C-UPPSATS. Ett "friskare" Sverige, är det möjligt? En studie av svensk hälsopolitik. Linda Knutsson. Luleå tekniska universitet

Transkript

1 C-UPPSATS 2006:043 Ett "friskare" Sverige, är det möjligt? En studie av svensk hälsopolitik Linda Knutsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för Samhällsvetenskap 2006:043 - ISSN: ISRN: LTU-CUPP--06/043--SE

2 Sammanfattning I juli 2004 var 5 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder sjukskrivna och 8,5 procent hade sjukersättning/aktivitetsersättning (f.d. förtidspension/sjukbidrag). Som ett led i detta har regeringen under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan och minska sjukskrivningarna genom att tillsätta ett program av 11 stycken åtgärder, 11-punktsprogrammet. Uppsatsen syftar till att utvärdera två av punkterna i 11-punktsprogrammet genom måluppfyllelsemodellen, samt att redogöra för vad demokratiteoretikerna Robert Nozick och John Rawls anser om statens inblandning och i vilken utsträckning den tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. Frågeställningarna är följande; Vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet? Och då närmare bestämt i två av punkterna i 11-punktsprogrammet? Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? Och i vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan. De mål som regeringen har satt upp gällande fysisk aktivitet är: Öka andelen friska vuxna som är fysiskt aktiva minst 30 minuter på minst måttlig nivå varje dag eller sammanlagt minst 3,5 timmar per vecka. Öka andelen friska barn som är fysiskt aktiva minst 60 minuter på minst måttlig nivå varje dag eller sammanlagt minst 7 timmar per vecka samt att minska andelen barn och vuxna med en stillasittande livsstil. Målen gällande goda matvanor är att öka konsumtionen av frukt och grönsaker, öka konsumtionen av nyckelhålsmärkt mat samt att minska konsumtionen livsmedel som sötade drycker, godis, glass och alkoholhaltiga drycker. Genom denna studie framkom det ingen information som tyder på att regeringen har lyckats med att uppnå målen inom de båda målområdena. Däremot kan det konstateras att det finns indikationer som visar på att regeringen har kommit en god bit på vägen för att uppnå sina mål. Det har skett en rad förändringar på både nationell, regional och lokal nivå för att närma sig målen, men det återstår fortfarande mycket arbete. Dock kommer regeringens ambition om att minska sjukskrivningarna i ett demokratiskt dilemma i och med i vilken utsträckning de tillåts påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål. Enligt liberaldemokratisk teori har alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom och slutsatsen som dras efter denna studie är att Rawls och Nozick skulle uppfatta regeringens agerande som kränkande mot individers fundamentala rättigheter. i

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Problemdiskussion Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsningar Disposition 4 2. Teori Robert Nozick Rättigheter Statlig verksamhet John Rawls Idén om rättvisa Tolerans och allmänintresse Utvärdering Måluppfyllelsemodellen Modellens styrka Modellens svagheter Regeringens elva målområden Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel Fysisk aktivitet Insatser för att nå målen om mer fysisk aktivitet hos befolkningen Nationell handlingsplan Goda matvanor och säkra livsmedel Undersökningar om matvanor Insatser som har tagits för att förbättra förutsättningarna för 25 goda matvanor och mer fysisk aktivitet hos befolkningen? Insats nr: 8 27 ii

4 4.7 Synpunkter mot 11-punktsprogrammet Analys och slutsatser 31 Källförteckning 34 iii

5 1. Inledning Den senaste tidens debatt har präglats mycket av den höga sjukskrivningsfrånvaro som råder i Sverige idag. Den svenska sociala lagstiftningen bygger på idén att människor ska hjälpa varandra via ett socialt skyddsnät. Detta innebär att människor arbetar och bidrar genom att betala in skatt till staten, för att kunna upprätthålla en fungerande välfärd. För att människor ska kunna betala skatt krävs inte bara en fungerande arbetsmarknadspolitik, vilket exempelvis kan vara att de arbetsföra medborgarna hittar nya jobb när de gamla försvinner. Det krävs även att de flesta av de arbetsföra medborgarna inte är sjukskrivna eller långtidssjukskrivna för att få in tillräckligt med skattepengar. Om ett stort antal medborgare är sjukskrivna blir konsekvenserna högre kostnader för sjukförsäkringar samt ökat vårdbehov, vilket är kostsamt för statens ekonomi (Internet 8). Situationen i Sverige är att det är ett allt för högt antal medborgare som är sjukskrivna eller långtidssjukskrivna utifrån regeringens uppsatta mål och som därmed lever på sjukersättning. Regeringen har i ett försök att få ned sjukskrivningarna, satt upp ett mål att frånvaron i arbetslivet på grund av sjukskrivning i förhållande till år 2002, ska halveras fram till år 2008 (Internet 9). 1.1 Problemdiskussion Med grund i den senaste tidens debatt om det höga antalet sjukskrivningar och att kostnaderna för sjukförsäkringarna har stigit, kommer därför denna uppsats att behandla detta ämne. Regeringen har under 2001 startat ett arbete för att öka folkhälsan, genom att tillsätta ett 11- punktsprogram (Internet 2). Detta program består av en stor variation av åtgärder som exempelvis förebyggande arbetsmiljöarbete, åtgärder för snabb återgång till arbete vid ohälsa samt forskning med mera (Internet 9). I juli 2004 var 5 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder sjukskrivna och 8,5 procent hade sjukersättning/aktivitetsersättning (f.d. förtidspension/sjukbidrag). Under december 2004 betalades sjukpenning ut till personer, vilket var personer färre än under december Det har även skett en minskning räknat i antalet sjukpenningdagar samt i den sjukersättning som varje år betalas ut. Under 2004 betalades ersättning ut för 78,3 miljoner nettodagar, vilket är en minskning med 13,3 procent jämfört med En minskning sker även bland de längsta sjukfallen. I slutet av oktober 2004 hade personer varit 1

