformning av ritningar och som indata till en formell elektronisk verifiering Mellersta generationen av förreglingstabeller Tabellerna innehåller förreglingskraven som ställs på anläggningen enligt föreskrifterna, Grundläggande signaleringskrav, och används sedan som underlag vid projektering av ritningarna till anläggningen. Tabellerna läses uppifrån och ner. Det finns två till fyra kolumner i tabellerna. Den vänstra kolumnen anger objektet (reläet) och de övriga kolumnerna anger villkoren för objektet. Det finns olika logiska utryck i tabellerna enligt följande. Tecken Betydelse, och / eller ( ) För Förreglingstabell Lr: Ej för Lr-relä, endast för H-relä För Förreglingstabell L: Ej för L-relä, endast för A-, B-, C-, och

18 Cst Anläggningsuppbyggnad del Ej understruket Understruket Inringat Förs- eller Gul-relä Fordras i normalläge Fordras omställt eller i ej normalläge Växel fordras antingen i +läge eller läge Förreglingstabellerna är uppdelade på olika objekt enligt följande. Benämning L Lr D J Jr Mot Växel Utl Utlr Utl.J FO RnS, RuS Lo Lsp Betydelse Låsrelä (tågvägar) Låsrelä (växlingsvägar) Signalering lodrätt (dvärgsignaler) Slutpunktslås (tågvägar) Slutpunktslås (växlingsvägar) Motberoende mot angränsande ställverk Växelspärrning Utlösningspunkter L-reläer Utlösningspunkter Lr-reläer J-reläer Snett höger i dvärgsignal Körriktningsberoende spärrning motväxelomläggning Lokalfrigivning av växel Låst slutpunkt mot angränsande ställverk Exempel på hur FÖRREGLINGSTABELLER tolkas. Låsrelä L, Lr Förreglingstabeller gäller även för signalreläer, således gäller: Förreglingstabell för Lr för H-relä Förreglingstabell för L för A-, B-, C-, och Förs- eller Gul-relä Tabellen anger förreglingskraven för att låsa en rörelseväg. Dokumentet är uppdelat på fyra kolumner Låsrelä, Med, Fordrar, Om ej. Exempel 1: Låsrelä Med Fordrar Om ej

19 Cst Anläggningsuppbyggnad del r r 236 Trafikverket Station Y Förreglingstabell Lr Lr224 För att relä 224r skall falla krävs att låsrelä 234r är i normalläge. Är växel 236 i plusläge shuntas beroendet bort. Villkoret förutsätter växel 226 i plusläge. Tabellen är ej komplett. Exempel 2 Låsrelä Med Fordrar Om ej 257 D257, Tv D245, Tv245, (J245) (J233) Ljg / Ljr D229, Tv229, (J229) , 226 (J231) , 226 Ljg / Ljr , 226 (J223), Rmot , 226 (RRLsp223B) , 226 Ljg / Ljr223 Trafikverket Station Y Förreglingstabell L-relä L257

20 Cst Anläggningsuppbyggnad del För att relä 257 skall falla krävs att: Med växel 242 i plusläge: Signalrelä D257 draget och inkopplingsrelä för tidsutlösning Tv257 fallet och signalrelä D245 draget och inkopplingsrelä för tidsutlösning Tv245 fallet och Relä för ljus grönt i signal 233 draget eller relä för ljus rött i signal 233 draget Med växel 242 i minusläge och växel 226 i plusläge: Signalrelä D257 draget och inkopplingsrelä för tidsutlösning Tv257 fallet och signalrelä D245 draget och inkopplingsrelä för tidsutlösning Tv245 fallet och signalrelä D229 draget och inkopplingsrelä för tidsutlösning Tv229 fallet och Relä för ljus grönt i signal 231 draget eller relä för ljus rött i signal 231 draget Med växel 242 i minusläge och växel 226 i minusläge: Signalrelä D257 draget och inkopplingsrelä för tidsutlösning Tv257 fallet och

