REGERINGENS SYSSELSÄTTNINGSSTRATEGI OCH POLITIKPROGRAMMET FÖR SYSSELSÄTTNING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "REGERINGENS SYSSELSÄTTNINGSSTRATEGI OCH POLITIKPROGRAMMET FÖR SYSSELSÄTTNING"

Transkript

1 REGERINGENS SYSSELSÄTTNINGSSTRATEGI OCH POLITIKPROGRAMMET FÖR SYSSELSÄTTNING Regeringen har den 20 april 2006 utfärdat ett principbeslut om regeringens strategidokument Strategidokumentet innehåller de politikprogram om vilka överenskommits i regeringsprogrammet. Regeringen fastställde sitt första strategidokument i september Stärkande av den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen Ekonomin kom 2004 in på det spår av tillväxt som sysselsättningsmålen i regeringsprogrammet förutsätter (figur 1). Under sommaren 2005 avstannade tillväxten dock nästan helt. Under hösten 2005 återhämtade sig sysselsättningsutvecklingen på nytt i och med att den ekonomiska tillväxttakten ökade. I januari 2006 var det säsongrensade antalet sysselsatta personer, vilket var fler än i början av regeringsperioden. Ökningen av sysselsättningen har varit kraftigt inriktad på servicebranscherna. För att permanent vända sysselsättningsutvecklingen i önskad riktning fortsätter regeringen på den övergripande linje som främjar sysselsättningen och som sammankopplar utgifts- och skattepolitiken och de strukturella reformer som stöder tillgången och efterfrågan på arbetskraft. Att stärka sysselsättningsutvecklingen är ett genomgående mål inom samhällspolitikens alla sektorer. En god sysselsättningsutveckling stöds förutom genom en ekonomisk politik som syftar till stabilitet dessutom genom Utbildningspolitiken Företagsamhetsprogrammet Satsningar på forskning och utveckling samt andra tillväxtfrämjande satsningar Skattepolitiken Stöd för utvecklandet av arbetsmarknadens förhandlingssystem Reformer som gäller arbetslivet, arbetskraftspolitiken och välfärdssystemet En balanserad bostads- och regionalpolitik En aktiv invandrarpolitik

2 Dessutom går regeringen in för att stärka sysselsättningen genom ett särskilt tväradministrativt politikprogram för sysselsättning, vars viktigaste mål är att öka utbudet av arbetskraft och minska den strukturella arbetslösheten. Regeringens viktigaste sysselsättningsmål - Antalet sysselsatta ökar med personer före utgången av Arbetslösheten minskar - Utbudet av arbetskraft ökar Figur 1 Antalet sysselsatta /2 samt målet för 2007, säsongrensad trend personer b) a) a) Utgångspunkt i början av regeringsperioden. b) Mål. Källa: Finansministeriet, Statistikcentralen. Enligt en arbetskraftsundersökning var antalet arbetslösa 2005 i snitt personer och arbetslöshetsgraden var 8,4 procent. Utvecklingen av arbetslöshetsgraden har sjunkit från 9,1 procent i april 2003 till 8,4 procent i december Enligt de gällande ekonomiska prognoserna kommer arbetslöshetsgraden 2006 att sjunka till 8 procent. Också den strukturella arbetslösheten minskade För att den positiva utvecklingen skall fortgå förutsätts dels en framgångsrik allmän ekonomisk politik och strukturpolitik, dels egna specialåtgärder, som har utvecklats inom ramen för bl.a. politikprogrammet för sysselsättning. Regeringen har som mål att reformera arbetslivet och de samhällspolitiska mekanismer som inverkar på det för att arbetstagarna skall kunna stanna kvar i arbetslivet längre och för att utbudet av arbetskraft skall kunna öka. Samtidigt underlättas samordningen av arbete och familjeliv. Detta sker i samarbete med arbetsmarknadsparterna. 2

3 1.2 Politikprogrammet för sysselsättning Under valperioden vidtar regeringen ett stort antal åtgärder i syfte att öka sysselsättningsgraden och minska arbetslösheten. En del av åtgärderna genomförs i enlighet med regeringsprogrammet inom ramen för ett tväradministrativt sysselsättningsprogram. Av central betydelse också när det gäller att nå målen i sysselsättningsprogrammet är regeringens allmänna åtgärder som påverkar sysselsättningen och ökar efterfrågan på arbetskraft samt, bland politikprogrammen, särskilt företagsamhetsprogrammet. Tyngdpunkten i sysselsättningsprogrammet ligger på att sänka den strukturella arbetslösheten och främja utbudet av arbetskraft. Programmets huvudmål är att: Minska den strukturella arbetslösheten och förebygga utslagning Säkerställa tillgången på kunnig arbetskraft och vidta åtgärder för att förebygga den knapphet på arbetskraft som följer av att åldersstrukturen förändras Få arbetskraften att hålla sig kvar på arbetsmarknaden längre än för närvarande Höja arbetsproduktiviteten och förbättra organiseringen av arbetet samt göra arbetet mer meningsfullt. Sysselsättningsprogrammet har genomförts enligt tidsplanen och de beslut som behövs om projekt som anknyter till programmet har huvudsakligen fattats. Också inom regeringens ekonomiska politik har åtgärder vidtagits som ökar sysselsättningen och minskar arbetslösheten. Trots den goda utvecklingen av sysselsättningen är antalet arbetslösa, och särskilt antalet svårsysselsatta personer, fortfarande stort samtidigt som problem med matchning av tillgång och efterfrågan på arbetskraft har börjat uppträda inom vissa sektorer och områden. Som komplettering till de övergripande reformer som genomförts ingår därför lösningar i sysselsättningsprogrammet för 2006 som syftar till att öka sysselsättningen, minska arbetslösheten och underlätta problemen med matchning av arbetskraft på arbetsmarknaden. I slutskedet av programperioden för sysselsättningsprogrammet fokuserar man på effektivt genomförande och regelbunden uppföljning av delprojekten inom programmet i samarbete mellan de olika förvaltningsområdena. Planering och genomförande sker i allt närmare samarbete med också arbetsmarknadsorganisationerna. Inom ramen för sysselsättningsprogrammet genomförs under 2006 dessutom en kommunikationskampanj som stöder målen med programmet. Sysselsättningsprogrammet genomförs i form av fyra delprojekt som innehåller flera konkreta åtgärder. Delprojekten är följande: 3

