MIKROBITEN. Medlemstidning för Datorklubben MIKROBITEN. Tidningens adress: c/o Lennart Björk Järnåldersringen 422, HANDEN INNEHALL:

Transkript

1 MIKROBITEN Årgång: Nummer:4 Medlemstidning för Datorklubben MIKROBITEN GRATIS till medlemmar Lösnummer 15 kr. Tidningens adress: M I K R O B I T E N c/o Lennart Björk Järnåldersringen 422, HANDEN INNEHALL: " l BYGG EN MI C RO BE E UMBERTO ECO I MB? MER GRAFIK PÄ PREMIUM AUSTRALIEN SKA NYHETER IBM SPALTEN GLÖM INTE ÅRSMÖTET TORSDAGEN 8 FEBRUARI Lokal : FYSIKUM Uanacf is vägen 9 ( ingäng baks idan)

2 I N N E H A L L Mikrob iten på 90-talet... 1 Årsmöte... 1 God Jul och Gott Nytt Ar... 2 Nyheter -från Australien... 4 Lästipset... 5 Foucaults Pendel... 7 Mer grafik på Microbee Prernium... 9 * HIRES.INC, TEXT.INC, PLOT.INC och GETDOT.INC... 9 (Z01) P * WINDOW.INC, DUMP.INC, ELLIPSE.INC och PICFILE. INC (Z02) P Serieutgången vid CMOS PIO En enkel säkerhetsåtgärd Microbee * PD disketter MUG.003, MUG.004 och MUG (FD) C Installation av Wordstar Kort om nya program * Public Domain diskett MUG (PD) C Introduktion till ZCPR IBM Spalten * TXT-WS.COM (Z03) C * WBF-TXT.COM (Z04) C En asterisk ( )(-) markerar program. Ett C markerar att en CP/M Microbee behövs. Ett P betyder att en Prernium eller 256 TC krävs. KLUBBENS TELEFONNUHHER Nedleis ärenden : Urban N ielsen Tidningen och övriga ärenden : Lennart B jörk Njukvara och K o nunikatio n : Carl Sundbo* KOHsysteiet Chaos (300/1200/2400 b 1200/75) : Carl Sundbo* KLUBBENS ABRESSER Tidningen : N ikrobiten, c/o Lennart B jörk, Järnåldersringen 422, Haninge Klubb och PD Progra* : Per-Didrik O rlin g, St. Björnens Gata 132, Haninge Kassett B ib lio te k e t : Carl Sundbo*, Vasavägen 5, Saltsjöbaden KLUBB AVGIFTER Klubb Progra* : 10 Kr per progra* Public Docain Progra* : 30 kr per d iske tt ( in k l. d iske tt) Kassett B ib lio te ke t : 10 kr per kassett Bestäl1ningar sker genom att sätta in pengar på klubbens postgiro och skicka ett brev, med en beställning av de program, disketter eller kassetter som önskas, till respektive administratörs adress (se ovan). Ange, om möjligt, program- eller diskettkod. Lånet iden -för- kassetter är två veckor. G 1örn inte at t b i-foga ett -frankerat s iäl vad r esser at kuvär t med bestäl 1n ingen.

3 M I K R O B I T E N P A 9 0 T A L E T De som är intresserade av någon -företeelse brukar inte vara sena med att komma med kritik och förslag för att förbättra den. Tyvärr så tycks detta inte vara fallet med Mikrobiten, och då tänker jag både pa klubben som helhet och pa vår medlemstidning. Eller, beror det dåliga engagemanget verkligen pa bristande intresse, för inte kan väl klubben vara sa fulländad att alla medlemmar tycker att den uppfyller de krav som man kan ställa pa en förening som Mikrobiten. Visst ä.r det trevligt när vi får positiva reaktioner från medlemmarna och det känns också uppmuntrande för oss som arbetar aktivt med tidningen. Vi tackar för dessa, men personligen tycker jag inte att positiva reaktioner räcker. Om klubben och tidningen skall överleva sa krävs det konstruktiv kritik och framförallt engagemang från flera medlemmar än vad som är fallet idag. När bara drygt tiotalet medlemmar bidrar med material till tidningen Ar efter Ar sa förbrukas kunskaperna snabbt och tidningen får inte den bredd som den rimligen bör ha. Jag anser att det finns en plats för Microbee och Mikrobiten även pa 90-talet. Om fler medlemmar också tycker att klubben skall fortsätta med sin verksamhet sa krävs det nya tag, framförallt pa t idningsproduktions-sidan. Det vore'bra om vi fick in lite förslag och ideer till årsmötet. Om ni inte kan komma, skicka da ett brev till klubben med era synpunkter istället. Detta är mina Asikter rörande Mikrobiten. Förhoppningsvis så skapar de någon reaktion hos er övriga medlemmar. Tveka da inte att höra er av till klubben genast. Och, nästa gång ni beställer något fr in klubben passa da också pa att skriva några rader med förslag till förbättringar av klubben och tidningen. Daniel Grönjord Å R S M Ö T E Torsdagen den 8e Februari är dags för Årsmöte igen. Denna gång är det kompletterat med en unik möjlighet att fa se och prova två Microbee r.yheteri Microbee 512, den kraftfullaste Microbee mod e l len än så länge, och det annorlunda DTP programmet Press Room 3. Se artiklar pa annan plats i tidningen för mer information om dessa. Reservera alltså genast Torsdagen den 8e Februari för ett besök på Fysikum, Stockholms Universitets lokaler på Vanad isvägen 9 (ingång baksidan) klockan V ä l k o m m n a 1 1

4 G O D J U L o c h G O T T N Y T T AR När Du käre medlem läser detta är vi säkert i mellandagarna, så det rätta vore -Förstås att önska god Fortsättning. Tag dock denna hälsning som ett jul- och nyårskort, trots att det kommer lite sent, något roligt skall man väl ha sparat, nämligen den här tidningen, till efter de omtumlande helgdagarna, då kanske gråvädret sveper omkring var och en. När jag skriver det här har just en mängd flingor fallit ner, och riktig julesnö breder ut sig med snötyngda granar och böljande snödrivor utanför knuten. Väder prognosen säger dock att det skall bli varmare och flera plusgrader i den del av landet, där jag bor, så snön kommer väl att smälta bort till jul som vanligt, åtminstone här. Lyckliga är de av våra medlemmar nu, som bor lite längre norrut, närmare Sveriges geografiska mittlinje kanske. Jag vill här passa på att tacka alla, som hjälpt till i klubben för det gågna året. Man kan ha hjälpt till med bidrag till tidningen, med möten, med medlemskontakter m.rn. Alla är värda ett stort tack. Vi behöver alla hjälpas åt att förmedla våra erfarenheter, i synnerhet då fortfarande nya melemmar strömmar till, bl.a. lärare, som efterträder gamla, vana. För att stödja dessa nya lärare skulle vi behöva förstärkning i medlemskontakterna med medlemmar med erfarenhet av skol nät. Jag välkomnar alla erbjudanden, som kan bidraga till att lärare hjälper lärare. Och så får jag önska alla ett nytt trevligt microbeeår med kan hända en ny microbee från Australien. Se notis i detta nr! Lennar t Bj örk E F T E R L Y S N I N G Medlemmar, som har både MB och PC ombedes att skriva och berätta om erfarenheter från överföring av textfiler maskinerna emellan. Speciellt är det överföring med seriekabel och olika kommunikationsprogram, som det skulle vara intressant för flera medlemmar att läse om. D I S K E T T F O R M A T I och med att klubben har fått igång en Microbee med det nya operativsystemet som hör till Microbee 512 (se artikel på annan plats i tidningen) så kan vi också ta emot program, artiklar mm. på en del udda di ske11for mat som vi förut inte kunde hantera på redaktionen. Till dessa hcr er. mängd 3.5" Format bl.a. det som Microbee 256 TC använde'-.

