Lokal rödlista för Malmö stad December 2005

Transkript

1 Lokal rödlista för Malmö stad December 2005 Var femte år tar Artdatabanken fram en ny reviderad upplaga av den nationella rödlistan, en lista över de organismer som är hotade av utdöende i verige. I hela landet räknas ca 3700 arter vara hotade och mer än hälften av dessa, ca 2150, finns i kåne. Under år 2005 har denna nationella lista uppdaterats. I samband med detta har Malmö stad valt att ta fram en lokal rödlista för att bättre övervaka utvecklingen av den biologiska mångfalden i kommunen. Listan grundar sig främst på rödlistan för kåne, men även arter som är ovanliga i kommunen kommer att tas med. Detta för att stärka den biologiska mångfalden i Malmö. Listan ska leda fram till åtgärdsprogram för att främja hotade arter och stärka populationerna. Malmös mål är att vara en levande kommun med en rik biologisk mångfald. Bedömningarna av befintliga lokaler, hot, åtgärder och prioriteringar är grundade på de inventeringar som har genomförts i Malmö. För vissa organismgrupper finns utförliga inventeringar gjorda, för andra saknas kunskapsunderlag helt. Malmö är en kommun med många olika naturtyper, vilket gör att den biologiska mångfalden kan vara stor. De biotoper som är aktuella symboliseras av första bokstaven i deras namn H Hav inklusive brackvatten och havsstränder. Inkluderar även klippbranter och sanddyner helt nära havet. ordbrukslandskapet. Inkluderar förutom själva odlingsmarken även trädbärande hagmarker, alléer i jordbruksbygd, slottsparker speciellt där arterna påverkas av omgivande mark, gårdsmiljöer, märgelgravar, dammar och smärre betade kärr i jordbrukslandskapet. L Limniska miljöer. Inkluderar allt från stora sjöar till små gölar samt rinnande vatten. Arter som förutom i vattnet också förekommer på stränder ovanför medelvattenmärket anges även som V, annars bara som L. kogar. Följer i princip skogsvårdslagens definitioner och inkluderar även hyggen, nyplanteringar, skogbevuxna kärr och skogliga impediment, inklusive parker speciellt arter som är direkt knutna till träden. U Urbana miljöer, vägar och täkter. Innefattar Malmö stad och mindre samhällen, inkl. trädgårdar, tätortsnära parker och urbana ruderatmarker, inomhusmiljö, vägrenar, ler-, sand-, grus- kalk-och bergtäkter. V Våtmarker. Inkluderar myrmarker kärr, mossar och sötvattensstränder inklusive åbrinkar och liknande. Arter som även förekommer utanför vattenstranden under lågvattenmärket anges även som L, annars bara som V. För kärlväxter som har mer specialiserade krav på levnadsmiljön har mer exakta naturtyper skrivits in. De varierande graderna av hot mot organismer klassas enligt internationella kriterier. Det finns fem hotkategorier, och en kategori för de arter som betraktas som livskraftiga. De livskraftiga arterna återfinns inte i rödlistan. Klassningarna är: - Försvunnen Regionally extinct - Akut hotad Critically endangered - tarkt hotad Endangered - årbar Vulnerable - Missgynnad Near threatened - Livskraftig LC Least concerned Rödlistas ej 1

2 Även kategorin Kunskapsbrist Data deficient finns och tillämpas om underlaget för en bedömning av situationen inte anses vara tillräcklig. Klassningarna följer strikta regler för populationsstorlekar, spridningsförmåga osv. Många av de hot som finns mot organismer är stora, generella problem i samhälllet. För att komma till rätta med dem finns det några allmänna åtgärder som kan bidra till att lösa problemen. 1. Bevarande av gamla träd samt död ved, i både skogar och parker 2. Återskapande av våtmarker, samt skydd och skötsel av de befintliga 3. Upprättande och bevarande av höga limninska samt marina värden, bl a genom återmeandring, öppnande av kulverterade vattendrag, minskning av övergödning, utrivning av vandringshinder 4. kydd och skötsel av småbiotoper i odlingslandskapet, bl a genom återplantering av alléer, bevarande av märgelgravar, skötsel av stengärden m.m. 5. Hävd av marker, genom slåtter eller bete 6. Minskad störning från människor och trafik 7. Minskning av kemiska ämnen i mark, vatten och luft För vissa, ofta akut hotade arter, krävs dock mer specifika åtgärder för att överlevnaden ska kunna säkras. På grund av den stora mängden hotade arter, ca 2500 i kåne, måste skydd och åtgärder för vissa arter prioriteras över andra. Prioritetsskalan är i tre steg, Hög Medel Låg. Grönfläckig padda är ett exempel på en Hög prioriterad art för Malmö tad, medan lodjur är exempel på Låg. Prioritetklassningen ligger i åtgärdskolumnen. Arterna i listan är uppdelade enligt familjegrupperna och står i bokstavsordning efter de latinska namnen. Detta då vissa arter saknar svenska namn, och i de fall då svenska namn finns kan dessa ibland förändras. 2

3 Fåglar I Malmö finns potential för många arter av fåglar att häcka. Miljöerna i kommunen är varierande, från strandängarna till stadslandskapet, och passar därmed många olika arter. Malmö är också en sträckningslokal för migrerande fåglar och en vinterlokal för många nordligare fåglar. De största hoten mot fågelmångfalden i Malmö är brist på boplatser och födosöksplatser, samt störningar från människor. I verige finns 91 hotade fågelarter, varav 69 återfinns i kåne. 62 hotade fågelarter har observerats i Malmö, varav 16 häckar. Övriga arter passerar vid flyttsträcken och/eller övervintrar i kommunen. De viktigaste åtgärderna för fåglar i Malmö är återskapande av våtmarker samt andra limniska åtgärder. Fåglar Aves Trastsångare Acrocephalus arundinaceus ånglärka Alauda arvensis Kungsfiskare Alcedo atthis tjärtand Anas acuta kedand Anas clypeata Biotop Malmö lokaler LV LV HLM V HLM V Endast tillfällig under flyttningen Häckar i stadens utkanter Övervintrande i Malmö ses särskilt ofta i Turbinkanalen. Även vid Björkelundadammen, egeå vid Almåsa samt ibland längs kusten. Ej häckande Rastar under flyttningen framförallt norr och söder om Klagshamn Fåtaligt häckande Björkelundadammen pillepeng, egeå Bunkeflo strandängar Oljehamnen Nationell klassning Hot Exploatering av åkermark. Minskad utbredning av lämplig biotop Minskad utbredning av lämplig biotop Åtgärder/ Prioritet 3 Upprättande av höga limniska värden t ex bevarande av fiskrika vattenmiljöer 3 Upprättande av höga limniska värden. ärskilt i Oljehamnen är häckningsmiljöerna hotade. All möjlig hänsyn till dessa bör tas vid ev exploatering 3

4 ädgås (rastande) Anser fabalis ssp. fabalis (resting) Årta Anas querquedula Fältpiplärka Anthus campestris Kungsörn Aquila chrysaetos Roskarl Arenaria interpres orduggla Asio flammeus V LV Passerar under flyttning Häckande Tygelsjö ängar Björkelundadammen Möjligen Toarpsdammen H Tillfällig Exploatering av häckningsmiljön. i området. Hög Nyskapande av dammar i stadens utkanter. Mö saknar större betydelse för arten 3 Upprättande av höga limniska värden Bevarande av häckningsmiljöerna samt skapande av nya dammar och småvatten. F Flyttande och övervintrande HM Tillfällig Mö saknar betydelse för arten FV Passerar under törningar under 2 Återskapande flyttning, häckningssäsonge av övervintrande samt n. våtmarker möjligen häckande i 6 Minskad södra delarna av störning Tygelsjö ängar. Bevara strandängar na samt möjligen begränsa tillgänglighe ten för folk under häckningstiden. Priotitet: Brunand LV Häckar: Utfyllnad av 3 4

