Livförsäkringsmäklarens rättsliga reglering och efterlevnaden av densamma

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Livförsäkringsmäklarens rättsliga reglering och efterlevnaden av densamma"

Transkript

1 Uppsala universitet Inst. för handelsrätt Handelsrätt C, ht -03 Gustav Lindkvist Handledare: Bo Westlund Kursansvarig lärare: Torsten Seth Livförsäkringsmäklarens rättsliga reglering och efterlevnaden av densamma

2 Den som skall styra en stat och upprätta dess lagar måste utgå från att människor är onda och att de är beredda att ge efter för sina onda böjelser när tillfälle ges. Niccoló Machiavelli 2

3 Sammanfattning Försäkringsmäklarna fick särreglering 1990 i och med försäkringsmäklarlagen. Lagen fick en tämligen rigorös utformning delvis på grund av konsumentintresset. Det har nu gått 13 år från införandet av lagen och denna uppsats har som ambition att närma sig gällande rätt för livförsäkringsmäklare. Ambitionen är tillika att undersöka om gällande rätt efterlevts av mäklarkåren samt även analysera om någon intressent behöver ges stärkt skydd. För att närma sig gällande rätt har försäkringsmäklarlagen och dess rättskällor studerats. Närliggande lagstiftning såsom fastighetsmäklarlagen har även studerats. Utöver detta har olika immateriella tjänster, allmän avtalsrätt och mellanmansrätt studerats. De undersökningar som gjorts visar i stort att mäklarmarknaden fungerar tillfyllest. Ett par företeelser har dock befunnits vara mindre fördelaktiga ur ett konsumentperspektiv. Det gäller exempelvis fall då mäklares ansvarsförsäkring inte ansetts vara giltig, vilket i sin tur tvingat uppdragsgivare till rättegång. De förslag som givits är inriktade på att stärka konsuments ställning. I korthet går förslagen ut på att skapa bättre förutsättningar för konsument att få ersättning vid mäklares vårdlöshet på så sätt att mer konsumentvänliga regleringar föreslås för mäklares ansvarsförsäkring, deras uppdrag samt att vissa av Finansinspektionens allmänna råd gällande försäkringsmäklare ska erhålla utförandet av föreskrift.

4 Förkortningslista Ds FAL FastL FI FML FRL HagL HB HD HovR JT K-förs. KFL KommL KTjL LVR NFT NJA NO P-förs. Prop RH SFM SkL SOU SvJT st. Departementsserien Försäkringsavtalslagen Fastighetsmäklarlagen (egen förkortning gjord av pedagogiska skäl, vedertagen förkortning är FmL) Finansinspektionen Försäkringsmäklarlagen Försäkringsrörelselagen Handelsagenturlagen Handelsbalken Högsta domstolen Hovrätten Juridisk tidsskrift Kapitalförsäkring Konsumentförsäkringslagen Kommissionslagen Konsumenttjänstlagen Lag om värdepappersrörelse Nordisk försäkringstidskrift Nytt juridiskt arkiv, avd Ι Näringsfrihetsombudsmannen Pensionsförsäkring Proposition Rättsfall från hovrätterna Svenska försäkringsmäklares förening Skadeståndslagen Statens offentliga utredningar Svensk juristtidning stycken Definitioner Definitionerna är inte legaldefinitioner eller fullödiga utan avser endast förenkla denna framställning. Diskretionär förvaltning Förvaltning där förvaltaren utan samråd av uppdragsgivaren på eget bevåg kan företa handlingar. Detta är möjligt för mäklare att vara vid wrap-aroundförsäkringar. Försäkrad Kapitalförsäkring Livförsäkring Medförsäkrad Person vars liv försäkringen beror av. Förenklat en försäkring som vid utbetalning är inkomstskattefri, utan möjlighet till avdrag för inbetald premie. Försäkringstid i princip minst 5 år innan utbetalning kan ske. Begreppet nyttjas i två bemärkelser. Dels som ett samlingsbegrepp för en försäkring som beror av någons liv t ex pensionsförsäkring, sjukförsäkring och livförsäkring, men även i mer specifik bemärkelse av endast en försäkring som faller ut vid någons dödsfall. Person vars liv, utöver den försäkrade, försäkringen beror av.

5 Pensionsförsäkring Skötselfullmakt Wrap-aroundförsäkring Inkomstskattepliktig med möjlighet till avdrag för inbetald premie. Utbetalning kan först vid 55 års ålder. Skriftlig fullmakt som ger mäklaren rätt att företa handlingar enligt kundens önskemål för att sköta dennes försäkringar. Utländsk k-förs. som omsluter ett finansiellt instrument t ex aktier. Tecknas ofta i skatteparadis såsom Isle of man. 3

6 Innehållsförteckning Förkortningslista Inledning Bakgrund Problemformulering Syfte och avgränsningar Metod Problembehandling Allmänt om försäkringsmäklarens skyldigheter och ansvar Är FML dispositiv eller indispositiv? Försäkringsmäklares skyldigheter Omsorgsplikten enligt FML God försäkringsmäklarsed enligt FML Allmänna rådgivnings- och upplysningsplikten enligt FML Fastighetsmäklarlagen och dess rättskällor Omsorgsplikten enligt FastL God fastighetsmäklarsed enligt FastL Allmänna rådgivnings- och upplysningsplikten enligt FastL Rådgivaransvaret Det utvidgade rådgivaransvaret Informationsförmedling Försäkringsrätt Allmän avtalsrätt och mellanmansrätt Mäklarens skadeståndsansvar Resultat från undersökningar Rättsfall Sanktioner från FI Intervjuer Ansvarsförsäkringen och Konsumenternas försäkringsbyrå Analys och slutsatser Källförteckning Bilaga

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Försäkringsbranschen, livförsäkringsbranschen i synnerhet, har fram till 1990 haft försäkringssäljare som huvudsaklig anskaffningsväg. 1 Detta är i allt väsentligt en följd av att 7 kap. 16 FRL och 20 lagen om utländska försäkringsföretag ålägger bolagsledning respektive generalagenten för utländska försäkringsföretag ett allmänt ansvar att övervaka att anskaffning av ansökningar om försäkring sker på ett sätt som överensstämmer med god försäkringssed. Detta allmänna ansvar för försäkringsgivarna har i sin tur lett till att flera överenskommelser gällande anskaffningsverksamheten träffats bolagen emellan t ex 1949, 1964, 1966 och Dessa överenskommelser hindrade emellertid mäklare från att verka på marknaden. Det var bestämmelser i överenskommelserna som bl a förbjöd försäkringsbolag att registrera ett ombud (säljare) om denne redan var ombud för ett annat bolag. 2 Detta försvårade i praktiken mäklarnas möjlighet att verka på marknaden. En förutsättning för detta är givetvis att alla försäkringsbolag ansluter sig till den för tidpunkten gällande överenskommelsen samt att de tillämpar dess bestämmelser. Så var länge också fallet, vilket som sagt medförde svårigheter för mäklarna att verka. Således fanns inget lagstadgat förbud mot försäkringsmäklare. Det var dessa i viss mån konkurrensrättsligt lagstridiga överenskommelser som fick konsult- och mäklarföretaget Söderman & Söderman AB att 1975 hos näringsfrihetsombudsmannen (NO) hemställa att den dåvarande anskaffningsöverenskommelsen (numera marknadsföringsöverenskommelsen) skulle underkastas konkurrensrättslig prövning. Den prövningen har senare kommit att kallas mäklarutredningen. Denna prövning utmynnade senare i SOU 1986:55 och i försäkringsverksamhetskommitténs delbetänkande ansågs att försäkringsmäklarverksamheten borde få tillåtas och få en egen lagreglering. 3 Därefter kom prop 1988/89: 136 som också tillstyrkte mäklarreglering, och till sist trädde försäkringsmäklarlagen (1989:508, FML) i kraft 1 januari De tidigare nämnda anskaffningsöverenskommelserna upphörde således också att vara tillåtna. Därmed hade de grundläggande förutsättningarna för en blomstrande mäklarmarknad skapats. Inte helt oväntat växte mäklarmarknaden mycket kraftigt, sannolikt genom övertagande av marknadsdelar av försäkringsbolagens egna försäljningskanaler. 4 Korresponderande mot denna utveckling har givetvis mäklarkåren ökat. År 1991 fanns det 320 fysiska personer och 100 juridiska personer registrerade som försäkringsmäklare. I maj 1997 fanns det 845 fysiska personer och 276 juridiska personer registrerade. 5 Under år 1996 var av det totala antalet försäkringsavtal ca 30 % förmedlade genom mäklare. 6 Idag finns det ungefär 1350 fysiska personer och 480 juridiska personer registrerade hos FI. 7 1 SOU 1986:55 s A a s A a s Enligt Göran Groth, ordf. i Svenska försäkringsmäklares förening, har mäklarnas utveckling i Sverige varit helt sensationell. Svensk Försäkringsårsbok 1997 s SOU 1997:79 s Ibid 7 Uppgift från FI

8 1.2 Problemformulering Vid en marknadsutveckling som beskrivits ovan kan det vara lätt hänt att regleringarna inte svarar mot marknaden. Förvisso grundlades mäklarnas verksamhet i och med FML och även försäkringsmäklarförordningen (1989:854) samt FI:s föreskrifter. Men marknaden har även reglering i form av FI:s allmänna råd som inte är direkt bindande lagtext och även självreglering genom SFM:s stadgar. Båda dessa den lagreglerade respektive självreglerade i synnerhet den sistnämnda kan i efterhand visa sig vara utformad på ett sätt som missgynnar någon intressent på ett omotiverat sätt. Även situationen att regleringarna är tillfyllest men att mäklare i branschen bryter mot gällande rätt kan uppstå. I båda fallen felaktigt utformade regler respektive brott mot rätt utformade regler aktualiserar problemformuleringar som: Är dagens regler utformade på ett bra sätt? Åtföljs reglerna? Är någon intressent onödigt missgynnad? Bör reglerna ändras? 1.3 Syfte och avgränsningar Syftet med denna uppsats är att närma sig gällande rätt angående försäkringsmäklarens skyldigheter och ansvar, för att därefter i den mån det går se om gällande rätt efterlevs av mäklarkåren. Beroende på efterlevandegraden kommer olika resonemang föras kring eventuella lösningar och ändringar. Framställningen är avgränsad till att behandla livförsäkringsmäklaren. 1.4 Metod Metoden för denna uppsats kommer dels att vara traditionell juridisk metod dvs. närma sig gällande rätt för mäklaren genom rättskällorna. Som andra steg kommer diverse undersökningar företas huruvida mäklarna agerar enligt gällande rätt. Undersökningen kommer att ske genom granskning av rättsfall, sanktioner utfärdade av FI, reklamationer till branschorganisationer, intervjuer med mäklare och jurister på mäklarföretag. 2. Problembehandling 2.1 Allmänt om försäkringsmäklarens skyldigheter och ansvar De två huvudsakliga paragrafer som reglerar försäkringsmäklarens skyldigheter och ansvar är 13, 14 FML. Dessa två är civilrättsliga, medan övriga paragrafer i FML är näringsrättsliga. Som framställningen senare kommer att visa så har dock även vissa näringsrättsliga regleringar betydelse, om än i indirekt mening, för 13 och 14 FML. Med ledning av 13 och 14 och prop 1988/89:136 kan en schematisk indelning i skyldighet respektive ansvar göras där 13 svarar mot de förra och 14 mot de senare. Denna indelning kommer även att följas i denna framställning. Systematiken för att utreda försäkringsmäklarens skyldigheter och ansvar kommer att vara att gå igenom de olika författningarna i relevansordning. Givet är att FML (och dess rättskällor) behandlas först, därefter FastL (och dess rättskällor). Efter detta kommer immateriella tjänster och allmän avtals- och mellanmansrätt att behandlas. Motivet till att fylla 6