4 1. Reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur 2. Aktivering av arbetsmarknadsstödet 3. Arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning 4. Förlängning av tiden i arbetslivet (se punkt II 1.3) Reformering av den offentliga arbetskraftsservicens servicestruktur Effektmål - Minskning av den strukturella arbetslösheten - Tryggande av tillgången på arbetskraft Nyckeltal för uppföljningen - Antalet svårsysselsatta personer 1 och deras andel av de arbetslösa arbetssökande - Nyckeltal för tillgången på arbetskraft, se delprojektet Arbetskraftspolitiska aktiva program och utbildning En central del av sysselsättningsprogrammet består i att under åren omstrukturera den offentliga arbetskraftsservicen i syfte att minska den strukturella arbetslösheten och öka sysselsättningsgraden. Arbetsförmedlingen skiljs åt från servicen för svårsysselsatta personer. Det sker genom att servicen och resurserna i fråga om de mest svårsysselsatta personerna koncentreras till servicecenter för arbetskraft. Under åren inrättas ca 40 servicecenter för arbetskraft vilka skall utgöra ett sakkunnignätverk bestående av myndigheter på regional och lokal nivå samt övriga serviceproducenter. Nätverket skall tillhandahålla en vid skala av tjänster - från livskompetens och stöd vid arbetssökning till mångsidiga aktiverande åtgärder - för arbetslösa som haft svårigheter med att finna sin plats på arbetsmarknaden på grund av att den nuvarande servicen visat sig vara otillräcklig. Arbetsministeriet har utifrån förslag från regionerna utsett de servicecenter som inleder sin verksamhet 2004 och 2005 och beviljat dem finansiering av verksamheten. Vid utgången av 2005 fanns det sammantaget 35 verksamma servicecenter som med sin verksamhet täcker 58 arbetskraftsbyråers och 131 kommuners områden. När servicecentren inleder sin verksamhet utvecklas samtidigt handlings- och servicemodeller för arbetskraftsbyråerna för att lösa problemen med matchning av arbetskraften och tillgång på arbetskraft och för att förbättra servicen för arbetsgivare och arbetssökande. En revidering av tjänsterna har inletts inom de stora arbetsmarknadsområdena och den utvidgas före utgången av 2006 utifrån de erfarenheter som gjorts så att den omfattar hela landet. Samarbetet mellan den offentliga arbetskraftsservicen och den regionala företagsservicen utvecklas. 1 Oavbrutet långtidsarbetslösa, upprepat arbetslösa, personer som blir arbetslösa efter att ha omfattats av arbetskraftspolitiska åtgärder och personer som upprepade gånger omfattas av åtgärderna. 4

5 Aktivering av arbetsmarknadsstödet Effektmål för arbetsmarknadsstödet - Den aktiva användningen av arbetsmarknadsstödet ökas Nyckeltal för uppföljningen - Antalet personer som länge fått passivt arbetsmarknadsstöd - Andelen personer som deltar i aktiva åtgärder med arbetsmarknadsstöd av det genomsnittliga antalet personer som erhåller nämnda stöd Författningsändringarna i anslutning till revideringen av arbetsmarknadsstödet och budgetbesluten har trätt i kraft vid ingången av Genom besluten ökas den aktiva användningen av arbetsmarknadsstödet genom att ansvaret för finansieringen av arbetsmarknadsstödet och utkomststödet omfördelas mellan staten och kommunerna och genom att det långvariga arbetsmarknadsstödets beroende av motprestation ökas. Efter en viss arbetslöshetstid införs en särskild aktiv period, och de arbetslösa som omfattas av denna period erbjuds effektivare möjligheter till aktiva åtgärder. Basservicen vid arbetskraftsbyråerna skall omfatta en noggrannare utredning av de arbetslösas beredskap för den öppna arbetsmarknaden och av risken för förlängd arbetslöshet. En arbetsgrupp på trepartsbasis inom sysselsättningsprogrammet har berett förslag som syftar till att underlätta matchningen av utbud och efterfrågan av arbetskraft på arbetsmarknaden. De föreslagna lösningarna stöder också målen med revideringen av arbetsmarknadsstödet. Åtgärderna framförs i avsnittet Arbetskraftspolitiska aktiva program samt utbildning. Arbetskraftspolitiska aktiva program samt utbildning Effektmål - Tryggande av tillgången på arbetskraft - Ungas placering i utbildning eller på arbetsmarknaden och minskning av ungdomsarbetslösheten - Förebyggande och minskning av långtidsarbetslösheten - Förbättring av kvaliteten på och verkningsfullheten av de arbetskraftsoch utbildningspolitiska programmen Nyckeltal för uppföljningen - Arbetskraftsreservens volym - Mängden rekryteringsproblem - Arbetslöshetsgraden bland unga - Antalet unga som fjärmats från skollivet - Placering i arbetslivet efter arbetskraftpolitiska åtgärder och yrkesutbildning - Risken för långtidsarbetslöshet (unga 6 mån. och vuxna 12 mån.) - Aktiveringsgraden i arbetskraftspolitiken De arbetskraftspolitiska aktiva programmen utvecklas så att de förebygger långtidsarbetslöshet och underlättar inträdet på den öppna arbetsmarknaden. För alla långtidsarbetslösa utarbetas ett individuellt aktivt program och genomförs långvariga serviceprocesser, och alla unga erbjuds utbildnings-, arbetspraktik- 5

6 eller verkstadsåtgärder efter tre månaders arbetslöshet. Målet är att de arbetskrafts- och utbildningspolitiska programmen och åtgärderna bättre än nu motsvarar både arbetsgivarnas och arbetssökandenas behov. Åtgärdernas och programmens kvalitet och verkningsfullhet förbättras. Personer som varaktigt förlorat sin arbetsförmåga hänvisas till lämpliga stödsystem. Det omställningsskydd som avtalats på trepartsbasis påskyndas och möjligheterna för uppsagda arbetstagare att få ett nytt arbete underlättas. Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten förebyggs och sänks Målet med utbildningsgarantin för unga är att 2008 minst 96 procent av dem som avslutar grundskolan under samma år skall inleda sina studier i gymnasiet, i yrkesutbildning eller i grundskolans påbyggnadsundervisning. Utbildningsgarantin säkerställs genom följande åtgärder: Åren genomförs ett utvecklingsprojekt kring elevhandledning med särskild tyngdpunkt på elevhandledningen i de högre årskurserna av den grundläggande utbildningen. Ett omfattande åtgärdsprogram inleds 2006 i syfte att öka välbefinnandet i skolan och motverka utslagning av elever. Utvecklingsåtgärderna riktas mot tidigt ingripande, omstrukturering av skoldagen, ökning av deltagande och förhindrande av att elever fjärmas från skollivet. De år 2004 reviderade grunderna för antagning av studerande till den grundläggande yrkesutbildningen utvärderas. Systemet för gemensam ansökan till andra stadiet revideras så att sökandet till utbildning effektiveras. Uppföljningen av samt den personliga handledningen och rådgivningen för dem som inte fått någon studieplats efter den grundläggande utbildningen utvecklas i samarbete mellan läroanstalterna och arbetskraftsmyndigheterna. För att underlätta övergången från grundskola till yrkesutbildning inleds en handledande och förberedande utbildning för yrkesutbildningen. Sökandet och antagandet till yrkesutbildning bland unga samt de ungas studieframgång och avbrott i studierna utreds och de åtgärder som utredningen ger anledning till vidtas. Åtgärder sätts in för att studerande skall slutföra sin utbildning och avlägga examina. Detta sker genom att studiehandledningen, studieformerna och studiestödet utvecklas samt genom att finansieringen av utbildningen utvecklas så att den baserar sig på resultat och har en sporrande effekt. Läroavtalsutbildningen stärks som en form för utveckling av yrkeskunnandet hos arbetslösa och andra som löper risk för att bli utslagna från arbetsmarknaden och som en kanal för inträde på arbetsmarknaden. Ett förslag till finansiering av permanent verkstadsverksamhet för unga färdigställdes i november Våren 2006 fastställs minimikriterierna för verkstadsverksamheten för unga. Med statsbidrag för ungdomsverksamheten stöds en 6

