Årsredovisning

Transkript

1 Årsredovisning

2

3 2

4 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Innehåll Sammanfattning av verksamhetsåret Verksamhet 6 Organisation 7 Året i siffror Sakområde Yrkesmässig trafik, körkort och trafikföreskrifter 16 Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 17 Sakområde Regional tillväxt 18 Sakområde Infrastrukturplanering 23 Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende 24 Sakområde Energi och Klimat 25 Sakområde Kulturmiljö 26 Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 27 Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd 29 Sakområde Fiske 46 Sakområde Social omvårdnad 48 Sakområde Jämställdhet 51 Sakområde Integration 52 Övrig rapportering 53 Organisationsstyrning 55 Personaluppgifter 56 Tabeller per sakområde 59 Sammanställning över väsentliga uppgifter 76 Finansiell redovisning 77 Tilläggsupplysningar och noter till årsredovisningen

5 4

6 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Sammanfattning av verksamhetsåret 2009 Året har inte bara präglats av ekonomisk nedgång i världen och i länet utan också av framtidstro, samarbete och internationella kontakter. Länsstyrelsen ska främja en god utveckling i länet och definierade därför tre prioriterade uppgifter: 1. Främjande av länets utveckling i olika avseenden med prioritering på sysselsättning 2. Service till kommuner, företag och medborgare 3. Omställning och effektivisering av myndigheten Vi har arbetat hårt med alla tre under Länsstyrelsen har efter varslen i början av 2009 medverkat i Krafttag Blekinge som fokuserar på nya jobb, utbildning och starta eget. Dessutom har Länsstyrelsen sett till att marknadsföra det unika världsarvet Örlogsstaden Karlskrona tillsammans med bland annat industrikunnande, entreprenörskap och Blekinges skärgård. Samarbetet med myndigheter och näringsliv i de baltiska länderna, Indien, och Kina har utvecklats under året för att lyfta blicken ett ordval som vi har gjort till vårt för att peka ut den framgångsväg vi tror på för Blekinge. Redan 2008 påtalade vi Länsstyrelsens ekonomiska svårigheter till regeringen blev året då vi genom hårt arbete från alla, medarbetare, avdelningschefer och länsledning, åstadkom en tydlig riktning mot en ekonomi i balans. Underskottet som vi bär med oss in i 2010 blir betydligt lägre än vad vi tidigare prognostiserade. Länsstyrelsen har under året förändrat sin interna organisation bland annat för att bättre kunna ge service till kommuner, företag och medborgare och för att effektivisera myndigheten. Antalet nivåer och chefer har minskats för att uppnå ett bättre helhetstänkande och en tydlighet i ansvar och befogenheter. Fyra nya avdelningar skapades: Kunskapsuppbyggnad Tillsyn och prövning Utveckling Service Nya avdelningschefer rekryterades, både internt och externt, och en ny ledningsgrupp skapades. Under 2009 har Länsstyrelsen också satsat på att utveckla och förbättra den interna och externa kommunikationen liksom omvärldsbevakningen. Gunvor Engström Landshövding 5

7 Verksamhet 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2007:825). Allmänt präglades verksamhetsåret 2009 av det ekonomiska läget i omvärlden. En kraftig konjunkturavmattning kombinerad med en finansiell kris inleddes redan under hösten 2008 med omfattande varsel om uppsägningar i fordonsindustrin. Problemen på arbetsmarknaden ökade därefter ytterligare och drabbar en stor del av länet, såväl näringsliv som kommuner. Denna situation ställde särskilda krav på oss att som regeringens företrädare främja en god utveckling i länet. De krav som ställs på myndigheten i regleringsbrev, uppdrag, instruktioner och förordningar är stora men tilldelade resurser räckte långt ifrån för att lösa alla uppgifter. Tydliga prioriteringar blev nödvändiga liksom omställningar inom myndigheten. De av regeringen beslutade överföringarna av uppgifterna inom körkort och yrkesmässig trafik till Transportstyrelsen och den sociala tillsynen till Socialstyrelsen medförde en betydande ekonomisk anspänning för Länsstyrelsen. Det fick till konsekvens att uppkomna vakanser till största delen inte kunde tillsättas, och att förlängningar av projektanställda medarbetare inte kunde medges i tillräcklig omfattning. De tre prioriterade aktiviteterna under 2009 var: Främjande av länets utveckling i olika avseenden med prioriteringar på sysselsättning Service till kommuner, företag och medborgare Omställning och effektivisering av myndigheten Länsstyrelsen identifierade att den viktigaste åtgärden för att stimulera företagande och sysselsättning i länet är att vara professionell i myndighetsrollen och att hantera ärenden korrekt och skyndsamt. Arbetet ska präglas av resultatinriktning och serviceanda. Vi har också gjort en översyn av ärendeprocesserna med syfte att fokusera på det väsentliga och undvika att lägga kraft på detaljer. Hela året har strävan varit att öka ärendegenomströmningen och att minska handläggningstider. Förändringsarbete tar tid. Under året har en god grund lagts genom en tydlig struktur i form av ny organisation och ett påbörjat arbete med nya arbetsformer. Mot slutet av året har ärendebalanserna minskat. Länsstyrelsens former för dialog har också utvecklats. Vi har blivit bättre på att tala med medborgare, kommuner och företag för att finna goda lösningar istället för att enbart kommunicera via brev. 6

8 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Organisation Länsstyrelsen hade i början av verksamhetsåret en organisation med länsledning, stab, administration och fem enheter. Tre av enheterna saknade tydliga enhetschefer., De funktioner som ingick i enheterna rapporterade direkt till länsledningen via en samordningsansvarig. Under våren arbetades en ny organisation fram med syftet att skapa förutsättningar för att leda och effektivisera verksamheten och att göra nödvändiga prioriteringar ha chefer med tydligt ansvar och klara befogenheter med uppgift att vara med och utforma strategier och verksamheter samt se till att de implementeras i organisationen stimulera och vidareutveckla ett övergripande och gränsöverskridande arbetssätt samt stärka omvärldsbevakning samt extern och intern kommunikation Den 7 september 2009 trädde den nya organisationen i kraft. Organisationsstrukturen består av landshövding, länsråd, tre verksamhetsavdelningar, en serviceavdelning samt en stab. Avdelningarna leds av avdelningschefer med ansvar för verksamhet, medarbetare och ekonomi. Staben arbetar direkt för ledningen och utgör ett stöd för styrning av verksamheten. Serviceavdelningen svarar för intern infrastruktur som reception, utrustning, lokaler, lokalvård, diarium, och arkiv. 7