5 Någon direkt di skettkonverter itigs service mellan de olika (rniistån kan vi dock inte bistå med, an så långe. De på nästa sida uppräknade d i ske111 or ma t en klarar vi att läsa på redaktionen. Om ett -format inte finns med på listan nedan så är det ändå rättså stor chans att vi kan läsa det om disketten kommer från en CP/M-30, CP/M-86, CP/M-68K eller MS/PC-DOS dator. De format vi garanterat inte kan hantera är hårdsektor iserade disketter, Macintosh disketter, HD disketter (t.ex. 1.2 Mb och 1.dd Mb 3.5"), 3" (Amstrad) och 8" disketter. Microbee 336 Kb DS 5.25" (Standard Microbee format) Microbee 336 Kb SS 3.5" (Computer-1n-A-Book) Microbee 776 Kb DS 3.5" 'Microbee 256 T C ) IDM 360 Kb DS 5.25" (Standard IBM PC format) IBM 720 Kb DS 3.5" (PS/2, Laptops mm.) O E S! Om ni tänker skicka en diskett som har något annan format än det som är standard (386 Kb DS 5.25") skriv då på disketten vilket format det är. Om det inte är något av de ovan uppräknade så är information om datortyp, antal spår per sida av disketten, kapacitet i Kb etc. alltid underlättande för oss eftersom vi då slipper sitta i timmar och prova oss frarn. Och till sist, alla Microbee 32 och S3 ägare; vi har fortfarande möjlighet att ta emot material på kassettband! Dator-världen består inte bara utav disketter (fast man kan trxt det). Det finns fortfarande många kassettbaserade Microbee datorer kvar, så dela med er av era kunskaper om den gamla trotjänaren Microbee. F R Å G O R It S V A R Först ett par frågor till läsekretsen angående det musstyrda r it programmet Electric Painbrush som bara går att köra på en Microbee Premium eller 256 TC. Hur överför man MacPaint-fi 1 er till Simply Write? Hur får man svenska tecken i Electric Faintbrush? Går de befintliga fonterna att försvenska eller kan man kanske ta svenska MacPaint fonter? Den i Sverige relativt ovanliga Microbee 256 TC har en del finesser inbyggda från början, bla. en så kallad realt idsk1ocka med datum. I Microbee Hardware Notebcok finns det också en beskrivning av hur mar, installerar en sådan i sin Microbee 128 eller Premium. Frågan är: Hur skal) an göra för att nå rea11 idsk1ockan från ZBasic?

6 N Y H E T E R F R A N A U S T R A L I E N Under sommaren och hösten har vi (styrelsen) arbetat med att försöka återupprätta kontakten med en del olika Microbee klubbar och leverantörer i Australien. Ett resultat av detta är ett utbyte mellan Mikrobiten och Sidney Microbee Users Group (SMUG). NAgra dagar innan tidningen skulle tryckas sa -fick vi de tre senaste numren av SMUGs klubbtidning 'The B e e l i n e. Bet -första man slås av när man tittar igenom dessa nummer av The Beeline är att den, liksom Mikrobiten, har blivit ganska mager med Aren. Problemet är detsamma där som här: brist pa insänt material till tidningen. The Beeline innehaller trots det en del intressanta nyheter och artiklar som vi tänkte publicera i Mikrobiten under nästa Ar. Den kanske mest uppseendeväckande nyheten är att man haller pa att ta fram en ny Microbee modell till. Den nya datorn, som har arbetsnamnet Microbee 640 TC, skall kunna köra bade CP/M-80 och MS-DOS. Den kommer att ha tva processorer, en 280 och en ur NECs V-serie, antagligen en 040. EGA färggrafik och emulerad Microbee grafik utlovas ocksa. Meningen är att man skall kunna köra sina gamla välbekanta Microbee program och alla nya PC program pa samma dator. Beräknad produkt ionsstart sägs vara i början av nästa Ar. Oi hoppa kunna komma med mer information i nästa nummer av Mikrobiten om detta projekt. Trots att CP/M modellen av Microbee i stort sett är ett avslutat kapitel sa betyder det inte att programmakarna har slutat att göra program för den. Särskilt skolorna i Australien tycks vara mycket aktiva, vilket är naturligt eftersom Microbee 256 TC faktiskt tillverkas just för de Australienska skolorna fortfarande. Den största delen av de nya program som har kommit till Microbee verkar kräva just en 256a eller en Premium. Detta beror förstas att grafiken har blivit ett allt vanligare inslag i programmen. Nedan finns en lista pa program som kan tänkas vara intressanta för svenska Microbee användare. Priser i Australienska dollar inom parantes. En Australiensk dollar motsvarar ungefär fem svenska kronor, men kontrollera denna uppgift innan ni skickar efter nagot. PRIMUG (se adress i slutet av artikeln) säljer program avsedda framförallt för skolorna. Samtliga program fr An PRIMUG som nämns nedan kräver en Premium eller 256 TC. Press Room III ($80), ett avancerat grafiskt program avsett för producera skoltidningar, utskick m.m. Magazine Room ($30), tilläggsprogram till Press Room III som bla. tillater mera text och flera bilder per sida samt utskrift i liggande format. Fonts Disk 1 ($20), nya fonter till Press Room III som också går att använda till Simply klrite. Gallery Disk 1-3 ($20 styck), tre disketter med bilder och riktigt stora bokstäver till Press Room III. 4