7 effektivisering av verksamheten så att verkstädernas ställning som en viktig producent av de tjänster som unga behöver blir permanent. Viktiga samarbetsinstanser är aktörer inom arbetsförvaltningen, ungdomsverksamheten, undervisningsväsendet och socialväsendet. Målet är att verkstadsverksamheten för unga skall nå flera nya grupper av unga med hjälp av samarbete mellan socialväsendet och läroanstalterna. För närvarande tillhandahåller verkstäderna årligen tjänster för unga och målet är unga årligen före utgången av år Matchningen av utbud och efterfrågan av arbetskraft förbättras Risken med minskat utbud av arbetskraft är att den ekonomiska tillväxten stagnerar och leder till flaskhalsar inom arbetskraften. Sysselsättningen kan i första hand förbättras genom att arbetslösheten minskas. Med anledning av den inkomstpolitiska uppgörelsen ( ) har en arbetsgrupp på trepartsbasis berett ett åtgärdspaket som syftar till att underlätta matchningen av utbud och efterfrågan av arbetskraft på arbetsmarknaden. Åtgärderna kompletterar omställningsskyddet, revideringen av arbetsmarknadsstödet och den strukturella revideringen av arbetskraftsservicen genom att målen med dem och genomförandet av dem stöds. Paketet består av följande huvudsakliga åtgärder: Spelreglerna för aktiv arbetssökning och arbetskraftsbyråernas handlingssätt förtydligas. Detta sker genom att användningen av specificerade anvisningar till arbete ökas och de arbetssökandes regionala rörlighet främjas. Planerna för arbetssökning specificeras bättre och kvaliteten på och uppföljningen av dem förbättras. Användningen av lönestöd i företag görs flexiblare så att företagen kan få lönestöd för en sysselsatt som varit arbetslös i sex månader också i fråga om en visstidsanställning. Användningen av stödsedeln för arbetsmarknadsstöd underlättas så att sedeln kan användas vid företag för en sysselsatt som varit arbetslös i sex månader också när det gäller en visstidsanställning. Ett pilotprojekt för uthyrning av arbetskraft inleds i samarbete mellan den offentliga och den privata arbetskraftsservicen i syfte att göra det lättare för arbetslösa att få arbete. Möjligheterna till inträde på arbetsmarknaden för dem som är svårare att sysselsätta stöds genom att personaluthyrningsföretag beviljas lönestöd för uthyrningsarbete. För de svårast sysselsatta utvecklas en mellanliggande arbetsmarknad genom att verksamhetsbetingelserna för servicecentren för arbetskraft stärks och strukturen för centrens nätverk förstärks. Arbetssökande erbjuds arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte och social- och hälsovårdstjänster i form av tillräckligt långvariga övergripande servicekoncept. Vid servicecentren för arbetskraft införs en allmännyttig modell för uthyrning av arbetskraft i syfte att sysselsätta svårsysselsatta. Aktiveringsgraden för arbetslösa höjs till ca 30 procent under åren Lagstiftningspropositionerna överlämnas år 2006 så att ändringarna gradvis kan träda i kraft från början av år Beslut om förslaget avseende en höjning av 7

8 de arbetslösas aktiveringsgrad fattas i samband med beredningen av regeringens budgetproposition. Vuxenbefolkningens utbildningsmöjligheter förbättras med hjälp av programmet Kunskapslyftet Syftet med programmet Kunskapslyftet är att få personer som avlagt examen på högst grundskolestadium att stanna längre i arbetslivet och förbättra deras karriärutveckling samt att motverka den arbetskraftsbrist som uppstår när de stora åldersklasserna går i pension. Programmet genomförs under perioden Tilläggsåtgärdsprogrammet utvidgas så att minst personer per år kan inleda utbildningen inom ramen för programmet. Den gemensamma upphandlingen av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning utökas Målet är att andelen gemensam upphandling av arbetskraftspolitisk vuxenutbildning ökas och att upphandlingsförfarandet görs smidigare så att även små och medelstora företag (SME-företag) har bättre möjligheter än nu att utnyttja utbildningen. Dessutom genomförs ett projekt för att förbättra personalens kunnande. Denna verksamhet syftar till att förbättra hanteringen av förändringar i arbetslivet och på arbetsmarknaden och underlätta problemen med tillgång på arbetskraft. Vuxenutbildningens kvalitet och verkningsfullhet förbättras Målet är att kvaliteten på och effekterna av den offentligt finansierade vuxenutbildningen (utbildning på eget initiativ och arbetskraftsutbildning) förbättras genom att utbildningen utvecklas på ett övergripande sätt. En högklassig vuxenutbildning främjar tillgången på kunnig arbetskraft, sporrar arbetstagarna att orka i arbetet och förlänger tiden i arbetslivet samt förbättrar sysselsättningen. De viktigaste innehållsområdena i projektet är följande: 1) Förbättring av informations-, rådgivnings- och handledningstjänsterna vid läroanstalter och arbetskraftsbyråer. I utvecklingsprogrammet betonas utvecklingen av elektroniska nättjänster, intensifierat samarbete mellan olika aktörer inom vuxenutbildningen samt ett arbetsgrepp baserat på handledning inom de multiprofessionella nätverken. 2) Utveckling av undervisningsmetoderna för vuxna med tyngdpunkt på inlärningsförutsättningarna för vuxna studerande och identifiering av eventuella inlärningssvårigheter samt utveckling av metoderna. 3) Förstärkande av kontakterna mellan vuxenutbildningen och arbetslivet samt inlärning i arbetet. De läroanstalter som sköter den yrkesinriktade vuxenutbildningen utvecklas som ett nätverk som fungerar på både det riksomfattande och det regionala planet. Den regionala prognostiseringen av yrkesutbildningen och kontakterna mellan yrkesutbildningen och arbetslivet förbättras Målet är att utbudet av yrkesutbildning i högre grad än hittills skall motsvara arbetslivets behov i hela landet. För att förbättra prognostiseringen genomförs inom ramen för sysselsättningsprogrammet följande projekt: Utbildningsutbud 2012 (UVM), inom vilket ett preliminärt förslag till nationella och regionala mål för utbildningsutbudet för 2012 utarbetas 8