9 Året i siffror 2009 Tabell A Verksamhetskostnader 2009 VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % 20- Övrig förvaltning ,81 % ,93 % 24 Yrkesmässig trafik 108 0,09 % 179 0,16 % 25 Körkort och trafikföreskrifter m.m ,59 % ,05 % 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor ,12 % ,42 % 30 Regional tillväxt ,25 % ,76 % 34 Infrastrukturplanering 310 0,27 % 505 0,44 % 40 Hållbar samhällsplanering och boende ,72 % ,47 % 41 Stöd till boende 636 0,55 % ,91 % 42 Omställning av energisystemet 212 0,18 % 328 0,29 % 43 Kulturmiljö ,46 % ,06 % 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar ,77 % ,74 % 50 Övergripnade och gemensamt för naturvård och miljöskydd ,81 % ,76 % 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden ,83 % ,83 % 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen ,94 % ,55 % 53 Vattenverksamhet ,50 % ,01 % 54 Mineral- och torvfyndigheter 0 0,00 % 0 0,00 % 55 Miljöfarlig verksamhet ,60 % ,28 % 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 184 0,16 % 296 0,26 % 57 Förorenade områden, efterbehandling ,58 % ,31 % 58 Restaurering 981 0,85 % ,31 % 60 Lantbruk ,11 % ,45 % 61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 0 0,00 % 0 0,00 % 62 Fiske ,28 % ,06 % 64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 0 0,00 % 0 0,00 % 70 Social omvårdnad ,73 % ,92 % 80 Jämställdhet 502 0,43 % 813 0,71 % 85 Integration 236 0,20 % 387 0,34 % SUMMA PRODUKTION ,84 % ,00 % 8

10 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Myndighetsövergripande verksamhet ,64 % 11 Administration och intern service ,52% SUMMA VERKSAMHETSKOSTNA- DER EXKL RESURSSAMVERKAN ,00 % % Resurssamverkan 1) Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 2) Myndighetsövergripande, adm och intern service uppdelat på: 3) Nivå 1 ( ) ,56 % Nivå 2 ( , ) ,13 % Nivå 3 ( ) ,82 % Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) ,00 % 1. Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2. Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. 3. Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Adminstration och intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). Kommentarer Tabell A Länsstyrelsens kostnader var total 115,7 miljoner kronor varav den egentliga produktionen svarade för 65,8 procent av totalkostnaden. Personalkostnaden utgjorde 78 procent av produktionskostnaden, en ökning med 3 procent jämfört med

11 Tabell B.2 Årsarbetskrafter VÄS- Sakområden och myndighetsövergripande KOD verksamhet årsarb årsarb årsarb årsarb årsarb totalt varav varav totalt totalt kvinnor män Övrig förvaltning 3,45 2,83 0,62 2, Yrkesmässig trafik 0,17 0,06 0,11 0,4 0,4 25 Körkort och trafikföreskrifter m.m. 3,78 3,60 0,18 4,8 4,9 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 3,75 2,06 1,69 1,5 1,6 30 Regional tillväxt 4,55 2,01 2,53 4,2 4,4 34 Infrastrukturplanering 0,39 0,10 0,29 0,4 0,8 40 Hållbar samhällsplanering och boende 4,92 4,04 0,88 5,5 7,1 41 Stöd till boende 1,25 0,56 0,69 1,9 2,2 42 Omställning av energisystemet 0,23 0,07 0,16 0,3 0,2 43 Kulturmiljö 4,89 1,34 3,56 7,4 7,1 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar 2,27 0,07 2,20 2,4 3,5 50 Övergripnade och gemensamt för naturvård och miljöskydd 11,12 5,76 5,35 10,5 10,4 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden 21,12 11,89 9,24 20,0 16,5 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 1,82 0,67 1,15 2,0 1,9 53 Vattenverksamhet 4,83 1,34 3,49 3,5 2,9 54 Mineral- och torvfyndigheter 0,00 0,00 0,00 0,0 0,0 55 Miljöfarlig verksamhet 5,33 3,52 1,81 6,1 7,3 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 0,29 0,26 0,03 0,3 0,4 57 Förorenade områden, efterbehandling 2,44 0,72 1,72 2,9 2,9 58 Restaurering 1,76 0,10 1,66 2,0 2,1 60 Lantbruk 18,92 12,35 6,57 14,0 15,3 61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 0,00 0,00 0,00 0,0 0,0 62 Fiske 2,61 1,70 0,90 2,9 2,7 Skogsbruk (endast Gotlands 64 län) 0,00 0,00 0,00 0,0 0,0 70 Social omvårdnad 6,72 5,80 0,92 7,1 6,5 80 Jämställdhet 0,76 0,76 0,00 1,3 1,0 85 Integration 0,36 0,00 0,36 0,4 0,5 SUMMA PRODUKTION 107,73 61,62 46,11 101,6 102,9 10

12 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Myndighetsövergripande verksamhet 11,56 8,89 2,65 10,9 10,4 11 Administration och intern service 13,12 8,80 4,32 15,9 17,3 SUMMA ÅRSARBETS- KRAFTER EXKL RE- SURSSAMVERKAN 132,41 79,31 53,08 128,4 130,6 Resurssamverkan 1) 2,76 2,66 0,10 2,5 2,5 TOTALT ANTAL ÅRS- ARBETSKRAFTER 135,17 81,97 53,19 130,9 133,1 1. Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå". 11