6 sjukskrivna längre tid än ett år. Det är personer färre än ett år tidigare. Däremot har en ökning inträffat av sjuk- och aktivitetsersättningen från januari 2004 till januari I januari 2005 hade totalt personer sjuk- och aktivitetsersättning, vilket är en ökning med personer sedan januari 2004 (Internet 2). Kostnaderna för sjukförsäkringen (sjukpenning, rehabilitering, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskador) var cirka 113 miljarder kronor under 2003 (Internet 9). Detta motsvarar 15 procent av statens budget 2004, eller ungefär lika mycket som utgifterna för rättsväsendet, försvaret, utbildning och universitetsforskning tillsammans (Internet 8). Dock kommer regeringens ambition att försöka minska sjukskrivningarna i ett demokratiskt dilemma som i sin tur kräver vidare diskussion. Enligt liberaldemokratisk teori har alla individer en okränkbar rätt till liv, frihet och egendom. Vilken rätt har då den liberaldemokratiska staten att påverka människors levnadsvanor för att uppnå dess (statens) mål? 1.2 Syfte och frågeställningar Uppsatsens syfte är dels att utifrån 11-punktsprogrammet som regeringen har tagit fram i strävan att minska sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan hos Sveriges befolkning, utvärdera två av punkterna i programmet genom Evert Vedungs måluppfyllelsemodell. Syftet är också att redogöra för Robert Nozick och John Rawls syn på individers rättigheter för att senare kunna dra slutsatser kring i vilken utsträckning staten enligt demokratiteoretikerna, tillåts påverka befolkningens levnadsvanor för att få ned sjukskrivningarna. För att lättare kunna besvara syftet ställs tre stycken frågeställningar; i) Vilka mål har regeringen ställt upp gällande det svenska sjukförsäkringssystemet? Och då närmare bestämt i de två punkterna, ökad fysisk aktivitet och goda matvanor och säkra livsmedel som finns i 11-punktsprogrammet. ii) Har målen uppfyllts utifrån Evert Vedungs måluppfyllelsemodell? iii) I vilken utsträckning tillåts staten enligt etablerad demokratiteori att försöka påverka människors levnadsvanor för att uppfylla dess mål? Det vill säga, få ned sjukskrivningarna och förbättra folkhälsan? 2

7 1.3 Metod och Material Metoden som i huvudsak används är en litteraturstudie. Utvärderingen bygger på Evert Vedungs måluppfyllelsemodell som finns angiven i boken Utvärdering i politik och förvaltning. Hans bok Utvärdering i politik och förvaltning utkom första gången Jag har till största delen utgått utifrån Vedungs senaste upplaga från 1998, dock med vissa undantag då jag har utgått från hans tidigare upplaga. Att valet av utvärderingsmodell föll på just Evert Vedungs måluppfyllelsemodell, var för att den är tydlig samt enkel att förstå och att applicera. I och med att denna uppsats inte skulle bli en utvärdering rakt igenom, föll det sig naturligt att inte använda sig av en allt för invecklad och komplicerad modell. Evert Vedungs måluppfyllelsemodell visar även på ett klart och tydligt sätt hur man ska kunna jämföra insats med uppnått resultat. Genom att redogöra för modellen i kapitel tre, har jag senare implementerat den på den faktiska verkligheten. Min analys har jag utformat genom att knyta an till teoriavsnittet där jag redogör för teoretikerna Robert Nozick och John Rawls syn på individens och individuella fri- och rättigheter och statens ställning. Valet av teoretiker beror på att både John Rawls En teori om rättvisa (1971) och Robert Nozick Anarki, stat och utopi (1974) har skrivit var sitt verk som tillhör de mest centrala inom statsvetenskapen och inom 1900-talets liberala demokratiteori. Att valet föll på just dessa två teoretiker beror på att de båda i stor utsträckning behandlar statens ställning och de individuella fri- och rättigheterna. Anledningen till att jag valde att ha dessa teoretiker som komplement till varandra, beror på att de har olika syn på statens roll i samhället. Nozick rättfärdigar statens existens medan Rawls uppfattning kring staten är att den kan rättfärdigas bara i den utsträckningen att den inte ingriper i medborgarnas friheter. Materialet som jag har använt mig av är dels litteratur från Luleå Tekniska Universitets bibliotek, men även information från Internet. Jag anser att materialet som är hämtats från Internet är tillförlitligt, i och med att det till största delen består av material som är hämtat från regeringens officiella hemsida. 1.4 Avgränsningar Uppsatsen avgränsas såtillvida att den inte blir en utvärdering i det avseendet om regeringen har lyckats halvera sjukfrånvaron i arbetslivet från år 2002 till 2008 eller inte. I och med att 3

8 det tänkta resultatet inte ska vara uppfyllt förrän år 2008, är det därför en omöjlighet att uppnå det syftet i och med att denna uppsats är skriven år Uppsatsen kommer i stället att fokusera på om det finns indikationer på om regeringen kommer att lyckas med att halvera sjukfrånvaron till 2008 eller inte. Ambitionen ligger därför i att undersöka vad som har åstadkommits inom de två målområdena, ökad fysisk aktivet och goda matvanor och säkra livsmedel, för att senare kunna dra slutsatser kring resultatet. Därför avgränsas uppsatsen även i den utsträckningen att jag inte närmare redogör för alla de mål inom 11-punktsprogrammet som regeringen har satt upp. Jag har valt att inrikta mig på två av de elva punkterna, som jag har analyserat närmare. Valet föll på punkterna nummer nio, ökad fysisk aktivitet och nummer tio, goda matvanor och säkra livsmedel. Anledningen till att jag valde att analysera dessa punkter närmare, beror på att det är en bred diskussion idag kring motionen och kostens betydelse för en bättre hälsa. Även inom media är kosten och motionen väldigt populära ämnen. Därför anser jag att dessa två punkter är intressanta att studera närmare. Det är även viktigt att framhålla att den information som jag har tagit del av till empiridelen är baserad på information från Internet. Denna grova avgränsning har jag gjort dels av kostnadsskäl men till största delen beroende av tidsaspekten. I och med detta val har jag även valt att bortse från Evert Vedungs för- och nackdelar gällande måluppfyllelsemodellen. Dessa kommer inte att analyseras eller implementeras i min undersökning. Detta kan enligt vissa uppfattas som en brist, men jag anser att räcker med att belysa detta i och med att denna uppsats inte helt och fullt är en utvärdering. 1.5 Disposition Efter detta inledande kapitel följer uppsatsens teoridel. I denna redogör jag för John Rawls och Robert Nozicks syn på individers fri- och rättigheter samt i vilken syn de har på statlig inblandning. I kapitel tre redogör jag lite kort vad en utvärdering innebär och vad en utvärderare bör tänka på vid en utvärdering. Kapitlet handlar däremot till största delen om måluppfyllelsemodellen och dess för- och nackdelar. I kapitel fyra visar jag de elva målområdena som regeringen har satt upp i strävan att halvera sjukfrånvaron i arbetslivet till år I samma kapitel beskriver jag och går djupare in på två av de elva målområdena, samt att jag försöker implementera måluppfyllelsemodellen på dessa två. Ambitionen i detta kapitel är att redogöra för de insatser och arbete som regeringen har lagt ned inom dessa målområden, för att sedan kunna dra slutsatser kring om det finns indikationer på om 4