9 ut FML med andra rättsområden är att FML och dess rättskällor inte kan anses vara tillfyllest. Oaktat detta är det ändå av intresse av hur andra närliggande rättsområden är beskaffade. Vidare kan sägas att systematiken och dispositionen för just detta avsnitt kommer vara att varje rättsområde enligt ovan som befinns relevant för framställningen kommer att behandlas separat. Under dessa områden kommer gemensamma rekvisit behandlas och förhoppningsvis kommer större förståelse för rekvisiten vinnas. Det kan även nämnas att de rättsfall som presenteras kommer att föras till det område som de huvudsakligen hör hemma under Är FML dispositiv eller indispositiv? Vän av ordning ställer sig säkert frågan om de civilrättsliga reglerna i FML (13, 14 ) är dispositiva eller indispositiva. Inte helt oväntat är regleringarna dispositiva i alla fall utom då uppdragsgivaren är konsument (se 2 ). Detta får till följd att mäklaren liksom vid ordinära avtal kan friskriva sig i viss mån från både skyldigheter och ansvar. Däremot så kan enligt 2 mäklaren i princip inte frångå lagens bestämmelser till nackdel för en konsument även om denne går med på det. Likaså om uppdragsgivaren säger sig veta vilken försäkring denne vill ha får mäklaren anses skyldig att undersöka att uppdragsgivarens uppfattning inte är felgrundad. Till sist får mäklaren anses skyldig att ge uppdragsgivaren, också här en konsument, viss allmän information t ex vad en livförsäkring innebär och vilka ekonomiska konsekvenser uteblivet försäkringsskydd kan innebära. 8 Det intressanta och för framställningen vitala är frågan om vem som är uppdragsgivare i olika situationer. Motivet till att detta är intressant att utröna är frågan om mäklarens uppdrag underkastas dispositiv eller indispositiv rätt, samt frågan om vem mäklaren har skyldigheter och ansvar mot. Typfallet för livförsäkringsmäklare är att denne sköter ett företags försäkringar. Som de flesta säkert förstår så kan ett företag i sig inte ha några livförsäkringar 9 utan det är istället de anställda på företaget som har livförsäkringarna. Fråga kan då uppstå vem som egentligen är uppdragsgivare. Är det arbetsgivaren eller den anställde? Utan att ha ett alltför tekniskt angreppssätt finns ett enkelt sätt att se vem som är uppdragsgivare; den som tillställer mäklaren en skriftlig fullmakt sk. skötselfullmakt kan därmed anses vara uppdragsgivare. Så gott som alltid ges skriftlig fullmakt för både företaget och den anställde. 10 Därmed är de båda uppdragsgivare. Det får också hållas för visst att det så gott som alltid upprättas något form av dokument där mäklarens uppdrag preciseras. 11 Den som detta riktar sig mot, ofta ett företags anställd d v s en konsument, är då uppdragsgivare. Sammantaget kan sägas att vid typfallet för livförsäkringsmäklares verksamhet med företags anställd som uppdragsgivare i det enskilda fallet så kommer 13, 14 FML bli tvingande enligt 2 FML Försäkringsmäklares skyldigheter I utredningen av gällande rätt för mäklarens skyldigheter är det naturligt att börja med 13 FML och där analysera de viktiga rekvisiten och innebörden av dessa rekvisit. Denna säger följande. 8 Prop 1988/89:136 s Se definitioner ovan. 10 Samtliga intervjuade mäklare uppger detta. Följer även av 1998 s. 118 som säger att försäkringsbolag med befriande verkan kan utbetala provision till den mäklare som vid avtalstidpunkt innehar fullmakten. 11 Se not 10. 7

10 13 Försäkringsmäklaren ska utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och med iakttagande av god försäkringsmäklarsed. Bedriver han verksamhet som avses i 3 andra stycket tillämpas dessutom 1 kap. 7 lagen (1991:981) om värdepappersrörelse. Försäkringsmäklaren skall, i den utsträckning som omständigheterna kräver det, klarlägga uppdragsgivarens behov av försäkring och, i förekommande fall, tjänster i samband med sparande samt föreslå lämpliga lösningar. Lag (1994:2011). Inledningsvis noteras att paragrafen innehåller s k kumulativa rekvisit, vilket innebär att mäklaren måste utföra uppdraget både omsorgsfullt och med iakttagande av god försäkringsmäklarsed. Om något av dessa befinns brista så bryter mäklaren mot 13 och kan då bli skadeståndsskyldig enligt 14 FML (utreds senare). I paragrafen nämns ett antal rekvisit som behövs redogöras för närmare. Bland dessa finns omsorgsfullt, god försäkringsmäklarsed, klarlägga försäkringsbehov och föreslå lämpliga lösningar. För att tjäna systematiken kommer de viktigaste rekvisiten, såväl explicita som implicita, gås igenom vart och ett för sig. Enligt mig är de explicita rekvisiten omsorgsfullt (den s k omsorgsplikten), god försäkringsmäklarsed och det implicita den s k allmänna rådgivningsoch upplysningsplikten. Varje rekvisit kommer att beskrivas med hjälp av FML och FastL, om den senare anses vara relevant och ge ledning Omsorgsplikten enligt FML Rekvisitet omsorgfullt varierar allt efter arten av det aktuella uppdraget. Mäklaren ska visa den omsorg och fullgöra de plikter som en seriös mäklare i allmänhet iakttar. I den s k omsorgsplikten ligger även att uppdraget ska utföras skyndsamt God försäkringsmäklarsed enligt FML Rekvisitet god försäkringsmäklarsed bestäms främst genom vad som i allmänhet anses gälla för anskaffningsverksamhet inom försäkringsområdet. Begreppet god försäkringsmäklarsed bör dock kunna utvecklas med tiden beroende på utvecklingen i branschen t ex vad gäller rättstillämpning, ärenden hos FI och ändringar i t ex SFM:s stadgar. 13 Förutom prop. 1988/89:136 innehåller SOU 1986:55 en del allmänt hållna skrivelser. Det sägs att försäkringsmäklaren ska ge uppdragsgivaren de råd och upplysningar samt det bistånd som behövs för att denne ska kunna få sitt försäkringsskydd tillgodosett. Dessutom kan mäklaren hjälpa till vid eventuellt försäkringsfall. Vidare ska mäklaren kartlägga uppdragsgivarens försäkringsbehov och i samband därmed kontrollera viktiga uppgifter. Om mäklaren vet att vissa uppgifter har betydelse för det aktuella försäkringsskyddet bör denne verka för att de kommer fram. Vid själva upphandlingsförfarandet ska mäklaren inhämta offerter från olika försäkringsgivare. Det kan ifrågasättas hur stor relevans det har för dagens livförsäkringsmäklare men SOU:n framhåller att det normalt bör vara minst tre stycken olika försäkringsgivare. Därefter ska offerterna sammanställas på ett för uppdragsgivaren förståeligt sätt. 12 Prop 1988/89:136 s A a s. 38 f. 8

11 Ett försök att närmare kunna förstå innebörden av begreppet god försäkringsmäklarsed genom FI:s allmänna råd och SFM:s stadgar ska nu göras. Anledningen till att utfyllnaden i form av FI:s allmänna råd är relevant är att HD i NJA 1995 s. 693 uttalat att en tillsynsmyndighets allmänna råd har betydelse för en bedömning av om omständigheterna i ett fall är sådana att skadeståndsgrundande vållande anses föreligga. I fallet uttalar HD att allmänna råd kan liksom föreskrifter betecknas som regler och att skillnaden mellan dem endast är att föreskrift säger hur någon skall agera medan råd anger hur denne bör agera. 14 Rättsfallet handlade förvisso om fondkommissionärs påstådda försumlighet vid handel med aktieinstrument, men HD:s uttalande är generellt hållet om tillsynsmyndighets allmänna råd. Fallet kan nog inte sägas vara ett renodlat prejudikat för försäkringsmäklare, men en god grund för en rättsvetenskaplig prognos innebärandes att HD sannolikt vid en eventuell framtida tvist rörande livförsäkringsmäklare kommer fästa vikt vid de av FI utfärdade allmänna råden. Till saken hör också att de faktorer som HD enligt ovan citat fäste särskild stor vikt vid är uppfyllda även på livförsäkringsmarknaden. Det som åsyftas är att FI utfärdat råden som ett led i tillsynsverksamheten och att råden inte endast innehåller formella regler utan även materiella. I FFFS 1995:52 (FI:s allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed) beskrivs ett flertal olika saker en mäklare bör göra, och inte göra, för att denne ska agera enligt god försäkringsmäklarsed. Nedan berörs stadganden som har relevans för framställningen. I 1 kap. 1 sägs att mäklarverksamheten ska bedrivas så att den åtnjuter allmänhetens förtroende och i övrigt vara sund. 15 Vidare ska mäklaren vara oberoende och alltid företräda uppdragsgivarens intressen gentemot försäkringsgivaren. Inte sällan använder mäklare assistenter i sitt arbete och därför föreskriver 1 kap. 3 1 st att den registrerade mäklaren bör tillse att uppdragsgivaren alltid vet vem som är ansvarig mäklare. I 2 st samma paragraf sägs att ett mäklaruppdrags inte bör fullgöras utan att det föregåtts av direkt kontakt 16 kunden och den registrerade mäklaren emellan och att detta alltid bör dokumenteras skriftligt. I 1 kap. 4 dessa råd (även 1 FML) återfinns oberoendekravet. Här specificeras att mäklare normalt sett inte kan anses vara oberoende om mer än en tredjedel av dennes provision och andra ersättningar härrör från samma försäkringsgivare eller grupp av försäkringsgivare. 1 kap. 5 hör delvis ihop med 4 samma kapitel. Där sägs att mäklaren bör klarlägga kundens försäkringsbehov uteslutande med utgångspunkt i kundens förhållanden, vilket innebär att mäklarens möjlighet till högre provision inte får påverka valet av försäkringsgivare. Ett tämligen självklart råd återfinns i 1 kap. 6 där det stadgas att innebörden av att mäklaren ska föreslå lämpliga lösningar är att mäklaren med iakttagande av kundens bästa ska presentera de försäkringslösningar som bäst svarar mot kundens behov. Mer förklarande sägs att mäklaren skriftligen bör jämföra de olika alternativen och förklara för- och nackdelar med varje alternativ. 2 kap. tar upp råd kring mäklaruppdraget. 1 säger att mäklaren bör klargöra vad mäklaruppdraget omfattar, vilka tjänster som ingår och om dessa omfattas av ansvarsförsäkringen. 14 HD hänvisar här till prop 1975/76:112 s Jfr sundhetskravet i 1 kap. 7 LVR som ofta förekommande i lagstiftning inom det finansiella området. 16 Se 1 kap. 3 2 st FFFS 1995:52. Samtal med FI:s chef för försäkringsmäklartillsyn ger vid handen att det är FI:s ståndpunkt att direkt kontakt föreligger, förutom vid personligt möte, även vid brevkontakt och telefonkontakt. 9