5 Aythya ferina Rördrom Botaurus stellaris Berguv Bubo bubo ydlig kärrsnäppa Calidris alpina ssp. schinzii Nattskärra Caprimulgus europaeus Hämpling Carduelis cannabina Rosenfink Carpodacus erythrinus vartbent strandpipare Charadrius alexandrinus varttärna Chlidonias niger LV Malmöhus vallgrav Pildammarna Oljehamnen Industrihamnen Bulltoftaparken Tillfällig. pelande fågel har hörts i Almåsa. dammar och andra småvatten. Minskad utbredning av lämplig biotop Upprättande av höga limniska värden Förhindra exploatering av befintliga småvatten. kapande av nya dammar. 3 Upprättande av höga limniska värden Bevara dammarna i Almåsa HU Tillfällig Mö saknarbetyd else för arten HMV Häckar på Tygelsjö ängar. Häckade tidigare på Bunkeflo stradängar. Upphörande bete på strandängarna. törningar under häckningen. 2 Återskapande av våtmarker 6 Minskad störning Upprätthålla nde av lagom bete, helst med nöt. Hög Tillfällig Mö saknar betydelse för arten Häckar med flera par UV Tillfällig. Tidigare sannolikt häckande på Klagshamnsudden. H Mö saknar betydelse för arten LV Endast tillfällig. Mö saknar betydelse för arten 5

6 Vit stork Ciconia ciconia vart stork Ciconia nigra Blå kärrhök Circus cyaneus Ängshök Circus pygargus Alfågel Clangula hyemalis kogsduva Columba oenas Blåkråka Coracias garrulus Vaktel Coturnix coturnix Kornknarr Crex crex Mellanspett Dendrocopos medius Mindre hackspett Dendrocopos minor UV LV V V Tillfällig under flyttning Flyttande och övervintrande t.ex på trandängarna Lernacken - Tygelsjö Tillfällig under flyttning Exploatering av strandängar och andra sorkrika marker Mö saknar betydelse för arten HM Endast sträckande Mö saknar betydelse för arten Möjligen häckande Pildammsparken Petersborg Minskad utbredning av lämplig biotop, dvs högstammig skogsmiljö 1 Bevarande av gamla träd 4 kydd och skötsel av småbiotoper Bevara lämpliga häckningträd (boet byggs i håligheter i träd) Holkuppsätt ning i lämpliga miljöer. aknas Mö saknar betydelse för arten Tillfällig V Tillfällig. Häckning möjlig i östra delarna av kommunen Minskad utbredning av lämplig biotop U Tillfällig 1 Bevarande av gamla träd kulle möjligen kunna tänkas i häcka i 6

7 Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos Kornsparv Emberiza calandra Ortolansparv Emberiza hortulana Pilgrimsfalk Falco peregrinus Mindre flugsnappare Ficedula parva Tofslärka Galerida cristata Dubbelbeckasin Gallinago media Havsörn Haliaeetus albicilla Tillfällig HV U FV HLM V Passerar under flyttning Häckningsförsök på Kockumskranen 2001 och Häckningsförsök i Limhamns kalkbrott 2003 (rötägg). Lyckad häckning samma plats 2004 (1 unge) samt häckningsförsök 2005, sannolikt avbrutet pga störningar Tillfällig under flyttning Häckade tidigare med flera par, numera endast tillfällig. Mycket sällsynt under flyttningen. Övervintrar med några exemplar dels på strandängarna söder om Malmö, dels i kommunens Exploateringar och störningar vid boplatsen. törning vid övervintringsplatserna Almåsa området eller på Klagshamns udden. Lämpliga boträd och häckningsmiljöer sparas i dessa områden Mö saknar betydelse för arten 6 Minskad störning Boplatsen och dess närmaste omgivning i Limhamns kalkbrott bör säkras för störningar. Utsättande av bolådor på lämpliga platser i Malmö Hög Mö saknar betydelse för arten 7

8 Göktyta ynx torquilla Törnskata Lanius collurio illtrut Larus fuscus Rödspov Limosa limosa Flodsångare Locustella fluviatilis Gräshoppsångare Locustella naevia värta Melanitta fusca Nötkråka Nucifraga caryocatactes torspov Numenius arquata tenskvätta Oenanthe oenanthe ommargylling Oriolus oriolus tortrapp Otis tarda Entita Parus palustris Rapphöna Perdix perdix Bivråk Pernis apivorus östra delar Tillfällig under flyttning Endast tillfällig under flyttningen HLM Tillfällig, ej häckande V HLV Tillfällig Mö saknar betydelse för arten V Tillfällig V FHL MV U HM V FH Kanske häckande Klagshamn Almåsa Endast sträckande i Öresund Flyttande och övervintrande. Kanske har arten häckat på Limhamns kyrkogård. Ej häckande Rastar under flyttningen framförallt norr och söder om Klagshamn Häckar Framförallt i hamnen. Tillfällig U Enstaka exemplar observerade vissa vintrar. Häckar i jordbrukslandskapet runt Malmö samt på ruderatmarker i hamnområdena. Endast förbisträckande Brushane FHLV Passerar under Röjning, minskad utbredning av lämplig biotop Borttagande av hasselbuskar då hasselnötter är en viktig föda. Minskad utbredning av lämplig biotop, särskilt i hamnen. Minskad utbredning av lämplig biotop Mö saknar betydelse för arten para förekomster av hasselbuskar. Plantera nya hasselbuskar. para steniga ruderatmarker Mö saknar betydelse för arten Mö saknar betydelse för arten 8

9 Philomachus pugnax Lundsångare Phylloscopus trochiloides varthakedopping Podiceps auritus varthalsad dopping Podiceps nigricollis måfläckig sumphöna Porzana porzana Pungmes Remiz pendulinus Backsvala Riparia riparia Gulhämpling erinus serinus måtärna terna albifrons flyttning och rastar längs kusten. Tillfällig Mö saknar betydelse för arten HLM Endast rastande i V Öresund. LV Endast tillfällig. Häckade tidigare i jölundadammarna. V Tillfällig V UV HM Häckning eller försök till häckning 2005 på följande platser: Almåsa, Käglinge, Toftanäs Kvarnby GK Rönnebäck N Risebjer Klagshamns kalkbrott Limhamns kalkbrott Gottorp Tillfällig. Har möjligen häckat i Hammars Park Häckar Norra hamnen Exploatering av häckningsmiljöer. Häcknings-miljön förstörs. Exempelvis utjämnande av jord/sanhögar där arten häckar. Exploatering av parkmiljöer Minskad utbredning av Mö saknar betydelse för arten 2 Återskapande av våtmarker kapa nya fuktmarker som vid Toftanäs. 4 kydd och skötsel av småbiotoper Bevara artens häckningsplatser tex låta jord/sandhögar finnas kvar. Nya häckningsbiotoper kan skapas genom att t.ex. skapa lämpliga branter i dagbrott eller helt enkelt lägga ut sand/jordhögar Hög 3 Upprättande 9