13 Tabell D Redovisning av ärenden 2009 (samtliga ärenden oavsett databas) Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering som anges för samtliga områden. I de fall individärenden förekommer under regional tillväxt och infrastrukturplanering ska dessa redovisas även uppdelat efter kvinnor/män och juridiska personer, se tabell D.1. A B C D E F G H I J Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Ingående Antal Antal Antal Utgående Antal Antal varav Antal balans inkomna initiativärendede ären- (F=B+C+D- gade gade besluta- balans överkla- överkla- antal ej beslutade ärenden (exkl den E) ärenden 1 ändrade ären- ärenden initiativärenden) som den, avgjorts i högre instans 2 äldre än två år Övrig förvaltning (20-21) varav stiftelser (206) varav allmän kameraövervakning (211) varav bevakningsföretag m.m (212) Yrkesmässigtrafik (24) varav tillsyn och kontroll (utom taxiföralegitimationer) (243) Körkort och trafikföreskrifter mm inkl s.k gröna ärenden. (25) varav tillstånd exkl. s.k gröna ärenden (251) varav s.k. gröna ärenden varav körkortsingripanden (253) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna vete- rinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Omställning av energisystemet (42) Kulturmiljö (43) Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45)

14 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenadeområden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenadeområden och miljöriskom- råden (575) Restaurering (58) Lantbruk (60) varav stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Jämtlands, Västerbottens och Norbottens län (61) Fiske (62) Skogsbruk (64) Social omvårdnad (70) varav tillsyn och rådgivning (701) Jämställdhet (80) Integration (85) Summa Varav Vattenmyndighetens ärenden Varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 1 Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans. 2 Redovisa de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till länsstyrelsen under

15 3 Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till länsstyrelsens beslut. 4 Lantbruksärenden inkl. jordbrukarstödsärenden registrerade i IAKS och Ararat. 5 De länsstyrelser som diareför samtliga handledarskap redovisar denna grupp i sin helhet under 251 Kommentar Tabell D Statistiken har tagits fram med hjälp av uppföljningsmodulerna i Diabas och Platina. Vissa uppgifter är även hämtade från Boverkets statistikmodul Svanen. Under året har viss ärenderegistrering flyttats från Diabas till Platina varför de framtagna siffrorna kan vara något missvisande. De ärenden som kom in strax före årsskiftet och eventuellt inte blivit diarieförda förrän i januari blir osynliga i statistiken men utgör endast ett fåtal ärenden. Allmänt Antalet inkomna ärenden har minskat med ca jämfört med Också antalet beslutade ärenden minskade. Rättssäkerhet 196 av länsstyrelsens beslut överklagades till högre instans. Detta motsvarar ungefär en procent av totalt antal beslutade ärenden och är ungefär 100 färre än Övrig förvaltning Tillsynsverksamheten av stiftelser hade tidigare prioriterats ner men under 2009 gjordes en kraftsamling och cirka 300 årsberättelser granskades Djurskydd Den stora ökningen av ärenden inom djurskydd berodde på att djurskyddet från och med den 1 januari 2009 fördes över från kommunerna till länsstyrelserna. Hållbar samhällsplanering och boende Antalet inkommande ärenden minskade med cirka 16 procent. Minskningen hänför sig till samma ärendegrupper som ökade kraftigt under 2008, det vill säga 402- (detaljplaner med flera planer), 403- (överklaganden av kommunernas beslut) och 407- (fastighetsbildningsärenden där länsstyrelsen yttrat sig) ärenden. Utgående balans ökade eftersom det uppstod vakanser under året. Stöd till boende Inkommande och utgående ärenden inkluderar ärenden registrerade i Bofinc och är hämtade från Boverkets statistikmodul Svanen. Ingående balans gick inte att ta fram för flertalet av ärendena eftersom huvuddelen av dessa avslutades i Diabas vid årsskiftet 2008/2009 för att överföras till Platina. Platinaapplikationen blev dock inte klar under Vattenverksamhet Antalet inkommande ärenden fortsatte att öka men i mindre omfattning än föregående år men eftersom även antalet beslut ökade så hölls den utgående balansen i stort sett oförändrad. Lantbruk Antalet inkommande ärenden var ungefär detsamma som för 2008 men antalet utbetalningar var betydligt färre eftersom handläggningen fördröjdes på grund av förseningar i blockinventeringar. Länsstyrelsen räknar dock med att kunna göra huvuddelen av dessa utbetalningar senast under februari. Resterande utbetalningar kommer att hanteras av Länsstyrelsen i Skåne Ärenden registrerade i Ararat. Ärendetyp Rest från 2008 Inkomna Utbetalningar Rest från 2009 ärenden Utbetalningar Åtaganden Summa

16 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Vattenmyndighetens ärenden Länsstyrelsen i Blekinge län ligger under vattenmyndigheten i Kalmar län och redovisar därför inga egna ärenden. Social omvårdnad Andelen inkomna tillsynsärenden ökade med ungefär 100 ärenden men trots detta minskade den utgående balansen. Huvuddelen av ärendena utgjordes av ärenden om icke verkställda domar. Från och med den 1 januari 2010 hanterar Länsstyrelsen i stort sett endast statsbidragsärenden. 15

17 LÄNSSTYRELSENS SAKOMRÅDEN MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Sakområde Yrkesmässig trafik, körkort och trafikföreskrifter Beslutet att verksamhet inom yrkesmässig trafik och körkort skulle överföras till Transportstyrelsen från och med den 1 januari 2010 medförde stora förändringar i körkortsverksamheten under Medarbetare sades upp den 1 juli 2009 eftersom det ekonomiska läget var kärvt. (Anställningarna upphör den 30 juni 2010.) De uppsagda medarbetarna valde att gå in i åtgärder hos Trygghetsstiftelsen under hösten. Detta tillsammans med sjukskrivning och pensionsavgång medförde att från och med mitten av augusti och till året slut rådde en besvärande personalbrist på funktionen. Länsstyrelsen prioriterade handläggning av körkortstillstånd. Kompletta ansökningar registrerades och e-post besvarades. Telefonsamtal och besök togs emot under begränsad telefon- och besökstid. Övriga körkortsärenden kunde inte prioriteras vilket medförde en del olägenheter för länets medborgare. 16