12 3 kap. behandlar ersättning för uppdraget. I korthet kan sägas att mäklaren ska uppge hur mycket provision denne får för uppdraget (1 ) samt att mäklaren inte bör begära arvode utan skriftlig överenskommelse (2 ). Till sist behandlar 4 kap. avskiljande av pengar och andra tillgångar. Allmänt om avskiljande av tillgångar kan sägas att det är vanligt att så sker bland sysslomän såsom advokater, revisorer m fl. Det innebär att uppdragsgivarens tillgångar ska hållas avskilda från uppdragstagarens egna enligt lag (1944:181) om redovisningsmedel. Det främsta syftet med detta är att uppdragsgivaren ska åtnjuta sk. separationsrätt 17 vid uppdragstagarens eventuella konkurs. Rent praktiskt för en mäklare kan detta aktualiseras om uppdragsgivaren vill att mäklaren t ex ska vidarebefordra premier till försäkringsgivare eller förvara värdehandlingar såsom försäkringsbrev. Vad gäller pengar är det enklaste och säkraste att uppnå avskiljande att upprätta ett s k klientmedelskonto där klientens medel sätts in och hålls avskilda. Vad gäller andra värdehandlingar, t ex försäkringsbrev, kan och bör dessa hållas avskilda på annat sätt. Sammanfattningsvis kan sägas att dessa råd åsyftar att närmare beskriva vad god försäkringsmäklarsed innebär. Som redan sagts är råden inte bindande för domstolar, men de kan sannolikt ändock få betydelse vid rättstillämpningen. Det är mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att avgöra hur stor vikt rättstillämparen lägger vid dessa råd. Med tanke på NJA 1995 s. 693 så är rådens påverkan sannolikt ej obetydande. Systematiken är den att om mäklaren bryter mot en eller flera bestämmelser i dessa råd så skulle denne kunna anses inte uppfylla rekvisitet god försäkringsmäklarsed i 13 FML och därigenom ådra sig skadeståndsskyldighet enligt 14 FML. Dessutom har de säkert inverkan på mäklares beteende. Mäklarmarknaden har även självreglering i form av stadgar för en branschorganisation, SFM. Värt att notera är att det har i doktrin har ansetts relevant att göra sk. bonus pater familias-resonemang (se närmare om begreppet nedan under 2.4) för lätt avgränsbar grupp, som försäkringsmäklare är. 18 Detta talar för att SFM:s stadgar kan få betydelse vid bestämningen av mäklares aktsamhetsnorm. Dess medlemsstadgar innehåller regler kring god försäkringsmäklarsed, men de har tidigare i allt väsentligt inte givit närmare beskrivning än FI:s allmänna råd gjort. Nyligen har de dock givit ut en bilaga 19 angående god försäkringsmäklarsed som är tänkt att komplettera stadgarna. Bilagan innehåller i stort samma regler som FI:s allmänna råd. Den synes dock ha tagit intryck av FI:s sanktioner och skiljer sig därför på vissa punkter från FI:s allmänna råd, som för övrigt inte uppdaterats sedan tillkomsten Exempel på utökade regler i bilagan är att varje medlemsbolag ska ha adekvata administrativa rutiner för att tillse att alla försäkringsmäklare har tillstånd hos FI för den verksamhet som varje enskild mäklare bedriver. Medlemsbolagen måste även ha rutiner för att sköta sina ekonomiska angelägenheter t ex gällandes bokföring, redovisning och skattebetalning. Vidare ska mäklaren vid förmedling av försäkring från försäkringsgivare som inte står under FI:s tillsyn alltid informera om att annan tillsynsmyndighet ansvarar för tillsynen. 5 i de allmänna råden reglerar förvisso att mäklaren ska utföra en behovsanalys. SFM:s bilaga går dock något längre och specificerar något om vad detta innebär. Behovsanalysen ska givetvis ha sin utgångspunkt i kundens specifika behov och situation t ex ålder, familj. 17 Separationsrätt innebär att uppdragsgivarens avskilda tillgångar inte dras in i uppdragstagarens eventuella konkurs, se 3 kap. 3 konkurslagen. 18 Dotevall (1989), s. 91f med hänvisning till Rodhes Obligationsrätt. 19 Denna bilaga har dock i skrivande stund ej ännu godkänts av SFM:s styrelse, men jurist på SFM ser den som en preliminär officiell ståndpunkt. 10

13 Behovsanalysen ska också dokumenteras skriftligen och sparas. Vad gäller riskfyllda förslag på lösning ställs särskilt stora krav på att kunden informeras om riskerna samt att för- och nackdelar i den nya jämfört den gamla lösningen redovisas. Mäklarens oberoende ställning till olika försäkringsgivare är själva grundbulten i mäklarverksamheten. Det är så viktigt att det stadgats explicit i 4 FML. Den regleringen är dock allmänt hållen. Därför innehåller även FI:s allmänna råd oberoendebestämmelser, men SFM:s bilaga ger ytterligare vägledning och är något strängare. Där sägs att mäklaren aldrig får ha relationer till försäkringsgivare som kan innebära att mäklarens opartiskhet ifrågasätts. Detta medför bl a att mäklare inte bör låta sig bjudas på resor och annat av försäkringsbolag som inte är av obetydligt värde. Dock kan affärsrelaterade bjudningar vara acceptabelt men största försiktighet måste iakttas. Till detta rekvisit finns även ett hovrättsavgörande (målnr T 2057/94) från Svea Hovrätt. Fallet involverar båda rekvisiten omsorgsfullt och god försäkringsmäklarsed i 13 FML, men torde främst kunna hänföras till god försäkringsmäklarsed. Dessvärre kan fallet knappast sägas vara ett renodlat prejudikat p g a att det inte är HD som avgjort det samt att det rörde sakförsäkringsmäklare. Troligt är dock att det ändå kan ge ett visst prejudikatvärde, om inte annat som ett slags doktrinuttalande där de goda eller dåliga argumenten ligger till grund för prognosen av gällande rätt. Där jämförelser mellan sak- och livförsäkringsområdet låter sig göras kommer så ske löpande. Fallet handlade om ett företag (Örviken) som anlitat en mäklare. Senare köptes mäkleriet upp av ett annat mäklarföretag och i samband därmed tog en annan mäklare över Örvikens försäkringar. När Örvikens försäkringar senare skulle förnyas tecknade den nya mäklaren en försäkring som inte motsvarade Örvikens förväntningar. Örviken drabbades senare av försäkringsfall och fick inte full skadeersättning pga. detta. HovR konstaterade först att skriftlig fullmakt inte fanns. Därför försökte HovR fastställa parternas vilja och uppfattningar i fallet och därefter se om mäklaren brustit i uppdraget. Först konstaterades att Örvikens företrädare hela tiden måste ha haft för avsikt att teckna en s k fullvärdesförsäkring. Därefter gick HovR över till frågan om hur mäklaren uppfattat uppdraget. HovR uttalade till en början att försäkring av värdefulla objekt bör föranleda en noggrann och särskild genomgång av förhållandena i det enskilda fallet. Det förefaller relevant att jämföra detta med t ex en livförsäkring 20 för livförsäkringsmäklaren. En sådan kan vara mycket betydelsefull för den försäkrade och bör således särskilt uppmärksammas av livförsäkringsmäklaren. Mäklaren översatte försäkringsvillkoret för den tecknade engelska försäkringen, men råkade av misstag göra en felöversättning. Han nyttjade begreppet fullvärdesförsäkring där helvärdesförsäkring hade varit det rätta. Detta vilseledde Örviken och sågs som oaktsamt. HovR utesluter att mäklaren i verkligheten inte känt till skillnaden mellan de två begreppen, men uttalar att okunskap av sådan elementär art i sig är oaktsamt. Här kan en jämförelse till livförsäkringsmäklaren göras så till vida att även denne härmed bör ha grundläggande försäkringskunskap. Vad rättstillämparen vid eventuell tvist i framtiden kommer att kräva av livförsäkringsmäklaren i form av kunskap är givetvis oklart. Ett rimligt krav torde vara att de i vart fall inte ska göra misstag som ryms inom det kunskapskrav som FI kräver för registrering Allmänna rådgivnings- och upplysningsplikten enligt FML 20 Se definitioner ovan. 11