10 kräntärna terna caspia Kentsk tärna terna sandvicensis Turkduva treptopelia decaocto Höksångare ylvia nisoria Tornuggla Tyto alba Härfågel Upupa epops HLM V HM Brofästet Tygelsjö ängar Tillfällig Har häckat i Norra hamnen. Passerar under flyttningen samt översomrande U Häckar lämplig biotop, särskilt i hamnen. Exploatering av häcknings-miljön i hamnen. av höga limniska värden kapande av nya häckningsmiljöer vid exploatering i hamnområdet. Hög 4 kydd och skötsel av småbiotoper Bevara häckningsmiljöerna i hamnen. kapande av nya miljöer om dessa förstörs. Tillfällig Mö saknar betydelse för arten U Inga kända häckningar. Uppsättning av bolådor i lämpliga miljöer kan kanske locka arten till häckning. Tillfällig Mö saknar betydelse för arten 10

11 Grod- och kräldjur Värmen och det närmast kontinentala klimatet gör Malmö mycket lämpat för grod- och kräldjur. Tillgången på lämpliga vatten med bra vattenkvalitet är dock begränsande för många av arterna. Inplantering av fisk och signalkräfta utgör också hot. 9 arter av grod- och kräldjur är hotade i verige, varav hela 7 finns i kåne. I Malmö finns tre av dessa. Två arter, klockgroda och strandpadda, har historiskt funnits i Malmö men är idag försvunna från kommunen. De åtgärder som skulle främja dessa grupper mest är uppfödning och utplantering, samt skydd och återskapande av småvatten och våtmarker. Grod-och kräldjur Reptilia Klockgroda Bombina bombina trandpadda Bufo calamita Grönfläckig padda Bufo viridis Hasselsnok Coronella austriaca andödla Lacerta agilis Biotop Malmö lokaler Nationell klassning Hot L V Inga Försvunnen H L V H L V Inga Försvunnen Kalkbrottet Upphörd vattenpumpning i Kalkbrottet. Försämrad vattenkvalitet. H Inga H U Hyllie mosse Kontinental banan kogsplantering/ uppväxt av sly. Förvildade katter. Lökgroda Pelobatus fuscus L V Käglinge naturområde Vägtrafik. Igenfyllnad av märgelgravar Försämring av vattenkvalitén. Inplantering av kräftor/fisk i dammar. Långbensgroda Rana dalmatina LV Inga Däggdjur Åtgärder/ Prioritet Det är svårt för större däggdjur att uppehålla sig i Malmö på grund av den öppna markanvändningen utanför staden och den intensiva markanvändningen inne i staden. törningen från människor och trafik är stor. Mindre däggdjur så som fladdermöss trivs däremot utmärkt. I verige finns 19 hotade däggdjursarter, varav 12 förekommer i kåne. I Malmö hittas två av dessa. De åtgärder som skulle främja däggdjuren mest är uppsättning av fladdermusholkar samt skydd av småvatten. En astersik (*) efter det svenska namnet innebär att arten är sällsynt i Malmö men ej hotad på den nationella listan. Uppfödning av arten i skyddade lokaler, skydd av livsmiljöer Hög 4 kydd och skötsel av småbiotoper Hög 2 Återskapande av våtmarker 3 Upprättande av höga limniska värden Medel 11

12 Däggdjur Mamalia Biotop Malmö lokaler Nationell klassning Hot Barbastell Barbastella U barbastellus Varg Canis lupus Kronhjort, nominatrasen Cervus elaphus elaphus Utter Lutra lutra H LV Lodjur Lynx lynx Bechsteins fladdermus U Myotis bechsteinii Dammfladdermus Myotis UV dasycneme Mustaschfladdermus Myotis UV Klagshamn, Brist på föda, mystacinus brist på överdagningslokaler Fransfladdermus Myotis nattereri Tumlare Phocoena phocoena Trollfladdermus Pipistrellus nathusii UV H UV pillepengen, Husie mosse, Pildammsparken, vart råtta Rattus rattus U Rådjur * V Limhamns kalkbrott trandängarna Klagshamnsudden Käglinge naturområde LC Grävling * U Limhamns kalkbrott LC Käglinge naturområde Brist på föda, brist på överdagningslokaler akt törning från hund och människa Åtgärder/ Prioritet 3. Uppehåll av höga limniska värden 4 kydd och skötsel av småbiotoper Hög Information och tillverkning av holkar gynnar arten 3. Uppehåll av höga limniska värden 4 kydd och skötsel av småbiotoper Hög Information och tillverkning av holkar gynnar arten 6 Minskad störning från människor och trafik 12

13 Fisk och blötdjur Många av Malmös vattendrag är små och starkt uträtade eller till och med nedgrävda. Detta gör det svårt för många arter av fisk och andra vattenlevande djur att överleva och fortplanta sig. Ålgräsängarna utanför kusten är lekplats för många marina fiskarter. 34 arter av fisk är hotad i verige, varav 17 återfinns i skånska vattendrag eller vid kusten. Två av dessa, ål och tånglake, har återfunnits i Malmös vatten. För blötdjuren gäller att 130 arter är hotade i landet, varav 47 hör hemma i kåne. Ingen av dessa har återfunnits i Malmö, dock har mycket få inventeringar genomförts på blötdjur. De åtgärder som skulle främja dessa grupper är uppöppnandet av kulverterade diken och återmeandring av vattendrag. Fisk Pisces och blötdjur Mullosca Biotop Malmö lokaler Nationell klassning Hot Åtgärder/ Prioritet Ål Anguilla anguilla LM Lilla Mölleberga, kabesjö, Överfiskning, förstörning av 3 Upprättande av höga Gessiebäcken, Risebergabäcken 2002 Bo-01 kanalen, 2003 vandringsvägar limniska värden Hög Brugd Cetorhinus H maximus lätrocka Dipturus batis M Torsk Gadus morhua M Gråhaj Galeorhinus M galeus Håbrand Lamna nasus M Flodnejonöga Lampetra HL fluviatilis Groplöja Leucaspius L delineatus Kolja Melanogrammus M aeglefinus Havsnejonöga HL Petromyzon marinus Piggvar Psetta maxima M Knaggrocka Raja H clavata måfläckig rödhaj H cyliorhinus canicula Mal ilurus glanis L Håkärring omniosus M microcephalus Pigghaj qualus M acanthias Tånglake Zoarces M Bo 01 kanalen, 2003 Okänt, ev fiske Okänt viviparus Abra prismatica M Nålsnäcka Acicula polita V Amauropsis islandica M 13

14 Anisocycla nitidissima M Rundläppad skivsnäcka L Anisus leucostoma Anisus vorticulus L Aplexa hypnorum LV Tvåtandad spolsnäcka U Balea biplicata Östspolsnäcka Bulgarica cana Granulerad toppsnäcka M Clelandella miliaris törre agatsnäcka V Cochlicopa nitens Colus jeffreysianus M Liktandad dvärgmussla M Crenella decussata Euspira pallida M Gyraulus laevis L Förbisedd tusensnäcka M Hydrobia neglecta Knölläppad spolsnäcka Laciniaria plicata Blek lagunsnäcka M Lacuna pallidula Tandpuppsnäcka Lauria H cylindracea Lima loscombi M tor östersjömussla M Macoma calcarea Buskpolsnäcka Macrogastra ventricosa Flodpärlmussla L Margaritifera margaritifera Melanella polita M Modiolus adriaticus M Moerella pygmaea M Musculus niger M Mya truncata M Liten pilsnäcka M Oenopota trevelliana Pilsnäcka Oenopota M turricula mal damsnäcka L Omphiscola glabra Panomya norvegica M Parvicardium hauniense M Pelseneeria stylifera M Tandsnäcka Perforatella V 14