9 Utveckling av samarbetet och metoderna för kvantitativ prognostisering av de regionala utbildningsbehoven (Utbildningsstyrelsen) Regionalt åtgärdsprogram som gäller vuxenutbildningens verkningsfullhet (UVM) Prognostisering av arbetskraftsutbildningen (AM) Utarbetande av en verksamhetsmodell för TE-centralernas prognostisering av arbetsmarknaden och regionutvecklingen på regional och lokal nivå (AM och HIM) 1.3 Längre arbetshistoria Effektmål - Sysselsättningsgraden i olika åldersgrupper stiger - Tiden i arbete förlängs med 2 3 år från nuvarande nivå - De ungas övergång från utbildning till arbetsliv blir snabbare - Arbetsproduktiviteten ökar på ett kvalitativt hållbart sätt Nyckeltal för uppföljningen - Arbetskraftstalet och sysselsättningsgraden enligt åldersgrupp - Den tid en person hör till arbetskraften och den förväntade tiden i arbete i fråga om 15- och 50-åringar - Förväntad pensioneringsålder - Ålder för inledande av högre utbildning - Ålder för avläggande av examen - Graden av genomströmning i utbildningen - Avbrytande av studierna inom yrkesutbildning och högskolestudier - Ökning av arbetets produktivitet - Sjukfrekvensen bland de sysselsatta - Andelen visstidsanställda av löntagarna - Arbetets fysiska och psykiska belastning - Arbetstagarnas möjligheter att påverka på arbetsplatserna - Antalet deltagare i arbetsplatsutbildning - Satsningar på arbetshälsan på arbetsplatserna För att utbudet av arbetskraft och sysselsättningsgraden skall kunna ökas förutsätts att de unga övergår från den grundläggande utbildningen till fortsatta studier och arbetslivet tidigare än för närvarande och att beredskapen hos arbetskraften bättre än förut tillgodoser arbetslivets behov. Genom åtgärder som vidtas i slutskedet av arbetskarriären går man in för att sporra äldre arbetstagare att stanna i arbetslivet längre än nu. Detta förutsätter att man vinnlägger sig om arbetskraften genom att utveckla kvaliteten på arbetslivet. För att öka sysselsättningsgraden till 75 procent före utgången av 2011 krävs ytterligare åtgärder, eftersom beräkningarna visar att tiden i arbete måste förlängas med minst 4 år för att målet kan nås. Ärendet behandlas på trepartsbasis De ungas övergång från utbildning till arbetsliv påskyndas Regeringens mål är att öka utbudet av arbetskraft och förbättra arbetskraftens färdigheter så att arbetslivets behov tillgodoses i högre grad än förut. I detta 9

10 syfte påskyndas de ungas övergång till utbildning och till arbetsmarknaden. Målet är att åldern för inledande av den högre utbildningen och avläggande av examen sjunker, att genomströmningen ökar och att färre studerande avbryter yrkesutbildningen och högskolestudierna. För att målen skall nås krävs att universitetens examensstruktur utvecklas och att effektiva stödåtgärder vidtas för att ge studerande studiehandledning och förebygga att studierna avbryts. Regeringen stärker också vuxenutbildningssystemet, gör systemet för finansiering av yrkeshögskolorna mera sporrande samt utvecklar finansieringen av yrkesutbildning utifrån studieresultat. Antagningen av studerande till universiteten utvecklas. Målet är att minst 55 procent av de nya studerandena år 2008 skall vara studerande som samma år har avslutat sin utbildning på andra stadiet. Avsikten är att nå målen med hjälp av ett system för gemensam ansökan och en utvecklingsstrategi för antagning av studerande samt med hjälp av ett åtgärdsprogram som utarbetas. För närvarande är i genomsnitt 36 procent av de nya studerandena studerande som samma år har avlagt examen på andra stadiet. Ett system för gemensam ansökan till universiteten byggs för tillfället upp. Ett åtgärdsprogram med syftet att främja avläggande av högskoleexamina inom utsatt tid genomförs. Den ändring av universitetslagen som en precisering av studierätten förutsätter trädde i kraft den 1 augusti Vid universiteten genomförs flera studiefrämjande projekt (bl.a. projektet Färdig på fem år som tolv universitet deltar i). Studieförloppet är ett mått på resultat under perioden Inom universitetsutbildningen övergick man den 1 augusti 2005 till en examensstruktur i två steg. Utbudet av vuxenutbildning utvecklas samtidigt som möjligheterna för vuxna att delta i utbildning som leder till examen ökas. Den sporrande effekten av finansieringssystemen för yrkeshögskolor ökar när finansieringssystemet ändrades vid ingången av Särskild uppmärksamhet fästs vid genomströmningen vid yrkeshögskolorna. Handlednings- och rådgivningstjänsterna för studerande utgör tyngdpunkten i utvecklandet. Vuxenutbildningssystemet stärks. Personer med en tidigare examen på samma utbildningsnivå styrs främst till kortvarigare vuxenutbildningsprogram. Principer för hur man skall förfara för att i praktiken utreda, bedöma och erkänna tidigare inhämtade kunskaper införs. Man sörjer för att tidigare inhämtade kunskaper i sin helhet räknas studerande till godo och att erkännandet av kunskaper möjliggör en kortare studietid. I den grundläggande yrkesutbildningen i läroanstaltsform införs yrkesprov för utbildning som inleds hösten 2006 i syfte att förbättra yrkesutbildningens kvalitet och göra inträdet i arbetslivet effektivare. Den sporrande effekten av finansieringssystemet för grundläggande yrkesutbildning ökar i och med att ändringarna i statsandelslagstiftningen trädde i kraft vid ingången av Ett åtgärdsprogram med målet att minska studieavbrotten inom yrkesutbildningen inleds. Studiehandledningen samt stöd- och rådgivningstjänsterna för stu- 10

11 derande riktas särskilt till studerande som löper risk för att avbryta sina studier. För att identifiera benägenheten hos studerande att avbryta sina studier och för att kunna vidta rätta åtgärder utreds de individuella orsakerna till studieavbrott inom yrkesutbildningen samt de kritiska skedena av studieförloppet. Betydelsen av utbildningsarrangörernas åtgärder för att minska studieavbrotten utreds och effektiva handlingsmodeller söks. Invandrarnas utbildning och studier utvecklas inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, vuxenutbildningen och det fria bildningsarbetet. Studieavbrotten kartläggs områdes- och regionvis inom alla sektorer och utifrån kartläggningen besluts om ytterligare åtgärder för att minska avbrotten. Det maximala beloppet för studielån steg den 1 augusti 2005 för alla högskolestuderande till 300 euro per månad. Studiestödet för de studerande som inleder sina studier vid universitet enligt den nya examensstrukturen och för de nya yrkeshögskolestuderandena ändrades den 1 augusti 2005 så att studielåntagare kan beviljas studielåneavdrag i beskattningen efter att examen avlagts. Detta förutsätter bl.a. att examen har avlagts inom utsatt tid. Den gräns för boendeutgifter som beaktas i bostadstillägget steg från och med den 1 november I budgeten för 2006 har ett anslag reserverats med tanke på att föräldrarnas inkomstgränser, som skall beaktas vid beviljande av studiestöd, kommer att höjas. Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om studiestöd avses träda i kraft den 1 november Undervisningsministeriet och Folkpensionsanstalten publicerar i början av 2007 en utredning om livssituationen och utkomsten för studerande på andra stadiet En förlängning av arbetskarriären för äldre arbetstagare stöds En höjning av sysselsättningsgraden förutsätter att tiden i arbetslivet förlängs. Målet är att arbetskraftstalet och sysselsättningsgraden inom olika åldersgrupper ökar och att tiden i arbetslivet förlängs med 2 3 år i jämförelse med läget i dag. Socialskyddet utvecklas så att det bättre än nu sporrar till en fortsättning i arbetslivet. För att en sysselsättningsgrad på 75 procent skall kunna nås krävs utöver de redan fastslagna åtgärderna ytterligare åtgärder som förlänger tiden i arbetslivet. Partiell sjukpenning införs den 1 januari De problem som hänför sig till förkastandet av ansökningar om invalidpension förebyggs. Försöksprojektet slutfördes år 2005 och en eventuell utvidgad tillämpning av projektet inleds år 2006 (Vetoprogrammet). Orsakerna till ökningen av de sjukledigheter och invalidpensioner som beviljats på grund av störningar i den mentala hälsan har klarlagts och åtgärder har vidtagits utifrån utredningen (Veto-programmet). Genom indikatorer för sysselsättningsprogrammet och Veto-programmet följer man upp hur de mål som uppställts för pensions- och arbetslöshetsskyddet har nåtts och hurdana verkningar de har haft. 11