18 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Djurskyddskontroll Länsstyrelsens djurskyddsorganisation byggdes upp under året. Två djurskyddshandläggare, som via verksamhetsövergång från kommunerna valde att börja arbeta vid länsstyrelsen, länsveterinär och jurister arbetade hårt med uppdraget. Regeringens tilldelade resurser räckte endast till att anställa två djurskyddshandläggare och detta påverkade kontrollverksamheten. Länsstyrelsen kraftsamlade och koncentrerade sig på att ta hand om akuta djurskyddsärenden, det vill säga anmälningsärenden och ansökningar angående 16-tillstånd. Cirka 250 anmälningsärenden kom in under året varav hälften avslutades. Flera beslut om föreläggande och omhändertaganden fattades och tre djurförbud meddelades under året. Ett flertal möten med andra aktörer inom djurskyddsområdet, som polismyndigheten, LRF, Farmartjänst och Arla Foods genomfördes för att bygga upp en god samverkan. En intensiv utbildningsinsats i nya handläggningssystem genomfördes. Systemen var främst Platina (länsstyrelsernas gemensamma ärendehanteringssystem) och djurskyddskontrollregistret, DSK, (Jordbruksverket). Livsmedelskontroll Inom livsmedelsområdet hölls tre länssamordningsmöten under året. Två av dem genomfördes tillsammans med Länsstyrelsen Kronobergs län och Livsmedelsverket. Tillsammans med kommunerna genomförde Länsstyrelsen en projektinriktad kontroll (PIK) av kunskapsnivån avseende livsmedelshygien hos personal vid förskolor. Dessutom utarbetades dokumenterade rutiner för livsmedelkontroller. Smittskydd En nötkreatursbesättning konstaterades vara infekterad av epizootisjukdomen blåtunga men problemen med blåtunga var inte lika stora under 2009 som året innan. Ett antal frågor hanterades och dispenser för slaktdjurstransporter utfärdades. Akuta smittskyddsärenden prioriterades. Allmänna veterinära frågor Mot bakgrund av det oklara lagstödet kring tillsynsansvaret samt omarbetning av lagstiftningen under 2009 utförde Länsstyrelsen inte någon tillsyn avseende den veterinära verksamheten. Resultat På grund av kraftigt bristande personalresurser, prioriterades endast anmälningsärenden (oplanerade kontroller) inom djurskyddet samt 16-tillstånd (ansökningar om tillstånd för yrkesmässig djurhållning). De utförda kontrollerna av anmälningsärendena utfördes dock på ett rättssäkert, effektivt och ändamålsenligt sätt. Inga riskbaserade eller planerade kontroller inom djurskyddet eller kontroll av primärproduktionen för livsmedel och foder genomfördes. Brådskande smittskyddsärenden prioriterades och klarades av på ett effektivt sätt. Länsstyrelsen initierade ett projekt för dokumenterade rutiner inom livsmedelskontrollen. Därigenom ökade medvetenhet hos kommunerna i Blekinge län och det bidrar långsiktigt till en rättssäkrare, enhetligare och effektivare livsmedelskontroll. 17

19 Sakområde Regional tillväxt Länsstyrelsens arbete under året utmärktes av de insatser som krävdes i perspektivet av det rådande konjunkturläget och den kris som drabbade främst industrin. Blekinges beroende av fordonsindustrin medförde att länet var särskilt utsatt i denna situation. Tillsammans med Region Blekinge och länets kommuner kraftsamlade länet inom projektet Krafttag Blekinge för att få till stånd åtgärder för att dämpa de negativa effekterna. Insatser för att stärka näringslivet och sysselsättningen prioriterades. Krafttag Blekinge initierade projekt för kompetensutveckling av arbetskraften. Entreprenörskap och nyföretagande prioriterades inom Länsstyrelsens arbete med regional tillväxt. Servicefrågorna uppmärksammades särskilt i programarbetet med serviceprogrammet. De genomförda insatserna överensstämde väl med prioriteringarna inom den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Länsstyrelsens insatser tillsammans med andras bidrog till nya företag och tillkomsten av ny sysselsättning. Befintliga företag kunde stärka sin konkurrenskraft och sysselsättningen bevarades eller ökades. Samverkan inom länet utvecklades genom de olika projekt som bedrevs. 7. Länsstyrelserna ska ge en sammanfattning av den genomförda verksamheten inom området regional tillväxt enligt nedan: - de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året, inom bl.a. ramen för den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , samt - en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet av länsstyrelsernas medverkan i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsens arbete med tillväxtfrågor hade sin utgångspunkt i den nationella strategin och det regionala tillväxtprogrammet, Blekinges Nya Tillväxtresa. Prioriterade områden i den regionala strategin överensstämmer med den nationella strategin. Det regionala programmet innehåller dessutom insatsområdet attraktivitet och regional identitet. Tyngdpunkten på årets verksamhet låg inom insatsområdet Innovation och förnyelse. Blekinge drabbades hårt av industri- och finanskrisen och omfattande insatser krävdes för att stödja nyföretagande och företagsutveckling. Nedan följer ett urval av aktiviteter som Länsstyrelsen medverkade i under året och som bidrog till genomförande av den nationella strategin samt det regionala tillväxtprogrammet. Aktiviteterna redovisas områdesvis enligt strategidokumenten. Innovation och förnyelse: Prioriterade områden var utveckling av nya och befintliga företag samt entreprenörskap. Totalt fattade länsstyrelsen under året 89 beslut om företagsstöd på totalt tkr. Projektstöd beviljades med totalt tkr till 22 projekt. Nedan redovisas några av projekten. Länsstyrelsen var under året verksam inom samverkansprojektet Krafttag Blekinge. Inom projektet samverkade Länsstyrelsen, Region Blekinge, länets fem kommuner. Upprinnelsen till projektet var det rådande konjunkturläget och behovet av att samordna insatser till hjälp för företag som drabbas av varsel och uppsägningar. Inom projektet påbörjades bland annat aktiviteter för att tillvarata avknoppningsidéer hos företag. Länsstyrelsen beslutade inom projektet Främja kvinnors företagande om stöd till tre delprojekt. Projektens syfte är att främja utvecklingen av företag som kvinnor driver samt stimulera kvinnors nyfö- 18