15 bidentata Flat dammussla L Pseudanodonta complanata egmentina nitida L Lamellsnäcka permodea lamellata Gråskalig V bärnstenssnäcka uccinea oblonga Radiärstrimmig M venusmussla Timoclea ovata Vindeltornsnäcka M Trophon truncatus Tjockskalig L målarmussla Unio crassus Kärrgrässnäcka Vallonia enniensis umpkamgälsnäcka LV Valvata macrostoma Velutina plicatilis M Kalkkärrsgrynsnäcka FV Vertigo geyeri törre grynsnäcka Vertigo moulinsiana V 15

16 Kärlväxter Övergödning och dålig hävd är orsaken till många kärlväxters tillbakagång. I hela verige är 485 arter av kärlväxter hotade, och i kåne finns mer än hälften av dem, 292 stycken. 73 av dessa arter har vid inventeringar funnits i Malmö, vissa har dock aldrig återfunnits efter första upptäckten. De åtgärder som skulle främja kärlväxterna mest i Malmö är skydd och hävd av Klagshamnsudden samt strandängarna norr och söder om, skydd av Borrebacke, minskning av användningen av bekämpningsmedel samt sprutfria kantzoner runt åkrar. För kärlväxter används en egen biotoplista. En astersik (*) efter det svenska namnet innebär att arten är sällsynt i Malmö men ej hotad på den nationella listan. Kärlväxter Tracherophyta Biotop Malmö lokaler Naverlönn Acer campestre I bryn och snår på kalkhaltig mark Äkta stormhatt Aconitum napellus Klätt Agrostemma githago I höstråg Klagshamnsudden, ca år V. Klagstorp, ca år Tygelsjö, ca år Lockarp, ca år. allerup, ca år Bara, ca år Glostorp, ca år Arrie, ca år lottsparken, ca år Barnkliniken, ca år Frihamnen, ca år ärslöv, ca år Limhamn, ca år pillepengen, ca år egepark 2005 Lernacken, ca år Tottarp, ca år Arlövsvägen, ca år pillepengen, ca år Nationell klassning Hot Avverkning, ogräsbekämpning, uppväxande sly Rationellt jordbruk, ogräsbekämpning Åtgärder/ Prioritet 1 Bevarande av gamla träd även i parker 7 Minskning av kemiska ämnen i mark Hög Information bör skickas till markägare samt parkförvaltning så att skötsel kan ske på rätt sätt. 7 Minskning av kemiska ämnen i mar Medel prutfria kantzoner gynnar arten Vittåtel Aira caryophyllea Kritsuga Ajuga genevensis Torra, Malmö Försvunnen Försvunnen kalkrika backar Kustdaggkåpa Alchemilla xanthochlora Rosenlök Allium carinatum Kantlök Allium senescens Grådådra Alyssum and Käglinge rekreations Upphörd hävd, 5 Hävd av 16

17 alyssoides Knutört Anagallis minima Åkerkulla Anthemis arvensis Kamomillkulla Anthemis cotula tor sandlilja Anthericum liliago Taggkörvel Anthriscus caucalis mark med blottor Höst säd, förstaårsvallar Havsstrand, torr sandmark område, allerup, ca år Käglinge rekreations område, 1981 Oxie, ca år kabersjö, ca år. allerup, ca år Hököpinge, ca år Arrie, ca år Klagshamnsudden, 1989 Kallbadhuset, 1990 Kockums Fritid, 1990 Hennög., 1990 pillepengen, 1990 Malmö-hus, 1991 egevångs-badet, 1991 egeå, 1993 Lernacken, 1995 Malmö hamn, 1995 Lindeborg, 1996 måbåtshamnen, Limhamn, 1996 Latinskolan, 1997 Flansbjär, 1997 Tygelsjö, ca år V. Klagstorp, ca år Rosengårdsparken, ca år Lernacken, ca år Lindeborg, ca år N. Hennögata, ca år lottsparken, ca år Erikslustvägen, ca år Latinskolan, ca år ogräsbekämpning Rationellt jordbruk, ogräsbekämpning Upphörd hävd, ogräsbekämpning, anläggningsar beten på ruderatmarker marker, genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i mark Medel prutfria kantzoner gynnar arten Minskning av kemiska ämnen i mark Medel prutfria kantzoner gynnar arten 5 Hävd av marker, genom slåtter eller bete 7. Minskning av kemiska ämnen i marken Medel Vissa av områdena får skydd och hävd inom en snar framtid. Malmö tad har en policy mot kemisk ogräsbekämpning 17

18 måfruktig jungfukamm Aphanes australis elleri Apium graveolens Krypfloka Apium inundatum pädnarv Arenaria leptoclados Kustsandnarv Arenaria serpyllifolia ssp. Lloydii Hålrot Aristolochia clematitis Klubbfibbla Arnoseris minima andmalört Artemisia stelleriana Munkhätta Arum alpinum Paddfot Asperugo procumbens Vid rent, närings -fattigt vatten med neutralt ph Öppen sandmark ruderat och åkermark Malmöhus, ca år Regementsgatan, ca år Vitemöllegatan, ca år Pildamsparken, ca år Kockumsfritid, ca år Malmö hamn, ca år Tottarp, ca år måbåtshamnen, ca år pillepengen, ca år Bunkeflostrandängar, år? Ribersborg, 1998, 2004 Bara, ca år Upphörd hävd, övergödning av vatten pillepengen, 1995, ej återfunnen senare Tygelsjö, ca år V. Klagstorp, ca år O Husie, ca år kumparp, ca år Lindeborg, ca år kabersjö, ca år. allerup, ca år Malmöhus slott, ca år lottsmöllan, ca år 3 Upprättande av höga limninska värden 5 Hävd av marker, genom slåtter eller bete Låg Försvunnen Försvunnen Rationellt jordbruk 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Låg 18

19 Glansbräken Asplenium adiantum-nigrum Mjältbräken Asplenium ceterach Hjorttunga Asplenium scolopendrium andvedel Astragalus arenarius trandvedel Astragalus danicus andmålla Atriplex laciniata altmålla Atriplex pedunculata Portlakmålla Atriplex portulacoides Purrhavre Avena strigosa Luddmålla Bassia hirsuta Grönskära Bidens radiata Rutlåsbräken Botrychium matricariifolium Dvärglåsbräken Botrychium simplex trävlosta Bromopsis benekenii kugglosta Bromopsis ramosa Renlosta Bromus arvensis Havsstrand, saltskonor Åkermark, ruderat mark Malmöhus, ca år Malmö Universitetssjukhus, ca år Hundrastplatsen, ca år Ribersborgs strand 2004 Bunkeflo strandängar,år? Klagshamnsudden, ca år V. Klagstorp, ca år trandhem, ca år Kalkbrottet, 1992 Oxie, olgården, 1993 Trollenäsg.1992 V. Klagstorp, ca år Upphörd hävd 5 Hävd av marker, genom slåtter eller bete Hög Bete med tunga djur som sparkar upp blottor är att föredra Vissa av områdena får skydd och hävd inom en snar framtid Rationellt jordbruk, ogräsbekämpning 7 Minskning av kemiska ämnen i marken 19