9 regeringen kommer att lyckas uppnå målet/målen inom dessa områden eller inte. I kapitel fyra redogör jag även för några av de synpunkter som framkommit mot programmet. Synpunkterna består av motioner framlagda av riksdagsledamöter. Som avslutande kapitel ligger slutsatser samt en diskussion kring resultatet. 5

10 2. Teori I detta kapitel kommer jag att beskriva Robert Nozick och John Rawls syn på individers friheter och rättvisa samt deras åsikter om staten och statlig inblandning. 2.1 Robert Nozick Robert Nozick var under sin livstid professor i filosofi vid Harvard Universitetet i USA. Hans bok Anarki, stat och utopi kom ut första gången 1974, men har efter det kommit ut i flera nyare upplagor. I boken går han till angrepp på den moderna välfärdsstaten och dess program för omfördelning och utjämning av inkomster (Malnes och Midgaard, 1994, 309) Rättigheter Robert Nozick menar att extrem individualism är någonting att eftersträva i och med att han har en bred uppfattning om vilka friheter människor har (Malnes och Midgaard, 1994, 310). Han menar att individer har rättigheter, och det finns handlingar som ingen får utföra mot dem (utan att kränka deras rättigheter) (Nozick, 2001, 21). Han anser att de flesta former av omfördelning är omöjliga att förena med respekt för fundamentala mänskliga rättigheter. Dessa rättigheter är enligt honom sådana som har som funktion att skydda enskilda människors frihet. Han är av den uppfattningen att det finns en rad sidorestriktioner som ska förhindra olika typer av ingrepp i människors liv. Han anser att ingen människa ska behöva ställa sig till förfogande för någon annan, samt att ingen kan beordras att offra någonting till fördel för någon annan. Nozick menar att ingen kan tillåta sig att behandla andra människor som medel. Han anser även att det är fel oavsett hur fördelaktigt det kan vara. Det är fel även om man genom att använda en, skulle hindra att många användes. Enligt honom sätter individuella rättigheter upp absoluta sidorestriktioner för vissa handlingssätt (Malnes och Midgaard, 1994, 310). Det är endast en själv som har rätt att bestämma vad som ska hända med ens liv, frihet och kropp för att den tillhör ingen annan än en själv (Wolff, 1993, 20). Man har därför inte exempelvis rätt att göra, säg en omfördelning av att ge sjuka människor nya lungor från människor med friska lungor. Om man skulle göra en sådan transplantation obligatorisk, ignorerar vi enligt Nozick denna rättighet. Man får enligt Nozick inte offra en person för en annans skull (ibid, 21). Vidare anser han att rättigheter har en säker och absolut 6

11 karaktär. Rättigheterna kan därför inte åsidosättas för den allmänna välfärdens skull och inte heller för andra rättigheters skull eller av några som helst andra skäl. Han anser att kränkningar av rättigheter aldrig kan rättfärdigas (ibid, 39). Nozick har även en uppfattning om äganderätten. Den ingår i en teori om fördelningsmässig rättvisa, som i sin tur anger vilka funktioner som en statsmakt ska utöva. Det finns tre olika begrepp inom teorin. Den första är att han anser att varje människa har rätt till resultatet av sitt eget arbete. Med detta menar han att när naturresurser omvandlas till produkter som kan användas, (bruksföremål) ska föremålet ges till den som har utfört arbetet. Vidare anser han att varje person har rätt till de nyttigheter han eller hon skaffat sig genom frivilliga transaktioner, som exempelvis byte, köp och försäljning eller utbyte av gåvor. Detta kallas för principen om överföring av egendom. Han anser även att ingen människa får fråntas saker som de har fått på detta sätt, såvida det inte görs för att förhindra katastrofala konsekvenser (Malnes och Midgaard, 1994, 310). Enligt honom är detta en historisk teori om rättvisa och det spelar ingen större roll hur resultatet blir. Resultatet kan vara präglat av antingen jämlikhet eller ojämlikhet med överflöd. Det viktiga är att ingen har mer än det man fått genom arbete och frivilliga transaktioner. Är däremot den sista punkten inte uppfylld, det vill säga att någon har mer än denna är berättigad till, kommer orättvisa att finnas med i bilden tills nyttigheter som kommit på avvägar återgår till sina ägare. Därför menar Nozick att det behövs en tredje princip till hans teori. Den berättar vad som ska hända om de två första principerna inte följs och äganderätten blir undanträngd. Då måste orätten rättas till genom att offren får tillbaka sina ägodelar eller får kompensation för den förlust de fått utstå. Denna kallas korrigeringsprincip. Dessa framhåller vanligen ett bestämt mönster som måste genomföras för att alla ska få vad de anser sig behöva. Det kan röra sig om jämlikhet, fördelning efter behov eller en fördelning som garanterar de sämst ställda bästa möjliga materiella situation (Malnes och Midgaard, 1994, 311). Nozick anser vidare att alla tvångsmässiga ingrepp i fria marknadstransaktioner, exempelvis statliga åtgärder för att utjämna ojämlikheter och avhjälpa materiell nöd som illegitima. Han anser däremot att frivillig välgörenhet är tillåten, men att politisk styrning av ekonomin kränker grundläggande rättigheter (Malnes och Midgaard, 1994, 311). 7