14 Mäklaren har även en allmän rådgivnings- och upplysningsskyldighet såsom t ex frågor gällande juridisk, ekonomisk eller teknisk natur. Om omständigheterna medger det bör mäklaren även kontrollera att uppgifter denne vidarebefordrar till försäkringsgivaren är korrekta. 21 NJA 1992 s. 782, vilket för övrigt är det enda HD-avgörandet för de civilrättsliga reglerna i FML, ger oss lite närmare beskrivning av innebörden av rådgivnings- och upplysningsplikten. Fallet berör 13 och 14 FML och därför berör det samtliga rekvisit i dessa paragrafer, men har ändå ansetts främst kunna hänföras till rekvisitet rådgivnings- och upplysningsplikt. 22 Fallet avhandlade även andra rättsfrågor såsom ställningsfullmakts behörighetsgränser enligt 10 2 st AvtL och även frågan om jämkning av oskäligt avtalsvillkor enligt 36 AvtL. Dessa utelämnas dock här då denna framställning inte är primärt avhängd dessa frågor. Till sist kan sägas att fallet berörde sakförsäkringsmäklare och inte livförsäkringsmäklare men berörda frågor kan antas gälla även för den senare. Omständigheterna i fallet var följande. Ett hotellbolag slöt försäkringsavtal förmedlat av mäklare. Enligt försäkringsvillkoren upphörde försäkringen att gälla 14 dagar efter avtalet slutits såvitt inte premien innan dess erlagts. Försäkringsbolaget översände premieavierna till mäklaren som i sin tur skickade dessa vidare till försäkringstagaren. Avierna innehöll dock ingen uppgift om förfallodag eller när försäkringen upphörde att gälla vid utebliven betalning, och mäklaren redogjorde inte närmare kring detta. Mäklaren hade senare kontakt med hotellet och det uppdagades då att de inte betalat premien. Mäklaren måste då insett att hotellet inte hade giltig försäkring, men upplyste aldrig hotellet om detta, utan meddelade bara att de skulle betala premien snarast. HD uttalade att hotellbolaget givit mäklaren i uppdrag att tillförsäkra samma försäkringsskydd som de hade innan men till en lägre kostnad. Detta måste ha varit uppenbart för mäklaren. Därför borde mäklaren ha informerat hotellet om sådana bestämmelser som gjorde att de kontinuerligt kunde upprätthålla samma försäkringsskydd som tidigare. Mäklaren borde alltså ha upplyst hotellet om premiebetalningsvillkoren. Som nämnts tidigare var de av försäkringsbolaget utskickade försäkringsvillkoren bristfälliga bl a med avseende på premiebetalningen. HD ålägger här mäklaren ansvar även för att redovisa och förtydliga denna information så att hotellet kunde agera för att hindra att försäkringsskyddet upphörde. Allt detta hade av mäklaren handhafts oaktsamt och därför fick mäklaren ersätta uppkommen skada. Ett annat sätt att uttrycka det är att uppdragsgivaren tillräknades mäklarens vetskap om dessa förhållanden Fastighetsmäklarlagen och dess rättskällor Fastighetsmäklare har länge förekommit i Sverige, men det var först 1 juli 1984 som fastighetsmäklare fick en särreglering. FastL och FML är som tidigare nämnts de enda två mäklarlagarna som finns och dessa två är mycket liknande i sin struktur. FastL har liksom FML ett flertal näringsrättsliga regleringar, och de civilrättsliga är snarlika de som finns i FML. 24 Det förefaller som om FML i princip helt bygger på FastL. De civilrättsliga reglerna centreras kring 12 FastL som beskriver uppdraget och de skyldigheter mäklaren har att iaktta. I 20 finns skadeståndsansvaret och paragrafen återkopplar bl a till 12 och skyldigheterna som mäklaren har att iaktta. Det kan nämnas att dessa två paragrafer motsvarar 13, 14 FML och de är i princip identiskt skrivna. 21 Prop 1988/89:136 s Tiberg-Dotevall (1997), s Adlercreutz (2002), s. 200, Tiberg-Dotevall (1997), s

15 Enligt min uppfattning är anledningen till att denna jämförelse låter sig göras att FML i princip bygger på FastL. De civilrättsliga reglerna i FML påminner om motsvarande regler i FastL. Härtill kommer också att reglerna kring sysslomannauppdrag 25, vilket detta är, bestäms av hur uppdraget de facto är beskaffat. Eftersom försäkringsmäklartjänsten och fastighetsmäklartjänsten ofta är lika så till vida att de båda innefattar förmedling och ofta rådgivning är jämförelsen relevant. SOU 2002:41 berör finansiell rådgivning till konsumenter. I denna görs en jämförelse, i syfte att närma sig gällande rätt för finansiella rådgivare, med närliggande lagstiftning. Den åsyftade närliggande lagstiftningen gäller fastighetsmäklare, försäkringsmäklare och advokater. Gemensamt för dessa yrkesgrupper är enligt SOU:n att deras verksamhet ofta riktar sig till konsumenter och att yrkesutövningen har inslag av rådgivningsverksamhet. Andra likheter dessa emellan är att alla har särskilda kompetenskrav uppställda och att god sed ska tillämpas. De har alla culpaansvar och står under särskild tillsyn. Sammantaget innebär detta att SOU:n anser att dessa yrkesgrupper är liknande och får därför peka i riktningen att jämförelser gjorda senare i denna uppsats anses vara relevanta, t ex de FastL och FML emellan. Dessutom anser professor Bill Dufwa att erfarenheterna från fastighetsmäklarlagstiftningen har, och kommer att ha, stor betydelse för försäkringsmäklarna. 26 Slutligen talar ett framträdande syfte med de båda lagarna, nämligen konsumentskyddet, för att rättstillämpningen för FML kan bli lik FastL. Detta medför ändock att stor försiktighet bör iakttas vid jämförelser dessa regelverk emellan. Endast de generella situationerna, och de som verkligen är likartade, bör således komma på fråga att jämföra. Vissa fundamentala skillnader i lagarna t ex mäklarens oberoende ställning som mellanman, samt även skillnaden i vem av parterna som betalar provision till mäklaren bör observeras. Dessa skillnader bör inte negligeras vid resonemang kring hur stor ledning FastL kan ge för FML. Om en sammanvägd ståndpunkt att FastL kan ge ledning åt FML kan antas så bör även de liknande begrepp såsom t ex omsorgsplikt och god fastighetsmäklarsed som återfinns i FastL kunna ge ledning åt FML. Likaså är det tänkbart att de självregleringar som finns på fastighetsmäklarmarknaden t ex genom olika branschorganisationers medlemsstadgar kan ge ledning Omsorgsplikten enligt FastL Vid en genomgång av FastL:s prop (1983/84:16) kan sägas att det inte framgår mycket mer än det som redan konstaterats i avsnitt En nyhet här är att när mäklaren ska agera som en seriös fastighetsmäklare i allmänhet gör så ska denne i första hand att denne ska följa lagen God fastighetsmäklarsed enligt FastL Även på denna punkt är FML och FastL:s propositioner mycket likartade. Det sägs att vägledning söks i begreppet god affärssed, mäklarorganisationers etiska regler, och att begreppet god fastighetsmäklarsed kan komma att utvecklas med tiden. Fråga om fastighetsmäklarens oberoende dryftas också men kan inte gärna jämföras med försäkringsmäklaren då fastighetsmäklaren explicit i lagtexten (12 FastL) ska tillvarata både 25 Sysslomannauppdrag är detsamma som immateriell tjänst, se Tiberg-Dotevall (1997), s Dufwa i NFT 4/1992 s Prop 1983/84: 16 s

16 köparens och säljarens intressen medan försäkringsmäklaren uttryckligen endast ska tillvarata uppdragsgivarens (13 FML). 28 Rekvisitet dryftas även i Ds 1992:87 Ny fastighetsmäklarlag, men promemorian ger i princip endast en ökad förståelse för fastighetsmäklarens oberoende. Enligt ovan resonemang angående olikheterna fastighets- respektive försäkringsmäklare emellan vad gäller oberoendet kan inte promemorian sägas ge större förståelse för försäkringsmäklares oberoende Allmänna rådgivnings- och upplysningsplikten enligt FastL Återigen görs jämförelse mellan FML och FastL:s propositioner. Även här framgår uppgifter som starkt påminner om de som redovisats under Utöver dessa framgår att om mäklaren inte anser sig kompetent att göra t ex en skatterättslig bedömning bör denne avhålla sig från detta och istället upplysa uppdragsgivaren om problematiken så denne har möjlighet att uppsöka sakkunnig. 29 Upplysningskyldigheten hänför sig här främst till vidarebefordrandet av information. Mäklaren sägs dock inte ha rätt att okritiskt vidarebefordra information från uppdragsgivaren (här säljaren). Under denna rubrik hör ett rättsfall från HD, NJA 1991 s I fallet hade en mäklare givit felaktig information om förutsättningarna för uppskov med realisationsvinstskatt vid fastighetsförsäljning. Säljaren påfördes senare skatt med ca kr. Alla instanser, och även mäklaren själv, ansåg att själva skatterådgivningen som sådan var oaktsam eller försumlig. Detta troligen till följd av att rådet inte var av särskilt komplicerad art samt att dessa skatteregler får sägas vara sådana som fastighetsmäklare typiskt sett bör känna till. Med försiktighet kan jämförelse med livförsäkringsmäklare ske på så sätt att denne sannolikt kan anses oaktsam vid skatterådgivning av okomplicerad art som i efterhand visar sig vara felaktig. Exempel på detta skulle kunna vara enklare råd om avdragsmöjligheter vid premiebetalning till pensionsförsäkring. Huvudfrågan i fallet, då det visats att mäklaren varit oaktsam, var dock om skada uppkommit och i så fall hur ersättningsberäkning skulle ske. Detta kommer att beröras under 2.4 om mäklarens skadeståndsansvar. 2.2 Rådgivaransvaret Detta avsnitt omfattar immateriella tjänster och det däri liggande rådgivaransvaret. Först kommer en allmän orientering av immateriella tjänster att göras och därefter en lite mer utförlig redogörelse för det s k rådgivaransvaret. En immateriell tjänst är en tjänst som inte är knuten till något fysiskt föremål, t ex en mäklartjänst. 30 I doktrin görs en distinktion mellan personligt uppdrag och företagsuppdrag. Ett personligt uppdrag är som benämningen antyder beroende av att viss person utför uppdraget. 31 En viss utpekad person, som förvisso ibland kan överlåta hela eller delar av arbetet på annan, ska alltså utföra uppdraget. Det är därmed knutet till förtroendet för viss 28 Verkligheten är naturligtvis mer invecklad än avsnittet ger sken av. I prop 1983/84:16 s. 13 sägs att det inte är realistiskt att kräva att fastighetsmäklaren ska fullständigt neutral mellan säljare och köpare. Naturligt är att något starkare band knyts till den som lämnat det ursprungliga uppdraget dvs. ofta säljaren. Försäkringsmäklaren ska inte tillvarata endast uppdragsgivarens intressen, utan även försäkringsgivarens, då ett slags uppdragsförhållande uppstår de senare emellan. Se även SOU 1986:55 s. 137f angående mäklarens intressekonflikt mellan uppdragsgivare och försäkringsgivare. 29 Prop 1983/84:16 s Angående definition se Hellner (1996), s. 200 och Tiberg-Dotevall (1997), s Hellner (1996), s. 201 f. 14