12 För att locka äldre arbetstagare att stanna längre i arbetslivet inleds ett projekt för äldrepolitik på arbetsplatserna (Veto-programmet). Rådgivningen i frågor som gäller arbetshälsa och pensionsmöjligheter effektiviseras. Työeläkevakuuttajat-Arbetspensionsförsäkrarna TELA ry, Pensionsskyddscentralen och arbetspensionscentralerna koncentrerar sig på individuell pensionsrådgivning för personer som är i eller närmar sig pensionsåldern (Veto-programmet) Förbättring av arbetslivets kvalitet Arbetslagstiftningen Den gällande lagstiftningen är som helhet betraktad relativt ny. Arbetsavtalslagen, arbetstidslagen, semesterlagen, arbetarskyddslagen och företagshälsovårdslagen har nyligen reviderats i sin helhet. Dessutom har en lag som gäller arbetstagarnas integritetsskydd i arbetslivet och en jämställdhetslag stiftats. En totalrevidering av samarbetslagen bereds för tillfället och arbetet skall vara slutfört i maj Efter dessa reformer tillgodoser den centrala arbetslagstiftningen rätt väl 2000-talets arbetsmarknadsbehov. Trots de ovan nämnda totalrevideringarna av lagstiftningen finns det fortfarande behov av att se över arbetslagstiftningen. I den föränderliga omvärlden uppkommer ständigt nya luckor i lagstiftningen som kräver åtgärder. Bland annat medför den allt större mångsidigheten av arbetsformerna (t.ex. visstidsarbete, uthyrningsarbete och underleverantörsarbete) ett behov att klarlägga dessa situationer. Kraven på att göra arbetslivet flexiblare leder bl.a. till att det blir nödvändigt att utveckla fungerande modeller för samordning av arbete och familjeliv. Arbetslagstiftningen och lagstiftningen om tjänsteförhållanden samt den därmed förknippade socialskyddslagstiftningen bildar en helhet med relativt bred täckning. Detaljerna i de arbetsrättsliga normerna är dock svåra att hantera. Ändringarna i lagstiftningen om anställningsförhållanden avspeglas i arbetslöshetsskyddet, pensionerna och sjukförsäkringen samt vice versa. Dessa effekter har man inte kunnat beakta fullt ut i samband med bl.a. partiella reformer. Arbetslivsprogram Målet är att sporra arbetstagarna att stanna längre i arbetslivet än för tillfället genom att arbetslivets kvalitet förbättras. Arbetshälsan och arbetsförhållandena förbättras samtidigt som olycksfallen i arbetet, yrkessjukdomarna och sjukledigheterna minskas. Målet stöds genom att arbetarskyddet, företagshälsovården och rehabiliteringen effektiviseras samt genom att samordningen av arbete, familjeliv och fritid förbättras. Arbetslivets kvalitet förbättras med hjälp av programverksamhet och genom att kunskaperna om arbetslivet ökas. Under regeringsperioden utreds och utvecklas ytterligare handlings- och samarbetsmodeller med hjälp av vilka kvaliteten på arbetslivet kan förbättras i regionerna och på arbetsplatserna för att arbetstagarna skall stanna längre kvar i arbetslivet än för närvarande. Som grund för utvecklingsarbetet används befintliga program för utveckling av arbetslivet. 12

13 1.4 Sysselsättningsprogrammets ekonomiska ram Avsikten är att anslag anvisas för politikprogrammet under följande anslagsmoment i budgetpropositionen för 2006: Inrikesministeriets huvudtitel: (Europeiska regionala utvecklingsfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram), (Statlig medfinansiering för inrikesministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar), (Kajanalands utvecklingspengar) Undervisningsministeriets huvudtitel: (Statlig medfinansiering för undervisningsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar), (Statsandel för läroavtalsutbildning), (Statsandel och statsunderstöd för yrkesinriktad tilläggsutbildning), (Statsunderstöd till programmet för höjande av utbildningsnivån hos vuxna), (Ungas verkstadsverksamhet samt förebyggande drogarbete) Handels- och industriministeriets huvudtitel: (Stödjande av företagens investerings- och utvecklingsprojekt), (Statlig medfinansiering för handels- och industriministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar) Social- och hälsovårdsministeriets huvudtitel: (Statlig medfinansiering för social- och hälsovårdsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar), (Vissa specialprojekt), (Statsandel till utkomstskydd för arbetslösa som idkar frivilliga studier), (Statsandel till vuxenutbildningsstöd), (Statens andel i de utgifter som föranleds av sjukförsäkringslagen), (Statsandel till kommunerna för social- och hälsovårdens driftkostnader) Arbetsministeriets huvudtitel: (Arbetslivsprogram och arbetspolitisk forskning), (Statsunderstöd för projekt med arbetslivsprogram), (Europeiska socialfondens deltagande i EU:s strukturfondsprogram), (Statlig medfinansiering för arbetsministeriets vidkommande för projekt i vilka EU:s strukturfonder deltar), (Omkostnader inom arbetskraftsärendenas lokalförvaltning), (Sysselsättnings- och utbildningsåtgärder samt speciella åtgärder), (Statlig ersättning till kommunerna för anordnande av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte), (Studiesociala förmåner för dem som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning), (Arbetsmarknadsstöd). 1.5 Organisering och uppföljning av programmet Politikprogrammet för sysselsättning leds och samordnas av arbetsministern. För utvecklande av politikprogrammet och till stöd för beslutsfattandet har en ministerarbetsgrupp tillsatts. Åtgärderna i programmet vidtas inom respektive ministerium och ministergruppen ger akt på hur programmet fullföljs. Arbetsministern biträds av en programdirektör. Inom samarbetsministerierna (UVM, HIM, SHM, FM, IM, SRK) har utsetts personer som ansvarar för att sysselsättningsprogrammet bereds, genomförs och uppföljs och som utgör ledningsgruppen för sysselsättningsprogrammet. Ledningsgruppen skall se till att de åtgärder enligt programmets verkställighetsplan som hör till respektive ministeriums verksamhetsområde genomförs. Ledningsgruppen bereder förslag 13

14 enligt programmet med tanke på de olika ministeriernas budgetpropositioner samt styr och följer genomförandet av programmet inom de olika förvaltningsområdena. Ledningsgruppen samordnar de övergripande projekten och åtgärderna i programmet med regeringens strategidokument. Vid genomförandet av programmet bedrivs intensivt samarbete inte bara mellan ministerierna utan också med Finlands Kommunförbund och Folkpensionsanstalten samt med de organisationer som producerar utbildningstjänster och tjänster som främjar sysselsättningen. Arbetsmarknadsorganisationerna och andra organisationer är den centrala intressegrupp som deltar i den regelbundna behandlingen av programmets genomförande i arbetspolitiska delegationen samt dess sektioner. En styrgrupp har tillsatts för verkställande, ledning och uppföljning av servicecentren för arbetskraft. Verkningarna av sysselsättningsprogrammet följs regelbundet med hjälp av statistiska nyckeltal. Statistikuppföljningen kompletteras med en forskningsevaluering. De centrala evalueringsresultaten och slutsatserna blir färdiga senast vid ingången av

Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Arbetsförvaltningens verksamhetsidé är att främja en fungerande arbetsmarknad, utvecklingen av arbetsorganisationerna, sysselsättningen

Läs mer

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning.