12 2.1.2 Statlig verksamhet Nozick är förespråkare av den minimala staten eller som den även kallas, nattväktarstat. Han menar att staten är rättfärdigad endast i den utsträckningen som den skyddar människor mot våld, bedrägeri och stöld samt upprätthåller avtal. Staten existerar för att skydda rättigheter och detta är det enda som rättfärdigar den. Enligt honom skulle staten kränka rättigheter om den genomför mer omfattande program än så (Wolff, 1993, 24). Enligt Nozick kan den minimala staten endast ta upp skatt från medborgarna för att täcka sektorer som försvarar rätten till person och egendom. Sektorer som han försvarar är till exempel försvarsdepartement som har som uppgift att skydda medborgare från utländska angripare. Han försvarar även polisen och domstolarnas existens. Däremot anser han att den minimala staten inte får använda sig av medel för att förmå människor att utföra vissa handlingar, för sitt eget bästa eller för sitt eget skydd. Därför dömer han ut områden där statliga verksamheter går ut på att ta hand om medborgare som av någon anledning är oförmögna att ta hand om sig själva och områden då staten i viss utsträckning övervakar medborgares liv. Han anser att dessa statliga ingrepp är illegitima (ibid, 25). Nozick menar att var och en av oss har enligt naturrättstraditionen rätt att försvara sig själv och därmed bestraffa de som kränker våra rättigheter. Vidare menar han att de som försöker förbjuda andra att utöva dessa rättigheter handlar på ett sätt som är illegitimt. Därför, anser han, är staten omoralisk när den gör anspråk på det monopol som är centralt för dess existens (Wolff, 1993, 58). Vidare räcker det enligt Nozick, inte med att visa att staten är överlägsen anarkin för att rättfärdiga den, man måste även visa att den inte kränker några rättigheter. Nozick menar att om vi kunde visa att staten skulle uppstå genom en process som inte innehåller några moraliska otillåtliga steg och vore en förbättring om den uppkom, skulle detta rättfärdiga den (ibid, 72). 2.2 John Rawls John Rawls var precis som Robert Nozick professor i filosofi vid Harvard Universitetet i USA. Hans bok A Theory of Justice från 1971 är allmänt sedd som det viktigaste bidraget till den politiska teorin i vårt århundrade. Verket har gett upphov till en stor debatt men i dagens 8

13 samhälle har filosofer eller samhällsvetare som tar sig an normgivande frågor svårt att undgå hans teori (Malnes & Midgaard, 1994, 288) Idén om rättvisa Rawls teori om rättvisa handlar om rättvisa i fördelningen av så kallade sociala primära nyttigheter. Dessa delas upp i tre kategorier som Rawls betecknar som primära eftersom alla människor anses behöva dem oavsett vilka mål de sätter upp i livet och vidare är de nödvändiga villkor för att uppnå något över huvudtaget. Den första är politiska och personliga friheter, den andra är yrkesmöjligheter och samhällspositioner och den tredje är inkomster och annan ekonomisk ersättning (Malnes & Midgaard, 1994, 288). Rawls vill genom att fråga vad som kännetecknar en rättvis fördelning av de primära nyttigheterna komma fram till hur grundläggande institutioner bör inrättas i den mån som de påverkar denna fördelning. Enligt Rawls är rättvisa det viktigaste kriteriet på om dessa institutioner håller måttet ur moralisk synvinkel (ibid, 289). Rättvisa är de sociala institutionernas första dygd, liksom sanning är tankesystemens. Hur elegant och ekonomiskt en teori än är, måste den förkastas eller revideras om den är felaktig; på liknande sätt måste lagar och institutioner, hur effektiva och välordnade de än må vara, reformeras eller avskaffas om de är orättvisa. Varje person äger en på rättvisa grundad okränkbarhet som inte ens hela samhällets välfärd kan åsidosätta (Malnes & Midgaard, 1994, 289). Vidare föreslår Rawls en tvådelad princip som ska reglera fördelningen av de tre kategorierna av primära nyttigheter. De centrala elementen av dessa kan sammanfattas på följande sätt; Första principen innebär att varje person ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med ett motsvarande system av friheter för alla. Andra principen innebär att sociala och ekonomiska ojämlikheter ska införas a) om, och bara om de är till största möjliga fördel för de sämst ställda i samhället, (differensprincipen); och b) bara om de knyts till ställningar och positioner som alla kan konkurrera om på rimliga och lika villkor (principen om jämlika i chanser) (Malnes & Midgaard, 1994, 290). 9

14 Enligt Rawls gäller det att respektera individers autonomi. Han anser att totala och genomsnittliga lyckomaxima inte får gå före enskilda individers rätt. Individer har rättigheter som inte får kränkas, inte ens om hela samhällets intressen står på spel. Även om lyckan i det svenska samhället skulle öka om vi utvisar alla flyktingar, kräver rättvisan att vi inte gör så. Därför kan inte heller en gruppvåldtäkt berättigas med att de många förövarna lycka sammantaget uppväger det enda offrets olycka (Lindensjö, Mörkenstam, Reinikainen, 1996, 15). De får alltså inte stå i vägen för sociala välfärdsförbättringar (Malnes och Midgaard, 1994, 289). Rawls anser vidare att inte ens de allra viktigaste sociala och ekonomiska uppgifterna i ett samhälle får lösas på sätt som griper in i medborgarnas frihet (ibid, 290). Han menar också att i en förhandlingsprocess ska alla parter kunna påverka det avtal som eventuellt ingås och alla måste ge sitt samtycke om det överhuvudtaget ska bli något avtal (ibid, 292). Detta sätt att fatta beslut på har mycket som talar för sig, om Rawls har rätt i sin karakteristisk av den sociala gemenskapen som en mångfald av olika personer med skilda målsystem. Om samhällslivet består i samarbete mellan självständiga och likvärdiga individer bör samhällets lagar och regler vara föremål för frivilliga överenskommelser. Han menar att människor ska förhandla sig fram till en princip för rättvisa. Han är av den uppfattningen att uppslutningen bakom samhällets lagar och regler kommer att vara god när samhällsmedborgarna känner sig bundna av ett frivilligt avtal om att följa dem. Detta kommer att innebära att de samarbetar på betingelser som alla har godtagit och inte på grundval av instruktioner som riktas mot dem uppifrån (ibid, 293) Tolerans och allmänintresse Rawls anser att den bästa regimen är den som garanterar moralisk frihet, tanke- och åsiktsfrihet samt att statens medborgare har frihet att utöva sin religion. Han skriver vidare att dessa friheter kan som alltid regleras av statens intresse av att upprätthålla den allmänna ordningen och allmänhetens säkerhet (Rawls, 1999, 210). Han anser att statens uppgift inte är att ägna sig åt filosofiska och religiösa läror utan har till uppgift att reglera de enskilda människornas strävan att tillgodose sina moraliska och andliga intressen. Allt detta enligt principer de själva skulle gå med på i en jämlik begynnelsesituation. Regeringen har enligt Rawls varken rätt eller skyldighet att göra vad den eller en majoritet vill göra i moraliska och religiösa frågor. Regeringens plikter inskränker sig till att garantera alla samma moraliska och religiösa frihet (ibid, 211). Men, skriver han; inskränkningar av friheten är berättigad 10

15 endast när den är nödvändig för friheten själv, för att förhindra en ännu värre kränkning av friheten (ibid, 213). 11

