HUVUDSTUDIE. Hyttsjö sågverk. Framställd för: Länsstyrelsen Östergötland Miljöskyddsenheten Linköping

Transkript

1 RAPPORT HUVUDSTUDIE Hyttsjö sågverk Framställd för: Länsstyrelsen Östergötland Miljöskyddsenheten Linköping Uppdragsnummer: Distributionslista: Länsstyrelsen Östergötland [6 ex] Finspångs kommun [1 ex] Golder Associates AB [2 ex]

2 Sammanfattning Vid Hyttsjö sågverk, Ljusfallshammar, Finspångs kommun, doppades virket med pentaklorfenolbaserade preparat och andra medel mellan 1968 och Under 60-talet besprutades virket under en kortare tid med handspruta innan karen tillkom. Ofta var dåtida produkter som innehöll pentaklorfenol förorenade med dioxiner. Tidigare undersökningar ha visat på höga halter pentaklorfenol och dioxiner i grundvatten, jord och betong. På uppdrag av Länsstyrelsen i Östergötland har Golder Associates AB utfört kompletterande undersökningar, fördjupad riskbedömning och åtgärdsbedömning, motsvarande en huvudstudie enligt Naturvårdsverkets (NV:s) kvalitetsmanual. Höga halter av främst dioxiner, men även pentaklorfenol, har hittats i jord, grundvatten, byggnadsmaterial och sediment. Föroreningarna är främst koncentrerade kring doppningsplatsen och torkladan, men förekommer i viss mån även på andra delar av området. I torkladan har mycket höga dioxinhalter uppmätts i ytskikt och jord. Lill-Nälern, och inte Hyttsjön, tycks vara närmaste recipient för föroreningar från området. Sedimenten i Hyttsjön har trots detta förhöjda dioxinhalter, något som kan bero på timmerbesprutning eller dumpning av flis. Analyser av kräftor och fisk fångade i Hyttsjön har ej påvisat halter över riktvärden. Både dioxiner och pentaklorfenol är mycket toxiska ämnen, uppförda på Kemikalieinspektionens PRIO-lista. Beräkning av platsspecifika riktvärden har visat på långtidsrisker för människors hälsa inom fastigheten, främst kopplat till intag av jord och de kraftigt förhöjda halterna i torkladan. Utanför fastigheten finns en teoretisk risk att dioxiner och pentaklorfenol kan spridas till närliggande dricksvattenbrunnar (dock har pentaklorfenol analyserats, men ej detekterats i vattnet). Det bedöms inte innebära någon hälsorisk att äta fisk och kräftor från sjön eller bada i Hyttsjön. För miljön kan risker finnas kopplade till markmiljön och grundvattnet som naturresurs. Markmiljöns skyddsvärde bedöms dock som lågt och grundvattnets skyddsvärde är oklart. Sedimentföroreningen i Hyttsjön bedöms innebära små risker för vattenmiljön. De främsta risker som bör reduceras är de långsiktiga hälsorisker som är kopplade till direktexponering av dioxiner i mark och ytskikt i torkladan. Dessutom är dioxiner utfasningsämnen vilket i sig ger anledning till riskreduktion i enlighet med miljömålet Giftfri Miljö. Förslag till åtgärdsmål är att området ska kunna nyttjas för industriell verksamhet utan risk för människors hälsa, att dricksvatten ska kunna intas från närliggande bergborrade brunnar utan risk för hälsan och att mängderna av utfasningsämnen (dioxiner) ska minskas i enlighet med miljömålet Giftfri Miljö. Akuta åtgärder som bör vidtas är provtagning av den närmast liggande dricksvattenbrunnen samt information till fastighetsägare och verksamhetsutövare. Långsiktiga åtgärder kan innefatta bland annat att riva torkladan och undersöka mark och grundvatten under denna samt täcka eller schakta bort eventuell förorening. För att minska mängderna av dioxiner i enlighet med Giftfri Miljö bör all jord som är förorenad med halter över det platsspecifika riktvärdet schaktas bort. Ungefärliga beräkningar visar att det finns drygt 470 m 3 dioxinförorenad jord inom fastigheten med en total mängd dioxiner på runt ett gram. Den förorenade jorden överlagras dock i vissa fall av renare jord vilket innebär att en total jordvolym vid en eventuell schaktning snarare blir omkring m 3. Golder Associates rekommenderar att fortsatta utredningar görs inom ramen för en huvudstudie. Förutom de akuta åtgärderna rekommenderas att dioxinförekomsten kring och under torkladan avgränsas, att täckningslösningar av förorenade massor utreds samt att en eventuell rivning av torkladan utreds. Vidare bör en riskvärdering utföras och hanteringsrutiner bör upprättas skyndsamt om administrativa åtgärder ska vidtas. En total kostnad för dessa utredningar bedöms bli omkring kronor och utredning bör göras skyndsamt med hänsyn till nuvarande verksamhetsutövare. Uppdragsnummer

3 Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING SYFTE UPPDRAGETS OMFATTNING OMRÅDESBESKRIVNING Lokalisering och nuvarande verksamhet Markförhållanden Hydrologi Natur- och kulturvärden HISTORIK OCH TIDIGARE VERKSAMHET TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR MIFO fas 1, Miljöteknisk undersökning motsvarande MIFO fas 2, Provtagning av dricksvattenbrunnar, Undersökning av dioxiner i kräfta, METODBESKRIVNING GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Refraktionsseismik Provtagning av jord Provtagning av grundvatten Provtagning av byggnadsmaterial Provtagning av sediment Biologiska prover Kemiska analyser RESULTAT Refraktionsseismik Jord Grundvatten Byggnadsmaterial Sediment Uppdragsnummer i

4 8.6 Fisk FÖRDJUPAD RISKBEDÖMNING Problembeskrivning och konceptuell modell Dimensionerande föroreningar Föroreningarnas farlighet Spridning och exponering Skyddsobjekt Konceptuell modell Föroreningsspridning Kvantifiering av spridning Resultat av spridning idag Hälsorisker idag och i framtiden Hälsorisker inom fastigheten Byggnadsmaterial Hälsorisker utanför fastigheten Hälsorisker i framtiden Miljörisker Miljöriskbedömning idag och i framtiden Mark Hyttsjön Sammanvägning av riktvärden Samlad riskbedömning Osäkerheter Riskreduktion ÅTGÄRDSBEDÖMNING Åtgärdsmål Mängder och volymer Akuta åtgärder Långsiktiga åtgärder och bedömda kostnader FORTSATTA ARBETEN Uppdragsnummer ii