17 person t ex advokat eller läkare m m. Ett företagsuppdrag blir därmed uppdrag som inte direkt är knutet till förtroendet för viss person. 32 Exempel på detta kan vara bevakningstjänster eller uppdrag till undervisningsanstalter. Rättsreglerna kan skilja sig något mellan dessa två uppdragstyper. De personliga uppdragen har direkta stadganden i 18 kap. HB och dessa regler synes främst vara skrivna för de personliga uppdragen. 33 Rättsfallet NJA 1992 s. 16 talar dock för att reglerna i 18 kap. HB sannolikt även kan tillämpas på företagsuppdrags. 34 I avsaknad av direkta regler för rådgivning kan man sannolikt falla tillbaka på reglerna i 18 kap. HB. 35 Hellner menar dock att stor försiktighet bör iakttas vid analogier mellan de rättsregler som gäller för de personliga uppdragen till företagsuppdragen. Det kan därför, om möjligt, vara bra att försöka utröna vilken uppdragstyp som livförsäkringsmäklare tillhör. En del omständigheter talar för att livförsäkringsmäklare, åtminstone typfallet för dennes verksamhet nämligen då anställda på ett företag rådges, bör hänföras till de personliga uppdragen. Den rådfrågande anställda har inte sällan mycket lite kunskap om försäkringar och därför får mäklaren en förtroendeställning. Visserligen kan säkerligen en mäklare rent praktiskt ofta utan problem ersätta en annan mäklare, men i uppdragsgivarens ögon får nog dennes mäklare inta en förtroendeställning. Mot hela detta resonemang dock kan anföras att vid personliga uppdrag brukar parterna vara jämnstarka, vilket knappast gäller här. 36 Vid en samlad bedömning anser jag att mäklaren sannolikt kan hänföras till de personliga uppdragen. Om denna ståndpunkt kan godtas bör följande gälla mäklaren i dess egenskap av syssloman. För immateriella tjänster är det i första hand avtalet (uppdragsavtalet) som styr uppdragstagarens (sysslomannens) åligganden. In dubio finns ett par direkt tillämpbara regler i 18 kap. handelsbalken (HB), låt vara att dess vikt för ledning av dagens rättsfrågor inte längre kan anses särskilt stor då nyare regler tillkommit genom t ex avtalslagen (AvtL). 37 I 18 kap. 3 HB stadgas att om Syssloman handlar oredligt svare till all skada... Skrivningen ger intrycket av att det råder ett strikt ansvar för mäklaren, men det är i verkligheten ett culpaansvar. 38 Detta är således mäklarens ansvar för sina åtaganden. Som utfyllande regler kan analogier göras från andra lagar som har inslag av sysslomannaskap. De lagar som aktuella för detta är KommL, HagL men också associationsrättsliga lagar som reglerar bolagsorganens mellanhavanden. Det är inte uteslutet att även KTjL kan tjäna som analogi. 39 Grundförutsättningen för att med rätta kunna göra en analogi är att förhållandena i jämförelsen är lika. 40 Eftersom ovan angivna lagar är skrivna på olika sätt, t ex med avseende på styrkeförhållandet parterna emellan, är det svårt att avgöra vilken lag (och dess rättskällor) som är lämpligt att göra analogien ifrån. Dufwa har t ex uttalat att KommL inte kan tillämpas analogiskt på försäkringsmäklare då lagen förutsätter att uppdragstagaren (här mäklaren) intar underlägsen ställning, vilket ofta inte är fallet Hellner (1996), s A a, s. 225, även Tiberg-Dotevall (1997), s Tiberg-Dotevall (1997), s SOU 2002:41 s. 32 med hänvisning till Lars Gorton, Finansiella institutioners rådgivaransvar kommentar till nyare litteratur, JT s Hellner (1996), s A a, s. 202 f., även Tiberg/Dotevall (1997), s Prop 2002/03:133 s SOU 2002:41 s Lehrberg (2000), s NFT 4/1992, s

18 Följande del kommer mer ingående att beröra rådgivaransvaret. Jan Kleinemans artikel i SvJT 1998 s är den huvudsakliga grunden vad gäller detta och påståenden gjorda här baseras på artikeln. Rättspraxis ligger till stor del till grund för artikeln. Sedan ett par år finns en legaldefinition på rådgivaransvar i 2 1 st lag (SFS 1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde, men denna definition kan inte sägas vara fullödig. 42 I övrigt torde det vanligaste fallet där rådgivaransvar aktualiseras vara då någon blivit oaktsamt vilseledd som sedan leder till ren förmögenhetsskada. Vidare torde krävas att det sker i en professionell verksamhet och således bör inte rent vänskapliga råd kunna medföra ansvar. Två rättsfall som belyser den pedagogiska plikten ska här redovisas. Med den pedagogiska plikten avses rådgivarens förmåga att förklara det aktuella problemet och kunna sätta sig in i vad mottagaren bör förstå. I NJA 1994 s. 532 blev en uppdragstagare skadeståndsskyldig då denne skulle utföra prov på ett tygs ljushärdighet. Uppdraget var felfritt utfört men uppdragstagaren lyckades inte på ett tillräckligt bra sätt förklara vad en viss klassificeringsskala innebar. En i princip motsatt bedömning skedde i NJA 1995 s. 693 (ovan redovisat under 2.3.3). Där undslapp en fondkommissionär skadeståndsskyldighet trots att denne i princip varit culpös då FI:s allmänna råd ej iakttagits. Detta berodde på att denne hade fog för uppfattningen att uppdragsgivaren hade tillräcklig kunskap om det rådfrågade området. Ytterligare ett begrepp som är viktigt för rådgivaransvaret är det s k metodansvaret. 43 Med detta menas den norm eller yrkesprincip som en yrkesutövare ska eller bör hålla sig till. För försäkringsmäklaren kan då bl a de allmänna råden om god försäkringsmäklarsed vara till ledning. I NJA 1987 s. 692, som behandlade en fastighetsvärderingsmans bedömning, uttalades att betydande avvikelse mellan gjord värdering och det i efterhand visade riktiga värdet inte kan ses som grund för försumlighet. I fallet hade dock värderingsmannen inte tagit reda på ett viktigt förhållande om möjligheterna att exploatering för bebyggelse och detta kan ses som brist i dennes arbetsmetoder. I NJA 1957 s. 621 hade en jurist givit felaktiga besked om gällande rätt. Juristen hade misstagit sig kring en fråga som fanns beskriven i det bland jurister allmänt kända arbete svensk sakrätt av Östen Undén och befanns då försumlig. Båda dessa rättsfall tycks säga att ett uppskattningsfel gjord av en riktig metod inte kan anses som försumligt medan en felaktig metod kan det, och även att gravare okunskap kan ses som försumligt. För försäkringsmäklaren skulle ett metodfel kunna vara att t ex inte ta reda på kunds familjesituation och därmed föreslå felaktigt försäkringsskydd. Den pedagogiska plikten gör sig även påmind då rådgivare förväntas upprätta riskanalyser, och då även upplysa om innebörden av risken. I NJA 1997 s. 65 hade en fastighetsbesiktningsman upprättat en riktig riskanalys, men innebörden av de fel som fanns på fastigheten hade inte särskilt upplysts om. Besiktningsmannen värjde sig med att det var fel som alla, t o m konsument, borde inse innebörden av, men HD ansåg det oaktsamt. Det var således en sträng bedömning av HD och målet anses ha skärpt den s k pedagogiska plikten för rådgivare. Slutligen berör Kleineman speciellt fastighets- och försäkringsmäklaren. Dessa två mäklarkategorier sägs ha ett mycket långtgående lagreglerat rådgivaransvar. Två fall där fastighetsmäklaransvaret var verkligen strängt var NJA 1997 s. 127 (I och II). Köparen var beroende av att erhålla lån för att kunna betala köpeskillingen och mäklaren ansågs skyldig att både informera och verka för att köpet villkorades av lånet. Möjligen kan denna stränga bedömning ha berott på att en transaktion av detta slag införande av svävarvillkor i köpehandlingen - var av mycket viktigt slag för köparen och det då ansågs viktigt att skydda köparen. Då FastL och FML båda främst syftar till att skydda konsumenter är det inte en helt 42 SOU 2002:41 s. 28f. 43 Även SOU 2002:41 s. 33 utöver Kleinemans här refererade artikel. 16