20 Brinklosta Bromus commutatus pädlosta Bromus pseudosecalinus Ängslosta Bromus racemosus Råglosta Bromus secalinus trandnål Bupleurum tenuissimum Åkermark, ruderat mark Oxie, ca år Naffentorp, ca år Oxie, ca år. allerup, ca år kabersjö, ca år Bjärshög, ca år Hököpinge, ca år. Åkarp, ca år Trollenäsgatan, ca år Mölleberga, ca år. Åkarp, ca år Rationellt jordbruk, ogräsbekämpning Havsstrand Dynan, 1999 Bunkeflo strandängar, ca år Klagshamnsudden, ca år Tygelsjö, ca år V. Klagstorp, ca år Tygelsjö strandängar 2001 Klagstorps strandäng 2002 Medel Information bör skickas till markägare. prutfria kantzoner gynnar arten 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel Information bör skickas till markägare. prutfria kantzoner gynnar arten Upphörd hävd 5 Hävd av marker, genom slåtter eller bete Hög Vissa av områdena får skydd och hävd inom en snar framtid Lindådra Camelina alyssum anddådra Camelina microcarpa V. Klagstorp, ca år. Åkarp, ca år Åkermark, kulturmark Ogräsbekämpning 7 Minskning av kemiska ämnen i mark Medel prutfria kantzoner gynnar arten 20

21 Oljedådra Camelina sativa kogsklocka Campanula cervicaria Rapunkelklocka Campanula rapunculus trandbräsma Cardamine parviflora Piggtistel Carduus acanthoides Hartmansstarr Carex hartmanii Åkermark, ruderat mark törda lerjordar Kulturmark Hullkajen, ca år wede Chrome, 1990 ej återfunnen Ribersborg, ca år V. Klagstorp, ca år Oxie, ca år Elisedal, ca år Lernacken, ca år Bergdala, ca år Lockarp, ca år Fosie, ca år. allerup, ca år kabersjö, ca år V. Klagstorp, ca år Arrie, ca år Glostorp, ca år N Hennögatan, ca år Mellersta hamnen, ca år Köpenhamnsvägen, ca år Kockum fritid, ca år Malmö jvg-station, ca år Carlsgatan, ca år allerup, ca år Bara, ca år Magasinsgatan, ca år pillepengen, ca år O Flinränne-gatan, ca år Reningsverk, ca år Ruderatmark, Oljehamnen 2001 Krockbäcks parken 2002 Limhamns spårområde Ön 2004 Försvunnen Försvunnen Igenväxning, upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Fortsatt störning av ruderatmarker Medel 21

22 Ölandsstarr Carex ligerica Bågstarr Carex maritima Trubbstarr Carex obtusata Hängstarr Carex pendula Loppstarr Carex pulicaris Källgräs Catabrosa aquatica Flockarun Centaurium erythraea Raggarv Cerastium brachypetalum Östkustarv Cerastium subtetrandrum Gatmålla Chenopodium murale Östersjömålla Chenopodium strictum ssp. triatiforme Bymålla Chenopodium urbicum tinkmålla Chenopodium vulvaria Ryl Chimaphila umbellata Kustgullpudra Ängsmark, naturbetesmark, havsstrand trandäng, betesmark Näringrik mark, Kulturmark, strandäng, soptipp Kultur mark, havsstrand Bunkeflo strandäng, Toftanäsv., 1996 Borrebacke, 1996 V. Klagstorp, ca år kabersjö, ca år Bunkeflo strandängar, 1979 Klagshamns hamn, ca år Ön, Limhamn, ca år V. Klagstorp, ca år Tygelsjö, ca år trandhem, ca år Lernacken, ca år aabfabriken, ca år pillepengen, ca år Tygelsjö & soptipp N Ö:a jukhuset, 1992, ej återfunnen senare Månplan 1, 1994, ej återfunnen senare Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Medel Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Medel Försvunnen Försvunnen Försvunnen Försvunnen 1 Upptecknad som C. minus, en vetenskaplig synonym till C. erythraea. Fanns 3 exemplar,

23 Chrysosplenium oppositifolium Bäcktistel Cirsium rivulare Engelsk skörbjuggört Cochlearia officinalis ssp. anglica Nötkörvel Conopodium majus Riddarsporre Consolida regalis Kråkkrassing Coronopus squamatus kånskt oxbär Cotoneaster kullensis Linsnärja Cuscuta epilinum Ljungsnärja Cuscuta epithymum Dvärgag Cyperus fuscus Majnycklar Dactylorhiza majalis altängar Åkermark, ruderat mark Rabatt, soptippar Torräng, naturbetesmark Fuktäng, rikkärr, kalk- Bunkeflo strandängar, ca år V. Klagstrop, ca år Bunkeflo, ca år trandhem, ca år Lernacken, ca år, ca år Limhamnsfälten, ca år måbåtshamnen, ca år V. Husie kyrka, ca år Klagshamnsudden, ca år medjegatan, ca år Pildamsparken, ca år V. Klagstorp, kyrka, ca år Borrebacke, 1995 V. Klagstorp, Borrebacke, ca år Toarpsängen, egeå, ca år Husie mosse, ca år Käglinge ränna, ca år Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Hög Vissa av områdena ska få skydd och hävd inom kort tid Rationellt jordbruk, ogräsbekämpning, gödsling Hård rensning i rabatter Upphörd hävd, gödsling Upphörd hävd, utdikning 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel prutfria katzoner gynnar arten Information till parkförvaltningen Låg 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel 3 Uppehålla höga limninska värden 5 Hävd av marker genom 23

24 jötåtel Deschampsia setacea andnejlika Dianthus arenarius Knippnejlika Dianthus armeria Praktnejlika Dianthus superbus Fingerhirs Digitaria ischaemum mark Husiekyrka, ca år Oxie, ca år kabersjö, ca år Kustnära kulturmiljö Betad torräng and mark, åkrar Malmö Kalkbrottet, 1992 V. Klagstorp, ca år Arrie, ca år Klagshamnsudden 2001 Nobelvägen, ca år Latinskolan, ca år Allmänna sjukhuset, ca år slåtter eller bete Medel Försvunnen Försvunnen Upphörd hävd, ogräsbekämpning Upphörd hävd, ogräsbekämpning 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel Gärna bete med tunga djur som sparkar upp sandblottor. Malmö tad har en policy mot kemiska ogräsmedel 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel Gärna bete med tunga djur som sparkar upp sandblottor. Malmö tad har en policy mot kemiska ogräsmedel 24

25 Rysk drakblomma Dracocephalum thymiflorum Kal knipprot Epipactis phyllanthes kogsfru Epipogium aphyllum ättefräken Equisetum telmateia Martorn Eryngium maritimum måtörel Euphorbia exigua Ljungögontröst Euphrasia micrantha Ängsögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. Montana tor ögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. Rostkoviana kärblad Falcaria vulgaris Torr, närings -rik, öppen mark. Även åkrar andig kalkmark Malmö 1822 tamlunda gård, 1992 pillepengen, 1992 O Ollebo, 1995 Borrebacke, 1997 V. Klagstorp, ca år Husie, ca år Oxie, ca år Ollebo, ca år V. Klagstorp, Borrebacke, ca år. Åkarp, ca år Klagshamnsudden 2001 Lernacken, 1997 Lernacken, ca år Görslöv, ca år Upphörd hävd, ogräsbekämpning, gödsling Upphörd hävd, anläggningsar beten, ogräsbekämpning 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Information till markägare Medel kogssvingel Festuca altissima andsvingel Festuca polesica Gulgrå ullört Filago lutescens Klotullört Filago vulgaris Kultur Frihamns-viadukten, Anläggnings- Information till 25

