INVOLVE NATIONELLT KONSORTIUM

Transkript

1 INVOLVE NATIONELLT KONSORTIUM Patientinvolvering för tjänsteinnovation

2 Styrgrupp INVOLVE Göran Henriks Chef för Qulturum Jönköpings läns landsting Henrik Svensson Chef för Division Medicin Landstinget i Värmland Boel Andersson Gäre Professor, Chef för Futurum Landstinget i Jönköpings län och Högskolan i Jönköping Mattias Elg Professor, Centrumchef Helix VINN Excellence Centre Linköpings universitet Andreas Hellström Fil Dr, Centre for Healthcare Improvement (CHI) Chalmers tekniska högskola Per Echeverri Fil Dr, Programledare INVOLVE CTF, Centrum för tjänsteforskning Karlstads universitet

3 Sammanfattning INVOLVE och dess FoI-agenda Dagens hälso- och sjukvård samt social omsorg står inför nya stora utmaningar. Den demografiska utveckling illustrerar hur andelen äldre växer med akut behov av specialistsjukvård såväl som primärvård. Kroniska levnadsrelaterade sjukdomar tilltar såsom hjärt- och kärl sjukdomar, cancer, KOL, frakturer, artros samt diabetes. Trender för psykisk ohälsa hos unga och arbetsföra pekar uppåt liksom statistik över suicid. Dessa utmaningar inom såväl hälso- och sjukvård som social omsorg driver kostnader i Sverige liksom i hela Europa och indikerar starka behov av tjänsteinnovationer som kan effektivisera vårdsystem mot positiva hälsoekonomiska värden och etiskt försvarbara patientcentrerade modeller. Det nationella konsortiet INVOLVE grundar sig på en nationell forsknings- och innovationsagenda (FoI-agenda) till vilken ett 50-tal vård- och omsorgsenheter från nio landsting och ett 20-tal andra privata, idéburna, bransch- och myndighetsaktörer medverkat. Jämte dessa behovsägare har även bidrag lämnats från en rad patientföreningar och 12 forskningscentra med erfarenhet av studier kring patientnära utveckling av vård och omsorg. Det övergripande syftet är att med hjälp av aktiv patient- och brukarinvolvering utveckla kreativa miljöer och tjänsteinnovationer i hälso- och sjukvården samt social omsorg. Satsningen stärker patientnyttan, effektiviserar vården och öppnar för nationell och internationell kommersialisering. FoI-agendan som omnämns ovan har namnet Patientinvolvering för tjänsteinnovation och är en 100- sidig rapport som kostnadsfritt kan laddas ner (se eller beställas från Karlstads universitet, Centrum för tjänsteforskning. Den pekar ut nödvändiga åtgärder som möjliggör utveckling av framtida tjänsteinnovationer inom svensk vård och omsorg. I rapporten identifieras och preciseras potentialen med patientinvolvering, något som i flera aktuella utredningar och forskningsprogram pekats ut som en nära paradigmatisk trend för utveckling av framtidens hälso- och sjukvård. Denna förskjutning i perspektiv innebär att patientens roll förändras från att vara ett passivt objekt för vårdproducenter till medskapare av vården och ytterst den egna hälsan. I dokumentet beskrivs relationen till tidigare satsningar men framför allt de centrala motiven till en nyorientering. Svensk styrkeposition möter fler utmaningar Sverige har en unik världsledande ställning avseende flera hälsoindikatorer på befolkningsnivå som en hög medellivslängd hos både män och kvinnor samt mycket låg spädbarnsdödlighet. I ett historiskt perspektiv kan man fråga sig vad det är för innovationer som stimulerat fram denna internationellt ledande position. Utgångspunkten i INVOLVE är att en god hälsa hos befolkningen är en viktig förutsättning för ekonomisk tillväxt likväl som ekonomisk tillväxt är nära kopplad till en nations tillväxt i hälsa. Trots en relativt stark styrkeposition står Sverige såväl som Europa för flera utmaningar om denna cykliska balans mellan ekonomisk och hälsostark tillväxt fortsatt ska utvecklas. Den framtida demografiska utvecklingen medför att allt fler äldre kommer att hamna i akuta vårdbehov samtidigt som strategiska hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser behöver utvecklas för att minska belastningen på akut specialistvård. Andra utmaningar är kravet på evidensbaserad sjukvård med hög kvalitet som ska matchas mot en globalt snabbt växande teknisk utveckling. Trender visar att kroniska sjukdomar relaterat till levnadsvanor ökar parallellt med att trender kring psykisk ohälsa bland unga och arbetsföra pekar uppåt. Sammantaget är det dessa problem som kan ställas i relation till att hälso- och sjukvården förväntas möta allt mer tjänstemedvetna patientgrupper. Behov av utveckling och innovation inom vård och omsorg Framtidens utmaningar för svensk, såväl som europeisk hälso- och sjukvård generellt, indikerar att här finns starka behov av tjänsteinnovationer. Därför behövs insatser som stärker patients upplevda värde och samtidigt effektiviserar vården. Nyare forskning indikerar att med ökad patientinvolvering kan detta åstadkommas. Om man har patienten eller brukaren som utgångspunkt är det möjligt att också identifiera ineffektiva processer på olika systemnivå. Principen återfinns även i andra samhällssektorer. Samhället genomgår en tydlig trend av tjänstefiering där företag och offentlig förvaltning utvecklar mer av tjänsteorienterade verksamhetslogiker. Detta tjänsteparadigm ändrar perspektivet på vad som är värdeskapande. Utmaningen inom hälso- och sjukvård ligger inte enbart i 1