5 12.0 REFERENSER TABELLFÖRTECKNING Tabell 1: Analysomfattning Tabell 2: Dioxiner och klorfenoler (med pentaklorfenol, PCP, redovisat separat) i jordprov i jämförelse med Naturvårdsverkets riktvärden (KM och MKM) Tabell 4: Dioxiner och klorfenoler i grundvatten på f.d. Hyttsjö sågverk, < indikerar under rapporteringsgräns Tabell 5: Temperatur, ph och redox i grundvatten Tabell 6: Dioxin/furan- och klorfenol-halter (med pentaklorfenol, PCP, redovisat separat) i byggnadsmaterial i jämförelse med Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark (KM och MKM ) Tabell 7: Dioxiner och klorfenoler i sediment från Hyttsjön (SED1-SED5) och referensen Rudgölen, samt internationella riktvärden (CCME/Environmental Contaminants Encyclopedia) Tabell 8: Dioxiner/furaner i fiskmuskel (pg/g VS) Tabell 9: Relevanta skyddsobjekt för f.d. Hyttsjö sågverk Tabell 10: Exponeringsvägar för människa Tabell 11: Beräknad dioxinhalt i närmsta dricksvattenbrunn vid beräkningar med Naturvårdsverkets riktvärdesmodell [pg/l] Tabell 12: Beräknad pentaklorfenolhalt i närmsta dricksvattenbrunn vid beräkningar med Naturvårdsverkets riktvärdesmodell [µg/l] Tabell 13: Platsspecifika hälsoriskbaserade riktvärden för f.d. Hyttsjö sågverk, samt max- och medianhalter av aktuella ämnen i jord Tabell 14: Platsspecifika miljöriskbaserade riktvärden för f.d. Hyttsjö sågverk, samt max- och medianhalter Tabell 15: Sammanvägda platsspecifika riktvärden för pentaklorfenol och dioxiner på f.d. Hyttsjö sågverk FIGURFÖRTECKNING Figur 1: F.d. Hyttsjö sågverk ligger i Ljusfallshammar omkring två mil nordväst om Finspång i Östergötland Figur 2: Torkladan på f.d. Hyttsjö sågverk (maj 2010) Figur 3: Virkesupplag norr om torkladan (maj 2010) Figur 4: Lagringsplats i f.d. torkladan (oktober 2009) Figur 5: Upplagsplats på Hyttsjö sågverk, i närheten av propvpunkt GV13 (maj 2010) Figur 6: Hyttsjö sågverk år Blå linje visar nuvarande strandlinje Figur 7: Provpunkter för grundvatten, jord och byggnadsmaterial samt linjer för refraktionsseismik. Dessutom redovisas äldre grundvattenrör som använts för provtagning Figur 8: ODEX-borrning på f.d. Hyttsjö sågverk Figur 9: Sedimentprovpunkter i Hyttsjön och referenssjön Rudgölen Figur 10: Turkosfärgat material på skruvborr 10, 2,8-3 m under markytan Figur 11: Grundvattenytans lutning, beräknad utifrån lodningar av grundvattenytan maj Figur 12: Svartfärgat ytskikt vilket täckte väggarna i några sektioner i torkladan. Provtogs med beteckningen M Uppdragsnummer iii

6 Figur 13: Konceptuell modell för f.d. Hyttsjö sågverk Figur 14: Förmodat dioxinförorenat område på f.d. Hyttsjö sågverk BILAGOR BILAGA A Kartor, ritningar, koordinater och konceptuell modell BILAGA B Refraktionsseismik BILAGA C Sammanställning av analyser BILAGA D Fältdokumentation BILAGA E Analysprotokoll original Uppdragsnummer iv

7 1.0 INLEDNING Länsstyrelsen Östergötland (länsstyrelsen) genomför delar av en huvudstudie, enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual, för f.d. Hyttsjö sågverk, Finspångs kommun. Vid Hyttsjö sågverk bedrevs doppning av virke mellan 1968 och Som doppningsmedel användes pentaklorfenolbaserade preparat. Dessa preparat användes troligen ram till dess att ämnet förbjöds En tidigare undersökning av Hyttsjö sågverk har visat på höga halter av pentaklorfenol i grundvatten nedströms platsen där doppning skedde. Dioxiner har också påvisats i flera prover på jord samt även i sedimenten i Hyttsjön. I en byggnad har även förhöjd halt av pentaklorfenol tidigare påvisats i betong. Länsstyrelsen har även tidigare undersökt fem dricksvattenbrunnar med avseende på klorfenoler på intilliggande fastigheter. I samtliga fall låg halterna under rapporteringsgränsen och således även under rekommenderade gränsvärden för dricksvattenkonsumtion. Golder Associates AB (Golder) erhöll i november 2009 uppdraget att utföra kompletterande undersökningar, fördjupad riskbedömning och åtgärdsutredning, motsvarande en huvudstudie enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual, för Hyttsjö sågverk. I föreliggande dokument redovisas genomförda undersöknings- och utredningsinsatser. 2.0 SYFTE Syftet med föreliggande rapport är att: Redovisa genomförda undersökningar och utredningar Upprätta en fördjupad riskbedömning för Hyttsjö sågverk Bedöma åtgärdsmöjligheter och ungefärliga kostnader baserat på konstaterade risker Lämna förslag på och kostnadssätta fortsatta undersökningar och utredningar Utgöra ett beslutsunderlag för Länsstyrelsen Östergötland och Finspångs kommun inför eventuella fortsatta arbeten. 3.0 UPPDRAGETS OMFATTNING Golders uppdrag har efter samråd med länsstyrelsen omfattat följande moment: Fältundersökningar och provtagning av jord, grundvatten, byggnader, sediment och fisk Refraktionsseismik för bedömning av bergöverytans läge Kemiska analyser Sammanställning och utvärdering av data Fördjupad riskbedömning Åtgärdsbedömning med kostnader Förslag på fortsatta undersökningar samt budgetering Initialt var uppdragets omfattning en annan men på grund av preliminära resultat från den pågående ansvarsutredningen (utförs av länsstyrelsen) ändrades uppdragets inriktning (samråd mellan länsstyrelsen, Uppdragsnummer

8 Finspångs kommun och Golder ) till att mer fokusera på riskbedömning och till mindre grad på åtgärdsutredning. Det beslutades också att uppdraget ska omfatta att ta fram riktlinjer och kostnader för fortsatta undersökningar och utredningar. 4.0 OMRÅDESBESKRIVNING I följande avsnitt redogörs för lokalisering, omgivning och skyddsvärden i området kring Hyttsjö sågverk. 4.1 Lokalisering och nuvarande verksamhet Det undersökta området, f.d. Hyttsjö sågverk, är beläget i Ljusfallshammar, Finspångs kommun, på fastigheten Ljusfall 3:10. Ljusfallshammar ligger omkring 2 mil nordväst om Finspång (Figur 1). I norr gränsar fastigheten till en bergtäkt och i öster till en mindre sjö, Hyttsjön. I närområdet finns viss bebyggelse med industrier och bostadshus. Flera av byggnaderna från den tidigare impregneringsanläggningen, däribland torkladan, finns kvar på området. På fastigheten bedrivs idag diverse verksamhet, såsom metallåtervinning och åkeriverksamhet. Nuvarande fastighetsägare är Lämneå Grävmaskiner AB, Ljusfallshammar. Figur 2 till Figur 5 visar foton av torkladan och upplagsplatsen på norra delen av fastigheten. Figur 1: F.d. Hyttsjö sågverk ligger i Ljusfallshammar omkring två mil nordväst om Finspång i Östergötland. Uppdragsnummer

9 Figur 2: Torkladan på f.d. Hyttsjö sågverk (maj 2010). Figur 3: Virkesupplag norr om torkladan (maj 2010). Figur 4: Lagringsplats i f.d. torkladan (oktober 2009). Uppdragsnummer