16 3. Utvärdering I detta kapitel kommer jag att först att redogöra lite kort om utvärderingar, därefter kommer jag att ge en djupare bild av måluppfyllelsemodellen och dess för- och nackdelar. I Evert Vedungs bok Utvärdering i politik och förvaltning definieras utvärdering som; Noggrann efterhandsbedömning av utfall, slutpresentation och förvaltning i offentlig verksamhet. Vilket avses spela en roll i praktiska beslutssituationer samt varför utvärdering inbegriper både effektmätning och kvalificerad uppföljning (Vedung, 1991, 33). 3.1 Måluppfyllelsemodellen Enligt Evert Vedung går en måluppfyllelseutvärdering ut på att undersöka om de resultat som en insats har producerat är jämförbar med de institutionaliserade insatsmålen (Vedung, 1998, 51). Vidare räknar Vedung upp tre olika punkter på vad en utvärderare bör ha i åtanke vid en utvärdering. Enligt honom är dessa tre punkter; Klara ut hur målen för styrning ser ut Att avgöra om verksamhetsmålen blivit uppnådda och Om själva verksamheten bidragit till måluppfyllelsen Enligt Vedung är det inte utvärderarens uppgift att först av allt ta sig an och arbeta fram dessa mål. Han anser att det i stället är utvärderarens uppgift att på ett logiskt sätt utgå från målen för den verksamhet som skall bedömas. Måluppfyllelsemodellen illustreras i figur 1. Denna modell utgår ifrån att det är utfall som mäts (ibid, 52). Stämmer resultaten överens med insatsmålen? (Mätning av målöverensstämmelse) Insats? (Mål, Medel?) Samband? (Effektmätning) Samband? Uppnått resultat inom målområdet? Figur 1: Måluppfyllelsemodellen för utvärdering (Vedung, 1998, 52). 12

17 3.1.1 Modellens styrka Till modellens styrka räknas tre skäl. Dessa är demokrati-, forskning-, och enkelhetsargumentet. Det som räknas som demokratiargumentets styrka är bland annat dess demokratiska perspektiv. Målen har i konstitutionell ordning fastställts i beslutande församlingar av folkets representanter. Detta innebär att målen är institutionaliserade och offentligt fastlagda. Det innebär i sin tur att staten, landstingets eller kommunens mål för ett politikområde har en annan status och legitimitet än exempelvis olika intressegruppers mål och förväntningar, vilket ofta är riktade mot ett och samma politikområde. Det som skiljer den lagstiftande myndighetens mål gentemot andra intressenters, enligt Vedung, är att den lagstiftande myndighetens mål har kommit till under ett ansvar. Politiker sitter i den positionen att de inte bara kan se till sina egna intressen utan de behöver också ta hänsyn till vad som är resursmässigt genomförbart eller inte. Det är därför enklare för särintressen att driva fram sina krav och sätta upp mål, än till skillnad mot en ansvarig politiker som också behöver tänka på helheten och den finansiella aspekten. I förlängningen av denna uppfattning om den parlamentariska styrkekedjan finns ett djupt rotat ideal att förvaltningen skall vara de valda politikernas representanters lydiga redskap. Förvaltningen, menar Vedung, skall stå till tjänst för sina politiska uppdragsgivare och det oavsett vad tjänstemännen personligen tycker om den förda politiken och oavsett vilka partier som är de som har majoritet (ibid, 54). Den andra styrkan som måluppfyllelsemodellen har är forskningsargumentet. Med denna menas att måluppfyllelsemodellen har en objektiv lösning på värdeproblematiken. Utvärdering är en verksamhet som sätter normer och som förutsätter värdekriterier utifrån vilka inblandningarna kan betygsättas. Eftersom interventionsmålen är uttryckligen angivna eller åtminstone tydligt underförstådda i texter och förarbeten, kan de i princip fastställas empiriskt. Vedung anser att genom att ta dessa som värdekriterier, kan utvärderaren undvika att ställa upp egna värdenormer vid bedömningen. Utvärdering med en beskrivande värderingsmetod blir en andrahandsbedömning som utgår från andras mål och värden. Då värdegrundfrågan kan lösas objektivt, kan hela utvärderingen bedrivas objektivt. Eftersom målen har kommit från högre instanser, består utvärderingsuppgiften i att undersöka om fastställande medel bidragit till att det har blivit någon måluppfyllelse eller inte (Vedung, 1998, 55). 13

18 Det tredje skälet som även det räknas till modellens styrka är enkelhetsargumentet. Måluppfyllelsemodellen är attraktiv, eftersom den bara ställer två olika frågor. Detta gör att den är lätt att minnas och tillämpa (ibid, 55). Vedung anser att det som gör en måluppfyllelseutvärdering så attraktiv, är att den tar officiella mål på allvar. Detta är en god egenskap i en representativ demokrati och i dess teori. Vedung menar att detta är viktigt framförallt i ett styrperspektiv, där både medborgare och politiker behöver målutvärderingar för att kontrollera om deras folkvalda politiker sköter sig (ibid, 59) Modellens svagheter Måluppfyllelsemodellen har även vissa svagheter. Vedung anser att det finns två argument som visar på att den har missat den demokratiska aspekten. Det ena argumentet, enligt honom, är att demokratimodellen är farlig och elitistisk. Anledning till detta är för att den vänder sig allt för mycket till samhällets reformbärare, som exempelvis politiker och andra grupper på hög nivå i beslutsystemet. Skälet är för att det ofta är samhällets makthavare som vill veta om de institutionaliserade interventioners mål är uppfyllda eller inte. Däremot visar inte denna kritik att måluppfyllelse har en mycket central roll att spela i ett medborgarperspektiv anser Vedung. Han menar att det är viktigt för medborgare i ett samhälle att få reda på om de valda politikerna har genomfört och uppnått de mål som de lovade under valkampanjen. Anledningen till detta är för att medborgarna i nya val skall kunna ta ställning till sina ombud och den förda politiken (Vedung, 1998, 54). Det andra argumentet som missar ansvarsperspektivet men även medborgarperspektivet, innebär att de ursprungliga reformmålen lätt blir omoderna och därför inte är lämpliga som värderingskriterier. Offentliga verksamheter utvecklas ofta kraftfullt samtidigt som många mål som kom till i början förändras under resans gång. Om de tas till utgångspunkt riskerar utvärderaren att bedömningsgrunden är föråldrad då rapporten läggs fram, vilket kan resultera i att resultatet kan bli ointressant för dem som har finansierat utvärderingen (ibid, 54). Det som framhålls som ett av de viktigare skälen mot måluppfyllelsemodellen är kostnadsargumentet. Detta innebär att modellen inte tar hänsyn till kostnader. Vedung menar att det kan ha krävt oerhörda uppoffringar för att uppnå ett mål, men de vägs inte in i bedömningen av insatsen. Ifall man tar hänsyn till kostnader förvandlas modellen och blir en ekonomisk modell med ett delvis annorlunda utseende än måluppfyllelsemodellen (ibid, 56). 14