4 att leverera vårdtjänstkvalitet. Snarare handlar det om att samskapa värdet tillsammans med den tjänsten är till för, oavsett vi kallar denne patient, klient, brukare, användare, medborgare eller individ. Agendaarbetet och deltagande aktörer I arbetet med agendan har det genomförts totalt 47 expertintervjuer och arbetsmöten. Underlag har också hämtats från aktuella rapporter, policydeklarationer, tidigare forskningsprogram och vetenskapliga artiklar inom flera forskningsfält. Arbetsprocessen generade fem målområden som beskriver olika nivåer för hur tjänsteinnovationer och organisationsutveckling kan integreras med forskning utifrån ett fokus på patientinvolvering. Beskrivningen av dessa fem centrala målområden återspeglar ett utifrån-och-in perspektiv av värdegrundande och strukturella utmaningar i relationen mellan patient och vårdorganisation nämligen: 1. Patientens utgångspunkt och medverkan; 2. Interaktion och kommunikation; 3. Professionens kompetens och roll; 4. Arbetsorganisation; samt 5. System och aktörsnätverk. En lång rad av organisationer har muntligt och skriftligt gett inspel till agendans innehåll och specifika förslag på hur vård och omsorg kan utvecklas (se bilaga 1 för en förteckning av bidragande aktörer). Ett resultat av arbetsprocessen är ett nationellt konsortium (i vardande) med representation från landstingsdriven hälso- och sjukvård, kommunal social omsorg, privata och idéburna vårdgivare, patientföreningar, akademi samt bransch-, intresseföreningar och myndigheter inom offentlig sektor. FoI-agendan är i första hand en bas för en ansökan om att ta ansvar för ett s.k. SIO-program (SIO står för Strategiskt innovationsområde, se Agendan är också underlag för ansökningar till andra forskningsråd. Konturerna av ett SIO-program beskrivs i det följande. Detta vill konsortiet göra Aktörskonstellationen INVOLVE är ett konsortium i vardande som vill etablera ett omfattande och samordnat utvecklingsarbete kring innovationer i hälso- och sjukvård samt social omsorg med hjälp av brukar-/patientinvolvering. INVOLVE ansöker om ett SIO-program inom ramen för en utlysning som Vinnova, Energimyndigheten och Formas står bakom. Konsortiet söker ett budgetutrymme hos Vinnova för långsiktiga insatser (minst 10 år) motsvarande ca 50 Mkr per år att fördela inom konsortiet för framtida innovationsarbete. Till denna resurs har konsortiet identifierat (april 2013) ytterligare 95,4 Mkr per år i form av medfinansiering (40,8 Mkr cash och 54,6 Mkr in kind). Total budget är således 145,4 Mkr per år. SIO-programmet har fyra övergripande syften och till dessa är ett antal konkreta mål kopplade. 1. Att etablera en organisation med internationell impact som förverkligar tjänsteinnovationsprojekt med bas i patient- och brukarperspektiv. Etappmålen är att inom 5 år (2018) realisera 500 tjänsteinnovationer och inom 10 år (2023) realisera tjänsteinnovationer; 2. Att åstadkomma kostnadsbesparingar med de konkreta målen att: a) minska kostnaderna med 10 % samt öka upplevd och mätbar hälsa i befolkningen, b) 25 % av de realiserade patientnära innovationerna ska bidra till att minska behovet av sjukvård; 3. Att göra Sverige till den internationellt ledande forskningsaktören med avseende på patientinvolvering för tjänsteinnovation i vård och omsorg, med de konkreta målen att a) etablera en internationellt erkänd plattform för kunskapssamverkan där internationell kompetens och kunnande integreras. b) etablera en kommersiell implementeringsmodell av patientnära tjänsteinnovationer grundat i samspelet mellan praktik och forskning inom offentlig sektor, akademi och näringsliv; 4. Att stärka svensk tillväxt och effektivisera offentlig sektor samt stimulera insatser i gränslandet mellan offentligt, privat och idéburen vård och omsorg med det konkreta målet att kommersialisera 10 % av de 500 (år 2018) respektive (år 2023) tjänsteinnovationer som projektet identifierar. Sett över en tioårsperiod och med en beräknad ökning av medfinanisering är programmets totala omslutning ca 2,5 miljarder kr varav 520 miljoner kr söks inom ramen för SIO-utlysningen. 2