7 Big Book Maker (*49.50), skriver ut planscher. Tre storlekar, den minsta sorn ett halvt A4 blad, det största 100 x 80 cm. Kan använda Press Roorn III bilder. Av hicrobee Systems (återigen adress i slutet av artikeln) kan man köpa ett -flertal nya program men även en del gamla klassiker. Telcom III (*20), en ny version av telekommunikationsprogrammet som nu stödjer Hayes kompatibla modem istället för det här i Sverige ovanliga Automodemet. Electric Paintbrush (*200), det musstyrda ritprogrammet för Premium eller 256 TC. Wordstar release 4 (*165), nya Wordstar 4.0 med engelska versionen av Ordet Plus. Ett fantastiskt program i klass med de bästa ordbehandlarna som finns på PC maskiner. Ett måste för den som skriver mycket. Penny Arcade (*20>, en samling mycket bra "arkad -spel till Microbee, bla. Scavenger och Emu. Innan ni springer till posten med era beställningar så skall jag nämna ett par problem med Press Roorn III och Wordstar 4.0. Till Press Roorn III medföljer endast engelska fonter vilket gör att åäö inte går att använda. Detta går dock att lösa på ett ganska lätt sätt genom att använda fonter från Simply Write eller göra om dem med Simply Writes fonteditor (alla normalstora Press Roorn III fonter går att använda i Simply Write också). De större fonterna som används i PR3 har dock ingen motsvarighet i Simply Write så med dem blir det värre. Antingen får man se till att inte använda åäö i de största rubrikerna eller så får man försöka modifiera dem på något vis. Kanske Kerwin Software, som har gjort programmet, kan tänka sig att försvenska dem om tillräckligt många är intresserade av programmet. I Wordstar 4.0 beror problemet på något helt annat men resultatet blir detsamma när texten väl kommer på papper; inga åäö. Detta sker även om man manuellt har ställt in skrivaren för svensk teckenuppsättning via skr ivarens "dip-switchar". Detta problem uppstår förstås inte om man använder skönskrivare, eftersom de använder fasta typhjul. öven här finns det ett sätt att få fram de svenska tecknen. Se artikeln 'Installation av Wordstar 4. 0 längre fram i tidningen. Här är i varje fall adresserna som utlovades ovan. Pengar måste skickas innan man beställer programmen. Man måste också lägga till fraktkostander (flyg) till programpriset. Hur man beställer varor från utlandet kan man få information om på posten. Enklast är antagligen att använda personkonto eller postgiro (om man har ett sådant) och skicka ett brev med själva beställningen. Kom ihåg att specifiera vilket diskett format som programmen skall skickas på (5.25" eller 3. 5 ). PRIMUG c/o Denistone East Public School P.S. Love 11 Road Eastwood 2122 HICROBEE SYSTEMS P.0. Box 122 Alexandria

8 L Ä S T I P S E T llnder den har rubriken är det tänkt att tips om intressant litteratur och recensioner av böcker skall finnas. Böckerna bör företrädesvis handla om datorer och datoranvändande, men dessa begrepp är ganska breda sä man kan tänka sig böcker som handlar om allt ifrån m icr oprocessor ns inre uppbyggnad till böcker om datorns roll i samhället osv. När ni sänder in ett tips eller en recension till tidningen så tänk på att förutom bokens och författarens namn, försöka få med pris och ISBN nummer. Med hjälp av ISBN numret så kan man beställa boken i stort sett vilken bokhandel som helst. Förlagets namn kan också vara bra att veta. Här kommer ett par lästips på direkten. De är tänkta som en uppvärmning inför de mängder av tips som vi väntar oss att få till redaktionen. För den som funderar på eller har köpt Wordstar 4.0 till Microbee (eller PC) så kan boken Commanding Wordstar Professional Release 4.0 vara lämplig. Boken riktar sig i första hand till PC användaren men eftersom programmet är nästan helt identiskt på Microbee så bör det inte skapa några problem. En skillnaden tycks dock vara att rättstavningprogrammet till Wordstar 4.0 under CP/M är The Word Plus istället för CorrectStar som nämns i boken. Commanding Wordstar Professional Release 4.0 är skriven av William Warren Pitts och den har ISBN numret Boken kostar 214 Kr på Akademibokhandeln i Stockholm. Om man vill lära sig att programmera i programspråket C på Microbee så rekommenderar jag boken C Programming Guide. Boken behandlar inte någon speciell C kompilator och inte heller operativsystemen Unix eller MS-DOS (vilket annars är vanligt) vilket gör den väldigt användbar för CP/M användaren. I slutet av boken finns en sammanfattning av några bra C kompilatorer för CP/M och MS-DOS. Boken C Programming Guide (andra utgåvan) är skriven av Jack J. Purdum och den är utgiven av förlaget Que. ISBN numret är Boken har utkommit i en ny (tredje) utgåva som dock är mer MS/PC-D0S inriktad. Trots det så bör den fortfarande vara en bra bok för C-nybörjar e n. 0m man är intresserad av artiklar, programiistningar mm. med CP/M anknytning så är nog äldre dator tidningar den bästa källan. Dessa kan man företrädesvis hitta på de större biblioteken! här i Stockholm så vet jag att både Huvudbiblioteket och Universitets biblioteket i Frescati har en hel del äldre tidningar undanstoppade. På Universitets biblioteket är det dessutom mycket lätt att leta efter artiklar själv eftersom alla årgångar står framme. Tidningar får man oftast inte låna men det är lätt att dra en kopia på det som man är intreserad av. Några bra tidningar är Mikrodatorn, BYTE och Doctor Dobbs Journal (DDJ). Särskilt DDJ har haft, och har fortfarande, många uttömmande artiklar om programmering mm. Ett annat hett tips är äldre årgångar utav Mikrobiten. Dessa går bra att beställa ifrån k 1u b b e n. 6

9 F O U C A U L T S P E N D E L I sin roman ROSENS NAMN skriver UMBERTO ECO om eri rysansvärd händelse i ett medletida kloster. Han beskriver munkarnas arbete med att tyda allehanda gamla dokument, inskrifter och konstverk A kyrkdörrar. Allt sker i strikta logiska resonemang utan annan hjälp än diskussioner mellan den lärde munken och hans yngre medhjälpare. Ett antal bestialiska mord skall klaras upp. Slutet blir d i f -fu s t. I ECOs senaste roman FOUCAULTS PENDEL har ECO tagit den moderna datorn till hjälp -för att tränga in i den kabbal i st i ska värld, som omger de ganmla tempe1riddarna. Till sin hjälp har ECO datorn Abulafia och ett permutationsprogram i BASIC. Programmet är rätt enkelt och medger endast att ett begränsat sökande kan utföras. ECO har svårigheter i början, han saknar lösenordet för- att starta datorn och kan inte läsa de filer som förhoppningsvis finnes A disketterna. Han antager, att lösenordet är ett namn pa GUD, och med hjälp av permutationsprogrammet letar han efter varianter pa JHVH andra gudsnamn pa fyra bokstäver. Programmet ger da 24 variabler. Här är ECOs program kallat ABULAFIA: 10 REM Permutationsprogrammet ABULAFIA 20 INPUT L*(l),L*(21,L*(3)fL*(41 30 PRINT 40 FOR 11=1 TO 4 50 FOR 12=1 TO 4 60 IF 12=11 THEN FOR 13=1 TO 4 80 IF 13=11 THEN IF 13=12 THEN LET 14=10-(I1+I2+I3) 110 PRINT L * ( H > il*(i2)ll*<i3>,l*(i4> 120 NEXT NEXT NEXT II 150 END Vad gör man med 24 namn pa GUD? När dessutom inget öppnar datorns filer? Hans dröm att genom att permutera alla 27 bokstäverna och på så sätt få ett öppnande ord förblir en dröm, när han far en uppfattning om den tid han skulle sitta vid datorn och vänta pa svaret. En elegantare permutationsa1goritrn skrevs för nagra Ar sedan av WASSERMAN i MICROCOMPUTING, DEC. 1981, sid. 50. DET programmet gav upphov till mycken diskussion och till manga sma varianter. Troligen pa grund av att programmet var synnerligen svargenomskad 1 igt. Jag lyckades inte fa programmet att fungera pa 32an; det var skrivet för PET, Apple och TRS-80. I Microsoft BASIC fungerar programmet utmärkt. Här följer programmet kallat Wasserman. ECO skulle säkert ha haft större framgång med Wasserman än med "Abulafia".