10 Figur 5: Upplagsplats på Hyttsjö sågverk, i närheten av propvpunkt GV13 (maj 2010). 4.2 Markförhållanden F.d. Hyttsjö sågverk är beläget i skogsbygd, på gränsen till den slättbygd som ligger i ett stråk från Ljusfallshammar via Hällestad och Finspång ner till Glan (Figur 1). Fastigheten är kuperad och består till stor del av utfylld mark (sprängsten) på berg. Bitvis går berget i dagen. Utförda seismikundersökningar (se vidare kap. 8.1) har visat att berget som mest ligger omkring 5 meter under markytan i området där den historiska doppverksamheten skedde. Sandig morän är den dominerande jordarten och mäktigheten är generellt liten. Från torkladan och platsen där doppningskaren stod sluttar området kraftigt åt söder ned mot sjön Lill- Nälern. Området norr om torkhuset är fyllt med sprängsten och därmed tämligen plant med en svag lutning mot Hyttsjön i öster. Delar av Hyttsjön har fyllts igen vilket framgår av flygfotot från 1983 i Figur 6. På sjöns nordvästra sida fanns tidigare en vik som nu är igenfylld. Figuren visar också hur verksamheten fortfarande pågick I sjön ligger också timmer i väntan på sågning. Hyttsjön har idag sin avbördning söderut mot Lill-Nälern men har enligt muntliga uppgifter tidigare haft avbördning norrut. Ett gammalt dämme ska finnas norr om Hyttsjön, vilket stoppar vattnet att rinna norrut, mot Grytgöl. Hyttsjön är högt belägen i landskapet och ska, även det enligt muntliga uppgifter, vara en källsjö. Uppdragsnummer

11 Figur 6: Hyttsjö sågverk år Blå linje visar nuvarande strandlinje. 4.3 Hydrologi Hydrologiska data har tagits från SMHI:s referensnormaler för väderstationer i närområdet. Årsmedeltemperaturen är 5,2 o C (station 8545 i Godegård) och årsmedelnederbörden är 590 mm (station 8543 i Finspång). Med en årsmedelavdunstning på 450 mm lämnar det ungefär 140 mm för möjlig grundvattenbildning (SMHI, 1994). Hyttsjön, omkring 100 meter öster om doppningsplatsen, är närmaste ytvatten. Enligt uppgift är Hyttsjön en källsjö. Omkring 600 meter söder om doppningsplatsen ligger sjön Lill-Nälern och ett våtmarksområde som blivit utfyllt med bark från sågverket. 4.4 Natur- och kulturvärden I Ljusfallshammars absoluta närhet finns inga skyddade områden eller områden utmärkta som riksintressen för natur-, kultur- eller friluftsliv. Omkring nio kilometer nordväst om Ljusfallshammar finns ett naturreservat och omkring sex kilometer åt sydost ett riksintresse för kulturmiljövård. Omkring tre kilometer österut finns ett riksintresse för naturvård (Länsstyrelserna, 2010). Sjön Lill-Nälern söder om fastigheten är känd för att vara fågelrik. Där har bland annat rapporterats om häckande enkelbeckasin, vattenrall, småfläckig sumphöna, årta samt rör- och sävsångare. I Hyttsjön och Lill- Nälern fiskas efter matfisk och kräftor. Uppdragsnummer

12 5.0 HISTORIK OCH TIDIGARE VERKSAMHET En utförlig historik redovisas i Envipro Miljöteknik (2004). Kortfattat kan följande nämnas: Doppningen pågick mellan 1968 och Doppkaren stod vid torkladan. Under 60-talet besprutades virket en kortare tid med handspruta innan karen tillkom. Handsprutningen genomfördes utanför den rivna byggnaden mellan värmecentralen och torkhuset. Doppkaren rengjordes med jämna mellanrum och det sågspån som fanns kvar eldades upp. Som doppningsmedel användes Santobrite, med klorfenoler som verksamma substanser. Efter att doppningsmedel baserade på klorfenoler förbjudits användes Dupoutbenyl 50 och Mitrol 48 fram till dess att verksamheten upphörde. Virke lagrades före sågning i Hyttsjön. Uppgifter finns som säger att virket i sjön besprutades med diesel samt andra substanser (eventuellt innehållande klorfenoler). 6.0 TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR Avsnitten nedan redovisar kortfattade sammanfattningar av tidigare utförda miljöundersökningar vid Hyttsjö sågverk. 6.1 MIFO fas 1, Riskklassning enligt MIFO fas 1 utfördes Fastigheten tilldelades då riskklass 1, mycket stor risk. I inventeringen framkom att impregneringsmedel av mycket hög farlighet (Santobrite, Dupontbenomyl 50 och Mitrol 48) använts på platsen och under en tid svämmat över doppningskaret och runnit ut på marken. Spridningsförutsättningarna bedömdes vara mycket stora i mark och grundvatten. De främsta föroreningarna ansågs vara pentaklorfenol och dioxiner (MIFO IDnr F ). 6.2 Miljöteknisk undersökning motsvarande MIFO fas 2, 2004 Under 2004 utförde Envipro Miljöteknik AB miljötekniska markundersökningar på platsen. Provtagning utfördes på mark, sediment, byggnadsmaterial, dricks-, grund- och ytvatten. Föroreningar påträffades i både mark, grundvatten och byggnadsmaterial runt torkladan och doppningsplatsen. Förhöjda dioxinhalter påträffades i två ytliga jordprover i anslutning till torkhuset vilket innebar att man bedömde att risk för direktexponering förelåg. De uppmätta pentaklorfenolhalterna bedömdes inte innebära några direkta humantoxikologiska risker. Höga halter pentaklorfenol uppmättes i ett grundvattenprov nedströms doppningsplatsen. Det grunda jorddjupet gjorde att spridningsförutsättningarna för det förorenade grundvattnet bedömdes som goda. Vattnet i två dricksvattenbrunnar, en grävd norr om fastigheten och en bergborrad väster om fastigheten provtogs och analyserades för metaller och klorfenoler, men inga föroreningar påträffades. Då ytterligare en brunn påträffats som inte provtogs bedömdes ändå exponering via dricksvattnet vara dimensionerande för riskerna med pentaklorfenol. Saneringsbehovet bedömdes inte vara akut (Envipro Miljöteknik AB, 2004). 6.3 Provtagning av dricksvattenbrunnar, 2005 Under 2005 provtogs vatten härrörande från bergborrade brunnar vid fem lokaler i området (Djuckerö 1:28 och Ljusfall 2:11 omkring meter söder om doppningsplatsen samt Ljusfall 3:6, 3:110 och 3:111 omkring 700 meter sydost om doppningsplatsen). Resultaten visade att klorfenoler inte kunde detekteras över rapporteringsgräns i något prov (Analytica, 2005). Uppdragsnummer

13 6.4 Undersökning av dioxiner i kräfta, 2005 Kräftsmör från 25 kräftor (längre än 10 cm) provtagna i Hyttsjön analyserades som ett samlingsprov av Kemakta (2006). Resultaten visade att kräftsmöret innehöll 2,2 pg dioxiner/g färskvikt, vilket underskrider EU:s gränsvärde på 4 pg/g färskvikt (Kemakta Konsult AB, 2006). 7.0 METODBESKRIVNING GENOMFÖRDA UNDERSÖKNINGAR I följande avsnitt redogörs för genomförandet av de undersökningar som ingått i huvudstudien. Provtagning genomfördes vid två tillfällen, i december 2009 och maj Fiske genomfördes i maj Dessutom utfördes refraktionsseismik i november Flera olika medier; jord, grundvatten, byggnadsmaterial, sediment och fisk har undersökts. 7.1 Refraktionsseismik Refraktionsseismik utfördes i november 2009 av personal från Impakt Geofysik AB och Golder. Syftet med undersökningen var att kartera bergöverytan, få en uppfattning om avstånd till berg samt eventuella förekomster av försänkningar i berget där tyngre ämnen (dvs. högre densitet än vatten) kunde ansamlas (exempelvis pentaklorfenol). Detta för att fungera som ledning vid fortsatt undersökning av grundvatten. Refraktionsseismik är en geofysisk mätmetod vilken syftar till att bestämma bergytans topografi samt eventuella sprickzoner i berget. För bakomliggande teori hänvisas till Triumf (1992). Fyra linjer med utgångspunkt från det misstänkta källområdet (f d doppningsplatsen) undersöktes. Linjerna redovisas i Figur 7 samt Bilaga B. 7.2 Provtagning av jord Jordprovtagning utfördes i maj Skruvborrning ned till berg eller block utfördes i åtta punkter och tio provgropar grävdes för hand (se Figur 7 samt Bilaga A för provpunkternas placering). Prov togs ut varje halvmeter alternativt från varje enskilt lager som påträffades. Proven okulärbesiktades, jordartsbestämdes samt analyserades med hjälp av fotojoniseringsdetektor, PID, vilken detekterar flyktiga kolväten. Proven samlades in i diffusionstäta plastpåsar samt glasburkar. Uppdragsnummer