19 En annan mycket viktig aspekt som Vedung framhåller, är oklarhetsargumentet. Med denna menas att insatsmål, som på grund av att de inte är tillräckligt tydliga och klart formulerade är olämpliga som värderingsgrunder. Politiska och administrativa mål är ofta otydliga i sin framställning anser han. Detta blir extra tydligt i den förvaltningspolitiska debatten där det ofta är målen som framhålls. I samband med varje större reform redovisas som regel en hel uppsättning mål. Ofta kan ett av dem pekas ut som huvudmålet samtidigt som det inte allt för sällan även framhålls att huvudmålet skall vägas mot alla de andra, kanske möjliga motstridande målen utan att det exakt sägs hur vägningen skall gå till (ibid, 56). Därför menar Vedung, är det viktigt att politiker eller administratörer har klarat ut vad de vill uppnå. Om de inte gör det, finns det en risk att utvärderingen enligt måluppfyllelsemodellen, hamnar i ett eländigt förhållande. Däremot är det viktigt anser Vedung, att framhäva att offentliga mål inte nödvändigtvis behöver vara oklara och att de därför inte behöver handskas med oklarhetsargumentet (Vedung, 1998, 57). Dock är bieffektsargumentet det starkaste av måluppfyllelsens svagheter anser Vedung. Vedung menar att om utvärderingen som i måluppfyllelsemodellen sätter allt för stort fokus på de reformbärande krafternas ursprungliga mål med reformen, kommer den att få problem med att upptäcka oförutsedda bieffekter. Konsekvensen av detta kan bli att bilden av vad reformen har åstadkommit, blir felaktig. Att det förekommer oavsiktliga bieffekter i avsiktligt handlande är ett av de starkaste skälen, vid sidan av självmotverkande handlingar, för att överhuvudtaget göra utvärderingar anser han. Vedung menar därför att det vore förkastligt att lägga upp en utvärdering som för det omöjlig att spåra sådana bieffekter. Vedung visar på ett exempel gällande detta. Exemplet är att man kan anta att någon gjort en måluppfyllelseutvärdering av Ferdinand och Isabellas program att sända Columbus sjövägen västerut till Indien. Utvärderaren konstaterar att expeditionen inte lyckades eftersom Columbus inte kom till Indien och programmets mål inte uppfylldes. Nackdelen med måluppfyllelsemodellen är att den bortser från allt utanför målområdet, så någon anledning att ta hänsyn till bieffekten finns inte (ibid, 57). Även argumentet om strategiska motiv är en svaghet till måluppfyllelsemodellen. Det som menas med detta argument är att denna utvärderingsform inte kan hantera aktörernas strategiska överväganden. Utvärderingar som utgår från officiella sakmål ser bara toppen på ett isberg; sakmålen avslöjar endast en obetydlig del av de överväganden som kan ligga 15

20 bakom interventionen. De syften som redovisas offentligt menar Vedung, kan vara av symbolisk karaktär och inte riktigt avsedda att förverkligas, medan de egentliga, outtalade motiven pekar åt andra håll. Rent logiskt måste det gå att bruka måluppfyllelsemodellen och ändå ta hänsyn till reformbärarnas strategiska syften. De kan nämligen användas teoretiskt, som förklaringar till varför det planerade sakresultatet blev som det blev. Det faktum att de första sakmålen som har blivit tillkännagivna inte har blivit uppfyllda, kan bero på att gömda strategiska övertygelser varit de som var de verkliga drivkrafterna bakom reformen menar Vedung (ibid, 58). 16

21 4. Regeringens elva målområden Regeringens mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen (Internet 1). För att försöka uppnå målet har regeringen identifierat en målstruktur med dessa elva målområden som anses som särskilt viktiga för ett gemensamt folkhälsoarbete. Dessa elva målområden framförde regeringen i propositionen Mål för folkhälsan (prop.2002/03:35) (Internet 10). För att nå det nationella målet har regeringen valt att lägga fokus på alla de faktorer i samhället som berör och påverkar folkhälsan, som exempelvis goda uppväxtförhållanden för barn och ungdomar samt ekonomisk och social trygghet (Internet 1). De elva målområdena som regeringen har satt upp är; delaktighet och inflytande i samhället, ekonomisk och social trygghet, trygga och goda uppväxtvillkor, ökad hälsa i arbetslivet, sunda och säkra miljöer och produkter, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, gott skydd mot smittspridning, trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa, ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel, minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande (Internet 1). 4.1 Ökad fysisk aktivitet, goda matvanor och säkra livsmedel I detta avsnitt kommer jag att undersöka hur det faktiska läget ser ut. Vad har blivit gjort inom målområdena nio och tio, och har regeringen uppnått målet inom dessa? Som grund till detta avsnitt kommer Evert Vedungs måluppfyllelsemodell att ligga. I hans måluppfyllelsemodell går det ut på att undersöka om resultaten stämmer överens med insatsmålen? Alltså, om man genom insatserna (mål och medel) har uppnått önskat resultat inom målområdet. Undersökningen kommer att vara baserad på information från Internet. I propositionen Mål för folkhälsan (prop.2002/03:35) framförde regeringen den sektorsövergripande målstrukturen som ska ligga till grund för det samlade folkhälsoarbetet. I denna proposition finner man de målområden som jag har tänkt studera närmare, nämligen målområde 9; Ökad fysisk aktivitet, respektive målområde 10; Goda matvanor och säkra livsmedel (Internet 3). 17