21 Cst Anläggningsuppbyggnad del signalrelä D245 draget och inkopplingsrelä för tidsutlösning Tv245 fallet och signalrelä D229 draget och inkopplingsrelä för tidsutlösning Tv229 fallet och Relä för MOT222 draget och Relä för ljus grönt i signal 223 draget eller relä för ljus rött i signal 223 draget För att A-, B-, C-, och Förs- eller Gul-relä257 skall dra krävs samma förutsättningar som för att relä 257 skall falla kompletterat med: Med växel 242 i plusläge: Slutpunktslås J245 är fallet och Slutpunktslås J233 är fallet Med växel 242 i minusläge och växel 226 i plusläge: Slutpunktslås J245 är fallet och Slutpunktslås J229 är fallet och Slutpunktslås J231 är fallet Med växel 242 i minusläge och växel 226 i minusläge: Slutpunktslås J245 är fallet och Slutpunktslås J229 är fallet och Slutpunktslås J223 är fallet och relä för RRLsp223B motsatt normalläge

22 Cst Anläggningsuppbyggnad del Signalrelä lodrätt D Tabellen anger kraven för att signalera lodrätt i dvärgsignal. Tabellen är uppdelad i fyra kolumner D-relä, Med, Fordrar, Om ej. Exempel: D-relä Med Fordrar Om ej S Trafikverket Station Y Förreglingstabell D-relä D269 För att relä D269 skall attrahera krävs att spårrelä S254 är draget (fri). Är växel 256 i plusläge shuntas beroendet bort. Villkoret förutsätter växel 277 i plusläge. (Tabellen är ej komplett).

23 Cst Anläggningsuppbyggnad del Slutpunktslås J, Jr Tabellen anger förreglingskraven för att låsa ett slutpunktslås för en tågväg eller växlingsväg. Dokumentet är uppdelat på fyra kolumner J-relä, Med, Fordrar, Om ej. J-relätabeller är uppdelade på två funktioner en för att attrahera J-reläet samt en tabell för att lösa ut J-reläet. J-relä Med Fordrar Om ej J Trafikverket Station Y Förreglingstabell J-relä För att relä J235 skall falla krävs att låsrelä 261 är fallet. J235 För att lösa ut J235 krävs följande. J-relä Fordrar Utl.punkt Om ej J J235 S235,S234 Trafikverket Station Y Upplåsningstabell J-relä UTL- J235 För att J235 skall dra i front krävs att låsrelä L261 är draget i front samt att spårrelä 235 är draget och spårrelä 234 är fallet.

24 Cst Anläggningsuppbyggnad del Växelspärrning Växel Tabellen anger kraven för att en växel ej skall vara spärrad för omläggning. Dokumentet är uppdelat på tre kolumner Växel, Fordrar, Om ej. Växel Fordrar Om ej 283 J300,272, S Trafikverket Station Y Förreglingstabell, växel vx283 För att växel 283 ej ska vara spärrad krävs att J-relä 300 liksom låsreläerna 272, 299 är i normalläge. Spårrelä S299 skall vara draget. Låsrelä 274 ska vara i normalläge om inte växel 275 är i omlagt läge. (Tabellen är ej komplett)

25 Cst Anläggningsuppbyggnad del Utlösningspunkt Utl Tabellen anger kraven för att lösa ut låsreläer (tågväg, växlingsväg) vid en viss punkt. Dokumentet är uppdelat på fyra kolumner objekt, mot signal, utl.punkter, (anmärkning). Låsrelä Mot signal Utl.punkt (anmärkning) S260, S S230, S223 *St-relä drar vid S250, S847 Trafikverket Station Y Utlösningspunkter Utl. S.L För att låsrelä 261 skall lösa ut krävs att spårrelä S260 är draget samt att spårrelä S235 är fallet. Tillståndet ska omedelbart ha föregåtts av att spårrelä S260 varit fallet. Detta är en passagekontroll som aktiverar St-relä 261 som löser ut låsrelä 261.

26 Cst Anläggningsuppbyggnad del Snett höger i dvärgsignal FO Tabellen anger kraven för att signalera snett höger i dvärgsignal. Dokumentet är uppdelat på tre kolumner FO-relä, Fordrar, Om ej. Exempel: FO-relä Fordrar Om ej FO , 257r Trafikverket Station Y Förreglingstabell, FO-relä FO257 För att relä FO257 skall attraheras krävs att låsrelä 256 och låsrelä 257r är dragna.