26 Luddvårlök Gagea villosa Kalkdån Galeopsis angustifolia Linmåra Galium spurium ssp. purium Backmåra Galium suecicum Tysk ginst Genista germanica Hårginst Genista pilosa Klockgentiana Gentiana pneumonanthe Kustgentiana Gentianella campestris ssp. baltica Fältgentiana Gentianella campestris ssp. campestris Kärrnäva Geranium palustre trandvallmo Glaucium flavum Kalkbräken Gymnocarpium robertianum Grusnejlika Gypsophila muralis mark samt ruderat mark grusiga sandiga samt störda marker 1996 ej återfunnen senare caniaparken ärnvägsbank, Fosie, ca år V. Klagstorp, ca år tenåldersgatan, ca år Ystadvägen, ca år caniaparken, ca år Västra hamnen, ca år Malmömässan, ca år Frihamnsviadukten, ca år Malmö banområde, ca år Kaptensbronskiosk, ca år tadsbiblioteket, ca år pillepengen, ca år arbeten Ogräsbekämpning, igenväxning markägare Medel Marker hålls helt vegetationsfria. Låg Malmö tad har redan en policy mot ogräs- 26

27 Honungsblomster Herminium monorchis Fågelarv Holosteum umbellatum kogskorn Hordelymus europaeus Ängskorn Hordeum secalinum Dvärgjohannesört Hypericum humifusum Hedjohannesört Hypericum pulchrum Kärrjohannesört Hypericum tetrapterum Åkerfibbla Hypochoeris glabra Dansk iris Iris spuria Kaltkfuktängar, rik-kärr med hög kalkhalt Öppen betesmark i havs miljö Fuktig, störd mark Betad, fuktig mark trandäng bekämpning Malmö Linné 1749 Försvunnen Försvunnen Malmö, 1822 Oxie, ca år Upphörd hävd, gödsling Risebergabäcken, nya sjöns n:a ände, ca år Oxie, ca år Bara, ca år. Åkarp, ca år Lernacken, 1997 V. Klagstorp, ca år Upphörd hävd, dikning, gödsling Överbetning, insamling 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Hög Gärna bete med tunga djur som sparkar upp blottor 3 Upprätthålla av höga limninska värden 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Hög Avgränsing och stängsling 27

28 Flytsäv Isolepis fluitans Borstsäv Isolepis setacea varttåg uncus anceps Huvudtåg uncus capitatus Blåtåg uncus inflexus pjutsporre Kickxia elatine utan bete Rikkärr, kultur mark Åker mark Tofsäxing Koeleria glauca Piggfrö Lappula squarrosa oliga, öppna, störda område Tygelsjö, ca år Bunkeflostrand, ca år Lernacken, ca år Bunkeflostrandängar, år? Klagshamnsudden 2001 Husie-Kvarnby kabersjö Oxie Bjärshög Malmö 1822 Borrebacke, 1995 Hamnen, 1997 Kalkbrottet, 1997 V:a Kyrkan, 1997 Klagshamnsudden, ca år V. Klagstorp, ca år Borrebacke, ca år Norra hamnen, ca år V. Klagstorp, ca år Reningsverkets rötkammare, ca år Anläggningsarbeten Upphörd hävd, gödsling och bekämpnings medel för att förhindra betning. Information via skyltar Hög Information till markägare Låg 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Bete med nötkreatur som sparkar upp blottor är gynnsammt Medel Vårvial Lappula squarrosa Knölvial Lathyrus tuberosus Åkermark, ruderat mark jölundaviadukten, 1992 :a pillepengen, 1997 egeå, 1997 Exploatering Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Medel Gråmalva Lavatera thuringiaca Vid äldre gårdar, Hemsög., 1997 vartög., 1997 Käglinge rekreeations- Exploatering kydd av områdena 28

29 Vildris Leersia oryzoides Hjärtstilla Leonurus cardiaca Marrisp Limonium vulgare betesmarker. oliga, öppna område Kultur mark altrika betade strandängar område, ca år Oljehamnen ej återfunnen, ca år Glostorp, ca år Hemsögatan, ca år pillepengen, ca år Lockarp nära g:a Ohlssons Enke: numera borta pga. järnvägsbreddning Dynan, 1946 Lockarp, ca år Medel Försvunnen Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Nötkreatursbetning är mest gynnsam Medel Ävjebrodd Limosella aquatica Gulyxne Liparis loeselii Blåsminkrot Lithospermum arvense ssp. Coerulescens tenfrö Lithospermum officinale Linrepe Lolium remotum Dårrepe Lolium temulentum mal käringtand Lotus tenuis Öppna, störda strandsnår Betade havsstrandängar Limhamn, ca år pillepengen, ca år Tygelsjö, ca år V. Klagstorp, ca år Bunkeflostrand, ca år trandhem, ca år Lernacken, ca år kabersjö, ca år V. Klagstorp, ca år Norra hamnen, ca år Bunkeflostrandängar, år? Tygelsjö strandängar 2001 Klagstorps strandäng 2002 Okänt Okänt Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Medel Några av områdena betas redan Månviol Lunaria rediviva Dikning 3 Upprättande 29

30 Flygsvalting Luronium natans torfryle Luzula sylvatica trandlummer Lycopodiella inundata kogslysing Lysimachia nemorum Rödlånke Lythrum portula Vit kattost Malva pusilla ruderat mark Kultur miljö, gärna störd Erikslustvägen, ca år Bunkeflo k:a, 1995 allerup, ca år Bjärshög, ca år Okänd, osäker om arten finns kvar Upphörd hävd, speciellt minskningen av höns av höga limniska värden Medel Okänt 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Höns på gårdsplaner är goda spridare av växten Medel Kransborre Marrubium vulgare trandlusern Medicago minima Korskovall Melampyrum cristatum trandsötväppling Melilotus dentatus törd havsstrandäng anstorp, ca år För tidig slåttring, upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Information till markägare Hög Ädelmynta Mentha x gracilis andnörel Minuartia viscosa Kalvnos Misopates orontium 30

31 Vårkällört Montia arvensis Klådris Myricaria germanica jönajas Najas flexilis Bäckfräne Nasturtium microphyllum Källfräne Nasturtium officinale Fuktig, störd mark vid havet Näringrik mark vid rinnand e vatten V. Klagstorp, ca år Klagshamns kalkugn, ca år Barnviken, ca år Igenväxning alt för högt betestryck Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Medel Gärna bete med tunga djur som sparkar upp blottor 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Låg Lokalen är olämplig för betesdjur Kattmynta Nepeta cataria Öppna gårds miljöer Kornådra Neslia paniculata Pipstärka Oenanthe fistulosa Busktörne Ononis spinosa ssp. pinosa olig, vattenrik mark Fuktig betesmark vid havet V-sida av Börshuset, 1997 Börshuset, ca år Malmö 1822 :a strandängarna vid ringvallen, 1980 Ej senare återfunnen Tygelsjö, ca år jötorp, ca år Konkurrens Bevakning av lokaler Upphörd hävd, ogräsbekämpning Försvunnen 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel Krutbrännare* Orchis ustulata Dvärgserradella Ornithopus perpusillus Klintsnyltrot Orobanche elatior Borrebacke, 1978 Parasit på Malmö Käglinge Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom 31