20 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN retagande. De olika delprojekten engagerade ett stort antal kvinnor och ett antal nya affärsnätverk startades. Länsstyrelsen medverkade i processen för att färdigställa Livsmedelscentum i Karlshamn. Där ges möjlighet utveckla, testa och lansera nya livsmedel. Målet är att stärka den svenska livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Företagens internationalisering var en angelägen fråga för att stärka näringslivet i länet. Länsstyrelsen medverkade internationellt bland annat i projekt med syfte att öka affärsutbytet mellan Blekinge och Kina samt mellan Blekinge och Indien. Planer finns även för liknade projekt kring Polen och Baltikum. Inom telekomsektorn medfinansierade Länsstyrelsen projektet Catwalk 09, vars syfte är att skapa affärsmöjligheter och attrahera större företag till regionen. Länsstyrelsen medfinansierade vidare projektet Expandera, vars syfte är att stärka företag i Blekinge och Skåne genom att använda design som ett verktyg för tillväxt och ökad lönsamhet. Kompetensutveckling och ökat arbetskraftsutbud: Inom projektet Krafttag Blekinge påbörjades bland annat ett kompetensutvecklingsprojekt riktat mot anställda inom fordonsindustrin. Tillgänglighet: Länsstyrelsen medfinansierade inom detta område projektet KOMBIS (kombitransport i Skåne/Blekinge). Syftet med projektet är att stimulera intresset för samt höja kunskapen om hållbara kombitransportar. Strategiskt gränsöverskridande arbete: Länsstyrelsen medfinansierade projektet Action plan Kaliningrad. Inom projektet ska kontakter stimuleras mellan Blekinge och Kaliningrad inom områden som kultur, turism och miljö. Attraktivitet och regional identitet: Länsstyrelsen fortsatte arbetet med projektet Biosfärkandidatområdet Blekinge Arkipelag förvaltningsoch utvecklingsplan. Projektets syfte är att ta fram en långsiktig samverkansplan för Blekinge Arkipelag. Biosfärskandidatområdet Blekinge Arkipelag är närmare beskrivet under miljömålsarbetet. 8. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera: - hur andra statliga myndigheter tillämpar länets regionala utvecklingsprogram, - inom vilka områden samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker och hur denna samverkan ser ut, samt - hur lokala och regionala resurscentra för kvinnor har uppmärksammats i det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen hade i det löpande arbetet och i olika projekt under året kontakter med andra statliga myndigheter. I dessa sammanhang var det regionala tillväxtprogrammet ofta en vägvisare. Det regionala tillväxtsarbetet förankrades lokalt och regionalt genom ett stort antal kontakter, framför allt med länets kommuner. De statliga myndigheterna medverkade i varierande omfattning. En kontinuerlig kontakt upprätthölls med de myndigheter som var av särskilt intresse för det regionala utvecklingsarbetet. Det gällde särskilt Arbetsförmedlingen, Blekinge Tekniska Högskola (BTH) samt Banverket och Vägverket. Samverkan skedde såväl i det löpande arbetet med olika utvecklingsplaner som i särskilda projekt. I det Regionala Godstransportrådet samverkade Länsstyrelsen med bland annat Banverket och Vägverket runt olika utvecklings- och tillväxtfrågor. 19

21 Länsstyrelsen och BTH samverkade inom ramen för Krafttag Blekinge och i andra projekt, till exempel Blekinge-Indienprojektet Inom hanteringen av företagsstöd samverkade Länsstyrelsen med Skattemyndigheten som också har tillgång till information från Kronofogdemyndigheten. Samtliga nyinkomna ansökningar stämdes av mot dessa myndigheter. En kontinuerlig dialog fördes även med ALMI Företagspartner. Ett lokalt resurscentrum för kvinnor finns i länet. Länsstyrelsen avsatte genom projektet Främja kvinnors företagande medel till dess verksamhet. Länsstyrelsen hade under året även kontakt med resurscentrat i det löpande tillväxtarbetet. 9. Länsstyrelserna ska redovisa vilka insatser som har gjorts på konkurrensområdet, i enlighet med konkurrensförordningen (2008:604). Länsstyrelsen initierade under året inte några egna projekt på området och erhöll inte heller några särskilda uppdrag från Konkurrensverket. Konkurrensaspekten beaktades kontinuerligt i det löpande arbetet, till exempel när ansökningar om företagsstöd bereds. 10. Länsstyrelserna ska i det regionala tillväxtarbetet stödja utvecklingen av miljövänlig och effektiv teknik och förnybar energi, samt stimulera företag till miljödriven affärsutveckling och till att använda miljöhänsyn som medel för att stärka sin konkurrenskraft. Länsstyrelsen ska redovisa exempel på planerade och genomförda aktiviteter inom uppdraget. Länsstyrelsen hade miljöinriktade investeringar som ett prioriterat område vid hanteringen av företagsstöd. Totalt kunde sex beslut om sammanlagt kr hänföras hit. Vad gäller projektstöd fattades fem beslut med miljöprofil på sammanlagt kr till företag inom förnyelsebar energi och energieffektivisering. Stöd har även utgått till företag för miljöcertifiering. Projektstöd utgick till projekt inom förnyelsebar energi, arbete med biosfärområde, seminarium om livsmedelskedjans aktörer och deras arbete med klimatfrågor, samt till projekt avseende energieffektivare och miljövänligare transportlösningar. Nämnas kan projektet Förstudie Vindkraft där förutsättningarna för att bedriva produktion av vindkraftverk i Olofström undersöktes. Syftet med projektet Biosfärkandidatområdet Blekinge Arkipelag var att ta fram en långsiktig förvaltnings- och utvecklingsplan för Blekinge arkipelag. 11. Länsstyrelserna ska, mot bakgrund av redovisningen enligt bilaga 3 (tabell G.1) beskriva och motivera de prioriteringar som gjorts mellan ändamålen, samt beskriva och motivera de prioriteringar som har gjorts vid beslut om medel inom respektive ändamål. Vidare ska länsstyrelserna kommentera andelen beviljade medel under anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder som avser medfinansiering av de regionala tillväxtprogrammen (eller motsvarande näringslivsorienterade program i länen) respektive EU:s strukturfondsprogram. Slutligen ska länsstyrelsen beskriva inriktningen på eventuella insatser som bokförts under raden varav övrigt i bilaga 3 (tabell G.1). Det kommunala samverkansorganet Region Blekinge har huvudansvaret för länets regionala utvecklingsfrågor och för den regionala projektverksamheten. 20