27 Cst Anläggningsuppbyggnad del Nyaste typen av förreglingstabeller Förreglingstabeller innehåller förreglingskraven som ställs på anläggningen enligt föreskriften, Grundläggande signaleringskrav. De används sedan som underlag för projektering av ritningarna till anläggningen och kan användas för kontroll av den elektroniska formelverifikationen. Vid befintliga Cst-ställverk kan förreglingstabellerna, eller delar av de, vara utformade utifrån de signaleringskrav som gällde när ställverket projekterades. Dessa signaleringskrav kan vara avvikande från gällande Grundläggande signaleringskrav. De ursprungliga signaleringskraven är normalt inte formaliserede, utan bygger mer på praksis som är överlämnat muntligt från projektör till projektör. Det kommer att finnas delar i följande avsnitt som kommer att bli lättare att förstå när avsnittet med kretsar i handboken är genomgången. Det är viktigt att förstå att förreglingstabellerna i huvudsak utarbetas från ovannämda grundmaterial och att förreglingstabellerna inte utformas från hur det realiseras i ställverket, dock ville en rad oformella användningsregler för Cst-ställverk vara inarbetat i förreglingstabellerna. Dessa regler kan ses som ett kompletterande krav till grundläggande signaleringskraven. Som exempel kan det vara krav på sidoskydd med växel men att förreglingstabellerna förenklas som om där inte varit något sidoskydd Uttryck i förreglingstabeller Tabellstruktur Till ett CST-ställverk finns följande förreglingstabeller: Lr,D,Utl-nnn L,Utl-nnn Jr-nnn J-nnn Växel nnn Lo nnn Fs nnn FO-nnn Lsp nnn Mot nnn RnS nnn RuS nnn Lh nnn Lv nnn Lm nnn Med nnn menas en objektbeteckning. En sådan är vanligen ett tresiffrigt nummer, men andra varianter kan förekomma. Tabellerna är gjorda i excelformat så att man kan överföra data. Alla tabeller är uppbyggda med en fast struktur bestående av fyra kolumner:

28 Cst Anläggningsuppbyggnad del Fig 2. I kolumnen Funktion anges förreglingskrav. I kolumnen Med beskrivs alternativa villkor, vanligtvis växellägen i rörelsevägar. I kolumnen Fordrar beskrivs vilka villkor som skall gälla. I kolumnen Om ej beskrivs villkor som, om de uppfylls, upphäver villkoren i kolumnen Fordrar. Vanligtvis växellägen.

29 Cst Anläggningsuppbyggnad del Logisk betydelse av tabellen Vad som står på en rad med visst villkor i kolumnen Med, är villkor som gäller bara om Med villkoret är uppfyllt och som kompletterar de övriga villkor, och som bara tas med när växlarna i Med kolumnen intagit de angivna lägena Skall en tabell exempelvis ange alternativa villkor för en växel i endera läge blir det en sådan rad för vardera läge. Dessutom måste det finnas en rad som ovillkorligt kräver att växeln intar endera läge. Är växeln ur kontroll kommer nämligen de två raderna där Med kolumnen används alltid att uppfyllas. Krav och villkor uttrycks med symboler enligt bilaga 2 tabell 1. I vissa tabeller används bara en del av kolumnerna. För att uttrycka logiska villkor används speciella symboler enligt nedan. & Konnektiv som uttrycker konjunktion, logiskt "och" ( ). # Konnektiv som uttrycker disjunktion, logiskt "eller" ( ). ~ Motsatt logiskt läge. Detta blir emellertid en viss skillnad mot en verklig logisk negation ( ) när villkor översätts till samband med reläer. Villkor låst rörelseväg medför kontroll av att backkontakt sluter på ett bestämt låsrelä. Villkor icke låst medför inte kontroll av att backkontakt inte sluter på reläet, utan på att samma reläs frontkontakt sluter. Symbolen används inte som normalt konnektiv, utan bara som del i definierade symboler. Vanligen motsvarar det omställt läge, där motsvarande symbol utan ~ anger normalläge Krav. Symbol utan är villkor som fordras uppfyllt i krav. Parenteser kan användas för att hantera prioriteten mellan olika konnektiv. Det gäller framför allt mellan & och # i samma kolumn och på samma rad i en tabell. & binder hårdare, så att A # B & C har samma innebörd som: A # (B & C). Är A och B alternativa villkor och C ovillkorligt kan detta bara uttryckas med parentes som: (A # B) & C. Logisk implikation används inte i tabellerna, men förekommer i denna handbok för att översätta en del exempel till gängse logiska uttryck. For parenteser används både parenteser av typen ( ) och [ ]. Dessa olika parentestyper betyder detsamma, men används uteslutande för att göra de logiska uttrycken mer överskådliga. A B # C betyder således att om krav A är sant så måste endera B eller C vara sant för att hela uttrycket ska vara sant. Mellan alla rader för en och samma funktion gäller konjunktion (OCH).