14 Figur 7: Provpunkter för grundvatten, jord och byggnadsmaterial samt linjer för refraktionsseismik. Dessutom redovisas äldre grundvattenrör som använts för provtagning. 7.3 Provtagning av grundvatten Sex grundvattenrör, varav tre ned till bergöverytan (GV01, GV05 och GV07) och tre ytligare (GV06-2, GV04-2 och GV08), installerades och provtogs i maj 2010 genom ODEX-borrning (Figur 8). Två grundvattenrör som installerades under förstudien (P3 och P8) provtogs i december 2009 samt även i maj Innan provtagning omsattes rören med hjälp av peristaltisk pump alternativt bailer. Grundvattenytans läge mättes med hjälp av lodning och inmätning av alla rör genomfördes. Förutom dessa rör installerades ett stålrör (GV13) med avsikten att användas för nivåmätning av grundvattenytan. Installationen visade sig i efterhand inte ha lyckats fullt ut (sannolikt på grund av igensättning), vilket medförde att mätning inte kunde genomföras som planerat. Figur 7 samt Bilaga A visar provpunkternas placering. Uppdragsnummer

15 Figur 8: ODEX-borrning på f.d. Hyttsjö sågverk. 7.4 Provtagning av byggnadsmaterial Material inne i torkladan provtogs med hjälp av betonghåltagare. Två prov av betongsten i vägg (M2 och M4) samt två asfaltsprov på marken (M1 och M3) togs ut. Dessutom provtogs det svarta ytskikt som täckte väggarna i några av torkladans sektioner (M5). Jordprov togs ur två handgrävda provgropar inne i torkladan (Hy6 och Hy7) samt under asfalten i punkt M3. Figur 7 samt Bilaga A visar provpunkternas lägen. 7.5 Provtagning av sediment Sedimenten i Hyttsjön provtogs i fem punkter (Figur 9, Bilaga A). Proven togs ut med hjälp av en modifierad Blomkvistprovtagare (en s.k. Kajakprovtagare) och prov från 0-5 cm och 5-20 cm samlades in. Prov togs också från Rudgölen, omkring två kilometer nordväst om undersökningsområdet, för att användas som referens. Hyttsjön provtogs i december och Rudgölen i maj. Uppdragsnummer

16 Figur 9: Sedimentprovpunkter i Hyttsjön och referenssjön Rudgölen. 7.6 Biologiska prover I maj 2010 fiskades tre gäddor och en abborre från Hyttsjön av Anders Johansson. Fiskarna frystes ned och skickades kylda till laboratoriet för kemisk analys. Dissektion av fisk utfördes av laboratoriet. 7.7 Kemiska analyser Ett urval av de insamlade proverna sändes till laboratorium för analys av dioxiner och klorfenoler. Klorfenoler är klorerade kolväten. Pentaklorfenol är det mest högklorerade ämnet och användes för blåmögelskydd (doppning) av trä på Hyttsjö sågverk. Då pentaklorfenol har högre densitet än vatten kan det sjunka genom grundvattenpelaren ner mot täta skikt eller berg och där spridas horisontellt. Dioxiner är en grupp av cirka 200 olika klorerade derivat 1 (sk kongener) av dibenso-1,4-dioxin och dibensofuran. Dioxiner bildas i små mängder bland annat vid tillverkning av kemikalier som innehåller klor och kan därför finnas i doppningsmedel tillverkade av pentaklorfenol. Dioxiner är persistenta och bryts inte ned i naturen. Mer information om klorfenoler och dioxiner finns i kapitel De kemiska analyser som nu utförts omfattar 18 av de vanligast förekommande kongenerna. 1 Derivat = ämne som bildats ur eller kan härledas till ett annat ämne. Uppdragsnummer

17 Ett jordprov, som visat en misstänkt färgskiftning (turkos-aktig), analyserades även för cyanider och metaller. I Tabell 1 framgår hur många prover från varje medium som analyserades. Samtliga analyser utfördes av Eurofins i Lidköping. Tabell 1: Analysomfattning Dioxiner/furaner Klorfenoler Cyanider Metaller Grundvatten 8 10 (1 Byggnadsmaterial 3 (2 3 (2 Jord Sediment ref 2 Fiskmuskel 3 (1 Två prov från fältinsatsen i december och åtta prov från fältinsatsen i maj (2 Två prov av betongsten, ett prov av ytskiktsmaterial 8.0 RESULTAT Kommande kapitel sammanfattar erhållna resultat (både fältintryck och kemiska analyser) från genomförda undersökningar. Tolkningar och bedömningar redovisas under kapitel 9.0 (Fördjupad riskbedömning). Dioxiner redovisas i samtliga fall som en summering av flera kongener. Världshälsoorganisationen (WHO) har utvecklat ett viktningssystem för dioxiners (och furaners) giftighet. Viktningen utgår från TCDD, den giftigaste kongenen, vilken har tilldelats värdet 1. Övriga kongener får ett värde mindre än ett som motsvarar deras giftighet i förhållande till TCDD. Alla kongener summeras till ett värde, PCDD/F-TEQ. TEQ står för toxic equivalent. Både dioxiner och fenoler redovisas i tabellen både exklusive och inklusive kvantitetsgränsen, LOQ (Limit of quantitation). Exklusive LOQ innebär att de ämnen som inte uppmätts i halter över rapporteringsgräns inte medräknas. Inklusive LOQ innebär att dessa hanteras genom att halva rapporteringsgränsen tas med i summeringen. Om skillnaden mellan de två beräkningsmetoderna är stor tyder det på att många kongener med hög toxicitet inte påvisats i halter över rapporteringsgräns. Klorfenoler redovisas som summering av samtliga analyserade klorfenoler, dessutom redovisas den mest klorerade fenolen pentaklorfenol. Detta då pentaklorfenol är ursprungsföroreningen i aktuellt doppningsmedel och därmed den substans som kan förväntas i högst halter. 8.1 Refraktionsseismik Resultaten från genomförd refraktionsseismik har bearbetats i GIS för att erhålla en tredimensionell bild visande avståndet från markyta till berg. Detta tillsammans med rådata i form av diagram och berghastigheter redovisas i Bilaga B. Generellt kan sägas att avstånden till berg enligt undersökningen varierar från någon meter upp till som mest 5-6 m. Indikationer på förekomst av försänkningar finns främst söder och sydost om doppningsplatsen. Berget bedöms vara homogent och sprickfritt inom undersökt område. Uppdragsnummer