32 Klöversnyltrot Orobanche minor väddklint på soliga torrängar rekreationsområde, 1981 Borrebacke, 1995 Käglinge, ofiedal, 1995 Elisedal, 1995 Ö:a kyrkogården, 1997 Oxie vattentorn inplanterad, ca år Minnesdal, ca år Lindegård, ca år Borrebacke, ca år Oxie, ca år Klagshamnsudden 2001 Trädesåker, Tygelsjö 2001 Igenväxning, ogräsmedel. Osäkert om lokalen finns kvar slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel Tistelsnyltrot Orobanche reticulata Ormax Parapholis strigosa Kortbetad havsstrand Dynan, 1946 Klagshamnsudden, ca år Tygelsjö, ca år V. Klagstorp, ca år trandhem, ca år Bunkeflo strandängar Tygelsjö strandängar 2001 Upphörd hävd. Gödsling, markbearbetning 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel Väggört Parietaria officinalis Granspira Pedicularis sylvatica Hylsnejlika Petrorhagia prolifera Klippnejlika Petrorhagia saxifraga Backsilja Peucedanum oreoselinum andtimotej Phleum Kväverik, frisk kulturmark Lockarp järnvägsbank, 1995 Lockarp, ca år Bortrensning Områdets förvaltare bör informeras Hög 32

33 arenarium Klotgräs Pilularia globulifera tor bockrot Pimpinella major ammetsbockrot Pimpinella saxifraga ssp. Nigra Fuktig ängs mark Betade gräs hedar kabersjö, ca år Glostorp, ca år Knölgröe* Poa bulbosa Lilla mörstack vid Arrige, ca år torgröe Poa remota Rosettjungfrulin* Polygala amarella Okänd Okänd Borrebacke, 1995 Igenväxning 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Hög Området är värdefullt för floran och bör få varaktigt skydd och skötsel Klagshamnsudden 2001 V. Klagstorp, ca år Mkt ovanlig i kåne, särskilt syd-västra kåne I sydvästra kåne mkt sällsynt Igen-växning, upphörd beteshävd, uppodling, 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Medel Toppjungfrulin Polygala comosa Näbbtrampört Polygonum oxyspermum Uddbräken Polystichum aculeatum kuggbräken Polystichum braunii petsnate Potamogeton acutifolius Källnate Potamogeton coloratus Bandnate Potamogeton compressus Uddnate Potamogeton friesii tyvnate Potamogeton rutilus Knölnate Potamogeton 33

34 trichoides Revig blodrot Potentilla anglica Luddfingerört Potentilla heptaphylla multronfingerört Potentilla sterilis Lundviva Primula elatior ordviva Primula vulgaris Vitnoppa Pseudognaphalium luteoalbum Vityxne Pseudorchis albida Loppört Pulicaria vulgaris malbladig lungört Pulmonaria angustifolia Fläcklungört Pulmonaria officinalis Mosippa Pulsatilla vernalis andpyrola Pyrola rotundifolia ssp. maritima Dvärglin Radiola linoides Åkerranunkel Ranunculus arvensis ättemöja Ranunculus fluitans Murgrönsmöja Ranunculus hederaceus Åkerrättika Raphanus raphanistrum Åkermark, ruderat mark Erikslustvägen, ca år Rationellt jordbruk, ogräsbekämpning 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel prutfria kantzoner vid åkrar skulle tveklöst vara gynnsamt för arten Åkerskallra Rhinanthus serotinus ssp. Apterus Åkerros Rosa agrestis Oljehamnen, 1995 Röjning, Bevarande och 34

35 Västkustros Rosa elliptica ssp. Inodora Flikros Rosa obtusifolia Filtros Rosa tomentosa kånebjörnbär Rubus axillaris Karakåsbjörnbär Rubus dasyphyllus Fintandat björnbär Rubus decurrentispinus Bohusbjörnbär Rubus dissimulans Glansbjörnbär Rubus divaricatus lätbjörnbär Rubus eluxatus Borstbjörnbär Rubus fabrimontanus Daggbjörnbär Rubus glauciformis Hallandsbjörnbär Rubus hallandicus Östgötabjörnbär Rubus hartmanii Blekinge björnbär Rubus hylanderi Luddbjörnbär Rubus insularis Filtbjörnbär Rubus lagerbergii Bornholmsbjörnbär Rubus lidforssii Grönbladsbjörnbär Rubus muenteri Åsljunga björnbär Rubus nessensis ssp. cissoides Blomsterbjörnbär Rubus polyanthemus Hallonbjörnbär Rubus pruinosus Pyramidbjörnbär Rubus pyramidalis kuggbjörnbär Rubus Beteshagar Malmö hamn, ca år Oljehamnen, ca år insamling skyddande av lokaler Ribersborg, ca år Igenväxning 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Låg 35

36 sciocharis Nålbjörnbär Rubus scissus prengelsbjörnbär Rubus sprengelii Ystadbjörnbär Rubus steracanthos Lindbjörnbär Rubus tiliaster Polabiskt björnbär Rubus walsemannii Rundbladsbjörnbär Rubus vestitus Dikesskräppa Rumex conglomeratus Fältnarv agina ciliata Fuktig, närings -rik mark törd kultur mark Bunkeflostrandängar, år? Klagshamnsudden, ca år Bulltoftaparken, ca år Tygelsjö, ca år V. Klagstorp, ca år Oxie, ca år Ön, Limhamn, 1995 Har ej återfunnits Oxie, miljöfabriken, ca år Hamnområdet, ca år Dikning och igenläggning av småvatten 3 Upprättandet av höga limninska värden Medel Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Medel Hårnarv agina micropetala fältspat -rik grus, t ex trottoar kanter Lernacken, 1994 ägersrovägen,1944 Ön, Limhamn, 1994 Kockums, V:a entrén, 1994 Citadellskolan, 1994 wede Crome,1994 Börshuset,1994 vartög., 1994 Lappög., 1994 pillepengen Malmö hamn, 1994 V. Klagstorp, ca år ägersrovägen, ca år Limhamn, ca år Lernacken, ca år Hemsögatan, ca år Lappögatan, ca år Oljehamnen, ca år Rådmansgatan, ca år Inga kända, arten är stadd i spridning Inga 36

37 Kvällsblekvide alix hastata ssp. Vegeta Ängssalvia alvia pratensis Kranssalvia alvia verticillata Myrbräcka axifraga hirculus Luktvädd cabiosa canescens Ängs marker Torra kultur marker, gärna banvallar Karlskronaplan, ca år medjegatan, ca år. Förstadsgatan, ca år Universitetssjukhuset, ca år Kockums, ca år Citadellskolan, ca år Malmö hus, ca år wede Chrome, ca år Börshuset, ca år Ön, ca år pillepengen, ca år Malmö hamn, ca år Oljehamnen, ca år Bunkeflostrandängar, år? Limhamns spårområde, 2004 Gamla staden, 2004 Glostorp, ca år pillepengen, ca år Malmö banområde, 1995 Malmö banområde, ca år Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Medel Igenväxning samt ogräsbekämpning 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel prutfria kantzoner vid åkrar skulle tveklöst vara gynnsamt för arten 37