22 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Mot bakgrund av lågkonjunkturen och krisen inom fordonsindustrin prioriterade Länsstyrelsen insatser för att stimulera entreprenörskap och innovationer inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet. Inom hanteringen av företagsstöd arbetade länsstyrelsen med utgångspunkt från följande prioriteringar: stöd till nystartade företag, företag som startas av kvinnor, ungdomar och invandrare, exporterande företag, införande av ny teknik i produktionen, nya produkter eller tjänster, miljöinriktade investeringar samt nya arbetstillfällen. 12. Länsstyrelserna i län med självstyrelseorgan eller samverkansorgan ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och självstyrelseorganet respektive samverkansorganet samt hur denna samverkan ser ut. Länsstyrelsen samverkade under året med Region Blekinge inom ramen för projektet Krafttag Blekinge. Projektet leddes av två varselsamordnare, landshövdingen och regionrådet. Projektet hade en styrgrupp och en projektgrupp med representanter från Länsstyrelsen och Region Blekinge. Länsstyrelsen deltog i Tillväxtforum som administrerades av Region Blekinge. I Tillväxtforum ingår de främsta aktörerna i länets regionala tillväxtarbete: Länsstyrelsen, Region Blekinge, ALMI, Blekinge Tekniska Högskola samt länets kommuner. Länsstyrelsen och Region Blekinge samverkade dessutom i andra projekt inom ramen för tillväxtarbetet. Ett exempel var Action plan Kaliningrad ett samverkansprojekt mellan Blekinge och Kaliningrad. Inom projektet skedde samverkan även med flera sakområden på Länsstyrelsen 14. Samtliga länsstyrelser med undantag av länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands, Västra Götalands och Skåne län ska särredovisa de medel som erhållits från det under utgiftsområde 19 Regional tillväxt upptagna äldreanslaget 33:5 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden , samt anslaget 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden för medfinansiering av bidrag avseende regionala företagsstöd i samband med utbetalning från anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder. Därutöver ska den del som i detta sammanhang utbetalats från länsstyrelsen i form av stöd redovisas. Utestående fordringar mot de myndigheter som disponerar äldreanslagen 33:5 och 1:4 redovisas i not till balansräkning. Under 2009 beviljades totalt tkr från Europeiska regionala utvecklingsfonden, anslaget 1:4, för medfinansiering av regionala företagsstöd. Totalt utbetalade Länsstyrelsen företagsstöd under aktuell period med tkr, varav den nationella finansieringen uppgick till tkr. 15. Samtliga länsstyrelser med undantag av länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands, Västra Götalands och Skåne län ska redovisa de regionala företagsstödens bidrag till det regionala tillväxtarbetet. Under 2009 beslutade Länsstyrelsen om 89 stöd på totalt kr till företags- och innovationsutveckling. De ska medverka till att skapa cirka 150 nya arbetstillfällen, varav cirka 70 till kvinnor. Av de beviljade stöden avsåg 44 nystartade företag och 31 avsåg företag med kvinnliga företagsledare. De beviljade stöden har enligt Länsstyrelsens mening medverkat positivt till att nya företag startats och att nya arbetstillfällen tillkommit, det vill säga effektivt medverkat i det regionala tillväxtarbetet. 21

23 16. Samtliga länsstyrelser med undantag av länsstyrelserna i Kalmar, Gotlands, Västra Götalands och Skåne län ska verka för en god tillgång till kommersiell och offentlig service i länet. Länsstyrelserna ska redovisa och kommentera: - vilka insatser som genomförts, hur insatserna genomförts och vilka aktörer som deltagit i genomförandet, - vilket finansiellt stöd, inklusive regionala projektmedel, som beviljats för utveckling av kommersiell service, samt - vilka resultat genomförda insatser har haft för utvecklingen av tillgång till kommersiell service för medborgare och företag. Länsstyrelsen utarbetade under året ett Regionalt serviceprogram för Blekinge län Programmet förankrades i ett partnerskap bestående av bland annat länets kommuner, Region Blekinge, Leader och LRF. Partnerskapet träffades tre gånger under året då relevanta frågor för utvecklingen inom kommersiell service diskuterades. Länsstyrelsens insatser koncentrerades till att behålla sista butiken eller drivmedelsstationen på orter där avståndet till nästa ort med denna service är stort. Projektet Åtgärder inom Lokalt utvecklingsprogram för kommersiell service löpte under året. Inom projektet sattes riktade konsultinsatser in i butiker och drivmedelsstationer i behov av stöd. Under 2009 beviljades regionalpolitiskt stöd på totalt kr, varav kr i investeringsbidrag, kr i hemsändningsbidrag till kommuner samt kr i projektbidrag. Sex butiker samt en bensinstation beviljades stöd. Fyra kommuner beviljades hemsändningsbidrag. Projektbidrag beviljades också inom Landsbygdsprogrammet. Projektet Rädda landsbygdens bensinstationer i Blekinge län beviljades kr och projektet Landsbygdhandeln i bygden service och samverkan kr. Under året lades en av landsbygdsbutikerna i länet ner vilket försämrade tillgången på kommersiell service för medborgare och företag i butikens omland. Under 2009 hotades tre drivmedelsstationer på landsbygden av nedläggning. Två av stationerna fann en positiv lösning och den tredje är under bearbetning. 22

24 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Sakområde Infrastrukturplanering 26. Samtliga länsstyrelser med undantag av länsstyrelserna i Skåne, Kalmar, Gotlands och Västra Götalands län ska följa utvecklingen i länet inom IT-infrastrukturområdet, med särskild inriktning mot mindre tätorter och glesbygd. Länsstyrelserna ska övergripande redovisa sitt arbete. Länsstyrelsen följde under 2009 upp det statliga bredbandsstöd som beviljats till IT-infrastruktur i länets landsbygdsområde. Uppföljningen gav, i de kommuner som svarade, en bild av situationen vad gäller IT-infrastrukturen i landsbygdsområdena i respektive kommun. Under året hade Länsstyrelsen möten med kommunernas ansvariga för IT-infrastruktur och diskuterade läge och framtid vad gäller bredbandsfrågor. Det statliga kanalisationsstödet var tillgängligt under året och Länsstyrelsen hade diskussioner med olika grupper för att undersöka intresset för att lägga ned kanalisation för framtida fiber. Diskussioner om hur de ökade insatserna för bredbandsutbyggnad inom ramen för landsbygdsprogrammet ska utnyttjas inleddes. 23