18 8.2 Jord I Tabell 2 redovisas de uppmätta halterna av dioxiner och fenoler i jordprov. Halterna jämförs med Naturvårdsverkets riktvärden för känslig (KM) och mindre känslig (MKM) markanvändning. Då det undersökta området är en industrifastighet är MKM det riktvärde som är mest relevant. Det finns inga övergripande referensmätningar av bakgrundshalter för dioxiner, liknande de som finns för metaller. Som bakgrundshalt har därför referensmätningar från en huvudstudie i Älmhult använts (Hifab AB/Envipro Miljöteknik, 2008). Bakgrundsproverna är tagna i småländsk moränmark, under skog, inte helt olikt naturen som omger f.d. Hyttsjö sågverk. Tabell 2: Dioxiner och klorfenoler (med pentaklorfenol, PCP, redovisat separat) i jordprov i jämförelse med Naturvårdsverkets riktvärden (KM och MKM) Summa dioxiner/furaner Summa klorfenoler Jord WHO (1998) - PCDD/F TEQ Nivå exkl LOQ inkl LOQ exkl LOQ inkl LOQ PCP Från(m) Till(m) ng/kg TS mg/kg TS mg/kg TS HY02 0,05 0, HY05 0 0, HY07 0 0, HY08 0 0, ,308 0,340 0,26 HY09 0 0,2 10,7 11,4 HY14 0 0,2 3,21 4,71 HY15 0,02 0,2 1,14 2,94 0,1 0,143 0,1 HY16 0 0, ,37 2,409 2,3 Hy6 0 0, ,88 1,915 1,5 SKR01 0,05 0, ,34 1,382 1,2 SKR03 0,05 0, ,5 10,5 9,8 SKR03 0, SKR04 0,05 0,5 4,65 6,37 SKR04 0,5 1 0,117 2,08 SKR05 0 0,1 41,1 41,2 SKR07 0,2 0,4 41,7 41,8 SKR09 0,05 0, SKR10 0,05 0, ,615 0,643 0,49 SKR10 0,4 1 50,4 51,3 0,155 0,193 0,13 M3 0,05 0,1 5,05 8 0,08 0,123 0,08 Bakgr 0,0002-0,947 KM ,5 0,5 MKM Tabellen visar att dioxiner överskred riktvärdena i ett flertal punkter. I några av provpunkterna var halterna mycket höga, den högsta uppmätta halten var över 80 gånger riktvärdet för mindre känslig markanvändning (Hy6, inne i torkladan). De provpunkter där dioxiner överskred MKM var samtliga provpunkter norr om torkladan samt de två jordproverna inne i torkladan som inte låg under asfalt. Dessutom överskreds riktvärdet i en provpunkt intill den gamla värmecentralen. Bakgrundshalterna från Älmhult överskreds i alla Uppdragsnummer

19 provpunkter. Även klorfenolkoncentrationerna överskred riktvärdet för känslig markanvändning i flera punkter, men endast i en punkt, på platsen där doppningskaren stod, överskreds riktvärdet för mindre känslig markanvändning. En övervägande andel (9,8 mg/kg TS av totalt 10,5 mg/kg TS) av summan klorfenoler i denna punkt bestod av pentaklorfenol, vilket är rimligt med tanke på att det är ursprungsföroreningen. Ingen anmärkningsvärd skillnad mellan halter inklusive LOQ och halter exklusive LOQ kan ses. I bilaga D finns en sammanställning av analysresultaten, där det går att se vilka kongener som uppmättes i höga halter. I en punkt, Skr 10, observerades en tydlig turkos ton på jordprovet (Figur 10). Då detta kan vara ett tecken på cyanidförorening analyserades provet med avseende på cyanider. Även höga metallkoncentrationer kan ge färgförändringar, varför provet även analyserades med avseende på metaller. Resultaten redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Cyanid- och metallhalter i ett prov från Skr10, 2,8-3 m under markytan, tillsammans med Naturvårdverkets riktvärden (KM och MKM). < indikerar halter under rapporteringsgräns [mg/kg TS] Skr 10 2,8-3,0 KM MKM Cyanid, lätt <1,3 Cyanid, total <1, Arsenik As 2, Barium Ba Bly Pb Kadmium Cd <0,23 0,5 15 Kobolt Co 8, Koppar Cu 7, Krom Cr Nickel Ni 7, Vanadin V Zink Zn Figur 10: Turkosfärgat material på skruvborr 10, Som tabellen visar kunde inte cyanider detekteras över 2,8-3 m under markytan. rapporteringsgränsen. Inga metaller uppmättes i koncentrationer över riktvärdena. Vid eventuella fortsatta undersökningar bör analyser göras för att utreda detta vidare (eventuellt screeninganalys). Uppdragsnummer

20 8.3 Grundvatten Dioxin - och klorfenolhalter i grundvatten redovisas i Tabell 4. Som bakgrundshalt för dioxiner har använts halt i ett opåverkat grundvatten från Älmhults kommun (Envipro Miljöteknik/Hifab, 2008). Det finns inga svenska riktvärden för dioxiner, men t.ex. Rodriguez et al (2008) har sammanställt internationella riktvärden. Riktvärdena ligger mellan 1 pg/l (California public health goals, Interim Drinking Water Objective) och 30 pg/l (USEPA Maximum Permissable Concentrations, MCL). För pentaklorfenol har Livsmedelsverkets gränsvärde för otjänligt dricksvatten (enskilda bekämpningsmedel) använts som jämförvärde. Tabell 4: Dioxiner och klorfenoler i grundvatten på f.d. Hyttsjö sågverk, < indikerar under rapporteringsgräns Dioxiner/furaner [pg/l] Klorfenoler [µg/l] WHO (1998) TEQ, only PCDD/F Exkl LOQ pg/l lower bound upper bound PCP Summa klorfenoler 0,367 (2 GV01 1,15 4,93 0,07 0,26 0,325 GV04-2 0,318 4,3 <0,01 0,00 0,09 GV05 5,58 7,85 0,25 1,57 1,60 GV ,4 37,6 <0,01 0,00 0,09 GV07 0,0977 4,11 0,58 0,72 0,785 GV ,01 0,02 0,10 P3 (juli 2004) 0,34 (2 P3 (dec 0,23 0,31 99 (2 2009) 0,512 0,514 0,21 P3 (maj 2010) 0,02 P8 (juli 2004) 95 (2 P8 (dec 2009) 0,156 0,157 5,8 P8 (maj 2010) 1,5 Otjänligt drickvatten (1 0,1 Intern. RV 1-30 (4 Bakgr.halt Älmhult 0,038 (3 Inkl LOQ 0,02 0,105 6,05 6,115 1,57 1,64 (1 Livsmedelsverkets gränsvärde för enskilda bekämpningsmedel (2 ref: Envipro miljöteknik/hifab, 2004 (3 Envipro Miljöteknik/Hifab, 2008 (4 Rodriguez et al (2008) Samtliga dioxinhalter är över bakgrundshalten från Älmhult. Halterna I GV01, 04-2, 05, och 07 överskrider det undre av de internationella riktvärdena (i ett eller båda beräkningsalternativen), och halterna i GV06-2 och GV08 överskrider det övre av riktvärdena, i GV08 med drygt 10 gånger. Pentaklorfenolhalten överskrider riktvärdet för otjänligt dricksvatten i sju av tolv mätningar. De djupa rören, installerade ner till bergöverytan (GV01, 05 och 07) visar tydligt högre halter än de ytligare. I de ytliga rören Uppdragsnummer