10 10 REM Permutationsprogrammet " Was se rm an 20 : 30 REM Detta program visar alla permutationer av ordet givet 40 REM som Input. En rekursiv subrutin i linjerna REM producerar nästa ord som skall visas. I subrutinen å 60 REM linjerna skrivs enklast det omformade ordet 70 REM eller så kan man göra en vidare analys av det ordet. 80 : 100 INPUT W* 110 L=LEN(Wtl 120 DIM W * ( L ),I(L) 130 W*(L)=W* 140 G0SUB END 999 : 1000 IF L=0 THEN G0SUB 2000:RETURN 1010 I ( L )=L 1020 W*=MID*(UI$, 1,L - 1 )+MID*(W*(L),I <L),1) +MID* (W*, L +1) 1030 W S ( L - 1 > = M I D * ( U * ( L >,1,I( L > - 1 ) + M I D * ( W * ( L >,I(L> +1) 1040 L = L - 11G0SUB 1000:L=L I( L)=I(L)- 1 : IF I (L )=0 THEN RETURN 1060 GOTO : 2000 REM Denna subrutin har placerat ett ord i variabeln kl$ REM Lägg märke till att W* är en permutation av det ur REM sp ru ng li ga ordet, som var input i programmet. Dess 2020 REM värde skall inte förändras av denna subrutin : 2040 PRINT W* 2050 RETURN Pröva programmet med några 4 eller 5 bokstävers ord. 0m du faller för frestelsen att pe rm ut er a "Mikrobi t e n lär du få sitta större delen av nästa vecka framför skärmen och vänta på slutet. Kanske är det dags att gå tillbaka till "The T0UERS CF HAN01" för en liten övning i permutationsruti n e r. Följande faktori ser ingsprogram går bra på 32an: 120 SD INPUT NI-.NO 140 Q 0 = IF N 0 < 2 THEN Q 0 = Q 0 * N 0 * ( N 0-1 ) 170 N0=N GOSUB RETURN 200 PRINT * N!= ",Q O :END Går tom. N0=48 vilket ger E + 6 1, vilket är ett gott betyg på 32an. Teodor Canback 8

11 M E R G R A F I K PA M I C R O B E E P R E M I U M Denna gång tänkte jag beskriva hur man ritar ellipser, dumpar grafik till en skrivare och hur man lagrar bilder på diskett. Dessutom nya och snabbare versioner av rutinerna HiRes, TextMode, Plot och GetDotColor. Dessa ersätter de gamla rutinerna, dvs. antingen använder man de rutiner som gick att beställa i förra numret (V01) eller så använder man de som går att beställa i det här numret (Z01). Den mest påtagliga förändringen mellan de gamla och de nya rutinerna är att hela koordinatsystemet har vänts upp och ner så att origo (x=0,y=0) nu finns i övre vänstra hörnet på skärmen (allt för att följa PC standarden!). Om någon har gjort något program som mår illa av att vändas upp och ned så är det bara att skriva något som liknar det följande: ynem:=255-y01d innan varje anrop till t.ex. Draw så blir allting som förut. En annan nyhet, med de rutiner som går att beställa i detta nummer, är att grafiken kan begränsas till vissa områden på skärmen genom att definiera ett "fönster*. All grafik-aktivitet som sker utanför detta fönster "klipps" bort. Med den nya rutinen GraphWindow så kan man definiera vilken del av skärmen som skall vara aktiv. Enda skillnaden mot GraphWindow rutinen i PC versionen av Turbo Pascal är att koord inaterna inte är lokala för fönstret. GraDhWindowlxl.vl.x2.v2! INTEGER) GraphWindoH definierar vilken del av skärmen som skall vara aktiv. Parametrarna xl och yl är koord inaterna för det övre vänstra hörnet på fönstret, x2 och y2 är koord inaterna för det nedre högra hörnet på fönstret. Om någon av parametrarna är felaktig så återställs fönstret till normalstorlek vilket vore samma som GraphWindow(0,0,511,255)'. Den nya versionen av GetDotColor lämnar tillbaka värdet -1 om den testade punkten ligger utanför det aktiva fönstret. GraohicDumo GraphicDump skriver ut en skärm med grafik på en Epson kompatibel skrivare. El 1ipse(cx cv hor izrad vertrad.f : INTEGER) Proceduren Ellipse tänder (f=l), släcker (f=0) eller inverterar (f-2) en ellips med centrum i cx och cy och med den horisontala resp. vertikala radien hor izrad/vertrad (max 181). SavePic(fileName : STRING(.14.)) : BYTE SavePic sparar en hel skärmbild med filnamnet filename. Returnerar värdet av IoResult (0 om allting gick bra). Observera att SavePic inte kontrollerar om det redan finns en fil med samma namn innan den sparar den nya. LoadPic(fileName : STRING(.14.)) : BYTE LoadPic hämtar en hel skärmbild sparad med SavePic och som har filnamnet filename. Returnerar värdet av IoResult (0 om allting gick bra). Skärmen måste ha blivit initierad av HiRes innan LoadPic används. 9

12 Först en listning på den enkla rutinen GraphUindow. Som den observante kanske märker så går det bra att tilldela variablerna wxl, wyl, wx2 och wy2 koordinat värden direkt istället -för att använda GraphUindow. PROCEDURE GraphWindow(xl,y 1,x2,y2 : INTEGER)i BEG IN IF (X1>=0) AND (x2 >0) AND (x2<512) AND <xl<x2> AND (y 1>=0) AND (y2 >0) AND <y2<256) AND (yl<y2) THEN BEGIN m x 1:= x 1; w y l := y l! wx2:=x2; Wy2:=y2i END ELSE BEGIN wxl:=o; wy1:= o ; wx2:=511; wy2:=2551 END <* IF *>! END (# GraphUindow *); Nedan en listning av GraphicDump. Denna listning är avsedd -för en CPA-80 skrivare. Om bilden tår en massa mörka eller ljusa linjer här var så kan man pröva med att ändra värdet på konstanten graphic. PROCEDURE GraphicDump! CONST reset graphic detau 11 bi t Image VAR x y topli ne pcg 1i ne #27 8 i #27 A #8; #27 2 i #27 K #0#1i : BYTE; : BYTE; : INTEGER; : BYTE; : b y t e ; BEGIN Ur iteln(1st,reset); Ur iteln <1 st,graphic); FOR x:=0 TO 63 DO BEGIN Ur iteln(1st); Uriteilst, ':24,b i t Image); FOR y :=15 DOUNTO 0 DO BEGIN P o r t (.*1C.):=128+y DIV 2; pcg:=mem(.$f000+y*64+x.)i topli ne:=sf000 + pcg*l 6; 10