RP 179/2009 rd. maximitiden på 500 dagar för arbeslöshetsdagpenning. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om utkomstskydd för arbetslösa och av vissa lagar som har samband med den PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice

RP 78/2007 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice RP 78/2007 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 kap. 5 och 11 i lagen om offentlig arbetskraftsservice PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 140/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagomändringav11och43 lagenomfinansieringav undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 32. Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Momenten 30 och 31 i detta kapitel omfattas av lagen om planering av och statsandel för social- och hälsovården (733/1992). Dessutom

Läs mer

Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 34 ARBETSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : Arbetsförvaltningen har som verksamhetsidé att arbeta för en fungerande arbetsmarknad och för utvecklandet av arbetsorganisationerna,

Läs mer

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård

60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård 60. (33.06, delvis, 32 och 33, delvis) Av kommunerna anordnad social- och hälsovård F ö r k l a r i n g : Utgifterna under momentet föranleds huvudsakligen av statsandelen för driftskostnaderna för socialoch

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 28 december 2012 916/2012 Lag om offentlig arbetskrafts- och företagsservice Utfärdad i Helsingfors den 28 december 2012 I enlighet med riksdagens

Läs mer

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN

STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN STATSRÅDETS MEDDELANDE TILL RIKSDAGEN OM ÅTGÄRDER SOM STÄRKER KOSTNADSKONKURRENSKRAFTEN Den ekonomiska utvecklingen är inne i en av de allra svagaste faserna i Finlands ekonomiska historia. Vid utgången

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning, av 11 i lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning, av 25 i lagen om finansiering av undervisningsoch

Läs mer

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen

RP 86/2016 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av familjevårdslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att familjevårdslagen ändras. Enligt förslaget

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM RIKTLINJER FÖR FRÄMJANDE AV IDROTT OCH MOTION Bakgrund Enligt regeringsprogrammet för statsminister Matti Vanhanens andra regering främjas befolkningens välbefinnande,

Läs mer

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010

Anordnarna av gymnasieutbildning 37/520/2010 Datum 26.5.2010 Anordnarna av gymnasieutbildning Dnr 37/520/2010 Ärende ANSÖKAN TILL PILOTPROJEKTET FÖR STUDIEHANDLEDNING I GYMNASIET OCH FINANSIERING SOM HÄNFÖR SIG TILL DEN Undervisnings- och kulturministeriet

Läs mer

Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken

Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken Landskapsregeringens verksamhetsplan för år 2016 med närmare inriktning på arbetsmarknadspolitiken i landskapet Åland Arbetslösheten, fokus och lagstiftning Trendbrott I den ekonomiska översikten 2015

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 147/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om regionalt stödjande av transporter PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård

RP 177/2004 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård RP 177/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om specialiserad sjukvård PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om specialiserad

Läs mer

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet

RP 51/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om alterneringsledighet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att lagen om alterneringsledighet

Läs mer

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA

MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA Helsingfors 7.1.2016 Innehåll MOTTAGNING AV FLYKTINGAR I KOMMUNERNA...3 Nya flyktingförläggningar... 3 Undervisning för asylsökandes barn... 4 Inflyttning av asylsökande

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 197/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till komplettering av regeringens proposition med förslag till lag om kommunala pensioner och lag om införande av lagen om kommunala pensioner

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet I din egenskap av kommunfullmäktigeledamot fattar du beslut också i pensionsfrågor Som ledamot är du med och fattar strategiska beslut

Läs mer

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE

OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS BETÄNKANDE 10/2009 rd Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om vuxenutbildningsstöd INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 18 september

Läs mer

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK

INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK INKLUSION I SKOLAN PARAGRAFER OCH PRAKTIK Bestämmelser, tillämpningar och reformförslag Gustav Wikström Grundskolans specialundervisning är lagstadgad GrUL 17 : Elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter

Läs mer

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(8) Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 2.1.1 Hur ser situationen för digital pedagogik, nya läromedel och lärandemiljöer ut för närvarande och vilka förutsättningar finns för att utveckla dem? Belopp: 150 000 Tidsplan: 2016 2018 Beskrivning

Läs mer

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING

ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING Neuvottelutulos 13.10.2011 klo 10 1(10) INOFFICIELL ÖVERSÄTTNING RAMAVTAL ARBETSMARLNADSORGANISATIONERS RAMAVTAL FÖR TRYGGANDET AV FINLANDS KONKURRENSKRAFT OCH SYSSELSÄTTNING De undertecknande arbetsmarknadscentralorganisationerna

Läs mer

Österbottens arbets- och näringsbyrå. TE-tjänster för unga

Österbottens arbets- och näringsbyrå. TE-tjänster för unga Österbottens arbets- och näringsbyrå TE-tjänster för unga 2(10) Innehåll Innehåll 2 Hej studiehandledare! 3 Ungdomsgarantin vid TE-tjänster 3 Hjälp med yrkesval, sökande till utbildning och sysselsättning

Läs mer

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE

Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE Huvudtitel 29 UNDERVISNINGSMINISTERIETS FÖRVALTNINGSOMRÅDE F ö r k l a r i n g : I den kompletterande budgetpropositionen har statsandelarna inom undervisningsministeriets förvaltningsområde dimensionerats

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 16 augusti 2011 951/2011 Lag om ändring av lagen om yrkesutbildning Utfärdad i Nådendal den 12 augusti 2011 I enlighet med riksdagens beslut upphävs

Läs mer

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik

Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Riktlinjerna i Finlands arbetspolitik Förändringen på arbetsmarknaden och utmaningar - Den finländska arbetspolitiken som helhet och dess mål - Utgångspunkter för arbetsmarknadsreformen i Finland - Regeringens

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 25 mars 2015 246/2015 Lag om ändring av lagen om grundläggande yrkesutbildning Utfärdad i Helsingfors den 20 mars 2015 I enlighet med riksdagens beslut

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om statens pensioner och 9 lagen om statens familjepensioner PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA

OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA Social- och hälsovårdministeirets broschyrer 2008:10swe Statsrådets principbeslut OM UTVECKLINSLINJERNA FÖR MOTION OCH KOST SOM FRÄMJAR HÄLSA SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Handlingsplanen för principbeslutet

Läs mer

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa

20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa 20. (33.17 och 34.06, delvis) Utkomstskydd för arbetslösa F ö r k l a r i n g : Utkomsten för arbetslösa tryggas genom arbetslöshetsdagpenningen, som betalas enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa,

Läs mer

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete

RP 72/2009 rd. Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete RP 72/2009 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av sjukpensionärers återgång i arbete PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås en lag om främjande