21 (GV04-2, 06-2 och 08) är halterna under rapporteringsgräns eller strax över medan de är över riktvärdet i två av de tre djupare rör som installerats inom ramen för denna studie. Anmärkningsvärt är att pentaklorfenolhalten (och därmed även summan klorfenoler) från rör P8 i juli 2004 är avsevärt högre än alla andra uppmätta halter. Någon förklaring för den höga halt som uppmättes under förstudien (av Envipro miljöteknik/hifab 2004) har inte funnits. Möjligen har en ursköljning och utspädning skett med tanke på den tid som förflutit. ITabell 5 redovisas temperatur, ph och redox uppmätt i grundvattenrören i december 2009 (P3 och P8) och maj 2010 (samtliga installerade rör samt P3 och P8). Redoxvärden har korrigerats för instrumentets egenvärde i förhållande till aktuell temperatur. Då kalibrering av konduktivitetsmätaren inte fungerade tillfredsställande redovisas inte konduktivitetsvärden i tabellen, dock kan sägas att mätningen indikerade värden som varierade mellan omkring 200 och 900 µs/cm, vilket är tämligen normala. Tabell 5: Temperatur, ph och redox i grundvatten Temperatur ph Redox (korr) [ o C] - [mv] GV01 7,0 6, GV04-2 4,3 6,6 320 GV05 6,7 6, GV06-2 7,2 5, GV07 6,9 6,3 316 GV08 6,8 6,4 315 P3 (dec 2009) 8,0 6,6 448 P3 (maj 2010) 6,5 6, P8 (dec 2009) 5,4 6,3 435 P8 (maj 2010) 6,9 6,6 325 ph i vattnet varierar mellan 5,84 (GV06-2) och 6,86 (P3 i maj), alltså något lägre än neutralt, vilket är naturligt för liknande vatten. Ett lågt ph kan också orsakas av nedbrytning av organiskt material som det finns god tillgång på i området (bark, spån och timmer). Redoxmätningarna visar i samtliga fall på oxiderande förhållanden. Med hjälp av lodningar och inmätning av grundvattenytan har grundvattenytans lutning kunnat interpoleras. Resultatet redovisas i Figur 11. Figuren visar att grundvattenytan på f.d. Hyttsjö sågverk lutar åt sydväst. Enligt tidigare undersökningar (Envipro, 2004), lutar grundvattenytan svagt åt nordost norr om provpunkt P3. Man antog även i tidigare studie, på grund av områdets topografi, att grundvattenytan söder om P3 lutade åt söder, och därmed att en vattendelare fanns omkring provpunkt P3. Grundvattenytans lutning söderut tillsammans med markytans topografi indikerar att det är troligt att så är fallet. Uppdragsnummer

22 Figur 11: Grundvattenytans lutning, beräknad utifrån lodningar av grundvattenytan maj Uppdragsnummer

23 8.4 Byggnadsmaterial Dioxin - och klorfenolhalter i byggnadsmaterial redovisas i Tabell 6. M2 och M4 är båda prov av betongsten i vägg, medan M5 är prov av det ytskikt som täckte väggarna i vissa sektioner i torkladan (Figur 12). Asfaltproverna analyserades inte då det efter provtagningen framkom att ladan asfalterats efter att träimpregneringen avslutats. Däremot analyserades jord under asfalten (M3) och jord i torkladans oasfalterade sektioner (Hy6 och Hy7), se kapitel 8.2. Observera att inga riktvärden finns utvecklade för byggnadsmaterial och att Naturvårdsverkets hälsobaserade riktvärden (motsvarande KM och MKM) för förorenad jord därför använts (miljöriktvärden bedöms inte som relevant inne i byggnaden, därför har hälsa brutits ut vid inledande jämförelser). Figur 12: Svartfärgat ytskikt vilket täckte väggarna i några sektioner i torkladan. Provtogs med beteckningen M5. Tabell 6: Dioxin/furan- och klorfenol-halter (med pentaklorfenol, PCP, redovisat separat) i byggnadsmaterial i jämförelse med Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark (KM och MKM ). Summa dioxiner (WHO (1998) PCDD/F TEQ) exkl LOQ inkl LOQ PCP ng/kg TS mg/kg TS M2 29,8 30,8 - M4 78,6 78,9 8,6 M KM ,1 MKM Dioxinhalten är förhöjd i samtliga prov, i det svarta ytskiktet är halten mycket kraftigt förhöjd, 70 gånger över hälsoriktvärdet för mindre känslig markanvändning. I betongstenen är halterna över hälsoriktvärdet för känslig markanvändning. Pentaklorfenolhalten är över hälsoriktvärdet för KM i både ytskiktet och betongstenen, men inte över MKM. Uppdragsnummer

24 8.5 Sediment Dioxin - och klorfenolhalterna i sedimenten i Hyttsjön redovisas i Tabell 7. Inga svenska riktvärden finns för sediment, varför internationella riktvärden använts. För dioxiner används CCME:s riktvärde för skydd av vattenlevande organismer (CCME, 2002) och för pentaklorfenol används ett riktvärde från Environmental Contaminants Encyclopedia (Irwin et al, 1997). Då pentaklorfenolhalterna låg klart under riktvärdet analyserades inte pentaklorfenol i referenssjöns sediment. Däremot analyserades dioxiner. Tabellen visar att halten av dioxiner är tydligt förhöjd i stora delar av Hyttsjöns sediment. Noterbart är att detta även gäller de delar som ligger uppströms sågverket. Halterna av pentaklorfenol tycks däremot inte vara förhöjda. Tabell 7: Dioxiner och klorfenoler i sediment från Hyttsjön (SED1-SED5) och referensen Rudgölen, samt internationella riktvärden (CCME/Environmental Contaminants Encyclopedia) Summa dioxiner Summa WHO (1998) - PCDD/F TEQ klorfenoler Nivå exkl LOQ inkl LOQ PCP Exkl LOQ Inkl LOQ Provpunkt Från(m) Till(m) ng/kg TS mg/kg TS mg/kg TS 09GA001 SED1 0 0, GA001 SED3 0 0, GA001 SED4 0 0,05 58,2 58,7 0,056 0,318 0,336 09GA001 SED4 0,05 0,2 50,6 50,7 09GA001 SED5 0 0, ,06 0,180 0,220 Sed ref Rudgölen 0 0,1 0,471 8,65 Internat. RV 21,5 (1 0,36 (2 (1 CCME, 2002 (2 Irwin et al, Fisk Tabell 8 redovisar dioxinhalter i fiskmuskel från gädda och abborre fiskade i Hyttsjön. Halten jämförs med EU:s gränsvärde för den högsta tillåtna halten dioxiner i muskelkött från fisk och fiskeriprodukter som får säljas (EG, 2006). Tabell 8: Dioxiner/furaner i fiskmuskel (pg/g VS) Summa dioxiner/furaner WHO (2005) - PCDD/F TEQ pg/g exkl LOQ inkl LOQ Fisk 1 - Gädda 0,332 0,344 Fisk 2 - Gädda 0,265 0,271 Fisk 3 - Abborre 0,108 0,139 Gränsvärde EG 199/2006 4,0 Dioxinhalten i fiskmuskel från Hyttsjön överskrider inte riktvärdet i något prov. För höga dioxinhalter i fisk är ett mycket uppmärksammat problem i svenska vatten, då stora mängder dioxiner tidigare har släppts ut i naturen. Halterna i fisk i Östersjön övervakas kontinuerligt inom Naturvårdsverkets miljöövervakning av kust och hav. Halterna har sjunkit kraftigt sedan och 1980-talen men fortfarande är halterna i många fall över EU:s gränsvärde för fiskkonsumtion. På grund av detta och det faktum att svenskar trots det inte får i Uppdragsnummer