30 Cst Anläggningsuppbyggnad del Tolkningen av varje rad beror på vilka kolumner som är använda. Schematiskt kan en anvisning se ut så här: Icke tomma kolumner Fordrar Fordrar, Om ej Med, Fordrar Med, Fordrar, Om ej Tolkning Funktion -> Fordrar Se det fiktiva exemplet nedan och efterföljande översättning. Funktion -> (Fordrar # Om ej) Funktion -> (Med -> Fordrar) I nedanstående tabell kan a3 och b3 vara de två lägena för en växel Funktion -> (Med -> (Fordrar # Om ej)) Funktion Med Fordrar Om ej X a1 # b1 X a2 & b2 c2 # d2 X a3 # b3 X a3 a4 b4 X b3 a5 b5 Detta kan översättas till följande formulering. Man kan föreställa sig att varje rad innesluts mellan parenteser, liksom varje tabellcell. Alla dessa parenteser är inte nödvändiga. Parenteser som enligt nämnda regler skulle tas med, men som inte är nödvändiga just i exemplet återges nedan, men med ( och ) ersatta av { resp }. x (a1 # b1) & ({a2 & b2} # {c2 # d2}) & (a3 # b3) & ({a3} ({a4} # {b4})) & ({b3} ({a5} # {b5})) Detta kan tolkas som: x = [a1 # b1] & [(a2 & b2) # {c2 # d2}] & [a3 & (a4 # b4) # b3 & {a5 # b5}] Eller på en linje som

31 Cst Anläggningsuppbyggnad del X = [a1 # b1] & [(a2 & b2) # {c2 # d2}] & [a3 & (a4 # b4) # b3 & {a5 # b5}] Funktion Med Fordrar Om ej X a1 # b1 X a2 & b2 c2 # d2 X k X a3 a4 b4 X b3 a5 b5 Där a3 och b3 kan vara de två lägena för en växel. Det är därför infört en variabel i tabellerna som här ovanför är benämt k. Denna variabel k säger att växeln måste ligga i något av lägena dvs att växeln skall vara i kontroll utan att man ser växelns aktuella läge. Det är denna beteckning som benämns xxx_k i tabellerna i bilaga 2. I äldre förreglingstabeller motsvarar det en cirkel runt växelbeteckningen i förreglingstabellen. Om den ena växelns ena läge inte medför ytterligare krav så utgår raden svarande till detta läge. Ett exempel på förreglingstabell visas nedan. Funktion Med Fordrar Om ej x a1 # b1 x a2 & b2 c2 # d2 x x a3 a4 b4 x b3 Uppställningen nedan visar en förreglingstabell där det inte är fordringar i läge b3: Funktion Med Fordrar Om ej x k a1 # b1 x a2 & b2 c2 # d2 x x a3 a4 b4 k Med andra ord, rader med växlar i kolumnen Med skall tolkas som kompletterande villkor som ytterligare skall tillföras de villkor som redan finns i förreglingstabellen och som bara tas med när växlarna intagit de i kolumnen Med angivna lägena.