22 Människors levnadsvillkor och levnadsvanor är betydande orsaker till sjukfrånvaro och hur sjuka människor är. Därför anser regeringen att fokus bör ligga i att, inom olika sektorer av samhället och med olika metoder påverka orsaker och därmed förekomsten av ohälsa. Regeringen menar att i dessa avseenden har individen ett eget ansvar att sköta sin hälsa. Det är bara den enskilde som kan se till att röra på sig eller att avstå från mindre hälsosamma saker som exempelvis rökning. Enligt Folkhälsoinstitutet är troligtvis ökad fysisk aktivitet en av de absolut bästa metoder som finns tillgängliga för att minska sjukskrivningarna men även för att minska vårdkostnaderna. Anledningen är för att motion motverkar både stressrelaterade sjukdomar samtidigt som risken för att råka ut för belastnings- och förslitningsskador minskar, vilka i sin tur är en av de dominerade orsakerna till långvarig sjukskrivning och förtidspension (Internet 4). De direkta kostnaderna för fetma och sjukdomar som är relaterade till fetma, är idag ca 2 procent av de totala utgifterna för hälso- och sjukvård. Detta blir i svenska kronor ca 3 miljarder. Däremot anses de indirekta kostnaderna för sjukfrånvaro och förtidspensionering orsakad av fetma vara väldigt mycket högre. Beräkningar visar att om utvecklingen av feta och överviktiga fortsätter i samma takt som under 1990-talet, så kommer 60 procent av befolkningen i Sverige vara feta eller överviktiga år Konsekvensen av detta skulle bli att sjukvårdskostnaderna för fetma skulle öka med 120 procent mellan år 2003 och 2030, vilket både är hälsomässigt och ekonomiskt ohållbart. Därför kan staten, kommuner och landsting både på lång och kort sikt spara stora summor på att lyfta fram goda matvanor och öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen, för att på så sätt minska förekomsten av övervikt och fetma samt andra livsstilsrelaterade sjukdomar (Internet 7). De mål som regeringen har satt upp i Mål för samhällsinsatser avseende goda matvanor och ökad fysisk aktivitet är: Samhället utformas så att det är enkelt att ha goda matvanor för alla grupper i befolkningen. Samhället utformas så att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet för alla grupper i befolkningen (Internet 7). 18

23 Sedan 1995 har regeringen antagit en handlingsplans gällande näring. Med utgångspunkt från denna handlingsplan har man på myndighetsnivå kommit fram till en vägledning för hur arbete ska bedrivas för att i sin tur uppnå målen. Dokumentet fick namnet Nationella mål och strategier för nutrition, Dock visade en utvärdering av dokumentet att trots att denna strategi bedöms som bra och pedagogisk, har det inte fyllt den avsedda funktionen. Därför arbetade man fram ett antal konkreta förslag på hur en kommande handlingsplan kan genomföras med framgång: Regering och/eller riksdag bör vara avsändare. Folkhälsoarbetet för bra matvanor och ökad fysisk aktivitet bör vara institutionaliserat på lokal och regional nivå, för att skapa samordning och kontinuitet. Alla som berörs av handlingsplanen bör känna delaktighet. En handlingsplan bör inte utformas som en önskelista. Insatserna måste kunna omsättas i praktiken. Det räcker inte med att föreslå vad som ska uppnås, t ex bra skolluncher, det måste beskrivas hur detta ska uppnås. Tillräckligt med resurser bör säkerställas till utvecklings-, förankrings- och till genomförandearbetet. Genomförandet av en handlingsplan kräver kontinuitet, struktur, långsiktighet och resurser. Metoder bör skapas för uppföljning och utvärdering under genomförandet. Mätbara mål måste utvärderas löpande (Internet 7). 4.2 Fysisk aktivitet Regeringen anser att en av förutsättningarna för att nå en god hälsoutveckling är fysisk aktivitet. Ett av deras mål är att samhället ska utformas på ett sådant sätt att det ger förutsättningar för en ökad fysisk aktivitet hos hela befolkningen. Regeringen anser att detta ska ske genom insatser som inspirerar till: mer fysisk aktivitet i förskola, skola och i anslutning till arbetet mer fysisk aktivitet under fritiden att aktivt erbjuda äldre, långtidssjukskrivna och funktionshindrade möjlighet till motion och träning på sina egna villkor (Internet 1). Det har visat sig finnas betydande skillnader både när det gäller möjligheterna till och utövandet av fysisk aktivitet. Exempelvis motionerar människor med kortare utbildning 19

24 mindre än de med längre. Det har även visat sig att flickor inte har samma möjligheter som pojkar att delta i organiserad idrottsaktivitet, liksom att möjligheterna till friluftsliv och vardagsmotion är betydligt lägre för invandrare, människor utanför arbetslivet och för funktionshindrade. Därför menar regeringen att det är viktigt med en idrottspolitik som stärker alla människors möjlighet att utöva idrott och motion. Det är därför angeläget med fysisk aktivitet i skolan och förskolan och vidare framhålls det att ämnet idrott och hälsa bör syfta till att utveckla arbetsformer som gör att alla barn blir delaktiga. Även fysisk aktivitet under arbetstid har visat sig vara av central betydelse. Regeringen framhåller också att tillgången till grönområden är viktig och friluftsliv bör stimuleras både genom stöd till folkrörelser och bättre samhällsplanering (Internet 1). De konkreta mål som regeringen har satt upp gällande fysisk aktivitet är: Öka andelen friska vuxna som är fysiskt aktiva minst 30 minuter på minst måttlig nivå varje dag eller sammanlagt minst 3,5 timmar per vecka. Öka andelen friska barn som är fysiskt aktiva minst 60 minuter på minst måttlig nivå varje dag eller sammanlagt minst 7 timmar per vecka. Minska andelen barn och vuxna med en stillasittande livsstil. Rekommendationen om minst 30 minuters måttlig intensiv fysisk aktivitet (exempelvis snabba promenader) helst varje dag, är framför allt grundad på effekten för hjärt- och kärlhälsa. Detta bidrar även till att sänka blodtrycket och blodsockernivå samt hjälper till att förbättra hjärtfunktionen. Det har även visat sig att extra stora vinster kan uppnås för folkhälsan om äldre och personer med stillasittande levnadsvanor inspireras att bli fysiskt aktiva. För barns del innebär fysisk aktivitet till fysisk utveckling, upprätthållande av energibalans, välbefinnande, benhälsa och rörlighet. Vidare visar det sig att fysisk aktivitet även är viktigt för barns lek och rekreation, inlärning av motoriska och sociala färdigheter samt utvecklandet av kreativ förmåga. För barns del rekommenderas det att de dagligen bör ägna sig åt 60 minuters måttligt intensiv fysisk aktivitet (Internet 7). 20