13 FOR 1i n e :=15 DOWNTO 0 DO Write(lst,Chr(Mem(.topLine+line.))); END (# FOR #>; END (* FOR *>; Ur iteln(1 s t,def au 11 1i Wr iteln(1st,reset) i END (# GraphicDump #) ; Ellipse proceduren, som här täljer, klarar inte av hur stora ellipser som helst; värdet av variablerna horizrad och vertrad tär inte vara större än 181. Om de blir större sä säckar ellipsen ihop till ett streck. PROCEDURE El 1ipse(cx,cy,horizRad,vertRad,f : INTEGER)i VAR x : INTEGER; <# Start koordinater -för kurvan *> y : INTEGER; asq : REAL; a2sq : REAL; bsq : REAL; b2sq ; REAL; d : REAL; (# K o ntrol1 värden *1 xd : REAL; yd : REAL; BEGIN x : =o; y :=vertrad; asq: =horizrad-k-horizrad; a 2 s q :=asq+asq; bsq:=vertrad#-vertrad; b2sq:=bsq+bsq; (# Initialisera kontrol1 värden *1 d :=bsq-asqftvertrad + asq / 4 ; x d :=0; y d :=a2sq#ver trad ; (* Loop -för att rita -första halvan av kvadranten -K-) WHILE xd< yd DO BEGIN Plot(cx+x,cy+y,f); Plot(cx-x,cy+y,f)i Plot(cx+x,cy-y,f); Plot(cx-x,cy-y,f); IF d >0 THEN BEGIN y:=pred(y); yd:=yd-a2sq; d := d - y d ; END <* IF *1 ; x := S u c c (x ); x d :=xd+b2sq; d :=d +bsq + x d ; END (* WHILE *); (it Sätt punkter i alla kvadranter *) (If Om närmaste punkten ligger mot centrum *) (* Flytta mot centrum #1 <* Uppdatera kontrol lvärden ff) Hf Nästa horisontella punkt *) Hf Uppdatera kontrollvärden *)

14 (4 Loop -för att rita andra halvan av kvadranten 4) d:=d+(34(asq-bsq)/2-<xd+yd)>/ 2i WHILE y >=0 DO BEGIN Plot <cx + x,cy + y,f )i P 1ot <c x - x,cy+ y,f )i Plot(cx+x,cy-y,F)i P l o t ( c x - x,c y - y,f )i IF d <0 THEN BEGIN x :=Succ (x ) i x d :=xd +b2sqi d :=d + xd j END (4 IF 4 ) i y := P r e d (y )i y d :=yd-a2sqi d :=d+asq-yd; END (4 WHILE 4 ) i END (4 El 1 ipse 4 ) i (4 Sätt punkter i alla kvadranter 4) (4 Om närmaste punkten är utanför ellipsen 4) (4 Flytta Från centrum 4) (4 Uppdatera ko n t r o 11 värden 4) (4 Nästa vertikala punkt 4) (4 Uppdatera k o ntrol1 värden 4) Nu till -Funktionerna SavePic och LoadPic. Dessa lämnar tillbaka värdet av -funktionen IoResult. Om allting gick bra så skall SavePic och LoadPic returnera värdet 0. Det vanligaste Felet är att det är Fullt på disketten. Se i Turbo Pascal manualen underrubriken IO-Fel (appendix G i Svenska Turbo Pascal manualen) För mer information. SavePic behöver bara lagra innehållet i de åtta PCG-bankarna eftersom innehållet i Skärm- och Attribut-minnet alltid är detsamma när dessa grafi krut i ner används (vilket HiRes ser till). På det viset sparas 8 Kb diskettutrymme För varje grafikfil som lagras jämfört med om skulle ha lagrat hela grafikminnet i varje grafikfi 1. Den som tittar lite noggrannare på två Funktioner, som listas med början på nästa sida, hittar en ganska konstig lösning på överföringen av data mellan PCG-minnet och den Fil där datat lagras. Datat överförs inte direkt mellan PCG minnet och Filen, utan via en buffert. Anledningen till denna krångliga metod är att operativsystemet behöver använda vissa Bios rutiner För disk hanteringen och dessa Finns just på samma plats som skärmminnet. När dessa Bios rutiner skall användas kopplas skärmminnet bort så att rutinerna kan exekveras (ur Z80s synvinkel, VDUn "ser" FortFarande skärmminnet 5 å att den kan uppdatera skärmbilden). Om man då inte låter datat gå via en buffert så kommer man spara Biosen på disketten istället För PCG-datat. Om man istället tänker hämta en bild Från diskett så kommer PCG-datat lagras i Biosen vilket antagligen Får ganska Förödande effekter. 12

15 TYPE FileType = S T R I N G (.14.); FUNCTION SavePic( picname : FileType) : BYTE! VAR result : BYTE; bank : BYTE! pcgdata : A R R A Y (.O ) OF BYTE ABSOLUTE *F800 buffer : ARRAYt.O ) OF BYTE! picfile : FILEi BEGIN Assign(picFile,picName)i Rewri te(picfi le)i resu11 :=I oresu11! IF r e s u 1t=0 THEN BEGIN FOR b a n k :=0 TO 7 DO BEGIN { EXT bank) (!) (; Switch pcg b a n k } INLINE ( ti} *2A/<BANK/ { ld h l, (bank *7E/ { ld a, ( h l)} *C6/*80/ ( add a,80h } *D3/SIC/ { ut (lch),al *00) i M o v e (pcgdata,buffer,2048) i BlockUrite(picFi 1 e,buffer,16) i END (* FOR *>! C lose(picfile); result:=i o R e s u 11! END (* IF * > i SavePic:=r e s u 11 ; END (* SavePic * > i FUNCTION L o a d P i c (picname : FileType) : BYTE! VAR re s u 11 bank pcgdata bu-f Ter picfile BYTE! BYTE! ARRAYt.O A R R A Y (.0 FILEi 2047.) OF BYTE ABSOLUTE *F ) OF BYTE! BEGIN Assign(pic F i l e, p i c N a m e ) ; Reset(picFile); r e s u l t :=IoResu11 ; IF result=0 THEN 13

16 BEGIN FOR bank:=0 TO 7 DO BEGIN { EXT bank) ( i ) (i S m itc Ti pcg bank) C i) INLINE ( * 2 A / < B A N K / *7E / C *C6/*80/ { *D3/*1C/ { *00) i ld ld add ou t B 1ockRead <picfi 1e, b uffer,16) ; Move (buff er,pcgdata, 2048) i END (* FOR # ) i C 1 o s e (picfl1e ) ; r e s u 11 :=IoResu11 i END (* IF * > i Lo a d P i c :=result; END (* LoadPic *>; <*PI+#1 h ], (bank)) a, (hl) ) a, 8 0 h ) (lch),a) I nästa nummer kommer bla. en rutin -för att tylla områden och ett sätt att utnyttja den 17e raden tör text samtidigt som man har gratik på skärmen. Daniel Grönjord S E R I E U T G A N G E N V I D C M O S - P I O b om Microbees nätaggregat Med CMOS PIO (och CPU) (tör att tå ner strömförbrukningen och/eller tör att köra med dubbel hastighet) kan det bli problem med seriekommunikationen: datorn tar emot men sänder inte. Om det händer eller ej beror delvis på nätaggregatet och det enklaste är att byta eller moditiera det. Här dock några ord på vägen dit. I mitt inlägg tidigare i Mikrobiten om ombyggnad till dubbel hastighet nämnde jag att detta problem kunde gälla S3:an och lösningen är att använda Z 80 B PIO (och CPU) istället. Problemet kan dock dyka upp tör alla 32 IC - S3-128 men det är lösbart. Anledningen är helt enkelt att transistorn TR1 som Förmedlar TXD signalen matas direkt Från nätaggregatet. Tanken bakom detta är att i någon mån härma den riktiga RS 232 seriesignalen. Problemet uppkommer genom att R 5 och R 6 Fungerar som en rejäl pull-up" För pin 32 på PlOn - spänningen kan mycket väl ligga på en 6-7 volt på en krets som som har en matningsspänning på 5 volt! Har du redan prövat med CMOS? - lugn - en cmos PIO låser sig med denna spänning men ingen av mina 4 har Förstörts. Motståndet R 6