32 Cst Anläggningsuppbyggnad del Med kan förekomma i flera nivåer av växlar beroende på den geografiska spårförgreningen. Krav kan också förekomma i kolumnen fordrar. Detta betyder att att krav som är definierade kan ingå i nya krav. Exempelvis kan det ofta vara gemensamma krav för flera reläer varför dessa gemensamma krav först måste definieras och sedan ingå som krav för de enskilda reläer tillsammans med kraven för det aktuella relä som är individuella. Det innebär samtidigt att man inte nödvändigtvis behöver lista alla de krav som gäller för de enskilda reläfunktionerna för varje reläfunktion. Därutöver kommer dessa gemensamma krav ofta visa vilken del av en krets som kan göras gemensam för flera reläer. Kommentarer kan skrivas i tabellen och ska då föregås av ett omvänt snedstreck (\). Det markerar att efterföljande tecken på raden är en kommentar. Beteckningar I bilaga 2 tabell 1 redovisas definierade beteckningar som ska användas för att symbolisera krav och villkor. För tabellerna i bilaga 2 gäller: I kolumn 1 är betckningarna uppdelade i huvudkatagorier I kolumn 2 anges de symboler som skall användas till beteckningarnai kolumn 3 är krav och villkor (K och V) angivna. I kolumn 4 anges för vilka objekt som beteckningarna skall användas till.. Objektyperna är angivna i avsnitt 9.1 Objektnumrering. I kolumn 5 anges motsvarande reläsymboler. Krav markeras med symbolen efter objektnumret. I kolumn 2 används xxx för objektbeteckning. De är vanligtvis ett tresiffrigt nummer men även andra varianter kan förekomma. Man ska speciellt observera att spårledningar har ett S knytet till objektbeteckningen och S ingår därför som en del av objektbeteckningen, exempelvis S127 för spårledning 127. Som spårledningar hanteras emellertid också körriktningsberoende spårledningsvillkor för växelspärrning som ett konstgjort objekt. För udda (nedåtgående) riktning används RnS, För motsatt jämn (uppåtgående) riktning används RuS. Se avsnitt växlar, Låskretsen:. Exempelvis är beteckningen RuS127 på körriktningsberoende spårledningsvillkor vid körning på spårledning 127. Ibland anges i reläbeteckningarna som objektbeteckning en sammanfattande beteckning för flera spårledningar, exempelvis S127.32, se avsnitt objektnumrering Spårledningar. För stopplyktor ingår också en bokstav i objektbeteckningen tex. 272n, se avsnitt objektnumrering stopplykta. För kategorierna Central växel och lokalväxel är där följande anmärkningar:

33 Cst Anläggningsuppbyggnad del Beteckningarna xxx_u, xxx_ua och xxx_ub har valts som kortfattad beskrivning, i stället för att ha skilda beteckningar för vänster- och högerläge. Tunglägeskontroll används aldrig för sig, utan alltid i kombination med växelläge som också skulle kunna kallas tungspetsläge, spetsläge eller liknande. Detta betyder att reläekvivalenten till xxx_u egentligen blir TkxxxV_F vid användning tillsammans med xxx_v (SSxxxV_F) och TkxxxH_F vid användning tillsammans med xxx_h (SSxxxH_F). För kategorien Signal är där följande anmärkningar: Här avses med signal, huvudljussignaler, huvuddvärgsignaler och växlingsdvärgsignaler. Kategorierna har i vissa fall olika översättningar till reläsymboler. Några beteckningar är inte aktuella för alla signaler. Beskrivningen har i dessa fall kompletterats med endera av nedanstående två symboler. {/d} Växlingsdvärgsignal bara om den står tillsammans med huvudljussignal. {/h} Huvudljussignal bara om den står tillsammans med växlingsdvärgsignal. {/e} {/f} Huvudljussignal som inte står tillsammans med växlingsdvärgsignal. Huvudljussignal som står tillsammans med växlingsdvärgsignal I beskrivning används nedan följande förkortningar. bp Börjanpunkt sp Slutpunkt tv Tågväg vt Underliggande växlingsväg i tågväg vv Växlingsväg * Tid anges inom parentes i beteckningen, till exempel 30s. Tabell 1 i bilaga 2 är mest lämplig när förreglingstabeller skall utarbetas. Tabell 2 i bilaga 2 är samma tabell som tabell 1, bara sorterad på ett annat sätt som är lämpligare när förreglingstabeller skall läsas. I följande avsnitt visas eksempel på de olika typer av förreglingstabeller, samt en sammanlänkning av förreglingstabell och krets och några exempel med logisk översättning till reläbeteckningar. Där används logiska symboler för implikation (->), konjunktion (&) och disjunktion (#). Vidare används en symbol (:=) för att tilldela ett krav- villkor. Exemplen visar inte sammanhangen, instruktionsritning-förreglingstabell-krets för alla vilkor utan bara för enkla vilkor med hänsyn till överskådligheten. I detta dokument kommer det inte beskrivas hur tabellerna dimensioneras utan detta beskrivs i projekteringshandboken BRÖH