Läs mer

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL

EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL EFFEKTERNA AV KOMPETENSUTVECKLINGEN FÖR UNDERVISNINGSVÄSENDETS PERSONAL Syftet med kompetensutvecklingen för undervisningsväsendets personal är att förstärka ett kunnande som är konkurrenskraftigt och

Läs mer

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 10 kap. 3 lagen om offentlig arbetskraftsservice och 7 kap. 8 lagen om utkomstskydd för arbetslösa PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.5.2016 COM(2016) 338 final Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION om Maltas nationella reformprogram 2016 med avgivande av rådets yttrande om Maltas stabilitetsprogram

Läs mer

År 2004 bokslut mn euro

År 2004 bokslut mn euro 5. Anslagen i budgetpropositionen Tablå 9. Anslagen enligt huvudtitlar åren 2004 2006 1) Kod Anslagen i budgetpropositionen föreslås uppgå till 39 452 miljoner euro, vilket är 4,2 % mer än anslagen i den

Läs mer

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland

Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Arbetslivs- och framtidsorienterad yrkesutbildning i Finland Nordiskt seminarium 21.9.2011 Heidi Backman Regeringsprogrammet 2011- Inom all utbildning betonas kontakter till arbetslivet och fostran till

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 18 i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare

Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Vinster i välfärden hur fungerar det i Finland? Tapio Kosunen Statssekreterare Regeringsprogrammets insatsområden bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning stabilisering av den offentliga ekonomin

Läs mer

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet,

RP 111/2014 rd. som för närvarande finns i anslutning till social- och hälsovårdsministeriet, Regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition med förslag till diskrimineringslag och vissa lagar som har samband med den (RP 19/2014 rd) PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA

SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA SVAR PÅ FRÅGOR SOM OFTA STÄLLS OM REFORMEN AV ANTAGNINGEN AV STUDERANDE TILL HÖGSKOLORNA Hur går det till när reformen genomförs stegvis? I reformens första skede kan högskolorna bestämma att reservera

Läs mer

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183

Bakgrund. Beslutsdatum 2016-03-17. Diarienummer 2016/00183 1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt "Pilotverksamhet för utformningen av ett regionalt yrkesvux Utlysning Nationellt

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014-2020 STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND 12.6.2015 1.10.2015 Anvisningar för sökande Innehåll: 1. Allmänt om ESF-utlysningen 2. Särskilda

Läs mer

1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet:

1(7) Belopp: 100 000 Tidsplan: 3/2016 12/2017. Beskrivning och motivering av informationsbehovet: 3.3.1 Hur producerar olika länder tjänsterna för främjande av barns och ungas hälsa och välfärd genom samarbete mellan olika förvaltningar såsom social- och hälsovården och skolväsendet? Belopp: 100 000

Läs mer

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET

Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Resumé D.nr: 46/54/94 TILLDELNINGEN AV RESURSER ÅT DET LOKALA POLISVÄSENDET Den offentliga debatten om polisväsendets resurser har fokuserats på de totala resursernas otillräcklighet; i mindre utsträckning

Läs mer

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet

Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr xx Sida 1 / 5 Styrelsens förslag till ändringar i policydokumentet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND

FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND SUOMEN YLIOPPILASKUNTIEN LIITTO (SYL) ry Handling nr 08 Sida 1 / 8 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 FINLANDS STUDENTKÅRERS FÖRBUND VERKSAMHETSPLAN

Läs mer

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011

Kommunala arbetsmarknadsverket Huvudavtalsorganisationerna. Promemoria 1 (5) 8.3.2011 Kommunala arbetsmarknadsverket Promemoria 1 (5) Skyddskläder och personlig skyddsutrustning enligt arbetarskyddslagstiftningen inom kommunsektorn Introduktion I det kommunala arbetet betjänar man kunder,

Läs mer

Nya modeller för genomförande av integrationsutbildningen

Nya modeller för genomförande av integrationsutbildningen Nya modeller för genomförande av integrationsutbildningen Utbildningsstyrelsen har tillsammans med arbets- och näringsministeriet beskrivit nya eventuella modeller för genomförandet av integrationsutbildningen

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen

L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011. utlåtande angående förslagen från arbetsgruppen som bereder åtgärder för utveckling av gymnasieutbildningen L. Eskelinen 3.3.2011 4153/90/2011 Undervisnings- och kulturministeriet/ Enheten för allmänutbildning PB 29 00023 STATSRÅDET Referens: Er begäran om utlåtande 21.12.2010/45/040/2010 utlåtande angående

Läs mer

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina

UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) Yrkesinriktade grundexamina UTBILDNINGSSTYRELSEN 23.12.2011 BILAGA 1 1 (15) 2 VERKSTÄLLANDE AV EXAMENSGRUNDERNA INOM DEN GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNINGEN 2.1 Uppgörandet av läroplanen och dess innehåll Enligt lagen om yrkesutbildning

Läs mer

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman

Hörandetillfälle för folkhögskolor. Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Hörandetillfälle för folkhögskolor Helsingfors 22.10.2014 Annika Bussman Förnyandet av strukturer inom andra stadiets utbildning och fri bildning Grundar sig på hållbarhetsunderskottet i den offentliga

Läs mer

4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten

4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten 4.4.6 Nya partnerskaps- och affärsmodeller för att främja den finländska vattenaffärsverksamheten Övre gräns för det anslag som anvisas: 100 000 Tidsplan: 6/2016 3/2017 Beskrivning och motivering av informationsbehovet

Läs mer

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna

Ansökan om statliga medel för gymnasial yrkesutbildning för vuxna UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN VUXENUTBILD NINGSAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE Dnr 09-433/292 SID 1 (7) 2009-03-12 Handläggare: Elisabeth Ryde Telefon: 508 33 937 Till Utbildningsnämnden 2009-03-12 Ansökan om

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB 2014 2020 STRUKTURFONDSPROGRAMMET FÖR FINLAND Projektutlysning för internationellt samarbete som finansieras av europeiska socialfonden Ansökningsanvisning 15.4.2016 PROJEKTUTLYSNING

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2016

Verksamhetsplan 2014-2016 Umeå kommun, Vännäs kommun, Västerbottens läns landsting, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen Verksamhetsplan 2014-2016 Budget 2014-2016 Antagen av styrelsen för samordningsförbundet 2013-11-29 Innehållsförteckning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av semesterlagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås det ändringar i semesterlagen. Reglerna för beräkning

Läs mer

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning

Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av bestämmelser om deltidspension och individuell förtidspension PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY. 1.1 En bra ledning är en garant för resultat, välbefinnande och förändring Bilaga 3 STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM STATSFÖRVALTNINGENS CHEFSPOLICY En bra ledning av statsförvaltningen är en nationell framgångsfaktor. En ledning för statsförvaltningen som betjänar både regeringen

Läs mer

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM

STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM STATSRÅDETS PRINCIPBESLUT OM EN NATIONELL STRATEGI FÖR INTELLIGENTA TRANSPORTSYSTEM Statsrådet har i dag fattat följande principbeslut: 1. Behovet av och möjligheterna till en ny trafikpolitik Trafikpolitiken

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 4 lagen om stödjande av arbetslösas frivilliga studier PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen

Läs mer

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik...

Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd... 2 Statistik... Omfattande välfärdsberättelse för Korsholms kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Inledning... 2 Välfärdsteamet... 2 Välfärdsberättelsen... 2 Befintliga program och planer som stöder främjandet av välfärd...