25 Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende Länsstyrelsen fokuserade under året, av resursskäl, verksamheten på ärendehandläggning. Fokus lades på sådana ärenden som var tidsatta och som var viktiga för planering och byggande i länet: i första hand detaljplaner, översiktsplaner, strandskyddsärenden och fastighetsbildningsärenden. Den mest resurskrävande ärendegruppen var detaljplaneärenden. Handläggningen av bostadsstöd kunde i princip genomföras som planerat. Resursbristen när det gäller övriga ärenden medförde att handläggningstiden ökade, särskilt för de ärenden som inte var tidsatta: överklagade detaljplaner och tillsynsärenden. Vissa ärenden fick prioriteras ned (ej lagstadgade samråd) Prioriteringen på ärendehandläggning medförde att insatserna vad gällde andra uppgifter fick anpassas efter tillgängliga resurser. Detta medförde bland annat att insatserna vad gäller det långsiktiga och förebyggande arbetet som utveckling av planeringsunderlag, seminarier och kommunmöten begränsades. Sammantaget anser Länsstyrelsen att det arbete som utfördes inom sakområdet till stor del får anses uppfylla kraven bland annat genomförandet av uppdragen i regleringsbrevet (bland annat tillsynsuppdraget) och ärendehandläggningen i stort. Undantaget var överklagade detaljplaner och i viss mån tillsynsärenden där resultatet får anses undermåligt. Insatserna vad gäller förebyggande arbete och planeringsunderlag behöver också förbättras kommande år. 24

26 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Sakområde Energi och Klimat 36. Länsstyrelserna ska redovisa - insatser för att konkretisera arbetet med regionala klimat- och energistrategier genom att planera och genomföra insatser och åtgärder i samverkan med berörda aktörer för att uppnå minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet, samt - insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete. Länsstyrelsens förslag till Energi- och klimatstrategi var en bred remiss i länet fram till den 1 mars Som framgick av remissen skulle därefter en översyn göras av förslaget, med beaktande av vad som framkommit i remissinstansernas svar. Ny kunskap inom ämnesområdet hämtades in under Särskilt kan nämnas innehållet i propositionerna om energi och klimat samt Energieffektivitetsutredningen. Med anledning av riksdagens beslut om klimatpropositionen tillfördes Länsstyrelsen medel för arbetet med klimatanpassning. Under hösten prioriterades kunskapsuppbyggnad i ämnet. En nätverksuppbyggnad mellan länsstyrelserna initierades. Energi och klimat var ett nytt sakområde i Länsstyrelsen Det berör flera andra sakområden. Under året behandlades energi- och klimatfrågorna främst i samband med fysisk planering, infrastrukturplanering och samhällsskydd. 25

27 Sakområde Kulturmiljö 38. Länsstyrelsen ska för verksamheten inom området kulturmiljö - kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av länsstyrelsens arbete - redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året (max fem stycken) och -redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av länsstyrelsens resultat Resursbrist medförde att arbete med tillsyn inom ansvarsområdet fick stå tillbaka för den löpande ärendehanteringen. Trots detta ökade handläggningstiderna avsevärt under året. Den påbörjade inventeringen av länets hällristningar samt det nyligen avslutade projektet Skog och Historia visade tydligt på nödvändigheten av att en revidering av länets Fornminnesregister snarast måste påbörjas. De viktigaste prioriteringarna under året var: Världsarvet örlogsstaden Karlskrona Projekt Fenix, ett resultat av 2004-års försvarsbeslut, avslutades. Projektet, som var mycket arbetskrävande, medförde omfattande ny- och ombyggnad inom den marina delen av världsarvets kärnområde. Projektet var ovanligt framgångsrikt då det lyckades förena marinbasens behov av nya byggnader för att täcka behovet av effektiv verksamhet med kulturmiljövårdens bevarandeintresse inom det kulturhistoriskt sett mycket känsliga området. Vidare genomfördes ett antal punktåtgärder för att öka fokuseringen på världsarvet. - General- och managementplanen för världsarvet antogs och trycktes. - Utbildning av särskilda världsarvsguider påbörjades. - Tillgängligheten till den marina delen av världsarvet ökade. - I anslutning till stadsfesten SAILET inrättades en Världsarvsportal. - Besökscentra för världsarvet öppnades i Tyska kyrkan Utvärdering av de senaste årens erfarenhet av återanvändning av kulturhistoriska byggnader samt ett SIDA-projekt som syftar till ökat samarbete mellan marinhistoriska miljöer påbörjades. Entreprenörskap och kulturarv En EU-finansierad förstudie genomfördes i syfte att samla länets aktörer (kommuner, Region Blekinge och museer samt ideella föreningar) för att stimulera näringslivets intresse för entreprenörskap med bäring på kulturmiljövårdens ansvarsområde. Resultatet blev en gemensam avsiktsförklaring att under de kommande tre åren fokusera på fem teman: Dansktiden, Arkitektur, Kulturlandskap, Industrihistoria och Försvarshistoria. Biosfär En resurs från kulturmiljö avsattes för att koordinera arbetet med biosfärkandidatområdet Blekinge Arkipelag, heltid under april-september och därefter på deltid, som stöttande för den nye koordinatorn. En stor del av denna tid användes till att färdigställa biosfärområdesansökan, som 2010 ska lämnas till UNESCO. E22 Sedan flera år tillbaka har planerna på att låta E22:an få en ny sträckning genom länet varit aktuell. I anslutning till nära förestående start av arbetet genomfördes under 2009 omfattande arkeologiska utredningar utmed sträckan Sölve-Stensnäs. Här påträffades drygt tio tidigare okända fornlämningsområden. Upphandling av arkeologiska förundersökningar av dessa påbörjades nyligen. Arbetet med att ta fram förfrågningsunderlag till upphandlingarna var mycket resurskrävande och krävde medverkan från olika sakområden inom myndigheten. Som expertstöd i arbetet anlitades en referensgrupp med personer från dels en annan länsstyrelse dels från universitetet i Kalmar-Växjö. 26