34 Cst Anläggningsuppbyggnad del Förreglingstabeller Lr,D,Utl-xxx Normalt byggs denna typ av förreglingstabell upp med funktionerna som visas i Fig 3.Fig 2.. Funktion xxx_ rg Med Fordrar Om ej xxx_ rl xxx_ rsv xxx_ rsl xxx_ rug xxx_ rup xxx_ ru Fig 3. xxx_ rg är gemensamma krav för att låsa startpunkt för växlingsväg samt att signalera växlingsväg. I kretsarna är det den gemensamma del för Lxxxr- och H- reläet. xxx_ rl är Låsa startpunkt för växlingssväg. Detta är en del av kretsarna som ligger före Lxxxr-reläet och utanför den gemensamma delen med Hxxx-reläet samt den del som ligger imellan strömförsörjningen och kontakt från Xyyy-reläet, se Fig 12.. Tillsammans med xxx_ rg utgör de de kompletta signaleringskraven för att låsa låsreläet Lxxxr. Där tillkommer Cst systemkrav som beskrivs i senare avsnitt. xxx_ rsv är Signalera som startpunkt för växlingsväg, snett vänster eller lodrätt Detta är den del av kretsarna som ligger mellan Hxxx-reläet och den gemensamma del med Lxxxr-reläet. Tillsammans med xxx_ rg utgör de de kompletta signaleringskraven för att dra signalrelä Hxxx. Där tillkommer Cst systemkrav som beskrivs i senare avsnitt. xxx_ rsl är Signalera som startpunkt för växlingsväg lodrätt Detta är kretsen som ligger före Dxxx-reläet. Tillsammans med xxx_ rsv utgör det de kompletta signaleringskrav för att dra signalrelä Dxxx. Där tillkommer Cst systemkrav som beskrivs i senare avsnitt, bla kontakter för att avskilja kretsar.

35 Cst Anläggningsuppbyggnad del xxx_ rug är Låsa upp som startpunkt för växlingsväg, gemensamma tid- och passageupplåsning. Detta är en del av kretsen som låser upp Lxxr-reläet och som finns mellan upplåsningsspolen till Lxxxr och avgreningen för låsspolen till Lxxxr. xxx_ rup är Låsa upp som startpunkt för växlingsväg med passagekontroll. Detta ingår i kretsen för relä Stxxx. xxx_ ru är Låsa upp som startpunkt för växlingsväg som tillsammans med xxx_ rug utgör de kompletta signaleringskraven för att låsa upp Lxxxr-reläet. Som exempel används huvuddvärgsignal 152 i Karlberg. I Fig 4.visas tabellen för funktion 152_ rg: Funktion 152_ rg Med Fordrar 162_k & 163_h Om ej 152_ rg 178_lo 152_ rg 153_r & 117_st 152_ rg 153_st 152_ rg 162_v 179_lo 152_ rg 162_v 180_lo 179_h & ~179_lå 152_ rg 162_v 173_r 180_h # 179_h 152_ rg 162_v 175_t 179_h 152_ rg 162_v 174_t 178_v 152_ rg 162_v 177_t 152_ rg 162_h 179_h 152_ rg 162_h 186_lo & 187_lo 152_ rg 162_h 183_t 152_ rg 162_h 185_t 186_v 152_ rg 162_h 184_t 187_h Fig 4.