25 sig högre halter än den genomsnittlige EU-medborgaren (kostråd för konsumtion av fet fisk finns) har Sverige fått ett undantag från reglerna och det är tillåtet att saluföra vissa fiskarter från Östersjön trots att dioxinhalterna ligger över gränsvärdet. Dioxinhalterna i insjöfisk är däremot generellt lägre. I en tidigare undersökning av fisk vid ett f.d. sågverk i Ydre i Östergötland (Kamakta, 2006a) har dioxinhalter på 0,00077 pg/g färskvikt uppmätts. I en annan undersökning från Viskan (lst Västra Götaland, 2003) har halter av enskilda dioxiner på upp till 58 pg/g fett uppmätts (2,3,4,7,8-pentaCDF, observera att enheten är per gram fett). I pågående undersökningar från vattendrag intill det gamla mässingsbruket i Gusum har halter på 0,25 (exkl LOQ) till 0,31 (inkl LOQ) pg/g uppmätts, alltså i närheten av halterna från Hyttsjön. Halterna i fisken i Hyttsjön tycks därmed inte vara anmärkningsvärda åt något håll. 9.0 FÖRDJUPAD RISKBEDÖMNING Den fördjupade riskbedömningen redovisas i följande kapitel. Riskbedömningen inleds med en problembeskrivning och konceptuell modell följt av bedömning av spridning och miljö- och hälsorisker. Riskbilden sammanfattas slutligen i den samlade riskbedömningen. Därefter redovisas den riskreduktion som bedöms som motiverad ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Osäkerheter och kunskapsluckor redovisas slutligen. 9.1 Problembeskrivning och konceptuell modell Dimensionerande föroreningar Pentaklorfenol var tidigare ett vanligt doppningsmedel och användes även på f.d. Hyttsjö sågverk. Ofta är produkter innehållande pentaklorfenol förorenade med dioxiner. Dioxiner och pentaklorfenol är dimensionerande föroreningar vid riskbedömningen av f.d. Hyttsjö sågverk. Dioxiner har påträffats i halter över använt riktvärde i jord, byggnadsmaterial, grundvatten och sediment, alltså i samtliga provtagna medier utom fisk. Pentaklorfenol, och i viss mån andra klorfenoler, har hittats i jord, byggnadsmaterial och grundvatten, om än i mindre utsträckning jämfört med dioxiner Föroreningarnas farlighet Dioxiner är samlingsnamnet på cirka 200 klorerade dioxin- och furanföreningar. Dioxiner och furaner har liknande struktur och kemiska egenskaper. Ämnena byggs upp av två bensenringar som binds samman med en (furan) eller två syrebryggor (dioxiner). 17 av dessa föreningar har visat sig vara mycket giftiga, TCDD (2,3,7,8-tetraklordibenzo-p-dioxiner) är den mest toxiska kongenen och en av de giftigast substanser man känner till. Giftigheten mellan de olika kongenerna varierar mycket och vid bedömning av giftighet tilldelas varje kongen ett TEF-värde (Toxisk Ekvivalens-Faktor), där TCDD är referenssubstans, såsom nämnts tidigare (se kap. 8.0). Dioxiner har låg mobilitet och binds generellt mycket hårt till markpartiklar. Lösligheten i vatten är mycket låg men däremot är dioxiner fettlösliga vilket innebär att de kan finnas i fettvävnader och blodfetter. Det faktum att dioxiner är svårnedbrytbara och stabila gör att de ackumuleras i näringskedjorna. Under fosterstadiet är känsligheten för dioxiner som störst och det finns misstanke om påverkan på reproduktionen, immunförsvaret och centrala nervsystemet. Dessutom kan dioxiner ge hudskador (s.k. klorakne) och vissa former kan orsaka cancer. Dioxiner räknas av Kemikalieinspektionen som ett utfasningsämne. Det är den högsta prioriteringsnivån i den s.k. PRIO-guiden och innebär att ämnet enligt miljökvalitetsmålet Giftfri miljö ska fasas ut från samhället enligt en viss tidsplan (KemI, 2010). Uppdragsnummer

26 Pentaklorfenol är en av de nitton föreningar som räknas till klorfenolerna. Pentaklorfenol har låg löslighet i vatten och en densitet som är nästan dubbelt så hög som vattens, vilket innebär att spridning kan ske på djupet i exempelvis ett grundvatten. Pentaklorfenol är mer mobilt än dioxiner i mark och fastläggning till markpartiklar sker främst vid låga ph. Pentaklorfenols ångtryck är mycket lågt (1,1*10-4 mm Hg). Klorfenoler kan ge akne och leverskador. Indikationer finns på att de också kan orsaka cancer. Toxiciteten ökar med ökande antal kloratomer. Lågklorerade föreningar påverkar främst nervsystemet medan de högklorerade (såsom pentaklorfenol) påverkar cellandningen. Pentaklorfenol räknas av Kemikalieinspektionen som ett s.k. prioriterat riskminskningsämne. Det är den lägre prioriteringsnivån i prioriteringsguiden men innebär fortfarande att ämnet har mycket hög giftighet (KemI, 2010) Spridning och exponering Föroreningar finns i jord, byggnadsmaterial, och sediment, de s.k. källtermerna. Från dessa kan föroreningarna spridas via: Grundvatten Damning/vind Mänsklig aktivitet Grundvattenytan på f.d. Hyttsjö sågverk lutar mot sydväst. Det betyder att föroreningar som sprids med grundvattnet sprids mot Lill-Nälern, och inte mot Hyttsjön. Kemiska analyser har visat på förhöjda halter pentaklorfenol i grundvattenrör söder om doppningsplatsen (P8 och GV07) och precis invid doppningsplatsen (GV05 och P3). Dioxiner har uppmätts i mycket höga halter i ett rör sydväst om doppningsplatsen (GV08). Även rör sydöst om doppningsplatsen, invid Hyttsjön (GV06-2) och vid själva doppningsplatsen (GV05) har visat på höga dioxinhalter. Samtliga mätningar av dioxiner i grundvatten har dock legat över relevanta bakgrundsvärden. Över stora delar av fastigheten är marken täckt av asfalt eller gräsbevuxen. Det gör att risken för spridning via damning och vind är liten. Delar av fastigheten, såsom upplagsplatsen i norra delen av fastigheten är dock inte hårdgjord eller gräsbevuxen. Inga analyser har gjorts på dessa områden i denna studie men i tidigare studie (Envipro, 2004) provtogs två punkter på området (P1 och P2). I jord upptäcktes inga förhöjda halter av pentaklorfenol men spår av DDT, alifater och PAH:er detekterades i grundvattnet i punkt P2, dock var halterna låga. De stora hårdgjorda ytorna gör dock att damning och vindspridning inte ses som några stora spridningsvägar. Mänsklig aktivitet kan ofta bidra till omedveten spridning av föroreningar. På f.d. Hyttsjö sågverk rör sig främst ett fåtal personer som idag arbetar på platsen. Viss spridning kan dock förekomma via till exempel bildäck och genom andra mänskliga aktiviteter, men den bedöms vara liten. Möjligen kan grävarbeten utföras, vilket kan bidra till en omedveten och okontrollerad form av spridning då det är okänt var uppgrävda jordmassor slutligen placeras. Den spridningsväg som främst bedöms som mest relevant är därför grundvattenspridning. Detta bedöms också vara den relevanta spridningsvägen i framtiden, under förutsättningen att markanvändningen inte ändras. Uppdragsnummer