28 LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Länsstyrelsens krisberedskapskonferens koncentrerade på mellankommunal samverkan och nätverksbildande (utifrån vilket stöd kommuner/landsting önskade sig) samt förstärkt samverkan med Länsstyrelsen i Skåne. Projektupplägg och genomförande, utbildnings- och övningsverksamhet samt representation diskuterades och fastställdes. Projekt och övningsverksamhet genomfördes enligt fastställda planer och även i övrigt kunde den planerade verksamheten i stort sett genomföras. Samverkan med Skåne fortsätter i form av viss gemensam planering. Under 2009 kunde emellertid Länsstyrelsen inte fullfölja sin uppgift vad gäller tillsyn inom räddningstjänsten och inom området skydd för olyckor. Inte heller kunde prövningar om -slutföras. På uppdrag av Energimyndigheten startade Länsstyrelsen och genomförde pilotprojektet STYREL RAKEL-processen sattes igång, bland annat genomfördes ett stort informationsmöte. En projektledare tillsattes och en arbetsgrupp utsågs. Möten med K-Sam (regionala rådet) genomfördes enligt plan. Tillsammans med länets räddningstjänstförbund, kommunerna och landstiget genomfördes en CBRN-E studie som också övades. En regional samverkanskurs (RSK) genomfördes med ett brett deltagande från länet. Ett mycket stort engagemang i krisberedskapsarbetet fanns bland kommuner, landsting, myndigheter och näringsliv i området. Detta engagemang och viljan till samverkan avseende många aktuella krisberedskapsfrågor förstärkte ytterligare beredskapen i länet trots att Länsstyrelsen själv har relativt begränsade resurser. 40. För att ytterligare förbättra uppföljningen av samhällets krisberedskap ska länsstyrelserna göra en översiktlig regional sammanställning, analys och värdering av kommunernas förmågebedömningar enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Länsstyrelserna ska bedöma i vilken utsträckning enskilda kommuner och landsting analyserat och dokumenterat de extraordinära händelser som kan inträffa i fredstid samt hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Förmågebedömning 2009 redovisades genom skrivelse dnr som sändes till Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Länets kommuner och Landstinget i Blekinge har genom målmedvetet arbete under de senaste åren systematiskt bearbetat allt fler händelser som allvarligt kan påverka verksamheten. Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna och strävan till enhetlighet där så visat sig önskvärt, anses ytterligare ha ökat kvaliteten i de analyser som gjorts. Etablerade metoder har legat till grund för arbetet, som fortlöpande har dokumenterats på de sätt som varit motiverade i förhållande till uppgiften. Länsstyrelsen bedömde täckningen i arbetet som god, genom att den inledande breda inventeringen efterhand fördjupades tematiskt kring de mest relevanta scenarierna och genom att samverkansinitiativ ledde till ökad effektivitet. En bred förankring inom de berörda organisationerna, inkluderande kommunala bolag tillförsäkrade arbetet god tillförlitlighet. Begränsade resurser medförde dock att näringslivet inte ännu engagerats i arbetet. Analysarbete och resultatredovisningar resulterade i ny eller uppdaterad planering samt fick genomslag i respektive organisations verksamhets- och ekonomistyrning. Därför kan man anse att effekten av det hittillsvarande arbetet varit god. Åtgärder till följd av specifika analyserade händelser gav vanligen ock- 27

29 så en generell förbättring av förmågan och på så sätt ökade nyttan av det arbete som hitintills genomförts. Övningsverksamhet följde på flera av de fördjupande analyserna, varvid planering kunde prövas och slutsatser justeras. Pandemiarbetet dominerade större delen av det gångna året, för landsting och kommuner. Ett avsevärt merarbete skapades genom de väl kända förseningarna i vaccinleveranser. Länsstyrelsens mening var att kommuner och landsting dessutom belastades mer än nödvändigt genom ansvariga centrala myndigheters otydlighet trots aktivt samarbete. 41. Länsstyrelsernas tillsyn över kommunerna, inom ramen för området skydd mot olyckor, ska bedöma och främja kommunernas förmåga att leva upp till de nationella målen samt de verksamhetsmål och de särskilda skyldigheter som framgår av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelsernas tillsyn enligt lagen ska inriktas så att den kan samordnas med den uppföljning som ska ske av kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem enligt avtalet mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Räddningstjänstförbunden Östra och Västra Blekinge påverkades av det allmänna ekonomiska läget i samhället, med åtstramningar i anslagen som följd. Dess effekter på beredskapen kunde begränsas och de uppsatta verksamhetsmålen ansågs i huvudsak ha uppnåtts. Man lyckades driva strategiska frågor och projekt, bland annat avseende tyngre materielanskaffning och implementering av Rakel. Utbytet av sambandssystem medförde samtidigt avsevärda kostnader. Räddningstjänsterna bedömdes ha en god bild av risker i samhället förknippade med industriella anläggningar och infrastruktur. Utbildning och övning följde planerna och satsningar gjordes på beredskap och panering för farliga ämnen. Särskilda satsningar inom förebyggandeverksamheten genomfördes mot identifierade områden i samhället. En förbättrad riskbild tycktes märkas på flera områden, främst knuten till verksamheter och infrastruktur. Vissa personrelaterade olyckor ansågs haft en ökande trend. Rekrytering av deltidsbrandmän var fortsatt problematisk och påverkade beredskapen, trenden var negativ. Framförallt var det bristen på arbetstillfällen i anslutning till deltidsstationerna som påverkade personalsituationen. En kraftig obalans var märkbar när det gällde könsfördelningen inom räddningstjänsten, en mycket svagt positiv trend kunde dock märkas. Samverkan mellan offentliga aktörer bedömdes på flera sätt ha stärkts under året genom olika projekt och fortsatta möjligheter till utveckling gör sig gällande, bland annat avseende Rakel. Bristen på medeltunga helikoptersystem som stöd vid räddningstjänst riskerade dock att begränsa förmågan till insats. Räddningstjänsterna Östra och Västra Blekinge är sammanfattningsvis kompetenta och väl arbetande organisationer med långsiktigt medborgarfokus. 28