36 Cst Anläggningsuppbyggnad del Funktion 152_ rg Med Fordrar 162_k & 163_h Om ej 152_ rg 178_lo 152_ rg 153_r & 117_st 152_ rg 153_st 152_ rg 162_v 179_lo 152_ rg 162_v 180_lo 179_h & ~179_lå 152_ rg 162_v 173_r 180_h # 179_h 152_ rg 162_v 175_t 179_h 152_ rg 162_v 174_t 178_v 152_ rg 162_v 177_t 152_ rg 162_h 179_h 152_ rg 162_h 186_lo & 187_lo 152_ rg 162_h 183_t 152_ rg 162_h 185_t 186_v 152_ rg 162_h 184_t 187_h Fig 5. I exemplet i Fig 5. ovan ses hur låsningen av slutpunkt för tågväg i signal 117 ingår i förreglingstabellen (117_st) och var den är placerad i kretsen för Lr 152. Kretsen visas dock bara i ett utsnitt här. Av exemplet ovan kan man också se hur växlingsväg från signal 153 (153_r) samt tågvägsslutpunktslåsning av signal 153 ingår som villkor i tabellen och i kretsen för Lr152. Växel 162 ingår i tabellen med 162_k vilket betyder att växeln bara skall vara i en av de möjliga lägena, dvs att växeln skall bara vara i kontroll utan att man ser växelns aktuella läge.

37 Cst Anläggningsuppbyggnad del I Fig 6. ser man hur alla gemensamma villkor ingår i tabell och krets. Funktion 152_ rg Med Fordrar 162_k & 163_h Om ej 152_ rg 178_lo 152_ rg 153_r & 117_st 152_ rg 153_st Fig 6. Där ser man att växel 163 skall ingå i höger läge och att växel 162 också skall ingå men att övriga villkor är beroende av växel 162 s läge. NT 163 och NT162 ingår ej i förreglingstabellen då de tillhör signalsäkerhetstekniska krav. Kompletterande villkor för växel 162 i vänster läge framgår av tabellen där det står 162_v i Med kolumnen. Se Fig 7.. Funktion 152_ rg 162_v Med Fordrar 179_lo Om ej 152_ rg 162_v 180_lo 179_h & ~179_lå 152_ rg 162_v 173_r 180_h # 179_h 152_ rg 162_v 175_t 179_h 152_ rg 162_v 174_t 178_v 152_ rg 162_v 177_t Fig 7.

38 Cst Anläggningsuppbyggnad del Motsvarande gäller för växel 162 i höger läge. Se Fig 8.. Funktion 152_ rg 162_h Med 179_h Fordrar Om ej 152_ rg 162_h 186_lo & 187_lo 152_ rg 162_h 183_t 152_ rg 162_h 185_t 186_v 152_ rg 162_h 184_t 187_h Fig 8.

39 Cst Anläggningsuppbyggnad del I Fig 9. ses ett exempel på när kolumnen om ej används. Där ser man att tågväg från signal 175 (175_t) är en fientlig tågväg om ej växel 179 är i höger läge. Det framgår också av exemplet hur kretsen är utformad. 179_h shuntar villkor 175_t, vilket logiskt motsvarar: 175_t # 179_h. Funktion Med Fordrar Om ej 152_ rg 162_v 175_t 179_h Fig _t är också en fientligt när växel 162 är i vänsterläge om ej växel 179 är i höger läge. 175_t ingår dock inte i tabellen med 162_h. Detta beror på att i denna del av tabellen är villkoret 179_h med för att säkra sidoskyddet. Se Fig 8..

40 Cst Anläggningsuppbyggnad del I Fig 10. ses ett annat exempel med ett om ej villkor. Detta exempel är mera komplext men tolkningen av tabellen är den samma. Här bliver logiken: övriga villkor & [(180_lo # (179_h & ~ 179_lå)]. Kretsen framgår av Fig 10.. Funktion 152_ rg 162_v Med Fordrar 180_lo Om ej 179_h & ~179_lå Fig 10.

41 Cst Anläggningsuppbyggnad del I Fig 11.. ses ytterligare ett exempel, här ingår växelväg från signal 173 (173_r) om ej växel 180 i höger läge eller växel 179 i höger läge. Logiken blir då: 173_r # (180_h # 179_h): = 173_r # 180_h # 179_h. Funktion Med Fordrar Om ej 152_ rg 162_v 173_r 180_h # 179_h Den tillhörande kretsen framgår av Fig 11. Fig 11. xxx_ rl är funktionen Låsa som startpunkt för växlingsväg. Här ingår återstående villkor för att få låsa startpunkten för växlingsvägen. Normalt är det bara slutpunktslåsningen efter sista rörelseväg till slutpunkt som är upplåst. Det kan dock vara andra villkor.