17 skall andras fran 3,3 k till 18 k om det inte redan ar gjort (en ändring pa senare versioner av moderkort), ändringar pa övriga motstand R 5 och R 3 eller ytterligare ett motstand fran mötespunkten R 5 - R 6 till jord gav inga självklara förbättringar. AterstAr da att se vad -förändringar av matningsspänningen pa TR 1 ger. Det visade sig att TXD signalen var OK vid kommunikation Ined Microbee modem och direkt uppkoppling till annan Microbeedator vid en spänning mellan 4,8-9,5 volt. Vid direktuppkoppling till en IBM-klon behövdes minst 5,2 volt -för att fa ut en TXD som var läsbar. Olika nätaggregat ger mycket olika spänning - en del hiskligt hög med följd att stabilasatorerna blir mycket varma - vilket är skäl nog att sänka spänningen - och PlOn kranglar. Andra nätaggregat ger lägre spänning och i en del Microbee finns dessutom en diod som sänker spänningen ytterligare och da kan även PlOn funka direkt. Om nätaggregatet stabiliseras med en spänning av 10 volt sa får datorn pgr av spänningsför1uster i kabeln vanligen 9 volt in. Detta borde alltsa vara hyggligt även för TR 1 (ev kan ytterligare sänkning pa ca 1/2 volt ske genom att en diod kopplas i serie med spänningsmatningen men da bara till TR 1). Sänker man inspänningen till hela datorn ytterligare sa kan ibland reset funktionen träda i kraft, vanligen vid 7,5-8,5 volt, under 7,5 volt ger vanliga stab i 1 isatorer inte längre 5 volt ut. Som ett lite flottare alternativ och med bättre marginaler sa kan man ju mata TR 1 via en egen stabilisator som ger exvis 7,5 volt. Själv kör jag faktiskt det enklaste alternativet att koppla in TR 1 pa stabiliserat 5 volt som finns alldeles i närheten pa kortet. Därmed gar serie utgangen om jag fattat rätt med en signal som svänger mellan 0 och +5 volt medan en riktig RS 232 ligger mellan -12 och +12 volt. Detta funkar alltsa helt OK med alla uppkopplingar mot andra Microbee datorer och modem. Göran Uallén E N E N K E L S A K E R H E T S A T G A R D Där jag bor, pa landet, är det da och da strömavbrott. Sitter jag just da med en text, som jag inte hunnit "spara* pa disketten, kan ju resultatet bli förödande, nagonting som jag först upptäcker när strömmen väl kommer Ater. Dessutom förekommer det ju, speciellt vid Askväder, ocksa kortare avbrott pa nätet, vilka resulterar i tillfälliga spänningsfall. Man märker dem kanske bara som att ljuset flämtar till, och ett sadant kort avbrott orkar oftast den inbyggda kondensatorn i en dator med. Men skulle datorn just under ett sadant spänningsfall arbeta med dr ivern, och därigenom tömma 15

18 kondensatorn, di försvinner det man arbetar med eller också kan andra fel uppstå. Naturligtvis kan man i det senare fallet tänka sig att koppla in ytterligare en kondensator, med högre kapacitans, men enklare är det att bygga en "batteri-back-up", en enkel försäkring för såd a na kalamiteter. Jag köpte 9 st Ni-Cd torrbatterier, med 7 AHr och 1,2 V spänning var och ser iekopp1ade dessa. På så sätt fick jag alltså en spänningskälla som kunde lämna 10.8 V och teoretiskt 2 A i ett par tre timmar. Jag hade tur och betalade bara omkring 200 kronor för dessa torrbatterier, ännu billigare hade det blivit att köpa ett motorcykelbatteri från Clas Ohlson, artikelnummer 35-18, för 98:-. Det ger 12 V med kapacitet på 5 Ah, men med svavelsyra på köpet. Genom att parallel1koppla batterierna med den ordinarie batterieliminatorn, över två dioder, är Du så skyddad för förargliga och kanske förödande strömavbrott, under förutsättning att batterierna är laddade. En enkel laddare kan du köpa som byggsats hos Clas Ohlson för 69:-. Den ger konstantström mellan 15 ma och 450 ma. Sedan gäller det bara att tänka sig för och inte låta batterierna bli överladdade. Det räcker att underhål 1s 1adda med 15 ma ström. Ni-Cd-batterier förstörs egentligen endast om de blir överhettade, jag har därför, för säkerhets skull monterat en liten termostat (också en sådan finns i byggsats hos Clas Ohlson för 89:-), som bryter 1 addn^ngsströmmen helt om temperaturen i batteriboxen överstiger 40UC. Hittills (efter ett halvår användning) har dock aldrig temperaturen blivit högre än 25U C, så jag tror att det var en onödig utgift. En grön och en röd lysdiod kompletterar boxen, den gröna vid nätspänning OK, den röda tänds vid batteridrift, men också detta är nog mer kosmetik än till verklig nytta; att strömmen försvinner från nätet märker man nog ändå, om inte annat så genom att monitorn slocknar. (Om man nu inte använder en llicrobee-monitor modell M 35-1, vilken drivs med 12 volt, och därför kan kopplas till boxen också den.) Om Du vill ha en ritning på ovanstående box får Du gärna en rad till mig. skriva Staffan Olzon Barnängsgatan 23E Stockholm 16

19 M I C R O B E E 5 12 Detta nummer av tidningen ar producerat på en Microbee som med största sannolikhet är unik i Sverige; den har 512 Kb minne och ett nytt operativsystem som ger en hel del -fördelar jämfört med det gamla. Operativsystemet beskrevs i förra numret av tidningen under rubriken Mot en bättre Microbee". Det som inte närodes i den artikeln var att det också går att använda det på en outbyggd Microbee 128 eller Premium. Visserligen förlorar man då diskbufferten och hälften av ramdisken men istället får man alla de fördelar som det nya systemet ger, bla. simulerade funktionstangenter och möjlighet att koppla in valfria diskdrives, t.ex. en 3.5' drive med samma formatering som 256 TC använder. Se Göran Ulalléns artikel om 3.5' drivar i förra numret. Nedan ett försök att sammanfatta de olika (större) CP/M baserade Microbee modellernas prestanda. Observera att ingen skillnad görs mellan standard och Premium modeller. Soecifi kation MB 128 HB 128 MB 2 5 IC M 512. Operati vsystem Standard Nytt Standard Nytt Minne, totalt 128 Kb 128 Kb 256 Kb 512 Kb Användarminne, TPA 64 Kb 64 Kb 64 Kb 64 Kb Ramdisk M: 64 Kb 32 Kb 128 fcb Kbt, Ramdisk N: - - ~ Kb Systembuffert 32 Kb - 32 Kb Diskbuffert 64 -M: Kb1-64 Kb Kb Funktionstångenter Nej Ja Ja Ja Setup fönster Nej Ja Nej Ja Valfria diskdrives Nej Ja Nej Ja 1 Diskbuffertens storlek minskar ju mer man lagrar på ramdisken. 2 Ramdiskarna och diskbufferten delar på totalt 416 Kb minne. Något som kan vara intressant för den som funderar på att bygga ut sin Microbee till 512 Kb, men ändå vill kunna köra äldre versioner av Microbees operativsystem, är att den tycks uppträda som en gammal vanlig Microbee när man bootar den med det äldre systemet. Det går alltså bra att köra både 56 Kb systemet, 128 Kb/Premium systemet och även BriDos. En sak skall man dock se upp med; alla dessa olika system använder ramdisken på olika sätt, det går alltså inte att kopiera in en fil på M-driven under 128 Kb systemet och sedan boota med 512 Kb systemet och tro att filen skall finnas kvar på M-driven. Det nya operativsystemet har fördelats på tre PD disketter: Om man tänker bygga ut sin Microbee till 512 Kb så behöver man Public Domain disketten MUG.003. Den innehåller operativsystem och ombyggnadsbeskrivning. Tyvärr fick vi inte med de rättelser som behövs för ombyggnaden i detta nummer. Dessa kommer istället finnas med på den här PD disketten och på MUG