5 Aktörskonstellation För närvarande (november 2013) representeras konsortiet av 9 landsting, inkluderande en lång rad mindre kliniker, avdelningar och vårdenheter. Vidare ingår 11 forskningscentra och forskningsinstitutioner. I konsortiet identifieras även 4-5 privata företag och 8 myndigheter och branschorganisationer (se bilaga) som var och en utifrån sitt samhällsuppdrag bidrar till ambitionen med INVOLVE. 16 av de främsta aktörerna i konsortiet har tillhandahållit avsiktsförklaringar i form av Letter of Intent som visar på organisationens engagemang och finansiella åtagande i relation till konsortiet som helhet inklusive dess kortsiktiga och långsiktiga mål. Organisation Styrgrupp (eller styrelse) med koordinationsfunktion I det preliminära förslaget på organisationsmodell ingår en styrgrupp (eller styrelse) bestående av en drivande kärna av aktörer. Som stöd för styrgruppens arbete föreslås en administrativ funktion, ett sorts programkontor, som initierar sammankomster, konferenser, samordnar ansökningar, tillhandahåller intern och extern kommunikation samt bevakar internationella initiativ inom SIOprogrammets område. Strategic Advisory Board (eller programledning) Olika behovsägare ska ha möjlighet att påverka SIO-programmets konkreta utformning och långsiktiga inriktning. För detta ändamål behövs vad vi hittills kallat en strategic advisory board (eller programledning) med representation från de största aktörerna i SIO-programskonsortiet med särskilt engagemang i konsortiet. Gruppen kan variera i utseende över åren och gruppen väljer själv, i samråd med styrgruppen, vilka som ska ingå. Utöver inflytande har gruppen också ansvar för uppföljning i relation till uppställda mål. Gruppen fungerar som en aktiv kunskapsplattform genom att samordna kunskapsproduktion, kunskapsspridning och allmänt erfarenhetsutbyte. Lokala/regionala koordinatorer För att få handlingskraft och förankring behövs ett antal lokala/regionala sub-koordinatorer. I den mån det redan finns fungerande organisationsstrukturer för detta så utnyttjas dessa. Dessa har som uppgift att samordna, relevansbedöma och utpeka ansvarighet i lokala projekt och verksamhetsnära insatser. En av flera viktiga drivkrafter är egna budgetresurser med vars hjälp man kan frigöra personal till utvecklingsarbete, forma projektgrupper, köpa extern kompetens eller få tid för reflektion och dokumentation i den lokala arbetsgruppen. Det föreslås att på olika nivåer inom vård och omsorg och så patientnära som möjligt bilda innovationsgrupper bestående av ca 6-9 personer med deltagare från professioner och patienter/patientrepresentanter. Forskare, konsulter och näringslivsrepresentanter kan ingå i vissa skeden. När man behöver göra analyser över organisatoriska gränser eller med skilda perspektiv ökar behovet att bilda kombinerade grupper. Lokalt ges frihet att utforma innovationsarbetet efter de förhållanden som gäller. Innovationsgrupperna leds av en innovationsledare ( innovation champion ) som är anställd och förankrad i en vårdklinik eller är en forskare inom vårdenheten, alternativt knuten till något forskningscentra och i den rollen ge förslag på metodik, analysera och strukturera resultat och evidensbasera metoder som arbetet leder till. Särskild insatsstyrka för att stötta lokala innovationssystem För att arbetssätt, metoder och processer som utvecklas i innovationsarbetet inte ska ses som isolerade projektspecifika lösningar så kommer innovationsarbetet att bli en del av befintliga arbetsmodeller och regionala innovationssystem. Arbetet synkroniseras förslagsvis med andra satsningar såsom Nyckelaktörsprogram, Vinnväxt, Utmaningsdriven Innovation och Verifiering för Tillväxt. Inom ramen för akademiska nätverk erbjuds vidare möjlighet till erfarenhetsutbyte. En erkänd problematik är svårigheten att få innovativa arbetssätt och att spridas mellan kliniker/vårdavdelningar, mellan hela sjukhus/kommuner och mellan regioner/landsting. Vi ser ett behov av att forma en, vad vi i brist på bättre begrepp har kallat, insatsstyrka för innovation. Det är en grupp med särskild kompetens att lokalt och regionalt koppla till andra redan pågående samarbeten. Denna grupp kan hjälpa till med att identifiera lokala/regionala utvecklingsresurser men framför allt bidra till kunskapsspridning. Särskild insatsstyrka för kommersialisering Innovationer som identifierats inom ramen för SIO-programmet bedöms av en grupp med speciellt ansvar för kommersialisering. Lokala koordinatorer skickar en kort beskrivning för utvärdering. 3