19 obefogad ståndpunkt att HD skulle kunna komma att göra en lika sträng ansvarsbedömning även mot försäkringsmäklare, vid en för uppdragsgivaren lika viktig situation som i förevarande fall. Exempel på sådan situation skulle kunna vara upprättande av äktenskapsförord, för uppnående av enskild egendom, vid för makar korsvis tecknade livförsäkringar Det utvidgade rådgivaransvaret Som synes i avsnittet om rådgivaransvar har över tiden ett antal avgörande rörandes rådgivarsituationer avgjorts. Vissa av dem har rört finansiell rådgivning (t ex NJA 1995 s. 693) och frågan har uppkommit om explicit lagstiftning på detta område är behövligt. Detta utmynnade i att en utredning tillsattes, som senare framlade SOU 2002:41 om konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Senare framlades prop 2002/03:133 lag om finansiell rådgivning till konsumenter. Syftet med lagen är främst ett konsumentskydd vid finansiell rådgivning och dessutom att upprätthålla allmänhetens förtroende. 44 De tjugo senaste åren har vuxna svenskars ägande av finansiella instrument (aktier m m) ökat från ca 20 % till ca 80 %. 45 Detta i förening med att rådgivning av detta slag inte sällan är invecklad och att den genomsnittliga konsumenten därför kan tänkas ha svårigheter att värja sig mot dålig eller vårdslös rådgivning. Anledningarna till att detta dryftas i denna framställning är följande. För det första så är det troligt att lag om konsumentskydd vid finansiell rådgivning, som träder i kraft , kan få visst genomslag för flera rådgivare, däribland försäkringsmäklare. Det främsta skälet är dock att lagen kommer att bli direkt tillämplig på livförsäkringsmäklare som förmedlar försäkring där kapitalförvaltningen helt eller delvis utgörs av finansiella instrument t ex fondförsäkring. 46 Syftet med denna reglering är givetvis att försäkringsmäklare som förmedlar fondförsäkring inte ska kunna gömma sig bakom detta faktum utan ha samma ansvar som en renodlad finansiell rådgivare. 47 Lagen är lik både FastL och FML till sin struktur. Den består av ett flertal näringsrättsliga regleringar och ett par civilrättsliga. Bland de näringsrättsliga kan nämnas 4 som bl a påbjuder att rådgivaren ska dokumentera rådgivningen. De civilrättsliga regleringarna är liksom FastL och FML uppbyggda av skyldigheter (5 ) och till dem ett skadeståndsansvar kopplat (6 ). Rådgivarens skyldigheter består av rådgivning med omsorgsfullhet och god rådgivningssed. Det som markant skiljer 5 från FastL och FML är avrådningsplikten, jämlikt 6-7 KTjL. 48 Det ligger utanför denna framställning att närmare redogöra för dessa rekvisit i detta sammanhang. Sammanfattningsvis kan sägas att stora likheter, i såväl lagtext som förarbeten, föreligger mellan denna lag och FastL respektive FML, så när som avrådningsplikten. Vad gäller skadeståndsreglerna är även dessa lika FastL och FML. Både uppsåt och oaktsamhet är skadeståndsgrundande. Även här finns dock en konsumentskyddande markant skillnad vad gäller bevisbörda. Rådgivaren ska som sagt dokumentera vad som förekommit vid rådgivningstillfället (4 ), men om denne försummar detta så bör konsumentens påståenden om vad som förekommit vid mötet ligga till grund för bedömningen. 49 Rådgivaren 44 Prop 2002/03:133 s A a, s SOU 2002:41 s. 101f och prop 2002/03:133 s SOU 2002:41 s Som sagts tidigare är, vid konsumentförhållande, analogier för försäkringsmäklaren från KTjL inte uteslutna. Den konsumentvänligt sinnade rättsvetenskapsmannen kan därför hävda att det redan råder avrådningsplikt för försäkringsmäklare. Se även not Prop 2002/03:133 s. 33 och SOU 2002:41 s. 144f. 17

20 kan dock genom att visa att konsumentens påståenden är felaktiga undslippa ansvar. 50 Som kommer att visas senare i avsnittet om skadestånd har enligt allmänna skadeståndsregler den skadelidande att visa oaktsamhet hos motpart eller tredje man. 51 Denna nya bevisbörderegel får sägas sätta konsumenten i en mycket bättre sits. Dock åligger det konsumenten att visa på att det över huvud förelegat ett uppdragsförhållande. 52 Vad som ovan sagts gäller endast i s k rådgivarsituationer. Vad som avses med sådan situation har utvecklats i förarbetena och förenklat kan sägas att sådan situation föreligger vid verksamhet som syftar till att lämna förslag om lämpliga tillvägagångssätt i ett visst sammanhang. 53 Det krävs alltså yrkesmässighet och därmed kan inte rådgivningssituation sägas föreligga inom den privata sfären. 54 Dessutom ska det röra finansiell rådgivning d v s rådgivning kring finansiella instrument. Något förenklat innebär detta rådgivning kring alla de vanligt förekommande finansiella instrument som konsument kan placera sina medel i. 55 Sammantaget råder det ingen tvekan om att försäkringsmäklare som förmedlar t ex fondförsäkring kommer att omfattas av lagen Informationsförmedling En viktig del av mäklarens uppdrag består i förmedling och vidarebefordring av information uppdragsgivare och försäkringsgivare emellan. För att dryfta detta ämne måste ovillkorligen andra rättsområden beröras såsom försäkringsrätt, allmän avtalsrätt och mellanmansrätt. Det huvudsakliga syftet med detta avsnitt är att se vilka skyldigheter och ansvar mäklaren har vid informationsförmedling Försäkringsrätt De två huvudsakliga försäkringsrättsliga lagarna som reglerar försäkringsavtalet är FAL och KFL. Då livförsäkring huvudsakligen regleras i FAL (se 1 KFL e contrario) kommer detta avsnitt främst att beröra FAL:s relevanta bestämmelser. Ett försäkringsavtal kan beskrivas som en ansvarsförpliktelse för försäkringsgivaren att vid försäkringsfall utge ersättning. 57 Avtalad ersättning kan t ex vara ett engångsbelopp vid dödsfall vid livförsäkring eller månatlig utbetalning av sparbelopp vid pensionsförsäkring. Parternas huvudförpliktelser är att betala premien respektive vid eventuellt försäkringsfall utge avtalad ersättning. Liksom vid t ex ett anställningsavtal förekommer även vid försäkringsavtal s k biförpliktelser. De två huvudsakliga biförpliktelserna som här ska beröras är försäkringstagarens upplysningsplikt och försäkringsgivarens informationsplikt. Försäkringstagarens upplysningsplikt stadgas i 4-10 FAL. Syftet med upplysningsplikten är att försäkringsgivaren ska kunna beräkna premien korrekt, även kallat försäkringsteknik. En försäkring har i princip alltid inslag av risktagande, förutom vid rent kapitalförvaltande, för försäkringsgivaren och då är det av vikt för denne att få reda på så mycket som möjligt om den s k försäkrade risken. Typexemplen får sägas vara en persons hälsotillstånd vid tecknande av sjuk- eller livförsäkring. 50 Prop 2002/03:133 s. 33 och SOU 2002:41 s. 144f. 51 Hellner (2000), s. 33 och Hellner-Johansson (2000), s Prop 2002/03:133 s. 33 och SOU 2002:4 s Prop 2002/03:133 s. 13 och SOU 2002:4 s SOU 2002:41 s. 29 och Kleineman (1987), s Prop. 2002/03:133 s Ibid. 57 Bengtsson (1999), s

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed;

FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING. Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; FINANS- INSPEKTIONEN FINANSINSPEKTIONENS FÖRFATTNINGSSAMLING Finansinspektionens allmänna råd angående god försäkringsmäklarsed; beslutade den 23 november 1995 Inledning Dessa allmänna råd omfattar regler

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 19 december 2013 T 1831-12 KLAGANDE Fondförsäkringsaktiebolaget SEB Trygg Liv, 516401-8243 106 40 Stockholm Ombud: Advokaterna HF och GJ

Läs mer

Försäkringsförmedlaren

Försäkringsförmedlaren Sida 1 av 6 Försäkringsförmedlaren - din partner på försäkringsmarknaden Sida 2 av 6 Vad är en försäkringsförmedlare? Med försäkringsförmedling avses att yrkesmässigt: lägga fram och förslå försäkringsavtal

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition

God fastighetsmäklarsed 2007-03-26. Deposition God fastighetsmäklarsed 2007-03-26 Deposition 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Avtal om handpenning... 4 3.2 Depositionsavtalet... 4 4. Krav på deposition...

Läs mer

Försäkringsförmedlarens ansvar

Försäkringsförmedlarens ansvar Försäkringsförmedlarens NFT 1/2008 ansvar Försäkringsförmedlarens ansvar av Eva Wågberg Försäkringsförmedlaren ansvarar för att vidarebefordra information mellan försäkringsgivaren och försäkringstagaren.

Läs mer

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet

Presentation av Tord Gransbo, Finansdepartementet Försäkringsförmedling Presentation av Tord Gransbo, Aktörer Försäkringsbolagen - anställda säljare Ombud enbolagsombud flerbolagsombud specialombud franchisetagare fritidsombud bancassurance Försäkringsmäklare

Läs mer

FASTIGHETSMARKNADENS REKLAMATIONSNÄMND

FASTIGHETSMARKNADENS REKLAMATIONSNÄMND Till regeringen Johanneshov 2018-11-19 SOU 2018:64, Utökad tillsyn över fastighetsmäklarbranschen Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) inrättades 1965 och är sedan maj 2017 den godkända tvistlösningsnämnden

Läs mer

Patric Thomsson. Thomsson's Regulatory Advisory AB

Patric Thomsson. Thomsson's Regulatory Advisory AB Patric Thomsson Introduktion och allmänt om regelstrukturen Bakgrund Närmare om innehållet i lagen Framtiden Sammanfattning Reservtid och tid för diskussion Frågor för diskussion finns med på vissa av

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 15 november 2005 T 1421-03 KLAGANDE Länsförsäkringar Västernorrland, 588000-3842 Box 164 871 24 Härnösand Ombud: Försäkringsjurist UL MOTPART

Läs mer

God försäkringsförmedlingssed

God försäkringsförmedlingssed Sida 1 God försäkringsförmedlingssed En försäkringsförmedlare är skyldig att i sin verksamhet iaktta god försäkringsförmedlingssed. Ett handlande i strid med god försäkringsförmedlingssed kan medföra en

Läs mer

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp

Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Svar 2 Genomlysningsprincipen (4p) Garantibelopp Svar 1 Garantibelopp och garantikapital (4p) Garantibelopp Enligt 2 kap. 10 FRL skall ett försäkringsföretag (oavsett associationsform), ha en kapitalbas när rörelsen påbörjas som minst uppgår till det

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juni 2015 T 3680-13 KLAGANDE Royal Palace Handelsbolag, 969717-7799 Sörbyplan 26, 1 tr 163 71 Spånga Ombud: Advokat MC samt jur.kand.

Läs mer

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4

FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 FAR Ansvarsförsäkring för revisionsföretag FAR 1:4 Denna information lämnas i enlighet med gällande lagstiftning och är en översiktlig sammanställning av försäkringens omfattning, så kallad förköpsinformation.

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m.

God fastighetsmäklarsed 2006-06-12. Förmedling av bostadsrätt m.m. God fastighetsmäklarsed 2006-06-12 Förmedling av bostadsrätt m.m. 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 4. Mäklarens kontrollskyldigheter... 4 4.1 Ägare... 4 4.2

Läs mer

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm

2004-03-15 REMISSYTTRANDE. Finansinspektionen. Box 6750 113 85 Stockholm 2004-03-15 REMISSYTTRANDE Finansinspektionen Box 6750 113 85 Stockholm Yttrande över Finansinspektionens förslag till föreskrifter och allmänna råd om finansiell rådgivning till konsumenter (Fi Dnr. 03-8290-450)

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (6) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om redbarhet och lämplighet och besvarande av föreläggande. Prövning av fastighetsmäklarens redbarhet och lämplighet

Läs mer

ÄR ALLT RÅDGIVNING? VAR GÅR GRÄNSEN? SWEDSEC Fredric Korling

ÄR ALLT RÅDGIVNING? VAR GÅR GRÄNSEN? SWEDSEC Fredric Korling ÄR ALLT RÅDGIVNING? VAR GÅR GRÄNSEN? SWEDSEC 2010-06-03 Fredric Korling fredric.korling@gmail.com REGLERING AV RÅDGIVNING HISTORIK/BAKGRUND Generella principer Praxis, framför allt på 1990-talet Kommissionslagen,

Läs mer

Beslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om besiktningsklausul. Prövning av fastighetsmäklarens utformning av en besiktningsklausul. Fastighetsmäklarinspektionens

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Saken. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Saken. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (9) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (1995:400), fråga om rådgivnings- och upplysningsskyldighet. Prövning av om fastighetsmäklaren har uppfyllt sin rådgivning- och upplysningsskyldighet

Läs mer

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen.