20 Om man vill köra det nya operativsystemet på sin Microbee 126 eller Premium så skall man beställa PD disketten MUG.008. Innehållet på den är samma som på MUG.003 -förutom att det är konfigurerat för en dator med 128 Kb minne. På PD disketten MUG.004 så finns källkoden till operativsystemet och de flesta av de systemprogram som finns med på MUG.003 och MUG.008. Den behövs bara om man tänker göra några ändringar i dessa program eller i själva operativsystemet. För att kunna assemblera om operativsystemet så behövs Microsofts macro assembler M80 och linking loader L80. Dessutom behövs preprocessorn P80 som finns på disketterna MUG.003 och MUG.008. P80 behövs bara till filen 'B512T.Z', skriv bara P80 = B T. Z så producerar den en fil med namnet B512T.MAC som man sedan kan assemblera med M80 som vanligt. Programmet SETSYS som också finns med på PD disketterna MUG.003 och MUG.008 behövs för att skriva systemet till systemspåren. För att SETSYS skall fungera så måste man dock redan ha bootat på en diskett med det nya operativsystemet vilket gör att man måste ha MUG.003 eller MUG.008 också. Daniel Grönjord I N S T A L L A T I O N A V W O R D S T A R 4.0 När man köper Wordstar 4.0 så klarar den inte av att skriva ut svenska tecken på skrivaren (på en del skrivare kan det dock fungera direkt). Detta går att korrigera på ett flertal sätt av vilka jag tänkte redovisa två nedan. Om man lägger in en kodsekvens på printer kontrollen ~P8 så kan man få svenska tecken genom att skriva in ''PQ först i varje text. Man kan definiera printer kontrollen APQ på två olika sätt. Antingen permanent som beskrivs nedan eller direkt i texten genom att skriva följande punktkommando innan ~PQ i varje dokument:,x8 IB 52 OF. Denna kodsekvens, som ställer om till svenska tecken, gäller för en CPA-80 skrivare. Bekvämast är kanske att definera ~PQ permanent med hjälp av WSCHANGE. Följande beskrivning förutsätter att man har kommit fram till huvudmenyn i WSCHANGE. B C A A 03 IB 52 OF X X Y <-- Till Pr inter menyn <-- Till Wordstar printer patches menyn <-- Till Custom pr inter Controls menyn <-- Ställ in Pr int control Q <-- Kod för svenska tecken <-- Klart <-- Avsluta WSCHANGE <-- Allt klart IS

21 K o d s e k v e n s e n IB 5 2 OF ( h e x a d e c i m a l a s i F F o r ) g ä l l e r För en C P A s k r i v a r e m en F u n g e r a r a n t a g l i g e n o c k s å För a n d r a E p s o n k o m p a t i b l a s k r ivare. Det F ö r s t a talet, 03, är d et a n t a l k o d e r s o m skall sändas, i det här Fal l e t tre. För att W o r d s t a r skall v e t a v i l k a t e c k e n s o m är b o k s t ä v e r och v i l k a som är s k i l j e t e c k e n s å F i n n s det en t a bell s o m d en j ä m F ö r v a r j e t e c k e n med. I d e n n a tabell s a k n a s åäöiviö s å d o m m å s t e m a n lägga till om t.ex. i n d e x e r i n g s F u n k t i o n e n s kall F u n g e r a. D e n n a b e s k r i v n i n g u t g å r l i k s o m d en F ö r r a F r å n h u v u d m e n y n i W S C H A N G E. D B F K 5 B < R E T U R N > Y R <R E T U R N > 5C <R E T U R N > Y R <R E T U R N > 5D <R E T U R N > Y R <R E T U R N > 7B <R E T U R N > Y R <R E T U R N > 7C < R E T U R N > Y R <R E T U R N > 7D <R E T U R N > Y R <R E T U R N > <R E T U R N > * X Y <-- Till W o r d s t a r m e n y n <-- Till E d i t s e t t ings m e n y n Till Li n es and c h a r a c t e r s m e n y n <-- M o d i F i e r a C h a r a c t e r s that a r e oart of a w o r d <-- R e d i s p l a y, m å s t e g ö r a s m e l l a n v a r j e t i l l ä g g pga. av e tt Fel i W S C H A N G E. <-- T i l l ä g g e n k l a r a <-- A v s l u t a W S C H A N G E <-- A l l t är k l a r t R ä t t s t a v n i n g s p r o g r a m m e t T h e W o r d P l u s F ö l j e r m e d W o r d s t a r 4.0. För att k u n n a a n v ä n d a d e n s v e n s k a v e r s i o n e n, O r d e t Plus, s å m å s t e m an ä n d r a i W o r d s t a r så a tt d e n l etar e F t e r F i l e n S T W. C O M i s tället För T W. C O M s o m d en e n g e l s k a h e ter. D e n n a b e s k r i v n i n g u t g å r o c k s å F r å n h u v u d m e n y n i W S C H A N G E. D C A A Y S T W <R E T U R N > X *X Y <-- Till W o r d s t a r m e n y n <-- Till O t h e r F e a t u r e s m e n y n <-- Till Spel 1 ing c h e c k s m e n y n <-- Till C o m m a n d l a run spel 1 ing c h e c k <-- Ja, jag vill ä n d r a k o m m a n d o t <-- N y t t F i l n a m n <-- Klar, å t e r g å <-- A v s l u t a W S C H A N G E <-- Allt är k l a r t Så var även d e n n a rnodifi kat ion klar. L ä g g u n d a n en k o p i a på d e n n a n ya k o n F i g u r e r a d e W o r d s t a r s å s l i p p e r d u g ö r a alla F ö r ä n d r i ngar en g å n g till om n å g o t o F ö r u t s e t t s k u l l e hända. D a n i e l G r ö n j o r d 19