6 Kommersiellt intressanta tjänsteinnovationer hänvisas till befintliga stödstrukturer t.ex. landstingen egna innovationsslussar, universitetens innovationskontor eller lokala inkubatorer som lättare kan identifiera riskkapital, entreprenörskompetens och marknadskunnande. Kommersialisering kan också ske i direktkontakter med (eller inom) de privata företag som ingår i konsortiet. När tjänsteinnovationen utvecklats till ett värdeerbjudande kan det säljas eller licensieras till ett kommersiellt företag, alternativt utvecklas till ett nytt affärsområde inom ett större bolag. Vi kan ana framväxten av systemlösningar för utvecklingsländer och globala konsultföretag. Till insatsstyrkan bör knytas minst en riskkapitalist och en entreprenör. Bidragande organisationer 1 Landstingsdriven hälso- och sjukvård samt social omsorg Landstinget i Värmland (LiV) Division medicin, Centralsjukhuset i Karlstad (LiV) Hälsa, habilitering och rehabilitering HHR (LiV) Allmänmedicin, länets vårdcentraler (LiV) Hälsovalskansliet (LiV) FoU-enheten (LiV) Innovationssluss för vård VIVAN (LiV) FoU Välfärd Värmland Landstinget i Jönköpings län Ryhovs sjukhus Qulturum Futurum Landstinget Kronoberg (LK) Kirurgicentrum Medicincentrum Dialysen Diabetesmottagningen FoU-Kronoberg Stockholms läns landsting (SLL) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, avdelningen för utveckling Psoriasisföreningen i Stockholm Kvalitetsregistercentrum Västragötalandsregionen (VGR) Regionalt Cancercentrum Väst Skaraborgs sjukhus Regionutvecklingssekretariatet Innovationsluss Västra Götaland Kunskapscenter för jämlik vård Västerbottens läns landsting Memeologen Västernorrlands landsting Sundsvall kommuns socialförvaltning Landstinget i Östergötlands län Landsting i Kalmar län 2 Aktörer inom privat näringsliv, idéburen sektor, myndigheter, branschorganisationer Pfizer Sverige SCA Hygiene Products AB Ericsson Global Services (EGS) Capio SP Stiftelsen Svensk Industridesign (SVID) Doberman och Transformator Farma 4

7 Reumatikerförbundet Almega Svenskt Näringsliv Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Innovationsrådet 3 Forskningsinstitutioner inom akademin Centrum för tjänsteforskning CTF (Karlstads universitet) Institutionen för hälsovetenskaper (KaU) Jönköping Academy for Health and Welfare (Högskolan i Jönköping) Human-Centred Systems (Linköpings universitet) Helix Vinn Excellence Center, (Linköpings universitet) Centre for Health Care Improvement (Chalmers) Medical Management Centre, P2I (Karolinska Institutet) Högskolan i Borås Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (Linnéuniversitetet) Forum för professionsforskning (Linnéuniversitetet) ICES (KTH) Centrum för personcentrerad vård GPCC (GU) (eventuellt) 4 Aktörsnätverk CeHis Center för ehälsa i samverkan Nationell plattform för förbättringskunskap Akademin för medborgarorienterad verksamhetsutveckling i staten IASRE - International Academy of Service Research and Education NHS Institute for Innovation and Improvement (Storbritannien) Politecnico di Milano (Italien) Beryl Institute (USA) 5