27 9.1.4 Skyddsobjekt De skyddsobjekt som bedöms som relevanta för f.d. Hyttsjö sågverk redovisas i Tabell 9. Tabell 9: Relevanta skyddsobjekt för f.d. Hyttsjö sågverk Inom Skyddsobjekt fastigheten "on site" Människor som vistas på området X Människor som intar dricksvatten Människor som intar fisk eller kräftor Marklevande organismer X Akvatiska organismer Grundvatten som naturresurs På angränsande fastigheter "off site" X X X X Grundvattnet inom fastigheten anses inte som en naturresurs, då området är ett industriområde där inga planer på grundvattenuttag finns eller bedöms finnas i framtiden. Marken inom fastigheten är dessutom utfylld och består av sprängsten och bark, vilket inte kan anses vara en lämplig akvifer för grundvattenuttag. Aktuella exponeringsvägar för människa framgår av Tabell 10. Inga människor bor idag på fastigheten Ljusfall 3:10. Dock finns bostadshus i direkt anslutning till fastigheten. Det kan inte uteslutas att barn från bostäder i närheten även vistas på Ljusfall 3:10. Tabell 10: Exponeringsvägar för människa Exponeringsväg Intag av jord x Hudkontakt med jord x Inandning av damm x Inandning av ångor Intag av dricksvatten x Intag av växter Intag av fisk och kräftor x Hudkontakt med och intag av jord kan förekomma för personer som arbetar på fastigheten. Intag av jord sker för vuxna personer främst via t.ex. jord på händerna som fås in i kroppen vid intag av föda. För barn kan direktintag av jord förekomma. Inandning av damm kan förekomma t.ex. då arbetsfordon körs över området och drar upp damm. Trots att samhället söder om fastigheten är anslutet till kommunalt vatten har sju dricksvattenbrunnar lokaliserats inom 800 meter från doppningsplatsen (dock inte vid bostadshuset närmast fastigheten). Den närmsta drickvattenbrunnen (bergborrad) finns på ett avstånd av 200 m sydväst om doppningsplatsen (på fastigheten Ljusfall 3:83). Detta innebär en risk för exponering för föroreningarna vid intag av dricksvatten. Samtliga brunnar nedströms (söder och väster) om fastigheten är bergborrade. Boende i området fiskar kräftor och fisk ur både Hyttsjön och Lill-Nälern. Intag av växter bedöms inte vara någon betydande exponeringsväg då växtligheten är liten på den aktuella fastigheten. Inga odlingar förekommer heller inom fastigheten. De aktuella föroreningarna förångas inte vid naturliga förhållanden, vilket innebär att inandning av ångor inte bedöms som någon betydande exponeringsväg. Uppdragsnummer

28 9.1.5 Konceptuell modell En sammanfattning av föroreningssituationen tillsammans med skyddsobjekt, spridnings- och exponeringsvägar redovisas i en konceptuell modell i Figur 13. Figuren finns också i större format i Bilaga A. Figur 13: Konceptuell modell för f.d. Hyttsjö sågverk. 9.2 Föroreningsspridning Spridning av föroreningar från f.d. Hyttsjö sågverk bedöms, som tidigare nämnts, främst ske via grundvattnet. Ytvattenrecipient är Lill-Nälern söder om fastigheten. Trots sitt läge i direkt anslutning till fastigheten tycks inte Hyttsjön vara recipient för grundvatten från fastigheten. Grundvattenströmningen sker mot sydväst och refraktionsseismik (se seismiklinje s4 i bilaga B) samt samtal med den tidigare chefen på Hyttsjö sågverk, Stig Andersson, visar att en bergklack finns mellan värmecentralen och Hyttsjön, vilken begränsar eventuellt grundvattenflöde mot sydost. Ett antal dricksvattenbrunnar finns söder och väster om fastigheten, den närmaste på ett avstånd av 200 meter sydväst om doppningsplatsen. Analyser av klorfenoler har gjorts i brunnarna, men dioxiner har inte analyserats. Beräkningar har därför gjorts för att kvantifiera spridningen till den närmast liggande brunnen. Uppdragsnummer

29 Det ska nämnas att samtliga brunnar i närområdet är bergborrade, medan beräkningsmetodiken är utformad för jordborrade brunnar. Beräkningar enligt denna metod innebär därför en överskattning av halterna Kvantifiering av spridning Spridningen till dricksvattenbrunnen sydväst om doppningsplatsen har kvantifierats med hjälp av Naturvårdsverkets modell för beräkning av platsspecifika riktvärden (NV, 2009). Uppmätta halter i grundvattenrör, grundvattenbildning, uppskattad hydraulisk gradient och avstånd till brunn matades in. Då sandig morän är den dominerande jordarten i området har två olika hydrauliska konduktiviteter motsvarande sand använts ( ). Ett antal olika beräkningar har utförts för olika föroreningshalt i vattnet och olika avstånd till brunnen (utgående från doppningsplatsen (200 m till brunnen) eller från det rör som är närmast brunnen (100 m till brunnen)). Resultaten redovisas i Tabell 11 för dioxinhalter och Tabell 12 för pentaklorfenolhalter. Återigen är det viktigt att påpeka att den aktuella brunnen är bergborrad, och att Naturvårdsverkets beräkningsmodell endast är giltig för jordborrade brunnar. Detta innebär att nedanstående beräkning ger en överskattning av halter och i förlängningen således även risken för människors hälsa. Tabell 11: Beräknad dioxinhalt i närmsta dricksvattenbrunn vid beräkningar med Naturvårdsverkets riktvärdesmodell [pg/l] Hydr. Kond. 10^-4 10^-5 Dioxinhalt [pg/l] Avst. t brunn max Median medel max median medel 200 m 2,4 0,027 0, ,19 2,4 100 m 3,1 0,035 0, ,27 3,4 (1 Rodriguez et al, 2008 Internationella RV (1 Tabell 12: Beräknad pentaklorfenolhalt i närmsta dricksvattenbrunn vid beräkningar med Naturvårdsverkets riktvärdesmodell [µg/l] Hydr. Kond. 10^-4 10^-5 PCPhalt [µg/l] Avst. t brunn 1-30 max Median Medel max median medel Otjänligt dricksvatten 200 m 0,61 0,002 0,064 4,2 0,014 0, m 0,78 0,003 0,082 6,1 0,019 0,64 0,1 Tabell 11 visar att de beräkningar som gjorts baserade på maxhalter, samt medelhalt vid den lägre hydrauliska konduktiviteten ger dioxinhalter i närmsta drickvattenbrunn som ligger inom det spann som de internationella riktvärdena sammanställda av Rodriguez et al (2008) utgör. Övriga beräkningar ligger under de internationella riktvärdena. Tabell 12 visar att pentaklorfenolhalten överskrider gränsvärdet för otjänligt dricksvatten vid beräkningar med den högsta uppmätta pentaklorfenolhalten samt vid beräkningar med medelhalten pentaklorfenol för de två lägsta konduktiviteterna. Beräkningarna visar alltså att det rent teoretiskt skulle kunna föreligga en risk för dioxin- och pentaklorfenolförorening i brunnen, om den tog sitt vatten från jordgrundvatten. Refraktionsseismikundersökningarna visar att berget generellt är tätt och att inga sprickor finns där jordgrundvatten kan röra sig ner i berget. I verkligheten blir utspädningen till brunnens berggrundvatten också större och risken för förorening i brunnar som tar vatten från berget bedöms som liten i dagsläget. Uppdragsnummer