Läs mer

Anita Lehikoinen Kanslichef

Anita Lehikoinen Kanslichef Strukturen och finansieringen inom gymnasieutbildningen och andra stadiets yrkesinriktade grund- och tilläggsutbildning samt det fria bildningsarbetet förnyas Anita Lehikoinen Kanslichef Centrala beredningar

Läs mer

Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning

Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning Studieinfo.fi Informations- och utbildningsdag för ansvariga användare inom vuxenutbildning 23.9.2013 Sari Ellonen, Heidi Bergström, Satu Hornborg och Laura von der Hagen Dagens program 9.30 Kaffeservering,

Läs mer

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012

BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 BUDGET OCH VERKSAMHETSPLAN 2012 SAMORDNINGSFÖRBUNDET VÄNERSBORG/MELLERUD Antagen: 2011-11-25 1 INLEDNING Samverkande parter i förbundet är Vänersborgs och Melleruds kommun, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen

Läs mer

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28

Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan. Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Bilaga 3 Verksamhet som ska bedrivas i samverkan Norsjö och Skellefteå, 2015-10-28 Här redovisas hur den gemensamma verksamheten ska se ut och genomföras för att vi ska uppnå målen. Med vi avses parterna

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 21 sysselsättningslagen, 9 lönegarantilagen, 8 lagen om lönegaranti för sjömän och lagen om kollektivavtal PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA

Läs mer

till finansutskottet.

till finansutskottet. ARBETSLIVS- OCH JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 12/2005 rd Regeringens proposition om statsbudgeten för 2006 Till finansutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade den 22 september 2005 regeringens

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 185/2004 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av arbetsavtalslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Arbetspensionslagstiftningen revideras vid ingången

Läs mer

Förstudie av sociala företag

Förstudie av sociala företag Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen vuxna Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-03-10 Handläggare Elisabeth Richter Hagert Telefon: 08-508 14 000 Solveig Blid Telefon: 08-508

Läs mer

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398)

Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) MEMO/11/818 Bryssel den 23 november 2011 Erasmus för alla vanliga frågor (se även IP/11/1398) Vad är Erasmus för alla? Erasmus för alla är EU-kommissionens förslag till nytt program för allmän och yrkesinriktad

Läs mer

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten,

2) gemensamma studier som är nödvändiga för förvärvande och kompletterande av yrkesskickligheten, 1 of 8 21/03/2011 11:29 Finlex» Lagstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 1998» 6.11.1998/811 6.11.1998/811 Beaktats t.o.m. FörfS 203/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Förordning

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av ungdomslagen samt 5 i lagen om antagningsregistret och studentexamensregistret PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av inkomstskattelagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en ändring av inkomstskattelagen. Det föreslås

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige

Motion till riksdagen 2015/16:2140. Arbetsmarknad Västsverige. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. Arbetsmarknadsläget i Västsverige Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:2140 av Jan-Olof Larsson m.fl. (S) Arbetsmarknad Västsverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet

Läs mer

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 15.2.2012 ANVISNING FM/305/00.00.00/2012

FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 15.2.2012 ANVISNING FM/305/00.00.00/2012 FINANSMINISTERIET FÖRESKRIFT 15.2.2012 Personal- och förvaltningspolitiska ANVISNING FM/305/00.00.00/2012 avdelningen Statens arbetsmarknadsverk BESLUT Innehåll Ledning av omställningar Omställningsskydd

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 19 21, 60, 61, 64 och 66 samt 74 3 mom., av dem 19 sådan den lyder

Läs mer

Förslag till årsredovisning 2010

Förslag till årsredovisning 2010 2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare

Läs mer

RP 166/2004 rd. I propositionen föreslås att bestämmelserna i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten

RP 166/2004 rd. I propositionen föreslås att bestämmelserna i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 4 och 7 a i lagen om rehabilitering som ordnas av folkpensionsanstalten och 24 a och 31 i lagen om rehabiliteringspenning PROPOSITIONENS

Läs mer

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN

KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN KRITERIER FÖR BEVILJANDE AV STÖD FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR I KIMITOÖNS KOMMUN Kriterier för beviljande av stöd för närståendevård och tillämpningsanvisningar inom äldreomsorgen. Stödet

Läs mer

Nytt kunskapslyft för fler jobb

Nytt kunskapslyft för fler jobb 2014-08-22 PM Nytt kunskapslyft för fler jobb Vallöften Det finns ett absurt fenomen i Sverige. Samtidigt som 400 000 människor går arbetslösa hittar många företag inte utbildad arbetskraft att anställa.

Läs mer

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar

Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen. 3 Yrkeshögskolornas självstyrelse och medlemmar 1 Lag om ändring och temporär ändring av yrkeshögskolelagen I enlighet med riksdagens beslut upphävs i yrkeshögskolelagen av den 9 maj 2003 (351/2003) 8 1 mom., varvid det nuvarande 2 och 3 mom. blir 1

Läs mer

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28.

FBR informerar. Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen. Lasse Magnusson 2001-02 - 28. Lasse Magnusson 2001-02 - 28 FBR informerar Regeringens proposition 2000/01 :72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen Allmänt Regeringspropositionen har till sitt innehåll en viss tyngdpunkt

Läs mer

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16. Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-01-18 Diarienummer RS 4000-2015 Diarienummer RUN 610-0044-16 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande Välja yrke (SOU 2015:97) Västra Götalandsregionens

Läs mer

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN

ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN ARBETSORDNING FÖR SAMARBETSGRUPPEN I LANDSKAPET ÖSTERBOTTEN Godkänd: Landskapets samarbetsgrupp 23.5.2014 Fastställd: Landskapsstyrelsen 23.6.2014 Ikraftträdande: 1.7.2014 1 kapitel Landskapets samarbetsgrupp

Läs mer

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4, 29.7.2014 SV Europeiska unionens officiella tidning C 247/127 RÅDETS REKOMMENDATION av den 8 juli 2014 om Finlands nationella reformprogram 2014, med avgivande av rådets yttrande om Finlands stabilitetsprogram

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM UTVECKLING AV INTRODUKTIONEN FÖR FLYKTINGAR OCH ANDRA INVANDRARE I NÄSSJÖ KOMMUN 1 INLEDNING... 1 1.1 MÅLGRUPP... 1 1.2 MÅL FÖR INTRODUKTION... 1 1.3 DELMÅL FÖR INTRODUKTION...

Läs mer

Nytt inom arbets- och entreprenörskapsforskning

Nytt inom arbets- och entreprenörskapsforskning Työpoliittinen Aikakauskirja 2/2011 Katja Weckström (2011). Utredning om behoven att ändra varumärkeslagen. Arbets- och näringsministeriets publikationer, Arbete och företagsamhet 10/2011. Finlands varumärkeslag

Läs mer

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm

Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Landrapport från Finland NBOs styrelsemöte 11 mars 2016 Stockholm Nyckeltal för Finland Folkmängd (januari 2016) 5.486.000 Förväntad BNP-utveckling + 1,2 % Inflation 2015 (prognos) - 0,2 % Arbetslöshet

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om stöd för hemvård och privat vård av barn PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I propositionen föreslås att lagen om stöd

Läs mer