38 Nålkörvel candix pectenveneris måfrossört cutellaria minor lidsilja elinum dubium Vattenstånds enecio aquaticus Flikstånds enecio erucifolius Gullstånds enecio paludosus Kavelhirs etaria viridis Åkermadd herardia arvensis Ängssilja ilaum silaus Kalkkrassing isymbrium supinum Kalkrika torrängar törd, kalkrik kultur mark Malmö 1822 Inaktuell uppgift Oxie, ca år lottsmölllan, ca år Barnkliniken, ca år MA, ca år NO Oxie, ca år Hagalundsgatan, ca år Hököpinge, ca år Norra hamnen, ca år vaneholmsgatan, ca år Tandläkarhögskolan, ca år Mellersta hamnen, ca år pillepengen, ca år Malmö Käglinge rekreationsområde, 1981 Lernacken, 1981 Limhamns kalkbrott, ca år Lernacken, ca år Upphörd hävd, bekämpnings medel Rationellt jordbruk, bekämpnings medel Förmodat försvunnen Dränering av småvatten, igenväxning 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel prutfria kantzoner vid åkrar skulle tveklöst vara gynnsamt för arten 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Medel prutfria kantzoner vid åkrar skulle tveklöst vara gynnsamt för arten andig kulturmark Kulturmark Kulturmark Återinplantering på lämplig lokal Låg 3 Upprättandet av höga limninska värden 38

39 Heidelberg cement, ca år ege trafikplats Hävd av marker genom slåtter eller bete Hög Röd nattskatta olanum villosum ssp. miniatum Glansigelknopp parganium erectum ssp. neglectum Klotigelknopp parganium erectum ssp. oocarpum ättespärgel pergula arvensis ssp. maxima Åkersyska tachys arvensis Humlesuga tachys officinalis Bokarv tellaria neglecta ydmaskros Taraxacum austrinum Glappmaskros Taraxacum discretum varttandad maskros Taraxacum duplidentifrons Bredskaftad fläckmaskros Taraxacum euryphyllum Liten kärrmaskros oliga, bekäm pningsmedels fria åkerrenar Öppna, välhävdad strandängar Malmö 1822 jölunda, 1999 V. Klagstorp, ca år Borrebacke, ca år Hököpinge, ca år. Åkarp, ca år Intensiv odling med gödsling och bekämpnings medel Klagshamnsudden Upphörd hävd, insamling 7 Minskning av kemiska ämnen i marken Låg vårt att få till stånd en ändring av det rationella jordbruket 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Hög Området bör få skyddsstatus och röjas samt betas. Lokalen bör ej redovisas öppet 39

40 Taraxacum litorale Fläckmaskros Taraxacum maculigerum Kvällsmaskros Taraxacum praestans Österlenmaskros Taraxacum stellare Idegran Taxus baccata Fältnocka Tephroseris integrifolia Kärrnocka Tephroseris palustris tortimjan Thymus pulegioides Kalk gynnad Naturbetesmark Översvämm ade åkanter Naturbetesmark Tygelsjö, ca år Upphörd hävd 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete Medel V. Klagstorp, ca år Arrie, ca år Nedhuggning 1 Bevarande av gamla träd i både skogar och parker Malmö Linné 1749 Inaktuell uppgift V. Klagstorp, ca år Reningsverkets rötkammare, ca år Gödsling och igenväxning 5 Hävd av marker genom slåtter eller bete 7. Minskning av kemiska ämnen tor haverrot Tragopogon dubius jönöt Trapa natans Alpklöver Trifolium alpestre ommarklynne Valerianella dentata Ölandskungsljus Verbascum densiflorum kogsveronika Veronica montana Alvarveronika Veronica praecox Klibbveronika Veronica triphyllos Buskvicker Vicia dumetorum Luddvicker Vicia villosa Åkermark, ruderat mark pillepengen, skjutbanor, 1994 Vevaxelg., 1996 Toftanäsv., 1996 Användandet av bekämpningsmedel 7 Minskning av kemiska ämnen i marken 40

41 Klittviol Viola tricolor ssp. curtisii umpviol Viola uliginosa Ekorrsvingel Vulpia bromoides Klagshamnsudden, ca år Oljehamnen, ca år Låg Malmö tad har infört en policy mot användandet av kemiska bekämpningsmedel Mossor, storsvampar och lavar Luftföroreningar och brist på lämpliga substrat och är de största hoten mot lavar i Malmö, medan utdikning av småvatten är faran för mossor. Många av svamparna är beroende av gamla träd eller död ved för sin fortlevnad. 628 storsvamparter är hotade i verige, och 314 av dessa finns i kåne. För mossor är siffrorna 216 i verige och 81 i kåne. Lavarna har 254 hotade arter i verige och 119 i kåne. I Malmö har 7 hotade arter av lavar funnits, och endast en art av hotad mossa har hittats vid inventeringar i modern tid. För storsvamparna är antalet funna hotade arter i Malmö 3. Dock har få inventeringar utförst på dessa organsimgrupper och det kan vara en anledning till bristen på fynd. Bevarande av gamla och döda träd samt åtgärder som minskar luftföroreningar gynnar dessa grupper. Mossor, svampar och lavar Bryophyta, Macrofungi, Lichenes lät fjällav Agonimia allobata Ekpricklav Arthonia byssacea Puderfläck Arthonia cinereopruinosa Cinnoberfläck Arthonia cinnabarina Matt pricklav Arthonia pruinata Mörk lundlav Bacidia auerswaldii Grynig lundlav Bacidia biatorina Fläderlundlav Bacidia friesiana avlundlav Bacidia incompta Biotop Malmö lokaler V Nationell klassning Hot Hyllie gamla by, ubstratet är alm, så laven kan förväntas dö när trädet Åtgärder/ Prioritet 1 Bevarande av gamla träd Låg 41

42 Brun lundlav Bacidia polychroa Rosa lundlav Bacidia rosella kugglundlav Bacidina caligans Mjölig lundlav Bacidina delicata Liten lundlav Bacidina phacodes Liten sönderfallslav Bactrospora corticola tor sönderfallslav Bactrospora dryina Klosterlav Biatoridium monasteriense Broktagel Bryoria bicolor Blyertslav Buellia violaceofusca Trådöga Byssoloma marginatum Vedspik Calicium abietinum Ekspik Calicium quercinum Dvärgpraktlav Caloplaca lobulata kuggorangelav Caloplaca lucifuga Almorangelav Caloplaca luteoalba Kraterorangelav Caloplaca ulcerosa Tygelsjö, 1998 Tygelsjö prästgård, Alléägglav Candelariella reflexa Parknål Chaenotheca hispidula Torvbägarlav Cladonia incrassata Dvärgbägarlav Cladonia parasitica Gul dropplav Cliostomum corrugatum Klippdropplav Cliostomum tenerum V H blir sjukt ubstratet är alm, så laven kan förväntas dö när trädet blir sjukt 1 Bevarande av gamla träd Låg 42

43 Rosettgelélav Collema fragrans tiftgelélav Collema furfuraceum Lergelélav Collema limosum U Klagshamns udden, 1998 Finns på sällsynta biotoper med fuktig, kortväxt grässvål samt kräver störning och blottning av jord och sand korpgelélav Collema occultatum Grynig gelélav Collema subflaccidum Aspgelélav Collema subnigrescens ydlig ladlav Cyphelium U notarisii Parasitsotlav Cyphelium sessile Grå ladlav Cyphelium trachylioides Blylav Degelia plumbea F tor vaxlav Dimerella lutea korpdagglav Diploicia canescens Barkzonlav Enterographa crassa Klippzonlav Enterographa hutchinsiae Ringlav Evernia divaricata V Kvistlav Fellhanera bouteillei tiftkvistlav Fellhaneropsis vezdae Getlav Flavoparmelia U caperata torsporig kraterlav Gyalecta derivata Blek kraterlav Gyalecta flotowii Mörk kraterlav Gyalecta truncigena Almlav Gyalecta ulmi Örlav Hypotrachyna V 5 Hävd av marker Hög 43