Parterna har yrkat ersättning för rättegångskostnader i Högsta domstolen. Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 25 november 2010 T 5072-06 KÄRANDE PM SVARANDE Justitiekanslern Box 2308 103 17 Stockholm SAKEN Skadestånd DOMSLUT Högsta domstolen fastställer

Läs mer

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2

Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 1 YTTRANDE 2015-05-11 Finansdepartementet Fi2015/578 103 33 Stockholm Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR SOU 2015:2 InsureSec AB (InsureSec) har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Värdepappersmarknadsutredningens

Läs mer

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande.

4. Ansvarsförsäkring Med tillägg till allmänna villkor avsnitt 4 Ansvarsförsäkring, gäller för VD- och styrelseansvarsförsäkringen följande. Särskilt villkor Gäller från 2009-04-01 Genom detta särskilda villkor utökas försäkringen att omfatta VD och styrelseledamots ansvar vid skadeståndsskyldighet för ren förmögenhetsskada i försäkrat aktiebolag.

Läs mer

Försäkringsmäklarens civilrättsliga ansvar

Försäkringsmäklarens civilrättsliga ansvar NFT 1/2000 Försäkringsmäklarens civilrättsliga ansvar av jur. kand. Daniel Winggren, Länsförsäkringar Uppsala Försäkringsrätten, och då i synnerhet försäkringsavtalsrätten, präglas till stor del av en

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (8) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om information om köparens undersökningsplikt, journal och mäklarens agerande. Prövning av om fastighetsmäklarens

Läs mer

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt?

Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? Hur bör man som mäklare agera när en köpare påtalar ett fel i fastigheten de köpt? En fråga som ställs så gott som dagligen till Mäklarsamfundets jurister är hur mäklaren ska agera när en köpare återkommer

Läs mer

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4

Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling. 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 Försäkringsförmedlare I gränslandet mellan marknadsföring och förmedling 7 april 2009 DNR 08-4750 2009:4 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 Avgränsningar 3 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN 3 Produkter och intäkter 3

Läs mer

Fastighetsmäklarlagen och dess krav på god fastighetsmäklarsed

Fastighetsmäklarlagen och dess krav på god fastighetsmäklarsed HFD 2018 ref. 57 Fastighetsmäklarlagen och dess krav på god fastighetsmäklarsed gäller även uppdrag att upprätta köpehandlingar (s.k. skrivuppdrag) som en registrerad fastighetsmäklare åtar sig utan samband

Läs mer

(Föreläsning för specialkursen i försäkringsrätt, Lunds Universitet, )

(Föreläsning för specialkursen i försäkringsrätt, Lunds Universitet, ) IDENTIFIKATION (Föreläsning för specialkursen i försäkringsrätt, Lunds Universitet, 2017-10-10) Vi ska här i allt väsentligt hålla oss till företagsförsäkring, eftersom det är inom företagsförsäkring som

Läs mer

BESLUT 2016:11. Bakgrund. Dnr

BESLUT 2016:11. Bakgrund. Dnr Dnr 2016-8 2016-11-03 BESLUT 2016:11 Bakgrund Ärendet InsureSec AB (InsureSec) har i anmälan av den 26 augusti 2016 vänt sig till Försäkringsförmedlingsmarknadens Disciplinnämnd (Disciplinnämnden) med

Läs mer

UTVECKLING AV GOD SED

UTVECKLING AV GOD SED UTVECKLING AV GOD SED 1 Utbildningens innehåll Block 1-KU2016 Utveckling av god sed Uttalanden och beslut från Försäkringsförmedlingsmarknadens Disciplinnämnd Uttalande 2015:1 om opartisk analys Beslut

Läs mer

Skadereglerares ställningsfullmakt

Skadereglerares ställningsfullmakt NFT 1/1996 Skadereglerares ställningsfullmakt av advokat Anders Höglund, Advokatfirman Morssing & Nycander Anders Höglund Artikeln avser visa att Sveriges Försäkringsförbund synes ha lämnat oförenliga

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Hyra av lös sak (Ds 2010:24). R-2010/0926 Stockholm den 6 december 2010 Till Justitiedepartementet Ju2010/5531/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm SAKEN Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm SAKEN Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 30 januari

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet

God fastighetsmäklarsed 2007-06-12. Uppsägning av uppdragsavtalet God fastighetsmäklarsed 2007-06-12 Uppsägning av uppdragsavtalet 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens rätt till provision... 4 3.2 Prövningen av mäklarens

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om rådgivnings- och upplysningsskyldighet, marknadsföring och journal. Prövning av om fastighetsmäklaren har brustit

Läs mer

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm

meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm 1 (6) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 20 november 2008 KLAGANDE Fastighetsmäklarnämnden Box 17174 104 62 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokaten Christer Sackemark Mäster Samuelsgatan 1 111

Läs mer

Förköpsinformation för. Trygg Livförsäkring

Förköpsinformation för. Trygg Livförsäkring Förköpsinformation för Trygg Livförsäkring Förköpsinformation för Trygg Livförsäkring Nedan beskrivs viktig information om Trygg Livförsäkring. För en fullständig beskrivning av rättigheter och skyldigheter,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 juli 2019 T 2761-15 PARTER Klagande Länsförsäkringar Sak Försäkringsaktiebolag, 502010-9681 106 50 Stockholm Ombud: Advokat PS och jur.kand.

Läs mer

BESLUT 2018:8. Bakgrund. Dnr

BESLUT 2018:8. Bakgrund. Dnr Dnr 2017-14 2018-05-29 BESLUT 2018:8 Bakgrund Ärendet InsureSec AB (InsureSec) har i anmälan av den 6 december 2017 vänt sig till Försäkringsförmedlingsmarknadens Disciplinnämnd (Disciplinnämnden) med

Läs mer

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012.

Kommittédirektiv. Konsumentskydd vid finansiell rådgivning. Dir. 2012:98. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Kommittédirektiv Konsumentskydd vid finansiell rådgivning Dir. 2012:98 Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012. Sammanfattning Finansiell rådgivning har blivit allt mer efterfrågad och vanligt

Läs mer

Lagen om försäkringsförmedling Patric Thomson

Lagen om försäkringsförmedling Patric Thomson Lagen om försäkringsförmedling 20 Patric Thomson Disposition Introduktion och allmänt om regelstrukturen Bakgrund Närmare om innehållet i lagen Framtiden Sammanfattning Reservtid och tid för diskussion

Läs mer

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR

ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR ALLMÄNNA LEVERANSVILLKOR 1 ALLMÄN INFORMATION Advisera Försäkring i Sverige AB, org.nr 559156-8091 Flaggskeppsgatan 20, 211 14 Malmö Telefonnummer: 040 13 31 31 E-mail: forsakring@advisera.se Advisera

Läs mer

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor

God fastighetsmäklarsed 2006-11-16. Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor God fastighetsmäklarsed 2006-11-16 Om besiktningsklausuler och andra återgångsvillkor 1. Innehåll 1. Innehåll... 2 2. Förord... 3 3. Allmänna förutsättningar... 4 3.1 Mäklarens upplysningsplikt... 4 3.2

Läs mer

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (8) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om medhjälpare, journal, anbudsförteckning och objektsbeskrivning. Prövning av om fastighetsmäklaren har åsidosatt

Läs mer

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet R 3944/1998 1998-03-26 Till Statsrådet och chefen för Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 januari 1998 beretts tillfälle att avge yttrande över Försäkringsgarantiutredningens

Läs mer

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet

Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Förmedlingsuppdraget Krav på skriftlighet 1 Förmedlingsuppdraget uppdragsgivarens uppsägning Det är inte ovanligt att en uppdragsgivare säger upp förmedlingsuppdraget. Det förefaller alltmer vanligt under perioder då priserna på marknaden faller.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 13 juni 2013 T 2437-12 KLAGANDE Försäkringsaktiebolaget Skandia (publ), 502017-3083 106 55 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist B-GJ MOTPART

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 24 juni 2004 T 4018-01 KLAGANDE Svenska Handelsbanken AB, 502007-7862, Box 1002, 901 20 UMEÅ Ombud: advokaten PH MOTPART If Skadeförsäkring

Läs mer

Tillfälle 8 Försäkringsrätt. Dafne Barkestad doktorand i försäkringsrätt

Tillfälle 8 Försäkringsrätt. Dafne Barkestad doktorand i försäkringsrätt Tillfälle 8 Försäkringsrätt Dafne Barkestad doktorand i försäkringsrätt Stockholm Center for Commercial Law Vad är försäkring? Ansvarsövertagande Riskspridning Riskgemenskap Historia Oreglerat Tariffföreningar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 31 oktober 2013 T 1637-12 KLAGANDE Gotlands kommun, 212000-0803 621 81 Visby Ombud: Advokat RH MOTPART SÖ Ombud: Advokat BT SAKEN Skadestånd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 december 2014 Ö 3190-14 KLAGANDE Kronofogdemyndigheten 106 65 Stockholm MOTPART LO SAKEN Entledigande av konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor

förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Ren förmögenhetsskada För God Man och Förvaltare Allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2015-04-01 Detta försäkringsvillkor ingår i en serie av villkor. 1 (6) 1. Vem försäkringen gäller för Försäkringen

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om medhjälpare och journal. Prövning av om fastighetsmäklaren har åsidosatt god fastighetsmäklarsed genom att överlämna

Läs mer

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4)

Det måste gå att lita på konsumentskyddet (SOU 2014:4) 2014-05-19 REMISSVAR Justitiedepartementet Konsumentenheten FI Dnr 14-3638 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax

Läs mer

FASTIGHETSMARKNADENS REKLAMATIONSNÄMND

FASTIGHETSMARKNADENS REKLAMATIONSNÄMND BESLUT DEN 17 DECEMBER 2018 DNR 63/18 SIDA 1 AV 6 Anmälare NN Motpart Mäklaren Ombud: Förbundsjuristen FA Saken Nedsättning av provision, skadestånd BESLUT NN har inte rätt till ersättning. YRKANDE M.M.