25 4.3 Insatser för att nå målen om mer fysisk aktivitet hos befolkningen Regeringen har i ett försök att nå målen och för att skapa förutsättningar i samhället för ökad fysisk aktivitet, gett ett antal uppdrag åt berörda myndigheter samt beviljat medel till ett antal projekt. Några exempel på de projekt och uppdrag som har vuxit fram är: Nationell handlingsplan Regeringen har gett Livsmedelsverket (SLV) och Statens folkhälsoinstitut (FHI) i uppdrag att ta fram material och underlag till en nationell handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Uppdraget redovisades första gången den 9 februari Efter att uppdraget hade redovisats skickades detta på remiss till 107 instanser. Tanken är att de remissvar som inkommit på underlaget i sin tur ska komma att ligga till grund för en proposition om en ny konsumentpolitisk strategi. I mars 2004 anordnade FHI och SLV en frågestund tillsammans med Jordbruksdepartementet och Socialdepartementet för att få underlag till uppdraget. Under frågestunden diskuterade de olika aktörerna vad man tillsammans på olika nivåer i samhället kan göra för att förbättra svenskarnas matvanor och öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen (Internet 5). Forskning Även forskning har bedrivits i kampen för att nå målen. I juli 2001 gav regeringen i uppdrag åt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) att kartlägga och redovisa metoder för att behandla fetma. Det var i juni 2002 som uppdraget rapporterades. Samtidigt gjorde Statens folkhälsoinstitut en inventering av pågående studier och projekt i Sverige som rör kost och fysisk aktivitet för att förebygga fetma (Internet 5). Sätt Sverige i rörelse Ett annat av de projekt som regeringen varit med och tagit fram är Sätt Sverige i rörelse. År 1999 gav regeringen Folkhälsoinstitutet i uppdrag att genomföra kampanjen Sätt Sverige i rörelse under Tanken med uppdraget var att få igång ett långsiktigt förändringsarbete för att främja hälsa och förebygga sjukdomar genom ökad fysisk aktivitet. Under 2002 kom regeringen med ett nytt uppdrag åt Folkhälsoinstitutet. Tanken var att inriktningen skulle vara densamma och detta resulterade sedan i kampanjen, Håll Sverige i rörelse (Internet 5). 21

26 Idrottsmiljarden Idén med detta projekt är att idrottsrörelsen får en miljard kronor under åren 2002 till I gengälld tar idrottsrörelsen på sig att bland annat fördjupa sitt samarbete med skolorna. Tanken med idrottsmiljarden är att öka den fysiska aktiviteten bland elever i skolan. Regeringen vill med denna skapa förutsättningar för att få andra barn än de som redan är aktiva inom idrotten att vilja röra på sig. Pengarna som finansierar detta projekt är överskottet i AB Svenska Spel. Regeringen har även uppmanat idrottsrörelsen att återkomma med ett förslag till handlingsplan för hur medlen ska användas och hur samverkan med skolan ska utformas (Internet 5). Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept innebär att patienten får ordinerat fysisk aktivitet av sin läkare. Läkaren ordinerar ut fysisk aktivitet på en receptblankett på samma sätt som de annars skriver ut läkemedel i syfte att både förebygga och för att behandla sjukdom. FHI arbetar sedan 2001 med att utveckla fysisk aktivitet på recept (Internet 5). 4.4 Nationell handlingsplan Resultaten som Livsmedelsverket (SLV) och Statens folkhälsoinstitut (FHI) kom fram till var bland annat att det i samhället måste finnas strategier för att uppnå målen. De menade i handlingsplanen att förändringar i samhället har avsevärt påverkat matvanor och hur mycket tid människor ägnar sig åt fysisk aktivitet. Vidare ansåg de att för att förbättra matvanorna och öka den fysiska aktiviteten hos befolkningen, så måste åtgärder i första hand riktas mot den samhälleliga nivån. Anledningen är för att det är där som förutsättningarna för goda matvanor och fysisk aktivitet skapas, så att det i slutändan blir enkelt att ha hälsosamma levnadsvanor. Det är särskilt viktigt för alla aktörer att påverka utbud, tillgänglighet och/eller efterfrågan av livsmedel och fysisk aktivitet. Samtidigt är det viktigt att ha samstämmiga budskap om goda matvanor och fysisk aktivitet. Det har visat sig att människor betydligt oftare gör hälsosamma val om den omgivande miljön stödjer dem i detta. Enligt handlingsplanen kan målen uppnås genom följande: Insatser ska riktas till både samhället och individen Insatser ska vara långsiktiga Resurser ska ställas till förfogande för implementering 22

27 Insatser ska samordnas på nationell, regional och lokal nivå Insatser ska i samverkan mellan offentlig, privat och ideell sektor Statens insatser ligger inom de politikerområden som mest påverkar de samhälleliga förutsättningarna för matvanor och fysisk aktivitet Genomförandet av insatser ska beakta lokala förhållanden och bygga på befolkningens delaktighet Utvärdering och uppföljning ska fortlöpande integreras i arbetet (Internet 7). 4.5 Goda matvanor och säkra livsmedel Goda matvanor och säkra livsmedel är också viktiga faktorer för en god hälsoutveckling hos befolkningen (Internet 1). Vad vi äter på verkar i allra största grad människors hälsa men mat fungerar även som en kulturbärare, mötesplats och någonting som förhöjer människors njutning (Internet 3). Fetma och övervikt har ökat i Sverige idag. Andelen vuxna med fetma har idag fördubblas sedan 1980, samtidigt som andelen som är överviktiga har ökat med 30 procent bland män och 20 procent bland kvinnor. Utvecklingen som sker i Sverige idag av övervikt och fetma bland barn och ungdomar är jämförbar med den internationella utvecklingen. Under de senaste 25 åren har andelen med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa, Australien och USA. I Sverige är det ca 2,1 miljoner personer som är överviktiga och ca som är feta. 11 procent av männen och 9 procent av kvinnorna är feta. Ökningen av fetma under de senaste decennierna beror emellertid huvudsakligen på nya matvanor i kombination med för lite fysisk aktivitet (Internet 6). Studier har även visat att kraftig övervikt är vanligare bland arbetare än bland tjänstemän. Det har även visat sig vara mindre vanligt med övervikt i storstadsregionerna än i övriga Sverige. Detta kan bland annat förklaras av skillnaderna i socioekonomisk struktur. Däremot ökar kraftig övervikt i alla åldrar hos både kvinnor och män. Kraftig övervikt ökar såväl bland ensamboende som samboende, med eller utan barn, bland personer med svensk eller utländsk bakgrund och i samtliga socioekonomiska skikt (Internet 6). Fetma och övervikt ökar även i allt större utsträckning bland barn och ungdomar. Studier visar även på att barn idag blir alltmer stillasittande i både arbetsliv och fritid (Internet 3). Det har även visat sig att vara fet eller överviktig i barndomen blir ett allt mer allvarligt hälsoproblem. Feta barn har visat sig ha 23