22 K O R T O M N Y A P R O G R A M Klubben har sammanställt en ny Public Dornain diskett, MUG.007, som innehåller ett program med vars hjälp man kan lära sig skriva maskin (dator?) med touch-metoden på åtta timmar (enligt programkonstruktören ). Detta program, Touch Typing Tutor, är knappast nytt men denna version är anpassad -för Microbee och delvis för det svenska språket. Skr ivexemplen är dock fortfarande engelska men dessa kan man lätt modifiera själv med t.ex. Wordstar om man vill (det är inte nödvändigt). Programmet, som är skrivet i Microsoft Basic, finns både som en vanlig MBASIC fil och i kompilerad form (COM-fil). Den kompilerade versionen har fördelen att man inte behöver MBASIC för att köra programmet och att det dessutom har mindre väntetider (ett Microsoft Basic program som kompileras blir upp till 00 gånger snabbare jämfört med när det körs direkt i interpretatorn). Disketten innehåller också det eminenta programmet SuperZap som är en sk. disk-editor. Med det så kan man undersöka/ändra valfri fil eller valfri position (sektor) på en diskett. Programmet är mycket enkelt att använda och antagligen det bästa i sitt slag för CP/M. De som använder 3.5* disketter formaterade på samma vis som 256 TC gör (776 Kb per diskett) kan dock inte använda sektor editerings funktionen. Detta beror inte på 3.5" disketterna i sig, utan på den annorlunda formateringen. På PD disketten MUG.001 finns ett program DSKED som fungerar även för denna formatering. Den vanliga fil editeringen fungerar som vanligt även på 776 Kb disketter. Assembler källkod, som kan assembleras med Microsofts macro assembler M80, medföljer. Följande Public Dornain disketter har klubben till hittills sammanstäl11 : MUG. 001 MUG. 002 MU G MUG. 004 MU G MU G MU G MU G De bästa PD programmen samlade på en diskett. Small-C, en liten bra C kompilator som passar den som vill prova på programspråket C. Det nya operativsystemet för Microbee 512 samt dokumentation och ombyggnadsbeskrivning. Källkod till det nya operativsystemet som finns på MUG.003. ZCPR3 för Microbee 128. Hjälpdiskett till ZCPR3. Touch Type Tutor och diskeditorn SuperZap. Det nya Microbee 512 operativsystemet i en enklare version för Microbee 128 eller Premium. 20

23 I N T R O D U K T I O N T I L L Z C P R 3 Här följer, som utlovades i -förra numret av tidningen, en lite utförligare introduution till ZCPR3. Jag har fått ett rätt många frågor om ZCPR3 från olika håll. Det här är ett försök att beavara alla dem på en gång. Jag har också gjort en kort sammanfattning av de kommandon som normalt finns i minnet vid användandet av ZCPR3. Men först skall jag försöka klargöra, en gång för alla, vad ZCPR3 är eftersom det faktiskt är den vanligaste frågan. ZCPR3 står för Z90 Command Processor Replacement 3. Som namnet antyder så är det alltså den tredje generationen av ett program som utför samma sak som vanligen Shell eller CCP utför på Microbee. Det är således den del av operativsystemet som kommunicerar med användaren när ett program inte är aktiverat. ZCPR3 ersätter Shell och CCP och kan alltså inte kombineras med dessa. Nu till frågorna! Om man redan har införskaffat ZCPR3 och den hjälpdiskett som hör till (MUG.006) så kan man nog finna svar på de flesta av frågor man kan tänkas ha om ZCPR3. Skriv bara 'HELP ZCPR3 med masterdisketten i A: och med hjälpdisketten i B: så aktiveras ett menysystem där man kan välja mellan olika hjälptitlar. Om man vill skriva ut en hjälpfil på en skrivare så kan man använda programmet HELPPR.COM som finns på masterd isket ten. Behöver j ag ZCPR3? Har du någonsin känt att du skulle vilja automatisera en del kommandon som du ofta utför i Shellen eller CCPn? Att du skulle vilja gömma de filer som du inte är intresserad av att se? Att du skulle vilja bygga upp egna menyer där komplicerade procedurer kan startas med några tangenttryckningar? Har du kanske provat på Unix (eller tänkt göra det) och skulle vilja använda något liknande på din Microbee? I så fall bör ZCPR3 vara något för dig, för detta och mycket mer klarar ZCPR3 av. A andra sidan, om du tycker att det fina med Microbee är den lättanvända Shellen så är ZCPR3 inte något för dig. Just nu finns ZCPR3 bara för Microbee 128 men så småningom så skall det finnas installerat både för Premium och under det nya operativsystemet som hör till Microbee 512. Finns det några nackdelar att använda ZCPR3 jämfört med Microbees vanliga Shell eller CCP? Ja, ZCPR3 tar upp lite mer minne än Microbees vanliga operativsystem. En annan naturlig nackdel* är förstås att Shellen inte går att använda, det är ju den som ersätts av ZCPR3. Kan TRANSFER och INIT användas under ZCPR3? Ja, TRANSFER fungerar som vanligt, likaså INIT med undantaget att man INTE skall ställa in automatiska uppstårtningskommandon med INIT längre. Dessa placeras istället i en Alias som heter 21

24 STARTUP.COM (se nedan). ZCPR3 kan alltså kopieras med INIT och TRANSFER istället för med den krångliga procedur som beskrevs i f örra nu m r e t. Hur får jag fram hjälp om ett ZCPR3 program? De -flesta ZCPR3 program skriver ut en liten hjälp text om sig själva om man skriver 'programnamn / /. 'SHOW / / skriver t.ex. ut en kort hjälp text om programmet SHOUI. Om man vill ha ut-förligare hjälp så är man hänvisad till h j äl pd isket ten. Hur visar jag innehållet i en ZCPR3 katalog (directory)? Skriv 'DIR k a t a l ognamn: och tryck på RETURN, ex. 'DIR HELP: Skriver man till ett 'A' efter katalognamnet visas alla filer i katalogen inklusive sådana som är gömda (som har system attributet satt). Skriver man ett 'S' efter visas bara de gömda filerna. Ex. 'DIR ROOT: S visar alla filer i ROOT katalogen som har system attributet satt. Hur byter jag katalog (directory) under ZCPR3? Det enklaste sättet är att skriva katalognamnet följt av ett kolon och trycka på RETURN, ex. 'HELP:'. En annan metod är att skriva 'CD kat a l o g n a m n :. Effekten blir densamma med den extra finessen att om det finns ett program med namnet ST.COM i den nya katalogen så startas det automatiskt. Enklast är det att skapa en Alias (se nedan) med det namnet och placera de kommandon man vill utföra i den. Ex. 'CD H E L P :. Hur byter jag diskett under ZCPR3? Precis som i Microbees vanliga CCP så måste man trycka ^C först på kommandoraden när man har bytt en diskett. Detta kallas för att varmstarta. Hur kopierar jag en fil under ZCPR3? ZCPR3s motsvarighet till TRANSFER heter VFILER. Detta fullskärms program klarar av allt man kan begära av ett kopieringsprogram plus en hel del annat. Om man har laddat in SYS.RCP (sker automatiskt på masterdisketten) så finns det ett inbyggt kopier ingskommando kallat CP. Skall man kopiera filen TEST.FIL från katalogen ROOT: till katalogen RAM: så skiver man 'CP RAM:=R00T: T E S T. F I L. Om man dessutom redan är inloggad i katalogen ROOT: så kan man utelämna den delen av kommandoraden CP R A M : = T EST.FIL. Vilka program och filer behövs på en diskett som jag tänker boota ZCPR3 på? Filerna ZCPR3.SYS, SYS.ENV, NAMES.NDR och LDR.COM behövs alltid. STARTUP.COM, SYS.RCP, SYS.FCP och VERROR.COM är nödvändiga om man vill utnyttja ZCPR3s hela potential. Program som VFILER.COM, VALIAS.COM och PATH.COM kan också vara bra att ha till hands. Om man vill kunna ändra på katalognamn från den nya disketten så bor 22