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft.

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Beslutet i webbversion 1 (5) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om budgivning. Prövning av om en fastighetsmäklare har haft skyldighet att meddela en spekulant om att en annan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 9 februari 2006 Ö 5178-04 KLAGANDE 1. BS 2. US Ombud för 1 och 2: advokaten BE MOTPART Länsförsäkringar Älvsborg, 562500-4337 Box 1107

Läs mer

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (8) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om marknadsföring och journal. Prövning av om mäklaren i marknadsföringen av en lägenhet under uppförande har agerat

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om kundkännedom - grundläggande åtgärder och återgångsvillkor. Prövning av fastighetsmäklarens underlåtenhet att

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning ALLMÄNT.2 I FÖRESKRIFTER FÖR OMBUD (UPPHÄVTS).....2 1 Registrering av ombud (upphävts)... 2 2 Anmälan om utnyttjande av etableringsfriheten eller friheten att tillhandahålla tjänster(upphävts)...

Läs mer

Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 31

Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 31 Högsta förvaltningsdomstolen HFD 2017 ref. 31 Målnummer: 5176-16 Avdelning: Avgörandedatum: 2017-06-08 Rubrik: En sammanföring av flera kollektivavtalsgrundade tjänstepensionsförsäkringar till en enda,

Läs mer

Konsekvenser av ändringarna avseende upplysningsplikten i FAL

Konsekvenser av ändringarna avseende upplysningsplikten i FAL NFT 1/2006 Konsekvenser av ändringarna avseende upplysningsplikten i FAL av Karl Annell och Johanna Nordkvist Karl Annell karan934@student.liu.se De förändringar beträffande upplysningsplikten som har

Läs mer

Nordeuropa Försäkring AB

Nordeuropa Försäkring AB Nordeuropa Försäkring AB SÄRSKILDA VILLKOR ANSVARSFÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETSSKADA N23:3 FÖRSÄKRINGSGIVAREN ANGES I FÖRSÄKRINGSBREVET Innehåll sid 6.4 Ansvarsförsäkring för förmögenhetsskada 3 6.4.1

Läs mer

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av

Genom detta försäkringsvillkor ges skydd för skadeståndskrav till följd av GJAF 50:2 FÖRSÄKRING FÖR REN FÖRMÖGENHETS- SKADA allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2009-10-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring. Inledning

Läs mer

Beslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om överlåtelsehandlingar och rådgivnings- och upplysningsskyldighet. Prövning av om fastighetsmäklaren i ett förmedlingsuppdrag

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 mars 2006 T 4088-03 KLAGANDE CR Ombud: Advokat PA MOTPART EM-Plan Aktiebolags konkursbo, 556304-5185 c/o konkursförvaltaren advokat LN

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (5) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om omsorgsplikt och rådgivnings- och upplysningsskyldighet. Prövning av om fastighetsmäklaren har haft en skyldighet

Läs mer

FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS ANSVAR. Magisteruppsats. Affärsjuridiska Programmet. Linköpings Universitet, vt 2007

FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS ANSVAR. Magisteruppsats. Affärsjuridiska Programmet. Linköpings Universitet, vt 2007 Magisteruppsats från Affärsjuridiska programmet LIU-IEI-FIL-A 07/00144--SE FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARENS ANSVAR Magisteruppsats Affärsjuridiska Programmet Linköpings Universitet, vt 2007 Eva Wågberg Engelsk

Läs mer

Försäkringsförmedlarnas självreglering

Försäkringsförmedlarnas självreglering Försäkringsförmedlarnas självreglering Syften Genomförande Utveckling av god försäkringsförmedlingssed Stockholm 21 februari 2017 1 Försäkringsförmedlarnas självreglering Kompletterar lagar, föreskrifter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skadestånd och Europakonventionen

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Skadestånd och Europakonventionen 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-06-13 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Svante O. Johansson. Skadestånd och Europakonventionen

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (7) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om försäkring för köpare eller säljare, omsorgsplikt och överlåtelsehandlingar. Prövning av om fastighetsmäklaren

Läs mer

Förmedlarpolicy för Folksam Företag

Förmedlarpolicy för Folksam Företag Förmedlarpolicy för Folksam Företag Allmänt... 3 Underlag... 3 Process... 3 Handläggningsrutiner vid offert-folksam... 3 Tillstånd/registrering... 3 Förmedlarfullmakt... 3 Försäkringsbrev och premiefaktura...

Läs mer

Förvaringsinstitut och delegering

Förvaringsinstitut och delegering Förvaringsinstitut och delegering 2004-09-20 - en vägledning INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 1 FÖRVARINGSINSTITUTETS UPPGIFTER 1 PRIME BROKERAGEAVTAL 2 FÖRVARINGSINSTITUTETS MÖJLIGHETER ATT DELEGERA

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 februari 2004 T 453-03 KLAGANDE SF Ombud, tillika biträde enligt rättshjälpslagen: advokaten KM MOTPARTER 1. GJ 2. CM 3. BT 4. TT Ombud

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (11) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 20 februari 2007 T 2932-05 KLAGANDE MA Ombud: Advokat TL MOTPART GK Ombud: Advokat LJ SAKEN Återbetalning av erlagd handpenning ÖVERKLAGADE

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Kunden har alltid rättigheter

Kunden har alltid rättigheter Utredningen om konsumentskydd vid finansiell rådgivning SOU 2014:4 Thomas Norling Särskild utredare Kunden har alltid rätt Kunden har alltid rättigheter 1 Uppdraget En särskild utredare ska: föreslå åtgärder

Läs mer

Söderberg & Partners Insurance Consulting AB

Söderberg & Partners Insurance Consulting AB information om Söderberg & Partners Insurance Consulting AB SÖDERBERG & PARTNERS målsättning är att bidra med tjänster och produkter som hela tiden gör att våra kunder ligger steget före, har kostnadseffektiva

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 juni 2019 T 2984-18 PARTER Klagande Korsvikens Nya Samfällighetsförening, 716444-8446 c/o EB Korsviken 170 459 91 Ljungskile Ombud: Advokat

Läs mer

Godkänd hovslagare och andra hovslagare

Godkänd hovslagare och andra hovslagare Syftet med detta kortfattade PM är att bringa litet klarhet i vissa frågor som följde på artikeln i Ridsport 2014-03-20. Tanken är att ni ska ha en utgångspunkt när ni får frågor. Trots antalet sidor är

Läs mer

Förköpsinformation. Enligt gällande regelverk gäller bland annat:

Förköpsinformation. Enligt gällande regelverk gäller bland annat: Information om försäkringsförmedling i enlighet med lagen (2005:405) om försäkringsförmedling (LFF) och i förekommande fall om rådgivning och förmedling enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (6) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om deposition, rådgivnings- och upplysningsskyldighet och journal. Prövning av om fastighetsmäklaren har uppfyllt

Läs mer

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har vunnit laga kraft. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (8) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om rådgivnings- och upplysningsskyldighet. Prövning av om fastighetsmäklaren har varit skyldig att informera köparna

Läs mer

Svenska Aktuarieföreningen

Svenska Aktuarieföreningen Svenska Aktuarieföreningen 2014-11-25 Finansdepartementet Jakobsgatan 24 103 33 Stockholm Remissvar Genomförande av Solvens-II direktivet på försäkringsområdet Svenska Aktuarieföreningen vill härmed som

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

Karenstid för bedömning av närståendeförhållanden vid återvinning

Karenstid för bedömning av närståendeförhållanden vid återvinning 50 Isabel Alsterberg ISABEL ALSTERBERG Karenstid för bedömning av närståendeförhållanden vid återvinning Det är inte sällan det aktualiseras frågor om återvinning i konkurser. En sådan fråga är transaktioner

Läs mer

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55)

Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag (Ds 2009:55) TJÄNSTESTÄLLE HANDLÄGGARE DATUM DOKUMENT ID Kansliet Westerlund/Pow 2010-02-05 HUVUDMOTTAGARE Finansdepartementet BIMOTTAGARE 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemoria om en ny Försäkringsrörelselag

Läs mer

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24

Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24 Till Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Sänds även per e-post till: anna.wernerup@justice.ministry.se Stockholm den 30 augusti 2010 Yttrande över Upphovsrättsutredningens delbetänkande Avtalad upphovsrätt,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 december 2014 Ö 5505-13 KLAGANDE LW MOTPART Kronofogdemyndigheten Box 1050 172 21 Sundbyberg SAKEN Arvode till konkursförvaltare ÖVERKLAGAT

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag,

1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 3 Revisorsnämnden skall 1. pröva frågor om godkännande, auktorisation och registrering enligt denna lag, 2. utöva tillsyn över revisionsverksamhet samt över revisorer

Läs mer

Advokatsamfundet har följande övergripande kommentarer avseende Rekommendationen.

Advokatsamfundet har följande övergripande kommentarer avseende Rekommendationen. R-2007/0475 Stockholm den 20 april 2007 Till FAR SRS Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 mars 2007 beretts tillfälle att yttra sig över FAR SRS revisionskommittés förslag till rekommendation

Läs mer

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14)

H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) H ö g s t a d o m s t o l e n NJA 2003 s. 99 (NJA 2003:14) Målnummer: Ö1006-01 Avdelning: 1 Domsnummer: Avgörandedatum: 2003-03-13 Rubrik: Fråga dels om en konkursförvaltare varit skyldig att enligt 7

Läs mer

Konsumenterna och rätten

Konsumenterna och rätten Lena Olsen Juridik och förvaltningspolitik i socialt arbete Konsumenterna och rätten 1. Varför konsumentskydd? Läs NJA 1968 s. 303 2. Framväxten av konsumentskyddsregleringen Sverige 1995 EU - förordningar,

Läs mer

Beslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande

Beslutet/domen har överklagats. Fastighetsmäklarinspektionens avgörande Beslutet i webbversion 1 (8) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om visning och sidoverksamhet. Prövning av om fastighetsmäklaren har vidtagit förmedlingsåtgärder i form av en

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 december 2007 T 2403-06 KLAGANDE Frevik Consult Aktiebolag, 556471-5182 Box 15076 750 15 Uppsala Ombud: Advokat KO MOTPARTER 1. NZ 2.

Läs mer